ÖVERSIKTSPLANTRANÅS KOMMUN

ANSVAR TYDLIGHET RESPEKT KREATIVITET

Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-13 Del 1. Allmänna intressen.

1

Sammanfattning - Översiktsplanen i korthetTranås kommun har en övergripande målsättning om att befolk-ningen skall öka från nuvarande drygt 18 000 till 20 000 år 2025.I den utvecklingsplan som antogs av kommunfullmäktige i april 2010och som anger den politiska inriktningen för arbetet med översikts-planen definieras 6 strategiska insatsområden:

1. Attraktiva boendemiljöer2. En kreativ samverkan med gynnsamt företagsklimat3. En stark service med stort handelsutbud4. Trygghet, hälsa och delaktighet – Ett samhälle för alla5. En hög regional tillgänglighet6. Hållbart nyttjande av miljö- och naturresurser

Det huvudsakliga skälet till att översiktsplanen nu revideras är attdet behöver göras en tydligare koppling mellan tillväxtmål ochbebyggelseplanering, både för att visa hur tillväxtstrategin kommeratt påverka samhället och för att skicka viktiga signaler till alla be-rörda och intresserade. Översiktsplanen är också ett sätt att öppnaför dialog. Man lägger alla frågor och intressen på bordet för attkunna ta hänsyn och göra rimliga avvägningar. De satsningar somkommunen gör ska ha ett långsiktigt perspektiv – en hållbar tillväxt.

En befolkningsökning på 2000 nya invånare innebär stora föränd-ringar i både bebyggelse och infrastruktur. Då mycket av kommu-nens dragningskraft bygger på kombinationen av attraktiva boende-miljöer, ett bra utbud på handel och service samt ett brakommunikationsläge ger det sig självt att mycket av tillväxten kom-mer att handla om tätortsexpansion och förtätning/omvandling.

Tranås tätort föreslås växa med nya bostadsområden i söder ochöster. Det handlar inledningsvis om fortsättningar på Hätte, Norrabyoch Tostås/Fröafall samtidigt som några större områden längre utfrån tätorten, mot Källås samt på Bredstorp och Älmås avgränsatsför fortsatt utredning. Mark avsätts även för utbyggnad av Hubbarpoch Höganlofts industriområden samt i mindre omfattning påHjälmaryd. Parallellt avsätts och tillgängliggörs gröna områden ochstråk som, i takt med att Tranås växer, kommer att få ökad betydelseför rekreation och friluftsliv samt för spridning av biologisk mångfald.

I den befintliga tätortsmiljön planeras för förtätning med nya bostä-der och servicefunktioner framförallt längs Svartån, en förstärkningav den offentliga centrummiljön och en successiv omvandling avcentralt belägna industrimiljöer till blandade, så kallade multifunktion-sområden som ska kunna hysa både handel, service och boende.Detta finns även beskrivet i ”Stadsvision Tranås 2010 – 2040”I kommunens mindre tätorter är det framförallt i Sommens samhällesom ny bebyggelse i lite större omfattning föreslås, med nya bo-stadsområden på höjderna i väster samt på Lugnalandet, menockså en utveckling av den offentliga hamnmiljön.

En nyckelfråga i planeringen av bebyggelse och infrastruktur ärutbyggnaden av det kommunala VA – nätet. Gällande plan omfattari princip hela sträckan längs sjön Sommen från Sommens samhällei norr till Älmås/Sandvik i söder vilket generellt sett möjliggör enhögre exploateringsgrad. Kommunen är positiv till lokala engage-mang för ökad bosättning på landsbygden, men tar i översiktspla-nen inte ställning till varje enskilt fall.

Översiktsplanen omfattar även betydande investeringar i transport-infrastruktur. För Tranås tätort redovisas förslag till nytt trafiknätmed järnvägspassage för bilar i centralt läge och cirkulationsplatservid infarten mot Hjälmaryd, södra änden av Storgatan samt längsYdrevägen. Det föreslagna trafiksystemet innefattar även enomgradering av gatunätet som syftar till att skapa en yttre och inreringled.

För att långsiktigt öka andelen resor och transporter på järnvägredovisas förslag till läge för kombiterminal samt stationslägen iSommens samhälle och i Gripenberg. Tranås kommun tar ocksåtydligt ställning för den nya höghastighetsbanan (Götalandsbanan)och föreslår, med stöd av en särskilt genomförd utredning, ettdragningsalternativ med stationsläge i Tranås.

Översiktsplanen behandlar också många andra frågor, som t exförutsättningarna för vindkraft, skydd av värdefull natur- och kultur-miljö, tillståndet i våra sjöar och vattendrag, miljörisker och blirdärför vägledande både för efterföljande detaljplanering och i olikatillståndärenden. Men framförallt är det redovisningen av hur denbyggda miljön ska utvecklas som fångar intresset, eftersom det ären fråga som berör alla och där dom flesta har en åsikt.

Fortsatt planeringÖversiktsplanens grova skala innebär att vissa frågor behöverhanteras i fördjupad eller tematisk form. Rekommendationer förfortsatt planering redovisas under respektive avsnitt och omfattar:- Naturvårdsprogram- Kulturmiljöprogram- Bostadsförsörjningsprogram- Fördjupad översiktsplan för Östra sidan av Säbysjön- Fördjupad översiktsplan för Älmås/Sandvik

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning ............................. 1Vad är en översiktsplan .................... 3Ny bostadsbebyggelse ...................... 5Verksamhetsområden - Industri ........... 6Service och handel ......................... 7Fritid och rekreation ....................... 8Tätortsnära natur............................ 9Strandskyddet .............................. 10Kommunikationer .......................... 12Energiplanering............................. 14Avfall och återvinning ..................... 14Miljö- och Riskfaktorer ................... 15Natur och Naturvård....................... 17Vatten........................................ 19Kulturmiljö .................................. 22Areella näringar (Jord &Skog)............ 23Värdefulla ämnen och material .......... 24Vindbruk ..................................... 25Riksintressen och Natura 2000 ........... 26

3

Vad är en översiktsplan?Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en kommun-täckande översiktsplan. Såväl i plan- och bygglagen som imiljöbalken har den en nyckelroll och blir därmed också grundläg-gande för all planering av den fysiska miljön.

Aktualiteten prövas av kommunfullmäktige en gång per mandatpe-riod, som då antingen kan besluta att planen fortfarande ska gällaeller att den behöver ses över – antingen genom en fullständigrevidering eller genom en komplettering av enstaka delar.

För Tranås kommun är detta fjärde generationens översiktsplan.Den första översiktsplanen för Tranås kommun antogs 1990 ochhar därefter reviderats 1999 och 2006. Däremellan har olikafördjupningar tillkommit, varav en del fortfarande gäller.

I september 2008 beslutade kommunfullmäktige om en översyn,dels för att det fanns behov av en uppdatering av kommunenstillväxtstrategi men också för att ny lagstiftning och nya sakfrågortillkommit, bland annat EU:s ramdirektiv för vatten, den nyastrandskyddslagen samt den nationella strategin för utbyggnad avvindkraft.

SyfteÖversiktsplanens ursprungliga roll är att i grova drag redovisakommunens syn på mark- och vattenanvändningen, hur denbyggda miljön ska utvecklas samt vilka allmänna intressen som börbeaktas i dessa sammanhang. Denna roll har efterhand kommit attutvidgas till att även omfatta en vision och strategi för kommunensframtida utveckling.

Genom att i en och samma process ta ställning till ett flertal avkommunens ansvarsområden blir det möjligt att analysera konse-kvenserna av olika framtidsplaner på ett samlat sätt.

Översiktsplanen är också ett kunskapsunderlag för vägledning avolika myndighetsbeslut liksom för den enskilde invånare som villbilda sig en uppfattning om vad kommunen vill med ett visst områdeeller i en viss fråga.

Övergripande strategi - Hållbar tillväxtKommunfullmäktige har formulerat en övergripande vision som inne-bär att:

År 2030 har Tranås kommun befäst sin rollsom en av landets mest kreativa tillväxt-miljöer - En framgångsrik, innovativ kommunmed god service och ett starkt näringsliv. Medett geografiskt läge mitt i Östra Götalands-regionen är Tranås kommun en av de defini-tiva vinnarna med alla regionens störrearbetsmarknader inom en halvtimmes räck-håll. Detta läge i kombination med den livs-miljö som kommunen kan erbjuda gör Tranåstill en attraktiv och trygg kommun att bo i,verka i och besöka. Antalet invånare har där-för stadigt vuxit och har sedan några år till-baka passerat 20 000.

Utifrån denna vision har kommunens arbete för hållbar tillväxt bru-tits ner i 6 strategiska insatsområden:

1. Attraktiva boendemiljöer2. En kreativ samverkan med gynnsamt företagsklimat3. En stark service med stort handelsutbud4. Trygghet, hälsa och delaktighet – Ett samhälle för alla5. En hög regional tillgänglighet6. Hållbart nyttjande av miljö- och naturresurser

PlanprocessenEtt annat viktigt syfte med översiktsplanen är att stärka kommun-invånarnas delaktighet i planeringen. Den formella hanteringen avett planförslag är reglerad i plan- och bygglagen (PBL) som före-skriver att samråd skall ske och att planförslaget skall ställas ut förallmän granskning i minst två månader.

Länsstyrelsen har i sammanhanget en framskjuten roll och skall isärskild ordning yttra sig över hur kommunen redovisar och för-håller sig till riksintressen, hälsa och säkerhet, miljökvalitetsnormer,mellankommunala frågor samt strandskyddets tillämpning.

Efter genomförd utställning skall planen antas av kommunfullmäk-tige vilket innebär att den genomgår en formell och demokratiskhantering i enlighet med kommunallagens bestämmelser. All doku-mentation och alla inkomna yttranden är självfallet offentliga.

Plan- och Bygglagen (PBL)Plan- och bygglagen reglerar innehållet i- och formerna för allfysisk planering i form av översiktsplaner, detaljplaner mm. Lagenreglerar också åtgärder för genomförandet av planer liksom be-stämmelser om bygglovfrågor, tillsyn mm.

Kravet att alla kommuner skall ha en översiktsplan finns i 1 kapitletPBL och vad en sådan plan skall innehålla liksom hur den ska tasfram (processen) regleras i 4 kapitlet.

De allmänna intressen som skall beaktas finns angivna i 2 kapitletsom även innehåller hänvisningar till det aktuella lagrummetMiljöbalken

Miljöbalken (MB)Miljöbalken, som trädde i kraft 1999, ersätter ett femtontal tidigarelagar inom bl a miljö- och naturvårdsområdet. Balkens fem grund-stenar är:

1. Hälsa och miljö skall skyddas2. Natur- och kulturområden skall skyddas och vårdas3. Den biologiska mångfalden skall bevaras4. En god hushållning av mark och vatten skall tryggas5. Återanvändning och återvinning skall främjas

Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden finnsi 3 och 4 kap MB. Här understryks miljöfrågorna i planeringen ochger tillsammans med bestämmelserna i 2 kap PBL om allmännaintressen utgångspunkter för översiktsplanens avvägningar.

4

I 7 kap MB finns bestämmelser om områdesskydd som kan varainstrument för skydd av natur- och kulturmiljöer.I MB regleras ävennationella och internationella anspråk som t ex riksintressen ochNatura 2000-områden.

Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel i miljöarbetet som reglerasi MB och uttrycks vanligen i form av ett gränsvärde, en halt, sominte får överskridas.

Samband mellan PBL och MBNär det gäller grundläggande planeringshänsyn har de båda la-garna en gemensam utgångspunkt i form av en likalydande para-graf som återfinns dels som §1 i PBL 2 kap och dels som §1 i MB 3kap. I denna sägs att ”Mark och vattenområden skall användas fördet eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade medhänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Före-träde skall ges en sådan användning som medför en från allmänsynpunkt god hushållning”.

I PBL – paragrafen hänvisas också till de paragrafer i MB som skalltillämpas vid planläggning och bygglovärenden, varför det är enlämplig utgångspunkt för att få grepp om vad som menas medallmänna intressen och hushållning av mark och vatten.

PlansystemetDet finns flera olika sätt att reglera hur mark och vatten ska använ-das och den byggda miljön utformas. I det plansystem som regle-ras i PBL är det framförallt 5 instrument som är vanligt förekom-mande.

Översiktsplan, som berörts mer utförligt i tidigare avsnitt, behand-lar mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingenöver hela kommunens yta. Den är inte juridiskt bindande menstarkt vägledande i prövningen av olika tillståndsärden.

Fördjupade översiktsplaner har samma status som den kommun-täckande men behandlar bara en avgränsad geografisk yta elleren specifik frågeställning och är därför vanligen mer detaljerad.

Områdesbestämmelser används för att ge översiktsplanens in-tentioner bindande verkan. De ger i sig själva inte någon byggrättmen talar om hur marken skall användas och eventuellt vad sominte är tillåtet.

Detaljplan är till för den närmare regleringen av mark-användningen, bebyggelse och anläggningar. Detaljplan medförrätt att bygga i enlighet med planbestämmelserna och är bindandeför enskilda och myndigheter.

Lov (bygglov, rivningslov, marklov) prövas antingen mot de-taljplan (planenlighetsprövning), eller om sådan inte finns, mot be-stämmelserna i PBL och MB (lämplighetsprövning)

Nationella och Regionala MiljömålRiksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbartSverige, och det övergripande målet är att nästa generation ska fåta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksda-gens beslut omfattar 16 nationella miljökvalitetsmål och 72 natio-nella delmål.

Av de 16 miljökvalitetsmålen berörs Tranås kommun av 14:

1. Begränsad Klimatpåverkan2. Frisk luft3. Bara naturlig försurning4. Giftfri Miljö5. Skyddande ozonskikt6. Säker strålmiljö7. Ingen övergödning8. Levande sjöar och vattendrag9. Grundvatten av god kvalitet10. Myllrande våtmarker11. Levande skogar12. Ett rikt odlingslandskap13. God bebyggd miljö14. Ett rikt växt och djurliv

Länsstyrelsen har en samordnande roll som regional miljömyndighetvilket bland annat innebär att miljökvalitetsmål och delmål bryts neroch anpassas till den regionala nivån, men också att tillsammansmed kommuner, myndigheter, företag m fl ta fram och följa uppåtgärdsprogram. På Länsstyrelsens hemsida finns ingående be-skrivningar av miljökvalitetsmålen och gällande delmål liksom vilkaåtgärdsprogram som är aktuella och hur ansvaret är fördelat mel-lan olika aktörer.

På lokal nivå får översiktsplanen en viktig roll i miljömålsarbeteteftersom relevanta miljömål ska beaktas när olika anspråk vägsmot varandra. I översiktsplanens sista del, miljökonsekvens-beskrivningen, beskrivs hur miljömålen förhåller sig till de olikaställningstagande som gjorts.

5

Panorama över nya bostadsområdet i Hätte

Kommunens bostadsbestånd uppgick år 2008 till nästan 9200 lä-genheter varav 55 % i flerbostadshus och 45 % i småhus. Avkommunens ca 18 000 invånare bor 80 % i Tranås tätort, 8 % inågon av de mindre tätorterna Sommen, Gripenberg eller Linde-rås och 12 % på landsbygd utanför tätort. Till detta kommer ca 500fritidshus, huvudsakligen i anslutning till sjön Sommen, Säbysjönoch Noen. Ungefär hälften av de fritidsboende kommer från andrakommuner.

Det råder en obrutet stark efterfrågan på sjönära lägen, företrä-desvis i kombination med närhet till Tranås tätort, vilket bidragit tillen sattelitliknande utbyggnad från staden, huvudsakligen motNorraby, Hätte och Röhälla.

Denna utbyggnad har möjliggjort investeringar i vägar, gång- ochcykelbanor, kommunalt VA och annan infrastruktur vilket gynnarfortsatt bebyggelseutveckling.

Även centrala lägen är efterfrågade, företrädesvis i form av störrebostadsrätter eller småhus. Närhet till service är avgörande förmånga grupper och möjligheterna till förtätning i centrala delar avTranås är en aktuell planeringsfråga. Förtätning innebär vanligenen god hushållning med energi, mark och andra resurser menpåverkar också den befintliga bebyggelsemiljön.

Efterfrågan på boende i de mindre tätorterna och på landsbygdenvarierar, men natur- och sjönära lägen med bra infrastruktur ansesgenerellt sett som attraktivt. Kommunikationer och VA har inte sällanen avgörande betydelse för möjligheten till permanent bosättningpå fritidsområden och förtätning av befintlig bebyggelse.

Inriktning och prioriteringarKommunens ambition är att år 2025 kunna räkna minst 20 000invånare, vilket förutsätter en offensiv bebyggelseplanering. Uti-från ett antaget genomsnitt på 2,3 personer per hushåll innebär detca 900 nya lägenheter i småhus eller flerbostadshus i attraktivalägen. För att säkerställa ett varierat och attraktivt utbud av boende-former som också kan behålla sin attraktivitet över generationerbehöver planeringen av nya bostadsområden kompletteras medförtätning och utveckling av befintlig bebyggelsemiljö. Vid expan-sion är det viktigt att sektorsplaner för t ex skola och omsorg liksomhandikapplanen beaktas så att inte tillgängligheten försämras.

Tätortsexpansion: Det huvudsakliga expansionsområdet förTranås tätort är mot öster och söder. De tre viktigste områdena ärHätte/Bredstorp m fl öster om Tranås, en fortsättning på Fröafall/Tostås söderut samt Norrabyområdet i norr. Samtliga redovisas iegna fördjupningar. För att kunna planera långsiktigt och ha till-räckligt handlingsutrymme bör det kommunala markinnehavet för-stärkas i de tätortsnära delarna.

Mindre tätorter: Sommens samhälle har en god planberedskapmed ett flertal alternativ både ovan den befintliga bebyggelsen ochned mot sjön. För Gripenberg/Ådala finns tomtmark avsatt i anslut-ning till den befintliga bebyggelsen. I Linderås och Adelöv finnsingen planlagd mark för bostadsbebyggelse, men ett område längsNoen föreslås att utredas för sjönära boende, se avsnittet om strand-skydd. Gripenberg/Ådala, Sommens samhälle samt Adelövsområdetbehandlas i egna fördjupningar.

Tätortsnära landsbygd: Landsbygd i tätortsnära lägen är gene-rellt sett en attraktiv boendemiljö som ska tillvaratas. Här måste dockbehovet av tätortsutveckling särskilt beaktas.

Sjönära bebyggelse: De flesta av kommunens befintliga sjönärabebyggelseområden har förutsättningar att utvecklas genom kom-plettering, förtätning samt i vissa fall omvandling från fritids- tillpermanentboende. Inte minst ur ett region- och landsbygds-perspektiv kan sjönära boendemöjligheter bidra till ett ökat befolk-ningsunderlag. Kommunens syn på hur det sjönära boendet kanfortsätta utvecklas utan att det strider mot strandskyddets syftenredovisas i avsnittet om strandskydd.

Centrumutveckling:I Tranås tätort skall möjligheterna till förtät-ning tillvaratas. Detta är möjligt dels genom att bebygga ”luckmark”och dels genom omvandling av befintliga områden. Tranås cen-trum behandlas i en egen fördjupning.

Nybyggnad av bostäder är självfallet inte begränsad till ovan re-dovisade område och kategorier. Kommunen är generellt positiv tilllokala initiativ och prövning får ske utifrån det enskilda fallet .

I redovisningen av bostadsområden ingår inte några ställningsta-ganden för vilken typ av boende som avses. Översiktsplanen före-slås därför att kompletteras med ett bostadsförsörjningsprogram.

Ny bostadsebyggelse

6

Verksamhetsområden - Industriområden

TätortsexpansionTranås tätort föreslås växa mednya bostadsområden i söder ochöster. Det handlar inledningsvis omfortsättningar på Hätte, Norraby ochTostås/Fröafall samtidigt som någrastörre områden längre ut från tät-orten, mot Källås samt på Breds-torp och Älmås avgränsats för fort-satt utredning.

Mark avsätts även för utbyggnadav Hubbarp och Höganlofts indu-striområden samt i mindre omfatt-ning på Hjälmaryd.

Parallellt avsätts och tillgängliggörsgröna områden och stråk som, itakt med att Tranås växer, kommeratt få ökad betydelse för rekreationoch friluftsliv samt för spridning avbiologisk mångfald.

Därför har ett relativt stort områdeavgränsats för tätortsexpansion.

Tranås kommun har en förhållandevis stor och väl differentieradindustrisektor och andelen arbetstillfällen inom industrin ligger be-tydligt över riksgenomsnittet. De största industriområdena finnssöder och väster om Tranås tätort men mindre områden finns äveni mer centrala lägen samt i Sommens samhälle.

Mark och lokaler i attraktiva och ändamålsenliga lägen är en avmånga faktorer som bidrar till näringslivets utveckling. Men mycketannat spelar också in och det är snarare helhetsbilden med boende-miljöer, service, kommunikationer, regionala förutsättningar,kompetensförsörjning mm som är det avgörande

Olika typer av verksamheter ställer olika lokaliseringskrav. Gene-rellt kan man tala om två olika karaktärer:- Renodlade verksamhetsområden för störande och/ellerytkrävande företag- Flerfunktionella utvecklingsområden för företag som behöver cen-trala lägen och kan samexistera med andra verksamheter

En viktig gemensam nämnare är dock behovet av god tillgänglig-het och bra kommunikationer med avseende på såväl gods ochpersoner som informationsteknik (IT).

Inriktning och prioriteringarIndustrins utveckling är av oerhört stor betydelse för kommunensframtid. Kommunens planering av industriområden ska därför syftatill att dels skapa bra etableringsförutsättningar men också ge lång-siktig trygghet för verksamheten ifråga.

De två huvudsakliga expansionsområdena för framtida industri-mark är en fortsättning på Hubbarp söderut samt från Höganloftvästerut. I expansionsplanerna ingår även läge och infrastrukturför en omlastningsterminal på Hubbarp. Hubbarp/Höganloft be-handlas i en egen fördjupning i del 2.

Utöver detta bedöms en smärre utökning av Hjälmaryd industriom-råde längs östra/södra sidan av vägen kunna ske utan alltför storaingrepp. Detta område bedöms erbjuda ett lämpligt lokalisering-salternativ för Norraby återvinningscentral.

Övriga industriområden är idag så gott som fullt ianspråktagna. Detcentrala industriområdet bör i sin helhet ses som ett utvecklingsom-råde där en successiv anpassning av verksamheterna medger enblandning av boende, handel och service/småindustri. Sefördjupningen för Tranås centrum

7

Service och Handel

Då 80 % av kommunens invånare bor i Tranås tätort är ocksåhandel och service är koncentrerad hit. Navet är Storgatan, sommed sin mångfald av butiker, restauranger och annan kommersiellservice ger centrum sin speciella karaktär.

Serviceorten Tranås har ett relativt stort upptagningsområde somäven omfattar betydande delar av grannkommunerna. På framfö-rallt dagligvaror är handeln mycket stark med flera centralt belägnastormarknader. Samtidigt har de bostadsnära servicebutikerna istort sett försvunnit eller ersatts av ett breddat sortiment påbensinstationerna.

När det gäller sällanköpshandel är konkurrensen från köpcentra iLinköping och Jönköping självfallet kännbar. Någon externhandeli ordets rätta bemärkelse finns dock inte i Tranås utan strävan harhela tiden varit att den handel som vill etablera sig ska få plats icentrala lägen.

En tät stadsmiljö med koncentrerad service ger god hushållningmed mark och energi och närhet till en sammanhållen service ärviktigt för många grupper.

Även offentlig service är starkt koncentrerad till tätorten. Skola upptill åk 5 samt förskola finns dock i samtliga kommunens tätorter ochstörre bostadsområden. Högstadieskolor, gymnasie- samt vuxen-utbildning är lokaliserat till Tranås tätort och här finns också ettutbildningscentrum som bedriver eftergymnasial utbildning inomefterfrågade områden.

Anpassade boenden för äldre och handikappade är så gott somuteslutande lokaliserade till Tranås tätort och inriktningen för äldre-omsorgen är att man så länge som möjligt ska kunna bo kvar i detegna hemmet.

Övrig samhällsviktig service, som t ex polis, akutsjukvård, försäk-ringskassa, arbetsförmedling etc är funktioner som är mycket vik-tiga för att orten ska upplevas som komplett, stabil och trygg. Dennationella trenden är centralisering med konsekvensen att lokalaenheter läggs ner och servicen försämras. Ett viktigt lokalt initiativhar därför varit Tranås Säkerhetscentrum som genom samlokali-sering av polis och räddningstjänst syftar till att optimera närvaronav viktiga trygghetsfunktioner.

Inriktning och prioriteringarAtt det finns ett bra utbud av kommersiell och offentlig service harstor betydelse för kommunens attraktivitet som bostadsort, för nä-ringslivets utveckling och för möjligheterna att utveckla turismen.

Inom tätorterna skall kommersiell och offentlig service så långt möj-ligt, utifrån sin funktion, lokaliseras till centrum för bästa möjliga till-gänglighet och minsta möjliga transportarbete. Tranås centrum ochdess roll som servicenav skall fortsatt stärkas, bland annat genomutveckling och expansion av centrum – se fördjupning för Tranåscentrum.

Handelsetablering i och i anslutning till tätorten bör medverka till enpositiv utveckling för den totala handeln i centrala handelsstråk.Etableringar i anslutning till tätortens infarter och till stambanan skallutformas och placeras med tanke på att ge ett positivt första intryck..

Skola, barnomsorg och äldreboende är servicefunktioner som skapräglas av en god tillgänglighet, säkra och sunda miljöer och möj-ligheter till såväl expansion som närrekreation i en ”grön” miljö.Dethär är verksamheter som till sin karaktär inte innebär någon sär-skild omgviningspåverkan, varför eventuella behov av nya an-läggningar för t ex barnomsorg torde inrymmas inom befintligaplaner på tätortsexpansion. Se även avsnittet om kommunikatio-ner.

Torget från Svartån

8

Fritid och Rekreation

Boxholm II:an på sin färd över sjöln Sommen

Områden och anläggningar av betydelse förrekreation och fritid finns på de flesta håll i kom-munen. En särskilt stark koncentration finnsemellertid i området mellan Tranås tätort ochsjön Sommen. Här finns bland annat BredstorpIdrottsplats och Hätte bad och camping. I områ-det ingår också Illerns natur- och friluftsreservat.Mellan reservatet och sjön Sommen finns om-råden som efterhand blir aktuella för bostads-bebyggelse.

Andra viktiga anläggningar och områden ärbland annat idrottshuset/simhallen /folkets park ,ridskolorna i Hjälmaryd och Fridhem, Norrabygolfbana, småbåtshamnarna, Holavedsleden,koloniområdena i Hjälmaryd och Fällan, skjut-banorna i Drumstorp, Mada och Ämås, mm.

Anläggningar och områden för rekreation och fritid finns även i demindre tätorterna Adelöv, Linderås, Gripenberg/Ådala samt Som-men.

Områden av särskild betydelse för kulturlivet är svårare att be-gränsa, lika svåra som kulturbegreppet i sig. Nyckelfunktioner somt ex bibliotek, kulturskola, biograf och inom/utomhusscener finnscentralt lokaliserade i Tranås, men det finns en mängd platser ochanläggningar, huvudsakligen offentliga, där kulturaktiviteter utövasi någon form. Kulturlivet behandlas också i Stadsvisionen Tranås2010-2040.

Utöver de områden och anläggningar som är särskilt avsedda förolika aktiviteter finns t ex grönområden, offentliga platser, prome-nadstråk mm som också är viktiga miljöer för rekreation och fritid.

Värdefulla grönområden behandlas särskilt i avsnittet Tätortsnäranatur – Parker och grönområden. För ett mer extensivt friluftsliv ärframförallt sjön Sommen av stort värde.

På sikt är det inte heller helt osannolikt att de stora sammanhäng-ande naturområden som finns i nordvästra kommundelen får enökad betydelse för friluftslivet.

Inriktning och prioriteringarRekreation och fritid är i hög grad en integrerad del av bebyggelse-utvecklingen och måste ses som en del av denna miljö, inte som ettmotstående intresse. Ny bebyggelse och infrastruktur ska så långtmöjligt utformas med en tanke på att den samtidigt ska kunna bidratill en förbättrad tillgänglighet till rekreationsområden. Vid utbygg-nad av nya bostadsområden skall ett samtidigt säkerställande avnärliggande områden för rekreation och friluftsliv eftersträvas.

För i stort sett hela området mellan Tranås tätort och sjön Sommenhar rekreation och friluftsliv en hög prioritet, vilket måstebeaktas vid framtida tätortsexpansion i denna riktning.

Bland befintliga anläggningar är det framförallt Bredstorpidrottsplats som har behov av större expansionsytor.Större delen av området mellan idrottsplatsen ochJunkaremålsskolan bör därför avsättas för dessa bådaanläggningars behov.

För fritdsanläggningar som kräver ett vist avstånd frånbostadsbebyggelse som t ex ridskolor, motorbanor, skjut-banor mm kan på sikt nya lokaliseringsalternativ behövaidentifieras. Under nuvarande förutsättningar och medhänsyn till redovisade utbyggnadsplaner för bostäder,industri mm bedöms dock befintliga anläggningar kunnafinnas kvar under överskådlig tid.

Anläggningar och områden som särskilt iordningställs förrekreation och fritid skall i så hög utsträckning som möjligtvara tillgängliga via gång, cykel och/eller kollektivtrafik.Tillgängligheten för funktionshindrade skall utvecklas i en-lighet med den strategi och prioritetsordning som fastställsi handikapplanen.Bredstorp idrotsplats med Tranås i bakgrunden

9

Tätortsnära natur – Parker och GrönområdenDe gröna områden och stråk som finns inom eller i direkt anslutningtill tätorter fyller flera viktiga funktioner. Det kanske mest uppenbaraär att den tätortsnära naturen berikar närmiljön och vardagslivet,inte minst med möjligheter till rekreation och friluftsaktiviteter.

Men grönområdena har också en stor ekologisk betydelse. Dekan t ex fungera som mottagare av dagvatten och komposterbartavfall, de fungerar ofta som spridningskorridorer för biologisk mång-fald och beroende på läge kan de också bidra med skugga, ven-tilation och bullerdämpning. Därför har även den privata tomtmar-ken stor betydelse för grönstrukturen.

Oavsett var man bor i kommunen är det aldrig särskilt långt till ettnaturområde, men med hänsyn till grupper med kortare räckvidd,ffa äldre, barn och funktionshindrade behövs även bostadsnäraoch centrala grönområden. Tillgängligheten till grönområden hand-lar inte heller bara om avstånd. Det kan även finnas olika barriärer,t ex större vägar, järnvägar, bebyggelse, verksamheter mm sombegränsar och isolerar områden.

Genom Tranås tätort löper ett stråk med parker och naturområdenlängs Svartån. Detta stråk med tillhörande parker bildar stommen igrönstrukturen och har betydelse för hela staden, både urrekreations- och miljösynpunkt. Tillgängligheten till ån är överlaggod även om det också finns tomtmark och sankare områden sombegränsar längs vissa sträckor. Grönområden av mer lokal bety-delse som bidrar till områdets karaktär finns även i- eller i anslut-ning till flera bostadsområden. I äldre stadsdelar (Ängaryd, Hubbarp,Diplomaten) dock i mindre omfattning. Runt tätorten finns flera natur-områden med god tillgänglighet i form av stigar och spår – i stort setthela området öster och sydöst mot sjön Sommen, norrut motStrånnesjön respektive Norraby samt i nordväst mot Fällan ochTrollsjön.

I Sommens samhälle finns ett allmänt nyttjat promenad-stråk längs sjön Sommen. I anslutning till detta liggerockså Sommens badplats. Väg och järnväg skapar enviss barriär mellan större delen av bostadsbeståndetoch stranden. Nordväst om samhället, i anslutning tillAggas, finns ett nät av spår och stigar som nyttjas flitigt.

Omgivningarna kring Gripenberg består huvudsakli-gen av öppen jordbruksmark. Skogsområdena österutliksom Kvillorna i norr får därför ett särskilt värde somgrönområden. Rörelsefriheten begränsas av järnvä-gen som delar samhället.

För Tranås tätort gäller en grönstrukturplan antagen1999. Denna omfattar såväl privat som offentlig markinom tätorten samt de stråk som knyter samman dennamed omgivande natur. Planen är med några få undan-tag fortfarande aktuell. Motsvarande ställningstagandenhar också gjorts för Gripenberg och Sommens sam-hälle i tidigare fördjupningar.

Inriktning och prioriteringarNärheten till natur är en av de kvalitéer som bidrar till att göraboendet i Tranås kommun attraktivt. Desto mer en ort expanderaroch förtätas desto viktigare blir det med ändamålsenliga och lättill-gängliga grönområden. Tillgången till grönområden kan också för-väntas få ökad betydelse för den kommunaltekniska infrastrukturenoch kretsloppsanpassning, inte minst för lokalt omhändertagandeav dagvatten.

Parker och natur inom tätbebyggt område liksom tätortsnära friluft-sområden och gröna stråk som kopplar samman denna grön-struktur har i princip alltid ett högt bevarandevärde. Vid planlägg-ning av nya bostadsområden skall tillgången till bostadsnära naturalltid vägas in som en parallell till bebyggelseutveckling.

Tranås tätort: Stråket med parker och naturområden längsSvartån och de gröna stråk som kopplar samman tätorten medomgivande landskap är grundläggande för stadens grönstrukturoch bör i huvudsak behållas i sin nuvarande omfattning. Intrång fårske endast i undantagsfall och bör i så fall kombineras med förbätt-ringar av tillgängligheten. Tätortsnära naturområden som bedömtsha särskilt stort värde för rekreation och friluftsliv ska så långt möjligtundantas från tätortsexpansion. Eventuella ingrepp bör kompen-seras genom samtidigt säkerställande av- och/eller förbättringar avtillgängligheten till resterande delar av området ifråga.

Sommens samhälle: Strandzonen längs sjön Sommen är ett vik-tigt stråk där allmänhetens tillgänglighet inte får försämras.

Gripenberg: Vid planering av framtida väg- ochjärnvägsdragningar skall tillgängligheten till omgivande natur be-aktas.

Till höger: En schematisk bild av gröna områden och korrido-rer som är viktiga bibehålla i takt med att tätorten expanderar.En mer detaljerad bild fås i tillhörande översiktskarta överTranås tätort ochi de olika fördjupningarna.

10

StrandskyddetFör de flesta människor är närhet och tillgång till vatten avstor betydelse för trivsel och välbefinnande. Det gällersåväl för rekreation och friluftsliv som vid valet av bostad.Strandmiljöerna är också mycket viktiga för den biolo-giska mångfalden.

Enligt miljöbalken gäller ett generellt strandskydd på 100meter (på land och ut i vattnet) för sjöar och vattendragöver en viss storlek (se karta). Inom denna zon är det intetillåtet att uppföra byggnader eller andra anläggningar.Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarnaför allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkorpå land och i vatten för djur- och växtlivet. Dispens frånstrandskyddet får endast ges om det finns särskilda skäl.

För vissa områden gäller ett utvidgat strandskydd. Så är fallet försjöarna Noen och Valen där det utökats till 200 meter.

Bebyggelsekoncentrationer i anslutning till sjöar och vattendragfinns huvudsakligen längs sjön Sommen, Svartån inom Tranåstätort, östra sidan om Säbysjön samt runt norra delarna av Noen.I anslutning till Tranås tätort har skett en satellitliknande bebyggelse-utveckling mot sjön Sommen. Det råder en fortsatt stor efterfråganpå sjönära boende och generellt sett tilltar efterfrågan med områ-dets tillgänglighet.

Från och med 1 juli, 2009 gäller nya strandskyddsregler. Ut-gångspunkten är ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet,men det finns också några viktiga nyheter:- Kommunerna får ansvar för att besluta om dispenser och upphä-vande av strandskydd i detaljplaner. Länsstyrelsen kan dock över-pröva besluten.- Kommunerna kan i översiktsplanen peka ut områden förlandsbygdsutveckling i srandnära lägen (LiS – områden) där detska vara lättare att få dispens. Vad som avses med landsbygd ärinte definierat.- Vid varje beslut om upphävande eller dispens ska det ocksålämnas en fri passage för allmänheten längs stranden i det aktuellaområdet

I samband med att den nya lagstiftningen träder ikraft kommer Läns-styrelsen att genomföra en översyn av det utvidgade strandskyddsom gäller för vissa sjöar och vattendrag.

Inriktning och PrioriteringarDet är stora värden, biologiska, sociala och ekonomiska, som ärknutna till våra stränder. Framförallt gäller detta zonen närmastvattnet, som i princip alltid är viktig för friluftslivet och för växt ochdjurlivet.

Samtidigt är det av oerhört stor betydelse för kommunens utveck-ling, att kunna tillvarata strändernas attraktionskraft som en del iboendemiljön, friluftslivet och turistnäringen. En stor del av strän-dernas attraktivitet ligger i att de är obebyggda och tillgängliga förså många som möjligt, men i många fall kan bebyggelse och annaninfrastruktur bidra till förbättrad tillgänglighet utan att det behöverleda till någon betydande påverkan på villkoren för djur och växteri strandzonen.

Förutsätningarna för sjönära bebyggelseutveckling i kommunenvarierar mycket beroende på bl a VA-situation, naturvärden, hän-syn till jord- och skogsbruk etc.- Längs sjön Sommen, i de områden där kommunalt VA plane-ras och stranden redan är ianspråktagen av bebyggelse finnsgoda möjligheter att efterhand omvandla fritidsbebyggelse tillpermanentboende och komplettera med ytterligare bostadsbebyg-gelse in mot land. Längsgående gröna korridorer bör sparas ochpassager som finns mot sjön måste lämnas intakta så att inte allmän-hetens tillgänglighet begränsas.För delar av Älmås/Sandvik - om-rådet föreslås att översiktsplanen fördjupas, se vidare i del 2 kapHätte, Bredstorp, Älmås m fl.- Längs östra sidan av Säbysjön är stora delar av strandenianspråktagen av fritidsbebyggelse. Samtidigt är det en miljö meddelvis svåra terrängförhållanden och betydande inslag avjordbruksmark, natur- och rekreationsvärden. För fritidsbebyggel-sen gäller områdesbestämmelser. Förutsättningarna för de olikadelarna av området bör utredas i en fördjupad översiktsplan.- Längs de norra delarna av Noen samt i Sommens samhälleföreslås områden avsättas för landsbygdsutveckling i strandnäraläge - se särskilda rekommendationer på nästa sida.

I sjönära områden som i mycket liten utsträckning är påverkade avbebyggelse och infrastruktur bör även fortsättningsvis stor restrik-tivitet gälla för strandskyddsdispenser. Det gäller i synnerhet dennordvästra kommundelen, se även avsnittet om naturvård.

För vissa typer av anläggningar och verksamheter t ex friluftslivoch turism, är strandnära lägen emellertid en förutsättning elleråtminstone en avsevärd fördel. Sådana anläggningar, som intebegränsar allmänhetens tillgänglighet eller bidrar till påtaglig för-ändring av områdeskaraktären och inte i någon betydande omfatt-ning påverkar villkoren för växt och djurlivet i strandzonen börkunna tillåtas. Frågan får hanteras i det enskilda fallet och i samför-stånd med markägare, fiskevårdsområde m fl intressenter.

I tätortsmiljöer bör strandskyddet i första hand hanteras med ut-gångspunkt i allmänhetens tillgänglighet. Här måste en avvägninggöras mellan strandskyddets syfte och möjligheten att utveckla denurbana miljön med en bättre koppling till vattnet. I de fall en förtät-ning med byggnader eller andra anläggningar samtidigt ger all-mänheten en bra tillgänglighet till stranden och inte påverkar någrasärskilda naturvärden bör dispens kunna medges.

Svartån genom Tranås

11

Särskilda rekommendationer med avseende på de nya strandskyddsreglernaMed hänvisning till ovanstående gör Tranås kommun bedömningen att det finns två geografiskt avgränsade områden där de nyareglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) bör kunna tillämpas:- Längs sjön Noen från Kvarnarp i söder t o m vägen mot Mickelstorp i norr. Syftet är att förstärka serviceunderlaget i den västrakommundelen genom att möjliggöra bostadsbebyggelse öster om väg 131. För själva bostadsbebyggelsen torde vägen verkatillräckligt avskärande för att medge dispens men området bör även omfatta själva strandzonen med tanke på möjligheten attanlägga båtbryggor och liknande allmänna funktioner som ett komplement till boendemiljön.Området bör ses i sitt sammanhangmed övrig samlad bebyggelse kring Vallstorp, Adelöv m fl och omfattas av en kommande planutredning där i första hand VA-frågor och trafiklösningar kommer att studeras. Beträffande övriga förutsättningar finns redan idag ett flertal bostadshus i områdetpå både längre och kortare avstånd från sjön. Närheten till vägen dock kräver särskild hänsyn till trafiksäkerhet och buller-påverkan. Se vidare i fördjupningen för Adelövsområdet i del 2- Strandzonen inom Sommens samhälle, där den offentliga hamnmiljön föreslås utvecklas. Syftet är att förstärka centrummiljöni en mindre tätort/kommundelscentrum med bl a promenadstråk, parkmiljö, serviceanläggningar etc vilket även skulle kunnainnefatta en utveckling av gästhamnen. Strandskyddet är idag upphävt i gällande detaljplaner och större delen av området är avmer eller mindre urban karaktär men vid åtgärder som kräver planändring bör bestämmelserna om LiS - områden kunnatillämpas.Se vidare i fördjupningen för Sommens samhälle i del 2.

Noteras bör att i inget av fallen innebär utpekandet av LiS områden någon risk för privatisering eller försämrad tillgänglighet tillstrandzonen utan snarare tvärtom. Som vid all annan planläggning av naturmark förutsätts att en naturinventering utförs och vidprövning av enstaka åtgärder som kräver dispens måste påverkan på växt- och djurliv beaktas.

Övriga förslag till bebyggelseutveckling som kan betecknas som strandnära är antingen utanför strandskyddsgränsen eller ilägen där det uppenbart föreligger särskilda skäl för dispens. Såsom tidigare meddelats i särskild skrivelse anser inte Tranåskommun att det finns några motiv för ett utvidgat strandskydd längs Noen och Valen och förordar därför en återgång till 100 meter.

Beträffande mark som är i privat ägo är det viktigt att poängtera attdet i de flesta fall inte är kommunen som har initiativet. De möjlighe-ter att tillvarata strändernas attraktionskraft för boende, service,friluftsliv och näringsverksamhet som redovisas är ett kommunaltställningstagande att vara positiv till- och stötta lokala och enskildaaktörers initiativ och bygger på att det även finns ett intresse frånberörda markägares sida.

Även om förutsättningarna varierar är strandnära miljöer generelltsett extra känsliga och av stort allmänt intresse. Vid all bebyggelse-planering i strandnära lägen bör därför särskilt beaktas att:- möjligheten att förbättra allmänhetens tillgänglighet tillvaratas- för bebyggelse inom 100 meter från stranden är kraven påavloppsanläggningar högre (se vidare i avsnittet om vatten)- det i vissa fall kan finnas en översvämningsrisk att förhålla sig till

12

KommunikationerDe största kommunikationslederna till ochfrån kommunen är Södra Stambanan, Riks-väg 32, Väg 133 mot E4:an, Väg 131 motÖsterbymo samt 1009 mot Ödeshög. Kom-munens regionala läge gör att framföralltde nordsydliga kommunikationerna motJönköping respektive Linköping har stor be-tydelse. Den starka koncentrationen avbåde befolkning och verksamheter tillTranås tätort innebär en god tillgänglighetvia järnvägen och de flesta av tätortensmålpunkter ligger sedan inom gång- ellercykelvänligt avstånd, mestadels via utbyggtgång- och cykelnät.

Järnvägen har efterhand fått en allt störrebetydelse och persontrafiken ökar stadigt.Restiderna till Linköping är idag betydligt kortare än till Jönköping,vilket också återspeglas i passagerarvolymen. Från och med 2011finns även direktgående tåg mellan Norrköping och Jönköping.

Tillsammans med grannarna Aneby och Boxholm arbetar Tranåskommun för pendelstopp även i de mindre tätorterna, i första handStrålsnäs, Sommens samhälle och Frinnaryd. Mark för perrong/resecentrum finns avsatt i både Sommens samhälle och i Gripen-berg, se respektive fördjupning.

Kommunens busslinjer har överlag en låg beläggningsgrad menfyller en viktigt social funktion. Landsbygdslinjerna baseras huvud-sakligen på skolskjutstrafiken kompletterad med anropsstyrd när-trafik som efter en inledande försöksperiod visat sig vara en lyckadsatsning.

Godstransporter till och från kommunen sker uteslutande med väg-trafik. Vägstandarden på de viktigaste transportlederna är i stortsett bra med undantag för delar av 133: an samt för Rv 32 sträckanTraneryd - Aneby. Den mest påtagliga trafikproppen – den under-dimensionerade tunneln i Gripenberg – ska ersättas med en ny, såäven tung trafik kan passera planskilt.

Inte minst av miljöskäl är det dock viktigt att få över så mycket avgodstransporterna som möjligt på järnväg. En terminal för omlast-ning mellan väg och järnväg har diskuterats och ett lämpligt lägehar identifierats i anslutning till Hubbarps industriområde. Efterfrå-gan är emellertid ännu inte klarlagd, men då planeringen är inrik-tad mot sagda terminal finns inte längre några skäl att bevakade,sedan länge outnyttjade, stickspår som delvis finns kvar i anslut-ning till västra industriområdet.

Götalandsbanan är en framtida höghastighetsjärnväg som plane-ras längs sträckan Stockholm – Linköping – Jönköping – Göteborg.Huvudsyftet med projekt är att avsevärt minska restiderna mellanstörre städer men även att frigöra kapacitet på den befintliga stam-banan.

De nya snabbspåren skall enligt förslaget också kunna användasför att utveckla regionaltrafiken. I pågående utredningar har Tranåstätort en nyckelroll och berörs av flera olika alternativ, inklusive ettstationsläge.

Inriktning och PrioriteringarUtvidgade bostads- och arbetsmarknadsregioner, det som brukarkallas regionförstoring, är grundläggande för kommunens framtidautveckling och förutsätter effektiva kommunikationer med minstamöjliga miljöbelastning.

Koncentrationen av befolkning och verksamheter till Tranås tätortär i sammanhanget en fördel eftersom det underlättar för en resurs-snål infrastruktur. Med sådana förutsättningar är det av centralbetydelse att de olika trafikslagen – gång, cykel, bil, buss, tåg etc –så bra som möjligt kan samverka med varandra. Det måste varasmidigt att byta mellan olika transportmedel.

- Nya bostads- och verksamhetsområden ska anslutas till befintligasystem för gång- cykel- och kollektivtrafik.- I området kring Tranås resecentrum är förutsättningarna för bytemellan transportslagen prioriterade.- I Sommens samhälle och i Gripenberg skall det finnas möjlighet tillframtida pendeltågstopp.- Läge för omlastningsterminal (kombiterminal) får bestämmas när-mare i samband med Götalandsbaneutredningen.

På landsbygden och i de mindre tätorterna gäller andra förutsätt-ningar. Kollektivtrafiken har svårt att få tillräckligt underlag och bilenär för de flesta ett definitivt måste. Standarden på de mindre vä-garna, inte minst det enskilda vägnätet, har stor betydelse. Utifrånmålsättningarna om en balanserad befolkningstillväxt och ett varie-rat boende måste kommunikationerna på landsbygden hålla enacceptabel och tillförlitlig nivå.

I en översiktlig förstudie av Tranås gatunät redovisas förslag tillframtida trafiklösningar. Det övergripande syftet är att kunna an-passa trafiknätet till planerade expansionsområden och förtätningar,förbättra kopplingen mellan östra och västra delarn a av Tranåssamt att skapa en inre och yttre ringled som avlaster centrala delar.

De områden och frågor som särskilt studerats är:- Ny passage för både bil, gång- och cykeltrafik under järnvägeni centralt läge- Nya cirkulationsplatser vid Stridabron, södra änden av Storga-tan, samt längs Ydrevägen

X2000 - den första generationens snabbtåg

13

Schematisk bild av förslaget till ändringar i Tranås trafiksystem

- Förlängning av Västra vägen parallellt med järvägen med kopp-ling till cirkulationsplatsen vid Stridabron- Verkstadsgatan som primär infart för tung trafik från norr- En omgradering av gatunätet som ger Tranås en yttre och eninre ringled

Nedan visas en schematisk bild av de förslag som ingår i förstudien.I fördjupingarna för olika delområden beskrivs även kommunika-tionerna i relation till de specifika utvecklingsfrågorna för respektiveområde, se vidare i Del 2: Områdesfördjupningar.

För gång- och cykelbanenätet (GC-nätet) gäller generellt att allanya bostads- och verksamhetsområden ansluts och att anslutningarmellan befintliga områden förbättras genom nyanläggning och upp-gradering. GC-anslutningar mellan Tranås, Sommen och Gripen-berg bör på sikt gå att skapa genom att följa gamla vägsträckor.

Bland alla kommunikationsfrågor intar emellertid Götalandsbananen särställning. Det kan inte nog understrykas vilken betydelsedetta kan få för kommunens framtid. Den pågående utredningenger kommunen alternativa scenarier att arbeta med:

- Götalandsbanan väster om Tranås med kopplingspunkter för avoch påfart av snabba regionaltåg med bytespunkter för resenäreri Linköping och Jönköping- Götalandsbanan genom Tranås i tunnel och bytespunkt (station)för resenärer i kombination med ovanstående kopplingspunkter

Då utredningsarbetet för närvarande är vilande finns ingen anled-ning till några särskilda ställningstaganden i föreliggande översikts-plan utan frågan får i sin helhet hanteras i en framtida fördjupning.Berört utredningsstråk redovisas i kapitel ”riksintressen” och det avTranås kommun förordade alternativet framgår schematiskt på bi-fogad översiktskarta.

14

Bilden ovan: Vattenkraftstationen i Olstorp som ägsav Tranås energi.Till vänster: Skoboviken med delar av Norraby i för-grunden. Här planeras för framtida bostadsbebyggelseoch rekreationsområden som aktualiseras i takt medatt den fd deponiverksamheten avvecklas. Se vidarei den särskilda fördjupningen för Norraby.

Från och med 2009 års ingång deponeras inte längre något avfallpå Norraby deponi. Övriga verksamheter i området såsom sorte-ring, omlastning samt behandling av återvinningsmaterial fortsätterdock som förut. Avslutningsarbetena inklusive sluttäckning kommeratt pågå under lång tid, sannolikt 15-20 år och därefter måstedeponiområdet för all framtid skyddas mot påverkan som kan ledatill att föroreningar sprids.

Hur olika typer av avfall avses att hanteras beskrivs i kommunensavfallsplan. I enlighet med gällande plan går idag allt hushållsavfalltill förbränning eftersom utsortering av den organiska delen förkompostering/rötning tidigare bedömts bli för dyrt. Avfallsplanen äremellertid under revidering, vilket kan leda till förändringar i avfalls-hanteringen.

Den före detta deponin gränsar mot Norraby bostadsområde ochGolfbana samt sjön Sommen. I en särskild fördjupning redovisashur området kan utvecklas med ytterligare bostäder och hamn utmot sjön samtidigt som den fd deponin kan fylla en funktion somgrönområde. En sådan markanvändning förutsätter dock att pågå-ende verksamhet avslutas eller anpassas så att den inte längremedför några störningar eller risker för omgivningen.

Gällande energiplan för Tranås kom-mun antogs av kommunfullmäktige iseptember 2009 och är alltså relativtfärsk. I planen redovisas strategier ochåtgärdsförslag utifrån 5 huvudsakligainsatsområden:1. Energieffektivisering och hushållning2. Produktion och distribution av förnyelsebar energi3. Energieffektiva transporter4. Återvinning och kretslopp5. Leveranstrygghet och säkerhet

Lokalisering och utformning av denbyggda miljön har i sammanhanget storbetydelse för hur mycket- och vilketslags energi som används.

Statistik från bl a SCB visar här att Tranås i jämförelse med andrakommuner ligger lågt när det gäller energiförbrukning och utsläppav koldioxid. Viktiga förklaringar till detta är koncentrationen avbefolkning och verksamheter till Tranås tätort, ett högt nyttjande avpendeltågstrafiken, en stark lokal arbetsmarkand samt en höganslutnignsgrad till fjärrvärmenätet.

De utbyggnadsstragier som gäller för Tranås och Sommens sam-hälle, där den största delen av bebyggelseutvecklingen förväntasske, ska ta fasta på dessa fördelar och bidra till relativt ”runda” ortermed handel, service och resecentrum i centrala lägen.

Genom att samtidigt bygga bort barriärer och skapa nya stråk förgång- och cykeltrafik ska anslutningarna mellan olika stads- ochkommundelar förbättras så att tillgängligheten kan bibehållas utanatt bilberoendet behöver öka, se vidare i avsnittet om kommunika-tioner samt respektive områdesfördjupning.

Uppförandet av en ny biobränslebaserad kraftvärmeanläggningkommer att innebära en påtaglig ökning av den lokala energi-produktionen och ge ytterligare kapacitet för fjärrvärmeutbyggnad.Projektet befinner sig i dagsläget i detaljplaneskede. I vilken omfatt-ning nya områden kommer att anslutas till fjärrvärmenätet berorframförallt på om det finns tillräckligt underlag.

De nya byggregler som träder i kraft fr o m oktober2011 innebär en ytterligare skärpning av kraven påenergieffektivitet och på längre sikt gäller ett EU - direk-tiv som säger att år 2020 ska alla nya byggnader varaså kallade nära nollenergibyggnader.

Förutsättningarna för vindkraftetablering i kommunenredovisas i ett eget avsnitt.

Energiplanering

Avfall & Återvinning

15

Området kring Lillån är känsligt för höga vattenflöden

Enligt 4 kapitlet 1 § PBL ska översiktsplanen redovisa de miljö- ochriskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av markoch vatten. För några av miljöfaktorerna gäller särskilda miljö-kvalitetsnormer, vilka är bindande (lag). I andra fall finns ofta riktlin-jer och gränsvärden i form av t ex säkerhetsavstånd, uppmättanivåer etc. Kartläggning och hantering av risk och miljöfaktorer ärett löpande arbete som både syftar till att upptäcka nya och åtgärda/hantera befintliga problem. Vid detaljplaneläggning görs alltid meringående bedömningar av miljö- och riskfaktorer utifrån planenssyfte och det specifika område som avses.

Riskobjekt/farlig verksamhetVerksamheter som kan innebära risk för omgivningen genom gas-utsläpp, explosioner mm finns på många håll. Hit hör t ex bensin-stationer, gasledningar, bränsledepåer samt lager och butiker somhanterar explosiva eller brandfarliga ämnen. Vid nybyggnationkrävs skyddsavstånd till annan bebyggelse. Carpenters fabrik ärklassad som sk Sevesoanläggning (EU-direktiv efter en allvarligolycka i Seveso, Italien), dvs en anläggning som vid en olyckshän-delse kan orsaka allvarliga och omfattande skador på människoroch miljö. Ytterligare ett antal större industrier kan vid brand ut-veckla kraftig miljö- och hälsofarlig rök. Andra risker att beakta ärverksamheter som hanterar kemikalier samt risker med anlägg-ningar för eldistribution.

Vägar och järnvägar med farlig godsDen övervägande delen farligt gods, ffa gaser, går via järnvägenvilken passerar genom både Gripenberg, Tranås och Sommenssamhälle. En olycka med farligt gods skulle kunna kräva en utrym-ning inom ett avstånd på 300 meter eller mer. På detta avstånd finnsäldreboenden, skolor, köpcentrum, bostäder, industrier, kyrkor samtstörre delen av centrumbebyggelsen i de orter järnvägen passe-rar. Rekommenderad väg för transport av farligt gods är Riksväg32 och genom Tranås centrum begränsas sådana transporter avett förbud mot att passera en tänkt linje från Grännavägen till Freja-vägen. Planerade utbyggnadsområden för industri ligger i direktanslutning till Rv 32. Vid lokalisering av ny bebyggelse närmare än100 meter från rekommenderad väg för farligt godsska särskild riskbedömning göras.

ÖversvämningarÖversvämningar kan leda till vattenskador, ero-sion, ras, skred mm men också till spridning avföroreningar. Generellt sett är risken för översväm-ningar störst i låglänta områden i anslutning till sjöaroch vattendrag. Känsliga ställen är också där vat-tendrag passerar låga broar och smala passagersom lätt kan täppas igen eller har begränsad kapa-citet, liksom särskilt utsatta delar av dagvatten-systemet.

Svartåns flöde genom Tranås tätort är emellertidganska enkelt att reglera via befintliga dammluckor.Mot bakgrund av uppmärksammade problem i sam-band med översvämningarna 2007 har Lillånmuddrats och fördröjningsmagasin anlagts på tvåplatser (Källås och Skyttegatan).

Med MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) somansvarig pågår en nationell översyn i tre steg:1. Preliminär riskbedömning 20112. Kartering av översvämningsområden och risker 20133. Utarbetande av riskhanteringsplanerMed detta som underlag blir det möjligt att ta fram ytterligare rekom-mendationer och åtgärdsförslag för att minska sårbarheten vid högavattenflöden.

Stormar och snöoväderTranås kommun har vid åtminstone två tillfällen drabbats av allvar-ligare vinterstormar under senare år. Vinden, framförallt i kombina-tion med blötsnö, kan innebära stora påfrestningar på träd, led-ningar mm. Förutom direkta olycksrisker och skador på skogsmarkinnebär det vanligtvis att ett antal hushåll blir strömlösa och/elleravskurna från omvärlden pga nedfallna träd.

SkogsbränderSkogarna i kommunen består till stor del av blandskog vilket görden mer motståndskraftig mot bränder.

Skred- och rasriskområdenSkred och rasrisker har framförallt uppmärksammats i sambandmed höga vattenflöden, se ovan. I övrigt har inga särskilda risk-områden i detta avseende kunnat identifieras.

TrafikolyckorDen långsiktiga trenden i samhället är att antalet döda och svårtskadade i trafiken minskar. Ser man dessutom denna utveckling irelation till trafikmängden så är minskningen påtaglig, med t ex enhalvering sedan slutet av 80-talet. De senaste åren har emellertidantalet olyckor ökat något med en tydlig koppling till alkohol ochdroger. Särskilt riskfyllda miljöer är stråk och passager där mjukaoch hårda trafikslag möts liksom skolor och liknande platser medmycket och blandad persontrafik. Järnvägen är, ur suicidsynpunkt,en särskild risk som måste åtgärdas genom bl a förbättrade synfält.

Miljö- och Riskfaktorer

16

SkyddsobjektSkyddsobjekt är funktioner och platser som är särskilt känsliga förstörningar. Hit räknas skolor, äldreboenden och sjukhus men ocksåstörre samlingslokaler (lokaler för fler än 150 personer) eller andraplatser där många personer vistas. Lokaler med särskild skydds-status beaktas bland annat genom tätare tillsynsintervall,prioriteringar i insatsplaneringen samt genom särskild hänsyn iden fysiska planeringen. Till skyddsobjekten hör också de vikti-gaste samhällsfunktionerna: elförsörjning, vattendistribution, fjärr-värme, avfallshantering samt kommunikationer (transporter, teleoch data). De senaste årens mest uppmärksammade problem harvarit elförsörjningen i samband med oväder. Genom att de mestutsatta delarna av nätet byggs om till markkabel och tillgången påreservkraft förbättrats har sårbarheten efterhand minskat.

SkyddsanordningarMånga risk- och skyddsobjekt är kringgärdade med synliga ellerosynliga restriktioner. Förutom de generella skyddsavstånd ochgränsvärden som gäller för olika typer av verksamheter finns ävensärskilt avgränsade skyddsområden för bland annat vattentäkter,avfallsupplag, reningsverk mm.

Utsläpp till vattenEtt av de övergripande miljöproblemen i kommunen är utläckageav näringsämnen i sjöar och vattendrag, en fråga som behandlasi avsnittet om vatten. Utsläpp av mer akut karaktär kan uppstå isamband med olyckor, t ex en trafikolycka med farliga kemikalierinblandade eller en brand som genererar giftigt släckvatten.Okontrollerade utsläpp kan även uppstå i samband med över-svämningar.

Utsläpp till luftHalterna av svaveldioxid, kväveoxider och bensen har minskatsedan slutet av 1980, framförallt genom en bättre avgasrening frånbilar och annan förbränning. Mätningar i Tranås tätort visar atthalterna ligger väl under gällande miljökvalitetsnormer, men vadbeträffar bensen och partiklar överskrids undre utvärderingströskelnvilket ställer krav på fortsatta mätningar. Den huvudsakliga utsläpp-skällan är biltrafik och eldning och problemen är framförallt koncen-trerade till centrala delar av Tranås tätort. Enligt en genomfördklimatstudie finns ett stråk längs de östra, låglänta, delarna av Tranåstätort där risken är särskilt stor att luftföroreningar kan dröja sigkvar. Luftburen påverkan kan lokalt förekomma från många olikaverksamheter och ge upphov till t ex lukt, spridning av allergenermm vilket kan kräva skyddsavstånd till bostadsbebyggelse ellerandra områden där människor varaktigt vistas.

Förorenade områdenI kommunen finns 276 registrerade områden med potentiella föro-reningar, varav 33 är riskklassade. I dagsläget placeras inget avobjekten i riskklass 1, medan det finns 7 objekt i riskklass 2. Gamlaavfallsupplag finns på flera håll och för 6 av dessa gäller särskildaområdesbestämmelser och vid den fd avfallsdeponin i Norrabykommer avslutningsarbeten att pågå under lång tid. Undersök-ningar av bottensediment i sjöar och vattendrag visar att ffa Svartånoch Lillån genom Tranås tätort har förorenade bottnar till följd avhistoriska industriutsläpp. För Jönköpings län gäller ett regionaltprogram för sanering och återställning av förorenade områdenoch framförallt bör områden där det finns risk för spridning åtgär-das.

Radon och elektromagnetisk strålningElektromagnetiska fält finns framförallt i anslutning till de stora 400kV – ledningar som genomkorsar kommunens inre delar. Andrastrålningskällor är mindre kraftledningar, tele- och TV – master etc.Länsstyrelsens rekommendation är att fältstyrkan där människorvistas längre perioder inte bör överskrida 0,2 mikrotesla, vilketäven är kommunens utgångspunkt i lokaliseringsfrågor. För attminska påverkan bör elförsörjningen så långt möjligt ske genommarkförlagd kabel. Kommunens radonriskkartering bygger huvud-sakligen på förekomsten av isälvsavlagringar och bör komplette-ras med ytterligare underlag för en bättre anlays. Generellt rekom-menderas att bygga med så kallat radonsäkert utförande.

Bullerutsatta områdenDen främsta bullerkällan i kommunen är väg och järnvägstrafik.och de flesta bullerstörda bostäderna finns därför i Tranås tätort,Gripenberg och Sommens samhälle. Målsättningen är att dennapåverkan ska kunna minskas i takt med att bebyggelse och infra-struktur utvecklas. Lokalt kan även andra bullerkällor, t ex motor-sport, skjutning, industrier, festlokaler etc ge upphov till störningarpå omgivningen. Med anledning av planerad bostadsexpansionmot Hätte och Bredstorp har en översiktlig bullerberäkning genom-förts för motocrossbanan. För flera av de åtgärder som översikts-planen redovisar kommer bullerutredning att aktualiseras i sam-band med detaljplaneläggning. Riktvärden för buller med avse-ende på såväl nybyggnation som befintlig bebyggelse ochrekreationsområden finns på Naturvårdsverkets hemsida.

Riskgeografi och BeredskapOlycksrisker med konsekvenser för liv och hälsa finns över helakommunens yta, främst på- och i anslutning till vägnätet. Koncen-trationen av befolkning och verksamheter kring Tranås tätort, inne-bär både för- och nackdelar. Det är relativt lätt att snabbt nå ut medhjälp till en stor del av befolkningen, här ligger Tranås i topp ilandet, samtidigt som eventuell större olycka i centrum kan drabbaen stor del av invånarna. Beredskapen i kommunen är dimensio-nerad för frekventa händelser som bostadsbrand och trafikolyckor.Inom Jönköpings län finns avtal om samverkan för att klara störrebränder och olyckor. 80 % av invånarna i kommunen nås avräddningstjänst inom 10 minuters insatstid, 97,4 % inom 20 minuteroch 100 % inom 30 minuter. Vid planering av ny infrastruktur ochbebyggelse måste hänsyn alltid tas till att insatstiden inte förlängsutan helst förkortas.

Lokalisering och SkyddsavståndMånga verksamheter, även om de inte är att betrakta som risk-objekt, påverkar sin omgivning på ett sådant vis att det krävs ettskyddsavstånd till bostäder eller andra miljöer där människor var-aktigt vistas. Detta gäller t ex industrier, kommunikationsleder, djur-hållning, kraftledningar mm. Ett skyddsavstånd kan uttryckas i me-ter, men också i form av ljudnivåer, fältstrålning, koncentrationeroch halter mm. Generella riktlinjer utfärdas av bland annat Boverketoch Naturvårdsverket och är tillämpbara både för att skydda män-niskor och miljö och att ge verksamheterna i fråga bra förutsätt-ningar för fortsatt drift och utveckling. Genom att välja olikaexpansionsriktning för konkurrerande markanvändning, t ex indu-stri kontra bostäder, har avvägningar gjorts på den skalnivå somöversiktsplanen representerar. En bedömning av hur riktlinjernaska tillämpas i samband med detaljplaneläggning måste dock görasutifrån faktiska förutsättningar i det enskilda fallet.

17

I kommunen finns flera hundra objekt och områden med dokumen-terat höga naturvärden. Skyddsstatusen varierar men som regelkräver ett dokumenterat naturvärde också särskilda hänsynstag-anden.

Naturreservat bildas i syfte att bevara biologiskt mångfald ochvärdefulla naturmiljöer eller att tillgodose behovet av områden förfriluftslivet. De naturreservat som finns i Tranås kommun är: Ekberg-sparken, Holavedens urskog, Huluskogen, Illern, Romanäs udde,Stänkelstorp samt Älmås askskog. För alla naturreservat gällersärskilda föreskrifter och mer eller mindre omfattande skötselplaner.

Natura 2000 har som syfte att skapa ett nätverk av skyddadenaturtyper och livsmiljöer för de arter som EU - länderna kommitöverens om. De Natura 2000-områden som finns i Tranås kom-mun är: Blankhester, Botorp, Drängagråten, Ekbergsparken, Hult-arp, Huluskogen, Måltorpet Gransbo, Ryggestorp, Strånnesjön,Sötåsasjön samt Älmås askskog. Vad som gäller i ett Natura 2000 –område regleras i en så kallad bevarandeplan.

Riksintresse för naturvård innebär att detta intresse skall varaöverordnat andra allmänna intressen i det aktuella området. I Tranåskommun är sjön Sommen, delar av Svartån med Noen ochSäbysjön samt några av de mest välbevarade naturbetesmarke-rna klassade som riksintresse för naturvård.

Nyckelbiotoper och Biotopskydd är mindre mark- och vatten-områden som utgör livsmiljö för hotade växt- och djurarter. Nyckel-biotoper avgränsas i skogsmark av Skogsstyrelsen och i odlings-landskapet av Länsstyrelsen. En nyckelbiotop kan utpekas sombiotopskyddsområde vilket innebär att det formella skyddet för-stärks. Det finns två typer av biotopskydd, dels ett generellt skyddför vissa angivna typer av livsmiljöer och dels enskilda fall däransvarig myndighet förklarar ett avgränsat område för biotop-skyddsområde. Generellt skydd gäller för alléer, källor med omgi-vande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen och pilevallar (alléerav pilträd).

Strandskyddet i Tranås kommun är generellt 100 meter utom försjöarna Noen och Valen där det har utvidgats till 200 meter. Isamband med ny lagstiftning är det utvidgade strandskyddet före-mål för en översyn och Tranås kommun har förordat en återgångtill generella 100 meter.

Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligtpåverkats av exploatering ska skyddas mot åtgärder som påtagligtkan påverka områdets karaktär. I Tranås kommun finns 2 sådanaområden utpekade: nordvästra kommundelen samt sjön Sommenmed omgivningar. Båda områdena sträcker sig över kommun-gränsen. Sjön Sommen behandlas i sin helhet under avsnittet omriksintressen.

Omlöpet, ”laxtrappa”, vid Åsvallehlut

Natur och Naturvård

18

Värdefull natur i Tranås kommunStörre sammanhängande områden med höganaturvärden. Se även bifogad temakarta Naturoch Kulturmiljö.

Ekologiskt känsliga områden av lite större omfattning är delsAdelövsstråket och Vänstern-Kalven- Fruckenbåda i nordvästrakommundelen, dels Rubban vid sjön Sommen i sydost.

Ängs- och hagmarker har generellt sett höga naturvärden. I kom-munen finns över 150 inventerade och värdeklassade objekt.

Sjöar, Vattendrag och Våtmarker har i princip alltid ett skydds-värde. Vattenfrågorna och den nya vattenförvaltning som är ettled i genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vanligenkallat Vattendirektivet) behandlas i sin helhet i ett eget avsnitt.

Inriktning och PrioriteringarFör åtgärder och verksamheter som berör ett område medformellt skydd krävs så gott som alltid tillstånd, såvida det intehandlar om åtgärder som direkt hänger samman med skötselnoch förvaltningen av det berörda området. En tillståndsansökanförutsätter i de flesta fall att en miljökonsekvensbeskrivningupprättas. Processen regleras i 7 kap miljöbalken.

När det gäller naturvärden som saknar formellt skydd, vilket finnsöver hela kommunens yta, måste en avvägning göras i varjeenskilt fall, lämpligen i samband med att planprogram ellermotsvarande upprättas. Vid eventuella tveksamheter skallinventering och bedömning utföras av sakkunnig i naturvårds-frågor.

I dagsläget saknas en sammanhållande strategi för naturvård iTranås kommun. Att ta fram ett kommuntäckande naturvårds-program är därför en prioriterad planeringsuppgift som börutföras under de närmaste åren. Tre större sammanhängandeområden är sedan tidigare prioriterade i det fortsatta inventering-sarbetet:- ”Adelövsstråket” från Huluskogen i norr till väg 133 i söder- Svartån med omgivningar från Ekbergsparken till Säbysjön- Rubbans dalgång med omgivningar

19

I stort sett hela kommunen ligger inom Svartåns avrinnings-område. Detta sönderfaller i sin tur i ett större antal del-avrinningsområden, varav ett 30 - tal helt eller delvis liggerinom kommungränsen. Karaktären på de olika vatten-förekomsterna skiljer sig mycket åt

I den nordvästra delen av kommunen finns sjöarna Vän-stern, Kalven, Frucken och Loren som är sammanlänkadevia Noån samt ett pärlband av mindre sjöar, däribland Storeoch Lille Glan, som ligger längs Adelövsån. Dessa vatten-områden ligger i relativt opåverkade omgivningar som istora delar klassats som ekologiskt känsliga.

I söder anslutar Noen, Valen samt Sötåsasjön. Noen ochdess utflöde via Noån mot Ralången utgör riksintresse förnaturvård.

Längre österut domineras vattenmiljön av Svartån som rin-ner fram genom Säbydalens jordbrukslandskap, viaSäbysjön vidare genom Tranås tätort där Lillån ansluteroch ut i sjön Sommen. Från norr ansluter också Dryllån vianågra mindre sjöar till Svartån strax öster om Gripenberg.Från söder rinner Rallån ut i Säbysjön. Svartån t o mSäbysjön är av riksintresse för naturvård och är ett av lä-nets artrikaste vatten, dock starkt påverkat av övergödning.

Längst i öster gränsar kommunen mot sjön Sommen, enklarvattensjö av riksintresse för naturvård, yrkesfiske ochrörligt friluftsliv. Indirekt är sjön också den primära vattentäktenför Tranås och Boxholms kommuner. I nära anslutning tillTranås tätort finns också sjöarna Illern, som ligger inomIllerns naturreservat, och Strånnesjön.

Kommunen är som helhet fattig på våtmarker. Hultamaden, Östanå-parken, Källås och Kärrs sumpskogar är de våtmarker som be-döms ha störst naturvärden. Två mindre våtmarker – Hultarp ochDrängagråten – ingår i Natura 2000 - nätverket. Vid Nostorp,söder om Adelöv, finns en större anlagd våtmark.

Större grundvattenförekomster bedöms huvudsakligen finnas längsde tre nord-sydliga isälvsstråken Adelövsstråket, Jordfällanstråketoch Sommenstråket. Störst uttagsmöjligheter bedöms finnas iJordfällanstråket.

Många olika anspråkVatten är en livsavgörande resurs som många gör anspråk på.Det är inte bara vårt viktigaste livsmedel utan också livsmiljö förväxter och djur. Vatten behövs för en mängd nödvändiga ända-mål, t ex bevattning, hygien, transport mm och så gott som allaupplever också närheten till sjöar och vattendrag som något tillta-lande.

För växt och djurlivet har några vatten pekats ut som särskilt vär-defulla. Det gäller Noen, Sötåsasjön och Sommen (nationellt vär-defulla) samt Vänstern, Säbysjön, Svartån (sträckan Säbysjön –Sommen) och Rallån (regionalt värdefulla). Därutöver är Sötsåsa-sjön och Strånnasjön skyddade som Natura 2000 – områden. Ikategorin särskilt värdefulla naturmiljöer ingår även våtmarkerna.

Kommunens dricksvattenförsörjning baseras på en inducerad infil-trationsanläggning i Scoutvik samt grundvattenverk i Gripenberg(Finnanäs), Linderås och Säby. Samtliga dessa vattentäkter har ettfastställt skyddsområde. Grundvattenverken kommer efterhand atttas ur bruk och istället försörjas via överföringsledningar från Tranåsvattenverk. Övriga delar av i kommunen försörjs genom enskildavattentäkter.

För reservtäkt används idag den fd råvattentäkten i sjön Sommenoch även grundvattentäkterna i Finnanäs och Sommens samhällekommer under en tid att bibehållas för reservändamål.

Grundvattentillgångar som på sikt kan få stor betydelse för vatten-försörjningen finns dels söder om sjön Illern som ligger i näraanslutning till Tranås tätort, men framförallt i de stora isälvsavlagringa-rna i det så kallade Jordfällanstråket norr om Linderås och Gripen-berg.

Sjöar och vattendrag är även recipienter (mottagare) av renatavloppsvatten och dagvatten i olika former. Utsläpp sker dels viapunktutsläpp från kommunala och enskilda avloppsrenings-anläggningar och dels via diffusa utsläpp från markläckage,ytavrinning och nedfall från luften. Mest känsliga för sådana utsläppär självfallet vatten som redan har en hög näringsbelastning. ITranås kommun gäller detta främst Svartån och Säbysjön.

Vatten

20

Svartåns utlopp i Säbysjön med Riksväg 32 i förgrunden

Så gott som alla sjöar och vattendrag har ett värde för rekreationoch friluftsliv. Av särskilt stor betydelse är framförallt de tätortsnäravattnen, dvs sjön Sommen, Svartån genom Tranås tätort samtIllern och Strånnesjön. Noen, Vänstern, Säbysjön och Sommenbedöms samtliga som särskilt värdefulla fiskesjöar.

Boende vid sjöar och vattendrag är generellt sett eftertraktat, isynnerhet i tätortsnära lägen och där det finns tillgång till utbyggdinfrastruktur. Trycket är som störst längs sjön Sommen men kon-centrationer finns även kring Säbysjön och i norra delarna avNoen.

Vattendirektivet – Ny vattenförvaltningenSedan år 2000 finns ett Europeiskt ramdirektiv för vatten, vanligenkallat Vattendirektivet, som förbinder samtliga EU – länder att arbetapå ett gemensamt sätt med vattenfrågor.

I Sverige kallas arbetet med direktivet för vattenförvaltning ochinnebär i det första steget en kartläggning och analys över dehuvudsakliga vattenförekomsterna. Kartläggningen ska svara påhur våra vatten mår idag och vilka miljöproblem som hotar vatten-kvalitén.

Utifrån detta görs en statusklassificering baserad på 7 miljöpro-blem: försurning, övergödning, främmande arter, miljögifter, vatten-uttag, fysiska förändringar samt övriga vattenkvalitetsproblem.

Målet är att alla vatten senast år 2015 skall klara kraven för vadsom kallas ”god status” och i Sverige kommer detta till uttryck i formav miljökvalitetsnormer.

Miljökvalitetsnormerna baseras på den status som förekomsten harenligt aktuell klassificering och innebär i princip att inget vatten medgod status får försämras och vatten med sämre status senast år2015 ska uppnå normerna för god status. I många fall gäller dockundantag, antingen i form av ett lägre kvalitetskrav eller i form avförlängd tidsfrist.

De tre viktigaste undantagen som gjorts förmiljökvaltitetsnormerna i i Tranås kommun är:- Sänkt kvalitetskrav för kvicksilver pga de högabakgrundshalter som finns i Sverige- Förlängd tidsfrist för övergödda vatten pga attplanering och genomförande tar lång tid- Förlängd tidsfrist för modifierade vattendrag föratt kunna utreda lämpliga åtgärder

Omprövning av statusklassificeringar och nor-mer skall göras vart sjätte år.

I Tranås kommun har ett tiotal sjöar, lika mångavattendrag samt 17 grundvattenförekomster in-venterats och statusklassificerats. Vilka vattensom ingår och hur de har klassificerats framgårav den tematiska kartan, som kommer att uppda-teras löpande och finnas tillgänglig via kommu-nens hemsida.

Sammanfattningsvis kan sägas att de huvudsak-liga problemen i Svartåns avrinningsområde ärövergödning, vattenregleringar samt miljögifter.

Grundvattenförekomsterna i kommunen är överlag goda, bådemed avseende på kvalitativ och kvantitativ status (tillgångarna mins-kar inte med nuvarande användning).

Ytterligare en viktig nyhet som kommer med vattendirektivet är attförvaltning och åtgärder ska utgå från avrinningsområden, därTranås kommun ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt, Motalaströms avrinningsområde. Detta ökar kraven på mellankommunalsamverkan och lokala åtgärdsprogram kommer att utarbetas ochsjösättas under de närmaste åren.

Risker och hot - översiktlig bedömningRisker för negativ påverkan av yt- och grundvatten finns över helakommunens yta men självfallet i högre koncentration i de östradelarna där trycket från bebyggelse och verksamheter är somstörst. Vatten som riskerar att försämras redovisas på bifogad tema-tisk karta och planförslagets effekter på miljökvalitetsnormerna förvatten beskrivs i tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.

Miljö- och riskfaktorer som särskilt kan påverka vattenkvalitén ellerhänger samman med vattenförekomsterna är läckage från förore-nade områden, olyckor med farliga ämnen, översvämningar, täkt-verksamhet samt ras och skred. Se vidare i särskilt avsnitt.

De huvudsakliga hoten är annars av mer långsiktig karaktär. Detär i de centrala jordbruksområdena och i de östra, mer tätbebyggda,delarna av kommunen som sjöar, vattendrag och grundvatten ut-sätts för en stark påverkan via avlopp, dagvatten, markanvänd-ning etc. De mest påtagliga miljöproblemen är övergödning i Svartånoch Säbysjön samt olika former av vattenreglering och annan fy-sisk påverkan på vattendrag.

21

Inriktning och prioriteringarBåde sjön Sommen och Svartån är mellankommunala angelägen-heter och det är viktigt med en väl fungerande samverkan överhela Svartåns avrinningsområde. Berörda kommuner samarbetarbland annat inom ramen för Vattenråd Motala Ström Sydöstra ochMotala Ströms Vattenvårdsförbund. Frågor som framförallt bör prio-riteras i denna arbetsform är vattenregleringar, övergödning ochturism/friluftsliv.

- De vattenregleringar som finns idag måste ses över med hänsyntill såväl natur- och friluftsliv som till översvämningsproblematik vil-ket får vägas mot de mer ursprungliga motiven kraftproduktion ochutvidgning av jordbruksmark. För områden med potentiellaöversvämningsproblem se avsnitt Miljö- och Riskfaktorer.

- Åtgärder för minskad närsaltbelastning bör framförallt prioriteras ianslutning till de vatten där belastningen idag är som högst vilketinnebär Svartån, Säbysjön och Lillån. Den mellankommunala sam-verkan kring Svartån bör återupptas med ett nytt åtgärdsprogram.

- Turismen och friluftslivet kring våra sjöar skall kunna växa ochutvecklas, men med hänsyn till vad naturen tål. I vattenområdensom utsätts för ett särskilt hårt tryck kan åtgärder som t ex utmärk-ning av leder, skyddsområden, riktade informationsinsatser etc bliaktuella. I första hand gäller detta sjön Sommen, där kommunernaBoxholm, Ydre och Tranås samverkar kring en gemensam syn påhur sjöns värden ska tillvaratas.

I avsnittet om Naturvård utpekas Adelövsstråket (berör Adelövsån),Rubban (berör Häradsbäcken) samt Svartån från Ekbergsparkenut till Säbysjön som särskilt värdefulla områden som både innefattarvattenmiljön och omgivande landskap och därför bör prioriteras inaturvårdsarbetet.

Med fastställandet av nya miljökvalitetsnormer följer en skyl-dighet att planera och prioritera så att dessa uppfylls. Fram-förallt kommer normerna att påverka kommunens vatten-och avloppsplanering i vid bemärkelse, dvs även tillsynav enskilda avlopp, hantering av dagvatten, skydd avvattenresurser etc. Med anledning av detta gäller följandeövergripande riktlinjer:

- Kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp(VA) kommer successivt att byggas ut. Med nyaöverföringsledningar från Tranås till Gripenberg/Finna-näs och Sommens samhälle samt kan stora områdenfångas upp. Fortsat utbyggnad ska även ske söderut längssjön Sommen. De områden som på detta vis planeras föranslutning är Seglarvik, Romanäs, Övrarp, Krämarp, Sand-vik (se karta till höger) samt Säbydal.

- För de områden som redovisas som utbyggnadsom-råden för Tranås, Gripenbergs och Sommens tätorter gällergenerellt anslutning till kommunalt VA. För norra delarnaav Noen kommer en särskild utredning att göras.

Om det finns möjlighet att ansluta till kommunalt avlopp skanormalt inte tillstånd till enskilda avloppsanläggningar med-ges. För en närmare beskrivning av reglerna se miljö-och hälsoskyddsnämndens riktlinjer för enskilda avlopp.

- Vilken skyddsnivå som ska gälla för en enskild avloppsanläggningavgörs alltid i det enskilda fallet. Som utgångspunkt gäller dockkrav på hög skyddsnivå om anläggningen:1. är placerad närmare än 100 meter från svartån2. är placerad närmare än 100 meter från en sjö med en arealöver 5 hektar3. är placerad närmare än 100 meter från sjö (oavsett areal),vattendrag eller annan vattenförekomst som riskerar att itne uppnågod kemisk och/eller ekologisk status enligt miljökvalitetsnormernaför vatten i de fall anläggningen kan antas bidra till en försämring4. är placerad närmare än 50 meter från vattentäkt eller intag fördricksvatten

- För hantering av dagvatten gäller en gemensam policy för övreSvartådalen, vilket innebär Nässjö, Aneby och Tranås kommu-ner. Strävan är att primärt minska tillförseln av dagvatten, därefteratt åtgärda vid källan och i sista hand att rena dagvattnet. I sam-band med detaljplaneläggning ska alltid dagvattenhanteringen re-dovisas med hänsyn till omgivningspåverkan och förutsättningarför ett lokalt omhändertagande.

- För större delen av kommunens grundvattentillgångar bedömsinga särskilda säkerställandeåtgärder krävas för att uppfylla detnationella målet om ett långsiktigt skydd för grundvattenbärandeformationer. Med hänsyn tagen till eventuella framtida behov avny kommunal vattentäkt bör dock grundvattenresurserna i anslut-ning till sjön Illern (inom Illerns naturreservat) och Seglarvik sär-skilt beaktas. Även de stora förekomsterna i det så kalladeJordfällanstråket kan på sikt få stor bebytdelse, men ligger i ett såpass glesbebyggt och opåverkat område att några särskilda ställ-ningstaganden inte krävs.

Utbyggnad av kommunalt VA längs sjön Sommen.Befintligt - Blått, Planerat - Rosa

22

Varje tidsepok har sina kulturmiljöer. Uppifrån: Gripenbergs slott,Holavedsgymnasiet och Tranås centrum

Kulturmiljövärden kan bestå av såväl enskilda objekt som helamiljöer och finns överallt i vår omgivning. Några exempel är gamlavälbevarade byggnader, fornminnen, ursprungligavägsträckningar, välhävdade odlingslandskap mm.

Det är samspelet mellan människa och miljö som skapar kulturmiljöe-rna, och varje tidsperiod (inte minst vår egen) sätter sina spår imiljön som med tiden blir en del av kulturarvet och den lokalaidentiteten.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har ett generellt skydd genombestämmelserna i Plan och Bygglagen. Enstaka objekt eller kate-gorier har ett särskilt uttalat skydd i Kulturminneslagen, det gällerbland annat kyrkor och fornminnen samt byggnader som förklaratssom byggnadsminnen. Områden med särskilt höga kulturmiljö-värden kan förklaras som riksintressen.

I Tranås kommun finns över 150 inventerade objekt som bedömsvara av kulturhistoriskt värde. 12 av dessa är större samman-hängande områden och 10 är vägsträckor. Till detta kommer odlings-landskapets kulturmiljöer som oftast har biotopskydd. Med någotenstaka undantag är samtliga dessa objekt från tiden kring förrasekelskiftet eller äldre. När det gäller yngre arkitektur och miljöer, ffafrån efterkrigstiden och framåt, är kulturvärdena inte lika väldoku-menterade.

Vad som är typiskt för vårt län är frikyrkorörelsens och industrinsbyggnader, det småskaliga jordbrukets byggnader och odlings-landskap samt alla fornlämningar från järnåldern.

I två väsentliga avseenden avviker dock Tranås kommun: delskoncentrationen av herrgårdar och säterier i anslutning tillSäbydalen och sjön Noen, vilket beror på att adelns jordinnehavunder långa perioder varit betydande och dels att det finns mycketfå exempel på den tidiga industrin vilket har att göra med ett hårttryck på den tillgängliga marken varför äldre miljöer är kraftigt för-ändrade eller ersatta av helt nya byggnader.

Fem områden i kommunen är av kulturhistoriskt riksintresse:- Säbydalen (med bl a Gripenbergs slott, Säby kyrkby, Åbonäs,Restad, Göberga och Oberga)- Botorps Herrgård,- Fornlämningarna kring Adelöv-Kappetorp-Råssås-Nostorp- Botilstorps ängar- Tranås centrum med Storgatan

För Tranås kommun finns ett kulturminnesvårdsprogram som an-togs av fullmäktige 1992. Programmet har efterhand kommit att få ettbegränsat värde. Dels är många av åtgärdsförslagen genomfördaoch dels bygger programmet på en dokumentation från 1983 vilketinnebär att vissa objekt är kraftigt förändrade eller rentav försvunna.

Dessutom har mycket nytt inventeringsmaterial tillkommit och nyakulturmiljövärden uppmärksammats, vilket måste sättas i relation tilltidigare ställningstaganden och prioriteringar. Exempel på detta ärefterkrigstidens bebyggelse, föreningslivets historiska avtryck, ur-sprungliga industrimiljöer mm.

Inriktning och PrioriteringarKommunens uppfattning om vilka områden som är mest skydds-värda sammanfaller i stort med de utpekade riksintressena.Bevarandeförutsättningarna för respektive område redovisas iavsnittet om riksintressen. Grundregeln är dock att all kulturmiljöhar ett värde och för en avvägning i det enskilda fallet är lagstift-ningen i 3 kap PBL 12 och 13 §§ samt miljöbalkens 3 kap 6§tillämplig. Med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse avses objektoch miljöer som identifierats i befintligt kunskapsunderlag.

Underlaget fölr komnunens arbete med kulturmiljövård är generelltsett i behov av en uppdatering och som ett första steg bör ett nyttkulturhistoriskt bevarandeprogram utarbetas, så att även senareårs underlag och frågeställningar kan vägas in.

Kulturmiljö

23

Av kommunens totala yta är 18,5 %(varav 60 % åker och 40 % bete)jordbruksmark och 57 % skog. Ande-len åker som brukas ekologiskt harunder flera år varit jämförelsevis hög.Större sammanhängande - och sär-skilt bördiga - jordbruksområden finnsframförallt i Säbydalen, kring sjön Noenoch i Adelövsdalen. I övriga delardominerar skogen med inslag av min-dre jordbruksområden.

Tillsammans sysselsätter jord- ochskogsnäringen ca 200 personer ikommunen, vilket är nära nog en halv-ering sedan 1990. Det finns ca 150jordbruksföretag som så gott som ute-slutande drivs ihop med skogsbruk.En del av företagen har också kom-pletterande verksamheter som är mereller mindre knutna till basnäringen.

Både livsmedel och energi är globalabristvaror samtidigt som efterfrågan pålokalproducerat ökar vilket talar för enstor tillväxtpotential inom de areella näringarna. Jord- ochskogsbruksföretagen är grunden för en levande landsbygd ochhar stor betydelse för utveckling landsbygdsturism och friluftsliv.

Senare års stormar och översvämningar har haft konsekvenserför både jord- och skogsbruk och en fortsatt utveckling mot merextremväder kan komma att ändra förutsättningarna på ett drama-tiskt vis.

Konflikter med andra samhällsintressen kan framförallt uppstå i sam-band med större exploateringsföretag som skapar barriärer ellertar brukningsmark i anspråk. Vad som framförallt bör noteras är attmånga lantbruk är i behov av mer jordbruksmark.

I vissa fall kan också förutsättningarna för att driva ett rationellt jord-och skogsbruk stå i konflikt med natur- och kulturvärden, samtidigtsom många av dessa värden bygger på att marken faktiskt brukas.

Inriktning och PrioriteringarJord- och skogsbruk är enligt 3 kap 4 § i Miljöbalken av nationellbetydelse. Det innebär att jordbruksmark endast får tas i anspråkför bebyggelse eller anläggningar om det är nödvändigt för atttillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kantillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom attannan mark tas i anspråk.

I samma paragraf föreskrivs även att skogsmark som har bety-delse för skogsnäringen så långt möjligt skall skyddas mot åtgärdersom påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk.

Vid planering och projektering av större exploateringsföretag somt ex en väg eller järnväg, ett bostadsområde, en ledningsgata etcär det därför särskilt viktigt att ianspråktagande av jord- ochskogsbruksmark liksom åtgärder som försvårar för dessa verk-samheter så långt möjligt undviks. I synnerhet gäller detta jordbruks-mark, där den lokala efterfrågan idag är större än tillgången sam-tidigt som lokalproducerade och ekologiskt odlade livsmedel möteren allt starkare efterfrågan.

Där ianspråktagande av jord- eller skogsbruksmark inte kan und-vikas ska lösningar som minimerar intrång och övrig negativ på-verkan eftersträvas. Det innebär t ex att markkabel väljs före luft-ledningar, att bebyggelse hålls samlad och förtätning istället priori-teras, att lämpliga passager anordnas vid nyanläggning av vägaroch järnvägar osv.

Areella näringar

Säbydalen med Linderås i förgrunden

Beteshage vid sjön Sommen

24

Grus, sand och berg, även kallat ballast, utgör de värdefulla mate-rial som är intressanta för utvinning i kommunen. Den huvudsak-liga användningen är inom bygg- och anläggningsarbeten.

Framförallt naturgrus är en ändlig resurs som dessutom har storbetydelse för grundvattenbildningen. I kommunen finns tre störrenordsydliga isälvsstråk med rikliga grustillgångar, redovisade ävenunder avsnittet om vatten.

Enligt 3 kap 7 § i Miljöbalken skall mark- och vattenområden sominnehåller värdefulla ämnen och material så långt möjligt skyddasmot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett framtida utnyttjande avresursen. Styrande är också gällande nationella miljömål om attnaturgrus endast ska nyttjas när annat material inte kan kommaifråga och att naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvatten-försörjningen och för natur- och kulturlandskapet ska bevaras.

Inom kommunen finns idag 5 större produktionsområden som kanförväntas bestå under hela planperioden:

1. Nostorp/Adelöv: Området består av två delar varav den södraanvänds för produktion av grus och sand och den norra för special-material för asfalteringsarbeten med särskilt hög bärighet och slit-styrka (porfyr).2. Göberga: Grustäkt med produktion av sand, grus och betong-material.3. Hålaveden 1:48 (Ållebäcken): Grustäkt med produktion av sandoch grus.4. Klevaberget: Bergtäkt med produktion av vägmaterial. Ävenporfyr förekommer.5. Kungshult: Stentäkt med produktion av hel sten för byggnads-och prydnadsändamål samt bergkrossmaterial som biprodukt.

Porfyren i Adelöv/Nostorp är av riksintresse. Tranås kommun harvid tidigare samråd om riksintressets omfattning förordat en be-gränsning till östra sidan av vägen.

Ett ökat byggande medför naturligtvis en ökad användning av ballast-material, men andelen naturgrus har minskat kontinuerligt underde senaste 20 åren.

Dessutom finns täkter för husbehov på många håll i kommunen.För framtida ändamål finns ett höjdområde - Ulvsbo - utpekat norrom Duvebovägen ca 5 km från Tranås tätort, som bedöms kunnaanvändas som porfyrtäkt.

Ballastförsörjningen är i hög grad en regional fråga och material-behovet betingas framförallt av aktiviteten inom bygg- ochanläggningsbranschen. Det är därför svårt att göra analyser överhur behov och tillgångar stämmer överens på lokal nivå.

Samtidigt rör det sig om ett mycket tung transportarbete varför kortaavstånd är en viktig lokaliseringsfaktor och ofta är det bäst ommaterialbehovet kan lösas genom omfördelning av massor på plat-sen.

Med utgångspunkt i gällande miljömål bedöms andelen bergkrossfortsätta öka samtidigt som andelen naturgrus minskar. I vilken ut-sträckning återvinningsmaterial kan användas beror bland annatpå kvalitetskrav, föroreningsrisker mm.

Det finns idag inget som talar för att täktverksamhet i större skalakommer att etableras på andra platser i kommunen utan den utök-ning som på sikt kan bli aktuell för ffa Göbergatäkten kommer att skei nära anslutning till befintligt verksamhetsområde.

Inriktning och PrioriteringarI anslutning till pågående och framtida täktområden fåringa åtgärder genomföras som kan försvåra framtidatäktverksamhet. Stor restriktivitet gäller därför mot t exny bebyggelse som kan riskera att hamna inom ettframtida påverkansområde.

Vid större exploateringar skall alltid övervägas omeventuella överskottsmassor kan användas för andraprojekt. Detta gäller även vid rivning då möjligheten tillåtervinning skall uppmärksammas.

Vid tillståndsgivning för täkter skall stor hänsyn tas tillgrundvatten samt natur och kulturvärden som kanberöras och vid täktens upphörande skall möjlighetenatt skapa nya natur- och/eller rekreationsvärden sär-skilt beaktas.

Grundläggande är att användningen av naturgrus kanminimeras till förmån för andra, helst återanvända,material. Behovet av mark för upplagring och behand-ling av återvinningsmaterial är frågor som bl a hante-ras kopplat till avslutningen av Norraby Avfallsdeponi,för vilken detaljplan upprättats.

Värdefulla ämnen och material

Adelövsdalen från söder. Ett isälvsstråk med höga naturvärdenoch av stor betydelse för grundvattenbildningen.

25

VindbrukVindkraften har stora miljöfördelar eftersom den utnyttjar förnyelse-bar energi och är utsläppsfri, men påverkar samtidigt både närmiljöoch landskapsbild. Därför är lokalisering och utformning helt avgö-rande för att vindkraftens fördelar ska kunna hävdas.

Vindkraftverken har blivit både högre och effektivare vilket gjort attallt fler områden kan vara aktuella för etablering. Genom att i förstahand placera större vindkraftverk sammanhållet i grupper på deplatser där det finns mest vindenergi kan emellertid antalet påver-kade områden i förhållande till samhällsnyttan minimeras.

För Tranås kommun finns en översiktlig kartering av vindpotentia-len i upplösningen 500*500 meter. Av denna kartering framgår attde allra bästa värdena återfinns i de sydöstra och sydvästra skogs-områdena i kommunen. Ytterligare några områden beräknas hanästan lika höga värden – nordvästligaste kommundelen, västerom Sommens samhälle, öster om Säbysjön mot Illern/Mada, söderom Säbydalen samt i ett stråk söder om Trehörnavägen. Till dettakommer enskilda observationer med mer lokalt avgränsade förut-sättningar. Det måste dock poängteras att kartering av det härslaget har en felmarginal på i genomsnitt +/- 8 %, varför de får sessom en fingervisning som måste verifieras med faktiska mätvärden.

Vid etablering av vindkraftverk finns många olika intressen att tahänsyn till. Det kan vara störningar på bebyggelse i form av bulleroch skuggor, säkerhetsfrågor intill vägar och järnvägar samt medhänsyn till luftfarten, påverkan på natur, kultur och friluftsvärdenmm. För buller har Naturvårdsverket tagit fram riktlinjer som angermaxgränsen 40 dbA vid bostadshus och 35 dbA i så kallade tystaområden. Livslängden för ett vindkraftverk brukar generellt sättastill ca 25-30 år vilket kan vara en viktig aspekt i bedömningen av enenskild etablering.

Riksdagen har antagit ett planeringsmål för vindkraftsutbyggnadeni Sverige som går ut på en produktionsökning från nuvarande 1TWh/år till 10 TWh/år 2015. Ett led i detta är att från statlig sidaavgränsa riksintresseområden för vindkraft. I Tranås kommun ärdet ovan nämnda området öster om Säbysjön och vidare motIllern/Mada utpekat som riksintresse. Med hänsyn tagen till motstå-ende intressen i området delar dock inte kommunen Energi-myndighetens uppfattning att detta är ett lämpligt område, se vidarei avsnittet om riksintressen.

Inriktning och PrioriteringarRiksdagens planeringsmål ger vindkraftsintresset en stark ställninggentemot andra allmänna intressen. Inom kommunens gränserfinns flera områden som kan tänkas ha tillräcklig vindpotential. Medtanke på det stora antalet aktörer och den snabba tekniska utveck-lingen är det svårt att säga vilket eller vilka av dessa områden somefterhand kan bli aktuella för etablering. Det finns därför inga skäl attsärskilt peka ut några av dessa som område för vindbruk utan detbedöms mer ändamålsenligt att redovisa de områden där vindkraftav olika skäl inte bör etableras.

Den potential för vindkraftproduktion som finns i kommunen ska sålångt möjligt tillvaratas men med hänsyn till andra intressen. Vind-kraft får därför inte etableras i sådana lägen att det begränsarutveckling och expansion av planerade bostadsområden.

Övriga områden som bedöms direkt olämpliga för vindkraftetableringär- Riksintresse för naturvård och friluftsliv- Naturreservat och Natura 2000 – områden- Område för tätortsutveckling/tätortsnära friluftsliv- Avgränsade fördjupningsområden- LiS – områden (Landsbygdsutveckling i Sjönära läge- Stora opåverkade områden

De områden som avses är redovisade på bifogad tematisk kartaI övriga områden prövas det enskilda fallet utifrån faktiska förhål-landen.

Då en vindkraftsanläggning under lång tid begränsar mark-användningen med avseende på t ex möjligheten att uppföra nyabostäder inom påverkansområdet måste även sådana konsekven-ser tydligt redovisas vid tillståndsprövningen.

Av ansökan ska framgå vem som har ansvaret för de uppsattaverken när brukstiden gått ut och hur man ekonomiskt säkerställeravvecklingen.

En lokal förankring bidrar till en mer positiv inställning till en etable-ring och ska därför eftersträvas. Det är därför viktigt att alla berördafastighetsägare och närboende på ett tidigt stadium får informationoch ges möjlighet att påverka. Motsvarande hänsyn måste självfal-let också tas till förhållanden i eventuellt berörda grannkommuner.

I prövningsunderlaget ska framgå hur sökanden arbetat med för-ankring samt hur berörda ställer sig til en etablering. Det är positivtom alla berörda fastighetsägare kan erbjudas delägarskap.

26

Riksintressen och Natura 2000

Ett riksintresse är en kvalificerad form av allmänt intresse där statenhar förbehållit sig inflytande över kommunala beslut enligt plan- ochbygglagen. Ett riksintresse är överordnat andra allmänna intres-sen och kan vara av antingen bevarande- eller nyttjandekaraktär.Om det finns motstridiga anspråk mellan två riksintressen ska enavvägning göras så det riksintresse som bäst främjar en långsiktigtgod hushållning ges företräde. Nedanstående riksintresse-beskrivningar är endast sammanfattningar och för en fullständigredovisning av riksvärdena hänvisas till det underlag som finnstillgängligt via Länsstyrelsens hemsida.

1 Adelöv, Kappetorp, Råssås, Nostorp: riks-intresse för kulturmiljövårdOmedelbart söder om Adelövs kyrkby finns ett stort koncentreratfornlämningsområde samt en välbevarad marknadsplats medmarknadsbodar från 1700-talet. Sammantaget är detta en av lä-nets mer komplexa kulturmiljöer med en lång kontinuitet som strate-giskt belägen bosättnings- och handelsplats. Adelövs marknad ärän idag ett av kommunens mest kända evenemang. Fornlämninga-rna är skyddade enligt 2 kap fornlämningslagen och marknads-bodarna är byggnadsminnesförklarade enligt 3 kap kulturminne-slagen. Vägen mot Hullaryd är klassad som kulturmiljöväg. I norrgränsar området mot Adelövs porfyrtäkt, som också är riksintresse.

Kommunens bedömning: Inga särskilda anspråk riktas motområdet och förutsättningarna för ett bevarande bedöms som mycketgoda. Se även fördjupning för Adelövsområdet.

2 Botilstorp: riksintresse för kulturmiljövårdDe båda välbevarade gårdarna i Botilstorp väster om Adelöv ärplacerade på rad, högt belägna och omgivna av odlingsmark medhöga naturvärden. Riksintresset motiveras främst av odlings-landskapet och de många kulturspår som går att avläsa i detta.Bebyggelsekaraktären skyddas av områdesbestämmelser.

Kommunens bedömning: De kulturhistoriska värdena i odlings-landskapet är beroende av en skötsel som svårligen går att kombi-nera med ett modernt jordbruk. Riksintressets fortlevnad är därförberoende av ekonomiskt stöd för landskapsvård.

3 Botorp: riksintresse för kulturmiljövårdBotorp ligger på en udde på östra sidan av sjön Noen och ansessom ett mycket gott exempel på en mellansvensk mindre herrgårdfrån det tidiga 1800-talet. I gårdsmiljön ingår alla de byggnadersom förekom på ett större gods såsom förvaltarbostad, arbetar-bostäder, gårdsmejeri mm. Stora delar har nyligen restaureratsoch är i gott ursprungsskick. Bebyggelsen skyddas av områdes-bestämmelser. Det omgivande park- och odlingslandskapet medNatura 2000 – område förstärker gårdens bevarandestatus.

2

1

3

4

5

6

6

7

8

10

9

12

11

27

Kommunens bedömning: Botorp har ett tillfredställande skyddgenom gällande planbestämmelser och är ett av länets mest priori-terade objekt varför det finns goda förutsättningar för att områdetsnatur- och kulturvärden ska kunna upprätthållas.

4 Sjön Sommen: riksintresse för naturvård,yrkesfiske och rörligt friluftslivSjön Sommen är en näringsfattig klarvattensjö som hyser över 300öar och holmar. Genom topografin är sjön uppdelad i ett västligt ochett östligt bäcken. Tröskeln ligger mellan Torpön och fastlandet. Destörsta djupen, drygt 50 m, återfinns i det västra bäckenenet medanden mest näringsfattiga och därmed klaraste delen är det östligabäckenet. Fiskfaunan, främst då bestånden av storröding och insjö-öring, är utomordentligt värdefull. Till miljön hör också fiskgjuse ochstorlom, två störningskänsliga fågelarter. Bergbranterna kring sjönhar förutsättningar att hysa berguv och pilgrimsfalk, två hotaderovfågelarter.

Kommunens bedömning: De främsta hoten mot riksintresset ärföroreningar som kan försämra vattenkvalitén samt undanträng-ning och störningar av känsliga naturmiljöer. Samtidigt har sjön enavgörande social och ekonomisk betydelse för kommunens fram-tida utveckling. För att kunna nyttja Sommen på ett hållbart vis finnsett mellankommunalt program (SPUNS) där Tranås, Ydre ochBoxholms kommuner kommit överens om gemensamma utgångs-punkter för planering och verksamhet i anslutning till sjön. Grovtförenklat kan programmet sammanfattas i följande fem punkter:– begränsa fragmenteringen av landskapet genom att tillkommandebebyggelse eller andra anläggningar i första hand lokaliseras ianslutning till befintliga koncentrationer– undvika att skapa barriärer som hindrar det rörliga friluftsliveteller begränsar spridning av biologisk mångfald– motverka försämringar av vattenkvalitén genom åtgärder för mins-kade utsläpp av framförallt gödande ämnen– så långt möjligt kanalisera störande aktiviteter bort från känsligamiljöer– vårda och förbättra förutsättningarna för växt- och djurliv

Vid exploateringsärenden som berör sjön Sommen skall en över-ensstämmelse med SPUNS – programmet eftersträvas. Se ävenavsnitten om Vatten och om Strandskyddet.

5 Tranås Centrum med Storgatan: riksin-tresse för kulturmiljövårdRiksintresset motiveras av den monumentala stadsplanen med allé-kantat boulevardstråk, öppna platser och en väl genomförd rutnäts-plan i de centrala delarna av staden. Trots att mycket av denursprungliga bebyggelsen har rivits finns det i den norra delen avStorgatan, kv Södra dalen, en väl sammanhållen bebyggelse frånåren 1870-1900. Enstaka värdefulla objekt finns även i andra kvar-ter längs Storgatan. För Storgatan gäller en detaljplan upprättad1996 som säkerställer kulturhistoriska värdena. Planen har följtsupp med ett gestaltningsprogram.

Kommunens bedömning: Kombinationen av detaljplan ochgestaltningsprogram ger sammantaget ett bra skydd för riksintres-set. I syfte att vidareutveckla Tranås centrum är en stadsvisionunder utarbetande och i samband med detta revideras ävengestaltningsprogrammet. Se även avsnittet om Tranås Centrum.

6 Svartån (Flisbysjön-Säbysjön) och Noån(Noen-Ralången): riksintresse för naturvårdOmrådet är ett av de sista i södra Sverige med en relativt godutterstam. Svartådalen och Noåns dalgång utgör en viktig del ilandskapsbilden med ett kuperat odlingslandskap rikt på lövträdoch har en tilltalande kulturbygd. Noåns dalgång har en intressantflora med flera sällsynta växter. Sjöarna hyser även en artrik floraoch fauna med flera hotklassificerade arter. Framförallt Svartån ärhårt belastad av övergödning.

Kommunens bedömning: Utterstammen vill ha mycket fisk var-för näringsrikedomen inte är ett hot i just detta avseende. Systemetsvärden hotas dock i sin helhet av igenväxning och övergödningpåverkar även den nedströms liggande sjön Sommen som är ennäringsfattig klarvattensjö. Det tidigare mellankommunala program-samarbetet för att minska näringsbelastningen bör återupptas

7 Säbydalen: riksintresse för kulturmiljövårdSäbydalen är en av länets största sammanhängande riksintresse-miljöer. Här finns – inom ett och samma område - en stor koncentra-tion av fornlämningar, kyrkobebyggelse av medeltida ursprung,en utpräglad herrgårdsbygd och en samlad sekelskiftesbebyggelse.Få områden i länet har alltsedan stenåldern och in i 1900-taletspelat en så central roll i en regiondels utveckling. Landskapet harhöga bevarandevärden och är av stor visuell betydelse för helhe-ten. Byggnader som intar en särställning är Säby kyrka och Gripen-bergs slott men här finns också en mängd andra mycket värdefullaobjekt såsom Göberga, Restad, Åbonäs och Traneryds herrgårdarsamt Ådala handelsgård och Säthälla gästgivaregård. Områdetberörs av både väg- och järnvägsutredningar (förbifart Gripen-berg respektive Götalandsbanan). Eftersom samhällets resurserför kulturmiljövård är mycket begränsade finns en fortlöpande riskför att kulturhistoriska värden utarmas.

Kommunens bedömning och rekommendationer: Områdetsstorlek och komplexitet gör att många olika, men i huvudsak fören-liga, intressen skall hanteras. Här finns också starka naturvårdsint-ressen huvudsakligen kopplade till Svartån (se ovan) och Säbysjönsamt Natura 2000 området Säthälla/Katarp. Framförallt finns hären väsentlig del av kommunens bästa jordbruksmark vilket måstebeaktas i både bevarande- och exploateringssammanhang ochdet går inte att bortse från jordbrukets behov av moderna ochändamålsenliga anläggningar. Området berörs av pågående ut-redningar om Götalandsbanan vilket innebär att olika riksintressenmåste vägas mot varandra.

8 Adelövs porfyrtäkt: riksintresse för natur-resurserOmrådet består av två delar varav den södra används för produk-tion av sand och grus medan den norra används för utvinning avspecialmaterial för asfalteringsarbeten med särskilt hög bärighetoch därför är av riksintresse.

Kommunens bedömning: Med tanke på närheten till Adelövskyrkby med bland annat skola och skyddsområde för vattentäktförordar Tranås kommun en avgränsning av riksintresset till östrasidan av vägen som går mellan Adelövs marknadsplats och självasamhället

28

9 Björnklo, Mada m fl: riksintresse för vind-kraftÖster om Säbysjön finns ett område som av Energimyndighetenbedöms ha goda förutsättningar för etablering av vindkraft ochdärför utpekats som riksintresse, se vidare på de tematiska vind-brukskartan. Avgränsningen bygger på en översiktlig kartering avvindenergi och förekomsten av motstående intressen som genom-fördes i samband med en riksomfattande översyn under 2008.

Kommunens bedömning: Med hänsyn till att området delvisligger inom expansionsområde för Tranås tätort och även i övrigtberör mark med höga natur- och friluftsvärden inklusive befintligsamlad fritidshusbebyggelse med stor utvecklingspotential delarinte kommunen denna uppfattning. Det finns flera områden i kom-munen som enligt samma beräkningsmodell som använts i dennationella karteringen bedöms har minst lika goda vindförhållandenoch dessutom inte hyser samma koncentration av motstående in-tressen. Området bör därför utgå i sin helhet och med anledning avpågående vindkraftärenden och den prejudicerande verkan dessakan förväntas få finner kommunen inga skäl till att i detta skede aktivtföreslå nya riksintresseområden.

10 Blankhester, 11 Ryggestorp och 12Säthälla/Katarp: riksintressen för naturvårdTre områden med välbevarade naturbetesmarker med bådelövhagar och mer öppen hagmark. Blankhester och Ryggestorpingår även i Natura 2000-nätverket, se nedan. Det största hotet äratt betesdriften skulle minska eller rentav upphöra.

Kommunens bedömning: Områdenas värden förutsätter ennaturvårdsinriktad betsdrift och skötsel av landskapselement vilketi sin tur förutsätter att det finns ett livskraftigt lantbruk.

Riksväg 32, Södra Stambanan ochUtredningsområde för Götalandsbanan: rik-sintressen för kommunikationerRiksväg 32 är tillsam-mans med väg 131Tranås viktigaste vägför-bindelse och SödraStambanan är själva or-saken till både Tranåsoch Gripenbergs exis-tens som tätorter.Götalandsbanan ärarbetsnamnet för denplanerade hög-hastighetsjärnvägenmellan Stockholm ochGöteborg. Till vänsterredovisas denutredningskorridor somavgränsats av Ban-verket. Någon närmareriksintressebeskrivningbedöms inte som nöd-vändig utan istället hän-visas till avsnittet ”Kom-munikationer”.

Natura 2000 – områdenPå senare år har riksintressen för naturvård fått sällskap av mot-svarande Europeiskt intresse genom detså kallade art ochhabitatdirektive samt fågledirektivet, vilka syftar till att skydda viktigalivsmiljöer för växter och djur och ligger till grund för bildande avNatura 2000 – områden.För närvarande finns 11 Natura 2000-områden i Tranås kommun:- Blankhester- Botorp- Drängagråten- Ekbergsparken- Hultarp- Huluskogen- Måltorpet Gransbo- Ryggestorp- Strånnesjön- Sötåsasjön- Älmås askskog

För varje område finns en bevarandeplan som redovisar vilkanaturtyper och arter som finns, hur stor yta naturtyperna täcker,målsättningar med området, åtgärder som krävs för att nåmålsättningarna och åtgärder som kan skada mm. Dessabevarandeplaner liksom en aktuell förteckning över Natura 2000 –områden i kommunen finns på Länsstyrelsens hemsida www.f.lst.se.

Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i ettNatura 2000 - område kan kräva tillstånd enligt 7 kap 28 §Miljöbalken.

Översyn av riksintresseområdenVad gäller riksintressen för kulturmiljö finns ett generelllt be-hov av att se över såväl beskrivningar som avgränsning.Länsstyrelsen har aviserat att en sådan översyn är plane-rad i samråd med berörda kommuner under kommande år.

Utredningskorridor förGöralandsbanan sträckanLinköping - Borås

www.tranas.se