Välkomna!n Mikael Andersson n Lena Hammar. fram hem INTRODUKTION Välkommen! Hej och välkommen till Träningsglädje, vårt utbildnings- och inspi-rationsmaterial för ungdomar om

Kondition

Visst kan alla vara med

Styrka

Medverkande

Rörlighet

n PowerPoint-presentation Kondition

n Instuderingsfrågor

n Svar till instuderingsfrågor

n Träningsdagböcker, test-protokoll med mera

n Lena Hammar Specialpedagogiska skolmyndigheten

n PowerPoint-presentation Styrka



n Styrketestprotokoll

n PowerPoint-presentation Rörlighet



Välkomna!Hej och välkommen till Träningsglädje, vårt utbildnings- och inspirationsmaterial för ungdomar om träning. Läs mer

Träning i temaform. Läs mer

Några tankar om undervisning i Idrott och hälsa. Läs mer

n Erland Skommevik

n Johnny Nilsson

n Asbjörn Gjerset

n Cecilia Ehrling

n Martin Lidberg

n Mikael Andersson

n Lena Hammar

fram hem

INTRODUKTION

Välkommen!

Hej och välkommen till Träningsglädje, vårt utbildnings- och inspi-rationsmaterial för ungdomar om träning. Vi hoppas att materialet skall hjälpa dig att ge dina elever större kunskap, förståelse för och motivation till träning. Materialet innefattar fyra delar; tre filmer och en lärarhandledning om kondition, styrka och rörlighet.

Filmerna ger i huvudsak svar på tre frågor:

Varför ska man träna kondition/styrka/rörlighet?

Vad händer i kroppen när man tränar kondition/styrka/rörlighet?

Hur ska man träna kondition/styrka/rörlighet?

Fokus i filmerna är på hälsoinriktad träning. Fysiologiska förklaringar integreras med handfasta förslag på hur man kan träna. Vi behandlar de hälsoeffekter man får av fysisk aktivitet, både idag och i framtiden. Speltid 15 till 21 minuter per film.

Här i lärarhandledningen finns Powerpoint-presentationer, frågor och svar till filmerna, förslag på pedagogiska modeller och exempel på träningsdag-böcker, testprotokoll med mera.

I avsnittet om Visst kan alla vara med ger Lena Hammar, rådgivare på Speci-alpedagogiska skolmyndigheten och Årets Idrottslärare 2008, tankar och idéer om hur vi som lärare kan skapa ett inkluderande förhållningssätt; alltså hur vi möter och inkluderar elever med olika förutsättningar i undervisningen.

Träning i olika former är idrottsämnets kärna. Att uppleva glädjen i fysisk aktivitet, att utveckla sin fysiska förmåga, att få kunskap och förståelse för hur betydelsefullt det är att vara fysiskt aktiv för att må bra, både idag och för framtiden, är de viktigaste målen med undervisningen i Idrott och hälsa. Detta framgår med all tydlighet i de nya kursplanerna för vårt ämne, både vad gäller grundskolan och gymnasiet. Denna ambition avspeglas i Träningsglädje och vi hoppas och tror materialet skall vara ett värdefullt hjälpmedel för att nå äm-nets målsättning.

Martin Lidberg, världsmästare i brottning och föreläsare i friskvård, presen-terar filmen om styrka och styrketräning och Cecilia Ehrling, idrottslärare och för många känd från Let´s dance, är presentatör i konditions- och rörlighetsfil-merna.

Johnny Nilsson, idrottslärare och forskare i fysiologi på GIH Stockholm, och Asbjörn Gjerset, docent på Norges Idrottshögskola i Oslo är manusförfattare tillsammans med Erland Skommevik, som också är producent.

Materialet vänder sig till alla ungdomar. Det handlar om hälsoinriktad träning, alltså inte i första hand om att bli mer framgångsrik i idrott, men filmerna kommer självfallet att visa på att träning ger en ökad prestationsförmåga.

fram hembak

INTRODUKTION

Ett viktigt budskap är att kroppen är anpassningsbar och vänjer sig vid akti-vitet eller inaktivitet. Vi vill visa på att träning är viktigt för alla, oavsett vilka förutsättningar man har. I filmen medverkar personer med olika funktions-nedsättningar, bland annat Mikael Andersson, för att ge inspiration till andra att träning kan ha en avgörande betydelse för livskvaliten. Filmerna kan också beställas i en teckenspråkstolkad version och svensk text kan väljas som tillval i DVD-menyn. Materialet är producerat i samarbete med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kursplan för grundskolan

I grundskolans kursplan (Lgr 11) för Idrott och hälsa betonas ämnets kunskaps-uppdrag. I kommentarmaterialet skriver Skolverket att

”skolan i första hand ge eleverna kunskaper om hur man bäst utvecklar sin kroppsliga förmåga”.

Vidare att eleverna

”skall utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet”.

”Ett långsiktigt syfte med undervisningen är att eleverna skall få kunskaper om hur man kan planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter.”

Kursplan Idrott och hälsa för Lgr11 Läs mer

OBS! Bör skrivas ut i A3-format för att vara läsbar.

Kursplan för gymnasiet

I gymnasiets kursplan (Gy2011) kan vi i första stycket under rubriken Ämnets syfte läsa:

”Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan”

”Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet.”

”Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I under-visningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.”

hembak

INTRODUKTION

Under centralt innehåll i kursen Idrott och hälsa 1 handlar de tre första punkterna om de ämnesområden som Träningsglädje belyser.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

n Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.

n Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.

n Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.

Kursplan för Idrott och hälsa Gy2011 Läs mer

Vår ambition och förhoppning är att Träningsglädje skall bidra till att uppnå ämnets viktigaste målsättning; att ge våra ungdomar kunskap och motivation så att de är fysiskt aktiva.

Med bästa hälsningar!

Erland Skommevik

fram hem

EN PEDAGOGISK MODELL

Träning i temaform sid 1/4

Av Erland Skommevik

Målsättningen med Träningsglädje är att ge såväl kunskaper om träning som förståelse för träningens betydelse för hälsa och prestation. Vi hoppas också att videofilmerna förmedlar glädje och positiva upplevelser kring träning och att de bidrar till att ni på ett naturligt sätt kan integrera teori och praktik i idrottsundervisningen.

Utgångspunkten för denna målsättning är att idrottsämnet är ett kun-skaps- och bildningsämne med glädjefull praktisk fysisk aktivitet som främsta kännetecken, något som mycket tydligt framhålls i de nya kursplanerna för ämnet Idrott och hälsa. Videoserien skall ses som en hjälp i detta avseende, till exempel som en del av din teoretiska undervisning och/eller som ett meningsfullt lektionsinslag för elever som är förhindrade att delta i idrotts-undervisningen.

Ett uttalat mål i kursplanerna både för grundskolan och gymnasiet är att eleverna skall få kunskaper om hur man kan planera, genomföra och utvär-dera olika typer av aktiviteter och träning. Det arbetssätt som vi här presen-terar handlar just om detta. Strävan är att göra eleverna medvetna; att de skall få en insikt i och förståelse för betydelsen av träning och att uppleva en utveckling av sin fysiska förmåga. Ett strukturerat upplägg med en tydlig start, en tillräckligt lång arbetsperiod och ett tydligt avslut med utvärdering och reflektion ger eleverna bra förutsättningar att uppnå detta.

Den modell som jag presenterar här, och som tidigare presenterats i Bättre Kondition, har jag använt under många år. Här är temat konditions-träning men modellen kan naturligtvis användas också för styrka och rörlig-het. Antingen kan man integrera inslag med styrke- och/eller rörlighetsträ-ning i konditionsträningen, eller så kan man självfallet ha ett tema med bara styrke- och/eller rörlighetsträning.

Tema konditionsträning

Det finns naturligtvis en mängd olika bra sätt att lägga upp sin undervisning om konditionsträning på. Beroende på elevernas ålder, motivation och vilka lokaler och vilken utrustning man har tillgång till kommer undervisningsupp-lägget att variera.

Målsättningen med det här arbetssättet har varit att ge ungdomarna teo-retiska och praktiska kunskaper om träning, färdighet i lämpliga aktiviteter, ett ökat inflytande och ansvar för sin träning och kanske allra viktigast, positiva upplevelser av träning.

fram hembak



Vi har under längre perioder arbetat med konditionsträning som tema. Strävan har varit att koppla samman många olika aspekter av konditions-träning för att ge eleverna en helhetsbild av vad konditionsträning innebär.Vi har valt att lägga dessa temaperioder i början av höstterminen, eftersom eleverna då ofta är motiverade att träna upp sin kondition efter sommarens relativa inaktivitet. Dessutom ger en utomhusperiod ofta mer utrymme för en flexiblare uppläggning med fler valmöjligheter. Konditionsträningsperio-derna har omfattat 4–6 veckor under augusti -september på gymnasiet, men kan med mindre modifiering anpassas till andra åldrar till exempel grundsko-lans högstadium. Totalt har vi anslagit cirka 10 lektioner per läsår.

I åk 1 har vi arbetat gemensamt under 3–4 lektioner och då teoretiskt gått igenom den fysiologiska bakgrunden till konditionsträning med hjälp av Borgskalan, olika träningsmodeller bland annat intervall och kontinuerlig träning, och tillsammans praktiskt provat dessa träningsformer, pulstagning och ansträngningsskattning. Ibland har vi haft hela teorilektioner, men oftast har vi i början av lektionerna gått igenom någonting teoretiskt och sedan provat det praktiskt på samma lektion.

På de flesta lektionerna har ungdomarna själva fått välja hur de vill träna sin kondition. Ett viktigt krav är att de väljer aktiviteter som kommer att ge konditionsträning. Här ges många tillfällen till att diskutera vad som krävs för att en aktivitet skall ge bättre kondition!

Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att vid periodens början samordna önskemålen om lagbollspel, så att man blir tillräckligt många i de olika spelen.

Eleverna för under träningsperioden en enkel träningsdagbok där de tar upp all sin träning, alltså både det de gör i skolan och på fritiden, för att de skall få en helhetsbild av sin träningssituation. Ungdomarna blir ofta över-raskade när de på detta sätt tydligt får se hur lite eller mycket de faktiskt tränar.

En uttalad målsättning är att alla på sin fritid skall träna minst en gång i veckan under de här 4–6 veckorna och förhoppningen är självfallet att de skall fortsätta även efter periodens slut, vilket glädjande nog ofta inträffar.

Förutom de teoretiska genomgångarna och diskussionerna får eleverna ett skrivet material att studera och läsa in som hemläxa. Det finns ju flera läroböcker ute på marknaden, som väl fyller detta ändamål. I slutet av perio-den har eleverna ett skriftligt prov. Här kan du till exempel välja ut några av instuderingsfrågorna som finns i lärarhandledningen till Träningsglädje eller Bättre Kondition

Dessutom skriver de en sammanfattande rapport om sin träning och sina upplevelser av träningsperioden, med utgångspunkt från några frågeställ-ningar som är bifogade i lärarhandledningen under rubriken ”Tränings- rapport”.

fram hembak



De som vill får göra ett test före respektive efter perioden. Det kan antingen vara ett Step-test, ett Cooper-test eller ett Beep-test, beroende på utgångsläge och träningsvana.Vid varje periods början går jag noggrant igenom periodens målsättning och uppläggning, vilka delar som ingår och vad som kommer att betygsättas. Det som värderas är i första hand en aktiv och målinriktad insats under lektions-tid, en god konditionsnivå, en välskriven och innehållsrik rapport inklusive träningsdagbok samt resultatet på skrivningen.

På hösten i åk 2 återkommer konditionstemat med i stort sett samma inrikt-ning och uppläggning. Inlärningseffekten förstärks påtagligt när man åter-kommer till temat en andra gång. Nu får eleverna ännu större möjligheter att själva bestämma hur de skall träna. Många väljer hälsoinriktad jogging med låg intensitet, medan andra väljer bollspel och mer högintensiva trä-ningsformer utifrån intresse och målsättning.

Eleverna för även en träningsdagbok i åk 2, där de värderar olika aktivite-ter ur träningssynpunkt. Nu har vi inget inläsningsmaterial eller någon skriv-ning, utan jag lägger större vikt vid att de skriver en bra sammanfattande träningsrapport, som bland annat skall innehålla bra reflexioner och deras personliga ståndpunkter varför de tränar respektive varför de inte tränar.

I klasser där träningsnivån är god gör ungdomarna ett avslutande Cooper-test över 2.000 m, mest för att de någon gång skall pressa sig mot gränsen för sin fysiska förmåga.

Vid något pass känner vi också på vad mjölksyra är och får klart för oss i vilka situationer mjölksyra uppkommer, genom att prova på dynamiskt max. arbete under 60–90 sek och statiskt maximalt arbete, vinkelsittande mot vägg.

Detta blir en mycket tydlig kontrast mot de behagliga upplevelser man strävar efter att få vid hälsoinriktad konditionsträning.

Det här arbetssättet gör det naturligt att diskutera träning och träningsupp-läggning utifrån vars och ens förutsättningar, motivation och målsättning. Viktigt är att man under perioden stimulerar eleverna att reflektera över sin egen träning och träningssituation.

Att arbetssättet har fungerat bra för klasser och individer med olika motiva-tion och färdighet, beror mycket på att eleverna har en stor frihet att välja träningsform och intensitet utifrån sig själva. Självfallet behöver några elever en hel del hjälp för att klara ett fritt arbetssätt, men de flesta klarar det of-tast mycket bra.

hembak



Det är viktigt att de känner att olika aktiviteter är lika mycket värda, så länge de väljs med en avsikt att ge konditionsträning. Inspirera dem till att sätta igång träningen själva, att använda ansträngningsskattning och puls-mätning under träningspassen och att utnyttja lektionstiden effektivt, så att de känner att de får en bra träningseffekt. En väsentlig pluseffekt med detta upplägg är att ansvaret för träningen i högre grad läggs på ungdomarna själva.

Viktiga inslag i den här pedagogiska modellen, som självfallet kan modifie-ras utifrån lokala förutsättningar är bland annat:

n Att anslå tillräckligt med tid (4–6 veckor), så att de som från början inte är så bra tränade ges en reell chans att förbättra sin kondition så mycket, att de upplever att de får en märkbart bättre kondition.

n Att integrera teori och praktik, för att ge kunskap om träning, förståelse för träningens betydelse för hälsa och prestation och ökad färdighet i några lämpliga konditionsaktiviteter.

n Att koppla ihop skola och fritid så att ungdomarna, genom att föra en träningsdagbok under en avgränsad tid, får en helhetsbild av sin totala träningssituation.

n Att ge valfrihet och ett ökat elevansvar, för att göra eleverna mer själv-ständiga och tydliggöra vars och ens personliga ansvar, och visa på och legitimera att man kan träna sin kondition på många olika sätt.

n Att som slutmål ge positiva upplevelser av konditionsträning. Det är viktigt att våra ungdomar känner att det är roligt och givande att träna, så att de också i framtiden kommer att vara motiverade att upprätthålla en rimlig konditionsnivå, även utan skolans och den organiserade idrotts-rörelsens medverkan.

fram hem

STYRKA

Instuderingsfrågor sid 1/3

Fråga 1. Varför skall man träna styrketräning?

Fråga 2. Vad är muskelstyrka?

Fråga 3. Vad är maximal muskelstyrka?

Fråga 4. Vad menas med explosiv dynamisk muskelstyrka?

Fråga 5. Vad menas med dynamisk och statisk uthållighetsstyrka?

fram hembak

STYRKA


Fråga 6. Hur uppstår en muskelkontraktion?

Fråga 7. Nämn några faktorer som påverkar muskelstyrkan.

Fråga 8. Vad är viktigt att tänka på vid lyft?

Fråga 9. Vad menas med elastiska komponenter i muskulaturen?

Fråga 10. Vad är det vid styrketräning som gör muskeln starkare?

hembak

STYRKA


Fråga 11. Ge exempel på några viktiga principer vid styrketräning.

Fråga 12. Vad menas med kombinationsträning?

Uppgift: Ge exempel på några styrkeövningar för ett helkroppsprogram med lämpligt antal repetitioner och antal serier/sets.

fram hem

KONDITION


Fråga 1. Vad krävs för att bedriva en effektiv konditionsträning?

Fråga 2. Varför skall vi träna kondition?

Fråga 3. Vilket annat ord för kondition brukar användas?

Fråga 4. Vilka är de viktigaste energikällorna vid fysiskt arbete?

Fråga 5. I vilken konditionsträningsform har man en stor andel fettförbränning?

fram hembak

KONDITION


Fråga 6. Redogör för hur hjärtat arbetar i vila och under träning. Ledord: hjärtminutvolym, hjärtfrekvens, vilopuls, maxpuls och arbetspuls.

Fråga 7. Redogör för hur lungorna och blodet fungerar i vila och under arbete. Ledord: lungventilation, alveoler, hemoglobin, syretransport med blodet.

Fråga 8. Varför är det så viktigt att du upplever din konditionsträning som lättsam och stimulerande?

hembak

KONDITION


Fråga 9. Beskriv hur du kan träna kondition på ett behagligt sätt och för hälsans skull?

Fråga 10. När bör man inte bedriva fysisk träning?

Uppgift: Sätt ihop ett eget favoritträningsprogram som innehåller träning av kondition, rörlighet och styrka. Diskutera programförslaget med dina lärare i idrott och hälsa.

hemSTYRKETEST

Test 1 Test 2

Övning Test-datum

Belast-ning

Antalreps

Kommentar Test-datum

Belast-ning

Antalreps

Kommentar

Namn:

Klass:

Träningsperiod Start: Slut:

fram hem

RÖRLIGHET

Svar sid 1/2

Svar till instuderingsfrågor

Fråga 1. Vad är avsikten med rörlighetsträning?

Svar: Att öka eller bibehålla rörelseomfånget i olika leder.

Fråga 2. Ge exempel på olika namn på rörlighetsträning.

Svar: Töjning, tänjning och stretching.

Fråga 3. Vad menas med aktiv och passiv rörlighetsträning?

Svar: Aktiv rörlighetsträning: Den som töjer åstadkommer ett rörelseomfång i en led med hjälp av egen muskelkraft. Passiv rörlighet: rörelseomfånget i en led åstadkoms med hjälp av en yttre kraft t.ex. en träningspartner som hjälper till att öka rörelseomfånget i en led.

Fråga 4. Varför skall man bedriva rörlighetsträning?

Svar: – öka prestationsförmågan – minska skaderisk – minska ledstelhet

Fråga 5. Vad är viktigt att tänka på när man bedriver rörlighetsträning?

Svar: Att inte töja kring en led på ett sätt som avviker från ledens naturliga anatomiska plan.

Fråga 6. Vad är det främst som töjs vid rörlighetsträning?

Svar: Ligament, senor och annan bindväv.

Fråga 7. Vad menas med att bindväv har plastiska egenskaper?

Svar: Att bindväv kan förlängas under töjning och därefter bibehålla sin längd.

Fråga 8. Ge exempel på faktorer som påverkar rörligheten.

Svar: – skelettanatomin – ledens anatomiska utformning – ligament – temperatur – ålder och kön

hembak

RÖRLIGHET

Svar sid 2/2

Fråga 9. Vad menas med normalrörlighet?

Svar: Med normalrörlighet menas genomsnittsvärdet för en stor grupp människor där man mätt upp rörligheten. Trots att flest personer i en normalfördelning finns runt medelvärdet (genomsnittsvärdet) så kan man avvika kraftigt från det utan att man behöver ha problem med en stelhetskänsla. Har man en betydligt sämre rörlighet än normalvärdet och dessutom känner sig stel och har obehag av det, kan det vara värt att bedriva rörlighetsträning för den/de leder som man har problem med.

Fråga 10. Hur bedriver man statisk stretching?

Svar: Intag den kroppsställning som du behöver för att töja en viss muskulatur eller bindväv. Från detta läge töjer du kring leden tills muskulaturen eller bindväven stramas och en lätt smärta uppträder (töj ej över smärtgränsen!). Du håller kvar i töjningsläget i cirka 15 sekunder.

Fråga 11. Hur bedriver man stretching enligt metoden kontraktion-avslappning-töjning?

Svar: Denna metod genomförs precis som vid statisk stretching men den statiska töjningen av muskel/bindväv föregås av en maximal kontraktion under ett par sekunder i den muskel som skall töjas.

Fråga 12. Hur bedriver man dynamisk töjning?

Svar: I dynamisk töjning/stretching håller du inte kvar i töjningens ytterläge när du når detta utan växlar mellan töjning och avslappning. Rörelserna i töjningen skall vara lugna och kontrollerade. Töj ej över smärtgränsen!

Uppgift. Ge exempel på några lämpliga muskelgrupper som bör ingå i ett basprogram för till exempel statisk stretching.

Svar: – skuldermuskulaturen – bröstmuskulaturen – breda ryggmuskeln – kappmuskeln – nackmuskulaturen – höftböjarmuskulaturen – höftsträckarmuskulaturen (sittmuskeln och hamstrings) – benets adduktormuskulatur – benets utåtförarmuskulatur – främre lårmuskulaturen (quadriceps) – vadmuskulaturen – muskulaturen på underbenets framsida

hemKONDITIONTRÄNINGSRAPPORT

Gör ett eget träningsprogram för perioden:

Utgå från nedanstående punkter

n Vilken är din målsättning med träningsperioden?

n Planera din konditionsträning.

n Tänk igenom både vad du vill göra på lektionerna i skolan och hur du skall träna på din fritid.

n Gör gärna ett test före och efter träningsperioden.

n Blev det någon förändring?

n För en träningsdagbok med kommentarer.

n Ta med all din fysiska träning, både det du gör i skolan och på fritiden.

Skriv en sammanfattande rapport med synpunkter på träningsperioden, t.ex...

– den egna insatsen och ditt ”resultat”,

– varför resultatet blev som det blev,

– dina egna upplevelser m.m.

Värdera de olika aktiviteterna ur träningssynpunkt.

– Vad krävs för att man skall få en konditionstränande effekt?

– Vilka är dina personliga motiv till varför du tränar respektive varför du inte tränar?

Rapporten lämnas till mig senast

hemKONDITION: TRÄNINGSDAGBOK

Datum/ vecka

Dag Planerad träning Genomförd träning

Kvantitet Intensitet KommentarVärdering av träningen

Namn:

Klass:


hemKONDITION: TRÄNINGSDAGBOK

Datum/ vecka

Dag Aktivitet/träningsform

KvantitetTid/sträcka

IntensitetAnsträningnings-känsla

Inten-sitet/puls

KommentarVärdering av träningen

Namn:

Klass:


hemKONDITION: STEP–TEST

Det är ofta en mycket betungande uppgift att med konventionella cykeler-gometertester ”konditionstesta” fler än fem elever vid ett och samma lek-tionstillfälle. Av denna anledning kommer en form av Step-test att beskrivas, vilket möjliggör testning av flera personer samtidigt.

I figur 1 presenteras testuppställningen. Testpersonerna får kliva upp på och ner från en gymnastikbänk eller liknande (cirka 30 cm hög) upprepade gånger under 4 till 6 minuter i takt med en metronom (A), vilken är inställd på 100 taktslag per minut. Cirka fyra personer kan testas samtidigt. Samtliga testpersoner ska utför rörelsen i takt. Detta underlättar för testledaren när det gäller standardisering av takthållning i testet. En annan viktigt detalj i standardiseringen av tester är att få testpersonerna att verkligen gå upp i stående på bänken i varje steg. Detta underlättas om man har en höjdrefe-rens (B) som försökspersonerna ska nudda med hjässan vid varje uppstigning på bänken. Höjdreferensen kan lätt ordnas med hjälp av till exempel en höjdhoppsställning och en ribba på vilken man hänger något mjukt föremål på lämplig höjd (passas in när testpersonen står på bänken). Om du inte har tillgång till höjdreferens måste du vara noga med att kontrollera att testper-sonerna stiger upp på bänken fullständigt, att båda benen är helt sträckta i högsta läget. Denna detalj, tillsammans med takthållningen, är mycket viktigt för att testvärdena ska kunna jämföras vid olika tillfällen.

Eftersträva dessutom at ha samma rumstemperatur och att testpersonerna har likartad klädsel vid de olika testerna. Testpersoner ska ej ha ätit en kraf-tig måltid eller rökt före test. Ingen testas vid infektion.

Pulsmätning kan genomföras av testledaren manuellt genom att hålla handen med ett lätt tryck över pulsådern i halsregionen eller över pulsådern i handleden. Detta kräver dock en relativt stor erfarenhet hos testledaren eftersom pulsmätningen helst bör ske under det att testpersonen rör sig upp och ned i förhållande till bänk eller dylikt.

A

B

C

D

Figur 1. Testuppställning för Step-test.

hemKONDITION: STEP–TEST, forts.

Ett mycket effektivt alternativ är att använda en pulsmätare (”pulsklocka”), vilket dock kräver en viss ekonomisk investering. En fördel är därför om man är fler som gemensamt kan göra denna investering, till exempel flera skolor eller dylikt går samman och köper ett pulsmätningssystem. Vid testning är den billigaste varianten att testledaren har en pulsmätare (tillika mottagare)(C) och testpersonerna har var sitt elektrodband med sändare. Avståndet mellan testpersonerna bör vara minst 1 meter.

Testledaren behöver nu bara sätta klockan framför valfri försöksperson (figur 1) och därmed få dennes aktuella hjärtfrekvens (pulsklockan kan även placeras direkt på protokollplattan). Proceduren upprepas med samtliga för-sökspersoner. Pulsmätning genomförs varje eller varannan minut tills testper-sonerna nått ”steady state”, det vill säga pulsen håller sig relativt konstant vid två till tre upprepade mätningar.

Testtiden för manuellt pulsmätning tar längre tid och är inte lika exakts som hjärtfrekvensmätning med pulsklocka. Engångsinvesteringen i ett puls-mätningssystem motiveras bland annat av att detta också kan användas för registrering av pulsen under olika träningspass. Den efterföljande analysen kan mycket väl integreras med andra ämnen, till exempel genomgång av människokroppens fysiologi inom naturkunskap och biologi.

Med hjälp av Step-tester är det möjlighet för en lärare att testa cirka 20 personer under cirka 45 minuter. Vid testning för och efter en träningsperiod jämförs slutpulserna (steady state-puls). Den procentuella skillnaden mellan puls för och efter träning utgör en god skattning av den relativa konditions-förbättringen eftersom samma arbete kan utföras med en lägre puls. I detta test undviker man att jämföras individer med varandra eller någon generell ”konditionsreferens”. Det viktiga är individens egen konditionsförbättring, inte vilken förmåga (kondition) han/hon har i förhållande till andra individer. Den typen av jämförelse innebär ofta en onödig konkurrens- och stressfak-tor. Step-testet kan användas för alla, och är särskilt lämpligt för individer som inte ha så god träningsvana eller motivation att ta ut sig maximalt på till exempel ett Cooper-test, som ju kräver maximal insats för att ge ett rättvi-sande värde.

hem

Namn Klass Test 1 Test 2 För-änd-ring,%*

Hjärtfrekvens efter minut Hjärtfrekvens efter minut

Test-dat.

1 2 3 4 5 6 Slut-puls

Test-dat.

1 2 3 4 5 6 Slut-puls

* Slutpuls test 2/slutpuls test 1×100 = pulsändring i %

STEP-TEST

Rekommenderad metronominställning = 100 taktslag per minut Rekommenderad bänkhöjd = 33 cm

Annan bänkhöjd:

hemKONDITION: COOPER-TEST

Namnet på detta test kommer från den amerikanske upphovsmannen med efternamnet Cooper. Eftersom det är fråga om maximalt aerobt uthållighets-test i form av löpning så krävs en relativt god tränings- och motivationsgrad hos de som testas. Cooper-testet har ett högt statistiskt samband med be-stämd maximal syreupptagningsförmåga. Främst lämpar den sig för tävlings-idrottare i löp-uthållighetsgrenar, men även vissa skolungdomar och mili-tärer etc är lämpliga målgrupper.

Testet går ut på att springa en given sträcka så forts som möjligt. Löptiden bör ligga mellan 8 och 20 minuter. De sträcklängder som rekommenderas är 2.000 m, 2.400 m och 3.000 m. Banan bör vara flack, det vill säga utan tvära backar och omtester bör genomföras med så likartade yttre betingelser som möjligt. Testet bör genomföras v en noggrann uppvärmning.

Testet kan lätt genomföras med en stor grupp individer, till exempel en skolklass. Det kan då vara lämpligt att starta i ett antal mindre grupper, med till exempel en minuts mellanrum. Sluttuden på testet blir bestämmande för resultatet som uttrycks som ett test-värde, det vill säga syreupptagningsför-måga i form av milliliter syre som kan upptas per kilo kroppsvikt och minut. Deta testvärde kan lätt erhållas med hjälp av en så kallad konditionssnurra, där man ställer in löptiden för en viss distans och erhåller testvärdet.

hemCOOPER-TEST

Namn Klass Test 1 Test 2

Test-dat.

Löp-sträcka

Väder/ underlag

Löptid Test-värde

Test-dat.

Löp-sträcka

Väder/ underlag

Löptid Test-värde

hemKONDITION: BEEP-TEST/ SHUTTLE RUN

Detta är ett progressivt test, det vill säga ökad belastning som möjliggör beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. En svensk variant av testet finns utvecklad av Svenska fotbollsförbundet som baseras på givna tidsinter-vall, vilka blir kortare och kortare ju längre testet pågår. De som deltar i testet löper en sträcka på 20 meter (se figur 1) fram och tillbaka mellan två linjer, koner eller dylikt, och ska nå 20-meterslinjen vid varje ljudsignal.

Testet omfattar totalt 21 nivåer och varje nivå omfattar 7 till 16 20-metersvändor och tar cirka 1 minut. Efter varje nivå höjs tempot något genom att 20-meters-sträckan ska tillryggaläggas på kortare tid. Den beräknade maximala syreupptagningsförmågan är relaterad till den nivå som nås, det vill säga ju högre nivå desto högre beräknad syreupptagningsförmåga. Detta test visar ett starkt statistiskt samband med bestämd maximal syreupptagningsförmåga. Testet ”drivs” till utmattning och testpersonerna avslutar testet när 20-meterlinjerna ej nås på de angivna signalerna.

Detta är ett utmärkt tillfälle att även bestämma maximal hjärtfrekvens.

Tester bör helst genomföras inomhus på samma underlag och liknande övriga betingelser och möjliggör därmed standardisering av testbetingel-serna, vilket för övrigt är en av fördelarna med detta test.

En nackdel är de ständigt återkommande accelerationer och uppbroms-ningarna som gör att aktiva som vana vid kontinuerlig löpning utan ständiga vändningar, kan bli stumma i benmuskulaturen innan maximal nivå är upp-nådd.

20 m

min/Shuttle-nivå

Testvärde(ml O2 pr. kg/min)

00

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22

Figur 1. Testuppställning för Beep-test.

Figur 2. Sambandet mellan Shuttle-nivå och testvärde vid genomförande av Beep-test.

hemBEEP-TEST

Namn Klass Test 1 Test 2

Test-dat.

Beep-nivå Antal intervall på

slutnivå

Beräknat testvärde

Test-dat.

Beep-nivå Antal intervall på

slutnivå

Beräknat testvärde

Ämne - Idrott och hälsa Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som en källa till välbefinnande.

Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur den egna kroppen fungerar i arbete, om livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper i att hantera säkerhet och nödsituationer vid fysiska aktiviteter. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle.

Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att anpassa fysiska aktiviteter utifrån sina behov, syften och mål. I undervisningen ska erfarenheterna av fysiska aktiviteter relateras till fakta och teorier.

Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande.

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa.

2. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer. 3. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig

förmåga och hälsa. 4. Förmåga att hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter. 5. Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och

naturupplevelser. 6. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i

relation till idrotts- och motionsutövande.

7. Kunskaper om de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur miljöer ergonomiskt kan anpassas till människan.

Idrott och hälsa 1, 100 poäng

Kurskod: IDRIDR01 Kursen idrott och hälsa 1 omfattar punkterna 1—7 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. • Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga. • Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och

koordinationsträning. • Rörelse till musik samt dans. • Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation. • Metoder och redskap för friluftsliv. • Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv. • Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid

blödning och drunkningstillbud. • Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation. • Spänningsreglering och mental träning. • Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån

ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan i samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven översiktligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen

och översiktligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan utförligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med viss säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter, även av komplex karaktär, som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det kan eleven utförligt och nyanserat beskriva aktiviteternas och livsstilens betydelse för den

kroppsliga förmågan och hälsan. Beskrivningen innehåller förklaringar med koppling till relevanta teorier.

Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och med säkerhet välja områden och metoder för regelbunden träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med nyanserade omdömen värdera resultatet i relation till träningsmetodernas teorier. Dessutom kan eleven anpassa sin träning till variationer i förutsättningarna. Eleven visar i utövandet av idrott, motion och friluftsliv hänsyn till sin egen och andras säkerhet och kan efter samråd med handledare vidta åtgärder vid skada eller nödsituation.

Eleven kan med säkerhet och med goda rörelsekvaliteter genomföra aktiviteter i naturmiljöer. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat diskutera friluftsliv, motion och idrott som sociala och kulturella fenomen och utförligt och nyanserat beskriva hur olika livsstilar och kroppsideal framträder i träningsverksamheter, friluftsliv och samhället i övrigt.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets- och studiemiljöer kan anpassas till människan.

När eleven samråder med handledare kan hon eller han med säkerhet bedöma den egna förmågan och situationens krav.

fram hem

MEDVERKANDE

Erland Skommevik

Jag har lång erfarenhet som idrottslärare och är fortfarande verksam som lärare på gymnasiet. Jag startade Undervisningsvideo 1988, eftersom jag tyck-te att det saknades inspirerande utbildningsfilmer som var anpassade till de mål som undervisningen i Idrott och hälsa har.

Våra utbildningsmaterial är i första hand riktade mot elever i högstadie- och gymnasieåldrarna. Materialen har genom åren varit mycket uppskat-tade och används idag på de allra flesta gymnasier och högstadieskolor i Sverige. Vi har också samar-bete med förlag i Norge och Finland som gjort egna språkversioner av våra filmer.

I denna produktion samarbetar vi med SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten. Alla mår bra

av fysisk aktivitet och träning, inte minst de som har någon form av funk-tionsnedsättning. Vi hoppas att våra filmer skall ge inspiration och motiva-tion till fysisk aktivitet och träning för alla. I de nya kursplanerna i Idrott och hälsa är det mycket tydligt uttryckt att kunskap och erfarenhet av olika former av träning som syftar till ett livslångt intresse är ämnets viktigaste målsättning. Vi hoppas och tror att Träningsglädje ska ge ett bra stöd för att uppnå målen i kursplanerna i Idrott och hälsa.

Ni når mig på e-post [email protected] eller på telefon 019-24 48 10.

Erland Skommevik

fram hembak

MEDVERKANDE

Johnny Nilsson

Johnny Nilsson är idrottslärare och forskare vid Gymnastik- och idrottshög-skolan (GIH) i Stockholm och är också deltidsanställd vid Norges idrottshög-skola som gästforskare. Han är en av initiativtagarna till och sedan starten år 2002 föreståndare för GIH:s laboratorium för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV). Johnny har ett brett intresse för idrott som uttrycks i bland annat verksamhet inom idrott och hälsa, träning för personer med funktionsned-sättning, elitidrott samt apparatur- och metodutveckling inom idrottsfältet.

Johnny är manusförfattare till Träningsglädje. Han har skrivit en mängd böcker om träning och träningslära och var också manusförfattare till filmen Bättre kondition.

fram hembak

MEDVERKANDE

Asbjørn Gjerset

Asbjørn Gjerset är försteamanuensis i idrott och träningslära vid Norges idrottshögskola (NIH). Han har varit anställd vid NIH i 40 år med undervis-ning och forskning som huvudsyssla. Både undervisningen och forskningen har först och främst varit inom träningslära, idrotterna orientering och alpin skid-idrott, och träning för barn och unga. I två perioder har han varit insti-tutionsledare vid NIH, och han har lett ämnessektioner vid högskolan under hela sin tid på NIH.

Vid sidan av sitt arbete på NIH, har Asbjørn Gjerset i 10 år haft deltidsan-ställning som ledare och tränare för det norska landslaget i orientering. Han har också varit lärare i grundskolan och på gymnasiet, aktiv klubbtränare i många idrotter, och en efterfrågad kursinstruktör.

Asbjørn Gjerset har varit aktiv idrottsman i flera idrotter med orientering som huvudidrott. Asbjørn Gjerset har en magisterexamen i idrott, lärarut-bildning, högsta tränarutbildningen i Norges idrottsförbund.

Asbjørn Gjerset kan träffas på e-post [email protected], [email protected] eller på telefon + 47 93043088.

fram hembak

MEDVERKANDE

Cecilia Ehrling

Cecilia Ehrling är uppvuxen i Stockholm. Hon har sedan barnsben hållit på med dans. Allt ifrån par-dans, jazz, afro och streetdance.

Cecilia har tävlingsdansat i latinamerikansk och standarddanser vilket innebär att hon har represen-terat Sverige i NM, EM och VM. Hon har även ett flertal SM-medaljer som junior och vuxen. Men mest känd är hon från TV 4:s succé Let´s Dance då hon har vunnit den två gånger. 2007 tillsammans med före detta världsmästaren Martin Lidberg och 2010 tillsammans med pojkbandsmedlemmen Mattias Andréasson.

Just nu studerar Cecilia sista terminen till idrotts-lärare på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan.

Cecilia erbjuder undervisning i alla former av dans och gruppträning.

www.cecilaehrling.se

fram hembak

MEDVERKANDE

Martin Lindberg

Martin Lidberg har idrottat i nästan hela sitt liv. Han började träna brottning redan som sjuåring och kan idag blicka tillbaka på en lång och lyckosam idrottskarriär med bland annat EM och VM guld på meritlistan. Efter idrottskarriären valde Martin att arbeta vidare inom träning och hälsa – det han brinner för och kan bäst helt enkelt. Idag har Martin ganska många strängar på sin lyra. Bland annat så är han en av initiativtagarna till Svenska Hälsocampen där man hjälper människor att komma i bra form och förebygga ohälsa. Han är också med och driver ett tränings- och hälsomagasin med namnet STARK magasin. Martin har även skrivit några tränings-

böcker, bland annat den populära boken Kombinationsträning med Martin Lidberg. Martin inspirerar även människor via föreläsningar och inspirations-pass.

För mer info eller bokning, besök www.martinlidberg.com ellerwww.svenskahalsocampen.se

Martin Lidberg Svenska HälsocampenVäxel: 08-910092 Stureplan 4Awww.svenskahalsocampen.se 114 35 Stockholmwww.martinlidberg.com

fram hembak

MEDVERKANDE

Mikael Andersson

Mot alla odds, född utan armar och ben, har Mikael Andersson alltid fått kämpa sig till det andra tar för givet. I dag är Mikael inte bara gift och har fyra barn, han är dessutom egen företagare och en av Sverige och Norges populäraste föreläsare.

Inspiration och nytt perspektivI sina inspirerande och fascinerande föreläsningar berättar han med smittande leende om sitt eget sätt att angripa problem och övervinna självskapade begränsningar, och om hur detta gradvis förändrade hans egen livssituation. Hans föreläsningar handlar om resurser och möjligheter i livet. Och om inspira-tion.

Mikael Andersson har ett helt livs erfarenhet från området han föreläser. Han har föreläst för 100 000 tals människor och flera hundra företag. Bl.a. Astra Zeneca, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Ericsson, ICA, Volvo, Posten, SEB, IKEA, Stadium, Skatteverket, Handelsbanken samt många kom-muner, fackförbund och inom folkrörelsen.

Mikael har skrivit boken Armlös, benlös men inte hopplös. Här får du möta barnet som var nära att ge upp, människorna som aldrig slutade tro på det till synes omöjliga, och tankens enorma kraft.

Läs merOm Mikael Andersson, pressklipp, referenser och kommentarer från seminariedeltagare på: www.mikael-unlimited.se

”Jag är hellre unik än normal” Mikael Andersson

hembak

MEDVERKANDE

Lena Hammar

Lena Hammar är idrottslärare och arbetar som råd-givare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, med inriktning mot idrott och hälsa och anpassad fysisk aktivitet. Lena är författare till boken ”Visst kan ALLA vara med”. Hon har lång erfarenhet av un-dervisning som idrottslärare både i grundskolan och i särskolan. Hon har även arbetat i många år med kurser, utbildningar och projekt som syftat mot att ge alla elever goda möjligheter till delaktighet. Lena har också en egen erfarenhet som förälder till ett barn med synskada. Lena blev 2008 utsedd till Årets idrottslärare i Sverige!

E-post: [email protected]

fram hem

Visst kan ALLA vara med sid 1/8

Pedagogens roll och funktionBemötande – förhållningssätt

För en elev med funktionsnedsättning är det extra viktigt att känna tillit, bli respekterad och få förståelse för de begränsningar som funktionsnedsätt-ningen kan innebära. Pedagogen är ansvarig för undervisningen och kan inte överlåta detta till en assistent. Alla elever har samma behov av att bli sedda och bemötta med respekt. Tyvärr är det många vuxna som inte vågar möta en elev med en funktionsnedsättning, då man inte vet hur man ska bete sig. Det är självklart att pedagogen vänder sig direkt till eleven med tilltal och instruktioner och inte till assistenten, vilket tyvärr många elever i rullstol fått erfara.

Exempel på tre lärare som möter sin elev olika i en undervisningssituation!

Här följer ett utdrag ur boken ”Visst kan ALLA vara med”. Kapitlet lyfter fram tankar om pedagogens viktiga roll för att skapa möjligheter för alla att bli delaktiga.

Detta kapitel speglar det synsätt och förhållningssätt som materialet Träningsglädje vill förmedla – att skapa goda förutsättningar för ALLA elever att känna lusten och glädjen i att träna!

Boken är skriven av Inger Johansson och Lena Hammar och ges ut av

Varsam AB och kan beställas på [email protected]

telefon 019/12 55 05, fax 019/611 21 43

ISBN: 978-91-633-2590-8

Pedagog A:Idag ska vi ha styrketräning.

Det finns fem stationer. ”Kalle,

du och Lisa (assistent) kan väl se

vad du kan vara med på, annars

får ni hitta på något själva.

Pedagog B:Idag ska vi ha styrketräning.

Det finns fem stationer.

På varje station har jag hittat på

ett alternativ till dig Kalle, så att

du också kan vara med.

Pedagog C:I dag ska vi ha styrketräning.

Det finns fem stationer. På varje

station finns ett par olika övningar

att välja på, så att alla hittar någon

övning som passar …

Bemötandet kan vara avgörande för en elevs upplevelse av delaktighet

Alla barn och ungdomar behöver bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. Detta är viktigt för alla, men helt nödvändigt i mötet med elever som har någon funktionsnedsättning. Hur eleven blir bemött, kan vara helt avgöran-de för elevens möjligheter att lyckas i skolarbetet och i kamratrelationerna, eftersom det påverkar elevens utveckling av självkänsla och självförtroende.

Vi anser att pedagogen är det viktigaste instrumentet i undervisningen, vilket även står skrivet i våra styrdokument. Även Kiphard (1990) framhåller detta.

fram hembak


En god pedagog är en pedagog som är ...

– aktiv,– engagerad,– närvarande i situationen,– finner lösningar,– inte begränsas av eventuella svårigheter – utan ser möjligheter

Barn och unga tycker om att göra saker som de är bra på, vilket vi alla gör! Om vi utgår från elevernas starka sidor, kan vi sedan successivt hitta nya utmaningar och aktiviteter som eleven inte skulle våga ta sig an, om de inte först blivit stärkta i sin självkänsla och sitt självförtroende. En elev med stärkt självkänsla klarar bättre av motgångar och misslyckanden. I lek och idrotts-aktiviteter finns ofta ett inslag av tävling som behövs för att träna och ut-veckla sin känslomässiga och sociala förmåga. Det är dock mycket viktigt att tänka på hur och när man använder tävlingsinslag. Individuella tävlingar bör undvikas!

Trygghet – tydliggörande

En annan viktig faktor är att pedagogen skapar en trygg miljö, vilket för många elever innebär att det finns en tydlig pedagog som vägleder i olika delar av undervisningen. Med detta avses att lektionen bygger på tydliga ramar och struktur över lektionsupplägget.

En lugn och bestämd samlingsplats ger en bra start på lektionen. Den bestämda samlingsplatsen skapar trygghet mellan aktiviteterna, vid åter-samling där ny instruktion ges samt vid avslutning av lektionen. Elever som har en försenad motorik och/eller perceptionssvårigheter behöver sitta när de får en instruktion.

Ett visuellt schema för dagens lektion, med ord, bilder eller ritat på en whiteboardtavla ger trygghet.

Oroliga elever behöver inte fråga: – Vad ska vi göra nu? – Vad ska vi göra sen?

Elever som har svårt med koncentration, uppmärksamhet eller minnes- funktioner kan vara hjälpta av att man använder bilder eller ordbilder på redskapen som ska ställas fram. Att tydliggöra vem eller vilka man ska vara med och var man ska vara, är också underlättande.

fram hembak


TydliggöraTid – med klocka, lekband, pinnar eller annat …Rum – var ska jag vara, var ska plinten stå …Person – vem eller vilka ska jag vara med?Innehåll – Vad ska vi göra och hur ska vi göra?

Trygghet skapas också genom tydliga instruktioner. Många elever är hjälpta av att instruktionerna är enkla och korta. För många instruktioner samtidigt, gör det svårt för eleven att uppfatta och komma ihåg. Följ upp en instruk-tion genom att be eleven upprepa vad eleven ska göra!

För några elever kan det vara viktigt att känna sig förberedda inför en lektion och kan därför vara hjälpta av att i förväg få veta vad som ska hända.

Med enkla medel kan vardagen göras tydligare. Ett tidur eller en klocka där man markerar start och avslutning kan vara ett stort stöd när det gäller att förstå och uppfatta tid.

Elever som har olika funktionsnedsättningar kan behöva olika typer av tydliggörande. Om du har en elev med en hörselskada, är det extra viktigt att alltid vara vänd mot den eleven när du talar och kanske också ha en slinga påkopplad. För en elev med synskada kan det handla om att vara extra detaljerad och utförligt beskriva hur aktiviteten ska gå till.

Det är aldrig strukturen i sig som är viktig, utan möjligheten för alla elever att ta till sig kunskaper och bli delaktig i aktiviteten!

När eleverna känner sig trygga och väl förtrogna med lektionsupplägget, miljön och förhållningssättet, är det möjligt – men också viktigt – att ha ett flexibelt arbetssätt.

Under dessa förutsättningar och med en pedagog som är lyhörd för elev-ernas egna initiativ, kan det fungera att ändra i schemat och följa en ny idé eller utmaning. Om eleverna fått en beredskap för att själva kunna hitta på, ta initiativ och aktivera sig utan pedagogens hjälp, har de tagit ett stort steg mot sin självständighet.

I mötet med en elev i behov av särskilt stöd är det viktigt att vara flexibel och lyhörd för hur eleven mår, för att kunna hantera situationen så att eleven kommer till sin rätt och kan utvecklas på alla plan.

Respekt och förståelse

fram hembak


En förutsättning för ett respektfullt bemötande är att arbetslaget och övrig personal har en god förståelse för elevens situation. Med det avses bland annat att kontinuerligt följa upp att anpassningar och annat stöd fungerar.

I förskolan och i de yngre åldrarna möter eleven inte så mycket olika personal. Denna personal har ofta ett nära samarbete i arbetslaget. Vid behov kan arbetslaget få stöd av en specialpedagog.

I de senare årskurserna och på gymnasiet träffar eleven många olika lärare. Då är det en bra lösning att ha en mentor. Den pedagog som har den-na roll, bör ha viss extra tid för att stämma av, följa upp och höra sig för om hur saker fungerar. Mentorn kan också fungera som elevens förlängda arm, för att eleven ska slippa ta alla kontakter med olika lärare, specialpedagoger med mera som kan finnas runt just denna elev. Det är viktigt att inte lägga den extra arbetsbörda på eleven, som det innebär att påminna alla lärare om att anpassa material och ge information och så vidare. Detta tar ofta stor kraft och energi från eleven.

När vi möter elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och på tränings-skolan, befinner sig eleverna på en tidigare utvecklingsnivå än de jämnåriga kamraterna i grundskolan. Ett respektfullt förhållningssätt här, är att inte glömma elevens biologiska ålder och den erfarenhet som denna elev har med sig. Med det menar vi till exempel att vi med elever i gymnasies är skolan inte leker lekar eller sjunger barnvisor som hör till förskolan, utan istället, med respekt för eleverna, försöker hitta aktiviteter och uppgifter som är enkla men åldersadekvata.

Se möjligheter

Det är viktigt att fokusera på möjligheter istället för att utgå från svårigheter

Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning i skolans alla ämnen. Det är inte minst viktigt för elever med funktionsnedsättningar, att få ta del av undervisningen i ämnet idrott och hälsa/motorik. Som vi tidigare berört, finns det delar i idrottsämnet som är av allra största vikt att elever medfunktionsnedsättning ges möjlighet att bli delaktiga i. ”Snacket” i om- klädningsrummet, samarbetet med att nå ett mål och alla de sociala och emotionella dimensioner som utspelar sig under idrotten, kan vara svårt för många elever med funktionsnedsättning att få på annat sätt.

Även den hälsoaspekt och de vinster som fysiskt aktiva elever gör, har kan-

fram hembak


ske ännu större betydelse för elever med funktionsnedsättningar. Med det avser vi välmående, självständighet och valmöjligheter framåt i livet. Därför är det av allra största vikt att alla idrottslärare ser möjligheterna och hittar vägar, så att alla elever får del av den så viktiga undervisningen i ämnet idrott och hälsa/ motorik.

En funktionsnedsättning betyder att någon funktion är nedsatt. Det be-höver inte vara hindrande eller medföra någon svårighet för elevens möjlig-het att delta. Hindren ligger ofta i miljön eller i hur en aktivitet organiseras. Leta inte efter problem eller svårigheter. Leta efter möjligheter och lösningar så kan alla elever bli delaktiga! Det handlar om att skaffa sig nya glasögon.

En lärare som har börjat tänka i nya banor, och vågar prova olika lösning-ar, brukar snart hitta fler och fler lösningar och blir en ännu bättre pedagog!

Att anpassa undervisningen

För att en elev med funktionsnedsättning ska få bästa förutsättningar till lärande och utveckling, krävs ofta ett visst stöd och/eller anpassning i under-visningen. Hur detta stöd ser ut och vilka anpassningar som behöver göras är förstås väldigt olika, och måste alltid ske utifrån varje individs behov och förutsättningar.

Den kanske viktigaste utgångspunkten för att undervisningen ska fung-era och att samspelet med kamrater och omgivning ska bli så optimal som möjligt, är att alla pedagoger som undervisar eleven får en förståelse för vad elevens funktionsnedsättning innebär. Det är viktigt att informationensker i god tid, så att eleven slipper negativa konsekvenser i bemötandet och undervisningen. Detta kan ske, om informationen uteblivit och pedagogen därmed inte har förstått svårigheterna eller nödvändigheten av anpassning-arna. Det är oftast en stor fördel om klasskamraterna också får information och förstår vad kompisens funktionsnedsättning innebär. Detta kräver elevens/föräldrarnas tillåtelse, men också en stor lyhördhet för hur informa-tionen ska ges. Då behöver det inte bli diskussioner om varför man gör olika.Vilket stöd som behövs, avgörs i samråd med elev, föräldrar och specialpe-dagog på skolan. Ofta är det pedagogen som behöver stödet för att kunna hitta lämpliga material eller vägar att anpassa sin undervisning. Ibland finns resurspersoner eller assistenter i klassen som också kan behöva stöd i sitt arbete. Men det är alltid läraren som är ansvarig för att alla elever får en likvärdig undervisning. Ansvaret för planering och upplägg kan aldrig läggas på en assistent. Inte heller får assistentens roll bli att mitt under lektionen hitta på lämpliga lösningar för att eleven ska kunna vara med. Det är lära-rens ansvar!Anpassningar kan se ut på många olika sätt för två elever med samma funk-

fram hembak


tionsnedsättning. Därför kan vi aldrig generalisera och tro att man alltid gör på samma sätt vid en viss funktionsnedsättning. Det är ju i första hand ett barn eller ungdom med alla de olika förutsättningar, intressen och person-liga egenskaper som ligger till grund i varje situation.

Exempel på vad man kan anpassa i ämnet idrott och hälsa/motorik

n Förhållningssätt – bemötande, instruktioner som tydliggör på olika sätt med bilder, visa, verbal förstärkning, teckenstöd …

n Omgivning – val av lokal, tillgänglig eller tillrättalagd miljö, halvklass, hjälplärare eller assistent …

n Redskap och materiel – större målburar, olika klubblängder och racketar, lättare eller större bollar, olika vägval, hjälpmedel …

n Regler och organisation – färre spelare, mindre plan, bara använda studs-pass, alla i laget ska ha fått en passning innan man får göra mål …

Det är också viktigt, att pedagogen är uppmärksam på hur anpassningarna fungerar. Ibland fungerar det väldigt bra. Men vissa gånger kanske man måste förändra och hitta en annan lösning, för att eleven ska bli mer del-aktig. För att en elev inte ska särbehandlas i onödan, erbjuds alla elever de anpassningar som finns.

För att eleven verkligen ska känna sig delaktig, är lärarens engagemangoch vilja att hitta bra lösningar avgörande för hur man lyckas!

Planering

God förberedelse och planering är A och O för att undvika situationer, där en elev inte klarar av att vara med eller riskera att hamna utanför.

Ta för vana att alltid utgå från den aktivitet som finns på planeringen och noggrant gå igenom vad/vilka anpassningar som behöver göras. Exempel-vis hur grupper/lag ska formeras, så att alla elever verkligen kan delta och komma till sin rätt?

Kan man tänka så här?

Planering – Basket. Hur? Exempel:

n Tydliga instruktioner

n Annat mål, val av boll

n Färre spelare – gruppindelning

n Bara använda studspass

n Mindre plan, annan yta

n Halvklass, extra resurs

n Två olika spelalternativAktivitet som passar alla!

fram hembak


Det gäller att inte ta bort lekens eller spelets ursprungliga idé och kärna, men det finns alltid saker man kan förändra!

Det måste finnas olika sätt att lösa en uppgift – eftersom alla människor är olika

Elevens initiativ

Målet med undervisningen är att skapa en miljö som lockar eleven till aktivitet. När eleven får lust att röra sig, börjar eleven ta egna initiativ. För att eleven ska våga ta initiativ krävs, att vi formar en trygg miljö och ett lektionsupplägg som eleven känner sig väl förtrogen med. Lektionsupplägget kan inkludera både elevmedverkan och lustfyllda aktiviteter som man som pedagog vet att eleverna tycker om. En dialog, där eleverna får uttrycka vilken aktivitet de vill börja med, skapar stora möjligheter för eleven att ta eget initiativ samtidigt som eleven stärks i sin självkänsla av att göra ett eget val.

Pedagogen stimulerar och tar vara på elevens eget initiativ. Det är viktigt att pedagogen ständigt iakttar och registrerar barnets reaktioner och val av aktiviteter.

Varje ny lektions utformning är beroende av vad som hände föregående lektion. Inte minst själva processen studeras i relation till elevens utveckling, framsteg och tidigare erfa-renheter. Lektionsinnehållet anpassas efter elevens utvecklingsnivå. I leken/aktiviteten som pedagogen valt stimuleras funktioner som är mindre utvecklade, utan att eleven uppfattar det som riktad ”träning”.

Många elever i skolan är hjälpta av vissa anpassningar som gör vardagen tydligare. Det som gäller här, liksom på andra områden där vi förändrar miljö, förhållningssätt, bemötande eller aktiviteter, är att alla elever och inte bara de med funktionsnedsättningar kan ha stor glädje och mår bra av förändringen.

I mötet med en elev i behov av särskilt stöd är det viktigt att vara flexibel och lyhörd för hur eleven mår, för att kunna hantera situationen, så att eleven kommer till sin rätt och kan utvecklas på alla plan.

Sammanfattningsvis kan följande vara en vägledning

n god planering

n fasta lektionsramar

n tydliga instruktioner

n anpassningar

n flexibilitet

n läraren ska vara en pedagog – ingen reparatör

n viktigt att eleven har haft roligt

Pedagogens förhållningssätt till eleven innebär att man bör granska sig

hembak


själv i sitt bemötande av eleven. Kiphard (1990) menar att pedagogen bör ställa sig två frågor efter avslutad lektion:

1. Har eleven kommit till sin rätt det vill säga har eleven mått bra och haft roligt?

2. Har eleven gjort några framsteg under lektionen?

En god pedagog är en pedagog som anpassar undervisningen, oavsett om det finns elever med eller utan funktionsnedsättningar i klassen!

Vart vänder jag mig för att få hjälp, stöd eller fortbildning?

På vissa skolor finns det flera idrottslärare, vilka det blir naturligt att råd-göra med. Många idrottslärare är dock ensamma med att undervisa i sitt ämne och då kan det vara viktigt att hitta någon som förstår situationen, någon man kan få utbyta tankar och idéer med. Det man ofta glömmer, är att eleven själv och eventuellt också föräldrarna har en mycket god kunskap och vana att hantera och anpassa olika situationer. Skolans specialpedagog och stödteam ska ge stöd för att eleven ska få bästa möjliga förutsättningar i undervisningen, även i ämnet idrott och hälsa/motorik.

Då skolans och kommunens egna resurser inte räcker till, kan man vända sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få råd och stöd eller handledning. Här kan man också få hjälp att hitta kurser och utbildningar som riktar sig till olika målgrupper och ämnesområden.

Vissa universitet och högskolor erbjuder också kurser och utbildningar kring anpassad fysisk aktivitet, psykomotorik och specialpedagogik med inriktning mot idrott och hälsa/motorik.

Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet (SNAFA), erbjuder konferen-ser samt information, litteraturtips m.m. som syftar till att höja kompetensen inom detta område.

Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott (SUH), erbjuder kurser, konferenser och publicerar rapporter från olika projekt.

Föreningen forum för psykomotorik (FfP), anordnar kurser, studiedagar och konferenser.

fram hem

KONDITION

Svar sid 1/2


Fråga 1. Vad krävs för att bedriva en effektiv konditionsträning?

Svar: Dynamiskt arbete med stora muskelgrupper under tillräckligt lång tid (cirka 20 min per gång)

Fråga 2. Varför skall vi träna kondition?

Svar: Därför att människan är konstruerad för rörelse. Om vi inte använder våra kroppar för vad de är konstruerade för riskerar vi på längre sikt att drabbas av olika välfärdssjukdomar som till exempel diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.

Fråga 3. Vilket annat ord för kondition brukar användas?

Svar: Syreupptagninsförmåga dvs. förmågan att ta upp syret i den luft du andas och använda detta syre så att du kan utföra olika rörelser och använda dina muskler.

Fråga 4. Vilka är de viktigaste energikällorna vid fysiskt arbete?

Svar: Fett och kolhydrater.

Fråga 5. I vilken konditionsträningsform har man en stor andel fettförbränning?

Svar: Lågintensiv konditionsträning.

Fråga 6: Redogör för hur hjärtat arbetar i vila och under träning. Ledord: hjärtminutvolym, hjärtfrekvens, vilopuls, maxpuls och arbetspuls.

Svar: Flera organ i kroppen är viktiga för att du skall ha en bra kondition. Hjärtat är mycket viktigt i detta sammanhang eftersom det pumpar runt blodet med syre till kroppens olika organ. I vila pumpar hjärtat ut cirka 5 liter blod per minut. Det är ungefär lika mycket som en vanlig vattenkran lätt öppnad släpper ut per minut. Minutvolymen beror på mängden blod som hjärtat pumpar ut i varje hjärtslag samt hjärtfrekvensen, vilken ökar från cirka 40–80 slag per minut i vila till cirka 170–230 slag per minut vid maximalt arbete. Vid tungt arbete kan denna minut-volym öka till cirka 40 liter per minut hos vältränade personer. Maxpulsen föränd-ras lite eller ingenting alls med träning medan vilopulsen och arbetspulsen för ett givet arbete sjunker när du får bättre kondition.

Fråga 7. Redogör för hur lungorna och blodet fungerar i vila och under arbete. Ledord: lungventilation, alveoler, hemoglobin, syretransport med blodet.

Svar : För att du skall få syre till blodet behöver du lungorna. Med hjälp av dessa kan du dra in luft utifrån omgivningsluften. Luften transporteras till lungornas alveoler där luftens syre kan överföras till blodet. Om vi tittar närmare på hur lungorna fungerar så finner vi att dessa i vila suger in några fåtal liter luft/min men vid tungt arbete kan öka ventilationen till en nivå mellan 100–200 liter per minut.

hembak

KONDITION

Svar sid 2/2

Ventilationsförmågan ökar med träning dvs du klarar att suga in mer luft efter träning. Med hjälp av blodet transporteras syret ut i kroppen och når så småning-om bland annat musklerna där syre används för att frigöra energi från fett och kolhydrater. Mängden blod i kroppen varierar också från individ till individ och är mellan 3–6 liter. Blodvolymen ökar med träning, vilket gör att antalet hemoglo-binmolekyler som finns i blodet och binder syre till sig i transporten från lungorna också ökar.

Fråga 8. Varför är det så viktigt att du upplever din konditionsträning som lättsam och stimulerande?

Svar: Om träningen ofta är för hård och tråkig tär det på motivationen och risken är stor att vi slutar att träna.

Fråga 9. Beskriv hur du kan träna kondition på ett behagligt sätt och för hälsans skull?

Svar: Genom lågintensiv konditionsträning där trötthetskänslan inte överstiger ”något ansträngande”. Träningen bedrivs till exempel cirka 20 minuter per pass och 2–3 gånger per vecka.

Fråga 10. När bör man inte bedriva fysisk träning?

Svar: När man har en infektion i kroppen eller exempelvis en inflammation i en led.

Uppgift: Sätt ihop ett eget favoritträningsprogram som innehåller träning av kondition, rörlighet och styrka. Diskutera programförslaget med dina lärare i idrott och hälsa.

Som hjälp när du arbetar med den här frågan kan du tänka påföljande saker när du gör din träningsplanering:

– Vilken målsättning har jag med min konditionsträning? Vad vill jag åstadkomma med min träning?

– Vilken form (exempelvis jogging, cykling paddlingsergometer) av konditionsträning vill jag köra?

– Vilken träningsintensitet (låg till hög intensitet) passar mig?

– Hur många gånger i veckan vill jag träna?

– Hur lång tid vill jag träna under varje träningspass?

fram hem

RÖRLIGHET


Fråga 1. Vad är avsikten med rörlighetsträning?

Fråga 2. Ge exempel på olika namn på rörlighetsträning.

Fråga 3. Vad menas med aktiv och passiv rörlighetsträning?

Fråga 4. Varför skall man bedriva rörlighetsträning?

Fråga 5. Vad är viktigt att tänka på när man bedriver rörlighetsträning?

fram hembak

RÖRLIGHET


Fråga 6. Vad är det främst som töjs vid rörlighetsträning?

Fråga 7. Vad menas med att bindväv har plastiska egenskaper?

Fråga 8. Ge exempel på faktorer som påverkar rörligheten.

Fråga 9. Vad menas med normalrörlighet?

Fråga 10. Hur bedriver man statisk stretching?

hembak

RÖRLIGHET


Fråga 11. Hur bedriver man stretching enligt metoden kontraktion-avslappning-töjning?

Fråga 12. Hur bedriver man dynamisk töjning?

Uppgift. Ge exempel på några lämpliga muskelgrupper som bör ingå i ett basprogram för till exempel statisk stretching.

fram hem

STYRKA

Svar sid 1/3


Fråga 1. Varför skall man träna styrketräning?

Svar: Oftast är svaret ”För att bli starkare.” Rätt upplagd styrketräning kan göra kul-stötaren explosivare och sprintlöparen snabbare men också för att man i vardags-livet skall känna sig stark samt undvika skador och muskeltrötthet.

Fråga 2. Vad är muskelstyrka?

Svar: Muskelstyrka delas in i: 1) Statisk eller isometrisk styrka dvs. när muskeln spänns utan att den förkortas. 2) Dynamisk styrka det vill säga när muskeln spänns under det att den förkortas (koncentrisk) eller förlängs (excentrisk).

Fråga 3. Vad är maximal muskelstyrka?

Svar: Det är den muskelstyrkan du kan utveckla statiskt eller dynamiskt när du tar i så mycket du kan i en kontraktion.

Fråga 4. Vad menas med explosiv dynamisk muskelstyrka?

Svar: Att utveckla så stor muskelstyrka som möjligt på kortast möjliga tid när du genomför dynamiska rörelser. Exempel; trestegshopp, höjdhopp eller sprintlöpning.

Fråga 5. Vad menas med dynamisk och statisk uthållighetsstyrka?

Svar: Med dynamisk uthållighetsstyrka menas att man tränar muskulaturen under en längre tid eller med många repetitioner och därför får belastningen inte vara för stor. Uthållighetsstyrka tränas ofta med lätt belastning/lätta vikter.

Statisk uthållighet innebär att muskeln kontraheras och behåller en given längd under en förhållandevis lång tid till exempel 30 sekunder.

Fråga 6: Hur uppstår en muskelkontraktion?

Svar: En muskelkontraktion börjar med att vi bestämmer oss föra att göra en sådan. Detta beslut tas med hjälp av hjärnans olika centra. Från hjärnan skickas elek-triska signaler till ryggmärgen där så kallade motoriska nervceller kontaktas. När dessa aktiveras skickar de ut elektriska signaler till muskulaturen som får den att dra ihop sig (kontraheras).

fram hembak

STYRKA

Svar sid 2/3

Fråga 7. Nämn några faktorer som påverkar muskelstyrkan.

Svar : – Muskelns tvärsnittsyta. Ju större denna är desto starkare är muskeln. – Muskelfibersammansättning. En muskel med stor andel snabba muskelfibrer är starkare än en lika stor muskel med en stor andel långsamma fibrer. – Muskelns hävarm i förhållande till belastningens hävarm. Du är alltid starkare om du håller belastningen nära kroppen jämfört med långt ifrån kroppen med träning, vilket gör att antalet hemoglobinmolekyler som finns i blodet och binder syre till sig i transporten från lungorna också ökar.

Fråga 8. Vad är viktigt att tänka på vid lyft?

Svar: Att hålla ryggen ”rak” och försöka få belastningen så nära kroppen som möjligt.

Fråga 9. Vad menas med elastiska komponenter i muskulaturen?

Svar: Elastiska komponenter utgörs av muskel- och bindvävnad som lagrar upp elastisk energi när den töjs ut under en rörelse och därefter likt ett gummiband ger tillbaka energi när den förkortas.

Fråga 11. Ge exempel på några viktiga principer vid styrketräning.

Svar: – Man blir bra på det man tränar. – Ju tyngre styrketräning desto färre repetitioner. Maximal styrka tränas med få repetitioner och muskulär uthållighet tränas med många repetitioner. – Styrketräning kan bedrivas både med och utan tilläggsvikter.

hembak

STYRKA

Svar sid 3/3

Uppgift: Ge exempel på några styrkeövningar för ett helkroppsprogram med lämpligt antal repetitioner och antal serier/sets.

Svar:

Muskel/ muskelgrupp

Övningsexempel Antal upprepningar

Antal serier

Triceps överarmSkuldermusklerBröstmuskler

Bänkpress 7–12 2–3

SkuldermuskulaturBröstmuskulatur

Flyes 7–12 2–3

SkuldermusklerTriceps överarmKappmuskeln

Press bakom nacken 7–12 2–3

SkuldermuskulaturenDeltamuskelnKappmuskeln

Deltacurls 7–12 2–3

Breda ryggmuskulaturen(Latissimus dorsi)

Latsdrag 7–12 2–3

Raka ryggmuskulaturen Ryggresningar 10–20 2–3

Raka och sneda buk-muskulaturen

Situps 10–20 2–3

Höft- och knästräckar-muskulatur

Squats–knäböj 7–12 2–3

Hamstrings (lårets baksida)

Hamstringscurls 7–12 2–3

Vadmuskulaturen Tåresningar 7–12 2–3

hem

Powerpoint x 3

Träningsglädje innehåller tre Powerpointpresentationer;

Kondition

Styrka

Rörlighet

Presentationerna kombinerar praktiska övningar med teori från respektive dvd.

För att starta en presentation gå till mappen som heter Powerpointx3. Öppna den presentation du vill visa i Windows Powerpoint 2004 eller senare.

Några tankar om undervisning

i Idrott och hälsa sid 1/3

Av Johnny Nilsson

En tydlig trend i moderna mekaniserade samhällen, som tillåter en passiv livsstil, är att inte bara vuxna utan även barn och ungdomar visar en låg fysisk aktivitet på sin fritid (Engström 2004). Många ungdomar, framförallt i skolår 7–9, uppvisar passivitet under raster som liknar den fysiska aktivitets-nivån under en vanlig teorilektion (Alkner och medarbetare 1997).

Här framträder betydelsen av ämnet Idrott och hälsa i det korta perspek-tivet att aktivera eleverna under skoltid. För vissa elever kan detta vara den enda fysiska aktivitet de deltar i överhuvudtaget. I det långa perspektivet – att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa – är läraren och idrottsämnet en grundförutsättning. Det är i linje med detta som bland an-nat Träningsglädje har tagits fram. Förhoppningen är att materialet är till hjälp i processen att få eleverna kompetenta och motiverade att ta ansvar för sin egen hälsoinriktade träning. Denna intention är i linje med läroplans-mål som tydligt betonar en strävan mot ett bestående intresse för fysisk akti-vitet samt kunskap om hur kroppen påverkas av träning och hur man tränar olika kapaciteter.

För att stimulera eleverna att, var och en, nå fram till ett bestående in-tresse är det av vikt att ha en pragmatisk grundsyn som utgår från varje elevs intresse av att ha en känsla av kontroll i inlärning och träning av olika akti-viteter. I linje med detta kan det vara lämpligt att ha ett upplägg på kurser i Idrott och hälsa där eleven också får ett stort eget ansvar för sin utveckling med stöd av läraren och diverse material av den typ som presenteras här.

Målsättningen är naturligtvis att utveckla funktioner hos olika kapaciteter som till exempel kondition och styrka. Här krävs bland annat en kunskaps-dimension det vill säga en teoretisk kunskap om hur olika organsystem är uppbyggda och vilken funktion de har samt hur de tränas (se Tabell 1). En lika viktig målsättning är att träna upp färdigheten i olika ”träningsverktyg” i form av idrottsgrenar och andra aktiviteter. En avgörande betydelse för att kunna utföra en aktivitet med njutning och liten skaderisk är att vi behärskar den motoriskt. En viktig uppgift för en lärare i Idrott och hälsa är att hjälpa eleverna både i kunskaps- och färdighetsdimensionen.

hemfram

fram hembak



Ett upplägg för utveckling av en eller flera delkapaciteter skulle kunna genomföras som skisseras i figur 1. Om vi antar att ett par delka-paciteter skall utvecklas/tränas så introduceras det lämpligen genom en inledande teorilektion och där kan exempelvis våra filmer används som kunskapsbakgrund.

Efter denna genomförs ett frivilligt förtest, där utgångsvärden i prestationsförmågan fast-ställs, följt av en träningsperiod på minst fyra veckor. Läraren kan här genomföra gemensam-ma lektioner där eleverna får lära sig de tekniska grunderna eller färdigheter i olika aktiviteter men eleverna stimuleras att självständigt genom-föra träning utöver den som erbjuds i skolan. Eleverna uppmuntras att dokumentera sin trä-ning. Efter träningsperioden genomförs en efter-test och därefter en summering och utvärdering av den träning som genomförts. Eleverna får i uppgift att rapportera sin träning till läraren. Detta resulterar i att läraren kan koncentrera sig på att lära ut kunskaps- och färdighetsgrunder.

Tabell 1. Relevanta kapaciteter samt ”träningsverktyg” som stimulerar utvecklingen av kapaciteterna.

Kunskapsdimension Färdighetsdimension

Kapaciteter ”Träningsverktyg”

Kondition/aerob kapacitet Olika träningsformer; låg- och högintensiv konditions-träning. Konditionskrävande idrotter/aktiviteter, friluftsliv och naturmiljöaktivitet

Motorik Specifika motoriska aktiviteterIdrotter/aktiviteter av open och closed skill-typ

Styrka Specifika övningar/aktiviteterIdrotter med krav på specifik styrka samt friluftsliv och naturmiljöaktivitet

Rörlighet Specifik rörlighetsträningIdrotter/aktiviteter med stora rörlighetskrav

Psyko-social kapacitet Träning i att hantera stress i vardagen och i stressande situationer. Träning i individuella idrotter och i spel- situationer i till exempel lagidrotter.

Figur 1. Flödesschema som visar de olika stegen i ett typiskt kursmoment i tränings-lära (modifierad från Nilsson 2007).

Introduktion & målsättning

Teoribakgrund & gruppvisa och enskilda konsultationer

Test före träningsperiod

Test efter träningsperiod

Sammanfattning & utvärdering

Träningsperiod

– Färdighetsdimension – Egenträning

bak hem



Referenser

Alkner, Björn, Larsson, Hans & Nilsson, Johnny (1997) ”Elevers fysiska aktivitetsnivå i skolan – En pilotstudie”, i Tidskrift i Gymnastik & Idrott, nr. 10, s. 33–37.

Engström, Lars-Magnus (2004) ”Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring”, i Svensk Idrottsforskning, nr. 4, s.10–15.

Nilsson, Johnny (2007) Att bli sin egen intresserade tränare – träningslära i idrott och hälsa. I: Idrottsdidaktiska utmaningar (Red. Håkan Larsson & Jane Meckbach), s. 193–203, Liber, Stockholm.

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefi nnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

SyfteUndervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivi-tet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefi nnande.

Centralt innehåll I årskurs 1–3 I årskurs 4–6 I årskurs 7–9

Rörelse • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i red-skapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Enkla lekar och danser och deras regler.• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.• Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, fl yta och simma i mag- och ryggläge.

• Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.• Simning i mag- och ryggläge.

• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar

rörelseförmågan och hälsan.• Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.• Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Hälsa och livsstil • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser. • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.• Kulturella och geografi ska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktivite-

ter.• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnads-

vanor, kroppsuppfattning och självbild.

• Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsfor-

mer.• Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom

till exempel allsidig träning.• Olika defi nitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendefram-

kallande medel och ohälsa.• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar

detta.• Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.

Friluftsliv och utevistelse

• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.• Allemansrättens grunder.• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

• Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och sym-boler.

• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.• Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa

hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsupp-fattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att elev-erna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på

hälsa, rörelse och livsstil, • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

IDROTT OCH HÄLSA • GRUNDSKOLAN

Kunskapskrav i slutet av årskurs 6 Kunskapskrav i slutet av årskurs 9

E C A E C A

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundfor-mer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörel-ser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upple-velser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundfor-mer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. I rörel-ser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upple-velser av fysiska aktiviteter och för då utveck-lade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundfor-mer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rö-relser väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fy-siska förmågan.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpas-sar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orien-tera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orien-tera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktivite-terna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktivite-terna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka häl-san och den fysiska förmågan.

Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälp-redskap under olika årstider.

Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknip-pade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknip-pade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

Eleven planerar och genomför friluftsaktivite-ter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven planerar och genomför friluftsaktivi-teter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven planerar och genomför frilufts-aktiviteter med god anpassning till olika för-hållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknip-pade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika års-tider.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt fö-rebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

IDROTT OCH HÄLSA • GRUNDSKOLAN

Documents

Välkomna!n Mikael Andersson n Lena Hammar. fram hem INTRODUKTION Välkommen! Hej och välkommen till Träningsglädje, vårt utbildnings- och inspi-rationsmaterial för ungdomar om