Alla fingrar gröna

Johannes Wätterbäck Theres Lundén

Johannes WätterbäckTheres Lundén

steg för steg

grödor

Alla fingrar grönaHandbok i konsten att

odla sin egen mat

Av Johannes Wätterbäckoch Theres Lundén

Akvareller av Tatiana Shirbidova Foto av Linda Eliasson

4 Innehåll

36 grödor från sådd till skörd

Aubergine 18Solanum melongena

BasilikaRosmarin 26Ocimum basilicum Rosmarinus officinalis

Betor 34Beta Vulgaris

Bondbönor 40Vicia faba

Chili 46Capsicum annuum, baccatum, chinense, frutescens, pubescens

Dill 58Anethum graveolens

Fänkål 66Foeniculum vulgare

Gräslök 72Allium schoenoprasum

Gurka 78Cucumis sativus

Jordgubbar 86Fragaria x ananassa

Jordärtskocka 92Helianthus tuberosus

Kål 98Brassica oleraceaSvartkål, grönkål, brysselkål

Förord 8De fem faktorerna 12Odlingszoner 14Hur du använder boken 16

5

Lök 106Allium cepa

Majrova 112Brassica rapa

Majs 118Zea mays

Malabarspenat 126Basella rubra

Morot 132Daucus carota sativus

Palsternacka 138Pastinacia sativa

Persilja 144Petroselinum crispum

Potatis 152Solanum tuberosum

Purjolök 160Allium porrum

Rabarber 166Rheum rhabarbarum

Rotselleri 172Apium graveolens

Rucola 180Eruca vesicaria

Sallat 188Lactuca sativa

Sockerärt 194Pisum sativum

Störbönor 202Phaseolus vulgarisBrytbönor, vaxbönor, skärbönor

TimjanVinterkyndel 208Thymus vulgarisSatureia montana

Tomat 214Solanum lycopersicum

Vitlök 226Allium sativum

ZucchiniVintersquash 232Cucurbita pepo Cucurbita maxima

6 Innehåll

Odlingspraktikan

Odlingsplatser242

Fönster 244

Utomhus 248

Pallkrage 252

Friland 256 Växthus och inglasad uteplats 260

Stadsodling 264

Jord och näring266

Jordtyper 268

Jordförbättring och näring 271Gödsel 272Gödselvatten 273Mineraler 275Sand 276Organiskt material 276Förbättra din jord med täckodling 278

Kompost 280Bokashikompost 282

7

Förkultivering284

Odlingsbehållare för förkultivering 286Odlingsplatser för förkultivering 286Ljus och temperatur 286Växtbelysning 287Jord och näring 288Vattning 289Avhärdning 289

Planera ditt odlande290

Så och skörda hela året 292 Sen höstsådd: november–december Vintersådd: december–mars Vårsådd: april–juni Sommarsådd: juni–juliSerieodling 294Växelbruk 296

Efterarbete 298

Inte nöjd med skörden? 300

Tips och länkar 302Kolofon 303Tack 304

8

Väck din odlarlust!

Moses, Theres, Tora och Johannes i tillsammansodlingen utanför hyreshuset. Här odlar hela familjen ihop med grannarna.

Förord

9

Vi odlar mycket grönsaker och vi odlar överallt — på vårt lantställe, vid hyreshuset i stan, hemma i våra fönster och på ett tak i city. Vi odlar själva, i familjen, och tillsammans med entusiastiska nybörjare och kunniga hobbyodlare.

Vi märker att intresset för odling är stort och växande, särskilt bland yngre och stadsmänniskor. Det ökade od-lingsengagemanget går hand i hand med ökad miljömed-vetenhet – vi är många som vill höja kvalitén och minska miljöpåverkan av den mat vi stoppar i oss. För oss har det också handlat om att odla smakrika och annorlunda grön-saker, för att förhöja vår gröna kosthållning. Vi har expe-rimenterat med sådd och skörd under årets alla månader, drivna av viljan att skörda och äta egen grön mat året om.

När vi har odlat tillsammans med andra har vi upptäckt att det är många som vill lära sig odling från grunden. Vi får ofta frågor som handlar om det mest grundläggande. Vad behöver jag för grejer? Var kan jag odla? Vilka grödor kan jag odla själv från frö? Hur långt ner i jorden ska fröet? Vilken jord ska jag välja? Måste jag gödsla? Hur ofta? Hur mycket måste jag vattna? Hur kan jag slippa rensa ogräs? När ska jag skörda? Vad ska jag göra med skörden? Kort sagt, behovet av konkreta odlingstips är stort. Många träd-gårds- och odlingshandböcker utgår från att läsarna har erfarenhet av jord, sådd, plantering och växter – och att de har tillgång till hundratals kvadratmeter trädgård. Vi tror istället att vi måste börja i det lilla. Ett enda litet frö räcker för att väcka odlarlust.

10

Med stor entusiasm och över 20 år av odlarglädje och praktisk erfarenhet i bagaget har vi skrivit pedagogiska steg-för-steg-instruktioner till 36 ätbara grödor. Vi utgår från grödan och odlingsplatsen, ger tips på fröer och sorter, jordar och gödsel, och berättar hur du förbereder, sår, plan-terar, vattnar, underhåller och skördar grödorna.

Vi hoppas att vår gröna handbok ska inspirera fler till att odla egen mat. Du måste inte odla mycket för att kunna njuta av skörden, och du kan odla precis överallt: inomhus, utomhus, i växthus, i trädgårdslandet, på balkongen och i sovrumsfönstret. Det gäller bara att veta hur du optimerar förutsättningarna för respektive gröda och odlingsplats.

Boken och odlingsinstruktionerna är praktiskt utformade för att verkligen komma till användning. Vårt mål är att du som är nybörjare ska lyckas med din grönsaksodling redan första året, och att du som är erfaren odlare ska få rikligare skördar och färre problem.

Alla kan uppnå ett bra odlingsresultat. Med rätt inspira-tion, vägledning och uppmuntran blir alla fingrar gröna.

Johannes och Theres, Västerås, våren 2015

Förord

11

Johannes tar en paus i solen på Takfarmen.

Betor Beta vulgaris

Betor försås april–juni i växthus eller utomhus i pallkrageväxthus eller dylikt. Slutplanteras utomhus i pallkrage eller på friland i maj för som-marskörd eller juni för höstskörd.

4

Betor

36

Våra första sådder av rödbeta skedde direkt i frilandet utan förkultivering. Fröna kom alltid upp för nära varan-dra hur noga vi än var med att hålla avstånd. Att gallra och kasta bort varannan planta kändes otroligt onödigt. Ett år bestämde vi oss för att istället förså varje frö i en pluggbox, för att kunna särskilja varje planta innan ut-plantering. Till vår förvåning växte det trots detta upp minst två plantor i varje plugg. Förbryllade läste vi på och förstod snart att det vi trott var ett frö i själva verket var en kapsel med flera fröer. Nu för tiden försår vi bet-fröna tätt i en plastlåda och planterar sedan varje planta var för sig på den slutliga odlingsplatsen. Rödbetsgall-ring är ett minne blott.

Betor

37

Förkultivering

Vår- och sommarsådd: april–juni

Odlingsplatser: Växthus eller inglasad uteplats/balkong (s 260)Pallkrageväxthus (s 286)Drivbänk (s 286) Utomhus i odlingsbehållare (s 248)

Du behöver:Frön. De röda cylinderformade sorterna Forono och Cylindra: de runda röda Detroit Dark Red 2, de runda gula Detroit Golden och Touch Stonegold. Det finns många olika sorters betor: rödbeta, gul-beta, polkabeta och vitbeta.PlanteringsjordOdlingsbehållareOdlingstråg

Fyll en odlingsbehållare med plan-teringsjord, upp till ca 1 cm från behållarens kant.Fördela frön tätt över hela ytan. Strö 5 mm planteringsjord över fröna. Platta inte till jorden. Märk sådden med sort och datum, t ex på en glasspinne som du stick-er ner i jorden.Ställ behållaren i ett odlingstråg.

Vattna försiktigt ovan- eller un-derifrån med ljummet vatten så att jorden blir genomfuktad. Vattnar du ovanifrån ska du försiktigt hälla vatten över sådden tills det rinner ut i odlingstråget. Vattnar du is-tället direkt i odlingstråget suger jorden upp vatten underifrån. När jorden är mättad och ytan känns fuktig häller du bort överflödigt vatten från tråget. Det gäller även om du vattnat ovanifrån.Placera sådden i ett växthus, en inglasad uteplats, ett pallkrage-växthus eller en drivbänk. Det kan också fungera på ett skyddat läge utomhus, gärna i en transparent låda som skyddar mot vind. Om du använder pallkrageväxthus, driv-bänk eller liknande är det viktigt med bra ventilation så att det inte blir för varmt under soliga dagar. Kontrollera sådden varje eller

varannan dag och håll den fuktig. Vattna antingen försiktigt ovan-ifrån så att det rinner ut vatten i odlingstråget eller direkt i tråget så att jorden suger upp vatten un-derifrån. Ju större plantorna blir desto mer vatten behöver de.När plantorna är 5–10 cm är det dags för slutplantering.

–

–––

·

···

1

23

4

5

6

7

8

9

38

Slutplantering

När plantorna är 5–10 cm höga och faran för frost är över:Maj för sommarskörd.Juni för att höstskörd.

Odlingsplatser: Pallkrage (s 252) Friland (s 256)

Du behöver:PlantorGödsel: pelleterad hönsgödsel, grönsaksgödsel eller brunnen gödsel från höns, ko eller häst.GödselvattenOrganiskt material: kompost, gräsklipp, ogräsrens eller löv.

Ny jord. Läs s 254 om du behö-ver skapa ny jord för pallkragar. Befintlig jord. Om du ska odla i befintlig jord i pallkrage eller på friland börjar du med att rensa bort allt ogräs. Luckra sedan upp jorden med en grep, ca 20–30 cm djupt. Blanda i kompostjord och gödsel: räkna med 10–40 liter kompostjord per kvadratmeter

(om du använder bokashikompost läser du mer på s 282). Pelleterad hönsgödsel och grönsaksgödsel doseras enligt anvisning på res-pektive förpackning. Ska du istället använda brunnen gödsel tillför du 1,5–3 kg per kvadratmeter. Använd en bordskniv och pilla för-siktigt upp en planta i taget. Håll ett avstånd på 8 cm mellan varje planta. Plantera så djupt att bara bladen sticker upp ovanför jord-ytan. Om du sår i rader ska avstån-det mellan raderna vara ca 30 cm. Vattna direkt efter slutplante-

ringen, 20–30 liter per kvadrat-meter. Vattna sedan varje dag den första veckan med 10–20 liter vatten per gång. Därefter vattnar du 10–30 liter 2–3 gånger i veckan under säsongen. Täck gärna jorden mellan raderna med organiskt material. Täckod-ling gör att du inte behöver vattna lika mycket, ogrästillväxten häm-mas och näring tillförs jorden.Gödselvattna gärna några gånger under sommaren. Mer om gödsel-vattning, s 273.

––

··

··

1

1

2

3

4

5

Betor

39

Skörd

Betorna skördas när nacken, det som sticker upp ovanför jorden, är 5 cm Ø eller större. Låter du dem växa mer kan de bli träiga.

Skörda frön

Vill du ta egna betfrön låter du några exemplar av en sort stå kvar till kommande säsong för att de ska gå i blom. Frökapslar bildas när blommorna torkar på hösten. Spa-ra fröna i papperspåse tills det är dags för sådd.

Mattips

Betor är goda kokta, serverade med smör och salt, men det finns många fler, mer spännande saker att hitta på med dem. Fritera röd-betsbollar, ugnsbaka betorna med fetaost och örter, ha dem som ingrediens i juice, ät dem syrade, använd dem i den ryska soppan borsjtj, eller ät dem citronmarine-rade. Gott!

LökAllium cepa

Lök direktplanteras utomhus april–juni när jordtemperaturen är minst 10 grader. Skördas kontinuerligt.

16

Allium cepa

108

Du kan odla lök på olika platser och skörda på olika vis beroende på hur du vill arbeta med grödan i köket. Är det smålökar du vill åt, bara blasten, stora lökar eller att lagra den? För enkelhetens skull kan du odla lök så att du får tillgång till alla dessa slags lökar i samma plantering.

Efter att vi träffade odlaren Åke Truedsson har vårt sätt att odla lök förändrats. Vi odlar inte längre lök i prydliga rader utan planterar stora mängder på en begränsad yta. Vi odlar som Åke, i lökbädd. Vi planterar ungefär 400 sättlökar i en välgödslad pallkrage eller på en bit friland och skördar dem efter hand. Vi blandar rödlök, gul lök och silverlök. Först skördar vi späda lökar som vi använ-der som salladslök; vid midsommar blir det knipplök och från juli till september tar vi upp lite större lökar för att lagra under höst och vinter. Vi låter inte lökarna bli jättestora utan tycker bäst om lök som är i ungefär sam-ma storlek som ett färskt fikon. En sådan lök blir lagom i en pasta- eller gräddsås till fyra personer.

Lök

109

Direktplantering lökbädd

April–juni, när jordtemperaturen är minst 10 grader.

Detta sätt odlar vi alltid lök på nu för tiden. Vill du hellre odla lök i rader på traditionellt vis hoppar du till Vanlig direktplantering.

Odlingsplatser: Utomhus i odlingsbehållare (s 248)Pallkrage (s 252) Friland (s 256)En odlingsplats på 1 kvm är lagom. Du behöver:Sättlök. 300–400 per kvm. Blanda gärna rödlök, gul lök och silverlök.Gödsel: pelleterad hönsgödsel, grönsaksgödsel eller brunnen gödsel från ko, höns eller häst. Organiskt material: gräsklipp, ogräsrens eller löv.Gödselvatten

Ny jord. Om du behöver skapa ny jord för behållare med botten läs s 250 och för pallkragar s 254. Fyll på med jord, men lämna 5–10 cm upp till kanten. Befintlig jord. Om du ska odla i befintlig jord i pallkrage eller på friland börjar du med att rensa

bort allt ogräs. Luckra sedan upp jorden med t ex en grep, ca 20–40 cm djupt. Blanda därefter i kompostjord och gödsel: räkna med 10–40 liter kompostjord per kvadratmeter (om du använder bokashikompost läser du mer på s 282). Pelleterad hönsgödsel och grönsaksgödsel ska doseras enligt respektive förpackning. Ska du istället använda brunnen gödsel tar du nära 3 kg per kvadratmeter. Gräv bort 2–5 cm av det översta jordskiktet och spara jorden.Utöver grundgödslingen myllar du ner 200–300 g pelleterad höns- eller grönsaksgödsel i de 10 övers-ta centimeterna av jorden.Placera ut så många sättlökar som får plats, med toppen uppåt: 300–400 lökar per kvadratmeter.Täck lökarna med 2–5 cm jord.Märk sådden med sort och datum, t ex på en glasspinne som du stick-er ner i jorden. Vattna 10–30 liter per kvadrat-

meter efter planteringen och där-efter 2–3 gånger i veckan. Använd strilmunstycke och se till att jor-den genomfuktas. Det gör ingen-ting om löktopparna tittar upp.Gödselvattna gärna några gånger under vår och sommar. Mer om gödselvattning, s 273.

–––

·

·

·

·

1

1

2

3

4

5

6

7

Morot

Morot direktsås i pallkrage eller på friland sent på hösten, november–december, eller vår och sommar, april–juli.

Daucus carota sativus

20

SockerärtPisum sativum

Sockerärt vårsås inomhus april–juni. Den kan även försås mellan maj och juni i växthus eller utomhus i pallkrageväxthus eller dylikt. Slutplanteras i pallkrage eller på friland i maj–juni när plantorna växt till sig. Sockerärt kan också direktsås maj–juni.

29

SockerärtPisum sativum

VitlökAllium sativum

Vitlök direktplanteras utomhus sent på hösten, november–december, i behållare med botten, pallkrage eller på friland. Skördas kontinuerligt juli–augusti året därpå.

34

Vitlök

242

Odlingsplatser

Pallkrage

Fönster

Växthus och inglasad uteplats

Friland

Utomhus i behållare med botten

Stadsodling

243

På en föreläsning kom vi i kontakt med trädgårdsmästaren Inga som förordade ett projekt där hyresgäster får medel för att själva ta hand om sin trädgård. I stan odlade vi då tomater i våra fönster och på landet hade vi en köks trädgård som var knepig att underhålla eftersom vi bodde långt därifrån. Därför var tanken på att vi och grannarna kunde ha en grönsaksod-ling runt vårt hyreshus mycket lockande. Grannarna gick ock-så igång på idén och strax hade vi ett lass jord, odlingslådor, ett friland och en massa plantor runt knuten.

Johannes blev snart en av nyckelpersonerna i ett stadsodlings-nätverk i Västerås som anlade en stadsodling med ätbara väx-ter mitt i centrum. Några tidningar fick nys om vårt odlande och en dag kom ett mejl från en Christopher som hade läst om oss i tidningen. Han ville visa ett tak som han tänkte börja odla på, men helst inte ensam. Efter att ha sett platsen kunde vi inte tacka nej. Att odla på en takterrass blev en ny och spän-nande utmaning. Efter en mycket lyckad första odlingssäsong skaffade vi ett växthus och inredde en källare med växtbelys-ning för att kunna förkultivera våra växter. Plötsligt odlade vi överallt – inomhus och utomhus, i staden och på landet, i källare och på tak, i behållare och på friland.

Att odla på olika platser har gett oss många dimensioner av od-landet. Vi gör hela tiden jämförelser mellan olika platser, od-lingsbehållare, ljusförhållanden, temperaturer och jordar. Vis-sa miljöer har såklart visat sig vara mer gynnsamma än andra, men många växter kan frodas och ge tillfredställande skörd på många odlingsplatser. Det gäller att du som odlare tar hänsyn till grödornas behov. Platsen du väljer att odla på avgör vilka växter du kan odla och hur du ska bereda en gynnsam jord.

Den slutliga odlingsplatsen, den plats där växten ska växa sig stor och ge skörd, delar vi in i fem odlingsplatser: fönster, ut-omhus i behållare med botten, pallkrage och behållare utan botten, friland samt växthus och inglasad uteplats.

256 Odlingsplatser

Friland·········

·········

····

··

Betor, 34Bondböna, 40Dill, 58Fänkål, 66Gräslök, 72Gurka, 78Jordgubbar, 86Jordärtskocka, 92Kål, 98

Lök, 106Majrova, 112 Majs, 118Persilja, 144Potatis, 152Purjolök, 160Rabarber, 166Rotselleri, 172 Rucola, 180

Sallat, 188Sockerärt, 192Störböna, 202Timjan och vinterkyndel, 208Vitlök, 226Zucchini och vintersquash, 232

Slutplanteras på friland

Johannes skördar betor som har växt som första serieodlingsgröda. Läs mer om serieodling på s 294.

257

Människan har odlat mat i grönsaksland i tusentals år. Frilandsodling passar dig som vill odla mycket. Många grödor trivs på friland, särskilt rotfrukter av alla slag.

Ett år, efter att alla förkultiverade plantor satts ut på friland vid vår stuga, märkte vi att odlingen hade blivit mer omfattande än vi hade tänkt. Ogräsrensningen och vattningen blev ett orimligt stort arbete. Till sist kom vi fram till en lösning – täckodling! Grannarna klippte sin gräsmatta, samlade gräsklippet på hög och sedan strödde vi ut allt mellan grödorna och täckte större delen av jor-den. Voilà! Odlingen fick ett nytt utseende, behöll vatt-net i jorden, det blev svårt för ogräs att växa och som kro-nan på verket fick jorden en näringsboost av gräsklippet.

Ljus och temperatur

Antalet soltimmar per dygn kan vara avgörande för att en delväxter ska hinna sätta frukt innanhöstens mörker kommer. Se till attditt friland får så mycket sol sommöjligt. Frilandsjord tar längre tid att bli varm och odlingsklar på våren än jord i pallkragar och od-lingsbehållare. Genom att varje år lägga på mer jord, gödsel och or-gansikt material höjs frilandet och jorden blir snabbare varm. Många odlare vill komma igång tidigt och förkultiverar (s 285) frön som blir plantor att plantera ut när jorden nått en gynnsam temperatur.

Jord och näring

När du odlar direkt i marken odlar du i en annan jord än den som köps på säck i handeln. Generellt sett brukar frilandsjord vara av sand- eller lerkaraktär (s 270). Lerjord har ofta gott om mineraler men kan ha en nästan omöjlig struktur till en början. Med lite arbete och tillför-sel av organiskt material kan det bli en bra odlingsjord efter ett par säsonger. Sandjord är mineralfattig men kan bli rikare och bättre med hjälp av olika slags gödsel, orga-niskt material och mineraltillskott. Oavsett vilken jord du har vinner all jord på att rensas från ogräs och förses med organiskt material innan du börjar odla i den. Ogräs

266

Jordoch näring Om jordtyper, förbättring, näring, gödsel, täckodling, kompost och mer.

267

Som liten tillbringade Johannes mycket ledig tid i som-marhuset på landet. Trädgården anlades på en rullstens- ås där det inte fanns någon jord. Var hans mamma än grävde stötte hon på grus och sten. Groparna fylldes med jord från en lerig åker och perenna växter plantera-des. Stenar kantade rabatterna och trädgården blev efter år av slitsamt arbete en prunkande oas – som med tiden tyvärr blev igenvuxen när Johannes mamma inte kunde hålla efter den. När Johannes var omkring 20 fick han för sig att återskapa trädgården han mindes från dess glansdagar. Helt utan tidigare trädgårdskunskaper eller erfarenhet läste han på och frågade odlingskunniga i sin närhet. Han grävde ur alla rabatter, silade bort ogräsröt-ter, satte tillbaka befintliga växter och planterade nya.

Det var genom detta trädgårdsprojekt som han kom att förstå att olika sorters jord kräver olika behandling. I ra-batter på en grusås är det inte lätt att få vatten att stanna kvar. Det vill sippra ner genom allt grus. Med vattnet följer också näringen. Lerjorden som Johannes mamma hade tillfört stoppade vattnet till viss del, men problemet med att uppnå en optimal jord för platsen behövde lösas. Johannes förstod att han var tvungen att bygga upp en jord som behöll fukt och näring, en jord där växter ville bli stora och där rötter ville hitta nya vägar. Han började tillföra organiskt material och anlade sin första kompost.

268 Jord och näring

Kompost

Barkmull

Vedaska

Stenmjöl

Biokol

Sand

Anläggningsjord

Lerjord

Planteringsjord

Sandjord

Algomin

Hönsgödsel

269

Jordtyper En jord är en levande biotop. Om en jord innehåller gamla växtdelar finns det mycket för maskar, mikroorganismer och svampar att bearbeta. Av deras nedbrytande arbete bildas en mullrik jord som är luftig, fukthållan-de och näringsrik. I den mullrika jorden trivs växternas rötter mycket bra. »Matjord« är inte en särskild jordtyp, utan namnet avser den jord som ligger överst på ett friland eller som finns under gräsmattans svål, den jord som brukar beredas för odling. Besöker du en trädgårdsaffär kom-mer du att hitta olika säckar med jordar för olika ändamål. På en gedigen handelsträdgård kan du ofta köpa jord i lösvikt. Odlar du på friland eller i pallkragar på bar mark bör du tillsätta något organiskt material (s 276) kontinuerligt så att maskar och andra orga-nismer får något att arbeta med. I sandiga jordar kan du behöva tillföra mineraler (s 275), men i leraktig jord brukar inget mineraltillskott behövas. Till krukor och odlingsbehållare med botten kommer inte nedbrytande organismer automatiskt. Till sådan odling behöver du köpa jord som du preparerar med extra näring och mineraler. Jorden i krukor och små odlingsbehållare behöver bytas årligen och prepareras på nytt. Jorden i större odlingslådor kan behållas och varje år förbättras med näring och olika jordförbättrande medel.

Såjord

Vid frösådd av känsliga växter används såjord. Den är finkornig och luftig. I vissa fall är såjorden blandad med perlit, ett glasmineral som ser ut som frigolit, för att ge en bra jordstruktur. Du kan också köpa såjord och perlit var för sig och blanda ifall den perlitblan-dade jorden säljs i onödigt stora säckar. Såjorden innehåller inte särskilt mycket näring, vilket pas-sar utmärkt för frösådder och till sticklingar. Till övrig plantering är såjorden för näringsfattig.

Planteringsjord

Planteringsjorden är en torvbase-rad jord som säljs i säckar och kan innehålla en del tillsatta bestånds-delar som lera, sand, torv kompost och olika slags gödsel. Den lämpar sig bra för odling i krukor, mindre odlingsbehållare och lådor. Näring-en i jorden håller i tre, fyra veckor. Ska du använda planteringsjord i krukor eller lådor under en hel växtsäsong bör du tillföra mer växt-näring och mineraler eller gödsel-vattna kontinuerligt. Läs mer under respektive instruktion.

284

Förkultivering Om odlingsbehållare och lämpliga platser, avhärdning, växtbelysning och mer.

Fröer för kommande odlingar, bl a grönkål, sockerärt, dill och malabarspenat.

285

Många odlare kombinerar att förkultivera och direktså. De som, likt oss, vill börja sitt odlande tidigt på året för-kultiverar sina plantor. Våra fröer planteras i lämpliga odlingsbehållare och får gro och växa antingen inomhus, i växthus, utomhus, i drivhus eller pallkrageväxthus. När vädret tillåter och jorden är varm slutplanterar vi.

Förkultiverade plantor har flera fördelar jämfört med direktsådda. Plantorna är stora och kan om klimatet är gynnsamt blomma och sätta frukt och ge skörd tidigt. En annan fördel är att man inte behöver förbereda jorden på den slutliga platsen förrän utplantering är aktuell. Vid utplantering finns möjligheten att sprida ut plantorna på flera ställen och göra vackra grönsaksarrangemang.

För vissa plantor fungerar inte förkultivering och då är det direktsådd som gäller. Direktsådd är bra på så vis att du inte behöver ha särskilda odlingsbehållare eller särskild jord för sådd. Du strör ut dina frön direkt på odlingsplat-sen enligt fröpåsens anvisning. Det traditionella är att så i rader, men många odlare sätter idag frön i grupper och skapar vackra planteringar av grönsaksodlingarna. Plantor som direktsåtts på våren får en senare start än förkultive-rade, eftersom du måste vänta in att temperatur i jord och luft är gynnsam. Ett svinn kan också förväntas vid direkt-sådd då det är mycket svårt att fördela små frön på lagom avstånd. För tätt placerade plantor behöver gallras, särskilt rotfrukter. När de små plantorna växer upp är de inte särskilt motståndskraftiga mot vare sig skadedjur eller låg temperatur och kan må bra av något skydd, t ex fiberduk.

290

Planera ditt odlandeOm när du kan så vad, om serieodling, växelbruk och efterarbete i din trädgård.

När vi planerar vårt odlande utgår vi ifrån vilka delikata grönsaker vi vill ha i vår matlagning.

291

I Johannes tidiga odlande på landet började han snabbt med förkultivering. Med minimala fönster blev fönsterbrä-dorna snabbt för små och ljuset räckte inte. Hans uppfin-narfar hade lämnat ett växthus på tomten efter ett försök att odla upp snytbaggsresistenta barrträd och en vår be-stämde Johannes sig för att förkultiveringen skulle göras i växthuset. Trots kall väderlek flyttade han ut en del frösåd-der dit och fick ett förvånansvärt bra resultat. Han förstod snabbt att han nu fick plats med ännu fler frösådder och ökade på sin samling av grödor. Med mycket vårsådd följde mycket skötsel och slutligen mycket skörd. Under hösten skulle allt ätas upp och tas tillvara. Under senhösten lade Johannes in alla odlingsbehållare, redskap och jordsäckar i växthuset och pustade ut.

I vårt odlande har vi med tiden tänkt om – med jämnare fördelning av sysslorna kan vi ägna oss åt sådd, skötsel och skörd året om. Allt experimenterande har gett oss insikten att sådd kan göras på olika sätt och vid olika tidpunkter på året. Att få tidig respektive sen skörd har varit en av driv-krafterna, vilket har lett till att grödor har kunnat avlösa varandra i så kallad serieodling: när en gröda har skördats finns det plats för en annan. En liten odlingsyta kan ge-nom serieodling ge mycket skörd.

Planera ditt odlande

Med hjälp av vår lilla gröna handbok kan du som är nybörjare lyckas med din grönsaksodling redan första året, och du som är erfaren odlare får rikligare skördar och färre problem.

Du kan odla precis överallt: på landet och i staden, på friland, på balkongen, i pallkrage, växthus och i sovrumsfönstret — det gäller bara att veta hur du optimerar förutsättningarna för grödan och platsen du vill odla på.

Boken och odlingsinstruktionerna är praktiskt utformade för att verkligen komma till användning. Vi utgår från grödan och odlingsplatsen och leder dig, steg för steg, från sådd till skörd. Vi ger tips på fröer, sorter, jordar och gödsel. Vi beskriver hur du sköter och vattnar dina grödor samt hur du planerar ditt odlande för att sprida ut arbetet och kunna skörda hela året.

I 20 år har vi med stor odlarglädje prövat oss fram, och våra erfarenheter och kunskaper håller du nu i din hand. Med rätt inspiration och vägledning blir alla fingrar gröna.

Väck din odlarlust!

Johannes och Theres driver den populära bloggen Farbror Grön.

Den vädertåliga plasten på bokens omslag är återvinningsbar och innehåller inga skadliga ftalater eller andra ämnen på REACH observationslista.

ISBN 978-91-980448-8-1 Miljömärkta material