Växtpressen nr 1, mars 2015

VäxtpressenNr 1 • mars 2015 • Årgång 44

Bästa N-givan i maltkorn sid 3–5

Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 8–11

Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 14–15

om att det går att höja skörden med upp emot 1,5 ton även vid relativt sen komplettering, faller argumentet platt till marken. Höstvetet bygger först och främst in kvävet i en ökad skörd. Inte förrän skördepotentialen är fylld, går kvävet till en ökad proteinhalt. Stärkelsehalten kan förvisso minska något, men för totalekonomin är det även i foder och stärkelsevete mest lönsamt att sträva efter en hög skörd.

En sak är säker – om målet är att uppnå hög skörd och bästa möjliga ekonomi kan man inte snåla. Det gäller att med förnuft våga satsa på sin gröda. För att kunna det krävs förståelse för hur grödorna växer och när växtnäringen behöver komma grödan tillgodo. Vi måste vilja lära oss mer om bestånd, skördeparametrar, kritiska reduktionsfaser och sen kompletteringsgödsling. På sidan 8–11 påminner vi därför om gammal k unskap kring beståndsuppbyggnad och när kvävet behöver vara t illgängligt för att a nläggnings och framförallt r eduktionsfaserna ska påverkas.

Först när vi lärt oss hantera variationen mellan år och fält, kan vi

uppnå bästa odlingsekonomi. När året är gynnsamt – och tillfälle bjuds – gäller det att våga ta ut svängarna och faktiskt gödsla mer. När skördepotentialen inte finns ska man hålla igen. Självklart kommer vi fortsatt att m isslyckas ibland, men även det leder till ökad kunskap och erfarenhet som ger u tdelning kommande odlingsår.

Gunilla FrostgårdChefsagronom

Våga ta ut svängarna!2014 blev precis som 2012 ett år med hög skördepotential i stråsäden. Många lantbrukare lyckades också bärga stora skördar, men liksom för två år sedan var det mycket spannmål som levererades med låga proteinhalter. Det betyder att skörden hade kunnat vara ännu större. Många odlare förlorade pengar på att inte gödsla tillräckligt mycket – framförallt i tappad skörd, men också i för dålig kvalitet. Potentialen blev helt enkelt inte utnyttjad.

I detta nummer av Växtpressen skriver vi därför mycket om Noptimering. Det är enkelt i teorin och när man har facit i hand. Men det är inte lätt att veta om man ska gasa eller bromsa, varken på våren eller senare under säsongen. Det kräver framförallt att man lägger energi och tid på att följa grödorna och sedan gödslar efter årets förutsättningar.

En del säger uppgivet ”jag kan ändå inte påverka vädret”. Naturligtvis kan vi inte förutsäga vädret perfekt. Men vi kan anpassa åtgärderna efter de förutsättningar som råder när besluten fattas.

”Jag odlar bara foder- och stärkelse-vete”, säger andra. Men med kunskap

LEDAREN

INNEHÅLL

Historielektion avgör bäst N-givan i maltkorn 3

Viktigt med koll på spridare och gödsel 6

Beställ egna spridarbackar 7

Höstvetet är flexibelt – skörden kan byggas på olika sätt 8

8 steg för rätt N-giva 12

Utnyttja grödans potential medYaraVita Gramitrel 14

Följ Yara N-Sensor på Facebook 15

Lönsammare komplettering i potatis 16

Yara tar greppet om luftföroreningarna 20

Dyr dollar driver gödselpriset 22

VÄXTPRESSEN NR 1 • MARS 2015 • ÅRGÅNG 44

©Yara ABBox 516, 261 24 LandskronaTel: 0418-761 00Fax: 0418-583 46E-post: [email protected]: www.yara.se

Redaktör: Inger Hyltén-CavalliusRedaktionskommitté: Gunilla Frostgård, Mogens Erlingson, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.se,Jens Blomquist, Agraria Ord & JordLayout: Charlotta Behrens, Lime ABTryck: Norra Skåne OffsetTryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.ISSN 0346-4989Omslagsfoto: Yara

2 | © Yara • Växtpressen 1/2015

© Yara • Växtpressen 1/2015 | 3

Markens N-leverans har stor påverkan på optimal N-giva i maltkorn. Därför är en egen lektion med skördarnas och pro-teinhalternas historia på gården den bästa vägledningen inför vårens gödsling i maltkorn för den som inte har en Yara N-Sensor. Den som anpassar N-givan till året genom att dela den och sedan komplettera eller avstå, prickar oftare rätt.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Historielektion avgör bäst N-givan i maltkorn

Optimal kvävegiva till maltkorn hänger mest samman med hur mycket kväve som marken levererar. En djupdykning i gamla avräk ningar för att studera proteinhalterna i tidigare maltkornskördar ger därför den bästa vägledningen inför vårbruket. Foto: Jens Blomquist

O dling av maltkorn innebär att en hel del kvalitetskrav måste uppfyllas. Proteinhalt mellan

9,5 och 11,5 procent är ett av dem. Man kan tycka att det inte borde vara något problem att träffa rätt proteinhalt med ett så stort godkänt intervall. Om vi siktar på 10,5 procent som mål är ”gödslingsfönstret”


plus/minus ca 30 kilo N per hektar om man ser på hur proteinhalten förändras med ökad kvävegödsling i försöken. Med dagens sortmaterial behöver vi heller inte gödsla mer för att få optimal skörd. Ur kvävegödslingssynpunkt är det egentligen ingen skillnad mellan att odla korn till foder eller korn till malt idag, så länge man inte betalar för proteinhalten i foderkorn. Vi har optimal skörd vid proteinhalt runt 10,5 procent. Trots detta återkommer ständigt problemet med att pricka rätt Ngiva i maltkornet.

Svårt att gödsla rättTittar man på hur inleveranserna till handeln har sett ut de senaste åren verkar det vara riktigt svårt att gödsla rätt. Som framgår av kartorna för åren 2011–2013 var det stora variationer i proteinhalt mellan områden inom landet, men också mellan åren inom samma område (figur 1). Exempelvis låg Västergötland och Dalsland lågt alla år, men katastrofalt lågt 2012. Nordvästra Skåne drog också åt det alltför låga hållet, medan Uppland och delar av Västmanland låg för högt 2011 och mera lagom de andra åren. Kartorna visar medeltal för områden och om man går in och tittar på enskilda l everanser ökar variationen ytterligare.

Oftare låg proteinhaltFörr ansågs det normalt vara ett problem i maltkornsodling att man

y = -‐0,0013x + 113,24 R² = 0,00145

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000

Op#

mal N

-‐giva, kg/

ha

Skörd vid op#mum, kg/ha

Op#mal kvävegiva #ll maltkorn 2013-‐2014, L3-‐2291, 11 försök

y = -‐1,804x + 196,54 R² = 0,87124

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Op#

mal N

-‐giva, kg/

ha

Kväveskörd i ogödslad ruta, kg/ha


180160140120100

80604020

00 2000 4000 6000 8000 10000 12000

Optim

al N-

giva,

kg/h

a

Skörd vid optimum, kg/ha

Optimal kvävegiva till maltkorn i relation till skörd vid optimum

y = -‐0,0013x + 113,24 R² = 0,00145

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000

Op#

mal N

-‐giva, kg/

ha

Skörd vid op#mum, kg/ha


y = -‐1,804x + 196,54 R² = 0,87124

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Op#

mal N

-‐giva, kg/

ha



180160140120100

80604020

00 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Optim

al N-

giva,

kg/h

a


Optimal kvävegiva till maltkorn relation till markens N-leverans

N-optimum avgörs av markens N-leverans

Figur 2 och 3. Sambandet mellan skördens storlek och optimal gödsling är mycket dåligt enligt figur 2. Däremot förklarar markens kväveleverans på det e nskilda fältet optimal gödslingsnivå mycket bra enligt figur 3.11 försök i serien L3-2291, Sverigeförsöken år 2013–2014. Försöken som låg spridda över landet finansierades av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Gå gärna in på www.sverigeforsoken.nu och titta på resultaten. Försöken låg på kreaturslösa gårdar med fastmarksjord och hade stråsäd som förfrukt.

Stor variation i tid och rum

201320122011

Figur 1. Proteinhaltens variation i maltkorn under åren 2011–2013 för inleveranser till Lantmännen mellan 1 augusti och 30 december respektive år. Variationen mellan år och mellan områden är mycket stor. Källa: Lantmännen

Figur 2

Figur 3


Fem slutsatser1. Odlingshistorik – försök ta reda på dina egna fälts kväveleveranser. Tidigare års skördar och proteinhalter ger en uppfattning.

2. Underkant – gödsla något i underkant från början för att inte riskera liggsäd eller för hög proteinhalt om förutsättningarna blir mindre gynnsamma.

3. Komplettera – om behov finns, tveka inte att komplettera med kväve fram tills grödan har 1–2 noder. Har årsmånen medfört ett högre kvävebehov än din grund gödsling, måste kvävegivan kompletteras för att du ska få optimal skörd och kvalitet.

4. Yara N-Sensor® – har du tillgång till en Yara N-Sensor använder du MALTKORNS-kalibreringen för att bestämma kvävenivå och variera kvävegivan efter behovet över fältet så att hela fältet får rätt proteinhalt.

5. Variera – vi bör fokusera på att lägga rätt N-giva varje år istället för att diskutera om vi ska dela eller inte. Vissa år innebär det att vi måste k omplettera och vissa år att vi avstår.

Delad N-giva utan riskLed Avkastning

kg/haDifferens

kg/haProtein

% i ts

X. Bästa grundgiva 100–130 N 7412 10,2

Y. Delad giva 70–100 N + 30 N* 7360 –52 10,2

Z. 70–100 N grundgiva (30 N under opt.) 6822 – 590 9,5

Tabell 1. Skörd och proteinhalt i 6 försök med 100–130 kilo N per hektar som bästa grundnivå. Resultat från serie L3-2291 – Kvävestrategi till maltkorn. Sverigeförsöken 2013–2014. *Delad N-giva med 30 kilo N i form av K alksalpeter i stadium 31.

lätt hamnade för högt i proteinhalt. Numera verkar det vara ett lika stort problem att man hamnar för lågt. Vad det beror på kan man bara spekulera i, men dagens sortmaterial, där skörden är nästan lika hög som i foderkorn, är säkert en orsak. En annan är det tidiga vårbruket under flera av de senare åren, som också gör att proteinhalten blir lägre. Tidig sådd gör det lättare att ta en hög skörd, men vi binder också in större kvävemängd i grödan som sedan inte kan utnyttjas till skörd och protei n. Med tidig sådd ökar också risken för kväveförluster om vi får regn på lite tätare lerjordar, innan kväve och vattenupptag kommit igång ordentligt.

Markens N-leverans avgörVad är då en optimal kvävegödsling i maltkorn? Svaret de senaste två åren, 2013 och 2014, går att söka i försöksserien L32291 – Kvävestrategi till maltkorn. Resultaten visar tydligt att det är mycket stor variation i optima l kvävegiva mellan olika platser. Försöken visar också att det är markens kväveleverans som är det allra viktigaste för gödslingsbehovet – inte avkastningens storlek (figur 2 och 3). Man kan därför inte bara gödsla på samma sätt som grannen och förvänta sig att få samma resultat. Grundförutsättningarna är olika. Sedan kommer årsmånen ovanpå – alltså variationen mellan åren. Får vi högre skörd än normalt? Finns det risk att vi haft kväveförluster?

Komplettera i DC 31Den egna odlingshistorien ger en god vägledning. Det kan vara helt rätt att lägga 160 kilo N eller högre till maltkorn på en jord som levererar lite kväve ett år med tidig sådd och gynnsam vår med god skörd på gång. Samtidigt

kan en annan plats som levererar mer kväve, ge samma skörd med 60 kilo N per hektar.

Hur kan vi då göra för att komma rätt? Som vi ser det måste man gå på sin egen odlingshistoria med de proteinhalter man haft tidigare år. Lägg en giva som ligger lite i underkant vid sådd, framförallt om sådden försenas. Om utvecklingen sedan är gynnsam och skörden ser ut att bli bra, kan man komplettera med kväve i varje fall fram till i början av stråskjutningen, d.v.s. DC 31–32. På detta sätt minskar man risken för liggsäd ett gynnsamt år och får lättare rätt kvalitet.

Men vi arbetar också med att ta fram praktiska redskap för att på den egna gården och det egna fältet kunna mäta markleveransen av kväve på ett tillräckligt tillförlitligt, rationellt och billigt sätt. Vi hoppas att kunna sjösätta detta i större skala inom något år och då kan vi ännu bättre bedöma rätt giva.

Skjut upp beslutetFörr ansågs det att man inte kunde komplettera maltkorn med kväve senare i utvecklingen eftersom proteinhalten då skulle bli för hög. Så är det inte alls. Det viktigaste är att vi försöker komma någorlunda rätt i kvävenivå. Denna är dock svår att bestämma vid sådd. Beslutsunderlaget blir bättre längre fram på säsongen. Då kan man lättare bedöma om det finns behov av en komplettering. Detta har man också tittat på i försöksserien L32291 (tabell 1). Gödslingen vid sådd är gjord med kombisådd NPKS, vilket är ett mycket effektivt sätt att gödsla på. I de försök där man hade högre kvävebehov än lägsta nivån 70 kilo N, per hektar gav det i stort sett samma skörd och proteinhalt om man gav hela optimala givan vid sådd

(led X) eller delade den (led Y) och sparade 30 kilo N till stråskjutningen (1nodsstadiet). Om man grundgödslade ca 30 kilo N för lågt jämfört med optimal giva (led Z) fick man ca 540 kilo ökad skörd för att komplettera med 30 kilo N (jämför led Y och Z) och man klarade också proteinhalten över 9,5 och under 11,5 procent protein. Delning och komplettering ger större träffsäkerhet i Ngivan./

Foto: Jens Blomquist


Dagens mineralgödsel-spridare är överlag bra och har goda spridningsegen-skaper, men när det gäller det faktiska spridningsresulta-tet i fält är det du som förar e som bestämmer r esultatet. Var noggrann med att ställa spridaren efter aktuell t gödsel medel och undvik därmed randiga överrask-ningar efter gödslingen.

Av Per-Anders Algerbo, JTI

F ör att vara säker på att mineralgödseln hamnar där den ska krävs det att du testar spridaren.

Därigenom kan du undvika vanliga problem som i slutänden medför lägre avkastning och sämre växtnäringsutnyttjande. Testet kan du göra själv om du lånar eller köper en testutrustning. Du kan också kontakta Greppa N äringen som erbjuder kostnadsfri rådgivning och har en rådgivningsmodul för test av mineralgödselspridare.

Små skillnaderSkillnaden i spridningsjämnhet mellan gödselspridarna på marknaden är idag liten. Senaste större test av spridare genomfördes i Danmark 2011 och omfattande 6 centrifugalspridare. Alla

spridarna visade sig ha ”tillfredsställande” spridningsjämnhet och kunde hålla gödseln inom fältet vid kantspridningen enligt EUkraven. En spridare hade ”mycket bra” spridningsbild och krävde ingen vidare justering, men alla spridarna kunde efter ytterligare justeringar nå ”mycket bra” till ”god” spridningsbild. Men detta resultat erhölls inomhus utan inverkan av väder, vind, ojämna fält och varierande gödselmedelskvalitet.

Mot eller från centrumPå en spridare med rotationsriktning ”fråncentrum” inverkar höger spridartallrik och spjällöppning mestadels på höger sida om spridaren och vice versa på vänster sida. Fördelen är att givan

Viktigt med koll på spridare och gödsel

Ränderna i fältet beror på att spridaren gett mer kväve på ena sidan jämfört med den andra och därför är grödan ljus mellan vart annat körspår.


Spridartest i Greppa NäringenSå här går det till att testa mineralgödselspridaren med hjälp av Greppa Näringen. Kontakta din råd-givare eller gå in på Greppa Näringens hemsida, www.greppa.nu, för att få veta mer om spridartest. Målet med rådgivningen är att optimera spridningen av din mineralgödsel så att en ojämn fördelning kan förebyggas. Det är ofta lämpligt att genomföra testet i samband med den ordinarie spridningen och med det gödselmedel som används i störst omfattning på gården.

Vid ett spridartest kommer en rådgivare ut till gården. Ni går tillsammans igenom spridaren så att den är rätt inställd. För testet genomförande läggs backar ut och spridningsjämnheten bestäms vid normal fältspridning och därefter vid kantspridning. Om spridningsjämnheten inte är tillfredsställande görs justeringar varefter testet görs om. Vanligtvis brukar avvikelser kunna justeras på plats och tillfredställande resultat uppnås.

på respektive sida enkelt kan varieras under spridningen, vilket bland annat underlättar kant och kilspridning. ”Motcentrum”spridare har en utjämnande effekt då gödseln från respektive spridartallrik nästan överlappar varandra helt där också överlappen mellan kördragen oftast är större än för ”fråncentrum”spridarna. Det gör ”fråncentrum”spridarna något känsligare för förändringar i gödselmedlens fysikaliska egenskaper som har inverkan på kastvidd. Här har rampspridarna en stor fördel då de i princip inte påverkas av dessa variationer.

Ökade arbetsbredderMed en blick i backspegeln kan man notera att arbetsbredd och lastförmåga på senare tid har ökat för centrifugalspridarna. Idag ligger de maximala arbetsbredderna på mellan 36 och 50 meter och lastförmågan kan gå upp till hela 6 ton. Det ger kapacitetsökning mot tidigare, men möjligheten

att använda de allra största arbetsbredderna begränsas starkt av risken för ojämn spridning och färre gödselmedel med fysikaliska egenskaper som gör dem användbara vid dessa arbetsbredder.

Koll på gödseln Börja alltid med att se över spridaren så att den fungerar korrekt och är grundjusterad. 1. Ta reda på gödselmedlets kvalitets

egenskaper. De intressanta egenskaper som främst påverkar spridarinställningarna är granulstorlek, hållfasthet och volymvikt.

2. Var noga med att använda och ställa in spridaren utifrån informationen om kvalitetsegenskaper för aktuellt gödselmedelsparti som spridartillverkaren rekommenderar. Inställningarna kan variera, framförallt mellan åren, även för ett och samma gödselmedel.

3. Utnyttja också möjligheten att skicka in gödselprov för att få spridar

rekommendationer för just din spridare i de fall det är möjligt.

Gärna spridartestEtt spridartest kan vara bra att genomföra en gång per år, framförallt om större mängder sprids. Då har man stor möjlighet att fånga upp avvikelser i spridningsjämnhet vare sig de beror på spridare eller gödselmedel. Det finns också enkla ”testkit” för att bestämma granulstorleksfördelning och hållfasthet.

Testa och jämför gärna flera gånger med de angivna egenskaperna för gödselmedlet allteftersom spridningen fortgår. Det kan vara svårt med provtagningen. Är det ”billigare” gödsel så kan testet vara den möjlighet du har att bäst få fram ”rätt” inställningsrekommendation för spridaren. Förringa inte kantspridningen. Har du ekologiska fokusarealer att ta hänsyn till råder nolltolerans. Så här gäller det att testa och justera även för optimal kantspridning. /

Artikelförfattaren Per-Anders Algerbo, seniorprojektledare vid JTI:s regionkontor i Skåne, www.jti.se

D u kan beställa spridarbackar direkt från Yara. Priset för ett set med 7 backar samt kringutrustning är 2 000 kronor exkl. moms. Frakten kostar 500 kronor inom

Sverige. Kontakta Kristina Blomberg om du önskar en leverans, tel. 0418761 43. På vår hemsida, www.yara.se, finns mer information om Yara spridarbackar och hur de används. Sök på ”spridarbackar” så kommer du rätt.

Beställ egna spridarbackar!


Höstvetet är flexibelt

– skörden kan byggas på olika sätt

Kväve i rätt mängd och vid rätt tidpunkt är liksom vatten-tillgången av stor betydelse för att en god skörd ska upp-nås. Skörden kan byggas på olika sätt beroende på hur näringstillgång och årsmån påverkar och samverkar. Antal ax, antal kärnor per ax och kärnornas storlek kan s tyras genom gödslingen.

Av Gunilla Frostgård, Yara

D en produktionsbiologiska bakgrunden med 3 faktorer som styr avkastningen går

att läsa om på sid 11. Där framgår hur viktigt det är att kväve finns tillgängligt i rätt mängd, vid rätt tidpunkter. Men skörden kan byggas upp på olika sätt vilket visas i kvävegödslingsförsöken från växtodlingsåret 2014. I förra numret av Växtpressen (nr 2/2014) redovisade vi kvävestegar med höga gödslingsoptimum, stora merutbyten av att komplettera efter behov samt att det gick att vänta med kompletteringsgivan så länge som till DC 55 med upp till 1,5 ton i merutbyte. Artikeln finns också på www.yara.se, sök på “Växtpressen”. Nedan redovisas olika gödslingsstrategier från samma försöksplatser som kvävestegarna låg på.

Veteskörden skapas på olika sättI de regionala, årligen återkommande kvävegödslingsförsöken, jämfördes

Led Tidig giva Huvudgiva Tidpunkt för N-gödsling* Total N

DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 120 160

2 80 80 160

3 160 160

4 120 40 160

5 120 40 160

6 120 40 160

Försöksplan med 6 strategier

Tabell 1. Försöksplan för jämförelse mellan olika strategier för N-tillförsel i höstvete. 160 kilo N per hektar tillfördes på 6 olika sätt: Tidigt kväve plus huvudgiva (1), delad huvudgiva (2) en enda giva (3) samt huvudgiva plus komplettering vid 3 olika stadier (4–6). Kvävet tillfördes som Axan, utom i stadierna 37–39 och 45, där det spreds som Kalksalpeter. * Se utvecklingsstadier sidan 11.

Foto: Jens Blomquist


1211,51110,5109,59

Skör

d (kg

/ha)

Prot

ein

10500

10000

9500

9000

8500

8000

9666

9,69,9

9,7 9,710,1

10,5

9694 9827 9858 9856 9754

Sent N gick bra 2014

Figur 1. De genomsnittliga skördenivåerna är lika för de olika gödslingsstrategierna. Tidigt kväve gav ingen positiv skördepåverkan 2014. Att senarelägga kvävet sänkte inte skörden, men höjde proteinhalten. Resultat från 12 försök 2014 i serie L3-2290.

Figur 2. Jämförbara skördenivåer i samtliga led, men högre proteinhalter vid sena kompletteringar gav ett högre totalt N-upptag och en högre kväveeffektivitet i dessa led. Resultat från 12 försök 2014 i serie L3-2290.

Kväv

eskö

rd (k

g N/h

a i kä

rnan

170

160

150

140

130

120

139143 142 143

149153

Högre N-effektivitet med komplettering

under 2014 olika strategier för gödsling (tabell 1). Genom att samma kvävegiva (160 kilo N per hektar) delades och tillfördes enligt olika strategier, kunde man visa skillnader i hur beståndet kan byggas upp. Under 2014 låg dessa försök på 12 platser i Sverige. Medelskörden för alla försöken redovisas i figur 1. Där kan vi se att val av strategi inte hade någon större betydelse för det genomsnittliga skörde utfallet 2014. Det

Ax/m

2

700

660

620

580

540

500Led

Tidigt Normal DC 32

DC 37-39DC 45

140 N

120 N–––

2–

80 N80 N

––

4–

120 N40 N

––

5–

120 N–

40 N–

6–

120 N––

40 N

3–

160 N–––

LedTidigt

Normal DC 32

DC 37-39DC 45

140 N

120 N–––

2–

80 N80 N

––

4–

120 N40 N

––

5–

120 N–

40 N–

6–

120 N––

40 N

3–

160 N–––

LedTidigt

Normal DC 32

DC 37-39DC 45

140 N

120 N–––

2–

80 N80 N

––

4–

120 N40 N

––

5–

120 N–

40 N–

6–

120 N––

40 N

3–

160 N–––

604

570 571 572553 559

Sent N – färre ax, men fler och tyngre kärnor

TKV

50

48

46

44

42

40

46 47 47 4748

49

Figur 3–5. Våren 2014 var det i flertalet försök många skott/m2. För att underhålla alla dessa krävdes ofta ganska mycket N under skott reduktionsfasen. Utan tidig N-giva fick man skottreduktion och i genomsnitt ca 50 färre ax per kvadratmeter (figur 3). Men samtidigt blev det fler kärnor per ax när kvävet omfördelades till senare stadier (figur 4). Dessa kärnor blev också tyngre och tusenkornvikten ökade ju senare kvävet blev tillgängligt (figur 5).

Kärn

or/a

x

40

38

36

34

32

30

35

3738

3738

37

gick lika bra att omfördela kvävet från tidigt till senare. Däremot påverkades proteinhalten. Detta gjorde att leden med senare gödsling hade högre totalt kväveupptag och därmed blev kväveeffektiviteten bättre (figur 2).

I figur 3 syns tydligt hur tidigt kväve ledde till fler ax per kvadratmeter jämfört med om kvävet lades senare. När kvävet istället omfördelas till senare stadier blev resultatet fler och tyngre kärnor (figurerna 4 och 5).

Skottätt negativt iblandFör att få en riktigt hög skörd krävs många och välfyllda ax. Men ibland kan beståndet vara alltför tätt. Då kan tidigt kväve t.o.m. medföra skördesänkning. På försöksplatsen Skofteby utanför Lidköping i Västergötland var beståndet 2014 mycket kraftigt redan på våren. Här gav tidigt kväve liggsäd och den höga skördepotentialen kunde inte tas tillvara. Genom att istället omfördela kvävet, klarade beståndet sig

LedTidigt

Normal DC 32

DC 37-39DC 45

140 N

120 N–––

2–

80 N80 N

––

4–

120 N40 N

––

5–

120 N–

40 N–

6–

120 N––

40 N

3–

160 N–––

LedTidigt

Normal DC 32

DC 37-39DC 45

140 N

120 N–––

2–

80 N80 N

––

4–

120 N40 N

––

5–

120 N–

40 N–

6–

120 N––

40 N

3–

160 N–––

Skörd N-skörd

Ax/m2

Tusenkornvikt (TKV)

Kärnor/ax

Figur 3

Figur 5

Figur 4


Prot

einha

lt

14121086420

Skör

d (kg

/ha)

13000

12500

12000

11500

11000

10500

11456

9,5

9,2

12239 9,0

12458

9,1

12741

9,2

124219,3

12616

Tidigt N fällde grödan Figur 6. Skörd och proteinhalter vid olika gödslingsstrategier i försöket på Skofteby, Lidköping 2014. Bestån-det var extremt tjockt på våren. Hela 950 skott per m2! Tidigt kväve gjorde att beståndet blev för tungt och medförde liggsäd. Genom att skjuta den tidiga givan framåt i tiden kunde liggsäd undvikas och skörden blev betydligt högre.

Utdömt vete gav 9,6 t/ha med 160 kg NSkördeåret 2012 fanns ett fältförsök i Klagstorp i södra Skåne som vid första besiktningen på våren var så svagt och ojämnt att det diskuterades att stryka försöket. Men det fick ligga kvar. Utvecklingen under tidig vår gick långsamt och skottantalet var lågt. Men när kvävet så småningom blev tillgäng-ligt och markfukten god, utvecklades grödan positivt och gav en hög skörd. Det fanns få ax, men kärnorna per ax var många och stora!

Tidigt N Normalt N Total N Skörd (kg/ha) Skott/m2 Antal ax/m2 Antal kärnor/ax TKV

40 120 160 9600 479 304 59 54

Ett höstvetebestånd kan se helt olika ut i mars och vara tunt eller tätt. Det kräver anpassning av N-givan i tid och mängd för att locka fram skördekapaciteten i grödan. Foto: Jens Blomquist

bättre och skörden blev betydligt högre i de led som fick kväve senare (figur 6).

Vete kan kompenseraMotsatsen kan också uppstå med glesa och svaga bestånd. Så blir fallet om det råder ogynnsamma förhållanden under höst eller tidig vår. Då är det svårt att tro att det går att uppnå en hög skörd.

Men även ett bestånd som har relativt få skott och ax kan ge höga skördar. Om kvävetillgången är god under perioden när blommorna anläggs och reduceras kan de ax som finns bära fram riktigt många och stora kärnor. Det visar exemplet från Klagstorp i Skåne (se nedan).

Sammanfattningsvis kan man kon

Fundera på göds lings-strategin 2015När Växtpressen skrivs vet vi inget om hur den fortsatta vintern blir och hur vetegrödan ser ut när våren väl är här. Men vi ger ändå några tips (fler tips får du på nästa uppslag):

1. Bedöm – gör en bedömning tidigt på våren. Om skottantalet är riktigt stort (storleksordningen 900 skott eller fler per m2) eller om lite stråsvagare sorter odlas, kan det vara klokt att avvakta med kväve gödslingen och senarelägga en del av kvävegivan. Om beståndet är tunt (kall höst, sen sådd, utvintring) är det en god försäkring att lägga en mindre giva vid tillväxtstart för att få fram så många ax som möjligt även om det blir en torr vår.2. Följ – det är alltid klokt att följa beståndsutvecklingen under hela säsongen. En hjälp kan man få genom att prenumerera på våra nyhetsmejl, där såväl utveck-lingsstadier som kväveupptag på några platser i Sverige redovisas och diskuteras varje vecka. Anmäl dig på www.yara.se om du inte redan har gjort det.3. Komplettera – slutligen finns det mycket att vinna på att kompletteringsgödsla om året blir gynnsamt och skörden bedöms kunna bli stor. I Växtpressen nr 2/2014 visade vi att det går att uppnå mycket stora skördeökningar även vid sen komplettering (stadium 55). Ju längre man vågar vänta, desto bättre blir ju bestlutsunderlaget.

statera att höstvete är en flexibel gröda. Men du som odlare måste också vara flexibel. Du får mest ut av höstvetet genom att samspela med grödan och anpassa Ngödslingen: bedöm beståndet på våren, följ dess utveckling och komplettera med N om skördepotentialen finns. /

LedTidigt

Normal DC 32

DC 37-39DC 45

140 N

120 N–––

2–

80 N80 N

––

4–

120 N40 N

––

5–

120 N–

40 N–

6–

120 N––

40 N

3–

160 N–––


Man brukar tala om tre viktiga skördeparametrar som tillsammans bestämmer avkastningen:

1. skottantal – ax per m2

2. kärnor per ax

3. tusenkornvikten

För att en riktigt hög skörd ska kunna uppnås krävs många ax som består av ett stort antal välfyllda kärnor.

Växtnäring vid rätt tidTillgång till vatten och växtnäring är de faktorer som påverkar beståndsutvecklingen mest. Men det är viktigt att kvävetillgången är tillräckligt hög vid rätt tillfällen och under rätt perioder, för att största möjliga kärnskörd ska kunna uppnås. Att gödsla för mycket för tidigt medför risk för förluster, men kan också ge alltför långt strå och ibland också en onödigt tät gröda. Om kvävet däremot tillförs alltför sent, riskerar man att en bristsituation gör att den skördepotential som anlagts i form av skottantal och blomanlag tillbakabildas.

Anläggnings- och reduktionsfaserI figur 7 visas vetets utveckling. Beståndet byggs upp i olika steg. Först kommer anläggnings-faserna där potentialen skapas. Därefter inträder reduktionsfaserna när skott, småax och blomanlag tillbakabildas. Antal skott och ax, antal kärnor samt hur stora kärnorna blir, kan man aktivt påverka genom att fördela kvävegödslingen efter vad man vill uppnå. Generellt kan man säga att reduktions-fasen är viktigare än anläggningsfasen, eftersom växten oftast är generös med anlag från start. De tre skördeparametrarna fastställs under olika perioder:

1. Skottantal – sätts på höstenHur många skott man har när våren kommer regleras redan på hösten genom utsädesmängd, såtidpunkt och tillväxtperiod under höst-månaderna. Under våren kan det slutliga antalet skott som går fram till ax påverkas med kvävegöd-slingen. Om beståndet är mycket glest brukar man tala om att lägga en tidig bestockningsgiva för att locka fram fler sidoskott som kan öka axantalet. Om man däremot har ett tätt bestånd med många skott (> 900 välutvecklade skott per m2), kan en tidig giva innebära risk för liggsäd och det kan finnas anledning att vänta med N-gödslingen. Brist på kväve under reduktionsfasen innebär att sidoskotten tillbakabildas och att axantalet därför blir lägre.

2. Kärnor per ax – avgörs i blomreduktionRedan under bestockningsfasen börjar anlägg-ningen av blommorna. Det slutliga antalet kärnor bestäms sedan under den känsliga period som kallas blomreduktion. Vid torka eller brist på kväve reduceras anlagen och det blir färre kärnor. Denna period infaller sent, från slutet av stråskjutningen fram till blomning. Därför är det helt naturligt att ganska sena kvävegivor kan ge stor skördeeffekt och att kvävebrist vid denna tid kan ge stor skörde-reduktion, även om beståndet varit tätt och sett bra ut tidigare.

3. Tusenkornvikt – styrs av näringKärnstorleken anges ofta som tusenkornvikt. Hur mycket som lagras in i kärnorna beror på markfukt och tillgång till näring. En hel del av det kväve som återfinns i kärnorna kommer från plantan själv, det omfördelas inom växten, men under förutsättning att kväve finns tillgängligt kan upptaget från marken fortsätta ganska länge.

3 faktorer styr avkastningen

Figur 7. Vetets utvecklingsstadier från etablering till skörd. Tillgång till vatten och näring under anläggnings- och reduktionsfaser bestämmer slutligt antal ax och kärnor.

Ett axanlag som skalats fram. Foto: Jens Blomquist


Det är inte alltid lätt att o ptimera kvävegödslingen till höstvete. Men genom att lägga upp en tydlig kväve gödslings-strategi och a nvända de hjälp-medel som finns, så ökar chansen betydligt att t räffa rätt.

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

E rfarenheter från 2014 visade att det ibland kan vara svårt att o ptimera kvävegödslinge n

till höstvetet. Skördepotentialen underskattade s och markens Nleverans överskattade s i många fält och grödan fick därmed otillräckligt med kväve. Följden blev lägre skördar och alltför låga proteinhalter.

Andra år kan årsmånen göra att skördarna blir lägre än normalt och att onödigt mycket kväve används.

För att hitta optimal Ngiva måste man årligen försöka besvara två frågor för varje enskilt fält:1. Hur stor skörd är det möjligt att ta i år?

Svaret ger grödans totala Nbehov.2. Hur mycket kväve mineraliseras från

marken i år? Nbehovet minus denna mineralisering = gödslingsbehovet. Lätt i teorin, lite svårare i praktiken.

Men som tur är finns idag en hel del hjälpmedel som underlättar. Här komme r några hållpunkter som du kan använda för att hitta optimal kvävegiva till ditt höstvete 2015. Många av råden går så klart också att applicera på annan s pannmålsodling.

8steg för rätt N-giva

Bestäm årets kvävestrategiDet första du bör göra är att lägga upp Nstrategin. Ska vetet ha en tidig giva eller ej? Ska huvudgivan vara hel eller delad? Svaren kan variera mellan fält och år beroende på hur beståndet ser ut, hur tidig våren är etc.

Bedöm ungefärlig skördenivå Gå ut i fält strax innan huvudgivan ska läggas och bedöm på ett ungefär hur stor skörd du kan tänkas få. Besiktiga beståndet och ta hjälp av din erfarenhet från tidigare år. Har du till exempel erfarenheter av markens mineraliserings potential eller har du haft för låga proteinhalter tidigare? Vi antar i detta exempel att din bedömning blir 8 ton höstvete och att du får proteinbetalning.

Kolla tabellvärdetTabellen rekommenderar 180 kg N/ha till 8 ton med proteinbetalning. Men OBSERVERA använd tabellvärdet endast som en riktgiva! Värdet bygger på ett genomsnitt från 90 försök där ekonomiskt optimum varierar mycket stort mellan försöksplatserna och mellan åren. I de enskilda försöken har man skördat 8 ton höstvete med alltifrån 0 till 280 kg N/ha. Det är därför av yttersta vikt att anpassa Ngivan till det enskilda fältet, d.v.s. efter årsmån och fältets kväveleverande förmåga!

1.

2.

3.


Håll nere huvudgivanLägg en huvudgiva som är lite lägre än vad som åtgår till förväntad skörd. Det blir bäst för både ekonomi och miljö. Blir året sämre än normalt har du då sparat både pengar och kväve. Blir året normalt eller bättre, kan du kompletteringsgödsla senare när skördens storlek är betydligt lättare att bedöma. Om möjligt, använd Yara NSensor för att fördela Ngivan efter grödans varierande behov över fältet.

Följ N-upptaget med Yara N-PrognosDu får Yara NPrognos genom att p renumerera på våra kostnadsfria ebrev. Varje vecka från höstvetets tillväxtstart mäter vi kväveupptaget i ett stort antal kväveförsök runt om i l andet. Resultaten presenteras i Yara NPrognos. Genom att ta del av diskussionen samt jämföra dina egna fält med något eller några av p rognosens fält kan du lättare bedöma kompletterings behovet. Anmäl dig på www.yara.se om du önskar få våra ebrev.

Bedöm kompletterings-behovet När det närmar sig axgång är det dags att göra en fältbesiktning för att bedöma hur stor skörden kan bli samt hur mycket kväve som fattas för att skörd och kvalitet ska nås. Beslutet att gödsla fattar du när du anser dig ha ett tillräckligt bra beslutsunderlag. Är bara vattentillgången god, kan man om det behövs vänta ganska länge med kompletteringen och få en god påverkan på skördens storlek, ända till stadium 55 (halva axet framme).

Använd ett batteri av hjälpmedelJu fler hjälpmedel du använder, desto säkrare blir bedömningen av kompletteringsbehovet. Du kan då bättre veta hur mycket N som har mineraliserats, hur mycket som är upptaget och hur mycket som finns kvar i marken som är tillgängligt för grödan. Följande hjälpmedel kan användas:• Yara NTester (se bild): Mäter Nkoncentrationen i grödan

och ger förslag på kompletteringsgiva. Tar inte hänsyn till hur mycket tillgängligt kväve som finns i marken.

• Nitratstickor: Mäter nitratkoncentrationen vid stråbasen. Ger en ögonblicksbild av Nupptaget.

• Yara NPrognos: Gör det lättare att bedöma hur mycket kväve marken mineraliserat och hur mycket kväve som finns kvar i marken. Kväveupptaget vid olika Ngivor kan följas under hela tillväxten fram till axgång.

• Erfarenhet och sunt förnuft: Till slut är det ändå du som bestämmer!

Kompletteringsgödsla! Om det behövs, kompletteringsgödsla för att nå hög skörd och rätt kvalitet. För att ytterligare öka kväveeffektiviten, variera givan över fältet efter grödans behov med hjälp med Yara NSensor.

4.

5. 6.

7.

8.


Brist på mikronäringsämnen kan få stora konsekvenser för både skörd och kvalitet. Säkra en högre skörd genom att tillföra mikro näringsämnen med YaraVita Gramitrel.

Av Carl-Magnus Olsson, Yara

U tan en balanserad tillförsel av näringsämnen kan man inte nå en grödas fulla skörde

potential. Stort fokus ligger idag på att tillföra makronäringsämnena N, P, K och S. Men det är minst lika viktigt med mikronäringsämnena. Det illustreras tydligt med den s.k. Liebigs tunna. Grödans tillväxt begränsas av det växtnäringsämne som det råder underskott av. Det är den kortaste laggen på tunnan som begränsar hur mycket man kan fylla i tunnan. Om det finns ett underskott utnyttjas inte heller potentialen i de andra näringsämnena som tillförts. Det finns då risk för att man inte kan hämta hem de sista värdefulla kilona i skörd.

Nå full skörd med GramitrelDet är svårt att veta om det finns någon brist och kanske framförallt vilket mikronäringsämne som fattas i fältet. En bladanalys är ett enkelt sätt att få svar på om grödan lider brist på ett eller flera näringsämnen vid ett visst tillfälle. Det är välkänt att manganbrister är vanligt förekommande. Men svenska växt analyser visar att även zink och kopparbrister ofta förekommer.

Gramitrel är en bladgödslingsprodukt anpassad för stråsäd och som tillför flera av de mikronäringsämnen

Utnyttja grödans potential med YaraVita® Gramitrel

Genom att bladgödsla med Gramitrel undviker man växtnäringsbrist i växande gröda – i detta fall zinkbrist i höstvete.


som grödan behöver för att nå sin fulla skördepotential. Grödan kan då också på ett effektivare sätt utnyttja övriga näringsämnen.

När ska Gramitrel användas?Överväg även bladgödsling med G ramitrel när:• grödan står inför en stark utveck

ling, till exempel vid stråskjutning, och då behöver mycket näring.

• grödan har utsatts för stress, till exempel efter torkperioder eller kallt väder. När tillväxten sedan sätte r igång uppstår ofta en obalans i näringstillförseln som Gramitrel kan motverka.

Vill man verkligen ta en hög skörd är det extra viktigt att grödan har tillgång till alla näringsämnen, såväl makro som mikro.

Om pH ligger på 7 eller däröver, bör man har speciellt fokus på mikronäring eftersom tillgängligheten av bland annat koppar, mangan och zink minskar. /

Det kan vara svårt att veta vilket mikronäringsämne man har brist på. Därför kan det vara bra att bladgödsla med en bred produkt som Gramitrel. Detta för kunna utnyttja grödans skördepotential, speciellt vid förväntat hög skörd. Foto: Hardi.

N u har vi startat sidan ”Yara NSensor Scandinavia” på Facebook. Tanken är att skapa ett forum där alla som är intresserad e av Yara NSensor och precisionsgödsling i Sverige,

Norge och Danmark ska kunna diskutera och utbyta erfarenheter. På sidan kan du också ställa frågor om support direkt i fält och skapa en interaktiv dialog mellan dig och andra användare samt med Yara.

Följ Yara N-Sensor®

på Facebook

YaraVita GramitrelGramitrel är ett bladgödselmedel för stråsäd som i nnehåller Mg, Cu, Mn, Zn och lite N.

Bästa behandlingstidpunkt: från 3-bladstadiet till begynnande stråskjutning samt på hösten till höstsäd.

Rekommenderad dos: 1–2 liter/hektar.

Blandbarhet: Produkten kan blandas med ett stort antal växtskyddsmedel. Behandlings-kostnaden kan på så sätt hållas nere. www.tankmix.com är en bra hemsida som visar vilka produkter som är blandbara med produkterna i YaraVita-sortimentet. Samma i nformtaion får du om du laddar ner appen TankmixIT.

För att se vilken skördehöjande effekt Gramitrel har på andra brister än manganbrister i vårkorn, behandlades hela försöket före byggande med mangan. Den genom snittliga skördeökningen på 175 kg/ha visar att k oppar, zink eller magnesium - eller en kombination av dessa - var skördebegränsande. Behandlingen med Gramitrel utfördes strax före stråskjutningen med 2 l/ha. Försöket gödslades vid sådd med Balans 22-4-7. Genomsnitt av 4 försök på Gotland 2012 -2013.

Gramitrel optimerar skörden6700

6650

6600

6550

6500

6450

6400

Skör

d, kg

/ha

Balans 22-4-7

+ 175 kg

Balans 22-4-7, +Gramitrel 2,0 l/ha


I potatisodling kan komplet-terings gödslingen vara avgörande för lönsamheten. Delade N- och K-givor, nitrat-kväve samt tillförsel av växt-tillgängligt kalcium ger högre skörd. Dessutom blir kvaliteten jämnare och bättre.


Lönsammare komplettering i potatis

P otatis har ett både grunt och förhållandevis litet rotsystem. Därmed finns bara en begrän

sad jordvolym att finna näring i.

Kortvuxet rotsystemRötternas sammanlagda längd är i storleksordningen 1 100 meter per kvadratmeter jord. Det kan jämföras med t.ex. havre som har minst 10 gånger längre rotsystem motsvarande 10 000–15 000 meter per kvadratmeter jord. Dessutom sker odlingen

på lätta jordar med oftast begränsat närings innehåll och risk för utlakning. Det finns alltså inga marginaler i rotsystemet och ingen buffert i jorden och därför måste näringstillförseln till potatis så långt som möjligt anpassas efter grödans tillväxt och behov under växtsäsongen.

Dela upp N-givanGenom att dela upp kvävegivan på två eller flera givor får man högre skörd (se tabell 1). Tabellen visar att kväve som

Använder man klorfria NK-produkter som Unika Kali och Unika Calcium kan man komplettera med kväve och kalium samtidigt.


Kväve till knöl – inte till blastKg N/ha Blastskörd

ton, ts/haKnölskörd

ton/haMerintäkt*

kr/ha (cirka)Före sättning Efter uppkomst

150 0 4,6 45 -

60 30+30+30 3,2 48 + 6 000

30 30+30+30+30 2,5 49 + 8 000

Tabell 1. Svenska försök i potatis visar att delad N-giva ger högre knölskörd (principförsök). Källa: H. Linnér, SLU, 1984. 14 försök i Sydsverige.*Pris klass 1: cirka 2:00 kr/kg

Produkter till potatisNäringsinnehåll: Kväve (N) varav nitratkväve Kalium (K) Kalcium (Ca)

Kalksalpeter 15,5 14,4 18,8

Unika Calcium 14,2 13,7 19,9 8,6

Unika Kali 13,6 13,6 37,3

Tabell 2. Produkter för kompletteringsgödsling som innehåller snabbverkande nitratkväve och lättupptagbart kalcium. Kalksalpeter finns också med bor (Nitrabor).

ges under tillväxten i högre utsträckning används till knölskörd och i mindre grad till att producera blast. Rekommendationen är att ge mellan hälften och två tredjedelar av kvävebehovet som grundgiva vid sättningen. Om en ProMagnaprodukt används till grundgivan får potatisen inte bara N, P och K utan även mikronäring som kan vara avgörande för ett jämnt och bra bestånd.

Resterande kväve ges som en eller flera kompletteringsgivor under perioden 4–7 veckor efter uppkomst. Produkter med mycket nitratkväve, som Kalksalpeter och Unika, ger det snabbaste och säkraste upptaget. Dessutom gynnas kalciumupptaget av nitratkväve – läs mer om detta nedan.

Dela också K-givanEftersom potatis tar upp stora mängder kalium är det oftast inte möjligt, och inte heller önskvärt, att lägga hela kaliumbehovet vid sättningen. Med en NKprodukt kan man samtidigt komplettera med både kväve och kalium. Förutom att kaliumgivan på detta sätt anpassas till grödans upptag, slipper man köra en extra gång med kalimagnesia eller kaliumsulfat. Det finns två klorfria NKprodukter, Unika Kali och Unika Calcium (tabell 2).

Varierad K gav 2 400 kr/haMed hjälp av Yara NSensor och en markkarta kan kaliumgivan varieras över fältet. Växa Sverige i Halland har lång erfarenhet av kaliumstyrning. Där utfördes för några år sedan praktiska försök i matpotatis hos 8 lantbrukare. Kaliumgivan i form av kaliumsulfat fördelades efter markkartan 5 veckor efter uppkomst. I genomsnitt fick odlarna 2 400 kronor högre intäkt per hektar tack vare jämnare och bättre kvalitet.

Kalcium höjer kvalitetenKalcium (Ca) har ingen påverkan på kvantiteten. Däremot är inverkan på kvaliteten desto större! Kalcium stärker cellväggarna och gör dem mer motståndskraftiga mot svamp och bakterieangrepp, t.ex. Erwinia. God tillgång minskar också risken för rostfläckar. Starkare cellväggar innebär också färre mekaniska skador och mindre stötblått.

Gödsling med Kalksalpeter eller Unika Calcium ger färre mekaniska skador och bättre lagringsduglighet.


Sättning Stolon-tillväxt

Knöl-bildning

Knöltillväxt

Mognad Blast-dödning

Skörd

Upptag av kalcium/dag

Figur 2. Potatisens dagliga upptag av kalcium varierar. Mitt under växtsäsongen när knöltillväxten är som k raftigast, är det dagliga upptaget av kalcium som störst.

Ca-behov toppar vid knöltillväxt

Kalksalpeter och Unika Calcium, som båda innehåller höga halter lättupptagbart kalcium, ger alltså bättre kvalitet och lagringsduglighet. Och inte nog med det. Nitratkvävet gör också att upptaget av kalcium ökar. I markvätskan föreligger nitrat som negativ jon (NO3

) medan ammoniumjonen är positiv (NH4

+). Det betyder att ammonium kan konkurrera ut kalciumjonen som också är positiv (Ca2

+). Den negativa nitratjonen däremot, gynnar upptaget av positiva joner såsom kalcium med alla dess förtjänster i potatisen.

Ge kalcium under tillväxtenKalcium är ganska orörligt i marken. Därför måste potatisplantans rötter ständigt växa för att kunna ta upp tillräckligt. Det mesta kalcium som tas upp av växten följer med vattenflödet från huvudroten upp till plantans övre delar och stannar sedan där (figur 1). Det betyder att växtdelar med en hög transpiration, såsom blad, har en hög kalciumhalt. Knölarna däremot, som har en låg transpiration, kan ha ett mycket lågt kalciuminnehåll.

För att knölarna ska få tillräckligt med kalcium måste det därför finnas lättlösligt kalcium kring knölarna och

Lägg kalcium till knölen

Ca som bladgödslas stannar i bladen

Ca-upptag genom huvudroten

transporteras till blasten

Ca-upptag upp där knölarna utvecklas transporteras till knölarna

Figur 1. Kalcium som tillförs rötterna nära stolonerna når knölarna. Därför måste det fi nnas lättlösligt kalcium i jorden nära stoloner och knölar.


Strategi 1 i tabellen är en traditionell gödsling med YaraMila ProMagna 8-5-19 komplet-terad med kalimagnesia och N27 (eller Axan). Denna strategi kan jämföras med en gödsling där kompletteringen i stället görs med Unika Calcium och Kalksalpeter (Strategi 2). Grödans totala näringsbehov av N, P K och Ca anges överst i tabellen.

Resultatet av beräkningarna visar att gödselkostnaden med Unika och Kalksalpeter är något högre än med kalimagnesia och N27, men denna kostnad uppvägs mer än väl av:

• tillräckligt med kalcium: minskar risken för intäktsbortfall p.g.a. sämre kvalitet (läs mer i artikeln)

• bättra anpassad komplettering med kalium: ger en säkrare och bättre kalium-effekt

• enbart nitratkväve: ger en säkrare och bättre kväveeffekt. Nitratkvävet gör också att kalciumupptaget ökar

• en körning mindre: arbetsbesparande

Den som vill styra kaliumgivan med hjälp av Yara N-Sensor och en markkarta (se artikeln) kan byta ut N27 mot Kalksalpeter i Strategi 1. Kaliumtillförseln blir inte optimal, men kompletteringen innehåller både nitratkväve och kalcium.

Näringsbehov, 45 ton/ha:

Produktkg/ha

Växtnäringstillförsel, kg/ha Kostnadkr/haN P K Ca

140 45 200 >50*

Strategi 1. Komplettering med Kalimagnesia och N27

Grundgödsling: ProMagna 8-5-19 900 72 45 171 - 5 300

Kalimagnesia** 120 - - 30 - 460

Extra körning med Kalimagnesia

100

Komplettering: N27 130 35 - - 6 390

N27 130 35 - - 6 390

= OK = OK = OK Ej OK! = 6 640

Strategi 2. Komplettering med Unika Calcium och Kalksalpeter

Grundgödsling: ProMagna 8-5-19 900 72 45 171 - 5 300

Komplettering: Unika Calcium 150 21 - 30 13 880

Kalksalpeter 320 50 - - 60 650

= OK = OK = OK = OK = 6 830

Skillnad, ca: 190 kr/ha

Beräkningsunderlag: Förväntad skörd: 45 ton/ha P-AL-klass IVa, K-AL-klass III. Priserna är avrundade lantbrukarpriser i februari 2015.

Kalkyl för N-, K- och Ca-komplettering i matpotatis

*) ungefärlig rekommenderad minimumgiva **) Kalimagnesia kan ersättas med 70 kg/ha kaliumsulfat, ca 375 kr/ha

stolonerna, d.v.s. i kupan. Potatisen har störst behov av lätt upptagbart kalcium under knöltill växten (figur 2). Gödsling med kalcium utförs därför bäst i samband med kompletteringsgödsling av kväve och/eller kalium.

Även grönsakerOckså många grönsaker behöver gödslas med kalcium under tillväxtperioden för att få en fullgod kvalitet och lagringsduglighet. Exempel på sådana är lök, morötter och kål. De nämnda produkterna är lämpliga för kompletteringsgödsling även i dessa odlingar./


N är fossila bränslen förbränns, t.ex. i en motor eller i en fabrik, oxideras kvävgas varvid

kväveoxider (NOx) bildas. Genom solljusets inverkan på kväveoxiderna i luften, bildas både marknära ozon och smog. Smog har stor påverkan på m änniskors hälsa. Bland annat p åverkas lungor och luftrör och i svåra

fall kan det leda till astma.Då svavelhaltiga energikällor används

vid förbränning, kan även svaveloxider (SOx) bildas. Svaveloxider är orsaken till en rad hälso och miljöproblem. Både NOx och SOx kan fångas upp av regn och bilda ”surt regn”, vilket kan ge negativa effekter på flora och fauna när det faller ner på marken.

Men genom att rena utsläppen kan samhället spara pengar tack vare att människor och natur blir friskare.

Yara har kompletta lösningarYara har idag kompletta lösningar för rökgasrening; det vill säga allt från att bygga in reningstekniken hos kunden, till att erbjuda reagenser och att ge råd kring lagring och hantering av kemiska produkter.

Tekniken går i princip ut på att urea eller ammoniak fås att reagera med de skadliga kväveoxiderna så att dessa omvandlas till ofarlig kvävgas och vattenånga. I Växtpressen nr 1 2014 beskrevs hur det går till att rena dieselmotorers utsläpp med adBlueprodukten Air1.

Yara tar greppet om luftföroreningarna

Under de senare åren har Yara alltmer använt sin kunskap om kvävets kemi även till annat än att få grödor att växa. K ompetensen bidrar nu till att stora satsningar görs för att minska världens utsläpp av kväve- och svaveloxider.



– Under 2013 hjälpte vi kunder att rena 1 miljon ton NOx, vilket motsvarar Frankrikes totala utsläpp, berättar Yves Bonte som är chef för affärsdivisionen vid Yara.

Denna redan höga siffra räknar han med ska öka rejält de kommande åren.

Flera företagsköp banar vägFörsta steget i att sälja kompletta lösningar togs 2011 när Yara köpte Petro Miljö i Göteborg, numera Yara Environmental Technologies AB. Företaget har en teknik som renar NOx från stationära anläggningar som förbränner biomassa, avfall och kol, t.ex. cementfabriker och s opförbränningsanläggningar.

Förra året genomfördes ytterligare 3

företagsköp i rask takt. I januari 2014 införlivades det tyska teknikföretaget H+H Umwelt und Industrietechnik som specialiserat sig på utsläppsreduktion av NOx från båtar och kraftverk. Därefter köptes 60 procent av aktierna i Green Tech Marine i april samma år. Detta företag har en teknik för rening av svavel på båtar som går på tung eldningsolja.

– Nu kan vi kombinera teknik för rening av både NOx och SOx och erbjuda den marina marknaden en komplett lösning, säger Yves Bontes.

Mer än 15 000 båtar runt om världen beräknas investera i SOxrening före år 2020 vilket motsvarar en marknad på ungefär 1 miljard euro.

I juni 2014 köptes även rökgasreningsdivisionen i det österrikiska företaget Stabag, vilket kompletterar företagets tidigare satsningar på NOxrening. Investeringarna har gett Yara en ledande position vad gäller NOxreduktion. Inom sjöfart är Yara idag ensamma om att kunna erbjuda lösningar för både NOx och SOx.

EU och USA leder utvecklingenYara beräknar att den marknad som företaget riktar in sig på kommer att öka till 4 miljarder USD (cirka 30 miljarder kronor) år 2020. Drivkraften för affärsområdet är idag lagstiftning och det är EU och USA som går i täten.

– Om inget allvarligt händer med världsekonomin, så är vi säkra på att reningen av rökgaser, speciellt i befolkningstäta områden, kommer

fortsätta att öka, bedömer Yves Bontes. – Det måste vara mest kostnadseffek

tivt för samhället att bekämpa utsläppen vid källan i stället för att försöka reparera sjukdomar och skador på människor och miljö, avslutar han./

Yara minskar problemen med NOx och SOx• NOx och SOx är skadliga ämnen som bildas vid förbränning av

fossila- och svavelhaltiga energikällor.

• Genom att rena utsläppen av NOx och SOx blir människor och natur friskare.

• Det finns flera olika tekniker för att rena NOx och SOx i rök gaserna. Yara har idag, tack vare egen utveckling och företagsköp, kompletta lösningar för rökgasrening.

Det måste vara mest kostnadseffektivt för samhället att bekämpa u tsläppen vid källan i stället för att försöka reparera s jukdomar och skador på människor och miljö.” Yves Bontes

Invigningen av Yara Environmental Technologies nya kontor i Göteborg. Yves Bontes, chef för Yaras industridivision, klipper bandet. Till vänster VD Beng-Åke Hellmansson och till höger Rolf Isberg, chef för Environmental Solutions.

Sjötrafiken släpper ut stora m ängder kväveoxid. Stena Line har investerat i rökgasrening från Yara för att minimera utsläppen.

"


Dyr dollar driver gödselprisetPriserna på urea, fosfor och kalium har under det senaste året varit ganska stabila räknat i USA-dollar per ton. Men USA-dollarn har stärks kraftigt under det senaste året. Det har direkt effekt på gödselpriserna som går upp i s venska kronor.

Av Mogens Erlingson, Yara

P riset på Axan i januari 2015 var cirka 300 kronor per ton högre än i januari 2014. För YaraMila

21310 var skillnaden cirka 400 kronor. Priserna var cirka 12 procent högre.

Varför är det så? Spannmålspriset är lägre och oljan har blivit billig! Denna fråga ställs från många håll.

Oljepriset har rasatUnder hela 2013 och fram till mitten av 2014 var oljepriset ganska stabilt runt 110 USD per fat (Brent). Därefter har prisets halverats, idag ligger priset på 50–60 USD per fat. En dramatisk förändring. Denna är driven av starkt ökad produktion i USA med ny teknik

som gör det möjligt med utvinning ur skifferberggrund. OPECländerna producerar mer och kan dessutom inte styra marknaden på samma sätt som tidigare. Politisk oro i Ryssland och Ukraina bidrar också. Men olja används inte som råvara när man producerar gödsel.

Naturgas viktig råvara Den vanligaste råvaran för att producera kväve är i stället naturgas, bortsett från i Kina där man använder mycket kol. För ett tiotal år sedan var det vanligt att priset på gas och olja var direkt kopplade till varandra vilket innebar att oljepriset hade en stark inverkan på

produktionskostnaden för kväve. Idag lever marknaden för naturgas sitt eget liv, industrin köper gas på marknaden utan att priset är kopplat till oljan. Många förväntar att lägre oljepris ska ge sänkt gödselpris, men detta samband är alltså svagt.

USA-gas på exportÄven marknaden för naturgas är i förändring och världskartan ritas om. USA har genom satsningarna på skiffergas blivit en stor producent och gaspriserna i USA ligger idag på 3–4 USD per miljon Btu (Henry Hub). Idag exporterar USA naturgas, men för mindre än 5 år sedan var man importör. I Europa är gaspriset ungefär det dubbla jämfört med i USA, 7–8 USD per miljon Btu (Zeebruge). Detta är cirka 30 procent lägre jämfört med priserna under 2013.

Växelkurser inverkar stortAtt valutor går upp och ned är vi i Sverige ganska vana vid eftersom kronan flyter mot övriga valutor. En euro blev under senaste året 7,4 procent dyrare

9,60

9,50

9,40

9,30

9,20

9,10

9,00

8,90

8,80 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb14 15

SEK/

EUR

Figur 1. Valutakurser SEK – EUR, januari 2014–februari 2015. Månadsgenomsnitt, Riksbanken.

8,50

8,00

7,50

7,00

6,50

6,00

SEK/

USD

Figur 2. Valutakurser SEK – USD, januari 2014–februari 2015. Månadsgenomsnitt, Riksbanken.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb14 15

Euron har blivit 7 procent dyrare

Dollarn upp 29 procent på ett år


(8:38 i januari 2014 jämfört med 9:49 i februari 2015). Detta slår naturligtvis igenom i de svenska priserna eftersom marknaden i Sverige är starkt kopplad till våra grannländer (figur 1).

Den amerikanska ekonomin har utvecklats starkt under det senaste året. Ett viktigt bidrag till detta är de låga energipriserna på olja, gas, m.m. Detta syns tydligt även i dollarns utveckling. På ett år har dollarn blivit 29 procent dyrare för oss svenskar – 6:48 i januari 2014 jämfört med 8:35 i februari 2015 (figur 2). Som framgår av avsnitten om olja och gas ovan är detta produkter som handlas i USD. Detta gäller även andra viktiga råvaror för gödselindustrin, såsom fosfor och kalium. Om priserna i dollar är stabila så slår trots det valutaförändringarna igenom på gödselpriserna i Europa och i Sverige.

Stark dollar gynnsam För Axan ger en valutaförändring på 29 procent en prisförändring på cirka 600 SEK per ton medan det för YaraMila 21310 gör cirka 750 SEK per ton. Alltså betydligt mer än de skillnader på 300–400 kronor vi ser på den svenska marknaden.

Valutaförändringarna påverkar även priserna på spannmål. Europa har idag en bättre konkurrenssituation än tidigare jämfört med USA, vilket också återspeglar sig i de priser som betalas på marknaden. En stark dollar är bra för det svenska spannmålspriset.

Tillgång och efterfråganI en fungerande marknadsekonomi har tillgång och efterfrågan stor inverkan på priserna.

Efterfrågan på gödsel är fortsatt god och det krävs en stor spannmålsskörd även 2015 för att tillfredsställa efterfrågan. Samtidigt kan vi konstatera att det finns ganska gott om gödsel på världsmarknaden. Det gör att produktions kostnaden får större betydelse än spannmålspriset.

Urea är störstTotalt produceras 111 miljoner ton kväve per år i världen (IFA 2013, exklusive industriell användning). Av detta är 56 procent urea, som alltså är världens största kväveprodukt och därmed har en stark inverkan på de globala priserna. I Europa dominerar ammoniumnitrat som kväveprodukt bland annat på grund av högre effektivitet i vårt klimat, men priserna på ammoniumnitrat är starkt kopplade till världsmarknadspriset på urea.

Ukraina står stillaEuropas import av urea har till stor del kommit från Nordafrika och området kring Svarta Havet. Utbudet från dessa regioner har under det senaste året minskat. I Egypten, som är världens 8:e största exportör av urea, har produktionen minskat p.g.a. brist på gas. Investeringarna i infrastruktur för transport av gas har varit minimala och tilldelningen för gas till gödselproduktion har skurits ned med 50 procent. Dessutom går försörjningen av landets eget jordbruk med växtnäring före export.

Oroligheterna i Ukraina resultera r i att stora fabriker nära Donetsk står helt stilla. Under en period var det i Ukraina faktiskt inte tillåtet att

använda gas för gödselproduktion eftersom den behövdes till annat.

Kina slår exportrekordKina producerade cirka 70 miljoner ton urea under 2014. Det motsvarar 40 pro cent av den totala produktionen i världen på cirka 170 miljoner ton (figur 3). Kina har genom sin ökade export tagit hand om den marknad som bland annat Egypten och Ukraina lämnat ifrån sig. Kina exporterade under 2014 hela 13,6 miljoner ton urea! En ökning med 64 procent jämfört med föregående års 8,3 miljoner ton (figur 4).

Idag står Kina för en så stor del av världshandeln att deras produktionskostnad har en stark inverkan på världsmarknadspriset på urea. Det är troligen Kina som sätter golvpriset på urea baserat på deras produktionskostnad. Kina producerar urea med kol som energikälla och det är följaktligen priset på kol i Kina som är den viktigaste ingrediensen i detta lägsta pris.

Stabila priser i USD Priserna på urea, fosfor och kalium har under det senaste året varit ganska stabila i USD per ton. Det är alltså förändringar i valutakurser som är den enskilt största förklaringen till årets svängningar i gödselpriserna.

Vi är i Sverige på väg mot vårbruket där det mesta av gödseln förbrukas. I Sydeuropa har man redan kommi t långt. Normalt brukar gödseln vara högst i pris under förbruknings säsongen och det finns som jag ser det inget som tyder på att det skulle vara annorlunda i år. Men som vanligt, osvuret är bäst. Lycka till med 2015 års grödor. /

IR – Date: December 2012

2

Kina är världens största producent av urea

Diagram 3. Världens 10 största producenter av urea år 2013. Källa: IFA – International Fertiliser Association

Diagram 3

Milj

oner

ton

urea

Figur 3. Kina var ohotad 1:a bland världens 10 största producenter av urea år 2013. Källa: IFA – International Fertiliser Association

Kina är världens största ureaproducent

Miljo

ner t

on ur

ea

Kina

Indien

Qatar

Pakti

sstan

Ryssl

and

OmanIra

n

Egyp

ten

Indon

esien US

A

IR – Date: December 2012

3

Kina ökar exporten av urea

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Milj

oner

ton

pro

dukt

2012 2013 2014

Diagram 4

Diagram 4. Export av urea från Kina 2012 - 2014

Kraftig ökning av Kinas ureaexport

Miljo

ner t

on pr

oduk

t

16,014,012,010,0

8,06,04,02,00,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Figur 4. Export av urea från Kina 2012–2014. Exporten ökade med 64 procent 2014 jämfört med 2013.

68,1

23,2

6,7 6,5 6,4 5,4 4,8 4,0 4,0 3,6

2014

2013

2012

Yara ABBox 516

261 24 LANDSKRONA

YARA0174_Ny_ProMagna_210x255.indd 2 2013-10-31 11:34



Documents

Växtpressen nr 1, mars 2015