Vision nr 2-2012

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

TVEKAMPELLER

TEAMWORK?

TEMA SVERIGE – FINLAND

Nr 2 | 2012

SKOGFORSK TESTAR

DRIVAREN FIBERDRIVELYSANDE MED LEDSMARTAREANALYS– SNABBARETRÄD

creo

innkampen är en institution och ett begrepp inom idrottsvärlden. Ettevenemang där de två brödrafolkens sportatleter alltsedan 1925, i stort sett årligen, fått mäta sina krafter på stybb och i sandlådor.

Inom den för båda länderna så viktiga skogssektorn tampas vi också,om än i helt andra grenar och på en mer global arena. Men på hemmaplanoch i skogen, ett gott stycke från marknadens stenhårda konkurrens,

vinner vi ömsesidigt ofta mer på samarbete än kamp. Det gäller inte minstforskning och utveckling (FoU).

De grundläggande förutsättningarna för skogsbruk i Sverige ochFinland har stora likheter, med snart sagt identiska biologiska produk-tionsvillkor. Skogsskötsel och drivning sker på likartade sätt, medsamma teknik och metoder.

Men där finns också skillnader. Familjeskogsbruket är mer do-minerande i Finland och fastigheterna i genomsnitt betydligtmindre. Och så har Sverige två till tre gånger så hög älgstam, med allt vad det innebär. Men tydligast är kanskeskillnaderna i skogspolitik. Så är t.ex. lagstiftningen mindredetaljreglerande i Finland. Och där finns ett omfattande stat-ligt stöd till privatskogsbruket, vilket inte är fallet i Sverige.Skogsbrukare i Finland har också en något gynnsammareskattesituation än sina kollegor på andra sidan Östersjön.

Med likartade skogliga förhållanden är det naturligt att debåda länderna haft ett etablerat FoU-samarbete sedan mångadecennier. Det mest framträdande exemplet här är nog denskogsgenetiska forskningen. Och som synes längre fram i dettanummer av Vision är det ett samarbete som präglas av högsta vetenskapliga klass i den främsta frontlinjen. Ett annat just nu hett område där Skogforsk bedriver ett nära FoU-samarbete med finska kollegor är skogsbränsle. För att inte tala om gemensamma strävanden att mekanisera skogsvården.

Tomi Salos och Heikki Pajuojas prioriteringar av skogliga FoU-insatsområ-den skulle kunna vara saxade ur Skogforsks ramprogram. Det bådar gottför fortsättningen. För att tala med den förstnämnde – även om lika barnleka bäst kan små skillnader göra samarbetet än mer givande.

2 Vision | 2 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning för

framtidens skogsbruk.

Årgång 2

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

Tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker Johansson

BITZER Media 070–[email protected]

RedaktörKristina Sundbaum

Sundbaum Kommunikation070–229 60 95

[email protected]

Art directorJan ReinerstamPAGARANGO

TryckGävle Offset AB

FSC-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018–18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

VISION

NR 2 | 2012

FINNKAMPEN OCH GIVANDE SAMARBETE

JAN FRYK

JAN FRYK | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

FFORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

creo

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 2 | 2012 3

VISION | INNEHÅLL

14 645

8

10

14

16

1820

22

’’

Ett ljus i mörkretBättre arbetsmiljö med LED-lampor

Fiberdrive imponerarSkogforsk har testat drivar-prototypen Fiberdrive 1750

Hjula eller traila?4 nyttiga tips från jobbaiskogen.se

Skogsvård där allt räknas Räkna på hela skogsvårdskedjan– och satsa på mekanisering

6 vägar till effektivare virkesförsörjningNy vision från finska skogs-bruket

KlimatanpassadskogsförädlingGrannländer i teamwork för rättplantval i framtidens klimat

Så betar viltet Inhägnade fältförsök ska avgörabetningens effekter

Verktyg för snabbare trädSkogsträdens avelsegenskapervärderas med nytt verktyg

Lysande framtid förskogsindustrinFinska skogsnäringens syn påFoU och framtid

TIPS FÖR flerträdshantering | ETTDEMO PÅ GÅNG – test för effektiva transporter

HUR STORT AVLÄGG? Så lossar du effektivare | INTEGRATION Workshop om marknad, industri och skog

KUNSKAPSSPRIDNING prisas

Antti Asikainen ser stor potential för klena träd somskogsbränsle.

Lars-Göran Sundblad: bra markberedning lönar sig– skogsvården blir billigare!

Heikki Pajuoja vill väcka branschen och beslutsfattarna.

Det talas mycket om värdet av gränsöverskridande forskningmen det är oftast lättare sagt än gjort. Här känns det verkligensom att vi är på god väg. Bengt Andersson, sid 17.

10

20Isabelle Bergqvisttestar Fiberdrive.

TEMA | FINLAND

creo


VISION | NYHETER

Så betar viltet. Märtha Wallgren med kollegor utreder viltbetningens effekter på tallens produktion och kvalitet.

Nu ska viltbetningens effekter påtallens produktion och kvalitetslås fast en gång för alla. Studienbygger på jämförelser mellanhägnade ytor och områden somtillåts betas av älg och annatklövvilt.

För ett par år sedan kundeSkogforsk visa hur stora volym-förluster hårt älgbete gav i vin-terbeteslandet runt Furudal iDalarna. Men kunskapen omhur det ser ut på marker medmer vanligt förekommande älg-täthet är i stort sett obefintlig.

– Vi kommer att titta när-mare på ett tjugotal beståndrunt om i Sverige, säger vilteko-logen Märtha Wallgren vidSkogforsk som leder projektet.Det är ett långliggande försöksom kommer att ge data i de-cennier med start redan i plant-stadiet. Och på de produktivamarkerna kommer det inte attdröja så länge förrän vi har deförsta preliminära beräkning-arna över volymförluster attpresentera.

Våren 2013 byggs de förstahägnen och betning, skadorsamt trädens tillväxt kommeratt följas från planteringsåret.

Hur samverkar lastbilstranspor-ter med järnvägstransporter?Hur stora fordon kan vi köra iskogen? Nu förbereds tester ochdemonstrationer av längre ochtyngre fordon.

– Vi vill nå största möjliga nyttaoch samtidigt ha nytta med såliten miljöpåverkan som möj-ligt, säger Claes Löfroth som ärprojektledare för ETTdemo vidSkogforsk.

Hela svenska skogsbruket ärmed i projektet, totalt 30-40

olika tillverkare och organisatio-ner. Förutom skogsbruket ochskogsindustrin är t.ex. Trafikver-ket, Transportstyrelsen, Scania,Volvo och Sveriges Åkeriföretagmed. Först ut med att testa 90tons- och 74-tonsfordon ärSCA, Stora Enso, Södra, Hol-men och Sveaskog.

– Vi jobbar nu med myndig-heter, specialister och åkare föratt bestämma fordonslayouteroch teoretiska stabilitetsberäk-ningar på fordonen, säger ClaesLöfroth. Dessutom gör vi kon-

troller av broar och vägar, alltför att klara kraven på trafik-säkra och effektiva fordon.

På Skogforsk, som leder pro-jektet, deltar också Johanna Enström och Niklas Fogdestam.Praktiska körningar på fleraställen i landet planeras tillvåren 2013.

ETTDEMO PÅ GÅNG

90-tonnaren. Snart på väg.

VILTBETE – HUR PÅVERKAS SKOGEN?

KONTAKTA: Claes Löfroth 018-18 85 [email protected]ÄS MER: http://www.skogforsk.se/ forsk-ning/logistik/


VISION | NYHETER

Ett nytt verktyg för värdering avskogsträdens avelsegenskaperger mer snabbväxande träd äntidigare.

Det visar en undersökningfrån Skogforsk.

– Vi räknar med att trädensproduktion ökar med 2–3 pro-cent genom att vi nu kan väljade allra bästa träden för skogs-produktion eller för att avla

på, säger skogsträdsförädlarenGunnar Jansson vid Skogforsk.

Det nya analysverktyget, lik-nande de som bl.a. används förförädling av boskap, klarar avatt hantera mycket stora data-mängder om trädens egenska-per, t.ex. geografiskt ursprung,släktskap, volymproduktionoch stamform. Det här kom-mer att ge skogsbruket trädsom växer flera procent bättre

än dagens förädlingsarbete åstadkommer.

– Systemet gör att vi kanhantera mycket större data-mängder än tidigare, sägerGunnar Jansson. Det ger ossbättre urvalsmöjligheter ochökar den genetiska vinsten.

Workshop i Uppsala 23 augusti

VAD GÅR ATTFÖRBÄTTRAMED NY TEKNIK? Mätteknik och informations-behandling har utvecklats kraf-tigt inom skogsbruket och påsågverken. Däremot är överfö-ring och återkoppling av infor-mation längs värdekedjornaännu inte fullt utnyttjade.

Den 23 augusti anordnarSkogforsk, SLU och LTU därfören workshop för diskussion omintegration mellan marknad,industri och skog. Vad är möj-ligt att uppnå genom att knytaihop de olika delarna längs värde-kedjorna? Workshopen vändersig till verksamma inom skog,sågverk, sågverkens marknader,maskin- och utrustningstillverk-ning, forskning samt forsknings-finansiering.

Skogforsks Bo Karlsson blevden första att motta SverigesHäradsallmänningsförbundsstipendium för berikande avskogsägandet. Bo Karlsson an-svarar för Skogforsks programför skogsträdsförädling i södraSverige och prisas för sin in-sats att sprida konkret och an-vändbar kunskap tillskogsägarna. I motiveringengår att läsa: ”Med sitt breda

anslag och djupa kunskap harhan därför berikat både denskogsägare som vill ha ”turbo-gran” och den som vill arbetamed en bredare trädslagspa-lett, t.ex. för att skapa enstörre mångfald på sina ägor.”

Bo Karlsson får Sveriges Häradsallmänningsförbunds stipendium för att haspridit kunskap till skogsägarna.

Nöjd med nytt verktyg. Gunnar Jansson och hans kollegor får bättre resultat med programmet TREEPLAN.

BÄTTRE URVAL GER SNABBARE TRÄD

besök har Skogforsks nystar-tade sajt jobbaiskogen.se fåtthittills. Här finns informationom praktiskt drivningsarbete,inspiration och kunskap i formav artiklar, tips, praktiska exempel, kalkylverktyg, filmeroch checklistor.

3577

KONTAKTA: Bo Karlsson 0418-47 13 [email protected]

KONTAKTA: Gunnar Jansson, 018-188556,[email protected]ÄS MER: Resultat nr 2/2012 finns påskogforsk.se

KONTAKTA: Inger Petré, 018-18 85 31,[email protected]ÄS MER: Mer information om worksho-pen finns på skogforsk.se

PRISAS FÖR KUNSKAPSSPRIDNING


TEMA | FINLAND

Klimatmål och kärnkraftsolyckor ger skogsbränslet en ljus global framtid. Ochklena träd har en stor potential. Det tror Antti Asikainen vid METLA i Joensuu somleder ett forskningsprojekt med skog och energiteknik i fokus.

Text & foto | CARL HENRIK PALMÉR | [email protected]

Mer energiFINSK TEKNIKSATSNING SKA GE

r 2001 var det totala uttaget av in-dustriellt skogsbränsle i Finlandmindre än 1 miljon fastkubik-meter. I dag är det knappt 7 miljoner och prognosen för2020 är hela 13 miljoner.

– Och det kommer vi sä-kert att klara, tror professor Antti Asikainen.Den stora utvecklingspotentialen finns påklenträdssidan, både vad gäller att få framnya volymer och förbättra avverkningstekni-ken.

Det är mycket som är likadant i Finlandoch Sverige. Vi har ungefär samma sortsträd, samma markförhållanden, samma av-verkningsmaskiner och vi säljer våra pro-dukter på samma marknader. Men det finnsen skillnad: I Finland tar man ut mycketmer skogsbränsle i form av röjnings- ochgallringsvirke än vad vi gör i Sverige. Hososs dominerar ju groten helt på skogsbränsle-marknaden.

Det här beror på skillnader i bidragssys-tem. Den svenska marknaden har vuxit uppunder ett generellt, teknikneutralt paraply iform av koldioxidskatt på fossila bränslenoch nu på senare år även gröna elcertifikat.Det här har dragit mot en hög andel grot,som är det billigaste skogsbränslet att produ-cera hos oss.

Energibidrag lönsamt för samhället

I Finland har man valt att ge bidrag till deskogsägare som tar ut skogsbränsle i senaröjningar och tidiga gallringar. Syftet varfrån början att gynna skogsvården, det finnsett röjningsberg i Finland också, men medtiden har det utvecklats till ett energibidrag.Bidraget motsvarar 10 till 15 € per fastku-bikmeter (90 till 135 kr). Moroten har fun-

gerat, klena träd ger i dag betydligt merskogsbränsle än groten i Finland.

– Det har varit ett samhällsekonomisktlönsamt bidrag, menar Antti Asikainen. Fören årlig bidragssumma på beskedliga 18 mil-joner euro för bränsleuttag och flisning, harvi fått massor med överslutna ungskogar ge-nomgångna – och dessutom fått fram storavolymer biobränsle.

Ett orosmoln är att EU inte tycker ombidrag som går direkt till skogsägare. Därförskruvar finnarna nu om systemet så att bi-draget ska gå till den som flisar klenträden istället.

I Sverige har de skogsvårdskunniga tvekatom röjningsgallring med uttag av skogs-bränsle verkligen kan rekommenderas somett alternativ till konventionell röjning. Härär finnarna tuffare. Enligt deras riktlinjer förskogsskötsel, Good Silvicultural Practice, ärdet fullt acceptabelt att vänta med röjningentills det lönar sig att ta ut skogsbränsle.

Skogsbränsleteknik är framtiden

Antti Asikainen leder just nu ett nytt stortforskningsprojekt kring skogsbränsle somsjösattes i år: Forest Energy 2020. Projektetär ett samarbete mellan METLA och VTT -ett forskningsinstitut som arbetar med tek-nikutveckling. Totalt ska ett hundratal fors-kare medverka i det femåriga projektet.

– Vi på METLA ska koncentrera oss påskogen – vi ska arbeta med skogsproduktion,avverkningsteknik, logistik, ekonomi och mil-jöfrågor, säger han. VTT kommer att utvecklatekniken för att ta hand om skogsbränsle förproduktion av värme och elektricitet. Logisti-ken är en viktig del. Ni i Sverige ligger långtföre oss vad gäller järnvägstransporter och rik-tigt tunga lastfordon för skogsbränslen. Likaså

vad gäller terminalhantering. Avverkningstek-niken måste också utvecklas.

Projektet ska även titta på möjligheternaatt producera biobränslen av skogsråvara.Det kan handla om bioetanol, syntetisk die-sel och ”grön diesel” från tallolja.

– Det här kombinerade angreppssättet -skog och teknik tillsammans - tror jag kanbli en exportframgång för Finland, sägerAntti Asikainen. För även om den nordiskaskogsbränslemarknaden hittills utvecklats iskydd av statliga stöd och regleringar, såkommer energipriserna globalt snart att bliså höga att skogsbränsle kommer att klarasig på egna meriter. Jag tror kanske inte attskogen ensam kan lösa de globala energifrå-gorna, men visst finns det många områden ivärlden där skogsbränsle kan bli ett intres-sant tillskott i energisystemet.

I stället för kärnkraft

Tyskland kan mycket väl bli en stor mark-nad. De har mycket skog, och behöver nyaenergikällor nu när de ska stänga ner sinkärnkraft. Chile har också börjat titta påskogsbränsle.

Han berättar entusiastiskt om ett sjukhus iKanada som värms med skogsbränsle sedannågra år. De har sparat massor med pengar,och bygger nu ut sin anläggning. Och det härsker helt utan statliga stöd, poängterar han.

– Skogsbränsle handlar inte bara omvärme, förresten. Skogen kan också använ-das för att producera kyla, och i många län-der är luftkonditioneringen den riktigt storaelslukaren!

EU:s klimatmål, de så kallade 20-20-målen, kommer också att pressa på utveck-lingen. Skogsbränsle har definitivt framtidenför sig, konstaterar Antii Asikainen.

Å

creo

’’

Vision | 2 | 2012 7

El, syntesgasoch tjäraFörutom ungefär 750 vär-meverk finns 60 storakraftvärmeverk. I Finlandfinns också en pilotanlägg-ning för produktion avsyntesgas i Varkaus. Det ären blandning av vätgasoch kolmonoxid som till-verkas genom förgasningav skogsråvara. Syntesgaskan användas som råvaravid framställning av synte-tisk diesel. Tekniskt fun-gerar anläggningen bra,men det uppges vara svårtatt få produktionen lön-sam. Dessutom byggerFortum nu en större an-läggning för produktion avtjära genom pyrolys avvedråvara i Joensuu. Trä-tjäran ska kunna användassom tung eldningsolja.

Så fördelasskogsbränsle-volymernaUttaget av industrielltskogsbränsle i Finlandmotsvarar i dag ungefär6,9 miljoner fastkubikme-ter. Av detta är l 3,1 miljoner kubikmeter

klena träd från röjningaroch klena gallringar

l 2,2 miljoner kubikmetergrot

l 1,0 miljoner kubikmeterstubbar

l 0,5 miljoner kubikmeterenergived

Antti Asikainen, METLA, Joensuu.

För 18 miljoner euro om året harvi fått massor med överslutnaungskogar genomgångna – och dessutom fått fram stora volymerbiobränsle.

creo

TEMA | FINLAND

Finland och Sverige spelar mot samma mål. Teamwork över grän-serna inom FoU och intressebevakning lönar sig för båda länderna, säger Tomi Salo, direktör för skog och miljö vid finska Skogsindustrierna.

TOMI SALO:

– Det är en fördel för Sverige och Finland att det inte finnsnågon gemensam skogspolitik i EU. Skogsnäringen och skogs-industrin har en helt annan betydelse för Norden och vi harredan väl fungerande lagstiftning och praxis.

Text SANNA LIUKKO | Foto ANTTI HANNUNIEMI och AFTONBLADET BILD

Det menar Tomi Salo, direktör förskog och miljö från Skogsindustri-erna, den finska intresseorganisatio-nen.

– Sverige och Finland har sammasyn på skogs- och virkesförsörj-ningsfrågor. Båda länderna harett gemensamt intresse att skapaett effektivt virkesförsörjnings-koncept anpassat till nordiskaförhållanden. Därför är det vik-tigt att vi fortsätter att samarbetai EU-sammanhang för att få ige-nom de skogliga frågor som är bety-delsefulla för både Sverige ochFinland.

Tomi Salo definierar två områdendär skogsindustrin har mycket att geinom forsknings- och utveckling: effektivare bioekonomi och fjärr-transport av virke.

VETENSKAPKÄNNER INGA GRÄNSER”

”

8 Vision | 2 | 2012

creo

UTVECKLINGSSTEG

FÖR ENBÄTTREMARKNADI FINLAND1. Samla och tillgäng-liggör information omvirkeshandel, virkes-priser samt skogsbe-stånd på fastighetsnivåför alla virkesköpareoch säljare av skogs-tjänster.

2. Säkra den friamarknaden genomatt lagen för skogs-vårdsföreningar änd-ras för att avskaffa ettobligatoriskt med-lemskap och därtillhörande medlemsav-gift för skogsägarna.

3. Skapa en service(klar slutet av 2012)som förser skogsäga-ren med fakta omdennes skog, omskogsbeståndet, ombehovet av skogs-vårdsåtgärder ellerom möjligheter attsälja virke med mera.Syftet är att göra in-formation lättillgäng-lig för att uppmuntraskogsägare att vårdasin skog.

4. Skapa en elektro-nisk handelsplats förvirke och skogstjäns-ter där alla aktörersamlas.

5. Utveckla nya sättatt äga skog för att fåstopp på splittringenav skogsfastigheter.Även främjandet avskogsbruket som hu-vudnäring för skogsä-gare ingår i det femtesteget.

– Globalt sett har skogsindustrinen lysande framtid eftersom intres-set för bioekonomi växer. För att ga-rantera att skogsindustrin i Finlandhar en betydande roll i den här ut-vecklingen måste vi säkerställa attdet finska affärsklimatet för skogsin-dustrin lockar till investeringar. Enviktig faktor i det här samman-hanget är att industrins tillgång tillvirke säkerställs. Därför satsas detnu starkt på utvecklingen av detfinska virkeshandelssystemet ochmarknaden för skogstjänster, sägerTomi Salo.

Effektiv fjärrtransport

När det gäller fjärrtransport av virkefinns det stora behov av att skogsin-dustrin fokuserar på effektiviseringav både järnvägs- och biltranspor-ter. Här gäller det att bli mycketeffektiv för att säkerställaskogsindustrins konkurrens-kraft på exportmarknaderna.

– Vi måste satsa på etttäckande nätverk av storaterminaler för lagring ochlastning av virke längs järn-vägarna. Det har vi i daginte i Finland. Det som ärpositivt är att den finska re-geringen nu har beslutat attinvestera i ett terminalnät-verk trots den svåra ekono-miska situationen, sägerTomi Salo.

Bristen på konkurrensinom järnvägstransporterses också som ett problem –i dag råder det monopol

genom VR (motsv. SJ).– Vi borde ha flera aktörer som

erbjuder järnvägstransporter ochterminaltjänster till skogsindustrin.Konkurrensen försäkrar att tjäns-terna utvecklas för kundens, skogs-industrins, bästa.

Även biltransporter ska studerasnoggrant. Virkesbilar med större ka-pacitet, till exempel det svenskaETT-projektet, ses som en mycketlovande möjlighet för ökad produk-tivitet och kostnadseffektivitet.Branschen anser att effektivare bil-transporter är det utvecklingsom-råde som har mest potential som enenskild faktor.

– Den här utvecklingslinjen är in-tressant för både Finland och Sve-

rige. Också här hör FoU ochintressebevakning samman.Samarbete mellan Sverigeoch Finland inom forskningoch metodutveckling kring

drivning och virkes-transport kan varamycket fördelaktigtför båda parter baravi kommer överensom spelreglerna. Ve-

tenskap känner ingagränser, säger Tomi

Salo.

Hantera splittrat ägande

Två tredjedelar av skogen iFinland ägs av nästan en

miljon människor. Att så mångafinländare äger en så stor del avskogen har börjat bli en utmaning.Skogsägarnas medelålder är högoch fastigheterna små. Fastighe-terna splittras mer när de ofta går iarv till mer än en arvtagare. Dess-utom är det bara få skogsägare somser sin skog som en näring, man

betraktar skogen som en ”bank”och gör lite extra uttag då

och då när man behöverdet. Allt färre skogs-

ägare bor i närhetenav sina skogsmar-

ker samtidigtsom allt färrehar erfarenhetav skogssköt-sel. Allt sam-

mantaget skapar detta en osäkermarknad, så Skogsindustrierna hartagit fram en utvecklingsplan för attförändra läget (se faktaruta).

– Det är fem utvecklingssteg somska leda till en bättre fungerandemarknad för virke och skogstjänster.Det ska också bidra till att Finlanderbjuder en lockande investerings-miljö även i fortsättningen, sägerTomi Salo.

En del i utvecklingsplanen är attskapa en elektronisk handelsplatsför virke och skogstjänster där allaaktörer samlas.

– Men mycket krävs innan han-delsplatsen blir klar. Obehindradeinformationsflöden mellan olika IT-system, gränssnitt som talar medvarandra, integration av fakta ochkonstruktion av elektroniska an-budsprocesser är några områdensom vi behöver arbeta med, sägerTomi Salo.

Lika och olika på samma gång

I den finska skogspolitiken ingår endel skattefria bidrag till skogsvårdoch avverkning som inte finns i Sve-rige, till exempel statsstöd för skogs-förbättringsarbeten enligt en lag omfinansiering av hållbart skogsbruk.Påverkar dessa bidrag hur FoU-sats-ningarna riktas i Finland?

– Intressant fråga, säger TomiSalo. Ägarstrukturen är ett viktigtelement bakom den finska skogspo-litiken. Frågan är om våra skogarmed små fastigheter och splittratägande skulle vara så välskötta somde vore utan skogsvårdsbidrag.

Tomi Salo anser att eftersomolika stöd sällan är menade att fort-sätta i all evighet kan de mycket välfungera som drivkrafter för FoU.

Skulle det vara enklare att samar-beta inom FoU om vi hade sammaskogspolitiska förutsättningar i Fin-land och Sverige?

– Jag tror att vi måste se på helhe-ten, säger Tomi Salo. Trots attmånga saker förenar oss ”skogligtsett” finns det också sådant somskiljer sig åt. Lika barn leka bäst,men kanske små skillnader görFoU-samarbetet mera givande förbåda parter.

5

Vision | 2 | 2012 9


TEMA | FINLAND

Det här är ett hot mot skogsbrukets lönsam-het. Det är också ett hot mot virkesförsörj-ningen, eftersom skogsägarna kan dra sig föratt avverka skog om det blir för dyrt ochkrångligt att återbeskoga. Därför startadeMETLA 2007 forskningsprojektet Skogs-vårdens kostnadseffektivitet och kvalitet. Resultaten har inspirerat Skogforsk.

Måste mekaniseras

– Ett spår vi jobbat med är mekaniseradskogsvård, berättar Timo Saksa vid forsk-ningsstationen Suonenjoki i östra Finland.Precis som i Sverige, tror vi att det kommeratt bli svårare att få tag på arbetskraft förskogsvården, framför allt i glesbygden. Mekaniserad plantering och röjning kanvara en lösning.

Projektet har studerat planteringsmaski-ner som finns på marknaden – de är alla avden typ som monteras på grävmaskin ochplanterar i samband med högläggning.Någon av maskinerna klarar till och med avatt dubbelplantera.

– Kostnaden ligger i dag ungefär påsamma nivå som för manuell plantering pårätt objekt. Hyggena, som inte får vara försteniga, bör vara minst ett par hektar. Ochdet är bra om groten är borta, fortsätterTimo Saksa.

Totalt går ett 30-tal planteringsmaskiner i

Finland i dag. De anses vara lönsamma förentreprenörerna om de får tillräckligt medjobb. De bör plantera minst 150 till 200hektar per säsong.

På röjningssidan har man inte kommitlika långt. Några specialmaskiner går påprov, de slingrar sig fram på stickvägar ochröjer med svärd eller klinga. Timo Saksa serinte helt övertygad ut när han beskriverdem. Då ser han gladare ut när han berättarom den finska uppfinningen ”Rotryckaren”som VISION har tittat närmare på (se nästauppslag).

Se hela kostnaden!

– En annan fråga vi har arbetat med i pro-jektet är att analysera skogsvårdskedjor,säger han. Och där vet jag att det finns ettintresse från Sverige.

Det märks att det här är ett hjärtebarn för honom. Han rotar i pappershögarna påskrivbordet och hittar ett diagram.

– Se här, det gäller att minimera de sam-lade kostnaderna fram till förstagallringen,inte stirra sig blind på enskilda moment.Här har vi ett exempel, siffrorna kommerfrån fältförsök.

– En harvning är nästan hälften så dyrsom en högläggning. Planteringen kostar iprincip lika mycket, men sedan kommerförstaröjningen. Den är klart billigare efter

EFFEKTIVARE SKOGSVÅRD MED MEKANISERING OCH HELHETSGREPP

Skogsvården blir allt dyrare i Finland, precis som i Sverige. Medan kost-naderna för avverkning stadigt sjunker, ligger kostnaderna för markbe-redning och plantering i princip still – och för röjning har de till och medökat på senare år. Text CARL HENRIK PALMÉR | [email protected]

Foto CARL HENRIK PALMÉR och SVERKER JOHANSSON

FINSK FORSKNINGGER SVENSKNYTÄNDNING

t

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

■ Senare ungskogsskötsel ■ Tidig röjning

■ Plantering ■ Markberedning

Högläggning Harvning

Net

tonu

värd

e (3

%) e

uro/

ha

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

creo

Vision | 1 | 2012 11

l I princip markbereds alla slutavverkningar.

l Merparten av tallmarkerna harvas och direktsåsmed förädlat frö från fröplantager för att få täta för-yngringar. I norra Finland planteras tall p.g.a. avfröbrist, likaså på bördigaretallmarker i södra Finland.

l Merparten av gran-markerna högläggsmed grävmaskinoch planteras medoförädlade gran-plantor – granfrö-plantagerna ger intetillräckliga fröskördar.

l De flesta föryngringarbör röjas två gånger. Oftasthandlar det om att ta bort själv-sådd björk och asp. Täta tallföryngringar måste ocksåglesas ut.

Naturligtvis ska man minimeratotalkostnaden för att anläggaett bestånd, inte bara se de enskilda posterna.

Kapar kostnaden. ”Räkna på hela skogsvårdskedjan. Om markberedningenkostar mer, kanske röjningen kostar betydligt mindre!” säger Lars-GöranSundblad vid Skogforsk som inspirerats av Timo Saksas forskning.

Om skogsvård i Finland

l Mycket av skogsvården görs av skogsägarna men är på vägatt entreprenöriseras. Andelen utländsk arbetskraft ökar, menfrån en låg nivå.

l Älgen är ett problem i Finland trots att älgstammen är lägre änden svenska. P.g.a. av risken för älgskador planteras knappastnågon björk i Finland längre.

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

’’

creo


TEMA | FINLAND

en högläggning. Det beror på att det blirmindre lövuppslag då, eftersom man interör om lika mycket i marken som vid enharvning. En markberedning gynnar ju intebara våra gran- och tallplantor. Det blirockså en ypperlig grobädd för björk- ochaspfrö. Med harvning påverkas 30–40 pro-cent av hyggesytan, med högläggning under20 procent.

Dessutom växer granplantorna bättreefter en högläggning, så de klarar konkur-rensen från lövet bättre. Det gör att andra-röjningen blir billigare. Sammantaget blirtotalkostnaden fram till förstagallringen 20procent lägre med högläggning.

Inspirerar Skogforsk

– Egentligen är det så självklart. Natur-ligtvis ska man minimera totalkostnaden föratt anlägga ett bestånd, inte bara se de en-skilda posterna. Men det var Timo Saksasom först visade det svart på vitt, säger Lars-Göran Sundblad vid Skogforsk i Umeå.

– Vi på Skogforsk har börjat fundera vi-dare i Timos anda. Med en riktigt bra mark-beredning kan man plantera mindre plantor.En stor planta är ju delvis en eftergift för attkompensera för en dålig startmiljö. En litenplanta är billigare att odla fram och billigareatt plantera. Så ”systemet” tål en avsevärtdyrare markberedning utan att ge högre to-talkostnad.

– Och man kan gå ett steg till, fortsätterLars-Göran. Med en riktigt bra markbered-ning kan man sänka antalet plantor per hek-tar, eftersom väsentligt fler överlever. Dagensrekommenderade planteringsförband tar juhöjd för en del avgångar.

Enligt Lars-Göran har Timos forskningblivit en nytändning för Skogforsks arbetemed att utveckla markberedningen.

– För med det här självklara sättet atttänka, inser man att det finns ett rejält kost-nadsutrymme. Markberedning kan få kostamycket mer än i dag. Bara den blir bra!

Jakten på planteringspunkten

METLA:s skogsvårdsprojekt avslutades2011, men har fått en uppföljare.

– Vi ska fortsätta titta på mekanisering avskogsvården, bland annat hur vi kan ut-nyttja ny teknik, säger Timo Saksa, och gerett exempel:

– Man borde kunna identifiera ”den per-fekta planteringspunkten” med hjälp av di-gital bildbehandling. Vi ser framför oss enteknik där en videokamera på en plante-ringsmaskin kontinuerligt skickar bildernatill en dator som läser av terrängen. Kanskekan man ha en laser som läser av stenigheteni marken. Datorn kan då avgöra var plantanska sättas. Med den här tekniken på platskan man bygga en kontinuerligt framryck-

ande planteringsmaskin som själv söker debästa planteringsställena under gång. Detskulle bli ett lyft för produktiviteten. Da-gens maskiner arbetar ju intermittent – dekör en bit, stannar och planterar, och körsedan en bit till.

Automatik med gps

En ännu mer futuristisk idé är att lagrakoordinaterna för varje planta. Det är juingen omöjlighet med dagens gps-teknik.Då skulle en röjmaskin mer eller mindre au-tomatiskt kunna söka sig fram till huvud-plantorna och röja rent– man vet ju var desattes ut en gång.

– Det nya projektet ska också utveckla”den perfekta plantan för planteringsmaski-ner”. Vi tror att den är lite större än dagensplanta, så att den tål att planteras djuparener i marken, säger Timo Saksa.

Man kommer även att fortsätta arbetetmed egenkontroll. Projektet har utvecklatchecklistor för markberedare, plantörer ochröjare och kompletterat med utbildningsma-

terial. Den som gör egenkontroll ska förståvarför man mäter det man mäter. Systemettestas nu på några företag med förhoppningom att öka kvaliteten i skogsvårdsarbetet.

FOTNOTSkogforsk, SLU och Luleå Tekniska universitetdriver just nu ett doktorandprojekt om identifie-ring av planteringspunkt för maskinell plante-ring. I det ingår bland annat en genomgång avpotentiella tekniker för detektering av hinderoch lämplig/olämplig planteringspunkt. Projektet ger grund för vidare samarbete medfinnarna.

t

160

140

120

100

80

60

40

20

0Tidig röjningoch senareungskogs-skötselmed röjsåg

Rotryckaren,ej senareungskogs-skötsel

Rotryckarenoch senareungskogs-skötselmed röjsåg

Rel

ativ

a ko

stna

der i

ung

skog

sskö

tsel

Satsar på mekanisering. Timo Saksa är forskarevid forskningsstationen Suonenjoki i östra Finlandmed sikte på att minska kostnaderna för skogsvård.

Slipper vi andra-röjningen blirdet 20 procentbilligare medRotryckaren änmed två manu-ella röjningar.

’’

FOTO

: CA

RL

HEN

RIK

PA

LMÉR

FOTO

: ER

IK V

IKLU

ND

creo


Den stora modellen av Rot-ryckaren består av en ram somär drygt två gånger två meter. Iramen sitter gummiklädda bal-kar och i centrum är det ett fyr-kantigt hål som är cirka 40 x 50cm. Det finns också en mindremodell, som ger cirka 2,5 m2

röjd yta.Ramen hänger i kranen på en

skördare. Arbetstekniken ärenkel: ramen träs över en hu-

vudplanta – och trycks ner. Bal-karna kläms hop så att björkoch asp runt huvudplantan fast-nar och så lyfts ramen med löv-träd, rötter och allt. Kvar står enfriställd granplanta.

Rotryckaren är, som såmycket annan innovativ skogs-teknik i Norden, konstruerad aven ”klurig entreprenör”, KariKuru. Nu testas fem ekipage ipraktisk drift i Finland.

NYTÄNK MED ROTRYCKARENFärre stubb- och rotskottFördelen med metoden är förstås just att rötterna följer med.Det blir alltså mycket mindre problem med stubb- och rot-skott än efter en vanlig röjning med röjsåg. På många hyggenkanske det räcker med en enda röjning.

Timing En nackdel är att man måste komma in i rätt tid. Huvudplan-torna måste vara cirka 1 meter höga. ”Fönstret” är bara 2–3 år.

– Enligt våra kalkyler är en röjning med Rotryckaren i dag cadubbelt så dyr som en röjning med röjsåg, säger Timo Saksa.Men även här måste vi se på hela skogsvårdskedjan. Slippervi andraröjningen blir det 20 procent billigare med Rotryck-aren än med två manuella röjningar. Dessutom: tekniken ärny, det finns en klar potential att öka produktiviteten!

På finsk-engelska kallas det ”Naarva uprooting system.” Under VISION:s samtal med Timo Saksa bestämmer vi oss för att kalla den för ”Rotryckaren”. För det beskriver precis vad det handlar om. +

–

Om METLADet finska Skogsforskningsinstitu-tet METLA finansieras främst avfinska staten. Man har ca 800 an-ställda, varav hälften forskare.METLA motsvarar delar av Skog-forsk plus stora delar av skogs-forskningen vid SLU. Den finskaskogsbranschen finansierar enskildaforskningsprojekt inom ämnen somtäcker hela skogsbruket.

Rycker rötter. Med rotryckare blir det mindre problem med stubb- och rotskott än efter röjsågsröjning.


Ny teknik och automationMed nya automatiska mätnings-, instruk-tions- samt uppföljningssystem kan man

höja drivningens medelproduktivitet och ävenminska skillnaderna mellan olika förare. Lös-ningar finns – nu måste de implementeras iskogsmaskinernas informationssystem och tas ibruk. Samtidigt måste man utbilda förarna i deeffektiva arbetsmetoder som nu blir möjliga.

Sömlösa informationsflödenAktuell information om skogsbeståndetoch förhållandena för drivning utgör en

bas för effektivt skogsbruk. Det finns ett behovav att säkra att alla som ingår i det nätverk sombildar virkeslogistikkedjan har tillgång till den härinformationen. Det är en utmaning eftersom detfinns flera gränssnitt som informationen måstepassera ohindrat. Det krävs standarder ochgränssnitt som samverkar med varandra för attgarantera produktivitet och effektivitet genomhela kedjan.

Bättre infrastrukturTransportsträckorna för virke är långa iFinland. Man måste garantera att väg- och

järnvägsnätet finns tillgängligt där det behövs.Dessutom kräver dataöverföringen i realtid sinegen infrastruktur även i glesbygden. Det finnsmycket att göra på transportsidan – virkesbilarmed större kapacitet och ett nätverk av virkes-terminaler vid järnvägar är viktiga delar.

I rapporten föreslås FoU-satsningar inom områden som tillsammans täcker hela skogliga logistikkedjan:

DEN FINSKA TAKTIKEN

1

2 3

Vi vill väckabranschen ochbeslutsfattarna,det finns ingentid att förlora.

’’


Framtiden verkar ljus för skogssektorn i Fin-land. Förnybara råvaror som virke och övrigskogsbiomassa får en allt starkare roll i in-dustriell förädling och energiproduktion.Även helt nya användningsområden inombioekonomin dyker upp, med flera plane-rade bioraffinaderier. Men detta förutsätteratt virkesförsörjningens kostnader hålls på enkonkurrenskraftig nivå.

En ny vision

Skogforsks motsvarighet i Finland, Mesä-teho Oy, publicerade i maj en för de finskavirkesanskaffningsorganisationerna gemen-sam vision och förslag för FoU-programmetför kostnadseffektivare virkesförsörjning. Irapporten konstateras att det kommer attkrävas hårt arbete inom och mellan fleraFoU-grenar – och man måste lyckas meddem alla!

– Vi vill väcka branschen och beslutsfat-tarna, det finns ingen tid att förlora. Vimåste agera nu för att upprätthålla vår kon-kurrenskraft, säger Heikki Pajuoja, VD förMetsäteho Oy.

För att nå visionen krävs att man snabbt

överför de senaste FoU-resultaten till prakti-ken och tar till vara de möjligheter som dennyaste tekniken erbjuder. Ett problem är attföretag som är sysselsatta inom virkesförsörj-ningen är så få; ca 1000 skogsmaskinsentre-prenörer, 800 transportföretag och 200andra företag. Det lönar sig inte för ”utom-stående” att utveckla lösningar för en så relativt liten användargrupp.

– Vi måste föra samman kunskapen frånolika FoU-områden på ett helt nytt sätt. Allvisdom kommer inte från skogen, så attsäga.

Rapporten tar inte ställning till vem somborde driva och finansiera FoU-satsning-arna.

– Traditionellt är det skogsindustrin somhar burit mycket av ansvaret, säger HeikkiPajuoja.

FOTNOT: Rapporten med de finska virkesanskaff-ningsorganisationernas gemensamma visionheter ”Mot effektivare virkesförsörjning. Virkes-logistik år 2020 – utvecklingsvision och FoU-program”.

Effektivare virkesmätning Ett av de utvecklingsområden som fin-narna tror mycket på är virkesmätningen.

Man ska sluta med att mäta virket flera gångerunder kedjan. Målet är att enbart mäta massa-och energived genom att väga den. Sågtimmerska även i fortsättningen mätas i fast kubikmeter.Automatisk mätning erbjuder nya möjligheterför förbättrad mätnings- och apteringsprecisionoch den borde snarast implementeras i skogs-maskinerna.

Ny form av virkeshandel I Finland ägs två tredjedelar av skogen avnästan en miljon privata personer. Fastig-

heterna är små och bara en del av skogsägarnasäljer virke regelbundet. Det är viktigt att ut-veckla nya sätt att äga skog och att förnya virkes-handeln för att garantera industrins tillgång tillvirke. Även prissättningen av virke kräver nytän-kande.

Entreprenörer med bredare ansvar

Skogsmaskins- och transportentreprenö-rernas roll i virkesanskaffningen blir allt

starkare och det öppnas nya affärsmöjligheterför dem. Därför är utvecklingen av entreprenör-skap viktig. Målet är att entreprenörer ska servamånga kunder inom sitt område, koppla sam-man flera drivningsobjekt och styra transportereffektivare.

4 5 6

ALL VISDOMKOMMER INTEFRÅN SKOGENVÄGAR

TILLEFFEKTIVARE

VIRKESFÖRSÖRJNING

I Finland ska virkesförsörjningens kostnadseffektivitet vara 30 procentbättre år 2020 än i dag. Målet ska nås med ett omfattande FoU-programsom hela finska skogsbruket står bakom.

Text SANNA LIUKKO | Foto ANTTI HANNUNIEMI

’’

’’6Nu är det bråttom. OlikaFoU-grenar ska tillsammansleda till bättre kostnadsef-fektivitet. Enligt Heikki Pajuoja, VD för Skogforsksfinska motsvarighet Metsä-teho Oy finns det ingen tidatt förlora.

TEMA | FINLAND


Plantvalsprogrammet är ett svensk-finskt samarbete inom forsknings-projektet Optimal Deployment,som går ut på att säkra skogsod-lingsmaterial för framtidens klimat.Projektet ingår i NovelTree, ett EU-samarbete mellan 15 länder medfokus på skogsträdsförädling.

Samarbetsprojektet mellan bl.a.Skogforsk och det finska forsknings-institutet METLA startade 2008och i höst knyts säcken ihop när ettnytt plantvalsprogram publiceras. I Sverige är det Bengt Andersson vidSkogforsk som leder forskningenoch programutvecklingen.

– Det här är ett riktigt intressant

projekt, säger han. Det är veten-skapligt unikt samtidigt som det di-rekt kan tillämpas av markägare isåväl Sverige som i Finland.

Unik databas för tall

Forskarna har utvecklat en ny prog-nosmodell, där variationen i pro-duktion beräknas i relation tillklimatindex och genetiskt ursprung.

– Dagens klimat avgör överlevna-den, medan framtidsprognoseranger hur tillväxten kommer att seut, säger Bengt Andersson. Vi räk-nar på tallen, för där finns tillräck-ligt med data för en riktigt bramodell. Men modellen kan också

användas för andra trädslag.Först skapades en databas med de

hundratusentals träd som ingår ialla studier inom skogsgenetiskforskning i Sverige och Finland norrom 60:e breddgraden.

– Det har varit ett enormt jobbatt bygga upp databasen, men detunika med projektet är att vi förförsta gången någonsin kopplar trä-dens tillväxtdata till klimatvariablersom används av klimatforskare glo-balt, säger Bengt Andersson. Tidi-gare har vi byggt modeller på datafrån mätstationer, men genom ettintensivt samarbete med klimatfors-kare vid SMHI har vi tagit fram kli-matindex med mycket tillförlitligaframtidsprognoser.

Från globalt till regionalt

Lars Bärring, klimatforskare vidSMHI:s Rossby Centre har i samar-bete med Skogforsk och METLA

I höst lanserar Skogforsk och det finska forskningsinstitutetMETLA ett nytt svensk-finskt plantvalsprogram för tall, därtillväxten är synkad med framtidens varmare klimat.

Text: KRISTINA SUNDBAUM [email protected]

GER KLIMATSÄKRADE SKOGAR TEAMWORK

Bengt Andersson,Skogforsk, projektle-der det svensk-finskaforskningsprojektetOptimal Deploymentsom säkrar skogsod-lingsmaterial för fram-tidens klimat.


räknat fram de klimatindex som an-vänds i modellen.

– Utgångspunkten är globala kli-matscenarier, säger han. Bildligttalat har vi zoomat in i de globalascenarierna som genom ett försto-ringsglas för att få fram klimatindexsom är anpassade till regionala ni-våer.

SMHI är inte formellt med iforskningsprojektet, men genomforskningsprogrammet Mistra-SWECIA där skogen är ett tema-område, korsades Lars Bärrings ochBengt Anderssons vägar och samar-betet inleddes.

– Som klimatforskare tar vi i för-sta hand fram allmänt användbarinformation från scenarierna, mennu har vi kunnat se en specifik ochkonkret tillämpning, säger Lars Bär-ring. Det är intressant att arbetafram en metodik som inom en snarframtid kan leda till att klimatscena-

rierna kommer till praktisk använd-ning.

Båda länderna vinnare

En av fördelarna med att forsk-ningen sker tillsammans med Fin-land är att fler plantsortimentkommer med i bilden, vilket delsdirekt ger svenska och finska skog-sägare ett större urval vid plantval,dels gör modellen mer intressant förandra länder.

– Klimatet förändras snabbt ijämförelse med omloppstiden förskog, så modellen kommer att geskogsägare mycket värdefull och till-förlitlig information för beslut omvilket skogsförädlingsmaterial sompassar dem bäst, säger Katri Kärk-käinen, forskningsledare för projek-tet vid METLA i Finland. En bonusär förstås att finska skogsägare fårinformation om svenska tallar ochvice versa.

Nytt plantvalsprogram klart i höst

Under hösten presenteras en förstaversion av plantvalsprogrammet.Skogsägare kommer att kunna opti-mera valet av tall med anpassningefter nya klimatindex som ger bättreklimatanpassade tillväxtprognoser.

– Det talas mycket om värdet avgränsöverskridande forskning mendet är oftast lättare sagt än gjort.Här känns det verkligen som att viär på god väg. Att det dessutomfinns en direkt praktisk tillämpningav stort värde är en extra bonus,säger Bengt Andersson.

Och Katri Kärkkäinen hållermed:

– Att samarbeta med svenskarnahar varit mycket trevligt och lätt.Den mest intensiva argumentatio-nen har rört ishockey. Där har vi tyvärr inte nått konsensus än –kampen fortsätter…

TEMA | FINLAND

Lars Bärring, klimat-forskare vid SMHI:sRossby Centre.

Katri Kärkkäinen,forskningsledare vidMETLA.

Att samarbeta med svenskarna har varit mycket trevligt och lätt. Den mest intensiva argumentationenhar rört ishockey. Där har vi tyvärrinte nått konsensus än – kampen fortsätter…

’’


– Var det du som kom på det här?Det låter nästan lite hotfullt. Hasse Johans-son, som kör åt Söderbärke Skogsentrepre-nad AB, tar sig ned från Ponssen och kliverfram till Martin Englund.

– Nja, säger Martin och drar lite på det.Det var väl egentligen min kollega ClaesLöfroth som kom på det… det är jag somleder projektet.

– Synd att ni inte kom på det för tio årsedan, säger Hasse och ler brett. Jag har hörtatt ni ska plocka bort dem efter testet – mendet får ni inte!

Du verkar nöjd?– Ja, absolut, säger Hasse. Det är en väldighjälp vid ansättningen, och det sparar intebara kedjor att se var man sågar – jag tror

det blir lägre stubbhöjder också. Och så fårvi ju hjälp att se kvaliteten på stammarna,jag tycker man ser stamfelen bra mycketbättre.

När VISION besöker avverkningen harförarna kört med lamporna ett par veckor.

– På morgonen när det ljusnar får lam-porna i aggregatet vara på någon timmelängre än den övriga belysningen, eftersomdet fortfarande är dunkelt nere på marken.Och de funkar bra – visst blir de smutsiga,men ljuset slår igenom ändå. Och de håller– än så länge!

Martin Englund, som arbetar i Skogforsksteknikprogram med ergonomi och förar-miljö, har tillsammans med maskintillverka-ren Ponsse och entreprenören KjellAndersson gjort en testinstallation av LED-

lampor i ett Ponsse H7–aggregat. Det rörsig om tre LED-lampor på 5 watt och 500lumen som fällts in i bakkanten på såglådan.

Man hoppas nu på färre stensågningar,hjälp med att bedöma kvaliteten samt höjdproduktivitet. Skogforsk har jobbat mycketmed studier av arbetsljuset under årens loppoch har kunnat visa att bra ljus ger bättre ar-betsmiljö, piggare förare – och effektivareavverkning.

– Till hösten hoppas vi komma igångmed mera omfattande produktionsuppfölj-ningar, säger Martin Englund. Vi kommerockså att följa om antalet kedjebyten mins-kar – att jaga onödiga stopp är ett bra sättatt höja produktiviteten!

SKOGSTEKNIK

LYSANDE

Arbetsljuset ute i kranspetsen ärinte det bästa. Men med LED-lam-por i skördaraggregatet hoppasforskarna kunna höja produktivi-teten, minska antalet kedjebytenoch förbättra apteringen. Text & foto SVERKER JOHANSSON [email protected] En ljus idé. Martin Englund testar vidare i höst.

l BÄTTRE ARBETSMILJÖl PIGGARE FÖRARE l EFFEKTIVARE AVVERKNING

creo


WEBB-TVSe reportaget på

skogforsk.se/vision

Mindre stensågning. Nu ser vi stenarna – speciellt under buskar ochris som fångar upp den vanliga belys-ningen.

Rätt stubbhöjd. Vi slipper hållamarginal till mark och sten vid dåligsikt. Då blir det lägre stubbar.

Enklare ansättning. Aggregatetslampor ger bättre sikt runt stammen,även genom hålen i såglådan.

Bättre aptering. LED-lampornabelyser några decimeter av stammenrunt kapstället. Lyror, sprötkvistar ochkvistbulor syns bättre - det leder tillbättre aptering.

4FRÅN FÖRARNA

creo


I våras kunde du läsa om den nya drivaren iVISION (se nr 1/2012). Nu har Fiberdrive1750 testats av Skogforsk för att utvärderaprestationen i olika drivningsmoment jäm-fört med skördare/skotare.

Inom ”Drivareprojektet” - branschens ge-mensamma utvärdering av drivarkonceptet -har man utvecklat en kalkyl som jämför dri-vare med vanliga avverkningssystem vidolika drivningsförhållanden. Konkurrens-kraften hos drivarsystemet ligger framför allti att den blir effektivare genom att lasta vir-ket direkt vid upparbetningen.

– Fiberdrive klarar de nyckeltal som visatt som kalkylmål för att systemet skakunna konkurrera, säger Isabelle Bergkvistvid Skogforsk. Det imponerar, tycker jag.

Ändå tror vi att den har mer potential änstudien visar.

– Resultaten är i nivå med tidigare studie-resultat från drivaren Valmet 801 C - ochman får inte glömma att det var en maskinmed vana förare. Med tanke på att vår testfö-rare bara hade ett tiotal lass bakom sig på Fi-berdrive, så tror vi att det finns outnyttjadepotentialer i bättre förarvana, men även me-todutveckling och fortsatt teknikutvecklingför det här spännande maskinkonceptet.

Fiberdrive klarar alltså i grunden det somförväntas av en slutavverkningsdrivare föratt konkurrera i skogen.

– Konceptet fungerar, men maskinen ochmetoden måste förfinas ytterligare, samman-fattar Isabelle Bergkvist.

Skogforsk har testat drivarprototypen Fiberdrive 1750 – den första dri-varen utvecklad för slutavverkning. Och den klarar sig riktigt bra i jämfö-relse med traditionella maskinsystem.

– Drivaren imponerar, säger Isabelle Bergkvist som utvärderat maski-nen. Och det här är ändå en prototyp.

Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

DRIVARE I STORSKOGFIBERDRIVESKOG

FORSKTESTAR

Fiberdrive imponerar. Ändåtror vi att den harmer potential änstudien visar.

’’Isabelle Bergkvist, Skogforsk.

FOTO

: SV

EN T

EGEL

MO

, SK

OG

FOR

SK

creo


SKOGSTEKNIK

Den ekonomiska konkurrenskraften avgörs av tidsåt-gången x maskinkostnaden. I drivarkalkylen finns möjlighet att göra en maskinkalkyl (se tabellen nedan).Den kalkylerade drivningskostnaden var i studien 68,50kr/m3fub. Motsvarande drivningskostnad för skördare/skotaresystemet skulle vara drygt 72 kr/m3fub.

Prestation (m3fub/h) 18,21

Tidsåtgång (G0h/m3fub) 0,055

Volym per lass (m3fub) 19

Max framryckningshastighet (m/min) 70

Maskinkostnad (kr/h) 1250

Drivningskostnad (kr/m3fub) 68,5

Anders Lidén är en mycket van drivarförare som harkört Valmet 801C i slutavverkning åt Holmen Skog. Hananlitades av Skogforsk för att testa Fiberdrive.

– Jag kan inte annat än beundra dessa innovatörer,säger Anders Lidén. På kort tid har de byggt en maskinsom fungerar riktigt bra. Nu hoppas jag att de kan få utden på marknaden – kanske med hjälp av en stark samar-betspartner för att klara vidareutveckling och underhåll.

Anders tankar om…… avlastningen. Tiden sänks mindre än man tror meden vanlig grip. En drivare har många sortiment på ett lass,som ska sorteras vid avlastningen. Min erfarenhet är attdet bör vara en modifierad grip. En tånggrip av något slageller kanske en a- grip. Snabbfästet måste utvärderas enlängre tid i snö och kyla, men det är troligtvis lösningenför drivarsystemet.

… drivlina och nivellering. Systemet med hydraulmo-torer i hjulen fungerade bra, men måste testas i annan ter-räng och i snödjup. Systemet med sex hjul underlastbäraren innebär lägre marktryck, vilket naturligtvis börge mindre markskador. Nivelleringen fungerade inte rik-tigt bra vid testet. Men med Christer Lennartsson ochhans gängs engagemang är jag övertygad om att de löserdet.

… lastbäraren. Den var utan grind och det gick endastatt mata stockar från ett håll. Man får bättre ordning pålasset om det går att mata från bägge hållen. Att lastbära-ren är hydrauliskt breddbar ser jag flera fördelar med,t.ex. vid trailertransport och vid avverkningar med stick-vägar. Tiltvinkeln fungerade bra, men avståndet mellanhytt och lastbärare måste förlängas för att få bättre inmat-ningsvinkel och förbättra förarens sikt vid lastning.

Ligger bra till. Momenttider för Fiberdrive jämfört med skördare/skotare (medelvärden frånstudier och uppföljning) samt målmomenttiderna i Skogforsks drivarkalkyl. I drivarsystemetfinns ingen tidsåtgång för lastning och körning under lassning och därför blir den totala tids-åtgången för drivningen lägre. Samtliga system är normerade till samma medelstamvolymoch samma skotningsavstånd (0,35 m3fub och 300 m skotningsavstånd).

TANKARFRÅNTESTFÖRAREN

3FO

TO: J

ON

NY

STEN

MA

RK

, HO

LMEN

SK

OG

Studieresultatet i siffror samt kalkylerat timpris och avverk-ningskostnad.

NYCKELTAL FÖR FIBERDRIVE 6

Tids

åtgå

ng (G

0h/m

3 fub)

0,080

0,070

0,060

0,050

0,040

0,030

0,020

0,010

0,000

■ Lossning ■ Lastning inklusive körning ■ Transport ■ Övrigt ■ Kvistning/Kapning ■ Intagning ■ Kran ut/Fällning ■ Körning

Skördare/Skotare

Drivarkalkyl Fiberdrive

creo


En stor andel processtid brukarses som positivt, då matning ochkapning är det som är själva pro-duktionen för en skördare. Mendet antagandet gäller bara underförutsättning att aggregatet fun-kar optimalt.

I John Deeres system Timberlinkkan du se hur stor andel av den to-tala tiden som ägnats åt momenten”maskintid”, ”processtid”, ”krankör-ningstid”, ”körtid” och ”övrig tid”.

Spontant tänker många då att ”juhögre andel processtid destobättre, matning och kapning står juför själva produktionen”. Men enhög andel ”processtid” kan även in-dikera att aggregatets parameterin-ställningar inte är optimala. Dåarbetar det inte effektivt. Om duställer in ett aggregat som tidigareinte alls gått bra, minskar andelen”processtid”. Det är då ett kvitto påatt du gjort en nyttig åtgärd.

Först när du vet att aggregatetgår så bra som möjligt gäller det attmed en effektiv arbetsmetod ochkörteknik få högsta möjliga ”pro-cesstid”.

Vi fortsätter rada upp nyttiga exempel från Skogforsks nyasajt jobbaiskogen.se. Här är fyra bra tips att fundera vidareöver – och sedan använda i jobbet!

Hjula eller traila?

Analyseraditt arbetegrundligt

Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

41

2

NYAEXEMPEL

jobbaiskogen.se

Är det dags att flytta maskinen? Är det inte sålångt? Funderar du på om det är billigare attta av banden och hjula, eller om du ska ringaefter en trailer? En kalkyl på jobbaiskogen.sehjälper dig att räkna ut vad de olika alternati-ven kostar!

Så här använder du kalkylen:I rutan ”Mata in egna värden här” fyller du ide kostnader du har för olika flyttmoment –

eller använd förslagen som bygger på erfa-renhetstal från branschen. Välj antingen fasteller rörlig framkörningsavgift. Kalkylen tarockså hänsyn till kostnaden för att hämta per-sonbil vid hjulning.

I ett diagram får du sedan fram totalkostna-den för respektive avstånd i kilometer. Underdiagrammet ser du skillnaden mellan att hjulaoch traila direkt i kronor.

NY SAJT

creo

För att skotaren ska kunna lossa virket påett effektivt sätt behövs ett tillräckligt stortavlägg. Formeln nedan ger en grov upp-fattning om hur stort det bör vara.

Dividera den totala förväntade virkesvoly-men med 10 och lägg till fem löpmeter förvarje välta (ofta samma som sortiment).

Exempel:En avverkning beräknas ge totalt 650 m3f.Man tar ut 6 sortiment. Då behöver avläggetvara minst 95 löpmeter (650/10 + 5×6 =95 meter)

Formeln bygger på att en löpmeter vältainnehåller ungefär 10 m3f (gäller vid fallandelängder cirka 4,5 m och 4 meters medelhöjd

på vältan). Till detta läggs cirka 5 löpmeterper sortiment för att kompensera för denextra sträcka som går åt vid början och slutetpå varje välta.

Tänk på att…l Ett sortiment som bara innehåller en liten

volym, mindre än cirka 40 m3f, behöver nor-malt ett något större utrymme, eftersom vältan inte når upp till 4 meters höjd.l Ett sortiment med en fast längd på 3 meterkräver cirka 50 procent mer utrymme än ettsortiment med medellängden 4,5 meter.

Hur stort behöver avlägget vara?

3

4Flerträdshantering i slutav-verkningsskogar med stordiameterspridning kan ökaprestationen med 16 pro-cent. Det visar Skogforsksstudie på en av SCA Skogsmaskiner.

Att flerträdshanteraminskar kranarbetet. Ochförutom att öka prestatio-nen minskas bränsleför-brukning och stress. Ofta tas de grova trädenförst. Sedan avverkas små-träd som står nära varandra.Om trädets diameter är 12centimeter eller mindre fårförare frågan om han ellerhon ska ackumulera flerträd.

– Jag upplever att kör-ningen har blivit lugnare.Jag sparar in många mo-ment genom att ta tre ellerfyra träd åt gången, sägerErik Norrman som kör enslutavverkningsskördare iwebbTV-reportaget du kanse på skogforsk.se Flerträdshantering görockså större maskiner merflexibla när de av ett ellerannat skäl måste avverkaklenare bestånd.

Flerträdshantera i slutavverkning

Delar med sig. I VISION 1/2011 (finns på skogforsk.se)kan du också läsa om Mikael Söderberg (bilden) och hanserfarenheter av flerträdshantering i slutavverkning.


WEBB-TVSe reportaget på

skogforsk.se/vision

creo

Du har mycket att tjäna på bra kunskap.Tid, pengar och livsglädje till exempel.

Alla förtjänar en bekväm vardag. Och alla borde få ha pengar kvar på kontot när månaden är slut. Du med.

Därför har du som jobbar praktiskt med drivningsar-bete fått en egen bank. En kunskapsbank.

På jobbaiskogen.se hittar du aktuell kunskap om driv-ningsarbete. Nyheter och tips om arbetssätt och teknik som ger möjligheter till en bra arbetsmiljö och en stabil ekonomi. Och verktyg som gör vardagen smidig.

Jobbaiskogen.se är helt enkelt en plats för dig som vill ha det bra på jobbet. Och ha pengar på banken. Och i slutändan få ett skönare liv.

Välkommen in på jobbaiskogen.se.

creo

Documents

Vision nr 2-2012