Embed Size (px)
Citation preview
Utveckling av innebandysarg
För effektivisering av demontering och montering
Development of floorball rink
For the efficiency of dismantling and assembly
Samira Ghafari
Fakulteten för Hälsa, Natur och Teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design
22,5 hp
Handledare: Lennart Wihk, Karlstads universitet
Examinator: Professsor Leo De Vin
Datum: 2017-06-19
Sammanfattning
Detta examensarbete är genomfört under vårtermin 2017 för högskoleingenjörsprogrammet i
innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Uppdraget är i sammarbete med
Karlstads kommun och är en vidareutveckling av projektet ” Framtidens flexibla sporthall ”,
2015.
För att spela innebandy måste sargen byggas innan varje träning eller match och detta tar
cirka 10 minuter att utföra varje gång. Målet med projektet var att föreslå en lösning som kan
förkorta ställtider mellan olika sporter. Designprocessen användes i arbetet för att hitta
lösningar som är realiserbara. Projektet omfattar en förstudie, idégenerering, konceptval och
konceptutveckling. Två koncept valdes för vidareutveckling men bara ett koncept
vidareutvecklades genom skisser. Det andra konceptet skall vidareutvecklas i ett senare
projekt. Det slutgiltiga vidareutvecklade konceptet kunde uppfylla målet, dock inte alla
kriterier i kravspecifikationen.
Abstract
This thesis are executed during the spring of 2017 within the program in Innovation and
Design at Karlstad University. The mission is in collaboration with Karlstad municipality and
is a further development of the project "Future Flexible Sports Hall", 2015. ? The project
consist of developing a floorball rink.
In order to play in floorball, the rink must be built before each training or match. This takes
about 10 minutes to achieve. This means that much of the training time will disappear. The
aim of the project was to propose a solution that could shorten settling times between different
sports. The design process was used to find solutions that are realizable. The project includes
a research followed by an ideation, concept selection and concept development. Two concepts
were chosen for further development, but only one concept was further developed through
sketches. The second concept will be further developed in a later project. The final further
developed concept could meet the goal, but not all criteria in the requirement specification.
Innehållsförteckning
Sammanfattning .................................................................................................................................2
Abstract ..............................................................................................................................................3
1. Inledning ........................................................................................................................................7
1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................7
1.5 Problemformulering ..................................................................................................................7
1.2 Syfte ..........................................................................................................................................7
1.3 Mål ...........................................................................................................................................8
1.4 Avgränsning ..............................................................................................................................8
2. Genomförande ...............................................................................................................................9
2.1 Projektplanering ........................................................................................................................9
2.2 Förstudie ................................................................................................................................. 10
2.2.1 Informationssamling ......................................................................................................... 10
2.2.2 Intervjumetodik ............................................................................................................... 10
2.2.3 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök ................................ 11
2.2.4 Benchmarking .................................................................................................................. 11
2.2.5 Funktionsanalys ................................................................................................................ 11
2.2.6 QFD .................................................................................................................................. 11
2.3 Kravspecifikation ..................................................................................................................... 12
2.4 Konceptgenerering .................................................................................................................. 12
2.4.1 Brainwriting 6-3-5 ............................................................................................................. 13
2.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer ................................................................... 13
2.5 Konceptval .............................................................................................................................. 14
2.5.1 Elimineringsmatris ............................................................................................................ 14
2.5.2 Relativ beslutsmatris ........................................................................................................ 15
2.6 Utveckling av koncept ............................................................................................................. 15
3. Resultat ........................................................................................................................................ 16
3.1 Projektplanering ...................................................................................................................... 16
3.2 Förstudie ................................................................................................................................. 16
3.2.1 Innebandysarg .................................................................................................................. 16
3.2.2 Regler och standarder ...................................................................................................... 17
3.2.3 Intervjumetodik ................................................................................................................ 20
3.2.4 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök ................................ 24
3.2.5 Benchmarking .................................................................................................................. 26
3.2.6 Funktionsanalys ................................................................................................................ 26
3.2.7 QFD matris ....................................................................................................................... 27
3.3 Kravspecifikation ..................................................................................................................... 27
3.4 Konceptgenerering .................................................................................................................. 28
3.4.1 Brainwrinting 6-3-5 ........................................................................................................... 28
3.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer ................................................................... 28
3.5 Konceptval .............................................................................................................................. 40
3.5.1 Elimineringsmatris ............................................................................................................ 40
3.5.2 Relativ beslutsmatris ........................................................................................................ 41
3.6 Utveckling av koncept ............................................................................................................. 44
4. Diskussion .................................................................................................................................... 52
5. Slutsatser och rekommendationer ............................................................................................... 54
Tackord............................................................................................................................................. 55
Referenser ........................................................................................................................................ 56
Figurförteckning ............................................................................................................................ 57
Bilagor
Bilaga A: Projektplan
Bilaga B: Materialfakta
Bilaga C: Enkätundersökning och intervjuer
Bilaga D: Sargmått
Bilaga E: Funktionsanalys
Bilaga F: QFD matris
Bilaga G: Kravspecifikation
Bilaga H: Elimineringmatris
Bilaga I: Skissprocess
7
1. Inledning
Denna rapport är en del i examensarbetet som startades vid Karlstads universitet för
programmet innovationsteknik och design. Arbetet har utförts under våren 2017 på uppdrag
av Karlstads kommun och motsvarar 22,5 högskolepoäng. Handledare för projektet har varit
Lennart Wihk och examinatorn var professor Leo de Vin.
1.1 Bakgrund
Projektet är ett uppdrag från Karlstads kommun, då de har upplevt stor behov av en flexibel
sporthall som kan användas dygnet runt. Detta skulle vara en bra fysisk mötesplats för
ungdomar, eftersom rörande aktiviteter hos barn och unga har minskat och de flesta
träffpunkter omvandlats till en digital mötesplats. Detta ger ett rikt social liv men däremot
kan vara ohälsosamt. Det finns många olika sporthallar idag som är inte flexibla och
kommunen vill att öka användningen av dessa, samt uppfylla ungdomars behov av platser. Ett
av de problem som kan lösas för att ha en flexibel sporthall är att minska ställtiderna vid byte
av olika sporter. Innebandysargen är en av de utrustningar som tar längre tid att ta fram och
tillbaka. Just nu behöver uppdragsgivaren hjälp med att hitta smarta lösningar som kan lösa
problemet. För mer information om bakgrunden kan följas bilaga A, Projektplan.
1.5 Problemformulering
Hur ska sargen konstrueras för att minska ställtiden och monteringen mellan olika sporter?
1.2 Syfte
Syfte med kursen är att kunna driva ett projekt självständigt genom att använda
produktutvecklings kunskap som förvärvats under utbildningen, samt tillgodose
uppdragsgivarens önskemål om att utveckla innebandy sargen.
8
1.3 Mål
Mål med projektet är att föreslå en lösning för framtidens innebandysarg. Lösningen skall
kunna minska ställtider mellan olika sporter för att öka användning av hallar.
Lösningen skall presenteras i form av en grafisk visualisering (skiss).
Övriga mål är att:
Genomföra delredovisning
Genomföra utställning
Dokumentera projektet i en akademisk rapport samt redovisa projektet vid ett
seminarium.
Delta i opponeringsseminarium
1.4 Avgränsning
Projektet är avgränsat till att ta fram en lösning för innebandysargen som skall minska
ställtiderna mellan olika sporter. Övriga avgränsningar är att:
Ingen ekonomisk budget kommer att redovisas
Lösningen kan vara i form av en vision för framtidens innebandysarger.
Utveckling av annan utrustning än innebandysarg kommer inte utföras.
9
2. Genomförande
I detta kapitel presenteras de metoder och verktyg som används i projektet med hjälp av
produktutvecklingsprocess enligt [1]. Figur 1 visar olika faser som används som underlag i
projektet.
Figur 1. Projektet faser.
2.1 Projektplanering
Projektplanen är startfasen för arbetet utifrån syfte och mål som finns i arbetet. Detta är ett
dokument som kan revideras och kompletteras under projektets gång. Projektplanen är en
möjlig uppskattning om hur projektet genomförs. Dokumentet omfattar områdena bakgrund,
mål, avgränsningar, kontaktuppgifter, projektmodell, organisation, kommentarer till tidsplan,
riskbedömning och dokumenthantering.
Bakgrunden förklarar hur man upplever problemet som man skall lösa. Detta svarar på
frågorna: varför projektet har startats och vem som föregått projektet [2]. Målet förklarar
förväntade resultatet som man vill åstadkoma. Avgränsningar förklarar var man har begränsat
sig.
Organisationen tydliggörs vilka personer som är knutna till projektet, samt vilka roller varje
person har. En projektmodellen visar olika faser i arbetet som är nödvändiga att följa. Detta
för att nå det slutliga resultatet, samt att styra och strukturera projektet. Tydliga roller och
processer som skall genomföras i projektet visas här [2].
En Work breakdown structure (WBS) är en metod som bryter ned alla projektets aktiviteter
utan tidsrelation mellan olika faser. En uppdelning av alla aktiviteter i mindre delar gjordes
med hjälp av Post-It- lappar. Detta för att identifiera beroenden av varje fas [2]. De tre olika
faserna uppstart, genomförande och slutfas presenteras i olika färger. Resultatet av varje fas
stämdes av med uppdragsgivaren. För att visa beroenden av olika faser gjordes ett Gantt-
schema. Detta är en grafisk illustration som uppdaterades under projektets gång.
En miniriskanalys kring de tänkbara riskerna utfördes. Detta för att veta vad som kan hindra
arbetet med att uppnå målet, samt vilka konsekvenser de kan orsaka. Riskerna viktas med
siffrorna 1-5 (där 1 är lägst och 5 är högst) för att veta vilka risker som är viktigast.
10
2.2 Förstudie
I förstudien utförs en förutsättningslös problemanalys med bakgrundsmaterial om marknad,
design och teknik. Då samlas alla krav, önskemål och annan väsentligt information om
förutsättningar som ligger till grund för konceptgenereringen [1]. Därför tilldelades mer tid åt
den här delen.
2.2.1 Informationssamling
Reserch i designarbete handlar mindre om att undersöka det som redan finns, som
vetenskaplig forskning ofta gör, utan mer om att utforska hur det skulle kunna vara [3]. En
informationsökning kring olika märke och företag som tillverkar innebandysarg utfördes.
Standradmått och regler inom området samlats i en separat dukument för vidare arbetet.
2.2.2 Intervjumetodik
Kvalitativ informationssamling som intervju från användare är en viktig del av
designprocessen. Intervju är en vanlig metod för informationssamling som handlar om att
lyssna och fråga. Då behövs att söka information och förståelse för användarnas upplevelse
[3]. Författaren till det här projektet hade inga förkunskaper om sargen och innebandyspelet.
Därför genomfördes intervjuer med människor kunniga i området. Erfarna personer som
upplevt problemet mest valdes till intervjun. Detta för att erhålla en djupare förståelse av de
olika problem som är vanliga att stöta på. Personer från olika sporthall intervjuades. De
kommentarer och idéer som framkom under intervjuerna sparades i ett dokument genom
ljudspelning. Detta för att inte missa några förslag eller viktiga delar, samt för att undvika
stress med skrivandet. Till slut sammanfattas resultatet i ett annat dokument för att få en
överblick. Fyra personer från olika platser valdes för intervjuer och studiebesöket
genomfördes samtidigt med intervjuerna. Under intervjun var målsättningen inte bara att
lyssna på vad kunden behöver utan även vad användarna har för drömmar och önskemål.
studiebesöket gjordes genom att nära studera detaljer i en sporthall när de byggde sargen.
Kvantitativ informationssamling har sin utgångspunkt i statistiska och matematiska metoder
för att strukturera data och information. Detta handla om att samla in en stor mängd
information från individer. Enkätundersökning är en metod för att söka kvantitativa svar [3].
Enkätundersökning genomfördes för att kunna få olika uppfattningar om problemet samt
samla in användarens önskemål och krav. Enkäten distribuerades till tränare och ledare med
hjälp av tvingvallahallarnas chef. En telefonintervju gjordes med en person som brukar laga
de trasiga delarna av sargen i Gruvlyckan och Gjutaren sporthall. Detta för att få en detaljerad
översikt över materialproblem och konstruktionen med olika sort av sarger.
11
2.2.3 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök
Information från intervjer, studiebesök och enkätundersökningen samlades i ett dukument.
Jämförelse mellan gamla och nya sarger utfördes som visar vilka delar ska förbättras i nyare
sargar.
2.2.4 Benchmarking
Med benchmarking menas verksamhetsjämförelse eller prestandajämförelse. Metoden är för
att lära av goda förebilder och göra jämförelse mellan sin egen verksamhet med andra
branscher [4]. Inom benchmarking utfördes studiebesök av bowlingbanan. Då det under
intervjuer och studiebesöket har inte kommit fram till något användarna ville. Bowlingbanan
besöktes också för att inte allt fokus skulle vara på innebandy utan även tänka öppet kring
funktioner, upplevelse och sådana lösningar som redan finns på marknaden. Samt då det i
starten av projektet fanns en idé som liknade detta.
2.2.5 Funktionsanalys
Funktionsanalysens idé är att vi ska lära oss att tänka och uttrycka oss i funktioner och inte i
färdiga lösningar. Målet med funktionsanalys är att systematiskt och metodiskt gå igenom
krav och önskemål som man ställer till produkten [5]. Krav från kunden kan också ställas t.ex
genom färg och form. Analysen är en sammanfattning av intervjuer, studier och
undersökningar som gjordes under förstudie. Produktens funktionsanalys definierar
huvudfunktioner (HF), Önskvärda funktioner (Ö), Nödvändiga funktioner(N) och Onödiga
funktioner (O).
Huvudfunktioner finns för att tillfredsställa kundens behov därför finns det bara en
huvudfunktion. Nödvändiga funktioner är förutsättningar för att kunna uppfylla
huvudfunktionen. Önskvärda funktioner förbättrar produkter genom angivande mål [5]. Utan
onödiga funktioner kan produkten fortfarande fungera men detta kan ge mervärde som skiljer
den från andra konkurrenter.
2.2.6 QFD
QFD, Quality Function Deployment som på svenska kallas för kundcentrerad planering och är
ett verktyg som översätter kunders krav på en produkt till mätbara mål för tekniska
specifikationer. Metoden utvecklades i Japan av S.Mizuno och Y. Akao (1990) i slutet av
1960. Matrisen omfattar fyra steg:
1. Marknadsundersökning: att fastställa mål baserat på kundbehov/krav och
förväntningar.
2. Konkurrentanalys : hur konkurrenterna möter kundens krav och önskemål.
3. Identifiering av egna prioriterade utvecklingsinsatser för förbättring av
marknadsacceptansen.
4. Översättning av kundkrav/önskemål till kvantifiserade tekniska specifikationer för
konstruktion och tillverkning.
Alla dessa information samlas i en matris enligt Figur 2.
12
Figur 2. QFD matrisens uppbygnad.
Matrisen byggs på ett antal processer som följer nedan.
VAD : vad vill kunden?
Viktfaktorer: kundens krav/önskemål viktas med viktfaktor (skala 1-5).
HUR: hur man kan uppfylla kundkraven med påverkbara produktparametrar.
Samband VAD/HUR : förhållandet mellan kundbehov och konstruktionsparametrar. Graden
av sambandet markeras med symboler som t.ex.
9 = stark koppling
3 = medelstark koppling
1 = svag koppling
0 (eller tomt) = ingen koppling
Samband HUR/HUR: sambandet markeras med positiv eller negativ korrelation.
Konkurrentanalys: konkurrerande produkter bedöms som den egna produktens förmåga att
uppfylla kundkrav (1-5).
Hur mycket: värderna från sambandet VAD/HUR multipliceras med viktfaktorerna för
respektiv kundkrav.
Viktad summa: summan av muliplikationen räknas[1]. Därefter kan en kravspecifikation
genomförs.
2.3 Kravspecifikation
En kravspecifikation som visar krav och mål för det slutliga konceptet utfördes. Kravet
samlades från kund, samt befintliga företag som tillverkar innebandysarg. Kriterierna
presenteras i en matris som underlag för konceptutvärdering. Detta uppdaterades i efterhand
under konstruktionsprocessens gång när kunskap om produkten ökade [1].
2.4 Konceptgenerering
För att hitta en verkligt bra idé behövdes det mängder av idéer att välja mellan, detta är
möjligt när man använder flera metoder. Metoderna delas in i två lika delar, ena är kreativa
metoder som brainstorming och den andra är systematiska eller rationella metoder [1]. I detta
13
projekt valdes att använda kreativa metoder som brainstorming. Då visualiseras idéer och
förslag i form av skisser.
Kvantiteten är viktigare än kvaliteten i den här delen av processen och alla kommande idéer
sparades i dokument för att användas i nästa steg.
2.4.1 Brainwriting 6-3-5
Metoden är att 6 personer skriver 3 idéer på 5 minuter. Vid slutet av tiden (när alla är klara
med 3 idéer) skickas lösningar till höger (nästa person) som ska vid samma tidsgräns lägga tre
idéer kring föregående bild. När övningen gått ett varv och varje person har fått tillbaka sitt
papper utvärderas idéerna i gruppen. Idéerna diskuteras sedan och kategoriseras efter tema
eller berörda områden. På detta sätt föds nya kreativa idéer.
Tid: ca 30 minuter- 3 timmar
Antal: 6 personer (fungerar lika väl för 4-15 personer)
Förberedelse: Pennor, A4 papper/ post it-lappar, enligt [3]
Tid: ca 30 minuter- 3 timmar
Antal: 6 personer (fungerar lika väl för 4-15 personer)
2.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer
Idéer från förra steget används för vidareutveckling av slutliga konceptet. Konkretisering av
koncept är till för att omvärlden kan förstå idéerna bättre [6]. Alla idéer visualiserades med
hjälp av skisser där beskrivs en förklaring till varje idé med för och nackdel för utvalda
koncept.
14
2.5 Konceptval
Olika idéer och lösningar från idégenereringen analyserades med avseende att uppfylla
kriterierna i produktspecifikationen. Metoder som används för val av koncept är enligt
produktutvecklings metoder [1].
2.5.1 Elimineringsmatris
Eliminering av dåliga lösningar är första steget i utvärderingsprocessen. För att en lösning
skall kunna gå vidare måste lösningen uppfylla kriterierna i matrisen (Relativ beslutsmatris,
Pugh). Nedan följer kriterierna i matrisen:
● Löser huvudproblemet
● Uppfyller kraven i produktspecifikationen
● Ska kuna realiseras i verkligheten
● Är inom den gällande kostnadsramen
● Är fördelaktiga ur miljösäkerhet eller ergonomisk synvinkel
● Passar företagets produktprogram
När en lösning uppfyller kriterierna får den ett (+) och när den får (-) så elimineras den bort.
Om det behövs mer information för en idé får lösningen ett (?). Urvalskriterierna som ska
användas formuleras utgående från kriterierna i produktspecifikationen [1]. Se Figur 3.
Figur 3. Elimineringsmatris efter Paul och Beitz.
15
2.5.2 Relativ beslutsmatris
I nästa process genomförs utvärderingen med hjälp av en relativ beslutsmatris. Alla
konceptlösningar sammanställs i matrisen där den nuvarande eller konkurerande produkten
utses som refrens. Varje lösning kommer att jämföras med referensen. De som uppfyller
aktuella kriterier bättre än referensen får (+), om de inte uppfyller får den (-) och om det är
lika får konceptet (0). Sedan summeras alla bedömningar och nettovärde beräknas. Lösningar
som får negativt nettovärde elimineras och andra lösningar går vidare. Kriterierna kan viktas
då läggs viktfaktorer (W) in i matrisen där bedömningen går till på samma sätt. Om
nettovärde är (+) betyder det att lösningen går vidare och om värdet är (-) betyder det att
lösningen elimineras [1]. Detta sätt ger underlag att kunna bestämma vilken lösning som kan
gå vidare.
Figur 4. Relativ beslutsmatris enligt Pugh.
2.6 Utveckling av koncept
Det avslutande steget i produktutvecklingsarbetet är slutkonstruktion [1]. I detta projekt
valdes att inte konstruera det utvalda konceptet utan visualisera det i form av skisser. Material
som används var blyertspenna och A4- papper.
I skissdelen används olika produkter för inspiration. Skissen utvecklas hela tiden i samband
med att hitta nya lösningar och idéer detta är en iterativ process. Genom att kombinera idéer
med varandra skapas nya lösningar vilket kan leda till en ny produkt.
16
3. Resultat
I den här delen presenteras resultaten av metoderna som används under projektets gång.
3.1 Projektplanering
En projektplan visas i bilaga A. Denna innehåller projektets bakgrund, mål, kontaktuppgifter,
projektmodell, kommentarer till tidsplan, riskbedömning, dokumenthantering, WBS samt
Gantt-schema.
Riskerna som kan uppstå under projektets gång resulterades ibland annat tidsbrist och idébrist.
För att undvika riskerna utfördes kontinuerlig avstämning med handledare på Karlstads
kommun och på universiteten. Hela projektplanen inklusive Gantt-schemat och WBS finns att
läsa i bilaga A.
3.2 Förstudie
3.2.1 Innebandysarg
Sporten är Sveriges näst största lagidrott (licensierade spelare). Den är dessutom en av
Sveriges allra största sport med hänsyn till antalet utövare varje vecka, med fritids- och
skolverksamhet, korpverksamhet, företagsarrangemang, kompisgäng med mera.
Innebandy är ett lagspel som spelas med klubbor och boll på en inomhusplan. Varje lag består
av fem utespelare, en målvakt och från varje lag består av högst 14 avbytare. Figur 5, visar
placering av funktionärer. Vid tävling kan följande medhjälpare förekomma:
2 domare som vistas på banan
1 protokollförare och tidtagare
2 utvisningstidtagare, 1 speaker
5 ledare [7].
Figur 5. Placering av funktionärer.
17
Olika varumärke och företag
Det finns olika företag som är leverantör av sportutrustningar i marknaden. Nedan följer en
kort beskrivning av dessa varumärke och företag.
UNIHOC
Unihoc startades 1972 av Carl Ake Ahlqvist i Göteborg och är världens älsta och bästa
innebandymärke som satsar stort på tekniska spelegenskaper i sin innebnadyutrustning.
Företaget tillverkade mycket av det material som används vid innebandys födelse [8].
Renew Group AB
Renew Group AB är en sportföretag som har sin fokus mest på innebandy. Företaget startades
2001 med varumärke ZONE som kontinuerligt har vuxit sedan starten och idag är en väl
representerade varumärke som finns i ett stort antal marknader runt om i världen. Unihoc är
den andra varumärke som ägs sedan 2004 av denna företag. Företagets tredje märke är
Reaktor Innebandy som fukuserar mer på nybörjare och nya marknader jämfört med ZONE
och UNIHOC [9].
SimAB sport
Företaget SIMAB sport AB är leverantör av idrottsmaterial och sportutrustningar för den
svesnka marknaden. De säljer sportutrustningar för allt från förskola till tävlings
sammanhang. Dessutom har de ett komplett sorttiment med fast inredning för alla typer av
sporthallar och idrottarenor [10].
Swerink
Swerink är det företag som tillverkar och säljer innebandysarger över hela världen.
Kommuner, föreningor och arenor är deras kunder. Företaget har haft äran sedan 2004 att få
rama in VM i innebandy och idag får företaget att marknadsföra sina rinksystem som offeciell
VM-leverantör [11].
3.2.2 Regler och standarder
För att det slutliga konceptet ska följa lagar och regler måste standarder uppfyllas. Standarder
är dokumenterad kunskap som sammanställs av olika aktörer. Syftet med standarder är att
förbättra säkerhet, minska kostnader, förbättra arbetsmiljö och användarens skydd [3]. För att
hitta standarder för vikt och antalet sragdelar kontaktades International Floorball Federation
(IFF) och Svenska innebandyförbundet (SIBF). IFF är innebandys världsförbund som
bildades av Sverige, Finland och Schweiz i 12 april 1986 [12]. Dessa kontakt resulterades i ett
ytterligare sökning på IFF:s websidan men inga exakta mått och vikt erhölls. Då finns
varierande storlek och vikt per sargdel. Genom ett telefonsamtal med företaget SWERINK
och SimAB fick detaljerade mått på sargen. Företaget använder dessa mått i nuläge, se bilaga
D. En literaturstudie resulterade i olika mått och storlekar för båda innebandysarg och
förrådet. Informationssamling om förrådet genomfördes senare i arbetet. Resultatet av
literaturstudien följer nedan.
18
Literaturstudie
År 1970 innfördes SKL:s måttbok utfördat av Sveriges kommuner och landsting som
beskriver hur tävlingsmåtten ska behandlas. Måttbokens syfte är att vara ett stöd till arkitekter,
anläggningsägare, idrottsföreträdare och andra envolverade personer som behöver veta hur
idrottsmiljöer och idrottsanläggningar ska byggas [7].
Spelplanen är begränsad av en sarg med rundade hörn. Sargen ska vara försedd med IFFs
godkännande märkesspelplan Figur 3, tabell 1 och 2 visar detaljerade mått för en
innebandyplan, innebandysarg samt innebandy förråd [7].
Tabell 1. Mått och markeringar
19
Figur 6. Lämpliga mått för innebandyplan.
Tabell 2. Lämplig mått på förråd
Verksamhet Golv m2 Övrigt
För målburar och sargar 50* * Ca 5x10 utomhus, sargar helst under tak.
Regelmått för innebandysarg (I tävlingsregler föreskrivna mått) följer nedan:
Internationella och nationella matcher B= 20 m D= 40m
Sarg h= 0,5
Sargelementens längd = 2,0 - 3,0
Hörnradie= 1,5 - 3,5
Takhöjden= minimum sju meter
Sargens ytor, överkanten, fogar och stödkonstruktioner ska utföras så att skaderisker undviks
vid kontakt med eller hopp över sargen [7].
20
Materialundersökning
En material undersökning kring nuvarande material för sargen genomfördes. Förstudien
tydliggör valet av dessa material till dagens innebandysarg. Motivet för undersökningen är att
den höga vikten från varje sargdel ansågs vara ett problem särskild för barn. Lättare material
som skulle underlätta förflyttning av sargdelar kunde lösa problemet. Undersökningen
innehåller faktainsamling från olika material som kan ses i bilaga B.
3.2.3 Intervjumetodik
För att erhålla förståelse av vilka problem som olika personer upplever med sargen gjordes en
webbaserad enkätundersökning med hjälp av Google Forms. I undersökningen ställdes bland
annat frågor om vad som är krävande vid ned och upp montering av sarg. Önskemål om
framtidens innebandysarg var en annan fråga som ställdes. Detta för att kunna samla idéer
från olika personer. Cirka 14 personer har svarat på enkäten. Hela enkäten finns i bilaga C.
Intervju med innebandyledare, Karlstads universitet
Ett möte arrangerades i Karlstads universitet med en innebandyledare. Personen har
erfarenhet av montering och demontering av sargen. Denna intervju utfördes efter
enkätundersökningen och handlar mer om olika idéer för dagens problem med innebandysarg.
Hörndelar på en innebandysarg är längre och inte raka delar vilket resulterar den höga vikten.
Detta medför problem vid förflyttning av varje del när det gäller barn. En intressnt idé som
kan minska vikt och storlek på en hörndel är att dela den på två lika delar se Figur 7. Alla
idéer från denna intervjun samlades i dukument för att inte förlora de se bilaga C.
Figur 7. Delning på en hörndel.
21
Intervju med en leddare, Hertzöga sporthall
En intervju genomfördes med en person som har varit innebandyledare i 25 år. Mötet
arrangerades i Karlstads kommun. Frågorna som ställdes var samma frågor som på enkäten
med lite diskussioner. Intervjun finns att läsa i bilaga C.
Studiebesök Gjutaren sporthall
Precis som med Hertzöga sporthall genomfördes en intervju med hallansvarig i Gjutaren
sporthall. Han brukar bygga sargen ofta där. Förutom enkätfrågorna så hade en diskussion
kring de negativa och positiva sidor om de gamla och nya sargarna. Detta finns att läsa i
bilaga C.
Studiebesök Vålberg sporthall
En intervju gjordes med en ledare i Vålberg sporthall med samma frågor som Gjutaren
sporthall. Detta finns att läsa i bilaga C. Sargen som används i hallen är av en gammal modell
som gått ut. Detta är från märke Jolly. Figur 8 visar problemet med justering av smådelarna
vid montering av sargen. Användaren försöker att sätta ihop två delar med varandra. Efter
några försök lyckas den med ihopsättningen vilket leder till längre ställtider vid monteringen.
Det finns även möjlighet att klämrisk förekoma då handen är mycket nära kanten på varje del
vid ihopsättningen.
22
Jolly sarg
Jolly sarg sammanfogas genom att varje del har en han- och en honsida. På hansidan sitter
gula stabila plaströr som passar i motsvarande hål på nästa sargdel. Sammanhållande
fästpunkter finns både upptill och nertill på varje sargdel. Sargdelarna spänns sedan ihop
upptill med en kraftig gummistropp som hakas runt en knopp på nästa sargdel. Sargen har en
vikt på 575 kg. Sargen är i vit färg av glasfiberförstärkt kompositplast som är godkänd från
IFF till matcher [13]. Sargen tillverkas inte längre medan några hallar använder den
fortfarande såsom Frödingskolan, A-salen, Vålbergs sporthall.
Figur 8. Jolly sarg, monteringsprocess av en gammal sarg i Vålberg sporthall.
23
Jämförelse mellan gamla och nya sarger
Enligt svar från enkätundersökningen och intervjuer (se bilaga C) gjordes en jämförelse
mellan gamla och nya sarger. Nedan följer jämförelsen:
Nackdel med gamla sarger:
Tung
Hög klämrisk
Dåligt material
Dålig infästning
Längre montering och demonteringens tid
5 personer behövs för att dra vagnen
Infästningen byggs av han- och hon sida + plastik infästning
Fördel med den nya sargen:
Minskande vikt
Minskande klämrisk
Bättre material
Bättre infästning (gummistroppar)
Minskande ställtider
Bättre stabilitet
Hela sargen kan transporteras med bara en vagn. Men oftast tansporteras den med två
vagnar.
Miljövänligare material som Al
Inga hälsofarliga ämnen
Gemensamma:
2 vagnar
Standardstorlek 40 x 20 m
24
3.2.4 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök
En sammanställning av enkäter och intervjuer utfördes för ta projektet vidare. Det finns olika
orsak till att varför bygget av sargen tar så lång tid. Figur 9 visar olika problem som gör att
träningstiden minskar till följd av sargmontering och demontering. Figuren baseras på
enkätundersökning och intervjuer och ger en helhetsbild över olika problem som finns med
dagens sarger. Ett gemensamt problem mellan sargdelar och vagn är den höga vikten.
Förtunga sarger kan öka skaderisken och om sargen är för lätt kan flyga iväg. Höga vikten per
sargsektioner försvårar arbetet vid på och avlastning på vagnen.
Figur 9. Helhetsbild över dagens problem med innebandysarg.
25
Dagens förråd
Ett annat problem som kan leda till långa ställtider är placeringen av förråd på långsidan av
sporthallar. Montering av sargen börjas från ena sida och demonteringen från andra sidan
sporthallen. Det finns inga regler om vilken sida monteringen ska börja, utan det gör ledare
eller annan ansvarig person. Varje sargdel får bäras en väldigt lång sträcka vilket visas i Figur
10 då finns bara ett förråd på långsidan av hallen.
Figur 11 visar ett annat problem som finns i dagens förråd. Hörndelar står ofta på golvet även
om det finns plats i vagnen. Detta har medfört att delarna inte är raka och har därför olika
längd och vikt.
.
Figur 10. Dagens förråd i samband med att bygga en sarg.
Figur 11. Dagens förråd med hörndelar och två vagnar.
26
3.2.5 Benchmarking
Bumper bowling
Bowlingbanan byggs av en automatiserade stötfångare som är ett elektromekaniskt system.
Detta tillåter användaren att enkelt höja och sänka utvalda banor och har funktionen att hålla
bollen i spel. Stödfångaren avsett för barn och nybörjare. Utvalda staket höjs och sänks från
en fjärkontrollplats då styrheten är placerad på kontrolldisken. En motor och en hylsa bygger
detta system. [14].
3.2.6 Funktionsanalys
Funktionsanalysen gjordes med hjälp av Microsoft Office programvara Word. Detta delades
ut i 3 olika delar handhavande eller basfunktioner, ergonomi, säkerhet och produktion. Ett
utdrag från analysen kan ses i tabell 3 nedan, hela analysen går att se i bilaga E.
Tabell 3. Ett utdrag från funktionsanalysen
27
3.2.7 QFD matris
Viktiga kundkrav och produktegenskaper fördes in i en QFD matris. Detta gjordes för att se
kopplingen mellan önskemål och krav. I matrisen saknas konkurentanalys då hittades inga
konkurrenta produkter. Hela QFD:n finns att se i bilaga F.
3.3 Kravspecifikation
All information sammanställdes i en kravspecification och beskriver begränsade och
funktionella egenskaper. Kriterier från SIBF (Svenska innebandyförbundet) lades också till i
listan. Ett utdrag från kravspecifikationen finns att läsa i tabell 4 nedan. Resultatet från den
fullständiga kravspecifikationen finns att se i bilaga G. Listan innehåller kriterium som en
manuell och en automatisk sarg skall uppfylla.
Tabell 4. Kravspecifikation enligt Olssons kriteriematris
28
3.4 Konceptgenerering
I den här delen presenteras resultatet från idégenereringen.
3.4.1 Brainwrinting 6-3-5
Idégenereringen genomfördes med 6-3-5 metoden. En grupp består av 6 personer med olika
kompotensområde bjuds in. Personer som deltog i mötet var en student, fyra personer som
jobbar inom Karlstads kommun i olika området och en som är chef till Tvingvallahallarna.
Det finns många delproblem som ska lösas men på grund av tidsbrist så gjordes en
problemformulering. Den beskrev hur sargen skall utformas för att kunna minska ställtiderna
mellan olika sporter. En öppen diskussion kring idéerna gjorde på slutet av sessionen. På så
sätt kom ännu mer idéer och resultatet bestod av 34 idéer.
3.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer
Många idéer från idégenereringen liknade varandra och därför eliminerade vissa lösningar.
För att få en struktur på idégenereringen delades lösningarna in i kategorierna golv, tak,
rullande, robot och vägg. Samtliga lösningar skissades ner på A4-ark med en beskrivning av
koncepten samt med för och nackdel för utvalda koncept. Resultatet av alla koncept kan ses
nedan.
Golv
1. Uppblåsbar sarg
Sargen placeras i golvet och är av ett flexibelt och mjukt material. En lucka finns på
sportplanen där sargen kan komma upp ur golvet. Detta sker automatisk genom att trycka på
en knapp se Figur 12.
Fördelar och nackdelar:
+ Kan snabbt ställas på plats
- kan inte bygga fler planer med hänsyn till att sargen är hel.
Figur 12. Idé 1 uppblåsbar sarg.
29
2. Förstudien kring bowlingbanan ledde till lösningen som visas i Figur 13. Att sargen
placeras i golvet i vertikalt läge. Genom att trycka på en knapp via dator så kommer sargen
upp. Tekniken skall fungera som på bowlingbanan genom att en luftkompressor lyfter upp
sargen. Tanken är att bara en del av golvet där sargen ska placeras, öppnas. Detta för att
minska golvskador.
Fördelar och nackdelar:
+ Behövs inga personer för förflyttning av sargen
+ Minskar ställtid
+ Inga vagnar behövs
+ Minskar rygg och handskador
+ Utnyttjar golvet som ett förråd
- Kräver hög kostnad
- Marken behöver grävas i minst 0,75 m
Figur 13. Idé 2 placering i golvet i vertikalt läge.
30
3. Konceptet i detta fall liknar Figur 13. Skillnaden är att sargen ligger i horisontalt läge.
Fördelar och nackdelar:
+ Behövs inga personer för förflyttning av sargen
+ Minskar ställtid
+ Inga vagnar behovs
+ Minskar rygg och handskador
+ Utnyttjar golvet som en förråd
+ Att sargen ligger i golvet kan leda till mindre golvskador
- Kräver hög kostnad
Figur 14. Idé 3 placering i golvet i horisontalt läge.
31
15. Koncept 5 som visas i figur 15 består av några luckor i golvet som fungerar som ett
förråd. Genom att öppna varje lucka kan sargbitarna kan hissas upp, varje lucka innehåller
t.ex 5 sarg bit.
Fördelar och nackdelar:
+ En smart lösning som minskar förvaringsplatsen i hallen som byggs i marken
+ Behövs inga mer vagnar
Figur 15. Idé 15.
32
Robot
4. En magnetisk bana där varje sargbit åker ut på rätt plats genom att styra de med hjälp av en
fjärlkontroll eller att varje del kan fungera som en robot. Sargdelar ska kopplas ihop med
hjälp av magnet. Banan kan styras och ställas om till en liten plan vid behov se Figur 16.
Fördelar och nackdelar:
+ Minskar ställtider
+ Minskar mänskliga arbete vid bygge av sarget på plats
+ Minskar skador
+ Lätt monteringsprocess
- Kräver vagn och förråd
Figur 16. Idé 4 magnetiskbana.
33
Vägg
5. Väggen utnyttjas som ett förråd. En robot ställer fram och tillbaka sargbitarna på rätt
plats. Sedan kommer delarna att monteras enkelt med magnet. Delarna finns i längre storlekar
än i nuläget, se Figur 19.
Fördelar och nackdelar:
+ Minskar ställtider
+ Minskar mänskliga arbete vid bygget av sarg på plats
+ Minskar skador
+ Lätt monteringsprocess
+ Förvarar sargbitar
+ Minska antalet sargdelar
- Kräver hög kostnad för båda sargen och roboten
Figur 17. Idé 5 robot.
34
6. Sargen placeras i väggen som fungerar som ett förråd se Figur 18. Sargen kan öppnas och
vikas ihop. Stora fjädrar som fästas i förrådet kan skicka fram sargen automatiskt för att
kunna få ett specifikt avstånd mellan vägg och sarg.
Fördelar och nackdelar:
+ Minska ställtider
+ minskar mänskliga arbete vid bygget av sarg på plats
+ Ingen montering
+ Väggen förvarar sargen
- Skadar golvet
Figur 18. Idé 6 placering i vägg.
35
7. Hissning mot vägg
Hela sargen placeras i väggen. Konceptet inspireras av väggskötsbord eller liknande
produkter. I detta fall fungerar väggen som ett förråd med tryck knapp som hissa ner sargen
och det kan även ställas på golvet, se Figur 19. Vajrar som underlättar upp och ned hissningen
kan användas. Lösningen har en stor nackdel och detta är att höjden på hela sargen är mycket
större än höjden på taket.
Figur 19. Idé 7 placering i vägg.
Tak
8. Sargdelarna placeras i taket. Magnet finns på golv och underkant på sargen för att lätt
kunna få den på plats. En varningssensor finns om någon/något står under, se Figur 20.
Figur 20. Idé 8.
36
9. Sargen hänger i taket och hissas upp och ner. Magnet på golvet och underkant på sargen för
att lättare få den på plats, se Figur 21.
Figur 21. Idé 9.
10. Sargen fästs på taket med hjälp av fjädrar. Fjädrar öppnas och sargen ställs på rätt plats,
se Figur 22.
Figur 22. Idé 10.
37
Rullande
11. Sarg som påminner om tumstock. Man trycker på en knapp för att få in/ut sargen, se Figur
23.
Figur 23. Idé 11.
12. Sargen byggs av ett material som kan rullas upp, se Figur 24.
Figur 24. Idé 12.
38
13. Sarg med hjul
Varje sargbit har hjul som underlättar flyttningen. Rullarna kommer att gömmas på baksidan
när de är på rätt plats, se Figur 25.
Fördelar och nackdelar:
+ Kan lätt fraktas av en person
+ Kan bygga flera planer
+ Minskar tiden
Figur 25. Idé 13 sarg med hjul.
39
14. Fler förråd
Enligt dagens problem med sarger i förråd detta koncept kan vara en bra lösning, se Figur 26.
I vänstra delen i Figur 26 visas ett förråd i långsidan av en hall med två vagnar och hörndelar
på golvet. I högra sidan på bilden visas ett koncept som kan minska den sträcka som varje
person ska bära sargdelarna. En hall med två förråd, en i varje kortsida med två vagnar.
Vagnar skall liknas en tallriksställ för att underlätta på och avlastning på vagnen.
Fördelar och nackdelar:
+ Minska sträckan från och till förrådet samt tiden för sargbygget
+ Minskar vikten av vagn
+ Underlättar på/avlastningen på vagn med en konstruktion likt tallriksställ
- Behövs mer plats i förrådet med fler vagnar
- Ökar vikten totalt ( fyra vagnar som är likt tallriksställ)
Figur 26. Idé 14 fler förråd.
40
3.5 Konceptval
I den här delen utvärderas 14 koncept med en elimineringsmatris och två olika relativa
beslutmatriser.
3.5.1 Elimineringsmatris
Samtliga koncept fördes in i en elimineringsmatris (tabell 4) för att koncept skulle kunna
sållas bort eller utvecklas vidare. Koncept 7 sållades bort då den inte uppfyller
kravspecifikationen, samt är inte inom ramen för utvecklingsområdet då höjden på taket är
mycket mindre än det som behövs. Koncepten 1, 5, 6, 8, 9, 10, 12, 15 eliminerades bort, då
det inte finns tillräcklig information, samt inte stämde överens med kravspecifikationen.
Koncepten 2, 3, 4, 13, och 14 valdes ut för att gå vidare i utvecklingen. Ett utdrag från
elimineringsmatris kan ses i tabell 5. En helhetsbild av elimineringsmatris finns i bilaga H.
Tabell 5. Ett utdrag från elimineringsmatris
41
3.5.2 Relativ beslutsmatris
Idéerna som valdes för vidareutveckling delades in i två grupper, automatisk sarg och manuell
sarg. Koncept 2, 3 och 4 tillhör automatisk sarg och koncept 13 och 14 räknas till andra
gruppen, manuell sarg. För att visa vilket koncept som uppfyller kravet bäst, fördes alla valda
koncept in i en relativ beslutsmatris. Idé nummer 2 valdes till referens och resterande koncept
bedömdes utefter krav och önskemål som utfördes tidigare i kravspecifikationen. Samt om de
var bättre eller sämre än referensen. Koncept 4 fick det bästa resultatet och valdes att gå
vidare. Matrisen nedan visar att en automatisk sarg vinner över den manuella sargen. Då de
uppfyller målet och kraver i kravspecifikationen.
Tabell 6. Relativ beslutsmatris för manuell och automatisk sarg
Pughbeslutmatris
Alt
er
nati
v
Kriterium Ref
(2)
Ko
nce
pt
3
Ko
nce
pt
4
Ko
nce
pt
6
Ko
nce
pt
13
Ko
nce
pt
14
Minska ställtid mellan olika sporter 0 - 0 - -
Erbjuda möjlighet till delplan 0 + 0 + +
Minimera delar 0 0 0 - -
Undvika skador 0 0 0 0 0
Medge standardstorlek 0 0 0 0 0
Anpassad till både matcher och träning 0 0 0 0 0
Ger möjlighet till mer plats mellan vägg
och sarg
0 + - + +
Enkel att ta fram och tillbaka på plats 0 0 0 - -
Vara dämpningsbar 0 0 0 0 0
Medge lång livslängd vid daglig
användning
0 0 0 0 -
Få mindre plats i förråd/gömda ställe + - 0 + -
Vara stabil 0 + - 0 0
Minska lyft 0 0 0 - +
Lätt att placera på/ vagn 0 0 0 0 +
Förtydliga placering på lång/ kortsidan 0 0 0 0 0
Summa + 1 3 0 2 4
Summa 0 14 10 13 8 6
Summa - 0 2 2 4 5
Nettovärde 1 1 -2 -2 -1
Rangordning 2 1 1 6 6 5
Vidareutveckling Ja Ja Ja Nej Nej Nej
42
En viktad relativ beslutmatris utfördes för båda grupperna, vilket visas i tabell 7. Detta för att
visa hur många poäng varje koncept får. Magkänslan som kriterium tillsattes i matrisen.
Gula färgen visar högsta summan då kriterium i blå färg nedanför inte finns med. Koncept 4
från automatiska gruppen får bästa resultatet och valdes med hjälp av uppdragsgivarna att gå
vidare i utvecklingen. Från andra gruppen med ytterligare kriterier som markeras med blå
färg, valdes koncept nr 13 för vidareutveckling tillsammans med uppdragsgivarna. Matrisen
visar hur viktig magkänslan är. Matrisen kan ses i större storlek i bilaga H. I en session med
uppdraggivaren bestämdes att koncept 4 från automatiska gruppen kan vidareutvecklas inom
ett annat projekt detta på grund av tidsbrist. För vidareutveckling i detta projekt valdes
koncept 13 och 14 som tillhör den mauella gruppen.
Tabell 7. Viktade relativ beslutsmatris
43
Resultat från manuella gruppen
En lösning för vidareutveckling var att kombinera två koncept med varandra. Då
kombinationen av koncept 13 och 14 från manuella gruppen valdes till vidareutveckling.
Lösningen består av två förråd, ett på varje kortsida av planen med sargdelar som består av
hjul, se figur 27. Varje förråd delas in i två delar med två färger, vilket visar vart sargdelarna
skall förvaras. Olika färger på planen visar att sargdelarna har olika färger på toppen.
Sarger skall placeras i vertikalled i förrådet för att minska platsen, samt att det underlättar
tillgången till varje sargdel.
Fördelar och nackdelar:
+ Minskar lyften
+ Barn kan köra sargdelarna
+ Minskar förflyttningssträckan från förrådet
+ Förtydligar placering av sargdelarna med olika färger
+ Minskar ledtiderna mellan olika sporter
- Samma montering och demonterings process som i nuläge (gummistroppar)
Figur 27. Kombination av idé 13 och 14.
44
3.6 Utveckling av koncept
Under utveckling av koncept var skissandet en kreativ fas som underlättade arbetet. Många
olika idéer och tankar kring det valda konceptet visualiserades och varje nytt förslag
diskuterades med uppdragsgivarna och ändringar gjordes efter varje möte. Med en iterativ
process av skissande gavs en större förståelse av problemet och ett koncept kunde då väljas.
Idéerna från skissprocessen inspirerades mest av två produkter ett hjul som användes i
fotbollsmål, samt hjulet på en ram. Nedan följer beskrivning av varje skiss. Samtliga skisser
kan ses i bilaga I.
Fotbollsmål med hjul
Figur 28 visar en sargsektion med samma hjul som används i en fotbollsmål. Hjulet kan fällas
upp och ned genom att trycka på stången som är kopplad till hjulet.
Figur 28. Sargsektion med hjul.
45
Handtag med vikande funktion
En idé som kom under mötet med uppdragsgivarna kan ses i Figur 29 och 30. Sargdelen har
ett handtag på toppen och detta har som funktion att vikas mot användaren som ska köra
vagnen. Hjul är kopplad till stödet. För att kunna köra varje vagn eller sargdelar måste först
handtaget dras ch vikas ner. Anledningen till att handtaget bör vikas framåt är att kärran
lättare ska kunna flyttas, samt en bättre kroppshållning erhålls av brukaren.
Figur 29. Handtag med vikande funktion. Figur 30. Handtag med vikande funktion.
46
Bugaboo ram
Under utvärdering av det manuella konceptvalet, skulle ett resultat med en kombination av två
funktioner vara den optimala lösningen. Vilket skulle resultera i en minskad ställtid. En
lösning från befintliga produkter var ramen till en resväska från företaget Bugaboo med
samma tänkta funktioner. Figur 31 visar denna ram. Ett antagande utfördes på funktionen då
respons från företaget inte inträffade, se Figur 32. En fjäder är kopplad mellan två hjul och
genom att dra handtaget uppåt spänns fjädern vilket gör att hjulet kan gå ut i 90 grader och när
handtaget är ner går armarna in sig. Då kraften från handtaget överförs till fjädern som tryckas
ihop och hjul går in sig. Figur 33 och 34 visar idéer som inspirerades av denna ram.
Figur 31. Bugaboo ram.
Figur 32. Antagande funktion på Bugaboo ram.
47
Figur 33. Inspiration av Bugaboo ram.
Figur 34. Bugaboo ram med koppling till foten.
48
En till idé från Bugaboo och lite konstruktionsändringar skapade en lösning där hjulen sänks
och höjs Figur 35 och 36 beskriver konceptet. En knapp på handtagen ger möjligheten att
hjulet kan fällas upp och ned. Två enkilda fot skapades för att sargen kan stå stabil på golvet.
Med två knappar som är placerad på toppen av sargen kan foten åka uppåt och nedåt. Alla
dessa funktioner skall underlätta arbetet under rörelsen.
Figur 35. Foten och handtaget dras uppåt medan hjulet åker ner.
Figur 36. När handtaget och foten trycks ned åker hjulet uppåt.
49
Resultatet
Efter utvärdering med uppdragsgivaren blev ressultatet att implementera en enkel lösning.
Vilket resulterade i ett koncept bestående av en sarg med ett handtag och hjul, se Figur 37.
Handtaget är justerbar och kan anpassa till användarens längd. En stång kopplar två hjul med
varandra. Genom att trampa med foten uppåt och nedåt kan hjulet åka ner och upp.
Nedan följer några fördelar och nackdelar med konceptet:
+ Mindre lyft som leder till mindre skador
+ Barn kan lätt ta fram och tillbaka sargsektioner på plats
+ Minskar tiden för sargbygget
+ Minskar förflyttningssträckan från förrådet
- Mer plats i förrådet behövs
- Ökar vikt per sargdel
Figur 37. Slutliga konceptet.
50
Förråd
Figur 38 och 39 visar skisser från varje förråd med olika färger som ska finnas på kortsidan av
hallen. En helhetsbild av sportplanen och förrådet finns att se i Figur 40. Färgkoden
underlättar monteringsprocessen det tydliggör vilka delar som ska monteras med varandra.
Färgkoden visar även vart varje sargdel ska förvaras.
Figur 38. Ett förråd delade i blå och röd färg.
Figur 39. Förråd delade i gul och grön färg.
51
Figur 40. Innebandysarg med två förråd.
Monteringsprocess
I detta projekt behandlades inte monteringsprocessen, vilket medförde att den befintliga
lösningen bör användas. En enkel monteringsprocess som även barn kan förstå finns i
innebandysarg från företaget Renew Group Sweden AB. Gummistroppar fäster sargerna i
varandra genom ett enkelt moment, se figur 41.
Figur 41. Dagens monteringsprocess för innebandysargen.
52
4. Diskussion
I början av projektet var målet att utveckla bollsports delen av tidigare projekt ”Framtidens
flexibla sporthall ”. Ett brett projekt som skulle innehålla alla tillhörande utrustningar såsom
planlinjer, förråd, läktarna och innebandysarg. Så hölls ett möte med uppdragsgivaren där
projektet avgränsat till att mer fukus ska vara på innebandysarg vilket gjorde att mål, syfte
och begränsningar formulerades om.
I förstudien genomfördes en materialundersökning. Detta innebär faktainsamling från olika
material som används för innebandysarg som visar egenskaper för varje material. Resultatet
av enkätundersökningen var att den höga vikten per sargdel är ett problem när det gäller
flyttning. Vid början av förstudien var tanken att hitta ett lättare material som skulle lösa det
här problemet. Programmet CES EduPack används för val av material men i detta projekt
utslöts programmet att användas på grund av tidsbrist. För vidareutveckling av den valda
konceptet rekomenderas att genomföra en djupare undersökning på material, samt väljas ett
material som kan uppfylla kravspecifikationen.
Att genomföra idégenereringen med individer som upplevet problemet var givande.
Idégeneringsmetoden 6-3-5 som används i detta projekt ansågs inte vara lämplig. Nästan alla
idéer var likartade därför sållades koncepten bort men en öppen diskussion på slutet av
sessioner funkade bättre. Fördelar och nackdelar med olika lösningar var något som
diskuterades under mötet.
Att välja en idé som referens var svårt. Dock togs det hänsyn till kundens önskemål angående
framtida innebandysarg och därför valdes konceptet 2 som baserades på en bowlingbana.
Att dela kravspecifikationen i två delar var en tanke som kom efter idégenereringen. En del
för självbyggande sarg och den andra delen för en manuell sarg. De krav och önskemål som
erhålls under förstudien sattes i kravspecifikationen i detaljerad nivå för att skilja dem åt. Att
dela kravspecifikationen var till stor hjälp vid detaljlösning, dock hjälpte QFD-matrisen till att
få en övergripande lösning tidigare i projektet.
För konceptval genomfördes två matriser för att se vilket koncept som uppfyller alla krav.
Vilket resulterade i att en självbyggande sarg var det optimala valet. Att välja två koncept var
ett beslut som erhölls efter delningen av kravspecifikationen.
I början av projektet var tanken att lösa alla problem och finna en lösning som skulle uppfylla
alla kriterier, men under processens gång var det lätt att förstå att alla områden inte skulle
hinnas med under projektets tidsram. Därför utvecklades enbart ett koncept det vill säga sarg
med hjul. Detta för att det var enklare att utveckla och implementera till följd av dagens
teknik och realiserbarhet. Det koncept som valdes bort tillföljd av projektomfatttning
utvecklas inom ett annat projekt.
Det utvalda konceptet visualiserades i form av skisser. Det som var svårt i den här delen var
att hitta en teknik som kan koppla ihop två funktioner med varandra, en drag och tryckkraft
skulle kunna samarbeta med varandra samtidigt. Genom att dra upp handtaget var tanken att
hjulet skulle åka ner i ett och samma arbetsmoment. En produkt som hade denna funktion
53
hittades, Bugaboo ram. Företaget ville däremot inte lämna ut produktinformation och därför
tog antaganden i funktionen vilket medförde att nya idéer föddes.
Möten med handledare och uppdragsgivare har varit av stor betydelse vid framtagning av
slutkoncept. Skiss delen var mer intressant då lyckades jag komma fram till smarta lösningar.
Även om den vinnande skissen inte liknar dagens sarger men kan uppfylla målet bra och jag
är också nöjd med resultatet.
54
5. Slutsatser och rekommendationer
Målet med projektet var att föreslå ett koncept som kan minska ställtiderna mellan olika
sporter, målet uppfylls genom att två föreslagna koncept godkändes av uppdragssgivaren. Ena
utvecklades mer än den andra det vill säga sarg med hjul. Lösningen minskar lyft som
förekommer i samband med förflyttning av sarg. Antalet sargdelar minskades och vikten
ökades med tanke på att sargsektioner skall vara lite längre och då med hjul. Unikt för
konceptet är att den kan användas som en resväska och att barn kan manövrera och montera
sargen. Unikt är också att denna lösning kommer att tydliggöra vart varje sargbit skall
placeras, både på plats och i förrådet med hjälp av olika färger på toppen av sargen.
Rekommendationer för vidareutveckling av projektet bör vara:
En förstudie kring dagens förråd behöver utföras då detta var utanför fokus i detta
projekt.
Utveckla en montering och demonterings process
En förstudie om magneter och golv för vidareutveckling av magnetbanan
Utföra materialval för konceptet
Skapa en 3D modell av konceptet
55
Tackord
Jag vill tacka Anders Holmquist och Jonas Kirvall som har varit min handledare på Karlstads
kommun. De har varit till stor hjälp under projektets gång med värdefull information och
infallsvinklar. Jag vill även tacka min handledare på Karlstads universitet, Lennart Wihk, för
den hjälp jag har fått under projektet.
56
Referenser
[1] Johannesson, H. Persson, J-G. & Pettersson, D. (2004). Produktutveckling: Effektiva
metoder för konstruktion och design. Stockholm: Liber AB.
[2] Eriksson, M. & Lilliesköld, J., 2012. Handbok för mindre projekt. 5 red. Stockholm: Liber
AB.
[3] Wikberg, NÅ., Ericsson, Å. & Törlind, P. (2015). Design - process och metod. Lund:
Studentlitteratur AB
[4] Economic (u.å.). Finansiell benchmarking – Vad är finansiell benchmarking?
[Elektronisk]. Tillgänglig https://www.e-
conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/finansiell-benchmarking [2017-03-09]
[5] Landqvist, J. (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder.
Stockholm: Carlsson Bokförslag.
[6] Michanek, J. & Breiler, A. (2007). Idéagentetn 2.0: en handbok i idea management.
Stockholm: Brain.
[7] Johansson, R. & Blom, H. (2009). Måttbok: måttuppgifter för fritidsanläggningar,
Innebandy. Sveriges kommuner och landsting. ISBN 91-7099-793-4. Stockholm:
Ordförrådet AB
[8] Innebnady butiken. Unihoc [Elektronisk]. Tillgänglig
https://www.innebandybutiken.se/sv/varumarken/unihoc.html [2017-06-09]
[9] Renew Group Sweden AB, [Elektronisk]. Tillgänglig http://renewgroup.se/ [2017-06-09]
[10] Simab sport AB (2013). Egna konstruktioner med hög kovalitet [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.simabsport.se/Foretaget. aspx [2017-06-09]
[11] Norin, M. Swerink sport rinksystem. Om företaget [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.swerink.se/om-foretaget/ [2017-06-09]
[12] IFF. One world - one ball [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.floorball.org/default.asp?sivu=171&alasivu=25&kieli=826 [2017-06-15]
[13] Innebandybutiken. Innebandysarg Jolly [Elektronisk]. Tillgänglig
https://www.innebandybutiken.se/sv/artiklar/innebandysarg-jolly-vit.html [2017-03-10]
[14] Brunswick Bowling and Billiards Corporation (March 2000). Automated BallWall System
[Elektronisk].Tillgänglig
http://www.brunswickbowling.com/downloads/support/BB_Service_Automated-Ballwall-
Service_17900280.pdf [2017-04-01]
57
Figurförteckning
Figur 2. QFD matrisens uppbygnad.
Figur 3. Elimineringsmatris efter Paul och Beitz.
Figur 4. Relativ beslutsmatris enligt Pugh.
Johannesson, H. Persson, J-G. & Pettersson, D. (2004). Produktutveckling: Effektivametoder
för konstruktion och design. Stockholm: Liber AB.
Figur 5. Placering av funktionärer.
Figur 6. Lämpliga mått ör innebandyplan.
Tabell 1. Mått och markeringar
Tabell 2. Lämpliga mått på förråd.
Johansson, R. & Blom, H. (2009). Lämpliga mått för innebandyplan, Sveriges kommuner och
landsting[SKL]. 2009. Måttbok: måttuppgifter för fritidsanläggningar, Innebandy. Sveriges
kommuner och landsting. ISBN 91-7099-793-4
Figur 31. Bugaboo ram
https://www.google.se/search?q=bugaboo+ram&tbm=isch&source=lnms&sa=X&ved=0ah
UKEwi8_ey82vTTAhWGjywKHSFHCnMQ_AUIuwEoAQ&biw=1517&bih=777#imgrc=crD-
QdQ0Dw9WyM:
Figur 41. Dagens monteringsprocess för innebandysargen.
Floorball rink [Elektronisk]. Tillgänglig http://reactorfloorball.com/wp-
content/uploads/2011/03/Rink-Premium-svenska-ej-pris.pdf [2017-05-20]
Muntliga källor
SimAB sport , tillverkare av sportutrustning
Swerink, tillverkare av sportutrustning
IFF (international Floorball Federation)
SIBF(Svenska innebandyförbundet)
Karlstads universitet, innebandy ledare
Hertzöga sporthall, innebandy ledare
Gjutaren sporthall, Hallansvaring
Vålbergsporthall, innebandy ledrae för barn och unga
Tvingvallahallarna, sporthalls chef
Bilaga A
Projektplan Examensarbete
Samira Ghafari
Högskoleingenjörsprogrammet Innovationsteknik och Design
Bilaga A
Bilaga A- Projektplan
1.Bakgrund
Projektet är ett uppdrag från Karlstads kommun, då de har upplevt stor behov av en flexibel
sporthall som kan användas dygnet runt. Detta skulle vara en bra fysisk mötesplats för
ungdomar, eftersom rörande aktiviteter hos barn och unga har minskat och de flesta
träffpunkter omvandlats till en digital mötesplats. Detta ger ett rikt social liv men däremot
kan vara ohälsosamt.
Det finns många olika sporthallar idag som är inte flexibla och kommunen vill att öka
användningen av dessa, samt uppfylla ungdomars behov av platser. Ett av de problem som
kan lösas för att ha en flexibel sporthall är att minska ställtiderna vid byte av olika sporter.
Innebandysargen är en av de utrustningar som tar längre tid att ta fram och tillbaka. Just nu
behöver uppdragsgivaren hjälp med att hitta smarta lösningar som kan lösa problemet.
Referensdokument:
● Kurs- PM
● Uppragsbeskrivning, Karlstads kommun
● Eriksson & Lillesköld, 2005: Handbok för mindre projekt. Malmö
● Johannesson et al, 2004: Produktutveckling - effektiva metoder för konstruktion och
design
3. Mål
Målet med projektet är att kunna tillämpa designprocess och produktutvecklings kunskap för att
presentera ett förslag för framtidens innebandy sarg. Förslaget ska kunna minska ställtiderna mellan
olika sporter, detta leder till ökad användning av hallen.
Andra målet med projektet är att redovisa arbetet muntlig i vecka 22 och sammanfatta det i en
akademisk rapport. Utställning skall också utföras i vecka 22.
Bilaga A
4. Avgränsningar
Nedan följer några avgränsningar i projektet:
● Arbetet ska inte innehålla utveckling av läktarna.
● Materialval till golvet skall inte utföras. Detta kan lämnas till vidareutveckling.
● Skall kunna komma på lösning för hur man bygger upp/plockar ner sargen snabbt.
● Under möte med uppdragsgivaren bestämdes att de sex viktigaste bollsporterna skall
finnas i hallen. (Innebandy, tennis, basketboll, volleyboll, handboll och badminton)
● Det räknas med att de slutliga lösningar ska inte konstrueras utan stannar på idé-nivå.
● Mer fokus på innebandy sargen som medför längst ledtider.
● Ingen ekonomisk budget kommer att ställas upp
● Utveckling av tillhörande utrustningar är inte aktuellt just nu och kan utföras i det
nästa projektet.
Bilaga A
5. Kontaktuppgifter
Tabell 1 - Kontaktuppgifter för organisationen i projektet
Roll Namn Organisation Telefon E-post Adress
Uppdragsgivare Anders
Holmquist
Karlstads
kommun
070-001 89 57 [email protected] Karlstads kommun
Kultur- och fritidsförvaltningen
Västra Torggatan
26, 652 24 Karlstad
Uppdragsgivare Jonas Kirvall Karlstads
kommun
054-540 24 31 [email protected] Karlstads kommun
Kultur- och
fritidsförvaltningen
Västra Torggatan
26, 652 24 Karlstad
Handledare Lennart
Wihk
Karlstads
universitet
054 700 21 69 [email protected]
Examinator Leo de Vin Karlstads
universitet
054-7002544 [email protected]
Projektledare Samira
Ghafari
Karlstads
universitet 070-520 18 55 [email protected] Hagagatan 1
652 20 Karlstad
Bilaga A
5. Projektmodell
Tabell 2 – Projektmodell
Projektfas Milstolpar Grindhål Färdigdatum Ansvarig
Projektplan Avstämning UG 2017-02-03 Samira
Inlämning
Projektplan
2017-02-06 Samira
Projektplan godkänd Examinator
Förstudie 2017-03-09 Samira
Kravspecifikation Presentera
kravspecifikationen
för UG
2017-03-10 Samira
Produktspecifikation
godkänd
Uppdragsgivare
Handledare
Inlämning av
rapport
Metodikdel
2017-03-20 Samira
Rapport metodikdel
godkänd
Examinator
Konceptval Presentera för UG 2017-03-29 Samira
Konceptval godkänd Uppdragsgivare
Slutredovisning Presentation och
utställning
Vecka 22 Samira
Rapport Rapport klar Vecka 22 Samira
Rapport godkänd Examinator
Opponering Delta i opponering Vecka 23 Samira
Bilaga A
7.Kommentarer till tidsplan
För att strukturera projektet gjordes en WBS (Work Breakdown Structure), (Se figur 1). Där
bröts alla moment ned som ansågs nödvändiga för projektet. Sedan gjordes ett Gantt-schema.
Detta delades upp i 3 olika faser; startfas, genomförande och slutfas. Det finns inga
detaljerade moment under varje fas (se figur 2). Detta för att det är svårt att veta hur lång tid
varje fas kommer ta. Så tidsplanen är preliminär och kommer att revideras under projektets
gång.
Projektmodellen visar milstolpar, grindar och färdiga tidpunkter. Detta kommer troligtvis
förändras med hänsyn till uppdragsgivarens schema.
Bilaga A
8. Riskbedömning
Nedan följer en riskanalys bedömning på de problem som kan uppkomma under projektets
gång. Sannolikhet och konsekvens får skalorna från 1-5 där 1 är lägst sannolikhet och 5 är
högst.
Tabell 3 - Riskbedömning
Riskbeskrivning S K R(S*K) Åtgärd
Tidsbrist 3 5 15 Följ schema i detaljerade
Sjukdom 2 3 6 Justera tid
Dokumentation försvinner 2 5 10 Säkerhetskopiera på olika säkra enheter
Rapporten inte blir klar i tid 4 4 16 Börja skriva rapporten i tid eller lämna
den vid andra tillfälle
Idébrist 2 4 8 Idégenerering med grupp
Brist på material 2 4 8 Hjälp från skolan
Tidsplanen fel planerad 2 5 10 Uppdatera tidsplanen, pulsmöten
regelbundet
S: Sannolikhet
K: Konsekvens
R:Riskfaktor
Bilaga A
9. Dokumenthantering
Alla dokument laddas upp på Google Drive samt på itslearning för att minska risken för
dokument förlust. Dokumenterna kommer också att skrivas och sparas på min privata dator.
Inlämningar kommer att namnges enligt nedan:
Dokumentnamn_Förnamn_Efternamn_version_01_(Datum)
Bilaga A
Figur 1 - Work Breakdown Structure (WBS).
Bilaga A
Figur 2. Gantt-schema.
Bilaga A
Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning
Sid ()
KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Karlstad 2017-02-01
Anders Holmquist
Förstudiebeställning
Beställarens beskrivning av bakgrund,
mål och syfte för förstudien – kopplat till
vision, strategisk plan, verksamhetsmål
och värdegrund.
Bakgrund och syfte med det tänkta projektet
Bakgrund
Behovet av mötesplatser för barn och unga är stort men utformningen av dessa platser har
förändrats. De traditionella spontanidrottsplatserna och fritidsgårdarna minskar och
mötesplatser på internet utvecklas hela tiden. Trots den kraftiga ökningen av ungdomars tid
online så finns det ett stort behov av fysiska mötesplatser. Detta behov finns både utifrån ett
folkhälsoperspektiv och från ungdomarna själva. Det ska finnas en flexibilitet i utbudet och en
möjlighet att utföra aktiviteten efter behov och tid. Ledtiderna mellan det uppkomna behovet
och utförandet minskar hela tiden i takt med att de tekniska lösningarna som visar
tillgängligheten blir fler och fler.
I kommunen finns idag relativt många anläggningar för spontanidrott och kommunen försöker
att möta medborgarnas förändrade motionsvanor. Men med en ökad flexibilitet både när det
gäller utformning, innehåll och öppettider av nya hallar så kan dessa nya vanor mötas till än
högre grad. Kartläggning i andra kommuner visar att nya hallar som byggs följer samma
traditionella mönster gällande utformning som de senaste 10-20 åren. De stora förändringarna
ses främst i utvecklingen av sidoutrymmen, profilering mot vissa idrotter som är starka på
orten samt energisparande åtgärder för drift av anläggningarna.
Det efterfrågas mötesplatser för olika aktiviteter och här har sporthallarna en viktig funktion
att fylla. Sporthallarna fungerar redan idag som mötesplatser för ungdomar. Men med en mer
flexibel lösning på sportahallens uppbyggnad så går det att utnyttja hallen för fler aktiviteter
och under en utökad del av dygnet.
Aktuell forskning gör gällande att ungdomar vill ha ställen att hänga på och att en modern
utformad sporthall med sådana biutrymmen kan vara en modern mötesplats.
Majoriteten av de befintliga anläggningarna är idag byggda för ett fåtal bollidrotter och
behovet att anpassa dessa äldre hallar till nya idrotter ökar. Över tid så pågår det också
förflyttningar av deltagare mellan idrotter och dessa nya behov är svåra att ta hand om i
Bilaga A
dagsläget. För att tillgodose sådana förflyttningar av utövare samt att ha en flexibilitet för nya
inomhusidrotter bör nya hallar vara av multifunktionstyp.
Mål och syfte
Syftet med utredningen är att hitta nya lösningar för mer flexibla sport- och idrottshallar. Den
här delutredningen ska finna lösningar på hur man kan minska ledtiden i samband bytet av
olika idrotter vid träning och matcher. Som exempel tar det idag ca 20 minuter att ta fram och
tillbaka en innebandysarg i samband med en grupps träning eller match. Det innebär att stora
delar av träningstiden försvinner om laget bara har en timmes träningstid. Alternativt att
kommunen måste dela ut längre träningstiden och det ger följdeffekten att förre lag kan träna.
Med en mer automatiserat lösningen skulle fler idrotter kunna samlas i samma hall och
kunskapen om hur materialet skall monteras måste inbyte vara så hög. Vi tror också att med
en automatiserad lösning kommer slitaget på materialet att minska vilket leder till ett minskat
underhåll och färre reinvesteringar. Vi söker också lösningar som gör att hallen kan användas
för spontanidrott på obokade tider, gärna dygnet runt. Detta skulle innebära att
utnyttjandegraden för kommunens sporthallar skulle öka.
Effektmålet med ett lyckat projekt är att Karlstad kommun kan ta fram en ny typhall för sin
inomhusverksamhet.
Förväntat resultat och arbetssätt
Ungefärlig tid för det tänkta projektet
Förstudien beräknas vara klar 30 april 2017?
Beställare av projektet
Anders Holmquist och Jonas Kirvall, kultur- och fritidsförvaltningen på Karlstad Kommun
Projektledare
Samira Ghaffari, Karlstad Universitet
Krav på dokumentation och presentation av förstudien
Utredningen skall dokumenteras skriftligen och redovisas för beställarna, ledningsgruppen
och nämnden på Kultur- och fritidsförvaltningen.
Ungefärlig budget
I dagsläget finns det ingen budget tillsatt för utredningen.
Krav och avgränsningar
Utredningen skall visa på en modern och tekniskt hållbara logistiklösningar. Hållbar både när
man ser på material, energiförbrukning, återvinning och utnyttjande. Aktuella idrotter som
kan samsas i en sådan hall kommer att specificeras i samtal med projektledaren.
Som avgränsning ser vi att Sporthallen ska minst vara en spelyta på 20x40 meter och det ska
finnas läktarkapacitet på minst tre sidor av hallen.
Beroenden till andra projekt
I dagsläget finns det inga beroenden till andra projekt. Men då det planeras många nya
Bilaga A
sporthallsprojekt i Karlstad kommer utredningens resultat att vara av intresse för dessa
framtida projekts utformning.
Krav på arbetssätt och organisation
Utredningen kommer att utföras av Samira Ghaffari på Karlstad Universitet med stöd av
Anders Holmquist och Jonas Kirvall på kultur- och fritidsförvaltningen på Karlstad kommun.
Regelbundna avstämningsmöten skall hållas mellan utföraren och beställaren. Den
akademiska ledningen av projektet står Karlstad Universitet för.
Resultat
Projektet ska presentera ett eller flera förslag på moderna och flexibla sport och idrottshallar. Samt en
ungefärlig budget för att bygga sådan hall.
Utredningen skall dokumenteras skriftligen och redovisas för ledningsgruppen och nämnden
på Kultur- och fritidsförvaltningen.
Bilaga A
Bilaga 2: Kurs PM Senast
uppdaterat 2017-01-31
KursPM
Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design
MSGC12 - vt 2017 - 22,5 hp – anmälningskod 27316
Generell information:
Kursens syfte är att studenten skall:
- tillämpa ett ingenjörs- och industridesignmässigt arbetssätt i ett produktutvecklingsprojekt,
eller ett produkt- och tjänsteutvecklingsprojekt.
- utföra ett självständigt arbete och presentera detta skriftligt och muntligt samt genomföra
en kritisk bedömning av andras arbeten.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- identifiera, formulera och avgränsa problem
- tillämpa kunskaper och färdigheter som inhämtats under studietiden, på problem inom det
valda området
- självständigt planera, genomföra och dokumentera ett produktutvecklingsprojekt eller
produkt- och tjänsteutvecklingsprojekt
- på ett målgruppsanpassat sätt presentera resultatet skriftligt och muntligt
- dokumentera den egna arbetsinsatsen i en rapport enligt ingenjörsmässig och vetenskaplig
praxis
- granska och ge synpunkter på produktutvecklingsprojekt eller produkt- och
tjänsteutvecklingsprojekt samt kunna bedöma motsvarande synpunkter på eget arbete.
Kursen innehåller:
- enskilt arbete
- handledning
- delredovisning
- slutredovisning (muntlig och skriftlig) - utställning
- opponering på annan students rapport.
Examination
Examinationen sker genom obligatorisk närvaro och aktivt deltagande i delredovisning,
muntlig slutredovisning, opponering, examensutställning samt att arbetet dokumenteras i form
av skriftlig rapport.
Bilaga A
För att bli godkänd på kursen krävs:
- Godkänd projektplan
- Godkänt metodkapitel
- Genomförd delredovisning och närvaro vid delredovisningsseminariet
- Projekt av tillräcklig omfattning (motsvarande 22,5 hp)
- Närvaro vid slutseminarium och genomförd slutredovisning
- Genomförd utställning, vanligtvis i anslutning till slutredovisningen
- Fullständig slutrapport inlämnad i tid till respektive opponeringstillfälle
- Godkänd opponering och inlämnad opponeringsrapport
- Kompletterad rapport efter opponering inlämnad efter opponeringstillfälle på Itslearning
med kommentarer och svar på framkommen opponering enligt nedanstående datum för
respektive examinationstillfälle.
Översikt av proceduren i startfasen
Nedanstående text inkluderas för att ge studenten ett intryck av proceduren i startfasen:
- Studenten ansvarar själv för att hitta ett lämpligt examensarbete.
- Blanketten ”anmälan om examensarbete” lämnas in, i normalfall innan kursstart. Kan
studenten inte lämna in blanketten innan kursstart då ska den kontakta kursansvarig lärare. -
Det skriftliga eller muntliga uppdraget ska utvecklas till en projektplan. Man ska då akta sig
för orimliga sekretesskrav eftersom enbart den offentliga delen av arbetet/rapporten ligger
till grund för examination.
- Examinatorn godkänner projektplanen när projektplanen anses ge studenten tillräckligt bra
vägledning under genomförandefasen av projektarbetet. Godkänd projektplan krävs inför
delredovisningen.
- Även innan projektplanen blir godkänd brukar det vara möjligt att påbörja vissa aktiviteter
så som litteraturorientering eller förstudie.
- Inför delredovisningen ska en första version av metodkapitlet lämnas in.
Bilaga A
Att tänka på inför examination av rapporten
När ni lämnar in er rapport för opponering påbörjar examinationsprocessen av rapporten.
Det betyder bland annat:
- En rapport som inte godkänns för opponering blir underkänd.
- Om rapporten inte redigeras inom angivna tidsramar efter opponeringen examineras
versionen som inlämnades inför opponeringen vilket vanligtvis innebär stor sannolikhet att
den blir underkänd.
När ni lämnar in en rapport för examination anses handledningen vara avslutad. Då har ni
således inte längre rätt till handledning även om rapporten skulle bli underkänd.
Efter inlämning av en rapport för examination blir utgången antingen godkänd eller
underkänd.
- Om rapporten är godkänd kan examinatorn ändå rekommendera vissa förbättringar, men
det är i så fall upp till studenten att bestämma om den vill genomföra en sådan ändring. - Om
en rapport endast kräver mindre redaktionella ändringar (så som något störande stavfel eller
ett översättningsfel i titeln/abstract) kan examinatorn kräva att de åtgärdas (inom en angiven
tidsram). Uteblir den redigerade rapporten blir utgången underkänd. - En rapport som kräver
fortsatt projektarbete eller innehållsmässiga ändringar, innehåller slarv, eller som saknar
akribi blir underkänd.
- När rapporten är godkänd ska studenten ladda upp den på DIVA då det är nödvändigt för
att resultatet kan registereras i Ladok.
Bilaga B
Bilaga B- Materialfakta I den här delen presenteras olika materialegenskaper som används i sarger.
Aluminium
Al är ett metalliskt grundämne med atomnummer 13. Det är en lättmetall. Det är den
vanligaste metallen i jordskorpan och det tredje vanligaste grundämnet, efter syre och kisel.
Samtliga av aluminiums egenskaper står för följande [1]:
Låg vikt- densiteten för aluminium är 2,7 kg/dm3
Hög styrka- aluminium har en sträckhållfasthet på mellan 70 och 700 MPa beroende på
legeringstillstånd och bearbetning. Det normala är att den ligger på mellan 200 och 300 MPa.
E-modulen (styvheten) är på 70 GPa och är en tredjedel av stålets.
Lätt att forma- aluminium kan bearbetas på många sätt: valsas, pressas, dras, smidas och
gjutas. Den mest utmärkande egenskap i jämförelse med andra metaller är möjligheterna till
extrudering. Utan stora investeringskostnader kan man skräddarsy profiler med integrerade
funktioner.
Lätt att sammanfoga- aluminium kan sammanfogas med traditionella metoder som
svetsning, lödning, limning och nitning.
Korrosionsbeständig- aluminium är mycket korrosionsbeständigt i neutral miljö, men i
kombination med andra metaller skall man vara försiktig för att undgå galvanisk korrosion.
Elektrisk ledande- aluminium har mycket god elektrisk ledningsförmåga, dubbelt så god
som koppar per viktenhet och används i praktiskt taget alla högspänningsledningar.
Värmeledande- Värmeledningsförmågan är mycket god och aluminium används i alla slags
system för värmeväxling. Aluminium varmpressas för att skapa material som tål hög
belastning.
Aluminium är tätt - Aluminium är mycket tätt och lämpar sig därför gott till
förpackningsändamål.
Återvinningsbart- Aluminium lämpar sig särskilt för återvinning. Energiförbrukningen är
bara 5 procent av det som går till framställningen av primär aluminium.
Energiupptagande- Aluminium används ofta i crashboxar till personbilar.
Nackdel:
Om metallen utsätts för PH-halter mellan 4 och 9 skapas då en skydd i form av passiv
oxidfilm som skyddar materialet. Utanför dessa gränsen kan Aluminium korroderas.
Legerande aluminiumhar är mest belägen att korrodera fortare än rent aluminium. Samt att det
korroderar fortare vid en legering med koppar.
Bilaga B
Notabelt är att den passiva oxidfilmen eller aceater som bildas på ytan gör aluminium
resistent mot såväl svavelsyra, nitrat och ättiksyra, men att kontakt med andra metaller kan
skapa korrosion, särskilt i fuktiga miljöer eller i samband med upprepad friktion [2].
Plast
Plast är ett material med många goda egenskaper som stark, tålig, flexibel, anpassningsbart,
lätt och kostnadseffektiv. Plasten har många olika fördelar i förhållande till andra material.
Plasten varken rostar eller ruttnar och kräver lite underhåll. Materialet är motståndskraftigt
mot både vatten och många kemikalier, vilket medför minskat slitage och ökad livslängds.
Med plast kan man tillverka komplicerade former i ett moment, vilket sparar både energi och
pengar. Plastens egenskap kan ändras och förstärkas med olika tillsatser t.ex.
friktionsnedsättare, färgkoncentrat, ljusstabilisator, antistat, armerings och flamskyddsmedel.
Med val av rätt plast på rätt plats kan produkten bli snygg, hållbar och funktionell [3].
En översikt över polymera material visas nedan:
Figur 1. Översikt över polymera material.
Bilaga B
Grundläggande definitioner:
Polymer: Byggd av kemiska föreningar som består av långa kedjor oftast av organiska
molekyler t.ex. gummi, kautschuk och cellulosa [4]. De är amorfa eller delkristallina.
Termoplaster:
Polymeren är uppbyggd av linjära eller förgrenade molekylkedjor.
Det blir mjukare när man värmer dem och kan omformas.
De är amorfa eller delkristallina.
Härdplaster:
Uppbyggd av tredimensionell nätverks molekyl med tätt tvärbundna kedjor.
Sönderdelas vid höga temperatur.
Kan inte omformas, de är ofta styvare och hårdare än termoplaster.
Elaster:
Uppbyggd av nätvärksmolekyl med glest tvärbundna kedjor
Sönderdelas vid hög temperatur.
De är extremt elastiska
Tillsatsämne:
Detta för att förbättra polymers egenskaper t.ex. fyllmedel, jästmedel, fiberarmering,
mjukningsmedel, brandskyddsmedel.
Plast:
plaster= polymer + tillsatser
Plast egenskaper jämfört med metaller [5]:
God formbarhet
Låg densitet
Låg styvhet
Lågstyrka
Hög värmeutvidgning
Bra korrosionsbeständigthet
Låg E-modul
Nackdelar:
dålig ledare
Återvinning av plast går genom denna process [6], [7]:
1. Källsortering av användaren
2. Insamling och grovsortering
3. Fraktionering, finsortering, tvättning och torkning av plasten (finsortering av hårda
och mjuka plaster görs med luftmetod, där man blåser bort mjuka plaster av den hårda)
4. Säkerställning av plasten med tillsatser som stabilisering och blandbarhet
Återvinning och dess fördelar
Minskar negativ miljöpåverkan
Bilaga B
Minskar oljeberoende
Ingen deponering
Helt nedbrytbar
Nackdelar med plaståtervinning:
Dyrt material
Mekaniska egenskaper
ABS - plast
ABS är en amorf sampolymer. Den används i vardagsprodukter som till exempel
hushållsredskap, kåpor, telefoner, dammsugare, medicinsk utrustning, logistika lösningar,
inredningsdetaljer i bilar, småbåtar.
Man kan styra egenskaper hos ABS genom att blanda den med visa konstruktion plaster.
Polycarbonate (PC) eller polyester (PBT) är vanliga blandningar. Dessa blandningar görs att
priset sänker ned jämfört med ren Polycarbonate eller polyester.
PC/ ABS blandningar resulterar i ett material med bra flyt arbete och bättre temperatur och
UV resistens. PBT/ ABS blandningar ger bättre kemikaliebeständinghet och
dimensionsstabilitet vid höga temperaturer. Plasten kan återanvändas med 99% renhet[8], [3].
De olika egenskaper för ABS-plast står för [8], [3]:
Låg vikt
God hållfasthet
God formbeständighet
Låg produktionskostnad
Goda mekaniska egenskaper
Slag och värmetålig
Känslig för oxiderande ämne och UV- ljus
Lätt att infärga
Relativ kemikalietålig
Absorberar inte fukt
Formstabil under belastning
Bra elektrisk isolering
Går att lackera
Polypropen PP
Polypropylen är en av de vanligaste termoplaster som betecknas med PP. Det är också näst
största Plasten efter LDPE på marknaden. Man kan blanda polypropen med elastomerer (t.ex.
EPDM), kan fylla den med talk (krita) eller armerad den med glasfiber. På så sätt kan man få
fram fler kvaliteter med vitt skilda egenskaper, än hos någon annan plast. Vissa kvalitéer av
polypropen klarar 140 °C kortvarig topp och 100 °C kontinuerligt temperatur och kan därför
klassas som konstruktionsplaster [8].
Användningsområde: kemiutrustning, laboratorieartiklar och hushållsdetaljer [3].
Egenskaper[8]:
Låg densitet men samtidigt hög hållfasthet
Bilaga B
Låg pris
Absorberar inte fukt
God slagseghet och styvhet
Mycket lösningsmedeltålig
Utmattnings beständighet
Dålig reptålighet
Spröd i kyla (glasomvandlingstemperatur är mellan -10 till -20)
Dålig UV- beständighet
Glasfiber
Glasfiber tillverkas genom att glas i smält form dras ut till långa fiber. Materialet kan
användas till alla typer av tillämpningar både som armering i termoplaser och härdplaster.
Andra användningsområdet är i marina tillämpningar, båtar, fordonsindustrin och
byggindustrin [9].
Egenskaper för glasfiber är [10]:
Hög styvhet
Mycket höga dragbrottgränsen (Den är 1000–4000 MPa och brottöjningen är ca 2 %)
Oförändrad hållfasthet (mellan 0° C och cirka 300° C)
Hög dimensionsstabilitet, den töjer och krymper inte. Maximal töjning för varje fiber
är 2,5 %.
Hög termisk ledningsförmåga
Absorberar inte fukt
God isolator
Genom armering med glasfiber kan volymen på en produkt reduceras vid samma
hållfasthetsvillkor.
Glasfiber finns i olika kvalitéer beroende på ingående beståndsdelar i ursprungsglaset,
framställningssätt och användningsområde. Nedan följer de tre typer av glasfiberkvalitéer [9]:
E-glas
E-glas är den i särklass vanligaste glasfiberkvalitén. Den utvecklades från början för elektrisk
isolering. Den använs i båtrenovering och byggd av surfboard eller andra små ändamål.
Hållfastheten.
S-glas
S-glas har bättre draghållfasthet än E-glas. Andra beteckningar på glasfiber med liknande
egenskaper är R-glas och T-glas. Draghållfastheten är ca 4400MPa och E-modulen är ca
85GPa. Detta innebär att S-glas har hög töjbarhet på ca 5,5% töjgräns vid brott. Detta gör att
S-glas är lämpligt som armering i kompositlaminat där man eftersträvar hög töjbarhet i
kombination med hög hållfasthet. Priset på S-glas, R-glas och T-glas är lika högt som för
billigare kolfiberkvalitéer men finns tillgängligt i mindre kvalitéer och är sämre.
C-glas
Bilaga B
C-glas är en glasfiberkvalité med extra hög resistens mot kemikalier och vatten. Fibern
återfinns främst i ytmattor som utnyttjas för att ge laminat, oftast armerade med E-glas, och
har bättre skydd mot kemikalier och fukt. Ytmattan lamineras då som ett yttersta skikt mot
laminatets utsida eller mot laminatets gelcoatlager.
Bilaga B
Refrenslista
[1] Aluminium egenskaper [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.aluminiumriket.com/sv/egenskaper/egenskaper.php [2017-03-23]
[2] Redaktionen i nyheter, (7 juli 2011). Aluminium – världens vanligaste metall
[Elektronisk]. Tillgänglig http://ravarumarknaden.se/aluminium-varldens-vanligaste-
metall/ [2017-03-23]
[3] Plast allmän fakta [Elektronisk]. Tillgänglig http://plastformning.se/materialval [2017-03-
23]
[4] KFC. Vad är en polymer [Elektronisk]. Tillgänglig https://spa.merinfo.se/question/vad-ar-
en-polymer [2017-03-23]
[5] Nationalencyklopedin, plast [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/plast [2017-03-23]
[6] Recycling. Plaståtervinning [Elektronisk].Tillgänglig http://www.exrecycling.se/ [2017-
06-15]
[7] FTI - förpacknings och tidnings insamling [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.ftiab.se/182.html [2017-06-15]
[8] Bruder, Ulf (2013). En plast handbok för alla[Elektronisk]. ISBN 978-91-637-3182-
2Tillgänglig
http://www.ikem.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=7f1533e4-4ad2-
48f3-86df-221b8743fc9c&FileName=Bok_Vart-att_veta_Plast.pdf
[2017-03-23]
[9] Armeringsfibrer [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.carbontrikes.com/komposit/fibrer.htm#_Toc46487822 [2017-03-23]
[10] Owens corning Sweden AB. Vad är glasfiber[Elektronisk]. Tillgänglig
http://gazechim.se/wp-content/uploads/2015/02/info_glasfiber_sve.pdf
Bilaga B
Figurförteckning
Figur 1. Översikt över polymera material
http://lotsen.ivf.se/?path=/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Polymerer.html
Bilaga C
Bilaga C- Enkätundersökning och
intervjuer
Bilaga C
Intervjuer
Intervju med innebandyledare, Vålberg sporthall
Har du byggt sargen någon gång?
Ja, mest här i Vålberg sporthall men har också byggt i Tingvallahallarna, Gjutaren sporthall och
några stycken till. Han fortsätter att Tingvallahallarna har en modernare sarg jämför med
Vålberg sporthall.
Hur lång tid tar det att bygga sargen? hur många behövs för att bygga den?
10 min med barn och föräldrar
upplever du några skador eller smärtor p.g.a. arbetet?
Nej, bara när någon hoppar över sargen.
Skulle du vara intresserad av en självbyggande eller en automatisk sarg?
Vi hyr hallen och om man ska ha någonting självbyggande då måste man äga hallen. För vår
del spelar ingen roll och detta är inte aktuellt men låter ganska häftigt.
Vad har du för önskemål om framtidens innebandysarg?
Att sargen är:
från lättare och billigare material
att man får reklamen direkt i sargen.
att man har någon del av sargen som är flexibel så att kunna böja den.
En sarg har fyra hörn men om vi ska ha två planer då behöver vi 8 hörn då kanske ska
man ha flera bitar så att kunna böja de. Det blir antingen rakt eller böjd.
Vad tycker du om infästningar, behövs det att bli bättre?
Det är bara hona och hane och det är enkelt. Barn kan även fixa det själva. Den är även hållbar.
Henrik tycker att konstruktionen är lika för alla oavsett materialen.
Frågan om vagnen fick svaret att den är stabil som det ska vara så att inte välter.
Bilaga C
Intervju med innebandyledare, Hertzöga sporthall
Johan har varit ledare och tränare under 25 år. Vid ett samtal med honom fick lite information
och synpunkter om den nya sargen. Information som erhålls under kort intervjun finns nedan:
sargen som används i Ilandaskolan är av typ Rantzowz sarg som är ganska ny (2år). I
Ilandaskolan byggs ofta sargen och detta tar träningstiden.
Bygget av sargen tar ca 5 min om man är 6 personer (vuxna).
Infästningar är lika som gamla modellen och han ser inga svårigheter. Man förstår
produkten lätt att hur ska man montera den.
Han har inte hört att någon fick skada p.g.a genom att bygga den nya modellen.
Han har byggt sargen i Ilandaskolan och andra stället.
Materialet tyckte han det är lätt och ofta tar vagnen 2 personer. En som står på sidan om
vagnen och den andra på fram sidan.
Han har upplevt inga problem med att få sargbitarna på/av vagnen.
Han var intresserad av en automatisk sarg som minskar ställtider. Fast han undrade om
lösningen kan fungera på delplan. För spelplanen delas ibland i t.ex mindre två delar för att mer
grupp kan spela samtidigt.
Bilaga C
Intervju med hallansvaring till Gjutaren sporthall
Lennart är Gjutarens hallansvarig som byggt sargen mest där. Sargen är av typ Rantzwns sarg
med 60 element och två vagnar. Information från intervjun följer nedan.
Sargen är ganska ny, han köpte sargen för 3 år sedan från företaget Simab sport AB i
Göteborg. Eftersom de har köpt gamla sargen därifrån så kontaktade de igen för att
beställa ny sarg för både match och träning. Han fortsätter att sargen tillverkas i Sverige.
Från dagen han beställde sargen tills han fick det tog nästan sex veckor.
Den är lättare jämfört med gamla sarger.
Han tyckte att alla förråd som de har är små och sargen behöver mer plats. I förrådet
hade de både målburar och sargen. Detta tyckte han att det är stort problem för de. För
sargen har två vagn och tar mer plats även om de kurvorna stod på golvet inte på
vagnen.
Eftersom sargen plockas upp och ner nästan varje dag så kommer att slitas snabbare.
Om en automatisk sarg tyckte han att detta skulle vara bra för Tingvallahallarna. För
där står sargen hela tiden. Han fortsätter: I Gjutaren spelar vi både handboll och
innebandy och behövs att flytta sargen hela tiden.
Efter att jag har frågat honom om önskemålet för framtidens innebandysarger så tyckte
han att har inga speciella önskemål utan att ska försöka att lyssna på föreningar och att
de har lätt med att lyfta fram/av grejor för arenan och mest för ungdomsmatch då skulle
det vara lätt för allihop. Det är föräldrar som hjälper till att bygga sargen.
En lösning som minskar tiden var tidsplaneringen som de har kommit på. I vanligt sätt
hade de t.ex. träning för handboll från klockan 17-18 sedan 18-19 för innebandy och
19-20 handboll. Då man är tvungen att bygga sargen varje gång. Men om de har t.ex
måndag hela kvällen (17 - 22:30) innebandy då behövs att bygga sargen bara en gång
det vill säga första gruppen bygger den. Sargen står hela tiden fram tills sista grupp som
sedan ska plocka isär den.
Om material för nya sargen tyckte han att den är mycket lättare jämfört med den gamla
sargen som de hade i Gruvlyckan. Den var tung och behövde 4-5 personer för att kunna
få ut vagnen. Med nya sarger finns möjligheten att en vuxen person kan dra vagnen
ensam.
Nya sarger är mycket lättare att laga jämfört med de andra.
Han tyckte onödig med reklam i sargen för det spelas matcher kanske två gånger per år.
Om infästningar som används i nyare sarger tyckte han att de är både enkel och hållbar.
Om gummistroppar går sönder så kan man byta de lätt. Han tyckte att klämrisken
minskades i de nya sarger.
Bilaga C
Figur1. Innebandysarg i Gjutaren sporthall.
Bilaga C
Intervju med innebandyledare, Karlstads universitet
Ett möte arrangerades i Karlstads universitet med en innebandyledare. Personen har erfarenhet
av montering och demontering av innebandysarg. Denna intervju utfördes efter
enkätundersökningen och handlar mer om olika idéer för dagens problem med innebandysarg.
Varför hörndelar är ett problem just nu? Kan orsaken vara storlek och den höga vikten?
Ja, de är klumpiga och om det inte finns något regler för sargens utseende kan den här lösningen
vara intressant att man delar hörnen i två lika delar, se Figur 2. Delningen ska vara fint. En boll
som träffar i någonting som är ihopsatt är inte säkert om det studsar tillbaka samma väg kanske
studsar ut. Genom att dela sargdelen så ökar man volymer man får fler delar fast med mindre
storlek. Då får man en produktion effektivitet genom att man får högre volym och man får ner
kostnaden.
Hörndelar står ofta på golvet och inte i vagnen. I dagsläge finns fyra hörn per sarg men om detta
blir 8 stycken så borde vikten minska. Det går även fortare att köra de med vagn istället för att
bära de. I nuläge finns två vagnar för sarger men man kan ha även fler vagnar en till för
hörndelar. Kostnaden kan öka med att ha fler vagnar men kostnad för varje sarg del går ner
istället.
Figur 2. Delning på hörndelar
Vad tycker du om monteringen?
Vid montering finns ett problem med gummistroppar att de går sönder efter ett tag då sträcker
man gummit. En bättre lösning som kan ersätta gummistroppar kan vara intressant.
Vad tycker du om vikten i nyare sargar?
som vuxen klarar man att bära en sargdel själv men om det är barn som ska sätta ihop det då
måste vara två barn på en sargdel. För barn som är 10 år klarar inte själva. Sarg delar är
förstora för barn så borde vara lite kortare så att ett barn kan lyfta upp det.
Vad tycker du om vagnen? Är det svårt att köra den?
Bilaga C
Ja, det är alltid svårt att köra vagnen och barn orkar inte köra den. Genom att sänka ner vikten
per sargdel kan minska vikten per vagn.
Har du upplevt några skador på grund av sarg bygget?
Nej, inte på personen däremot om man tappar en sargdel så kan spricka kanten på sargdelen.
Övergripande svar från enkät och intervjuer
Tiden att bygga sargen
Sargbygget tar ca 10 min med några personer, (med 2 personer tar 5-7 min) Det är både barn och föräldrar som bygger sargen men mest är vuxna som bygger den.
Problem med att bygga upp /ned sargen
Tar av träningstid
En gammal och sliten sarg är en fara för både vuxna och ungdomar. Den sitter dåligt
ihop. Ju äldre sargen är ju svårare blir det. Trasiga sargbitar och trasiga stroppar är
största problemet
Mindre sargbitar orsakar problem när hallen är liten. Då sargbitarna är mindre som folk
vet inte om de ska sitta på lång eller kortsidan.
Dra vagnarna. Tunga och otympliga när man ska in i förrådet
Få den på rätt ställe på en gång
Sarghörnen är svårt att montera (3/16 personer)
"Inpassning" och tyngden
Vagn
Att få alla bitar på vagnen (Av/på vagnen)(2/16 personer)
Att köra in vagnen på rätt plats
Tar stor plats i förrådet
1 person kan dra vagnen men det är lättare med två personer(Detta stämmer för nya
sarger)
Skador
57,7 har inte upplevt några skador
8% upptäckte klämrisk, brustna blodkärl i händerna , sår och blåmärke, känns ont i
ryggen, stryk och ont i händerna Avståndet mellan sarg och vägg fick resultatet att den är viktig.
Kundens önskemål Automatisk sarg, komma upp ur golvet/ Annan typ av stabilisator mot golv(10 personer
var intresserad av det)
Inte vara så otympliga
Bättre fästanordningar som håller ihop sargen bättre
lättare, smidigare och snabbare att montera/demontera sargen
Högre sarg bakom mål lika med mer målchanser (att man får boll returer)
En sarg som är smidig att få på plats väldigt snabbt
Byt ut gamla trasiga sarger i hallarna.
Lättare material d.v.s mindre vikt
Bilaga C
Att sargen kan stå kvar hela tiden och inte behöva byggas upp inför varje träning
Att sargen är ännu lättare men trots detta sitter ihop bättre.
lika sargbitar
7 av 16 personer önskar lättare material
Bilaga D
Bilaga D- Sargmått
Bilaga E
Bilaga E- Funktionsanalys
Bilaga F
Bilaga F- QFD matris
Produktensegenskaper
Kundönskemål
Vik
tnin
gsk
rav
Vik
t
Sta
nd
ard
sto
rlek
Ko
nst
ruk
tio
n s
om
med
ger
lät
t
han
teri
ng
Äg
a h
ög
re s
törr
e st
orl
ek v
id
mål
om
råd
e
Fö
rhin
dra
att
sar
gen
bel
asta
l
kro
pp
en(s
pec
iell
t ry
gg
)
Läp
lig
mat
eria
lval
Lätt 4 9 3 1 9 9
Innehålla lämplig storlek 5 9 1
Minska tidsförlust 5 3
Enkel att ta fram och tillbaka på
plats
5 3 9
Inte otymplig 4 1 1
Erbjuda returmål 3 3 9
Inehålla lika delar 2 3 1
Medföra god ergonomi 3 3 3
Egenskapsvikt 70 54 83 31 45 36
Målvärde, egenskaper
Min
dre
än
63
8 k
g
40
*2
0*
0,5
med
rad
ie =
1,5
m
En
kel
an
vän
dn
ing
sam
t en
kel
mo
nte
rin
g/d
emo
nte
rin
g
(au
tom
atis
k)
Hö
g h
öjd
Med
ge
bra
erg
on
om
i
Mat
eria
l so
m m
edg
er
mar
kn
adsk
rav
Bilaga G
Bilaga G- Kravspecifikation Tabell 2 visar kravspecifikationen och den blåa färgen presenterar ytterligare kriterium för en
manuell sarg.
Tabell 1. Olssons kriteriematris
livscykelfas
Aspekter
Process Miljö Människa Ekonomi
Alstring(Utveckling, konstruktion m.m.) 1,1 1,2 1,3 1,4
Framställning(tillverkning, montering, kontroll,
lagring m. m.)
2,1 2,2 2,3 2,4
Avytttring(Försäljning, distribution, m. m.) 3,1 3,2 3,3 3,4
Brukning(Installation, användning, underhåll m.m.) 4,1 4,2 4,3 4,4
Eliminering(borttansport, återvinning, försörning m.
m.)
5,1 5,2 5,3 5,4
Bilaga G
Tabell 2. Kravspecifikation enligt Olssons kriteriematris
Kri
teri
um
m
nu
mm
er
Cel
l
Kri
teri
um
Kra
v =
K
Ön
skem
ål=
Ö
Vik
t 1
-5
Fu
nk
tio
n=
F
Beg
rän
snin
g=
B
Om
form
ule
rin
g
1 1,3 Minska ställtid mellan olika sporter K B
2 1,1 Erbjuda Möjlighet till delplan Ö 3 B
3 1,3 Låg vikt Ö 4 B
4 2,3 Få mindre plats i förråd Ö 4 B
5 4,3 Vara ergonomisk Ö 3 B Fysisk ergonomi, hantera vagnen lättare
6 4,3 Undvika skador K B Bättre infästning, lättare
material
7 4,3 Medge estetisk Ö 2 B Reklam sitter på sargen
8 4,1 Medge lång livslängd vid daglig
användning
Ö 3 B
9 1,3 Ger flexibilitet till varje sargbit Ö 2 B
10 4,3 Erbjuda returmål Ö 2 B Högre sarghöjd bakom mål
11 2,1 Medge standardstorlek K B 40 x 20 x 0,5
Radie= 1,5
12 4,3 Enkel att ta fram och tillbaka på plats Ö 5 B
13 2,1 Erbjuda lättare montering/ demontering än gummistroppar
Ö 3 B
14 1,3 Anpassa till både matcher och
träningar
Ö 4 B
15 5,3 Inga hälsofarliga ämne i material K B
16 2,3 Ger möjlighet till mer plats mellan
sarg och vägg
Ö 2 B
17 1,3 Vara dämpningsbar K F Spelarna inte skadar sig
vid kollision mot sargen
18 2,3 Lätt att placera på/vagnen Ö 3 B
19 2,3 Låg vikt per enskilda delar Ö 3 B Barn kan bära
20 1,1 Minimera delar som fästas i Ö 2 B
21 1,1 Innehålla lika sagbitar Ö 2 B
22 4,3 Förtydliga placering på lång eller kortsidan på planen
Ö 2 B
23 4,3 Bör kunna köra vagnen ensam Ö 3 B
24 1,3 Minska lyft Ö 4 B
Bilaga H
Bilaga H- Elimineringsmatris Matrisen nedan visar att oncept 1,5,6,7,8,9,10,11,12,15 sållades bort och Koncept
2,3,4,6,13,14 går vidare i nästa steg.
Tabell 1. Elimineringsmatris
Elimineringsmatris
Lösn
ing
Löse
r
huvudpro
ble
m
Uppfy
ller
all
a kra
v
Rea
lise
rbar
In
om
kost
nad
sram
en
Säk
er o
ch
ergonom
isk
Pas
sar
före
taget
Til
lräc
kli
g i
nfo
Kommentarer
Beslut
1 + + + ? ? ? - Mer information krävs om
placering i golvet
-
2 + + + ? + + + +
3 + + + ? + + + Information krävs om golvet och hur sargen skall kunna
komma upp i ett horisontell
+
4 + + + ? ? ? ? Mer info om hur sarg bit
skall styras på rätt ställe
?
5 + + + ? + ? - Mer info om robot -
6 + + + ? + + ? Krävs info om hur sargen
kan komma ur väggen
?
7 + + - ? + + + -
8 + + + ? + ? - Mer info krävs om magnet
och olika risker
-
9 + + + ? - ? - -
10 + + + ? ? ? - -
11 + - + ? ? ? - -
12 + - + ? ? ? - -
13 + + + ? + + + +
14 + + + ? + ? + Mer info +
15 + + + ? ? ? - -
Bilaga H
Relativ beslutsmatris
Bilaga I
Bilaga I- Skissprocess
Bilaga I
Bilaga I
Resultat
Monteringsprocess
