Victoria Benedictsson och två sidor av sedlighetsdebatten

i romanen Pengar och pjäsen Teorier.

Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande

Kandidatuppsats 15 hp | Litteraturvetenskap | Höstterminen 2015

Estetikprogrammet

Av: Elin Junell Handledare: Claudia Lindén  

  2  

Abstract    The aim for this study is to compare Victoria Benedictsson’s position and views

in the morality debate during the modern breakthough in the nordics. The works

that I have choosen for this study is firstly Benedictsson’s book Money,

published in 1885 and secondly the play Theories, written in 1887 and published

in 1994. I will research whether or not Benedictsson’s position in the debate will

change since there are only two years in between them. Money is published in

the beginning of the morality debate and Theories at the end, wich will make the

essence of the discussion.

Key Words: Victoria Benedictsson, Money, Theories, gender, feminism, the modern breakthrough, morality debate. Nyckelord: Victoria Benedictsson, Pengar, Teorier, genus, feminism, det moderna genombrottet, sedlighetsdebatt.

  3  

Innehållsförteckning

Abstract  ...............................................................................................................................................................................  2  

Inledning  .............................................................................................................................................................................  4  

Syfte  och  metod  ................................................................................................................................................................  5  

Tidigare  forskning  ...........................................................................................................................................................  5  

Victoria  Benedictsson  ....................................................................................................................................................  6  

Sedlighetsdebatten  ..........................................................................................................................................................  7  

Referat  av  Pengar  och  Teorier  ....................................................................................................................................  8  

Analys  ..................................................................................................................................................................................  9  Äktenskapets  problematik  ............................................................................................................................................................  9  -­‐  I  Pengar  .........................................................................................................................................................................................  9  -­‐  I  Teorier  .......................................................................................................................................................................................  11  

Den  naturliga  kvinnan  och  kvinnorollens  problematik  .................................................................................................  14  -­‐  I  Pengar  .......................................................................................................................................................................................  14  -­‐  I  Teorier  .......................................................................................................................................................................................  16  

Frigörelsens  problematik  ............................................................................................................................................................  19  -­‐  I  Pengar  .......................................................................................................................................................................................  19  -­‐  I  Teorier  .......................................................................................................................................................................................  21  

Slutdiskussion  ................................................................................................................................................................  24  

Käll-­‐och  litteraturförteckning  ..................................................................................................................................  26  

     

  4  

Inledning

Något som alltid har fångat mig har varit kvinnans roll i diverse sammanhang både

konstnärligt och litterärt. Att läsa om starka kvinnor som kämpar för sin rätt i samhället och

för en plats bland männen som jämlikar är, speciellt i kontext till tiden böckerna skrivits i,

väldigt spännande. Anna Williams, professor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet

menar att denna period delvis handlar mycket om kvinnans framväxt i samhället, vilket hon

skriver om i texten ”Kvinna och åttitalsförfattare” i boken Bakom maskerna. ”Denna

kvinnliga litterära manifestation på bred front gick hand i hand med kvinnorörelsens

framväxt, som ledde till ökad uppmärksamhet kring frågor som rörde kvinnans sociala och

politiska ställning.”1 Den här perioden lade en betydande grund för nutidens feminism och

blir därför av intresse för ett stort forskningsfält idag.

Varför sedlighetsdebatten kom att bli så stor under den här perioden men ändå

så pass okänd idag är för mig en gåta och jag blir förundrad varför denna period inte nämns i

tidigare utbildning när den ändå tar upp en så viktig del av vårt samhälles historia, men främst

kvinnans historia. Detta är något som är väldigt aktuellt idag med en kämpande feminism för

jämställdhet mellan könen och att vi inte kommit längre idag med lika villkor inom

exempelvis arbetsmarknaden är enligt mig helt absurt.2 Därför menar jag att en undersökning,

som jag ämnar göra, mellan två verk av Benedictsson är intressant i relation till historien för

att kunna se hur långt vi kommit i samhället när det gäller vissa frågor medan vi möjligen inte

kommit lika långt inom andra frågor.

Det jag vill uppnå med uppsatsen är att genom diskussion och analys reda ut

sedlighetsdebatten och hur den visar sig i Benedictssons verk för att för att kartlägga hur

debatten påverkade samhället, och inte främst de kvinnliga medborgarnas kliv ut i arbetslivet.

                                                                                                               1  Anna Williams, ”Kvinna och åttitalsförfattare”, i Yvonne Leffler (red), Bakom maskerna, Karlstad: Högskolan i Karlstad, 1997, s. 19.    2  Arbetsmarknadsdepartementet, Anna Hedborg, senast redigerad 2/4-15,  http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/12/sou-201481/  

  5  

Syfte och metod

Syftet med den här uppsatsen är att närläsa två av Victoria Benedictssons verk Pengar (1885)

och Teorier (1887) och ställa verken mot varandra i en analys med utgångspunkt i

sedlighetsdebatten. Eftersom verken är skrivna med ett avstånd inom Benedictssons

författarskap där Pengar är bland de första publicerade verken och Teorier är bland de sista

verken, så är det intressant att jämföra dem. Det jag finner mest spännande med jämförelsen

är att se om Benedictssons åsikt i debatten ändras och i så fall på vilket sätt. Min

frågeställning blir således: Hur tar Benedictsson ställning till sedlighetsdebatten i sitt tidiga

respektive sena verk? Hur skiljer de sig eller liknar de varandra i uttryck?

Metoden jag kommer att använda mig av är främst en komparation och

kontextualisering av huvudverken samt avhandlingar som berör Benedictsson och det

moderna genombrottet. Jag kommer att tillämpa textanalys med en hermeneutisk samt en

queer ansats, som främst används till analysen av de kvinnliga huvudrollerna då lesbiska

antydningar samt cross-dressing förekommer i verken.

Tidigare forskning

Forskningsfältet som rör det moderna genombrottet är brett där ett flertal avhandlingar och

böcker har publicerats. Jag kommer att använda mig av flera olika författare där de flesta

kommer att avhandlas under uppsatsen.

Forskningen kring Benedictsson är omfattande och i min uppsats stöder jag mig

framförallt på Birgitta Holms bok Victoria Benedictsson (2007), Inger Hammars avhandling

Emancipation och religion (1999), Yvonne Lefflers bok Bakom maskerna (1997) där jag

kommer använda mig av texten ”Kvinna och åttitalsförfattare” av Anna Williams, Yvonne

Lefflers Det moderna genombrottets prosa (2009) samt Karin Carsten Monténs Han tror på

Strindberg, hon tror på kvinnan (1988). Övrig forskning som jag har gått igenom men inte

anser relevant för min analys är bland annat Birgitta Holms Språnget ut i friheten (2015) och

Lisbeth Larssons Hennes döda kropp (2008) för analysen hon gör av original manuset Ur

mörkret jämfört med Axel Lundegårds korrigeringar av samma manus.

När det gäller sedlighetsdebatten mer specifikt utgår jag från det som skrivits

om den av Claudia Lindén i ”Anne Charlotte Leffler och den maskulina tragedins tragik”,

Kvinnorna gör mannen (2013) och Lisbeth Stenberg I kärlekens namn (2009), samt Eva

Heggestads avhandling Fången och fri (1991).

  6  

Mina huvudsakliga verk Pengar och Teorier kommer att refereras till genom sidnummer

inom parentes, forskning kommer att refereras till inom fotnot.

Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson hade en kort aktiv och produktiv författarkarriär som pågick mellan

1884 och 1888 under det moderna genombrottet som pågick under 1880 till ca 1900 talet.

Hon skrev under pseudonymen Ernst Ahlgren som kom att bli hennes författar alter ego.

Något som Birgitta Holm bekräftar i boken Victoria Benedictsson: ”För henne var Ernst

Ahlgren det kärare namnet, det som stod för frihet och författarliv, medan Victoria

Benedictsson pekade mot det fängslande, det instängda i Hörbyliv och äktenskap.”3 Hennel

Nordin och Ingeborg Sjöblad skriver i Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2 hur kvinnorna

mottogs inom litterära sammanhang och att det är en anledning till varför vissa kvinnliga

författare valde att skiva under pseudonym. ”Vidare skulle författarinnorna bedömas av en

mansdominerad kritikerkår, som var påverkad av könsfördomar… Mot denna bakgrund blir

kvinnornas bruk av pseudonym begripligt.”4 Dock skall det tilläggas att även män brukade

användningen av pseudonym då det även kunde vara användbart i medier och samhälleliga

sammanhang då man inte ville eller om det inte var lämpligt att gå ut med sitt eget namn.

I följande analys kommer Pengar och Teorier av Benedictsson att stå i fokus i

syfte att undersöka på vilket sätt Benedictsson tar ställning till debatten via de två kvinnliga

protagonisterna i respektive verk. Analysen kommer att delas upp i två delar där Pengar är ett

färskt och nytt inlägg i sedlighetsdebatten vilket märks på dess kritik av äktenskapet och den

unga åldern som de flesta giftes bort vid. Teorier däremot är ett sista inlägg i debatten när den

börjar dö ut och har därför en mer en komisk gestaltning av diverse läger inom debatten.

Benedictsson valde att ta sitt liv 1888 och lämnade sin goda vän Axel

Lundegård att förvalta hennes opublicerade manus och anteckningar.

 

                                                                                                               3  Birgitta Holm, Victoria Benedictsson, Stockholm: Natur och kultur, 2007, s.12.  4  Ingeborg  Nordin Hennel, Christina Sjöblad, ”Lyckligare ungdom har aldrig funnits”, i Elisabeth Möller Jensen & Inger-Lise Hjortd-Vetlesen (red), Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2 - Fadershuset, Höganäs: Förlags Ab Wiken, 1993, s. 505.

  7  

Sedlighetsdebatten

I slutet av 1800-talet genomgick Norden en hel del samhälleliga förändringar som skildras i

mycket litteratur under den här perioden, det moderna genombrottet. Den estetiska

ambitionen med den här perioden var att ”sätta problemen under debatt”, ett uttryck som

myntats av Georg Brandes och som har blivit ett citat nära relaterat med debatten. Som Inger-

Lise Hjordt-Vetlesen skriver i ”Modernitetens kvinnliga text” i

Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2 att: ”När ’det moderna’ bröt fram innebar det Guds död. Att

Gud hade avgått med döden visade sig i att människorna ville själva och ville sig själva. De

ville undersöka, förklara, behärska både natur, samhälle och medvetande. Fri tro, fri forskning

och fri kärlek blev de nya trosartiklarna i det moderna genombrottets sociala och kulturella

rörelser.”5

Claudia Lindén skriver i ”Anne Charlotte Leffler och den maskulina fantasins

tragik” i antologin Kvinnorna gör mannen att sedlighetsdebatten handlar inte endast om en

kamp mellan män och kvinnor och vem som skulle vara ”ren” inför ett äktenskap eller inte.

Debatten rörde flera läger i samhället det fanns även grupperingar bland kvinnorna vilka inte

alls stod på samma sida i den rådande debatten. Lindén skriver att ”Sedlighetsdebatten har

kommit att förknippas med frågan om kvinnans kropp och sexualitet, men den går också att

förstå som en kamp om maskulinitet på flera plan-.”6 Vilket exempelvis Björnstjerne

Björnsons drama ”En handske” som skapade ”handskemoralen” i början av debatten, vilken

gick ut på att mannen skulle hålla sig ”ren” inför äktenskapet som kvinnan förväntades göra.

Detta höll Fredrika Bremer förbundet med om, ledd av Sophie Adelsparre. Fredrika Bremer

förbundet ville att den gifta kvinnan skulle få mer äganderätt och kunna förvalta en inkomst

av eget arbete. Förbundet hade en strikt sexualsyn och var emot preventivmedel, de ansåg att

sex var något som skulle hållas inom äktenskapet och ville reglera prostitutionen. Någon som

inte höll med varken Björnson eller Adelsparre var Georg Brandes som förespråkade att män

och kvinnor skulle få vara sexuellt jämlika där äktenskapen inte skulle vara ekonomiskt

bundna utan de skulle vara en fri kärlek. Strindberg däremot förespråkade en fri sexualitet för

män, dock inte för kvinnor, de skulle vara tillgängliga för männen. Victoria Benedictsson var

på samma sida som Anne Charlotte Leffler där de delvis höll med Brandes om att låta

                                                                                                               5  Inger-­‐Lise  Hjordt-Vetlesen,  ”Modernitetens kvinnliga text”, www.nordicwomenliterature.net, 2012. 6  Claudia Lindén, ”Anne Charlotte Leffler och den maskulina fantasins tragik” i Kristna Fjelkestam, Helena Hill & David Tjeder (red), Kvinnorna gör mannen, Stockholm: Makadam förlag, 2013, s.239.

  8  

kvinnan få ha en sexualitet där preventivmedel ska få vara tillgängligt men att det samtidigt

skulle ske med ett ansvar, något de kallade det för frihet under ansvar.

Referat av Pengar och Teorier

Selma Berg, en glad och bubblig sextonåring med konstnärsdrömmar, gifts bort med en

betydligt äldre man. Vi följer hennes utveckling från en ung flicka till mogen kvinna och det

är det som Pengar handlar om. Romanen behandlar problematiken i att giftas bort som ung

och inte veta vad en ger sig in på och viljan, som ung kvinna, att göra något mer med sitt liv

än att sköta ett hushåll.

Hortenses dröm i Teorier är att gifta sig med sin livskärlek Dick Möller, för att göra det så

måste de båda övertala respektive förälder att det är en bra idé. Benedictsson gör narr av

Strindbergsmannen som avskyr kvinnan, Dicks farbror Möller och den radikale

handskemoralskvinnan, Hortenses mor Fru Bertold, som levt med änkedräkt i 16 år efter hon

skiljdes från sin man, Hortenses far. Fru Bertold har lovat sig själv att aldrig gifta sig igen och

vill att Hortense skall göra det samma. Fruns ex man kommer sedan tillbaka till pjäsen som

Doktor Sanderson och avslöjar att de skiljdes för att det framkom att han hade levt osedligt

innan deras giftermål, detta var anledningen till skilsmässan, och till varför Fru Bertold blivit

som hon blivit. Hortense och Dick lyckas tillslut med hjälp av matlagningens konst att få båda

parters förälders välsignelse.

 

 

     

 

  9  

Analys

Äktenskapets problematik

- I Pengar  I romanen Pengar möter vi flickan Selma Berg när hon nekas en måleriutbildning av sin

farbror som istället har planer på att gifta bort henne med en betydligt äldre man. För att få

Selmas förlåtelse för att han krossar hennes framtidsplaner så ger han Selma 100 kronor som

tröst, med ett leende på läpparna. Yvonne Leffler menar i Det moderna genombrottets prosa

att ”för farbrodern blir objektet Selma inte bara sett men också köpt, och att han sedan ler när

hon tar emot pengarna signalerar att är medveten om sin makt”.7 Detta skildras i Pengar när

Selma resonerar kring den stora summa pengar hon fått. ”Hon såg på sedeln; den största

summa hon någonsin egt. Var det icke blodspenningar! Hvad hade hon sålt? Någonting inom

sig sjelf…” (s.55). Victoria Benedictsson skildrar äktenskapet som prostitution i Pengar

eftersom kvinnor inte hade möjligheten att få tjäna sina egna pengar på lika villkor jämte

mannen. När Selma sedan tackar ja till Patron Kristersons frieri kommer sedlarna återigen i

fokus. Han pungar ut tre stycken hundrakronorssedlar och viftar med dem framför Selmas

ansikte för att hon skall ta dem, men hon vägrar.

Selmas ambitioner har tidigare inte cirkulerat kring giftermål, snarare har tanken

slagit henne att hon aldrig kommer att gifta sig och främst; att aldrig kunna älska en man. Hon

ger senare iväg pengarna hon fått till en ung man i byn så att han istället kan uppnå sina

drömmar. ”Har ni någonsin hört att lyckan svikit en karl, derför att han gått sin egen väg?”

(s.68) yttrar sig Selma när hon ger ifrån sig pengarna. Hon vet att hon aldrig kommer att få

tillåtelse att följa sina drömmar menar Birgitta Holm i Victoria Benedictsson. ”Romanen visar

hur kvinnan i en värld styrd av män och pengar förlorar sin röst, får den «avstympad».”8 Det

Holm skriver är en central anledning till sedlighetsdebattens uppblossande, att kvinnorna ville

få plats och lika värde i samhället. Leffler tar även upp att karaktären Selma är en karikatyr

för hur liten makt kvinnan hade under den här tiden: ”Selma står obönhörligen under

förmyndarskap. Som 16-åring har hon farbrodern som sin förmyndare, och så snart hon gifter

sig övertar Pål Kristerson som målsman – bokstavligen den person ’som för eller är berättigad

                                                                                                               7  Yvonne Leffler, Det moderna genombrottets prosa, Lund: Studentlitteratur, 2009, s.31. 8  Holm 2007, s. 87.

  10  

att föra någons talan’ – den rollen.”9 Det visar sig gång på gång när Selma försöker ”ta sig

friheten” till ett eget beslut att Patron Kristerson drar åt i tyglarna: ”Jag ville mycket hellre bli

någonting än att gifta mig! Utropade hon, skrämd af hans stereotypa leende./ Hvad vill du bli?

Sporde han, med makt slitande sig upp ur sitt älskogsrus./ Målare, svarade hon sakta. /…/ Du

skall få göra allt, allt hvad du vill, bara vi blir gifta, sade han i beslöjad ton” (s.101).

Känslan av att Patronen manipulerar Selma in i en trolovning är som synes ovan

befogad av Benedictssons sätt att beskriva hur Patronen väljer främst att artikulera sina ord

men även hur han väljer sina ord, noggrant och aktsamt, allt för att få Selma längre in i hans

snara. Holm skriver om Selma och hur hon inte får mycket till val när det gäller förlovningen.

”För den som likt Selma och Victoria hindrats från att «bli någonting» fanns inte mycket

annat att välja på. Titeln är ju «Pengar», det ekonomiska beroendet ett huvudskäl.”10 När

sedan Patronen lovar Selma att hon skall få ”allt vad hon vill” (s.101) bara hon gifter sig med

honom, blir det ett erbjudande som hon inte kan tacka nej till eftersom Selma inte har mycket

annat att välja på när det gäller sin framtid då hon blivit nekad en utbildning.

Något som särskiljer Selma från de övriga kvinnorna i Pengar är att hon har en

kunskapstörst som driver henne framåt. Det är något som vi möts av i början av romanen när

hennes tankar på att bli målare som sedan läggs på is under hennes äktenskap med Patronen.

Eva Heggestad skriver om detta i Fången och fri där hon tar upp kvinnliga arbetsuppgifter

som hon kan välja mellan under den här perioden: ”Hemmet och yrkeslivet representerar

alltså två möjligheter för kvinnans självförverkligande, konstnärskapet ytterligare en annan.

Konstnärsrollen var också högst påtagligt en angelägenhet för de kvinnor som fattade pennan

och tog steget ut i det litterära livet.”11 Dock slutar aldrig Selma att söka kunskap på annat vis.

I herrgården som hon och Patronen bor i har Selma ett eget rum där hon har sina speciella

böcker som ingen annan får ta del av. Hennes läroböcker. Den enda som hon introducerar för

detta rum är sin kusin Richard, I Pengar står Richard för den ”nya mannen” som vill

konversera med sin fru och ha ett jämlikt förhållande, något som han finner är svårt när den

kvinna han gifter sig med tillämpar den traditionella synen på ett äktenskap.

När vi ändå en gång skola gifta oss, tycker jag att jag kunde tala med henne som en riktigt bra kamrat. Det är ju det hon lofvat att vara för hela lifvet, hvad är det då för en komedi, att jag skall sitta och tala med henne på ett sätt, som om vi alltid vore borta på supé? Det är så många verkligt allvarliga saker, som jag skulle vilja utbyta en tanke med henne om, men det går ju inte. (s.202f.)

                                                                                                               9  Leffler 2009, s.32. 10  Holm 2007, s. 102. 11  Eva  Heggestad, Fången och fri, Uppsala: Uppsala Universitet, 1991, s.11. Diss.

  11  

Kusinen Richard är den som stöttar Selma i fortsatta studier och blir imponerad

av de böcker hon samlat på sig under åren och att hon har bibehållit sitt intresse för att lära.

Richard och Selma blir paret som egentligen var menade för varandra, trots att de är kusiner

men det var inte så noga då, eftersom de delar samma livsmål. De är de som är framtidens

generation i Pengar. ”Pappa visste inte hvilken dålig tjenst han gjorde sin son, när han

sammankopplade dig och Kristerson, sade han tvärt” (s.255). Richard och Selma står för

ungdomen som växt upp med de nya tankarna kring könsrollerna och att var människa inte

bör begränsas på grund av dess kön. Det är mycket som händer under den här perioden som

sätter en grund till ett nytt tänk kring män och kvinnor och könsroller vilket gestaltas tydligt i

karaktärerna Richard och Selma. Den feministiska andan väcks i Pengar när de möts hos

Selmas far när han insjuknat. Selma som tidigt i giftermålet med Patronen tröttnat på att

endast röra sig inom deras ägor är inte sen med att bege sig dit. När de svunna kusinerna möts

igen blommar deras vänskap upp igen och en gemenskap i deras åsikter och tankar gör att de

åter hittar tillbaka till varandra.

- I Teorier  I pjäsen Teorier möter vi Hortense som vars största önskan är att gifta sig med sin älskade

Dick Möller. Problemet för Hortense är att hennes mor, Fru Bertold, är så djupt engagerad

inom sedlighetsdebattens sedliga rörelse där de kräver att männen skall hålla samma ”renhet”

inför äktenskapet som kvinnan. Det som står i deras väg är att Dick Möllers farbror valt att

avstå från kvinnor och skall leva resten av sitt liv utan någon som helst kontakt med en

kvinna, och förväntar sig att Dick skall göra det samma annars får han inte ärva huset av

honom. Inger Hammar skriver i Bakom maskerna hur sexualitet endast hörde hemma inom

äktenskapet och hur det synsättet ”I det civiliserade samhället var sexualiteten förbehållen

äktenskapet där den var inställd i reproduktionens tjänst. Förutsättningen var att mannen

antog kvinnans sedlighetsnorm. Endast så skulle samhället gå framåt i

sedlighetshänseende.”12 Det Hammar skriver om går hand i hand med både Möllers och Fru

Bertolds synsätt på debatten. De har anammat den sidan på olika vis där Fru Bertold istället

lever i avhållsamhet från män och Möller i avhållsamhet från kvinnor.

                                                                                                               12  Hammar 1999, s. 175.    

  12  

Hela deras tillvaro under pjäsen rör sig kring mat. Farbrodern Möller avhåller

sig från mat för att det är omöjligt att hitta en bra manlig kock medan Fru Bertold på sin sida

har rikligt med mat och som Hortense är angelägen att lära sig laga. Maten kan givetvis ses

som en symbol för sex och dubbelmoralen hos Möller och Fru Bertold är ett faktum och

sedlighetsdebatten är konstant närvarande. Hortense har börjat tröttna på sin mors

sedlighetsmöten och vill försöka få henne att förstå att hon vill annorlunda med sitt liv: ”Jo,

jag känner det aldrig tydligare än då vi sätter oss till bords – du och jag- eller då vi går

därifrån. Vi äter trögt, det är tyst som en begravning. Se hur faten bärs ut nästan lika fulla som

de togs hit! Jag är skapad till en matgumma och ärkemamma, en mormor och en farmor!”

(s.30). Ändå försöker Frun febrilt få Hortense att skriv under på sedlighetskravet och lova att

aldrig gifta sig. Det är intressant att den äldre generationen i Teorier är så fast benägna att

hålla kvar vid debattens kärna medan den yngre generationen är benägna att gå vidare och

leva ett nytt och jämställt liv. Vid den här perioden när Teorier skrivs så är de flesta trötta på

debatten, även Benedictsson, därför känns hela hennes budskap med pjäsen som en ”gör vad

du vill” attityd. Fru Bertold ändrar så småningom åsikt i slutet av pjäsen: ”Men tror du inte att

var och en sköter bäst sina egna angelägenheter? Låt oss ha ett öga med oss själva och söka

göra vad som är rätt” (s.86) och det blir pjäsens budskap.

Christina Sjöblad och Ebba Witt-Brattström tar upp i

Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2 hur Hortense inte följer normen som ung flicka på 1880

talet: ”I Teorier möter vi en kvinnotyp som representerar ett alternativ till det borgerliga

ungflicksidealet. Den unga levnadsglada Hortense för helt andra sysselsättningar än broderi,

pianospel och romanläsning. Hon står med bägge benen på jorden och det är inte ändlösa

sedlighetsdiskussioner som intresserar henne, utan matlagning och hushållning.”13 Hortense

representerar inte ett borgerligt ideal när hon väljer att inte sysselsätta sig med bland annat

sedlighetsdiskussioner och romanläsningar, vilket är intressant för att det går emot allt vad det

moderna genombrottet handlar om.

Det som gör Teorier så intressant är att om man tittar på var och hur Hortense

och Dick möts under pjäsen så är det aldrig i några av husen som skildras. Det är endast när

Hortense klär ut sig till man för att söka jobbet som ”kockpojke” hos Herr Möller som endera

av dem kliver in i den andres ”läger”. Benedictsson spelar med det queera i

sedlighetsdebatten i den här scenen när den utklädde Hortense, som egentligen inte alls ser ut

                                                                                                               13  Christina  Sjöblad, Ebba Witt-Brattström, ”Jag vill skriva om kvinnor”, i Elisabeth Möller Jensen & Inger-Lise Hjortd-Vetlesen (red), Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2, Höganäs: Förlags AB Wiken, 1993, s. 535.  

  13  

som en man i sin utstyrsel, ändå lyckas lura Möller och hon får jobbet. Möller som är desperat

efter mat när han försatt sig i självsvält ser endast vad ögat vill. Det Hortense vill uppnå är att

få Möller att tänka kring sina fördomar gentemot kvinnor. Men samtidigt få sin mor att tänka

annorlunda kring män när hon och Dr. Sanderson försöker ändra på Fru Bertolds fördomar

mot män. Problematiken kring äktenskapet i Teorier är först Dr. Sandersons svek mot Fru

Bertold som bottnade i att han inte berättat om sitt osedliga förflutna innan de gifte sig. Herr

Möller är en gammal ungkarl som avsagt sig ”kvinnoväldet” och valt att leva resten av sitt liv

i celibat, både från kvinnor och mat. Hortense och Dicks problematik ligger i att de inte får

tillgång till båda lägren utan de får konstant mötas i mitten. Hortense försöker få Fru Bertold

att förstå att Dick inte är som hennes far var, hon menar att ”Dick har sagt mig allt” (s.64) Där

hon syftar på bland annat syfilisen som var väldigt vanligt under den här perioden och även

att han berättat om sina tidigare erfarenheter, som Hortense låter antyda inte är så

märkvärdiga. Alltså har han inte ljugit som hennes pappa gjort för sin mamma. Karin Carsten

Montén menar i Han tror på Strindberg, hon tror på kvinnan att upplysthet, bland annat kring

sexualitet, mellan de trolovade inför äktenskapet var en livsfråga för Victoria Benedictsson.14

Deras möten blir något som gör Teorier-ett lustspel till den fars det är. Det blir

bokstavligen ett lustspel kring kärlek, sex och mat, något som de inte vet hur de skall förhålla

sig till utan deras olika teorier. Carsten Montén menar även att Benedictsson ämnade visa hur

förblindade människor kan blir av alla dessa teorier kring vad som är rätt och fel om hur man

skall leva sitt liv och att det tog över människan istället för att just vara endast en Teori. ”I

Teorier spelar hon ut två läger mot varandra, å ena sidan kvinnohatande män som onkel

Möller, som i Strindbergs anda ser alla kvinnor som parasiter, men som faller till föga för

doften av bullar och stek. Å andra sidan manshatande kvinnor som bildat en

Likhetskraftsförening av kvinnor för vilka männen är brutala odjur, offer för sin starka

könsdrift.”15 Teorierna å Fru Bertolds sida säger att Hortense och Dick inte bör gifta sig på

grund av att Hortense inte kan vet säkert att Dick är ren inför äktenskapet och hon riskerar då

att få sjukdomar som Dick burit på, vilket var en stor skräck, det andra är att det blir en

offentlig skandal. Det är inte för inte som Fru Bertold vill skiljas när hon får reda på Dr.

Sandersons förflutna och anledningen till varför hon sagt att han dött istället för att de

skiljdes. Det Benedictsson vill lyfta till debatt är hur mycket begränsar eller öppnar dessa

teorier vårt leverne. Hur skall vi hitta ett sätt att tillämpa vad teorierna kan ge oss och inte

                                                                                                               14 Karin Carsten Montén, Han tror på Strindberg, hon tror på kvinnan, Tyskland/Berlin: Norrona, 1988, s.69. 15 Ibid., s.83.

  14  

låsas fast vid endast vad de säger? Det är det som är komiken i Benedictssons fars, hon drar

de extremaste karaktärerna under den här perioden till en överdrivenhet som gör att de blir

nästintill bisarra. Vilket leder till att det problematiska äktenskapet, som pjäsen centreras runt,

inte blir ett lika stort ”problem” som annars fick ett stort utrymme för debatt.

Den naturliga kvinnan och kvinnorollens problematik

- I Pengar  För att återgå till Pengar så porträtteras Selma ofta som en ”naturlig” kvinna, hon beskrivs via

naturen och det är utomhus som hon mår som bäst. När Patronen möter Selma för första

gången så är hon fortfarande ett barn, blott sexton år. Denna ej fullvuxna barnkropp fyller

honom med ett begär, en åtrå där den enda lösningen är att hon måste blir hans. Här får vi

följa Patronens blick på Selma och hur han resonerar kring den barnkropp som Selma har

”Figuren var ej utvuxen; det fans någonting halffärdigt och omaka i hela den beniga,

kraftfulla gestalten. Men det gjorde ingenting-ingenting- barn eller ej; hon måste bli hans!”

(s.89). Birgitta Holm skriver om kvinnorollen som ung fru under det moderna genombrottet

där: ”Det äktenskapliga avtalet är försörjning i utbyte mot sexuella tjänster.”16 Det som

intresserar Patronen är att ”det är någonting omaka” med Selma, hon är någon som ingen har

rört tidigare och det triggar igång Patronens manliga ego. Holm fortsätter med: ”Hur naturlig

Selma än är så ligger den erotiska laddningen i själva det onaturliga i mötet. Barnet som ställs

inför den äldres blick… En önskan att det förtroendefulla förhållandet ska finnas kvar, att

barnet inte ska ha förlorat sin oskuld.”17 Det är naturen och det naturliga i kvinnliga kroppen

som har en erotisk laddning i Pengar. Det är ett flertal gånger som Selma benämns som något

extraordinärt naturligt, exempelvis beskrivs hon ofta när hon varit ute och åkt skridskor eller

varit på en ridtur. Selma säger själv att hon inte passar för ett stillasittande liv, hon behöver

sysselsättas och motionerna, alltså utmärks hon från andra överklassdamerna som bejakar de

mer socialt korrekta och accepterande sysselsättningarna.

I och med hennes ointresse för dessa, enligt Selma, trista konversationerna

fruarna emellan blir hon mer och mer sällan inbjuden till tillställningarna. ”Hon var glad åt

det, så slapp hon att sitta der så «passande» och rak i förmaket, höra dansmusiken komma

                                                                                                               16  Holm 2007, s. 104. 17  Ibid., s. 99.

  15  

böljande, stötvis, och känna hur det ryckte i fötterna af lust att vara med, under det hon yttrade

hvarje ord så lugnt och sakta, af fruktan att förråda hur hjertat bultade i afund” (s.163). Ju mer

tiden går i Selmas och Patronens äktenskap desto mer isolerar sig Selma från omvärlden. Det

Inger Hammar menar i Emancipation och religion har sina likheter med Selmas situation ”Det

var enbart den ’fallna’ kvinnan – hon som förlorat sin ’blygsamhet’ – som tillskrevs sexuella

behov i partiet med mannens. Den ’ärbara’ kvinnan däremot antogs kanalisera sin sexualitet

via moderskapet.”18 Att Selma inte blir accepterad som den ”pojkflicka” hon egentligen är i

societetens kretsar gör att hon fallerar per automatik och blir den onaturliga naturliga kvinnan,

hon som inte får barn och som spenderar sin fritid med att studera och motionera, Selma når

därför inte upp till den ’ärbara’ kvinnans nivå.

Selmas motpol är Richards fästmö Elvira och det är vid en spegel scen som

utspelar sig vid Selmas och Patronens herrgård när de ser på varandra i spegeln som Elvira

använder sig av för att göra sig i ordning för dagen. ”Hon satte sitt ansigte i jemnhöjd med

Elviras och betraktade henne i spegeln. – Om nu det der ansigtet såg hurtigt och gladt ut,

skulle det vara riktigt förtjusande, men när det lipar-fy! Elvira såg också i spegeln. När Selma

log så der, så att de jemna, hvita tänderna glänste fram, kunde man icke se någonting friskare.

Det var omöjligt att längre finna henne ful – till och med för en qvinna” (s.240-241).

Benedictsson skriver in hur det naturliga kopplas till kvinnligheten och hur det naturliga ses

som något ”fult”. Holm tar upp detta angående spegeln som ett undvikande ting i Pengar

”Spegeln blir det mest laddade erotiska objektet. Den blir förbjudet område, tabu.”19 Holm

menar att betrakta sig själv i spegeln handlar om en narcissistisk njutning i Pengar, Selma

porträtteras sällan vid en spegel, hon är fri från narcissism. Holm fortsätter: ”Kanske vittnar

ingenting starkare om klyvnaden än just detta. Idealet är omedvetenhet om det egna jaget,

driften är självbetraktelse.”20 Den enda gång som Selma porträtteras vid en spegel ser hon inte

på sig själv, utan på Elvira, som sitter vid ett sminkbord i hennes sovrum. Här är det Selmas

blick som läsaren får följa med ett drag av ett erotiskt förspel. Just inkommen från en ridtur

och med hela rid utstyrseln på går Selma till Elviras rum för att prata med henne. ”Selma

kastade sig i soffan och betraktande med välbehag de ljusa hårvågor, som böljade för kammen

derborta vid spegeln” (s.229). Benedictsson skapar en spänning kvinnorna mellan i det här

mötet där hon spelar med en queerhet. Under konversationen sitter Selma och leker med sitt

ridspö, hon leker med toppen och drar det längs mattan där hon sitter i soffan. Samtalet

                                                                                                               18  Hammar 1999, s.174. 19  Holm 2007, s.97. 20  Ibid., s.97.  

  16  

kommer in på erotik, hur en kvinna gör sig åtråvärd för en man. Kvinnorna betraktar varandra

endast via spegeln vilket gör att det fortsätter att vara en distans mellan dem, en anspelning

mellan det naturliga och det industrialiserade. Kvinnan som är nära jorden och kvinnan som

är nära staden.

Spegelscenen blir speciell just för att det är första gången Benedictsson ger

Selma en chans till självreflektion. Men istället så ser hon inte på sig själv utan på en annan

kvinna. Under romanens gång blir Selma konstant beskriven av andra och det blir via deras

blickar som hon sedan beskriver sig själv med. Holm menar att Selma representerar den

moderna kvinnan som inte tar plats framför spegeln. ”Hon förväntas inte betrakta sig själv

som ett njutningsmedel för mannen. Alltså inte heller betrakta sig själv i spegeln.”21 Holm

menar att Selma är till för att arbeta snarare än att behaga en man. Hon kan inte tänka sig ett

stillasittande liv utan som en modern kvinna är hon skapt för arbete tillskillnad för Elvira som

är en kvinna som enbart lever för sin man. Holm menar att Elviras historiska funktion håller

på att dö ut. ”Hennes rätta plats är i och för sig framför spegeln. Det är där hon rustar sig för

sitt värv, att vara angenäm för mannen.”22 Selma vet detta, att Elvira inte är den kvinna som

Richard åtrår eftersom att han är en modern man som hellre konverserar med sin fru än har

henne som en fin trofé, och Selma erbjuder sig att lära Elvira att bli en mer jämbördig maka.

Selmas tips är något som går mot allt vad Elvira lärt sig om hur man skall uppföra sig som

kvinna. Elvira gör sig i ordning framför spegeln för att vara ett njutningsmedel för mannen,

att behaga honom är vad hon är till för.

- I Teorier  I Teorier får könsrollerna en annan funktion där mer cross dressing och könsbestämmelser

spelar en stor roll med beteckningar som man och kvinna. Hortense klär ut sig till man när

hon skall bevisa för Herr Möller att hon är god nog för brorsonen Dick och inte främst att hon

är god nog fast hon är kvinna. Trots sin utstyrsel som Hortense har på sig så vill inte Herr

Möller se att hon är kvinna, även fast det märks tydligt då hennes långa fläta hänger utanför

och rösten är alldeles för ljus för en ung kille. Det är viktigt för Hortense att matsedeln skall

komponeras och serveras efter hennes tycke. Eva Heggestad skriver om den splittrade

kvinnorollen ”mellan den traditionella intimsfären och det offentliga livet, mellan en

                                                                                                               21  Holm 2007, s. 98.  22  Ibid., s. 98.

  17  

’kvinnlig’ könsidentitet och en ’manlig’ arbetsidentitet.”23 Hortense har alla möjligheter att

utbilda sig och leva ett självständigt liv, något som hennes mor försöker att uppmuntra henne

till. Hon vill dock leva utanför de stereotypa ”lägren” som bildats mellan män och kvinnor.

Därför får Dicks och Hortenses möten en speciell plats, de möts endast mellan husen där de

även står rent bokstavligt. De står mellan sedlighetsdebattens åsikter och utanför teorierna.

Fru Bertold är en intressant kvinna i Teorier då hon tror starkt på ”den nya

kvinnan” och de möjligheter kvinnor börjar få. Benedictsson har lagt in en ironi över

Hortenses och Fru Bertolds karaktärer då de spelar motpoler till varandra. Hortense spelar

rollen som Benedictsson har i den verkliga sedlighetsdebatten, hon står mellan parterna.

Ironin i att Hortense läser Hagdahls kokböcker och inte vill ödsla tid med ”den nya

upplysande litteraturen” som hennes mor förespråkar är tydlig. Carsten Montén tar upp detta

då Hortense säger till Fru Widerman att hon minsann inte har tid för samhällsproblem, hon

har fullt upp med att lära sig laga mat istället. ”Jag befattar mig inte med samhällsproblem.

Jag behöver inte hämta mina åsikter ur böcker. Livet har också något att lära en. Det är min

lektyr. Det är Hagdahls, som jag ska bibehålla min mans kärlek med” (s.82). Carsten Montén

fortsätter och menar att Kokerskan Sanna och Hortense visar de ”friska och naturliga”

kvinnorna i Teorier eftersom de är dem som behåller de neutrala ställningarna i positionerna.

”Dessa två arbetsamma och duktiga kvinnor ställs dels mot den passiva och sjukliga modern,

dels mot de sysslolösa sedlighetsdamernas fåniga diskussioner och teoretiserande.”24 Sanna

och Hortense blir de som står utanför likhetskravsmötena och blir blickarna som ligger

ovanför situationen de fallerar aldrig till det extrema hållet, som Fru Bertold och Herr Möller

är vid.

Det Benedictsson lyfter fram är att om det finns någon skillnad på

Strindbergsmän eller Sedlighetskvinnor vilket det inte gör då de båda är besatta av teorier. De

hr endast valt att gå motsatta riktningar då Herr Möller har bestämt sig för att bojkotta

kvinnor, han som tidigare varit en ungkarl utan dess like menar Dick. I och med detta blir det

svårt att hitta en duglig man som kan laga mat och Möller nästintill svälter sig själv när hans

kost endast består av fläsk, för det är det enda som hans manliga kock kan laga. Möller blir

komiskt gestaltad då kvinnoföreningen har möte ute i trädgården och han försöker jaga bort

dem med en tuba då han ställer sig på sin altan och försöker spela, vilket han gör illa, så de

måste avbryta mötet.

                                                                                                               23  Heggestad 1991, s. 9. 24  Carsten Montén 1988, s. 77.

  18  

Hortense ger Dick lagad mat för att han inte skall få näringsbrist när han bor hos

sin farbror då nosar farbrodern istället upp maten då hans näsa utvecklat ett extraordinärt

luktsinne efter bristen på lagad mat. Men en kvinna, det är inget han vill ha eller ha att göra

med. Benedictsson spelar med könsrollerna till sin spets i Teorier och förlöjligar verkligen

hur inskränkt syn det råder på vad en kvinna respektive man förväntas arbeta med. När

Hortense sedan avslöjar sig själv som kvinna efter att hon som kockpojke har lagat mat till

Möller så säger han sig ha vetat hela tiden. Vid detta skede har Hortenses mor och far bjudits

in och Möller visar sig vara genuint trevlig mot Fru Bertold då Hortense utbrister: ”Hortense:

Åh. Farbror, vad du gjort dig till! Du är ju en riktigt älskvärd gammal fruntimmerskarl. Du

hatar ju inte kvinnorna! / Möller: Jag hatar kvinnan. Jag har aldrig sagt att jag hatade

kvinnorna. / Hortense: Javisst! Som fröken Widerman hatar mannen. Nu förstår jag” (s.108-

109). Mannen och kvinnan har alltså blivit ett uttryck för ett stereotypiskt beteende hos

respektive kön och har lett till att det blivit en teori där det snarare blir som ett skällsord

”mannen och kvinnan”, något som både Fru Bertold och Möller blivit förblindade av. Något

som Carsten Montén tar upp angående både Möllers och Fru Bertolds fast beslutna åsikter

”livets mångfald kan inte regleras med teorier” och det är det som är sensmoralen i Teorier att

man kan inte leva livet begränsad till just teorier.25

Anna Williams menar i ”Kvinna och åttitalsförfattare” i antologin Bakom

maskerna att dessa ämnen som Teorier tar upp visar på vilka frågor som var ytterst aktuella

vid den här perioden. Dock höll debatten på att dö ut året som Teorier skrevs.

”Sedlighetsfrågan, kvinnorörelsen och förhållandet mellan könen diskuterades i tidens

romaner och noveller… Kvinnorörelsen krävde jämlikhet när det gällde

utbildningsmöjligheter, yrkesutövning och människovärde.”26 Det som blir så intressant med

karaktärerna i Teorier är att Hortense blir ett språkrör för tidens ungdom som växt upp mitt i

debattens kokpunkt. Hon visar under pjäsen att hon är trött på ”det radikala” i samhället och

att hon som kvinna förväntas stå emot samhällets förväntningar och vara en kämpe mot det

patriarkala samhället. Hortense är antagligen så trött på denna kämparanda som hennes mor

önskar att hon skulle tillämpa, istället visar hon att via andra medel så som list och planering

så kan man få sin vilja igenom ändå. Det Hortense visar är att kampen även kan stridas inifrån

och behöver inte alltid vara ett offentligt stridsfält. Det Benedictsson kritiserar är att

sedlighetsdebatten har blivit så mycket pajkastning med ord från alla läger och att vi istället

bör fokusera på att göra samhället jämlikt och upphöra med könsbestämmelserna och frågor                                                                                                                25  Carsten Montén 1988, s. 79. 26  Williams 1997, s. 19.  

  19  

som, vad definierar egentligen en man respektive en kvinna? Hortenses problem i Teorier är

att hennes röst inte tas på lika stort allvar som de andra rösterna i pjäsen. Hon ses som ung

och oklar i sina tankar kring vad hon vill göra med sitt liv, fast hon egentligen vet själv vad

hon vill. Hon förväntas att vilja kämpa för kvinnans rätt när hon vill lära sig ta hand om ett

hushåll istället. Vilket Benedictsson skriver med en ironi där hon gör sig lustig över de

pekpinnar som flyger i samhället angående hur man skall leva och vad man skall göra med sitt

liv som kvinna. Benedictsson pekar på att alla teorier har två sidor och därför kan man inte

säga att den ena är bättre än den andra då teorier endast är just teorier.

Frigörelsens problematik  

- I Pengar  Pengar avslutas med Selmas frigörelse från Patronen då hon begär skilsmässa efter sju års

äktenskap för att få leva ett självständigt liv. Patronen hånar henne och menar att hon aldrig

kommer att klara sig själv då hon antagligen kommer att bli väldigt fattig som ensam

försörjande kvinna. ”Jag vill försörja mig med mitt arbete, ingenting annat. /.../ Försörja? -

Hvad vill det säga? Jag försörjer dig ju. /…/ Ja, men jag vill göra det sjelf – jag kan inte hålla

ut längre” (s. 320).

Lisbeth Stenberg menar I kärlekens namn att ”Kvinnorna försöker undgå att

deras kroppar behandlas som varor. De avkläds systematiskt makt och värdighet och kvinnlig

renhet blir en omöjlighet.”27 På samma sätt blir Selmas kropp en handelsvara i den här scenen

då Patronen försöker att avskräcka henne från att lämna honom och sedan erbjuda henne

pengar för att stanna kvar som hans hustru. Selma menar att hon inte klarar av att leva det liv

som har då hon menar att det endast gör henne tom inombords. ”Jag är icke längre lik andra

qvinnor, sade hon sorgset, jag kan inte värdera mig i pengar, summan må nu vara stor eller

liten” (s.319).

Återigen handlar det om äktenskapet som prostitution där villkoret för

försörjning blir sexuella tjänster, vilket Selma vill frigöra sig från. Hammar menar att man

som kvinna blev förpliktigad detta i och med: ”Den kvinna som inträdde i äktenskapet var

pliktig att också acceptera könsrollen i sexuell bemärkelse.”28 Detta är inte Selma intresserad

av, hon vill utbilda sig till lärare och skriver till Richard för att söka sovplats hos honom när

                                                                                                               27  Lisbeth  Stenberg, I kärlekens namn, Stockholm: Normal, 2009, s. 41. 28  Hammar 1999, s. 173.

  20  

hon planerar att lämna Patronen. Benedictsson ger oss en hjältinna som äntligen vågar bryta

sig loss från ett liv som hon inte valt. Selma visar att det faktiskt finns en utväg till det

arrangerade bröllopet där det även finns en chans för henne att få tillbaka sitt liv. Holm

skriver att Pengar innehåller en ”av-förtrollning” där ”ögonblicket då kärleken och

kärleksdrömmen spricker… där kvinnan kastar sin sanning i ansiktet på mannen.”29 Selma

lever i en bubbla med Patronen där hon försöker att sysselsätta sig med diverse saker som att

exempelvis lära sig att rida eller att skriva ner siffror gällande Patronens ägor åt honom. Inget

av detta ger henne det hon allra helst vill ha, vilket är att få en utbildning och arbeta som en

egen människa oberoende av andra. Patronen är oförståelse till varför hans unga brud vill ha

självständighet när hon har allt hon kan få hos honom som vilken kvinna som helst borde vara

tacksam och glad över. Patronen är trots allt ett riktigt kap om man vill leva sitt liv som en

”dåtidens kvinna” i Pengar. Yvonne Leffler menar i Det moderna genombrottets prosa att en

tolkning är att Selma ingår i en ny fas i slutet av boken efter Selma och Patronen har besökt

nationalmuseet i Stockholm och Selma börjar tänka kring kroppen som ett objekt.

Tolkningen kan sägas formulera den problematik som är Selmas och med sin tonvikt på den behagfullt utsträckta kvinnokroppen samtidigt konkretisera den. Men i Uppgörelsen med Kristerson som följer markerar berättelse och berättande att Selma är på väg ut ur den passiva kvinnorollen. Hon har fört fram sin äktenskapskritik och preciserat mannens syn på henne som kropp, inte personlighet och hon har formulerat sitt frihetskrav. 30

Som Leffler skriver så är det den sista scenen i Pengar där Selma påbörjar sin

befrielseprocess när hon fått nog av äktenskapet och den fångenskap som hon känner. Selma

har kommit till en brytpunkt där hon inte längre kan gå tillbaka utan den enda utvägen blir

framåt. ”Som menniska är jag ingenting för dig – absolut ingenting. Mina tankar och känslor

äro dig så främmande, som om jag bodde på månen. Om jag kunde ställa min personlighet å

ena sidan och min kropp å den andra, så skulle du icke tveka ett ögonblick i valet.” (s.325)

Det blir tydligt att Selma har tröttnat på att endast vara en kropp för Patronen, hon vill få

använda sin själ och sina tankar. Därför har hon bestämt sig för att utbilda sig till lärare.

Det sista Selma gör efter de har haft diskussionen om hennes framtid ”så böjde

hon sig ned och blåste ut sitt ljus, ty hon ville kläda af sig i mörkret.” (s.335) Holm menar att

när Selma blåser ut ljuset så visar det på en beslutsamhet. En maktskiftning sker och Selma är

den som bestämmer när lågan skall släckas. ”Inom henne formas ett rop >>plats, jag måste

                                                                                                               29  Holm 2007, s. 100. 30  Leffler 2009, s. 39.

  21  

leva<< … Mot Narkissos fångenskap finns bara blindhet – mörker.”31 Selma ger sig åt

mörkret för att hon inte behöver se sig själv i ljuset eller i en spegel, hon vet vart hon har sig

själv och behöver inte få sin persona bekräftad av andra. Selma lämnar romanen som en

självständig kvinna som nu har fått tillbaka makten över sitt liv. ”Det löfte, jag gaf som barn,

icke är bindande för mig som qvinna.” (s.312) I den här scenen ifrågasätter Selma Patronen

varför han som vuxen man valde en sextonårig tjej till att gifta sig med då hon inte längre vill

stå för sitt ord som hon gav sju år tidigare. Selma försöker få Patronen att förstå att man som

barn inte kan ta ett livsavgörande beslut vid en så ung ålder. Efter bröllopet har hon dragit

undan sig från allmänheten mer och mer och hon har förträngt sina planer och drömmar som

hon haft som ung. Tillslut kan hon inte leva i den verklighet som tilldelats henne. Hammar

menar att Benedictsson visar på en ny norm i Pengar med Selma som sätter ner foten för sig

själv i ”kampen för en ny sedlighetsnorm” där kvinnan står upp för sig själv.32

Pengar var ett tidigt inlägg i sedlighetsdebatten och sätter därför en ton för

kvinnans krav på samhället. Tidsspannet på sju år mellan bröllopet och frigörelsen visar hur

långt kvinnans position har kommit. När Selma som sexton år vill utbilda sig finns det inte en

acceptans för detta utan hon förväntades att gifta sig för att säkra sin framtid. Men när hon

sedan sju år senare bestämmer sig för att ta det steget så finns det en större öppenhet för den

möjligheten och främst ett större stöd för Selma att få ge sitt liv en mening. Holm skriver att

uppvaknandet som Selma upplever är något typiskt för det moderna genombrottets litteratur.33

Det således tänkas vara rätt tydligt vad litteraturen ville förmedla till samhället. Det är dags

för kvinnor att betraktas som en del av mänskligheten med samma villkor.

- I Teorier  I Teorier cirkulerar Hortenses och Dicks frigörelse kring en separation från sina föräldrars

åsikter och leverne. Teorier handlar mycket om att hitta sin egen väg bland samhällets krav

och åsikter. Hortense har alls inte en lika stor och dramatisk frigörelse som Selma har i

Pengar men pjäsen går ändå ut på att Hortense, genom olika vägar, tar sig fram till ett

godkännande från respektive föräldrar för giftermålet som hon och Dick vill ha. Carsten

Montén menar att Hortense är en modern kvinna som är självmedveten och som inte räds för

att jobba hårt. Vilket de moderna kvinnorna behöver göra för att anpassa sig efter

                                                                                                               31  Holm 2007, s. 96f. 32  Hammar 1999, s. 195. 33  Holm 2007, s. 119.

  22  

industrialiseringen som sker. ”Hon är en skiss till en ny flicktyp, en framtidens kvinna, visar

sig bl.a. i att hon uppträder både som pojke och flicka. Victoria Benedictsson har skapat en

ung flicka som i sin frimodighet och glada sinnlighet är en ny typ.”34 Hortense står för det

nya, till skillnad från Pengar där Selmas frigörelse som slutar vid nya tiden där kvinnliga

studenter inte är en lika främmande idé. Hortense är själv en student under Sannas vingar där

hon lär sig matlagningskonst och hur man sköter ett hushåll. Något som hennes mor inte gillar

allt för väl då hon hellre skulle se Hortense engagera sig i något mer politiskt sammanhang

med kvinnorättsfrågor.

Heggestad menar att det sker en brytningstid för genombrottets kvinna under

Hortenses period. ”Hon står inför ett val, om än konfliktfyllt och inte alltid frivilligt, mellan

hemmet/familjen och det offentliga livet, mellan att bli försörjd och att försörja sig själv,

mellan den gamla verkligheten och drömmen om ett bättre liv.”35 Som Heggestad skriver så

finns det en tvetydighet i Hortense om vad som förväntas av henne och vad hon själv vill, som

exempelvis i slutscenen där hon ”avslöjar” sig inför Möller som kvinna och frågar om hon

duger ändå. Carsten Montén skriver även att när Hortense klär ut sig till pojke så beskrivs

som hon förträffligt kunnig medan som kvinna tycker hennes mor att hon har ett förfärligt

språk.36 Benedictssons spel mellan man och kvinna och vad som är ”acceptabelt” för

respektive kön är väldigt talande just för att Hortense frågar om hon duger som kvinna när

hon var utklädd till man.

Vid slutet av Teorier cirkulerar dialogen kring den sista måltiden som Hortense

har samlat alla karaktärer till. Det är hennes sista chans att imponera på Möller och visa upp

allt vad hon lärt sig som Sannas lärling för att även få ett erkännande från sin mors sida att

hon har lyckats även fast hon inte läst sådant som hennes mamma önskat. ”Sanna: Serverat. /

Hortense: Efter min matsedel. / Ridå.” (s.109)

Att Hortense säger att det är efter hennes matsedel kan tolkas på två olika vis.

För det första kan det tolkas som att hon med stolthet visat upp sina alster då hon jobbat länge

på att lära sig matlagning och hushållsarbete, då hon även är noga med hur maten skall

serveras och hur dukningen skall vara. För det andra så kan det tolkas som att matlagningen

står för hur hon komponerat ihop alla delar mellan Möller, Fru Bertold och Dr. Sanderson och

i scenen när de träffas är även den samma då hon serverar den här måltiden. Carsten Montén

undrar varför det är viktigt för Hortense att poängtera att det är efter hennes matsedel och

                                                                                                               34  Carsten Montén 1988, s. 83. 35  Heggestad 1991, s. 11. 36  Carsten Montén 1988, s. 83.

  23  

kopplar ihop det med Benedictssons sätt att säga att det är hennes manus och att det inte är

någon som har korrigerat annan än hon själv. ”Jag vågar tro att Victoria Benedictsson

hoppades på att både form och ämne skulle vinna hans gillande. Och ibland under läsningen

har man en känsla att hon satt sig på männens bänk och framför deras och inte sina egna

åsikter.”37 Här väljer jag dock att inte hålla med Carsten Montén då jag anser att Benedictsson

inte alls satt sig på männens bänk i Teorier. Då jag anser att Benedictsson kritiserar båda sidor

av debatten som visar sig i Teorier, där Hortense befinner sig i mitten.

Frigörelsen som sker i Teorier äger rum på flera plan. Främst Hortense och

Dicks frigörelse från förväntningar och antaganden, som jag skrivit om innan. Men även Fru

Bertolds och Herr Möllers frigörelse från sina gamla rutiner och teorier som de anammat

under åren. Fru Bertold börjar med att vara principfast och bestämd i hur hon vill leva och hur

hon önskar att Hortense skall leva. Under pjäsens gång mjukar hon för Hortenses upptåg och

kan tillslut inte säga nej till hennes önskan att gifta sig med Dick. Själva brytpunkten för Fru

Bertold sker när hon introduceras för Dr. Sanderson, hennes ex-make i en ny form, där hon

inser att hon inte alls vill leva det liv hon förespråkat utan vill leva tillsammans med sin man.

Herr Möllers brytpunkt sker då han då han accepterar Hortense som kockpojke, då han vet att

hon är kvinna från början, men han har inget val då han håller på att svälta ihjäl med sin

nuvarande kost. Förblindad av Hortenses maskering kan han inget annat än att spela med så

gott han kan för att få fortsätta äta av hennes mat.

Hortense har varit den som har haft ett finger med i spelet i allas öden i pjäsen

då hon fört ihop sina föräldrar, skapat fred mellan Möller och sin mor samt parat ihop Sanna

med en man. När Hortense och Dick har träffats under pjäsens gång i trädgården, har det alltid

varit bakom en buske eller mellan klädlinan som löper mellan husen. Vilket har skapat den

farsartade tonen på pjäsen. I dessa möten har de diskuterat vems idé som var bäst och de

kommer alltid fram till att nog var det bådas idé och att det var deras arbete tillsammans som

gjorde att det gick så bra. Benedictsson visar att framtiden ligger i det jämlika förhållandet

vilket Hortense och Dick visar att de har. Teorier – ett lustspel visar verkligen vad som

händer med människan när förbud sätts mot en. Vad avsaknaden för god mat och sex kan få

den mest principfasta människa att svaja. Trots dessa olika karaktärer har friheten olika namn

och inte alltid samma mening, något som båda Benedictssons verk tar upp.

Teoriers sensmoral är att man inte kan leva blint efter en teori utan att se resten

av livets möjligheter. Att tillämpa en teori att leva efter behöver inte betyda att man måste

                                                                                                               37  Carsten Montén 1988, s. 83.

  24  

förskjuta andra saker i livet när man snarare kan se teorin som en guide eller en tillökning i

ens inre och inte som ett förbud. Nog kan man säga att Benedictsson ändrat sin ställning i

debatten i Teorier då hon har en mer avslappnad ton till den i pjäsen än i romanen Pengar.

Benedictsson tar den sista tonen i debatten och säger det som de flesta nog tänker vid det här

laget, att alla måste få tycka vad de vill. Efter pjäsen skrivits så dör debatten ut rätt snabbt.

Tyvärr publiceras den inte i sin helhet förrän 1994, nästan 100 år senare sedan manuset var

färdigskrivet.

Slutdiskussion  Jag har fört en diskussion genom tre analysdelar som jag anser är centrala teman i båda

verken när det gäller problematiken kring äktenskapet, kvinnorollen och frigörelsen. Något

som jag valt att lyfta till reflektion angående romanen Pengar är äktenskapet som prostitution

då Selma blir köpt, eller såld, beroende på vilken vinkel man vill se på det, till Patron

Kristerson. Medan i Teorier så är äktenskapet snarare ett avtal mellan jämlikar då både

Hortense och Dick inte ser på äktenskapet som ett ekonomiskt intresse. Problematiseringen av

äktenskapet görs av Benedictsson då hon tydligt kritiserar det faktum att kvinnan inte har

någon talan om sin egen framtid eller om samhällets förväntningar på vad en kvinna skall

göra. När Benedictsson kritiserar äktenskapshandeln kritiserar hon även könsbestämmelserna

som finns i samhället som gäller: vem av vilket kön får göra vad? Och det är något som jag

anser kan ses genomgående i båda verken.

I Teorier vänder Benedictsson istället på situationen och låter samhällsnormen

få stå för det onormala i kontrast till sedlighetsdebattens sluttamp där Pengar egentligen slutar

och vi kan endast ana att Selma valt att kämpa mot patriarkatets kretsar när hon bestämmer

sig för att skilja sig och satsa på en utbildning istället. På det viset kompletterar dessa verk

varandra och är aktuella mitt i debattens brännpunkt, vilket även är under de åren som

Benedictsson är verksam.

Under analysavsnittet om kvinnorollen och den naturliga kvinnan rör sig

diskussionen runt den naturliga kvinnan som Selma refereras till i Pengar och Hortense som

reflekterar kring kvinnorollen i Teorier. I analysen av Pengar och Selmas egen relation till

kvinnlighet och till sin kvinnlighet vilket blir intressant när Elvira, Richards fru, och Selma

betraktar varandra i spegelscenen. Den här scenen blir unik för att det är den enda gången som

Benedictsson låter Selma betrakta sig själv, där hon varken blir betraktad eller beskriven

  25  

genom någon annans ögon, ofta tillhörande en man. Hortense däremot anammar kvinnorollen

med bravur och går som lärling hos sin mors hushållerska, då Hortenses dröm är att gifta sig

och bli en god fru till sin man. Detta är något som hennes mor inte anser att en kvinna vid

1888 skall göra då hon borde satsa på en mer självutvecklande bana. I Teorier driver

Benedictsson med sedlighetsdebatten och dess utveckling, 1888 så har debatten börjat dö ut

och de flesta har börjat tröttna på den. Teorier blir ett tydligt sista inlägg från Benedictsson då

debatten blir en fars utspelad mellan två hushåll där det enda kärleksparet egentligen vill är att

gifta sig, vilket de inte får då det tillhör dåtiden att vilja leva i ett äktenskap. Det är det som

gör Teorier till ett så roligt och spännande verk.

Det sista analysavsnittet handlar om frigörelsen och hur den ter sig i respektive

verk. I Pengar sker Selmas frigörelse på ett mer markant och dramatiskt sätt än i Teorier när

hon inte länge klarar av att leva det instängda liv hon lever. Det är inte förrän i slutet som

Selma får nog och ser inte någon annan utväg än att bryta med Patronen och försöka skapa sig

ett eget liv där hon kan få bestämma över sig själv. Å andra sidan blir Hortenses frigörelse i

Teorier mer lågmäld för att den sker på ett annat plan än exempelvis Selmas då Hortense

genom list och planering får fram sin vilja i slutet. Det är något som Selma aldrig får utrymme

till då hennes vilja och känslor är förtryckta, tills hon inte längre kan neka sin inre röst, hon

måste få leva.

En intressant aspekt är att det endast skiljer två år emellan verken, då de ändå

har så pass olika åsikter trots att de är skrivna under samma period. Vilket gör att Selma och

Hortense som karaktärer är likasinnade i sina åsikter men de lever i helt olika förhållanden när

det gäller att uppnå någon form av ett självförverkligande. Därför anser jag att Selma och

Hortense är väldigt lika i sinnet men att de lever i två helt olika förhållanden där två år känns

som en livstid emellan. Benedictssons åsikter skiljer sig definitivt verken emellan då hennes

kritik är tydligt och färsk i Pengar då debatten precis har satt igång. I Teorier däremot har

debatten pågått i några år och åsikterna från Pengar är inte lika bestämda. Istället gör

Benedictsson narr av de stereotypa personerna som hålls kvar i två extrema läger i debatten.

Kritiken är åter tydlig från Benedictsson, debatten bör upphöra nu. Benedictssons publicering

av dessa verk är väl passande i tiden, vilket jag tror är varför de är så sammankopplande med

det moderna genombrottet och anledningen till att Victoria Benedictsson finns kvar som en av

de kvinnliga författare som vi läser än idag.

 

  26  

 

Käll-och litteraturförteckning Benedictsson, Victoria. Pengar, www.litteraturbanken.se, 1885. Benedictsson, Victoria. Teorier – ett lustspel, Stockholm: Bokförlaget Jungfrun, 1994. Carsten Montén, Karin. Han tror på Strindberg, hon tror på kvinnan, Tyskland/Berlin: Norrona, 1988. Hammar, Inger. Emancipation och religion, Stockholm: Carlsson bokförlag, 1999. Diss. Hedberg, Anna. Arbetsmarknadsdepartementet: senast redigerad 2/4-15,  http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/12/sou-201481/   Heggestad, Eva. Fången och fri, Uppsala: Uppsala universitet, 1991. Diss. Hjortd – Vetlesen, Inger-Lise. ”Modernitetens kvinnliga text”, www.nordicwomenliterature.net, 2012. Holm, Birgitta. Victoria Benedictsson, Stockholm: Natur och kultur, 2007. Leffler, Yvonne (red). Bakom maskerna, Karlstad: Högskolan i Karlstad, 1997. Leffler, Yvonne. Det moderna genombrottets prosa, Lund: Studentlitteratur, 2009. Lindén, Claudia. ”Anne Charlotte Leffler och den maskulina fantasins tragik”, i Kvinnorna gör mannen, Kristna Fjelkestam, Helena Hill & David Tjeder (red), Stockholm: Makadam, 2013. Nolin, Bertil. ”Det moderna genombrottet”, Genombrottstiden 2, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1999. Nordin Hennel, Ingeborg & Sjöblad, Christina. ”Lyckligare ungdom har aldrig funnits”, Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2- Fadershuset, Elisabeth Möller Jensen & Inger-Lise Hjortd-Vetlesen (red), Höganäs: Förlags Ab Wiken, 1993. Stenberg, Lisbeth. I kärlekens namn, Normal, Stockholm, 2009. Sjöblad, Christina & Witt-Brattström, Ebba. ”Jag vill skriva om kvinnor”, Nordiskkvinnolitteraturhistoria 2 - Fadershuset, Höganäs: Förlags AB Wiken, 1993. Williams, Anna. ”Kvinna och åttitalsförfattare”, Bakom maskerna, Yvonne Leffler (red), Karlstad: Högskolan i Karlstad, 1997.