Välkommen!!!

Välkommen!!!

A-HLR BARNMED PREHOSPITAL INRIKTNING

Region Skåne, KAMBER, JTN.

SCHEMA:

08:00 Bakgrund till hjärtstopp hos barn 08:45 Livräddande första hjälpen/Barn HLR (barn 0-1 år) Livräddande första hjälpen/Barn HLR (1 år- pubertet) 10:45 Preliminär bedömning av barn Det akut sjuka barnet Akuta tillstånd - Drunkning - Trauma - Hjärtsjukdomar hos barn - Infektion - Förgiftning ≈12:30 Lunch 13:00 A-HLR till Barn Patientfall 16:00 Avslutning

Prehospitalt?

Vilken utbildning för ambulanspersonalen?

Ej så många hjärtstopp! Kombinera utbildningen

med det akut sjuka barnet. A-E koncept.

Träna öva den utrustning som man har i sin ambulans, samt de läkemedel och de doser som rör barn.

KAMBER, Region Skåne, JTN.

BARN HLR

BAKGRUND NYA RIKTLINJER LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP TILL

BARN AKUT SJUKA BARN AVANCERAD HLR TILL BARN PREHOSPITALT

BAKGRUND

Sällsynt med hjärtstopp hos barn:

≈ 6-7 / 100 000 barn per år

>50% är under 1 år

>50% är pojkar

EndastEndast 2828 % av bevittnade % av bevittnade kollapser fick HLR!kollapser fick HLR!

BAKGRUND

Vuxna

(cardiellt betingad, ≈70%) Ex: hjärtstopp orsakat av kranskärlssjukdom

Rytm: VF ≈ 60%

Bystander HLR ≈ 52%Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus, Årsrapport 2007.

BAKGRUND

Barn (vanligaste orsaken relaterat till andningen/luftvägen) Syrebrist beroende på andningsproblem Ex: luftvägsinfektioner, drunkning, kvävning, främmande kropp …… (Rytm: Asystoli 67%, PEA 24%, VF/VT 9%)

ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN

HJÄRTSTOPP

ANDNINGSSVIKT CIRKULATIONSSVIKT

LUFTVÄGS-OBSTRUKTION

_____________________Främmande kropp

AstmaPneumoni

ANDNININGS-DEPRESSION

____________________Kramper

Förhöjt ICPFörgiftning

HYPOVOLEMI

____________________Blödning

GastroenteritBrännskada

VÄTSKESKIFT

____________________Sepsis

AnafylaxiHjärtsjukdom

Försämrad Hjärtfunktion, Lungpåverkan, Infektion, Trauma, Främmande kropp, ….

AKUT ANDNINGS- ELLER CIRKULATIONSSVIKT

ANDNINGSUNDERSTÖD MED EXTRA

SYRGAS SKALL ALLTID PRIORITERAS!

EFTER ATT ADEKVAT VENTILATION ÄR ETABLERAD ÄR DEN VIKTIGASTE ÅTGÄRDEN ATT UPPRÄTTHÅLLA ADEKVAT CIRKULATION!

FRIA LUFTVÄGAR

Start av ventilation medför att barns hjärtfrekvens ökar ökad hjärtminutvolym!

Viktigt att tänka A,B,C,D,E

Det vill säga:

BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, FÖRE CIRKULATION, FÖRE FÖRE CIRKULATION, FÖRE MEDVETANDE………….MEDVETANDE………….

HJÄRT LUNGSTOPP HOS BARN (Kelly et al 2004)

0

5

10

15

20

25

Sudden infant death syndrome, SIDS. Plötslig spädbarnsdöd

Ett spädbarn som dör plötsligt, utan att dödsorsaken med säkerhet kan fastställas på grundval av anamnes, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinskt obduktion, anses ha omkommit i plötslig spädbarnsdöd, SIDS.

Vanligen 2-4 månader Pojkar Nattetid Kalla årstiden

Faktorer som ökar risken för SIDS:

Födelsevikt < 1500g Nikotin RS-virus

Sudden Infant Death Syndrome, SIDS. Plötslig spädbarnsdöd

1980 talet 92´-93´ SIDS Vanligaste dödsorsaken i vårt land!

Cirka 120 barn/år

Råd för att förebygga SIDS: Låt ditt spädbarn sova på rygg,

helst i egen säng. Såväl magläge som sidoläge skall undvikas.

Rök ej och undvik alla former av nikotin under graviditet & amning.

Napp rekommenderas efter att amningen etablerats.

Ha en behaglig, sval temperatur där barnet sover –Undvik att bylta på ditt barn.

Dramatisk effekt:25 barn/år

Dödsorsakspanorama bland barn 1-17år. 1999-2003.

Källa Dödsorsaksregistret Socialstyrelsen

Dödsorsakspanorama bland barn 0-17år. 1999-2003.

Källa Dödsorsaksregistret Socialstyrelsen

Alla skador. Pojkar 63,7% Flickor 36,3%

Övergrepp 6,5 %Självmord 26,8%Olycksfall 72,3 % Andra skador 6,4 %

Transportolycka 64,2 %

Drunkning 13,0 %

Rök och öppen eld 5,1 %

Kvävning 4,5 %

Annat olycksfall 13.2 %

Anatomiska & fysiologiska särdrag hos spädbarn

Mognadstid för spädbarnets (0-12 mån)organsystem:Autonoma nervsystemet 6 månBlodkomponenter 6 månLevermetabolism 6 månNjurfunktion 6 månHjärtmuskel 12 månTemperaturreglering 24 månMyelinisering/synapser 36 månKärlträdet 48 mån (4 år)Luftvägar 84 mån (7 år)Barn kan liknas vid små vuxna först från cirka 7 års

ålder! Läkemedelsdoser mm kan då reduceras i relation till kroppsvikten (jämfört med vuxna).

Fixerad slagvolym; hjärtat stelare pga att mängden bindväv/muskelfibrer är större än hos äldre barn. Detta innebär att hjärt- minutvolymen (cardiac output) blir beroende av frekvensen.

Reaktivare lungkärl; Tjockare muskularis i lilla kretsloppet, som reagerar genom att ”knipa” vid hypoxi, hypercapni och acidos. Risk för fetal cirkulation.

Autonoma nervsystemet är omoget vilket innebär att det parasympatiska nervsystemet är färdigt men inte det sympatiska. Denna obalans leder till vagalt övertag

Fysiologiska Data:

Andningsfrekvens (andetag/min)Nyfödd 1år 5år 12år 20år30-50 25 20 18 16__________________________________________Pulsfrekvens0-1år 2-6år 6-10år >10år120±40 110±40 100±30 80±20__________________________________________Blodtryck (högsta tillåtna värde)0-3år 3-7år 7-10år 10-13år ♂13-15år ♀13-15år110/65 120/70 130/75 140/80 140/80 140/85__________________________________________

Nya Riktlinjer

European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitaion 2005

Section 6. Paediatric life supportResuscitaion (2005) 6751, 597-5133Dominique Biarent, …………..

Nya Riktlinjer

European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitaion 2005

Section 6. Paediatric life supportResuscitaion (2005) 6751, 597-5133Dominique Biarent, …………..

SIMPLIFICATION!!!

Nya Riktlinjer för HLR till barn

Åldersdefinitioner:

Spädbarn 0-1 år

Barn 1 år- puberteten (skjØnnsmessig vurdert)

Pulskontroll:

Livräddare utan sjukvårdsutbildning

ingen pulskontroll

Livräddare med sjukvårdutbildning pulskontroll


Kompression/Ventilation:Allmänheten 30:2Sjukvården 15:2 Kompressioner: 100/min Kompressionsdjup: 1/3 av bröstkorgen Kompressionspunkt: Bröstbenets nedre

tredjedel

< 1år Barn>1 år


Främmande föremål i luftvägen:

Dålig hostkraft, men vid medvetandemedvetande

<1år 5 ryggdunk 5 bröstryck

≥ 1år 5 ryggdunk 5 buktryck

Barnet medvetslösmedvetslös startar man omedelbart basal HLR

BARN HLRLivräddande första hjälp till barn

0-1 år 0-1 år

REAGERAR? JA OBSERVERA

NEJ

ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN

NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR

OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN

FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR

- TITTA I MUNNEN 15:2

LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLPBARN 0-1 ÅR

Tecken på cirkulation

Barn HLRBarn HLR


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR


LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP

TILL BARN UNDER 1 ÅR


Barn HLRBarn HLR

Reagerar?

• Kontrollera medvetandet- Ropa på det

- Nyp eller skaka försiktigt i axlarna

• Om barnet inte reagerar- Betrakta barnet som medvetslöst


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR




Barn HLRBarn HLR

Andas?

• Skapa fri luftväg

- Kontrollera andningen

• Om du inte hör andningsljud,

- Lyft fram underkäken, underkäkslyft

• Andas barnet nu?

Om barnet inte andas: Behåll greppet på barnets panna. Lyft fram barnets underkäke med den andra handens tumme.

Andas inte // Andas inte normalt

• Håll kvar fri luftväg

• Gör 5 långsamma inblåsningar

- Den luft som ryms i din egen mun är ofta tillräcklig för en inblåsning på ett spädbarn

- Se till att bröstkorgen höjer och sänker sig

Om det inte går att få in luft:

HLR 15:2

Titta i munnen


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR




Barn HLRBarn HLR

Puls?

• Kontrollera pulsen på insidan av överarmen• Om pulsen känns:- Ge 20 inblåsningar- Fortsätt därefter med inblåsningar och

kontrollera pulsen ca varannan minut- Är du osäker om det finns puls eller ej, Gör

bröstkompressioner

• Ingen puls:- Gör HLR 15:2 (kompression/inblåsning)

Bröstkompressioner, 0-1 år:

100/min

Kompressionsdjup: 1/3 av bröstkorgen

Kompressionspunkt: Bröstbenets nedre tredjedel

• Tänk en linje mellan bröstvårtorna

• Placera pek- och/eller långfinger på bröstbenet precis nedanför den tänkta linjen

• Tryck ner bröstbenet cirka 2 cm

”Alternativt bröstkompr.

med tummarna”

HLR på barn 0-1 år

Medvetslös?

Ropa på hjälp!

Öppna Luftvägar

Andas?

- Se

- Lyssna

- Känn

5 inblåsningar

Cirkulation?

ΘΘ

Sjukvårds-personal:

Puls?

Medvetslös?

En-livräddar teknik: 30:2

Larma efter 3 serier

Två-livräddar teknik: 15:2

ΘΘ Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag

Nej: Grått, slappt och livlöst

Livräddande första hjälp till barn0-1 år

Bedöm Ej effektiv hoststöt:

Främmande föremål i luftvägarna

Vid medvetande: Medvetslös:

5 Ryggslag Öppna luftvägen, se

5 Brösttryck efter främmande föremål

Bedöm och upprepa 5 Inblåsningar

tre gånger innan du HLR (15:2)

larmar 112 Se efter främmande föremål innan

nya inblåsningar Gör tre serier

innan du larmar 112

1år - Pubertet1år - Pubertet


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR



1 ÅR-Pubertet


Barn HLRBarn HLR


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR



1 ÅR-Pubertet


Barn HLRBarn HLR

Reagerar?

• Kontrollera medvetandet- Ropa på det

- Nyp eller skaka försiktigt i axlarna

• Om barnet inte reagerar- Betrakta barnet som medvetslöst


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR



1 ÅR-Pubertet


Barn HLRBarn HLR

Andas?

• Skapa fri luftväg

- Kontrollera andningen

• Om du inte hör andningsljud,

- Lyft fram underkäken, underkäkslyft

• Andas barnet nu?

http://expressen.se/sgo/t/http://expressen.se

Andas inte // Andas inte normalt

• Håll kvar fri luftväg

• Gör 5 långsamma inblåsningar

- Man blåser så mycket att bröstkorgen höjs

- Se till att bröstkorgen höjer och sänker sig

Om det inte går att få in luft:

HLR 15:2

Titta i munnen


NEJ


NEJ

GE 5 INBLÅSNINGAR


FORTSÄTT INBLÅSN

NEJ? NEJ?

- HLR 15:2 HLR



1 ÅR-Pubertet


Barn HLRBarn HLR

Puls?

• Kontrollera pulsen på halsen• Om pulsen känns:- Ge 20 inblåsningar- Fortsätt därefter med inblåsningar och

kontrollera pulsen ca varannan minut- Är du osäker om det finns puls eller ej, Gör

bröstkompressioner

• Ingen puls:- Gör HLR 15:2 (kompression/inblåsning)

Bröstkompressioner, 1 år - Pubertet

100/min

Kompressionsdjup: 1/3 av bröstkorgen

Kompressionspunkt: Bröstbenets nedre tredjedel

• Använd den hand som du inte håller på barnets panna

• ”Två fingrar upp” från bröstbensspetsen

• Tryck ner bröstbenet 3 cm med en handlov.

”Alternativt bröstkompr.

med två händer”

HLR på barn 1 år-pubertet

Medvetslös?

Ropa på hjälp!

Öppna Luftvägar

Andas?

- Se

- Lyssna

- Känn

5 inblåsningar

Cirkulation?

ΘΘ

Sjukvårds-personal:

Puls?

Medvetslös?

En-livräddar teknik: 30:2

Larma efter 3 serier

Två-livräddar teknik: 15:2

ΘΘ Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag

Nej: Grått, slappt och livlöst

Livräddande första hjälp till barn1år-Pubertet

Bedöm Ej effektiv hoststöt:

Främmande föremål i luftvägarna

Vid medvetande: Medvetslös:

5 Ryggslag Öppna luftvägen, se

5 Brösttryck efter främmande föremål

Bedöm och upprepa 5 Inblåsningar

tre gånger innan du HLR (15:2)

larmar 112 Se efter främmande föremål innan

nya inblåsningar Gör tre serier

innan du larmar 112

Effektiv hoststöt:

Uppmana barnet att

Hosta!

Bedöm kontinuerligt

SYSTEMATISK BEDÖMNINGHur hittar vi det akut sjuka barnet?

• A irway

• B reathing

• C irculation

• D isability

• E xposure

HOTANDE ORGANSVIKT

• Potentiell respiratorisk svikt

• Potentiell cirkulations svikt

• Potentiell CNS svikt

AIRWAY - LUFTVÄGEN

• Huvud och hals

• Näsa och farynx

• Larynx

• Bröstkorg och diafragma

BREATHING - ANDNING

• Andningsfrekvens

• Andningsarbete

• Biljud

• Cyanos och blekhet

• Mentalt status

BREATHING - ANDNING

• Kompensationsmekanismer

-accessorisk andningsmuskulatur-ökad andningsfrekvens-ökad hjärtfrekvens

BREATHING - ANDNING

• Utvärdera

-bröstkorgsrörelser-lyssna-pulsoxymeter

BREATHING- ANDNING

O B S E R V A N D U M

ÖKAD ANSTRÄNGNING UTEBLIR VID

-utmattning-CNS påverkan-neuromuskulära sjukdomar

BREATHING-ANDNING

SENA OCH ALLVARLIGA TECKEN

- cyanos - tysta andningsljud

VENTILATION

• Positionering

• Mask och blåsa

• Intubation

CIRKULATION

• Hjärtfrekvens

• Pulsfyllnad

• Kapillär återfyllnad

• Blodtryck

• Hudfärg/temperatur

• Mentalt status

CIRKULATION

HYPOTENSION ÄR ETT SENT TECKENHOS ETT BARN

CIRKULATION

Barn har en uttalad förmåga att via vasokonstriktion och takykardi kompensera (och därmed maskera) blodförlust och hypovolemi.

Hemodynamic Response to Hemorrhage

25% 50%

% Plasma Loss

% of Control

100

Vasc Resistance

Cardiac Output

Blood Pressure

VÄTSKEBEHANDLING

• Lätt dehydrering 5%

• Måttlig dehydrering 5-10%

• Svår dehydrering >10%

SYMPTOM

SYMPTOM Lätt<5%

Måttlig5-10%

Svår>10%

???

Minskad diures + + + Vattniga diarréer

Torra slemhinnor

+/- + + Munandare/Precis druckit

Nedsatt hudturgor

- +/- + Svårbedömt hos feta barn

Insjunken fontanell

- + + Bara bedömbart vid öppen fontanell och då meningit kan uteslutas

Insjunkna ögon - + + Svårbedömt, fråga föräldrarna

VÄTSKETILLFÖRSEL

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

KRISTALLOIDER KOLLOIDER GLUKOS

DISABILTY

• Medvetandenivå AVPU

• Kroppshållning

• Pupiller

EXPOSURE

• Kroppstemperatur

• Utslag

Documents

Välkommen!!!