Tjörns kommuns årsredovisning 2014

1

Tjörns kommun Årsredovisning

2014

2

Tryckeri:It-grafiska, Göteborg

Papper: Munken Polar 90 gram

Upplaga: 200 ex

Redaktion: Katarina Hillberg, Mats Berntsson, Anna Elfman, Eva-Karin Ohlsson och Anna Carlsson-Käck

Formgivning: Maria Johannessen

Omslagsbild: Klättervägg, barn- och ungdomsfestivalen Frivolt 2014. Tjörn klättrar och placerar sig högt bland Sveriges kommuner i flera olika rankingar. Foto: Maria Johannessen

Foto: Yvonne Andersson, Håkan Bergstam och Gösta Andersson, sidan 8: Lisa NestorsonBarn på Kållekärrs förskola, sidan 18: Anna Carlsson-KäckTjörnsmogenkampanj Göteborg, sidan 26: Joseph EngmanInvigning cykelväg, sidan 31: Eva-Karin OhlssonÖvriga foton: Maria Johannessen

3

Innehåll

InledningInledningen presenterar årets verksamhet och resultat i korthet samt framtidsfrågor.

Årets verksamhet i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommunstyrelsens ordförande . . . . . . . . . . . . . . . . 6Så styrs Tjörns kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Tjörn och omvärlden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 – Kommunens kvalitet i korthet . . . . . . . . . . . . . 12

Kommunens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redo-visning. Den upprättas av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige. Revisorerna har i uppgift att föreslå kommunfullmäktige att till-styrka eller avstyrka ansvarsfrihet för kommunsty-relsen och nämnderna. Kommunfullmäktige fattar beslut om godkännande av årsredovisningen.

Kommunens resultat: +24,5 mkr

Årets investeringar: 118 mkr

Soliditet: 38 %

Antal invånare: 15 135

Arbetslöshet: 3,1 %

Finansiella rapporter – kommunenDetta avsnitt redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet, verksamhetens finans-iering och den ekonomiska ställningen vid årets slut i rapporterna resultaträkning, finanseringsanalys och balansräkning med noter.

Kommunens resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . 46Kommunens finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . 46

Förvaltningsberättelse Kommunens finansiella ställning analyseras. I driftsredovisningen redovisas nämndernas resul-tat i förhållande till budget med kommentarer till avvikelserna. Uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag med bedömning om god ekonomisk hus-hållning. Därefter redovisas nyckeltal med mera för medarbetare i kommun och koncern.

Finansiell analys av kommunen, resultaträkning . .34 – Driftsredovisning och ekonomisk analys av nämndernas verksamhet . . . . . . . . . . . . . . .37

Finansiell analys av kommunen, balansräkning . . .40 – Investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 – Uppföljning av finansiella mål och kommunfullmäktiges uppdgar . . . . . . . . . . . 43

Medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

VerksamhetsredovisningI reportageform presenteras nämnderna, deras resultat och uppdrag.

Samverkan i medborgarnas tjänst . . . . . . . . . . . . 14

Tjörns skolor i topp igen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Kultur året runt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Nya Tjörnbor välkomnas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Tjörn växer med miljön i fokus . . . . . . . . . . . . . . . 28

Kommunens balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Finansiella rapporter – sammanställd redovisningKommunens och bolagskoncernens ekonomiska ställning läggs samman till en redovisningsenhet i den sammanställda redovisningen.

Finansiell analys, sammanställd redovisning . . . 54Sammanställd redovisning, resultaträkning . . . . . .58Sammanställd redovisning, finansieringsanalys . .58Sammanställd redovisning, balansräkning. . . . . . .59Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60Resultat- och balansräkning per bolag . . . . . . . . 61

Revisionsberättelse 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

4

Årets verksamhet i korthetResultatTjörns kommun redovisar ett resultat på +24,5 miljo-ner kronor. Årets budgeterade resultat var 7,4 miljoner kronor och orsaken till det förbättrade resultatet är att verksamheten har ett överskott gentemot budget på 8,3 miljoner kronor, där nämnderna redovisar ett överskott på 5,3 miljoner kronor. Utfallet av de finansiella intäk-terna och kostnaderna är 8,6 miljoner kronor bättre än budget. Sammanställd redovisning omfattar kommunen samt de kommunala bolagen och redovisar ett resultat på +28,3 miljoner kronor.

InvesteringarInvesteringar uppgår till 118 miljoner kronor. Inom vatten och avlopp är investeringar på 86,8 miljoner kronor utförda där om- och tillbyggnad av Ängholmens avloppsreningsverk och om- och utbyggnad av Höviks-näs avloppsreningsverk har fortsatt under året.

Finansiell ställningKommunens soliditet är 38 procent med eget kapital på 332 miljoner kronor i relation till summa tillgångar på 871 miljoner kronor. Ansvarsförbindelse för pensionså-tagande är 351 miljoner kronor och soliditet inklusive ansvarsförbindelse är -2 procent.

Mkr 2014 Budget 2013 2012 2011 2010 2009 2008

Verksamhetens intäkter 214,0 253,8 291,0 195,7 190,8 183,3 227,8

Verksamhetens kostnader -900,3 -890,0 -925,4 -822,7 -795,2 -797,7 -825,0

Nettokostnad innan avskrivning -686,3 -694,6 -636,2 -634,4 -627,0 -604,4 -614,4 -597,2

Avskrivningar -27,2 -31,0 -26,2 -22,3 -19,7 -17,7 -16,8 -17,2

Verksamhetens nettokostnader -713,5 -725,6 -662,4 -656,7 -646,7 -622,1 -631,2 -614,4

Skatteintäkter och generella statsbidrag, utjämning 730,4 734,0 692,3 671,0 669,4 646,1 621,3 609,9

Finansiella intäkter 14,0 12,0 15,9 12,2 11,6 1,9 19,1 13,4

Finansiella kostnader -6,4 -13,0 -12,8 -9,3 -7,8 -1,9 -2,9 -6,7

Årets resultat 24,5 7,4 33,0 17,2 26,5 24,0 6,3 2,2

Resultat – kommunen

Inledning

Viktiga händelser under året• En satsning på elevdatorer hösten 2014 har genom-

förts, vilket innebär att samtliga kommunens elever i årskurs 7 till 9 har fått var sin bärbar dator.

• Kållekärrs nya förskola med sex avdelningar har tagits i bruk.

• Nytt avtal för ensamkommande flyktingbarn har tecknats vilket innebär att vi kan ta emot fler barn och unga.

• Intraprenad Lilldals äldreboende är invigt med en ny restaurang som är belägen i anslutning till den sinnliga trädgården.

• Gång- och cykelväg Myggenäs–Röreviken är invigd. Det finns nu en sammanhängande gång- och cykelväg från rondellen vid Utäng i Skärhamn hela vägen till Myggenäs korsväg, med anslutning vidare mot Myggenäs centrum och mot Stenungsund.

• Tjörns kommun var Årets Kulturuppstickare, utsedd av fackförbundet Vision i december 2013.

• Kulturskolans grundkurs, nybörjarkurs med första instrument, blev avgiftsfri. Ö-kids startade och unga fick testa olika kultur- och idrottsaktiviteter.

Ersättning och kostnader avseende oljesanering ingår för år 2013 med cirka 30 mkr och för år 2012 med cirka 73 mkr.

5

Sju år i sammandrag för Tjörns kommun

* Andelen arbetslösa redovisas på nytt sätt. Från och med den 30 september 2011 har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna andelen inskrivna arbetssökande. Istället för att som hittills relatera till befolkningen 16–64 år kommer procenttalen att baseras på en registerbaserad arbetskraft. Därför redovisas inte siffror för åren före 2011.

2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008Allmänt

Antal invånare 31 december 15 135 15 050 14 974 14 959 14 955 14 961 14 963Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften, december *Samtliga 16–64 år, Tjörn 3,1 % 3,9 % 4,0 % 3,7 %

Samtliga 16–64 år, riket 8,1 % 8,7 % 8,9 % 8,6 %Samtliga 18–24 år, Tjörn 6,6 % 9,2 % 9,1 % 9,5 %Samtliga 18–24 år, riket 14,8 % 17,2 % 18,4 % 19,1 %

Skatt

Kommunalskatt, kr 21,21 21,21 21,21 21,64 21,64 21,64 21,64

Total skatt inkl kyrkoavgiften i genomsnitt, kr 33,82 33,82 33,57 33,54 33,54 33,56 33,56

Resultat, mkrVerksamhetens nettokostnad, kommun -713,5 -662,4 -656,7 -646,7 -622,1 -631,2 -614,4Skatteintäkter och generella statsbidrag 730,4 692,3 671,0 669,4 646,1 621,3 609,9Finansnetto, kommun 7,6 3,1 2,9 3,8 0,0 16,2 6,7

Resultat, kommun 24,5 33,0 17,2 26,5 24,0 6,3 2,2Resultat, sammanställd redovisning 28,3 35,0 21,8 31,2 25,0 0,4 1,6

Balans, mkr

Balansomslutning, kommun 871,2 783,4 817,6 733,6 532,9 499,3 485,1Investeringar, kommun 118,0 88,0 104,8 117,7 87,6 80,8 46,7Låneskuld för kommun 190,0 160,0 230,0 210,0 70,0 30,0 76,0Låneskuld sammanställd redovisning 775,0 725,0 795,0 755,0 595,0 535,0 519,0Borgensåtagande 650,3 633,7 635,0 610,6 590,9 554,1 513,5Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 351,0 364,5 337,8 334,4 302,7 314,4 304,2Soliditet, kommun 38,2 % 39,3 % 33,6 % 35,1 % 43,4 % 41,5 % 41,4 %Soliditet inkl hela pensionsskulden -2,1 % -7,2 % -7,7 % -10,5 % -13,4 % -21,5 % -21,3 %Soliditet sammanställd redovisning 25,2 % 25,4 % 22,8 % 23,0 % 24,9 % 24,2 % 26,2 %

MedarbetareÅrsarbetare, kommunen, antal 1 027 1 001 1 019 980 951 934 1 080

Årsarbetare, inkl bolag, antal 1 123 1 124 1 148 1 111 1 076 1 065Sjuktal, kommunen 6,2 % 6,0 % 5,3 % 4,7 % 4,4 % 4,9 % 5,7 %Medarbetarnas medelålder 47,6 47,6 47,8 47,7 47,3 47,5 48,1

6

Vad var viktigast under 2014? – 2014 var ett år då många bitar föll på plats. Vi satte strukturen för framtidsfrågorna, säger kommunsty-relsens ordförande Martin Johansen. Även samhälls-utveckling med byggande och infrastruktur, kvalitet, elevresultat, äldreplan och ett val med tydlig politisk majoritet hanns med.

Samhällsbyggnadsfrågor under en hatt– Det var oerhört viktigt med beslutet att placera samhällsbyggnadsfrågorna i kommunstyrelsen. Den organisationsförändringen kommer att betyda mycket för Tjörnborna framöver. Det ger oss möjlighet att ta ett helhetsgrepp på kvalitet och service i tjänster inom samhällsbyggnadsområdet. Det är viktiga och över-gripande frågor för Tjörns framtid och där ska alla bli behandlade lika och få snabba och begripliga besked.

Flera steg för en bättre kollektivtrafik– Samarbetet med grannkommunerna som ledde till en rad förbättringar längs Bohusbanan med längre tåg och tätare trafik var ett bra första steg i utvecklingen av infrastrukturen. Jag talar alltså om Trafikverkets för-längning av perronger och ombyggnaden av mötesplats Grohed, förtydligar Martin Johansen. Nu går vi vidare och skapar Nordvästsvenska initiativet där kommu-nerna går samman för att gemensamt lösa de trafikpro-blem på hemmaplan som påverkar Tjörnborna, oavsett var i trafikområdet problemet finns.

Tydligt löfte till medborgare och gäster – kvalitetsdeklarationer– 2014 fick medborgarna fler kvalitetsdeklarationer. Nu finns det 33 stycken. Genom att tydligt berätta vad Tjörnbor och besökare kan förvänta sig av oss och våra tjänster blir de också nöjda om vi håller det löftet, vare sig mer eller mindre.

Tjörns elever och skola– Jag är så stolt över vår skola och våra elever, berättar kommunstyrelsens ordförande. De som jobbar i skolan har ett gemensamt mål: Alla elever ska ha en ökad måluppfyllelse, det vill säga lyckas bättre i sina studier än vad de gjort tidigare. Pedagogerna har höga förvänt-ningar på eleverna och är övertygade om att de kan leva upp till dessa. Och eleverna levererar toppresultat år efter år.

Besöksrekord och arbetstillfällen– Det var en fantastisk sommar med Lars Lerin på Nordiska Akvarellmuseet och ett nytt besöksrekord där. Jag gläds också med alla turismföretag som änt-ligen fick en lång säsong. Turismföretagen ger jobb

Martin JohansenKommunstyrelsens ordförande

Martin Johansen (FP), kommunstyrelsens ordförande.

till många och bidrar förstås till att Tjörn har fortsatt mycket låg arbetslöshet. Kommunen gör sitt genom att erbjuda sommarjobb till alla som vill. Det är vi ensam-ma om i regionen, säger Martin Johansen.

Vad säger du om supervalåret då?– Ja, supervalår är ett passande ord. Först EU-valet, därefter allmänna val där vi även hade en folkomröst-ning, något som inte ägt rum på många år. Tjörnborna fick ta ställning till om de ville betala mer skatt för att få en simhall. Det blev ett tydligt resultat – Nej, det ville inte Tjörnborna. Glädjande var det stora valdelta-gandet och att valet utmynnade i en stabil majoritet.

För första gången gjorde Tjörn en kampanj för att öka inflyttningen av unga familjer– Det var viktigt att äntligen föra ut budskapet om vad man får när man lever här på Tjörn: Den höga kvalite-teten i skolorna och elevernas framgångar, närheten till natur och hav, kulturaktiviteterna som vävs in i skolans alla årskurser, småskaligheten med ett gediget service-utbud. Att kampanjen också lockade till skratt stämmer väl överens med oss lättsamma Tjörnbor. Vi blev ju faktiskt 75–80 fler Tjörnbor.

Nu kommer äldreplanen snart upp på bordet– Det mesta arbetet med planen för hur kommunen ska göra för att ge Tjörns äldre ett gott liv på Tjörnskt vis. Planen ska svara på frågorna om hur vi ska organisera oss och vilka resurser som behövs. Våra äldre ska bara ha de bästa, avslutar Martin Johansen.

Kommunstyrelsens ordförande

Inledning

7

Kommunfullmäktige är högst beslutande i kom-munen och allmänheten är välkommen att lyssna på dess möten. Kommunfullmäktiges uppgifter är bland annat att fastställa kommunens budget med mål och inriktning, besluta om skattesats, besluta om vilka nämnder och styrelser som ska finnas, vad de ska göra samt välja dess ledamöter och välja

revisorer som granskar kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar också beslut om andra principiellt viktiga och övergripande frågor för Tjörns kommun. Årsredovisningen ska godkännas av kommunfullmäktige vilket sker efter att fullmäk-tige har beslutat om att ansvarsfrihet beviljas för nämnder och styrelser.

Så styrs Tjörns kommun

Tjörn styrs sedan 2011 av Folkpartiet, Moderater-na, Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Sam-hällets Bästa med 22 av 41 mandat. I opposition är Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Övriga partier i kommunfullmäktige är Kommunalt Al-

ternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Kommunalråd är kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP). Oppositionsråd är Benny Andersson (S).

Benny Andersson (S)Robert Bull (S)Mona-Lisa Dahlberg (S)Isabell Eriksson (S)Rigmor Friis (S)Torsten Gustafsson (S) 2:e vice ordfBenny Halldin (S) Claes Jansson (S)Nils Lackfors (S) Rikard Larsson (S)Alma Nilsson (S)Gunilla Nordberg (S) Hans Strandberg (S)

Mikael Andersson (M)Yvonne Andersson (M) Håkan Bergstam (M)

Inger Forsberg Bergstam (M)Bo Bertelsen (M)Ulla-Britt Elkan (M) Inga-Lill Hast (M)Anders G Högmark (M) 1:e vice ordfKatarina Leone (M)

Birgitta Adolfsson (FP) ordfGun Alexandersson Malm (FP)Martin Johansen (FP)Hans Kristensson (FP)Gunnemar Olsson (FP)Ewa-Lena Svensson (FP)

Roland Flyckt (KD) Reidun Lorentzon (KD)Berne Petersson (KD)

Henry Hermansson (C) Mats Kristensson (C)

Azar Hedemalm (MP)Robert Johansson (MP)

Gösta Andersson (SB)Marianne Olsson (SB)

Ammi Henriksson (KA)Lars Carlsson (KA)

Thord Jansson (SD)

Emilio Cotroneo (V)

Kommunfullmäktiges ledamöter (till och med 31 december 2014)

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Mandatfördelning i kommunfullmäktige Partier 2014 2010 2006 2002 1998 1994 1991 1988

Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 13 13 14 14 17 12 9Moderata Samlingspartiet 9 9 7 5 6 7 8 6Folkpartiet Liberalerna 6 6 6 6 6 6 8 11Kommunalt Alternativ – 2 5 5 3 1 1 2Kristdemokraterna 3 3 4 4 5 2 4 2Samhällets Bästa – 2 2 3 3 2 3 3Centerpartiet 2 2 2 2 2 3 3 4Vänsterpartiet 1 1 1 1 1 0 0 1Miljöpartiet De Gröna 2 2 1 1 1 2 1 0Sverigedemokraterna 3 1 – – – – – –Ny Demokrati – 0 0 0 0 1 1 0Tjörnpartiet 3 – – – – – – –

Totalt antal mandat 41 41 41 41 41 41 41 41

Politisk sammansättning

8

Martin Johansen (FP) ordförandeBo Bertelsen (M) 1:e vice ordfBenny Andersson (S) 2:e vice ordfGösta Andersson (SB)Yvonne Andersson (M)Håkan Bergstam (M) Roland Flyckt (KD)

Hanna Gustafsson (S) Benny Halldin (S)Robert Johansson (MP)Mats Kristensson (C) Anders Wernesten (FP)Gunilla Nordberg (S)

KommunstyrelsenTill och med 31 december 2014

Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för kommunens ekonomi. Tjörn har en traditionell organisation med nämnder och tillhörande förvaltningar.

Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter

Benny Andersson (S) Bo Bertelsen (M)

Anders Wernesten (FP) Robert Johansson (MP) Benny Halldin (S)

Roland Flyckt (KD)

Martin Johansen (FP)

Gunilla Nordberg (S)

Hanna Gustafsson (S)

Mats Kristensson (C)

Gösta Andersson (SB) Håkan Bergstam (M)Yvonne Andersson (M)

Inledning

9

Organisationsschema, Tjörns kommun

Nämnd- och styrelseordförande

Kommunstyrelsen Martin Johansen (FP) Samhällsbyggnadsnämnden Karl-Erik Persson (M), Björn Möller (M) fr o m 14-03-27Barn- och utbildningsnämnden Inga-Lill Hast (M) Socialnämnden Reidun Lorentzon (KD)Kultur- och fritidsnämnden Benita Nilsson (FP) Tjörns kommunala Förvaltnings AB Martin Johansen (FP)Tjörns Hamnar AB Lars Thorsson (M)Tjörns Bostads AB Lars-Ola Andersson (M)Tjörns Måltids AB Kerstin Lönnbro (FP)Tjörns Miljö AB Anders Wernesten (FP)

Kommunens tjänsteorganisation leds av kommunchef Johan Fritz.

Tjörns Miljö ABs verksamhet upphörde den 1 september 2014 och verksamheten övergick till samhällsbyggnadsnämnden.

Från den 1 januari 2015 finns samhällsbyggnadsfrågor under kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden upphörde den 31 december 2014.

Kommunfullmäktige

Revision

Kommunstyrelse

ValnämndBarn- och

utbildnings-nämnd

Socialnämnd

Kultur- ochfritidsnämnd

Samhälls-byggnadsnämnd

Tjörns Kommunala

Förvaltnings AB

Tjörns Miljö AB

NämnderBolag

Överförmyndare

Tjörns Bostads AB

Tjörns Måltids AB

Tjörns Hamnar AB

10

Tjörn och omvärldenHär presenteras andra aktörers syn på Tjörn i förhållande till omvärlden samt våra förutsättningar i form av befolkning och sysselsättning.

EkonomiFinansiell profilTjörns finansiella relation till andra kommuner i Väs-tra Götalands och i Hallands län mäts i den finansiella profilen som KFi (Kommunforskning i Västsverige) tar fram årligen. Den finansiella profilen mäter hur kommunerna befinner sig finansiellt och har utveck-lats i förhållande till varandra under perioden 2011–2013. Profilen är relativ vilket innebär att Tjörns kommun måste ändra sig annorlunda än genomsnittet för att förändra profilen. Den finansiella profilens utveckling Tjörns kommun fortsätter att ha starka resultat. År 2013 var resultatet det 9:e starkaste i länen. Trots det säger profilen att kommunens risk är högre än för övriga kommuner och att kapacitet på lång sikt är sämre. Det beror på att andelen investeringar är hög jämfört med andra och att resultatet inte är tillräck-ligt starkt för att undvika nyupplåning. Den största volymen av investeringarna återfinns i vatten- och avloppsverksamheten där avgiftskollektivet ska finan-siera verksamheten på lång sikt.

Avslutande kommentarKFi sammanfattar på följande sätt: ”Tjörn har haft skiftande men stabila resultat under perioden. Givet en fortsatt hög investeringsvolym är det betydelsefullt att kommunen över tid redovisar ett resultat som översti-ger två procent av kommunens bruttokostnader, annars väntar antingen en ökad lånefinansiering och/eller en ökad skatt för att finansiera framtida investeringar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en mycket aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna i en sådan situation. Inte minst mot bakgrund av att de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför stora och ökande behov till följd av befolkningsförändringar.”

Den finansiella profilen är en modell i form av polärdiagram. Diagrammens skala går från 0 till 5 där värdet 5 visar stark ställning och värdet 0 svag ställning. Den röda linjen visar Tjörns kommuns ställning, den blå linjen visar genomsnittet för alla kommuner (3).

Källa: Finansiell profil, 2011–2013.

Finansiella profiler för Tjörns kommun

Vad är den finansiella profilen?Utgångspunkten för den finansiella analysen som används på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nedan på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen.

Genom att ta fram tre finansiella profiler för Tjörns kom-mun för 2011–2013 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länen. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen ett av de starkaste värdena för nyckeltalet i länen, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande och speglar någon slags god ekonomisk hushållning. Mer information om den finansiella modellen och de nyckeltal som den innehåller finns att läsa om i ett separat avsnitt i rapporten.

Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats under den granskade perioden både för Tjörn och för ge-nomsnittet i länen. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för Tjörn mellan 2011 och 2013. Till sist ges en sammanfattande kommentar till Tjörns finansiella ställning och utveckling.

Finansiella nyckeltal under 2011–2013

Resultat före extraordinära posterKommuner och landsting skall sedan år 1992 bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. En grund-läggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommu-nens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2–3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet i de flesta fall ligga på mellan 3% och 5% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det däremot räcka med 1–2% i resultat.

Tjörns kommun redovisade mellan 2011 och 2013 ett för-bättrat resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader med 0,5 procentenheter, från 3,2% till 3,7%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götaland och Halland var en förbättring med 0,7 procentenheter, från 1,6% till 2,3%.

Kommunen hade under 2013 det 9:e starkaste resultatet i länen. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen. Det var samma som 2011 men en förbättring jämfört med 2012 då en 3:a erhölls.

Syftet med den här analysen är att redovisa var Tjörns kommun befinner sig och hur kommunen har utvecklats finansiellt mellan 2011–2013 i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland och Hallands län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga finansiella sidor hos Tjörn i förhållande till övriga kommuner i länen.

Tjörn 2011 Tjörn 2012 Tjörn 2013

KFi Finansiell profil 2011–2013 19























Tjörn 2011

Tjörn 2012

Tjörn 2013

Inledning

11

Tjörns befolkningBefolkningen var 15 135 personer den sista december 2014. Det är 85 personer fler än förra året. De senare årens befolkningsutveckling visar på en viss uppgång där befolkningen 2013 översteg 15 000 invånare. Även om befolkningen har varit ungefär densamma under de senaste 15 åren har befolkningsstrukturen förändrats. Andelen barn och unga har minskat och andelen äldre har ökat. 2013 var medelåldern i Tjörns kommun 44,9 år vilket är högre än rikets medelålder som var 41,2 år.

16–64 år 18–24 årKvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Tjörn 3,1 % 3,2 % 3,1 % 5,1 % 7,8 % 6,6 %

Länet 6,8 % 8,3 % 7,6 % 10,6 % 15,3 % 13,0 %

Riket 7,4 % 8,7 % 8,1 % 12,0 % 17,3 % 14,8 %

Medborgarundersökningen 2014Tjörns kommun deltar sedan 2007 i SCB:s medbor-garundersökning som visar hur invånarna upplever kommunen och kommunens tjänster. Under hösten 2013 och våren 2014 deltog 119 kommuner. De över-gripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100.

Undersökningen visar att Tjörnborna är mer nöjda med kommunen som en plats att leva och bo än genomsnittet för de kommuner som deltagit i un-dersökningen. Framförallt är Tjörnborna nöjda med tryggheten i kommunen. När det gäller kommunens verksamheter och invånarnas möjligheter till inflytande ligger resultaten något lägre än genomsnittet. Av de som svarat på undersökningen kan 54 procent starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kom-munen. Undersökningen finns tillgänglig på kommu-nens hemsida.

TjörnGenomsnitt deltagande kommuner

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Leva och Bo, NRI

Verksam- heterna, NMI

Insyn och In-flytande, NII

Rekommen-dation

6560

52 54

3640

71

64

2013 var medelåldern i Tjörns kommun 44,9 år.

Man 2013 Kvinna

80 år

60 år

40 år

20 år

Ålder 2004 2014 Förändring

0–5 833 892 59 7 %6–15 2 051 1 583 -468 -23 %16–24 1 539 1 552 13 1 %25–44 3 430 2 934 -496 -14 %45–64 4 458 4 370 -88 -2 %65–74 1 475 2 299 824 56 %75– 1 233 1 505 272 22 %

Summa 15 019 15 135 116 1 %

Tjörns folkmängd och åldersfördelning

Källa: SCB

Sysselsättning och näringslivTjörn är en företagstät och utpräglad småföretagarkom-mun. Vid årsskiftet fanns det närmare 2 000 registre-rade företag i kommunen. De flesta av företagen är soloföretagare, omkring var fjärde företag har anställda. Tjörn är känt för att ha många goda entreprenörer och klarar sig därför bra även i tider av motgångar. Det startades 119 nya företag under 2014. De flesta av dessa företag återfinns inom bygg, konsulter, handel samt jordbruk, skogsbruk och fiske.

Totalt finns det drygt 4 800 arbetstillfällen på Tjörn. Många arbetar inom vård och omsorg respektive utbild-ning. Men bygg, handel och konsultverksamhet syssel-sätter också många. Likaså erbjuder transportbranschen många arbetstillfällen.

Källa: Kommunfakta 2014, SCB, Nyföretagarcentrum och WebSelect

Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften 16–64 är 3,1 procent en minskning med 0,8 procent jämfört med förra året. Ungdomar 18–24 år som är öppet arbetslösa och sökande i program är 6,6 procent vilket är en minskning med 2,6 procent jämfört med förra året. I förhållande till riket och Västra Götaland har Tjörn en låg arbetslöshet. I Västra Götaland är det bara Öckerö som har lägre arbetslöshet än Tjörn.

Arbetslöshet 2014

Källa: Arbetsförmedlingen

12

Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, 2014Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför årligen en mätning av kvaliteten i kommunernas verk-samheter. Syftet med mätningen är att ge invånarna en bild av hur servicen ser ut i kommunen och vara ett underlag i kommunernas arbete med styrning och ut-veckling av kommunens verksamhet. I undersökningen deltog 2014 drygt 220 av Sveriges 290 kommuner.KKiK är indelat i fem områden:• Din kommuns tillgänglighet• Trygghetsaspekter i din kommun• Din delaktighet och kommunens information• Din kommuns effektivitet• Din kommun som samhällsutvecklareTill varje område kopplas ett antal mått.

2014

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, index 74 74

Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod 17 11

Antal barn per personal i förskola (planerat) 5,6 5,7

Antal barn per personal i förskola (faktiskt) 4,7 4,92014

Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar, procent

83 80

Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga, procent

33 43

Andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen, procent

89 83

Antal tim/vecka huvudbiblioteket, simhallen och återviningscentralen har öppet utöver tiden 8–17 på vardagar

20 21

Andel av de som erbjudits plats inom förskole-verksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum, procent

51 83

Väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeirngsdatum, dagar

7 15

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldre-boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar

42 32

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök, dagar 21 16

2013

2013

20132014

Tillgänglighet Trygghet

Delaktighet och kommunens information

*

Bättre än medelvädet

Mer än 20 procent under medelvärdet

Medelvärde och något under medel

Inte jämförbart resultat eller resultat saknas

Årets resultat för Tjörn Tjörns resultat i KKiK 2014 visar att Tjörn har en fortsatt god kvalitet och service i sina tjänster. I de allra flesta mått ligger Tjörns resultat över medel eller runt medelvärdet.

Andelen av de som skickar in en fråga via e-post och får svar inom två dagar har ökat jämfört med föregående år. Samtidigt har tillgängligheten per telefon blivit lägre.

Resultatet för andelen av medborgarna som upplever ett gott bemötande när de ställt en fråga via telefon har ökat jämfört med förra året.

I KKiK mäts servicen på kommunens huvudbibliotek, simhall och återvinningscentral utifrån öppettider utöver 8–17 på varda-gar. Då Tjörns kommun inte har någon simhall och de tre verksam-heternas öppettider mäts tillsammans blir Tjörns resultat lägre än medel. Huvudbibliotekets öppettider ligger dock över medel.

Andelen som erbjudits plats på förskolan på önskat placerings-datum har minskat jämfört med förra året. Väntetiden för de som inte erbjudits plats på önskat placeringsdatum har däremot mins-kat. Dessa två mått behöver ses tillsammans.

Som tidigare år visar årets resultat att medborgarna känner sig trygga i kommunen. Antal barn per personal inom förskolan ligger kring medel liksom antalet vårdare som besöker en hem-tjänsttagare under en 14-dagars period.

Andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet, procent 87 *

Hur god är kommunens webbbinformation till medborgarna, procent 81 82

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling, procent av maxpoäng

63 42

Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet, index

36 35

Andelen som röstade i kommunvalet 2014 var hög. Jämfört med förra kommunvalet 2010 hade andelen som röstade också ökat något.

Den information som ges på hemsidan får ett resultat över medel och kommunens självskattning över hur medborgarna kan delta i kommunens utveckling får resultat över medel. Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande ligger något under medel. Ett kommunövergripande arbete kring medborgardialog pågår.

Inledning

13

2014

Årskostnad för ett inskrivet barn i förskolan, tusental kronor 133 119

Vilket resultat når eleverna i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven, procent 94 94

Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven, procent 78 79

Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, procent 93,6 95,7

Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, procent 74 75

Kostnad per betygspoäng, kronor 368 348

Andelen elever som fullföljer gymnasie- utbildningen i kommunen, procent 79,8 86

Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, tusental kronor per elev 22,4 14,2

Kvalitetsaspekter särskilt boende 64 *

Årskostnad för en plats i kommunens särskilda boende, tusental kronor 528 488

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende, procent 82 85

Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst, andel av maxpoäng 67 *

Årskostnad per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen, tusental kronor 311 243

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst, procent 93 93

Kvalitetsaspekter LSS grupp- och service- boende, andel av maxpoäng 78 *

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning, procent 100 79

2014

Andelen förvärvsarbetare i kommunen, procent 83,5 83,4

Andelen av befolkningen som får försörjnings-stöd, procent 2,1 2,3

Antal nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen 7,8 9,7

Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare, dagar 9,3 7,8

Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, procent 38 *

Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala antal bilar, procent 49 *

Andelen inköpta ekologiska livsmedel, procent 20 10

Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på, index 65 63

2013

2013

Effektivitet SamhällsbyggareTjörns kommun som samhällsbyggare får goda resultat och ligger över medel på i stort sett alla områdets mått. Många nya företag startas och en hög andel av befolkningen är förvärvsarbetare.

Andelen inköpta ekologiska livsmedel ligger precis på med-elvärde och har ökat jämfört med förra året.

Under området effektivitet får Tjörn goda resultat. Andelen god-kända elever på de nationella prov och behöriga till gymnasiesko-lan ligger över medel och kostnaden per betygspoäng ligger precis på medelvärde.

Inom äldreomsorgen ligger resultaten för brukarnöjdhet och kvalitet- och service mått över eller kring medel. Årskostnaden för en hemtjänsttagare är högre i Tjörns kommun jämfört med andra kommuner.

Årets resultat för Tjörn visar att ingen av ungdomarna återkom-mit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad insats/utredning.

Undersökningen finns i sin helhet på SKLs hemsida.

14

Samverkan i medborgarnas tjänstEffektivisering, samverkan, ett brett kvalitetsarbete, nya IT-lösningar och ett supervalår på det. Och så vill vi bli fler Tjörnbor. Så sammanfattar vi 2014.

För att klara framtida utmaningar både vad gäller ekonomi, kvalitet och kompetens måste kommuner

samarbeta, så även Tjörn. Exempel på detta är SOLTAK AB, ett kommungemensamt bolag för samverkan mel-lan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö. Under året har en VD anställts och rekry-tering av teamledare för både löne- och ekonomiadmi-nistration har inletts. Parallellt pågår upphandling av gemensamt HR-, personal- och ekonomisystem liksom förberedelser för upphandling av gemensamt IT-stöd. Fördelarna med kommunsamverkan är flera, menar kommunchef Johan Fritz och nämner bland annat bätt-re resursfördelning och ökad tillgång till kompetens:

– Medborgarna får helt enkelt mer för sina skatte-pengar.

Som en fortsatt utveckling av SOLTAK sker också samverkan inom räddningstjänsten. Sedan augusti 2013 är Tjörns räddningschef också ytterst ansvarig rädd-ningschef i Stenungsund och sedan den 1 september 2014 är han det även i Lilla Edets kommun.

– Genom samarbetsavtalen med våra grannkommu-ner säkerställer vi en ännu säkrare och tryggare kom-

mun för alla som bor och vistas på Tjörn, säger Johan Fritz.

Ett annat exempel på samar-bete över kommungränserna är överförmyndarnämnden. Sedan 2013 handläggs dessa ärenden i Stenungsunds kommun.

… och Tjörns kommun är därmed en förvaltning mindreParallellt med detta har det även gjorts en utredning om att effektivisera organisationen kring samhälls-byggnadsfrågor. I september antog kommunfullmäk-tige utredningens förslag och från den 1 januari 2015 ingår samhällsbyggnadsfrågorna i kommunstyrelsens ansvarsområde. Det gör även den verksamhet som tidigare fanns i Tjörns Miljö AB. Tjörns kommun är därmed både ett bolag och en förvaltning mindre. Fyra utskott är nu knutna till Kommunstyrelsen och förbere-der frågor inför beslut: Arbetsutskottet (KSAU), Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet (KMSU), Säker- och tryggutskottet (KSTU) samt Strategi- och framtidsut-skottet (KSFU).

InfrastrukturTjörn, Orust, Stenungsund, Uddevalla och Kungälvs kommuner har sedan tidigare uppvaktat både Närings-departementet och Trafikverket för att gemensamt framföra nödvändigheten av att få ökad kapacitet på Södra Bohusbanan. Som ett resultat av uppvaktningen har en förlängning av perrongerna mellan Uddevalla och Göteborg inletts liksom byggandet av en mötes-plats i Grohed. Detta sammantaget leder till att spåret kan trafikeras med dubbelt så långa tåg som dessutom går oftare. Tjörn tillsammans med Stenungsund och Orust tar samarbetet kring infrastrukturfrågorna ett steg längre och väljer fortsätta samarbetet under namnet Nordvästsvenska initiativet.

Kommunstyrelsen

Kampanjen ”Är du Tjörnsmogen?” på Centralstationen i Göteborg.

78Så många procent reagerade positivt på reklamen ”Är du Tjörnsmogen?”

14

15

KommunstyrelsenNämndordförande Martin Johansen (FP)Kommunchef Johan FritzOmsättning: 102 277 tkrBudgetavvikelse: 1 100 tkrÅrsarbetare: 67

Så här fördelades nettokostnaderna på 72 445 tkr för de olika verksamheterna.

A. Generella uppdragEj uppfyllt: Välfungerande kommunikationer – trans-portstrategi.Uppfyllt: Koncernstruktur, marknadsföringsplan, kvali-tetspolicy och hållbar utveckling, företagsklimat.Delvis: Kundservice, bemötande, jämföra med andra.

B. Kommunstyrelsens uppdragUppfyllt: Räddningstjänstens organisation, Simhalls-fråganDelvis: Tillgänglighet, köp av mark, marknadsföra Tjörn, ledningssystem.

KvalitetssäkringSom ett led i att kvalitetssäkra verksamheten, och där-med medborgarens intressen, har flera nya it- och admi-nistrativa lösningar införts och/eller inletts under året. Det har tagits beslut om en ny styrmodell för Tjörns kommun och arbetet med att införa ett nytt lednings-system har inletts. En ny it-plattform har införts liksom ett nytt fakturahanteringssystem. Ett nytt ärendehan-teringssystem har upphandlats och implementerades under andra halvåret för att börja köras skarpt i början av 2015.

Ingen simhallI maj var det val till Europaparlamentet och den 14 september hölls det val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Valet gav Tjörn en ny majori-tet bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna samt Center-partiet. I samband med valet genomfördes på Tjörn även en rådgivande folkomröstning där Tjörnborna skulle ta ställning till om man var beredd på en skattehöjning för att få en simhall. Resultatet blev ett tydligt nej.

Vi vill ha fler TjörnborUnder året har det också arbetats aktivt för att få fler att vilja bosätta sig på Tjörn. Kampanjen ”Är du Tjörnsmo-gen?” inleddes i mars. Kampanjen syntes bland annat på Centralstationen i Göteborg, matchad av annonsering i Metro och på Hemnet. Andra kampanjinslag var bland annat ett digitalt test som – med glimten i ögat – avgör om man är Tjörnsmogen eller ej. Kampanjen ska pågå i tre år.

ResultatKommunstyrelsens verksamhet redovisar ett överskott på totalt +1,1 miljoner kronor, varav den politiska verk-samheten står för ett överskott på +0,7 miljoner kronor.

KommunkanslietKommunkansliets samtliga avdelningar visar ett re-sultat på -0,9 miljoner kronor. -0,6 miljoner kronor av underskottet beror bland annat på byte av it-plattform och nytt ärendehanteringssystem.

Kommungemensam verksamhetKommungemensam verksamhet redovisar ett över-skott på +1,9 miljoner kronor. Överskottet beror på att budget för gamla detaljplaner, Ung Kraft och Intrapre-nad Tubberödshus inte utnyttjats fullt ut. Terra et Mare beslöt också att inte debitera årsavgiften 2014.

Oförutsedda kostnader redovisar ett underskott på -0,6 miljoner kronor. Underskottet beror främst på beslut om medfinansiering till Göteborgsregionen, GR, för E20.

Uppdrag A B

Uppdrag uppfyllt 5 2

Uppdrag delvis uppfyllt 3 8

Uppdrag inte uppfyllt 1 0

24 %

12 %

9 %

1 %3 %

8 %

5 %3 %

9 %

12 %

14 %

Ekonomi och inköp

Räddningstjänst, säkerhet, folkhälsa

Kommungemensamma kostnader

Personalavdelningen

Oförutsedda kostnader

Kansli

Kommunstyrelse, nämnd

Information och kundtjänst

It-avdelning

Mark och exploatering

Överförmyndarverksamhet

15

16

Tjörns skolor i topp – igen!Samarbete, gemensamma lösningar, fokus och systematiskt arbete på alla nivåer. Framgångsreceptet håller ännu. Tjörns skolor ligger kvar i toppen och kan stolt räkna sig som en av landets bästa.

Tjörns kommun har en mycket bra skola. Faktiskt en av de bästa om man ser till de undersökningar

som görs. När jämförelser görs med andra kommuner står vi oss mer än väl och finns med i toppen vid flera mätningar. När Lärarförbundet i höstas tillkännagav Sveriges bästa skolkommun hade Tjörn klättrat från 16:e plats till sjätte plats i landet. Det gör Tjörns skolor till bäst i Västsverige. Rankingen bygger på fjorton kriterier med allt från andel barn i förskola och elever-nas resultat i årskurs 9 till lärartäthet. Och när Sveriges kommuner och landsting, SKL, i våras presenterade sin årliga skolranking behöll Tjörn sin plats i toppen som landets 12:e bästa skola och blev därmed tredje bästa skola i hela Västra Götaland. Enligt SKL:s under-sökning ligger Tjörn dessutom på en glädjande topp 20-placering både vad gäller personal med pedagogisk högskoleutbildning samt andel elever i åk 9 som är be-höriga till gymnasieskolans nationella program. Tjörns elever i årskurs 9 har det näst bästa meritvärdet i hela Västra Götalands län och kommer på plats 14 i SKL:s undersökning Öppna jämförelser.

Det finns naturligtvis flera parametrar som bidrar till de bibehållna topplaceringarna. En av dem är det sys-tematiska arbete som sker på alla nivåer inom skolan; från politiker och förvaltningsledning till rektorer och lärare. Det gäller allt från rutiner och handlingsplaner

till tydlig ansvarsfördelning och välutbildade och enga-gerade lärare.

– Det gemensamma målet är mycket levande. Alla elever ska ha en ökad måluppfyllelse, det vill säga att de ska lyckas bättre i sina studier än vad de gjort tidi-gare. Det innebär att vi har höga förväntningar på elev-erna och att vi också är övertygade om att de kan leva upp till dessa. Det är vårt jobb att hjälpa dem att lyckas, säger verksamhetsområdeschef Britt-Marie Rastman.

Gemensamma lösningar i samverkan mellan både pedagoger och skolor är också avgörande. Lärarna samverkar när det gäller ämnens centrala innehåll, bedömningar, skriftliga omdömen och betyg. Man arbetar också fram ge-mensamma lösningar för att förebygga trakasserier, kränkningar och att skapa en trygg och säker miljö.

– På Tjörn fokuserar rektorerna på sitt pedagogiska utvecklingsuppdrag. Något som bland annat Arbetsmiljöverket uppmärk-

Barn- och utbildningsnämnden

Kållekärr fick en ny förskola 2014.

228Genomsnittligt meritvärde blev 228,2 i årskurs 9 och bygger på betygen vårter-minen 2014. Det genom-snittliga meritvärdet för Tjörn är näst högst i Västa Götaland.

16

17

sammat som positivt för rektorsrollen och eleverna, berättar Britt-Marie.

En dator till allaTillgång till digitala verktyg är också viktigt. Under

hösten gick startskottet för Tjörns 1:1-satsning (en till en) och 450 bärbara lånedatorer delades ut till varje elev i årskurs sju till nio.

– Lärandet är annorlunda idag. Datorerna ger oss helt nya pedagogiska möjligheter, säger NO-läraren och it-pedagogen Sandra Lindh.

Den ökade tillgängligheten erbjuder nya pedagogiska möjligheter och som it-pedagog är det Sandras upp-gift att stötta sina kollegor i användandet av datorer i undervisningen.

– Jag finns till hands för både lärare och elever, även för enklare tekniska frågor.

Även de yngre eleverna har datorer men där är man fler på en dator och datorerna finns kvar i skolan hela tiden. Det finns en it-pedagog på varje skola och under våren förbereddes lärarna mer intensivt på förändring-en som den ökade datortätheten innebär:

– Man måste ha ett bra tänk kring hur datorerna ska användas. Man kan till exempel filma en genomgång och lägga ut på nätet till eleverna, använda e-böcker och väva in dagsaktuella händelser i undervisningen. Jämfört med ren katederundervisning ger it-pedagogi-ken så mycket mer, inte minst när det gäller individu-alisering. Det kan vara ett utmärkt verktyg för högre måluppfyllelse för eleverna.

När Digitaliseringskommisionen i våras presenterade sin granskning av it i skolan visade det sig bland annat

att många lärare är skeptiska till den nya tekniken. San-dra menar att visst finns det de som är tveksamma även på Tjörn men att det ofta ligger en osäkerhet bakom.

– De som är negativa tror att ungdomarna bara kom-mer att vara ute på sociala medier ”hela tiden”. Men man kan ju använda exempelvis Facebook i undervis-ningen istället. Lärandet är helt enkelt annorlunda idag. Det gäller att hitta knepen och acceptera utvecklingen, säger Sandra som också är en av Häggvallsskolans förstelärare.

Ytterligare 12 förstelärare anställdes Sedan sommaren 2013 kan särskilt yrkesskickliga lärare utses till förstelärare och få en löneökning på 5 000 kronor per månad. Löneökningen bekostas av staten och är del av statens karriärreform som går ut på att göra läraryrket mer attraktivt och säkra en god undervisning.

– Kompetenta och skickliga pedagoger är en abso-lut förutsättning för att säkerställa att Tjörns elever fortsätter att ligga i topp även i framtida mätningar, säger barn- och utbildningsförvaltningen chef Staffan Sjölund.

Redan inför läsåret 2013/2014 utsågs fem förstelä-rare på Tjörn och inför läsåret 2014/2015 utsågs yt-terligare tolv. Det innebär att det från och med höstter-minen 2014 finns sjutton förstelärare i kommunen. En förstelärares viktigaste uppgift är alltid att undervisa. Därutöver ska de tillsammans med skolledningen vara drivande i utvecklingen av verksamheten och skapa ännu bättre förutsättningar för eleverna att nå sina mål.

– Är man intresserad av skolutveckling är det här

Elever på Fridas hage

17

18

ett väldigt roligt arbete. För även om vi alla mer eller mindre har arbetat med ut-vecklingsfrågor tidigare kan vi nu vara med och påverka för att få ett utökat kollegialt lärande, säger Bodil Karlsson Ejwertz, en av fyra förste-lärare på Bleketskolan. Hon fortsätter:

– Det här skapar ringar på vattnet och ökar det kol-legiala lärandet. Dessutom blir klassrummen öppnare och vi kan hjälpas åt på ett helt annat sätt än tidigare och ta lärdom av varandra. På

sikt höjer det lärarnas status, det är jag övertygad om.Väl förberedda barn flyttade in i Kållekärrs nya

förskolaI strålande septembersol och under en klarblå himmel

invigdes den nya förskolan i Kållekärr. Inga-Lill Hast, barn- och utbildningsnämndens ordförande och Martin Johansen, kommunstyrelsens ordförande, invignings-talade.

– Vi får se om jag klarar detta. Det var länge sedan jag hade syslöjd, skojade Martin när han lyfte saxen och klippte av det blågula bandet. Efter ceremonin blev det sånger om bland annat krokodiler, lamm och Pippi Långstrump. Barn och personal fick även med alla gäster i en härlig ”skaka på rumpan”-dans. Bland de dansande syntes flera förvaltningschefer och kommun-chef Johan Fritz. Efter dansen hälsade Grodan på och delade ut glass till alla barn och de vuxna bjöds på tårta och kaffe i solskenet.

Den nya förskolan är drygt 1 000 kvadratmeter stor och kan ta emot upp till 120 barn. Den består av tre hemvister med barn i åldrarna ett till fem år. Kålle-kärrs förskola är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin där bland annat dokumentation ses som en viktig del i lärprocessen. Detta har man tagit fasta på i arbetet med att förbereda barnen på flytten till den nya för-skolan. Studiebesöken på bygget har varit många och alla besök har dokumenterats i ord och bild. Det första besöket gjordes redan när tomtpinnarna sattes i backen och sedan dess har barnen gått promenaden till byggar-betsplatsen många gånger för att följa händelseutveck-lingen.

Frisk luft, rörelse och lek ger bättre skolresultatInbjudande utemiljöer lockar till lek och utevistelse och skapar möjlighet för barnen att träna på allt från motorik till samarbete och social kompetens. Kålle-kärrs nya förskola har redan från start en genomtänkt utegård som är trevligt inredd med fleras gröna ytor och plats för både lek och lugn. I december stod också en helrenoverad skolgård på Skärhamns skola färdig som nu bland annat erbjuder en multiarena för bas-ket, bandy och fotboll. Arenan används även flitigt på fritiden av eleverna. Att frisk luft, rörelse och aktivitet,

både under skoltid och fritid, gynnar skolresultaten, är något som förvaltningschef Staffan Sjölund, gärna skriver under på:

– Att erbjuda en bra utemiljö i skolan, och som även inbjuder till spontanidrott på fritiden, ger eleverna goda förutsättningar att nå sina mål i skolarbetet.

Arbetet med förbättringar av skolornas utemiljöer sker i samråd mellan elevråd, rektor, pedagoger och verksamhetschef tillsammans med Tjörns Bostads AB. Nästa skola på tur är Bleketskolan vars utemiljö också ska förbättras under 2015.

Så här fördelades 600 000 serverade måltider:

• Allt fler barn och föräldrar använder appen ”Skolmaten” för att hitta information om dagens skolmeny.

• Alla föräldrar med blivande elever till årsklass 6 har under året bjudits på skollunch i syfte att belysa skolmatens roll som en viktig del av skoldagen.

• Vårt gemensamma arbete med skolmats-akademin har resulterat i ökad andel ekolo-giska livsmedel, ökad kunskap i livsmedlens miljöpåverkan, mätning av matsvinn, genom-förande av måltidsenkät och en årlig satsning på Måltidens dag.

45 %

15 %

8 %

6 %

16 %

10 %

Skola och fritids, mellanmål

Skola och fritids, lunch Förskola, mellanmål

Förskola, frukost

Skola och fritids, frukost

Förskola, lunch

Skolmåltider

26Andelen procent ekolo-giskt och närproducera-de livsmedel av beställda måltider.

Barn- och utbildningsnämnden

19

Barn- och utbildningsnämndenNämndordförande Inga-Lill Hast (M)Tf förvaltningschef Evike Sandor t o m 2014-05-31 Staffan Sjölund fr o m 2014-05-01 Omsättning: 352 796 tkrBudgetavvikelse: -48 tkrÅrsarbetare: 365

ResultatBarn- och utbildningsnämnden redovisar ett resultat för året på totalt 0,0 miljoner kronor.

Ledning förvaltning, administration, förskola och grundskolaLedning förvaltning redovisar ett underskott med -1,2 miljoner kronor för perioden. Redovisad avvikelse beror på att delar av utbetalningen av löneökning avse-ende för- och grundskolorna bokförts mot enheten.

Ledning administration redovisar ett överskott för perioden med +0,1 miljoner kronor och det beror på lägre lönekostnad på grund av sjukskrivning.

Ledning förskola och grundskola redovisar ett under-skott för perioden med -2,6 miljoner kronor. Avvikel-sen beror främst på att hyreskostnaderna blev högre än budgeterat. En ytterligare bidragande orsak är att utfallet gällande intäkter, i form av barnomsorgsavgif-ter, blev lägre än budgeterat.

ResurscentrumResurscentrum redovisar ett överskott med +0,3 miljo-ner kronor för perioden.

FörskolaFörskolans resultat ligger enligt budget.

Grundskola Grundskola redovisar ett överskott med +2,3 miljoner kronor för perioden. Positiv avvikelse beror på att det rekvirerats mer externa intäkter än budgeterat samt att övriga verksamhetskostnader är lägre än budgeterat.

Gymnasie- och vuxenutbildningGymnasie- och vuxenutbildning redovisar ett under-skott med -0,4 miljoner kronor. Den negativa avvikel-sen är en orsak av att snittpris per elev ökat jämfört med budget. En annan orsak är att det är fler gymnasie-elever på helår som läser på gymnasiet än budgeterat.

Grundsärskola, gymnasiesärskola och särvuxDessa verksamheter redovisar ett överskott med +1,4 miljoner kronor.


Fastställa mål för andelen ekologiskt och när-producerade livsmedel som ska serveras. Skola och förskola nådde målet att öka andelen ekologisk mat med 15 procent.

Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska och matematik i års-kurs 3, 6 och 9 ska öka den kommande treårs-perioden.Nätverk med lärare och utvecklingsledare träffas kontinuerligt. Operativa mål har tagits fram. Hand-lingsplan för operativa mål ska tas fram.

Utemiljön på våra skolor ska förbättras.Rönnängs skolgård är färdig och i Skärhamn avslutas arbetet våren 2014. Tillsammans med Tjörns Bostads AB finns en plan framtagen för övriga skolor.

En dator till varje elev i grundskolan blev verklighet 2014.

Uppdrag

Uppdrag uppfyllt 10

Uppdrag delvis uppfyllt 4

Uppdrag inte uppfyllt 0

16 %

1 %2 %

6 %

7 %

9 % 40 %

19 %

Gymnasie- och vuxenutbildningGemensamt förskola/grundskola

Förskola Resurscentrum

Gemensam administrationGrundskola

Särskola

Nämnd

19

20

Kultur året runtÄr Tjörn den bästa kultur- och fritidskommunen i Sverige? Ja, med topplaceringar i flera mätningar och en utnämning till Årets Kulturuppstickare 2014 är man helt klart på god väg. På Tjörn lever kulturen – hela året.

Tjörn rankas som en av de allra bästa friluftskom-munerna i Sverige (plats 20 av 289 kommuner) och

i vintras utsågs Tjörns kommun till Årets Kulturupp-stickare 2014, utsedd av fackförbundet Vision. Särskilt glädjande är det att juryn poängterar Tjörns arbete med barn- och ungdomskultur och menar att här är kommu-nen i absolut framkant.

– Utnämningen är ett bevis för att vi arbetar i rätt riktning. Tillsammans med alla kulturaktörer på Tjörn fortsätter vi nu att utveckla vårt fina samarbete för att bli ännu bättre, säger Evike Sandor, chef för kultur- och fritidsförvaltningen och fortsätter:

– Den största utmaningen inför 2015 är att lösa pro-blemen med scenen i Saga kulturhus. Vi vill ju kunna fortsätta med olika arrangemang som konserter, teater och inte minst det populära Öppen scen. Just nu an-vänds Saga enbart som biograf eftersom själva scenen inte bedöms som säker att vistas på men arbetet med ett nytt kulturhus/ungdomens hus har inletts.

Kulturpolitiska mål Att Tjörns kommun satsar mycket på barn- och ung-domskultur är välkänt liksom att Nordiska Akvarellmu-seet, Sundsby säteri och Skulptur i Pilane lockar besö-kare från när och fjärran. Mindre känt är kommunens rika kulturhistoria, föreningslivets spännvidd och att

kultur också är näringsverksamhet. Detta och mycket annat synliggörs nu genom Tjörns kulturpolitiska strategi 2014–2025 som antogs vid kommunfullmäk-tiges junimöte. Arbetet med strategin har gjorts enligt cultural planning-modell med dialoger, workshops och samtal. I strategin slår man fast de kulturpolitiska målen för 2025:• Tjörn ska vara en av Sveriges mest attraktiva

kulturkommuner • kulturen på Tjörn ska leva året om • kultur ska utgöra en

självklar del av all kommunal planering och verksamhet.

– Dessa frågor berör alla och ska därför hanteras kommunöver-gripande. Att strategin siktar mot 2025 hänger ihop med att det är den tidshorisont kommunens översiktsplan blickar mot. En tioårsperiod anses också vara en rimligt överskådlig tidsrymd, säger Benita Nilsson, ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden

Barn- och ungdomsfestivalen Frivolt i början av augusti.

8Genom anläggningsbidrag har 8 föreningsdrivna anläggningar rustats upp under 2014.

20

21

Besöksrekordens sommarSommaren 2014 går till historien som en av de mest fantastiska, inte minst på grund av vädret, men även besöks- och evenemangsmässigt. Sundsby säteri firade 350 år och bjöd på flera jubileumsarrangemang. Det var dessutom 10 år sedan Tjörns kommun köpte säte-riet. Firandet inleddes med traditionellt 17 maj–firande som fick en extra finstämd avslutning med artis¬ten Stefan Andersson på scenen. Den 6 juni firades Sillens Dag på Klädesholmen som trots det för årets sommar lite ovanliga busvädret lockade minst lika många besö-kare som vanligt.

I början av juli var Nordisk Seglats på besök. Ham-nen i Skärhamn fylldes av vackra skutor från förr och på kajen vimlade de unga besättningarna från hela Norden med både Tjörnbor och tillresta. Öppna skepp, barnteater och livemusik på Bryggscenen lockade ut många, många i den gassande sommarsolen.

Årets Träbåtsfestival bjöd också på vackra båtar om än av annat slag. Träbåtsfestivalen är ett välbesökt och mycket omtyckt evenemang som i år lockade omkring 77 000 besökare.

Augusti månads numera traditionella barn- och ungdomsfestival Frivolt satte även den publikrekord i år. Många nöjda besökare kan konstateras och att kalla evenemanget för en succé är ingen överdrift. Två da-gar med akrobatik, cirkustrix, dans, musik, scenkonst, liveband, sol och skapande för alla.

Många ville uppleva Lars LerinAtt en varm och solig sommar normalt sett betyder färre museibesökare tycks inte vara något som konst-

nären och författaren Lars Lerins supportrar tar någon som helst hänsyn till. Hans konst och person berör på många plan och besökarna vallfärdade till Skärhamn för att njuta av verk av akvarellteknikens mästare. Med årets sommarutställning ”Kulisser” på Nordiska Ak-varellmuseet ordnade Lars Lerin ett besöksrekord med drygt 293 000 besökare under nio månader.

Kulturveckan – en nyhet som permanentasUnder en höstvecka i månadsskiftet september, okto-ber var det dags för premiären av Tjörns kulturvecka. Över hela kommunen visade föreningar, organisatio-ner och enskilda upp kultur i alla dess former. Det var verkligen ett brett spektra som bjöds; kulturhistoria, berättande, konst, hantverk, musik, foto, dans, teater, film och mycket mer. Nu blir kulturveckan ett årligt återkommande arrangemang.

– Syftet med kulturveckan är att öka kunskapen om kulturen och dess bredd. Samtidigt fick vi möjlighet att ge de olika verksamheterna och arrangörerna nya möjligheter till marknadsföring, berättar Evike Sandor, chef för kultur- och fritidsförvaltningen.

10 miljoner till föreningslivetUnder 2014 inleddes kommunens femåriga inves-teringsplan riktad till föreningar med egna anlägg-ningar. Två miljoner per år i fem år ska fördelas och den största delen av årets miljoner gick till Stiftelsen Tjörns ishall och till Rönnängs FF:s renovering av A-planen på Tuveslätt. Flera andra föreningar fick mindre bidrag till i första hand renoveringar. IFK Valla har

Komodo – trummor & teater under Kulturveckan 27 september–5 oktober.

21

22

7Nämnden har beslutat om 7 nya kvalitetsdeklarationer under 2014.

till exempel fått hjälp med en barack under tiden som en annan byggnad renoveras på anläggningen i Fjällebro.

– En kartläggning har visat att problemet är större än vad vi tidigare har trott, berättar Evike Sandor, chef på kultur- och fritidsför-valtningen.

Fem föreningar har valts ut. Förening-arna är IFK Valla, Skärhamns IK, Tjörns Ridklubb, Valsängs Ryttarförening samt Stiftelsen Tjörns Ishall. En genomlysning ska också göras för att ta reda på behovet hos var och en av de fem föreningarna. En oberoende konsult tillsätts för uppdraget. Upphandling av denne sker under tidig vår 2015.

– Vi är angelägna om att få detta klart så fort som möjligt.

För en del föreningar är administrationen en belast-ning. Därför har det skapats en halvtidstjänst som ska stötta med kanslitjänster och administration. Fören-ingarna får komma med förfrågningar om hjälp och bedömning görs från fall till fall. Utöver detta har också en samordnare för föreningsliv och anläggningar anställts

– Det blir allt svårare att få folk att jobba ideellt. Vår förhoppning är att vi med anläggningsstöd och hjälp med administration ska hjälpa våra föreningar att ta sig igenom det generationsskifte som nu pågår, säger Evike.

Varierat söndagsnöje lockade årskurs 3 och 4Golf och kultur ena dagen, basket och dans nästa. Varje söndag fanns det en ny aktivitet att testa. Ö-kids är en avgiftsfri kultur- och idrottsskola där barn i årskurs 3 och 4 har fått möjlighet att prova olika fritidsaktiviteter tio söndagar i rad under hösten. Konceptet utvecklades tillsam-mans med en testpatrull från årskurs 3 där önskemål och idéer togs fram gemen-samt. Ett knappt tiotal föreningar engage-

rade sig och intresset var stort även hos barnen:– Målet med Ö-kids är att barnen ska få prova på så

många olika idrotter och kulturaktiviteter som möjligt. Ett trettiotal barn har följts åt under hösten vilket är dubbelt så många som vi planerade för. Roliga bekym-mer att lösa, skrattar projektledare Åsa Jansson.

Guidad vandring i Säby under Vandringsledernas helg 12–13 april.

22

Kultur- och fritidsnämnden

23

Kultur- och fritidsnämndenNämndordförande Benita Nilsson (FP)Förvaltningschef Evike SandorOmsättning: 48 996 tkrBudgetavvikelse: 61 tkrÅrsarbetare: 49


Nämnden ska fortsätta arbetet med att rusta upp de föreningsdrivna anläggningarna.

Barn- och ungdomskulturprogrammet ska, genom dess handlingsplan, fortsätta att utvecklas, detta i samarbete mellan socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och Nordiska Akvarellmuseet.

Ej uppfyllt uppdrag är att minska skador med 50 procent.

30 %

1 %

5 %

19 %

18 %

27 %

Bibliotek

Förenings- och friluftsliv

Kultur och turism

AdministrationBarn- och ungdoms-verksamhet

ResultatKultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott för året på totalt +0,1 miljoner kronor.

Förvaltningsövergripande, Kultur, Saga, Bio och turismAnsvarsområdena Förvaltningsövergripande, Kul-tur, Saga och Bion redovisar alla positiva resultat. Överskotten förklaras av att intäkterna blev högre än förväntat, bland annat genom större försäljning av va-ror och entrébiljetter och i viss mån lägre interna och verksamhetsmässiga kostnader jämfört mot budget.Även turismen redovisar positivt resultat.

Bibliotek, Föreningsbidrag, Kultur- och fritids-centra, Anläggningar, Kulturskolan, Satsning Barn och UngaBibliotek, Föreningsbidrag, Kultur- och fritidscentra och Anläggningar redovisar negativa resultat. Under-skotten förklaras av att personal- och verksamhetskost-nader blivit högre än budgeterat. Även Kulturskolan och Satsning Barn och Unga redovisar underskott, vilket förklaras av högre verksamhetskostnader än budgeterat.

Badplatser och friluftslivBadplatser och friluftslivs negativa resultat beror på högre verksamhetskostnader än budgeterat, däremot redovisar Sundsby Säteri ett litet underskott mot bud-get.

Uppdrag

Uppdrag uppfyllt 6



23

Nämnd

24

Nya Tjörnbor välkomnasVi hälsar alla nya Tjörnbor, oavsett ursprung, varmt välkomna till Tjörn. Här ska det vara gott att leva för såväl gammal som för ung.

Det oroliga läget i världen med många väpnade konflikter och krig på flera platser har lett till de

största flyktingströmmarna vi sett sedan andra världs-kriget. Många kommer till Sverige och några kommer till Tjörn. I princip alla väljer att söka asyl, det vill säga permanent uppehållstillstånd, i Sverige, och de allra flesta blir också till slut svenska medborgare. En del av dessa blir kvar i vår kommun.

– Vi har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa och stödja de som kommer hit för att starta ett nytt liv, långt borta från krig och oroshärdar. Vi måste alla hjäl-pas åt för att få dem att känna sig välkomna i sitt nya land, menar socialchef Shujaat Noormohamed. Asylsökande på Tjörnbro Park Sedan 2011 hyr statliga Migrationsverket platser på Tjörnbro Park som ett tillfälligt boende för asylsökan-de flyktingar. Att anläggningen är tillfällig innebär att det exakta antalet boende varierar eftersom de asylsö-kande kommer och går.

När de asylsökande fått sitt uppehållstillstånd är det Arbetsförmedlingens ansvar att anvisa personerna en kommun att bo i. Detta kallas för kommunplacering, en process som kan ta allt från ett par månader upp till ett par år.

Barn i klassen Barn som är asylsökande i Sverige har enligt Skolla-gen rätt till förskola (3–5 år), förskoleklass (6 år) och grundskola (7–16 år). Det är staten som betalar. De asylsökande barnen har inte skolplikt men de allra flesta väljer att gå i skolan den tid de vistas på Tjörnbro Park. Sedan höstterminen förra året går elever från årskurs 1 till och med 9 i introduktionsklasser på Myggenäs skola, något som har fungerat mycket bra. Men efter-som avvisningsbesluten verkställs omedelbart förändras antalet barn också väldigt snabbt. Och samtidigt som några avvisas anländer nya grupper. Det är en verklig utmaning för skolans personal att anpassa undervis-ningen så den fungerar och blir meningsfull för alla.

– Så snart nya asylsökande barn anländer startar en kartläggning för att ta reda på viken skolbakgrund de har så de placeras i rätt grupp, berättar Lars Forsberg, lärare på Bleketskolan och den som arbetar med kart-läggningen.

Under höstterminen har det som mest varit 28 elever i introduktionsklasserna. Gruppen med 3–6-åringar har bestått av drygt tiotalet barn och har sin verksamhet i nära anslutning till boendet på Tjörnbro Park.

Ensamkommande flyktingbarn Förutom de asylsökande på Tjörnbro Park tar kommu-nen också emot anhöriginvandrande barn och ensam-

24

Socialnämnden

25

kommande flyktingbarn. Dessa barn har däremot skol-plikt. De äldre eleverna är placerade på Bleketskolan i två introduktionsklasser bestående av ett drygt tiotal elever. På Skärhamns skola finns en introduktionsklass för de yngre eleverna.

– De nyanlända barnen har blivit mycket väl mot-tagna på Bleketskolan. De är mycket ambitiösa och har lärt sig mycket svenska på kort tid. De flesta deltar både i introduktionsklassens intensivsvenska, och delvis i de ordinarie klassernas ämnen, säger Lars Forsberg. Nytt avtal ger fler Tjörnbor Tjörns kommun har sedan 2008 tagit emot ensam-kommande flyktingbarn i åldern 16 till 18 år. I höstas tecknades ett nytt avtal med Migrationsverket som gör att Tjörn nu kan ta emot både yngre och fler barn. Det innebär att det nu ges utrymme för totalt sjutton platser varav fyra är för de asylsökande och resterande för de som fått permanent uppehållstillstånd.

Nyanlända ungdomar som fått permanent uppehålls-tillstånd behöver ett boende tills Arbetsförmedlingen anvisar dem en kommun att flytta till. Det finns i Tjörns kommun sex stycken ”utslussningslägenheter” som är vikta för de ensamkommande ungdomarna som fått permanent uppehållstillstånd. Boendet för övriga som väntar på förslag om kommun har man löst på andra vis:

– De familjer som i dag är aktuella har fått tillfälliga boenden, bland annat i privat regi, säger socialchef Shujaat Noormohamed.

Det ska vara tryggt att åldras på TjörnEn trygg och smidig hemgång, utan ”glapp” i kommu-nikationerna och med eventuella temporära hjälpmedel på plats; så ska det vara när man kommer hem från en sjukhusvistelse. Därför startades i våras projektet Trygg Hemma som är en grupp bestående av utredande soci-alsekreterare, hemtjänsten, hemsjukvården och kom-munrehab. Så snart Trygg hemma-teamet får veta att en brukare som vistats på sjukhus är på väg hem hålls ett planeringsmöte. Vid mötet tittar vi på vilka insatser och hjälpmedel som behövs fram tills dess att det tas beslut om ordinarie hemtjänst. Projektet har slagit mycket väl ut och Trygg Hemma permanentas under 2015.

”Här ska man ha det riktigt gott!”Som ett led i Tjörns Äldreplan har det skett ett större förändringsarbete på Lilldals äldreboende i Kållekärr. Under hösten infördes samma driftsform på Lilldal som man så framgångsrikt använt sig av på Tubberöds-hus äldreboende – intraprenad. Här tar de boende aktivt del av verksamheten och är själva med och påverkar dagarnas innehåll, både på kort och lite längre sikt. Bland annat bildar boende och restaurangpersonal ett matråd för att tillsammans planera veckomenyerna. Strax innan jul invigdes också ett nytt café och den om-byggda restaurangen har blivit en central del i boendet.

– Vi vill göra äldreboendet till ett öppet hus dit anhö-riga och besökare också är välkomna att under triv-samma och okomplicerade former till exempel luncha med de boende. Och under den varma årstiden kan man ta med sig sin mat ut till trädgårdsmöblerna eftersom

Invigning av den nya restaurangen på Lilldals äldreboende.

25

26

2Antal äldreboenden som bedriver sin verksamhet som intraprenad.

restaurangen ligger i direkt anslutning till trädgården. Här ska man ha det riktigt gott! säger intraprenadchef Lilian Bohlin.

Ungdomarna mår allt sämreNågot som tyvärr inte alls är lika gott och trivsamt är alkohol- och narkotikasituationen på Tjörn. Tvärt om så är den fortsatt oroväckande, både för ungdomar och vuxna, och man ser dessutom att det tillkommit en yngre generation. Under året, främst under hösten, har personalen på Minimia märkt en kraftig tillströmning av ungdomar:

– Ungdomarna tycks må betydligt sämre psykiskt än tidigare. Deras psykiska ohälsa är ett bekymmer som uppmärksammats av alla som arbetar med ung-domar. Situationen över lag ställer krav på god och tät samverkan. Bland annat har vi under året inlett ett ökat samarbete mellan myndigheter, socialmedicinsk mottagning och boendestöd, säger socialchef Shujaat Noormohamed.

Samtidigt som stöd- och hjälpinsatserna för unga som mår dåligt ökar arbetas det också aktivt med ge personer med psykiskt funktionshinder ett större infly-tande över sin egen rehabilitering. Metoden kallas för Vård och stödsamordning – VSS – och har under året nyttjats framgångsrikt. I korthet innebär det att brukare med behov av större insatssamordning erbjuds en egen resursgrupp med vård- och stödsamordnare från både

kommunen och regionen. I gruppen ingår personer som brukaren själv väljer, ur både professionella och eventuella privata nätverk.

FramtidenAntalet äldre Tjörnbor ökar och i framtiden kommer troligen åldersgrupperna över 70 år att växa kraftigt medan övriga grupper i princip blir stabila. Detta stäl-ler speciella krav på Socialförvaltningens verksamhet och en av de viktigaste uppgifterna inför 2015 är, enligt socialchef Shujaat Noormohamed, att slutföra arbetet med den personal- och kompetensförsörjningsplan som inleddes under 2014.

– Vi måste till exempel säkerställa att vi använder den kompetens vi har på rätt sätt och på rätt plats i rätt tid. Vi måste bredda rekryteringen men också låta fler som önskar det jobba heltid, skapa utrymme för utveck-lings- och karriärmöjligheter och skapa engagemang hos både medarbetare och chefer. Vi behöver marknadsföra job-ben och utveckla vårt arbets-givarvarumärke. För detta krävs samverkan, nytänkande och innovation.

Kärleken är fri! Under ett par temadagar fick elever på Häggvallsskolan och Bleketskolan reflektera över detta på flera olika sätt.

26

Socialnämnden

27

SocialnämndenNämndordförande Reidun Lorentzon (KD)Förvaltningschef Shujaat NoormohamedOmsättning: 385 277 tkrBudgetavvikelse: -2 061 tkrÅrsarbetare: 488

50 %

6 %

1 %

6 %

7 %

7 %

23 %


Nämnden ska arbeta fram kvalitetsdeklarationer eller tjänstegarantier.Målet är uppfyllt eftersom befintliga kvalitetsde-klarationer har reviderats av förvaltningen i syfte att kvalitetssäkra såväl innehåll som uppföljning samt att ytterligare några har tillkommit.

I egenskap av beställare av måltider ska social-nämnden öka andelen ekologiskt och närprodu-cerade livsmedel som ska serveras.Andelen ekologiska livsmedel i beställda måltider har ökat från 11 procent till 26 procent 2014. Målet var 12 procent.

Ej uppfyllt uppdrag avser kommunövergripande arbete kring Cultural planning.

Kommunal hälso- och sjukvård

Äldreomsorg

Barn och familj

Vuxen och arbetsmarknad

AdministrationFunktionshinder

ResultatSocialnämnden redovisar ett underskott för året på totalt -2,1 miljoner kronor.

Individ- och familjeavdelningenIndivid- och familjeavdelningen (IFA) redovisar ett un-derskott på -8,6 miljoner kronor. Underskottet kommer sig främst av institutionsplaceringar av vuxna miss-brukare, behandlingsplaceringar av ungdomar samt externa konsulentstödda familjehem. Samtliga ärenden har gemensamt att det rör sig om en sammansatt svår problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa och social problematik.

Underskott har även uppstått gå grund av volymök-ning av biståndsbedömda timmar för hemtjänsten då vårdtyngden ökar hos de som bor hemma med om-sorgsinsatser.

Vård och äldreomsorgenVård och äldreomsorgen (VÄO) redovisar ett under-skott på -2,4 miljoner kronor. Underskottet grundar sig till största delen på en ökad arbetsbelastning i verksam-heterna. Hemtjänst i egen regi har inte kunnat bedrivas inom den timpeng som föreligger.

FörvaltningsgemensamtFörvaltningsgemensamt redovisar ett överskott på +8,9 miljoner kronor. För att väga upp årets ekonomiska läge så har förvaltningen valt att flytta fram vissa stra-tegiska utvecklingsfrågor till 2015.

Uppdrag

Uppdrag uppfyllt 9



Funktionsnedsatta deltar i forumteater.

27

Nämnd

28

Tjörn växer med miljön i fokusMer än 15 000 Tjörnbor ska bli ännu fler och samhället anpassas och planeras med det ökande antalet medborgare i åtanke. År 2014 blev också året då miljön sattes i fokus på flera sätt.

En av kommunens viktigaste uppgifter handlar om planering och utveckling av vårt samhälle. Det

finns också en politisk ambition att bli många fler än de 15 050 Tjörnbor vi var vid den senaste räkningen. Och ska vi växa måste det finnas bostäder. För att kunna tillgodose bostadsbehovet har vi helt enkelt frågat Tjörnborna hur och var de vill bo. Denna medbor-gardialog, tillsammans med statistikbearbetning och nulägesbeskrivningar, har sedan legat till grund för det bostadsförsörjningsprogram som arbetats fram. Programmet har behandlats i kommunstyrelsen och ska vidare för godkännande i kommunfullmäktige.

Under året har också flera detaljplaner antagits, bland annat detaljplanen för Malaga som medger cirka 100 lägenheter på området. Planen har under flera år vand-rat fram och tillbaka, upphävts av länsstyrelsen, varit uppe på regeringsnivå och vänt… I november kunde kommunfullmäktige anta Malagaplanen, ett beslut som dock har överklagats. I december vann även planen för Åstols skola laga kraft vilket betyder att fastigheten får göras om till bostäder med möjlighet till verksamhet och/eller kontor.

Det strategiska bostadsprogrammet är bara ett av flera viktiga pågående utvecklingsprojekt i kommu-nen. Ett underlag för småbåtshamnsplanering på Tjörn godkändes av kommunstyrelsen i maj 2014 och på

gemensamt initiativ från kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden har ett förslag till nytt kulturmiljöprogram tagits fram. Kulturmiljöprogram-met beskriver bland annat vilka kulturvärden som är viktiga att värna om i kommunen – vi pratar om Tjörn själ.

– Vilka förändringar tål landskapets natur- och kul-turvärden utan att förlora karaktär och attraktivitet? Det här är viktiga frågor att ställa sig i exempelvis hante-ringen av bygglovsärenden och i detaljplanearbetet, förklarar plan- och byggchef Maria Ågren.

Vid årsskiftet 2014/2015 gick Kulturmiljöprogram-met på extern remiss till Bohusläns Museum, Läns-styrelsen, Tjörns hembygdsförening och Naturskydds-föreningen. Beslut väntas tas vid Kommunfullmäktige i juni 2015.

Samhällsbyggnadsnämnden

Vy över Klädesholmen från Veberga i Rönnäng – karaktäristisk kulturmiljö på Tjörn.

2 537Antal ton hushållsavfall som Renova hämtade i Tjörns kommun 2014.

28

29

Förenklingar i plan- och bygglagenVid halvårsskiftet började de tidigare aviserade ändringarna i Plan- och bygglagen att gälla. Som en förenkling infördes bland annat möjligheten att uppföra en komplementbyggnad alternativt ett komplementbo-stadshus på 25 kvadratmeter utan bygglov. Det krävs dock att en bygganmälan görs innan byggstart.

– Sedan den nya PBL trädde i kraft 2011 har flera ändringar och tillägg kommit. Det innebär att lagen blivit mer svåröverskådlig vilket i sin tur ställer stora krav på tjänstemännen, säger Maria.

Gång- och cykelväg skapar säkerhet på längre sträckaI början av juli invigdes den efterlängtade gång- och cykelvägen mellan Röreviken och Myggenäs. Snittar och jordgubbar på klipporna vid skulpturen inledde högtidligheten som avhölls i strålande solsken. Bengt Rydhed, Trafikverkets ställföreträdande regionchef och Anders Wernesten, räddnings- och säkerhetsrådet på Tjörns ordförande, premiärcyklade och kunde ge den nya sträckan ”tummen upp”. För första gången kan nu gångtrafikanter och cyklister ta sig fram säkert och tryggt på en sammanhängande gång- och cykelväg från Utängsrondellen vid Skärhamn, hela vägen till Myg-genäs bussterminal, med anslutning vidare mot Mygge-näs centrum och mot Stenungsund. Projektet har till 50 procent finansierats med medel från Trafikverket. Vid bussterminalen har antalet p-platser på pendelparke-ringen dubbleras och flera cykelställ med tak har gjorts i ordning.

Dricksvattnet smakar gottFör ett år sedan byggdes Tolleby vattenverk ut och en ny reningsprocess inleddes i syfte att bland annat förbättra lukt och smak. Nu ser vi resultatet – ett gläd-jande sådant.

– Vi har under det gångna året kontinuerligt följt upp och dokumenterat dricksvattnets kvalitet. Vi ser tydligt att både lukt och smak har blivit betydligt bättre sedan den nya processen togs i drift, säger Mina Mafinejadasl, VA-ingenjör på Tekniska avdelningen. När ett klagomål på vatten eller avlopp kommer in till kommunen registreras detta i ett rapportsystem. Under perioden augusti 2012 till augusti 2013 registrerades 80 rapporter om dålig lukt, smak och missfärgning av vattnet. Under perioden september 2013 till september 2014 registrerades nio klagomål i systemet om samma sak. Det är en minskning med hela 90 procent.

Med miljön i fokus2014 blev också det år då flera miljöfrågor lyftes. En miljövision med lokala miljömål för Tjörns kommun sammanställdes och antogs av KF i september 2014. Man bedömer 8 av de totalt 16 nationella miljökvali-tetsmålen som särskilt relevanta för Tjörn, därför ska också dessa 8 prioriteras i det förvaltningsöverskri-dande arbetet med miljövisionen.

Under året har det varit stor aktivitet inom Avfalls-området på tekniska avdelningen. Under sommar och höst genomfördes ett matavfallsprojekt i samarbete med Miljöavdelningen för att säkerställa att matavfallet sorteras ut i enlighet med de kommunala föreskrifterna. Stort arbete har även lagts i arbetet med omstrukture-

Invigning av cykelvägen mellan Myggenäs korsväg och Röreviken.

29

30

ringen av Renova. Från 1 januari 2014 blev Renova uppdelat i två bolag, Renova AB och dotterbolaget Renova Miljö AB. Anledningen till förändringen var att åstadkomma ett bolag som lever upp till den lagstift-ning som numera gäller inom EU. Ägarkommunerna har genom det femåriga aktieägaravtalet direkttilldelat behandling av hushållsavfall genom förbränning, röt-ning och deponering till Renova AB. Flera kommuner, däribland Tjörns kommun har också direkttilldelat Renova AB att hantera andra uppdrag till exempel behandling av återvinningscentralens fraktioner, en så kallad tillkommande direkttilldelning. Renova Miljö ABs uppdrag är på den konkurrensutsatta marknaden. En stor del av deras kunder är verksamheter, men också kommuner där Renova Miljö AB vunnit insamlings-uppdrag som är fallet i Tjörns kommun. I med denna omstrukturering behöver kommunen ta en större roll som beställare för de direkttilldelade uppdragen. För-tydliganden har tagits fram för både direkttilldelningar och de tillkommande direkttilldelningarna.

30

Samhällsbyggnadsnämnden

Förvaltningen upphör Under året har det gjorts en utredning om att effektivi-sera organisationen kring samhällsbyggnadsfrågor. I höstas kom så beskedet om att Samhällsbyggnadsför-valtningen upphör för att istället bli en sektor i kom-munstyrelsen.

31

SamhällsbyggnadsnämndenNämndordförande Karl-Erik Persson (M) t o m 2014-03-26Björn Möller (M) fr o m 2014-03-27Förvaltningschef Kristina ChrisianssonOmsättning: 121 689 tkrBudgetavvikelse: 5 336 tkrÅrsarbetare: 58


Nämnden ska fortsätta arbeta med att ta fram kvalitetsdeklarationer.Förvaltningen har under 2014 tagit fram 7 nya kvali-tetsdeklarationer. Målet var 10 kvalitetsdeklarationer.

Nämnden ska på uppdrag av kommunstyrelsen uppdatera inaktuella detaljplaner. Uppdraget är delvis uppfyllt. Detaljplanen för centrala Skärhamn blev inte startad. Den startas under 2015.

Det mellankommunala samarbetet kring VA-frågor ska prioriteras.Förvaltningen har ökat samverkan med Stenungsund och Kungälv inom VA-området. Förvaltningen har medverkat till att få fram intentionsavtal om köp av dricksvatten.

En utredning om kollektivtrafiken är ej genomförd.

45 %

7 %

2 %3 %

4 %

6 %

6 %

6 %

14 %

7 %

Miljöavdelning

Tekniska avdelningen

Bostadsanpassning

Byggavdelning

Utredningar/projekt

Planavdelning

ResultatSamhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på totalt +5,3 miljoner kronor.

Nämnd, stabNämnden har ett överskott på +0,1 miljoner kronor. Stabens överskott uppgår till +3,2 miljoner kronor. Innan trafikutredningarna kunde starta har man inväntat att detaljplanerna i Skärhamn skulle antas. Konsult-kostnaderna har därför blivit lägre än budgeterat.

Miljöavdelningen Miljöavdelningen har ett överskott på +0,3 miljoner kronor. Bemanning har under året varit något lägre än budgeterat, vilket har resulterat i lägre kostnader men också lägre intäkter än budgeterat.

Plan- och byggavdelningen Plan- och byggavdelningen har ett totalt överskott på +1,1 miljoner kronor. Byggavdelningen har ett under-skott på grund av lägre intäkter än budgeterat, vilket beror på mängden och storleken av bygglovsansök-ningarna. Planavdelningen har ett överskott då man under året har kunnat fakturera flertalet detaljplaner. Bostadsanpassningen har ett överskott. Det har varit ett flertal ärenden av mindre karaktär. Däremot har de stora kostsamma ärendena uteblivit under året.

Tekniska avdelningenTekniska avdelningen har ett överskott på +1,8 mil-joner kronor. Under året har stora omorganisationer gjorts i och med övertagandet av verksamheten från Tjörns Miljö AB. Utvecklingsarbetet med digitalisering av kartorna har inte fortskridit som planerat, vilket resulterat i lägre kostnader. Drift av gata och natur har ett överskott till följd av både högre intäkter och lägre kostnader.

Avfallshanteringen redovisar ett underskott för året på -0,5 miljoner kronor. Underskottet beror på att av-fallsmängderna på kommunens åtevinningscentral har ökat betydligt under året, vilket har resulterat i ökade kostnader för transport och behandling av avfallet.

Vatten- och avloppsverksamheten har ett underskott på -0,7 miljoner kronor. Anledningen till underskott är att det inkommit färre anslut-ningsavgifter under året jämfört med budget. Detta beror på att detaljplaner har överklagats och därmed försenats.

Uppdrag Uppdrag uppfyllt 5



Stab

Nämnd

Vatten och avlopp

Avfall

31

32

33

Kajakpaddling vid Tången, Myggenäs.

34

Finansiell analys av kommunen, resultaträkning

Tjörns kommun redovisar ett positivt resultat på +24,5 miljoner kronor. Det är en resultatförsämring jämfört med 2013 på -8,5 miljoner kronor, då resultatet blev+33,0 miljoner kronor. Mot budget 2014 där resultatet var +7,4 miljoner kronor är det däremot en resultatför-bättring på +17,1 miljoner kronor. Främsta orsakerna till att årets resultat blivit bättre än budgeterat är +5,3 miljoner kronor i nämndernas verksamheter. Centrala poster inom verksamhetens nettokostnader redovisar ett överskott på +3,0 miljoner kronor. Främsta an-ledningen till detta är ett överskott på +6,3 miljoner kronor avseende driftkonsekvenser som inte fallit ut under året eftersom vissa investeringar har försenats. Lägre räntekostnader ger ett överskott på +6,6 miljoner kronor som en följd av dessa förseningar samt ett lägre ränteläge gentemot budget.

Kommunens intäkterKommunens intäkter, där skatteintäkterna är den i sär-klass största med en andel på cirka 76,2 procent. Det är något högre jämfört med 2013 då andelen var 74,3 pro-cent. Andelen för verksamhetens intäkter 22,3 procent är något lägre jämfört med förra årets 24 procent.

Kommunens kostnaderKommunens kostnader, där personalkostnaderna har den största andelen på cirka 55 procent. Det är små för-ändringar mellan kostnadsslagen jämfört med 2013.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

mkr

3,62,2

6,3

24,026,5

17,2

33,0

24,5

Bidrag

SkatteintäkterTaxor och avgifter

76,2 %

4,6 %

12,0 %

5,7 %

1,5 %

Övriga intäkter-Finansiella intäkter

Kostnader Mkr ProcentPersonalkostnader -511,3 54,7Lokal- och fastighetskostnader -85,0 9,1Bidrag -27,8 3,1Köpta tjänster -192,8 20,6Övriga kostnader -83,4 8,9Avskrivningar -27,2 2,9Finansiella kostnader -6,4 0,7Summa -933,9 100,0

Intäkter Mkr ProcentTaxor och avgifter 115,1 12,0Bidrag 55,0 5,7Övriga intäkter 43,9 4,6Finansiella intäkter 14,0 1,5Skatteintäkter 730,4 76,2Summa 958,4 100,0

54,7 %

2,9 %0,7 %

8,9 %

20,6 %

3,1 %

9,1 %

Lokal- och fastighets-kostnader

Personalkostnader

Övriga kostnader

BidragAvskrivningar

Finansiella kostnaderKöpta tjänster

Årets resultat

Förvaltningsberättelse

35

Förändringar av kostnader och intäkterVerksamhetens intäkter uppgår till 211,4 miljoner kro-nor exklusive jämförelsestörande poster (2,6 miljoner kronor). Det är 3,7 miljoner kronor högre än föregå-ende år (207,7 miljoner kronor exklusive jämförelse-störande poster 16,3 miljoner kronor samt bokförda intäkter avseende oljesanering 29,8 miljoner kronor).Förändringen mellan 2013 och 2014 blev +1,8 procent.

Verksamhetens kostnader uppgår till 900,3 miljoner kronor. Det är en ökning med 39,9 miljoner kronor jämfört med föregående år (860,4 miljoner kronor ex-klusive bokförda kostnader avseende oljesanering 29,6 miljoner kronor). Förändringen mellan 2013 och 2014 blev +4,6 procent.

Kommunens nettokostnad innan avskrivningar blev 688,9 miljoner kronor exklusive jämförelsestörande poster (652,7 miljoner kronor 2013 exklusive jämfö-relsestörande poster). Nettokostnaden ökar med 5,5 procent mellan 2013 och 2014.

NettokostnadsandelenNettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Nettokostnads-andelen bör inte överstiga 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag för att kunna generera ett överskott som motsvarar god ekonomisk hushållning. Netto-kostnadsandelen inklusive avskrivning och exklusive jämförelsestörande poster blev 98 procent 2014 och är därmed oförändrad jämfört med 2013. Lägger man till finansnettot som är +7,6 miljoner kronor 2014 så blir nettokostnadsandelen 97 procent och oförändrad jämfört med 2013.

BudgetavräkningMkr Resultat BudgetNettokostnader före avskrivning -686,3 -694,6Avskrivningar -27,2 -31,0Verksamhetens nettokostnader -713,5 -725,6Skatteintäkter och generella statsbidrag 730,4 734,0Finansiella intäkter 14,0 12,0Finansiella kostnader -6,4 -13,0Årets resultat +24,5 +7,4

AvskrivningarAvskrivningarna för året redovisas till 27,2 miljoner kronor mot budgeterat 31,0 miljoner kronor. Minsk-ningen beror på att utfallet av utförda investeringar 2013 blev lägre än prognostiserat. Jämfört med 2013 års utfall har avskrivningarna ökat från 26,2 miljonerkronor till 27,2 miljoner kronor, en ökning med 1,0 miljoner kronor eller 3,8 procent.

Skatteintäkter och statsbidrag/utjämningÅrets skatteintäkter blev 730,4 miljoner kronor (budget 734,0 miljoner kronor). Det är en ökning mot föregå-

Nettokostnadsandel exklusive finansnetto

0102030405060708090

100110

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

%

mkr

98 98 98101 10296 97

100

Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar

ende år på 38,1 miljoner kronor eller cirka 5,5 procent. Ökningstakten har under de senaste åren varierat mel-lan 1–5 procent.

Tjörns kommuns skattesats är 21,21 procent och kommunen fick in 679,8 miljoner kronor i egna skat-teintäkter. Slutavräkningar för 2014 och 2013 är -1,5 miljoner kronor.

Inkomstutjämningen utjämnar skatteintäkterna mel-lan kommunerna i landet. Skillnaden mellan de egna beskattningsbara inkomsterna och ett skatteutjäm-ningsunderlag på 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet blir inkomstutjämningsbidraget. Ett fåtal kommuner överstiger 115 procent av den ge-nomsnittliga skattekraften och får bidraga till systemet. Tjörns kommun fick 37,8 miljoner kronor i inkomst-utjämning samt 33,4 miljoner kronor i fastighetsavgift samt ett bidrag från systemet via regleringsavgiften och strukturbidrag med 5,1 miljoner kronor.

Kostnadsutjämningen utjämnar kostnader mellan kommunerna som bygger på strukturella skillnader. Kostnadsutjämningen bygger på en standardkostnad. Dels kan det vara att behovet av kommunal verksamhet

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

679,0716,1

577,7 614,4631,2 622,1 646,7

675,0

36

* I kyrkoavgiften ingår 0,03 kronor som betalas in till stiftet.

Skatt (kr)

Därav församling Totalt Kommun Landsting Begravnings- avgift Kyrkoavgift *

Valla 33,82 21,21 11,13 0,22 1,26

Stenkyrka 33,82 21,21 11,13 0,22 1,26

Rönnäng 33,82 21,21 11,13 0,22 1,26

Klövedal 33,82 21,21 11,13 0,22 1,26

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

692,3730,4

586,7 609,9 621,3646,1

mkr

669,4 671,0

Skatteintäkter och statsbidrag/utjämning

är olika, till exempel kan det finnas ett större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Dels kan en glesbygdskommun behöva ha färre elever per lärare och högre utgifter för skolskjutsar. Systemet kompenserar inte om en kommun väljer att ha en högre servicegrad eller om verksamheten sköts effektivare än andra. Tjörns kommun har en gynnsam struktur och betalade in -32,5 miljoner kronor till kostnadsutjäm-ningen.

Till LSS-utjämningen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som är ett eget system får Tjörn +6,8 miljoner kronor.

Finansiella intäkter och kostnaderBudgeterade finansiella intäkter är 12 miljoner kronor och utfallet blev 14,0 miljoner kronor. Finansiella intäkter på 14,0 miljoner kronor består i huvudsak av utdelning från Tjörns Kommunala Förvaltnings AB på 12,0 miljoner kronor som beslutats om på bolags-stämman i juni. Borgensavgifter från bolagen blev 1,1 miljoner kronor. Övrigt är ränteintäkter på tillgodoha-vanden 0,9 miljoner kronor.

Budgeterade finansiella kostnader är 13 miljoner kro-ner och utfallet blev 6,4 miljoner kronor. Finansiella kostnader på 6,4 miljoner kronor består av räntekost-nader på lån och krediter. Räntekostnad på pensions-skulden är 0,7 miljoner kronor och räntekostnader på lån 5,1 miljoner kronor. Utnyttjad kredit under året belastar resultatet med 0,6 miljoner kronor.

Kommunens upplåning samt avstämning mot finanspolicyn Långfristig låneskuld är 190 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med årsskiftet på 30 miljoner kronor. Budgeterad ökning av lånevolymen var 143,1 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 5,11 år och den genomsnittliga räntan på balansdagen är 2,59 procent. Kommunen har 8 ränteswapar på totalt 155 miljoner kronor. Marknadsvärdet på ränteswapar är -18,9 miljoner kronor. Marknadsvärdet bör ställas i relation till vad ett fasträntelån med motsvarande löptid kostat vid samma period som ränteswaparna upptogs. Undervärde är den kostnad som skulle uppstå om av-talet avslutas i förtid. Om fasträntelån avslutas i förtid erläggs ränteskillnadsersättning.

Räntebindningen inklusive ränteswapar förfaller inom 1 år med 35 miljoner kronor, inom 3–4 år med 10 miljoner kronor, inom 5–6 år med 30 miljoner kronor, inom 6–7 år med 105 miljoner kronor, inom 7–8 år med 10 miljoner kronor. Sammanlagt är beloppet 190 miljoner kronor. Kommunens risk minimeras med lång räntebindningstid vilket leder till stabila planeringsför-utsättningar. Ökning eller minskning av räntenivåer på kort sikt får litet genomslag på kommunen.

Avstämning mot finanspolicyn: ”Två långivare bör eftersträvas”, kommunen har två långivare, Kommuninvest och Handelsbanken. ”Enskild långivare bör inte representera mer än 60 procent av total skuldportfölj med undantag från Kom-muninvest.” Kommuninvest har 63 procent.”Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors”. Endast ränteswapar används.”Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldport-följen ska inte understiga ett år och inte överstiga tio år.” Kommunen har 5,11 år som genomsnittlig ränte-bindning.”Den genomsnittliga kapitalbindningstiden regleras ej”. Kapitalbindningstiden är 1,35 år.”Förfalloprofilen i kapitalbindningen regleras ej”. 63 procent förfaller inom närmaste 12-månaders period.


37

De större avvikelserna ligger inom kommunsty-relsen, samhällsbyggnadsnämnden samt soci-alnämnden. Dessa avvikelser kommenteras här i en mer sammanfattande form och vidare mer detaljerat under respektive nämndredovisning. Även en del av de kommunövergripande poster-na har större avvikelser vilket kommenteras här.

KommunstyrelsenKommunstyrelsens verksamhet redovisar ett överskott på totalt +1,1 miljoner kronor, varav den politiska verk-samheten står för ett överskott på +0,7 miljoner kronor.

Kommungemensam verksamhet redovisar ett över-skott på +1,9 miljoner kronorÖverskottet beror på att budget för gamla detaljplaner, Ung Kraft och Intraprenad Tubberödshus ej utnyttjats fullt ut. Terra et Mare beslöt också att ej debitera årsav-giften 2014.

SamhällsbyggnadsnämndenSamhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på totalt +5,3 miljoner kronor.

Stabens överskott uppgår till +3,2 miljoner kronor. Innan trafikutredningarna kunde starta har man inväntat

att detaljplanerna i Skärhamn skulle antas. Konsult-kostnaderna har därför blivit lägre än budgeterat.

Plan- och byggavdelningen har ett totalt överskott på +1,1 miljoner kronor. Byggavdelningen har ett underskott på grund av lägre intäkter än budgeterat, vilket beror på mängden och storleken av bygglovsan-sökningarna. Plan har ett överskott då man under året har kunnat fakturera flertalet detaljplaner. Bostadsan-passningen har ett överskott. Vilket beror på att det varit ett flertal ärenden av mindre karaktär, däremot har de stora kostsamma ärendena uteblivit under året.

Tekniska avdelningen har ett överskott på +1,8 miljoner kronor. Under året har stora omorganisationer gjorts i och med övertagandet av verksamheten från Tjörns Miljö AB. Utvecklingsarbetet med digitalise-ring av kartorna har inte fortskridit som planerat, vilket resulterat i lägre kostnader. Drift av gata och natur har ett överskott till följd av både högre intäkter och lägre kostnader. Avfallshanteringen redovisar ett underskott för året på -0,5 miljoner kronor. Underskottet beror på att avfallsmängderna har ökat betydligt under året, vilket har resulterat i ökade kostnader för transport och behandling av avfallet.

Vatten- och avloppsverksamheten har ett underskott på -0,7 miljoner kronor. Anledningen till underskott är

Driftredovisning och ekonomisk analys av nämndernas verksamhetTkr Intäkter Kostnader Resultat Budget Avvikelse

Kommunfullmäktige 610 -3 111 -2 501 3 350 849Kommunstyrelsen 29 832 -102 277 -72 445 73 545 1 100Samhällsbyggnadsnämnd 97 995 -121 689 -23 694 29 030 5 336Kultur- och fritidsnämnd 4 137 -48 996 -44 859 44 920 61Barn- och utbildningsnämnd 43 111 -352 796 -309 685 309 637 -48Socialnämnd 120 785 -385 277 -264 492 262 431 -2 061Förvaltningsfastigheter 24 732 -22 514 2 218 -2 200 18Summa nämndverksamhet 321 202 -1 036 660 -715 458 720 713 5 255

Pensionsutbetalning -15 485 -15 485 15 100 -385Fastighets-/tomtförsäljning 2 466 2 466 2 466Driftskonsekv. investeringar 6 282 6 282Hyresreduktion TBAB 3 386 3 386 -5 000 -1 614Semesterlöneskuld -2 845 -2 845 1 500 -1 345Övriga poster 12 -3 138 -3 126 -3 126Summa verksamhet 327 066 -1 058 128 -731 062 738 595 7 533

Finansiering 44 770 44 770 -44 000 770

Total nettokostnad kommunen 371 836 -1 058 128 -686 292 694 595 8 303

38

att det inkommit färre anslutningsavgifter under året jämfört med budget. Detta beror på att detaljplaner har överklagats och därmed försenats.

SocialnämndenSocialnämnden redovisar ett underskott för året på totalt -2,1 miljoner kronor.

Individ- och familjeavdelningen (IFA) redovisar ett un-derskott på -8,6 miljoner kronor. Underskottet kommer sig främst av institutionsplaceringar av vuxna miss-brukare, behandlingsplaceringar av ungdomar samt externa konsulentstödda familjehem. Samtliga ärenden har gemensamt att det rör sig om en sammansatt svår problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa och social problematik. Vård och äldreomsorgen (VÄO) redovisar ett under-skott på -2,4 miljoner kronor. Underskottet grundar sig till största delen på en ökad arbetsbelastning i verksam-heterna. Hemtjänst i egen regi har inte kunnat bedrivas inom den timpeng som föreligger. Förvaltningsgemensamt redovisar ett överskott på +8,9 miljoner kronor. För att väga upp årets ekonomiska läge så har förvaltningen valt att flytta fram vissa stra-tegiska utvecklingsfrågor till 2015.

Kommunövergripande poster Kommunövergripande poster är bland annat pensions-utbetalningar, reavinster på fastighets- och tomtförsälj-ningar, driftkonsekvenser av investeringar, hyresre-duktion från Tjörns Bostads AB avseende kommunala lokaler, förändring av semesterlöneskuld samt finansie-ring (avskrivning och ränta).

Budgeten var på totalt 17,9 miljoner kronor och det blev en positiv avvikelse på + 2,3 miljoner kronor. Pen-sionsutbetalningar var budgeterade till 15,1 miljoner kronor och utfallet blev 15,5 miljoner kronor vilket ger ett underskott på -0,4 miljoner kronor.

Fastighets- och tomtförsäljningar är genomförda med en reavinst på 2,5 miljoner kronor. Reavinsterna har framförallt uppstått vid försäljning av tomter på Nordviksberg.

Driftkonsekvenser av investeringar var budgeterade på helår till 12,7 miljoner kronor innan ramjustering för färdigställda investeringar. 6,3 miljoner kronor av dessa är ej utfördelade. Tidsförskjutningar av vissa investeringsprojekt är orsaken till detta.

Återbetalning från Tjörns Bostads AB beroende på ränteutvecklingen når inte upp till budgeterat belopp beroende på att räntenivån var något högre än budge-terat.

Förändringen av semesterlöneskulden var beräknad att öka med 1,5 miljoner kronor. Ökningen blev 2,8 miljoner kronor. Det ger en negativ budgetavvikelse på 1,3 miljoner kronor.

Kostnader under övriga poster (3,1 miljoner kronor) består framförallt av underskott avseende personalom-kostnader 2,3 miljoner kronor samt en personalomställ-ningskostnad på 0,3 miljoner kronor.

Posten finansiering med en budget på 44,0 miljoner kronor redovisar ett utfall på 44,8 miljoner kronor. Det ger en positiv budgetavvikelse på 0,8 miljoner kronor. Finansiering avser avskrivning och räntekostnader som belastar verksamheterna och som lyfts av för att läggas tillbaka som en extern kostnad i resultaträkningen.


39

Lars Lerins utställning på Nordiska Akvarellmuseet blev en publiksuccé.

40

InvesteringarKommunens investeringar är budgeterade till 174,9 miljoner kronor och utförda investeringar blev 118 miljoner kronor. Skattefinansierade investeringar är utförda med 31,2 miljoner kronor jämfört med budget på 50,9 miljoner kronor.

Avgiftsfinansierade investeringar (vatten och avlopp samt renhållning) är utförda med 86,8 miljoner kronor jämfört med budget 124 miljoner kronor.

Utförda skattefinansierade investeringarIT-utrustning och system, inventarier till bland annat skolor och äldreomsorg, utrustning för säkerhet och räddningstjänst mm är investeringar som genomförts under 2014.

Fastighetsinvesteringar består av ny-, om- och tillbyggnad för kommunägda fastigheter samt mark-anläggningar. Investeringar är främst ombyggnad av Lilldals älderboende samt ombyggnad gång- och cy-kelbro i Häggvall. 3,7 miljoner kronor i statligt investe-ringsbidrag har erhållits för gång- och cykelväg mellan Myggenäs och Röreviken. Markinköp har också utförts med 2,7 miljoner kronor.

Utförda avgiftsfinansierade investeringarOm- och utbyggnad av Höviksnäs reningsverk har ett utfall på 27,2 miljoner kronor. Ny- och ombyggnad av Ängholmens reningsverk har ett utfall på 24,9 miljoner kronor. När Ängholmens reningsverk är klart ska det kunna ta emot avlopp från både från Skärhamn och Sunna. När Skärhamns reningsverk inte längre behövs kan området Dunkavlemyren projekteras för bostäder. Vatten och avlopp-utbyggnad i Södra hamnen, Skär-hamn, har kostat 6,2 miljoner kronor. Utbyggnad av Hövik etapp 1 och 3 har tillsammans kostat 5,1 miljoner kronor. Vatten och avlopp Röreviken–Myggenäs pen-delparkering har kostat 5,7 miljoner kronor under 2014.

Investeringar, mkr Utfall Budget

Vatten och avlopp 86,6 120,0

Gator, trafik, natur 11,2 9,9

Renhållning 0,2 4,0

Övrigt (IT, inventarier, lokalombyggnader mm) 20,0 41,0

Summa investeringar 118,0 174,9

Utförda skattefinansierade investeringar, mkr UtfallIT/ADB-utrustning 5,1

Gemensam investeringsanskaffning 1,1

Ombyggnad Lilldals äldreboende 6,0

Upprustning badplatser, vandringsleder 0,6

Inköp offentlig konst 0,5

Inventarier barn- och utbildningsförvaltning 1,5

Inventarier socialförvaltning 0,7

Markinköp 2,7

Inköp Räddningstjänsten 0,7

Gång- och cykelväg Myggenäs–Röreviken 6,3

Ombyggnad gång- och cykelbro, Häggvall 2,5

Lekplatser Rönnäng, Myggenäs, Höviksnäs 1,1

Övrigt 2,4

Summa skattefinansierade investeringar 31,2

Utförda avgiftsfinansierade investeringar, mkr UtfallHöviksnäs avloppsreningsverk 27,2

Ombyggnad Ängholmens avloppsreningsverk etapp 1 4,9

Ombyggnad Ängholmens avloppsreningsverk etapp 2A 6,5

Ombyggnad Ängholmens avloppsreningsverk etapp 2B 11,8

Ombyggnad Ängholmens avloppsreningsverk etapp 2C 1,7

VA Södra hamnen, Skärhamn 6,2

VA Röreviken–Myggenäs pendelparkering 5,7

VA Hövik 5:1 Etapp 1 och 3 5,1

Gamla Häggvall–Röreviken 4,0

VA-ledningar Stansvik 2,4

VA Klövedal–Bö 1,3

Röreviken 0,7

Övrigt 9,3

Summa avgiftsfinansierade investeringar 86,8

Finansiell analys av kommunen, balansräkning

Självfinansieringsgrad av investeringarMåttet självfinansieringsgrad anger hur stor del av årets investeringar (118 miljoner kronor) som finansierats med egna medel från resultaträkningen (51,7 miljoner kronor) det vill säga redovisat resultat på 24,5 miljoner kronor plus avskrivningar på 27,2 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden 2014 blev cirka 44 procent mot cirka 67 procent 2013. Budgeterad självfinansie-ringsgrad 2014 var 23 procent.

Kommunforskning i Väst påtalar kommunens låga självfinansieringsgrad. Till stor del beror det på att kommunen har haft och kommer några år framåt fortsatt att ha en stor andel vatten- och avloppsinves-teringar. Enskilda år är det därför svårt att uppnå full

självfinansieringsgrad. Vatten- och avloppsverksamhe-ten har en egen resultat- och balansräkning. Finansie-ringen av investeringarna sker med anläggningsavgifter och brukningsavgifter via taxan.


41

BorgensåtagandeBorgensåtagandena ökar från cirka 634 miljoner kronor till cirka 650 miljoner kronor mellan 2013 och 2014. Det är en ökning med 16 miljoner kronor eller 2,5 procent. Ökningen beror på ökad borgen för Tjörns Bo-stads AB (20 miljoner kronor). Av det totala borgenså-tagandet på 650 miljoner kronor är 503 miljoner kronor (78 procent) till Tjörns Bostads AB, 54 miljoner kronor (8 procent) till bostadsrättsföreningar, 42 miljoner kronor (6 procent) till Tjörns Kommunala Förvaltnings AB, 40 miljoner kronor (6 procent) till Tjörns hamnar AB samt cirka 11 miljoner kronor (2 procent) till stif-telser och föreningar, Egna hem samt Renova.

Ansvarsförbindelse för pensionsåtagandeAnsvarsförbindelsen avseende kommunens pensionså-tagande har minskat med 13,5 miljoner kronor under året från 364,5 miljoner kronor till 351,0 miljoner kronor.

Pensionsskulden definieras som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa.

Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelserTjörns kommun har inga fastställda föreskrifter om förvaltning av pensionsmedel. Pensionsmedel avser tillgångar som enligt särskilda beslut förvaltas för att i framtiden användas för utbetalning av pensioner. Avsättningar i balansräkningen är 60,6 miljoner kronor

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

mkr364 351

303 303304 314334 338

Ansvarsförbindelse för pensionsåtagande

0

100

200

300

400

500

600

700

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

mkr633,7 650,3

269,6

513,0554,0

590,9 610,6635,0

Borgensåtagande

0

25

50

75

100

125

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Nettoinvesteringar Egna medel

mkr

2013 2014

Nettoinvesteringar varav finansierade med egna medel

32,7

19,4

39,5

23,1

36,1 46

,2

* Varav va-investeringar, mkr: 2014: 86,6 2012: 90,5 2010: 48,5 2008: 13,0 2013: 72,2 2011: 48,8 2009: 42,6 2007: 8,0

32,8

* 46,7

*

80,8

*

85,6

*

117,

7*

118

*

104,

8*

88,0

*

59,2

51,7

ExploateringUnder året har gata, vatten och avlopp färdigställts för den första etappen i den kommunala delen av detalj-plan Hövik 5:1 i Höviksnäs. Åtta stycken bostads-tomter har därmed kunnat erbjudas till dem som står i kommunens tomtkö. Arbetet med att färdigställa etapp två i samma detaljplan har påbörjats under 2015. Utö-ver de åtta tomterna möjliggörs totalt cirka 90 stycken bostadslägenheter i flerbostadshus inom området.

Vid Nordviksgärde pågår försäljningen av bostads-tomter. Tre tomter såldes under året. Arbete pågår med att iordningställa områdets sista etapp där kommunen har sju stycken tomter.

Kommunen har under året förvärvat cirka 14 hektar mark, exklusive tillhörande vattenområde, i Rönnäng. Marken kan i framtiden användas för tätortsutveckling i olika former och rekreationsområde.

Exploatering, mkr Utfall Budget

Exploateringsprojekt, utgifter 2,1 15,4

Exploateringsprojekt, inkomster -4,2 -5,6

Summa exploatering -2,1 9,8

42

och ansvarsförbindelsen är 351,0 miljoner kronor in-klusive särskild löneskatt. Kommunen har inga finan-siella placeringar avseende pensionsmedel. Återlånade medel i kommunen är 100 procent. Från föregående år har avsättningen ökat med 7,0 miljoner kronor och ansvarsförbindelsen har minskat med 13,5 miljoner kronor. AvsättningarÖvriga avsättningar har ökat med 0,7 miljoner kronor mellan 2013 och 2014 från 14,5 miljoner kronor till 15,2 miljoner kronor. Avsättningar som gjorts tidigare på 14,5 miljoner kronor avser återställande av deponin på Heås 9,3 miljoner kronor, avsättning för förbättrad korsutformning i Vallhamnskrysset på 4,7 miljoner kronor samt avsättning avseende befarat skadestånd i ett tvistemål på 0,5 miljoner kronor.

Under året har avsättningen avseende befarat ska-destånd i tvistemål återförts med 0,5 miljoner kro-nor. Ny avsättning för medfinansiering av E20 inom Göteborgsregionen,GR, har gjorts på 1,1 miljoner kronor, och avsättningen för deponin på Heås har upp-räknats med 0,1 miljoner kronor. SoliditetSoliditeten är det viktigaste måttet på kommunens eko-nomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatför-sämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsför-mågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas föränd-ring och graden av lånefinansiering. För 2014 uppgår soliditeten till 38 procent jämfört med 39 procent 2013. Lägger man till ansvarsförbindelsen för pensionsskul-den på cirka 351 miljoner kronor sjunker soliditeten till -2 procent.

LikviditetKassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Nyckeltalet visar summa kortfristiga fordringar och likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.Mellan 2013 och 2014 har kassalikviditeten minskat till 68 procent från 77 procent. Det innebär att betal-ningsförmågan på kort sikt har försämrats. Det som framförallt påverkat nyckeltalet är att korta skulder har ökat från 132,9 miljoner kronor till 148,9 miljoner kronor.

BalanskravetGod ekonomisk hushållningKommunallagen anger att kommuner och landsting ska vara välskötta och att de ska sköta sina ekonomier på ett ansvarsfullt sätt. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. En väl balanserad ekonomi är grunden för en bra verksamhet. Dagens generationer bör inte förbruka mer resurser än det som finns att tillgå och därigenom äventyra kommande

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Soliditet

procent

39 38

29

41 42 43

35 34

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse

-25

-20

-15

-10

-5

02007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

procent

-7

-2

-21

-13

-15

-21

-10

-8

Balanskravsutredning mkr Årets resultat 24,5Samtliga realisationsvinster -0,3Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0Orealiserade förluster i värdepapper 0Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0Årets resultat efter balanskravsjusteringar 24,2Medel till resultatutjämningsreserv 0Medel från resultatutjämningsreserv 0Årets balanskravsresultat 24,2

generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. God ekonomisk hushållning enligt lagen innebär

bland annat att det ska finnas finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten samt att dessa mål efterlevs, följs upp och utvärderas under året och i bokslutet.

I kommunen sker avstämning av resultatet gentemot budget och uppdrag fem gånger under året. Två delårs-bokslut görs, per april och per augusti. Uppföljningarna noteras och delårsboksluten beslutas i kommunfull-mäktige.


43

Ekonomiska nyckeltal för sju år, Tjörns kommun

2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008Resultat, mkr

Årets resultat 24,5 33,0 17,2 26,5 24,0 6,3 2,2Verksamhetens intäkter 214,0 253,8 291,0 195,7 190,8 183,3 227,8Verksamhetens kostnader -900,3 -890,0 -925,4 -822,7 -795,2 -797,7 -825,0Verksamhetens nettokostnad exkl avskrivningar -686,3 -636,2 -634,4 -627,0 -604,4 -614,4 -597,2Avskrivningar -27,2 -26,2 -22,3 -19,7 -17,7 -16,8 -17,2Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivningar -713,5 -662,4 -656,7 -646,7 -622,1 -631,2 -614,4Förändring nettokostnad inklusive avskrivningar 0,8 % 0,9 % 1,5 % 3,9 % -1,4 % 2,7 % 6,3 %Nettokostnad/skatteintäkter & statsbidrag (inkl avskrivningar, exkl finansnetto)

90,7 % 95,7 % 97,9 % 96,6 % 96,3 % 101,6 % 100,7 %

Skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 730,4 692,3 671,0 669,4 646,1 621,3 609,9Skatteintäkter, statsbidrag, utj. årlig förändring 5,5 % 3,2 % 0,2 % 3,5 % 4,0 % 1,9 % 4,0 %Årets resultat/skatteintäkter, statsbidrag, utj 3,4 % 4,8 % 2,6 % 4,0 % 3,7 % 1,0 % 0,4 %Finansnetto 7,6 3,1 2,9 3,8 0,0 16,2 6,7Nettokostnad/skatteintäkter & statsbidrag (inkl avskrivningar, inkl finansnetto)

96,6 % 95,2 % 97,4 % 96,0 % 96,3 % 99,0 % 99,6 %

Balans, mkrBalansomslutning 871,2 783,4 817,6 733,6 532,9 499,3 485,1Eget kapital 332,5 308,0 274,9 257,7 231,3 207,3 201,0Periodens investeringar 118,0 88,0 104,8 117,7 87,6 80,8 46,7Självfinansieringsgrad 45 % 67 % 38 % 39 % 42 % 29 % 42 %Låneskuld för kommun 190,0 160,0 230,0 210,0 70,0 30,0 76,0Soliditet 38,2 % 39,3 % 33,6 % 35,1 % 43,4 % 41,5 % 41,4 %Soliditet inkl hela pensionsskulden -2,1 % -7,2 % -7,7 % -10,5 % -13,4 % -21,5 % -21,3 %Kassalikviditet 68 % 77 % 128,4 % 107,4 % 48,6 % 57,0 % 107,9 %Borgensåtagande 650,3 633,7 635,0 610,6 590,9 554,0 513,0Borgensåtagande kronor per invånare 42 967 42 084 42 407 40 820 39 485 37 030 34 285Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 351,0 364,5 337,8 334,4 302,7 314,4 304,2

Händelse Förändring i kommunen, mkr

Ränteförändring, 1 procentenhet 1,9Löneförändring, 1 % 5,1Bruttokostnadsförändring, 1 % 9,0Försörjningsstöd, förändring 10 % 0,8Skatteintäkter, bidrag, utjämning, 1 % 7,3Förändrad utdebitering, 1 kr 33,2

Känslighetsanalys, förändring av kostnad

Kommunens verksamheter redovisar sina mål och mål-uppfyllelser i samband med bokslut och delårsbokslut. Om bokslutet visar ett negativt resultat krävs det att kommunfullmäktige beslutar om en åtgärdsplan för att återställa underskottet inom en treårsperiod.

Resultatutjämningsreserv är inte införd.

Uppföljning av finansiella mål och kommunfullmäktiges uppdragFör att uppnå god ekonomisk hushållning ska de finan-siella målen vara uppfyllda och kommunfullmäktiges uppdrag bör vara helt eller delvis uppfyllda. En bedöm-ning görs per delårsbokslut samt vid årsbokslut om god ekonomisk hushållning kan anses vara uppfylld avseende finansiella mål samt uppdrag till verksamhe-ten. Vissa uppdrag kan vara av långsiktig karaktär och därför svåra att uppfylla under ett år.

De finansiella målen för Tjörns kommun är att solidi-teten skall vara minst 25 procent samt att årets resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målen är uppfyllda med god

marginal. Soliditeten är 38 procent och årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 3,4 procent.

Sammanlagt har kommunfullmäktige gett nämnder och styrelser 65 uppdrag och de kommunala bolagen 4 uppdrag. Av uppdragen är 37 uppfyllda, 4 inte uppfyll-da och 24 delvis uppfyllda. Med 94 procent av upp-dragen helt eller delvis uppfyllda är bedömningen att nämnder och kommunstyrelse uppfyllt god ekonomisk hushållning. Bolagen återrapporterar uppdragen under sammanställd redovisning.

43

44

Medarbetare

Ledarskap Ett gott ledarskap är grunden till trivsel, hälsa och utveckling i arbetet. Som ett led i utvecklingen av kommunens chefer och ledare genomförs årligen fyra gemensamma träffar, Ledarforum, för samtliga chefer. Under 2014 har bland annat roller politiker – tjänste-män, krisledning, ledningssystem, rekrytering, över-siktsplanen, visionsarbetet samt ledarskap och kommu-nikation behandlats.

En utvärdering av Ledarforum har gjorts och de flesta chefer tycker att det är ett bra sätt att träffa kollegor, få information om vad som är på gång i kommunen samt ibland få höra inspirerande föreläsningar.

KompetensförsörjningKompetensförsörjning är det samlande begreppet för alla de aktiviteter som en arbetsgivare gör för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla sin personal. Inför kommande pensionsavgångar och ökande behov i kommunens olika verksamheter har en första plan för kompetensförsörjning tagits fram inom Socialförvalt-ningen. Planen visar bland annat på behov av att mer aktivt marknadsföra jobben och arbetsplatserna.

Medarbetarenkät Under våren genomfördes en medarbetarenkät för kommunens och bolagens samtliga anställda. Enkäten är delvis annorlunda utformad än tidigare enkäter då den tydligare kopplar till kommunens övergripande mål och styrdokument. Resultatet av enkäten är mycket bra med ett totalindex på 72, att jämföra med ett snitt på 65 för andra kommuner och större organisationer.

Enkäten visar på styrkor inom många områden såsom engagemang, kompetens, medarbetarskap, effektivitet, bemötande och ledarskap. Men enkäten visar också på svagheter inom arbetsmiljöområdet. Alla enheter har tagit fram handlingsplaner för att arbeta med arbetsmil-jöfrågorna. För att stötta verksamheterna och arbeta på organisationsnivå med arbetsmiljöfrågor kommer en hälsoutvecklare att anställas under 2015.

Utbildning En utbildning i samverkansavtalet har hållits för totalt 80 deltagare. Utbildningen genomfördes tillsammans med fackliga representanter och riktade sig till chefer och arbetsplatsombud.

En utbildning för nya chefer inom Samhällsbygg-nadsförvaltningen inom arbetsgivarrollen, arbetsrätt, arbetsmiljö samt interna riktlinjer inom ekonomi- och personalområdet har genomförts.

Utbildning i arbetsmiljö genomförs återkommande varje år för chefer och arbetsplatsombud. Utbildningen

görs tillsammans med fackliga representanter. Under 2014 har arbetsmiljöutbildningen genomförts en gång med cirka 20 deltagare.

Introduktion av nya medarbetare Introduktionsprogrammet fortsätter med två tillfäl-len per år. Alla som anställts under året bjuds in till en heldag med information om hur det är att vara anställd i kommunen samt en bussrundtur till flera av kommu-nens verksamheter. Under 2014 har cirka 50 personer deltagit i introduktionen.

Nya chefer bokas in till individuell introduktion på kommunkansliet för genomgång av riktlinjer och ruti-ner som rör personalfrågor, ekonomi med mera.

Utveckling Under året har riktlinjer för kompetensbaserad rekryte-ring samt riktlinjer för medarbetarsamtal arbetats fram. Riktlinjerna har tagits fram med medverkan från chefer i verksamheten samt i samråd med fackliga represen-tanter. Riktlinjerna har presenterats för samtliga chefer på Ledarforum.

Årsarbetare och sjuktalAntal årsarbetare i kommunen är 1 027 varav 126 timavlönade. Motsvarande för 2013 var 1 001 årsarbe-tare varav 128 timavlönade. Ökningen av antalet årsar-betare beror framförallt på överföring av personal från Tjörns Miljö AB till samhällsbyggnadsförvaltningen samt anställning av dagtidsstyrka inom räddningstjäns-ten. Antalet årsarbetare totalt för kommunkoncernen inklusive bolagen är 1 123 jämfört med 1 124 för 2013.

Tjörn har under flera år haft lägre sjukfrånvaro än de flesta kommunerna inom Göteborgsregionen. För 2014 ligger Tjörn med 6,2 procents sjukfrånvaro strax under genomsnittet i GR som är 6,4 procent.

Trenden med minskande sjukfrånvaro har sedan några år brutits och en ökning av sjukfrånvaron kan ses över hela arbetsmarknaden. Vi kan också se att sjuk-talet bland invånarna i Tjörn ökat till 9,3 procent 2014 från 7,8 procent 2013 enligt uppgifter från Kommunens Kvalitet i Korthet. Sjukfrånvaron för Tjörns kommun är 6,2 procent för de senaste tolv månaderna. Det är en ökning från 6,0 procent motsvarande period 2013.

Sjuktalen ökar inom åldersintervallet 30–49 år medan yngre än 29 år samt 50 år och uppåt är oföränd-rade. Sjuktalen bland gruppen kvinnor har ökat jämfört med samma period förra året och bland gruppen män minskat något. Kvinnor har fortsatt högre sjukfrånvaro än män. Andelen långtidssjuka har under de senaste tolv månaderna ökat jämfört med samma tidpunkt året innan.

Personalkostnaderna är kommunens enskilt största kostnad men det är också genom engagerade medarbetare som kommunen kan uppnå kvalitetsförbättringar i de välfärdstjänster som utförs för Tjörnbornas räkning.


45

Årsarbetare i kommunkoncernen 2014 2013 2012 2011 2010 2009Kommunstyrelsen 67 60 55 49 37 34Samhällsbyggnadsnämnden 58 37 36 33 37 36Kultur- och fritidsnämnden 49 46 44 43 39 36Barn- och utbildningsnämnden 365 376 392 393 415 443Socialnämnden 488 482 492 462 423 386

Årsarbetare Tjörns kommun 1 027 1 001 1 019 980 951 934 Tjörns Bostads AB 52 54 57 58 56 57Tjörns Hamnar AB 14 15 15 16 15 18Tjörns Måltids AB 31 33 35 34 33 34Tjörns Miljö AB 0 21 22 23 21 22

Summa årsarbetare i kommunkoncernen 1 123 1 124 1 148 1 111 1 076 1 065 Personalvolym 2014 2013 2012 2011 2010 2009Antal tillsvidareanställda 990 948 965 968 940 958

Antal visstidsanställda 151 135 138 115 118 78Timavlönade årsarbetare 126 128 128 116 111 99Årsarbetare totalt 1 027 1 001 1 020 980 951 934

Andel kvinnor 85,5 % 87,7 % 87,0 % 87,2 % 87,3 % 88,7 %Andel män 14,5 % 12,3 % 13,0 % 12,8 % 12,7 % 11,3 % Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Tjörns kommun 2014 2013 2012 2011 2010 2009

Kön Kvinna 6,6 % 6,4 % 5,6 % 4,9 % 4,4 % 5,2 % Man 3,8 % 3,9 % 4,0 % 3,5 % 3,8 % 3,3 %Ålder –29 år 4,7 % 4,7 % 3,6 % 4,0 % 2,7 % 3,5 % 30–49 år 6,4 % 5,8 % 5,8 % 4,8 % 5,1 % 4,7 % 50– 6,4 % 6,7 % 5,5 % 4,9 % 4,0 % 5,4 %Intervall Summa tid med långtidsfrånvaro överstigande 60 dagar i för- hållande till totalsjukfrånvaro. 52,8 % 49,1 % 51,6 % 40,7 % 40,5 % 47,1 % Total sjukfrånvaro, kommun 6,2 % 6,0 % 5,4 % 4,7 % 4,4 % 4,9 %

Total sjukfrånvaro, koncern 6,1 % 5,8 % 5,3 % 4,9 % 4,4 %

Sysselsättningsgrad 2014 2013 2012 2011 2010 2009

Tjörns kommun 79,0 % 80,6 % 80,8 % 79,8 % 79,4 % 81,0 %Göteborgsregionen (GR) – 91,0 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % –

Nyckeltal medarbetare

Åldersstruktur Tjörns kommun 2014 Tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön:

Ålder Kvinnor Män Totalt–29 96 25 12130–39 169 26 19540–49 256 49 30550–59 324 36 36060– 130 30 160

Totalt 975 166 1 141

Kommunens genomsnittliga medelålder är 47,6 år.

I personalvolym för Tjörns kommun ingår Tjörns Miljö AB.

45

46

Kommunens resultaträkning och finansieringsanalys

Resultaträkning, mkr 2014 2013 2012

Verksamhetens intäkter Not 1 214,0 253,8 291,0Verksamhetens kostnader Not 2 -900,3 -890,0 -925,4Nettokostnad innan avskrivning -686,3 -636,2 -634,4

Avskrivningar -27,2 -26,2 -22,3

Verksamhetens nettokostnader -713,5 -662,4 -656,7

Skatteintäkter Not 3 679,8 664,4 643,6Generella statsbidrag och utjämning Not 4 50,6 27,9 27,4Finansiella intäkter Not 5 14,0 15,9 12,2Finansiella kostnader Not 6 -6,4 -12,8 -9,3

Årets resultat 24,5 33,0 17,2

Finansieringsanalys, mkr 2014 2013 2012Den löpande verksamhetenVerksamhetens intäkter 214,0 253,8 291,0Verksamhetens kostnader -900,3 -890,0 -925,4Justering för gjorda avsättningar 7,6 8,1 12,1Minskning av avsättningar p g a utbetalningar 0,0 -3,2 -0,8Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,3 -3,4 -1,5Verksamhetens nettokostnad -679,0 -634,7 -624,6

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 730,4 692,3 671,0Finansiella intäkter 14,0 15,9 12,2Finansiella kostnader -6,4 -12,8 -9,3Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

59,0

60,7

49,3

Ökning (-) minskning (+) av förråd/lager 1,3 -11,4 -10,9Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -3,2 22,7 23,1Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 16,0 -16,3 3,8Ökning (+) minskning (-) av långfristiga rörelseskulder 9,7 14,1 31,7Medel från förändringar i rörelsekapitalet 23,8 9,1 47,7

Medel från den löpande verksamheten 82,8 69,8 97,0

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella tillgångar Not 7 -118,0 -88,0 -104,8Försäljning av materiella tillgångar Not 8 0,2 3,7 5,2Försäljning av finansiella tillgångar Not 7 0,0 0,0 1,0Medel från investeringsverksamheten -117,7 -84,3 -98,6

FinansieringsverksamhetenUtlåningMinskning av långfristiga fordringar 0,3 18,1 40,0UpplåningNyupptagna lån 30,0 0,0 20,0Amortering av låneskulder 0,0 -70,0 0,0Medel från finansieringsverksamheten 30,2 -51,9 60,0

Förändring av likvida medel -4,7 -66,4 58,4Likvida medel vid årets början 27,9 94,3 35,9Likvida medel vid periodens slut 23,2 27,9 94,3

Finansiella rapporter

47

Kommunens balansräkning

Mkr 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar Not 9 704,6 615,0 537,8

Maskiner och inventarier Not 10 38,9 37,7 37,0Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper och andelar Not 11 10,4 10,4 10,3Långfristiga fordringar Not 12 0,1 0,3 18,4Summa anläggningstillgångar 754,0 663,4 603,5

OmsättningstillgångarLager och förråd Not 13 16,3 17,6 22,6Fordringar Not 14 77,7 74,5 97,2Kassa och bank Not 15 23,2 27,9 94,3Summa omsättningstillgångar 117,2 120,0 214,1

Summa tillgångar 871,2 783,4 817,6

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital Not 16Ingående eget kapital 308,0 275,0 257,7Årets resultat 24,5 33,0 17,2Summa eget kapital 332,5 308,0 274,9

AvsättningarAvsättningar för pensioner Not 17 60,6 53,6 46,3Övriga avsättningar Not 18 15,2 14,5 16,9Summa avsättningar 75,8 68,1 63,2

SkulderLångfristiga skulder Not 19 314,0 274,4 330,3Kortfristiga skulder Not 20 148,9 132,9 149,2Summa skulder 462,9 407,3 479,5

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 871,2 783,4 817,6

Panter och ansvarsförbindelserAnsvarsförbindelse, pensionsskuld Not 21 351,0 364,5 337,8Borgensåtaganden Not 22 650,3 633,7 635,0Visstidsförordnande och pensionsutfästelser Not 23

48

RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:• Intäkter redovisas i den omfattning det är san-

nolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

• Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaff-ningsvärde där inget annat anges.

• Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

ResultaträkningenJämförelsestörande posterSom jämförelsestörande poster redovisas poster som sällan förekommer och har väsentligt belopp. Kom-munen redovisar dessutom alltid resultat vid försälj-ning av avläggningstillgångar och fastighetsförsälj-ning vid markexploatering som jämförelsestörande poster.

LeasingKommunens leasing av lös egendom består huvud-sakligen av leasing av bilar. Dessa leasingavtal över-stiger inte tre år och klassificeras därför enligt RKR:s rekommendation nr 13.2, Redovisning av hyres- och leasingavtal, som operationella leasingavtal. Det innebär att de redovisas som hyresavtal.

Va-anläggningsavgifterFram till och med 2006 redovisades anläggningsav-gifterna i sin helhet som en intäkt i resultaträkningen det år de kommit in till kommunen. Tjörns kommun bytte 2007 redovisningsprincip för redovisning av va-anläggningsavgifter. Intäkten periodiseras över investeringarnas livslängd på 50 år.

LånekostnaderTjörn tillämpar huvudmetoden för lånekostnader, det vill säga de belastar resultatet för den period de hänför sig till.

BalansräkningAnläggningstillgångarAnläggningstillgångarna har tagits upp till anskaff-ningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att en anskaffning ska klassificeras som en anlägg-ningstillgång ska nyttjandeperioden överstiga 3 år och inte vara av ringa värde. Tjörns kommun tillämpar en beloppsgräns på ett halvt prisbasbelopp. Två avsteg görs från de regler som finns i RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar sker med början året efter anskaffningsåret. Tjörns kommun har inte heller startat med komponentavskrivning ännu. Under 2015 ska planering av införande påbörjas.

Linjär avskrivning tillämpas. Från och med 2010 har redovisningen av investeringsbidrag ändrats från att ti-digare ha minskat anskaffningsvärdet på investeringen till att tas upp som en förutbetald intäkt och periodise-ras över anläggningens nyttjandeperiod. De vanligaste investeringarnas avskrivningstider är: vatten- och avloppsledningar 50 år, förvaltningsbyggnader 33 år, fritidsanläggningar 20 år, maskiner och brandfordon 10 år, inventarier 5 år samt datorer 3 år.

AvsättningarAvsättningar för återställande av deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Den kalkyl som beloppet baserar sig på har gjorts tidigare år och har sedan inte uppdaterats. Ingen nuvärdesberäkning är gjord, men beloppet har indexuppräknats sedan 2013. Ny kost-nadsberäkning är beställd, men har ännu inte blivit klar.

Avsättning har gjorts för ingångna avtal om bidrag till statlig infrastruktur och redovisas som kostnad i resultaträkningen.

PensionsskuldKommunens pensionsskuld redovisas enligt blandmo-dellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning, utan redovisas som en ansvarsförbindelse. I ansvarsförbindelsen tas även upp beräknad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pension intjänad före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ett avsteg från blandmodellen gjor-des 2006 då kommunen gjorde en engångsavsättning på 5 miljoner kronor för att avse framtida utbetalningar av ansvarsförbindelsen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resul-taträkningen och en kortfristig skuld eller avsättning i balansräkningen. Under avsättningar för pensioner i balansräkningen redovisas pensioner som inte avser den avgiftsbestämda delen.

Inga avtalspensioner till förtroendevalda är under utbetalning.


49

Sammanställd redovisningHuvudprincipen för sammanställd redovisning och koncernredovisning är att moderföretagets principer styr. Det är en strävan att kommunens företag ska bedömas enligt kommunens redovisningsprinciper. Avskrivnings- och värderingsregler kan skifta mellan kommunen och dess bolag.

Den sammanställda redovisningen omfattar kom-munen och företag där kommunen innehar mer än 50 procent av röstandelarna. Per 31 december 2008 skapades en koncern då kommunen överlät samtliga aktier till kommunens bokförda värde till det hel-ägda moderbolaget Tjörns Kommunala Förvaltnings AB. Koncernen består av de helägda bolagen Tjörns Hamnar AB, Tjörns Bostads AB, Tjörns Miljö AB och Tjörns Måltids AB. Den sammanställda redovis-ningen utgörs av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar i sammandrag. Den är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att kom-munens bokförda värden på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att om företagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Interna inköp och försäljningar samt mellanhavanden har eliminerats.

Kommunens bolag har från och med 2014 tillämpat BFNAR 2012:1 (K3). Den största skillnaden i och med övergången är att avskrivningsplaner i Tjörns Bostads AB har omprövats vid fördelning av fastig-heter på komponenter. Även redovisningsprinciper för temporära skatteeffekter har ändrats. För att un-derlätta jämförelse med föregående år har även 2013 års sammanställda resultaträkning och balansräkning räknats om. Total påverkan på eget kapital på grund av byte av redovisningsprincip är en minskning med 1 mkr jämfört med fastställd balansräkning för 2013. Kommunen har ännu inte övergått till komponentre-dovisning men det har inte skett någon justering i den sammanställda redovisningen för dessa olika tillämp-ningar.

Barn och unga fick bland annat prova på dans under Balderveckan i april på DELTA i Skärhamn.

50

-

6 Finansiella kostnader 2014 2013

Räntekostnader på lån 5 142 5 858

Ränteuppräkning på pensionsskuld 674 5 881

Övriga finansiella kostnader 612 1 081

Summa 6 428 12 820

7 Bruttoinvesteringar 2014 2013

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 107 464 78 760

Maskiner och inventarier 10 548 9 248

Summa 118 012 88 008

8 Försäljning av anläggningstillgångar 2014 2013

Materiella anläggningstillgångarFörsäljningspris 212 3 730Mark, bokfört värde -20 -69

Inventarier, bokfört värde 0 -245

Realisationsvinst före försäljnings- omkostnader

192

3 416

Omkostnader vid försäljning 0 0

Realisationsvinst 192 3 416

9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2014 2013

Mark och markanläggningarIngående anskaffningsvärde 96 898 75 733Årets inköp 13 927 4 847

Omklassificering från omsättningstillgång 0 16 387

Årets försäljningar / utrangeringar -20 -69

Utgående ackumulerade anskaffnings-värden

110 805

96 898

Ingående avskrivningar -22 541 -19 939

Årets avskrivningar -2 714 -2 601

Utgående ackumulerade avskrivningar -25 255 -22 540

Utgående bokfört värde 85 550 74 358

Fastigheter och tekniska anläggningarIngående anskaffningsvärde 655 982 582 069Årets inköp 88 694 73 913

Omklassificering från omsättningstillgång 5 066 0

Utgående ackumulerade anskaffnings-värden

749 742

655 982

Ingående avskrivningar -115 343 -100 027Justering för avskrivning på utrangerade/sålda anläggningar

0 0

Årets avskrivningar -15 395 -15 316



Mark och markanläggningar 85 553 74 358

Verksamhetsfastigheter 135 727 135 317

Anläggningar för hamnar 441 532

Anläggningar för industriell verksamhet 476 587 398 915

Övriga fastigheter och anläggningar 6 249 5 875

Summa 704 557 614 997

10 Maskiner och inventarier 2014 2013

Ingående anskaffningsvärde 74 347 65 382

Årets inköp 10 324 9 248

Nedskrivningar 0 0

Årets försäljningar/utrangeringar 0 -283

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

84 671

74 347

1 Verksamheternas intäkter 2014 2013

Vatten- och renhållningsavgifter 64 576 61 801Anläggningsavgifter vatten och avlopp 3 454 4 588

Äldreomsorgsavgifter 10 717 11 020

Barnomsorgsavgifter 10 341 10 238

Bygglovsavgifter 3 706 4 976

Hyror och arrenden 22 285 22 437

Statsbidrag 54 973 47 271

Bidrag från MSB för oljesanering 0 29 795

Interkommunala ersättningar 8 874 7 737

Försäljning av verksamhet 4 452 7 681Reavinst vid fastighetsförsäljning och exploatering före avdrag av omkostnader 2 364 3 342

Övriga intäkter 28 259 42 871

Summa 214 001 253 757

Varav jämförelsestörande poster:Reavinster vid fastighetsförsäljning 192 3 342

Reavinster vid inventarieförsäljning 95 0

Resultat från exploateringsverksamhet 2 364 0

Återbetalning från AFA-försäkringar 0 12 917

2 Verksamheternas kostnader 2014 2013

Lönekostnader inkl sociala avgifter 468 009 452 867

Pensionsavsättning 7 489 2 508

Årets nyintjänade pensioner 20 315 20 514

Pensionsutbetalningar 15 544 12 835

Lokal- och fastighetskostnader 85 017 84 507

Bidrag 27 753 27 521

Köpta tjänster och transporter 192 808 175 022

Kostnader för oljesaneringen 0 29 622

Övriga kostnader 83 359 77 545

Summa 900 294 889 954

Varav jämförelsestörande poster 0 0

3 Skatteintäkter 2014 2013

Preliminär kommunalskatt 681 359 668 690

Slutavräkning föregående år -1 634 358

Prognos slutavräkning innevarande år 105 -3 654

Mellankommunal utjämning, Västtrafik 0 -1 000

Summa 679 830 664 394

4 Generellt statsbidrag och utjämning 2014 2013

Inkomstutjämningsbidrag 37 833 35 803

Kostnadsutjämningsavgift -32 530 -47 632

Strukturbidrag 1 567 0

Regleringsbidrag 3 496 6 824

Bidrag för LLs-utjämning 6 762 0

Utjämningsavgift LSS 0 -554

Fastighetsavgift 33 605 20 034

Periodiserad slutavräkning fastighets-avgift

-170 13 436

Summa 50 563 27 911

5 Finansiella intäkter 2014 2013

Aktieutdelning från Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

12 000 7 380

Återbetalning av villkorat aktieägartillskott 0 5 620

Borgensavgifter 1 137 802

Ränteintäkter externt 808 1 816

Övriga finansiella intäkter 119 297

Summa 14 064 15 915

Noter, tkr

50


51

-

10 Maskiner och inventarier, forts. 2014 2013

Ingående avskrivningar -36 625 -28 392Justering för avskrivning på utrangerade/sålda inventarier 0 38Årets avskrivningar -9 090 -8 271



Färjor och fordon 7 154 7 635Inventarier 30 584 29 336

Konst 1 217 750

Summa 38 955 37 721

11 Värdepapper och andelar 2014 2013

Aktier:Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 5 000 5 000Renova AB 2 173 2 173

Soltak AB 10 0

Andelar: Kommuninvest ekonomisk förening 445 445Klädesholmens Affärsfastighet Ekonomiska Förening

60

60

Grundfondkapital:Stiftelsen Sjöfartens Utbildningsinstitut 500 500Förlagsbevis:Förlagslån Kommuninvest 2 188 2 188

Summa 10 376 10 366

Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. De har därefter beslutat om insatsemissioner och vinstutdelningar för Tjörns kom-mun. Tjörns kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekono-miska förening uppgick per 2014-12-31 till 4 538 802 kr.

12 Långfristiga fordringar 2014 2013

Vatten och avlopp-lån Härön 119 328

Summa 119 328

13 Lager och förråd 2014 2013

Ingående exploateringsmark 17 603 22 559

Omföring från anläggningstillgång till expoateringsmark

0 0

Omföring till anläggningstillgång -5 066 -16 387

Exploateringskostnader under året 3 924 11 550Försäljning av mark -186 0Summa exploateringsmark 16 275 17 603

14 Kortfristiga fordringar 2014 2013

Kundfordringar 18 618 12 301

Skatteintäkter 20 967 27 612

Mervärdesskatt 9 996 13 349

Förutbetalda kostnader 15 728 11 360

Upplupna intäkter 12 255 9 031

Övriga fordringar 104 805

Summa 77 668 74 458

15 Kassa och bank 2014 2013

Kassa 8 6

Handkassor 25 25

Plusgiro 14 687 2 233

Bank 8 512 25 669

Summa 23 223 27 933

16 Eget kapital 2014 2013

Ingående eget kapital 307 964 274 940

Årets resultat 24 538 33 024Summa eget kapital/Utgående balans 332 502 307 964

Varav eget kapital i va-verksamheten (negativt)

-2 173 -1 468

17 Avsättningar till pensioner / Pensioner 2014 2013

Avsättningar för pensioner

Ingående avsättning 53 624 46 323Pensionsutbetalningar -1 312 -1 187

Nyintjänad pension 6 385 2 407

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 542 981

Sänkning av diskonteringsränta 0 3 752

Förändring av löneskatt 1 354 1 425

Övrigt -33 -77

Utgående avsättning 60 560 53 624

Varav:Ålderspension m m 44 713 39 131

Löneskatt 10 847 9 493Extra pensionsavsättning (ansvarsförbindelsen)

5 000 5 000

Summa avsättning 60 560 53 624

Antal visstidsförordnandenPolitiker 4 4

Ansvarsförbindelse för pensioner

Ingående ansvarsförbindelse 364 522 337 754Pensionsutbetalningar -10 204 -10 059Aktualisering -1 439 -931Ränte- och basbeloppsuppräkning 3 018 8 585Visstidspension för förtroendevalda -573 91Sänkning av diskonteringsränta 0 23 074Bromsen -1 163 0Förändring av löneskatt -2 631 5 226Övrigt -483 782Utgående ansvarsförbindelse 351 047 364 522

Varav:Pensionsförmåner intjänade före 1998 281 977 292 248Visstidspension till förtroendevalda 533 1 106Särskild löneskatt 68 537 71 168Summa ansvarsförbindelse 351 047 364 522

Senast avlästa aktualiseringsgrad 82 % 79 %

18 Övriga avsättningar 2014 2013

Avsatt för beslutade men ej utbetalda bidragRedovisat värde vid årets början 0 288

Nya avsättningar under perioden 0 0

Ianspråktagna avsättningar under perioden 0 -288

Utgående avsättning 0 0

Avsatt för återställande av deponiRedovisat värde vid årets början 9 319 9 000

Nya avsättningar under perioden 0 0

Indexuppräkning 92 319


Avsatt för bidrag till infrastruktur *

Redovisat värde vid årets början 4 700 4 700

Nya avsättningar under perioden 1 117 0


51

52

-

18 Övriga avsättningar, forts. 2014 2013

Avsatt för återbetalning av va-anslutningsavgifter BjörholmenRedovisat värde vid årets början

0

2 932

Nya avsättningar under perioden 0 0Ianspråktagna belopp under perioden 0 -2 932Utgående avsättning 0 0

Avsatt för skadeståndsskyldighet i tvistemål *Redovisat värde vid årets början 500 0Nya avsättningar under perioden 0 500Outnyttjade belopp som återförts -500Utgående avsättning 0 500

Totala övriga avsättningar 15 228 14 519

* 2012 gjordes en avsättning på 4 700 tkr för ett beslutat bidrag för byggande av ny och förbättrad korsningsutformning vid väg 169/723, Vallhamnskrysset. Avtal om finansieringen har slutits med Trafikverket och förstudie har utförts. Under 2014 har en avsättning på 1 117 tkr gjorts för medfinansiering av utbyggnad av E20.2013 har en avsättning gjorts på 500 tkr för ett skadestånd. En tidigare hyresgäst har stämt kommunen och yrkat skadestånd på 500 tkr. Kommunen vann målet och avsättningen är återförd till resultatet.

19 Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder består av lån från bankinstitut, an-slutningsavgifter från VA-kollektivet samt förutbetalda investeringsbi-drag. Kommunen använder ränteswapar som säkringsinstrument för att säkra ränterisk. Nedan görs en beskrivning av vilka säkringsrela-tioner avseende ränteswapar som fanns utstående på balansdagen. Swapkontrakt har inte förtidsinlösts eller förlängts.

2014 2013

Skulder till banker och kreditinstitut 190 000 160 000Förutbetalda va-anslutningsavgifter 117 691 111 691Förutbetalda investeringsbidrag 6 275 2 709Summa 313 966 274 400

Utestående ränteswapsavtal 155 000 155 000Avtalens marknadsvärde per bokslutsdag -18 892 -2 723

Genomsnittliga räntebindningstiden per balansdag inkl derivat, år

5,11

7,06

Genomsnittliga räntebindningstiden per balansdag exkl derivat, år

0,11

0,15

Genomsnittsränta per balansdagen inklusive ränteswapsavtal

2,59 %

3,15 %

Genomsnittsränta per balansdagen exklusive ränteswapsavtal

0,48 %

1,36 %

Räntekostnad för lån 1 570 3 424Räntekostnad för ränteswapar 3 573 2 434

Kommunens riskhantering styrs av beslutade riktlinjer till finanspo-licyn. Kapitalanskaffningen är reglerad med att en lånegivare bör ej representera mer än 60 % av total skuldvolym med undantag för Kommuninvest. Två olika motparter bör eftersträvas. Storlek på lånelimit, upplåningsformer, kapitalbindning, förfallostruktur och refi-nansieringsrisk regleras ej. Ränterisken är reglerad med att motpart bör vara minst två olika. Av tillåtna instrument används ränteswapar. Förfallostruktur och värdeförändring regleras ej. Den genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga 1 år och inte överstiga 10 år.

Upplåningsbehovet påverkas av förlängning av befintliga krediter, nyupplåning och kommande investeringar.

Tjörns kommun har i juni 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska föreninghar ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhål-lande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapi-tal i Kommuninvest ekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tjörns kommunsansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per31 december 2014 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 684 997 096 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 665 788 901 kronor.

23 Visstidsförordnade och pensionsutfästelser

Det finns pensionsutfästelser avseende 4 politiker. Se not 17.Pensionsskulden skulle öka med 181 tkr om reducering på grund av inkomst skulle upphöra för visstidspensioner som inkomstsamord-nas.

Noter, tkr20 Kortfristiga skulder 2014 2013

Leverantörsskulder 56 344 41 081Personalens källskatter 7 815 7 396Upplupna löner 7 474 8 401Semesterlöneskuld och okompenserad övertid

33 603

29 446

Pensionsskuld avgiftsbestämd del 16 374 16 028Upplupen löneskatt, avgiftsbestämd del 3 972 3 888Upplupen löneskatt, utbetalda pensioner 3 045 2 794Betald preliminär skatt -10 256 -10 098Upplupna räntor 299 213Övriga upplupna kostnader 14 111 17 758Förutbetalda intäkter 12 835 12 855Övriga skulder 3 276 3 138Summa 148 892 132 900

21 Ansvarsförbindelse, pensionsskuld 2014 2013

Pensioner 282 510 293 354Särskild löneskatt 68 537 71 168Summa 351 047 364 522

22 Borgensåtaganden 2014 2013

Tjörns Bostads AB 503 000 483 000Tjörns Kommunala Förvaltnings AB 42 000 42 000Tjörns Hamnar AB 40 000 40 000Bostadsrättsföreningar 54 107 56 628Stiftelser och föreningar 10 394 11 105Egna hem 181 209Renova 653 716Summa 650 335 633 658

52


532014 firades det extra mycket på Sundsby eftersom det bland annat var 10 år sedan Tjörns kommun köpte säteriet.

54

kronor. Nya färjan på Härön är byggd och ska tas i drift under 2015. Tjörns Måltids AB har nytt kök i Tånge-röds förskola och även i nybyggda Kållekärrs förskola. De har levererat specialkost till Orust kommun. Det är infört klimatsmarta måltider på skolor och förskolor och inköpen av ekologiska livsmedel har uppnått 26 procent.

Kommunfullmäktiges uppdragTjörns Kommunala Förvaltnings AB har i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen förstärka det koncerngemensamma arbetet samt att förvalta de vär-den som skapas i dotterbolagen för kommunens bästa. Bägge uppdragen är uppfyllda genom styrelsemöten där bolagen återrapporterar verksamhet och ekonomi. Dotterbolagen har i uppdrag att arbeta i enlighet med de ägardirektiv som kommunfullmäktige fastställt samt att ta fram kvalitetsdeklarationer som ska åter-rapporteras till kommunstyrelsen en gång per halvår. Uppdragen är uppfyllda förutom att Tjörns Hamnar AB och Tjörns Miljö AB inte har tagit fram kvalitetsdekla-rationer.

Finansiell analys, sammanställd redovisning

När bolagskoncernens redovisning läggs samman med kommunens kallas det sammanställd redovisning eller kommunkoncernen. Interna inköp och försäljningar samt interna fordringar och skulder elimineras bort för att få fram en sammanställd resultat- och balansräk-ning.

Årets resultatKommunkoncernen redovisar ett resultat på +28,3 mil-joner kronor jämfört med +35 miljoner kronor 2013. Moderbolaget redovisar ett resultat på +15,8 miljoner kronor. Överskottet består av 15,8 miljoner kronor i förväntad aktieutdelning (anteciperad) från Tjörns Hamnar AB. Koncernbidrag har erhållits med 0,9 miljoner kronor från Tjörns Måltids AB och med 0,5 miljoner kronor från Tjörns Hamnar AB. Tjörns Ham-nar AB redovisar ett resultat på +17,9 miljoner kronor innan bokslutsdisposition och skatt där resultaten av förlikningsförhandlingarna gav 10 miljoner kronor i återbetalning. Tjörns Bostads AB har ett resultat på 3,5 miljoner kronor före skatt tack vare en mild vinter. Tjörns Måltids AB har ett resultat före bokslutsdisposi-tioner och skatt på +0,9 miljoner kronor. Tjörns Miljö ABs resultat innan bokslutsdispositioner och skatt är -0,7 miljoner kronor. Koncernbidrag har getts från

Finansiell analys, sammanställd redovisningKommunala bolagBolagskoncernen består sedan den 31 december 2008 av moderbolaget Tjörns Kommunala Förvaltnings AB och dess dotterbolag Tjörns Bostads AB, Tjörns Ham-nar AB, Tjörns Måltids AB och Tjörns Miljö AB.

Viktiga händelserKommunfullmäktige beslöt 23 juni 2014 att verksam-heten i Tjörns Miljö AB skulle överföras till samhälls-byggnadsnämnden. Tjörns Miljö ABs verksamhet har per 1 september upphört och verksamhetsövergång av personalen har skett till Tjörns kommun. Fusione-ring av bolaget till moderbolaget Tjörns Kommunala Förvaltnings AB är under behandling. Beslut om fusion har fattats av styrelserna och beslut av kommunfull-mäktige är taget under 2015.Tjörns Bostads AB har invigt ny förskola i Kållekärr och startat byggnation av 23 lägenheter för 70+ boende i Kållekärr. Tjörns Hamnar ABs förlikningsförhand-lingar med Trygg Hansa har inbringat 10 miljoner

Tjörns Bostads ABStyrelseordförande Lars-Ola Andersson (M)VD Berndt GrönlundOmsättning: 111 350 tkrResultat: 2 746 tkrÅrsarbetare: 52

Tjörns Hamnar ABStyrelseordförande Lars Thorsson (M)VD Berndt GrönlundOmsättning: 45 954 tkrResultat: 13 468 tkrÅrsarbetare: 14

Tjörns Måltids ABStyrelseordförande Kerstin Lönnbro (FP)VD Solbritt TörnqvistOmsättning: 27 314 tkrResultat: 23 tkrÅrsarbetare: 31

Tjörns Miljö ABStyrelseordförande Anders Wernesten (FP)Tf VD Berndt Grönlund Omsättning: 22 224 tkrResultat: 23 tkrÅrsarbetare: 21 t o m 2014-08-31

Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Kommunstyrelsens ordförande Martin Johansen (FP)VD Johan FritzOmsättning: 0 tkrResultat: 15 820 tkrÅrsarbetare: 0


55

Tjörns Hamnar AB till Tjörns Miljö AB med 0,7 miljo-ner kronor. Utdelningar och koncernbidrag elimineras i den sammanställda redovisningen.

Förändring av intäkter och kostnaderVerksamhetens intäkter är 271,5 miljoner kronor mot 306,8 miljoner kronor år 2013. Om intäkter från AFA Försäkringar samt från MSB för oljesaneringen exklu-deras blir intäkterna 264,1 miljoner kronor år 2013. Intäkterna har ökat med 7,4 miljoner kronor eller 2,8 procent.

Verksamhetens kostnader är 900,4 miljoner kronor jämfört med 891,9 miljoner kronor år 2013. Om kost-naderna från saneringsinsatsen exkluderas blir kostna-derna 862,3 miljoner kronor år 2013. Kostnaderna har ökat med 38,1 miljoner kronor eller 4,4 procent.

Förändring av intäkter och kostnader inklusive avskrivningar blir en högre nettokostnad med 45,3 miljoner kronor eller 7,2 procent jämfört med 2013.

InvesteringarUnder året har Tjörns Bostads AB utfört byggnation av 23 lägenheter i Kållekärr för 70+ boende. Förskolan i Kållekärr invigdes i juni och andra lokaler har byggts om och hyrts ut. Tjörns Bostads AB har totalt investe-

Ekonomiska nyckeltal för sju år, sammanställd redovisning

2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008

Resultat, mkr

Årets resultat 28,3 35,0 21,8 31,2 25,0 0,4 1,6

Årets resultat/eget kapital 7,0 % 9,3 % 6,4 % 9,7 % 8,6 % 0,2 % 0,6 %

Verksamhetens intäkter 271,5 306,8 349,3 251,6 231,3 227,6 242,1Verksamhetens kostnader -900,4 -891,9 -930,6 -826,7 -807,8 -802,3 -799,5Avskrivningar -46,6 -45,1 -40,9 -37,4 -34,3 -33,3 -31,2Årets nettokostnad inklusive avskrivning -675,5 -630,2 -622,2 -612,5 -610,8 -608,0 -588,6Förändr intäkter & kostnad inklusive avskrivning 7,2 % 1,3 % 1,6 % 0,3 % 0,5 % 3,3 % 4,3 %

Balans, mkrBalansomslutning 1 598,4 1 476,8 1 502,0 1 393,1 1 166,5 1096,7 1 009,5Investeringar 179,3 126,6 140,3 156,3 143,6 105,6 78,0

Lånevolym 775,0 725,0 795,0 755,0 595,0 535,0 519,0Räntekostnad inklusive räntebidrag 23,6 29,9 25,7 24,0 12,7 12,0 23,3Genomsnittsränta 3,0 % 4,1 % 3,2 % 3,2 % 2,1 % 2,2 % 4,5 %

Oms tillg + fin anl tillg (exkl aktier & andelar) 183,4 193,7 308,9 279,1 164,5 194,5 174,4Kort- och långfristiga skulder 1 111,0 1 026,0 1 089,2 1 015,2 827,6 782,0 713,0Finansiella nettotillgångar -927,6 -832,3 -780,3 -736,1 -663,3 -587,5 -538,6

Soliditet 25,2 % 25,4 % 22,8 % 23,0 % 24,9 % 24,2 % 26,2 %Kassalikviditet 87,6 % 107,0 % 156,0 % 125,0 % 67,0 % 65,0 % 84,0 %

rat för 52,2 miljoner kronor och Tjörns Hamnar AB för 9,1 miljoner kronor. Övriga investeringar är utförda av kommunen.

Lånevolym, räntebindningstid samt kapitalbindningstidLånevolymen för kommunen inklusive de kommunala bolagen är 775 miljoner kronor. Kommunen har nyupp-lånat 30 miljoner kronor och Tjörns Bostads AB har nyupplånat 20 miljoner kronor. Totala räntekostnader är 23,6 miljoner kronor att jämföra med 29,9 miljoner kronor år 2013. År 2013 hade kommunen en ökad räntekostnad till följd av ändrad diskonteringsränta avseende avsättningen för pensioner med 4,7 miljoner kronor.

Kommunkoncernen har 22 ränteswapar på totalt 585 miljoner kronor. Marknadsvärdet på ränteswapar är -73,1 miljoner kronor. Marknadsvärdet bör ställas i relation till vad ett fasträntelån med motsvarande löptid kostat vid samma period som ränteswaparna upptogs. Undervärde är den kostnad som skulle uppstå om av-talet avslutas i förtid. Om fasträntelån avslutas i förtid erläggs ränteskillnadsersättning.

Räntebindningen inklusive ränteswapar förfaller inom 1 år med 190 miljoner kronor, inom 3–4 år med

56

Ränta och löptider 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31

Ränta på balansdagen

2,70 %

3,07 %

2,91 %

Räntebindning inkl swapar 4,44 år 5,54 år 5,54 år

Räntebindning exkl swapar 0,10 år 0,09 år –Kapitalbindning 0,82 år 1,35 år 2,46 årTotal låneskuld 775 mkr 725 mkr 795 mkrAntal ränteswapar 22 st 22 st 21 stBelopp ränteswapar 585 mkr 585 mkr 565 mkr

Lånevolym, mkr 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31Tjörns kommun 190 160 230Tjörns Bostads AB 503 483 483Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

42

42

42

Tjörns Hamnar AB 40 40 40Summa 775 725 795

100 miljoner kronor, inom 5–6 år med 145 mkr, inom 6–7 år med 290 miljoner kronor, inom 7–8 år med 50 miljoner kronor. Sammanlagt är beloppet 775 miljoner kronor. Kommunkoncernens risk minimeras med lång räntebindningstid vilket leder till stabila planeringsför-utsättningar. Ökning eller minskning av räntenivåer på kort sikt får litet genomslag.

Finansiella nettotillgångarFinansiella nettotillgångar är ett mått på medellång betalningsberedskap. Denna beredskap har försämrats. Omsättningstillgångar och finansiella anläggningstill-gångar har minskat med 10,3 miljoner kronor och skul-derna har ökat med 85 miljoner kronor. Nyupplåning för att täcka investeringar har skett med 50 miljoner kronor.

SoliditetSoliditet är det egna kapitalet genom de totala tillgång-arna, det vill säga hur stor andel av de totala tillgång-arna som är eget kapital. Soliditeten är 25,2 procent att jämföra med 25,4 procent föregående år. Orsaken till försämrad soliditet är att tillgångssidan har ökat mer än eget kapital. Eget kapital har ökat med 28,3 miljoner kronor, avsättningar och skulder har ökat med 93,3 miljoner kronor.

LikviditetKassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Nyckeltalet visar summa kortfristiga fordringar och likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Mellan 2014 och 2013 har kassalikviditeten försämrats beroende på att likvida medel har minskat med 8,8 mil-joner kronor medan kortfristiga skulder har ökat med 26,1 miljoner kronor. Kassalikviditeten 2014 är 87,6 procent och år 2013 107 procent.

Villkorade aktieägartillskottAktieägaren har lämnat villkorade aktieägartillskott med 62,024 miljoner kronor, Tjörns Kommunala För-valtnings AB med 4,9 miljoner kronor, Tjörns Bostads AB med 55,324 miljoner kronor, Tjörns Måltids AB och Tjörns Miljö AB 0,9 miljoner kronor vardera.


57Hösten 2014 blev rik på regn. Från parken, Sundsby säteri.

58

Sammanställd redovisning, resultat-räkning och finansieringsanalys

Resultaträkning, mkr 2014 2013

Verksamhetens intäkter Not 1 271,5 306,8– varav jämförelsestörande poster 2,5 16,3Verksamhetens kostnader Not 2 -900,4 -891,9– varav jämförelsestörande poster 0,0 0,0

Avskrivningar -46,6 -45,1

Verksamhetens nettokostnader -675,5 -630,2

Skatteintäkter 730,4 692,3Finansiella intäkter 1,5 3,1Finansiella kostnader -23,6 -29,9Aktuell skatt för året -3,9 -2,4Uppskjuten skatt på obeskattade reserver -0,6 2,1

Årets resultat 28,3 35,0

Finansieringsanalys, mkr 2014 2013Den löpande verksamhetenVerksamhetens intäkter 271,5 306,8Verksamhetens kostnader -900,4 -891,9Justering för gjorda avsättningar 7,6 4,9Justering för gjorda utrangeringar 0,4 0,0Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,3 -10,3Verksamhetens nettokostnad -621,2 -590,5

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 730,4 692,3Finansiella intäkter 1,5 3,1Finansiella kostnader -23,6 -29,9Betald inkomstskatt -4,9 -2,3Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

82,2 72,7

Ökning (-) minskning (+) av förråd/lager 1,3 -11,3Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -6,6 17,9Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 27,2 -7,5Ökning (+) minskning (-) av långfristiga rörelseskulder 9,7 14,1Medel från förändringar i rörelsekapitalet 31,6 13,2

Medel från den löpande verksamheten 113,8 85,9

InvesteringsverksamhetenInvestering i materiella tillgångar -179,3 -126,6Försäljning av materiella tillgångar 0,7 18,1Medel från investeringsverksamheten -178,6 -108,5

FinansieringsverksamhetenFörändring av långfristiga fordringar 0,2 18,0Upptagna lån 50,0 0,0Amortering av låneskuld -0,7 -70,1Medel från finansieringsverksamheten 49,5 -52,1

Förändring av likvida medel -15,3 -74,7Likvida medel vid årets början 94,8 169,5Likvida medel vid periodens slut 79,5 94,8


59

Sammanställd redovisning, balansräkning

Mkr 2014-12-31 2013-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekniska anläggningar 1 350,3 1 217,2

Maskiner och inventarier 59,3 60,5Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper och andelar 5,4 5,4Långfristiga fordringar 0,4 0,6Summa anläggningstillgångar 1 415,4 1 283,7

OmsättningstillgångarLager och förråd 16,8 18,1Fordringar 86,7 80,2Kassa och bank 79,5 94,8Summa omsättningstillgångar 183,0 193,1

Summa tillgångar 1 598,4 1 476,8


Eget kapitalEget kapital 375,2 340,2Årets resultat 28,3 35,0Summa eget kapital 403,5 375,2

AvsättningarAvsättningar för pensioner 60,6 53,6Övriga avsättningar 23,3 22,0Summa avsättningar 83,9 75,6

SkulderLångfristiga skulder 921,3 862,4Kortfristiga skulder 189,7 163,6Summa skulder 1 111,0 1 026,0

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 598,4 1 476,8

60

Noter, sammanställd redovisning

1 Verksamheternas intäkter, mkr 2014 2013

Vatten- och renhållningsavgifter 59,5 60,1

Äldreomsorgsavgifter 10,7 11,0

Barnomsorgsavgifter 10,3 10,2

Hyror och arrenden 64,0 64,4

Statliga bidrag och ersättning från försäkringskassan 55,1 77,3

Interkommunala ersättningar 8,9 7,7

Försäljning av verksamhet 19,2 21,7

Reavinst vid fastighetsförsäljning och exploatering före avdrag av omkostnader 2,4

10,2

Övriga intäkter 41,4 44,2

Summa 271,5 306,8

Varav jämförelsestörande poster:

Reavinster vid fastighetsförsäljning 0,2 3,3

Resultat från exploateringsverksamhet 2,3 0,0

Återbetalning från AFA-försäkringar 0,0 12,9

2 Verksamheternas kostnader, mkr 2014 2013

Råvaror 6,6 8,4

Personalkostnader 562,7 550,1

Hyror och fastighetskostnader 29,9 35,9

Bidrag 27,8 27,5

Köpta tjänster och transporter 176,9 174,8

Material 10,6 13,9

Övriga kostnader 85,9 81,3

Summa 900,4 891,9

Varav jämförelsestörande poster 0,0 0,0

60


61

Kommun Dotterbolag/Moderbolag

Koncernbolag

Resultaträkning, mkrTjörns

kommun

Tjörns Kommunala

Förvalt-nings AB

Tjörns Hamnar AB

Tjörns Bostads AB

Tjörns Miljö AB

Tjörns Måltids AB

Verksamhetens intäkter 214,0 0,0 45,9 111,3 22,2 27,3

Verksamhetens kostnader -900,3 -0,1 -22,9 -77,5 -22,7 -26,3

Avskrivningar -27,2 0,0 -4,2 -14,8 -0,2 -0,1

Verksamhetens nettokostnad -713,5 -0,1 18,8 19,0 -0,7 0,9

Skatteintäkter 730,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Finansiella intäkter 14,0 16,0 0,3 0,0 0,0 0,0

Finansiella kostnader -6,4 -1,5 -1,2 -15,5 0,0 0,0Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 24,5 14,4 17,9 3,5 -0,7 0,9

Bokslutsdispositioner 0,0 1,4 -0,5 0,0 0,7 -0,9

Skatt på årets resultat 0,0 0,0 -3,9 -0,8 0,0 0,0

Årets resultat 24,5 15,8 13,5 2,7 0,0 0,0

Balansräkning, mkrTillgångar

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 704,6 0,0 65,4 586,9 0,0 0,0

Maskiner och inventarier 38,9 0,0 19,5 0,7 0,0 0,2

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper och andelar 10,4 46,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0

Summa anläggningstillgångar 754,0 46,5 84,9 587,9 0,0 0,2

OmsättningstillgångarLager och förråd 16,3 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0

Fordringar 77,7 17,1 7,8 8,8 0,9 3,3

Kassa och bank 23,2 13,1 37,2 1,8 1,2 2,9

Summa omsättningstillgångar 117,2 30,2 45,0 11,1 2,1 6,2

Summa tillgångar 871,2 76,7 129,9 599,0 2,1 6,4


Eget kapital 332,5 34,7 27,4 57,8 1,6 2,1

Obeskattade reserver

Obeskattade reserver 0,0 0,0 27,2 0,0 0,0 0,0

Summa obeskattade reserver 0,0 0,0 27,2 0,0 0,0 0,0

Avsättningar

Avsättningar 75,8 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0

Summa avsättningar 75,8 0,0 0,0 2,1 0,0 0,0

Skulder

Långfristiga skulder 314,0 42,0 62,3 503,0 0,0 0,0

Kortfristiga skulder 148,9 0,0 13,0 36,1 0,5 4,3

Summa skulder 462,9 42,0 75,3 539,1 0,5 4,3Summa eget kapital, avsättningar och skulder 871,2 76,7 129,9 599,0 2,1 6,4

Resultat- och balansräkning per bolag

62

Revisionsberättelse

63

64Tjörns kommun • 471 80 Skärhamn • tfn 0304-60 10 00 • [email protected]

www.tjorn.se • Organisationsnummer: 212000-1306

Documents

Tjörns kommuns årsredovisning 2014