trimview - laurell.infolaurell.info/assets/grframt08.pdf · FOTO: THOMAS FRANKLIN. Del 1. De gröna näringarnas betydelse. Det svenska jord- och skogsbrukets bidrag till Sveriges

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LRF

SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 2008

ISBN 978-91-977613-0-7

GRÖNAframtider

20

08

Omslag_LjT 08-05-15 16.46 Sida 1

Utgivare:

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektledare: Lars Höök, LRF

Redaktör: My Laurell, Östhammars Media AB

Formgivning inlagan, illustrationer/grafik:

Formsprak AB

Formgivning omslag: Sirisan HB

Omslagsbild: NOAA®. ©ESA/Eurimage 1986.

©Metria 2001

Upplaga: 8 000 ex

Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri

Tryckår: Maj 2008

Tryckort: Klippan

ISBN 978-91-977613-0-7

Svenska Lantbruksveckans medlemmar

Agronomförbundet

Anders Walls Stiftelser

De Laval Sales AB

Förbundet Skog och Ungdom

Föreningen Skogs- och Lantbruksfilm

Försäkringsaktiebolaget Agria

Gröna Näringens Riksorganisation

Hushållningssällskapens Förbund

Jordbrukare-Ungdomens Förbund

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Landshypotek

Lantbrukarnas Riksförbund

Länsförsäkringsbolagens Förening

Riksförbundet Sveriges 4H

SFS Svenska Ägg

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Studieförbundet Vuxenskolan

Svensk Mjölk

Svenska Djurskyddsföreningen

Svenska Fåravelsförbundet

Svenska Lantmännen

Sveriges Fiskevattenägareförbund

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare

Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund

Sveriges Jordägareförbund

Sveriges Lantbruksuniversitet

Sveriges Lantmästarförbund

Swedbank

Swedish Meats


I n n e h å l lGrön tillväxt bra för Sverige 21. De Gröna Näringarnas betydelse 4

Viktiga för jobben 6

2. Maten och marknaden 10Jordbrukspolitiken 12Konsumenter och handel 16Matkostnader 22Lönsamheten 24

3. Maten, klimatet och miljön 26Jordbruket och klimatet 28Jordbruket och övriga miljömål 34Svenskt sigill 43Ekoproduktion 44

4. Livsmedelsproduktionen i Sverige 46Mjölk 48Nötkött 52Griskött 56Lammkött 60Fågelkött 62Ägg 66Djuromsorg 68Säkra livsmedel 70Spannmål 74Oljeväxter 78Socker 80Trädgårdsväxter och potatis 82

5. Massa- och trävaruproduktion i Sverige 86Skog och marknad 88Skog och miljö 94

6. De nya näringarna är många 98Bonden är en mångsysslare 100Energi 102Entreprenad 108Den gröna upplevelsen 110Den gröna omsorgen 112Den regionala maten 113Den viktiga hästen 116

7. Kunskap med tillväxt 118Utbildning 120Forskning 122

2007 VAR ÅRET då den globala efterfrågan på spannmål och

mejerivaror översteg utbudet. Svenska spannmålspriser nådde

rekordnivåer och nyinvesteringarna i mjölkproduktionen ökade.

Priserna på kött steg inte i takt med foderpriserna, och för

köttproducenterna var läget tufft under första halvåret 2008.

Också virkesmarknaden var het 2007. Stark tillväxt präglade

även landsbygdsturismen, entreprenad och de många nya

verksamheter som har sin bas i jord, skog, trädgård och

landsbygdens miljö.

Klimathotet var det allt överskuggande ämnet och debatten

gick het om åkermarken och dess användning. Priset på den

svenska åkermarken steg med 28 procent.

DE GRÖNA NÄRINGARNA ger jobb åt fler än 400 000 människor

och mycket talar för att deras samhällsekonomiska betydelse

kommer att växa ytterligare.

GRÖNA FRAMTIDER beskriver läget i Sveriges gröna näringar.

Skriften gavs ut första gången 2005. Boken har fått stor spridning

och uppskattning. Utgivare har tills nu varit Stiftelsen Svenska

Lantbruksveckan som upplöstes under 2007. Årets utgåva

finansieras av Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Lantbruks-

universitet och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet.

MÅNGA TAR DE GRÖNA näringarna för givna. Kanske för att åkern

och skogen inte kan flytta utomlands. Men de påverkas i lika hög grad

som andra näringar av enskilda företagares skicklighet, av

marknadskrafter och av politikens utformning. Det finns därför ett

behov av en årlig avstämning av tillståndet i de gröna näringarna.

Det är också ett av syftena med denna skrift.

Stockholm den 14 maj 2008

Lars Höök, projektledare Gröna Framtider, för




GRÖNVÄXTKRAFTFORMARFRAMTIDEN

FO

TO

: TH

OM

AS

FR

AN

KLI

N

Del 1.De grönanäringarnasbetydelse

Det svenska jord- och

skogsbrukets bidrag

till Sveriges brutto-

nationalprodukt är

drygt nio procent.

Det är dubbelt så

mycket som fordons-

industrin bidrar med.

De gröna näringarna

står dessutom för

mer än nio procent

av all sysselsättning

i Sverige.

GRÖNA FRAMTIDER 2008 / SIDAN 6

ÖVER 410 000 MÄNNISKOR i hela Sverige har jobb

med anknytning till de gröna näringarna. Jordbruk,

trädgårdsnäring och skogsbruk sysselsätter i sig

94 350 personer. Det innebär att varje bonde och

skogsbrukare ger jobb åt ytterligare drygt tre per-

soner.

De här jobben finns inom livsmedelsindustri och

skogsindustri, men också i produktionsmedels-

industri (till exempel foderindustri), bokföringsföre-

tag och transportföretag.

Jobben som skapas av de gröna näringarna finns

ofta på landsbygden. I två av tre kommuner bidrar

de gröna näringarna till mer än vart tionde jobb. I

hela 51 kommuner skapas vart femte jobb av livsme-

dels- och skogsproduktionen.

De gröna näringarna har med andra ord mycket

stor betydelse för utvecklingen i de mer glesbefol-

kade delarna av Sverige. Jobb skapar jobb. Efter-

frågan på varor och tjänster bland de 410 000 per-

soner som har jobb med anknytning till gröna

näringarna genererar jobb för ytterligare drygt

290 000 personer., ofta på landsbygden. Till exem-

pel inom handel, servicenäringar och sjukvård.

AV SVERIGES BRUTTONATIONALPRODUKT, BNP,

bidrar de gröna näringarna med sammanlagt över

263 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av

totala BNP (2006). Det kan jämföras med Volvo,

Saab och Scania som med underleverantörer har en

BNP-andel på strax under fyra procent.

Skogsbruket med förädlingsindustri står för den

större andelen av de gröna näringarnas bidrag till

BNP, omkring sex procent. Den svenska livsmedels-

produktionen (jordbruk och livsmedelsindustri med

underleverantörer) står för omkring tre procent. En

ökad tillväxt i svensk livsmedels- och virkesproduk-

tion har med andra ord stor betydelse för både jobb

och Sveriges bruttonationalprodukt. ��

de g

rön

a n

äri

ng

arn

as

bety

dels

e

e gröna näringarna viktiga D


0,0–4,9

5,0–9,9

10,0–14,9

15–

10,7

13,0

14,714,715,3

14,813,5

9,7

4,67,7

10,8

16,6

7,0

11,08,3

12,012,7

11,2

10,2

9,612,9

näringarnasella andellänen, inkl.sindustri och erantörer

Värmlands län

Norrbottens län

Västerbottens län

Jämtlands län

Västernorrlands län

Gävleborgs län

Uppsala län

Västmanlands län

Stockholms länÖrebro län

Dalarnas län

Västra Göta-lands län

Hallands län

Jönköpings län

Södermanlands län

Östergötlands län

Kalmar länKronobergs län

Blekinge län

Gotlands län

Skåne län 10,8

Hela riket 9,1KÄLLA: SCB OCH LRF

för jobben i hela landetDe gröna näringarnasprocentuella andel av BNPi länen (2006), inklusiveförädlingsindustrioch underleverantörer.

SödertäljeNacka

VaxholmSolna

TrollhättanTäby

SundbybergDanderydLidingöÖckeröSalem

Oxelösund

<5% 5-9,9% 10-14,9% 15-19,9% 25-29,9%

Lägst grönandel avsyssel-sätt-ningen finns i Oxelösundmed 3,3%.

10

20

30

40

50

60

70

80

Antalkommuner

i intervallen

Ju högre upp irespektive stapel,

desto högregrön andel av

sysselsättningen


De gröna näringarnas andel av sysselsättningeni kommunerna (2006)

BengtsforsNorsjö

HammaröNybroYdre

MunkedalSkaraBjuv

KindaÅstorp

TörebodaÄlvkarlebyBjurholmTomelillaMellerud

NordmalingGullspång

SävsjöÄlvsbynSvalöv

Lilla EdetGrästorp

Östra GöingeMalå

HögsbyVimmerby

BräckeNordanstig

EslövMörbylångaMönsteråsFilipstadVansbro

LjusnarsbergLessebo

BorgholmFalkenbergÖrkelljunga

SunneSjöbo

SorseleVetlandaBoxholmTingsryd

Timrå

HörbyKrokomLaholm

ÄlvdalenBergÅseleSäffleTorsby

KramforsRobertsfors

PajalaHeby

SotenäsVara

StrömsundKalix

GagnefÖdeshögSkurup

LekebergRagundaRättvikSäter

FärgelandaAlvesta

FlenLindesberg

SkinnskattebergAskersund

LjusdalVindeln

JokkmokkAvestaKlippanLomma

HultsfredMjölby

SimrishamnTanum

FalköpingStoruman

PiteåHerrljungaHärjedalen

OckelboEda

EssungaÖvertorneå

LaxåOsby

SvenljungaHjo

SölvesborgKristianstad

ForshagaVilhelminaHallsberg

TorsåsDals-EdVännäs

Örnsköldsvik

ÅngeÅtvidaberg

LeksandKarlshamnHudiksvallNorberg

KilEksjö

ÅrjängValdemarsvik

ÖverkalixHabo

HälleforsEmmabodaMariestad

NässjöVarbergGotland

ArvidsjaurNorrtäljeHagfors

TierpVaggeryd

UlricehamnTibroOrsa

MarkarydArjeplog

LidköpingSollefteå

HöörBåstadTranås

KävlingeStaffanstorp

ÅreLyckseleKumlaMalung

HaparandaBollnäs

HedemoraSöderhamn

SalaRonnebyLjungbyBurlöv

TranemoVänersborgSöderköping

TidaholmDorotea

ÖsthammarEkeröOrust

KristinehamnVingåker

HässleholmVårgårdaBollebygdKarlsborg

KatrineholmMarkGävle

PerstorpBotkyrka

HelsingborgVästervikEnköpingGislaved

SkellefteåKarlstad

ÄngelholmTrelleborg

Mora

NorrköpingSundsvall

Upplands VäsbyGnesta

VärnamoStorforsVadstena

VallentunaJärfälla

BorlängeArvikaKalmarUppsala

NoraÄlmhultLudvika

HalmstadGnosjö

JönköpingVellinge

YstadHallstahammar

NykvarnSmedjebacken

VäxjöHöganäs

OskarshamnFalun

KungsörKnivstaKungälv

ÅmålKöpingUmeå

HaningeÖrebroTjörn

MölndalHärnösand

SvedalaLinköpingÖstersundFagerstaLerumMullsjö

AlingsåsKungsbacka

AleUpplands-Bro

MunkforsMotala

SträngnäsLandskrona

PartilleBodenArbogaHofors

NyköpingMalmö

DegerforsNynäshamn

LysekilHärrydaSkövde

SandvikenEskilstuna

HåboLuleå

HuddingeFinspångVästerås

KarlskogaSurahammar

TyresöOlofströmKarlskrona

BoråsSigtunaGällivareVärmdö

StrömstadStenungsund

UddevallaKirunaTrosa

GöteborgÖsteråkerStockholm

LundSollentuna

20-24,9%

de g

rön

a n

äri

ng

arn

as

bety

dels

e

DE GRÖNA NÄRINGARNA står för en stor

del av jobben i nästan alla län. Störst be-

tydelse har de gröna näringarna i Kalmar län.

Där bidrar de till den totala sysselsättningen med

14,5 procent. Därnäst kommer Värmlands län

och Hallands län, båda med en sysselsätt-

ningsandel över 13 procent. Motpolen är

Stockholms län där sysselsättningsgraden

inom de gröna näringarna är 5,8 procent. I

många kommuner, till exempel Mellerud, Älv-

karleby, Töreboda, Bjuv, Norsjö och Bengtsfors,

står de gröna näringarna för mer än 25 procent

av jobben. Och i Grums utgör jobben i de gröna

näringarna hela 41 procent av sysselsätt-

ningen. Men allra högst upp i toppen lig-

ger Götene kommun. Där

står de gröna näring-

arna för 43,6 pro-

cent av jobben.

GöteneGrums

30-39,9% >40%

Störst andelgröna jobbi Götene


KÄLLA: SCB och LRF

...och i länen

I toppen: Götenemed 43,6% syssel-sättning i de grönanäringarna, tätt föreGrums med 41%.

HylteAneby

OvanåkerBromölla

Uppvidinge <8%

8-10%

10-12%

12-14%

>14%

5,8

13,3

14,511,8

12,3

10,79,313,0

9,8

8,5

9,9 7,6

7,214,2

11,5

12,3

12,2 12,4

11,1

10,1

10,1

Del 2.Matenochmarknaden

UNDER 2007 FÖRÄNDRADES priserna på jord-

bruksråvaror mycket snabbt. Det var framför allt pri-

serna på spannmål, foder och mjölkprodukter som

sköt i höjden. Världsmarknadspriset för vete steg ex-

empelvis med 82 procent under 2007 (januari-de-

cember). För ost var motsvarande siffra 80 procent.

Prisutvecklingen kan i stora drag förklaras av ökad

efterfrågan i tillväxtekonomier i Asien, sämre spann-

målsskördar i Australien och Nordamerika, samt

ökad produktion av bioenergi från jordbruksmark.

Även 2008 väntas framförallt spannmåls- och fo-

derpriser ligga kvar på en jämförelsevis hög nivå.

Priserna på mjölkprodukter väntas falla tillbaka nå-

got, medan priserna på köttområdet väntas stiga.

Köttpriserna, inte minst för griskött, följde inte med i

den allmänna prisuppgången under 2007 eftersom

produktionen då låg på en ganska hög nivå. De höga

foderkostnaderna har lett till en lönsamhetsförsäm-

ring och minskad produktion som i nästa skede vän-

tas ge prishöjningar även på köttområdet.

EUs REFORMERADE JORDBRUKSPOLITIK gör att

världsmarknadspriserna nu påverkar inriktning och

produktionsnivåer i det europeiska jordbruket myck-

et mer än tidigare. Förändringarna av politiken har

varit genomförd i flertalet medlemsländer sedan ett

par till tre år tillbaka.

Den viktigaste förändringen är att en stor del av

ersättningarna till jordbrukarna frikopplats från pro-

duktionen. Lantbrukarna har fått en större frihet att

producera det som är lönsamt.

Under reformens två första år, 2005 och 2006, då

de internationella priserna för exempelvis spannmål

och mjölkprodukter var ganska låga, minskade pro-

duktionen i många länder. De stigande priserna

under 2007 har skapat en ny situation. Nu finns för-

väntningar om att produktionen ska öka. Detta har

medfört att reformen av EUs jordbrukspolitik i all-

mänhet anses ha fungerat relativt väl. Men om pri-

serna hade legat kvar på en fortsatt låg nivå även

2007 och 2008 hade kanske omdömet blivit ett an-

nat.

Höjda världsmark-

nadspriser på spann-

mål och mejerivaror

under 2007 ökade

lönsamheten i det

svenska jordbruket.

Att EUs ersättningar

inte längre är kopp-

lade till produktionen

gör att marknaden nu

styr vad som produce-

ras i jordbruket. För

första gången på

många år ökar spann-

målsarealen i Sverige.

europa.euwww.lrf.sewww.sjv.sewww.wfo.org

VET MER


arknaden allt viktigare

jord

bru

ksp

olit

ik

M

FÖR SVERIGES DEL gav utvecklingen

under 2007 en märkbar förbättring av

jordbrukets samlade inkomster. Det totala

produktionsvärdet ökade med omkring 15

procent och nettoinkomsten för jord-

brukssektorn steg med cirka 35

procent jämfört med 2006.

Utöver stigande världsmark-

nadspriser bidrog de goda

odlings- och skördeförhållande-

na till dessa förbättringar. Total-

skörden av spannmål ökade

under 2007 med 23 procent,

trots att spannmålsarealen var

densamma som året innan.

Även skördarna av sockerbetor

och oljeväxter ökade, tack vare

det gynnsamma vädret.

Spannmålsodlingen i Sverige

slutade minska under 2007 som

en följd av den kraftiga pris-

ökningen. 2008 beräknas den

odlade arealen spannmål öka

med ungefär 10 procent.

Prisuppgången på mjölk och

mejeriprodukter under 2007

gav inte samma positiva

genomslag på produktionen. In-

vägningen av mjölk vid de sven-

ska mejerierna fortsatte att min-

ska. Eventuellt kan de högre

priserna resultera i en positiv

effekt på produktionen under

2008. Andelen mjölkproducen-

ter som tänker bygga ut sin

mjölkproduktion de närmaste tre

åren var för första gången nå-

gonsin större än de som tänker

minska eller upphöra. Enligt

2008 års Lantbruksbarometer

var det 24 procent av mjölkpro-

ducenterna som vill bygga ut

och 22 procent som vill minska.


01 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007

80

100

120

140

160

180

200

220

240

260

2005 2006 2007 2008

�

för Sveriges bönder

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

1994 2000 2005 2006 2007

Världsmarknadspriser, vegetabiliska och animaliskaprodukter 2005-2008, index 2000=100

Direktersättningar 1994, 2000 och 2005-2007, mkr

Jordbrukets företagsinkomst 2000-2007, mkr

KÄLL

A: S

JVKÄ

LLA

: SC

B KÄ

LLA

: SJV

/LR

F


�

jord

bru

ksp

olit

ik

en europeiska jordbruks- DMinskningen i den svenska köttproduktionen under

2007 förväntas däremot bestå även under 2008.

I 2003 ÅRS BESLUT om att reformera EUs gemen-

samma jordbrukspolitik sades att en översyn skulle

göras efter några år. Denna så kallade hälsokontroll

presenterades översiktligt av EU-kommissionen i no-

vember 2007. Den innebär sammantaget att den in-

riktning som slogs fast 2003 fullföljs. I korthet kan

förslagen sammanfattas så här:

�fortsatt och utökad frikoppling av jordbruksstöden,

men med bibehållen möjlighet till koppling för am-

och dikor samt får/getter

�fortsatt reformering och avveckling av kvarvarande

marknadsprisstöd

�nya möjligheter för medlemsländerna att omförde-

la en del av det frikopplade stödet (inom det natio-

nella kuvertet), exempelvis till olika typer av jordbruk

och regioner, alternativt till stöd för att hantera risker

av olika slag.

�en ökad överflyttning av direktstöd och gårdsstöd

till Landsbygdsprogrammet, från dagens fem pro-

cent till 13 procent år 2012 och med utökad procent-

sats för större gårdar.

�förenklingar; exempelvis att avskaffa trädessyste-

met, lägga in en lägsta nivå för stödutbetalning och

se över reglerna för tvärvillkor, nationell reserv med

mera.

Förslagen kommer att diskuteras på politisk nivå

inom EU under 2008. Förhoppningen är att detta

ska resultera i beslut under andra halvåret 2008.

MÅNGA AV FÖRÄNDRINGARNA i EUs gemen-

samma jordbrukspolitik är viktiga steg i anpass-

ningen till en friare världshandel. Det ska bli mindre

av konkurrensstörande produktionsstöd och annat

som påverkar eller begränsar den gränsöverskri-

dande handeln med jordbruksprodukter.

I stället skapas utrymme för särskilda stöd till

landsbygden och glesbefolkade områden. Ett nytt

landsbygdsprogram för Sverige godkändes av EU

under 2007 och ska gälla fram till 2013. Det ska bidra

till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar ut-

veckling på landsbygden.

Programmet har en budget på

närmare fem miljarder kronor om

året och finansieras till hälften av

EU. 75 procent av den totala bud-

geten går till olika miljöersätt-

ningar. Övriga 25 procent ska an-

vändas för att gynna företagande,

konkurrenskraft, diversifiering och

livskvalitet på landsbygden.

Ungefär en miljard kronor om

året ska gå till andra landsbygds-

baserade företag än renodlade

lantbruksföretag, exempelvis bio-

energi-, turism- eller entreprenad-

företag.

FÖRHANDLINGARNA i världshan-

delsorganisationen WTO om ett

nytt frihandelsavtal på bland annat

jordbruksområdet har förts vidare

under inledningen av 2008.

Förhoppningar har funnits om ett

genombrott våren 2008, men

överläggningarna har gått relativt

trögt. Samtidigt fokuserar USA,

som är ett nyckelland för en upp-

görelse, alltmer på det stundande

presidentvalet. Detta talar för att

det kan vara svårt att nå ett nytt

avtal på kort sikt.

Oavsett avtalet ökar den gräns-

överskridande handeln med jord-

bruksvaror. I Sverige har värdet av

den gränsöverskridande handeln

med jordbruksvaror i det närmaste

fördubblats under 2000-talet.

Sverige är nettoimportör, det är

bara exporten av spannmål som är

större än importen. Importnettot är

störst för frukt, köksväxter samt kött- och

fiskvaror. Importen ökar för närvarande

snabbare än exporten. ��


5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

-06-07

-06-07

Vegetabilier

Animalier

Övrigt

Direktstöd

Insatsvaror/tjänster

Kapitalförslitning

Löner Arrende/hyra Räntor/netto

SUMMA INTÄKTER -06: 42 317 mkr, -07: 45 675 mkr

SUMMA KOSTNADER -06: 35 709 mkr, -07: 37 855 mkr

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

politiken ses överJordbrukets intäkter och kostnader 2006-2007, mkr

Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 2000-2007, mkr

KÄLL

A: S

JVKÄ

LLA

: LR

F

90

100

110

120

130

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

PM-Index

A-Index

KPI

Kostnaderna för produktionsmedel steg kraftigt under 2000-taletsamtidigt som avräkningspriserna sjönk. 2006 innebar en vänd-punkt och avräkningspriserna fortsatte att stiga under 2007.

Utveckling av prisindex för avräkningspris, produktions-medelspris och konsumentpris 2000–2007

KÄLL

A: S

JV o

ch

LR

F

PRISERNA PÅ LIVSMEDEL ÖKADE under 2007, vil-

ket innebär ett trendbrott efter ett decennium av

oförändrade eller till och med sjunkande livsmedels-

priser. De höjda livsmedelspriserna under 2007 kan

förklaras av en globalt ökad efterfrågan på jord-

bruksprodukter, ett ogynnsamt skördeår i flera delar

av världen, en ökad konkurrens med energisektorn

om odlingsbara ytor, ökade råvarupriser i flera sek-

torer och ett uppdämt behov för kostnadskompen-

sationer.

Bland förklaringarna finns också en ökad benä-

genhet bland konsumenterna att köpa produkter

med ett mervärde. Sverige befinner sig i en högkon-

junktur och har för närvarande en stor köpstark kon-

sumentgrupp. Intresset för mat är växande. Allt fler

säger sig vara beredda att betala ett högre pris för

mat med hög kvalitet.

SVENSK DAGLIGVARUHANDEL har under flera år

varit oerhört prisfokuserad. Prisfokuseringen kan till

stor del förklaras av lågpriskedjorna Nettos och Lidls

intåg på den svenska marknaden 2002 respektive

2003. För att rusta sig mot den ökande konkurren-

sen drev de svenska kedjorna på eget initiativ agg-

ressiva prisoffensiver, där knappt något utrymme

fanns för att lyfta fram annat än »billigt« och »lägsta

pris«.

Dagens marknadssituation visar att lågprisked-

jorna hittills bara lyckats ta några få procent av

marknadsutrymmet. De tre största aktörerna ICA,

Coop och Axfood har behållit sin dominans, om än

med smärre förskjutningar av marknadsandelarna.

ICA är det block som varit mest framgångsrikt under

den omvandlingsperiod som varit. ICA har till och

med lyckats stärka sin position och har idag en

marknadsandel på nästan 50 procent.

Även om den svenska dagligvaruhandeln brukar

beskrivas som oligopolisk har de nya aktörerna och

lågprisfokuseringen lett till en hårdnande konkurrens.

KONKURRENSEN HAR BLAND annat resulterat i att

kedjorna centraliserat sina inköp. Med större inköps-

volymer ökar möjligheterna att förhandla om priset,

ko

nsu

men

t o

ch

han

del

Intresset för närprodu-

cerad mat kan stärka

den svenska bondens

ställning på livsmedels-

marknaden. Allt fler

konsumenter vill ha

mat av bra kvalitet,

producerad i närområ-

det. Detta kräver nya

kanaler för inköp och

distribution.


www.konkurrensverket.sewww.li.sewww.minmat.orgwww.sli.lu.sewww.sjv.sewww.svenskhandel.se

VET MER:

ågpris inte längre viktigast L


och detta har därför inneburit en maktför-

skjutning till handelns fördel. Den kraftfulla

satsningen på Egna Märkesvaror, EMV, har

också bidragit till att stärka handelns po-

sition som marknadsaktör.

Handelns EMV-produkter har idag runt

16 procent av den totala livsmedels-

marknaden i Sverige. Andelen EMV varie-

rar dock mellan varugrupperna. Att ande-

len EMV kommer att öka framöver i

Sverige är de allra flesta bedömare eniga

om. Hur kraftig ökningen kommer att bli

beror delvis på livsmedelsleverantörernas

egen förmåga att utveckla sina produkter

och varumärken. I än större utsträckning

kommer EMV-utvecklingen att vara ett re-

sultat av handelskedjornas egna ambitio-

ner.

FRAM TILL NU HAR handeln i första hand

utvecklat EMV utifrån konceptet »accep-

tabel kvalitet till lågt pris«. Men nu börjar

nästa generation EMV på den svenska

markanden att dyka upp: EMV som är så

kallade nisch- och premiumprodukter.

Dessa konkurrerar stenhårt med de kända

märkesvarorna genom att ligga i framkant

när det gäller produktutveckling, ha en

hög produktkvalitet och profileras med

hjälp av marknadsföring.

Exempel på nisch- och premium-EMV är

Coops Änglamark-sortiment för ekolo-

giska, rättvisemärkta och miljö- och aller-

gianpassade varor, samt ICA:s ekologiska

EMV »I love eco«. Med denna typ av sats-

ningar är det högst troligt att handelns

EMV kommer att ta större marknadsande-

lar de kommande åren.

SVENSKA KONSUMENTER LÄGGER stor

vikt vid varumärket i sitt matval. Det fram-

går av en attitydundersökning som

genomförts på uppdrag av Min Mat och�

– fler vill ha mat med kvalitetBlockens andel av traditionell dagligvaruhandel,

2007 (2003), %

KÄLLA: DAGLIGVARUFAKTA 2007, FRI KÖPENSKAP

ICA-handlarna

49 (47,5)KF/Coop

21 (24)

Axfood

17 (23)

Bergendahls 8 (4)

Netto 1 (0.5)Lidl 3 (1)

Hu

shåll

spro

du

kte

r

Dju

pfr

yst

Färs

ka l

ivsm

ed

el

Ko

lon

ialv

aro

r

Dry

cke

r

Kro

pp

svård

Me

jeri

Ko

nfe

ktyr

0

5

10

15

20

25

30

35

Andelen egna märkesvaror, EMV, % per varugrupp 2006

KÄLLA: FRI KÖPENSKAP OCH NIELSEN


Axfood under 2007. Hela 76 procent uppgav att ett

känt varumärke hade stor betydelse för valet av livs-

medel. Andra värden som spelar en stor roll för valet

är hur maten är producerad. Många vill att maten ska

vara lokalt producerad och gärna ekologisk.

Ovanstående ligger i linje med slutsatserna i studi-

en Livsmedelsmarknaden 2015 som LRF låtit göra.

Enligt denna kommer endast omkring 13 procent av

konsumenterna att vara rena prisjägare 2015. Hela 36

procent kommer att ställa hårda krav på kvalitet. Men

den stora gruppen, cirka 51 procent av framtidens

konsumenter, kommer att utvecklas till så kallade

»smartshoppare«. Smartshopparen är ibland pris-

fokuserad och ibland kvalitetsfokuserad. Det utmär-

kande draget är inkonsekvens. Inom varje produkt-

kategori kommer det därför i framtiden att finnas

utrymme för ett mer differentierat utbud.

DEN DAGSAKTUELLA TRENDEN är att marknaden

för ekologiska produkter växter mycket snabbt.

Marknaden för ekologiska produkter uppskattas idag

till cirka 3.5 miljarder kronor vilket motsvarar ungefär

två till tre procent av den totala livsmedelsförsälj-

ningen i Sverige. Samtliga dagligvarukedjor uppger

att de har haft kraftig tillväxt för ekologiska produk-

ter. Coop till exempel, som är marknadsledare när

den gäller ekologisk försäljning, uppger att den eko-

logiska försäljningen ökade med 22 procent i volym

under 2007. Också intresset för lokalproducerad mat

har vuxit kraftigt under 2007.

44 PROCENT AV KONSUMENTERNA anser att det

är viktigt att de livsmedel som de köper är lokalt pro-

ducerade eller närproducerade. Det framgår av den

undersökning som Zapera genomfört i november

2007 för Min Mat. Följdriktigt har handeln börjat visa

ett starkt intresse för att sälja lokala och regionala

produkter i sina butiker.

Det finns redan idag många goda exempel på han-

delskedjor som satsat på närproducerat, till exempel

Hemköps utvalda och närproducerade kött, Konsum

Värmlands satsningar på bland annat Nästgårds och

Sabis-kedjans olika aktiviteter kring regional mat. I

�

fterfrågan på ekologiskt

ko

nsu

men

t o

ch

han

del

E


�

och närodlat ökar starkt

Marknaden för ekologiska livsmedel fördelat efter försäljningskanal, % 2006

Dagligvaru-handel

69

Offentligastorkök

14

Export 8

Restauranger 6

Alternativa kanaler* 3

* I gruppen Alternativakanaler ingår bl. a prenumeration på ekolådor, torghandeloch gårdsförsäljning

KÄLLA: VÄXANDE MARKNAD 2007, EKOLOGISKA LANTBRUKARNA

höstas drog också ICA i sitt projekt »Smak

på Lokalt« ut i landet på jakt efter lokala

livsmedelsproducenter. En av de stora ut-

maningarna för de stora handelskedjorna

när det gäller lokal mat är att inordna – el-

ler kanske anpassa – sina centrala inköps-

och logistiksystem till de förutsättningar

och möjligheter som de lokala producen-

terna har.

TVÅ AV TRE BÖNDER vill att en större del

av deras produktion ska säljas regionalt

eller lokalt som närproducerad. Det visar

en Sifo-undersökning bland nära 4 000

bönder som genomfördes i januari 2008.

Det finns alltså en gemensam önskan om

att stärka sambanden mellan den lokala

marknaden och den lokala livsmedelspro-

duktionen. Men lösningarna som visar hur

det ska gå till är inte framme ännu.

Utvecklingen går stick i stäv med den

uppskalning och koncentration av han-

delns inköpsfunktionerna som varit ut-

märkande för 2000-talets så här långt.

Möjligen kan de här nya förutsätt-

ningarna påverka styrkeförhållandena

mellan livsmedelskedjans aktörer, åt-

minstone i segmentet med närproduce-

rade livsmedel.

Mer än var tredje konsument uppger att

det är mycket viktigt att maten är produ-

cerad i Sverige. Det är i första hand ani-

malieprodukter – ägg, mjölk, fågel, gris-

kött och nötkött – som ska vara svenska

om konsumenten får välja. Konsumenten

uppskattar med andra ord de hårdare krav

som ställs på svensk djurproduktion jäm-

fört med andra länder. Konsumenten är

också beredd att betala extra för de högre

krav som Sverige har på till exempel djur-

skydd, djurmiljö och livsmedelssäkerhet.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Känt varumärke

Kravmärkt, ekologiskt

Närproducerat

Regionalt producerat

Lågt pris

Producerat i Sverige

Prisvärt

Hälsosamt

Hög kvalitet

Vad är viktigt vid köp/val av livsmedel?Andel som svarat »Mycket viktigt«

KÄLLA: ZAPERA PÅ UPPDRAG AV MIN MAT OCH AXFOOD 2007

onsumenterna är villiga att GIVETVIS VILL DE SVENSKA bönderna få del av

denna högre betalningsvilja. Men betalningen för de

svenska mervärdena har hittills inte tillfallit de sven-

ska producenterna. Det framgår av en studie som ny-

ligen publicerats av Jordbruksverket. Den genomför-

des för perioden mellan 2004–2007. Producentpriser

för kött i Sverige dessa år jämfördes med priserna i

några andra EU-medlemsstater. Jämförelsen visar att

producentpriserna i Sverige för nötkött, gris och

kyckling låg på EU-snitt eller lägre. I butik däremot

låg priserna på det svenska köttet högre. Pris-

skillnaderna i storköksled var betydligt mindre.

Slutsatsen blir att konsumenterna betalar för sven-

ska mervärden, utan att betalningen kommer produ-

centerna till del. Förklaringen kan enligt Jordbruks-

verket vara en kombination av svag konkurrens i

detaljhandeln och brist på effektivitet i det svenska

förädlingsledet.

En jämförelse av matkronans fördelning mellan oli-

ka led visar att marginalerna för förädlings och parti-

handelsled ökade med en procent mellan 2005 och

2006, medan marginalen i jordbruksledet minskade i

samma storleksordning.

SITUATIONEN HAR FÖRÄNDRATS något sedan stu-

dien genomfördes. De svenska producentpriserna för

kött- och mjölkprodukter har vänt uppåt. Mycket ta-

lar för att den ökade globala efterfrågan parkerat pri-

serna på en högre nivå. Exakt var priserna kommer

att landa återstår att se. Liksom hur det ökade in-

tresset för närproducerat påverkar utvecklingen av

producentpriserna.

Att matmarknaden kommer fortsätta att differen-

tieras i olika kvalitets- och prissegment råder det

enighet om. Sedan 1990-talet har livsmedelsimpor-

ten stadigt ökat. Idag står svenska jordbruksbaserade

livsmedel för 57 procent av den totala livsme-

delskonsumtionen, mot 64 procent år 2000 och 74

procent år 1992.

På den andra sidan finns en ökande export av

svenska livsmedel. Exporten av jordbruksprodukter

och livsmedel har i princip tredubblats sedan

Sveriges inträde i EU år 1995. Importen har dock ökat

snabbare än exporten. ��

ko

nsu

men

t o

ch

han

del

K�


betala för svenska mervärden


0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

1992 -95 2000 -05 -07

Export av jordbruksvaror och livsmedel 1992-2007, mkr

KÄLLA: SJV, SCB

50

55

60

65

70

75

80

1980 1990 2000 2006

Andel svenska jordbruksbaserade livsmedelav svensk livsmedelskonsumtion, %

Matkronans fördelning på olika led 2006 (2005), %

Förädlings &partihandels-

marginaler32 (31)

Import20 (20)

Svenskt jordbruk

8 (9) Moms12 (12)

Marginalerdetaljhandel

28 (28)

KÄLLA: LRF

matk

ost

nad


PRISERNA PÅ MAT STEG i Sverige och övriga

Europa under 2007. Det hänger samman med den

internationella prisuppgången på livsmedel och livs-

medelsråvaror. Dessförinnan, mellan 2001 och 2005

sjönk de svenska livsmedelspriserna. Nivån 2007

ligger några procent över nivån 2002.

I figuren på nästa sida jämförs matpriserna i 28 eu-

ropeiska länder. Utgångspunkt för jämförelsen är den

genomsnittliga prisnivån i de 15 EU-länder som ut-

gjorde EU före östutvidgningen. Priset i dessa länder

har satts till 100. Dataunder-

laget kommer från EUs sta-

tistikkontor Eurostat. Eurostat

undersöker konsumentpriser-

na på olika varor i EU och

EFTA-länderna vart tredje år.

Den senaste redovisningen

gäller för 2006. Uppdatering-

en till 2007 har gjorts av LRF.

Skillnaden mellan de 28 län-

derna i figuren är mycket stora.

Svenska livsmedelspriser, in-

klusive moms, ligger tio pro-

cent över genomsnittet för

EU-15. Priset i övriga nordiska

länder ligger högre, allra dyrast

är maten i Norge som ligger

48 procent över genomsnittspriserna i EU-15. Även

priserna i Schweiz och på Irland är högre än de sven-

ska.

Om man bortser från momsen, som är högre i

Sverige än i många andra europeiska länder, blir

prisskillnaden mot EU-15 bara fyra procent.

Matpriserna exklusive moms är högre än i Sverige på

Island, i Norge, Schweiz, på Irland, i Danmark,

Storbritannien, Italien, Cypern och Luxemburg. Den

genomsnittliga matmomsen i EU-15 är sex procent.

Högst är matmomsen i Danmark med 25 procent.

PRISJÄMFÖRELSEN MELLAN DE europeiska län-

derna är inte helt rättvisande. Både levnadsstandard

och matvanor skiljer sig åt. I Sydeuropa äter man

mycket grönsaker, som är billiga där, men betydligt

uropas matpriser stiger

80

90

100

110

120

130

140

150

1990 1995 2000 2007

E

Svenska konsumentpriser och livsmedelspriseri procent av EU-15 1990-2007, exkl. moms (EU-15=100)

Den svenska prisnivån har sjunkit avsevärt sedan 1990. Livsmedelsprisernasjönk starkt när den svenska jordbrukspolitiken EU-anpassades 1993-1995.Prisuppgången 1996 och 2000 förklaras av att den svenska kronan då varmycket stark, vilket påverkar prisnivån i den här typen av jämförelser. KÄ

LLA

: LR

F

att jämföra Sverige med andra nordeuro-

peiska länder och inte med länder som till

exempel Grekland.

Sett över tid har prisskillnaden mellan

livsmedel i Sverige och genomsnittet i EU-

15 minskat under 2000-talet, från 17 pro-

cent 2003 till tio pro-

cent 2007. Priserna i

Sverige har stigit obe-

tydligt, medan priserna i

genomsnitt för EU-15

har stigit med några

procent per år.

En viktig förklaring till

att prisnivån på livsme-

del i Sverige fortfarande

är högre än i andra EU-

länder är att lönekost-

naderna i livsmedelsin-

dustrin och handel är

betydligt högre i

Sverige. ��


– maten dyrast i Norge

dyrare i de nordiska länderna. Å andra si-

dan dricks det mer färsk mjölk i Norden

än i Sydeuropa där mjölken är dyrare.

Eurostat har metoder för att hantera

dessa problem, men fullt ut går det inte

att göra korrekta jämförelser. Lämpligt är

Bröd, mjölKöttvarorFiskvarorMejerivarorMatfettFrukt, grönsakerAndra livsmedelAlkoholfr. dryckLivsmedel totaltMoms i genomsnitt, %

114109

9792

111106106112104

12

140149111143148117149155138

12

119110114

95118104133150114

25

115949791

107104

99122101

17

98103114

8295

10495

10097

7,7

93107100

92105

98948597

5,5

101117

96119114118105127111

2,6

Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Frankrike Storbritannien

Prisnivåindex för livsmedelsgrupper i vissa länder, exkl. moms 2007 (prel.)

KÄ

LLA

: E

uros

tat

och

LRF

EU-15=100

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Nederländerna

Bulgarien

Slovakien

Rumänien

Lettland

Litauen

Polen

Ungern

Tjeckien

Estland

Portugal

Malta

Slovenien

Spanien

GreklandTyskland

Frankrike

Österrike

EU15EU15

Finland

Belgien

SVERIGESVERIGE

Cypern

Italien

StorbritannienLuxemburg

Danmark

Irland

Schweiz

Norge

Island

Exkl momsMoms

Moms och livsmedelspriser i Europai procent av genomsnittet för EU-15

KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF

lön

sam

hete

n


www.konsult.lrf.sewww.lrf.sewww.sjv.se

VET MER

2007 innebar en

definitiv vändpunkt

för lönsamheten i

det svenska jord-

bruket. En god skörd

och stigande

avräkningspriser

ledde till att jord-

brukarnas företags-

inkomster steg

kraftigt. Men ökningen

är inte jämnt fördelad,

årets vinnare är

spannmåls-

producenterna.

ppåt för lönsamheteni svenskt jordbruk

JORDBRUKSINTÄKTERNA ÖKADE kraftigt under

2007. Detta framför allt på grund av starkt stigande

spannmålspriser, men också genom att skörden blev

över 20 procent högre än 2006. Höjda priser och

bättre skörd ledde till en 40-procentig ökning av

nettointäkterna i vegetabilieproduktionen.

De genomsnittliga avräkningspriserna för nötkött

och griskött sjönk och foderkostnaderna ökade på

grund av höjda världsmarknadspriser på spannmål.

Animalieproduktionen redovisar därför en försämrad

lönsamhet och en svagt negativ intäktsutveckling

under 2007 jämfört med 2006. Slakten av nötkrea-

tur minskade något, slakten av svin var oförändrad.

Invägningen av mjölk minskade med 4,6 procent

under 2007. En prisökning på mjölk i slutet av året

hann inte få något större genomslag i lönsamhetsut-

vecklingen under 2007.

Men den kommer med all sannolikhet att få bety-

delse under 2008. Det är också troligt att världs-

marknadspriserna på spannmål och oljefröer ligger

kvar på en hög nivå. Viktiga skäl är den starka eko-

nomiska utvecklingen i bland annat Kina och Indien.

De höga råoljepriserna bidrar också till höjda spann-

målspriser, genom en ökad efterfrågan på biodriv-

medel. Prisdrivande är även nya exporttullar och ex-

portrestriktioner för spannmål i delar av världen.

KOSTNADERNA ÖKADE inte lika mycket som intäk-

terna under 2007. I genomsnitt ökade jordbrukets

kostnader med sex procent. Kostnaderna inom kate-

gorin förnödenheter och tjänster steg med åtta pro-

cent. Det är de ökade kostnaderna för fodermedel

som slår igenom.

Genom prisuppgången under 2007 har Sverige

hämtat upp en del av tidigare förlorade marginaler, i

jämförelse med övriga EU-länder. Men de reala in-

komsterna steg även i EU, dock inte lika kraftigt som

i Sverige.

Den genomsnittliga ökningen av jordbrukets

nettointäkter landade strax under elva procent för

2007 jämfört med 2006. Företagsinkomsterna steg

med hela 35 procent. ��

U


VEGETABILIER 13 455 mkr, därav: VAROR & TJÄNSTER 23 739 mkr, därav:

ARBETE & KAPITAL 14 116 mkr, därav:

SUMMA KOSTNADER:

DJUR/ANIMALIER 20 222 mkr, därav:

ÖVRIGT 11 998 mkr, därav:

SUMMA INTÄKTER:

Jordbrukets intäkter...

Jordbruketsföretagsinkomst 2007

...och kostnader 2007

45 675 mkr

45 6

75 m

kr

37 8

55 m

kr

37 855 mkr

7 819 mkr

Spannmål 5 992

Oljeväxter 1 589

Mjölk9 050

Andra direkt-betalningar9 034

Slaktsvinexternt 3 298

Fjäderfä 948Andra djur 625

Direktbetalning animalier 612

Andra djurprodukter 492 Hästar 439

Ägg 1 155

Nötkreaturexternt 3 442

Varor & tjänsterutanförjordbruket2 964

Matpotatis 179Stärkelsepotatis 62Frukter 41Fröer 34Direktbetalning 8

Finansiella tjänster 450Veterinärkostnader 332

Får och lamm externt 159Ull 2

Proteingrödor 1 521

Andra industri-grödor 1 050

Hö/halm 561

Grönsaker 515

Prydnadsväxter 480

Andra varor och tjänster 6 579

Inköpt foder 4 248

Driv-medel 2 677

Avskrivningmaskiner6 094

Anställdarbetskraft2 482

Räntor, netto 2 162

Arrende och hyra1 832

Avskrivningbyggnader 1 546

Gödselmedel 2 376

Maskinunderhåll 2 362

Utsäde ochplantor 1 992

El 1 096Byggnadsunderhåll 884

Bekämpningsmedel 743

Sockerbetor1 422

KÄLLA: LRF (ALLA DIAGRAM DENNA SIDA)

Del 3.Maten,klimatetoch miljön

KLIMATFÖRÄNDRINGEN PÅVERKAR ALLA länder

och alla människor. Få tvivlar numera på att den ex-

isterar. Det finns många påtagliga tecken: Glaciärer

och isarna vid nord- och sydpolen smälter av i allt

snabbare takt. Havsnivån har globalt höjts 10–15 cen-

timeter i genomsnitt under det gångna århundradet.

I Sverige har medeltemperaturen ökat med 1,8 gra-

der sedan mitten av 1800-talet. De tio varmaste åren

sedan 1900-talets början har infallit under de senast

tjugo åren. Nederbördsmängden har totalt ökat med

omkring 10–15 procent under det senaste århundra-

det.

Dessa påtagliga förändringar gör att klimatfrågan

står mycket högt på världssamfundets dagordning.

1997 undertecknades en internationell överens-

kommelse med globala mål för utsläppen av växt-

husgaser, i Kyotoprotokollet. 84 länder skrev under.

Det långsiktiga målet är att dessa länders utsläpp av

växthusgaser under åren 2008-2012 i medeltal ska

vara minst fem procent lägre än utsläppen 1990.

EU HAR DET GEMENSAMMA målet att alla med-

lemsstater till år 2020 i genomsnitt ska minska ut-

släppen av växthusgaser med 20 procent, öka an-

delen förnybar energi med 20 procent och ha

ambitionen att effektivisera energianvändningen

med 20 procent. Varje land ska ha minst tio procent

bioenergi inom transportsektorn.

Det långsiktiga svenska målet är att till år 2050

minska de totala utsläppen av växthusgaser, från

dagens cirka 7,9 ton koldioxidekvivalenter per per-

son och år, till under 4,5 ton koldioxidekvivalenter

per person och år. Det betyder att utsläppen ska

minska med cirka 45 procent. Ett delmål är att de

svenska utsläppen av växthusgaser som ett medel-

värde för perioden 2008–2012 ska vara minst fyra

procent lägre än utsläppen år 1990.

ATT DET BRÅDSKAR med åtgärder framgår av

Klimat och sårbarhetsutredningen, en regerings-

rapport som presenterades under 2007. Den visar

hur de globala klimatförändringarna kan komma att

påverka det svenska samhället.

jord

bru

ket

och

klim

ate

t

Effekterna av

pågående

klimatförändringar

kan bli dramatiska.

Utsläppen av växthus-

gaser måste hejdas.

De gröna näringarna

är beredda att ta sitt

ansvar, både i arbetet

med att ställa om

energisystemen och

för att minska de egna

utsläppen. Målet är en

hållbar svensk livsme-

delsproduktion som

ger minimal

miljöpåverkan.

VET MER

örändrat klimat skapar risker

www.fao.orgwww.lrf.sewww.naturvardsverket.sewww.sik.sewww.slu.se


F

För de gröna näringarna blir effekterna

dramatiska. Med stora temperaturföränd-

ringar och förändringar av hur, när och var

det regnar ändras de naturliga förutsätt-

ningarna för jord- och skogsbruk.

Skogen kommer att växa snabbare i ett

varmare klimat. Skattningen är att till-

växten i den svenska skogen kan komma

att öka med 20–40 procent de närmaste

100 åren. Ökningen av tillväxten kan enligt

Klimat- och sårbarhetsutredningen öka

skogsbrukets intäkter med 300–600 mil-

jarder kronor under perioden fram till

2100. Samtidigt finns det nya riskfaktorer.

TORRARE SOMRAR I SÖDER

kommer troligen leda till att granen

växer sämre i slutet av seklet. Högre

träd och blötare förhållanden i sko-

gen ökar risken för stormfällning.

Avsaknaden av tjäle kan också göra

det svårare att avverka och få ut vir-

ket ur skogen. Det varmare klimatet

ökar också riskerna för brand,

svamp- och insektsangrepp.

Riskökningen kan enligt Klimat-

och sårbarhetsutredningen innebära

kostnader på 100–300 miljarder

mellan 2010 och 2100 kronor inom skogs-

näringen.

För att kunna hantera förändringen

måste skogsägarna redan idag förbereda

sig för de nya förhållandena. Exempelvis

genom ett aktivt val av trädslag och åt-

gärder som ökar skogsbeståndens förmå-

ga att klara hård vind. Förändringarna i

skogen kommer också att påverka övrigt

växt och djurliv. Det är troligt att den bio-

logiska mångfalden kommer att minska.

ETT MILDARE KLIMAT ökar också avkast-

ningen i jordbruket. Klimat och sårbar-

hetsutredningen gör bedömningen att


�

i de gröna näringarna

303

8 000

8 200

8 400

8 600

8 800

9 000

9 200

9 400

9 600

1990 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06

Olika sektorers delar av växthusgaseffekten 2006, %

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990-2006fördelat på källor, 1 000 ton CO2-ekvivalenter

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser 1990, 1998-2006, 1 000 ton CO2-ekvivalenter

Lösningsmedel m.m.

0,5%Avfall 3,1%

Industri-processer

9,4%

Jordbruk

12,9%

Industrinsförbränning,el- och värme-produktion

43,4%

Inrikes transporter

30,7%

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET – SWEDISH NATIONAL INVENTORY REPORT 2008

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

TOTALT JORDBRUKSMARK MATSMÄLTNING GÖDSELHANTERING

-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -04 -06

jord

bru

ket

och

klim

ate

t


� skördarna i Mälardalen kan öka med cirka 20 procent

och i Norrland ännu mer på 100 års sikt, om samma

grödor som idag odlas. Förutsättningarna för djur-

hållning förbättras också eftersom betessäsongen

blir längre.

Men också i jordbruket dyker nya risker upp. De

ökade temperaturerna sommartid kan ställa till pro-

blem för svin och fjäderfäuppfödningen. Med ett mil-

dare klimat ökar risken för att nya skadegörare och

sjukdomar breder ut sig i Sverige. Ett aktuellt exem-

pel är idisslarsjukdomen bluetongue som de senaste

åren spridit sig i Nordeuropa. Sjukdomen har tidigare

framförallt förekommit i Sydeuropa och i Afrika. Den

sprids av ett knott.

Även jordbruket kommer alltså att ställas inför

många nya utmaningar i takt med att klimatet för-

ändras. Behovet av forskning är stort och just nu sat-

sas också stora resurser på klimatforskning med an-

knytning till de gröna näringarna, se avsnittet

Forskning sist i den här publikationen.

EXAKT HUR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA kommer

att slå vet vi inte. Mycket hänger på i vilken utsträck-

ning världens nationer kommer att klara att begrän-

sa sina utsläpp av växthusgaser. Alla länder och alla

samhällssektorer måste dra sitt strå till stacken.

LRF antog under 2007 en klimatpolicy för hållbar

produktion i de gröna näringarna. Policyn slår fast att

utsläppen av växthusgaser ska minskas, men beto-

nar också vikten av att samhället tar tillvara de gröna

näringarnas möjligheter att bidra till produktion av

förnybar energi som inte ger några nettotillskott av

växthusgaser.

DET ÄR I SKOGEN OCH PÅ ÅKERN som många av

de förnybara energiråvarorna växer. Skog och mark

avger växthusgaser, men binder också koldioxid.

Nettoeffekten är positiv och uppskattades år 2006

till 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan

jämföras med de totala utsläppen som samma år var

65,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Koldioxiden som binds i skog och grödor frisätts

när bioråvarorna används i energiproduktion – men

ordbruket fortsätter sänka J

Prognosen fram till 2020 är en total

minskning på två procent med de åtgär-

der som var beslutade fram till 2007.

Prognosen för jordbruket är en fortsatt

minskning av växthusgasutsläppen, med

sammantaget 21 procent perioden mellan

1990 till 2020.

DET ÄR I EN HÅLLBAR svensk livsme-

delsproduktion som mat med minimal kli-

matpåverkan kan produceras. Lantbrukets

organisationer arbetar för att minska jord-

brukets utsläpp ytterligare. LRF har bland

annat gett Institutet för jordbruks och mil-

jöteknik, JTI, i uppdrag att kartlägga po-

tentialen för jordbrukets energieffektivi-

sering. Rådgivningsprojektet Greppa

Näringen kommer att vidareutvecklas

med målet att utbilda odlarna om hur ut-

släppen av växthusgaser ska minimeras. I

princip går åtgärder som minskar läcka-

get av växtnäringsämnen hand i hand

med åtgärderna som minskar utsläppen

av växthusgaser – se avsnittet Jordbruk

och miljö.

2007 HAMNADE PRODUKTIONEN AV

KÖTT i klimatdebattens rampljus. En

rapport från FAO, »Livestock’s long sha-

dow«, väckte stor uppmärksamhet.

Utifrån en livscykelanalys konstaterar FAO

att köttproduktionen i världen svarar för

18 procent av de totala utsläppen av växt-

husgaser.

Ungefär en tredjedel av utsläppen upp-

står då regnskog bränns för att skapa nya

betesmarker och ytterligare en fjärdedel

kommer från idisslande djurs magar, i

form av metangas.

I Sverige bidrar de betande djuren i

stället till att bevara den biologiska mång-

falden, genom att hålla landskapet öppet.

Ett ytterligare plus i svensk animaliepro-


nettotillskottet till atmosfären är noll. Är

tillväxten i skogen högre än uttaget bidrar

skogen till att sänka halterna av koldioxid

i atmosfären.

De gröna näringarna kan på flera sätt

bidra till en ökad produktion av förnybar

energi; med gårdsbaserade vindkraftverk,

småskaliga vattenkraftverk och biogas

från anläggningar som rötar gödsel och

biologiskt avfall. Mer om detta under av-

snittet Energi.

JORDBRUKETS DIREKTA BIDRAG till de

totala utsläppen av växthusgaser i Sverige

är ungefär 13 procent. Energianvändning i

jordbruket ingår inte i beräkningen och

inte heller de diffusa utsläpp som sker från

framförallt mulljordar.

De direkta utsläppen består främst av

lustgas och metan. Lustgasen kommer

från omvandlingen av kväve i jorden och

påverkas av tillförd mängd gödsel och od-

ling av kvävefixerande växter. Metan

kommer från stallgödsel och djurens mat-

smältning.

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser

har 1990-2006 minskat med 9,6 procent

och historiskt sett är jordbrukets andel av

utsläppen mycket låga. Fram till industria-

liseringen svarade jordbruket för huvud-

delen av utsläppen. Nu är det energi- och

transportsektor som världen över står för

den stora tillförseln av växthusgaser,

genom användningen av fossila bränslen.

I SVERIGE KOMMER 74 PROCENT av

växthusgaserna från energi- och trans-

portsektorn. Utsläppen från transporter,

framförallt tunga transporter fortsätter att

öka, medan utsläppen från uppvärmning

av byggnader minskar. De totala svenska

utsläppen av växthusgaser har minskat

med ungefär 8,7 procent sedan 1990.

sina utsläpp av växthusgaser

jord

bru

ket

och

klim

ate

t


venskproducerad mat är Sduktion är en djurtäthet som gör det möjligt att åter-

föra gödsel till åkern på ett miljömässigt och klimat-

mässigt bra sätt.

Räknat per kilo kött är metangasutsläppen betyd-

ligt lägre från svenska nötkreatur än exempelvis de

brasilianska då de brasilianska djuren växer lång-

sammare. Utsläppen från svenska kors magar mot-

svarar omkring fyra procent av de totala utsläppen

av växthusgaser i Sverige och en tredjedel av jord-

brukets direkta utsläpp.

Det går att minska utsläppen ytterligare något,

bland annat genom att anpassa utfodringen. Men

det är inte möjligt att få ner utsläppen av metan och

lustgas till noll i de naturliga processer som är kopp-

lade till livsmedels- och biomassaproduktion.

DEN SOM VÄLJER SVENSKA livsmedel bidrar till

lägre klimatpåverkan, bra djuromsorg och mindre

miljöpåverkan totalt. Framför allt när det gäller ve-

getabilier har transporterna stor betydelse för kli-

mateffekten.

LRF har tillsammans med flera branschorganisa-

tioner låtit göra livscykelanalyser för åtta olika livs-

medel. Analyserna visar bland annat klimatpåverkan

av de olika leden från producent till konsument. Att

transportera ett kilo potatis från Holland till Sverige

ger nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som

att odla, packa och distribuera ett kilo svensk potatis.

En analys av utsläppen av växthusgaser i ett äpples

livscykel, genomförd vid Institutet för Livsmedel och

Bioteknik, SIK, visar att utsläppen från ett franskt

äpple är tre gånger så höga som från ett svenskpro-

ducerat. Utsläppen från ett äpple från Nya Zeeland

är fem gånger så höga.

ETT MÄRKNINGSSYSTEM SOM SKA underlätta ett

klimatvänligt matval är under utveckling. Arbetet

drivs av Svenskt Sigill i samarbete med KRAV.

Förslag till regler för märkning av frukt, grönsaker,

spannmål, ärtor, bönor, fisk och skaldjur presente-

rades i april 2008.

Reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från

gård eller båt till förpackning och lagring. De pro-


bra för klimat och miljödukter som uppfyller reg-

lerna för klimatmärkning-

en ska vara producerade

på ett sätt som rejält min-

skar utsläppen av klimat-

gaser, jämfört med pro-

dukter som inte uppfyller

reglerna.

Några av Sveriges främ-

sta forskare och experter

inom mat och klimat med-

verkar i projektet. De har

identifierat de steg i livs-

medelskedjan som har

den största klimatpåver-

kan och sedan föreslagit

krav på åtgärder som min-

skar klimatpåverkan i det

steget.

I VÄXTHUS ÄR DET upp-

värmningen av växthuset

som står för den allra stör-

sta delen av klimatpåver-

kan. De produkter som

föreslås kunna klimatmärkas ska vara od-

lade i växthus där minst 80 procent av

bränslet som använts är förnyelsebart.

Växthuset ska vara välisolerat.

Lustgas står för det procentuellt sett

största bidraget till jordbrukets klimatpå-

verkan i Sverige. För klimatmärkning krävs

därför att Jordbruksverkets riktlinjer för

tillförsel av kväve och andra gödselmedel

har följts. Används handelsgödsel måste

det vara tillverkat i anläggningar som har

lustgasfilter. Hälften av klimatgasutsläp-

pen i den svenska spannmålsproduktio-

nen kan komma från själva tillverkningen

av mineralgödsel.

Klimatmärkningen är i en första om-

gång avsedd för produkter som produce-

rats i Sverige, av producenter som är an-

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

Energi Inrikestransporter

Industrin Jordbruk Avfall Lösnings-medel

1990

2020 (progn.)-10% +18%

+12%

-16%

-76% -21%

Utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige, 1 000 ton CO2-ekvivalenter 1990 samt prognos för 2020

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

Brasilien DanmarkIrland Sverige

Djurtäthet per hektar åkermark

KÄLLA: FAO 2006

KÄLLA: SIK

Utsläpp av växthusgaseri ett äpples livscykel,

g CO2-ekvivalenter/kg äpple

SVERIGE 90FRANKRIKE 270

NYA ZEELAND 460

slutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbete

med att ta fram regler för transporter på-

går och i framtiden kommer även regler

för importvaror att ingå. ��

DE GRÖNA NÄRINGARNA lever av det naturen kan

ge. Därför faller det sig naturligt för dem som arbetar

med jord och skog att värna om miljön. Här följer en

genomgång av hur jordbruket bidrar till att de sven-

ska miljömålen ska kunna uppfyllas. Skogsbrukets

miljöarbete redovisas på sidorna 94-97.

Utöver miljömålet Begränsad klimatpåverkan har

ytterligare fem mål en stark koppling till jordbruket.

Det är:

Giftfri miljö

Ingen övergödning

Myllrande våtmarker

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt växt- och djurliv.

Jordbruksverket har ansvar för uppföljningen av hur

jordbruket klarar sitt arbete med miljömålen.

Bedömningen 2007 är att bönderna på flera områ-

den varit framgångsrika i sitt miljöarbete. De flesta av

delmålen ser ut att kunna uppfyllas för jordbrukets

del.

Det går inte lika bra i alla samhällssektorer, det vi-

sar en utvärdering av Sveriges miljömål som presen-

terades i mars 2008. Miljömålsrådet gör bedöm-

ningen att hälften av miljökvalitetsmålen blir mycket

svåra att nå till 2020. En bland flera anledningar är

att alla åtgärder som föreslagits inte har genomförts.

Rapporten är ett underlag till regeringens kom-

mande miljömålsproposition som riksdagen kommer

att ta ställning till under 2009.

jord

bru

ket

och

övri

ga m

iljö

mål

Hälften av de svenska

miljökvalitetsmålen

kan bli svåra att nå.

Men för jordbrukets

del går det framåt.

Flera av delmålen som

ska uppnås till 2010 är

inom räckhåll. Ett

intensivt miljöarbete

pågår på många

gårdar, bland annat

inom ramen för

projekten Greppa nä-

ringen och Greppa

växtskyddet.

VET MER

veriges bönder har ett

www.greppa.nuwww.kemi.sewww.lrf.sewww.miljomal.nuwww.naturvardsverket.sewww.odlingibalans.comwww.sjv.se


S

0

20

40

60

80

100

120

1988 1990 1995 2000 2005

Bekämpningsmedelsanvändning, Riskindex för miljö ochhälsa 1988-2006

Hektardos

Miljöriskindex

Hälsoriskindex

KÄLLA: KemI

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER visar

att användningen av bekämpningsmedel

är låg i Sverige. Den minskade kraftigt

fram till början av 2000-talet. Fynden av

bekämpningsmedelsrester i grundvatten

och ytvatten har följt med nedåt och lig-

ger också på en mycket låg nivå.

Bekämpningsmedelsrester påträffas säl-

lan i svenskproducerade livsmedel.

Enligt Jordbruksverkets bedömning är

jordbrukets delmål för Giftfri miljö delvis

uppfyllt. Utvärderingen görs med hjälp

riskindikatorer för hälsa och miljö, så kal-

lade riskindex. Här syns en tydlig förbätt-

ring. Riskindex för hälsa respektive miljö

har sedan 1988 minskat med 68 procent

för hälsa och med 28 procent för miljö.

Miljöriskindex fortsatte att minska mellan

2000 och 2007, medan hälsoriskindex låg

kvar på samma låga nivå som uppnåtts

redan år 2000.

Riskindextalen följer ganska väl antalet

inköpta hektardoser. De varierar med års-

mån, grödor och aktuell situation när det

gäller angrepp av skadegörare. Ökningen

2006 beror på att mer omfattande be-

kämpningsinsatser behövdes på grund av

kraftiga angrepp av havrebladlus och

rapsbagge. Nedgången 2005 beror på att

inköpen av bekämpningsmedel minskade

på grund av hamstring året dessförinnan.

Sett till möjligheterna att nå målet Giftfri

miljö i sin helhet anser Miljömålsrådets att

det som ställer till störst problem är den

diffusa spridningen av farliga ämnen från

varor och processer. Produktionen av va-

ror och kemikalier ökar för närvarande,

särskilt i länder där kemikaliekontrollen är

svag.


�

viktigt miljöuppdragGIFTFRI MILJÖMiljön ska vara fri från ämnen ochmetaller som skapats i ellerutvunnits av samhället och somkan hota människors hälsa ellerden biologiska mångfalden. Delmål för jordbruket:Hälso- och miljöriskerna vid fram-ställning och användning avkemiska ämnen ska minska fortlö-pande fram till 2010.

jord

bru

ket

och

övri

ga m

iljö

mål


MED GOD MARGINAL har Sveriges bönder redan

klarat delmålet för utsläpp av ammoniak. Även ut-

läckaget av fosfor och kväve från jordbruksmarken

har minskat.

Beräkningar från 2007 visar att det faktiska fos-

forläckaget från jordbruksmark minskat med nio pro-

cent mellan åren 1995 och 2005. Fosforutnyttjandet

har blivit effektivare, bland annat tack vare bättre

växtföljder, anpassad gödsling och särskilda skydds-

zoner mellan åker och vattendrag. Effektiviteten i

jordbrukets fosforutnyttjande ökade från 67 till 86

procent mellan 1995-2005. En större del av den fos-

for som tillförs tas till vara i skörden. Jordbruksverket

gör därför bedömningen att jordbruket i huvudsak

llt mindre näring läcker A

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

1995 -97 -99 2001 -03 -05

Ammoniakavgång från jordbruket 1995-2005, ton

Jordbrukets ammoniakutsläpp har minskat med 18 procent sedan 1995.KÄLLA: SJV

�

50

55

60

65

70

75

80

85

90

1995 1999 2001 2003 2005

Effektivitet i jordbrukets kväve och fosforutnyttjande 1995-2005, %

Fosfor

Kväve

KÄLLA: SCB

kan uppfylla det för samhället gemen-

samma delmålet att fosforutsläppen ska

minska med 20 procent till 2010.

ENLIGT MODELLBERÄKNINGAR som

gjorts under 2007 har kväveutlakningen

från åkermark minskat med cirka 5 000

ton mellan 1995 och 2005. Jordbruket är

därmed på god väg att uppnå det mål

Jordbruksverket satt upp; att kväveut-

lakningen från åkermark ska minska med

cirka 7 500 ton till 2010, jämfört med

1995.

Effektiviteten i jordbrukets kväveutnytt-

jande har förbättrats 1995-2005, från 55

till 65 procent. Viktiga orsaker till den för-

bättrade kvävehushållningen och min-

skade kväveutlakningen är bland annat

användningen av fånggrödor och grön-

träda, men också bättre växtföljder och

bättre fördelning av grödor.

JORDBRUKETS AMMONIAKUTSLÄPP

minskade med hela 18 procent mellan

åren 1995 och 2005. Det motsvarar en

minskning på cirka 10 250 ton, vilket över-

träffar uppställda mål. Minskningen beror

på att antalet djur i jordbruket minskat,

men också på att jordbrukets hantering

och spridning av stallgödsel har förbätt-

rats. Det blir allt vanligare med flytgödsel

i stället för fastgödsel vilket både under-

lättar spridningen och ökar möjligheterna

att begränsa ammoniakavdunstningen.

Också i övriga samhället har utsläppen

av fosfor-, kväveföreningar och ammoniak

minskat. Större delen av belastningen på

hav och skogsmarker kommer idag från

andra länder. Det kommer därför enligt

Miljömålsrådet att bli svårt att uppnå mil-

jökvalitetsmålet Ingen övergödning till

2020.


från de svenska åkrarna

�

INGEN ÖVERGÖDNINGHalterna av gödande ämnen imark och vatten ska inte ha någonnegativ inverkan på människorshälsa, förutsättningarna för biolo-gisk mångfald eller möjligheternatill allsidig användning av markoch vatten.Delmål 1. Fram till 2010 ska desvenska vattenburna utsläppen avfosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar och vatten-drag och kustvatten ha minskatmed minst 20 procent från 1995års nivå. Delmål 2. Senast år 2010 ska desvenska vattenburna utsläppen avkväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav haminskat med minst 30 procentfrån 1995 års nivå.Delmål 3. Senast 2010 skautsläppen av ammoniak i Sverigeha minskat med minst 15 procentfrån 1995 års nivå.


Åtgärder som minskat fosforläckaget från jordbruket1995-2005, betydelse i %

Fosforeffektiviteten i jordbruket har ökat från 48 till 64 procent mellan 1995–2005.Läckaget av fosfor från jordbruksmarken har minskat med nio procent sammaperiod.

Bättre grödfördelning 50%

Anpassadgödsling 36%

Anläggandeav skydds-

zoner 14%

KÄLLA: SJV

Åtgärder som minskat kväveutlakningen från jordbruket mellan 1995-2005, betydelse i %

Fånggrödor 25%

Grönträda 31%

Bättre kväve-utnyttjande 16%

Säsongsanpassad stallgödselspridning4%

Anläggande avskyddszoner 1%

Bättre grödfördelning 23%

ya våtmarker minskar N

KÄLLA: SJV

jord

bru

ket

och

övri

ga m

iljö

mål


DELMÅLET FÖR JORDBRUKET när det

gäller Myllrande våtmarker är på väg att

uppfyllas. Fram till 2007 hade samman-

lagt cirka 6 600 hektar våtmarker anlagts

eller restaurerats. Ungefär 425 hektar till-

kom under 2007.

Jordbruksverket gör bedömningen att

målet kan komma att uppfyllas om arbe-

tet med att anlägga och restaurera våt-

marker intensifieras. Skrivs nuvarande

trend fram kommer omkring 9 500 hektar

att ha anlagts och restaurerats fram till

2010, vilket innebär att målet inte kan

uppfyllas fullt ut.

Målet myllrande våtmarker har bety-

delse för den biologiska mångfalden och

för att minska växtnäringsläckaget.

Miljömålsrådet gör bedömningen att ar-

betet med att bevara och återskapa våt-

marker går för långsamt. Med intensivare

insatser framöver bedöms miljökvalitets-

målet kunna uppfyllas till 2020. ��

0100200300400500600700800900

1000

1996 -97 -98 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

Anlagda och restaurerade våtmarker med ersättning,1996-2007

(Prel)

KÄLLA: JORDBRUKSVERKET

*

MYLLRANDE VÅTMARKERVåtmarkernas ekologiska ochvattenhushållande funktion i land-skapet ska bibehållas och värde-fulla våtmarker bevaras för framti-den.

Delmål för jordbruket: I odlingslandskapet ska minst 12 000 hektar våtmarker ochsmåvatten anläggas eller åter-ställas fram till 2010.

�

växtnäringsbelastningen


BONDENS LANDSKAP ÄR ett artrikt landskap. Lien

och mulen har skapat miljöer där väldigt många oli-

ka växt- och djurarter trivs. För att de här arterna ska

kunna finnas kvar krävs att markerna hålls öppna,

med hjälp av bete och slåtter.

Störst är artrikedomen i så kallade naturbetesmar-

ker och naturliga slåtterängar. Det vill säga marker

som inte plöjts och gödslats. Målsättningen är att

arealen där dessa marktyper hävdas ska öka med

5 000 respektive 13 000 hektar fram till 2010.

Jordbruksverkets bedömning är att den totala are-

alen ängs- och betesmarker har en positiv utveck-

ling. Men det finns inga definitiva data över hur stor

areal naturliga ängs- och betesmark som finns i lan-

det. I sin utvärdering av jordbrukets delmål för Ett

rikt odlingslandskap utgår Jordbruksverket från hur

stor areal som hävdas med hjälp av miljöersättningar.

Siffran för 2007 är 5 800 hektar ängsmark och cirka

16 000 hektar naturbetesmark. Bedömningen är där-

för att delmålet för ängs- och betesmarker i huvud-

sak är uppfyllt. Ytterligare åtgärder behövs enligt

Jordbruksverket för att bevara småbiotoper och kul-

turbärande landskapselement i jordbrukslandskapet.

EN GRUNDFÖRUTSÄTTNING för att markerna ska

kunna hävdas är att det finns betande djur. Utan

Sveriges bönder är det med andra ord inte möjligt

att åstadkomma ett rikt odlingslandskap som i sin tur

bidrar till att vi får ett rikt växt- och djurliv.

�

etesdjuren nödvändiga för Bjo

rdb

ruket

och

övri

ga m

iljö

mål


Miljömålsrådet gör bedömningen att

miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland-

skap kommer att kunna uppfyllas till 2020

om ytterligare åtgärder sätts in. Främst

genom fortsatta satsningar på miljöstöd

och stöd till företags- och landsbygdsut-

veckling.

Möjligheterna att nå målet ett rikt växt

och djurliv bedöms inte som lika goda.

Flera vanliga arter minskar och läget för

flera hotade arter har försämrats.

MILJÖARBETET I JORDBRUKET drivs

framåt på många fronter. Jordbrukets in-

tresseorganisationer, däribland LRF, har

varit pådrivande sedan 1980-talet. I takt

med omställningen av jordbrukspolitiken

har miljöstöden och stöden till företags-

och landsbygdsutveckling fått en ökande

betydelse.

Resurserna i Landsbygdsprogrammet

fördelas inte bara på gårdsnivå utan sat-

sas också i olika utvecklings- och rådgiv-

ningsprojekt. Bra exempel på projekt är

Greppa näringen och Greppa växtskyddet

som förmedlar kunskap och verktyg som

hjälper bonden att använda gödselmedel

och bekämpningsmedel på ett kostnads-

effektivt och miljömässigt bra sätt.

Greppa näringen och Greppa växt-

skyddet genomförs i bred samverkan

mellan lantbruksnäringen och olika myn-

digheter. Projekten finansieras bland an-

nat med pengar från Landsbygds-

programmet och genom återföring av

mineralgödselavgifter.

GREPPA NÄRINGEN nådde drygt 7 000

lantbrukare 2007, huvudsakligen i Syd-

och Mellansverige. Antalet anslutna går-

dar ökar år från år. Projektet startade år

2001 och då framför allt med rådgivning

som var inriktad på att minska kväveut-

ETT RIKT ODLINGSLAND-SKAPOdlingslandskapets och jord-bruksmarkens värde för biologiskproduktion och livsmedelsproduk-tion ska skyddas samtidigt somden biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras ochstärks.

ETT RIKT VÄXT- OCHDJURLIVDen biologiska mångfalden skabevaras och nyttjas på ett hållbartsätt för nuvarande och framtidagenerationer. Arternas livsmiljöeroch ekosystemen samt derasfunktioner och processer skallvärnas. Arter skall kunna fortleva ilångsiktigt livskraftiga beståndmed tillräcklig genetisk variation.Människor skall ha tillgång till engod natur- och kulturmiljö medrik biologisk mångfald, som grundför hälsa livskvalitet och välfärd.

Delmål för jordbruket (Riktodlingslandskap, Rikt växt-och djurliv): Senast år 2010 ska samtliga ängs-och betsmarker bevaras och skö-tas på ett sätt som bibehållerderas värden. Arealen hävdadängsmark ska öka med minst5 000 hektar och arealen hävdadbetesmark av de mest hotadetyperna ska utökas med minst13 000 hektar till år 2010.Mängden småbiotoper ska beva-ras i minst dagens omfattning ihela landet.Mängden kulturbärande land-skapselement som vårdas ska ökamed cirka 70 procent till år 2010.

�

den biologiska mångfalden


lakning och ammoniakförluster från jordbruket.

Under 2007 utvidgades projektet med en extra sats-

ning på fosforrådgivning.

På alla gårdar som deltar i Greppa näringen upp-

rättas växtnäringsbalanser, det vill säga en budget

för flödena av kväve, fosfor och kalium på gården. På

så sätt tydliggörs hur mycket som tillförs och hur

mycket som försvinner med skörden. Det blir lättare

att anpassa gödslingen efter rådande behov. Målet är

att minimera förlusterna, vilket är bra både för miljö

och ekonomi.

Många av de som deltar i Greppa näringen har

upprättat skyddzoner mellan åker och intilliggande

vattendrag. Exempel på andra åtgärder som be-

gränsar växtnäringsförlusterna är en ökad andel vår-

plöjd åker, odling av fånggrödor och en minskad

spridning av flytgödsel och urin under tidig höst.

De som deltar i Greppa näringen lämnar viktiga bi-

drag till den positiva utvecklingen av jordbrukets

växtnäringsbalanser. En eller flera rådgivare åter-

kommer varje år till de gårdar som deltar. Olika

nyckeltal ger lantbrukaren en god uppfattning om

effekterna av de åtgärder som prövats.

GREPPA VÄXTSKYDDET har pågått sedan 1997 och

hette tidigare Säkert växtskydd. Den bedrivs i hela

landet. Syftet är att minimera riskerna för miljö och

hälsa när bekämpningsmedel används.

Omkring 90 procent av Greppa näringens lant-

brukare som använder bekämpningsmedel funk-

tionstestar sina sprutor regelbundet. Hela 96 procent

rengör och fyller på sina sprutor på en särskild plat-

ta för att undvika risker vid eventuellt spill.

Lantbrukarna inom Greppa växtskyddet har också

minskat antalet sena höstbekämpningar, vilket min-

skar riskerna för att bekämpningsmedel ska läcka ut

till omgivande vattendrag.

En viktig del av rådgivningen i projektet går ut på

att utveckla optimala strategier för växtskyddet på

gården. Det innefattar information om risker och

kostnader med olika åtgärder och diskussioner om

alternativ till kemiska bekämpningsinsatser.��

�

jord

bru

ket

och

övri

ga m

iljö

mål


PLANERING, UPPFÖLJNING OCH kontroll är viktiga

åtgärder för dem som vill minimera jordbrukets mil-

jöpåverkan och leverera produkter med garanterat

jämn och hög kvalitet. Svenskt Sigill erbjuder flera

olika certifieringssystem för att kvalitetssäkra svensk

jordbruks- och trädgårdsproduktion – såväl mat som

blommor.

Maten som bär märket Svenskt Sigill har fram-

ställts i Sverige, med omtanke om människor, djur

och natur. Djuromsorg och miljöhänsyn är mer om-

fattande än vad lagstiftningen kräver. Strikta regler

och en oberoende kontroll är en garanti för att livs-

medlen blir säkra och kan spåras till gården där de

producerats.

Först ut var märkning av spannmålsprodukter, när

Svenskt Sigill etablerades som ett kvalitetsmärke på

livsmedelsmarknaden i slutet av 1990-talet. Sedan

dess har mycket hänt.

NU KAN GRYNER, BRÖD, frukt, grönsaker, potatis,

bär, prydnadsväxter, mejeriprodukter, svamp, nöt-

kött, kyckling, honung, griskött och charkprodukter

bära Svenskt Sigills märke. Nya livsmedel och pro-

ducenter tillkommer hela tiden. År 2003 började

frukt och grönt märkas med Svenskt Sigill, 2005

märktes det första köttet, 2006 anslöt sig det första

mejeriföretaget och 2007 märktes de första kyck-

lingarna.

Idag är 2 400 mjölkproducenter, 1 100 producenter

av frukt, bär, grönsaker, potatis och svamp, omkring

300 spannmålsgårdar, ett 50-tal producenter av

prydnadsväxter, ett 40-tal nötköttsproducenter, 80-

talet biodlare och några gris- respektive kyckling-

producenter anslutna till IP SIGILL som certifierings-

systemet kallas.

Bakgrunden till det ökade intresset för IP SIGILL är

konsumenternas och handelns krav på livsmedelssä-

kerhet. Mycket tyder på att miljö- och kvalitetssäk-

ring av livsmedel kommer att få en ökande betydelse

i framtiden.

Bönderna vill kunna fortsätta producera livsmedel

och prydnadsväxter av hög kvalitet och kan genom

märkningen framhålla sina varors mervärden i för-

hållande till billigare importerad mat. ��

sven

skt

sig

ill

Någraexempel påSvenskt Sigillsregler:�Genmodifierade or-

ganismer, GMO, är inte

tillåtna i foder eller

odling

�Vissa växtskyddsme-

del som tillåts i

Sverige är förbjudna

inom IP SIGILL

�För att förhindra

läckage av växtnäring

och växtskyddsmedel

finns krav på skydds-

zoner mot vattendrag

�Kalvar får inte säljas

på export

�Endast svenskprodu-

cerade livsmedel kan

märkas med Svenskt

Sigill

VET MER

arant för svensk kvalitet

www.svensktsigill.se

G

eko

mat


raftig efterfrågan skapar

Allt fler vill ha ekolo-

giska livsmedel.

Efterfrågan är just nu

större än den inhem-

ska produktionen för

flera varugrupper.

Ytterligare åtgärder

för att stimulera pro-

duktionen behövs.

DETALJHANDELN UTÖKAR NU sitt ekologiska sor-

timent och rapporterar positiva tillväxtsiffror i för-

säljningen av ekologiska livsmedel. Enligt Ekologiskt

Marknadscentrum har handeln under 2007 haft en

försäljningsökning av det ekologiska sortimentet på

25–30 procent.

Vissa ekologiska produkter är mer efterfrågade än

andra. Störst marknadsandel har den ekologiska

mjölken, med åtta procent av totalkonsumtionen

2007. Invägningen av ekomjölk ökade med 17 pro-

cent detta år, men den inhemska efterfrågan ökade

mer. Konsumtionen av ekologisk ost och grädde har

också ökat kraftigt.

Även inom andra områden har det uppstått brist

på inhemskt producerade ekologiska livsmedel, till

exempel frukt och grönsaker. Det har lett till en ökad

import av ekologiska varor.

Inte bara privatpersoner efterfrågar ekologiska

produkter. Sedan våren 2006 finns för offentliga

storkök ett konsumtionsmål att 25 procent av pro-

dukterna som används ska vara ekologiska. För att

stimulera den ekologiska produktionen i Sverige yt-

terligare behöver flera åtgärder på en mängd områ-

den vidtas. Detta för att se till att efterfrågan kan till-

godoses så att det blir ännu mer lönsamt att produ-

cera ekologiska produkter.

DEN EKOLOGISKT ODLADE arealen är större i

Sverige än i de flesta andra EU-länder. Under 2007

odlades 17 procent av den svenska åkermarken utan

handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel och

med miljöersättning för ekologisk produktion. Ett av

målen i regeringens aktionsplan för ekologisk pro-

duktion är att 20 procent av åkerarealen ska odlas

ekologiskt. Målet ligger inom räckhåll, men 2007

minskade den ekoodlade arealen jämfört med 2006.

Samtidigt ökade den certifierade andelen.

Riksdagen har kompletterat målet att 20 procent

av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad 2010 med

målet att en lika stora andel också ska vara certifie-

rad till detta år.

Certifiering är nödvändig för att ekologiska pro-

dukter ska kunna säljas som ekologiska. Möjlighet att

K

VET MER:www.krav.sewww.lrf.sewww.sjv.se

tion är framför allt minskad kemikaliebe-

lastning i miljön. Det ekologiska lantbruket

ska bidra till miljökvalitetsmålen giftfri mil-

jö, grundvatten av god kvalitet, ingen

övergödning och ett rikt odlingslandskap.

Nationella miljöersättningar för ekologisk

produktion har funnits sedan 1989.

Systemen för certifiering håller på att

förändras. En väntad utveckling är att cer-

tifieringen enligt EUs regler kommer att

öka såväl i Sverige som inom Europa. ��


söka stöd för certifiering infördes 2005.

Under 2007 var cirka 37 procent av den

totala ekoarealen i Sverige certifierad en-

ligt KRAVs eller EUs regelverk.

I DET NYA Landsbygdsprogrammet ges

bara full miljöersättning till de ekologiska

jordbruksföretag som är certifierade.

Ersättningen till icke certifierade ska

trappas ner successivt.

Det konsumenterna är beredda att be-

tala extra för och det samhället vill åstad-

komma med stöden till ekologisk produk-

brist på ekologiska livsmedel

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070

5

10

15

20

Andel ekoodlad åker, därav Krav-certifierad, %

KÄLLA: SJV

Del 4.Livsmedels-produktioneni Sverige

MJÖLKEN SVARAR FÖR en fjärdedel av produk-

tionsvärdet i det svenska lantbruket. Lika stor är an-

delen jordbruksmark som används för odling av fo-

der eller till beten för mjölkkor och kvigor.

Mjölkproduktionen är något av en ekonomisk rygg-

rad i det svenska lantbruket. Mjölkkorna är dessutom

viktiga landskapsvårdare. De bidrar till att hålla land-

skapet öppet vilket har stor betydelse för den biolo-

giska mångfalden.

Huvuddelen av den mjölk som produceras i

Sverige konsumeras i landet och så är det världen

över. Handel med mejeriprodukter på världsmarkna-

den omfattar endast sju procent av de globala voly-

merna.

Men efterfrågan på världsmarknaden ökar för när-

varande, framför allt från tillväxtländer som Indien

och Kina. Samtidigt har utbudet av mejeriprodukter

minskat, bland annat på grund av torka i Australien

och Nya Zeeland samt exportbegränsningar i

Argentina och Indien. Tidigare lager med framför allt

smör och mjölkpulver har tömts. Världsmark-

nadspriserna på mejeriprodukter stiger därför, vilket

även påverkar priserna i Sverige.

DE SVENSKA AVRÄKNINGSPRISERNA PÅ MJÖLK

steg under hösten 2007 med i genomsnitt 35 pro-

cent. I december var kilopriset i genomsnitt 89 öre

högre än vid motsvarande tidpunkt 2006.

mjö

lk

Nu får svenska mjölk-

bönder bättre betalt

för sin mjölk. Det är en

följd av att efterfrågan

på mejeriprodukter

ökat i världen. Det

högre priset gör att

fler vill bygga ut sin

produktion än som vill

minska. Det är ett vik-

tigt trendbrott.

VET MER

jusnande framtidsutsikter

www.svenskmjolk.se


L

Mjölkråvarans användning 2007, procent

Konsumtions-mjölk & syradeprodukter, 45

Ystmjölk, 34

Övrigt, 5

Mjölkpulver & kondensmjölk, 18

KÄLLA: SVENSK MJÖLK

Samtidigt ökade mjölkproducenternas

kostnader, framför allt för foder. Utslaget

på helåret 2007 ledde detta till en något

försämrad lönsamhet i mjölkproduktio-

nen, trots de höjda avräkningspriserna.

De svenska mjölkbönderna kan dock

räkna med en förbättrad lönsamhet under

2008. Det förutspår Jordbruksverket och

det visar kalkyler som gjorts vid Sveriges

Lantbruksuniversitet. De relativt höga av-

räkningspriserna var oförändrade i början

av 2008 och förväntas bestå det när-

maste året.

Svenskarna dricker ovanligt mycket

mjölk, även om konsumtionen av dryckes-

mjölk minskat något under en följd av år. I

gengäld ökar konsumtionen av syrade

mjölkprodukter; crème fraiche, fil och

yoghurt, samt grädde och ost.

INVÄGNINGEN AV EKOMJÖLK ökade

under 2007 med åtta procent jämfört

med 2006. Konsumtionen av ekomjölk

ökade med cirka 18 procent, medan kon-

sumtionen av ekologisk ost och grädde

ökade med cirka 30 procent.

Den inhemska efterfrågan på ekologisk

mjölk är för närvarande större än till-

gången och ekomjölken betalas med ett

högre pris än konventionell mjölk. Under

2007 höjdes pristillägget för ekomjölk

med 9,7 procent. Tidigare har främst stor-

hushållen stått för den ökade konsumtio-

nen av ekologiska mejeriprodukter. 2007

ökade den privata konsumtionen krafti-

gare än tidigare.

DEN TOTALA INVÄGNINGEN av mjölk

vid svenska mejerier minskade med 4,6

procent under 2007. Elva procent av

mjölkföretagen lade ned sin produktion,

vilket är en ovanligt hög siffra. Orsakerna

till detta är flera. EUs ersättningar till

0

20

40

60

80

100

120

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07


�

för svenska mjölkbönderMjölkkonsumtionen i Sverige l/person och år, därav import


0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

Mjölk C2KÄLLA: SVENSK MJÖLK

Konsumtionen av syrade produkter i Sverige, kg/person och år, därav import

0

5

10

15

20

25

30

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 (prel)

2000

Ostkonsumtion i Sverige, kg/person och år, därav import



mjö

lk


� mjölkproducenter frikopplades helt och hållet från

produktionen under 2007. Många gårdar lades ned

av åldersskäl, medelåldern bland mjölkföretagarna är

hög. Totalt försvann omkring 1 000 mjölkleverantö-

rer och 20 000 mjölkkor under 2007.

Det är i första hand de små mjölkgårdarna som

läggs ned. Den pågående strukturomvandlingen mot

färre och större gårdar fortsätter. År 2007 hade me-

delgården 51 kor. Genomsnittet år 2006 var 48 kor.

Bevis för att det ändå finns en framtidstro bland

mjölkproducenterna är att antalet ansökningar om

förprövning av nya koplatser ökade. Under 2007 an-

sökte 260 mjölkföretag om att få bygga 21 000 nya

koplatser. Det är det högsta antalet sedan 2001 och

2 500 fler än 2006. Byggs alla platser motsvarar till-

skottet med råge det antal kor som försvann under

2007.

INVÄGNINGEN AV MJÖLK har inte bara minskat i

Sverige utan också i övriga EU. Med stigande priser

är det troligt att mjölkproduktionen kommer att öka

igen. I Lantbruksbarometern 2008 uppger 24 pro-

cent av de svenska mjölkbönderna att de tänker

bygga ut under den närmaste treårsperioden.

Så länge efterfrågan överstiger produktionen är

det troligt att mjölkpriserna ligger kvar på dagens

lite högre nivåer. På lite längre sikt förutspås ett fluk-

tuerande världsmarknadspris på mejeriprodukter.

Priset kommer att påverkas av en mängd olika fak-

torer, bland annat av den ekonomiska utvecklingen i

världen.

MEJERIMARKNADEN BLIR allt mer internationalise-

rad. Mejeriprodukter börjar i ökande utsträckning

röra sig över landsgränser. I Sverige har importen av

mejeriprodukter ökat sakta men säkert under 2000-

talet.

Mejeriföretagen förändras med de förändrade

marknadsförutsättningarna. Arla foods ägs sedan

flera år tillbaka av både danska och svenska bönder.

Företaget har utvecklats till Europas största mejeri-

företag, med produktion av mjölkbaserade livsmedel

i elva länder. Skånemejerier tog också klivet över

ånga vill producera för M

rade livsmedel. I Västsverige säljer Arla

foods Västkustmjölk och på östkusten le-

vererar nystartade Emå mejeri mjölk till

bland annat Coop Forum i Kalmar. Hela 61

procent av de svenska mjölkproducen-

terna skulle vilja sälja på närmarknaden,

det framgår av Lantbruksbarometern

2008. ��


sundet i slutet av 2007, genom att köpa

andelar i ett danskt mejeriföretag.

Samtidigt som mejerimarknaden inter-

nationaliseras finns en trend som går i an-

dra riktningen. Både stora och små meje-

riföretag har börjat utveckla regionala

profilprodukter för att tillmötesgå konsu-

menternas önskemål om lokalt produce-

01998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07(prel)

0

2

4

6

8

10

12

14

Konsumtion av grädde i Sverige, kg/person och år 2000-2007, därav import

Antal mjölkleverantörer 1998-2007

Avkastning per ko och år, 1998-2007, kg mjölk)


KÄLLA: SVENSK MJÖLK KÄLLA: SVENSK MJÖLK

den lokala marknaden

0

10

20

30

40

50

60

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

KÄLLA: SJV/SVENSK MJÖLK

Genomsnittligt antal kor per besättning, 1998-2007

NÄR SVENSKA KONSUMENTER får välja tar de i för-

sta hand svenskt nötkött. Av det sålda nötköttet i

butik är cirka 80 procent svenskt. Ändå består 48

procent av den totala nötköttskonsumtionen i

Sverige av importkött. Skillnaden uppstår genom att

80 procent av det nötkött som används av restau-

ranger och storhushåll är importerat. Få restaurang-

er och storkök redovisar varifrån köttet kommer.

Det är i butiken konsumenten har möjlighet att väl-

ja svenskproducerat. Åtskilliga är de undersökningar

där svenska konsumenter uppger att de föredrar och

har stort förtroende för svenskt nötkött.

Anledningen är bland annat värden som hög livsme-

delssäkerhet, god djuromsorg och att de svenska

nötkreaturen bidrar till att hålla det svenska landska-

pet öppet (United Minds 2005).

I KLIMATDEBATTEN HAR nötkreatur utpekats som

miljöbovar; idisslande djur bildar och avger metan-

gas som är en aggressiv växthusgas. Å andra sidan

gör idisslarna stor miljönytta. Omkring 80 procent av

alla betesmarker hålls öppna av nötkreatur. Utan be-

tesdjur går det inte att klara de nationella miljömålen

för biologisk mångfald.

Klimatpåverkan från nötkreatur kan dessutom be-

gränsas, genom smärre förändringar i utfodringen.

LRF har under året arrangerat utbildningsdagar som

förmedlat detta budskap.

LÅNGA TRANSPORTER AV livsmedel och jord-

bruksråvaror innebär också en klimatbelastning. För

att stärka kopplingen mellan inhemsk konsumtion

och produktion av livsmedel har regeringen givit

Livsmedelsverket i uppdrag att se över hanteringen

av geografiska ursprungsbeteckningar. I dagsläget

krävs ursprungsmärkning av färskt och fryst nötkött

i butik inom hela EU. Det finns inga krav när det gäl-

ler restauranger och storhushåll. Restauranger som

till 100 procent använder svenskt nötkött kan där-

emot få en särskild licens från Sveriges Nöt-

köttsproducenter.

Problematiskt för det svenska nötköttet är att det

i butiken blir dyrare än nötköttet som importeras

Svenskarna föredrar

svenskt nötkött om de

får välja. Men den

inhemska produk-

tionen minskar för

närvarande. För att

produktionen ska

kunna öka krävs bättre

lönsamhet. Ett effekti-

vare resursutnyttjande

kan både ge bättre

lönsamhet och stora

miljövinster.

I butiken säljer svenskt

nötkött bäst

nö

tkö

tt


www.lrf.sewww.notkottsproducenter.sewww.svenskkottinformation.sewww.swedishmeats.comwww.taurus.mu

VET MER

m svensken får välja O


från andra EU-länder. Detta trots att av-

räkningspriserna ligger ganska nära var-

andra. Det konstaterade Jordbruksverket i

en undersökning som publicerades i bör-

jan av 2008. Varför det ser ut så här är

inte klarlagt. Varken handel eller slakterier

vill ta på sig ansvaret.

SVENSKAR ÄTER MYCKET nötkött, och

konsumtionen har stigit stadigt den se-

naste tioårsperioden. Den inhemska pro-

duktionen har inte följt med. Gapet mellan

konsumtion och produktion har successivt

ökat sedan år 2000.

Mellan 2006 och 2007 minskade anta-

let slaktade nötkreatur med 4,3 procent i

Sverige. Under 2008 beräknas antalet

slaktade nötkreatur minska med ytterli-

gare cirka tre procent. Prognosen utgår

från det faktum att antalet mjölkkor min-

skat kraftigt och därmed också antalet

födda kalvar.

En annan förklaring till den minskade in-

hemska produktionen är ansträngd lön-

samhet. Detta till följd av ökade produk-

tionskostnader, ett lågt avräkningspris

och oförändrade miljöersättningar. De

kraftigt höjda spannmålspriserna under

2007 drar med sig högre kostnader även

för vallfoder. �

0

50

100

150

200

250

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

är nötköttet svenskt

250

260

270

280

290300

310

320

330

340

350

2007 2008

Nötkött: konsumtion, produktion, import och export,1 000 ton, 1998-2007

KÄLL

A: S

JV, S

CB

KÄLL

A: E

UR

OST

AT

KÄLL

A: T

AU

RU

S

Foderanvändning i nötköttsproduktionen

färdigfoder, 2%halm, 2%

koncentrat

spannmål

bete

vall45%

34%

11%

6%

Genomsnittliga marknadspriser på ungtjur R3 inågra länder 2006/2007, euro/100kg slaktad vikt

DANMARK, TYSKLAND, IRLAND,SVERIGE, EU


nö

tkö

tt

INOM EU ÄR DET underskott på nötkött. Brist-

situationen kan resultera i fortsatta höjningar av av-

räkningspriserna och därmed ge bättre lönsamhet

för dem som producerar nötkött. Avräkningspriserna

vände uppåt under andra halvåret 2007, en trend

som höll i sig i början av 2008. Prisutvecklingen har

varit särskilt gynnsam i Sverige som tidigare legat i

ett undre intervall jämfört med andra EU-länder.

Situationen kan dock snabbt komma att förändras.

Brasilien har länge varit en stor exportör av nötkött

till EU. Produktionen har ökat kraftigt där, men under

2007 infördes en tillfällig begränsning för import av

brasilianskt nötkött till EU. Detta på grund av skärp-

ta krav på leverantörerna. Hävs importrestriktionerna

kommer det leda till en ökad tillgång vilket kan på-

verka prisutvecklingen. Den kan även påverkas av ett

nytt WTO-avtal. Förhandlingarna är långt framskrid-

na, men effekterna för nötköttet är ännu osäkra.

DEN POSITIVA PRISUTVECKLINGEN för mjölk och

den strukturomvandling som varit kommer troligen

leda till en stabilisering av antalet mjölkkor i Sverige.

Antalet dikor ökar och under 2007 förprövades

osedvanligt många ansökningar om nya stallplatser

för dikor, mjölkkor och övriga nötkreatur. Det är po-

sitiva signaler, men för att säkra en uthållig svensk

nötköttsproduktion krävs en fortsatt förbättring av

lönsamheten.

Flera olika aktiviteter pågår för att stötta de nöt-

köttsproducenter som vill effektivisera sin produk-

tion. Rådgivningsföretaget Taurus som ägs av

Swedish Meats, Svensk Mjölk, Avelspoolen, KLS och

medfinansieras av LRF har det senaste året bland

annat lanserat ett nytt studiematerial, »Satsa på nöt-

kött«. Materialet ger producenterna möjlighet att via

olika nyckeltal jämföra sin produktionsresultat med

andras.

En del forskning pågår också som visar att det

finns goda möjligheter att öka lönsamheten i upp-

födningen av dikor. Metoderna som förespråkas är

fördelaktiga ur miljösynpunkt. Bäst är att använda

marker som inte lämpar sig för annan jordbrukspro-

duktion och att använda inhemskt foder. Detta gyn-

�

rist på nötkött i EU B


nar den biologiska mångfalden och med-

för lägre utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt förstärks mervärdena i den in-

hemska nötköttsproduktionen. ��

kan höja priserna till bonden

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

1995 2000 -04 -05 -06 -07

Antal nötkreatur i Sverige 1995-2007DIKOR, MJÖLKKOR,UNGNÖT, KALVAR

KÄLL

A: S

JVKÄ

LLA

: SJV

Förprövning av djurstallar, godk. ärenden 2001-2007MJÖLKKOR, DIKOR, ÖVRIG NÖT

2007 BLEV ETT DRAMATISKT år för Sveriges

grisproducenter. Kraftigt höjda foderpriser och sjun-

kande avräkningspriser grusade 2006 års förhopp-

ningar om tillväxt. Då tredubblades antalet för-

prövningar av nya djurstallar för gris till 8 000 nya

suggplatser.

Avräkningspriserna för griskött höjdes hösten

2006. Samma år förändrades djurskyddsföreskrif-

terna. De nya reglerna bedömdes kunna sänka bygg-

kostnaderna och arbetstidsåtgången i nya stallar.

Detta skapade framtidstro.

Men 2007 inleddes med en prisnedgång och till

hösten steg foderpriserna med över 100 procent.

Sammantaget har dessa förändringar utsatt bran-

schen för en hård press. Till dramatiken under 2007

hör även ett utbrott av den fruktade sjukdomen

PRRS, en sjukdom som är vanlig Europa, men som

Sverige hittills varit förskonad från. Sjukdomen be-

kämpades framgångsrikt och från och med 31 de-

cember 2007 betraktas Sverige åter som fritt från

PRRS.

BAKSLAGEN TILL TROTS ökade antalet slaktsvin

något i Sverige under 2007. Men antalet smågrisar

minskade. Antalet suggor var i princip oförändrat.

Totalt producerades drygt 264 000 ton griskött. Det

är ungefär samma mängd som 2006 men betydligt

mindre än rekordåret 1998, då produktionen var

332 000 ton.

Den kraftiga minskningen av produktionen efter

1998 beror på att priset rasade på griskött. Svenska

grisproducenter har sedan dess jobbat hårt med att

göra produktionen mer kostnadeffektiv.

De grisproducenter som lyckats utveckla en ratio-

nell produktion har klarat den sänkta lönsamheten

under 2007 bäst. De höga foderpriserna har varit

mindre kännbara för dem som har egen foderpro-

duktion på gården.

En strukturomvandling som ger effektivitetsvinster

pågår också. Gårdarna blir större, med fler djur.

Antalet suggor per gård i smågrisproduktionen

ökade från i medeltal 15 till 116 mellan 1980 och 2006.

Samma sak gäller i uppfödningen av slaktgrisar. Här

gri

skö

tt


www.grisproducenter.orgwww.lrf.sewww.svenskapig.sewww.svenskkottinformation.se

VET MER:

Sjunkande

avräkningspriser och

kraftigt höjda foder-

priser sänkte lönsam-

heten i den svenska

grisproduktionen

under 2007. Ändå

finns framtidstro.

Svenska grisar är

friska, växer fort och

ger ett bra kött.

raftigt höjda foderpriser K


har antalet slaktgrisar per gård ökat från i

genomsnitt 81 till 495 mellan 1980 och

2006. Fortfarande finns stora variationer,

men omkring 20 procent av producen-

terna levererar nästan 80 procent av alla

grisar som går till slakt.

KONSUMTIONEN AV GRISKÖTT har legat

på en tämligen stabil nivå under 2000-ta-

let. 2007 åt svenskarna cirka 324 000 ton

griskött. 72 procent var svenskproducerat,

övrigt var importerat. Ungefär 12 procent

av den svenska produktionen går på ex-

port.

Svenska konsumenter har ett stort för-

troende för svenska grisuppfödare och

för svenskt griskött. Det vi-

sar en stor konsument-

undersökning som gjordes

2006 av Synovate TEMO.

89 procent uppger att de

har stort förtroende för

svenskt griskött, av dem

uppger 42 procent att de

har ett mycket stort förtro-

ende.

Deltagarna i undersök-

ningen fick även frågan om

hur de såg på danskt

griskött. Danmark är det

land som står för den stör-

sta exporten av griskött till

Sverige. 38 procent uppgav

att de hade förtroende för

danskt griskött, men nästan

lika många, 37 procent, sa

att de hade litet förtroende

för det danska grisköttet.

DANMARK ÄR EN av EUs

verkligt stora exportörer av

griskött och där finns åtta

gånger fler grisar än i�

fick stor effekt på lönsamheten

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

Griskött: Konsumtion, produktion, import, export 1998-2007, 1 000 ton

1999 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

Genomsnittliga slaktsvinspriser i Sverige 1999-2008, kr/100 kg slaktad vikt

Vikt 80 kg, kött 57%, inkl leveranstillägg. KÄLLA: SCB, SJV


gri

skö

tt

� Sverige. Produktionskostnaderna är 10–15 procent

lägre än de svenska.

Vid sidan av Danmark är även Tyskland en stor le-

verantör av griskött till den svenska marknaden.

Tyskland ökade sina marknadsandelar under 2007.

Det gjorde även Polen, Finland och Nederländerna.

Inte bara Danmark, utan flera av de andra europe-

iska länderna har lägre produktionskostnader i sin

uppfödning av grisar. Till en del kan det förklaras av

lägre djurskyddskrav. I Sverige finns exempelvis krav

på att suggorna alltid ska gå lösa för att kunna utöva

sitt bobyggnadsbeteende. De ska ha tillgång till halm

eller annat strömedel. Förändringar är på väg i övri-

ga EU, men inte förrän 2013. Även efter detta årtal

kommer det dock i övriga EU att vara tillåtet att

hålla suggorna bundna delar av året.

Den höga nivån på djurskyddet för svenska grisar

innebär flera fördelar. God skötsel och omvårdnad

ger glada och friska grisar som växer bra. Svenskt

griskött smakar bra, är saftigt och krymper inte i

stekpannan.

Effektiviteten i svensk grisproduktion är dessutom,

med internationella mått, hög. Varje sugga produce-

rar i genomsnitt cirka 23 smågrisar per år. Slakt-

grisarna har en tillväxt på mer än 900 gram/dag och

leder därmed världsligan i tillväxt. Andra konkur-

rensfördelar är ett långt drivet miljöarbete och ett

ambitiöst smittskyddsprogram med bland annat sal-

monellafritt kött.

HÄLSOTILLSTÅNDET BLAND de svenska grisarna

följs i flera olika kontroll- och övervakningsprogram.

Tack vare dessa program påträffades fallen av PRRS

under 2007, vilket gjorde det möjligt att snabbt och

effektivt bekämpa spridningen av sjukdomen.

Även när det gäller miljöpåverkan ligger den sven-

ska grisproduktionen bra till. Sverige har mindre än

hälften så hög djurtäthet som EU-snittet, vilket ska-

par bättre förutsättningar för en balanserad hante-

ring av den växtnäring som finns i grisgödseln. I

Sverige går det 1,3 grisar per hektar, motsvarande

siffra är 2,8 för EU. Kraven när det gäller fosforut-

släpp är strängare i Sverige än i övriga EU. I Sverige

venska grisproducenter S

finns det med andra ord möjlighe-

ter att öka grisproduktionen utan

att äventyra miljön.

TROTS SVÅRIGHETERNA under

2007 finns det en framtidstro bland

de svenska grisproducenter. De

höjda foderpriserna drabbar pro-

ducenterna världen över.

I slutet av 2007 fick de ökade

produktionskostnaderna också

genomslag på priserna i hela

Europa. Prisnedgången vände till

en uppgång som fortsatte under

de första månaderna 2008.

Prognoserna pekar på en fortsatt positiv

prisutveckling.

Med ett fortsatt arbete för att effektivi-

sera och utveckla produktionen finns

goda möjligheter för de svenska produ-

centerna. Förebilder finns. Just nu mobili-

seras resurser för att inrätta ett kunskaps-

centrum för intensifierad rådgivning till

producenter som vill utveckla sin produk-

tion. ��


8,00

9,00

10,00

11,00

12,00

13,00

14,00

15,00

16,00

17,00

2006 2007 2008

är effektiva och skickligaSlaktsvinspriser i Tyskland, Danmark, Sverige

2006 - v13 2008 kr/kg slaktad vikt

Det danska priset har korrigerats med +2,2 % pga annorlunda uppslaktning ochavräkning jämfört med Sverige. Danskt pris sänks 10 öre/kg för varje kilo i intervall-let 83,0-01,9 kg. KÄLLA: SCB

58% kött

DET STORA INTRESSET för svenskt lammkött har

resulterat i en snabb utveckling av den svenska får-

näringen. Produktionen har ökat under hela 2000-

talet. Allt fler satsar på att hålla fler tackor och föda

upp fler lamm, ett tecken på att lammproduktionen

håller på att bli mer yrkesmässig. Tidigare har lamm-

produktionen främst varit en bisyssla.

Bra lönsamhet och ett stort intresse från svenska

konsumenter är viktiga drivkrafter. Efterfrågan på

svenskt lammkött är större än tillgången under nio

av årets tolv månader. Produktionen ökar, men gapet

mellan den inhemska konsumtionen och produktio-

nen är fortfarande stort. 2007 producerades 4 710

ton lammkött i Sverige. Konsumtionen var 11 800

ton. Jämfört med 2006 ökade både konsumtion och

produktion, med 1,9 respektive 9,4 procent. Den sto-

ra produktionsökningen ledde till ett trendbrott i

självförsörjningsgraden, som för första gången på

många år ökade, från 37 till 40 procent.

IMPORTKÖTTET SVARAR FÖR för huvuddelen av

den svenska konsumtionen. Under 2007 uppgick im-

porten till 64 procent. Hela 40 procent av det im-

porterade lammköttet kom från Nya Zeeland, ett av

världens större lammproducerande länder.

Svenskt lammkött säljs bara färskt och efterfrågan

på lammkött är spridd över hela året. Utbudet av

svenskt lammkött är dock störst under några höst-

månader, då de lamm som fötts på våren blivit slakt-

färdiga. Svenska producenter eftersträvar nu att spri-

da lammningen över året.

Kilopriserna på bra lammkött är i det närmaste

dubbelt så höga under våren jämfört med hösten.

Det skapar starka motiv för en ökad spridning av

lammningen. Svenska lamm föds numera från hösten

och ända fram till midsommar.

DE STÖRRE BESÄTTNINGARNA står för en växande

andel av lammproduktionen. Strukturen förändras

snabbt. Totalt fanns det 2007 över en halv miljon får

i Sverige, fördelade på mer än 8 000 fårbesättningar.

Den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat

från 20 till 30 tackor under de senaste tolv åren.

2007 innebar ett

trendbrott i svensk

lammköttsproduktion

För första gången på

många år ökade den

svenska

produktionens andel

av konsumtionen.

lam

mkö

tt


www.faravelsforbundet.sewww.lrf.se

VET MER

vensk lammproduktion S

produktionen i Sverige på-

går just nu, vilket ökar

efterfrågan på svensk

lammull. Viktiga aktörer är

Gotlands Ullspinneri och

den ekonomiska föreningen

Ull i Sverige.

För att ta till vara de

många möjligheterna i den

svenska fårnäringen görs

just nu flera satsningar. LRF

stöttar en utvidgad rådgiv-

ning och Fåravelsförbundet

satsar mer på sjukdoms-

förebyggande arbete, via

utvidgade kontroll- och

övervakningsprogram.

Fåren ger kött, men bi-

drar också till att hålla land-

skapet öppet. Ungefär tio

procent av den svenska be-

tesarealen betas av får, ofta

mark med höga naturvär-

den. ��


2007 fanns det 627 besättningar i Sverige

med mer än 100 tackor och 40 besätt-

ningar med över 500 tackor. Slaktvikten

hos lammen ökar också. Det beror bland

annat på att fler uppfödare håller får av en

treraskorsning som har bättre egenskaper

för köttproduktion än både de svenska

pälsfåren och svenska ullraser.

Ur ekonomisk synvinkel är skinn-

produktionen viktig och Gotlandsfåret

som ger ett fint skinn är fortfarande den

största rasen i Sverige. Till Gotlandsfårets

fördelar hör att det både ger bra kött-

produktion och bra skinn. Däremot är det

något svårare att åstadkomma en spridd

lammning med denna ras.

Ullfåren har lite sämre tillväxt och slakt-

vikten på lammen ligger lägre än

Gotlandsfårets. Men en utveckling av ull-

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

1980 -90 2000 -03 -04 -05 -06 -07

0

2

4

6

8

10

12

14

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

ökar och tar marknadsandelarAntal får och lamm i Sverige, 1980-2007

Lamm: Produktion och konsumtion 1998-2007, 1 000 ton

Tackor, baggarLamm

KÄLL

A: S

CB

KÄLL

A: S

JV

KONSUMTIONEN AV KYCKLINGKÖTT fortsätter att

öka i Sverige. Mellan 2006 och 2007 ökade total-

konsumtionen med 3,2 procent och svenskarna äter

nu 13,6 kilo fågelkött per person och år. På tio år har

konsumtionen av kyckling ökat med nästan 110 pro-

cent. Fallande priser och ett ökat utbud av styckade

och förädlade produkter har bidragit till konsum-

tionsökningen. Hälsotrender och internationella mat-

lagningsinfluenser har säkert också medverkat till

den här utvecklingen. Men fortfarande äter sven-

skarna betydligt mindre kycklingkött än EU-med-

borgaren som i genomsnitt konsumerar 22 till 23 kilo

per år.

OMKRING 60 PROCENT av det kycklingkött som

konsumeras i Sverige är svenskt. Resten är importe-

rat. Importen har sedan slutet av 1990-talet ökat i

snabb takt, från några procent till dagens cirka 40.

Den svenska produktionen har inte hållit jämna steg

med konsumtionsökningen. En period sjönk produk-

tionen trots att konsumtionen ökade. Trenden bröts

för några år sedan och år 2007 ökade den inhemska

produktionen mer än importen.

Huvuddelen av det importerade kycklingköttet

kommer från Danmark. Men marknaden förändras.

Importen till Sverige av färsk kyckling minskade med

nästan tio procent under 2007. I stället ökade im-

porten av beredda produkter, till exempel kyckling-

spett och kycklingsallad, med 42 procent. Nya länder

står för exporten av dessa produkter.

Direktimporten från Thailand ökade med 220 pro-

cent under 2007 och importen från Brasilien ökar

också. 2006 gick Brasilien om USA som världens

största exportör av kycklingkött. Priserna på kyck-

lingkött från USA, Brasilien och Thailand är lägre än

på kycklingkött från Sverige. Dessa länder tillåter till-

växtantibiotika under uppfödningen, har låga krav på

djuromsorgen och saknar kontrollprogram för bland

annat salmonella.

Importen av beredda produkter går i stor ut-

sträckning till storhushåll och restauranger. Men

under 2007 har utbudet i vanliga butiker också ökat.

fåg

elk

ött


www.svenskfagel.seVET MER:

Konsumtionen av

kycklingkött fortsät-

ter att öka i Sverige.

2007 stod svenskt

kycklingkött för den

största andelen av

ökningen. Den in-

hemska produktionen

ökade med nästan

fem procent.

venskt kycklingkött har S

födningen av slaktkyckling är betydligt

mer omfattande än i övriga EU. Bland

annat finns särskilda utrymmeskrav. Sven-

ska kycklingar har större ytor att röra sig

på jämfört med kycklingar i andra länder.

SÅ GOTT SOM alla kycklinguppfödare i

Sverige (99 procent) är anslutna till

branschorganisationen Svensk Fågels

djuromsorgsprogram. Programmet inne-

håller riktlinjer för uppfödning, transport

och slakt av kyckling och kalkon. Grunden

är gällande lagstiftning för djurskydd,

smittskydd och miljö, kompletterat med

mer långtgående krav. Syftet är att för-

tydliga vad som avses med en

etiskt riktig hantering av matfå-

gel, men också att bibehålla och

utveckla hälsoläget i matfågel-

produktionen.

Alla uppfödningsanläggningar

kontrollbesiktigas och då be-

döms både teknisk utrustning

och skötseln av djur och utrust-

ning. Totalt ingår 31 olika kon-

trollpunkter.

Svensk Fågel driver också fle-

ra hälsokontrollprogram, bland

annat kontrollprogram för

salmonella och campylobacter.

Att programmen är framgångs-

rika visar den salmonellastudie

som publicerades av EUs livsme-

delsmyndighet under 2007 (se

avsnittet Säkra livsmedel). I

Sverige fanns inga salmonella-

smittade slaktkycklingflockar.

Andelen för EU-länderna i

genomsnitt var 24 procent. I fle-

ra länder låg andelen smittade

flockar på 40 till 70 procent.

I SVERIGE SVARAR 120 uppfödare för

huvuddelen av den svenska slaktkyckling-

produktionen. Dessa uppfödare finns i

Syd- och Mellansverige. Besättningarnas

storlek varierar, men merparten av djuren

kommer från uppfödare som föder upp

mellan 20 000 till 120 000 kycklingar per

omgång. En uppfödare föder upp drygt

sju omgångar per år.

Kycklingarna går fritt under hela upp-

födningstiden och kan picka och sprätta.

Djuren har alltid fri tillgång till vatten och

mat. Stor vikt läggs vid god djuromsorg

och hygien.

De svenska kraven på djuromsorg i upp-

GRÖNA FRAMTIDER 2008/ SIDAN 63

�

blivit populär grillmat

SvenskFågelfrån äggtill färdigkyckling

Så här ser den frivilliga ursprungsmärkningen

av svenskt fågelkött ut. Märket får bara an-

vändas av dem som deltar i Svensk Fågels

djuromsorgsprogram. 99 respektive 97 pro-

cent av svenska kycklingar och kalkoner pro-

duceras av företag som är medlemmar i

Svensk Fågel. Medlemsföretagen är Lant-

männen Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs

Kyckling, Knäreds Kyckling och Ingelsta

Kalkon.

Medlemmarna i Svensk Fågel är också fo-

dertillverkare, avelsidkare, kläckerier och upp-

födare, vilket innebär hela produktionskedjan

för matfågelkött.

EN FRIVILLIG URSPRUNGS- och kontrollmärkning

för svenskproducerad kyckling (kläckt-uppfödd-slak-

tad-förädlad i Sverige) introducerades av Svensk

Fågel 2004. Detta för att underlätta för de konsu-

menter som vill ha svenskt kycklingkött. För kyck-

lingkött finns inga EU-regler om ursprungsmärkning

i butik.

Märkningen används också för att förklara den

svenska kycklingens särart – de höga djuromsorgs-

kraven och salmonellafrihet. De som använder mär-

ket måste vara anslutna till Svensk Fågels djur-

omsorgsprogram. Samma gäller kalkonkött, en

produktionsgren som för närvarande växer i Sverige.

Svenskarna uppskattar svenskt fågelkött. I en SIFO-

undersökning 2007 tillfrågades 1 000 slumpmässigt

utvalda svenskar om sina grillvanor. Kyckling visade

sig vara den populäraste grillrätten, näst efter fläsk-

filé. Och hela 81 procent uppgav att de vill ha svensk

kyckling när de grillar.

Maj till augusti är de månader då försäljningen av

kycklingkött ligger högst. Men försäljningen ökar

även under andra delar av året.

ATT PRODUCERA KYCKLING i Sverige är dyrare än

i andra länder. Det beror delvis på att svensk pro-

duktion har betydligt hårdare regler för djuromsorg

och miljöskydd, men också på högre kostnader för

arbetskraft, foder och byggnader. Det är inte möjligt

att producera kyckling i Sverige till samma kostnad

som i exempelvis Thailand och Brasilien.

Däremot ligger priset till svenska kycklingprodu-

center på ungefär samma nivå som i övriga EU.

Svenskt kycklingkött är förhållandevis billigt och

branschen tror på en fortsatt ökning av den svenska

konsumtionen. Klimatdebatten kan ge ytterligare ar-

gument för svensk kyckling – livscykelanalyser visar

att detta kött bidrar minst till växthuseffekten.

Kycklingar är också effektiva foderomvandlare vilket

är en fördel i tider då spannmålspriset är hög.

fåg

elk

ött


�

ara svenska kycklingar B

Ny statistik vidmätning avkonsumtionen Svensk Fågel har gjort

förändringar i statistiken

för att få bättre grepp

om hur konsumtionen

ser ut. Den nya statisti-

ken visar hur mycket

rent kycklingkött sven-

skarna äter. Huvuddelen

av kycklingen som kon-

sumeras idag är styckad

och utan inkråm. Vikten

av ben och in-

kråm är därför

inte medräk-

nad i den nya

statistiken.


0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

är salmonellafria

�

Kyckling: Total konsumtion 1998-2007, varav svenskproducerad,kg/person och år

Kyckling: Importandelen av svensk produktion 1993-2006, %

Kyckling: Total konsumtion, produktion,konsumtion svensk kyckling, import, 1993-2007, 1 000 ton

Nya mod.

Nya mod.

Nya mod.Nya mod.

Nya mod.

Nya mod.

KÄLLA: SJV och SVENSK FÅGEL



SVENSKARNA FÖREDRAR svenska ägg när de kan

välja. Cirka 95 procent av alla skalägg som säljs i

Sverige är producerade i landet.

De svenska äggen är salmonellafria och Sverige är

ett föregångsland inom EU när det gäller djurom-

sorgsarbetet. Alla värphöns ska ha tillgång till sitt-

pinne, sandbad och värprede, oavsett om de finns i

bur eller i stora stallar. Motsvarande omställning till

mer djurvänliga produktionssystem ska vara genom-

förd till 2012 i samtliga EU-länder. Idag hålls majori-

teten av EU:s värphöns i konventionella burar.

I SVERIGE PRODUCERAS runt 100 000 ton ägg per

år. I samband med omställningen till nya inhysnings-

system minskade produktionen något. Av den sven-

ska äggproduktionen säljs cirka 75 procent via buti-

ker, 15 procent till storhushåll och restaurang och tio

procent till livsmedelsindustri.

Varje svensk äter ungefär 200 ägg per år. Det är en

liten ökning från 1997 då varje svensk åt 195 ägg per

år. Kolesteroldebatten gav ägget dåligt rykte på

1990-talet. Nya forskningsrön har ändrat attityden.

Idag betraktas ägg som ett hälsosamt livsmedel och

är en viktig komponent i populära dieter som GI och

Atkins.

DE SVENSKA DJURSKYDDSKRAVEN för värphöns

leder till högre kostnader för den inhemska produk-

tionen. Världsmarknadspriserna på äggprodukter

har historiskt varit låga vilket innebär att lönsamhe-

ten för svensk äggproduktion är beroende av sal-

monellagarantierna och den inhemska skaläggs-

marknadens utveckling.

Under 2007 ökade äggpriserna inom EU kraftigt.

Detta som en följd av stigande foderpriser, men ock-

så som en effekt av bristande tillgång. I Sverige led-

de de stigande foderpriserna till att produk-

tionskostnaderna för ett kilo ägg ökade med cirka

två kronor under 2007. För den ekologiska ägg-

produktionen ökade produktionskostnaderna med

det dubbla.

Djuromsorgen i svensk

äggproduktion är ett

föredöme i EU. 58

procent av de svenska

hönsen är frigående,

resten har moderna

burar med sittpinne,

sandbad och värp-

rede. I övriga EU hålls

de flesta hönsen

i trånga burar.

Under 2007 steg

foderpriser och

produktionskostnader,

och antalet värphöns

minskade. Nu spås en

återhämtning för

2008.

äg

g


www.svenskaagg.seVET MER:

Svensk äggproduktion

djuromsorg, livsmedelskvalitet och

smittskydd.

Svenska hönor är friska, en effekt av

goda hygienrutiner. Sverige har också

nolltolerans mot salmonella. Hittas ett

enda positivt prov i en kommersiell be-

sättning så slaktas hela flocken ut.

Salmonella är dock vanligt förekom-

mande i övriga EU. Enligt en omfat-

tande kartläggning av EUs livsmedels-

myndighet, EFSA, som presenterades

2006 finns salmonella i 30,7 procent av

alla europeiska besättningar. Variationen

är stor, i flera länder var andelen mellan

70 och 80 procent. Bara

höns från Sverige och

Luxemburg var helt fria från

sjukdomen.

Det finns cirka 450 värp-

hönsanläggningar i Sverige

och totalt omkring sex mil-

joner värphöns. 210 av ägg-

producenterna har fler än

5 000 värphönsplatser.

Dessa anläggningar har i

genomsnitt 20 000 värp-

höns. Den genomsnittliga

produktionen per värphöna

är 20 kilo ägg. Under 2007 ökade anta-

let kläckta kycklingar (blivande hönor)

med 8,5 procent. Jämfört med 2006

minskade den produktiva hönsgruppen

med 4,9 procent.

Närmare 58 procent av de svenska

äggen kommer från frigående värphöns

i inomhussystem. 37 procent kommer

från värphöns i inredda burar och 7,3

procent från värphöns i ekologisk pro-

duktion. Andelen ekologiska ägg ökar

för närvarande. ��

EN ALLT STÖRRE MÄNGD ägg konsu-

meras i färdiglagade rätter. Det minskar

konsumenternas möjligheter att med

sina produktval påverka produktions-

former och ursprungsland. På färdig-

maten finns som regel ingen informa-

tion om råvarornas ursprung.

Huvuddelen, ungefär 80 procent, av de

äggprodukter som används i svensk

livsmedelsindustri är importerade.

Konsumentinriktad information och

marknadsföring av svenska ägg, med

tonvikt på hälsoaspekter och det sven-

ska äggets mervärden, är sedan 2005

en viktig del av branschorganisationen

Svenska Äggs verksamhet. Svenska

Äggs medlemsföretag är kläckerier,

unghönsuppfödare, äggproducenter,

packerier och fodertillverkare.

FRÅN OCH MED 2008 ansvarar

Svenska ägg för salmonellakontroll-

programmet bland värphönsbesätt-

ningarna. Svenska Ägg driver även an-

dra hygien- och kvalitetsutvecklande

program, som särskilda omsorgspro-

gram för unghöns och värphöns.

Omsorgsprogrammen är inriktade på

0

20

40

60

80

100

120

2001 -02 -03 -04 -05 -06 -07


är ett föredöme i EU

Ägg: konsumtion, produktion, import, export 2001-2007, milj kg

KÄLL

A: S

JV

SVERIGE VAR TIDIGT UTE – och ligger långt fram-

me i EU och världen när det gäller djuromsorg, djur-

hälsa och smittskydd.

Redan 1988 fick Sverige världens mest omfattande

djurskyddslagstiftning. Då infördes bland annat krav

på bete för kor, krav på att grisarna ska få gå fritt och

ha tillgång till halm, krav på större stallutrymme för

svenska lantbruksdjur och en rad andra förbättringar.

En stor översyn av djurskyddslagstiftningen

genomfördes 2006. Det resulterade i beslut om ytt-

erligare förbättringar för de svenska lantbruksdjuren.

Exempelvis ska alla nya stall som byggs för nötkrea-

tur i fortsättningen utformas för lösdrift. De nya reg-

lerna förtydligar också att alla hästar i normala fall

måste få röra sig fritt varje dag. Den svenska djur-

skyddslagstiftningen är den mest långtgående i värl-

den.

Utöver lagstiftningen har näringen själv under lång

tid aktivt arbetat för att stärka djurskyddet. Bland

annat har LRF tillsammans med branschorganisatio-

nerna antagit policydokumentet »Sveriges bönders

värdegrund för livsmedelsproducerande djur«. Här

formuleras de grundläggande värderingarna för

svensk djurhållning. Då antogs även »Riktlinjer för en

hållbar livsmedelsproduktion«. Mejeriernas kvalitets-

program, slakteriernas kvalitetsprogram samt

Svensk Fågels och Svenska Äggs djuromsorgspro-

gram konkretiserar innehållet i form av krav på leve-

rantörerna.

GOD DJUROMSORG bidrar till god djurhälsa. I

Sverige finns dessutom ett väl fungerande sjuk-

domsförebyggande arbete. Bland annat program för

att övervaka och bekämpa flera olika smittsamma

sjukdomar, till exempel Bovin virusdiarré, BVD, hos

nötkreatur. Sverige är också fritt från flera andra fruk-

tade djursjukdomar, till exempel klassisk svinpest

som kan drabba grisar.

Sverige har inte heller haft mul- och klövsjuka se-

dan 1950-talet. Storbritannien hade ett stort utbrott

av sjukdomen 2001 då mer än fyra miljoner nötkrea-

tur och får avlivades.

Sveriges goda smittskyddsläge har resulterat i att

Sverige har världens

mest omfattande djur-

skyddslag och är

ledande när det gäller

djuromsorg. Det sven-

ska smittskyddsläget

är också mycket gott

tack vare ett målmed-

vetet, långsiktigt och

välorganiserat djur-

hälsoarbete.

VET MER

vensk djuromsorg

www.sjv.sewww.slu.sewww.smittskyddsinstitutet.sewww.sva.se


Sd

juro

mso

rg

Även om Sverige

har klarat sig från

många allvarliga

sjukdomar så har

begränsade utbrott

av till exempel

paratuberkulos hos

nötkreatur och

Newcastlesjuka hos

fjäderfä förekom-

mit. Utbrotten har

bekämpats fram-

gångsrikt.

2007 påträffades

den smittsamma

virussjukdomen

PRRS för första

gången bland

svenska grisar.

Sjukdomen är vanlig i många andra EU-

länder, och smittan fördes sannolikt in i

Sverige från Europa via otillräckligt ren-

gjorda transportfordon. Men tack vare

den regelbundna provtagningen som görs

i särskilda övervakningsprogram för PRRS

hittades de smittade grisarna snabbt och

sjukdomen kunde bekämpas. Sverige är

fortsatt fritt från PRRS.

Flera av de smittsamma djursjukdo-

marna kan även smitta människor, till ex-

empel salmonella. Läs mer om Sveriges i

EU unika salmonellakontroll och goda häl-

sosituation beträffande salmonella i av-

snittet »Säkra Livsmedel«. ��

är världsledande

landet har fått tilläggsgarantier för vissa

djursjukdomar inom EU. Det innebär att

djur vid införsel till Sverige måste sättas i

karantän och provtas för att undvika att

smitta förs in.

TACK VARE MÖJLIGHETEN att ställa krav

på karantän och provtagning minskar

risken för att allvarliga sjukdomar som är

vanliga i övriga EU sprids till Sverige.

Svenska djurbönder har också via

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll,

SDS, utformat egna riktlinjer för import-

kontroll. Jordbruksverket rekommenderar

alla importörer att följa dessa riktlinjer.


SVERIGE

Mjölkkor ska ut påbete.Förbud mot konven-tionella hönsburar.

Generösa utrym-meskrav för alladjur.

Grisar ska hållas lös-gående.

Detaljerade reglerom att alla grisarska ha halm ellerliknande att böka i.

Alla grisar ska hafast golv att liggapå (ej spaltgolv).

Svanskuperingförbjuden.

Förbud att slaktaobedövade djur.

EU

Inga EU-regler.

Konventionella hönsbura förbjuds från 2012.

Vissa utrymmeskrav för grisar, höns, slakt-kyckling samt kalvar yngre än sex månader.

Fixering av suggor och gyltor tillåts till år2013 i befintliga stallar,därefter tillåtet ivissa fall.

Vissa krav om att grisar ska ha material attsysselsätta sig med, men de gäller intesuggor och gyltor i befintliga stallar förrän2013.

Helspaltgolv tillåtet för slaktsvin. För sug-gor tillåtet i befintliga stallar till 2013

Svanskupering tillåten vid behov.

Grundprincipen är att djur ska bedövas.Möjlighet till undantag finns, i sambandmed religiösa ceremonier.

Djurskyddet i Sverige /Minimikrav i EU

2007 placerade sig

Sverige åter i topp i en

EU-studie. I svenska

kycklingflockar

hittades ingen salmo-

nella, men var fjärde

kycklingflock i EU var

smittad. Strikta regler

och ett bra sjukdoms-

förebyggande arbete

placerar svenska

livsmedel i en klass för

sig.

VET MER

vensk mat är säker mat

www.efsa.europa.nuwww.lrf.sewww.mpa.sewww.sjv.sewww.smittskyddsinstitutet.se

Ssä

kra

liv

smed

el


SVENSKA LIVSMEDEL INNEHÅLLER mycket sällan

rester av läkemedel, bekämpningsmedel, mögelgif-

ter eller miljögifter. Det framgår av Livsmedels-

verkets årliga stickprovskontroller och analyser.

Under 2006 undersöktes knappt 15 000 svenska

kött- mjölk och äggprover med avseende på före-

komst av förbjudna substanser, otillåtna halter av lä-

kemedelsrester, mögelgifter eller miljögifter. Fyra av

proverna, det vill säga 0.03 procent, innehöll rest-

substanser i otillåtna halter. Det är en mycket låg an-

del. Kontrollen styrs av ett EU-direktiv.

Inte heller bekämpningsmedelsrester över tillåtna

gränsvärden brukar påträffas i svenska livsmedel.

Livsmedelsverket genomför varje år omkring 1 500

stickprovskontroller på frukt, grönsaker, konserver,

barnmat, spannmål och spannmålsprodukter från 60

länder, bland annat Sverige.

2007 undersöktes 1 526 prover. I 66 prover, 4,3

procent påträffades rester som överskred gränsvär-

det. Trots att drygt en fjärdedel av proverna, 433

stycken, var svenska hittades bara ett svenskt prov

med halter över gränsvärdet. Flest överskridanden

hittades bland vegetabilier från länder utanför EU - i

8,6 procent av 693 prov. Motsvarande siffra för EU

länderna utanför Sverige var 2,3 procent.

0

2

4

6

8

10

12

14

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07(prel.)

Andelen frukt/grönt där gränsvärdet för bekämpnings-medelsrester överskridits 1998-2007, %

KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET

Tredje land

EU exkl Sverige

Sverige


– nolltolerans för salmonellaSTRIKTA SVENSKA regler för bekämp-

ningsmedel och en totalt sett lägre an-

vändning än i många andra länder är en

förklaring till den låga förekomsten av

restsubstanser i svenska livsmedel. I

Sverige är det bland annat förbjudet att

spruta grödorna precis före skörd, något

som är vanligt i många andra EU-länder

och i länder utanför EU. Antalet tillåtna

bekämpningsmedel i Sverige är bara hälf-

ten så många som i övriga EU. Att otill-

låtna halter av mögelgifter knappast före-

kommer i svensk mat är till stor del ett

resultat av att lantbrukarna är skickliga på

att odla och hantera sin spannmål.

Luftning, torkning och goda rutiner vid in-

lagring av fuktig spannmål är A och O för

att undvika mögelgifter. Lika viktigt är det

att kontrollera importerade fodermedel.

TUFFA KRAV FÖR KADMIUM förklarar att

ämnet knappt förekommer i svenskt kött.

Näringen arbetar sedan flera år för att

minska tillförseln av kadmium till åkrarna

och upptaget i växterna. Kraven är hår-

dare än i övriga EU och går längre än

svensk lag.

Hårda krav ställs till exempel på fosfor-

gödselns innehåll av kadmium. Vid ut-

veckling av nya grödor väljs sorter som

tar upp så lite kadmium som möjligt. En

annan bidragande orsak är att LRF sedan

många år sagt nej till att använda slam

från reningsverk som gödsel på åkrarna.

Slammet kan nämligen innehålla höga hal-

ter av kadmium.

FRIHET FRÅN SALMONELLA är utmär-

kande för svenskt kött, svensk matfågel

och svenska ägg. Detta är unikt i EU.

Sverige har också en i EU unik salmonella-

lagstiftning. Nolltolerans gäller hos samtli-

ga livsmedelsproducerande djurslag ända

sedan 1960-talet. I alla kommersiella kyck-

ling- och värphönsbesättningar tas prover

regelbundet och hela flocken slaktas om

salmonella påvisas.

I övriga EU är salmonella tillsammans

med campylobacter de vanligaste bakte-

riella orsakerna till livsmedelsburna infek-

tionssjukdomar. En EU-kartläggning av

salmonellaförekomsten bland slaktkyck-

lingar som publicerades under 2007 visar

att salmonellainfektion i genomsnitt före-

kommer i 24 procent av slaktkyckling-

flockarna inom EU. I flera länder ligger an-

delen smittade flockar på mellan 40 till 70

procent. I Sverige var andelen infekterade

flockar noll.

Lika goda resultat för svensk del redo-

visade i en motsvarande salmonellastudie

på värphöns som publicerades 2006. Inga

svenska värphönsflockar bar på infektio-

nen, medan i genomsnitt 30 procent av

värphönsflockarna i EU var infekterade.

Resultaten visar att den svenska salmo-

nellakontrollen är mycket framgångsrik.

GALNA KO-SJUKAN HAR orsakat stor

oro i Europa. Sjukdomen diagnostiserades

för första gången 1986 hos djur födda i

Storbritannien. Sedan dess har sjukdomen

påvisats i ett stort antal länder i och utan-

för Europa. De i särklass flesta fallen, hit-

tills närmare 185 000, har rapporterats

från Storbritannien. Från Irland, Frankrike

och Spanien har ett 1 000-tal fall rappor-

terats under 2000-talet.

Det smittämen som orsakar BSE är

identiskt med det smittämne som kan or-

saka en variant av Creutzfeldt Jakobs

sjukdom hos människor. Därför har en

omfattande BSE-övervakning pågått i

hela EU sedan 2001. Då infördes också

förbud i hela EU mot att utfodra idisslare

med kadavermjöl. �

I Sverige hade Statens Veterinärmedicinska

Anstalt, SVA, analyserat närmare 200 000 prov för

BSE fram till 2007. Det motsvarar de obligatoriska lö-

pande stickprovsanalyserna enligt EUs regelverk.

Övervakningen utvidgades från 2006, då BSE för

första gången påträffades hos en svensk ko. Under

2006 och 2007 har prover tagits på samtliga nöt-

kreatur över 30 månader som gått till slakt. Inga fler

fall av BSE har konstaterats i Sverige.

En närmare analys av det smittämne som den

svenska kon drabbades av visar att det handlade om

en ovanlig form av BSE och inte av den typ som för-

knippas med epidemin i Storbritannien. Förhopp-

ningen är därför att Sverige ska kunna föras tillbaka

till den lägsta riskklassen när det gäller BSE. Sverige

slutade använda kadavermjöl redan 1986, ett frivilligt

beslut som blev ett lagstadgat förbud 1991. På så sätt

stoppades tidigt den huvudsakliga smittvägen för

BSE.

ÄVEN NÄR DET GÄLLER ANDRA zoonoser, alltså

sjukdomar som kan smitta från djur till människa, har

Sverige kommit långt.

Huvudskälet bakom de

svenska framgångarna är

förebyggande djurhäl-

soarbete i alla led – vid

import av djur, i fodertill-

verkningen, under upp-

födningen och i slakten.

EU sätter varje år sam-

man en zoonosrapport

där läget i EU beskrivs

och jämförelser kan gö-

ras.

RESISTENTA BAKTERI-

ER påträffas allt oftare i

Europa. Den europeiska

smittskyddsmyndighe-

ten ECDC betraktar

denna ökning som ett

stort hot mot framtida

�

ntibiotikaresistens är


säkra

liv

smed

el

A

KÄLLA: EUs RAPPORTERINGSSYSTEM FÖR SMITTSAMMA DJURSJUKDOMAR

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1600

Grekland

Finland

Luxemburg

Österrike

Slovenien

Danmark

Tjeckien

Polen

Nederländ.

Italien

Belgien

Tyskland

Schweiz

Spanien

Frankrike

Irland

Totalt i EU exkl Storbritannien: 4 953 fallEnbart Storbritannien 184 535 fall

1

1

3

Storbritann.

Antal fall av BSE i Europa 1988-2007

blandning av anti-

biotika i foder för

att öka djurens till-

växt. Detta förbud

infördes inte i

resten av EU förr-

än den 1 januari

2006. Även när

det gäller använd-

ningen av antibio-

tika för att bota

djur har Sverige en

mer restriktiv håll-

ning. Antibiotika

ska skrivas ut av

veterinärer.

I många andra län-

der har bönderna

själva i högre ut-

sträckning möjlig-

het att medicinera

sina djur.

Effekten är tydligt mätbar. Särskilt hög

resistensförekomst hittar man mot de

antibiotika som använts i tillväxtsyfte, till

exempel tetracyklin. I undersökningar som

görs bland friska slaktgrisar ligger resi-

stensförekomsten för EU-länderna i

genomsnitt på 68,1 procent, Motsvarande

siffra för Sverige är nio procent.

Antibiotikaresistens kan »smitta«.

Risken för överföring av antibiotikare-

sistens mellan djur och människor är inte

bara kopplad till överföring av sjukdoms-

framkallande bakterier i sig. Resistens-

generna kan även spridas via andra, ofar-

liga bakterier. Det innebär att hög

förekomst av resistens generellt sett inne-

bär en ökad risk för att resistensen ska fö-

ras över till bakterier som är farliga för

människor. Hög och mindre noggrann

antibiotikaanvändning ökar riskerna för

att resistens ska uppstå. ��

folk- och djurhälsa. Förekomsten i Sverige

är generellt lägre än i övriga EU. Det beror

på att Sverige länge haft en betydligt mer

restriktiv inställning till användningen av

antibiotika än många andra EU-länder.

Både till människor och till djur.

1986 förbjöd Sverige till exempel in-

ett växande problem i Europa


0

10

20

30

40

50

60

70

80

Neder-länderna

Polen Danmark Sverige Genom-snitt EU

Resistens mot tetracyklin hos bakterien E. colihos friska slaktgrisar i vissa producentländer, %

KÄLLA: THE COMMUNITY SUMMARY REPORT ON TRENDS AND SOURCES OF ZOONOSES,ZOONOTIC AGENTS, ANTIMICROBIAL RESISTANCE AND FOODBORNE OUTBREAKS IN THEEUROPEAN UNION IN 2006, THE EFSA JOURNAL (2007) 130.

0 10 20 30 40 50 60 70

SverigeFinlandNorgeDanmarkSlovenienEstlandLitauenÖsterrikeSlovakienFrankrikeLettlandNederländ.Storbritann.CypernBelgienTysklandTjeckienEUGreklandIrlandItalienSpanienPortugalPolenUngern

00,10,1

Andel slaktkycklingbesättningar med salmonella inom EU och Norge, 2005-2006

KÄLLA: EFSA JOURNAL 98 2007

SPANNMÅLSAREALEN i Sverige ökar med cirka tio

procent under odlingssäsongen 2008 jämfört med

2007. Det visar att Sveriges spannmålsproducenter

reagerat snabbt på det förbättrade affärsläge som

uppstått när spannmålspriserna rusat i höjden.

Från Sveriges EU-inträde och fram till 2005 har

spannmålspriserna relativt konstant legat på en låg

nivå. 2006 började priserna vända uppåt, men den

riktigt kraftiga uppgången inleddes under andra

halvåret 2007 och fortsatte in på det nya året. De

svenska avräkningspriserna på spannmål fördubb-

lades i princip under denna period, vilket resulterat i

en starkt ökad lönsamhet i spannmålsodlingen. De

goda skördarna under denna period bidrog också till

det förbättrade resultatet.

PRISUPPGÅNGEN I SVERIGE är en spegling av den

kraftiga prisuppgången på världsmarknaden. Det ta-

las om ett prisrally på spannmål. Rekorden har dug-

gat tätt på de internationella råvarubörserna.

Orsakerna till den snabba prisuppgången är flera.

Världens tillväxtekonomier, framförallt Kina och

Indien, har ökat sina uppköp av spannmål. Samtidigt

ökar användningen av spannmål för energiproduk-

tion. Denna höga efterfrågan har lett till att världs-

lagren krympt. Världens lager av vete var under an-

dra halvan av 2007 de lägsta på 60 år.

Bristen på spannmål skapar oro. En del länder med

stora behov av spannmål har infört exportavgifter

och andra exportrestriktioner. Detta gäller exempel-

vis Kina, Indien, Ryssland och Argentina. Andra län-

der försöker bygga upp nya lager, exempelvis Turkiet

och Iran. Dessa åtgärder minskar utbudet av spann-

mål på den internationella marknaden, vilket också

driver priserna uppåt.

Fjolårets låga veteskördar i Australien har också

bidragit till att världsmarknadspriserna på framför

allt vete fått en skjuts uppåt. Men kommande skör-

deår, det vill säga 2008/2009, är prognosen för

skördeutfallet i Australien mycket goda. Det talas om

en dubblerad skörd jämfört med förra året. Världens

totala spannmålsproduktion väntas bli 37 miljoner

ton större, en ökning från 1 669 miljoner ton till 1 706

Efter ett drygt

årtionde med

sjunkande priser

vände spannmåls-

priserna kraftigt

uppåt under 2007.

Det har lett till en

kraftigt förbättrad

lönsamhet i spann-

målsodlingen. Och

nu ökar spannmåls-

odlingen i Sverige

efter flera års ned-

gång. Mest ökar

odlingen av vår-

korn.

span

nm

ål


www.lantmannen.com

VET MER

risrally på spannmål P

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

miljoner ton. Detta enligt organisationen

International Grains Councils, IGCs, prog-

nos i april 2008.

EU har för odlingsåret 2008 slopat kra-

vet att träda 10 procent av den odlingsba-

ra arealen. Och i EU ökar spann-


�

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

2003 -04 -05 -06 -07 -08(prel.)

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

gör att odlingsarealen ökarAreal spannmål och träda i Sverige 2003-2008, 1 000 ha

Världsproduktion och konsumtion av spannmål2000-2007, miljoner ton

Spannmålsskördar 1998-2007, 1 000 ton

VETE ANNAN SPANNMÅL

målsarealen under 2008. Ökningen upp-

skattas till fem procent av arealen och

produktionen väntas i EU öka med 10

procent. Det är främst produktionen av

vårkorn, majs och vete som väntas öka.

I Sverige har den frivilligt undantagna

trädesarealen varit större än i övriga EU

på grund av den svaga ekonomin i svensk

spannmålsodling. Under 2007 trädades i

Sverige hela 275 000 hektar. Men nu tas

mycket av trädan åter i bruk.

I SVERIGE ÖKAR odlingen av vårkorn

med närmare 80 000 hektar under 2008.

Orsaken är de höga priserna på maltkorn.

Också havrearealen bedöms öka med

20 000 hektar, medan arealen vårvete

tros stiga med 10 000 hektar. Den sådda

arealen med höstvete är dock något min-

dre än den som skördades 2007. Även

vallarealen förväntas öka under 2008.

Spannmålsarealen ökar mest i slätt-

bygderna, framförallt i Götalands norra

slättbygder och Svealands slättbygder.

Det är en naturlig följd av att de största

trädesarealerna fanns här under 2007.

De höga spannmålspriserna förväntas

bestå under de närmaste två till tre åren.

Kalkyler som gjorts vid Sveriges Lant-

bruksuniversitet visar att spannmålsod-

lingen kommer att få den största lönsam-

hetsförbättringen också mellan 2007 och

2008.

Antalet företag med spannmålsodling

har minskat under hela 2000-talet och

medelarealen per gård har ökat till dagens

35 hektar. Antalet företag med mer än

100 hektar har också fördubblats sedan

1980 och fortsätter att öka. Dessa företag

står idag för mer än 42 procent av landets

totala åkerareal. Kostnadsjakten har också

resulterat i att allt fler gårdar numera sam-

brukar maskiner.

KÄLL

A: S

JV, L

AN

TMA

NN

ENKÄ

LLA

: FA

OKÄ

LLA

: SJV


Intresset för maskininvesteringar har dock ökat

genom den förbättrade lönsamheten. Enligt 2008

års Lantbruksbarometer investerade 37 procent av

lantbrukarna i maskiner under 2007. Det är den hög-

sta andelen sedan 1989. Totalt investerades över sex

miljarder kronor.

AV DEN SPANNMÅL som odlas i Sverige går när-

mare hälften till foder. En stor del förbrukas direkt på

gården, men en del levereras också till foderindustrin.

Kvarnindustrin tar hand om ungefär lika stora kvan-

titeter som foderindustrin, därutöver används spann-

målen för tillverkning av malt, fordonsetanol och fin-

sprit.

Agroetanol driver en etanolfabrik i Norrköping,

med en produktionskapacitet på 55 miljoner liter

etanol per år. Etanolen framställs av spannmål och

råvaruåtgången är cirka 140 000 ton per år. En ut-

byggnad av kapaciteten pågår, med beräknad pro-

duktionsstart under 2008. När den nya anläggningen

startar ökar produktionskapaciteten till omkring 210

miljoner liter etanol. Spannmål kommer även i den

nya anläggningen att vara en viktig råvara, därutöver

kommer möjligheterna att använda andra råvaror att

undersökas.

Utökningen av produktionen i Norrköping påver-

kas av prisutvecklingen på etanol och spannmål. De

höga spannmålspriserna höjer produktionskostna-

derna. Konkurrenskraften i den svenska tillverk-

ningen förutsätter idag att de importtullar som EU

tillämpar för etanol tillverkad i Brasilien finns kvar.

Förslag på att Sverige ensidigt ska ta bort import-

tullarna på etanol har diskuterats, men inga beslut är

ännu fattade.

SVERIGE ÄR NETTOEXPORTÖR av spannmål, men i

övrigt nettoimportör av livsmedel och jordbrukspro-

dukter. Runt en miljon ton spannmål exporteras årli-

gen. Importvolymerna uppgår till en tiondel eller runt

100 000 ton per år. Det är framförallt vete och korn

av specialkvalitet som importeras.

Värdet av den svenska spannmålsexporten var 1,47

miljarder kronor 2007. Viktiga mottagarländer är

�

örbättrad lönsamhet Fsp

an

nm

ål


ökar investeringsviljanAnvändning av spannmålsskörden i Sverige

2007 (2006)

Fördelning av grödor, skörd 2007, %

33% (40)

Foder ,hemma-förbrukning

Export +intervent ion

Vete

Korn

Havre

Rågvete+ blandsäd

R å g

Foder-industr i

Kvarnar

Mäl ter i

Utsäde

Etanol Bränner i

21% (10)

44% (37)

28% (32)

18% (21)

7% (8)3% (2)

16% (17)

16% (18)

4%4%

3% 3%

USA (havre), Mellanöstern, Nordafrika

(korn och vete) och i varierande utsträck-

ning den europeiska marknaden. Sverige

exporterar även spannmålsbaserade livs-

medel, framförallt bakverk, bröd och

starksprit. Exportvärdet på dessa produk-

ter var 3,84 miljarder kronor 2007. Totalt

exporterade Sverige jordbruksvaror och

livsmedel för 40,1 miljarder kronor detta

år.

NYA SYSTEM FÖR HANDELN med

spannmål utvecklas nu, som en konse-

kvens av de ökande svängningarna av

världsmarknadspriset. I både Sverige och

Europa i övrigt ökar handeln med termi-

ner. Terminshandel innebär att den som

säljer spannmål kan göra en över-

enskommelse som säkrar priset, för en be-

stämd leverans vid en viss tid. ��

0

50

100

150

200

250

9812 9912 0012 0112 0212 0312 0412 0512 0612 0712

Avräkningspriser för spannmål av normalkvalitet 1998-2007, kr/100 kgHöstvete Råg Havre Havre Korn Rågvete KÄLLA: SCB

KÄLLA: LANTMÄNNEN

KÄLLA: SJV

ETT EXCEPTIONELLT BRA pris som troligen kom-

mer att stå sig de närmaste åren kan ge den svenska

oljeväxtodlingen ett rejält uppsving. Raps och ryps

betalades vid årsskiftet 2007/2008 med fyra kronor

per kilo. Det är en rejäl höjning från det redan goda

prisläget 2007; 2,50 kronor per kilo.

Dagspriset är rekordhögt och kan bara jämföras

med nivåer från tiden före 1990, på jordbruksregle-

ringens tid. Det höga priset är en följd av stor efter-

frågan inom samtliga av oljeväxternas användnings-

områden: matolja, energi och foder. Internationellt

sett har glappet mellan produktion och konsumtion

aldrig tidigare varit så stort och världslagren krym-

per för närvarande.

I DEN SVENSKA ODLINGEN är arealen som såddes

med höstraps för skörd 2008 ovanligt stor, särskilt

ställt i relation till arealen med våroljeväxter.

Proportionen är 70/30, mot mer normala 50/50.

Det höga prisläget ledde under hösten till att

många satsade på höstraps. Våren 2008 låg även

spannmålspriserna mycket högt vilket fick effekt för

arealen av våroljeväxter. Förväntat var att oljeväxt-

arealen skulle bli runt 100 000 hektar 2008, vilket

motsvarar det mål branschbolaget Svensk Raps AB

satt upp. Nu blev arealen 88 000 hektar, vilket är nå-

got mindre än 2006. Målet har satts med utgångs-

punkt från odlingspotentialen och det faktum att ol-

jeväxter inte kan odlas för ofta på samma areal på

grund av risk för växtsjukdomar. Målet kan dock ökas

om odlingen ökar i norra Sverige och om djurbönder

odlar mer oljeväxter på dagens vallarealer.

DEN HÖGA EFTERFRÅGAN på oljeväxter och det

höga priset kan förväntas bestå de närmaste åren.

Inte minst då flera EU-länder, bland annat Tyskland

och Frankrike har lagkrav på inblandning av biodie-

sel i vanlig diesel. Frankrike kommer att höja kravet

från femprocentig till tioprocentig inblandning från

2010 och även Storbritannien planerar att införa lag-

krav på inblandning.

Biodiesel kallas också för rapsmetylester, RME och

framställs genom att man byter ut rapsoljans glyce-

olje

växte

r

Produktionen av olje-

växtfrö är nu lägre än

konsumtionen.

Världsmarknads-

priserna är högre än

någonsin. Det ledde

till att osedvanligt sto-

ra arealer i Sverige

såddes med höstraps

under 2007.

Brist på oljeväxter ger

rekordhöga prisnivåer.


www.ecobransle.sewww.svenskraps.se

VET MER

rist på oljeväxter ger B

rol mot metanol. I den processen fram-

ställs även glycerol som används i kemi-

kalieindustrin. Inom EU går hela 60 pro-

cent av rapsskörden till framställning av

RME. Rapsarealen i EU ökade med tio

procent under 2007. De riktigt stora area-

lerna finns i Frankrike, Storbritannien,

Polen och Tyskland.

ÄVEN I SVERIGE förekommer RME-in-

blandning. Men det höga priset på olje-

växter gör produktionen av RME olönsam.

Den svenska fabriken, med en produk-

tionskapacitet på 50 000 ton RME, står

för närvarande still. All inhemskt produce-

rad raps och ryps går åt för produktionen

av matolja och foder. I princip motsvarar

produktionen av rapsolja den inhemska

konsumtionen.

60 procent av rapsfröet blir rapsmjöl

sedan oljan utvunnits. Rapsmjölet an-

vänds för framställning av foder till fram-

förallt nötkreatur och grisar. Svensk fo-

derindustri förbrukar mellan 220 och 240

tusen ton rapsmjöl varje år. 60 procent av

detta har svenskt ursprung, resten impor-

teras.


rekordhöga prisnivåerIMPORTEN AV VEGETABILISKT protein

till foder är omfattande. Soja dominerar

stort, ett proteinfodermedel som till stor

del skulle kunna ersättas av rapsmjöl om

större kvantiteter fanns tillgängliga. En

ökad inhemsk produktion av matolja

och/eller RME skulle kunna bidra till en

ökning av den svenska försörjningsgraden

av vegetabiliskt protein från dagens blyg-

samma 30 procent. Oljeväxter används

även till framställning av tekniska oljor,

men denna produktion har volymmässigt

en underordnad betydelse jämfört med

produktionen av matolja och RME. ��

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070

Sveriges oljeväxtareal 1998-2007 (1 000 ha)

KÄLLA: SVENSK RAPS

EN MYCKET TIDIG SÅDD lade grunden för en hög

skörd 2007. Trots en mycket regnig sommar stod

betgrödan emot påfrestningarna. Hektarskörden

blev den näst högsta någonsin och totalproduktio-

nen av socker blev 354 000 ton, 14 procent över den

landskvot som Sverige tilldelades av EU för 2007.

Att lösa in kvot till den så kallade omstrukture-

ringsfonden är ett inslag i EUs sockerreform. I

Sverige minskade 2006 års svenska sockerkvot med

elva procent jämfört med året innan, genom att

Danisco Sugar AB lämnade 42 500 ton av kvoten till

inlösen inför nedläggningen av Köpingebro socker-

bruk. Inför 2008 har ytterligare kvot lämnats till inlö-

sen. Sveriges nya landskvot är 293 000 ton socker,

en minskning med 20 procent jämfört med tiden

före sockerreformen. EUs sockerreform innebär att

hela EUs sockerproduktion ska minskas med 35 pro-

cent till 2010. Den rådande sockerpolitiken gäller till

och med år 2014.

ÅR 2008 FINNS DET 2 300 betodlare i Sverige. De

odlar en areal på 35 000 hektar. Varje företag odlar

i genomsnitt 15 hektar, vilket är mycket med interna-

tionella mått. Det är näst högst i EU, om man be-

gränsar jämförelsen till de 15 EU-länder som utgjorde

EU före östutvidgningen 2004. Endast Stor-

britannien har en större medelareal per odlare. I det

utvidgade EU är det flera länder, till exempel

Slovakien, som har en helt annan struktur med stora

betodlingar och medelarealer runt 90 hektar per od-

lare.

En genomsnittlig svensk betskörd ligger på 50 ton

betor per hektar. Med en sockerhalt på 17,7 procent

innebär det en produktion av 8,7 ton färdigt socker

per hektar.

I Skåne odlar cirka 75 procent av heltidslantbruken

med enbart växtodling sockerbetor.

Sockerreformen har inneburit betydande pris-

sänkningar för sockerbetorna. Föreningen Betod-

larna bedömer ändå att sockerbetsodlingen, trots de

lägre priserna, kommer att vara fortsatt lönsam för

dem som har en effektiv produktion.

Betodlingen i Sverige

koncentreras till de

mest konkurrensstar-

ka områdena i Skåne.

EUs sockerreform

krymper produk-

tionen. Höga priser

på spannmål och

oljeväxter ger socker-

betorna ökad kon-

kurrens på gårdsnivå.

Svenska och danska

betodlare samarbetar

i den hårdnande kon-

kurrensen.

socker


www.betodlarna.sewww.danisco.com

VET MER

etodlingen i Sverige B


PRISPRESSEN INNEBÄR ATT den

svenska betodlingskartan föränd-

ras. 95 procent av nuvarande bet-

odlingar ligger redan i Skåne.

Mycket tyder på att en ännu större

del av den svenska betodlingen

kommer att finnas i Skåne i framti-

den. Här ligger också Sveriges enda

kvarvarande sockerfabrik, Örtofta

sockerbruk utanför Eslöv. Det är ett

av EUs största, modernaste och

mest effektiva sockerbruk.

På grund av långa transportav-

stånd, och därmed höga transport-

kostnader, finns inte längre någon

betodling för sockerframställning

på Gotland och Öland.

DANSKÄGDA Danisco Sugar har

nästan 100 procent av den svenska

sockermarknaden. Tillsammans

med de danska betodlarna och

Danisco Sugar har de svenska bet-

odlarna startat en ny forsknings-

och utvecklingsorganisation, NBR

(Nordic Beet Research Foundation).

Syftet är att öka hektarskördarna

och minska produktionskostnader-

na i svensk och dansk sockerbets-

odling för att göra den ännu mer

konkurrenskraftig.

Danisco Sugar är till försäljning. I

processen deltar de svenska och

danska betodlarna gemensamt för

att undersöka hur odlarnas intres-

sen bäst tas till vara. ��

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Slova

kien

Ungern

Tjeckie

n

Storb

rit.

Sverig

e

Finla

nd

Danmark

Frankrik

e

Tysk

land

Spanie

n

Belgie

n

Nederl.

Öste

rrike

Pole

n

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

0

10

20

30

40

50

60

2003 -04 -05 -06 -07 -08

väl rustad i konkurrensenAntal sockerbetsodlare i Sverige och medelareal, ha 1998-2008

Medelareal per sockerbetsodlare i några EU-länder, ha, 2005

Sockerproduktion i Sverige, 1 000 ton vitt socker, 1998-2007

Areal sockerbetor i Sverige, 1 000 ha, 2003-2008

KÄLL

A: B

ETO

DLA

RN

AKÄ

LLA

: SC

B/C

IBE

KÄLL

A: B

ETO

DLA

RN

AKÄ

LLA

: SJF

JO

10

SM 0

702

SVENSK TRÄDGÅRDSODLING täcker i genomsnitt

50 procent av den inhemska efterfrågan på produk-

ter som går att odla i Sverige. Inom den ramen finns

stora variationer. Den svenska självförsörjningsgra-

den är hela 95 procent för morötter och tulpaner, 50

procent för jordgubbar och drygt 60 procent för lök,

och slanggurka. Ungefär 20 procent av äpplena och

40 procent av tomaterna som konsumeras här är in-

hemska.

97 procent av importgrönsakerna och 60 procent

av frukten kommer från andra EU-länder. Den inter-

nationella konkurrensen är stark och har resulterat i

en omfattande strukturomvandling i trädgårdsnä-

ringen. Antalet odlingsföretag har minskat kraftigt

det senaste årtiondet. De företag som är kvar har

samtidigt blivit större och effektivare, vilket gör att

volymerna som produceras är tämligen konstanta.

I KRONOR RÄKNAT har odlingen av potatis och där-

näst köksväxter, både i växthus och på friland, störst

ekonomisk betydelse. Odlingen av frukt, bär, potatis,

grönsaker och prydnads- och plantskoleväxter om-

satte 5,2 miljarder kronor 2007, vid 6 000 produce-

rande företag. Nästan hälften, knappt 3 000, odlar

potatis. Frilandsgrönsaker odlas av omkring 1 000

företag, bär av 800 och frukt av 300. Antalet företag

med prydnadsväxter i växthus är cirka 650.

Växthusgrönsaker odlas av 350 företag. Dessutom

finns drygt 100 plantskolor.

Frilandsodlingen av trädgårdsväxter uppgår till

drygt 12 000 hektar, en areal som varit tämligen

oförändrad den senaste 20-årsperioden. De största

arealerna används för odling av jordgubbar, äpple,

morötter, isbergssallad och matlök. Andra viktiga

grödor är vitkål, blomkål och purjolök. Frilandsgurka,

rödbetor och spenat odlas och säljs i första hand för

industriberedning.

I VÄXTHUS DOMINERAR odlingen av slanggurka

och tomater. Odlingen av kryddväxter och kruksallat

har ökat på senare år, liksom växthusodlingen av

jordgubbar och andra bär. I gengäld har odlingen av

snittblommor minskat kraftigt i Sverige. Den inter-


träd

gård

&p

ota

tis

www.gro.sewww.sjv.se

Klimatdebatten och

ett ökande intresse

för närodlade livsme-

del öppnar nya möj-

ligheter för den sven-

ska trädgårds- och

potatisodlingen. Flera

av handelskedjorna

undersöker just nu

möjligheterna att

knyta till sig lokala

producenter.

VET MER

ntresset för närodlat kan bli I

nationella konkurrensen är mycket stark.

Blommande krukväxter och sommar-

blommor står för den största andelen av

växthusodlade prydnadsväxter. Odlingen

av tulpaner och andra lökblommor är ock-

så omfattande. Mellan jul och påsk säljs

omkring 130 miljoner tulpaner, över 90

procent är svenskproducerade.

Värdet av den samlade produktionen av

prydnadsväxter, inklusive plantskoleväxter

uppgick till 1,6 miljarder kronor under

2007. Den svenska produktionen av fler-

åriga blommor, buskar och träd försörjer

Sverige med ett härdigt och klimat-

anpassat växtmaterial.

TOTALT SETT HAR arealen odlad yta i

växthus minskat med

knappt 10 procent den

senaste 20-årsperioden.

2005 fanns ungefär tre

miljoner kvadratmeter

odlad yta i växthus.

Förnybara energislag

står för en ökande andel

av uppvärmningen i växt-

husen. Ungefär hälften

värms med flis, fjärr-

värme eller spillvärme.

Just nu pågår ett inten-

sivt omställningsarbete

bland dem som odlar to-

mater i växthus. Drygt 60

procent av växthusen är

omställda, målsättningen

är att ytterligare 20 pro-

cent ska vara omställda

till år 2009.

GRO, branschorganisa-

tionen för trädgårds- och

potatisodlare, har i flera

år drivit frågan mycket

aktivt. Det finns välfunge-


0

100

200

300

400

500

600

Mat-potatis

Tomater,växthus

Gurka,växthus

Matlök Morötter Jord-gubbar

Äpplen0%

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

Grönsaker,friland

Bär Prydnads- Grönsaker,växthus

Frukt Plantskolaväxter

�

ett lyft för trädgårdsnäringen

Skörd, 1 000 ton och procentandel av inhemsk konsumtion 2007

Antal företag i trädgårdsbranschen 2006

KÄLLA: SCB

rande teknik och en övergång från olja till förnybar

energi leder till minskade uppvärmningskostnader.

Men företagen som ställer om måste ha en försälj-

ningsvolym som orkar bära omställningskostna-

derna.

MATPOTATIS ODLAS PÅ drygt 20 000 hektar.

Odlingarna är spridda över landet, men fyra län do-

minerar; Skåne, Västra Götalands, Hallands och

Östergötlands län. Ytterligare knappt 8 000 hektar

används för odling av stärkelsepotatis, med en kon-

centration till Skåne, Blekinge och Kalmar.

Drygt 90 procent av den inhemska potatiskon-

sumtionen täcks av den svenska odlingen.

Totalskörden har under den senaste tioårsperioden

minskat något. I genomsnitt importeras årligen cirka

50 000 ton potatis.

Bland konsumenterna ökar intresset för närodlat.

Önskemålen kolliderar med den centraliserade han-

tering som utvecklats av de stora handelskedjorna.

De stora potatisproducenterna har gynnats av dett-

ta, medan många små odlare lagt ner. Med nya ka-

naler för hantering av mindre volymer kan det i viss-

sa områden uppstå behov av nyetableringar.

Den ekologiska odlingen av potatis ökar för när-

varande och motsvarade 2006 drygt två procent av

den totala skörden av matpotatis. Efterfrågan är

större än tillgången, hektarskördarna i den ekolo-

giska odlingen är ungefär hälften så stora som i kon-

ventionell odling. Drygt fyra procent av matpotatis-

arealen i landet odlades med miljöstöd för

ekologiska produktionsformer under 2006.

Efterfrågan på ekologiskt odlade grönsaker är också

större än det inhemska utbudet.

KLIMATDEBATTEN OCH det ökade intresset för när-

odlat kan innebära ett lyft för den svenska potatis-

och trädgårdsnäringen. Det finns ett ökande intress-

se för genuina svenska smaker, recept och sorter.

Flera av handelskedjorna undersöker just nu möjlig-

heterna att skapa system som underlättar samarbe-

ten med lokala odlare.

Samtidigt växer intresset för nya produkter.


�

illgång på färska produkter

träd

gård

&p

ota

tis

T


har blivit en självklarhet

Konsumenterna vill ha ett brett utbud av

sorter och produkter. Sortimentet av

bladgrönsaker och kryddväxter blir allt

större och flera asiatiska grönsaker har in-

troducerats de senaste åren. En del av

dessa kan vara möjliga att odla i Sverige.

Trädgårdsforskare undersöker möjliga

odlingstekniker och ekonomiska förut-

sättningar.

ARBETET MED att kvalitetssäkra och cer-

tifiera produktionen och att kommunice-

ra de svenska mervärdena pågår fortlö-

pande. Andra åtgärder som ska stärka

konkurrenskraften i sektorn är utveckling

av nya odlingsmetoder och produkter,

bland annat med hjälp av forskning.

Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har

satsat över 50 miljoner

kronor på forsknings-

projekt inom trädgårds-

näringen sedan 2002

och 20 miljoner för po-

tatisnäringen sedan

2003. Perioden 2008-

2010 satsar SLF nio mil-

joner kronor på forsk-

ningsprojekt för

klimatfrågor inom träd-

gårdsnäringen.

Därutöver har forsk-

nings- och utvecklings-

projektet Tillväxt träd-

gård under tre år fått en

tilldelning på nära 30

miljoner kronor från

Jordbruksverket,

Hushållningssällskapen,

Lovangruppen,

LRF/GRO och SLU.

Samarbetet syftar till att

ge förutsättningar för

ökad konkurrenskraft

och tillväxt inom trädgårdsnäringen.

Målsättningen är att trädgårdsnäringen på

tio år ska fördubbla värdet av varor och

tjänster inom sektorerna hälsosamma livs-

medel, prydnadsväxter och högvärdiga

industriprodukter i uthålliga produktions-

system. ��

Köksväxter

Frukt

Bär

Plantskoleväxter

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

Köksväxter

Lökblommor

Krukväxter

Utplanteringsväxter

Snittblommor

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

Jord-gubbar

Morötter Äpple Isbergs-sallad

Mat-lök

Vit-kål

Blom-kål

Gurka Purjo-lök

Odlade arealer för vissa trädgårdsväxter på friland 2006, hektar

Värdet av odlingen 2005, mkr

FRILANDSODLING VÄXTHUSODLING

KÄLLA: SCB

KÄLLA: SCB

Del 5.Massa-och trä-produktioneni Sverige

TRE HUVUDSORTIMENT levereras från den svenska

skogen: sågtimmer för produktion av sågade träva-

ror, massaved för produktion av pappersmassa,

papper och kartong samt skogsbränsle för produk-

tion av bland annat fjärrvärme och elkraft. Hur

skogsråvaran ska användas bestäms ofta inte förrän

i samband med avverkningen. I pengar räknat är det

sågtimret som står för merparten av skogsbrukets

intäkter. Men även energisortimentet börjar få en

ökande ekonomisk betydelse.

GLÖDHET, SÅ BESKREVS virkesmarknaden i delar

av Sverige under 2007. Det råder obalans mellan ut-

bud och efterfrågan i framförallt de norra delarna av

Sverige, men även i delar av Mellansverige. Detta

trots att avverkningar i den svenska skogen ökade

under 2007, jämfört med 2006. Under början av

2008 dämpades efterfrågan, framför allt på såg-

timmer.

Den stora efterfrågan ledde till att priserna på vir-

ke steg i hela landet under 2007. Prisstegringen var

högst i södra Sverige, men det förklaras främst av

låga priser under 2006, på grund av det stora utbu-

det efter stormen Gudrun.

Om man jämför 2007 års priser med priserna

2004 steg sågtimmerpriserna i norr med 21 procent

och massavedspriserna med 32 procent perioden

fram till 2007. Motsvarande ökning för Mellansverige

var 12 procent för både sågtimmer och massaved,

medan prisökningen bara är fyra procent för såg-

timmer och massaved i de södra delen av landet.

ÄVEN I EUROPA har virkespriserna varit höga och

de ligger på en högre nivå än de svenska. Hela Öster-

sjöområdet är en het virkesmarknad med höga pri-

ser. Importpriserna steg under 2007, vilket bidrog till

prisstegringen på den svenska marknaden. Importen

av rundvirke ökade trots detta under 2007 jämfört

med 2006, även om nivåerna fortfarande ligger

under rekordnoteringarna från början av 2000-talet.

En bidragande orsak till prisökningen på europa-

marknaden är den varma hösten och vintern i

Ryssland, vilket gjorde att virkesleveranserna där-


sko

g &

mark

nad

Efterfrågan på virke

fortsätter att öka i

Sverige och Europa.

Virkespriserna har sti-

git kraftigt, till glädje

för privatskogsbruket,

men till bekymmer för

skogsindustrin.

Regeringen vill med

en ny skogspolitik

höja tillväxten i

skogen. Skogen får en

allt större betydelse

som råvara i

energiproduktionen.

www.lrf.se/skogwww.skogforsk.sewww.skogssverige.sewww.svo.sewww.skogsindustrierna.org

VET MER

tigande priser på het S

ifrån minskade. Ryssland höjde

dessutom sina exporttullar på

virke både under 2007 och i

början av 2008 vilket ytterligare

förstärkte prisuppgången.

I Sverige har det goda prislä-

get i framför allt Östersjöområ-

det ökat intresset att sälja på

export. Svensk skogsindustri

går nu in i ett skede med hård

konkurrens om den svenska rå-

varan. Industrins virkesbehov

har de senaste 15 åren ökat

med cirka en miljon kubikmeter

om året.

DEN SVENSKA PRODUKTIO-

NEN av sågade trävaror nådde

nya rekordnivåer under 2007,

med 18,6 miljoner kubikmeter.

Men försäljningskurvorna bör-

jade plana ut i slutet av året, vil-

ket resulterat i en viss ökning av

lagernivåerna.

Den finansiella oron i USA har

lett till ett minskat byggande,

vilket gjort att USA-marknaden

så gott som försvunnit för de

europeiska sågverken. Även

marknaden i Japan försäm-

rades något under 2007, till

följd av att nya byggregler lett

till ett minskat byggande. 2006

levererades 24 procent av den

svenska trävaruexporten till

utomeuropeiska marknader.

2007 sjönk andelen till 21 pro-

cent. Totalt sett sjönk exporten

med 13 procent jämfört med

2006.

De som levererar gran av sämre kvalitet

upplevde det största exporttappet i slutet

050

100

150

200

250

300

350

400

450

500

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07


0

20

40

60

80

100

120

140

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

�

2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -070

2

4

6

8

10

12

14

1999

virkesmarknadÅrlig bruttoavverkning i Sverige, miljoner m3sk 2000-2007

Genomsnittspriser för sågtimmer och massaved,fritt skogsbilväg i Sverige 1998-2007, kr/m3fub

Skogsindustrins rundvirkesimport, 1999-2007, miljoner m3fubSIFFRAN ÖVER STAPLARNA: andel import av total rundvirkesförbrukning

KÄLL

A: S

KOG

SSTY

REL

SEN

KÄLL

A: S

KOG

SSTY

REL

SEN

(prel.)

16% 17% 14% 14% 13% 13% 12% 19%

KÄLL

A: S

DC

, SKO

GSS

TYR

ELSE

N

av 2007. Det beror på att ett överutbud av stormfällt

timmer uppstått i spåren efter stormen Kyrill som

drog över Europa i januari 2007. Stigande färdigva-

rulager har uppstått i Europa när stormvirket tagits

om hand. Priset på sämre granvaror hade halverats i

början av 2008 jämfört med i början av 2007. Även

priserna på furuträvaror av sämre kvalitet har sjunkit.

Med tanke på att konsumtion och efterfrågan på

sågade trävaror alltjämt ligger på en relativt hög nivå

i Europa är det troligt att priserna kommer att vända

uppåt igen. Huvuddelen av stormvirket efter Kyrill

har tagits till vara, vilket kan förväntas bidra till en

normalisering av marknadsläget. I Norden är byg-

gandet på en fortsatt hög nivå.

När marknadssituationen i USA kan förbättras är

däremot ovisst. I Japan har byggandet åter börjat

öka igen.

PAPPERSINDUSTRIN I EUROPA brottas för närva-

rande med stora lönsamhetsproblem. Det beror på

en överetablering i Västeuropa och ett ökat utbud av

billiga produkter från bland annat Asien och Östeu-

ropa. Lönsamheten försämrades ytterligare av de sti-

gande virkespriserna, och i Sverige även av ökade

energikostnader. En strukturomvandling är att vänta.

Överetableringen är särskilt påtaglig när det gäller

tidningspapper. Den långsiktiga efterfrågan avtar.

Internet och andra nya media börja få effekt på tid-

ningsläsandet och tidningarnas roll. Priset på tid-

ningspapper har sjunkit kraftigt under året. Priset på

finpapper har däremot varit relativt stabilt.

I Sverige sjönk produktionen av papper och papp

med två procent under 2007. Halva minskningen be-

ror på nedläggning av pappersbruk och andra hälf-

ten på neddragningar. Ytterligare nedläggningar är

att vänta, även om svenska pappersbruk bedöms ha

bättre förutsättningar än många andra bruk ute i

Europa.

MARKNADEN FÖR PAPPERSMASSA är fortfarande

stark i vissa segment. Bland annat fortsatte priset på

långfibrig barrsulfatmassa att stiga under 2007.

Sveriges tillverkning av massa var i stort sett oförän-


sko

g &

mark

nad

öjda produktionsambitioner H

drad under 2007 jämfört

med 2006. Exporten steg

marginellt. Både Kanada

och några europeiska län-

der har dragit ned sin pro-

duktionskapacitet när det

gäller barrmassa. Det har

givit positiva marknads-

effekter för svensk del.

Efterfrågan av lövmassa

ökar mer än för barr. Men

utbudet av lövmassa ökar

också kraftigt, vilket håller

nere priserna.

Totalt sett ökade värdet

av den svenska exporten

av skogsindustriprodukter

under 2007 med fyra pro-

cent. Ökningen är en följd

av den goda prisnivån på

framförallt sågtimmer och

vissa typer av massa.

JUST NU PÅGÅR en

omfattande utbyggnad av

biobränsleeldade värme-

verk i Sverige. Bland annat

byggs två nya och mycket

stora kraftvärmeverk i

Stockholmsområdet.

Skogsindustrierna har

gjort skattningen att efter-

frågan på biobränsle i

Sverige kommer att öka

med 13,6 TWh timmar

fram till 2015. För närva-

rande produceras omkring

25 TWh i biobränsleeldade

värmeverk och kraftvär-

meverk. Det motsvarar energiinnehållet i

omkring 12 miljoner kubikmeter rundvirke.

Den stora volymen av skogsbränsle

0

100

200

300

400

500

600

700

800

1000

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -080

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

900


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

1998 -99 2000 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -071 400

1 500

1 600

1 700

1 800

1 900

2 000

(prel)

Exportvolym, sågade/hyvlade trävaror 1998-2007,1000 m3, medelpris/m3, SEK

Europa

Utom Europa

�

0

20

40

60

80

100

120

140

1950 2007

TILLVÄXT

AVVERKNING

(2006, 2007 i.u)

(2007 progn)

20001990198019701960

i ny skogspolitikExport av sågade/hyvlade trävaror, 1998-2007,

volym, 1 000 m3, medelpris, mkr

Pris på blekt barrsulfatmasa, USD/ton och SEK/ton 1998-apr 2008

Årlig avverkning och tillväxt i Sverige 1950-2007

KÄLLA: SCB, UTRIKESHANDEL, SVERIGES STATISTISKA DATABASER, SKOGSINDUSTRIERNA

KÄLL

A: S

KOG

SSTY

REL

SEN

kommer idag från avverkningsavfall, framförallt gre-

nar och toppar, så kallad GROT. Skogsindustrierna

gör bedömningen att ett fördubblat uttag av grenar

och toppar kan ge ett energitillskott på ytterligare 7

TWh. Men mer trädbränslen kommer att behövas för

att klara försörjningen till den planerade utbygg-

naden av biobränsleeldade kraftverk.

För att undvika att energisortimentet börjar kon-

kurrera med massa- och timmersortimentet förordar

Skogsindustrierna ett ökat uttag av stubbar, och att

klent röjnings- och gallringsvirke ska tas till vara bätt-

re. Detta skulle kunna ge ett energitillskott på 12,3

TWh.

FÖR NÄRVARANDE betraktas priset 15 öre kWh fritt

förbrukare som en lägsta prisnivå på energisorti-

mentet. En del affärer görs på närmare 20 öre per

kWh. Det motsvarar cirka 400 kronor per kubikme-

ter (fub) rundvirke, vilket innebär att även sämre

massaved kan vara intressant råvara för en del vär-

meverk.

Klart är att det finns stora anspråk på den svenska

skogen i framtiden. EUs medlemsländer har åtagit

sig att öka användningen av förnybar energi. Sverige

har i dag den största arealen produktiv skogsmark i

EU och en fungerande skogsbränslemarknad. Det är

inte otänkbart att Sverige kan bli exportör av bio-

bränsle. Detta kommer i så fall att påverka den tota-

la konkurrensen på virkesmarknaden.

I REGERINGENS skogspolitiska proposition betonas

behovet av åtgärder som kan öka tillväxten i skogen.

Propositionen lades fram våren 2008 och kommer

att behandlas av riksdagen under hösten.

Många av förslagen utgår från hoten om ett

förändrat klimat, till följd av utsläppen av växthus-

gaser. Med en ökad skogsproduktion ökar möjlighe-

terna att ersätta fossila bränslen med trädbränslen.

En högre tillväxt innebär också att skogen kommer

att binda mer koldioxid.

Propositionen innehåller en rad förslag på pro-

duktionshöjande åtgärder. Bland annat stimulans-

och informationssatsningar som kan resultera i an-


sko

g &

mark

nad

kogen en viktig resurs S

vändning av bättre plantmaterial och en

intensivare beståndsvård: mer röjning,

gödsling och eventuellt också dikning.

Propositionen innehåller också förslag

på åtgärder som ska utredas närmare:

Möjligheter att i större utsträckning an-

vända främmande trädslag och eventuellt

bedriva intensivodling av skog på marker

som saknar annan användning.

Förutsättningarna för att öka uttaget

av avverkningsrester, bland annat stubbar,

ska också undersökas.

SKOGEN ÄR OCH HAR länge varit en vik-

tig svensk naturresurs. Svensk skogs-

industri svarar för omkring 12 procent av

saluvärde, sysselsättning och förädlings-

värde i svensk industriproduktion. Av den

totala varuexporten är drygt 12 procent

skogsindustriprodukter. Risken för råvaru-

brist har samhällsekonomisk betydelse,

vilket förstås bidrar till det politiska in-

tresset för att öka tillväxten i skogen.

Under 2008 kommer en skoglig konse-

kvensanalys att genomföras. Syftet är att

skaffa ett bättre grepp om hur stora

skogstillgångarna är. Konsekvensanalyser-

na ska belysa och beskriva skogstillstånd,

sårbarhet, miljöförhållanden, potentiell

tillgång på trädbränslen samt storlek

och sammansättning på en hållbar av-

verkning. ��


i klimatomställningenVirkesanvändningen i världen

KÄLL

A: F

AO

I-LÄNDER

33%45%

15% 7%

U-LÄNDER

Brännved

Industrived

Industrived

Brännved

DE SVENSKA SKOGSÄGARNA har i många år på ett

ambitiöst sätt arbetat med att utveckla hänsynen till

skogens naturvärden. Målsättningen är att produk-

tion och miljö ska väga lika tungt. Metoder för ett na-

turvårdsanpassat skogsbruk har utvecklats efter

hand. Det handlar om att upprätthålla mångfalden i

skogen, vilket uttrycks i miljömålet Levande skogar

som antagits av riksdagen. Markavsättningar, gene-

rell hänsyn och en anpassning av brukningsmeto-

derna är de olika de redskap som används för att nå

miljömålet.

STATEN OCH MARKÄGARNA DELAR ansvaret för

det första delmålet; att ytterligare 900 000 hektar

skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogspro-

duktion till 2010. Åtagandet för skogsägarnas del är

att frivilligt ha satt av minst 730 000 hektar skydds-

värd produktiv skogsmark. Detta gäller nedan grän-

sen för fjällnära skog.

I april 2008 gjorde Skogsstyrelsen bedömningen

att skogsägarna i princip redan klarat målet. De fri-

villiga avsättningarna av produktiv skogsmark upp-

skattades då till cirka 1 167 000 hektar. Av dessa

ligger 970 0000 hektar nedanför fjällgränsen.

Skogsstyrelsen skattning är att 70–80 procent av av-

sättningarna har höga natur-, kultur- eller besöks-

värden och att målet därmed är nått.

Det ser däremot inte ut som om staten kommer

att klara sina åtaganden, vare sig för naturreservat,

biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här handlar det

om ytterligare 320 000 hektar naturreservat,

30 000 hektar biotopskyddsområden och 50 000

hektar naturvårdsavtal. Med nuvarande takt med att

sätta av naturreservat bedöms högst 60 till 65 pro-

cent av delmålet kunna uppnås. Totalsiffran för bio-

topskydd och naturvårdsavtal är för närvarande

36 000 hektar.

Totalt var närmare åtta procent av den produktiva

skogsmarken skyddad i nationalparker, naturreser-

vat, genom biotopskydd, naturvårdsavtal och frivil-

liga avsättningar år 2007.


Andelen gammal

skog och död ved

ökar i Sveriges sko-

gar, till gagn för

den biologiska

mångfalden i skogen.

Naturvårdshänsyn vid

avverkningar, men

också avsättningar av

skog, både frivillig

och mot ersättning,

bidrar till denna

positiva utveckling.

www.naturvardsverket.sewww..svo.sewww.lrf.se/skog

VET MER

iljömål för gammal skog Msk

og

& m

iljö

SKOGSSTYRELSEN och Naturvårdsverket

har fått i uppdrag att titta närmare på den

finska modellen, med frivilliga naturvårds-

avtal för betydligt större skogsarealer än

vad som hittills varit aktuellt i Sverige.

Tanken är att de frivilliga avtalen kan öka

möjligheterna att föra en lokal dialog om

avgränsningar och inriktning på skötseln i

de skogsområden som ska skyddas.

Då ett naturreservat bildas finns tre al-

ternativ; att markägare köps ut, får ersätt-

ningsmark eller ersättning för de be-

gränsningar reservatsreglerna innebär för

möjligheterna att bedriva skogsbruk. Den

höjda takten i bildandet av naturreservat

under 2000-talet har inte varit helt frik-

tionsfri. Med stigande virkespriser har

även kostnaderna för att bilda naturreser-

vat stigit kraftigt.

DELMÅL 2 för Levande skogar, med en

ökning av mängden död ved, arealen äld-

re lövrik och gammal skog kommer med

god marginal att kunna uppfyllas, enligt

Miljömålsrådet. Volymen hård död ved

och arealerna gammal skog och äldre löv-

rik skog ökar för närvarande kraftigt, mer

i söder än i norr där utvecklingen är lång-

sammare.

Till och med år 2006 hade volymen

hård död ved ökat med cirka 60 procent,

arealen gammal skog med drygt 30 pro-

cent och arealen äldre lövrik skog med

cirka 15 procent.

Utöver arbetet med att skydda skog

görs stora ansträngningar för att skapa

utrymme för mångfald även i produk-

tionsskogarna. Den svenska modellen in-

nebär att skogsvården bedrivs med långt-

gående miljöhänsyn över hela arealen. I

samband med avverkningar lämnas som

regel skyddszoner, äldre träd, högstubbar

och död ved.


�

och död ved nås med marginalDe äger skogen i Sverige

Halva Sverige är skog

Enskilda

ägare

51%

Produktiv skog,inkl. skog avsatt

för naturvård

85%

Produktiv skog

avsatt f. naturvård

8%

Privata

aktiebolag

24%

Staten

18%

Impediment

15%

Övriga privata ägare

6%Övriga allmänna ägare

1%

Sveriges totala areal produktiv skog är 23miljoner hektar eller 230 000 kvadratkilome-ter, mer än halva Sveriges landareal. Avdenna areal är cirka 1,6 miljoner hektar avsattför naturvård. Till detta kommer knappt fyramiljoner hektar skogliga impediment som intefår brukas.

Rådgivning, utbildning och information är viktiga

åtgärder och här samverkar staten och skogsbruket.

Många skogsägare upprättar och arbetar med så

kallade gröna skogsbruksplaner.

ÄVEN DELMÅL 4 bedöms kunna uppfyllas. Vid slu-

tet av 2005 fanns 23 åtgärdsprogram för hotade ar-

ter. De innehöll åtgärdsförslag som berör 52 hotade

arter. De förväntas på sikt ge positiva effekter för ett

stort antal andra arter. Delmålet för skogens kultur-

värden bedöms däremot inte kunna nås till 2010.

Skadenivåerna på fornlämningar och övriga kultur-

lämningar i samband med skogsbruk är fortfarande

alltför omfattande.

Detta kan till en del troligen förklaras av bristande

kunskap om var fornlämningarna finns och hur de

ska förvaltas. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att

samla in och tillhandahålla information om de natur-

och kulturvärden som finns på olika fastigheter.

Regeringen vill också att Riksantikvarieämbetet ska

göra en särskild informationssatsning när det gäller

skogens kulturvärden. Bland annat med information

om hur dessa ska skötas och långsiktigt bevaras.

DET SVENSKA SÄTTET att arbeta med miljöfrågor,

med långtgående miljöhänsyn på hela skogsarealen,

skiljer sig på flera sätt från hur skogsbruk bedrivs i

övriga världen. Eftersom internationella organisatio-

ner och processer ökar sitt inflytande på skogspoli-

tiken kan svensk skogsnäring komma att påverkas av

intressen som saknar kunskap om det svenska sättet

att bedriva skogsbruk. Det svenska skogsbruket, och

inte minst LRF Skogsägarna, lägger därför ned stor

kraft på att göra den svenska naturvårdsmodellen

mer känd i internationella sammanhang.

FÖR DEN EXPORTBEROENDE svenska skogsnä-

ringen är det viktigt att miljöarbetet kommuniceras

till köpare runt om i världen. Detta kan ske genom

att skogsbruket garanterar viss standard i brukandet,

genom att ansluta sig till ett certifieringssystem, till

exempel PEFC och FSC. I certifieringen ingår bland

annat att göra frivilliga avsättningar av skog. ��


sko

g &

milj

ö

ormerna för skogsskydd F�


under utveckling

Areal skyddad skog, 1 000 ha

Frivilliga

avsättningar

1 167

Nationalparker

och naturreservat

712

Biotopskydd

och naturvårdsavtal

36

MILJÖMÅLLEVANDESKOGAR

Delmål 1Ytterligare 900 000 hektar

skyddsvärd skogsmark ska un-

dantas från skogsproduktion till år

2010.

Delmål 2Mängden död ved, arealen äldre

lövrik skog och gammal skog skall

bevaras och förstärkas till år 2010

på följande sätt:

� mängden hård död ved skall

öka med minst 40 % i hela landet

och med avsevärt mer i områden

där den biologiska mångfalden är

särskilt hotad,

� arealen äldre lövrik skog ska

öka med minst 10 %,

� arealen gammal skog ska öka

med minst 5 %,

� arealen mark föryngrad med

lövskog ska öka.

Delmål 3Skogsmarken ska brukas på så-

dant sätt att fornlämningar inte

skadas och så att skador på övri-

ga kända värdefulla kulturläm-

ningar är försumbara senast år

2010.

Delmål 4Senast år 2005 ska åtgärdspro-

gram finnas och ha inletts för ho-

tade arter som har behov av rik-

tade åtgärder.

KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN

Del 6.De grönanäringarnaär många

BONDEN HAR MÅNGA strängar på sin lyra. Utöver

jord- och skogsbruk bedriver allt fler lantbruksföre-

tag andra verksamheter. 2007 bedrevs i genomsnitt

3,4 verksamheter per gård enligt LRFs medlems-

register. I större företag, med mer än 100 hektar åker,

är snittet 5,6 verksamheter. Statistik från Jord-

bruksverket 2007 bekräftar bilden.

Entreprenadverksamhet, produktion av bioenergi,

hästverksamhet och egen livsmedelsförädling är ex-

empel på nya verksamheter som ökar i betydelse

och omfattning. Totalt omsatte nya verksamheter

under 2007 omkring 11,4 miljarder kronor. Det mot-

svarar 18 procent av den totala omsättningen på

gårdsnivå och 27 procent av de totala företags-

inkomsterna i jordbruket.

Den potentiella årliga tillväxten är sju procent, vil-

ket skulle motsvara en omsättning på över 14 miljar-

der kronor år 2010. Prognoserna bygger dels på

medlemmarnas inrapportering till LRFs medlems-

och marknadsregister, dels på ett arbete där LRF

analyserat dagens verksamhet och möjliga markna-

der.

STÖRST EKONOMISK BETYDELSE har entrepre-

nadverksamheten. 13 500 företag arbetade med

detta och omsatte tillsammans 6,8 miljarder kronor

2007. Exempel på entreprenadverksamhet är snö-

röjning, anläggningsarbeten och Farmartjänst. Det

finns utrymme för fler. Den skattade tillväxt-

potentialen är sex procent per år fram till 2010.

Företagen med energiproduktion blir också allt

fler. Här finns en årlig tillväxtpotential på i runda tal 12

procent. Det handlar om försäljning av energiråvara

från skog och åker, men också om försäljning av för-

ädlad råvara och färdig värme och vindkraft. Den

aktuella klimatdebatten ger medvind åt energisats-

ningarna. På gårdsnivå omsatte verksamheter med

energiproduktion 1,4 miljarder kronor år 2007.

ANDRA VÄXANDE områden är turism, lokal livsme-

delsförädling och aktiviteter med anknytning till

hästar. Den möjliga tillväxten uppskattas till tio pro-

cent årligen fram till 2010. Vattenbruk, hälsoinriktade

bo

nd

en

är

en

mån

gsy

ssla

re

En växande andel av

företagsinkomsterna i

jordbruket kommer

från nya verksamhe-

ter. 2007 var andelen

27 procent. Bonden

är en mångsysslare

och många av de nya

verksamheterna har

stor utvecklings-

potential.


www.lrf.sewww.sjv.se

VET MER

ya verksamheter får allt N

aktiviteter och träförädling är

exempel på andra verksamhe-

ter som bedöms ha motsva-

rande utvecklingspotential.

I pengar räknat ger turis-

men redan idag betydelsefulla

intäkter, över en miljard kro-

nor årligen. Med en tillväxt på

tio procent kan omsättningen

öka till 1,4 miljarder årligen år

2010. I de följande avsnitten

kan du läsa mer om lands-

bygdsturismen och andra nya

gröna näringar. ��


0

1 000

2 000

6 000

7 000

8 000

Entre

prenad

Energ

i

Turis

m

Egen liv

smedels-

förä

dling/-

produkt

ion

Uthyr

ning

Hästar

Träfö

rädlin

g

Vattenbru

k

Gård

sbutik

Övr

iga tj

änster

Hälsofrä

mja

nde

verk

sam

het

0 4

Omsättning 2007, mkr

Förväntad omsättning 2010, mkr

KÄ

LLA

: B

ER

ÄK

NIN

GA

R L

RF

SA

MT

LRFs

MED

LEM

S-

OC

H M

AR

KN

AD

SR

EG

ISTE

R,

MA

J 2

00

7

500

1 500

större betydelse för bondenAnnan inkomstbringande verksamhet

Olika verksamheters andel av företags-inkomst på gårdsnivå 2007

KÄLL

A: L

RF-

RA

PPO

RT

SAM

T LR

FS M

EDLE

MS

OC

H M

AR

KNA

DSR

EGIS

TER

MA

J 20

07

8miljarderkronor

4miljarderkronor

3miljarderkronor

JORDBRUK

SKOGSBRUK

NYA VERK-SAMHETER

DE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLORNA svarar idag

för drygt 40 procent av Sveriges totala energian-

vändning. Bioenergin står för 26–27 procent, vatten-

kraften för 15–17 procent medan vindkraften och den

termiska energin (värmepumpar) svarar för cirka två

procent. Sverige har därmed högst andel förnyelse-

bart inom EU och skall enligt föreslagen länderför-

delning till 2020 öka andelen till 49 procent. Vid en

oförändrad energianvändning innebär det en ökning

på omkring 40 TWh. Flera aktuella utredningar visar

att Sverige med god marginal kan klara ett sådant

mål.

Oljekommissionen konstaterade 2006 att produk-

tionen av bioenergi, inräknat torv och biologiskt av-

fall, skulle kunna öka från 108 till 154 TWh till 2020

och på längre sikt (2050) till 228 TWh. Deras be-

dömning är att skogen även framöver står för den

helt dominerande volymen bioenergi, men att leve-

ranser från jordbruket har den snabbaste

ökningstakten: 1 TWh för basåret 2005, 10 TWh år

2020 och 32 TWh till 2050.

Lars Andersson har 2007 specialstuderat åker-

bränslena i utredningen Bioenergi från jordbruket.

Slutsatsen är att dessa till 2020 skulle kunna bidra

med 15–30 TWh och på sikt med cirka 60 TWh mot

dagens 1–2 TWh. Svebio redovisar i sin senaste be-

räkning (2008) en bioenergipotential på 248 TWh till

2020, varav 39 TWh från jordbruket. På längre sikt

redovisar Svebio en sammantagen bioenergipoten-

tial på hela 394 TWh, varav 70 TWh från jordbruket.

Härtill kommer en betydande potential för ny vind-

kraft samt i mer begränsad utsträckning ny vatten-

kraft och termisk energi.


en

erg

i

Sverige har goda för-

utsättningar att klara

EUs klimatmål.

Bioenergi från jord-

och skogsbruket har

en nyckelroll i

omställningen för att

minska klimateffek-

terna och vårt bero-

ende av fossil energi.

www.lantmannenenergi.comwww.agrobransle.sewww.agroetanol.sewww.bioenergiportalen.seec.europa.eu/energywww.iea.orgwww.lrf.sewww.slu.sewww.energimyndigheten.sewww.svebio.se

VET MER

en förnybara energin D

BiobränslenBiobränslen kan indelas utifrån tillstånd, vilket inn-

nebär att de är fasta, flytande eller gasformiga. De

kan också delas in utifrån användningsområden.

Dessa är uppvärmning, elproduktion eller trans-

porter.

DE HÄR BEDÖMNINGARNA bygger

på noggranna analyser, men utgår

enbart från de fysiska tillgångarna.

Hur det kommer att bli i praktiken

beror i stor utsträckning på

marknadsförutsättningarna och den

tid det tar att ställa om produktio-

nen.

En stor osäkerhet ligger i hur rela-

tivpriserna utvecklas för exempelvis

olja, bioenergi, spannmål och tim-

mer till traditionell skogsindustri och vilka

styrmedel som kommer att användas för

att nå olika politiska mål.

De senaste årens kraftiga prisstegringar

på oljeprodukter och fokus på klimatef-

fekterna har självklart ökat efterfrågan på

bioenergi och möjligheterna att få bättre

betalt för koldioxidneutral energi.

Samtidigt har priserna på traditionella

jord- och skogsbruksprodukter stigit, vil-

ket delvis dämpat intresset för produktion

av bioenergi.

Särskilt tydligt är detta inom jordbruket,

där de rekordhöga priserna på spannmål

och raps från hösten 2007 gjorde det

mindre lönsamt att producera exempelvis

spannmålsetanol och rapsdiesel eller att

direktelda spannmålskärna. Intresset för

att använda jordbrukets energirika bipro-

dukter som gödsel och halm har däremot

ökat. Halm eldas i många gårdsanlägg-

gningar och i en handfull medelstora fjärr-

värmeverk. I Lund planeras för Sveriges

första riktigt storskaliga halmeldade kraft-

värmeverk, med ett arealbehov motsva-

rande 20 000–30 000 ha spannmål. Halm

har också studerats som en möjlig råvara

till nya kraftvärmeverk i Göteborg och

Stockholm.

FÖR ATT ILLUSTRERA en möjlig utveck-

ling av den förnybara energin till 2020 har


0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1970 20071980 1990 2000

�

har en nyckelroll

Olika energislags andel av energiförbrukningeni Sverige 2006, %

Priset på vete, råolja och skogsflis 1970-2007

Realt index 1970=0

KÄLLA: STATENS ENERGIMYNDIGHET, SVEBIO OCH LRF

Priser i SEK

Olja, 34

Bioenergi, 27

Vattenkraft, 16

Naturgas, 2 Vindkraft och värmepumpar, 2

Kärnkraft, 15

Kol, 4

KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN

LRF gjort nedanstående sammanställning:

Sammantaget bedöms volymen förnybar energi till

2020 kunna öka i intervallet 50–90 TWh. Denna

ökning av bioenergi är väsentligt mindre än vad som

angetts vara möjligt av Oljekommissionen, Lars

Andersson och Svebio. Den är ändå tillräcklig för att

klara EUs mål till år 2020.

ANVÄNDNINGEN AV FÖRNYBARA motorbränslen

har också utvecklats snabbt. Med fyra procent bio-

drivmedel hör Sverige till de länder som kommit

längst i transportsektorns omställning.

Förutsättningar att klara EUs etappmål på 5,75 pro-

cent till 2010 och tio procent till 2020 bedöms som

mycket goda .

Lantmännen Agroetanol i Norrköping bygger


en

erg

i

ruket av biobaserade B

Lantbrukskooperationen och energinLantbrukskooperationen är ägare till en rad olika

energiföretag. Några av dessa är Södra energi AB

(helägt dotterbolag till Södra Skogsägarna),

Naturbränslen AB (ägs till 50 procent av skogs-

ägarföreningen Mellanskog och till 50 procent av

Centrala Sågverksföreningen), Mellanskog Bränsle

AB (helägt dotterbolag till Mellanskog),

Lantmännen Energi med dotterbolag för bland

annat drivmedelsetanol, RME, förädlade bio-

bränslen och värme.

Skogsbruk 20–30Skogsindustri 5–10Återvinning 5–10Jordbruk inkl biprodukter 5–10Torv 5–10Vind 10–20Vatten 1–2SUMMA 51–92

Gröna näringarnas potential för leverans av förnyelsebar energi till 2020 enligt LRF, TWh

under 2008 ut produktionskapaciteten

från 55 000 till 210 000 kubikmeter eta-

nol. Spannmålsförbrukningen beräknas bli

cirka 550 000 ton spannmål. Areal-

mässigt motsvarar det knappt 100 000

hektar, vilket är mindre än en tredjedel av

den areal som 2007 låg i träda. Vid eta-

nolproduktionen framställs också ett pro-

teinfoder som minskar behovet av impor-

terad soja.

Genom att Lantmännens anläggning är

integrerad med EONs intilliggande bioel-

dade kraftvärmeverk uppnås en hög

energieffektivitet och en betydande

minskning av utsläppen av växthusgaser

jämfört med den bensin som etanolen er-

sätter. EUs kommande regelverk anger att

biodrivmedel som räknas in i tioprocent-

målet måste minska utsläppen av växt-

husgaser med minst 35 procent och med

en möjlig ökning till 50 procent från år

2015. Med en växthusgasminskning på

drygt 70 procent klarar Lantmännens

spannmålsetanol med god marginal dessa

krav.

TROTS UTBYGGNADEN i Norrköping

kommer Sverige att förbli en betydande

importör av etanol från Brasilien, andra

EU-länder och de utvecklingsländer som

har tullpreferensavtal med EU. Orsaken är

att etanolmarknaden fortsätter att växa.

EU väntas inom ett till två år höja inbland-

ningsgränsen av etanol i bensin från fem

till tio procent. Det ökar i ett slag markna-

den med över 200 000 kubikmeter eta-

nol i Sverige. Samtidigt säljs allt fler bilar

som är anpassade till ren etanoldrift

(E85). Under första kvartalet 2008 var

mer än var femte nysåld bil i Sverige en

etanolbil.

Marknaden för biodiesel från raps och

andra oljeväxter har också ökat, men sti-


�

drivmedel växer snabbt

0

5

10

15

20

25

30

35

40

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

50

100

150

200

250

300

350

400

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -070

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07

0

20

40

60

80

100

120

140

Försäljningen av biobaserade drivmedel2001-2007. 1 000m3

BIOGAS

ETANOL

*FAME

* FAME = Drivmedelsgruppen FAME (Fatty AcidMethyl Ester) är samlingsnamnet på förnybarenergi tillverkad av produkter från växtriketeller djurriket. Än så länge består större delenav all FAME som säljs i Sverige av RME (raps-metylester).

KÄLLA: SCB, SVENSKA GASFÖRENINGEN.

gande priser på rapsolja har pressat marginalerna i

produktionen. Lantmännens nya RME-anläggning i

Karlshamn lades därför i malpåse i början av 2008,

med ett ökat importbehov som följd. Långtgående

planer finns dock på att tillsammans med

AarhusKarlshamn AB bygga en ny integrerad biodie-

selanläggning. Därmed säkras förädlingskapaciteten

för en västentligt ökad oljeväxtodling inom landet

och en ökad andel förnybart bränsle till den växande

andelen dieselfordon.

Från 2006 blev det möjligt att blanda in fem pro-

cent RME i diesel. Enligt EUs förslag kommer den

gränsen inom den närmaste femårsperioden att höj-

as till tio procent.

Med tanke på växthusgaser har RME i stort samma

mervärden som etanol. Svensk Raps har visat att ut-

släppen av koldioxid jämfört med fossildiesel räknat

på hela kedjan minskar med omkring 65 procent.

HUVUDDELEN AV DEN BIOGAS som idag finns på

marknaden kommer från kommunala reningsverk

och samrötningsanläggningar för livsmedelsavfall.

Det finns dock en betydande potential på uppemot

fem TWh biogas från gödsel och andra gårdsnära bi-

produkter. Om dessa råvaror processas i en biogas-

reaktor minskar risken att de läcker växthusgaser

som koldioxid och metan. Oavsett om gasen senare

användes för att producera värme och el eller upp-

graderas till fordonsgas så uppstår därmed en dub-

bel klimatnytta jämfört med fossilbaserad energi-

produktion.


en

erg

i

vfall och biprodukter A

Biobaseradedrivmedel ökar Försäljningen av biogas i Sverige ökar för elfte

året i rad. Så sent som 1995 såldes ingen biogas

alls i Sverige. Sedan dess har både tillverkning och

försäljning gått uppåt. Mellan år 2006 och 2007

gick försäljningen upp med 43 procent.

Försäljningen av FAME dubblerades i stort sett

mellan dessa år och även etanolförsäljningen fort-

sätter att öka.

�

För närvarande finns ett tiotal biogas-

anläggningar på gårdsnivå, men en snabb

ökning är att vänta. För att stimulera ut-

veckling har regeringen diskuterat ett sär-

skilt investeringsstöd inom ramen för

Landsbygdsprogrammet.

ÄVEN OM JORDBRUKARNAS intresse för

att plantera Salix varit svalt de senaste

åren är de stora kraftvärmeföretagen

mycket angelägna om få ett leveranssä-

kert komplement till inhemska skogsbi-

produkterna och import. För att säker-

ställa en logistiskt effektivare produktion

och hantering av Salixflis föreslog utred-

ningen »Bioenergi från jordbruket« ett till-

fälligt kontraktsstöd riktat till värmever-

ken.

LRF föreslår också stimulansåtgärder

för att etablera salix och andra snabb-

växande lövträd på delar av de marker

som inte lämpar sig för livsmedelspro-

duktion. Om man räknar in redan nedlagd

men inte riktig beskogad åkermark kan

det handla om flera hundra tusen hektar.

��


kan bli nyttig energi

0

50

100

150

200

250

300

2005 2006 2007 2008

Relativ prisutveckling för vete, raps och råolja, 2005-2007, Index 2000=100

Drivmedelsanvändningen i Sverige 2007, %

KÄLLA: EUROSTAT OCH LRF

Index beräknat på pris i euro per ton, med år 2000som indexår

Diesel, 47Bensin, 49

Biodrivmedel, 4, varav

lågin-blandning etanol, 40

högin-blandning etanol, 19

låginblandning RME, 21

höginblandningRME, 1 bio-

gas9

För att göra bränslenajämförbara har procent-satserna räknats framutgångspunkt från deolika drivmedlenas energiinnehåll.

KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, SPI

LANTBRUKARNAS ENTREPRENADVERKSAMHET

växer i omfattning. Mest ökar entreprenaduppdragen

i skogen, med olika anläggningsarbeten och med

snöröjning/halkbekämpning. LRF uppskattade att

entreprenadverksamheten omsatte omkring 6,8 mil-

jarder kronor år 2007.

Många företag arbetar i egen regi direkt mot kun-

den. Ett annan möjlighet är att driva verksamheten

via Maskinringar, Farmartjänst, Maskinstationer och

LRFs dotterbolag Svensk Markservice. Omsättnin-

gen i dessa företag ökar år från år och uppgick till

nära 2,6 miljarder kronor år 2007.

MASKINRINGARNA i Sverige förmedlar maskiner

och arbetskraft inom entreprenad, jordbruk, skogs-

bruk. Maskinringarna är en form av organiserad ma-

skinsamverkan för att sänka medlemmarnas maskin-

kostnader.

Men Maskinringarna säljer också tjänster externt,

vilket ger intäkter till de medlemmar som utför ar-

betet. Maskinringarna har sammanlagt 5 150 med-

lemmar. Nära 40 procent av den totala årsförsälj-

ningen på 350 miljoner kommer från kunder utanför

lantbruket.

FARMARTJÄNST KALLAS de företag inom lantbru-

ket där lantbrukare med hjälp av sin arbetskraft, sina

maskiner och verktyg samordnar och i ett gemen-

samt utbud erbjuder sina tjänster till kunder utanför

lantbruket. Utbudet av tjänster är brett.

Farmartjänst renoverar och bygger om, monterar

maskiner, inredning och annan utrustning.

Farmartjänst sköter även fastigheter och grönytor,

utför markoch trädgårdsarbeten samt mycket an-

nat. Idag finns cirka 150 farmartjänstföretag runt om

i landet. Den sammanlagda årsomsättningen var

600 miljoner kronor 2007.

SVENSK MARKSERVICE är ett dotterbolag till LRF

bildat 1991. Huvudsaklig verksamhet är åretruntsköt-

sel av park- och fastighetsmark och tilläggstjänster

till denna verksamhet. Företaget har cirka 300 års-

anställda och omsatte 447 miljoner kronor 2007.

Under 2007 bedrev

nästan 10 000

lantbruksföretag

någon form av

entreprenad.

Motsvarande siffra

2006 var 8 800, alltså

en ökning med drygt

1 000 företag.

en

trep

ren

ad


www.farmartjanst.sewww.lrf.sewww.markservice.lrf.sewww.maskinring.sewww.sverigesmaskinstatio-ner.nu

VET MER

antbrukets entreprenad L


LANDFÖRENINGEN SVERIGES MA-

SKINSTATIONER är en riksorganisa-

tion för företag som bedriver maskin-

stationsverksamhet.

Riksorganisationen bildades år 2004.

Just nu ingår 380 organiserade med-

lemmar. Omsättningen uppskattas till

ca 1,2 miljarder för 2007 av ordfö-

rande Claes Jönsson.

EFTERFRÅGAN PÅ entreprenadtjän-

ster är fortsatt hög. LRF gör bedöm-

ningen att det finns förutsättningar

för en omsättningsökning på sex pro-

cent årligen fram till 2010.

I storstadsområdena, där bygg-

marknaden är het, finns stora behov

av entreprenörer som kan hjälpa till

med olika former av anlägg-

ningsarbeten, exempelvis gräv- och

schaktarbeten. Andra områden med

marknadspotential är trädgårdsarbe-

te och trädvård. Möjligheten till av-

drag för hushållsnära tjänster gör det

troligt att fler privatpersoner kan tän-

kas efterfråga hjälp med trädgårds-

skötsel. I stadsmiljöerna ökar intresse

och behov av att vårda gatuträd och

enskilda träd. ��

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

2004

2005

2007

2006

Anläggning Skog Snöröjning Farmartjänst Övrigt

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2002 -03 -04 -05 -07

Sv. MarkserviceMaskinringarnaFarmartjänster

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Anläggnings-entreprenad

Skogs-entreprenad

Via Farmartjänst,Maskinringar, Sv. Markservice

Snö-röjning

Övrigt

verksamheter fortsätter växaEntreprenad, antal rapporterade verksamheter

inom olika områden* 2004-2007*Ett och samma företag kan bedriva flera olika verksamheter

Omsättningen för Svensk Markservice, Maskinringarna och Farmartjänster 2002-2007, mkr

Beräknade intäkter från entreprenad-verksamhet på gårdsnivå 2007, mkr

KÄLLA: LRF:S MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER

KÄLLA: LRF

KÄLLA: LRF

TURISM ÄR EN FORTSATT växande näringsgren, i

Sverige och i världen. Mellan 2005 och 2006 ökade

omsättningen i svensk turistnäring med närmare elva

procent, från 191 till över 215 miljarder kronor. Facit

från sommarsäsongen 2007 visar att tillväxten var

god även då. Boendeintäkterna ökade med över tio

procent och volymen övernattningar med 6,7 pro-

cent.

De utländska besökarna blir allt fler och svarade

för 28 procent av de totala besöksvolymerna som-

maren 2007. FN-organet World Tourism Organiza-

tion förutspår i sina prognoser en global tillväxt av

det internationella resandet med tolv procent fram

till 2010. För Europa gäller siffran tio procent.

Tillväxten av turismen i Sverige är för närvarande

högre än i övriga Europa. Här finns mycket som lock-

ar, inte minst vår vackra natur men också det faktum

att Sverige betraktas som ett säkert land att vistas i.

I World Economic Forums världsranking 2007 av oli-

ka länders globala konkurrensförmåga kom Sverige

på fjärde plats. Just säkerhet var en viktig faktor för

den höga placeringen som bidrar till att Sverige

hamnar i rampljuset.

Det finns med andra ord många goda skäl till att

satsa på näringsverksamhet riktad mot turister.

DET GÖR OCKSÅ allt fler av LRFs medlemsföretag.

Flest är de som erbjuder boende i olika former och

det är den verksamhet som ökar snabbast. Men de

som erbjuder aktiviteter av olika slag blir också fler.

Många turister, inte minst de som kommer från andra

länder, söker efter intressanta upplevelser.

På landsbygden finns goda förutsättningar att er-

bjuda detta; exempelvis i form av paket som kan in-

nehålla boende, måltidsupplevelser och aktiviteter

som vandring, fiske och jakt.

I LRFs medlems- och marknadsregister finns nära

7 000 företag som registrerat någon form av tu-

rismverksamhet. De omsatte drygt en miljard kronor

under 2007. Nya företag och verksamheter kommer

hela tiden till. Bedömningen är att den totala omsätt-

ningen från turistverksamhet bland LRFs medlem-

mar kan öka med tio procent per år fram till år 2010.


De utländska turister

som besöker Sverige

blir allt fler och

omsättningen i turist-

näringen fortsätter att

öka. Allt fler

landsbygdsföretag

satsar på turism. Nya

idéer och paketerbju-

danden kan ge

utvecklingen av lands-

bygdsturismen en rejäl

skjuts framåt.

den

grö

na u

pp

levels

en

www.bopalantgard.sewww.lrf.sewww.naturensbasta.sewww.nutek.sewww.inatur.sewww.sverigeresor.se

VET MER

andsbygdsturismen L

ETT INTENSIVT UTVECKLINGS-

arbete pågår, bland annat med

stöd från LRF. Nytt är en inter-

netbaserad turismutbildning

som genomförs i samarbete

med Studieförbundet Vuxen-

skolan. På regional nivå finns ut-

vecklingsprojekt och särskilda

företagscoacher för dem som vill

utveckla sitt företagande, till ex-

empel inom turism.

Flera olika komponenter be-

hövs som regel för att turistverk-

samheten ska kunna växa.

Boende i kombination med ett

personligt bemötande och läro-

rika upplevelser kan paketeras

och säljas som en produkt. Och

ge underlag för ett utvecklings-

bart turistföretagande.

JAKT OCH FISKE är verksam-

hetsgrenar som bedöms ha spe-

ciellt hög utvecklingspotential.

Men även körning med häst,

turridning, cykling, kanotturer

och svampexkursioner är upp-

levelseturism som växer. Mat-

upplevelser av olika slag lockar

också allt fler turister. Över 500

av LRFs medlemsföretag sysslar

med mat och dryck kopplat till

upplevelseturism. Och ännu fler

funderar på att starta.

Utöver att besöken av sven-

ska och utländska turister ökar

förlägger allt fler företag möten

och konferenser på landsbyg-

den. Dessa kryddas gärna med

exotiska upplevelser. ��


0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

Boende Fiske Häst Jakt MatDryck

Annat Uthyrningav fritidshus

0

50

100

150

200

250

300

Boende Fiske Häst Jakt MatDryck

Annat Uthyrningav fritidshus

Beräknad omsättning inom LRF-anknuten turismnäring 2007, mkr

Antal LRF-anknutna turismföretag 2005 och 2007

Nyckeltal för svensk turistnäring 2006 (jämfört m. 2005)

KÄLL

A: L

RFS

MED

LEM

S- O

CH

MA

RKN

AD

SREG

ISTE

R

KÄLL

A: L

RFS

MED

LEM

S- O

CH

MA

RKN

AD

SREG

ISTE

R

Omsättningen 2007 inom olika turistiska verksamhetsgrenar iLRF medlemmars företag. Omsättningen förväntas öka medcirka tio procent om året till 2010.

Företagen med turistverksamhet blir allt fler. Störst omfattninghar uthyrningen av bostäder till turister, men även jakt ochfisketurism är aktiviteter som allt fler företag sysslar med.

– en snabbväxande näring

Årlig omsättning,miljarder krHelårsarbeten 138 166 (+12,3)

215,5 (+10,8)

Turismkonsumtion, utländskabesökare i Sverige, miljarder kr 75,4 (+19,3)

Turismkonsumtion, svenskahushåll, miljarder kr* 96,3 (+6,9)

Turismkonsumtion, näringsliv ochmyndigheter, miljarder kr 43,7 (+6,6)

Turismnäringens andel av BNP i Sverige 2,94%

* 7,2 procent av de svenska hushållens totala konsumtion är turism-konsumtion i Sverige. KÄLLA: NUTEK

GRÖN OMSORG ÄR ett begrepp som ursprungligen

kommer från Norge, där i dag nära 1 000 gårdar er-

bjuder dagverksamhet och fritidsverksamhet för

barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov.

Motsvarande verksamheter finns i ett 15-tal länder i

Europa, »Farming for Health«.

Miljön och arbetet på ett lantbruk kan stärka

människor med olika funktionshinder. Det visar forsk-

ning och erfarenheter från länder där Grön omsorg

bedrivs på ett organiserat sätt.

Även i Sverige pågår omvårdnadsarbete på lands-

bygden, till exempel i familjehem. Kommuner anlitar

också lantbrukare för dagverksamhet för funktions-

hindrade. Möjligheterna att ytterligare utveckla om-

vårdnadsarbete med jord- eller skogsbruket som bas

är stora. LRF planerar en introduktionsskrift om Grön

omsorg.

AKTIVITETER SOM VISAT SIG fungera bra på gårdar

som bedriver Grön omsorg är kontakt med och sköt-

sel av djur, odling eller vedhuggning. Tanken med

grön omsorg är att de som deltar i huvudsak ska

vistas ute. Den tydliga dag- och säsongsrytmen och

de fysiska aktiviteterna har en stärkande effekt.

Aktiviteterna måste anpassas efter vars och ens

förmåga. Alla som deltar ska känna sig behövda och

värdefulla och de som arbetar med Grön omsorg

behöver djupare kunskap om människor med funk-

tionshinder.

Aktuella som köpare av Grön omsorg är främst

kommunerna, då verksamheten riktar sig till män-

niskor som berörs av socialtjänstlagen. Den som pla-

nerar att starta Grön omsorg behöver kunna upp-

handlingsregler och veta hur man skriver avtal. Det

är områden som behandlas i den introduktionsskrift

LRF producerar.

EN LANTLIG MILJÖ och fysisk aktivitet kan påskyn-

da rehabiliteringen av långtidssjuka. LRF driver för

närvarande två rehabiliteringsprojekt, ett i Östergöt-

land och ett i Skåne. Resultaten kommer att ha stor

betydelse för en fortsatt utveckling av formerna för

Grön rehabilitering. ��

Forskning och erfa-

renhet visar att

miljö och sysslor

på ett lantbruk kan

bidra till att höja

livskvaliteten för

människor med

olika typer av

funktionshinder.

Grön omsorg är

ett område

under utveckling

i Sverige.

GRÖNA FRAMTIDER / SIDAN 112

www.lrf.seVET MER:

grö

n o

mso

rg

mvårdnad med potentialO

ALLT FLER KONSUMENTER vill handla lokalt produ-

cerad mat. Helst i den vanliga livsmedelsbutiken. Det

visar en undersökning gjord av Min mat under 2007.

Av 1 308 personer tyckte 579 personer, eller 44 pro-

cent, att det är viktigt att maten är regionalt eller lo-

kalt producerad. 95 procent i denna grupp skulle

köpa mer närproducerad mat om den fanns till-

gänglig. 70 procent uppgav att de helst ville köpa

närproducerad mat i den vanliga livsmedelsaffären.

Livsmedelskedjorna sitter inte still. ICA har under

2007 och 2008 genomfört träffar i landet för att kny-

ta nya kontakter med lokala producenter, i projektet

Smak på Lokalt. Även Axfood och Coop arbetar på

olika sätt med frågan. För att kunna ta vara på och ut-

veckla intresset för den lokala maten måste kedjorna

utveckla nya system för inköp och distribution.

ICA hoppas kunna knyta till sig och samla lokala

livsmedelsföretagare i ett IT-baserat system som gör

det möjligt för handlare och livsmedelsföretagare att

mötas på ett enkelt sätt. IT-systemet kallas Torget.

ANTALET FÖRETAG MED småskalig livsmedelspro-

duktion ökar just nu snabbt. LRF gör skattningen att

det för närvarande finns omkring 5 000 företag med

denna inriktning. Den beräknade omsättningen upp-

gick till 700 miljoner kronor år 2007. Prognosen för

2010 är en ökning til en miljard kronor.

Ungefär 3 500 medlemsföretag i LRF arbetar med

småskalig livsmedelsproduktion. En särskild kartlägg-

ning genomfördes bland dessa företag under 2007.

Den visar att de flesta både producerar och förädlar

sina produkter. Många av företagen är små, 40 pro-

cent har en årsomsättning under 250 000 kronor.

Men det finns också företag som har en omsättning

över 10 miljoner kronor. 24 procent av företagen om-

sätter mer än en miljon kronor om året. Hälften av

företagen i undersökningen sålde själva sina produk-

ter från egen gård eller gårdsbutik. 20 procent sålde

via lokala butiker och 18 procent på olika marknader,

exempelvis Bondens egen marknad eller torg-

marknad. Åtta procent sålde via ett kedjeföretag eller

grossist, till exempel ICA, Coop eller Hemköp. De med

högre omsättning säljer i större utsträckning via ked-


u vill handelskedjornasatsa på lokal matN

De lokala livsmedels-

producenterna

har vind i seglen.

Nu söker de stora

handelskedjorna

efter leverantörer.

Framtidsutsikterna

är goda och företagen

som satsar på små-

skalig livsmedels-

förädling blir allt fler.

www.bondensegen.comwww.eldrimner.comwww.hush.sewww.li.sewww.livstek.sewww.livsmedelssverige.org/regmat/www.lrf.sewww.sik.sewww.sjv.se

reg

ion

al m

at

VET MER

�

ja/grossist. De riktigt stora når även butiker utanför

den egna regionen och offentlig sektor.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETERNA för lokalt produce-

rade livsmedel bedöms som goda, av både livsme-

delsföretagare och handel. I Lantbruksbarometern

2008 uppger 63 procent av bönderna att de vill att

mer av deras produktion ska säljas lokalt eller regio-

nalt. Störst är intresset i norra Sverige och bland träd-

gårds- och lammproducenter. Hela 61 procent av

mjölkproducenterna och 58 procent av nötköttspro-

ducenterna vill också sälja på närmarknaden.

Knäckfrågan är vilka vägar maten ska gå från pro-

ducent till konsument. Projektet Provins arbetar bland

annat med logistiken för den småskaliga maten.

Provins står bakom Matland Sverige, en leverantörs-

guide med lokala och regionala livsmedelsproducen-

ter. Den har distribuerats till 6 000 butiker och 500

restauranger. Inom projektet pågår även en kartlägg-

ning av de olika projekt om lokal mat som pågår ute i

landet.

Bondens egen marknad samordnar marknadsför-

säljning av lokalt producerade produkter i 14 städer.

På ytterligare ett antal platser arrangeras marknads-

dagar med försäljning. En uppbyggnad av gemen-

samma regionala försäljningskanaler för lokalt pro-

ducerad mat pågår också, exempelvis i Skåne,

Jämtland, Värmland, Västerbotten och Västra

Götaland. Många av dessa system är internetbase-

rade.


0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

Biodling Gårdsbutiker Livsmedels-förädling/-produktion

Turism/mat & dryck

Gäss,ankor,kalkoner

Hjort/vilthägn,mufflon,vildsvin

Struts

�

tora möjligheter S

Verksamheter inom »Regional mat«

KÄLLA: LRFs MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER


MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING

är just de områden där många livsmedels-

företagare tycker att kunskaperna behöver

förbättras. LRF har tagit fram ett utbild-

ningsmaterial och kommer att genomföra

kurser på olika platser i landet under 2008

och 2009. Ett annat verktyg är skriften

Guide till småskalig livsmedelsförädling, en

produkt som tagits fram för att hjälpa livs-

medelsproducenterna på traven bland

krångliga regler. Nytt för året är en hand-

bok för småskalig slakt, framtagen i sam-

arbete mellan LRF, Hushållningssällskapet,

Livsmedelsverket och Institutet för jord-

bruks- och miljöteknik, JTI.

Små leverantörer har som regel svårt att

hävda sig i offentliga upphandlingar. LRF

har under 2007 arbetat med att öka kun-

skaperna om och väcka intresse för en

ökad upphandling av lokala livsmedel

inom offentlig sektor.

MÅNGA OLIKA PARTER samarbetar för

att bidra till utvecklingen av den lokala ma-

ten. I Jämtland finns Eldrimner, ett natio-

nellt centrum för småskalig och hantverks-

mässig livsmedelsförädling. Eldrimner

arbetar bland annat

med utveckling och

utbildning.

LRFs tillväxtgrupp

för regional mat och

småskalig livsmedels-

förädling är ett sam-

råd mellan LRF,

LivsTek, Livsmedels-

företagen (Li), Livsme-

delsSverige, SIK, Hus-

hållningssällskapet

och Eldrimner med

syfte att samla och

öka samverkan mellan

viktiga aktörer i bran-

schen samt att diskutera gemensamma

frågor.

LRF Konsult och Hushållningssällskapen

erbjuder företagsrådgivning för småskali-

ga livsmedelsföretagare. SIK, Institutet för

Livsmedel och Bioteknik och LivsTek

Gotland AB erbjuder stöd från idé till

marknadsintroduktionen av nya produkter.

DE SOM SKA GÖRA jobbet är i slutänden

företagarna själva. Och det finns många

framgångshistorier. De som lyckas bygga

ett starkt varumärke har lättast för att ta

sig vidare. Exempel på företag som fått

genomslag över hela landet med sina

nischade produkter är Jämtspira och

Skärvångens Bymejeri, samt Hälsinge

Lantkök som säljer toppklassat nötkött.

Flera regionala samarbeten har också re-

sulterat i starka varumärken, exempelvis

Kaprifolkött och Roslagshagar som samlar

köttproducenter från västkusten respekti-

ve ostkusten.

Inom ramen för Landsbygdsprogram-

met finns särskilda stöd avsedda för kva-

litets- och marknadsföringsåtgärder eller

för deltagande i livsmedelsutställningar.

Flera sådana

arrangeras årli-

gen i både

Sverige och öv-

riga Europa. ��

till fortsatt utveckling

<50 000

100 000–250 000

50 000–100 000

250 000–500 000

500 000–1 000 000

1 000 000–3 000 000

>3 000 000

38%

16%

10%

6%8%

14%

5%

Fördelningen av omsättningen blandsmåskaliga livsmedelsföretag 2007

KÄLLA: LRF

ÖVER EN HALV MILJON människor rider regelbun-

det, för tävling eller för att få motion. Svenska

Ridsportförbundet har närmare 200 000 medlem-

mar, anslutna via de nästan 1 000 ridklubbar som

finns i landet. Näst efter fotboll är ridsporten

Sveriges största ungdomsidrott. Stallet är en av de

mest betydelsefulla fritidsgårdarna för många flickor.

Även vuxna rider och sett till ridsportens ställning

och utveckling kom ett viktigt besked från Sveriges

riksdag i början av år 2008. Ridsporten ska jämstäl-

las med andra idrotter och bli en avdragsgill frisk-

vårdsförmån.

DET STORA HÄSTINTRESSET i Sverige är en bra

grund för turistverksamhet med häst. Omfattningen

i Sverige är ännu ganska blygsam, men den växer

stadigt. Hästnäringens Nationella Stiftelse, HSN, gör

skattningen att omkring 500 företag arbetar med

hästar i sin turistverksamhet.

Bland LRFs medlemsföretag redovisade 307 före-

tag att de arbetade med hästverksamhet riktad mot

turister i december 2007. Det är nästan dubbelt så

många som året dessförinnan. Till en del kan ökning-

en förklaras av att LRF har en växande medlemstill-

strömning. Men inrapporteringen ger också tydliga

signaler om att fler tror på och vill satsa på hästtu-

rism. 537 av medlemsföretagen uppger detta som

ett utvecklingsbart område i december 2007.

DE MÅNGA HÄSTARNA i Sverige, närmare 300 000,

behöver stallplatser, foder och beteshagar. Åtskilliga

lantbrukare är engagerade, framför allt med att odla

och sälja grönfoder. Över 6 000 av LRFs medlems-

företag rapporterade denna verksamhet under 2007.

Närmare 2 400 medlemsföretag rapporterade verk-

samhet med uthyrning av stallplatser.

För att föda en häst krävs i genomsnitt drygt ett

hektar. Det innebär att alla Sveriges hästar bidrar till

att hålla en markyta öppen som är nästan lika stor

som Blekinge. Sverige är näst Island Europas hästtä-

taste land.

Hästnäringen spelar en icke försumbar ekonomisk

roll. En sammanställning gjord 2004 vid SLU,

Sverige har närmare

300 000 hästar, och

är därmed ett av

Europas hästtätaste

länder. De flesta

hästföretagen är små,

men många vill växa.

Särskilt stor är

framtidstron bland

dem som arbetar

med hästverksamhet

för turister.

den

vik

tig

a h

äst

en


www.atg.sewww.galoppsport.sewww.hippocampus.slu.sewww.lrf.sewww.nshorse.sewww.ridsport.sewww.svehast.sewww.travsport.se

VET MER

verige ett av Europas S

anläggningarna för hästavel, uppfödning,

utbildning och hästsport i Sverige: Flyinge

i Skåne, Strömsholm i Västmanland och

Wången i Jämtland. Därutöver satsar HSN

resurser på både utvecklingsprojekt och

forskning, det sistnämna genom Stiftelsen

Svensk Hästforskning. Även ATG, Agria

Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruks-

forskning bidrar med forskningspengar till

denna stiftelse.

Utvecklingsprojekten ska stärka häst-

företagandet och stimulera samarbeten

med olika parter. En arbetsmetod för att

kartlägga och analysera hästverksamhet

på kommunal nivå har tagits fram för att

få till stånd ett intensivare lokalt utveck-

lingsarbete.

LRF driver också utvecklingsprojekt och

i varje regionförbund finns det förtroen-

devalda med speciellt ansvar för hästfrå-

gor. 2007 var sammanlagt över 13 800

medlemsföretag verksamma på något

sätt i hästnäringen. ��


»Hästnäringens samhällsekonomiska be-

tydelse i Sverige«, visar att den svenska

hästnäringen då sysselsatte omkring

10 000 personer på heltid och ungefär

30 000 personer på deltid. Årsomsätt-

ningen uppskattades till 20 miljarder kro-

nor per år.

SVENSK TRAV- OCH GALOPPSPORT står

för den största andelen av omsättningen,

framför allt genom de möjligheter som

finns att spela på hästar. Varje år görs 1,8

miljoner besök på omkring 1 000 arran-

gemang vid trav- och galoppbanor i

hästtätaste länder

KÄLLA: HÄSTNÄRINGENS SAMHÄLLSEKONOMISKA BETYDELSE I SVERIGE, SLU

Sverige. Väldigt många människor kom-

mer i kontakt med hästar på detta sätt.

Bruttoomsättningen för bolaget ATG

som organiserar spelverksamheten i

Sverige var 10,8 miljarder kronor år 2004

och 11,3 miljarder kronor år 2006. Det som

blir över när vinstpengar och skatt beta-

lats går tillbaka till hästnäringen. År 2006

handlade det om 1,4 miljarder kronor.

HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIF-

TELSE får varje år 43 miljoner kronor från

ATG och fördelar dessa pengar till tre riks-

Hästnäringens omsättning 2004

Spel och organisationer 10,8 miljarder

Trav och galopp2,6 miljarder

Varor och tjänster1,9 miljarder

Lantbruket2,6 miljarder

Turism0,2 miljarder

Ridsport0,2 miljarder

Avel och uppfödning 0,9 miljarder

LRF-anslutna företag med hästverksamhet 2006 och 2007

Vall för avsalu

Hästar, avel/uppfödning

Stallplatsuthyrning

Trav

Hästar övrigt, ej turism

Hästar turism

5 576

2 472

1 924

1 129

1 489

161

6 082

2 709

2 379

1 067

1 304

307

KÄLLA: LRFS MEDLEMS- OCH MARKNADSREGISTER, NOV 2006 OCH DEC 2007

Del 7.Kunskapmedtillväxt

STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar natur-

bruksgymnasierna i Sverige läsåret 2007/2008.

Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgym-

nasier som är anslutna till Naturbruksskolornas för-

ening (53 skolor). Ytterligare programplatser, upp-

skattningsvis mellan 100 och 200 platser, finns på ett

20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.

Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdoms-

barometern, den attitydundersökning som varje år

genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar

att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är

viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till ex-

empel att hållbar ekologisk utveckling är en ganska

eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga

flickorna uppger så många som 24 procent att de

gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och

natur.

NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,

biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inrikt-

ning är stora, både för arbete i traditionella och nya

gröna näringar. Allra flest läser med inriktning

djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som in-

riktar sig på lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,

skogs- eller lantbruksmaskiner.

Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret

2008/2009 finns en tendens som pekar på ett ökat

intresse för att välja jordbruksinriktning, men också

ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanlägg-

ning.

De som går naturbruksprogrammet har också

möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet

för fortsatta högskolestudier.

EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är

Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är

varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fal-

let även under 2007, trots att antalet platser ut-

ökades från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har

under flera år krävts för att komma in på veterinär-

utbildningen. Under 2008 och 2009 inför SLU på

försök ett vårdprov för dem som söker till denna ut-

bildning.

Läsåret 2007/2008

gjordes ännu en

rekordnotering för

antalet elever vid

Sveriges natur-

bruksgymnasier. De

gröna frågorna enga-

gerar, intresset för djur

och en hållbar livsstil

är stort i den unga ge-

nerationen.

utb

ildn

ing


www.gronajobb.sewww.naturbruk.sewww.nyn.sewww.slu.se

VET MER

rönt är fortsatt »hett« G


SLUs djursjukvårdarutbild-

ning är också väldigt attraktiv,

med många sökande till de 40

platserna. Färre söker agro-

nomutbildningen och jäg-

mästarutbildningen. De som

årligen examineras från dessa

utbildningar är dock fler nu än

för tio år sedan. Bland agro-

nomstudenterna lockar hus-

djursinriktningen flest. SLU er-

bjuder även fristående kurser

med anknytning till de gröna

näringarna, som kurser i od-

ling, sällskapsdjur, trädgård

och jaktturism.

SLU har liksom övriga sven-

ska universitet och högskolor

EU-harmoniserat sitt utbild-

ningssystem från och med

2007. Tanken är att detta ska

göra det lättare att jämföra oli-

ka utbildningar, men också

lättare för studenter att ta del

av det stora kursutbud som

finns vid de europeiska univer-

siteten. Vid SLU har kursutbu-

det kompletterats med flera

avancerade engelskspråkiga

program och magisterprogram

som komplement till traditio-

nella yrkesexamina.��

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

Agronom150 platser 2006140 platser 2007

Djursjukvårdare40 platser

Etologi & djurskydd40 platser

Landskapsarkitekt110 platser

Lantmästare80 platser 200660 platser 2007

Jägmästare80 platser

Veterinär82 platser 2006100 platser 2007

Val 1:a hand 2006Val övriga 2006

Val övriga 2007Val 1:a hand 2007

0500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07

bland unga människorHögre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007

Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008

KÄLL

A: N

ATU

RBR

UKE

TS Y

RKE

SNÄ

MN

D, N

YN

KÄLLA: SLU

STÖRST ELEVANTAL NÅGONSIN redovisar natur-

bruksgymnasierna i Sverige läsåret 2007/2008.

Totalt studerar 10 059 elever vid de naturbruksgym-

nasier som är anslutna till Naturbruksskolornas för-

ening (53 skolor). Ytterligare programplatser, upp-

skattningsvis mellan 100 och 200 platser, finns på ett

20-tal friskolor som inte är anslutna till föreningen.

Att intresset ökar är inte överraskande. Ungdoms-

barometern, den attitydundersökning som varje år

genomförs bland ungdomar 15–24 år i Sverige, visar

att många ungdomar tycker att de gröna frågorna är

viktiga; över hälften av ungdomarna uppger till ex-

empel att hållbar ekologisk utveckling är en ganska

eller mycket viktig samhällsfråga. Bland de unga

flickorna uppger så många som 24 procent att de

gärna vill jobba i branscher som sysslar med djur och

natur.

NATURBRUKSPROGRAMMET KOMBINERAR teknik,

biologi och ekonomi. Möjligheterna att välja inrikt-

ning är stora, både för arbete i traditionella och nya

gröna näringar. Allra flest läser med inriktning

djur/hästhållning. Bäst arbetsmarknad har de som in-

riktar sig på lantbruksdjur, trädgårdsanläggning,

skogs- eller lantbruksmaskiner.

Eleverna väljer inriktning i årskurs två. Inför läsåret

2008/2009 finns en tendens som pekar på ett ökat

intresse för att välja jordbruksinriktning, men också

ett ökande intresse för inriktningen trädgårdsanlägg-

ning.

De som går naturbruksprogrammet har också

möjlighet att skaffa sig naturvetenskaplig behörighet

för fortsatta högskolestudier.

EN SÄRSKILT POPULÄR grön högskoleutbildning är

Veterinärprogrammet vid SLU. Antalet sökande är

varje år mångfalt större än antalet platser. Så var fal-

let även under 2007, trots att antalet platser ut-

ökades från 82 till 100. Toppbetyg och lottning har

under flera år krävts för att komma in på veterinär-

utbildningen. Under 2008 och 2009 inför SLU på

försök ett vårdprov för dem som söker till denna ut-

bildning.

Läsåret 2007/2008

gjordes ännu en

rekordnotering för

antalet elever vid

Sveriges natur-

bruksgymnasier. De

gröna frågorna enga-

gerar, intresset för djur

och en hållbar livsstil

är stort i den unga ge-

nerationen.

utb

ildn

ing


www.gronajobb.sewww.naturbruk.sewww.nyn.sewww.slu.se

VET MER

rönt är fortsatt »hett« G


SLUs djursjukvårdarutbild-

ning är också väldigt attraktiv,

med många sökande till de 40

platserna. Färre söker agro-

nomutbildningen och jäg-

mästarutbildningen. De som

årligen examineras från dessa

utbildningar är dock fler nu än

för tio år sedan. Bland agro-

nomstudenterna lockar hus-

djursinriktningen flest. SLU er-

bjuder även fristående kurser

med anknytning till de gröna

näringarna, som kurser i od-

ling, sällskapsdjur, trädgård

och jaktturism.

SLU har liksom övriga sven-

ska universitet och högskolor

EU-harmoniserat sitt utbild-

ningssystem från och med

2007. Tanken är att detta ska

göra det lättare att jämföra oli-

ka utbildningar, men också

lättare för studenter att ta del

av det stora kursutbud som

finns vid de europeiska univer-

siteten. Vid SLU har kursutbu-

det kompletterats med flera

avancerade engelskspråkiga

program och magisterprogram

som komplement till traditio-

nella yrkesexamina.��

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

Agronom150 platser 2006140 platser 2007

Djursjukvårdare40 platser

Etologi & djurskydd40 platser

Landskapsarkitekt110 platser

Lantmästare80 platser 200660 platser 2007

Jägmästare80 platser

Veterinär82 platser 2006100 platser 2007

Val 1:a hand 2006Val övriga 2006

Val övriga 2007Val 1:a hand 2007

0500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

-98/-99 -99/-00 -00/-01 -01/-02 -02/-03 -03/-04 -04/-05 -05/-06 -06/-07

bland unga människorHögre utbildning: antal sökande och platser 2006 och 2007

Naturbruksgymnasier, förstahandsval läsåren 1999/2000-2007/2008

KÄLL

A: N

ATU

RBR

UKE

TS Y

RKE

SNÄ

MN

D, N

YN

KÄLLA: SLU

Utgivare:




Projektledare: Lars Höök, LRF

Redaktör: My Laurell, Östhammars Media AB

Formgivning inlagan, illustrationer/grafik:

Formsprak AB

Formgivning omslag: Sirisan HB

Omslagsbild: NOAA®. ©ESA/Eurimage 1986.

©Metria 2001

Upplaga: 8 000 ex

Repro och Tryck: Ljungbergs Tryckeri

Tryckår: Maj 2008

Tryckort: Klippan

ISBN 978-91-977613-0-7


LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND, LRF

SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU Tillståndet i Sveriges Gröna Näringar 2008

ISBN 978-91-977613-0-7

GRÖNAframtider

20

08


Documents

trimview - laurell.infolaurell.info/assets/grframt08.pdf · FOTO: THOMAS FRANKLIN. Del 1. De gröna näringarnas betydelse. Det svenska jord- och skogsbrukets bidrag till Sveriges