Värdering av miljövaror

Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en

åtgärd som berör icke prissatta varor och

tjänster?

Miljövärdering som beslutsunderlag

• Kan man sätta ett pris på miljön?• Varför bör miljökvalitet värderas?

– Väga för- och nackdelar i projekt som påverkar miljön, t ex utbyggnad av vattenkraft. Miljökvalitet vägs mot ekonomisk utveckling

– Informationen kan användas som beslutsunderlag, ofta i samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar

– Överutnyttjande av naturresurser om man inte värderar dem

– Miljöräkenskaper

Miljövärdering som beslutsunderlag

• Argument mot miljövärdering– Svårt att uppskatta miljövärden– Svårt eller omöjligt att uppskatta hur olika

individer påverkas av olika projekt– Miljökvalitet kan/bör inte mätas i pengar

Betalningsvilja

• Ett centralt begrepp i miljöekonomin – ”Sätta pris” på miljön

• Syftet med betalningsvilja är att mäta välfärdsförändringar

• I en perfekt marknadsekonomi motsvaras betalningsviljan av marknadspriset för en vara

• Priset är ett monetärt mått men man kan även mäta betalningsvilja i andra enheter än pengar– Pengar är ett känt begrepp

Värdet av en naturresurs

• Brukarvärden: nyttan en person upplever av att bruka en naturresurs– Direkta brukarvärden: direkt användning av en

naturresurs, t ex fiske– Indirekta brukarvärden: indirekt användning av

en naturresurs genom att till exempel läsa om den i böcker

• Optionsvärden: möjligheten att använda en naturresurs i framtiden

• Existensvärden: värdet av att spara en naturresurs utan att själv använda den– Altruistiskt värde: andra människors nytta– Bequest value: kommande generationers nytta

Metoder för miljövärdering

• Indirekta metoder:Marknadspriser används för att värdera en förändring i miljökvalitet. Bygger på att det finns en koppling mellan en miljövara och en marknadsvara.

Fångar enbart användarvärden.

• Direkta metoder:Värden fastställs genom betalningsviljefrågor.

Projektet som folk tillfrågas att värdera är ofta hypotetiskt.

Fångar både icke-användarvärden och användarvärden.

Indirekta metoder

Använder befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara.

• Resekostnadsmetoden (Travel cost method)Värdet av en plats, t ex en nationalpark, kan uppskattas till besökarnas resekostnader.

Resekostnadsmetoden

De olika stegen i resekostnadsmetoden är:1. Insamling av data. Antal besökare, var de

kommer ifrån etc.2. Definiera zoner som besökarna kommer från

och räkna ut kostnaderna för att resa från varje zon.

3. Samla information om befolkningen i varje zon (inkomst, utbildningsnivå etc).

4. Skatta samband mellan resekostnader från varje zon och antal besök etc.

5. Beräkna efterfrågan och konsumentöverskott för varje zon

6. Beräkna totala konsumentöverskottet genom att summera alla zoner

Exempel på resekostnadsmetoden

Tabell 1 presenterar avståndet till en nationalpark i kilometer (km) för tre

zoner A, B och C. Tabellen presentera även populationsstorleken och

antal besök i nationalparken per år för varje zon.

Zon Avstånd till parken (km)* Population Besök /år

A 0 50 000 25 000B 40 100 000 12 500C 80 400 000 0* Tur och retur

Tabell 2 presenterar de kostnader som uppstår vid ett besök till

nationalparken.

Bensin 3 kr per kmParkering 20 kr per bilResetid 60 kr per timmeTid i parken40 kr per timme

Totalkostnaden per besök i respektive Zon A, B, C:

Det tar 0 timmar att resa till parken från Zon A (dvs har ingen bil),

1 timme från Zon B (tur och retur) och

2 timmar från Zon C (tur och retur).

Varje besök varar i 2 timmar.

Zon A: Tid i parken: 2 h *40 kr/h= 80 kr

Zon B: Bensin: 3 kr/km*40km=120 kr

Parkering: 20 kr

Resetid: 1h*60kr/h= 60 kr

Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr

Totalkostnaden: 280 kr

Zon C: Bensin: 3 kr/km*80km=240 kr

Parkering: 20 kr

Resetid: 2h*60kr/h= 120 kr

Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr

Totalkostnaden: 460kr

Konsumentöverskottet per capita i respektive zon A, B och C.

Besök/capita

Kostnad (kr)

460

280

80

0,125 0,5

cb

a

Zon A: 25000 besök per år/50 000 personer=0,5 besök/capita.Zon B: 12500 besök per år/100000personer=0,125besök/capitaZon C: 0 besök/capita

Zon A= area a+b+cZon B= area aZon C= -

Zon A: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita

Area b: ((280-80)*0.125)=25kr/capita

Area c: ((280-80)*(0,5*0,125))/2=37,50 kr/capita

Totalt: 73,75kr/capita

Zon B: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita

Totalt: 11,25 /capita

Zon C: Totalt: 0 kr/capita

Totala konsumentöverskottet

Zon A: 73,75 kr/capita*50000 invånare= 3687500 kr

Zon B: 11,25 kr/capita*100000 invånare=1125000kr

Zon C: 0 kr

Totalt: Zon A+B+C = 4812500 kr

För- och nackdelar med resekostnadsmetoden

Fördelar:• Skattningarna baseras på observerat

beteende • Metoden är relativt billig och enkel att

genomföra

Nackdelar:• Resan kan ha flera mål• Alternativkostnaden för resetiden antas vara

lika med marknadslönen• Endast användarvärden kan uppskattas

Individual travel cost method

Använder information om varje individs beteende istället för uppgifter om andel besökare från varje zon

Fastighetsvärdemetoden (Hedonic price method)

• Tillgången och kvaliteten på miljövaror (t ex luftkvalitet) påverkar priset på fastigheter

• Uppgifter om huspriser, husens egenskaper (storlek, antal rum), bakgrundsfaktorer (avstånd till centrum) och områdens luftkvalitet används för att skatta ett indirekt marknadspris på ren luft

De olika stegen i fastighetsvärdemetoden

1. Samla information om husköp i ett visst område under en bestämd period

2. Samla information om olika variabler som kan beskriva husens egenskaper och den miljövara man är intresserad av

3. Formulera en hedonisk prisfunktion för att skatta sambandet mellan huspriser och områdeskarakteristika, samt beräkna det implicita marginella priset för varje attribut p = f(storlek, ålder,…, luftkvalitet)

Hedonic price method

0.30 0.50 0.70 0.900

10

20

30

40

50

60

medelv„rde NOx = 0,55

medelpris p† hus = 22,53(1000-tals US dollar)

huspris

NOx

Huspris = 41,3 - 33,9*NOx

Sammanfattningsvis

Fördelar:• Man använder faktiska marknadspriser• Man använder uppmätta skillnader i en

miljövariabelNackdelar:• Man måste ha en väl fungerande marknad• Kan vara svårt att få uppgifter om alla

variabler• Köpare och säljare måste ha fullständig

information om miljövaran

Fler indirekta metoder

• Faktorproduktivitet– Miljökvalitetsförändringar kan påverka

produktionsförmågan inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske

Exempel: Försurning påverkar skogsproduktion på lång sikt

Intäktsbortfallet räknas som en uppskattning av kostnaden för försurning

• Inkomstförluster– Relationen mellan miljökvalitet och

inkomstförändringar.Exempel: Minskade svavelutsläpp leder till mindre

sjukfrånvaro och därigenom till inkomstökning

Fler indirekta metoder

• Återställandekostnad (av en miljötillgång)– Exempelvis, vad kostar det att återställa ett

försurat våtmarksområde ?– Fördelar: enkel att använda och relativt billig – Nackdel: alla skador går inte att återställa

• Skyddsutgifter– Exempelvis kostnaden för att installera fönster

som stänger ute buller eller filter för att rena dricksvatten

Direkta metoder

• Ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, både användarvärden och existensvärden

• Vanligtvis genom intervjuer och/eller enkäter där man frågar individer om deras betalningsvilja

• Experimentmarknader eller hypotetiska marknader används

CV-metoden (Contingent Valuation)

• Använder hypotetiska marknader där man med hjälp av intervjuer eller enkäter beskriver en förändring i en miljövara. Sedan frågar man olika personer om deras betalningsvilja för att förändringen ska ske.

• CV-metodens uppkomst:– Utvecklades i USA– 1947: Ciriacy-Wantrup var den förste som föreslog

användningen av intervjuer för att skatta betalningsvilja

– 1963; Robert K. Davis presenterade den första akademiska studien

– 1979: Bishop & Heberlein introducerade budgivning istället för att använda öppna frågor för betalningsviljan

• 1980-talet: Nya lagar och regelverk i USA ledde till upprättande av manualer kring samhällsekonomiska analyser. Under denna period spred sig metoden även till andra länder

• 1989: Exxon Valdez gick på grund utanför Alaskas kust och orsakade ett stort oljeutsläpp.

• 1990: Oil Pollution Act ger möjlighet att stämma den som orsakar miljöskador genom oljeutsläpp.

• 1993: NOAA-panelens rapport och riktlinjer för användning av CV-metoden i juridiska mål

Faserna i en CV-studie

Fas 1, utveckling• Planera den tänkta förändring man vill

studera• Bestämma betalningsinstrument (skatt, fond

etc.)• Urval (endast de som berörs av projektet,

hela befolkningen?)• Information (vilken typ och hur mycket)• Utveckling av scenario

– Teoretiskt konsistent– Policyrelevant– Trovärdigt– Lätt att förstå

• Beskrivning av den hypotetiska marknaden• Konstruera betalningsviljefrågan

Faserna i en CV-studie

Fas 2, konstruktion• Handlar om att skapa och distribuera

frågeformuläret– Ofta uppdelat i 3 delar med en beskrivning av

miljövaran man vill värdera, betalningsviljefrågan och frågor som handlar om respondenternas attityder och karakteristika (ålder, kön etc.)

• Fokusgrupper och pilotstudier• Brev, intervju, telefon, webundersökning

Fas 3, analys och rapportering• Svarsfrekvens• Karakteristika hos de som har svarat

CV-metodens styrkor och svagheter

Fördelar:• Möjlighet att specificera olika scenarion• Möjlighet att estimera existensvärden

Nackdelar:• Strategiska svar• Betalningsviljan beror på betalningssätt och

infromationsmängd• Sympatiyttring eller en verklig vilja att bidra?• ”Part-whole” bias om respondenten värderar

en delmängd av projektet lika mycket som hela projektet

Stated Preferences

• Olika varianter– Contingent ranking– Conjoint analysis– Choice experiment

• Metoden utvecklades inom marknadsföring på 1960-talet för att man ville undersöka preferenser för olika attribut hos en produkt

• Används mycket inom transport forskning• Användbar metod för värdering av miljövaror

– Använder hypotetiska marknader– Många likheter med CV-metoden

Delarna i en stated preference studie

• Beskrivning av miljövaran som man vill värdera och betalningsinstrumentet– Respondenterna får antingen rangordna eller välja

mellan olika alternativ– Varje alternativ beskrivs med hjälp av olika

attribut och varje alternativ är förknippad med en kostnad

– Antalet alternativ bestäms av hur många attribut man har och hur många nivåer det finns på dessa

• Frågor om respondenternas attityd och karakteristika

Styrkor och svagheter

Styrkor:• Man får mer information jämfört med en CV-

studie• Respondenterna måste göra val där de

tvingas välja mellan olika attribut (trade-offs)Svagheter:• Hypotetiskt• Kan vara krävande för respondenterna

SÖDERTÄLJE

LANDSORT

Mörkö

En bättre kust- och skärgårdsmiljö– vad betyder det för dig?

Jag skulle välja alternativ 1A

Jag skulle välja alternativ 1B

Jag skulle välja alternativ 1C

Alternativ 1A Alternativ 1B Alternativ 1C

Siktdjup och blåstångsbestånd

Som idag Större siktdjup Mycket större siktdjup

Algblomning Som idag Var 3:e sommar Var 10:e sommar

Buller och nedskräpning

Som idag Mindre buller och mindre nedskräpning

Mindre buller och mindre nedskräpning

Kostnad för ditt hushåll

0 kr/mån 50 kr/mån 100 kr/mån

Val nr 1•Vilket av nedanstående alternativ skulle du välja? Sätt ett kryss.

Blåstång finns mycket grunt och i glesa bestånd eller är helt försvunnen. Fintrådiga grönalger är vanliga.

LITET SIKTDJUP

Glesa bestånd av blåstång från 0,5 till 2-3 meters djup. Tångplantorna har påväxt av olika fintrådiga alger. Från ytan och några meter ner dominerar grönalger.

MÅTTLIGT SIKTDJUP

Blåstång bildar bälten från 0,5 till 2-3 meters djup. Tången har påväxt av brunalger. Foto: Anders Wallin

STORT SIKTDJUP