Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vad tycker patienten

om vården på en urologisk vårdavdelning

Författare: Handledare:

Lena Lidforss Charlotta Ingvoldstad

Examinator:

Cecilia Arving

Uppsatskurs i vårdvetenskap, avancerad nivå

15 poäng

VT 2012

Sammanfattning

Syfte

Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information

och bemötande på den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att

jämföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt

patienten ansåg de olika områdena var.

Metod

Studien var en deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkät ut-

formad för studien med 12 påståenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades

med en statistisk korrelations metod, där samvarians mättes mellan patientens egen bedöm-

ning och hur betydelsefullt det var för patienten.

Resultat

Information och bemötande är viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till pati-

enterna är tillräcklig vid in och ut skrivning från avdelningen och är det är viktigt, förståelsen

av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig. I patientens upplevelse av bemö-

tande från personalen på avdelningen fanns en samvarians av upplevelse och betydelse. Det

fanns även en samvarians i delaktighet i vården, där fanns dock i större utsträckning än i de

andra faktorerna patienter som inte hade någon åsikt eller ansåg att detta inte var lika viktigt. I

de öppna svaren framkom bilden av en öppen och trevlig avdelning men det framkommer att

miljön runt patienten kan vara lite bättre.

Nyckelord: patienterfarenhet, medverkan, bemötande, kommunikation

Abstract

Aim

The aim of this study was to investigate patients' experience of participation, information and

treatment at the urology department at Akademiska sjukhuset. The aim was also to compare

the patient's experience of participation, information and treatment, with the importance of the

patiens consideration in the different areas.

Method

The study was a descriptive, correlating cross sectional study with quantitative data. A

questionnaire designed for the study with 12 statements was answered by 61 patients. The

results was presented with a statistical correlation method, where the covariance was

measured between the patient's own assessment, and how significant it was for the patient.

Results

Information and treatment is important for patients. The results show that information to the

patient are sufficient at in-sign and discharge from the department and it is important,

understanding of information at discharge is considered very important for the patients. The

patient's experience of treatment from staff on the ward had a covariance of experience and

meaning. There was also a covariance of participation in health care, in these factors there

was however more patients who had no opinion or felt that this was not that important. In the

open-ended responses the image of an open and friendly department appeared, but it appeard

that the environment around the patient can be a bit better.

Keywords: patient experience, participation, attitude, communication

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

Delaktighet 1

Information 2

Bemötande 3

Teoretisk grund 4

Probelmformulering 5

Syfte och frågeställningar 5

METOD 6

Design 6

Urval 6

Bortfallsanalys 6

Tillvägagångsätt 7

Datainsamlingsmetod 7

Analysmetod 8

Etiska äverväganden 8

RESULTAT 9

Delaktighet 9

Information 10

Bemötande 13

Tillfreställelse 15

Öppna frågor 15

DISKUSSION 18

Huvudresultat 18

Resultatdiskussion 18

Metoddiskussion 23

Slutsats 24

REFERENSER 25

BILAGOR 28

1

Inledning

Vårdkvalitet definieras som graden av måluppfyllelse i vårdarbetet. Målet är bl.a att

tillfredställa i första hand patientens förväntningar och önskemål (ne.se 2012). Patienters

uppfattning om vad som är viktigt i vården är också en aspekt på vårdkvalitet.

Patienten har olika behov under vårdtiden på sjukhus och behoven skattas olika av varje pati-

ent. Några behov som identifierats i en undersökning är kommunikation, omvårdnad, bemö-

tande, empati, kompetens, integritet och delaktighet. Kommunikation, bemötande och empati

skattades högst i den svenska studien (Hallström & Elander, 2001).

Dessa områden ingår i sjuksköterskans arbetes område och finns beskrivna i kompetensbe-

skrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005). I Kings omvårdnadsteori talade hon för

samarbetet mellan patient och sjuksköterska för att nå hälsa, att göra patienten delaktig genom

kommunikation och interaktion, ett arbete med patienten i omvårdnadsprocessen (Grundberg

et al., 1995). Patientundersökningar genomförs på nationell nivå för att få patientens uppfatt-

ning om vården. Denna studie vänder sig till patienter på en liten enhet och undersöker patien-

tens uppfattning om utvalda behov som sjuksköterskan har möjlighet att på verka i sitt om-

vårdnadsarbete. Delaktighet, information och bemötande är de begrepp som används i förfat-

tarens uppsats. Delaktighet innebär att patienten skall om så önskas vara delaktig i vården, ha

möjlighet att aktivt delta och påverka vården kring sin egen person. Information är här att få

information av sjukvårdpersonal men också för patienten att delge personalen av sin kunskap

och kunna fråga för att fylla kunskapsluckor. Bemötandet är en viktig del av omvårdanden för

att patienten skall känna tillit och trygghet. Hur vi agerar tillsammans med människor påver-

kar arbetsklimat och på sjukhus patientens miljö. Dessa begrepp påverkar varandra och kan

ibland inte hållas isär.

Delaktighet

De flesta patienter vill vara delaktiga och ha inflytande över sin egen situation i kontakten

med hälso- och sjukvården. De yngre patienterna liksom de mer välutbildade ställer högre

krav på inflytande och delaktighet. Den kommande äldre generationen som är mer välutbildad

än dagens äldre generation kommer troligen ställa betydligt större krav på inflytande (Rege-

ringskansliet, SOU 1997). Inflytande innebär inte detsamma som rätt att bestämma. Däremot

betyder det att patientens val ska vara avgörande om det finns flera medicinskt motiverade

behandlingsalternativ. Valet ska vara inom ramen för vad som kan anses omfattas av veten-

skap och beprövad erfarenhet (Johnsson, 2008). För patienten finns olika aspekter av delta-

2

gande: att dela information, att berätta om sina upplevelser, lyssna på och ta emotrelevant

information och delad respekt mellan parterna inom vårdsamspelet – hälso- och sjukvårdsper-

sonal och patient ( Eldh, 2006; Florin, Ehrenberg, & Ehnfors, 2006). Vård och behandling

skall enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) så långt det är möjligt utformas och genomföras

i samråd med patienten. Sjuksköterskan kan i sitt arbete underlätta för patienten att bli delakt-

ig genom att visa respekt och dela patientens egna åsikter och erfarenheter (Sahlsten, et.al.,

2009). Delaktighet upplevs av patienterna som att vara i samklang med personalen, att bli

uppmärksammade samt att deras önskemål, behov och beslut respekteras ( Eldh, Ehnfors, &

Ekman, 2006). En sjusköterska som inte visar sympati, inte bryr sig, kan hindra patienten från

att känna sig delaktig i vården (Larsson, Sahlsten, Segesten, & Plos, 2011). Personalen har en

avgörande roll i patientens delaktighet genom att ge begriplig information och genom att

skapa goda relationer med patienten (Sainio & Lauri, 2003). Att söka patienters uppfattning

om vårdkvalitet är ett sätt att få patienten att känna sig delaktig (Wilde Larsson &

Vårdförbundet, 2001).

Information

Kommunikation innebär för patienten att information delas och förstås. Det är inte bara vik-

tigt att få information utan även att få delge personalen sin åsikt/kunskap (Hallström &

Elander, 2001). Enligt Johnsson (2008) är behovet av information oftast underskattat och brist

på information är vanlig anledning till klagomål på hälso- och sjukvården. Det kan till exem-

pel handla om att patienten inte har förstått vad som sagts av vårdpersonalen, inte har fått svar

på sina frågor eller har en känsla av ovilja hos personalen att förklara (Johnsson, 2008). I en

norsk intervju studie framkom att många patienter inte förstod den information de fick och

ibland kändes informationen irrelevant (Selmer, 1997). Information måste ges på ett sätt som

är i linje med patientens egna värderingar och individuella behov (Larsson, et.al., 2011). Till

exempel patienter som opererats för prostata och deras anhöriga efterlyser mer information

och någon att kontakta efter utskrivning för att få svar på enkla frågor. Många vill veta om det

som händer just dem är normalt (Harden, et. al., 2002). I en amerikansk studie intervjuades

män efter prostatektomi operation, det framkom att kunskapsluckorna vara stora. Information

gavs när patienterna befann sig under stress i samband med diagnosbesked eller i anslutning

till operation. Kunskapsluckorna kunde även förklaras av att omvårdnadspersonalen uppfatt-

ning av vad patienten förstått av informationen skiljde sig från vad patienten säger sig ha upp-

fattat(Moore & Estey, 1999). Om patienten får ökad tillgång till information kan det påverka

tillfrisknandet och dessutom påverka upplevelsen av vistelsen på sjukhus (Lithner & Zilling,

3

1998). En dynamisk dialog är viktig, patienten måste våga fråga om vad som ska göras, varför

och vad som kommer att hända. Kunskap krävs för att vara oberoende, att klara av och han-

tera sin situation (Larsson, Sahlsten, et.al., 2007). En svensk studie visar att patienten vill ha

information vid både in och utskrivningen från sjukhuset. En del av den informationen som

erhölls ansågs vara lika viktigt vid både inskrivnings och utskrivningssamtalet. Utan informat-

ion finns inte möjlighet till aktivt deltagande i den postoperativa vården (Lithner & Zilling,

2000)

Bemötande

Patientens sjukdom eller skada kan göra att hon/han känner sig utsatt och i ett underläge. Pati-

enten möter ofta en främmande miljö med okända rutiner och ibland skrämmande medicinsk

teknik. Det är därför viktigt att en patient ska behandlas på ett sätt som inger förtroende och

gör patienten positivt inställd till vården (Johnsson, 2008). Bemötande är viktigt i vården, det

är viktigare för patienten att bli mottagen med respekt än den väntetid som finns i vården.

Patienten vill ha ett gott bemötande och professionell information. Innebörden av begreppet

bemötande – uppträda mot – visar att det inte kan existera utanför sociala relationer, det måste

finnas någon att bemöta, att uppträda mot och någon som tar emot ett bemötande. Hur bemö-

tande upplevs beror på den mellanmänskliga relationen, mellan intryck och uttryck (Croona,

2003). Trots hög arbetsbelastning bör man sträva efter ett så optimalt patientmöte som möjligt

(Jakobsson, 2007). Det är viktigt att sjuksköterskan är lyhörd för patientens åsikter och önsk-

ningar och är försiktig med att tro sig veta vad som är bäst för patienten (Larsson, et.al.,

2011). Vanligtvis vet sjukvårdspersonalen eller tror att det vet vilken vård patienten behöver.

Ibland sammanfaller det med patientens önskemål/förväntningar men i vissa fall gör det inte

det(Hallström & Elander, 2001). Patienten vill bli sedd och hörd, att sjuksköterskan lyssnar,

återkopplar och är öppen (Larsson, et. al., 2007). I McCabes (2004) studie visade det sig att

humor förbättrar patientens självkänsla. En sjuksköterska som använder sig av ett humorist-

iskt förhållningssätt lindrar oro och ångest och osäkerheten försvinner (McCabe, 2004). Vår-

den ska enligt lagstiftningen vara patientfokuserad, med respekt och lyhördhet inför patien-

tens specifika behov och förväntningar. Det skall finnas rutiner så att patienten och närstående

visas omtanke och respekt, informeras och görs delaktiga (SOSFS 2005).

Patienters klagomål på sjukvården kan vara av olika slag och inte enbart om vårdskador utan

även om andra brister som t.ex. i vårdkvalitet, bemötande, information, sekretess m.m.

(Johnsson, 2008). En svensk studie visar att de flesta patienter är nöjda med vården, den in-

4

formation och det bemötande de fått. Studien omfattade 35 påståenden rörande vården på ett

sjukhus, två av påståendena handlade om patienten vågade framföra kritik och om de litade på

personalens tystandsplikt. Svarsfrekvensen var låg men ett litet antal av patienter ansåg det

svårt att framföra kritiska omdömen och klagomål angående vård och personal. Den yngre

generationen av patienter ansågs ha lättare att framföra klagomål. Svårigheten att framföra

klagomål till personal kan troligen vara en konsekvens av förtroendet för tystnadsplikten

(Lövgren, et.al., 1998). Det är viktigt att vårdgivaren lyssnar till patientens klagomål och att

patienten informeras om vilka eventuella åtgärder som vidtas (Johansson, 2008). För att ut-

veckla vården är det av vikt att patienten kan framföra sina åsikter. Genom att undersöka pati-

enters uppfattning och vad de anser är viktigt i vården ges möjlighet till positiv och negativ

kritik.

Teoretiskt grund för omvårdnadsprocess

Imogene King utvecklade en begreppsram och en teori som är inriktad på att sjuksköterskan

och patienten samarbetar för att lösa patientens problem förknippat med hälsa. Ett holistiskt

synsätt betonar sjuksköterskans och patientens verbala och icke verbala kommunikation. Till-

sammans arbetar det fram mål för patienten och på så sätt betonas patientens aktiva roll i vår-

den. I Kings begreppsram ingår tre system, personliga, mellanmänskliga och sociala system

och ett antal begrepp med relevans för omvårdnad som kan placeras i de olika systemen. De

viktigaste begreppen i det mellanmänskliga systemet är bland annat kommunikation, interakt-

ion. Det är i det mellanmänskliga systemet som omvårdnadsprocessen sker det vill säga hand-

lingar som innebär aktion, reaktion och interaktion mellan patient och sjuksköterska (King,

1981).

Delaktighet, information och bemötande som denna uppsats handlar om ryms i begreppen

interaktion (interaction) och kommunikation (communication) som finns i Kings begreppsram

och teori. Patientens uppfattning om sin situation i vården handlar om processen som sker i de

olika begreppsramarna.

Interaktion innebär ett växelspel, en process av uppfattning och kommunikation mellan män-

niskor och omgivningen. Interaktionen mellan sjuksköterska och patient för med sig kunskap,

olika behov och mål samt tidigare erfarenheter som påverkar mötet. I interaktion ingår verbal

och ickeverbal kommunikation.

Kommunikation sker genom både verbal och ickeverbala utbyten. Den verbala kommunikat-

ionen kan vara både muntlig och skriftlig. Den ickeverbala kommunikationen är lika betydel-

sefull då den kan ge information om attityder och känslor. Den kommunikativa processen

5

innebär att information ges direkt eller indirekt mellan individerna. Information är viktigt för

patienternas omvårdnad. King utgår från att relationen mellan patient och sjuksköterska är den

mest betydelsefulla dimensionen i omvårdnaden (Grundberg et al., 1995).

Problemformulering

Den urologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset, Uppsala är en del av den kirurgiska

verksamheten. Patienter kommer i de flesta fall elektivt men en liten del akut. Många av pati-

enterna kommer med svåra sjukdomar och ska genomgå någon typ av operation, några patien-

ter kommer till avdelningen i utredningssyfte. Patienterna får en stor mängd information av ett

antal personer i olika profession. Patienten ska tillbringa en kortare eller lite längre tid på av-

delningen, en ny miljö och en ny situation. Patienters erfarenheter av och synpunkter på

hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete. Genom

att ge patienten möjlighet att delge sina åsikter om information, delaktighet och bemötande

ger det underlag för förändringar som avdelningspersonalen kan medverka i. Patientupplevd

kvalitet behöver kontinuerligt och systematiskt mätas och resultaten ska användas för att ut-

veckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv (SKL 2010).

Patientens upplevelse av information från sjukvårdspersonal och upplevelsen av vården måste

kontinuerligt utvärderas på vårdavdelningar lokalt. Genom en enkät kan patienterna nås för att

ha möjlighet att framföra åsikter.

Syfte

Syftet med studien är att studera patienternas åsikt om vården som bedrivs på den urologiska

avdelningen utifrån patientens upplevda realitet och patientens subjektiva uppfattning av be-

tydelse. Fokus ligger på information, bemötande, delaktighet. Syftet är även att jämföra pati-

entens upplevda åsikt med patientens uppfattning om hur betydelsefullt det faktiskt är för pa-

tienten.

Frågeställningar

Har patienten erhållit tillräckligt med information och är information betydelsefullt för patien-

ten?

Har patienten känt sig delaktig i vården och är delaktighet i vården betydelsefullt för patien-

ten?

Hur upplever patienten bemötandet på avdelningen och är bemötandet betydelsefullt för pati-

enten?

6

Metod

Design

Deskriptiv, korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Studien utgörs av en under-

sökning där patienter som vårdats på en urologavdelning fått svara på en enkät under en be-

stämd tidsperiod.

Urval

Studien innefattade 61 patienter, oavsett diagnos och ålder eller kön, som vårdats och skrivits

ut från Urologavdelningen, Akademiska sjukhuset. Patienterna hade vårdats mer än 24 tim-

mar, varit orienterad till person, tid och rum samt behärskat det svenska språket i tal och

skrift. Insamlingen av enkäter har skett under nio veckor, 5 mars- 6 maj 2012. Patienter som

haft nedsatt allmän tillstånd hade inte inkluderas i studien. Patienter som flyttades till annan

enhet inom sjukhuset har likaså inte deltagit i studien.

Totalt skrevs 199 patienter ut från avdelningen under datainsamlingsperioden 2012-03-05 –

2012-05-06. Av dessa fick 66 patienter enkäter att fylla i. Alla enkäter lämnades in, av dessa

var 61 komplett ifyllda.

Av deltagande patienter var 62 % män (n= 38) och 38 % kvinnor (n=23). Medelvärde för ål-

der var 65 år (24 – 88 år). Av dessa har 47 patienter genomgått operation.

Bortfallsanalys

Av de 199 patienterna som skrevs ut från avdelningen vårdades 17 vidare på annan avdelning,

33 patienter hade kortare vårdtid än 24 timmar, fem patienter behärskade inte språket och 21

patienter var inte orienterade till tid och rum och inkluderas därför inte. Antalet patienter som

inte har erhållit enkät av okänd anledning är 57 stycken. Av de patienter som skrevs ut under

perioden kom 64 via akutmottagning och 21 från annan avdelning.

Intern bortfall förekom (n=5). Två patienter hade kryssat nej i frågan om deltagande, tre enkä-

ter var inte komplett ifyllda och redovisas inte i resultatet. I två enkäter hade kön inte angivits

och i ytterligare två hade patienterna inte angivit om de opererats eller inte men dessa är in-

kluderade i studien då detta inte påverkar resultatet utifrån frågeställning.

7

Tillvägagångssätt

Tillstånd för att genomföra studien inhämtades från verksamhetschefen för Urologkliniken.

Berörd personal på avdelningen informerades på arbetsplatsmöte innan start av utdelandet av

enkäter. Enkäter delades ut av ansvarig sjuksköterska eller undersköterska till patienten vid

planerad hemgång. Information om studien gavs muntligt av ansvarig omvårdnadspersonal

samt skriftligt genom brev som bifogats enkäten (bilaga 1). Enkäterna delades ut till patienten

som varit anonym, kön och födelseår har uppgetts men patientens identitet har inte att kunna

röjts. Uppgifterna och information från enkäterna har behandlats konfidentiellt. Deltagandet

har varit frivilligt, patienten har kunnat avböja sin medverkan när han så önskat, detta har inte

påverkat patientomvårdnaden. Patienten lämnade svaret i för ändamålet avsedd brevlåda när

han/hon lämnade avdelningen. De patienter som valt att inte svara ombads lägga enkäten i

brevlådan för att om möjligt ge kontroll över svarsfrekvens/bortfall.

Datainsamlingsmetod

En enkät som skapats speciellt för detta ändamål har delats ut till patienter under en bestämd

period (bilaga 2). Enkäten har i en pilot studie använts på avdelningen för att validera instru-

mentet (Olsson & Sörensen, 2007). Resultatet innebar en förändring i formulering av frågor

samt uteslutning av två frågor då ett flertal patienter valt att inte svara på frågorna. Enkäten

består av 12 kryssfrågor som besvarades med svarsalternativ utifrån två synvinklar, patientens

upplevda realitet och patientens subjektiva betydelse. Frågorna var formulerade utifrån vad

patienten anser, till exempel: jag fick tillräcklig information av sjuksköterskan vid inskriv-

ning, jag förstod den information jag fick innan hemgång, personalen bemött mig profession-

ellt och jag känt mig delaktig i min vård. Svaren för patientens egen bedömning delades in i

fyra steg där innebörden är (1) ”stämmer mycket dåligt”, (2) ”stämmer dåligt”, (3) ”stämmer

bra” och (4) ”stämmer mycket bra”. Bedömningen för hur viktigt det är för patienten skedde

även i fyra steg (1) ”inte viktig”, (2) ”lite viktig”, (3) ”mycket viktig” och (4) ”väldigt viktig”.

Möjlighet att svara ingen åsikt fanns i båda alternativen, alternativ 0. Frågorna 1-5 syftade till

att svara på frågeställningen om information, fråga 9 och 10 om delaktighet och frågeställ-

ningen om bemötande besvarades i frågorna 6-8 och fråga 11. Den sista frågan, 12, handlade

om patientens helhetsintryck om vården på avdelningen. Enkäten avslutades med en fråga om

patienten i stort är nöjd med information, bemötande och delaktighet med svarsalternativ ja

eller nej. Det fanns utrymme för patienten att med egna ord ge uttryck för vad som anses bra

respektive mindre bra under vårdtiden. Grundstrukturen i enkäten har hämtats från ”Kvalitetet

ur patientens perspektiv” (KUPP). KUPP är ett mätinstrument som anses vara beprövat med

8

god reliabilitet och validitet (Wilde & Vårdförbundet SHSTF, 1996; Wilde Larsson &

Vårdförbundet, 1998).

Analysmetod

Deskriptiv och analytisk statistik har använts vid databearbetning. Den statistiska jämförande-

analysen har genomförts med Spearmans rangkorrelations test för att undersöka om det fanns

en samvariation mellan patientens upplevda realitet angående information, bemötande och

delaktighet jämfört med den subjektiva betydelsen. Valet av icke parametrisk analys har

styrks av att kvalitativa variabler med nominal och ordinal skalor användes och att studien

undersökt samvarians mellan två grupper vid samma tillfälle. Resultatet redovisas deskriptivt

med frekvenser och signifikansnivå samt löpande text (Djurfeldt, et.al., 2003; Ejlertsson,

2003). Svaren på de öppna frågorna har kategoriserats och kvantifierats utifrån innehållsana-

lytisk modell( Polit & Beck, 2012). Valda citat från de öppna frågorna anges i resultatet.

Etiska överväganden

Patienter som vårdas på sjukhus är att beakta som en känslig grupp ur forskningsetisk synvin-

kel. Informationen från enkäterna i denna studie kommer inte att kunna härledas till någon

speciell person. Studien innebär att patienten lämnar sin egen uppfattning om personal, detta

kan vara en svår och känslig uppgift. Det är viktigt att patienten informeras om anonymiteten

samt om frivilligheten. Patienten skall kunna lämna sin åsikt utan att detta påverkar dennes

omvårdnad eller på annat sätt bemötandet av patienten.

Enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460, 2007/08:44)

behöver arbeten som utförs inom ramen av högskoleutbildning för grundnivå eller på avance-

rad nivå inte genomgå etikprövning.

9

Resultat

I tabellerna anges antalet patienter som svarat på de olika frågorna.

Delaktighet

Patienterna anser att påståendet att det känt sig delaktiga i sin vård stämma bra till cirka 54 %

och cirka 37 % att det stämmer mycket bra. Betydelsen av delaktighet skattas som mycket

viktig av cirka 47 % av patienterna och av cirka 44 % väldigt viktigt (r = 0,575, p < 0,01).

Vad gäller betydelsen anser två patienter att det är lite viktigt och tre har ingen åsikt.

Figur 1. Patientens upplevelse av delaktighet i vården

Möjligheten att påverka sin vård stämmer bra för cirka 57 % av patienterna och för 16 %

stämmer det mycket bra. Här har cirka 26 % av patienterna ingen åsikt och bedömningen

stämmer mycket dåligt/stämmer dåligt. Betydelsen för möjligheten att påverka sin vård har

skattats mycket viktigt av 47,5 % och väldigt viktigt av 23 % av de deltagande i studien. Ing-

en åsikt eller mindre viktig betydelse har angetts av 29,5 % (r = 0,720, p < 0,01).

10

Figur 2. Patientens möjlighet att påverka sin vård.

Information

Flertalet patienter, cirka 98 % uppger att de fått tillräckligt med information vid inskrivningen

på avdelningen och även att detta är mycket och väldigt viktigt, 96 % (r = 0,374, p< 0,01). En

patient anser att påståendet stämmer dåligt samtidigt anser två patienter att det är lite viktigt.

Figur 3. Patientens upplevelse av att få tillräcklig information vid inskrivning.

11

Förståelsen av informationen vid inskrivningen har liknande bedömning gjorts. Cirka 95 % av

patienterna anser att påståendet om förståelse av information stämmer bra/mycket bra. Att

detta är mycket/väldigt viktigt anses av 95 % (r = 0,454, p < 0,01). Två patienter anser sig inte

förstått informationen och tre anser detta lite viktigt.

Figur 4. Patientens förståelse av information vid inskrivning.

Patienternas upplevelse av att ha fått tillräckligt med information vid utskrivningen skiljer sig

inte nämnvärt från informationen vid inskrivningen. Flertalet anser att de fick tillräckligt med

information 95 % och cirka 93 % anser det viktigt (r = 0,455, p < 0,01). Här ansåg en patient

att informationen inte varit tillräcklig och två patienter anser att det är lite viktigt.

Figur 5. Patientens upplevelse av tillräcklig information vid utskrivning.

12

Förståelsen för information vid utskrivning bedöms stämma bra/mycket bra i nästan 97 % av

enkäterna. Här anser cirka 36 % anser att det är viktigt att förstå informationen och 59 % an-

ser att det är mycket viktigt (r = 0,361, p < 0,01). Förståelsen av information vid utskrivning

anses viktigare än vid inskrivning.

Figur 6. Patientens upplevelse av förståelse av information vid utskrivning

Patienterna anser sig ha haft möjlighet att ställa frågor och anser att detta är mycket och väl-

digt viktigt (r = 0,321, p <0,05).

Figur 7. Patientens upplevelse av möjligheten att ställa frågor.

13

Bemötande

I bedömningen om personalen bemött patienten professionellt anser 80 % att det stämmer

mycket bra, cirka 75 % anser att det är väldigt viktigt (r = 0,292, p < 0,01).

Figur 8. Personalens bemötande av patienten.

Flertalet patienter anser att personalen lyssnat på dem, stämmer bra för cirka 21 % av patien-

terna och mycket bra för 77 %. Detta är mycket viktigt för cirka 24 % och väldigt viktigt för

nästan 74 % av deltagande patienter (r = 0,657, p < 0,01). En patient anser att detta stämmer

dåligt och en anser att detta är lite viktigt.

Figur 9. Personalen förmåga att lyssna

14

Påståendet att patienten känt sig trygg på avdelningen stämmer mycket bra för cirka 80 % av

patienterna, cirka 86 % anser att detta är väldigt viktigt (r = 0,579, p < 0,01).

Figur 10. Trygghet

Att personalen är trevlig mot varandra anser det flesta av patienterna, 72 % anser att det

stämmer mycket bra. Personalens bemötande av varandra anses även väldigt viktigt för

många, 64 %. En patient har ingen åsikt om detta och två anser det lite viktigt (r = 0,686, p <

0.01).

Figur 11. Personalens bemötande av varandra

15

Tillfredställelse

I en avslutande fråga ger patienterna svar på frågan om de är nöjda med informationen, bemö-

tandet och delaktigheten under vårdtiden. Här har en patient avvikande åsikt och anser sig inte

vara nöjd.

Detta stämmer mycket bra för cirka 80 % av patienterna och cirka 84 % anser det väldigt vik-

tigt (r = 0,690, p > 0,01).

Figur 12. Har patienten varit nöjd under vårdtillfället.

Öppna frågor

Totalt fanns det kommentarer på de öppna frågorna i 34 enkäter (n =30/61) om vad som varit

bra och vad som varit mindre bra. En del av respondenterna har angivit mer än ett uttalande.

Därav har totalt 54uttalanden kategoriserats i fem kategorier som innehåller positiva och ne-

gativ uttalanden. Uttalandena har berört fler områden än delaktighet, information och bemö-

tande därför fler kategorier.

Information(n=7)

Det fanns både positiva och negativa omdömen som gäller information. Några respondenter

ansåg att de fått bra information vid inskrivningssamtal men några upplevde att informationen

under vårdtillfället varit bristfälligt.

16

Bra

”fantastisk läkare, klargjorde allt klart och tydligt”

”NN:s genomgång mycket bra, tog sig tid, lyssnade in och kända av patienten”

”att man fick information man förstod”

Mindre bra

”informationen har varit obefintlig när det gäller mina problem. Ingen information hur jag

skall sköta mig eller sjukdomsgrunder”

”informationen från läkare”

”jag ville veta mer och kände att svaren var något otydliga efter operation”

”fick lite olika info från olika personer”

Bemötande(n=27)

Många av respondenterna har specifikt uppgett ett bra bemötande från personalen.

Bra

”positiv och professionell atmosfär dessutom personlig-positiv personal. Det är klart att vissa

personer sticker ut något mer positivt, trygghet mm”

”att personalen kan skratta och skoja till det ibland. Samtidigt som de engagerar sig i pro-

blemen”

”mycket professionell personal. Bra bemötande. Har känt mig trygg”

”mycket bra omhändertagande, hjälpsam personal, alltid ett bra bemötande, inga långa vän-

tetider”

”trevlig personal på avdelning, röntgen och operation”

”positiv och professionell atmosfär dessutom personlig”

”jag är mycket stolt över Akademiska Sjukhuset”

Mindre bra

”när man träffar personalen i gångarna ser dom tröttkörda ut, d.v.s. inte så många hej där

inte, brukar betyda att de har för mycket att göra”

”man borde ha större hänsyn och förståelse för folk med särskilda behov, allergier och fram-

för allt hörselskadade”

”dom flesta av personalen är jätte trevliga men det finns några enstaka som inte är särskilt

trevliga och förstående. Synd!!!

”en del griniga bör bytas ut”

”personalen uppfattar jag som väldigt stressade ibland”

17

Miljö(n= 12)

Miljön på avdelningen har engagerat många av respondenterna. Förutom den faktiska miljön

som rum, säng och det som finns runt patienten har mat och städning kommenterats.

Bra

”bra med tvåbädds rum – ger mindre stök från grannarna”

”var inlagd här för fem år sedan då var städningen dålig. Nu är den jättebra”

”maten riklig och man fick äta så lite eller mycket man ville”

”tillgång till radio och TV är väsentlig när man ligger i sin säng och har bara en grå vägg att

se framför sig”

Mindre bra

”städningen på bl.a. toalett”

”inga hörlurar till radio, TV dåligt placerad för oss äldre synsvaga (med tanke på textade

program)”

”dåligt med glutenfri mat, särskilt till frukost….. och att det är slut på glutenfri mat”

”borde ha telefoner som är anpassade för hörselskadade och synskadade”

”drömmen – en personsrum”

Vård(n= 6)

Omvårdnaden av patienten berör alla personalkategorier.

Bra

”att få medicinering intravenöst vid febertopparna”

Mindre bra

”vid flertal tillfällen har jag fått vänta rätt länge på medicin även smärtlindringssuppar (upp-

till en timme, två tillfällen)”

”ronderna hemska, bara några minuter med en läkare som redan ät ute ur rummet känns

det”

”mer info om varför blåspipan är viktig, vi är fler som inte visste när och varför man ska

blåsa i den”

Förslag på förbättring(n=2)

”varför inte göra en välkomstbroschyr med några hygienråd, som rutiner vid toabesök för att

undvika smittspridning. Mycket basal som att torka av stolsitsen med sprit, dörrhantaget,

spolknappen mm. Kanske också rengöringsrutiner bör kollas”

”en patient dator på alla avdelning?”

18

Diskussion

Huvudresultat

Syftet med denna studie var att beskriva patienterna upplevelse av information, bemötande

och delaktighet i korrelation med hur viktigt de anser att det är för dem.

Påståenden avseende information hade samvarians vad gäller information vid inskrivning och

utskrivning även vad gäller förståelsen av informationen. Informationen vid utskrivning anses

väldigt viktig. Det fanns även samvarians vad gäller bemötande från personalen. Resultatet

visar att bemötande är mycket viktigt för patienterna. Patienternas åsikter om delaktighet

skiljde sig något från resultatet gällande information och bemötande men det fanns ändå en

samvarians mellan patientens upplevelse och betydelse.

Resultatdiskussion

Studien visar att delaktighet, information och bemötande är mycket eller väldigt viktigt för

patienterna. Studien visar även att de flesta av patienterna anser att de varit delaktiga, fått till-

räcklig information och blivit bra bemötta under vårdstiden på avdelningen. De tre generella

frågorna som finns med i enkäten visar att patienterna är nöjda med information, bemötande

och delaktighet. Trots detta positiva resultat kan vid närmare granskning av svaren ses några

avvikande åsikter.

Delaktighet

Patienter skall vara delaktiga i sin vård, vården skall genomföras i samråd med patienten en-

ligt HSL. I SOU rapport (1997) säga att patienten vill vara delaktig och ha inflytande över sin

egen vård. I Hallströms (2001) studie har delaktighet beskrivits som att vara delaktig i beslu-

ten kring vården och att få klara sig själv. Eldh (2005) och Sainio (2003) har i sina studier

funnit att information är viktigt för delaktigheten, att få information och för patienten att få

dela med sig av sin egen kunskap. Enligt Eldh (2005) är delaktighet något för patienten som

de har, ett ansvar men sjusköterskor anser att de är något de ger till patienten. Florin (2006)

fann i sin studie att yngre patienter föredrog en mer aktiv roll än äldre. I samma studie fram-

gick att patienten i allmänhet föredrar ett lågt deltagande, vilket skiljer sig från vad sjukvården

tror. I Larssons (2011) studie framkommer att delaktigheten påverkas av patientens hälsotill-

stånd, sätter gränser eller utesluter ett deltagande. Larsson (2011) påtalar att det finns fler or-

saker till att patienter inte känner sig delaktiga som brist på empati, distanserade sjusköterskor

eller att sjuksköterskan inte vill släppa kontrollen över situationen. Resultatet i denna studie

19

visar att flertalet patienter anser att de är delaktiga och att detta är viktigt men det är ändå i

dessa påståenden som några fler inte haft någon åsikt eller ansett att det är lite viktigt. Patien-

ternas bedömning av bemötande och information gör att en del av Larssons (2011) förklaring

inte känns helt aktuell men med tanke på hög ålder samt att flertalet patienter genomgått en

operation kan detta naturligtvis påverka delaktigheten i vården. Dessa antaganden kan för-

klara denna studies resultat, patientgruppen har en medelålder på 65 år och många har ge-

nomgått operation. En annan aspekt är att patienten inte erhållit tillräckligt med informat-

ion/kunskap för att vara delaktiga vilket påtalas i fler studier( Eldh, et.al., 2004;

Farahani,et.al., 2011, Jakobsson, 2007, Larsson, 2007). Patienterna i denna studie uppger att

de fått tillräckligt med information och förstått den och även att de varit delaktiga men det

finns ändå en fingervisning om att patienterna inte är eller vill vara delaktiga.

Kommentarer om delaktighet har inte förekommit i mängd men den kommentar som finns

styrker detta att information ger trygghet och i förlängningen en delaktighet. Att vara delaktig

och påverka faller sig inte naturligt för alla patienter, att komma till sjukhus kan vara det

samma som att bli omhändertagen, framför allt om patienten kommer till avdelningen oplane-

rat och är medtagen av sjukdom. Delaktighet kanske också tolkas som att vara delaktig i me-

dicinska beslut där läkaren är mer involverad snarare än till omvårdnadsarbete kring sin egen

person.

Information

Flera studier (Selmer, 1997, Moore, 1999, Hardén, 2002, Kvalvaag, 2004) har i sina studier

funnit att patienten inte ansett sig fått tillräckligt med information, inte förstått den eller fått

rätt information, informationsbehovet kvarstår hos patienten. I Kvalvaags (2004) studie fram-

kommer att patienter som får en tillfredställande information anser att sjuksköterskan är kom-

petent vilket även kan ses i de öppna svaren i denna studie. Den norska studien (Selmer,

1997) visade att patienterna upplevde informationen från läkare vara svår och tordes inte

ställa frågor eller upplevde att läkaren inte har tid. Däremot var det lättare att få kontakt med

sjuksköterskorna som fanns tillgänglig dygnet runt. Information till patienten ges vid de flesta

tillfällen av sjuksköterska vid sjukhusvistelse och förmågan och kunskapen om kommunikat-

ion med patienten är väldigt viktig. (Stanley, et.al., 1998) påpekar nyttan med enkel informat-

ion och att en mer informerad patient inte alltid innebär att patientens oro eller ångest minskar

om informationen inte förstås. (Davidson & Mills, 2005) har i sin studie sett att informationen

har högre kvalitet när det gäller vanliga sjukdomar. Författaren har i den här studien sett att

20

patienterna fått tillräckligt med information och att de har förstått den givna informationen.

Ett fåtal har uppgivet att påståendena inte stämmer eller stämmer dåligt. Samvariansen av

bedömning och betydelse vad gäller informations påståenden är signifikant. Att det skiljer sig

från andra studier kan bero på att de flesta patienter är äldre och har tidigare erfarenheter från

sjukvård och sjukhusvistelser men även att patienten har bedömt sjusköterskans information

och att den information de fått befinner sig på patientens nivå. Detta har även påpekats i de

öppna kommentarerna. En annan aspekt som kan sammanfalla med resultatet av (Davidson &

Mills, 2005) studie är att det ofta gäller information till några diagnosgrupper, informationen

blir standardiserad och sjuksköterskan mer van och insatt i diagnos och operation. Naturligtvis

skall inte avdelningens rutiner med inskrivande sjuksköterska och undersköterska förringas,

att det finns tid för samtal. Det kan även förklara att några är missnöjda och det kan antas att

dessa patienter kommit akut till avdelningen och att standardiseringen av inskrivningssamtalet

inte sker på samma sätt eller att patienten haft en ovanligare åkomma. En annan tanke är att

patienten har fått något besked som är oväntat och inte har möjlighet att ta in information och

upplever det som om informationen är oklar eller obefintlig. Resultatet i denna studie visar att

information är väldigt viktigt för patienten vilket även bekräftas i tidigare studier (Kvalvaag,

2004). Lithner (2000) har i sin studie om pre- och postoperativ information funnit att patien-

ternas behov av information är densamma vid in och utskrivning. Detta stämmer inte helt med

resultatet av innevarande studie, här bedömer patienten att information och förståelsen av in-

formation vid utskrivning är viktigare än vid inskrivning. Trots resultatet av studien kontaktar

många patienter avdelningen efter hemkomst med frågor och funderingar, det är svårt att av-

göra om patienten inte fått information eller om informationen missuppfattats. I Lithners

(2001) önskade 30 % av studiens deltagare både skriftlig och muntlig information, det är

kanske något att fundera över. Moore (1999) har i sin studie med just urologiska patienter

funnit att informationen de erhållit postoperativt glöms bort och att skriftlig information är

önskvärt. Information är viktig för patienten oavsett anledning till sjukhusvård.

Bemötande

Patienterna anser att de blir professionellt bemötta av personalen och att de blir hörda. Likväl

att detta är mycket eller väldigt viktigt för patienten. Larsson (2007) talar om att de är viktigt

för patienten att bli sedd och hörd detta styrks i dennas studies kommentarer från patienterna.

I Mc Cabes (2004) studie visar att humor har en plats i vården även i denna undersökning

påtalar en patient detta ”personalen kan skratta och skoja till det ibland, samtidigt som de

engagerar sig i problemen”. Att vara glad och skratta med patienten innebär inte att man inte

21

är seriös utan att man närmar sig med ett öppet förhållningssätt och känns mer tillgänglig för

patienten.

Att lyssna på patienten är en del av den kommunikation som är ett viktigt redskap för sjukskö-

terskan. Hallström(2001), Larsson (2011) beskriver hur viktig kommunikationen är, att vi tar

emot information, lyssnar på patienten och läser av. Större delen av patienterna som svarat på

enkäten anser att personalen lyssnat på dem och att detta är väldigt viktigt.

Lövgren (1998) har i en stor enkät studie funnit att fler män än kvinnor ansett sig vänligt be-

mötta i sjukvården. I innevarande studie har resultatet visat att patienterna blivit väl bemötta

och detta är kanske inte så förvånande med tanke på att 62 % av enkäterna är besvarade av

män.

Patienter som kommer till avdelningen är i en utsatt situation med ny miljö, kanske oro och

ångest för vad som ska ske. Att känna trygghet i vården blir viktigt för patienten och detta

visar sig också på svaren i enkäten och personalen på avdelningen har här förmedlat denna

trygghets känsla till patienten. Nordgren & Fridlund (2001)talar om att när patienten har tilltro

till kompetens ökar det förtroendet och ger trygghet. Det är viktigt för vård personalen att

bemöta patienten med egen trygghet.

Personalens samarbete och arbetsklimatet på avdelningen påverkar patienten. Larsson (2011)

har i sin studie visat att patienterna uppmärksammar när kommunikationen mellan personalen

inte fungerar. Detta styrks i svaren på påståendet om att personalen varit trevliga mot

varandra. Mer än 60 % anser att detta är väldigt viktigt.

I en finsk studie (Sainio, 2003) tittar forskarna på patienternas deltagande i beslut och vilka

bakgrunds egenskaper som krävs och vilka relationer till patienten som påverkar deltagande.

Resultatet visar att personalen har en avgörande roll för hur delaktig patienten är. Patienterna

ansåg att om de fått tillräckligt med information, om relationerna till personalen var bra så

ökade upplevelsen av deltagande. Larsson (2007) visar i sin studie att tillmötesgående atmo-

sfär är grundläggande för att patienter ska uppleva deltagande. Likväl har King (Grundberg et

al., 1995) i sin teori talat om den viktiga samverkan som finns mellan patient och sjukskö-

terska och som bidrar till en god kommunikation och ett gott samarbete. Resultatet i genom-

förd studie visar att begreppen delaktighet, information och bemötande påverkar varandra och

är viktiga för patienten och naturligtvis för personalen runt patienten som genom sitt arbete

får en trygg och delaktig patient.

22

Öppna frågor

Patientens åsikter som framkommer i de öppna frågorna stärker svaren i enkäten men det

framkommer även åsikter om annat som berör patienten. Vårdmiljön runt patienten engagerar

många och är även viktig. Det är ett medvetet val att det inte funnits frågor i enkäten om just

dessa frågor då det inte alltid går att påverka som sjuksköterska. Några av patienternas öns-

kemål kan vi inte tillgodose av olika anledningar men det är viktigt att ha dessa i åtanke och

förklara för patienterna varför vi inte kan åtgärda eller gå patienten till mötes i alla önskemål.

Hallström (2001) har i sin studie uppmärksammat att patienter har individuella behov och

varierande förmåga att tillgodose behoven. Patienter som inte vill störa har troligen svårt att få

sina behov tillgodosedda, de kan tillhöra så kallade utsatt grupper till exempel äldre, personer

med nedsatt syn och hörsel. Problemen runt nedsatt hörsel och syn har tillexempel tagits upp i

de öppna svaren. Miljön runt påverkar patienten enligt King, hur patienten mår påverkar för-

mågan att hantera den externa miljön. Att försöka förbättra den externa miljön kan då tänkas

förbättra patientens förmåga att hantera sin hälsosituation under vårdtiden (Grundberg et al.,

1995).

Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur det sociala systemet fungerar enligt King, hur det

påverkar individer och beteenden. Genom sjuksköterskans information och interaktion till-

sammans med patienten tas gemensamma beslut och patientens känner sig delaktig och får

känslan av kontroll och självständighet vårdtiden (Grundberg et al., 1995). I de öppna svaren

framkommer att detta kanske inte alltid sker och några patienter känner sig missnöjda. Det

finns å andra sidan svar som visar att den meningsfulla interaktionen som King talar om fun-

gerar utmärkt, det finns en öppenhet och vilja till kommunikation vårdtiden (Grundberg et al.,

1995). I Hallströms (2001) studie har kommunikation definierats som att få korrekt informat-

ion och att detta är viktigt. I de öppna svaren har några patienter påpekat att de fått otydlig

information och olika information från olika personer. Att det förhåller sig så är inte bra, en

bra kommunikation är avgörande för en god relation mellan personal och patient som tidigare

har påpekats. King anser att stress påverkar förmågan att uppfatta händelser och att fatta rat-

ionella beslut och att detta leder till minskad interaktion och ineffektiv vård (Grundberg et al.,

1995). Några patienter har i de öppna svaren påtalat att de inte blivit uppmärksammade eller

fått vänta på medicinsk vård vilket kan tolkas som att personalen varit stressade. Situationen

på avdelningen kan naturligtvis vara pressad men det är också viktigt att patienterna inte kän-

ner av det i allt för stor utsträckning,

23

Metoddiskussion

Urvalet för studien är icke randomiserat och detta innebär en risk för ”selection bias”. Till

följd av detta kan resultatet av studien vara svårt att generalisera till andra avdelningar eller

över en större population. Patientens diagnos eller typ av operation efterfrågades inte, det

finns en möjlighet att många av patienterna genomgått samma typ av operation och därför till

exempel hör till gruppen som har möjlighet att få standardiserad information. De kan även

handla om patienter som genomgått ett mindre ingrepp och/eller genomgått detta tidigare och

inte känt något stort informations behov.

För att nå den utvalda gruppen av patienter involverades personalen på avdelningen i utde-

lande av enkäter då ansvarig för studien inte haft möjlighet att genomföra detta och inte haft

vetskap om planeringen för patienterna. Detta har medfört att det tagit längre tid än planerat

att få in tänkta antalet enkäter. Under insamlingsperioden har 57 patienter inte fått någon en-

kät, anledningen till detta kan var tidsbrist, att arbetsbelastningen ibland varit hög och det är

svårt att hinna med eller komma ihåg att delge patienten enkäten. En annan orsak kan vara att

enkäten inte delats ut till patienter som ansetts ”besvärliga” eller ”tveksamma”. Det beräknade

antalet enkäter för studien var cirka 60 stycken och resultatet baseras på svar från 61 patienter,

om fler enkäter delats ut kan slutresultatet ha varit annorlunda.

Grundstrukturen för mätinstrumentet är från ett instrument som är väl beprövat.

Nackdelar med instrumentet kan vara att det är påståenden utifrån två perspektiv och kännas

svårt att förstå och besvara. Antalet frågor har begränsats, det innebär att det inte blir en djup-

gående analys av det tre områdena. Färre antal frågor kan göra att det känns lättare för patien-

ten att delta. Trots få frågor har några enkäter inte varit komplett ifyllda och inte inkluderats i

resultatet. Orsaken till detta kan vara att många av patienterna är äldre och har svårigheter

med syn och kanske ork att svara på alla frågor.

Begreppen som används är inte förklarade vilket kan gör att betydelsen kan tolkas utifrån

varje individs egen tolkning och påverkar resultatet. Möjligheten att ge kommentarer i de

öppna frågorna kan eventuellt påverkat patientens svar i enkäten, bedömningen är gjord med

tanke på den kommentar som patienten gett.

Patienterna har fått enkäten i handen av sjuksköterska eller undersköterska och få har avböjt

medverkan. Eftersom patienterna är i beroende ställning kan de ha svårt att neka deltagande,

känt skyldighet att tacka ja, trots att information finns om frivilligt deltagande. En annan

24

aspekt är att ansvarig för studien inte träffat patienten och därför inte personligt påverkat till

deltagande. Den interna validiteten kan hotas av att patienterna har fyllt i enkäten i samband

med utskrivning och känt stress och oro inför hemfärd och inte fokuserat på sina svar. Svaren

kan ha varit annorlunda om patienterna haft möjlighet att svara på enkäten i hemmet. Det

finns även en stor risk att patienterna svarat enligt social önskvärdhet. Det finns patienter som

vårdats på avdelningen vid flera tillfällen och etablerat en kontakt med personalen som gör att

detta påverkar svaren. Svaren ges så att det stämmer överens med hur de tror att persona-

len/forskaren vill att de ska ges.

Fördelning mellan män och kvinnor är ojämn och kan påverka resultatet men fördelning kan

anses vara representativ för avdelningen.

Det låga antalet deltagare i studien innebär att det är svårt att dra några slutsatser från resulta-

tet av statistiska beräkningar som genomförts. Studiens statistiska power bedöms vara lågt då

antalet deltagare i studien är få.

Studien är genomförd på en avdelning och resultatet begränsas till den verksamheten. Det

skulle vara av intresse att exempelvis jämföra kirurgavdelningar med varandra för att kunna

utforma bra standardiserade rutiner för pre och postoperativ informationsöverföring till pati-

enten.

Slutsats

Delaktighet, information och bemötande är viktigt för patienten. Resultatet av undersökningen

är positivt med detta medför inte att förbättringar och förändringar är onödiga. Patienter som

kommer till avdelningen oplanerat behöver uppmärksamas och få en mer strukturerad inform-

ation De kan motivera oss att nå de som är lite mindre nöjda. Vi kan kanske inte gå alla pati-

enter tillmötes i alla situationer men vi kan försöka och lära oss av patientens åsikter. Det kan

också vara av intresse av att göra en undersökning där elektiva och akuta patienter jämförs

vad gäller framför allt information.

25

Referenslista

Croona, G. (2003). Etik och utmaning : om lärande av bemötande i professionsutbildning.

Växjö: Växjö Univ. Press.

Davidson, R., & Mills, M. E. (2005). Cancer patients' satisfaction with communication,

information and quality of care in a UK region. Eur J Cancer Care (Engl), 14(1), 83-90.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda :

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Eldh, A. C., Ehnfors, M., & Ekman, I. (2004). The phenomena of participation and

non-participation in health care--experiences of patients attending a nurse-led clinic for

chronic heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs, 3(3), 239-246.

Eldh, A. C., Ehnfors, M., & Ekman, I. (2005). The meaning of patient participation for

patients and nurses at a nurse-led clinic for chronic heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs,5(1),

45-53

Eldh, A. C., Ehnfors, M., & Ekman, I. (2006). The meaning of patient participation for

patients and nurses at a nurse-led clinic for chronic heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs, 5(1),

45-53.

Eldh, A. C., Örebro universitetsbibliotek, & Örebro universitet. (2006). Patient participation -

what it is and what it is not. Örebro: Örebro universitetsbibliotek : Örebro University.

Farahani, M. A., Sahragard, R., Carroll, J. K., & Mohammadi, E. (2011). Communication

barriers to patient education in cardiac inpatient care: a qualitative study of multiple

perspectives. Int J Nurs Pract, 17(3), 322-328.

Florin, J., Ehrenberg, A., & Ehnfors, M. (2006). Patient participation in clinical

decision-making in nursing: A comparative study of nurses' and patients' perceptions. J Clin

Nurs, 15(12), 1498-1508.

Grundberg, T., Rooke, L., Larsson-Wentz, K., Forchuk, C., Sieloff, C. L., & O'Connor, N.

(1995). Anteckningar om omvårdnadsteorier. 2. Lund: Studentlitteratur.

Hallström, I., & Elander, G. (2001). Needs during hospitalization: definitions and descriptions

made by patients. Nurs Ethics, 8(5), 409-418.

Harden, J., Schafenacker, A., Northouse, L., Mood, D., Smith, D., Pienta, K., et al. (2002).

Couples' experiences with prostate cancer: focus group research. Oncol Nurs Forum, 29(4),

701-709.

Jakobsson, U. (2007). Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk

tidskrift, 6, s. 541-548

26

Johnsson, L.-Å. (2008). Patientens rättigheter : handbok för ombud och vårdpersonal.

Stockholm: Thomson.

King, I. M. (1981). A theory for nursing : systems, concepts, process. New York: Wiley.

Kvalvaag, B., & Blystad, A. (2004). Patients´experience with information in connection with

an operation - a qualitative study. Vård i Norden, 24(4), 4-8

Larsson, I. E., Sahlsten, M. J., Segesten, K., & Plos, K. A. (2011). Patients' perceptions of

barriers for participation in nursing care. Scand J Caring Sci, 25(3), 575-582.

Larsson, I. E., Sahlsten, M. J., Sjöström, B., Lindencrona, C. S., & Plos, K. A. (2007). Patient

participation in nursing care from a patient perspective: a Grounded Theory study. Scand J

Caring Sci, 21(3), 313-320.

Lithner, M., & Zilling, T. (1998). Does preoperative information increase the well-being of

the patient after surgery?. Vård i Norden,18(1), 31-33.

Lithner, M., & Zilling, T. (2000). Pre- and postoperative information needs. Patient Educ

Couns, 40(1), 29-37.

Lövgren, G., Sandman, P. O., Engström, B., Norberg, A., & Eriksson, S. (1998). The view of

caring among patients and personnel. Scand J Caring Sci, 12(1), 33-41.

McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients' experiences. J

Clin Nurs, 13(1), 41-49.

Moore, K. N., & Estey, A. (1999). The early post-operative concerns of men after radical

prostatectomy. J Adv Nurs, 29(5), 1121-1129.

Nordgren, S., & Fridlund, B. (2001). Patients' perceptions of self-determination as expressed

in the context of care. J Adv Nurs, 35(1), 117-125.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa

perspektiv (2. uppl. ed.). Stockholm: Liber.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research : generating and assessing evidence for

nursing practice (9.ed. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Sahlsten, M. J., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Plos, K. A. (2009). Nurse strategies for

optimising patient participation in nursing care. Scand J Caring Sci.23, 490-497.

Sainio, C., & Lauri, S. (2003). Cancer patients' decision-making regarding treatment and

nursing care. J Adv Nurs, 41(3), 250-260.

Selmer, W.Å. (1997). Information to the patient- a challange for nurses. Vård i Norden, 18(1),

11-17.

27

Stanley, B. M., Walters, D. J., & Maddern, G. J. (1998). Informed consent: how much

information is enough? Aust N Z J Surg, 68(11), 788-791.

Wilde, B., & Vårdförbundet SHSTF. (1996). Patienten värderar vården : vägledning till

frågeformuläret KUPP, kvalitet ur patientens perspektiv (2., rev. och utök. uppl. ed.).

Stockholm: Vårdförb. SHSTF.

Wilde Larsson, B., & Vårdförbundet. (1998). KUPP-boken : vägledning till frågeformuläret

KUPP, kvalitet ur patientens perspektiv (3., rev. uppl. ed.). Stockholm: Vårdförb.

Wilde Larsson, B., & Vårdförbundet. (2001). KUPP-boken : vägledning till frågeformuläret

KUPP, kvalitet ur patientens perspektiv (4., rev. och utök. uppl. ed.). Stockholm:

Vårdförbundet.

Myndigheter och Organisationer

Nationalencyklopedin, NE. Uppslagsverk. Malmö. Hämtad 8 feb, 2012, från

http://www.ne.se/v%C3%A5rdkvalitet

Proposition 2007/08:44. Vissa etikprövningsfrågor m.m. Stockholm: Regeringskansliet. Häm-

tad 28 jan, 2012, från http

SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsä-

kerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 28 jan, 2012, från http

SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Regerings-

kansliet. Hämtad 28 jan, 2012, från http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM

SOU 1997:154. Patienten har rätt. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 28 jan, 2012, från

http://www.regeringen.se/sb/d/392/a/25107

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: So-

cialstyrelsen. Hämtad 28 jan, 2012, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting (2010). Patientupplevd kvalitet, nationell patientenkät.

Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad 28 jan, 2012, från

http://www.indikator.org/publik/pdf/4051_376.pdf

28

Bilaga 1 - följebrev

Patientinformation

Till dig som vårdats på urologisk vårdavdelning, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Härmed tillfrågas

du om att delta i en studie med syfte att få kunskap om patienters uppfattning om vården på urologav-

delningen. För att kunna förbättra och utveckla vården är det viktigt att utvärdera rutiner och att hämta

in patientens åsikt. Studien ger oss möjlighet att få patienters uppfattning om vården och ge oss un-

derlag för förbättring och utvecklingen av vården på avdelningen.

Medverkan

Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan förklaring.

Om du väljer att avbryta eller beslutar att inte alls delta påverkar detta inte på något sätt övrig behand-

ling eller vård av din sjukdom

Uppläggning

En enkät delas ut till patienter som skrivs ut från avdelningen. Enkäten fylls i innan du lämnar avdel-

ningen och lämnas till personal eller läggs i brevlåda vid utgången från avdelningen. Oavsett om du

väljer att inte delta så ber vi dig lämna enkäten i brevlådan.

Enkäten är utformad med svarsalternativ i två steg. Du ger en åsikt om hur du upplevt vården samt hur

viktigt det är för dig.

Sekretess

Ditt svar kommer behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. De uppgifter du lämnar kommer

behandlas konfidentiellt, inga uppgifter som lämnas kan härledas till dig personligen.

Resultat

Studien ingår i examensarbetet och presenteras i uppsatsform. Resultatet från studien kommer använ-

das i ett förbättringsarbete på avdelningen.

Ansvarig

Studien görs av undertecknad, sjuksköterska, med lång erfarenhet av urologisk omvårdnad. Under

våren 2012 läser jag en uppsatskurs i vårdvetenskap, avancerad nivå på Institutionen för hälso- och

vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Handledare:

Lena Lidforss Charlotta Ingvoldstad, PhD

Sjuksköterska Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Urologkliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet

lena.lidforss@akademiska.se charlotta.ingvoldstad@pubcare.uu.se

29

Bilaga 2 - enkät

Oavsett om du deltar eller inte önskas svar på de inledande frågorna innan enkäten börjar

Datum ........................... Man Kvinna Födelseår..................................

Opererad Ja Nej

Jag svarar på enkäten Ja Nej

TYCK TILL OM DIN VÅRD Ta ställning till nedanstående påståenden och ringa in det svarsalternativ som passar bäst för både A

och B A – din bedömning

B – hur viktigt det är för dig

Jag anser att… A - din bedömning B - hur viktigt är det för dig

… jag fick tillräcklig information Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 av sjuksköterskan vid inskrivning Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag förstod den Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 information jag fick vid inskrivning Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag fick tillräcklig information Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 av sjuksköterskan vid utskrivning Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag förstod den Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 information jag fick innan hemgång Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag fick möjlighet att ställa frågor Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0

30

Jag anser att ... A – din bedömning B –hur viktigt är det för dig

… personalen bemött Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 mig professionellt Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … personalen lyssnat Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 på mig Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0

… jag känt mig trygg på Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 avdelningen Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag känt mig delaktig i min vård Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag haft möjlighet att påverka Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 min vård Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … personalen var trevliga mot Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 varandra Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0 … jag är nöjd med vården under Stämmer mycket dåligt 1 Inte viktigt 1 vårdtiden på avdelningen Stämmer dåligt 2 Lite viktigt 2 Stämmer bra 3 Mycket viktigt 3 Stämmer mycket bra 4 Väldigt viktigt 4 Ingen åsikt 0 Ingen åsikt 0

31

Sammanfattningsvis

Upplever du att du är…

… nöjd med den information du fått JA NEJ

… nöjd med bemötandet på avdelningen JA NEJ

… nöjd med din delaktighet under vården JA NEJ

Det här var bra

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

Det här var mindre bra/kan förbättras

..................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

Tack för din medverkan!