Vardagssamverkan, del II Ett utvecklingsprojekt inom ramen för

Program för samverkan – Stockholmsregionen

Rapport 2013:01

2

Förord

En tydlig inriktning som aktörerna inom Program för samverkan – Stockholmsregionen har lagt i

programarbetet är att ”skapa verkstad”, d.v.s. säkerställa att satsningen leder till konkreta förbättringar för aktörernas verksamheter och samhället. Projekt Vardagssamverkan handlar i sitt upplägg per definition om

att skapa verkstad genom storskaliga experiment i skarp driftsmiljö. I och med genomförandet av försöken visar aktörerna en vilja att lära och förstå samverkan i praktiken. Samverkan kan i många sammanhang

upplevas teoretiskt och uttjatat som begrepp. Vid besök av försöken försvinner dock alla sådana känslor. Samverkan är där fysiskt påtaglig och förståelsen av effekten av ett nära gemensamt arbete går ingen förbi.

Innan Program för samverkan startades hölls de vardagliga processerna och arbetet vid störningar och kriser isär. Under diskussionerna i programarbetet har denna syn förändrats till att ses som att allt hänger

ihop. Att i vardagens arbete lära känna varandra är ett måste för att kunna förstå varandras behov även vid större händelser. Kunskap och kännedom föder tillit och förtroende så väl på personlig som

organisatorisk nivå. Ur vardagens händelser och omvärldsbevakning växer tidig information och signaler fram där en samlad tolkning och analys är helt avgörande för att proaktivt kunna identifiera mönster,

skeenden och uppkommande händelser. Med etablerade system och strukturer kan händelser och information eskaleras, hanteras och erfarenhetåterföras för att slutligen implementeras i nya processer

och rutiner. Vardagssamverkan i ett operativt perspektiv mellan olika ledningscentraler/funktioner utgör en mycket viktig del i detta system.

Föreliggande rapport beskriver det andra försöket Vardagssamverkan som genomförts. Det första försöket

genomfördes under våren 2012 och utvärdering av det försöket ligger till grund för detta andra försök. Jämfört med det tidigare försöket har till detta andra försök ytterligare aktörer samt ytterligare kategorier

av personal adderats. Vidare har ett antal nya utvärderingsområden lagts till och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har som ett av stöden till programmet tagit det sammanhållande

ansvaret för projektets utvärderingsprocess.

Resultaten och effekterna som upplevdes i det första försöket har även uppkommit under försök två,

vilket visar på att de upplevda effekterna är repeterbara. Slutsatsen av försöken är att ett antal konkreta förbättringsförslag kan genomföras för att öka förmågan både avseende kunskap och förståelse men också

avseende de tekniska och processuella förutsättningarna för en utvecklad vardagssamverkan. Med visshet om detta är det tydligt att projektet har levererat i enlighet med uppdraget om att skapa verkstad, nu är

det upp till aktörerna att ta ställning till förslagen och själva ta ansvar för att ”verkstadsarbetet” tas hela vägen genom att implementera åtgärdsförslag i ordinarie linjeprocesser.

Vi inom Program för samverkan – Stockholmsregionen önskar dig som läsare en intressant läsning och hoppas att du gärna tar dig tid att återkoppla till oss med frågor, funderingar och idéer inom det aktuella ämnet.

Avslutningsvis riktas ett stort tack till deltagande parter, organisationer och individer, som möjliggjort projektet och utvärderingen av det, utan deras stöd, intresse och personliga engagemang hade det inte varit möjligt att genomföra.

Ola Slettenmark

Programledare, Program för samverkan

3

Sammanfattning

Denna rapport redovisar erfarenheter och slutsatser till följd av projekt Vardagsamverkan, del II, som utförts inom ramen för Program för samverkan -Stockholmsregionen. Försöket är en direkt fortsättning på

tidigare utförda försök inom delprojekt Vardagssamverkan Blåljus och syftar till att tillsammans utveckla och effektivisera vardagssamverkan mellan blåljus och trafikaktörer med grund i upplevelser och slutsatser utifrån situationer i en ”skarp” driftsmiljö. Ingående aktörer var Räddningscentral Stockholms län,

Storstockholms räddningscentral, SOS Alarm, Polisen och Trafik Stockholm.

Under fyra veckor har larm-/ledningsoperatörer från fem olika aktörer samlokaliserats och i helt/delvis

ordinarie teknikmiljö arbetat med skarpa händelser i ett försök att erhålla upplevelser och slutsatser kring bl.a.:

effektiviserade larm- och informationsdelningsprocesser utvecklingsförslag avseende metod, rutin och teknik

kunskapsöverföring på individ samt organisatorisk nivå erfarenheter och förslag till lösningar avseende sekretess vid samverkan

Rapporten redovisar några av de händelserna som hanterades av operatörsklustret under försöket. Utifrån observationer av dessa händelser samt intervjuer med både befäl på respektive hemmacentral och

operativ personal redovisas ett antal slutsatser. Dessa visar på att försöket bidrar till:

effektiv kommunikation och ökat informationsflöde

tidsvinster i larmbehandlingstid, körtid, angreppstid och tid till skadebegränsande insats ökad framkomlighet både ur ett räddnings- och ur ett samhällsperspektiv

ökad insats- och resurseffektivitet ökad samhällsnytta

Sammantaget ger effekterna en tydlig indikation om den samhällsnytta som samverkan i form av ett

operatörskluster kan generera. Den största samhällsnyttan som försöket visade på bedöms vara de tidsvinster som erhålls tack vare effektivare kommunikation mellan larmoperatörer. Dessa tidsvinster kan

vara avgörande vid livräddning samt för minskade skador på egendom och miljö. Kommunikation i operatörsklustret skedde öppet i rummet vilket gjorde att information spreds snabbare än normalt och

simultant till de närvarande aktörerna (att jämföra med ordinarie sekventiella process). Operatörsklustret skapade gemensamma lägesbilder baserat på information från vardera aktör. Denna kunde snabbt spridas

till operativ personal vilka upplevde informationen som mer kvalitetssäkrad. Värt att notera är dock att lägesbilderna av sekundoperativ verksamhet per definition är av flyktig natur och skapas utifrån det

perspektiv och information som larmoperatörerna har.

En viktig slutsats av försöken är vidare att nyttjande av videolänk upplevdes överbrygga tidigare upplevda

kommunikationsbrister mellan operatörskluster och hemmacentral. Testerna med videolänk påvisar att vissa av effekterna av operatörsklustret till delar kan uppnås genom utvecklat arbetssätt och med hjälp av

tekniska lösningar, dock bedöms en kombination vara mest optimalt totalt sett.

I utvärderingsworkshops har åtgärder för att utveckla samverkan mellan aktörerna oberoende av

geografisk placering framkommit, ett urval av dessa är:

gemensamma dagbesked som delas mellan aktörerna samverkansansvariga som för varje pass ansvarar för kommunikation med övriga aktörer

kontinuerlig videolänk mellan aktörerna för snabb kommunikation utbildning kring sekretessfrågor

utvecklat systemstöd för kommunikation och kartfunktionalitet utökat undantag (syfte) avseende nyttjande av Trafik Stockholms vägtrafikkameror

Försöken upplevs vara ett mycket effektivt sätt att bedriva utveckling på. Som en del att nå ännu längre i kunskapen kring projektets grundmål föreslås avslutningsvis nya försök med möjlighet till ny inriktning och

nya utvärderingskriterier.

4

Innehållsförteckning

1 Introduktion ....................................................................................................................... 5

1.1 Inledning .......................................................................................................................................................5

1.2 Bakgrund ......................................................................................................................................................5

1.3 Syfte och mål ...............................................................................................................................................6

1.4 Metod ...........................................................................................................................................................6

1.5 Avgränsningar .............................................................................................................................................7

1.6 Forskarstudier ............................................................................................................................................7

1.7 Beskrivning av försöket ............................................................................................................................8

2 Analys av observationer och intervjuer ......................................................................... 11

2.1 “Kembomb” på skola ............................................................................................................................. 11

2.2 Lägenhetsbrand på Brännkyrkagatan .................................................................................................. 11

2.3 Gasläcka i Tyresö .................................................................................................................................... 12

2.4 SPIS-larm Sigtuna ..................................................................................................................................... 12

2.5 Försvunnen pojke vid Albysjön ............................................................................................................ 13

2.6 Pilkare Essingeöarna ............................................................................................................................... 13

3 Erfarenheter, resultat och slutsatser ............................................................................. 14

3.1 Informationsflöde .................................................................................................................................... 15

3.2 Tidsvinster ................................................................................................................................................ 21

3.3 Ökad överlevnadsfrekvens vid hjärtstopp......................................................................................... 23

3.4 Framkomlighet ......................................................................................................................................... 23

3.5 Resurs- och insatseffektivitet ............................................................................................................... 24

3.6 Samhällsnytta ............................................................................................................................................ 25

3.7 Kostnads- och nyttoanalys .................................................................................................................... 26

4 Diskussion och reflektion ................................................................................................ 30

5 Nästa steg ......................................................................................................................... 32

5.1 Praktiska förslag till förbättringar på kort sikt ................................................................................. 32

5.2 Övriga förslag, fortsatta studier samt praktiska förslag till förbättringar på lång sikt ............ 36

5

1 Introduktion

1.1 Inledning

Följande rapport beskriver observationer och slutsatser från de fältförsök avseende samverkan mellan

ledningscentraler som bedrivits inom projekt Vardagssamverkan, del II inom ramen för Program för samverkan – Stockholmsregionen. Försöksverksamheten genomfördes dagtid, vardagar under perioden 21

januari till 15 februari 2013 med efterföljande utvärderingsworkshopar och uppföljningsmöten under våren 2013.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har stöttat Program för samverkan – Stockholmsregionen i genomförandet av projektet genom att bl.a. hålla ihop utvärderingen av försöket.

Inom ramen för MSB:s åtagande engagerades 4C Strategies för dokumentation och genomförande av utvärdering.

Ingående aktörer var Räddningscentral Stockholms län, Storstockholms räddningscentral, SOS Alarm, Polisen och Trafik Stockholm. Till skillnad från det första försöket medverkade denna gång även Trafik

Stockholms trafikledningscentral i försöket. Aktörernas ordinarie ledningscentraler och nästa nivå av beslutsfattare (exempelvis befäl utöver larmoperatörer) involverades i högre grad under detta försök.

1.2 Bakgrund

Under 2011 genomfördes inom Program för samverkan – Stockholmsregionen projektet Utveckling av samverkansprocesser1. Projektet innehöll bl.a. en kartläggning av samverkansprocesserna i det tidiga skedet vid händelser och olyckor (”de första tjugo minuterna”). Arbetet bedrevs i workshops med

aktörsrepresentanterna och resulterade bl.a. i en förståelse kring behovet av en utvecklad informationsdelning och en mer parallell alarmerings-/informationsdelningsprocess. Utifrån identifierade

brister/förbättringsmöjligheter framtogs ett antal förbättringsförslag.

Som en del i att vinna mer praktisk kunskap och förståelse kring ämnesområdet togs initiativ till att

bedriva praktiska experimentella försök med fokus på att studera effekter av bättre förutsättningar för samverkan. Med detta anslag genomfördes under våren 2012 försöket ”Vardagssamverkan Blåljus” där

operatörsrepresentanter från polis, räddningstjänst och sjukvårdsdirigering (SOS) samlokaliserades i ett operatörskluster under två veckor. Försöken utvärderades och dokumenterades i två rapporter2, 3

Resultatet visade att deltagare och observatörer upplevde en kraftigt utökad mellanorganisatorisk informationsdelning med bl.a. följande upplevda effekter:

en snabbare och mer parallell alarmeringsprocess mer kvalitetssäkrade positionering av händelser

bättre möjligheter att skapa en säkrare arbetsmiljö för personal på olycksplats möjlighet att förplanera och utöva proaktiva åtgärder utifrån operativa lägesbilder

kunskapsökning och förståelse hos deltagarna som lett till ett förändrat beteende

Sammantaget visade försöken att de tidigare upplevda bristerna i stora delar effektmässigt kan övervinnas åtgärdas genom de arbetssätt som prövades. Som en av de få upplevda nackdelarna med försöket var att

den samverkansproblematik som tidigare upplevts mellan organisationerna under försöket till viss del istället uppstod mellan egen ”hemmacentral” och det utflyttade operatörsklustret.

Utifrån det positiva resultatet fattade projektets styrgrupp beslut om ytterligare ett försök, Vardagsamverkan, del II med inriktning om att:

involvera nästa beslutsnivå utöka antalet deltagande organisationer

utöka försökens uppföljning och utvärdering genomföra försök med tekniska lösningar för informationsdelning

1 Program för samverkan – Stockholmsregionen (2011), Utveckling av samverkansprocesser – Med fokus på de första 20 minuterna

och kravställning mot fastighetsprojektet, Program för samverkan 2 Landgren, J. m.fl. (2012), Projekt Vardagssamverkan – Resultat och reflektioner från projekt Vardagssamverkan Blåljus

Stockholms-regionen, 16-19 april 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Diarienr 2010-6119. 3 Slettenmark, O. (2012), Effekter av utökade möjligheter till vardagssamverkan, Försvarshögskolan/Uppsala universitet

6

1.3 Syfte och mål

Projekt Vardagssamverkan del II syftar till att tillsammans utveckla och effektivisera vardagssamverkan mellan blåljus- och trafikaktörer med grund i upplevelser och slutsatser utifrån situationer i en ”skarp”

driftsmiljö. Tanken är att detta uppnås genom att skapa fysiska samverkanskluster med personal och teknik från aktuella aktörer kombinerat med tester av olika tekniklösningar för utveckling av samverkan

med geografiskt skilda centraler.

Förväntningarna är att erhålla upplevelser och slutsatser kring:

effektiviserade larm- och informationsdelningsprocesser uppdelat i utveckling av metod/rutin och teknik

kunskapsöverföring på individ samt organisatorisk nivå tankar och förslag kring konkreta synergier avseende aktörsgemensamma utbildnings-

/övningsinsatser m.m. erfarenheter och förslag till lösningar avseende sekretess vid samverkan

Vidare förväntas projektet resultera i personalgrupper lämpliga för att agera i ambassadörsroll och som

referensgrupp i det fortsatta kontinuerliga utvecklingsarbetet. Målsättningen är att utvecklingsprojektet ska kunna ge svar på bland annat följande frågor och områden:

Vilka effekter uppnås av en utökad samverkan mellan samverkansoperatörer? Vilken samhällsnytta ger dessa effekter?

Hur hanteras sekretess i praktiken vid samverkan mellan ledningscentraler? Vilka effekter uppnås av att nyttja videolänk mot hemmacentral?

Hur kan t.ex. befintlig teknik nyttjas för att förmedla operativ lägesbild? Hur upplevs det skapade samverkansklustret från hemmacentral?

Hur kan enskilda insatser/särskilda händelser ledas från klustret?

1.4 Metod

Den metod som tillämpats i utvärderingen av försöket har i första hand varit dagliga observationer och

modererade utvärderingar i slutet av varje arbetsdag med försöksdeltagarna i operatörsklustret.

En till två observatörer har under försöket hela tiden funnits på plats för att loggföra inkommande larm

och händelser liksom interaktionen mellan klustrets deltagande operatörer.

Utöver löpande observationer genomfördes under försöket även en halvtidsutvärdering, en spelövning samt en slutlig utvärderingsworkshop i syfte att generera kompletterande data till utvärderingen och

denna rapport.

1.4.1 Utvärderingsområden Ett antal i förväg definierade utvärderingsområden (se Figur 1 nedan) utgjorde fokus både för observationer och dagliga utvärderingar:

7

Figur 1. Utvärderingsområden

Utvärderingsområdena valdes ut med utgångspunkt/inspiration i McKinseys 7S-modell4 (Strategy, Structure, Systems, Shared Values, Skills, Style, Staff). Utifrån denna generella modell bedömdes vissa

särskilda sakområden särskilt viktiga att belysa utifrån generella erfarenheter, best practice och studier inom området5,6,7. Utöver detta lyftes särskilda utvärderingsområden in som bedömdes viktiga att

utvärdera utifrån ett programövergripande perspektiv t.ex. samhällsnytta och specifika tekniska lösningar.

1.4.2 Intervjuer I efterhand har operativ personal i form av räddningsledare, polisinsatschef, ambulanspersonal samt personal på hemmacentralerna (operativ chef, länsvakthavande befäl, m.fl.) intervjuats för att inhämta

information och synpunkter kring de större händelser som hanterades från operatörsklustret. Dessa händelser beskrivs i avsnitt 2 i denna rapport.

1.5 Avgränsningar

Såväl Program för samverkan som projekt Vardagssamverkan syftar till att utveckla gemensamma behov. En

naturlig följd av detta är att fokus i projektet inte ligger i utveckling av enskild organisations process. På motsvarande sätt avses gemensamma delar utvärderas inom ramen för projektet. Enskild utvärdering sker

på aktörs eget initiativ.

Denna rapport presenterar slutsatser från utvärdering av Vardagssamverkan del II. Utvärderingen sker

inom ovan nämnda utvärderingsområden och sker förutsättningslöst utifrån dokumenterade effekter.

1.6 Forskarstudier

Operatörsklustret besöktes av ett antal forskare, inbjudna av MSB, med intresse för samverkans- och

ledningsfrågor. Dessa forskare har även bidragit med sina observationer till denna rapport: Jonas Landgren, Chalmers

Johan Berlin, Högskolan i väst Eric Carlström, Högskolan i väst och Göteborgs universitet

4 Peters, T. (2011), A Brief History of the 7-S ("McKinsey 7-S") Model, http://www.tompeters.com/docs/7SHistory.pdf

5 Fredholm, L., m.fl. (2006), Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället, Räddningsverket, ISBN: 91-7253-260-2

6 Nilsson, N-O., m.fl. (2011), Samverkan – för säkerhets skull!, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ISBN: 978-

91-7383-144-4 7 Svensson, S. (2007), Staber och stabsarbete vid kriser, risker och olyckor, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-04840-6, Upplaga

1:1

8

Jiri Trnka, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Björn Sund, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

1.7 Beskrivning av försöket

Försöket genomfördes i skarp teknisk-/ärendemiljö under dagtid, vardagar 08.00-16.30 under fyra veckors tid (21 januari – 15 februari). Försöken bedrevs i ett enskilt rum (Dux, se Figur 2 nedan) i SOS Alarms

lokaler i Räddningscentralen Johannes i Stockholm.

Figur 2, Överblick av lokalen

1.7.1 Normalläge, placering och arbetssätt Normalt sitter larmoperatörerna geografiskt utspridda på sina respektive ordinarie larm-/ledningscentraler:

Storstockholms räddningscentral, Täby Stockholms läns räddningscentral, Lindvreten

SOS Alarm, Norrmalm Polisens länskommunikationscentral, Kungsholmen

Trafik Stockholms ledningscentral, Kungsholmen

Den generella larmkedjan är att telefonsamtal via nödnumret 112 inkommer till SOS Alarms

larmoperatör. Larmoperatören gör en initial bedömning och skickar sedan medlyssning till ambulans och/eller räddningstjänst beroende på händelsens karaktär. Vid rent polisiära ärenden kopplas samtalet över från SOS Alarm till polisens länskommunikationscentral. Gäller det händelser där insats från både

polis och ambulans behövs så är vanligtvis SOS Alarms operatör med i samtalet (vid t.ex. misshandel).

Utöver denna generella process inkommer i särskilda fall larm genom respektive aktör, t.ex. via polisens

114 14, eller via händelser som påkallas via organisationernas operativa resurser.

Alarmerings- och informationsprocessen kan till stora delar betecknas som sekventiell, där tiden från

inkommande 112-samtal till aktör sist i kedjan (vem beror av händelse) kan vara relativt lång. Stor anledning till detta är bl.a. att aktörerna saknar gemensam teknisk plattform som möjliggör simultan

informationsdelning.

9

1.7.2 Placering och arbetssätt i operatörsklustret Försöket engagerade operatörer från Polisens Länskommunikationscentral, Räddningscentral Stockholms

län, Storstockholms Räddningscentral, SOS Alarm (prioritering och ledning av akut prehospital vård) samt Trafik Stockholms vägtrafikledningscentral.

Respektive organisation ansvarade för att utse personer att delta i försöket. Från polisens länskommunikationscentral deltog två befäl (deltagande under två veckor vardera), från Räddningscentral Stockholms län deltog fyra larmsoperatörer (byte veckovis), från Storstockholms Räddningstjänst deltog

fyra larmoperatörer (byte veckovis), från SOS Alarm deltog två ambulansdirigenter (växelvis) och från Trafik Stockholm deltog en trafikledare under hela försöket med undantag för försökets sista dag då en

annan trafikledare medverkade. Placering av respektive aktör framgår av Figur 3 nedan.

Figur 3. Placering av respektive aktör i lokalen

Ärendena styrdes enligt befintligt arbetssätt till berörd larmoperatör som även använde befintligt systemstöd för ärendehantering och loggfunktion. Skillnaden mot normalt arbetssätt är framförallt i

kommunikationen mellan larmoperatörerna samt att de under försöket hade ett tydligt uppdrag att ha systemöverblick över egen organisation och arbeta med att bygga operativ lägesbild. Kommunikation

mellan larmoperatörerna skedde muntligen rakt ut i luften, se figur 5 nedan. Kommunikationen var ofta kortfattad, rak och tydlig. Detta utvecklades vidare i det första försöket och beskrivs i separat rapport8.

Utifrån det första försökets brister i kopplingen till respektive hemmacentral, testade Räddningscentral Stockholms län att med hjälp av videokonferenssystem länka samman larmoperatörer som var lokaliserade på geografiskt och organisatoriskt olika platser. Med hjälp av traditionell video-konferensutrustning

upprättades en videolänk mellan larmoperatör i Lindvreten och larmoperatör i samverkansgrupperingen på RC Johannes. Syftet med videolänken var att testa hur video kan länka samman lednings-operatörer

från samma organisation och hur en sådan sammanlänkning påverkar operatörernas arbete.

8 Landgren, J. m.fl. (2012), Projekt Vardagssamverkan – Resultat och reflektioner från projekt Vardagssamverkan Blåljus

Stockholms-regionen, 16-19 april 2012, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Diarienr 2010-6119

Videolänk

Trafik Stockholms skärm

10

Videokonferensutrustningen bestod av en större skärm med en högupplöst videokamera monterad

på ett stativ. Stativet var placerat vid kortsidan av operatörens bord, se figur 5. Stativanordningen

innebar att perspektivet som förmedlades hade en vinkel som gav en bild snett uppifrån snarare

än ett perspektiv som skulle motsvara ögonhöjd mellan två sittande individer. Då stativet med

skärm och kamera var placerat på operatörens högra sida innebar det att operatören var tvungen

att explicit vrida huvudet för att få ögonkontakt med sin kollega. En sådan huvudvridning liknar i många fall det sätt som ögonkontakt etableras

mellan operatörer när de sitter samlokaliserade med operatörsbord bredvid varandra. Figur 4. Exempel på kommunikation mellan larmoperatörer

1.7.3 Begränsningar och utmaningar

De begränsningar och utmaningar som

uppkommit under försöket har främst varit av en teknisk karaktär. Under försökets första dag

drabbades nödnumret 112 av omfattande tekniska problem där samtal inte gick fram som

de bör. Konsekvenserna av detta i samverkansklustret blev att endast ett litet antal

larmsamtal inkom under eftermiddagen på försökets första dag.

Polisen hade från RC Johannes inte tillgång till Coraklienten (Rakelstyrning) som är det

sambandsverktyg genom vilket all kommunikation mellan operatörer och mellan operatör och

operativa enheter sker. Polisens operatörer och Trafik Stockholms trafikledare upplevde till och

från under försöket problem med mottagningen på sina Rakelenheter vilket, för polisens del medförde ytterligare svårigheter med sambandet

både till LKC som till operativa enheter.

Vid tiden för försöket hade samtliga aktörer ej

implementerat RAKEL fullt ut. Detta medförde viss begränsning i vilka aktörer som kunde delta i

de talgrupper som upprättades genom RAKEL.

Figur 5. Placering av videolänk

11

2 Analys av observationer och intervjuer

Totalt hanterades omkring 20-40 händelser av operatörsklustret per dag i fyra veckor. Nedan följer

kortfattade beskrivningar av ett urval av händelser som hanterades av klustret. Beskrivningarna utgår från observationer som gjorts av utvärderingspersoner på plats i lokalen samt intervjuer som genomförts med

operativa resurser (så som operativa chefer, räddningsledare, ambulanspersonal och polisens insatschefer) efter händelserna.

Övriga händelser (totalt ca 600 st.) är dokumenterade men biläggs ej rapporten. Tillgång till fullständiga

observationsloggar kan erhållas via Program för samverkan.

2.1 “Kembomb” på skola

Strax före lunch inkom ett larm via SOS om att en ”kembomb”

med kemikalier och frätande syra briserat på Kvarnbergsskolan i Huddinge. Ett antal lärare och elever uppgavs ha fått frätskador

och eventuellt andningssvårigheter till följd av ”bomben”. Skolan hade inte utrymts.

2.1.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Ledningsplats och brytpunkt föreslogs av Polisen som omedelbart kunde sprida denna information till sina

respektive resurser. De elever och lärare som skadats och som behövde undersökas av sjukvårdspersonal samlade polisen ute på skolgården, vilket genom operatörsklustret kunde meddelas ambulanserna som var

på väg till olycksplatsen. Polisen upprättade en samlingsplats vilket snabbt kunde delges de övriga operatörerna i klustret, som i sin tur kunde sprida informationen till sina resurser på olycksplatsen.

När den första omgången ambulanser hade lämnat platsen fick polisen i operatörsklustret in information från poliserna på plats att det kommit fram ytterligare skadade vars tillstånd behövde bedömas av

sjukvårdspersonal. Ambulansoperatören i klustret kunde då omedelbart skicka ytterligare tre ambulanser till platsen. Även information om att räddningstjänsten hade underrättat kommunen om det inträffade

meddelades via operatörsklustret så att dubbelarbete kunde undvikas.

Under den dagliga utvärderingen på den aktuella dagen bedömdes polisen i operatörsklustret ha blivit en viktig informationskälla för de övriga aktörerna och genom dessa för de operativa resurserna på plats.

Majoriteten av den information som flödade tillbaka till operatörer och hemmacentraler (med undantag för polisen) kom via polisens operatör i klustret från de polisiära resurserna på plats. Under den dagliga

utvärderingen granskade aktörerna även sitt eget agerande självkritiskt under händelsen och återkoppling kunde ges på ett direkt och konstruktivt sätt mellan operatörerna.

2.2 Lägenhetsbrand på Brännkyrkagatan

Ett larm inkom under förmiddagen via nödnumret 112 om en lägenhetsbrand på Brännkyrkagatan i Stockholm. Två personer

uppgavs befinna sig i den brinnande lägenheten. Polisen anlände först till platsen och påbörjade snabbt evakuering av de boende i

fastigheten.

12

2.2.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Genom operatörsklustret fick polisen larmet betydligt snabbare (flera minuter) än under ordinarie omständigheter och kunde snabbt bege sig till platsen för att påbörja evakuerings- och avspärrningsarbetet

inför Räddningstjänstens ankomst. Ledningsplats kunde snabbt beslutas ”över bordet” i klustret.

Genom polisens operatör i klustret framkom att ett par poliser tagit sig in i lägenheten för att utrymma eventuellt innevarande personer. Räddningstjänsten fick information om detta via klustret varpå polisen

ombads utrymma lägenheten då situationen bedömdes vara alltför farlig utan rätt utrustning.

Polisens insatschef vid händelsen berättar i en intervju att han under sina 25 års erfarenhet varit på plats

före räddningstjänsten endast en handfull gånger på grund av den fördröjning med vilken larm av denna karaktär inkommer till polisen i vanliga fall (ankomst vanligtvis upp till 10-15 minuter efter att

räddningstjänsten anlänt). Därutöver upplevde räddningstjänsten att man vid denna händelse fick mer och bättre information innan ankomst, tack vare att polisen redan var på plats och återrapporterade om

situationen.

2.3 Gasläcka i Tyresö

På morgonen inkom ett larm om läckage från en

gasoltank vid ett bageri i Bollmora. Tanken hade en kapacitet om sex ton men innehöll ca två ton gasol vid

tillfället. Räddningstjänst, kem och brandingenjör (insatschef) skickades till platsen tillsammans med

ambulans och polis.

2.3.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Initialt angavs Tyresö Brandstation som ledningsplats men eftersom den låg i vindriktningen från läckaget

ändrades ledningsplatsen till korsningen Bollmoravägen/ Mediavägen. Läckan kunde stoppas utan att antändning skedde.

Viss oklarhet, bl.a. kring var gasoltanken var belägen fanns vid olycksplatsen vilket tog tid att hantera. Några utryckningsfordon körde förbi brytpunkt då ingen mötte upp. Polisen körde fel väg men dirigerades senare rätt av Räddningscentral Stockholms län. Detta hade kunnat undvikas om polisen hade haft tillgång

till sin Coraklient och därigenom direkt och obehindrad radiokontakt med operativ personal.

2.4 SPIS-larm Sigtuna

Ett SPIS-larm9 inkom under morgonen till 112 om en kvinna som påstod sig ha dränkt sig själv i bensin och

hotade antända sig själv i receptionen på Sigtuna kommunhus. Räddningstjänst, polis och ambulans larmades ut.

2.4.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Polisen var första aktör på plats och kunde omhänderta kvinnan. Man kunde snabbt göra en bedömning

om att hon inte verkade vara indränkt i bensin varpå man via operatörsklustret lämnade motbud till räddningstjänsten (som var på väg till platsen). Kort därefter bad man dock räddningstjänsten att

återvända för att verifiera att inga brandfarliga ämnen fanns i kvinnans bil. Under den dagliga utvärderingen

9 SPIS står för Suicidprevention i Stockholms län

13

diskuterades sedan huruvida motbudet hade hunnit komma fram innan räddningstjänsten var på plats om man inte kommunicerat i klustret. I denna specifika situation kan ankomsttiden för räddningstjänsten

eventuellt ha ökat på grund av den snabba kommunikationen i operatörsklustret.

2.5 Försvunnen pojke vid Albysjön

Ett larm inkom om en försvunnen pojke efter en skolutflykt till

friluftsområdet vid Albysjön. När skolklassen kom tillbaka till skolan efter utflykten märkte man att en pojke som senast sågs

vid Albysjön saknades. Polisen beslutade att skicka sjöpolis och två radiobilar till Albysjön, Räddningscentral Stockholms län

skickade dykare och SOS Alarm larmade ut ett flertal ambulanser och en ambulanshelikopter till platsen.

Polisen skickade resurser både till skolan och till pojkens adress för att leta efter honom. Omfattande eftersökningar gjordes vid sjön men pojken återfanns senare hos sin pappa som är bosatt på

annan adress än pojkens folkbokföringsadress.

2.5.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Under den dagliga utvärderingen i slutet på dagen framkom att samlokaliseringen var en stor fördel vid denna händelse. I vanliga fall hade kommunikation skett över telefon mellan de olika larmoperatörerna

vilket hade tagit betydligt längre tid. Det uppskattades av larmoperatörerna att dykare troligtvis hade skickats 10-15 minuter senare om de hade hanterat larmet i operatörsklustret. Samlokaliseringen

medförde även att utlarmade resurser kunde skickas hem snabbare än vanligt när pojken väl hade påträffats.

2.6 Pilkare Essingeöarna

Ett stort antal larm inkom under en eftermiddag om att en man satt ute på isen mellan Essingeöarna.

Inringarna befarade att mannen skulle gå genom isen och ringde därför in till 112.

2.6.1 Operatörsklustrets effekt på insatsen Tack vare Trafik Stockholms närvaro i klustret, kunde operatörerna snabbt få upp en visuell bild i realtid från platsen och man såg att mannen satt och pilkade ute på isen. Räddningstjänsten och polisen kunde på

så vis göra en distansbedömning av situationen som och beslut fattades om att inga resurser behövde skickas. Istället bestämde man sig för att hålla den pilkande mannen under nära uppsikt till dess att han

gick i land. Efter någon timme hade mannen gått i land utan att några resurser hade larmats ut.

Tack vare samlokaliseringen och Trafik Stockholms kameror kunde en onödig insats förhindras.

14

3 Erfarenheter, resultat och slutsatser

Det ökade, accelererade och bättre validerade informationsflöde som försöket i första hand har resulterat i, utgör förutsättningen eller grunden för de övriga fördelar (tidsvinst, ökad effektivitet och ökad

framkomlighet) som operatörsklustret frambringade. Tillsammans ger dessa fördelar en ökad samhällsnytta. Detta samband av övergripande slutsatser illustreras nedan i Figur 4.

Figur 4. Övergripande slutsatser

Flera av de slutsatser som drogs utifrån försöken i Vardagssamverkan Blåljus (del1) återfinns även i detta försök. Under de första försöken fann man bl.a. att försöken ledde till:

en snabbare och mer parallell alarmeringsprocess mer kvalitetssäkrade positionering av händelser bättre möjligheter att skapa en säkrare arbetsmiljö för personal på olycksplats

möjlighet att förplanera och utöva proaktiva åtgärder utifrån operativa lägesbilder kunskapsökning och förståelse hos deltagarna som lett till förändrat beteende

bekräftande av sekretessutredning

De dagliga utvärderingarna, halvtidsutvärderingen, den avslutande utvärderingsworkshopen samt de

intervjuer som genomförts efter försöket, har syftat till att fånga deltagarnas personliga upplevelse och erfarenheter av försöket. Från och med försökets första dag präglades samverkansklustret av en mycket

god, kollegial stämning. Deltagarna har sedan start haft en mycket positiv inställning till försöket och en övertygelse växte snabbt fram om dess upplevda fördelar. Under försökets gång upptäcktes dock självfallet

även ett antal utmaningar av varierande grad samt även negativa aspekter.

Nedan beskrivs de erfarenheter som upplevts under de försök som skett inom Vardagssamverkan, del II

samt slutsatser som kunde dras utifrån de utvärderingsområden som presenterats tidigare i avsnitt 1.4.1.

Fördelar

Operatörskluster bidrar till:

effektiv kommunikation vilket utgör grunden för övriga fördelar

tidsvinster i flera skeden av räddningsinsatsen ökad framkomlighet ökad insats- och resurseffektivitet

ökad samhällsnytta att deltagande individer får bättre insikt i varandras organisationer och en bättre förståelse för de

andra operatörernas tankesätt, arbetssätt och nomenklatur. en känsla av närvaro ute på olycksplatsen genom bekräftelse till operativ personal

15

Nackdelar Liksom vid det tidigare försöket upplever ”Hemmacentraler” som inte haft uppkoppling till

klustret via videolänk bristande information under försöket och utifrån detta ha begränsad insyn i verksamheten i klustret (jämför med erfarenheterna hos de som använde sig av öppen videolänk

under försöket)

Övriga upplevelser

Under försökets gång framkom iakttagelser och utmaningar som i stora drag knyts till själva förutsättningarna för projektets genomförande.

Teknikrelaterade upplevelser Polisens operatörer i samverkansklustret upplevde sig vara mycket begränsade jämfört med sitt

ordinarie handlingsutrymme eftersom ordinarie samband (Coraklienten) inte fungerade som planerat. Vid nya försök bör Polisens representant ha tillgång till den funktionen

Organisation

Den uppdelning och styrning av händelser som slussades via operatörsklustret medförde viss frustration hos SOS Alarms ambulansdirigenter eftersom att de upplevde att de inte fick

tillräckligt med larm att hantera. Denna gränssnittsfråga bör följas upp och diskuteras specifikt inom SOS alarm och uppdragsgivaren i form av Landstinget i Stockholms län

Risk för dubbelarbete (operatörer i samverkanskluster – operatörer på hemmacentral) diskuterades vid ett antal tillfällen. Jämför problematik med bristande kontakt med hemmacentral

respektive de som hade kontakt genom videolänk. Oklarhet i hur eventuell beslutsinramning påverkar operatörsklustret. Viktigt att respektive aktör

gör en bedömning av händelsen utifrån sin egen kompetens.

Fysisk arbetsmiljö

Den fysiska miljön i det rum där samverkansklustret satt upplevdes inte som väl uppställd eller genomtänkt. Eftersom det var ett litet rum utan fönster och med många dator- och TV-skärmar

påslagna blev det varmt och dålig luft i rummet under dagen. Uppställningen av operatörsborden upplevdes heller inte som optimal (skillnader mot tidigare försök som bedrevs i SOS ordinarie

trafikrum)

Ovanstående erfarenheter beskrivs ytterligare i kommande avsnitt som mer djuplodande redogör för ovanstående erfarenheter

3.1 Informationsflöde

Operatörskluster bidrar till ett ökat, accelererat och mer kvalitetssäkrat informationsflöde.

Försöket har visat att ett operatörskluster märkbart bidrar till en ökad och förbättrad informationsdelning

mellan de samverkande aktörerna. Den totala tillgängliga informationen till samtliga aktörer ökade och blev bättre samt mottogs snabbare än under ordinarie omständigheter. Arbetssättet medger att frågor

ställas och besvaras direkt ”över bordet”, kvittens på informationsmottagande kan lämnas omedelbart och tidsödslande telefonsamtal kan undvikas. Att kommunikation mellan larmoperatörerna skedde muntligen

rakt ut i luften, bidrog till att samtliga i operatörsklustret kunde ta del av samma information vid samma tidpunkt.

Effekterna av ett operatörskluster med avseende på informationsflöde presenteras nedan under tre olika kategorier: Larm och eskalering, lägesbild samt ledning och samverkan.

3.1.1 Larm och eskalering Enligt ordinarie rutiner inkommer larm till SOS larmoperatör via nödnumret 112. Larmoperatören gör en initial bedömning och skickar sedan medlyssning till ambulans och/eller räddningstjänst beroende på

händelsens karaktär. Vid rent polisiära ärenden kopplas samtalet över från SOS Alarm till polisens länskommunikationscentral. Gäller det händelser där både polis och ambulans behövs så är vanligtvis SOS

Alarms operatör med i samtalet (vid t.ex. misshandel). Vid exempelvis bränder eller trafikolyckor, larmas polisen först efter att det initiala larmsamtalet avslutats och först efter att räddningstjänsten larmat ut sina

egna resurser. Detta innebär i praktiken att samverkanslarm ofta når polisen senare, ibland flera minuter senare än de övriga aktörerna (d.v.s. ambulans och räddningstjänst).

16

En översyn av befintliga larmrutiner bör genomföras för att utreda huruvida ändrade larmrutiner eller eventuella tekniska hjälpmedel kan möjliggöra en mer generell parallell alarmeringsprocess (de övade och

prövade klusterfunktionerna utgör en tänkbar del i det arbetet). Som hjälp i denna utredning kan börläge för samverkansprocessen10 (se Figur 5) användas.

Figur 5. Framtaget börläge för den initiala samverkansprocessen (projekt Utveckling av samverkansproceser)

Under normala omständigheter ingår inte Trafik Stockholm i den ordinarie larmkedjan. Följaktligen får Trafik Stockholm information, om exempelvis en trafikolycka, först senare via ett automatiserat system

med en fördröjning som uppskattats till mellan sex och tio minuter. Detta begränsar deras handlingsutrymme och möjlighet att proaktivt motverka störningar i framkomlighet genom information till

allmänheten eller insättandet av andra trafikledningsåtgärder. Fördröjningen bör kunna minskas även i befintlig organisation exempelvis med hjälp av utveckling av kommunikationssystem, t.ex. genom

videolänk.

I operatörsklustret följdes under försöket ordinarie larmrutiner, men tack vare samlokaliseringen kunde

samtliga aktörer få larm både omedelbart och mer eller mindre simultant genom både ordinarie medlyssning och den, för samlokaliseringen unika överhörning som ägde rum. Med överhörning avses här

den information som aktörer som inte var inkopplade på medlyssning fick del av genom att ”överhöra” operatörer från de andra organisationerna under inkommande larm.

Överhörningen i operatörsklustret tog ibland formen att den av räddningstjänsterna som inte var mottagande av larmet, och som satt med passivt på medlyssning kunde uttala larmet till de övriga

aktörerna samtidigt som det inkom. Larmning i operatörsklustret kunde alltså bli både omedelbar och simultan till samtliga aktörer. Totalt sett innebar detta en tidsvinst som uppskattades till flera minuter per larm. Överhörningen innebar även att enskilda operatörer inte belastades med den uppgiften att bedöma

vilken information som vore relevant för vilken aktör. I operatörsklustret fick informationsmottagaren själv sålla i det totala informationsflödet och avgöra vad som var relevant och inte.

Även informationsdelningen kring vilka exakta styrkor eller resurser som larmats ut, viktig insatsinformation (t.ex. hot- och risker), rekommenderad framkörningsväg, den förväntade

framkörningstiden, den förväntade insatstiden samt meddelandet om att insats avslutats (sista resurs har lämnat platsen) för respektive resurs, fungerade bättre och snabbare än under ordinarie förhållanden.

10

Program för samverkan – Stockholmsregionen (2011), Utveckling av samverkansprocesser – Med fokus på de första 20 minuterna

och kravställning mot fastighetsprojektet, Program för samverkan

17

3.1.2 Lägesbild En upplevd mer fullständig och bättre validerad lägesbild utgjorde ytterligare ett fördelaktigt resultat av det ökade informationsflödet. Detta var inte minst gällande för skapandet och delandet av den initiala

lägesbilden. Av observationer, dagliga utvärderingar och intervjuer med operativa resurser har det framkommit att man upplever att både larmoperatörer och operativ personal fick en snabbare och mer

komplett lägesbild, jämfört vad som annars är fallet, redan innan första resurs (oavsett aktör) var på plats. Denna uppfattning gällde även från det att första resurs var på plats (oavsett aktör), lägesbilden

kommunicerades snabbare och upplevdes vara bättre validerad. De lägesbilder som skapades var av flyktig karaktär och skapades utifrån operatörens perspektiv, ofta under korta tidsintervall.

En ytterligare aspekt med koppling till lägesbild är vad som kallas för beslutsinramning11 efter engelskans framing. Människor har en tendens att sålla bort information som inte stödjer ens initiala bedömning vilket

innebär att den första tolkningen som görs blir styrande för fortsatt tolkning. Det är oklart hur detta fenomen påverkade larmoperatörerna i klustret och några observationer med hänsyn till detta gjordes ej.

Den ökade mängden information som spreds i klustret i förhållande till ordinarie arbetssätt torde dock ha en positiv inverkan på skapandet av en korrekt lägesbild. Notera dock betydelsen i att respektive aktör

gör en egen bedömning utifrån sin egen kompetens.

Förmedling av lägesbild skedde enligt Figur 6 nedan. Förmedlingen skedde främst mellan inringare, operatörskluster och de operativa aktörerna. I något fall informerades även allmänheten, t.ex. genom

radioinslag vid trafikstopp i vägtunnel.

Figur 6. Förmedling av lägesbild

För insatsen väsentlig information, så som korrekt adress, portkod eller historik på en given adress kunde

snabbt delas mellan operatörerna i klustret. I många fall kunde Trafik Stockholm även bistå med rörliga bilder från olycksplatsen genom det omfattande nätverk av trafikkameror som man har tillgång till runtom

i länet. Sådana rörliga bilder bidrog till bättre validerade lägesbilder och underlättade i ett antal fall de övriga aktörernas (främst räddningstjänstens och polisens) initiala bedömningar av det inträffade. Detta

medförde att bedömning av erforderliga resurser/enheter/styrkor kunde göras med bättre precision och således ökad resurseffektivitet. I ett särskilt fall kunde operatörerna i klustret, tack vare Trafik Stockholms

kameror, börja agera på händelser och larma ut resurser redan innan det första larmet inkommit till SOS

11

Bazerman, M. (2008), Judgement in managerial decision making, 7th edition, John Wiley & Sons

18

Alarm via 112. Detta var tack vare en av de ”smarta kameror” som är uppsatta i några av stadens vägtunnlar. Dessa kan automatiskt identifiera stillastående fordon och notifierar samtidigt operatören.

Även löpande under pågående insats blev operatörsklustret en skapare och spridare av gemensamma lägesbilder. På så vis kunde till exempel ambulanspersonal snabbare få information om status för

räddningsinsatsen eller räddningstjänsten få information om polisens insats. Istället för att väsentlig information låg kvar i aktörspecifika stuprör, kunde den tillgängliga relevanta informationen spridas mellan

aktörerna i klustret genom den gemensamma lägesbilden, vilket även innebar tidig och löpande avlastning för de operativa styrkorna som hanterade själva insatsen. Kommunikation av lägesbild kan potentiellt även

ske snabbare genom att samtliga aktörer använder RAKEL.

3.1.3 Ledning och samverkan Ytterligare dimensioner som påverkades positivt av operatörsklustret var ledning och samverkan under

pågående insats. Utöver den djupare och bättre förståelsen för varandras nomenklatur, verksamhet och organisation skapade klustret även förutsättningar för att samverkan kunde inledas betydligt snabbare från

operatörsklustret än under ordinarie förhållanden. I flertalet större händelser som hanterades från operatörsklustret kunde brytpunkt och ledningsplats snabbt kommuniceras till samtliga aktörer. Dessutom

kunde en mer direkt dialog föras kring valet av ledningsplats eller brytpunkt, vilket ledde till att ledningsplatsens eller brytpunktens lämplighet kunde maximeras.

Operatörsklustret bidrog även till att bättre prognoser kunde göras gällande insatsens totaltid och när insatsen förväntas kunna avslutas. Prognoserna kunde i sin tur lämnas till övriga aktörer. Slutligen

fungerade informationsdelningen bättre kring vilka insatser som hade avslutats samt vilka aktörer som var kvar på plats vid varje given tidpunkt. Vidare upplevde både larmoperatörer och operativ personal en

ökning vad gäller feedback på sitt arbete.

Sammanfattningsvis kan sägas att det ökade, accelererade och bättre validerade informationsflödet som är en omedelbar konsekvens av samlokalisering av larmoperatörer, utgör förutsättningen för eller lägger

grunden till de övriga fördelarna (nedan) som operatörsklustret innebär.

3.1.4 Användande av Videolänk mot hemmacentral12

Räddningscentral Stockholms län använde sig under försöket av videolänk för kommunikation med hemmacentral.

Fokus från individ till kollektiv Videokonferensutrustningen som användes bestod av teknik som innebar att videokameran kunde vridas i

sidled samt att graden av inzoomning kunde justeras av operatörerna med hjälp av en fjärrkontroll. Det är värt att notera att operatörerna inte kunde fjärrstyra den andra operatörens kamera utan endast den

kamera som filmade operatören själv. Detta innebar att eventuella önskemål om justering av blickfång och grad av inzoomning endast kunde ske genom att explicit begära det av den operatören som då skulle vara

föremål för en sådan justering.

I inledningen av testperioden var videokamerorna inställda på en relativt sett hård inzoomning där den individuella operatören var i fokus. Detta justerades dock efter ett tag då operatörerna upptäckte att det

fanns fördelar med att kunna ta del av en större del av varandras lokala miljöer.

Genom att skapa en lägre grad av inzoomning kunde operatörerna få en större inblick i den andras miljö

och ta del av aktivitetsnivå och vilka individer som fanns på plats. Det var av särskilt intresse för larmoperatör i samverkansklustret att kunna se vilka befälsnivåer som fanns närvarande i ledningscentralen

på Lindvreten. Med en lägre grad av inzoomning kunde videolänken även användas till mer än att stödja kommunikation mellan de geografiskt åtskilda lednings-operatörerna. Genom att förflytta fokus delvis från

individ och istället inkludera ledningskollektivet skapades också bättre möjligheter för kommunikation med ledningscentralen som helhet.

12

Avsnitt författat av Jonas Landgren vid Chalmers tekniska högskola

19

Öppen kanal för omedelbar tillgänglighet Videokonferensutrustningen var kontinuerligt igång och

skapade en öppen kanal med ljud och bild mellan larmoperatören i operatörsklustret och larmoperatören

i Lindvreten. Genom att adressera varandra med hjälp av huvudvridningen samt i förekommande fall med namn,

kunde operatörerna snabbt bli tillgängliga med full uppmärksamhet. I några fall kunde det observeras att

ljudet var avstängt eller justerat till mycket låg volym vilket vid enstaka tillfällen innebar att operatörerna

behövde påkalla uppmärksamhet genom att vifta med händerna och upprepa den andres namn.

Från separerade till gemensamma uppgifter och

ansvar Vid tidigare försök med samlokaliserade larmoperatörer

framkom att den egna ledningscentralen och dess larmoperatörer samt befäl upplevde sig vara delvis

avskurna och bortkopplade från det arbete som bedrevs av operatörsklustret (se rapport från föregående

försök).

Erfarenheterna från användning av video som en länk mellan samverkansklustret och ledningscentralen i

Lindvreten visar att upplevelsen av att vara bortkopplad och avskuren är betydligt reducerad. Dessa upplevelser bekräftas också av genomförda observationer som visar att vid larmsituationer sker ett

intensivt och nära samarbete mellan de två operatörerna via videokonferenssystemet. Samarbetet tar sig utryck både i form av verbal dialog, men också genom mer implicit kommunikation i form av kroppsspråk

och informellt teckenspråk med händerna.

Jämfört med tidigare försök där de geografiskt åtskilda operatörerna genomförde ett samarbete genom en

tydlig separering av ansvar och uppgifter visar studierna från det senaste försöket att videokommunikationen stödjer ett samarbete kring gemensamma uppgifter och ansvar. Mot bakgrund av dessa observationer finns det stor anledning att fortsätta ett arbete med att utprova och testa olika

former av videokommunikation mellan operatörsgrupperingar.

Synlighet och deltagande

Videokommunikationen mellan larmoperatörerna innebar att ett nära samarbete kunde upprätthållas mellan de två individerna i de geografiskt åtskilda miljöerna. Vidare visar observationerna att när

videokommunikationen också täcker in mer än endast de aktuella larmoperatörerna utan också delar av ledningsmiljöerna uppstår positiva effekter i form av synlighet som kan leda till en känsla av ett mer

omfattande deltagande av organisationerna som helhet.

Det finns naturligtvis en hel del frågor som kan behöva besvaras innan videokommunikation i form av

öppna kanaler mellan operatörsgrupperingar genomförs i en omfattande skala. Men utifrån de observationer som genomförts i samband med försöket finns det all anledning att fortsätta utforskandet av

hur videokommunikation kan stärka samverkan mellan larmoperatörer från olika organisationer som är lokaliserade på olika geografiska platser.

20

3.1.5 Sekretess Tidigt i Program för samverkan fångades problematiken avseende sekretess i samband med

informationsdelning mellan olika aktörer, bilden hos många individer var då att lagstiftningen på området utgjorde ett allvarligt hinder för samverkan. Utifrån detta genomfördes en förstudie13 av området.

Slutsatsen i rapporten var att det inte primärt är regelverket som behöver förändras utan att en ökad kunskap hos utförarna bedöms vara tillräckligt. I samband med de experimentella försöken i det

föregående projektet Vardagssamverkan, del I 14 genomfördes intervjuer och observationer som bekräftade förstudiens primära resultat. Även vid en granskning15 av observationsloggarna för innevarande försök

framkommer att det normala flödet inte bryter mot reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. I försökets logg finns dock ett antal händelser där det kan ifrågasättas om

OSL har följts och det finns också ett antal händelser där bilder från Trafik Stockholm kan antas ha delgivits andra i strid med det tillstånd för trafikövervakning som Trafik Stockholm innehar.

Händelser Följande händelser är de som har hittats under de 20 dagar som försöket pågått. Med tanke på att över

600 händelser aktivt hanterats är det alltså frågan om en liten andel dokumenterade händelser under försöksperioden som funnits anledning att titta vidare på.

OSL ej följts Under den tredje dagen inkommer ett larm om en knivskärning. Polis och ambulans kallas till

lägenheten där den skadade finns. Av anteckningarna framgår att den skadade är omhändertagen

enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och att det finns risk att den skadade själv har vållat skadan. Detta meddelas, enligt anteckningarna, ambulansen. Det kan ifrågasättas om polisens utlämnande

av uppgiften är överensstämmande med OSL. Av 21 kap 1 § OSL framgår att sekretess gäller för uppgift som rör bland annat en enskilds hälsa om det måste antas att den enskilde kommer att

lida betydande men om uppgiften röjs. Begreppet ”men” i sekretesslagen har en vidsträckt innebörd och tar framförallt sikte på den kränkning av den personliga integriteten om uppgiften

lämnas ut. Det finns sekretessbrytande bestämmelser som ändå kan medföra att utlämnandet av uppgiften varit korrekt. Enligt 10 kap. 27 § OSL ges myndigheter en tämligen stor möjlighet att

utväxla uppgifter efter en intresseprövning. Genom bestämmelsen får sekretessbelagda uppgifter lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde

framför det intresse som sekretessen skall skydda. Vid en annan händelse samma dag efterfrågar polisen ambulanshistorik på en person . Av lag

(1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler framgår att den som är eller har varit verksam vid SOS Alarm inte obehörigen får röja vad han eller hon i verksamheten

har fått veta om sådant som yttrats vid larmtelefonsamtal och som rör enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller som rör förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller förebyggandet och beivrandet av brott.

Under dag 20 inkommer larm om ett suicidförsök där en namngiven kvinna är på väg mot en bro och hotar att hoppa. Delgivningen av kvinnans identitet torde vara i strid med OSL, i varje fall om

delgivningen av identitetsuppgifterna skedde till andra än de som var direkt behjälpliga i insatsen. Enligt 25 kap 1 § OSL gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds

hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Kameratillstånd ej följts

Dag fem begär polisen att få bild från Trafik Stockholm med anledning av en polisjakt efter en stulen bil. Det undantag för kameraövervakning som Trafik Stockholm innehar torde vara för

trafikövervakning och det kan därför ifrågasättas om ett utlämnande till polisen kan ske utan formell begäran och efterföljande prövning. En liknande händelse inträffat dag 17 då polisen begär

bild med anledning av ett personrån. En annan händelse där användning kan ha använts i strid med det tillstånd som tilldelats, som omtalats vid workshops, är när larm inkommer om en nödställd

13

Sammanställning Förstudie Sekretess, Anna Trulsson MSB:s Rättsenhet, 2011-07-28 14

Slettenmark, O. (2012), Effekter av utökade möjligheter till vardagssamverkan, Försvarshögskolan/Uppsala universitet 15

Sekretessfrågan har under försöket granskats av jurist Johan Rådman vid MSB som även författat motsvarande avsnitt i denna

rapport

21

på isen då Trafik Stockholms kamera användes för att konstatera att det rörde sig om en pimpelfiskare på isen.

Bedömning Om det skett ett brytande av sekretessbestämmelserna ovan är svårt att avgöra då inte alla uppgifter finns

tillgängliga. Uppgifterna i sig hade gått att lösa utan att man delat med sig av sekretessbelagt material varför det inte kan ses som ett hinder för fortsatt arbete. De inblandade myndigheterna bör dock innan

nästa försök eller om försöket övergår i en mer permanent lösning göra en genomgång av sekretesslagstiftningen och upparbeta rutiner så att de inblandade känner sig mer bekväma i sin roll.

Dessutom bör, för det fall att polisen fortsättningsvis vill ta del av Trafik Stockholms kameror, det ansökas om tillstånd för den användningen.

Det är viktigt att notera att en överträdelse av tillstånd inte är samma sak som en överträdelse mot OSL. Under försöket har sekretessfrågan tagits upp med deltagande larmoperatörer och det upplevdes inte som ett problem i deras arbete.

3.2 Tidsvinster

Operatörskluster bidrar till tidsvinster vilket räddar liv, och minskar skador på egendom och

miljö.

Observationerna visar att samlokaliseringen bidrar till att tidsvinster kan göras. En insats, från det att en

händelse inträffar till att resurserna är åter på station, kan delas in i ett antal skeden eller tider, se figuren över insatsens skeden nedan.

Figur 7. Insatsens skeden16

Avgörande för tidsvinsterna är framförallt den snabba informationsspridningen som sker direkt när larmet når operatören. Som nämndes i ovanstående avsnitt rörande informationsdelning, får samtliga operatörer

en snabb initial lägesbild genom direkt muntlig kommunikation, utan kontakt över telefon. Larmoperatörerna behöver heller inte tänka på vem som kan vara intresserad av informationen utan kan

enkelt, genom samverkan i klustret meddela samtliga larmoperatörer samtidigt. Detta gör att samtliga operatörer kan larma ut resurser i ett tidigare skede än normalt, d.v.s. larmbehandlingstiden minskar.

Detta utnyttjades bl.a. vid SALSA-larm där närmsta resurs oavsett aktör utlarmades tidigt. Under försökets utvärderingsworkshop bedömdes att larmbehandlingstiden kan förkortas med 1-4 minuter.

Anspänningstiden bedöms inte påverkas av arbetssättet i operatörsklustret

16

Omarbetad version av den figur/det händelseförlopp som förekommer i rapporten ”Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser –

en uppdatering av en samhällsekonomisk studie”

22

Trafik Stockholms kameror utnyttjades i flera av de händelser som hanterades i operatörsklustret, framförallt Trafikolyckor, där olycksplats, typ och antal inblandade fordon kunde bekräftas. Vidare kan den

information som Trafik Stockholms besitter (kameror + kunskap) användas till att nyttja vid dirigering av utryckningsfordon, t.ex. att välja den snabbaste vägen till och från olycksplatsen. Detta utnyttjades under

försöket genom att man dirigerade om en ambulans till annat sjukhus på grund av trafikstockning på bro, vilket bidrog till att körtiden förkortades. Dessutom kan bättre validerade adressuppgifter från

operatörsklustret också minska framkörningstiden.

Tack vare att informationsspridningen accelererades kunde även operativ personal få tillgång till mer och

bättre information än tidigare redan innan ankomst till skadeplatsen, bl.a. i form av vilka resurser som är på plats eller när de förväntas anlända, viss historik om personer på adressen (t.ex. om det finns tidigare

våldsbenägenhet) och portkoder. Med detta som underlag kan beslut fattas tidigare kring hur insatsen ska utföras, det vill säga angreppstiden minskar.

Vidare bidrog samlokaliseringen till att oklarheter och missförstånd kunde undvikas i de initiala skedena av

händelsehanteringen. Detta avser både för larmoperatörernas del samt att operativ personal fick tillgång till bättre validerad information vilket i sin tur underlättar beslutstagande. Det uppskattas att tidsvinsten

till följd av detta kan uppgå till minuter eller t.o.m. tiotals minuter.

I vissa fall är insatseffektiviteten i form av skadebegränsande effekt beroende av i vilket skede insatsen

påbörjas. Ett tydligt exempel är brand då sannolikheten att rädda liv, egendom och miljö avtar med tiden. Vidare är det i regel så att ju tidigare en släckinsats påbörjas, desto kortare tid krävs till dess att

skadebegränsande effekt uppnås eftersom branden är mindre i tidigt skede. Således kan tiden från att insatsen påbörjas till att skadebegränsande effekt uppnås minskas förutsatt att tidigare tidsvinster görs.

Samma resonemang är även gällande för tiden mellan skadebegränsande effekt och att insatsen avslutas.

Baserat på ovan bedöms att samlokalisering bidrar till tidsvinster i följande skeden (se även Figur 8 nedan):

larmbehandlingstid körtid

angreppstid tid till skadebegränsande insats

tid till insatsen avslutas

Figur 8. Tidsvinster

3.3 Ökad överlevnadsfrekvens vid hjärtstopp

I Stockholms län larmas samtliga blåljusaktörer (ambulans, polis och räddningstjänst) ut vid hjärtstoppslarm (s.k. SALSA-larm). Alla dessa aktörer är utrustade med defibrillatorer och har kompetensen att använda

23

dessa. Syftet med SALSA-projektet är att man genom att utrusta fler aktörer med defibrillatorer och larma ut även andra aktörer (utöver ambulans) ska kunna öka överlevnadsfrekvensen avsevärt genom att

säkerställa snabbast möjliga hjälp till den drabbade.

Endast ett fåtal SALSA-larm inkom till och hanterades från operatörsklustret under försöket.

Observationer kring denna typ av larm blev alltså få, men de tycks alla peka åt att den tidsvinst som operatörsklustret medför skapar förutsättning för att rädda fler liv.

De största vinsterna med operatörsklustret vid hjärtstoppslarm bedöms orsakats av polisens snabbare mottagande av och därmed agerande på larm. Polisen får i ordinarie fall in SALSA-larm med fördröjning

jämfört med när övriga aktörer fått larmet. Till skillnad från de övriga aktörerna, är dock polisens resurser i ständig rörelse, samt fler till antalet, vilket innebär att de ofta har kortast framkörning och därmed kan

vara först på plats. Genom samlokalisering i ett operatörskluster, kunde polisen larma ut sina resurser betydligt snabbare på SALSA-larm (observationer vid ett fall visade på en och en halv minut snabbare). Indikationer finns alltså på att polisen, genom arbetssättet i operatörsklustret (eller alternativa arbetssätt)

kan korta tiden till utlarmning med så pass mycket att det skapas bättre förutsättningar att rädda liv. Tidsfaktorns betydelse för överlevnad vid hjärtstopp är betydande vilket framgår i flera studier17.

Figur 9. Andelen patienter som levde en månad efter hjärtstopp bland dem som hade kammarflimmer på första EKG

i relation till tid mellan hjärtstopp och första defibrillering18.

3.4 Framkomlighet

Operatörskluster ger ökad framkomlighet genom bättre förståelse för varandras

organisationer, att trafikstörningar kan minimeras och att blåljusfordon kan vägledas effektivt.

Störningar i framkomlighet bedöms kunna minskas genom samverkan i ett operatörskluster. Genom

samlokaliseringen har larmoperatörerna ökat utbytet av information mellan organisationerna och de har fått en bättre förståelse för problemställningar i övriga organisationer. Ett sådant exempel är förståelsen

för hur framkomligheten påverkas av uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor samt vilken samhällspåverkan en avspärrning av trafiken får.

Problematik kring uppställning av räddningsfordon är känd sedan tidigare och har lyfts vid flera tillfällen. Genom intervjuer med räddningstjänsten har exempel på taktik för uppställning av räddningsfordon vid

trafikolyckor kunnat illustreras, se Figur 10 nedan. Av intervjuerna framgick även att denna taktik inte alltid följs. Detta framkom efter att försöket avslutats och några observationer kring hur

fordonsuppställning påverkades vid försöket gjordes ej. Trots detta kan det konstateras att Trafik Stockholms kameror möjliggör bättre dirigering och uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor.

Detta kan även bidra till att färre körfält behöver stängas.

17

Strand, K. m.fl. (2009), Plötsligt hjärtstopp, Hjärt-Lungfonden, ISBN 978-91-978404-0-8 18

Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2011), Nationellt register för hjärtstopp, Årsrapport 2011

24

Figur 10. Exempel på taktik vid uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor19

Genom den ökade förståelsen och förenklad kommunikation mellan Trafik Stockholm och berörda aktörer kan avspärrningar minskas i omfattning både avseende storlek, hur många körfält och hur lång

sträcka som spärras av, samt avseende hur lång tid som avspärrningen fortgår. Genom att få en visuell bild över olyckan via Trafik Stockholms kameror kan räddningsfordon dirigeras till fördelaktig

uppställningsplats. Förutom att detta kan leda till att färre körfält behöver spärras av bidrar det också till en säkrare arbetsmiljö för operativ personal vid olycksplatsen.

Resurseffektiviteten bidrar också till att framkomligheten ökar då rätt resurser, antal och typ, skickas till platsen. Trafik Stockholm kan även förbereda inför avslutande av insats eftersom kontinuerliga prognoser kan lämnas. Detta medför att avspärrningar kan tas bort tidigare. Samverkan i klustret skapar

förutsättningar för proaktiv trafikledning och öppen dialog med räddningstjänst och andra blåljusaktörer kring exempelvis vägavspärrningar vid trafikolyckor.

Vägledning av blåljus Trafik Stockholm besitter en god kännedom om Stockholms infrastruktur och har tillgång till ett

omfattande nät av trafikkameror. Detta kan med fördel nyttjas som stöd i att effektivt och säkert leda blåljusenheter till olycksplatsen vid tyngre trafik. Vid stopp i trafiken, kan Trafik Stockholm eventuellt leda

blåljusenheter mot trafiken på ett säkert sätt tack vare sina kameror. Som tidigare nämnts, kunde exempelvis en prio-ett ambulans på väg till sjukhus med en allvarligt sjuk patient ledas om till att ta en

annan väg då man upptäckt att trafiken på den planerade vägen var stillastående. Detta kunde ske helt och hållet tack vare samlokaliseringen av Trafik Stockholms trafikledare och SOS Alarms ambulansdirigent.

3.5 Resurs- och insatseffektivitet

Operatörskluster bidrar till ökad resurs- och insatseffektivitet.

Med effektivitet menas här graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning, det vill säga den

utsträckning i vilken resurser avdelas och används optimalt i förhållande till de behov som föreligger. De omedelbara resultaten av effektivitet i sammanhanget är bättre hushållning av allmänna medel, då resurser

kan fördelas och användas där de bäst behövs.

Försöket har visat att effekten av den ökade och förbättrade informationsdelningen som operatörsklustret föranledde skapade förutsättningar för en ökad resurs- och insatseffektivitet. Ökad insatseffektivitet

19

Baserat på intervju med Räddningstjänsten

Ambulans

Räddningstjänst

Räddningstjänst

Skadat fordon / olycka

25

innebär ytterst att fler liv kan räddas och att skador på egendom och miljö bättre kan förebyggas eller minskas, medan ökad resurseffektivitet innebär bättre hushållning med allmänna resurser.

Tack vare tidiga och bättre validerade lägesbilder i operatörsklustret, kunde resursbehovet (antal och typ) bedömas snabbare och bättre och därmed anpassas efter rådande behov. Detta medförde i flera fall att

operatören kunde välja att avvakta med att skicka resurser till platsen eller att enbart ett begränsat antal resurser skickades initialt. Ett exempel på detta är i fallet med pimpelfiskaren vid Essingeöarna där Trafik

Stockholms kamera bidrog till en snabb och validerad lägesbild. Utifrån bildmaterialet gjordes bedömningen att resurser inte behövde skickas ut till platsen.

Något som under försöket förekom oftare än normalt var att resurser kunde återkallas (genom motbud) innan de anlände till olycksplatsen. Detta tack vare att första resurs på plats kunde göra en snabb

bedömning om läget och att denna information snabbt spreds till andra aktörer via operatörsklustret. Givet den ansträngda situation/resursbrist som råder främst för ambulans och polis i Stockholms län idag, är det mycket värdefullt att kunna frigöra resurser till andra insatser i ett tidigt skede.

3.6 Samhällsnytta

Effektivt informationsflöde, tidsvinster vid räddningsinsatser, ökad framkomlighet samt resurs- och insatseffektivitet bidrar samtliga till ökad samhällsnytta. Ett accelererat informationsflöde utgör nyckeln till

effektivitet i övriga delar. Informationsflödet bedöms inte kunna bli snabbare och mer kvalitativt än genom direkt muntlig kommunikation där man samtidigt kan se personen som kommunicerar.

Samhällsnyttan i projektet kan beskrivas som den effektivitet i form av tidsvinster, räddade liv, egendom och miljö, ökad framkomlighet osv som en samlokalisering av larmoperatörerna bidrar till. För att kunna

jämföra samhällsnytta används ofta mätetal i form av monetära värden, det vill säga i pengar.

Baserat på ovan bedöms att det prövade operatörsklustret bidrar till ökad samhällsnytta. Hur stor

samhällsnytta, mätt i kr, är dock svårt att säga utan ytterligare studier. Fördjupande beskrivning av samhällsnyttan presenteras nedan samt i avsnitt 3.7.

3.6.1 Rädda liv och säkra värden Klusterformationen var avgörande för skapandet av tidigare och bättre validerade gemensamma lägesbilder som i sin tur skapade förutsättningarna för märkbart ökad effektivitet. Denna ökade resurs-

och insatseffektivitet som noterades under försöket skulle innebära en samhällsnytta – både i antalet räddade liv och säkrade värden som ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv. Ökad resurseffektivitet

innebär att resurser som inte behövs på olycksplatsen, snabbt kan omfördelas och användas där de bättre behövs, vilket i dagens ansträngda situation torde vara av stort värde för samhället. Detta innebär att

insatsers alternativkostnader i många fall kan sänkas.

Möjligheten att från ett samverkanskluster lämna snabbare motbud (eller att inte överhuvudtaget larma ut

överflödiga resurser) medför att en bättre beredskap för andra händelser kan upprätthållas.

En förbättrad lägesbild innebär även att högsta larmprioritet (blåljus) inte behövde köras i onödan, vilket

både minskar risken för olyckor och störningar för allmänheten.

En annan dimension av effektivitet är att operativa enheter, tack vare operatörsklustret, snabbare kunde

anlända till olycksplatsen. Detta var särskilt tydligt vid de SALSA-larm och bränder som hanterades under försöket.

Enligt Hjärt- och lungfonden inträffar i Sverige cirka 10000 hjärtstopp årligen utanför sjukhus. Vid ungefär 5000 av dessa påbörjas hjärt-lungräddning. Endast omkring 500 av dessa räddas till livet. Ju snabbare hjärt-lungräddning sätts in, desto större är chansen till överlevnad utan allvarliga skador och varje minut räknas.

Som nämnts ovan, uppmättes under försöket vid ett par fall tidsvinster om minst en minut i utlarmning på hjärtstoppslarm.20 En avgörande faktor var här att den fördröjning med vilken polisen i ordinarie fall får

SALSA-larm kunde elimineras genom samlokalisering i operatörsklustret. Polisen har, till skillnad från övriga aktörer vars enheter är stationsbaserade i väntan på larm, alltid enheter ute i rörelse samt fler till

antalet. Detta innebär att polisen, i flera fall, har bäst förutsättningar att vara först på plats givet att larmet inkommer utan fördröjning.

20

Endast ett fåtal SALSA-larm inkom under försöket till klustret på grund av tekniska begränsningar.

26

Vid bränder är det givetvis räddningstjänsten som är fullt utrustad och lämpad att agera. Däremot kan andra aktörer, så som polisen, stödja vid utrymning och avspärrningar redan innan räddningstjänsten

anländer. Vid ett antal brandlarm under försöket var polisen första aktör på plats och kunde i dessa lägen påbörja en, om än begränsad, räddningsinsats flera minuter innan räddningstjänsten anlände. I en intervju

om branden på Brännkyrkagatan i Stockholm, uppgav polisens insatschef att han, under sina 25 år i tjänst, endast vid ett par tillfällen upplevt att polisen var första aktör på plats vid en brand. I detta fall, kunde

polisen påbörja utrymning av den brinnande lägenheten och byggnaden samt sätta upp avspärrningar i området för att underlätta brandkårens framkomst till platsen. Den snabba utlarmning tillskrevs

operatörsklustret varigenom polisen fick larmet utan fördröjning. Trots polisens begränsade kompetens i och utrustning för att släcka bränder, kan livräddande insatser bevisligen göras och därför är tidsvinsten

även här avgörande.

Framkomlighet i trafiken är viktigt både ur ett samhällsperspektiv och ur ett räddningsperspektiv. Att räddningsfordon kan färdas snabbt och effektivt till olycksplatsen kan vara avgörande för att rädda liv,

egendom eller miljö. Vidare kan begränsad framkomlighet i trafiken innebära stora kostnader för samhället, t.ex. utebliven arbetstid på grund av trafikkö. Samhällskostnaden är beroende av hur många som

påverkas varför god framkomlighet således är av betydande vikt i våra storstäder. Kostnader om 8 000 kr per minut för trafikstopp på Essingeleden har framkommit under försöket men siffran har dock inte

kunnat bekräftas.

3.7 Kostnads- och nyttoanalys

Kostnads-nyttoanalys är en ekonomisk utvärderingsmetod som används för att väga fördelar mot

kostnader i olika typer av samhällsprojekt. Vid en sådan analys värderas såväl kostnaderna som fördelarna i monetära termer och om fördelarna överstiger kostnaderna bedöms projektet som samhällsekonomiskt

lönsamt. Fördelen med en kostnads-nyttoanalys är att den kan mäta konsekvensen av flera effekter och väga ihop det i en gemensam ”valuta” (kronor). Nackdelen är att det ibland kan vara svårt att värdera

samtliga effekter i kronor. En kostnads-nyttoanalys bör därför ses som ett underlag, av flera, till beslut och även fördelningen av effekterna bör belysas.

3.7.1 Nytta I försöket sammanfattas samhällsnyttan under fyra rubriker:

tidsvinster

räddade liv, egendom & miljö ökad framkomlighet

insats- och resurseffektivitet

Utifrån de data som försöket genererat är det svårt att kvantifiera många av effekterna. Hur mycket blev

tidsvinsten, vad medförde det i form av minskade skador, vilka resurser blev inte larmade, hur lång tid slapp trafikanterna köa, etc.? Det skulle behövas bättre data och sannolikt en längre försöksperiod för att

kunna dra slutsatser kring dessa frågor. Därför förs här en mer generell diskussion för att visa vilka effekter som skulle kunna värderas givet att effektsambanden klarläggs.

Gällande tidsvinster finns effekter av försöket på larmbehandlingstid, körtid, angreppstid samt tid från att insatsen påbörjas till dess att en skadebegränsande effekt åstadkoms (se kapitel 3.3). Dessa tidsvinster

finns inte kvantifierade på annat sätt än att en förkortad larmbehandlingstid på 1-4 minuter skattas. Värderingen av tidsvinsterna är dessutom inte helt enkel. För den kommunala räddningstjänstens del finns en rapport om de samhällsekonomiska effekterna av tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser.21 I

värdet ingår både personskador (döda, svårt och lindrigt skadade) och skador på egendom och miljö. Tidsfaktorns värde har beräknats för varje objekt och resultatet för 5 minuters förändrad, tidigare eller

senare, insatstid är:

21

Jaldell, Henrik, (2004). Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser – en uppdatering av en samhällsekonomisk studie.

Räddningsverket, FoU-rapport, P21-449/04.

27

Genom detta resultat skulle vissa av tidsvinsterna kunna värderas. Exempelvis kan det sägas generellt att

värdet av en förkortad larmbehandlingstid på 1 minut skulle medföra samhällsvinster på 5860 kr (1/5*29 300 kr) per larm för räddningstjänstens del. Vid vissa samverkanslarm, t.ex. en trafikolycka, skulle värdet

hypotetiskt kunna överföras till polis och ambulans, men då måste hänsyn tas till vilken kompetens och numerär som responsorganisationen bidrar med. Räddningstjänstens responsorganisation var i analysen baserad på en numerär bestående av 5 brandmän och det är fler än vad polis och ambulans normalt

responderar med i ett första skede. För en samhällsekonomisk värdering av tidsvinsterna skulle tidsfaktorns betydelse behöva analyseras djupare för polis och ambulans, samt en kvantifiering av

observatörsklustrets effekter på tiden utföras.

I tidsvinstens nytta bör värdet på räddade liv, egendom och miljö ingå som naturliga komponenter. Försöket

har särskilt pekat på effekten av en ökad överlevnad vid hjärtstopp (kapitel 3.6). I detta fall finns det en relativt klarlagd effektkedja som konstaterar ett tydligt överlevnadssamband mellan tiden från

hjärtstoppets inträffande till defibrillering. Baserat på detta samband och simuleringar av insatstider för ambulans respektive ambulans i kombination med räddningstjänst har effekten av marginella förändringar i

antalet överlevande i hjärtstopp skattats för Stockholms län.22 Figuren visar förändringen i antal överlevande vid såväl en förkortad som förlängd tid beroende på responsorganisation. Exempelvis kan

man se att en minuts kortare larmhanteringstid skulle medföra att 5 personer fler (31-26) överlever ett hjärtstopp per år om det var ambulanser enbart som responderade, medan 8 personer fler (50-42)

överlever om responsorganisationen var ambulans plus räddningstjänst. Effekten av en förkortad larmhanteringstid blir alltså större ju fler enheter som responderar.

22

Sund, Björn, (2013). Developing an analytical tool for evaluating EMS system design changes and their impact on cardiac arrest

outcomes: combining geographic information systems with register data on survival rates. Scandinavian Journal of Trauma,

Resuscitation and Emergency Medicine. 2013, 21:8.

28

Försöket konstaterar att det finns tidsvinster i larmkedjan att göra vid hjärtstoppslarm och baserat på

resultaten ovan bör effekten i form av räddade liv bli signifikant. En minuts kortare tid har potential att rädda uppskattningsvis 8 personers liv vid hjärtstopp per år i Stockholms län. Detta baserat på en

responsorganisation med ambulans och räddningstjänst. Tillkommer polisen i den responsorganisationen bör effekten bli ändå större.

En följdfråga i ett samhällsekonomiskt perspektiv är hur de räddade hjärtstoppsliven ska värderas? Inom transportsektorn värderas ett statistiskt liv till knappt 24 mkr.23 Dessa räddade liv är i genomsnitt både längre och av bättre livskvalitet än de som räddas när det gäller hjärtstoppspatienter. Studier har visat att

en hjärtstoppspatient som överlever tillförs ytterligare 6 levnadsår med 0,7 andelar av nyttan för en helt frisk person. 24 Bör då ett hjärtstoppsliv värderas lägre än ett liv inom transportsektorn? Svaret från en

forskningsstudie visar att värdet för ett statistiskt liv för hjärtstoppspatienter inte bör värderas lägre.25 Därför skulle värdet av t.ex. 8 räddade liv kunna summeras till 192 mkr (8*24 mkr) per år.

Ökad framkomlighet till följd av försöket kan värderas genom användning av Trafikverkets värden för tiden trafikanter spenderar i trafiken.26 Värdena baseras på tidsvärdesstudier. Trafikverkets rekommenderade

tidsvärden för normal restid vid lokala/regionala privatresor uppgår till mellan 33-87 kr/timme beroende på om resan sker med bil eller buss samt om den sker under arbete eller övrig tid. Genomsnittlig

förseningstid värderas dessutom 3,5 gånger högre än åktidsvärdet, både när det gäller bil och kollektiva färdmedel. Alltså kan värdet per sparad timme per trafikant (privatresor) uppgå till mellan 115-304 kr.

Förutom värdet av mindre förseningar vid privatresor tillkommer värdet av mindre förseningar för godstrafik. Dessa godstidsvärden är beroende av den varugrupp som transporteras.27

När det gäller insats- och resurseffektivitet finns inga kända kvantitativa studier av effekten av att kunna anpassa resurserna på ett bättre sätt, dvs. att larma rätt mängd resurser. Ofta handlar det om att kunna

avvakta med att skicka ut, ibland avstå och ibland återkalla innan framkomst (motbud). Samtidigt måste denna effekt vägas mot att ett observatörskluster kan leda till att fler resurser larmas ut. Det leder då till en ökad kostnad. Exempelvis vid SALSA-larm har det visat sig att totalt sett fler resurser larmas ut vid

varje hjärtstoppslarm. Innan SALSA-försöket var det 2-4 personer som larmades ut medan det under

23

Trafikverket, (2012). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden inom transportsektorn: ASEK 5. Kapitel 9 Trafiksäkerhet.

Version 2012-05-16. 24

Rauner, Marion S. & Bajmoczy, Nikolaus, (2003). How many AEDs in which region? An economic decision model for the

Austrian Red Cross. European Journal of Operational Research 150 (2003) 3-18. 25

Sund, Björn, (2010). The value of a statistical life for out-of-hospital cardiac arrest victims. Working Paper 4/2010. Örebro

universitet, Handelshögskolan. 26

Trafikverket, (2012). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden inom transportsektorn: ASEK 5. Kapitel 7 Tid och kvalitet i

persontrafik. Version 2012-05-16. 27

Trafikverket, (2012). Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden inom transportsektorn: ASEK 5. Kapitel 8 Tid och kvalitet i

godstrafik. Version 2012-05-16.

29

försöksperioden 2006 var 6-9 personer.28 Det är oklart vilken effekt som är störst och omvända tillstånd kan gälla för olika responsorganisationer.

3.7.2 Kostnad Kostnaderna i ett samhällsekonomiskt perspektiv är helt knutna till den åtgärd som är tänkt att

genomföras (”projektet”). I detta kapitel har generella nyttoeffekter av det aktuella försöket och dess operatörskluster diskuterats. I diskussionerna har det antagits att motsvarande effekt som uppnåtts på de larm som inkommit till operatörsklustret skulle vara möjlig att uppnå generellt för systemet som helhet,

dygnet runt, året runt.

Avseende själva åtgärden så bedöms det finnas olika former och kombinationer av lösningar för att uppnå

detta, vilka var för sig är förknippade med så väl olika nivåer av ambition, kostnad, bedömd effekt och tid för möjligt genomförande. En generell och grundläggande åtgärd för en effektiv larm- och

informationshantering handlar t.ex. om en gemensam teknisk plattform som möjliggör att repektive aktörs egna system kan kommunicera information med övriga aktörers system. En sådan åtgärd är av

grundläggande systemkaraktär och behövs ur alla aspekter utvecklas och tillföras aktörerna. Det som i det aktuella fallet bedöms aktuellt att titta på är hur man i olika kombinationer kan uppnå de effekter och

egenskaper som observerats under försöket och som inte bedöms uppstå enbart genom en gemensam teknisk plattform. Detta handlar i stort om grundexemplen:

fysisk samlokalisering av hela ledningscentraler och samtliga operatörer

fysisk samlokalisering av vissa funktioner t.ex. samverkansoperatörer (motsvarande försöket) ”samlokalisering” via videolänk

Svaret är med största sannolikhet att det i framtiden kommer blandas stort bland alla stilarna, d.v.s. vissa parter samlokaliserar helt, andra deltar med funktionspersonal i fysiska kluster, någon interagerar via videolänk och andra system, d.v.s. kostnaden är svårbestämd och kommer att variera utifrån organisation

och ambition.

Beroende på vilken typ av samverkanslösning som slutligen blir ”projektet” kan kostnaderna jämföras med

dagens situation. I detta måste också nyttan av projektet bedömas i relation till graden av integrerad samverkan. Har exempelvis en samlokalisering via videolänk samma nyttoeffekter som en fysisk

samlokalisering? Vad vinner man på att samlokalisera hela centraler jämfört med vissa funktioner osv.

Ofta är de samhällsekonomiska kostnaderna för en åtgärd betydligt enklare att klara ut än vad fördelarna

ger i ekonomiska termer. Man bör dock ta hänsyn till att kostnaderna i detta fall kan sträcka sig över en lång tidsperiod samt att tydligt specificera vilka kostnader som går att härleda till samverkan respektive

andra åtgärder.

Slutsatsen utifrån ovanstående bedömning blir att kostnaden är svår att specificera. Det kan dock

konstateras att med relativt små resurser (t.ex. videolänk) går att uppnå en stor skillnad mot dagens lösning. I kombinationen med möjlighet till fysiska kluster bedöms effekten öka ytterligare både avseende

operativ kvalitet och effekt samt förmåga att bibehålla denna effekt över tid (personliga kännedom, tillit, förbättrad kommunikation m.m.). Den organisationen som provade videolänk mot hemmacentral behövde

t.ex. tack vare videolänken inte utöka sin ordinarie bemanning för att kunna delta i försökets operatörskluster. Det som då belastar åtgärden är kostnad för lokal och teknik, vilka ur försökets

perspektiv måste klassas som ringa relativt effekterna. Det bör i detta tilläggas att det inte fullt ut klarlagts om övriga organisationer har samma möjlighet att nyttja ordinarie personal utifrån sitt uppdrag.

28

Hollenberg, Jacob, mfl, (2009). Dual dispatch early defibrillation in out-of-hospital cardiac arrest: the SALSA-pilot. European

Heart Journal (2009) 30, 1781-1789.

30

4 Diskussion och reflektion Under denna rubrik sker resonemang och diskussion kring resultat och generella förutsättningar för

projektet. Vidare kopplas framtid och omvärldsiakttagelser in mot det genomförda försöket och dess erfarenheter.

Om försöken Detta var den andra försöksomgången som utförts i form av storskaliga experiment och även denna gång har många intressanta observationer gjorts. De grundläggande effekterna som observerades under det

första försöket har visat sig repeterbara även detta försök, vilket är intressant och glädjande med tanke på att vissa parametrar förändrats, främst avseende involverade personalkategorier, lokaler, teknik samt

fokus på försöken. Konstaterandet att resultaten inte är en engångsföreteelse bedöms som mycket värdefull information i det fortsatta arbetet och diskussionen kring mer stadigvarande förändringar och

lösningar inom området.

Fokus inför försöken denna gång var att höja blicken något och inta rollen som systemövergripande och

kvalitetssäkrande operatör mer än att koordinera enskilda larm, vilket ju provades framgångsrikt i de tidigare försöken. Det är uppenbart att båda effekterna både behövs och kan uppnås, frågan är hur det

kommer se ut över tid. Med dagens bristande tekniska förutsättningar (skilda system mm) blir det upplevda behovet av larmkoordinering störst och effekterna av försöksuppställningen på detta område är

mycket tydliga (information sänds smidigt direkt i rummet, sekventiella processer blir parallella m.m.). Med en välfungerande framtida gemensam teknikplattform som möjliggör att information delas mellan

aktörernas egna system bör dock mycket av den informationen kunna ske i de tänkta ordinarie strukturerna (läs diskussion och förslag i t.ex. den statliga alarmeringstjänstutredningen). Med de

förutsättningarna kan ett operatörskluster mer inta rollen som samverkansoperatör och höja blicken, något som under försöken bitvis har varit utmaning att hantera om man samtidigt hanterar larm och ledning av enskilda händelser. I och med att det också handlar om en ny roll som personal inte är van vid

Sammantaget utifrån detta är hypotesen att de främsta effekterna, kopplat till försöken, i en framtid kan vara att funktionellt kvalitetssäkra informationsflödet, bygga och analysera samlade lägesbilder samt att

säkerställa eskalering av nästa nivå. Det etablerade operatörsklustret bedöms i detta kunna ge mycket värdefull kunskap om hur en sådan funktion kan byggas och vilka praktiska arbetssätt som kan tänkas vara

aktuella.

Teknisk/fysisk integrering/Videolänk

De intressanta resultaten med kombinationen av videolänk och fysiskt samlokaliserat operatörskluster ger att definitionen av synen på samlokalisering innebär en större bredd i tolkningen av hur det begreppet kan

betraktas och genomföras. Videolänken upplevdes lösa den tidigare gränssnittsproblematiken mellan hemmacentral och operatörskluster på ett bra sätt. Ett av de konkreta åtgärdsförslagen som denna

rapport ger är att upprätta fasta videolänkar mellan ordinarie centraler. Etableringen av dessa är troligen en mycket viktig källa till lärdom om hur vi kan utveckla systemet vidare både avseende teknik och

processer/rutiner.

Nyttjande av övervakningskameror

Försöket har vidare visat att bilder från övervakningskameror, främst Trafikverkets kameror, är ypperligt för att skapa en lägesuppfattning vid olika händelser. En återkommande fråga i detta ämne som också aktualiserats vid faktiska händelser i försöket är hur kamerorna kan användas även vid andra händelser

som kamerorna täcker in (t.ex. händelser på is/sjö, hot om hoppning från bro m.m.) i förhållande till de tillstånd som kameraövervakningen givits för.

Dialogen handlar främst om den enskildes integritet går före den nytta som tekniken medger och om det är skillnad mellan att nyttja dem för räddning kontra uppgifter som rör sig inom rättsväsendets område.

Bedömningen i dialogen har varit att få om ens någon som skulle motsätta sig att filmas i en akut situation om bilderna skulle bidra positivt till personens hälsa. I många av de länder som Programmet har bedrivit

studiebesök i har en betydligt mer långtgående kameraövervakning och har bildmaterial som en informationsmängd i sitt arbete.

31

Det är uppenbart att vidare studier bör göras kring hur ny teknik kan användas och förvaltas utan att bryta mot lagar eller regler. Området behöver också utredas, både utifrån hur arbetsrutinerna ser ut idag

och hur de ev. skulle kunna optimeras ur ett nyttjandeperspektiv.

Omvärldsbetraktelser

Under genomförda studiebesök inom Program för samverkan (Rotterdam, Ostrava, London, New York, New Jersey) har funktionen och nyttan av olika former av omvärldsbevakande och proaktiv

eskaleringsfunktion belysts tydligt. Med dessa erfarenheter är känslan att det finns en unison bild av ett funktionellt likvärdigt behov men där genomförandet kan se olika ut beroende av kontext. Flera av

besöksplatserna arbetade i delar med samverkanskluster inom specifika ämnesområden var för sig, eller inom ett traditionellt aktörskollektiv t.ex. blåljusaktörer. Det som skett inom föreliggande försök, d.v.s.

samverkan mellan flera systemslag (trafik, polis, räddning) med mer fokus mot samhällsflöden än enbart olyckshantering har väckt stort intresse hos besöksmottagarna.

Kunskap och förståelse

Det är viktigt att betrakta experimenten och försöksuppställningens möjlighet till kunskapsspridning. Det är tydligt att försöken ger en mycket fördelaktig miljö för utbildning utifrån kombinationen av skarpa

händelser, grupparbete, pedagogisk miljö (överhörande av diskussion i egen organisation). Utöver en förhöjd operativ förmåga kan etablerandet av ett kontinuerligt varande operatörskluster innebära

möjlighet för ett individuellt lärande genom att låta operatörer tjänstgöra i klustret och på det sättet själva få uppleva arbetssättet och lära känna andra individer och dess organisation bättre. Formen för utbildning

får nog ses som mycket lämpad för utbildning och praktisk tillämpning av det undersökta området informationsdelning och sekretess.

Kostnad/nytta I resonemangen kring införandet av nya arbetssätt är det relevant att fråga sig vad åtgärden kostar och vad

man får ut av åtgärden. I kapitel 3 redovisas en ansats att utvärdera och genomföra en beskrivning av försöket/framtida verksamhet ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Det är som det nämnts tidigare svårt att

genomföra kvantifieringar av den slutliga nyttan av varje enskild händelse, särskilt då det sällan/aldrig finns ett jämförande alternativ till den studerade händelsen.

För att komma vidare och inte bara konstatera att dagens läge nog ändå är ok kan man vända på frågeställningen och ställa frågan vad det kostar att inte genomföra åtgärden? För att få en känsla av värderingen av något kan man också hypotetiskt diskutera kring en försämring av det aktuella området.

Det betyder att istället för att t.ex. diskutera värdet av förbättrad framkomsttid så diskuterar man en hypotetisk försämring av samma faktor. På detta sätt görs en implicit värdering av den aktuella faktorn

genom diskussion kring vad man ev. är villig att lägga för resurser på att undvika det scenariot.

Att komma vidare

Att det går att effektivisera informationsdelningen och vinna väldigt mycket tid och kvalitet ur dagens alarmeringsprocesser har diskuterats länge. De två genomförda försöken vidimerar att det faktiskt är så.

Med detta vid hand blir den naturliga följdfrågan ”vad gör vi med den kunskapen?”. I ett nationellt perspektiv hanteras frågan i stort genom den statliga alarmeringstjänstutredningen som belyser området i sin

helhet. Utredningen har i generella termer identifierat både brister och övergripande förslag för lösningar på dessa. Ur program för samverkans perspektiv handlar det mycket om att se till att, oberoende av statlig

lösning för samhällets alarmering, säkra kunskap och system för att hantera övergången mellan alarmeringssystemet och det hanterande och erfarenhetsåterförande systemet.

Med visshet om vad som går att uppnå måste nu fokus hamna på ”hur ska det göras?” och hur det ska göras i väntan på ny organisation, ny teknik osv, d.v.s. små snabba förändringar som ger effekt i befintliga

verksamheter redan ”idag”. För detta krävs ett generellt aktörsfokus och en fortsatt vilja till att omsätta lärdomar i praktik och på så sätt bygga kontinuerlig förmåga.

I det följande kapitlet ges olika förslag till åtgärder för att i delar stegvis öka förmågan till samverkan och

öka samhällsnyttan av aktörernas gemensamma verksamheter.

32

5 Nästa steg I detta kapitel redovisas åtgärdsförslag som uppkommit under projektets genomförande. Vissa av dessa

har sedan tidigare uppmärksammats, men har genom försöken lyfts på nytt alternativt bekräftats utifrån tidigare mer teoretiska resonemang och antaganden. Vissa av åtgärderna bedöms som möjlig att

genomföra på kort sikt medan andra är av arten långsiktiga, identifierar möjliga vidare utredningar eller förslag till nya försök.

5.1 Praktiska förslag till förbättringar på kort sikt

Nedan redovisas förbättringsförslag som bedöms vara genomförbara på kort sikt (<1 år) i befintliga

organisationer med syfte att nå en konkret ökad förmåga till effektiv samverkan.

5.1.1 Upprättande av videolänk mellan hemmacentraler samt operatörskluster Möjligheten att sätta upp permanenta videolänkar på samtliga aktörers hemmacentraler diskuterades under försöket vid ett flertal tillfällen. Den tanke som då framfördes var att det eventuellt skulle

underlätta kommunikationen mellan organisationerna och göra denna mer effektiv genom konstant kontakt istället för sporadisk telefonkontakt. Videolänken bör vara krypterad och ständigt uppkopplad.

Beslutsunderlag väntas efter sommaren 2013.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Samtliga aktörer:

Installation av videolänk med placering enligt

på sid 10.

Bemannas av samverkansansvarig (se 5.1.3).

Förväntad effekt är att uppnå spontan samverkan och

informationsdelning liknande effekterna av operatörsklustret.

Snabba kvalitetssäkrade kontaktvägar med känsla av virtuell ”samlokalisering” trots

geografisk utspridning.

Vid nyttjande av operatörskluster förväntas bättre kommunikation

med respektive ”hemmacentral”.

Kostnad för utrustning, installation, drift och underhåll.

5.1.2 Gemensamma dagbesked Under försökets två sista veckor sammanställdes dagligen gemensamma dagbesked i operatörsklustret för distribution till respektive hemmacentral. Detta upplevdes som en mycket positiv vana som bör fortsätta

efter att försöket avslutats då det bedöms ha potentiellt stor inverkan på den dagliga samverkan till en låg kostnad.

Baserat på diskussion efter genomfört försök bör dagbeskeden ske på befäls-/arbetsledarnivå operativ chefsnivå. Dagliga avstämningar om ca 5 min hålls förslagsvis via videolänk (detta förutsätter implementering av åtgärdsförslag 5.1.1) men kan även genomföras via telefon-konferens eller Rakelgrupp

(videolänk förutses upplevas så ”enkelt” att det också blir av).

33

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Inrätta dagliga korta möten (ca 5 minuter) utifrån förbestämd

agenda, t.ex:

Vilka händelser har inträffat?

Vilka händelser planeras?

Hur kan vi förbereda oss på bästa sätt?

Anteckningar bör även delges

som ”dagbesked” på samverkanswebben.

Möjlighet att vara proaktiv.

Möjliggör lärande och personkännedom mellan olika

aktörer. Bättre förberedelser inför kända händelser.

Eventuell mötestid men det förväntas kunna utföras inom

ramen för normal verksamhet.

Bedöms förutsätta beslut om användande av videolänk (även

om telefon/Rakel är ett teoretiskt alternativ)

5.1.3 ”Samverkansansvariga”/samverkansoperatör Under försöket uttrycktes en önskan om att samverkansansvariga/samverkansoperatörer skulle utses på varje organisation och för varje arbetspass, motsvarande den funktion som funnits i operatörsklustret.

Samverkansansvarig utgörs av larmoperatör och ska fungera som kontaktytan mot larmoperatörer hos övriga aktörer under innevarande pass och som kvalitetssäkrande funktion vid samverkanslarm så att

kommunikation mellan aktörer i första hand sker med samma personer. Detta för att effektivisera kommunikationen mellan de olika organisationerna samt för att skapa en starkare samhörighetskänsla

mellan operatörer från olika organisationer. Samverkansansvarig bör även bemanna videolänk vilken bedöms vara en förutsättning för att kunna inrätta ovan beskriven funktion.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Respektive aktör utse samverkansansvarig för varje arbetspass som:

svarar primärt för övergripande kommunikation/läges-

bild med övriga aktörer.

bemannar videolänk.

Förbättrad kommunikation och informationsdelning mellan aktörerna som resulterar i

möjlighet till att erhålla en uppdaterad och samlad operativ

lägesbild.

Möjliggör proaktivt agerande och gemensam analys

Funktionen bör kunna inrymmas i normal verksamhet.

5.1.4 Bibehållen och utökad funktion i befintlig lokal (Dux, Johannes) I lokalen, DUX på RC Johannes har inför försöken en plattform skapats för samverkan mellan aktörer. Denna funktion bedöms vara viktig att bibehålla, dels ur ett utbildningsperspektiv men även för att kunna

användas under exempelvis mer omfattande/långvariga kända eller plötsligt uppkomna händelser.

Under försöket var RAKEL-täckningen begränsad i lokalen varför denna bör förbättras

Funktionen bör även utökas så att polisen kan använda sin Cora-klient. Enligt uppgifter från utvärderingsworkshop kräver detta ny kabeldragning samt övervakning eller inlåsning av enheten då

verksamhet ej bedrivs. Om aktuell lokal inte bedöms som möjlig att nyttjas vidare bör annan befintlig lokal undersökas.

34

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Fatta beslut om bibehållen

funktion av plattform för operatörskluster:

Behålla funktionen i

DUX eller flytta till annan lämplig lokal

Utöka RAKEL-täckning

Uppgradera hårdvara för polisens teknik (Cora-klient).

Möjlighet att kontinuerligt, i

utbildningssyfte eller vid planerade eller plötsligt uppkomna händelser nyttja den

framtagna plattformen för samverkan.

Beroende av ambition och vägval ges olika potentiella effekter

Eventuell investering för att

möjliggöra användning av polisens Cortex-klient från DUX i form av kabeldragning och övervakning.

Lokalhyra att fördela

5.1.5 Utbildning i DUX I enlighet med förslag 5.1.4 bör den plattform som skapats i DUX på RC Johannes bibehållas och användas

för utbildning av larmoperatörer och ledningsbefäl. Exempel på värdefull kunskap som erhölls av larmoperatörerna som deltog i försöket är framförallt bättre förståelse för övriga aktörers organisationer:

Arbetssätt Behov Begränsningar

Vidare finns möjlighet att testa olika lösningar som exempelvis placering, systemstöd mm inför en eventuell permanent samlokalisering i ny räddningscentral.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Behålla funktionen i DUX eller till annan

lämplig lokal.

Genomföra utbildning.

Bättre förståelse för olika aktörers organisation.

Förbättrat och testat arbetssätt för framtida teknikplattformar och/eller permanent

samlokalisering.

Kostnad för upprättande av eventuellt utbildningsmaterial

samt genomförande av utbildningar.

5.1.6 Utbildning kring sekretessfrågor Erfarenhet från tidigare försök visar på att samverkan mellan larmoperatörer från olika aktörer ställer

höga krav på kunskap inom delgivning av information och sekretessfrågor. Detta bekräftas även av detta försök. För att minimera risken för överträdelse mot OSL eller alarmeringslagen bör samtliga

larmoperatörer utbildas inom sekretessfrågor. Samverkansperoner/larmoperatörer i operatörsklustret kan vara lämpliga att prioriteras. Utbildning kan med fördel ske gemensamt med samtliga ingående

aktörer. Fallstudier bör ingå som moment i utbildningen. Utbildningsbehovet identifierades i samband med projektet sekretess och lagstiftning och har sedan bekräftats av de utförda försöken..

En viktig aspekt i detta är att det måste vara tydligt för larmoperatören vilken information som är tillåten att delge övriga operatörer och vilken information som inte är det. Tolkningsfrågor kommer med största

sannolikhet att uppstå då operatören ska besluta om informationen kan delges eller ej. Detta kan leda till att viktig information ej delges och som i sin tur kan leda till skador på liv, egendom eller miljö. Därför är

det viktigt att larmoperatörerna har god kunskap om vilken information som får delges och när sekretessbrytande bestämmelser i OSL tillåter att man vidarebefordrar sekretessbelagda uppgifter. Ett

sådant exempel är vid räddningsinsats hos person med våldsam historik där Polis tillåts informera relevant larmoperatör om att personen på adressen kan vara våldsam och att räddningspersonalen bör invänta Polis.

35

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Genomför utbildning

enligt ovan för samtliga larmoperatörer

Bättre förståelse kring vilken

information som får delges och när sekretessbrytande

bestämmelser tillåter delgivning av viss hemlig information.

Förhindra att tillstånd överskrids

samt minimera risken för överträdelser gentemot OSL.

Kostnader för upprättande av

utbildningsmaterial samt genomförande av utbildningar.

5.1.7 Uppställning av räddningsfordon vid trafikolycka

Tidigare projekt och workshops har visat på att uppställning av räddningsfordon vid trafikolyckor, i vissa fall sker ofördelaktigt, så även i detta försök. Behoven kvarstår således och utbildning bör därför

genomföras för operativ personal som utgör förare av räddningsfordon. Vidare bör rutiner för rapportering av inträffade incidenter upprättas.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Genomför utbildning för samtliga förare av räddningsfordon.

Upprätta och implementera rutin för

incidentrapportering.

Ökad framkomlighet i trafiken, minskade akuta störningar och förbättrad arbetsmiljö för

operativ personal.

Kostnader för upprättande av utbildningsmaterial och rutin samt genomförande av

utbildningar.

5.1.8 Utvecklad kartfunktionalitet En önskan om utvecklad kartfunktionalitet har lyfts vid flera tidigare tillfällen, så även under försöket. Idag

kan respektive operatör endast se position över sin egen organisations resurser/räddningsfordon. Funktionaliteten bör utöka så att samtliga larmoperatörer kan se samtliga aktörers resurser. Respektive

aktörs resurser bör vara färgkodade i kartan. Polis blå, Räddningstjänst röd, Ambulans gul och Trafik Stockholm grön.

I dagsläget kan respektive aktör positionera en olycksplats genom att klicka på platsen i kartan. Positionen sänds då till relevant utryckningsfordon. Detta kan dock endast göras inom respektive aktör. Det vill säga

räddningstjänst kan inte positionera enligt ovan till polis eller ambulans. Utökad funktion önskas så att positionering genom klick i karta kan skickas även till andra aktörers fordon. Detta är av särskild nytta då

specifik adress är otydlig eller inte finns. I sådana fall sker vägledning ibland genom körinstruktioner över telefonsamtal mellan larmoperatör och operativ personal vilket inte är effektivt.

Ytterligare möjliga funktioner är att angiven adress automatiskt märks ut på kartan samt att närmaste (med avseende på körtid) resurs för respektive aktör automatiskt markeras.

36

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Utveckla kartfunktion så att samtliga

larmoperatörer ser varandras resurser med färgkodning enligt ovan.

Funktionen bör kunna filtreras.

Utveckla kartfunktion så att positionering av

olycksplats är möjlig enligt ovan.

Båda funktioner förväntas bidra till tidsvinster. Om alla

operatörer kan se varandras resurser bör närmsta resurs kunna påkallas tidigare än

normalt (minskad larmbehandlingstid). Vidare kan

respektive larmoperatör meddela operativ personal vilka som är på

plats och/eller när de förväntas vara på plats.

Positionering på kartan förväntas bidra till kortare körtider samt att det frigör tid för

larmoperatören till annat än vägledning.

Kostnader för utveckling av funktionalitet.

5.1.9 Utökat undantag med avseende på Trafik Stockholms kameror Trafik Stockholms undantag för uppsatta kameror omfattar trafikövervakning. Under försöket kan

kamerorna dock ha använts för annat syfte som i fallet med pimpelfiskaren och vid sökandet efter stulen bil. Kamerorna visade på ett stort värde i nämnda fall, även då de inte användes för trafikövervakning. I

fallet med pimpelfiskaren konstaterades med hjälp av kamerorna att resurser inte behövde skickas till platsen. Således bör undantaget utökas så att det, utöver trafikövervakning, även är möjligt att bekräfta information från nödsamtal. Vidare bör frågan om ett större utnyttjande av trafikövervakningskameror i

brottsutredande syfte utredas.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Ansök om utökat undantag för Trafik Stockholm enligt ovan alt

se över möjlighet till samägande

Genomför utredning om större utnyttjande av trafik-

övervakningskameror.

Förväntad effekt är bättre validerade lägesbilder vilket i sin tur skapar förutsättningar för

ökad resurseffektivitet. Detta kan i sin tur leda till ökad

framkomlighet.

Kostnader för ansökan. Eventuell konsultation av jurist.

Kostnad för utredning.

5.2 Övriga förslag, fortsatta studier samt praktiska förslag till förbättringar på

lång sikt

Försöket har visat på stora fördelar med samlokalisering i ett operatörskluster. Det har även påvisat att fortsatta studier och försök erfordras för att säkrare slutsatser ska kunna dras och mer exakta resultat

uppmätas. Nedan listas förslag på fortsatt utredning samt praktiska förslag till förbättringar på lång sikt.

5.2.1 Utökad användning av RAKEL och enhetliga samverkansrutiner Vid genomförandet av det aktuella försöket hade fortfarande inte alla aktörer implementerat RAKEL. Detta medförde vissa begränsningar i möjligheten att effektivisera samverkan med användande av Rakel

och skapande av s.k. RAPS-talgrupper. När samtliga aktörer har implementerat Rakel bör experimentella studier genomföras kring hur RAKEL kan användas på bästa sätt för effektiv kommunikation mellan

aktörerna.

37

5.2.2 Snabbare utalarmering av Polis och Trafik Stockholm Under försöket har det framkommit att utlarmning av framförallt Polis och Trafik Stockholm går betydligt

fortare vid samlokalisering än vid befintliga rutiner. En översyn av befintliga larmrutiner bör därför genomföras i syfte att se om Polis och Trafik Stockholm kan kontaktas i tidigare skede. Utveckling av

systemstöd och användande av videolänk enligt ovan bedöms kunna bidra till snabbare utlarmning av Polis och Trafik Stockholm.

5.2.3 Utvecklat systemstöd för kommunikation/ärendehantering Under de dagliga utvärderingarna framkom en önskan att utveckla systemstödet för ärendehantering så att viss information automatiskt överförs mellan aktörerna. Idag använder räddningstjänst och

ambulansdirigent samma systemstöd medan polis och Trafik Stockholm använder andra system. Detta är grunden till att alarmerings- och informationsdelningsprocessen är sekventiell och att stora ledtider

uppstår i informationsöverföringen till just Polis och Trafik Stockholm.

I samband med detta bör utredning genomföras om ett gemensamt system kan användas av samtliga

aktörer. En annan lösning är att utgå från befintliga system och få dem att arbeta tillsammans via en teknisk plattform uppbyggd med informationsbryggor. En sådan teknikplattform utformas för att omvandla

respektive aktörers information till flexibelt hanterbara informationstjänster som automatiskt delas till samverkande aktörer.

Det pågår för närvarande ett nationellt projekt som syftar till att utreda hur befintligt systemstöd kan förbättras och den statliga utredningen för en samlad alarmeringstjänst kommer också hantera frågan. Erfarenheter från detta försök bör delges det nationella projektet samt remisshanteringen av

alarmeringstjänstutredningen.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Utred formen för

gemensamt systemstöd eller plattformslösning.

Implementera vald lösning.

Minskade larmbehandlingstider

och kvalitetssäkrad informationsdelning ger

möjligheter till proaktivt agerande, tidigare ankomst till

olycksplats, samlade lägesbilder och gemensam analys

Kostnad för eventuell utredning

samt utveckling av systemstöd.

Eventuellt kan kostnadsbesparingar göras genom

endast en leverantör av systemstöd.

5.2.4 Livestreaming av video Försöket har belyst värdet av bilder från Trafik Stockholms kameror för att skapa lägesbild. Södertörns brandförsvarsförbund samt Räddningstjänsten Storgöteborg har genomfört försök där bilder från

olycksplatsen skickats till larmcentralen genom livestreaming via tjänsten LiveResponse. Allt som behövs är en kamera med internetuppkoppling (finns i de flesta nyare mobiltelefoner), internetuppkoppling hos

larmoperatören samt stödjande applikationer. Om kameran/mobiltelefonen även är utrustad med gps kan positionering av olycksplatsen göras med hjälp av denna. Södertörns brandförsvar har dock valt att frångå

detta arbetssätt eftersom utvärdering visade på begränsad nytta. Idag övervägs istället livestreaming via hjälmkamera.

Eftersom detta inte rör sig om fasta kameror erfordras inget tillstånd för att använda sig av denna metod. Eventuellt kan utredning kring sekretess och/eller personlig integritet och ny teknik vara aktuellt avseende om och hur bilderna sparas.

Åtgärdsförslag Effekt Kostnad

Utvärdera livestreaming av bilder via

hjälmkamera. Eventuell implementering

livestreaming av bilder.

Förväntad effekt är bättre validerade lägesbilder vilket i sin

tur skapar förutsättningar för ökad resurseffektivitet. Tydligare information till

larmoperatörer och hemmacentraler om vad som

sker på olycksplatsen.

Kostnad för utvärdering och implementering.

38

5.2.5 Förslag på placering och teknisk utrustning inför nya försök/varaktigt bruk

Under detta försök har förslag lyfts avseende hur placering bör ske och vilken teknisk utrustning som

önskas förutsatt att beslut fattas om nya försök eller varaktigt bruk av operatörskluster, se nedan skiss i Figur 11.

Figur 11. Indikativt förslag på placering och teknisk utrustning som saknades under försöket

Utöver ordinarie utrustning bör installation av videolänk till respektive hemmacentral installeras i enlighet med avsnitt 5.1.1. Utrustningen placeras så att den ej skymmer sikt till övriga larmoperatörer.

En lampa som indikerar om operatören är upptagen bör installeras. Denna bör automatiskt tändas under medlyssning och telefonsamtal samt manuellt via knapp som manövreras av operatören.

Vidare önskas en gemensam yta av typ videovägg eller motsvarande. Ytan bör ha följande funktioner:

karta med position av respektive aktörs resurser samt positionering av olycksplatser plats för bilder från Trafik Stockholms kameror

plats för informationsmeddelanden som hämtas från respektive aktörs ”blanketter” chattfunktion

Detaljerad utformning av videovägg bör utredas vidare i samarbete med larmoperatörer och larmbefäl från respektive aktör.

5.2.6 Utökad täckningsgrad av övervakningskameror I några av de trafikolyckor som hanterades under försöket fanns inte täckning från Trafik Stockholms

kameror. Behov av utökad kameraövervakning upplevs som en generell önskan från många parter. Det bör utredas hur kameror kan samnyttjas och alternativnyttjas. Ett konkret exempel som lyfts i projektet

är avsaknad av kamera på Västerbron som historiskt utgör ett objekt med många samverkanslarm (hot om suicid).