VÅGA GÖRA FEL – teknik i praktiken på Komtek

FÖR DIG SOM BOR I HALMSTADS KOMMUN • MARS 2014

Skedaladeponinblir solcellspark

SPECIAL

Supervalåret2014

innehåll

Denna tidning ges ut av Halmstads kommun och distribueras till samtliga hushåll.

Ansvarig utgivare: Fredrik Geijer, kommunchef, stadskontoretProjektledning: Carina JohnssonProduktion: Oh My AB / Monica Forsberg, Fredrik Petersson, Anders Aili och Lars Olof HellbergTryck: Bording Halmstad

Tidningen finns inläst på cd på Stadsbiblioteket

Halmstads kommunBox 153, 301 05 Halmstad035-13 70 00www.halmstad.se

Följ oss gärna på:twitter.com/halmstadskommunfacebook.com/halmstadskommun

04 Halmstad ska bli bäst på solenergi

06

Ha kul! Gör fel – Komtek fyller tio år

08Special – kommunråden laddade för supervalåret

14 Ställ bilen och testa elcykel i nytt projekt

16

En dag med utvecklings-strategen Nakisa Khorramshahi

Färgsprakandetulpanfestival

Bild

: SH

UTT

ERST

OC

K

HUNDRA TUSEN TULPANER och an-dra lökväxter ska i månadsskiftet april-maj förhoppningsvis bjuda Halmstadbor på en färgsprakande ögonfröjd. Tulpanfestivalen, som kommunen i år är värd för, äger rum lördagen 3 maj med guidade visningar. Den 8 maj samlas även branschfolk i Halmstad. Grupper kan få guidade vand-ringar på begäran hos Halmstads kongressbyrå veckan före och efter festivalen. Tulpanstråket löper från Norre Katts park via

Gamletull och Picassoparken samt vidare till Slottsplanen för att slutligen anknyta till Norre Katts park igen – på närmare 20 platser har lökplanteringar skett. Mellan 14 april och 18 maj kan du som själv vill upptäcka blomsterprak-ten hämta en karta på Halmstads Turistbyrå. Nu gäller det bara att Moder sol gör sitt till för att gynna blomster-prakten. Många av de planterade lökväxterna är perenna och lär återkomma i flera år efteråt.

2

anslagstavlan

Du har fått en prova på-plats som valambassadör fram till valet i höst. Vad ska du göra?– Meningen är att få så många som möjligt att rösta i valet. Vi kom-mer bland annat att vara en del på skolor och prata om valet.

Halmstad satsar 5,5 miljoner kro-nor på olika prova på-platser för arbetssökande mellan 21 och 25 år. Upplägget är tre månaders praktik och tre månaders tjänstgöring. Vad betyder prova på-platsen för dig?– Den ger mig praktisk erfarenhet av det som jag lärt mig teoretiskt,

och jag kan krydda mitt CV. Kanske ger den mig också en chans att få in en fot i kommunen.

Vill du jobba inom Halmstads kom-mun?– Ja, det kan jag tänka mig eftersom jag är intresserad av samhällsfrågor och politik.

Vad har du gjort tidigare?– Efter studenten på Sturegymnasiet jobbade jag ett år som vikarie på äldreboendet Krusbäret. Därefter läste jag media- och kommunika-tionsvetenskap på universitetet i Örebro och blev klar våren 2013.

Vad vill du jobba med i framtiden?– Journalistyrket har alltid varit min dröm. Men jag kan också tänka mig att arbeta med annat som har med

kommunikation och information att göra.

Hur fick du prova på-platsen?– Min handläggare på Ung-domskraft tipsade mig. Jag tyckte att det lät intressant och att det skulle passa mig att vara valambas-sadör. Efter att ha blivit intervjuad kom beskedet om att jag fått platsen. Det kändes jättebra.

Har du själv rös-tat någon gång?– Jag har fått rösta en gång och för mig var det självklart att delta i valet.

HALMSTAD FÅR EN KICK av ungdomlig kultur från lördag 14 juni och tre dagar framöver. Då arrangeras riksfestivalen UKM, Ung kultur i möte, i Halmstad med cirka 250 unga delta-gare från hela landet. På scen såväl som ute i stadsmiljön kommer kreativa personer i åldrar-na 13-20 år att kunna visa upp sina uttryck. UKM innefattar magi, musik, dans, poesi, konst men också andra konstformer och ger unga som annars har svårt att nå ut en chans. Temat för riksfestivalen är maskerad. Det blir också ett uppträdande inför allmänheten på Halmstads Teater, stora scenen. Festivalen arrangeras av Halmstads kommun, Riksteater Halland och de övriga hallandskommunerna med stöd av Region Halland och UKM Sverige.

NU HAR UTHYRNINGEN av landets första flerbostadshus med plusenergi dragit igång. Det gäller åtta lägenheter i Harplinge där de boende ska bjuda på mer energi än de förbrukar i form av värme, varmvatten och el. Konceptet har väckt intresse landet runt och är utformat av HFAB, Halmstads Fastighets AB, tillsammans med byggnads-fysiker Karin Adalberth. Det hela bygger på att bostadshuset är helt tätt i grun-den samt i väggar och tak. Tjocka väggar ger sittvänliga fönstersmygar. Energiförbrukningen snålas ytterligare in genom led-belysning. På taket samlar solpaneler in energi från solen – uppskattningsvis 36 000 kilowattim-mar genom tillskott från bergvärme. Förbrukningen är lägre och därmed uppstår ett överskott på 6 000 kWh.

40 000kg fallfrukt blev resultatet av Halmstads Energi och Miljö AB:s insamling på åter-vinningscentralerna Villmanstrand och Flygstaden. Den biogas som produceras

ur den annars ruttnande frukten kan driva en biogasbil ett helt varv runt

jorden. Plus att atmosfären besparas utsläpp av

koldioxid.

Unga får chans att testa OSDEN 5 OCH 6 JUNI blir det något av olympisk yra i Halmstad. Då genomförs Olympic Day för första gången i kommunen. Cirka 1 600 barn i årskurserna två till fem är redan anmälda och det kan bli fler. – Barn och unga behöver sådana här möjligheter att förutsätt-ningslöst få testa ett brett utbud av olika idrotter, för att kanske fastna för några och till slut hitta ”sin grej”, säger Charlotte Svens-son på teknik- och fritidsförvaltningen. Utgångspunkten för de båda dagarna blir Halmstad Arena samt några kompletterande idrottsanläggningar beroende på vilka fören-ingar som deltar. ”Prova-på-golf” på Volkswagen Golfarena är redan spikad. Exakt vilka föreningar som ska delta i övrigt är ännu inte helt klart. Bakom satsningen står teknik- och fritidsförvaltningen, Destina-tion Halmstad samt barn- och ungdomsnämnden i samarbete med Hallands idrottsförbund samt Sveriges olympiska kommitté, SOK.

Ungt uttryck i kulturmöte

Boende med energiöverskott

Halmstadungdomarna Javier Amaya Esca-lona, Elisabet Lindström och Mia Johansson.

Hallå där……Emma Larsson, 24, Halmstad

3

framtid

Halmstads kommun ligger i absolut framkant när det gäller solenergi. Fastighetskontoret satsar stort på solceller på kommunens byggnader, bland dem som redan fått finns Sannarpsgymnasiet, Sönd-rumsskolan, Getingeskolan och Halmstad Arena. Dessutom planerar det kommunala bolaget HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, att byg-ga en ny solcellsanläggning i Skedalahed. Stor som en fotbollsplan blir det den näst största an-läggningen i landet.TEXT: ANDERS AILI BILD: FREDRIK PETERSSON

”Halm-stad ska bli bäst på solen-ergi – när andra satsar på blåst väljer vi solen!”Lars Bernhardsen, HEM

VI TRÄFFAR EN entusi-astisk trio på deponin som till hälften redan är sluttäckt. Lars Bernhardsen, HEM, är

projektägare och kollegan Mattias Björkman projektledare. Driftsin-genjör Sven-Ingvar Petersson på fastighetskontoret har drivit och driver flera projekt med solenergi på befintliga byggnader i kommunen sedan 2010. De tre ser sig som ett team i solens tjänst – eller rättare ett team som tar solen i sin tjänst: – Genom de projekt vi redan har igång och de som planeras närmar vi oss en totalproduktion av solenergi på en megawatt i kommunen, säger Lars Bernhardsen. Det motsvarar cirka 50 eluppvärmda villor i Halm-stad.

JÄTTEANLÄGGNINGEN I SKEDALA har budgeterats till elva miljoner

kronor. I månadsskiftet maj-juni inleds arbetet och Mattias Björkman tror att solenergiparken kan vara klar den 15 juli. Det går snabbt med andra ord. Investeringen tros kunna betala sig över 25-30 år enligt en beräkning. Hittills har fastighetskontoret lagt ner närmare tolv miljoner om man räknar in de i år planerade solener-giprojekten på bland annat gruppbo-städer. – Halmstad ska bli bäst på solen-ergi – när andra satsar på vind väljer vi solen! Vi har nu ansökt om att varumärkesskydda devisen ”Med solen i tanken” med sikte på våra utökade satsningar på eldrivna bilar, säger Lars Bernhardsen.

I HALMSTAD FINNS REDAN flera an-läggningar igång som producerar sol-energi. Förutom fastighetskontorets projekt på kommunala byggnader

– det senaste i raden finns på taken till Halmstad Arena, drygt 900 kva-dratmeter. Det är den hittills största satsningen i kommunen. Men HEM:s anläggning i Skedalahed kommer att ge en ännu större energikick med 3 240 kvadratmeters solcellsyta exklu-sive mellanrum och biytor. – Marken på deponin kommer därmed att utnyttjas i ett modernt och miljöriktigt syfte eftersom det varken är aktuellt med bostäder eller industriverksamhet här. Baksidan blir istället framsidan när vi gör något nyttigt av mark som annars skulle legat död, säger Bernardsen. På det här viset slipper HEM stå vid sidan och titta på utan kan istäl-let göra en insats för bättre miljö och energiproduktion. Förutom Skedala-projektet har också fastighetskonto-ret planer för att fånga in solenergi ovanpå ytterligare kommunala bygg-nader, däribland på Avloppsrenings-

Halmstad satsar stort på solceller

4

verket på Västra stranden. – Halmstad ska verkligen upp på barrikaderna och ligga i framkant för att utnyttja solenergi, summerar Lars Bernhardsen.

ALLA VÄDERPESSIMISTER frågar sig kanske om det verkligen flödar solljus i tillräcklig utsträckning över södra Halland. Jodå – det fungerar. Det går att utläsa i produktionssta-tistiken: – En grå dag i november, decem-ber och januari växer inte staplarna så höga, men det blir ändå litegrann. Sedan kommer det soliga dagar när vi kan räkna in mycket energi. Vi har faktiskt samma möjligheter som i nordtyskland här, inte minst därför att vi har längre dagsljus under sommarhalvåret, säger Sven-Ingvar Petersson. Halmstad har solen i tankarna – och i tanken!

Laddar för elbilarELBILEN ÄR PÅ VÄG ut på vägarna, men ännu återstår en sträcka att köra. Transportchef Michael Elofsson i Halmstad vill först få 2-3 elbilar testade under alla årstider på förvaltningarna, till exempel inom hemtjänsten. – Vi planerar att beställa ett par, tre testbilar och få klart med portabla laddstolpar som klarar snabbladdning. Bilarna måste sedan testas även under vinterför-hållanden där AC och liknande drar mer ström. I dag ligger körsträckan optimalt på tio mil på en laddning och det kanske inte räcker långt för hemtjänstens personal, säger Elofsson.

Anläggningen på Ske-dala deponi kommer i steg ett att ge el som motsvarar ungefär 25 eluppvärmda villor eller som räcker till att försörja 240 elbilar som kör 1 500 mil per år. Det motsvarar en årlig elproduktion på cirka 500 megawattim-mar (MWh). Genom satsningen i Skedalahed kommer Halmstad att få en av Sveriges största sol-cellsanläggningar med en solcellsyta på cirka 3 240 kvadratmeter.

Energisk trio. Här ska den nya solcellsparken anläggas. Från vänster på bilden syns Sven-Ingvar Petersson, Mattias Björkman och Lars Bernhardsen.

På den streckade ytanska solcellerna placeras

5

reportage

”Våra barn, Emil och Tilde, bara längtar till när de ska få komma hit. Det är väl-digt in-spireran-de för dem”Helen Stened,

förälder

”Ha kul! Gör fel”. Det är mottot för tioårs-

jubilerande Komtek i Halmstad. 2004 hand-

lade det om fyra små pro-jekt runtom i landet,

där Halmstad var ett. Initiativet kom från då-varande Nutek, numera

Tillväxtverket. Idag finns 25 Komtek-skolor

i Sverige.TEXT: ANDERS AILI BILD: FREDRIK PETERSSON

Komtek – tioåring som gör små ingenjörer av barnen

GENOM ÅREN HAR 20 000 del- tagare varit aktiva på Komtek i Halmstad. Majoriteten av perso-nalen är tekniker och ingenjörer, företagare samt högskolestude-

rande från maskiningenjörs- och utvecklings-ingenjörsprogrammen. Barnens teknikintresse stimuleras genom att allt ska röra sig, lysa eller låta i lokalerna. Kurser-na omfattar mekanik, elektronik, 3D/Cad, svets-ning med mera. I fokus står ständigt det praktiska handlaget. Med ledorden ”Ha kul! Gör fel!” inspireras barnen att våga prova och testa, komma på nya idéer och tankar. Barnen får applåder när något går fel och det är mycket uppskattat.

NÄR MAN PRATAR med barn och föräldrar om Komtek blir det mycket lovord: – Våra barn, Emil och Tilde, bara längtar till när de ska få komma hit. Det är väldigt inspire-rande för dem, säger mamma Helen Stened. Martina Finér arbetar ute i verkstaden med bar-nen och ungdomarna och har till sin hjälp bland annat ingenjörsstudenter. – Här får vi det bästa av barnen. De har väntat

6

Komtek – tioåring som gör små ingenjörer av barnen

så länge och vill bara börja jobba med teknik. Det blir full fart överallt. GENOM ÅREN HAR många olika kurskoncept tagits fram av Komtek tillsammans med barn, föräldrar, pedagoger, lärarhögskolan och fö-retag. Efterfrågan är idag stor både när det gäller skolans verksamhet med teknikinriktning och när det gäller fritidsverksamhet på kvällar och helger. Till Komtek kan alla söka sig – barn, ungdomar och vuxna, skolelever, pedagoger och arbets-sökande – och allt har fokus på teknik. I Komteks uppdrag ingår också att kontinuerligt arbeta med jämställdhet. Ett gott samarbete med jämställdhetsutvecklarna inom barn- och ungdomsförvaltningen stärker detta arbete. Komtek har även ett mycket gott samarbete med lärarhögskolan i Halmstad och teknikföretagen

Kul på Komtek. På stora bilden syns ledarna, från vänster Nisreen Adel Ishaq Alkass, Martina Finér och Catarina Carlsson. Ovan jobbar Kevin Berglund vid snickarbänken, Axel Gröndahl är koncentrerad med sågen och därunder pysslar Kailyn Martins-son under djup koncentration.

som har engagerat sig kraftfullt i verksamheten. Genom åren har en rad olika Halmstadföretag stöttat teknikskolan. – Komtek har vind i seglen och det är med full kraft, engagemang och kreativitet som vi nu går in i nästa decennium, säger verksam-hetschefen Catarina Carlsson.

KOMMUNALA BOSTADSBOLAGET HFAB är också engagerat och bidrar nu med lokal och utrustning till mi-nifilialen på Vallås som öppnar i år. Ulf Nilsson är affärsutvecklings- och kommunikationschef på HFAB och är nöjd med satsningen på en Komtekfilial. – Det är verkligen jätteroligt att vi har fått till ett bra samarbete med en annan del av kommunens verk-samhet. Vi tycker det är viktigt att stimulera teknikintresset hos tjejer och killar. Komtek gör ett riktigt bra jobb i det avseendet, säger han.

Snillrikt på upptäckardagDen 6-7 maj kommer snille-blixtarna att korsa varandra i Halmstad Arena. Då är det nämligen dags för Stora upp-täckardagen, en mässa med fokus på teknik och entrepre-nörskap bland unga. Stora upptäckardagen är flera mässor i en, Komtek i Halmstad firar tioårskalas, den nationella Snilleblixtmässan kommer till Halmstad, Made by Halmstad visar hur skola och näringsliv kan dra nytta av varandra – och mycket mer. Under våren kan alla Halm-stads grundskolor vara med i Komteks teknikutmaning och på Stora upptäckardagen ställs elevernas uppfinningar ut och vinnarna utses! Det kommer också att finnas massor av tävlingar, aktiviteter och andra överraskningar på plats.

Bild

: AN

DER

S A

ND

ERSS

ON

7

reportagespecial

Supervalåret 2014 är här. För första gången hålls två val samma år i Sverige – och först ut är Europaparlaments-

valet den 25 maj. Den 14 september är det sedan dags att rösta till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.

Varför ska man rösta och vilka är de viktigaste val-frågorna i Halmstad?

TEXT: MONICA FORSBERG BILD: FREDRIK PETERSSON

SUPERVAL-ÅRET 2014

Vi tar tempen på kommunråden

8

BRA ATT VETA

om EU-valet

SÅ FUNKAR EU-VALET• Val till Europaparlamen-tet hålls vart femte år. • EU-parlamentets 751 le-damöter representerar mer än 500 miljoner människor i 28 länder. • Varje medlemsland har mellan sex och 96 leda-möter beroende på hur stor befolkning landet har. Sverige har 20 platser.

Vilken ser du som den största utma-ningen för kommunen framöver?– Vi måste föra en klok ekono-misk politik för att kunna fortsätta erbjuda Halmstadborna en god välfärd. Verkligheten är den att vi får fler äldre invånare samtidigt som vi ska ha en förskola och skola som lever upp till högt ställda krav.

Vilken är ditt partis viktigaste lokala fråga i kommunalvalet? – Att det ska finnas goda förutsätt-ningar för näringslivet att växa i Halmstad. Det skapar arbetstillfällen och gör kommunen attraktiv att bo och arbeta i. Det i sin tur ger skat-teintäkter och möjlighet att utveckla skola, äldreomsorg med mera.

Hur vill du få fler att känna sig del-aktiga i Halmstads utveckling? – Det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunens verksam-

heter och lämna idéer och förslag. Halmstadborna ska uppleva att det är nära till oss folkvalda, våga ta kontakt och känna att vi lyssnar.

Vilken är din hjärtefråga?– En stad i rörelse, i två bemärkel-ser. Jag vill att Halmstad ska vara en kommun med naturliga förutsätt-ningar för fysisk aktivitet, motion och mänskliga möten i utomhusmil-jön. Det betyder mycket för män-niskors välbefinnande. Halmstad ska också vara i rörelse i meningen att vi är en kommun som hela tiden utvecklas, som uppfattas som nytän-kande och som erbjuder ett bra och serviceinriktat bemötande.

Varför är det viktigt att rösta? – Demokratin går aldrig att ta för given. Den måste återerövras varje dag och framför allt vid varje val. Det tycker jag vi ska tänka på, inte

CARL FREDRIK GRAFÅlder: 54Familj: Fru och en sonBor: I centrumPå fritiden: Mo-tion i olika former, helst ute. Framtids-projektet just nu är att lära mig ridaSkrattar åt: Under-fundig och dubbel-bottnad humor Mindre känt: Har hoppat singelhopp med fallskärm Är bra på: Ordna och organisera trevliga resor för familjen

”Viktigt att skola och näringsliv samverkar”

minst idag när vi ser uttryck för bristande tolerans och instabilitet på flera håll i Europa. Samhället vi lever i bygger på att vi vart fjärde år överlämnar ett förtroende till dem vi röstar på. Den som inte röstar tar inte sin chans att påverka samhälls-utvecklingen.

Hur vill du göra det enklare för unga människor att komma in på arbetsmarknaden?– För det första så ska vi erbjuda en bra skola, som gör det möjligt för våra elever att bli godkända, så att de har den kunskap och kompetens som krävs för att gå vidare till högre utbildning, yrkesutbildning eller jobb efter gymnasiet. Vi ska också se till att det finns en bra samverkan mellan skola och näringsliv, så att eleverna redan under skoltiden får en klar bild av de krav och de möjlighe-ter som arbetsmarknaden erbjuder.

CARL FREDRIK GRAF (M)

VEM FÅR RÖSTA?Du får rösta i EU-valet i Sverige om du• fyllt 18 år senast på valdagen.• är svensk medborgare och är/har varit folkbokförd i Sverige.• är medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige.

HUR GÅR EU-VALET TILL?Valet går till på samma sätt som ett ”vanligt” val i Sverige. Du får ett röstkort hem i brevlådan och går till din vallokal för att rösta. Du kan också förtidsrösta med start 7 maj. 9

special

VAD HÄNDER EFTER VALDAGEN? • Rösterna räknas. Valmyndigheten i Sverige räknar ut hur många av Sveriges 20 mandat, som varje parti ska ha och vilka ledamöter som ska ta plats i parlamentet. Bara partier som fått över fyra procent av rösterna kan få mandat i EU-parlamentet.• I början av juli samlas EU-parlamentet för första gången för att välja talman och be-stämma vem som ska sitta i vilket utskott.

• I mitten av juli röstar EU-parlamentet om det förslag på ny ordförande för EU-kom-missionen, som stats- och regeringscheferna lämnat.• I oktober röstar EU-parlamentet om att godkänna den nya EU-kommissionen.

VEM GÖR VAD I EU?Europaparlamentet Europaparlamentet stiftar tillsammans med

Vilken ser du som den största utma-ningen för kommunen framöver?– Skolan, definitivt! För att kunna leva upp till skollagens krav måste vi omgruppera hela grundskolan. Vi kan inte hålla fast vid gamla skol-byggnader av nostalgiska skäl utan måste organisera skolan på ett sätt som passar uppgiften. Vi behöver ha mycket större enheter för att kunna ge alla elever den hjälp de behöver och för att ha råd med till exempel speciallärare, skolsköterska, skol-bibliotek och hjälpmedel.

Vilken är ditt partis viktigaste lokala fråga i kommunalvalet?– Förskolorna. Många av dem är alldels för fulla och vi saknar loka-ler för att göra grupperna mindre. Bland de minsta barnen är det spe-ciellt viktigt, vi vet inte vad det gör med så små människor att hamna i så stora sammanhang. Det livslånga

lärandet börjar redan vid ett års ålder och grundskolans uppdrag blir så mycket enklare om det kommer trygga små krabater från förskolan.

Hur vill du få fler att känna sig del-aktiga i Halmstads utveckling?– När invånarna har med kommunen att göra så ska de känna att de får ett bra och professionellt bemötande. Det betyder inte alltid att de får rätt, men att vi lyssnar på dem. Vi är till för invånarna och det får inte kännas som ”vi och dom”.

Vilken är din hjärtefråga?– De yngsta barnen, det är de som är viktigast! Deras röster hörs minst, därför måste vi ta deras parti.

Varför är det viktigt att rösta?– Att rösta i Europaparlamentsva-let är otroligt viktigt om vi vill att demokratiska krafter ska styra i

SUZANNE ÅKER-LUNDÅlder: 47Familj: Sambo och två barnBor: I hyreslägen-het centraltPå fritiden: Önskar jag kunde säga stal-let. Är mycket ute i skog och mark, försöker lära mig spela golfSkrattar åt: Myck-et, roliga situatio-ner i vardagen, brittisk humorMindre känt: Har läst klassisk grekiska Är bra på: Prata och argumentera

”Låt hästsporten få ta större plats”

Europa. Främlingsfientliga och na-tionalistiska partier mobiliserar inför valet. Folk offrar sina liv världen över för rätten att få rösta, så det är klart att man ska ta tillvara på den, både i EU-valet och i de allmänna valen.

Hur vill du se upplevelsestaden Halmstad utvecklas?– Jag vill slå ett slag för hästsporten. Jämfört med andra idrotter så har den en väldigt liten kommunal sub-vention i Halmstad. Det är viktigt att det finns kommunala ridhus, alla kan inte ha en egen häst och varför ska inte hästsport få ta samma plats som fotboll, ishockey, pingis och handboll? Jag skulle vilja se ett rid-hus på Öster, där den största delen av Halmstads invånare bor. Det finns bland annat spännande tankar på att utveckla området kring travet.

SUZANNE ÅKERLUND (FP)

BRA ATT VETA

om EU-valet

10

Vilken ser du som den största utma-ningen för kommunen framöver?– Jobben, utan tvekan. Med den stora arbetslöshet vi har, inte minst bland ungdomar, så måste vårt fokus ligga där. Fyra av fem jobb skapas av små företag, därför ska vi under-lätta för dem. Det ska vara enkelt att delta i kommunens upphandlingar. Vi behöver utveckla en effektiv e-förvaltning, som gör att både företag och medborgare kan uträtta de flesta ärenden digitalt, 24 timmar om dygnet. Väl utvecklad infrastruktur i form av bredband med hög upp-kopplingshastighet, väl utvecklade vägar och järnvägar för godstrafik, men också för människor, är andra viktiga prioriteringar.

Vilken är ditt partis viktigaste lokala fråga i kommunalvalet?– Att hela kommunen ska kunna utvecklas. Skolan är en oerhört vik-

tig del. Vi vill ha bra och likvärdiga skolor i hela kommunen. Det är också viktigt att det finns byggklara tomter och att det byggs lägenheter i alla tätorter. Det skapar underlag för utveckling av kommunal och kom-mersiell service.

Hur vill du få fler att känna sig del-aktiga i Halmstads utveckling?– Vi måste bjuda in Halmstadborna till dialog tidigt, inte bara när vi har färdiga förslag. Och vi behöver ut-veckla digitala vägar för dialog. Ut-vecklingsprogrammen för Getinge, Oskarström och centrum är bra exempel på hur vi kan ge invånarna större möjlighet att påverka.

Vilken är din hjärtefråga?– Maten! Det är jätteviktigt att våra barn och äldre får en god och säker mat, och att de erbjuds en måltids-upplevelse. Den lokalt producerade

HENRIK ORETORPÅlder: 39Familj: Fru och tre döttrarBor: På en avstyck-ad gård i RävingePå fritiden: Älskar att åka skidor, köra mountainbike och motorcykelSkrattar åt: Spon-tana och underfun-diga kommentarerMindre känt: Har en fyrklöver-tatuering som är resultatet av en tävlingÄr bra på: Att få människor omkring mig att växa, att få saker att hända

”God och säker matär min hjärtefråga”

maten är också viktig för Halmstad med tanke på arbetstillfällena i pro-ducent-, förädlings-, tillagnings- och försäljningsledet – och inte minst för det öppna landskapet.

Varför är det viktigt att rösta?– För att just din röst kan göra skill-nad! När det gäller Europavalet, så ska man tänka på att många beslut som tas i Europaparlamentet på-verkar oss i kommunen direkt. Det gäller att lägga sin röst på vilken väg man vill att Europa ska gå. Vi i Cen-tern vill ha ett smalare och vassare EU, som jobbar med färre frågor.

Vad tycker du behövs för att Halm-stad ska bli en mer miljövänlig stad?– Jag vill att Halmstads kommun tillsammans med näringslivet ska ta fram en strategi för att göra kommu-nen gift- och fossilfri.

ministerrådet lagar som gäller i alla EU-länder. Parlamentet beslutar också om EU:s budget och har uppgiften att kontrollera EU-kommissionen.

Europeiska rådet I Europeiska rådet sitter EU-ländernas statsministrar eller regeringschefer. Rå-dets uppgift är att dra upp riktlinjer för EU:s politik på lång sikt.

Ministerrådet I ministerrådet samlas ministrarna från de 28 EU-länderna för att debattera och fatta beslut. Olika ministrar åker till mötena, beroende på vilket ämne som ska diskuteras.

EU-kommissionen EU-kommissionen består av 28 kommis-sionärer, en från varje EU-land. Deras

uppgift är att föreslå nya lagar. De ska också kontrollera att medlemsländerna följer EU-lagarna.

HAR DU FRÅGOR OM EU? Europa Direkt har svaren. Besök oss på Stadsbiblioteket, vardagar 8-16. Eller kontakta oss på europadirekt@halmstad.se, 035-139571.

HENRIK ORETORP (C)

11

special

KAFFE OCH IDEOLOGI Politik är inte bara plånboksfrågor. På vårens ideologicaféer är det dags att sätta fokus på idéerna bakom politiken. Vid fyra tillfällen berättar politiker från två av riksdagsparti-erna om sina tankar på hur samhället ska se ut och hur de vill nå dit. Så ladda upp med frågor, kom och fika och diskutera! Här är datumen: 30/3 Stadsbibliotekets café,

12/4 Alla Hjärtans hus, 27/4 Dramalogen (Stockenbergsgatan 7) och 10/5 Stadsbiblio-tekets café.

FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE FÅR EU-UTBILDNING Endast 45,5 procent av Sveriges befolk-ning röstade i förra Europaparlamentsvalet. Därför satsar Europa Direkt Halland och

Vilken ser du som den största utmaningen för kommunen fram-över?– Jobben i allmänhet och för ungdomar i synnerhet. Det är helt avgörande att de unga får in en fot på arbetsmarknaden.

Vilken är ditt partis viktigaste lokala fråga i kommunalvalet? – Äldreomsorgen. Det ska finnas en grundtrygghet för våra äldre oavsett om de bor hemma eller på ett sär-skilt boende. De vill veta vem som kommer från hemtjänsten och känna personalen på sitt boende. För att vi ska kunna ge dem det krävs en bra personalpolitik med god bemanning och ordentliga tjänster.

Hur vill du få fler att känna sig del-aktiga i Halmstads utveckling? – Jag tror på fler spontana möten mellan politiken och medborgarna.

Vi politiker är en del av Halmstad och vi ska lyssna på alla, inte bara på dem som skriker högst. Det är viktigt att låta allmänheten komma till tals tidigt i beslutsprocessen och det gäller att tänka utanför boxen för att få med alla, från ungdomar och barnfamiljer till äldre, i diskussio-nen om framtidens Halmstad.

Vilken är din hjärtefråga?Att skapa förutsättningar för att våra ungdomar ska få jobb. Genom prak-tik, traineeplatser och kommunala arbetsmarknadsprojekt kan de få en introduktion till arbetsmarknaden. Samarbetet mellan kommunen, Ar-betsförmedlingen och HFAB kring bygget av skateparken på Sannarp är ett jättebra exempel. En annan väg är att vi ställer krav vid upphand-ling, till exempel på att leverantö-rer inom byggbranschen ska ta in lärlingar så att ungdomar får den

ANDERS ROSÈNÅlder: 55Familj: Sambo, 3 egna barn och 2 bonusbarn, 8 barnbarnBor: I lägenhet på NissastrandPå fritiden: Fiske och travSkrattar åt: Vardagsdråpliga situationer och högmod Mindre känt: Representerar Sverige i EU:s regionkommittéÄr bra på: Få andra människor att växa, vara ”lag-ledare”

”Jobben åt unga är helt avgörande”

praktiska erfarenhet de behöver för att få sina yrkesbevis.

Varför är det viktigt att rösta? – Valet till Europaparlamentet har jät-testor betydelse här hemma. Ungefär 70 procent av ärendena på ett vanligt fullmäktigemöte är relaterade till EU. Genom att rösta markerar vi vilken politik som vi vill ska styra i Europa.

Hur vill du se Halmstad utvecklas – stadskärnan och resten av kom-munen?– Det är viktigt att hela kommu-nen bebyggs och att det finns såväl hyresrätter och bostadsrätter som egna hem i bostadsområdena. Det ger en levande stad och minskar segregationen. Jag vill också ge de östra stadsdelarna ett lyft genom att vända dem mot city och mot havet. Andersberg ligger inte längre från havet än till exempel Frösakull!

ANDERS ROSÉN (S)

BRA ATT VETA

om EU-valet

12

Vilken ser du som den största utma-ningen för kommunen framöver?– Jobben. Vi har en hög arbetslöshet och måste se till att fler kommer i sysselsättning. Det allra viktigaste är att vi fokuserar på att få in ungdo-marna på arbetsmarknaden.

Vilken är ditt partis viktigaste lokala fråga i kommunalvalet?– Välfärden, och framför allt inves-teringarna i skolan. Vi vill ha fler lärare och mindre skolklasser och därför behöver vi prioritera skolan ordentligt – från förskolan och hela vägen upp till gymnasiet. En god utbildning ger möjligheter i livet och alla barn ska få den chansen.

Hur vill du få fler att känna sig del-aktiga i Halmstads utveckling?– För det första så vill jag uppmana alla som kan att gå och rösta, både i Europaparlamentsvalet och i de

allmänna valen. Det är ett direkt sätt att visa hur man vill att vårt sam-hälle ska se ut. Jag vill också att det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunen, både med tjänste-männen och med oss politiker, och att enskilda och företag ska få en effektiv hantering av sina ärenden.

Vilken är din hjärtefråga?– Skolfrågan och jobb- och nä-ringslivsfrågorna hänger ihop. Om Sverige och våra företag ska vara konkurrenskraftiga i framtiden måste vi ha en utbildning som håller hög kvalitet. Fler företag ger fler jobb, fler jobb ger kommunen bättre ekonomi och pengar till vår välfärd. Därför behöver vi fler och växande företag här i Halmstad. Jag vill att kommunen ska jobba mer aktivt för att få hit nyetableringar, och att det ska vara enkelt att få de tillstånd som krävs för att starta en verksam-

AIDA HADZIALICÅlder: 27 Familj: FöräldrarBor: I lägenhet i HalmstadPå fritiden: Tränar på gym, reserSkrattar åt: Gamla Vänner-avsnittMindre känt: Musikalisk, spelade vid Kulturskolan i över 10 årÄr bra på: Har lätt för att minnas fakta och strukturera

”Vi måste investera mer i skolan”

het eller expandera. Jag tycker också att kommunen ska använda offent-lig upphandling för att främja vårt lokala näringsliv.

Varför är det viktigt att rösta?– Runt om i världen kämpar män-niskor för sina demokratiska fri- och rättigheter. Så, självklart ska vi i Sverige utnyttja vår rösträtt och vara med och påverka. Europaparlamen-tet kan kännas långt borta, men de lagar som EU stiftar är en del av vår nationella lagstiftning. Att rösta i Europaparlamentsvalet är att ta ansvar för Sveriges framtid.

Hur vill du göra det enklare för unga människor att komma in på arbetsmarknaden?– Jag vill att vi ska kunna erbjuda alla under 30 år jobb, praktik eller utbildning inom en månad från det att de blir arbetslösa.

Halmstads kommun mycket på att få så många som möjligt till vallokalerna. Bland annat får eleverna på Halmstads gymnasieskolor en utbildning för förstagångsväljare. Tanken är att den ska ge svar på allt ifrån vad ett röstkort är till hur man gör i vallokalen.

DEBATTER PÅ STADSBIBLIOTEKET I maj kan du höra partierna debattera live på Stadsbib-lioteket i Halmstad. Passa på och kom och hör var de står i olika frågor och få svar på dina funderingar. Det blir en paneldebatt med fokus på främlingsfientlighet och miljö med ungdomsförbundens representanter. Det blir också en allmänpolitisk debatt med listettorna från respektive partis lista.

Läs mer på www.halmstad.se/val

www.halmstad.se/europadirekthalland

AIDA HADZIALIC (S)

13

händer i HalmstadIntresserad

av att deltaga? Anmäl ditt intresse

på www.halmstad.se/hallbartresande

DET SKA VARA LÄTT ATT CYKLAI vår fortsätter Halmstad sin

satsning på att motivera och in-spirera kommuninvånarna att ta

till pedalerna. Satsningen har på-gått sedan 2012 då bland annat projekten Hälsotramparna och

Vintercyklist drog igång. Projekt som fått en god uppslutning.

Nu i vår avlöser en ny kampanj och där står elcykeln i fokus. Det är ett sätt att färdas

hållbart som riktar sig mot bilis-terna i kommunen.

TEXT: ANDERS AILI BILD: FREDRIK PETERSSON

VI SIKTAR PÅ att få med cirka hundra deltagare i projektet. De som kommer med får låna en eldriven cykel i ett halvår. Kra-vet är att de använder den vid

vardagliga resor som till jobbet, träningen, när man ska handla eller göra en annan tripp inom kommunen, säger Stefan Lundh, kommunika-tör för hållbart resande på samhällsbyggnads-kontoret. Man kan fundera över om elcykeln helt och fullt passar in i hälsotänkandet. Visst, det finns motiv för det och Stefan Lundh har svaret: – Jo, det finns många fördelar eftersom man kan köra flexibelt och på olika nivåer av an-strängning med en elcykel. Vill man exempel-vis inte komma fram till jobbet svettig kanske man använder eldriften lite flitigare men man motionerar ändå. – Motsatsen till det är förstås att helt stänga av elmotorn och trampa sig fram – eller något däremellan. Elcyklarna har ökat kraftigt i popularitet på senare år. Vi vill få in folk som enbart har kört bil och tror att det kan bli lämpligt, säger Lundh och tillägger: – Vi tänker oss att en elcykel kan passa många olika personer. Exempelvis äldre människor som kanske inte har den riktiga

Många för-delar. Att cykla, gå och åka kol-lektivt är positivt både för miljön och individens hälsa, säger Stefan Lundh på samhällsbygg-nadskontoret.

14

När använder du din cykel?

Christian Keiller, 31, lärare, Göte-borg– Jag cyklar så ofta jag kan och cyklar alltid till stationen eftersom jag tågpendlar till jobbet. Att cykla är roligt, käckt och bra helt enkelt. Dessutom får man bättre kondis.

Phimjai Somphromthip, 32, köks-biträde, Halmstad– Det blir alltid cykeln förstås – jag har inte körkort. Men även om jag haft det skulle jag cykla, det är nyttigt och skönt och ger lagom motion varje dag.

André Aggeland, 28, jobbar på Höganäsverken, Halmstad– Jag kör nästan alltid cykel, även om min sambo och jag har bil. Det går snabbare att cykla och jag har inget behov av bilen. Det går att cykla i alla väder och det är skönt och nyttigt.

Nadlaea Andersson, 44, köks-biträde, Halmstad– Jag cyklar varenda dag, vart jag än ska – mellan jobbet och hem-met och om jag ska in till stan. Det är mycket enklare att cykla och förresten så har jag inget körkort.

FLER OCH LÄNGRE RUNDORBroschyrer finns på fyra cykelrun-dor inom Halmstads kommun. Där beskrivs vägen på kartor och där får man även tips på sevärdhe-ter. Rundorna är 11-24 kilometer långa. Nu planeras för ytterligare rundor som ska bli lite längre, 40-60 kilometer långa. Förslagen på rundor har blivit mycket popu-lära bland kommuninvånare och turister.

64 PROCENT AV MÄN I BILDen senaste resandeundersökning-en för Halmstad utfördes 2012 och visar på skillnader mellan män och kvinnor. 64 procent av männen väljer bilen medan motsvarande siffra för kvinnorna är 53 procent. Sammantaget väljer 59 procent en bilfärd, 19 procent cykeln och 9 procent åker kollektivt och går till fots.

ETT VARV RUNT JORDENHälsotramparna cyklade 2013 tillsammans hela 44 828 kilometer, vilket är mer än ett varv runt jor-den. 8 ton koldioxid i koldioxidut-släpp sparades in på det här sättet.

DET SKA VARA LÄTT ATT CYKLA

För att få fler Halm-stadbor att ta till pedalerna krävs bra fysiska förutsättningar. Cykelbanor måste byggas ut, grusbanor asfalteras och hela nätet bli säkrare för denna grupp oskyd-dade trafikanter. Under 2013 har tek-nik- och fritidsförvalt-ningen gjort en hel rad förbättringar. Allt från mjuka åtgärder som en ny cykelkarta för kom-munen till hårdbelägg-ning av närmare tre mil cykelbana. Man slipper med andra ord skumpa fram över grus och gropar. Här är i korthet vad som skett under det gångna året:

, 4,4 kilometer ny cy-kelbana har anlagts.

, 1,3 kilometer be-fintlig cykelbana har rustats upp.

, 29 kilometer cy-kelbana har fått ny beläggning av asfalt.

, 51 passager cykel-väg-bilväg har byggts trafiksäkra.

, Två stora cykelbroar har kommit på plats.

, Cykelparkeringen vid Brottet har fått ett ansiktslyft.

, Centrum har fått fler cykelställ.

, En ny cykelkarta i 12 000 exemplar har tryckts.

, Dessutom har bland annat cityvärdarna hjälpt till att hålla snyggt kring cykelstäl-len och projekt för att öka cyklandet genom-förts.

”... det finns många fördelar eftersom man kan köra flex-ibelt och på olika nivåer av ansträng-ning med en elcy-kel”Stefan Lundh

orken eller de som har långa avstånd till jobbet.

DELTAGARNA I PROJEKTET, som på-går 20 april till 19 oktober i år, ska cykla minst tre kilometer tre gånger i veckan. Genom en digital tjänst ska de sedan kunna rapportera sina resor med mera. Men det går också att vända på steken. – Ja, vi tänker oss att vi ska kunna ge uppmuntran och glada tillrop åt deltagarna via den kanalen. Dessutom kan vi ha små prisutdelningar av ty-pen ”Biker of the month”, månadens cyklist, och liknande, säger Lundh. Sista datum för att anmäla intresse för elcyklistprojektet är den 6 april.

TILL VÅREN KOMMER också ett annat projekt igång, men i betydligt mindre skala. Det gäller lastcyklar och cykelkärror och här kan högst fem deltagare få vara med. Last-cyklar och cykelkärror finns i olika utföranden och fördelen är förstås att man exempelvis kan storhandla och få plats med alla varorna på

generösa flak och pakethållare, lik-som att hämta och lämna barnen på förskolan. Sådana cyklar tros också gå mot ett genombrott. Alla nyinflyttade får också en hälsning med hållbara transportal-ternativ från sin nya hemkommun Halmstad. I år går cirka 3 000 sådana brev ut. De tidigare projekten i satsning-arna på att få folk att grensla cykel-sadeln har fått ett rejält gensvar. Över hundra personer anmälde sig till Hälsotramparna förra året, 60 fick plats. Vintercyklistprojektet lockade ännu fler, omkring 500 Halmstadbor, att anmäla sig. 70 deltog i projektet och fick gratis och monterade dubbdäck, reflexväst samt ett belysningspaket till hojen. – Att cykla, gå och åka kollektivt bidrar till förbättringar på många plan. Det gäller allt från miljön i stort med bland annat mindre kol-dioxidutsläpp till individens hälsa i form av bättre kondition, minskat midjeomfång och så vidare, säger Stefan Lundh.

Cykelnätet växer– och blir säkrare

15

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL

En dag med utvecklingsstrategNakisa Khorramshahi

Tisdag den 28 januari 2014

till sist

Följ veckans medarbetare från Halmstads kommun på Instagraminstagram.com/halmstadskommun

12.15Lunch. Matlåda med hemlagad broccoli-

och blomkålsgratäng.

12.45Tillbaka på kontoret för att summera

mötet om super-valåret.

13.15Dags för dagens andra arbets-

möte. Denna gång handlar det om kommunens arbete

med kultur och värderingar. Tillsammans med de andra projektledarna går jag ige-

nom de större aktiviteterna för i år.

15.15 Tillbaka på kontoret för eget

arbete. Förebereder inför ett möte med samhällsföreningarna och bjuder

in teknik- och fritidsförvaltningens chef till mötet. Jag hinner också för-

bereda och planera kommunstyrelsens workshop med kultur och värderingar.

16.00

Skype-samtal med min kurshand-ledare om en dialogmetod som skulle

kunna vara lämplig för Halmstads kom-mun.

17.00 Svarar på e-post och förbereder mor-

gondagen.

17.15

Stänger av datorn och går till tågstatio-nen för att ta tåget hem till Göteborg.

05.30Väckarklockan ringer och jag går upp. Jag gör mig i ordning och fixar frukost- och matlåda.

06.10Tar spårvagnen mot centralen i Göteborg för att ta tåget till Halmstad.

06.25Sätter mig på Öresundståget. Jag börjar min resa med att äta min medhavda frukost och läsa tidningar i mobilen. Efter frukosten lyssnar jag på lugn musik och börjar morgonen med meditation.

07.55Går av tåget i Halmstad och tar en promenad till Rådhuset i sällskap med kollegor som också pendlar.

08.10Hälsar på kollegor som är på plats och har kor-ridorsnack om olika utvecklingsfrågor.

08.30Läser och svarar på e-post och hinner även ta några telefonsamtal.

08.45Egna förberedelser på kontoret. Gör en upp-dragsbeskrivning och en tidsplanering för arbe-tet med strategisk jämställdhet och mångfald.

09.45Går ner till cafeterian för en snabb kopp te och fika.

10.00Möte på utbildnings- och arbetsmarknadsförvalt-ningen med kollegor från stadskontoret, medbor-garservice, biblioteket och Dramalogen om temat för supervalåret 2014. Många olika förslag och tankar diskuteras, idéerna sprudlar.