Huddinge kommuns årsredovisning 20152015.huddinge.se/wp-content/uploads/2016/04/... · 2015 i form av en webbplats. Där finns filmer och sammanfattande texter. Se 2015.huddinge.se

Årsredovisning

2015

PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. Mars 2016.OMSLAGSFOTO: Maja Brand.

Huddinge kommun satsar på att tillgängliggöra årsredovisningen 2015 i form av en webbplats. Där finns filmer och sammanfattande texter. Se 2015.huddinge.se.

Innehåll Förord kommunstyrelsens ordförande ......................................5

Huddinges vision och mål ..........................................................6

Huddinges styrmodell .................................................................6

Sammanvägd måluppfyllelse ................................................7

Förbättringsområden ..................................................................8

Kommundirektörens kommentar ................................................9

Huddinges vision ....................................................................... 10

Fem år i sammandrag ................................................................ 10

Måluppfyllelse och resultat 2015 .............................................. 11

Bra att leva och bo ............................................................. 11

Utbildning med hög kvalitet ................................................ 18

Fler i jobb ........................................................................... 21

God omsorg för individen ................................................... 23

Ekosystem i balans ............................................................ 26

Attraktiv arbetsgivare ......................................................... 28

Sund ekonomi .................................................................... 30

Systematisk kvalitetsutveckling .......................................... 32

Intern kontroll ............................................................................ 34

Finansiell analys ........................................................................ 36

Personalanalys .......................................................................... 46

Bolagens och kommunalförbundets verksamhet ................... 50

Kommunstyrelsen ..................................................................... 55

Förskolenämnden ...................................................................... 56

Grundskolenämnden ................................................................. 57

Gymnasienämnden.................................................................... 58

Socialnämnden .......................................................................... 59

Äldreomsorgsnämnden ............................................................ 60

Kultur- och fritidsnämnden ....................................................... 61

Natur- och byggnadsnämnden ................................................. 62

Tillsynsnämnden ....................................................................... 63

Resultaträkning ......................................................................... 64

Kassaflödesanalys .................................................................... 64

Balansräkning ............................................................................ 65

Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr .................................................................. 66

Driftsredovisning ....................................................................... 75

| 3

Investeringsredovisning .......................................................... 75

Exploateringsredovisning ........................................................ 76

Nyckeltal .................................................................................... 76

Redovisningsprinciper ............................................................. 82

Revisionsberättelse .................................................................. 84

Kommunens organisation ........................................................ 86

Källförteckning.......................................................................... 87

4 | ÅRSREDOVISNING 2015 HUDDINGE KOMMUN

Ett händelserikt 2015

Vi lämnar ett händelserikt år 2015 bakom oss - ett år som till stor del präglades av flyktingkrisen, de ekonomiska utmaningarna i kommunen och arbetet med Sverigeför-handlingen.

Höstens flyktingskris påverkade alla kommuner. Hud-dinge var inget undantag. Antalet ensamkommande ung-domar nära 10-dubblades jämfört med vårt avtal och totalt översteg antalet flyktingar 1000 personer. Impone-rande insatser av många medarbetare gjorde att vi, trots orimliga förutsättningar, klarade oss förhållandevis väl genom krisen. De första månaderna 2016 har gett oss en paus i mottagandet, men migrations- och framförallt integrationsutmaningarna kommer påverka mycket av kommunens arbete framöver.

2015 var också ett år då vi fick tydliga kvitton på att vi är en attraktiv kommun med stor tillväxtpotential. Två av Huddinges tre objekt i den så kallade Sverigeförhand-

lingen gick vidare till budgivning, varav Spårväg syd har störst potential för ett utökat bostadsbyggande och nya arbetsplatser. Utgången av förhandlingarna kommer att prägla utvecklingen i Huddinge och övriga Söder-törnskommuner i decennier framöver. Ett av huvudåta-gandena i Sverigeförhandlingen är att se till att det byggs tusentals nya bostäder. Bostadsbyggandet under 2015 höll fortsatt hög takt, inte minst i Flemingsberg där ut-vecklingen är mycket stark. Under 2015 byggstartades i Flemingsberg bostäder av alla typer, nya lokaler för aka-demierna, forskningslokaler och en ny stadskärna börjar ta form i Flemingsbergsdalen. Det byggs också nya för-skolor och skolor för fullt. 29 nya förskolor och skolor planeras under kommande 10-årsperiod.

Efter en lång rad av mycket goda resultat blev det eko-nomiska resultatet för året sämre än förväntat. Det slutar visserligen på ett överskott på 138 miljoner kronor, men om engångsintäkter främst i form av försäljningar av mark räknas bort blir det minus på sista raden. Nämnder-na visade sammantaget ett underskott. Skatteintäkterna inför de kommande åren väntas inte öka som tidigare progoser visat och just nu genomförs många tunga inve-steringar i förskolor, skolor och idrottslokaler. Förutsätt-ningarna de kommande åren kommer att bli tuffa. Det är ett nytt läge som kräver att vi blir effektivare i det vi gör och tydligare i att prioritera det som är viktigast.

Trots tuffa förutsättningar lyckades vi hyggligt väl med att nå våra mål i kommunen. Skolresultaten nådde återi-gen all-time-high, bidragsberoendet i form av försörj-ningsstöd minskade och vi når framsteg på miljöområdet. Utmaningarna är många inför framtiden, men vi tog några steg i rätt riktning under året som gick.

Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande (M)

| 5

Huddinges vision och mål

Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i.

Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit.

Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommu-nerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formule-rade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder.

• Bra att leva och bo • Utbildning med hög kvalitet • Fler i jobb • God omsorg för individen • Ekosystem i balans

För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resur-ser kommunen genomför sitt uppdrag.

• Attraktiv arbetsgivare • Sund ekonomi • Systematisk kvalitetsutveckling

Huddinges styrmodell Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksam-hetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet uti-

från beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som be-höver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedöm-ningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemen-samt framtagna kriterier.

Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen

Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen • Mycket god

– över den nivå som är planerad • God

– i nivå med vad som är planerat • Godtagbar

– under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån

• Ej godtagbar – under den nivå som är planerad

Som grund för bedömning används • Resultat o Jämfört med etappmål o Förändring över tid o Jämfört med andra o Jämlikhetsperspektiv

o Kön, ålder, geografiska områden • Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta

hänsyn till annat som har skett som påverkat verksam-hetens möjligheter att nå den planerade nivån


Sammanvägd måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för 2015 är att den är god för de övergripande målen (Bra att leva och bo, Ut-bildning med hög kvalitet, Fler i jobb, God omsorg för individen, Ekosystem i balans), samt för de strategiska målen Attraktiv arbetsgivare och Systematisk kvalitetsut-veckling. Årets resultat enligt kommunens ekonomiska mål är ett minus och nämndernas samlade budgetavvikelse är negativ. Därför görs bedömningen att måluppfyllelsen för Sund ekonomi är godtagbar.

Redovisade resultat och arbetet med mål och åtaganden bedöms sammantaget vara i nivå med vad som planerades för året. Det arbetet har uppnåtts samtidigt som kommunen hanterat en stor tillströmning av ensamkommande barn och unga samt nyanlända flyktingar under senare delen av året. Den sammanvägda bedömningen är att kommunens måluppfyllelse är god.

Därmed anses också att måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål och verksamhetsmål är god och att kom-munen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushåll-ning.

Bra att leva och bo Kommunen har tagit stora steg för att möjliggöra ett bo-stadsbyggande i hög takt och för att få till stånd satsningar på regional och statlig transportinfrastruktur. Antal nytill-komna bostäder och antagna detaljplaner är däremot färre än planerat och bedömningen för delmålet Ökat bostads-byggande har bedömts som godtagbart. Andelen som fått sitt förstahandsval till förskolan har ökat, överlag har pla-nerade insatser för ökad jämlikhet genomförts med bra resultat och årets medborgarundersökning visade på en fortsatt positiv ökning i invånarnas bedömning av kulturut-budet och idrotts- och motionsutbudet. Måluppfyllelsen för delmålet Ökad trygghet och trivsel i Huddinges områden har bedömts som godtagbar då skillnader i upplevd trygg-het fortfarande är stor mellan kvinnor och män, pojkar och flickor, samt mellan geografiska områden i kommunen. De ekonomiska förutsättningarna har inneburit att skatteutta-get är oförändrat för 2015 och även för 2016.

Utbildning med hög kvalitet De samlade kunskapsresultaten läsåret 2014/2015 visar på något lägre resultat i årskurs 3, en positiv utveckling i årskurs 6 och i årskurs 9 är resultaten stillastående avse-ende andel elever med minst betyg E i lästa ämnen. De genomsnittliga meritvärdena i årskurs 9 har under de sen-aste tre åren haft en positiv utveckling med högsta värden

genom tiderna för vart och ett av åren. Samtidigt har ande-len elever behöriga till gymnasiet sjunkit jämfört med förra året. Andelen elever med gymnasieexamen i kommunen är relativt hög och har ökat i jämförelse med förra året. Även den grundläggande högskolebehörigheten på de högskole-förberedande programmen i Huddinge har ökat.

Fler i jobb De insatser som görs för att försörjningsstödstagare ska bli självförsörjande visar fortsatt mycket goda resultat. Ande-len hushåll med försörjningsstöd liksom andelen barnfa-miljer med långvarigt ekonomiskt bistånd minskar. Bi-dragstidens genomsnittliga längd visar däremot en motsatt utveckling. Företagarnas betyg på kommunens service ökade något, medan Huddinges placering i Svenskt Nä-ringslivs mätning försämrades några placeringar. Hand-lingsplanen för ett förbättrat näringslivsklimat är uppdate-rad och flera åtgärder utifrån planen har genomförts under året.

God omsorg för individen Ett arbete för giftfria förskolor påbörjades under året. 96 procent av grundskolorna som gjorde SkolmatSveriges enkät under året hade ett bra lunchutbud, vilket är bättre än resultatet för riket. Andelen kunder vid äldreboendena i kommunen som har en positiv helhetsbild av verksamheten har ökat sedan 2013, medan andelen kunder inom hem-tjänst som har en positiv helhetsbild av verksamheten har minskat under samma period.

Ekosystem i balans Utsläpp av mängden växthusgaser minskar. Kommunen har gjort flera insatser under året för att minska klimatpå-verkan och luftföroreningar, bland annat genom att införa samordnad varudistribution. Energianvändningen i kom-munens lokaler minskar och andelen egologiska livsmedel fortsätter att öka i kommunens verksamheter. Huddinge blev dessutom rankad som sjätte bästa friluftskommun i riket och bäst i länet.

Attraktiv arbetsgivare Huddinge kommun har ett bra resultat i den årliga medar-betarundersökningen och ett samlat värde (en prestations-nivå) som ligger över den rekommenderade nivån.

I samband med medarbetarundersökningen mäts också Sveriges kommuners och landstings mått Hållbart medar-

| 7

betarengagemang (HME). Resultat blev något lägre än första mätningen 2015.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i kommunen, likt utveckl-ingen i riket i stort. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är dock oförändrad. Sjukfrånvaron ökar för samtliga nämnder.

Sund ekonomi Resultatet enligt kommunens ekonomiska mål (årets resul-tat exklusive exploaterings- och realisationsvinster) har varit positivt de senaste tio åren men visar för 2015 ett minus på 12 mnkr och en negativ avvikelse mot budget med 42 mnkr. Det negativa resultatet för 2015 beror delvis på att nämnderna sammantaget redovisar underskott i för-hållande till budget. Då avvikelserna är relativt små och

resultaten för långsiktig balans fortsatt är på en bra nivå bedöms måluppfyllelsen för Sund ekonomi som godtagbar. Inklusive exploaterings- och realisationsvinster är årets resultat plus 138 mnkr.

Systematisk kvalitetsutveckling Resultatet av den projektmognadsmätning som gjordes 2015 visar att projektmognaden i stort har ökat i kommu-nen i jämförelse med föregående mätning. Under året har en handbok för jämlikhetsanalyser tagits fram vilket stär-ker jämlik styrning. Arbetet med digitaliseringen har fort-satt. Bland annat är en e-tjänst för bygglov på väg, felan-mälan har blivit förbättrad och e-tjänsten för förskoleval har förenklats.

Förbättringsområden Den sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen visar på goda resultat. Utifrån redovisade avvikelser lyfts några områden fram att prioritera och förbättra för att kommunen ska öka måluppfyllelsen ytterligare.

• Ett viktigt område att arbeta vidare med är bostadbyg-gandet (detaljplaner och bygglov) och samhällsbygg-nadsprocessen (vårt interna arbete, arbetet för att ge aktörer goda förutsättningar att vilja verka i Huddinge, lokalplaneringen, ekonomi och så vidare). Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola.

• Redovisade resultat visar att insatser för ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden är viktigt, särskilt ur ett jämlikhetsperspektiv.

• Ökad likvärdighet vad gäller kunskaper och betyg mellan olika skolor i kommunen.

• Andel elever som når gymnasieexamen behöver öka än mer och fokus ska fortsatt vara på att få fler elever till en gymnasieexamen på tre år.

• Fortsätta arbetet med att ta fram strategier för att sä-kerställa personalförsörjning för bristyrkesgrupper.

• Fortsätta det aktiva arbetet för att minska kommunens totala sjukfrånvaro. Personalhälsan har fått ett förtyd-ligat uppdrag där bland annat riktat stöd ska ges till enheter som har hög sjukfrånvaro och andelen avrop av rehabiliterande tjänster ska öka.

• Det ekonomiska resultatet för 2015 och de ekono-miska förutsättningarna framöver visar ett fortsatt be-hov av att prioritera och effektivisera verksamheterna. Det är av stor vikt att samtliga nämnder klarar sig inom tilldelad budgetram.

• Under 2016 och de kommande åren kommer också ett framgångsrikt arbete med nyanlända att vara viktigt. Situationen påverkar många av kommunens verksam-heter och kommunens ekonomiska förutsättningar.


Ett utmanande år för Huddinge Under 2015 upplevde vi den största flyktingströmmen någonsin till Sverige. Även Huddinge påverkades av detta. Jag vill därför passa på att tacka alla medarbetare som varit delaktiga i arbetet att hitta boenden och skolplatser eller på annat sätt hjälpt till. Jag är mycket imponerad över det engagemang och den kompetens som finns i organisation-en. Vi har verkligen visat prov på kommunens kärnvärden, mod, driv, omtänksamhet och mångfald.

Huddinge har under året visat framfötterna i Stockholms-regionen. Bostadsbyggandet har nu satt fart på flera platser i kommunen. Särskilt märks det i Flemingsberg där det byggs på flera håll. På universitetsområdet växer de nya byggnaderna upp framför sjukhuset och i dalen växer en hel stadsdel fram. Huddinge är på rätt väg och att allt fler inser fördelarna med att arbeta och bo i en kommun i stark utveckling, fantastiska grönområden och med bra kommu-nikationer.

Varje år sker olika typer av undersökningar om hur invå-narna upplever servicen och de enskilda verksamheterna. Visst finns det områden i verksamheterna som måste för-bättras, men på det hela taget trivs människor och företag här och kommunen får ett gott betyg.

Från våra verksamheter kommer många glädjande rappor-ter. Inom kultur- och fritidsområdet vill jag särskilt lyfta fram HBTQ-certifieringen av mötesplatserna för unga samt bra betyg i kundmätningar. En annan viktig del av kom-munens verksamhet handlar om äldreomsorg och olika former av social verksamhet. Våra kundundersökningar visar på ett särskilt gott betyg inom äldreomsorgen.

Gymnasieskolorna har stor attraktionskraft och mycket nöjda elever. Grundskolan har haft höga meritvärden och inom förskolan är föräldrarna över lag mycket nöjda. På minussidan är våra begränsade möjligheter att erbjuda platser i vissa områden, men det är något vi jobbar hårt med att lösa.

Jag måste också passa på att nämna att vi återigen blivit bästa friluftskommun i Stockholms län. Det är hedrande och visar också på att det går att kombinera stark byggnat-ion samtidigt som grönområden värnas.

Ambitionerna att förbättra för invånare och företagare fortsätter givetvis under 2016. Håll dig uppdaterad på vår webbplats huddinge.se, som just nu görs om för att möta användarnas behov, eller på vår populära Facebook-sida som snart har 20 000 följare!

Vesna Jovic Kommundirektör

| 9

Huddinges visionHuddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i.

Länsperspektivet i visionsformuleringen har börjat få stort genomslag i planeringen samt i kommunens ambitioner. Samtliga nämnder redovisar i sina verksamhetsberättelser åtgärder för att arbeta mot visionen och stärka bilden av Huddinge. Inom personalområdet arbetar man med arbets-givarvarumärket och samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsen förstärker samhällsbyggnadsprocessen och fortsätter arbeta för ett positivt näringslivsklimat. Inom kommunikation fortsätter arbete med att bygga in budskap kring den önskade bilden av Huddinge i de tillgängliga kanalerna. Andra viktiga insatser som bidrar är satsningen

på e-strategin, trygghetsfrågor och demokratifrågor. En ny mätning kring ”bilden av Huddinge” har genomförts. Sammanfattningsvis kan sägas att Huddinge stärkt bilden gällande tillgänglig natur, medan associationerna till ut-veckling och företagande fortfarande är svaga.

Gemensamma värden i Huddinge kommun består sedan 2014 av kärnvärden, värdegrund anpassad per förvaltning samt en etisk kod. Inom ramen för ett anpassat kommuni-kationsmaterial har dessa gemensamma värden diskuterats på arbetsplatsträffar i kommunen. De gemensamma vär-dena ska bidra till att visionen och målen uppnås.

Fem år i sammandrag 2011 2012 2013 2014 2015

Antal invånare 31/12 99 049 101 010 102 557 104 185 105 311

Utdebitering, kr 19,95 19,95 19,95 19,85 19,85

Egen skattekraft i relation till rikets 104 103 103 103 103

Antal årsarbetare 5 206 5 153 5 281 5 190 5 341

Personalkostnader, Mnkr 2 611 2 729 2 821 2 971 3 141

Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 4 191 4 437 4 649 4 807 5 028

Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 4 385 4 530 4 799 4 914 5 117

Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 95,6 97,9 96,9 97,8 98,3

Resultat, Mnkr 245,3 172,7 183,7 185,0 138,2

Nettoinvesteringar, Mnkr 170,9 297,4 122,3 265,1 306,3

Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 4,1 6,7 2,6 5,5 6,1

Anläggningstillgångar, Mnkr 10 089 10 497 10 610 10 529 10 888

Soliditet inkl total pensionsskuld, % 16,8 17,6 17,9 19,7 21,3

Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 33,4 33,7 34,3 35,3 36,6

Borgensåtaganden, kr/inv 21 111 19 592 18 181 14 930 14 769


Måluppfyllelse och resultat 2015

Bra att leva och boSammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Bra att leva och bo vara god. Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan tre gjorde bedömningen att den var godtagbar.

Kommunen har anmält sitt intresse att delta i Sverigeför-handlingen som del i att finansiera transportinfrastruktur för ökat bostadsbyggande. Första detaljplanen för omvan-ligen av Storängen har vunnit laga kraft. Under året har arbete utförts för att etablera en metod för att systematiskt styra och följa upp samplaneringen av bostäder och försko-lor/skolor.

Ett kommungemensamt servicecenter etablerades i juni i lokaler i Huddinge centrum. Det var stort deltagande på den kommungemensamma utbildningen om jämlikhet och alla mötesplatser för unga har HBTQ-certifierats. Tillgäng-ligheten till Huddinges natur har ökat i och med genom-förda satsningar på att synliggöra naturreservatens entréer och förbättrade leder.

De stora skillnaderna inom kommunen i upplevelser av trygghet och sammanhållning kvarstår.

Ökat bostadsbyggande Måluppfyllelsen för delmålet ökat bostadsbyggande be-döms sammantaget som godtagbar. Det beror på att antal nytillkomna bostäder är färre än planerat och att antal detaljplaner som har antagits under året är färre än förvän-tat. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan två gjorde bedömningen att den var godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Antal nytillkomna bostäder 2012 2013 2014 2015

Totalt (antal) 66 675 218 Varav (%)

Småhus 100 8 60 Flerbostadshus 0 92 40

Av tabellen för antal nytillkomna bostäder syns ingen tydlig trend. Färre antal detaljplaner än förväntat har anta-gits under år 2015. Det har bland annat berott på komplice-rade avtalsdiskussioner och resursbrist. Dessutom finns

svårigheter med att ta fram detaljplan för fler bostäder om det inte finns förskolor i området som kan ta emot den ökade efterfrågan från fler boende. Då måste förskolefrå-gan lösas innan detaljplanen kan antas. Stora steg har tagits för att möjliggöra bostadsbyggnad i hög takt. Detta genom att se över arbetssätt och organisation för en effektivare samhällsbyggnadsprocess samt påbörjat arbetet med för-valtningsövergripande involvering. Merparten av utveckl-ingsåtagandena är genomförda. Kommunen har anmält sitt intresse att delta i Sverigeförhandlingen som del i att finan-siera transportinfrastruktur för ökat bostadsbyggande. Reviderad policy för markanvisningar, utvecklade samar-betsformer med byggherrar och åtgärder för en höjd ambit-ionsnivå för att bygga ut den kommunala servicen är ytter-ligare några exempel på insatser som gjorts under året.

Förbättrad infrastruktur Måluppfyllelsen för delmålet förbättrad infrastruktur be-döms sammantaget som god. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan en gjorde bedömningen att den var godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minu-ter eller bättre i rusningstid 2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 83 82 82 82

Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer 2009 2011 2013 2015

Totalt (Index 1-100) 67 69 67 Kvinnor 68 70 68

Män 66 68 66

Ranking i länet 8/17 7/20 8/21

Under året har avgörande steg tagits för att få till stånd satsningar på regional och statlig transportinfrastruktur. Bland annat genom att kommunen har anmält sitt intresse att delta i Sverigeförhandlingen. Detta bidrar även till att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. Under vintern 2014-2015 prioriterades gång- och cykelvägar högre vid snöröj-ning och halkbekämpning för att förbättra framkomlighet-

| 11

en för invånarna. Ett antal planer som ska konkretisera trafikstrategin har varit på remiss och bedömningen är att dessa planer ska kunna antas under år 2016.

Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Måluppfyllelsen för delmålet att fler ska få sitt första-handsval till förskola och skola bedöms sammantaget som god. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan en gjorde bedömningen att den var godtagbar. Öv-riga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Andelen som fått sitt förstahandsval 2012 2013 2014 2015

Förskolan (kommunala och fristående) - 51 56 67

Kommunala grundskolor 86 81 81 82

Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet)

73 76 71 73

En metod för att systematiskt styra och följa upp samplane-ringen av bostäder och förskolor/skolor har etablerats. Av måltabellen framgår att trenden är positiv för förskolor och att det för övriga är relativt oförändrat.

Kultur- och fritidsnämnden har inte med delmålet fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola eftersom nämnden har ett snarligt mål kallat väldimensionerade verksamheter – de bedömer sig där ha god måluppfyllelse.

Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Måluppfyllelsen för delmålet ökad trygghet och trivsel i Huddinges områden bedöms sammantaget som godtagbar. Bedömningen motiveras av få nya mätresultat finns till-gängliga och planerade insatser/åtaganden inte genomförts full ut. Till exempel har inte Ett klotter- och skadefritt östra Huddinge genomförts i planerad takt, inte heller arbetet med grönstrukturplanen del II har blivit klart. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan två gjorde bedömningen att den var godtagbar. Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde*

2009 2012 2014 2016

Totalt (%) 56 57 58

Kvinnor 60 60 60

Män 52 54 55

Stuvsta-Snättringe 69 73 74

Vårby 19 21 24

Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid*

Totalt (%) - 64 65

Kvinnor - 56 55

Män - 74 75

Stuvsta-Snättringe - 78 83

Vårby - 34 39 Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostads-

område 2010 2012 2014 2016

Totalt (%) - 54

Flickor - 51

Pojkar - 60 Trångsund - 76

Vårby - 29 Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid 2010 2012 2014 2015

Totalt (%) - 81 90

Flickor - 71 84

Pojkar - 91 96 Ranking i länet - 12/18 Segeltorp - 88

Vårby - 66 * Befolkningsundersökningen kommer att genomföras 2018 nästa gång.

90 procent av de ungdomar som kommer till mötesplatser-na för unga är trygga. Vad gäller trygghet och rädsla för att vara ute på kvällar är skillnaden stor mellan pojkar och flickor, där flickor i större utsträckning är rädda i sitt eget bostadområde. Även jämfört med länet är resultatet dåligt. Skillnaderna mellan områden vad gäller upplevd trygghet bland vuxna är fortfarande stora.

Under våren togs en modell fram för hur kommunen bör fortsätta det våldsförebyggande arbetet och i en promemo-ria redovisas hur arbetet bäst kan utvecklas.

Vid planering av parker och lekplatser tas skissförslag fram som invånarna får tycka till om. Även vid genomfö-rande av trygghetsåtgärder samlas synpunkter in från med-borgarna. Till exempel har flickor i området varit delaktiga vid utformningen av den nyinvigda ljussättningen av gång-tunneln under järnvägen och Storvretsvägen vid Nytorps mosse.

Bytet av upptändningssystem för gatubelysning har inne-burit problem. I några områden har gatubelysningen varit ur funktion vid flera tillfällen under hösten vilket medfört störningar.

Satsningarna Tillsammans för Vårby respektive Flemings-berg genomfördes som planerat under sommaren. Under hösten genomfördes en förstudie för att se om det finns förutsättningar att även genomföra satsningen i Skogås.


Förstudien visar på ett behov och ett intresse att utveckla arbetet även i denna del av kommunen. Ett samverkansav-tal mellan kommunen, polisen och Södertörns Brandför-svarsförbund, har tecknats och insatser har påbörjats.

Satsningen Ett klotter- och skadefritt östra Huddinge har inte kunnat genomföras i den takt som från början planera-des men kommer att slutföras under 2016.

Kommunen har under året fortsatt att utveckla grönstruk-turplan del II. Planen är ett viktigt stöd i detaljplanearbetet för att bevara kommunens tätortsnära natur och förverkliga översiktsplanens intentioner. Arbetet med att färdigställa denna del samt fortsätta implementeringen av densamma har påbörjats. Planen ska tas fram i samarbete med natur- och byggnadsförvaltningen och ambitionen var att pro-jektet skulle slutföras under året. Arbetet har dock visat sig vara mer omfattande än beräknat. Arbetet pågår och be-räknas kunna slutföras under 2016.

Kommunen har under året arbetat med sociala insatsgrup-per för att förhindra kriminalitet bland ungdomar. Utöver detta har en rad insatser gjorts som har bäring på trygg-hetsarbetet, exempelvis drogförebyggande arbete och upp-sökande förebyggande arbetet riktat mot ungdomar.

Arbetet med att samordna hanteringen av olovliga bosätt-ningar har påverkat kommunens förutsättningar att fullt ut uppnå ambitionerna inom andra delar av arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågor.

Ökad delaktighet och gott bemötande Måluppfyllelsen för delmålet ökad delaktighet och gott bemötande bedöms sammantaget som god. Fem nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god, medan tre nämnder gjorde bedömningen godtagbar.

Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 2009 2011 2013 2015

Totalt (%) 15 20 15 15

Kvinnor 13 17 10 13

Män 17 23 20 17

Invånarnas förtroende för kommunen Totalt (index 1-100) 48 50 49 48

Kvinnor 50 55 49 51

Män 46 45 48 44


Invånarnas möjlighet till påverkan Totalt (index 1-100) 41 41 43 43

Kvinnor 42 44 45 44

Män 41 38 40 41


Invånarnas vilja att arbeta politiskt i kommunen ligger på samma nivå som föregående år. Förtroendet för kommunen minskar något samtidigt som invånarnas upplevda möjlig-het att påverka kommunen ökar. Män anger i högre grad vilja att arbeta politiskt i kommunen medan kvinnorna i större utsträckning har förtroende för kommunen och tyck-er att det är möjligt att påverka kommunen. Huddinge ligger bland kommungenomsnittet i länet gällande mät-ningar kring invånarnas möjlighet att påverka.

Demokratidagar genomfördes för fjärde gången i oktober med samverkan mellan politiska partier, kommunala verk-samheter och civilsamhälle. Kommunen har utvecklat medborgardialogerna där invånarna ges möjlighet att vara delaktiga i den fysiska planeringen.

Kommunen arbetar systematiskt med att öka delaktighet och tillgänglighet för brukare via digitala lösningar och social medier. Individ- och familjeomsorgen, inklusive försörjningsstödsverksamheten, har länets bästa webbplats enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Förskoleverksamheten ökar barnens inflytande över verk-samheten genom barnråd och demokratiska samtal. Gym-nasienämnden lyfter fram att andel elever som upplever att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt i skolan ökat från 44 till 50 procent. Ett flertal brukarmätningar i för-valtningarna visar på hög nöjdhet gällande bemötande i kommunala verksamheter.

Ökad jämlikhet Måluppfyllelsen för delmålet ökad jämlikhet bedöms sammantaget som god. Åtta nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god. Överlag har planerade insatser för ökad jämlikhet genomförts och i de flesta fall har resultatet varit bra.

Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning 2009 2012 2014 2016

Totalt (%) 7 7 9

Funktionsnedsatta 17 15 18

Ålder 65+ 3 4 3

Kvinnor - 7 9

Män - 7 9

Vårby 11 10 16

Segeltorp 4 5 3

| 13

Andel elever i grundskolan åk 6-9 som upplever sig utsatta utifrån diskrimineringsgrunderna** Totalt (%)

Flickor

Pojkar *De områden som redovisas i tabellen är de områden där högst respek-tive lägst andel invånare upplever sig utsatta respektive år.

**Resultat kommer till sommaren.

Under året genomfördes en kommungemensam utbild-ningsinsats om jämlikhet. 250 personer med spridning från alla kommunens förvaltningar gick tillsammans 520 pass. Jämlik styrning har stärkts upp med Handbok för jämlik-hetsanalys och har börjat användas i delar av organisation-en. Flera av nämnderna behöver dock generellt stärka sitt arbete med att mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, barn- och områdesperspektiv för att tydligare och mer träffsäkert redovisa och åtgärda omotiverade skillnader. Exempel på brist i jämlik styrning är att områ-desperspektivet ofta saknas.

Samtliga mötesplatser för unga har HBTQ-certifierats under året. Även enheten Dahliahemmet på Tallgårdens äldreboende har certifierats. En hög andel föräldrar inom förskolan upplever att deras barn behandlas likvärdigt. Inom grundskolan har en internutbildning för likabehand-ling genomförts för rektorer och processledare. Samtliga flerbostadshus i Huge Fastigheter AB:s bestånd har inven-terats. Med ganska små medel kan Huge bli ett av Sveriges mest framstående fastighetsbolag vad gäller fysisk till-gänglighet.

Andel invånare som under de senaste 12 månaderna känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning ökade något vid den senaste mätningen från 2014. Skillna-den mellan upplevd diskriminering är stor mellan områ-dena men det varierar mellan åren vilket område där andel invånare upplever mest respektive minst utsatthet. Vid den senaste mätningen är andelen som upplever sig diskrimine-rade högst i Vårby samt lägst i Segeltorp. Ingen skillnad i upplevelse utifrån kön.

Ökad valfrihet Måluppfyllelsen för delmålet ökad valfrihet bedöms som god. Två nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, och två gjorde bedömningen godtagbar. Öv-riga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Andelen hos annan utförare 2012 2013 2014 2015

Förskolebarn (%) 29 29 30 30

Grundskoleelever (%) 17 18 20 19

Gymnasieelever (%) 56 59 61 65

Hemtjänsttimmar (%) 47 54 56 54

Under 2015 har flera nya förskolor både i kommunal och privat regi öppnat vilket lett till flera förskoleplatser i kommunen.

Kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att kunderna har rätt att välja den utförare de önskar bland de som är godkända i Huddinge kommun. Utförarna ansö-ker om att få utföra verksamhet och de som uppfyller de krav som ställs godkänns. För att säkerställa att utförarnas verksamhet är av god kvalitet krävs en tydlig och säker upphandlingsprocess. Ett arbete med att se över upphand-lingsprocessen har gjorts under året för att olika intressen-ter på ett enkelt sätt ska kunna förstå vad som ingår i pro-cessen och vad som krävs för att bli godkänd utförare. Processens omfattning har gjort att arbetet kommer fort-sätta under 2016.

I mars 2015 startade kundval enligt LOV för daglig verk-samhet. Valfriheten har därmed ökat för brukare som är beviljade daglig verksamhet.

För att underlätta elevernas val av gymnasieskola har en kommunikatör på barn- och utbildningsförvaltningen till-sammans med informatörerna på respektive gymnasie-skola, genomfört ett arbete för att tydliggöra varje skolas profil.

Fler är nöjda med kultur- och fri-tidsutbudet Måluppfyllelsen för delmålet fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet bedöms sammantaget som god. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. Invånarnas bedömning av kulturutbudet

2009 2011 2013 2015

Totalt (Index 1-100) 55* 59 61 62

Kvinnor 57* 62 62 63

Män 53* 55 60 61

Ranking i länet 13/17 5/20 2/10 Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet

Totalt (Index 1-100) 64* 58 61 63

Kvinnor 66* 62 61 63 Män 62* 55 62 63

Ranking i länet 9/17 7/20 2/10 Antal besök på biblioteken 2012 2013 2014 2015

Totalt (tusental)

272 251


Andel ungdomar, åk 9 och åk 2 på gymnasiet som deltar i ledarledda fritidsaktiviteter* 2011 2012 2013 2014

Totalt (%) - 59 - Flickor - 60 - Pojkar - 58 -

*Ett flertal svarande har inte uppgett kön, dessa är överreppre-senterade vad gäller deltagande i fritidsaktiviteter, därav den märkliga procentfördelningen.

Huddinge blev ifjol utsedd till länets bästa frilufts-kommun. För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge har ett kommungemen-samt arbete genomförts för att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet är slutfört och ansvaret för att ta fram en hand-lingsplan och säkerställa att påbörjade initiativ fullföljs överfördes i maj från kommunstyrelsens förvaltning till kultur- och fritidsförvaltningen.

Under de senaste två åren har kommunen gjort riktade satsningar för att öka kännedomen om naturreservaten och tillgängligheten till dessa.

Medborgarundersökningen visar fortsatt positiv ökning i invånarnas bedömning av kulturutbudet samt idrotts- och motionsanläggningar. Jämfört med tidigare år är invånarna mer nöjd med öppettider, skötseln och utrustningen av anläggningarna. Däremot är de något mindre nöjda med belysning av elljusspår än tidigare. Det är inga större skill-nader mellan kvinnor och män. Kommunen har klättrat i rankingen och ligger nu på en andraplats i länet.

Antal besök i det digitala biblioteket har ökat under året. Antal utlån på biblioteken och antal aktiva låntagare har däremot minskat, men förklaras bland annat av förändring-ar i basutbud till grundskolan och kvalitetssäkring av sta-tistiken genom tekniska förändringar i uppföljningen av biblioteksverksamheten. Brukarundersökningen som ge-nomfördes under hösten på biblioteken visade att 97 pro-cent av de svarande bedömde biblioteken som helhet som mycket eller ganska bra. 85 procent bedömde biblioteks-personalens kunnande som mycket eller ganska bra.

Projekteringen av sporthallar i Stuvsta, Glömsta och Fle-mingsberg intensifierades under året. Nya Skogås Racket-center togs i drift i oktober och invigdes officiellt under november. Anläggningen driftas initialt av kommunen i samverkan med badmintonföreningen på grund av att inga anbud inkom under upphandlingen, som därmed inte kunde slutföras. När anläggningen överlämnades för drift tidigare än planerat fick kommunen en extraordinär kost-nad under 2015.

Successivt minskat skatteuttag Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar.

Kommunal skattesats (öre per skattekrona)

2012 2013 2014 2015

Huddinge kommun 19,95 19,95 19,85 19,85

Länssnitt 19,14 19,12 19,10 19,13

Södertörnssnitt 19,89 19,89 19,88 19,88

Ranking i länet 20/26 21/26 20/26 20/26

En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Hud-dinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Den långsiktiga ambitionen är att skatten ska ligga i nivå med länssnittet. Detta ska dock ske i ansvarsfull takt så att verk-samheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. De ekonomiska förutsättningarna med lägre ökningar av kommunens intäkter tillsammans med kraftiga satsningar för att möta ett växande behov av skollokaler, förskoleplat-ser och lokaler för föreningslivet, har inneburit beslut om oförändrad skattesats för 2015 och även för 2016. Det sämre resultatet i år, med ett underskott för nämnderna, gör att måluppfyllelsen för 2015 bedöms att inte nå upp till nivån god.

Strategiskt område: Vårby Under året har kommunen genomfört en kartläggning av friytor i Vårby Gård och Masmo. Alla större friytor i om-rådet har kartlagts och värderats utifrån deras sociotop-värde, det vill säga människors möjlighet till platsers an-vändande för till exempel lek och rekreation. Nästa steg är en medborgardialog. Kartläggningen har ingått som en del i den områdesstudie som upprättats för Vårby gård. Kom-munen har haft dialog med olika fastighetsägare om åtgär-der för att åstadkomma en mer varierad sammansättning av bostäder i Vårby. Dialogen behöver dock utvecklas för att kunna nå målet att få en gemensam syn på vad som behö-ver göras.

En planerad åtgärd under året var att inleda dialog med landstingets trafikförvaltning om att rusta befintlig tunnel-baneuppgång och bygga en ny uppgång i norra delen av plattformen. Kommunen bedöms dock inte kunna nå fram-gång i denna fråga när landstinget nu genomför besparing-ar. Åtgärden bedöms viktig för Vårbys utveckling, men får senareläggas.

Ett nytt ledsystem har färdigställts vid Korpbergets biotop-skyddsområde. Detta möjliggör nu flera alternativa vand-ringar runt detta vackra skogsbevuxna berg med vidsträckt utsikt över Mälaren och Ekerö. Även en ny grillplats har anlagts. Arbetet med utredningen om naturreservat vid Vårbystranden avvaktar tills vidare.

| 15

Även 2015 har resultatet av satsningen Tillsammans för Vårby slagit väl ut och varit mycket uppskattat. Satsningen innebär en gemensam ledning av sommarjobbande ung-domar utifrån en åtgärdsplan för ett renare och tryggare Vårby gård mellan Huddinge kommun, Huge Fastigheter AB och övriga bostadsförvaltare.

Inom området Vårby sker särskilda satsningar inom skolan som möjliggörs genom den socioekonomiska fördelningen av resurser. Dessa extra medel används för att förstärka kompetens- och personalresurser. Ett exempel är den sär-skilda matematikutvecklaren som stödjer arbetet att ut-veckla undervisningen i matematik i Vårby skolor.

Arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) har varit fram-gångsrikt under 2015, och kommer att fortsätta 2016. Kommunens sociala insatsgrupper ska också ingå i Social-styrelsens nationella utvärdering av SIG som kommer att pågå under tre år. SIG har arbetat med ungdomar i hela Huddinge men har prioriterat ungdomar från Vårby och Flemingsberg.

Kommunen har under 2015 anordnat två jobbmässor. Un-der våren anordnades en mässa i Vårby för arbetslösa för-sörjningsstödstagare. Under hösten anordnades en jobb-mässa för ungdomar i Flemingsberg i samverkan med Vux Huddinge och Arbetsförmedlingen.

Ungdomar som ingår i hushåll med försörjningsstöd och som är bosatta i Vårby eller Flemingsberg har erbjudits stöd och hjälp med att söka sommarjobb genom Arbete och försörjning.

Av de 90 personer som erbjudits insatsen Huddingejobb 2015 kommer 32 personer från Vårby och 17 personer från Flemingsberg. Det innebär att 56 procent av de så kallade huddingejobbarna kommer från Vårby eller Flemingsberg.

Av de 36 personer som erbjudits insatsen Korta yrkesut-bildningar kommer 13 personer från Vårby och 14 perso-ner från Flemingsberg, vilket sammantaget motsvarar 75 procent.

Kommunen har en gång i veckan ordnat seniorträffar med aktiviter i samverkan med Svenska kyrkan. Målsättningen med aktiviteterna har varit att bryta isolering och att bidra till seniorernas upplevelse av en meningsfull vardag. Anta-let besökare har ökat under året.

Den 28 mars återinvigdes Vårby bibliotek med nya lokaler och ny verksamhetsidé. Verksamhetsidén betonar bland annat den lokala förankringen. Den konstpedagogiska verksamheten har utökats i konstverkstan. Dessutom ge-nomför verksamheten regelbundna familjelördagar med ett rikt och brett utbud som utvecklats i samarbete mellan ungdomsgård, mötesplatsen för unga och biblioteket.

Vårby bibliotek erbjuder nu också en mycket efterfrågad advokatjour, som har öppet varannan tisdag. Vuxna dagle-diga har erbjudits dansworkshops.

I augusti genomfördes Vårbyfestivalen av ungdomar med ledning av en fritidsledare/coach. Festivalen var välbesökt och uppskattad.

En enklare läktare med plats för cirka 100 personer har placerats på Vårby IP. Läktaren är mobil och kan användas för olika arrangemang vid behov.

Strategiskt område: Flemingsberg Under 2015 påbörjades byggnation av 1 300 nya bostäder, lokaler för högskoleverksamhet, forskning och sjukvård, ett nytt plattformsspår samt de första etapperna av den nya stadskärnan i Flemingsbergsdalen.

Arbetet med att ta en kommunikationsstrategi för kommu-nens utvecklingsområden är försenat på grund av resurs-brist. Ett viktigt steg har dock tagits i och med lanseringen av konceptet Huddinge bygger. Genom detta grepp har kommunen fått en bra utgångspunkt för marknadsföring och kunnat koppla de kommersiella byggnadsprojekten till platsen Huddinge.

Under 2015 har Tillsammans för-konceptet i Vårby även utökats till Flemingsberg där ungdomar har arbetet med att öka trivseln och tryggheten i området.

Inom området Flemingsberg sker särskilda satsningar inom skolan som möjliggörs genom den socioekonomiska för-delningen av resurser. Dessa extra medel används för att förstärka kompetens- och personalresurser. Ett exempel är den särskilda matematikutvecklaren som stödjer arbetet att utveckla undervisningen i matematik i Annerstaskolan och Visättraskolan.

Utvecklingen av seniorträffen i Flemingsberg fortgår enligt planering. En arabisk kulturcirkel, som vänder sig till seni-orer som talar arabiska eller syrianska, startade i februari. Deltagarna träffas och samtalar om kulturen. Deltagarna ges också en möjlighet till social samvaro och en möjlighet till ökad känsla av delaktighet även i det svenska sam-hället. Ett arbete har påbörjats för att erbjuda deltagarna lättare undervisning i svenska språket, även det för att bryta isolering och för att stärka deltagarnas möjlighet till integrering i det svenska samhället.

Visättra sportcenter är en välbesökt och viktig mötesplats i Flemingsberg. Under sommarhalvåret utövades flera olika spontanidrotter, bland annat streetbasket och frisbee samt friidrott. En stor internationell och omtalad frisbee-golftävling hade premiär på Visättra. I sommar har hund-verksamheten fått bättre förutsättningar genom markför-bättringar, el och ommålning av hundstugan.


Strategiskt område: utveckling av natur-upplevelser Natur-, kultur- och frilufsliv är en viktig profilfråga som värnas av medborgarna. Under året övergick samordnings-ansvaret för utvecklingsområdet till kultur- och fritidsför-valtningen. En handlingsplan för det fortsatta arbetet ska tas fram och ett uppstartsmöte med övriga aktörer genom-fördes under hösten.

Arbetet med att skapa tydliga entréer till naturreservaten pågår enligt plan. Alla Huddinge kommuns huvudentréer till naturreservaten har fått vägvisning från större allmänna vägar i enlighet med fastställt program för Huddinge kommuns reservatsentréer.

Särskilt stora satsningar görs i år vid Orlångens naturreser-vat (Gladövik) som följer programmet för Sundby-Björksättra (friluftsliv och biologisk mångfald). Här an-

läggs leder med hög tillgänglighet, grillplatser, vindskydd, utökade vandringsleder med mera. Hela området kommer att kopplas samman med den strandpromenad som görs iordning via Gladövik till Björksättra. En led från Fle-mingsberg till Sundby har förbättrats med nya spångar och ledmarkeringar. Längs sträckan har naturvårdsåtgärder gjorts för att höja upplevelsevärdet. Bland annat har ett helt kulturlandskap mellan Gladö och Sundby återställts. Sund-bys ekmiljöer har även öppnats upp för att bli mer attrak-tiva för friluftslivet. En satsning på den utrotningshotade bergscikadan har gjorts genom skapande av en cikadapark och en kommande cikadapromenad.

Inom programmet för Sundby-Björksättra från 2014 har nu alla delar gällande biologisk mångfald slutförts. Även delarna i programmet som rör friluftsliv är klara, förutom att de flytbryggor som köpts in för att läggas i Orlången vid Gladövik läggs i till våren, efter islossningen 2016.

| 17

Utbildning med hög kvalitetSammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Utbild-ning med hög kvalitet som god.

Fyra nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan en nämnd gjorde bedömningen att den var mycket god. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta.

Kommunstyrelsen har dock det egna nämnmålet att stärka samarbetet med akademierna. Även kultur- och fritids-nämnden har ett eget nämndmål, långsiktigt lärande, under det övergripande målet.

Under året har en högskolegrupp inom kommunen arbetat för att stärka samarbetet med akademierna. Högskolegrup-pen är ett samverkansforum mellan kommunens förtroen-devalda och tjänstemän samt representanter från samtliga lärosäten i Flemingsberg. Kommunstyrelsens förvaltning har även tagit fram en strategi. Den skickades i oktober ut på remiss och beräknas bli behandlad i kommunfullmäk-tige i april 2016, vilket är något senare än planerat.

Kulturskolan har via gruppundervisning haft möjlighet att erbjuda fler elever plats på kulturskolan. Biblioteksverk-samheten har erbjudit barn och unga att delta i kostnadsfri och ledarledd undervisning i enklare scratchprogramme-ring och spelprogrammering, samtliga tillfällen har varit fullbokade. Biblioteken erbjuder även läxhjälp och/eller språkcaféer i samtliga kommunens geografiska områden med fri entré och utan föranmälan.

Under året togs åtgärder fram för kommunens konstsam-ling och barnkonstens arkiv. För barnkonsten innebär åt-gärderna bland annat att arkivet avslutas i Vårby men be-varas i befintligt skick och i sin helhet som del av kom-munarkivet. All reproduktion av verk och föremål från arkivet upphör. Därmed avslutas den museala verksamhet-en och fokus läggs än tydligare på att möta barn och unga i kvalificerad och inspirerande utställnings- och konstpeda-gogisk verksamhet.

För fjärde året i rad sätt nytt rekord för meritvärdet i års-kurs 9. Skolinspektionen har granskat kommunen och bara gett ytterst få anmärkningar. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola har minskat något de senaste åren men 2015 bröts den negativa utvecklingen och ande-len nöjda är åter 90 procent. I augusti startade gymnasiein-genjörsutbildningen T4 på Östra gymnasiet.

Förbättrade kunskapsresultat Måluppfyllelsen för delmålet Förbättrade kunskapsresultat bedöms sammantaget som god. Två nämnder har bedömt

sin måluppfyllelse som god. Övriga nämnder har inte for-mulerat egna mål för detta delmål.

Meritvärde åk 9, kommunala skolor 2012 2013 2014 2015 Totalt (medel) 213 217 221 222

Flickor 221 225 230 232

Pojkar 204 210 211 213

Ranking i länet 14/26 11/26 10/26 -

Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter tre år (Slutbetyg är borttaget i och med GY11 reformen) Totalt (%) 84 85

Flickor 87 88

Pojkar 81 82

Andel elever med gymnasieexamen av elever med avgångsbetyg Totalt (%) 80,8 83,1

Ranking i länet 19/23 16/23

Andel godkända på SFI, D-kursen

kommunala skolor Period 1 2014

Period 2 2014

Period 1 2015

Totalt (%) 91 98 97

De samlade kunskapsresultaten läsåret 2014/2015 visar på något lägre resultat i årskurs 3, en positiv utveckling i årskurs 6 och i årskurs 9 är resultaten stillastående avse-ende andel elever med minst betyg E i lästa ämnen. De genomsnittliga meritvärdena i årskurs 9 har under de sen-aste fyra åren haft en positiv utveckling med högsta värden genom tiderna för vart och ett av åren 2012 till 2015. Även om ökningen inte är stor så är det genomsnittliga meritvär-det för 2015 ännu en gång det högsta genom tiderna. Både pojkar och flickor står tillsammans för ökningen. Trots att det genomsnittliga meritvärdet i Huddinge stigit till 222 poäng tappar Huddinge en plats i rankingen gentemot länets resterande kommuner. Huddinge ligger för närva-rande på placering 11 bland länets 26 kommuner. Det är strax under länets medelvärde som är 225, men samtidigt högt över rikets total på 213.

Andelen elever med gymnasieexamen i kommunen är relativt hög (83,1 procent) och har ökat i jämförelse med förra året (80,8 procent). Huddinge kommun har klättrat i länsrankingen från plats 19 till 16 av 23 kommuner. Arbete återstår dock för att uppnå samma nivåer som för länet (87,9 procent) och riket (89,7 procent).

Andelen godkända på D-kursen inom Svenska för invand-rare (SFI) ligger på samma nivå som under höstterminen 2014. Jämfört med period 1 år 2014 har andelen godkända


däremot ökat från 91 till 97 procent. Inom SFI är både resultaten och andelen avbrott desamma för män och kvin-nor. De elever som inte når upp till godkänt vid nationella provet erbjuds förlängning av sin studietid. Det upprättas då en förenklad åtgärdsplan för att det ska bli tydligt för eleven var denne bör lägga fokus för att klara betyget god-känt. Därefter erbjuds eleven att göra ett nytt prov.

Eleverna kan i dagsläget välja mellan sex olika utbild-ningsanordnare inom SFI, med undervisning på flera olika platser. I och med de upphandlade skolorna finns goda möjligheter för eleverna att söka en skola som ligger i närhet av hemmet eller arbetsplatsen.

Hösten 2015 präglades av en kraftig tillströmning av nyan-lända i gymnasieåldern. Det initiala mottagandet har skett hos Resurscentrum för nyanlända och därefter har de till-delats en skolplats. Många har varit ensamkommande pojkar som fått bo på olika boenden.

Nya språkintroduktionsgrupper har behövt starta på sko-lorna. Språkintroduktion finns nu på alla fyra gymnasie-skolor eftersom även Sjödalsgymnasiet under hösten snabbt startade flera undervisningsgrupper. En tilltagande problematik har vuxit fram kring rekrytering av lärare i svenska som andraspråk. Lokalbristen på Östra gymnasiet har fått konsekvensen att skolan har planerat och förberett för språkintroduktionsundervisning i andra lokaler med start i januari 2016.

Fler behöriga till gymnasium Måluppfyllelsen för delmålet Fler behöriga till gymnasium bedöms sammantaget som godtagbar. Bedömningen moti-veras framförallt av att andelen elever behöriga till gymna-siet har sjunkit. Det är bara en nämnd som arbetar för må-let.

Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor 2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 88,7 88,8 89,7 88,6

Flickor 89,9 87,7 89,3 88,4

Pojkar 88,1 89,5 90,1 88,8

Ranking i länet 12/25 12/26 12/26 12/26

Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och tek-nikprogrammet, kommunala skolor Totalt (%) 85,3 85,9 86,9 86,1

Flickor 86,4 84,8 87,3 86,8

Pojkar 84,2 86,8 86,5 85,5

Ranking i länet 9/25 10/26 9/25 13/25

Resultaten för behörighet har minskat läsåret 2014/2015. I de flesta fall är det pojkarna som står för de svagare resul-taten. I jämförelse med länet beträffande behörighet till yrkesprogram är Huddinges placering densamma som

föregående år (och tidigare år). Huddinge befinner sig dessutom över både länstotalen på 87,6 procent och riksto-talen på 85,6 procent. Däremot har Huddinge tappat mer i rankingen för behörigheten till naturvetar- och teknikpro-gram. Samtidigt är resultaten över länstotalen på 84,8 pro-cent och rikstotalen på 82,3 procent.

Fler behöriga till högskola Måluppfyllelsen för delmålet Fler behöriga till högskola bedöms sammantaget som god. Det är bara en nämnd som arbetar för målet. Andel elever (%) med grundläggande högskolebehö-righet som andel av elever med avgångsbetyg*, nat-ionella program enligt GY11. 2014 2015 Högskoleförberedande program

82,9 84,1

Ranking i länet 19/26 16/26

Yrkesprogram 31,8 40,5

*Avgångsbetyg räknas som gymnasieexamen alternativt ett studiebevis omfattande minst 2500 poäng.

Den grundläggande högskolebehörigheten på de högskole-förberedande programmen i Huddinge har ökat sedan före-gående år. Huddinge har också ökat i kommunranking från plats 19 till plats 16 i länet. Dock har kommunen fortfa-rande en lägre andel elever som blir behöriga på de hög-skoleförberedande programmen i jämförelse med genom-snittet i länet (89 procent) och i riket (91 procent).

När det gäller högskolebehörigheten på yrkesprogrammen sticker Huddinge kommun ut med ett väldigt bra resultat. Förutom att andelen högskolebehöriga yrkeselever ökat från 31,8 procent till 40,5 procent mellan 2014 och 2015 är årets resultat också betydligt högre än både genomsnittet i länet (30 procent) och genomsnittet i riket (32 procent). Högskolebehörighet är dock i första hand ett mål för ut-bildningen på de högskoleförberedande programmen. Skillnaden mellan könen är märkbar inom de högskoleför-beredande programmen där flickor i högre utsträckning har erhållit högskolebehörighet. Däremot råder det nästan ingen skillnad mellan könen inom yrkesprogrammen, även om det är en något högre andel flickor som erhållit högsko-lebehörighet även inom yrkesprogrammen.

Efter att ha beviljats statsbidrag startade hösten 2015 en gymnasieingenjörsutbildning (T4) på Östra gymnasiet med inriktning på informationsteknik. Sjödalsgymnasiet har gjort en tydlig handlingsplan så att skolan kan komma igång med sin gymnasieingenjörsutbildning till hösten 2016 med inriktning mot design- och produktutveckling.

| 19

Fler nöjda med förskola och skola Måluppfyllelsen för delmålet Fler nöjda med förskola och skola bedöms sammantaget som god. Det är tre nämnder som arbetar för målet, samtliga har gjort bedömningen god. Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 90 88 88 90

Flickor 90 89 88 91

Pojkar 89 88 88 90

Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet)

2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 90 89 89 87

Flickor 92 89 90 88

Pojkar 88 89 88 86

Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet)

2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 77 74 77 78

Flickor 80 75 78 79

Pojkar 76 74 79 80

Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasieskola till andra elever

2012 2013 2014 2015

Totalt (%) - - 66 68

Flickor - - 65 63

Pojkar - - 67 75

Länet 72

Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxenutbildningen som kan rekommendera sin skola till andra 2012 2013 2014 2015

Totalt GrundVux (%) - - 74,3 75

Kvinnor - - 73,9

Män - - 75,4

Totalt GyVux (%) - - 74,0 60

Kvinnor - - 77,1

Män - - 65,2

Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola har minskat något de senaste åren. 2015 bröts dock den nega-tiva utvecklingen och andelen nöjda är åter 90 procent som den var 2012. Inom förskolan är många föräldrar trygga med att lämna sina barn, vilket skulle kunna bero på ett aktivt arbete med normer och värden samt arbetet med att alla barn ska ha en vuxen att vända sig till när de behöver.

En något negativ trend vad gäller andelen nöjda i grund-skolans tidigaredel syns. Medan utvecklingen i grundsko-lans senaredel istället är något positiv vad gäller nöjdheten. Över 90 procent av eleverna i grundskolan känner sig trygga i skolan, och resultatet har förbättrats. Trots det så saknar 10 procent av eleverna i årskurs 3-5 och 29 procent av eleverna i årskurs 6-9 en förtroendefull vuxenrelation i skolan. Målet är att alla elever har en förtroendefull vuxen-relation i skolan och fortsatt arbete krävs.

Även gymnasieskolan har höga siffor för trygghet. Hela 97 procent känns sig trygga på sin skola vilket är högre än i länet. Det är dock relativt stor skillnad mellan hur pojkar och flickor svarat. Flickor är mindre trygga än pojkarna. 70 procent av eleverna är nöjda med sin skolas arbete mot mobbning.

Liksom förra året uppvisar Huddinge kommun genomgå-ende goda resultat i årskurs 2-enkäten för gymnasieskola. Även i år följer kommunen samma svarsmönster som länet i helhet. Det finns inte något påstående där Huddinge kommun avviker markant positivt från länet och de nega-tiva avvikelserna relativt länet är också små. När resultaten bryts ned på program och kön framkommer däremot påtag-liga skillnader både mellan och inom skolorna i kommu-nen. Påståenden som berör inflytande och kontakt med arbetslivet utmärker sig negativt med mindre än 40 procent positiva svar. Andelen som tycker att det är arbetsro på lektionerna har minskat och är även lägre än i länet.

En tydlig nedgång i nöjdheten märks hos eleverna i gymn-asial vuxenutbildning. Dessa elever kommer framöver att ha större valfrihet vad gäller valet av enhet där de studerar vilket förhoppningsvis kommer att leda till ett bättre resul-tat vid nästa mätning.


Fler i jobbSammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Fler i jobb vara god.

Alla nämnder har arbetat med att bidra kring praktikplat-ser, feriearbeten och Huddingejobb. Andelen hushåll med försörjningsstöd liksom andelen barnfamiljer med långva-rigt ekonomiskt bistånd minskar. Huddinge förbättrar sina positioner gällande rankingen i länet kring ekonomiskt bistånd. Under året har samtliga nämnder arbetat för ett förbättrat näringslivsklimat genom att integrera handlings-planen för förbättrat näringslivsklimat i sina verksamheter.

Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan tre gjorde bedömningen att den var mycket god.

Fler arbetstillfällen Den samlade måluppfyllelsen för delmålet Fler arbetstill-fällen bedöms som god. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god och fyra nämnder har bedömt sin måluppfyllese som god. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år 2011 2012 2013 2014

Totalt (%) 76,7 77,2 77,1 77,5*

Kvinnor 75,1 75,8 75,6 76,2

Män 78,2 78,5 78,6 78,9

Ranking i länet 24/26 24/26 24/26 24/26

Öppen arbetslöshet (oktober) 2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 3,0 3,2 3,0 3,4

Kvinnor 2,9 3,0 2,9 3,4

Män 3,1 3,3 3,1 3,3

Stuvsta-Snättringe 1,6 1,9 1,6 1,8

Vårby 6,6 6,9 7,2 7,0

Ranking i länet 15/26 17/26 17/26 17/26 * En ökning med 0,4 procent jämfört med 2013 som förklaras av en högre förvärvsfrekvens framförallt bland kvinnor. Dock har kommunen alltjämt en av länets lägsta förvärvsfrekvenser. **Arbetslösheten varierar under året, jämfört med samma period (sista oktober) har skillnaderna varit små mellan åren. Det som varit konstant och tydligt är skillnaden mellan områden i kom-munen.

Socialnämndens arbete för att försörjningsstödstagare ska bli självförsörjande visar fortsatt mycket goda resultat. Från 2013 till 2015 har för varje år en högre andel av för-sörjningsstödstagare fått ta del av arbetsförberedande in-satser. Korta yrkesutbildningar är en insats i samarbete med näringsliv och Vux Huddinge som erbjudits främst

långtidsarbetslösa. Under 2015 har 36 personer deltagit i insatsen, av dessa har 33 personer fått anställning och blivit självförsörjande.

Vuxenutbildningen har ansökt om att få fortsätta att utbilda medicinska sekreterare, samt om två nya utbildningar: webbdesign och fastighetsteknik.

Äldreomsorgen i egen regi har erbjudit praktikplatser till ett stort antal studerande för att visa att det inom äldre-omsorgen finns många stimulerande och betydelsefulla arbetsuppgifter.

För att ge fler ungdomar en möjlighet till arbetslivserfa-renhet fick 508 ungdomar feriepraktikplats under somma-ren. Det är fler än någonsin. Samtliga förvaltningar i kom-munen har tagit emot feriepraktikanter.

Kultur- och fritidsnämnden har sedan en längre tid tillbaka ett flertal medarbetare anställda med särskilt anställnings-stöd från arbetsförmedlingen. I de verksamheter där det bedöms möjligt prövas detta löpande.

Fler och växande företag Måluppfyllelsen för delmålet Fler och växande företag bedöms sammantaget som god. Två nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, en har bedömt sin måluppfyl-lelse som godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Nystartade företag per 1000 invånare 2011 2012 2013 2014

Totalt (antal) 7,5 6,1 6,5 6,2

Ranking i länet 16/26 20/26 20/26 20/26

Antal konkurser Totalt (antal) 52 60 47 63

Företagarnas betyg på kommunens service 2012 2013 2014 2015

Totalt (index 1-100) 72 68 65 70

Ranking i länet 4/26 - 22/26 -

Placering i Svensk Näringslivs mätning Totalt (plats) 110 100 103 108

Ranking i länet 21/26 20/26 20/26 -

Dagbefolkningens procentuella tillväxt Totalt (%) 1,4 0,84 0,84

Ranking i länet 18/26 18/26 -

Under hösten har handlingsplanen för ett förbättrat nä-ringslivsklimat uppdaterats. Flera åtgärder utifrån hand-lingsplanen har genomförts under året. Samtliga förvalt-

| 21

ningar har integrerat handlingsplanen i sina verksamheter. Företagsbesök har genomförts där tjänstemän och politiker besökt lokala företag för att få en ökad dialog.

Bemötandeutbildningar har arrangerats för kommunstyrel-sens förvaltning och förtroendevalda har utbildats om vikten av ett bra näringslivsklimat. Det har också genom-förts informationskvällar för näringslivet om upphandling.

Under året har flera frukostmöten hållits i samarbete med Arena Huddinge. Där möter tjänstemän och politiker från kommunen lokala företag. Genom Arena Huddinge tar kommunen ett särskilt ansvar för att förbättra kommunens näringslivsklimat samt stödja och initiera lokala projekt som gör Huddinge mer attraktivt som verksamhets-, bo-stads-, besöks- och studieort.

Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat mycket med att förbättra bemötande och handläggningsrutiner under såväl 2014 som 2015. Arbetet fortsätter under 2016 och är kopplat till kommunens handlingsplan för förbättrat nä-ringslivsklimat. Under 2016 kommer möjligheten att in-rätta en företagsgrupp för komplexa företagsärenden att utredas.

I den senaste bygglovenkäten, där företagare svarar på hur de uppfattar kommunens handläggning och service gäl-lande bygglovärenden, är resultatet ett nöjdkundindex på 54. Det är en förbättring och det stora tappet som skedde mellan 2011 och 2013 har därmed börjat hämtas upp. Re-sultatet i den senaste bygglovenkäten visar att 70 procent av alla företag som ansökt om bygglov uppgett att de fick bra information om sitt ärende. 80 procent av företagarna känner att kommunen hade förståelse för deras ärenden. Av mätningen framgår att bygglov har blivit bättre på bemötande, kompetens och rättsäkerhet.

Den senaste mätningen av hur företagare uppfattar kom-munens handläggning och service gällande ärenden inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel visade ett nöjd-kundindex på 73.

Förskolenämnden har godkänt fem verksamheter som ansökt om att bedriva fristående pedagogisk omsorg.

Färre försörjningsstödstagare Måluppfyllelsen för delmålet Färre försörjningsstödstagare bedöms sammantaget som god. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, två nämnder har be-dömt sin måluppfyllelse som god. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita 2011 2012 2013 2014

Totalt (%) 2,3 2,2 1,9

Ranking i länet 20/26 18/23 16/23

Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bi-stånd Totalt (%) 1,3 1,4 1,2

Ranking i länet 14/25 15/23 12/22

Andelen hushåll med försörjningsstöd liksom andelen barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd minskar. Huddinge förbättrar sina positioner gällande rankingen i länet kring ekonomiskt bistånd.

Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har blivit färre under 2015 och kostnaderna för försörjningsstöd har fort-satt att minska. Att färre hushåll är aktuella för försörj-ningsstöd i Huddinge är en positiv trend sedan 2013 som innebär att fler Huddingebor blir självförsörjande.

Bidragstidens genomsnittliga längd visar en motsatt ut-veckling. Den genomsnittliga bidragstiden ökar för hushåll som ansöker om försörjningsstöd. Kostnaderna per hushåll visar en ökning för 2015 i jämförelse med tidigare år.

Det finns stora skillnader gällande försörjningsstöd mellan olika geografiska områden inom kommunen. De strate-giska geografiska områdena Vårby och Flemingsberg har hög representation i arbetsförberedande insatser.

Alla nämnder arbetar med att bidra kring praktikplatser, feriearbeten och Huddingejobb. Barn- och utbildningsför-valtningen står för majoriteten av de platser som erbjuds inom projektet 100 Huddingejobb.


God omsorg för individenSammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet God om-sorg för individen vara god.

Ett arbete för giftfria förskolor påbörjades under året. 96 procent av grundskolorna som gjorde SkolmatSveriges enkät under året hade ett bra lunchutbud, vilket är bättre än resultatet för riket. I mars 2015 startade kundval enligt LOV för daglig verksamhet. Valfriheten har därmed ökat för brukare som är beviljade daglig verksamhet. Kommu-nen har delat ut cirka 6 000 broddar till kommuninvånare som fyllt 65 år.

Åtta nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan en gjorde bedömningen att den var godtagbar.

Fler upplever god hälsa Måluppfyllelsen för delmålet Fler upplever god hälsa be-döms sammantaget som god. Två nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, medan sex gjorde be-dömningen att den var god och en gjorde bedömningen ej godtagbar. Andel ungdomar i åk 7-9 som tränar/motionerar minst 2 gånger per vecka.

2009 2012 2014 2015

Flickor (%) 73 - - 77

Pojkar (%) 86 - - 82 Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra

2009 2012 2014 2016

Totalt (%) 65 71 71

Kvinnor 63 71 69

Män 68 70 73 Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra

2010 2012 2015* 2016

Totalt (%) 61 60 70

Flickor 54 53 62

Pojkar 68 68 80

Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol

Totalt (%) 42 47 51**

Flickor 39 39 50

Pojkar 45 55 51

Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Totalt (%) 92 93 96

Flickor 94 94 97

Pojkar 89 91 95 * Ny mätmetod ** Frågan omformulerad, en högre andel av flickorna anger att de inte dricker alkohol jämfört med de senaste mätningarna.

Huddinge kommun ska erbjuda god och näringsriktig kost inom alla de verksamheter där måltider serveras. Under året har kostenheten tillsammans med representanter från förskoleköken och skolköken arbetat fram en ny meny. Den uppfyller kraven på god och näringsriktig kost utifrån livsmedelsverkets rekommendationer, aktuell forskning samt ambitionen att nå en andel om 50 procent ekologisk mat till 2020.

Våren 2015 fattade förskolenämnden beslut om handlings-plan för giftfria förskolor. Handlingsplanen har väckt in-tresse hos kommunens leverantörer samt hos Huge Fastig-heter AB. Spridningen av handlingsplanen har bidragit till ett ökat intresse och en medvetenhet om vad Huddinge kommun eftersträvar gällande giftfri miljö i förskolan.

SkolmatSverige är ett webbaserat enkätverktyg som an-vänds för att utvärdera måltidsverksamheten i skolorna. 96 procent av grundskolorna som gjorde enkäten under året har ett bra lunchutbud vilket är högt över målsättningen (75 procent) för 2015 och bättre än resultatet för riket (91 procent).

46 procent av skolorna bedöms servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan, vilket inte når upp till målsätt-ningen (75 procent) för 2015, det är dock bättre än resulta-tet för riket (27 procent).

Efter beslut av äldreomsorgsnämnden har förvaltningen under hösten och vintern 2015, tillsammans med kommu-nens servicecenter och PRO, delat ut broddar till kommu-ninvånare som fyllt 65 år. Syftet var att bidra till färre fallolyckor under vintern. Intresset var mycket stort och uppmärksammades även i rikstäckande media. Responsen från de äldre i kommunen har varit övervägande positiv. Vid projektets avslut vid nyåret, hade totalt cirka 6 000 par broddar delats ut.

Nya föreskrifter från 2014 gällande barn och unga som har bevittnat eller utsatts för eller bevittnat våld i nära relation-er har resulterat i ökat inflöde av både anmälningar och öppnade utredningar. Fler har även sökt stöd vid kvinno-fridsteamet. Det har medfört att extra personalresurser har behövts.

Fler upplever god vård och omsorg Måluppfyllelsen för delmålet Fler upplever god vård och omsorg bedöms sammantaget som god. En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan en gjorde bedömningen att den var godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

| 23

Andel brukare nöjda med äldreboendet (alla äldrebo-enden där det bor en person med biståndsbeslut från Huddinge kommun) 2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 78 76 80 81

Kvinnor 76 78 77 81

Män 83 71 86 83

Ranking i länet 10/26 19/25 12/25 11/25

Andel brukare nöjda med hemtjänsten (alla hem-tjänstutförare godkända av Huddinge kommun) Totalt (%) 87 88 86 86

Kvinnor 86 88 87 86

Män 88 87 84 85

Ranking i länet 12/26 14/26 17/26 17/26 Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter

Totalt (index) 78 84 - -

Kvinnor 82 83 - -

Män 77 83 - -

Andelen kunder vid äldreboendena i kommunen som har en positiv helhetsbild av verksamheten har ökat med fem procentenheter mellan 2013 och 2015. Resultatet för året ligger en procentenhet över etappmålet. Skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat har minskat kraftigt jämfört med tidigare år och är nu nere på två procentenheter. Re-sultatet ligger på samma nivå som länsgenomsnittet. Hud-dinge har sen 2013 förbättrat sin ranking i länet med åtta placeringar. Det innebär att kommunen snart har återhäm-tat det fall i rankingen som gjordes mellan 2012 och 2013 när kommunen tappade nio placeringar.

Andelen kunder inom hemtjänst som har en positiv hel-hetsbild av verksamheten har försämrats med två procen-tenheter mellan 2013 och 2015, och ligger kvar på samma nivå som förra året. I förhållande till etappmålet (89) ligger resultatet (86) tre procentenheter lägre. Huddinge försäm-rar sin ranking i länet med tre placeringar mellan 2013 och 2015. Skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat har varit relativt liten under hela mätperioden. Resultatet ligger på samma nivå som genomsnittsvärdet för Stockholms län, och kommunen behåller sin 17:e plats i rankingen.

Bättre samverkan kring individer i behov av stöd Måluppfyllelsen för delmålet Bättre samverkan kring indi-vider i behov av stöd bedöms sammantaget som god. Sex nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan en gjorde bedömningen att den var mycket god. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta.

Under årets sista månader ställdes stora krav på verksam-heterna inom socialtjänsten att snabbt ställa om för att kunna hantera de oväntat stora volymerna av ensamkom-mande barn och unga samt nyanlända.

Utifrån ett kund- och brukarperspektiv har en förändring gällande kommunens egen öppenvård för barn och unga utarbetats under året. Förändringen genomförs den första januari 2016 och innebär att biståndsbedömda insatser (0-20 år) samlas till en enhet. Frivilliga och öppna verksam-heter för barn och unga (0-20 år) och deras föräldrar, sam-las likaså i en enhet. Öppenvårdsinsatser speciellt riktade till ungdomar, exempelvis ungdomsmottagningen, samlas under en enhet. Syftet är att öka möjligheten till samman-hållna insatser för familjer med barn i olika åldrar.

Huvuduppdraget för enheten som arbetar med frivilliga och öppna verksamheter till barn och unga (0-20 år), blir att samverka med barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, landstinget och civilsam-hället för att i tid upptäcka och förebygga sociala problem hos barn och unga.

Under sommaren har projektet Sommarskola för nyanlända genomförts. Sommarskolan pågick i tre veckor och totalt deltog 30 elever i åldrarna 16-20 år. Syftet har varit att ge eleverna ett försprång i det svenska språket inför skolstar-ten, vilket förhoppningsvis kan bidra till snabbare avance-mang i studierna. Utöver studier i svenska har eleverna även deltagit i fritidsaktiviteter som anordnats av kultur- och fritidsförvaltningen. Aktiviteterna har syftat till att ge eleverna en insyn i det svenska samhället och att lära känna Huddinge med dess närområde.

Arbetet med att utöka antalet boendeplatser har pågått och pågår kontinuerligt. Kommunens HVB-hem (hem för vård eller boende) för ensamkommande ungdomar och kommu-nens PUT-boende (permanent uppehållstillstånd) startade april 2015. Trots detta finns fortsatt behov av fler boende-platser. Planering för uppstart av ytterligare HVB-hem för ungdomar med permanent uppehållstillstånd pågår. En trend under året är att de ungdomar som kommer till Hud-dinge är under 15 år vilket innebär stora behov av rekryte-ring av fler familjehem för att möta ungdomarnas behov av stöd.

Social- och äldreomsorgsförvaltningen, barn- och utbild-ningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen har samverkat genom Samkraft under året. Flera projekt har genomförts som haft stora positiva resultat och upp-märksammats på olika sätt i media. Ett exempel är 142 Familjen som är en insats där äldre ungdomar engagerar sig för att motverka stökigheter i Skogås. Ungdomarna har fått utbildning i hjärt- och lungräddning, socialtjänstens roll, lag och rätt samt etik och moral. 142 Familjen har bidragit till ett lugnare klimat i Skogås. Till exempel har de


nattvandrat, ordnat spontanlekar för yngre ungdomar, ar-rangerat fotbollsturnering, varit med på niornas avslut-ningsbaler, skolavslutningsfestival och valborgsfirande. 142 Familjens framgångsrika arbete har lyfts i tidningar, radioinslag och sociala medier. Arbetet med sociala insats-grupper fortsätter framgångsrikt enligt plan och finansiera-des genom Samkraft under 2015.

Socialförvaltningen har genomfört flera utbildnings- och informationssatsningar under året i samordnad individuell plan (SIP).

Inom äldreomsorgen har arbete skett för att stärka samar-betet med föreningar och frivilligorganisationer. Vid olika aktiviteter, såsom anhörigvecka och seniorvecka, har det

samarbetats med både näringsliv och föreningar. Det har gjort att utbudet av aktiviteter och evenemang varit större än tidigare år.

En arbetsgrupp med representanter för socialtjänst och grundskola har tillsatts för att främja, kartlägga och ut-veckla samverkan mellan förvaltningarna. Arbetet med att kartlägga processen kring placerade barn och unga och kontakten med skolan har påbörjats. Samarbete inom SI-SAM (Samverkan för obruten skolgång) – en modell för placerade barn enligt LVU (Lagen om vård av unga) på Statens institutionsstyrelse har framgångsrikt tillämpats under året.

| 25

Ekosystem i balansSammanfattningsvis bedöms måluppfyllnande för målet Ekosystem i balans som god.

Utsläpp av mängden växthusgaser minskar. Kommunen har gjort flera insatser under året för att minska klimatpå-verkan och luftföroreningar, bland annat genom samordnad varudistribution. Energianvändningen i kommunens loka-ler minskar och andelen egologiska livsmedel fortsätter att öka i kommunens verksamheter. Huddinge blev dessutom rankad som sjätte bästa friluftskommun i riket och bäst i länet.

Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, två nämnder som god, tre nämnder som godtagbar och en nämnd som ej godtagbar.

Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Måluppfyllelsen för delmålet Minska klimatpåverkan och luftföroreningar bedöms sammantaget som god. Fyra nämnder har med delmålet i sina verksamhetsberättelser. Två av dessa har bedömt måluppfyllelsen som god och en har bedömt den som godtagbar och en som ej godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Utsläpp av växthusgaser per invånare

2012 2013 2014 2015

Totalt (ton CO2/inv) 2,0 1,7

Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänste-resor

Totalt (ton CO2) - 3306 - 3960

Energianvändningen i kommunens samtliga verksam-hetslokaler i Huges bestånd

Totalt (kWh/kvm)* 194 186 177 170

Andel förnybar energi i den kommunala organisation-ens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordons-flottan

Totalt (kWh/kvm)* 92 93 95 93 *verklig förbrukning, ej normalårskorrigerat

Måluppfyllelsen anses i huvudsak som god med anledning av den minskade mängden utsläpp av växthusgaser, tren-den kring den minskade energianvändningen i verksam-hetslokaler och det påbörjade arbetet med att byta ut äldre fordon i kommunens fordonsflotta mot fordon med förny-elsebara bränslen och miljöbilar. Det som gör att målupp-fyllnaden inte kan anses som mycket god beror på de ökade utsläppen från tjänste- och arbetspendlingsresor.

Ökad andel miljöanpassade inköp Sju nämnder har med delmålet i sina verksamhetsplaner. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, två nämnder som god, en nämnd som godtagbar och en nämnd som ej godtagbar. Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksam-heterna

2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 33,4 33,4 36,2 40,1

Ranking i länet 2/16 2/18 2/18 2/18 Insamlat förpackningsmaterial per capita

Totalt (kg) 53,4 50,7 50,1

Under året har andelen ekologiska livsmedel fortsatt att öka, vilket bidrar till bedömningen om god måluppfyllelse. Endast gymnasienämnden har sett en minskning. Förskole-nämnden har nu nästan uppnått målet om 50 procent, vilket är målet för 2020. Insamlade förpackningar per capita förväntas minska eller bibehållas. Till stor del beror detta på minskad tidningsförsäljning, men även att insamlingen av plast- och pappersförpackningar minskar.

God vattenstatus i sjöar och vattendrag Måluppfyllelsen för delmålet God vattenstatus i sjöar och vattendrag bedöms sammataget som god. Tre nämnder arbetar med delmålet. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål. De nämnder som arbetar med delmålet har samtliga bedömt måluppfyllelsen som god-tagbar. Detta eftersom etappmålen för sjöarna ej nås. Den samlade bedömningen blir trots att etappmålen inte nås god eftersom det har vidtagits många bra åtgärder för sjö-arna under året och arbetet har varit prioriterat. De åtgärder som vidtagits nu får genomslag om några år på grund av den naturliga trögheten i systemen. Fosforhalt i sjöarna (µg/l)

2012 2013 2014 2015

Långsjön 31 36 52 51

Trehörningen 116 118 111 100

Orlången (Vidja) 49 49 51 46

Magelungen 26 30 32 31

Drevviken 41 38 36 32

Under året har en rad åtgärder vidtagits. Bland annat ge-nom kommunens vattengrupp. Åtgärdsplaner för sjöarna


har beslutats och kommunen har börjat arbeta efter dem. Även Stockholm Vatten har under året genomfört ett antal åtgärder som leder till förbättrad vattenkvalitet i sjöarna. Arbetet med Huddinges sjöar löper på bra men det kommer trots det dröja några år innan det går att se resultatet av vidtagna åtgärder.

Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Måluppfyllelsen för delmålet Bibehållen biologisk mång-fald och bevarad grönstruktur bedöms sammantaget som god. Två nämnder arbetar med målet. En nämnd bedömer måluppfyllnaden som god medan en nämnd gjorde bedöm-ningen att den var godtagbar. Övriga nämnder har inte formulerat egna mål för detta delmål.

Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta

2012 2013 2014 2015

Totalt (%) 88 88 88 88

Kommunen har under året arbetat både med att bevara viktiga gröna samband och för ökad tillgänglighet till grönområdena för kommunens invånare. Huddinge kom på sjätte plats i rankingen årets friluftskommun. Kommunen klarar etappmålen om att behålla viktiga ytor som är förut-sättningar för biologisk mångfald. Utvecklingsåtagandet om naturguidningar för barn har genomförts enligt plan. En särskild satsning gjordes under 2015 på naturupplevelser och guidningar i Flemingsberg. Några av åtgärderna har inte blivit genomförda eller har blivit fördröjda vilket gör att bedömningen inte kan anses som mycket god. Bland annat har inte uppföljning av ekologiskt kompensation gjorts.

| 27

Attraktiv arbetsgivareSammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Attraktiv arbetsgivare som god. Huddinge kommun har ett bra resul-tat i den årliga medarbetarundersökningen och ett samlat värde (en prestationsnivå) som ligger över den rekommen-derade nivån.

I samband med medarbetarundersökningen mäts också Sveriges kommuners och landstings mått Hållbart medar-betarengagemang (HME). Resultat blev något lägre än första mätningen 2015.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i kommunen, likt utveckl-ingen i riket i stort. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är dock oförändrad. Sjukfrånvaron ökar för samtliga nämnder.

Sex nämnder bedömer måluppfyllelsen för målet Attraktiv arbetsgivare som god, en gör bedömningen mycket god och en gör bedömningen godtagbar. En nämnd har inte formulerat egna mål inom Attraktiv arbetsgivare.

Införande av arbetsgivarvarumärke Arbetsgivarvarumärket ska förtydliga och synliggöra Hud-dinge kommuns erbjudande som arbetsgivare och bidra till att säkerställa personalförsörjningen, bland annat av brist-yrkesgrupper.

Kommunikationen om arbetsgivarerbjudandet har under året bland annat byggt på att lyfta medarbetares berättelser om sitt arbete. Sociala medier har använts för att synlig-göra aktiviteter, initiativ och yrkesgrupper, däribland på LinkedIn och Instagram. Även kultur- och fritidsförvalt-ningens nya webbplats unghuddinge.se är en viktig kanal för att kommunicera med målgruppen unga personer som står inför att göra sina yrkesval. Arbete med att formulera konkreta budskap har pågått under året, en bildbank har skapats och platsannonsmallar har uppdaterats. Även kor-tare filmer som beskriver medarbetarnas upplevelse av sitt arbete har tagits fram.

Social- och äldreomsorgen har tagit fram strategier för att säkerställa personalförsörjning för bristyrkesgrupper, såsom socionomer med myndighetutövning.

Engagerade och professionella medarbetare Måluppfyllelse för delmålet Engagerade och professionella medarbetare bedöms sammantaget som god. Tre nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, tre som god och två som godtagbar. En nämnd har inte formulerat egna mål inom Attraktiv arbetsgivare.

Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, soci-ala klimat och lärande i arbetet) 2012 2013 2014 2015 Totalt 76,3 77,3 77,7 77,8 Kvinnor 76,5 77,5 77,9 78,1 Män 75,8 76,5 77,3 76,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Totalt - - 76 75 Kvinnor - - 77 76 Män - - 73 73

Medarbetares drivkraft, förmåga och vilja att utvecklas är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och utveckl-ing.

Medarbetarprofilen (se tabell ovan) i medarbetarenkäten ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar, inflytande, lärande och välmående på arbetsplatsen. Kom-munen har ett gott resultat som överstiger den rekommen-derade nivån.

HME Motivation (se tabell ovan) mäter medarbetarnas engagemang. Kommunens värde har minskat något jämfört med första mätningen 2014 och är något under riks – och länsgenomsnittet för de senaste åren.

Alla arbetsplatser i kommunen har diskuterat den etiska koden och kommunens gemensamma värden på sina ar-betsplatsträffar. Förvaltningarna har också på olika sätt arbetet med sina respektive värdegrunder.

Social- och äldreomsorgsförvaltningen har arbetat med att utveckla och förtydliga medarbetarskapet och visa på det egna ansvaret som medarbetare, till exempel genom dis-kussioner på planeringsdagar och arbetsplatsträffar.

Engagerade och professionella chefer Måluppfyllelse för delmålet Engagerade och professionella chefer bedöms sammantaget som god. Fyra nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, tre som god och en som icke godtagbar. En nämnd har inte formulerat egna mål inom Attraktiv arbetsgivare. Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) 2012 2013 2014 2015 Totalt 68,9 70,2 71,3 71,1 Kvinnor 69,3 70,8 71,8 71,7 Män 67,4 68,9 69,8 69 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Totalt - - 77 77 Kvinnor - - 77 77 Män - - 75 75


Ett tydligt och professionellt ledarskap är en viktig förut-sättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Ledarskap handlar om att nå resultat genom att leda, utveckla och ta tillvara medarbetares drivkraft och yrkeskunnande. Det lägger grunden för ett gott verksamhetsresultat.

Ledarskapsprofilen (se tabell ovan) ger en bild av hur medarbetarna uppfattar sin närmaste chefs ledarskap. Kommunens chefer får ett gott resultat som överstiger den rekommenderade nivån.

HME Ledarskap (se tabell ovan) utvärderar den närmaste chefens förmåga att tillvarata och öka medarbetarengage-manget. Med ett värde på 77 har kommunens chefer ett bra resultat jämfört med riks- och länsgenomsnittet för de senaste åren.

Ett nytt ramavtal har implementerats för ledningsgruppsut-veckling, teamutveckling och handledning för chefer. Un-der året har också utveckling av kommunens centrala chefsutvecklingsprogram påbörjats, inklusive chefsintro-duktion. Detta för att ge både nya och befintliga chefer bättre förutsättningar.

Flera förvaltningar har arbetat med ledningsgruppsutveckl-ing och chefsutvecklingsinsatser exempelvis rektorsutbild-ning. Genom olika chefsforum har förvaltningarna skapat möjligheter för erfarenhetsutbyte och ökad kunskap. Soci-al- och äldreomsorgen har sett över arbetsförhållanden för chefer och fler gruppledare och ökat administrativt stöd har tillkommit inom delar av verksamheten.

Goda förutsättningar Måluppfyllelse för delmålet Goda förutsättningar bedöms sammantaget som godtagbar. Sjukfrånvaron fortsätter att öka och är hög i jämförelse med andra kommuner i länet.

En nämnd har bedömt sin måluppfyllelse som mycket god, fem som god och två som godtagbar. En nämnd har inte formulerat egna mål inom Attraktiv arbetsgivare. Prestationsnivå 2012 2013 2014 2015 Totalt 70,9 72 72,8 72,6 Kvinnor 71,2 72,4 73,1 73,1 Män 69,8 70,9 71,7 70,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Totalt - - 77 76 Kvinnor - - 78 77 Män - - 74 74 Sjukfrånvaron (totalt), rullande 12 Totalt (%) 6,5 7 7,5 8,4 Kvinnor 7 7,5 8,2 9,2 Män 4,3 4,9 4,9 5,5 Korttidssjukfrånvaron (0-14 dagar), rullande 12 Totalt (%) 2,6 2,7 2,6 2,6 Kvinnor 2,7 2,8 2,7 2,7 Män 2,2 2,2 2,2 2,3

För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin drivkraft och förmåga behövs rätt förutsättningar. Kom-munen ska erbjuda en bra arbetsmiljö och jämlika villkor samt bedriva ett långsiktigt arbete med insatser för kompe-tensutveckling, karriärmöjligheter och en aktiv lönepolitik.

Prestationsnivån, det samlade måttet av hela medarbetar-undersökningen, mäter de generella förutsättningarna på arbetsplatsen. Kommunen har ett värde över den rekom-menderade nivån och har högst värde i jämförelse med tre andra liknande kommuner med samma mätmodell.

HME Totalt (se tabell ovan) mäter organisationens för-måga att ta tillvara och främja medarbetarnas engagemang. Kommunens värde har minskat jämfört med första mät-ningen. Värdet är något lägre än riks- och länsgenomsnittet de senaste åren.

Under året har en ny jämställdhets- och mångfaldsplan för åren 2015-2017 beslutats. I planen tydliggörs Huddinge kommuns mål och åtgärder för jämställdhets- och mång-faldsarbete inom områdena: arbetsförhållande, föräldra-skap, trakasserier, rekrytering samt lönefrågor. Lönekart-läggning har genomförts under året och en handlingsplan har tagits fram för att åtgärda de löneskillnader som inte har kunnat förklaras.

Arbetet med att tydliggöra karriärvägar fortgår. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsatt tjänster med extra ansvar att bidra till verksamheternas utveckling av språk-arbetet. Den statliga reformen med förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning fortsätter, men kommunen har även egna satsningar, exempelvis förstelä-rare i matematik.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i kommunen, likt utveckl-ingen i riket i stort. Kvinnornas sjukfrånvaro ökar mer än männens och ökningen finns i sjukfrånvarointervallen från 15 dagar och uppåt. Sjukfrånvaron ökar för samtliga nämnder. I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län har kommunen en hög sjukfrånvaro. Den korta sjuk-frånvaron (0-14 dagar) är oförändrad.

För att aktivt arbeta för att minska kommunens totala sjuk-frånvaro har rehabiliteringsprocessen kartlagts och en rehabiliteringshandbok med förtydligade anvisningar och roller har tagits fram och beslutats. Information och utbild-ningar har skett under hösten. Personalhälsan har fått ett förtydligat uppdrag där bland annat riktat stöd ska ges till enheter som har hög sjukfrånvaro.

För att främja goda förutsättningar har det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen utvecklas. Samtliga delar i ett nytt sammanhängande systematiskt arbetsmiljöarbete har tillgängliggjorts och ersatt de tidigare anvisningarna. En e-utbildning med tillhörande seminarium för chefer och skyddsombud har implementerats där chefer certifieras via kunskapstest.

| 29

Sund ekonomiResultatet enligt kommunens ekonomiska mål (årets resul-tat exklusive exploaterings- och realisationsvinster) har varit positivt de senaste tio åren men visar för 2015 ett minus på 12 mnkr och en negativ avvikelse mot budget med 42 mnkr. Det negativa resultatet för 2015 beror delvis på att nämnderna sammantaget redovisar underskott i för-hållande till budget. Då avvikelserna är relativt små och resultaten för långsiktig balans fortsatt är på en bra nivå bedöms måluppfyllelsen för Sund ekonomi som godtagbar.

Inklusive exploaterings- och realisationsvinster är resulta-tet plus 138 mnkr. Av nämndernas totala utvecklingsåta-ganden, som lyfts i respektive nämnds verksamhetsberät-telse, är cirka 30 procent helt avklarade. Sex av nio nämn-der bedömer sin måluppfyllelse för målet Sund ekonomi som god, två nämnder bedömer sin måluppfyllelse som godtagbar och en nämnd bedömer sin måluppfyllelse som ej godtagbar.

Budgethållning Den samlade måluppfyllelsen för nämndernas budgethåll-ning är under den planerade nivån och bedöms därför som ej godtagbar.

Budgethållning 2012 2013 2014 2015

Nämndernas resultat (mnkr) 5,0 2,4 56,4 -30,6

En förutsättning för en sund ekonomi är god budgetfölj-samhet. Både nämnderna och kommunen i sin helhet har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Etappmålet för budgethållning är att nämndernas utfall i förhållande till budget ska vara i balans. År 2015 har nämnderna totalt sett inte uppnått etappmålet och redovisar ett negativt utfall i förhållande till budget med 31 mnkr eller 0,6 procent. Endast tre av nio nämnder klarar etappmålet om en eko-nomi i balans.

Långsiktig balans För att uppnå en långsiktig balans behöver kommunen ha ett gott finansiellt resultat, en god konsolidering och ett rimligt investeringsutrymme som inte påverkar det finansi-ella utrymmet negativt. Den samlade bedömningen av kommunens långsiktiga balans bedöms sammantaget som god.

Finansiellt årligt mål 2012 2013 2014 2015

Positivt resultat exkl. exploateringsresultat (mnkr)

154 159 100 -12

Konsolidering

Genomsnittligt resultat exkl. exploateringsre-sultat, senaste treårs-perioden i förhållande till eget kapital (%)

4,5 3,9 3,5 2,0

Investeringsutrymme

Investeringar i förhål-lande till summan av avskrivningar och årets resultat senaste treårs-perioden (bör inte överstiga 100 %)

74 72 87 88

Måluppfyllelsen för måttet positivt finansiellt resultat (ex-klusive exploateringsvinster) bedöms sammantaget som godtagbar. Resultatet (exklusive exploateringsvinster) för 2015 blev 41 mnkr lägre än det ekonomiska målet (30,0 mnkr). Kommunen har haft en negativ trend med i snitt 32 procent de senaste fem åren. Kommunens resultat per invånare för 2014 uppgick till 1 776 kronor, vilket gjorde att Huddinge hamnade på plats 10 av 27 i länet.

Måluppfyllelsen för måttet konsolidering bedöms som god. Konsolideringen för de senaste tre åren uppgår till 2,0 procent och är i enlighet med tumregeln för god ekonomisk hushållning på 2 procent. Kommunen har haft en mycket god konsolidering de senaste fem åren med i snitt 3,6 pro-cent. Trenden är dock negativ där konsolideringen minskat från 4,0 procent år 2014 till 2,0 procent innevarande år. Jämfört med länet hamnar Huddinge på plats 16 av 27 (år 2014).

Måluppfyllelsen för måttet investeringsutrymme bedöms som god. Från år 2012 värderas investeringarnas storlek i förhållande till summa avskrivningar och årets resultat för den senaste treårsperioden. Måttet bör helst inte överstiga 100 procent för att vara optimalt. År 2015 uppgår investe-ringsutrymmet till 88 procent, vilket är i enlighet med etappmålet. Investeringsutrymmet har i snitt legat på 76 procent de senaste fem åren. Trenden är att investeringar-nas andel av avskrivningar och årets resultat ökar.

Kommunen har genomfört en analys av det långsiktiga kapital- och finansieringsbehovet för kommunen och kon-cernen. Under 2014 genomfördes en workshop med bland


annat förvaltningarnas ekonomichefer för att identifiera idéer kring hur kommunen skulle kunna reducera finansie-ringsbehovet. Under 2015 har ett antal seminarier (works-hops) på samma tema genomförts med kommunstyrelsen, Huges styrelse och ledande tjänstemän från kommunen och Huge. Seminarierna har lagt grunden för ett fortsatt arbete

kring det långsiktiga finansieringsbehovet. Processen för att fastställa vilka tänkbara åtgärder som kan bli aktuella för att reducera behovet kommer att fortsätta under 2016.

Under året genomfördes en uppföljning av kommunens kreditvärdering, genom Standard & Poor’s, varvid kom-munen behöll näst högsta kreditbetyg, AA+.

| 31

Systematisk kvalitetsutvecklingSammantaget bedöms måluppfyllelsen för Systematisk kvalitetsutveckling som god.

Resultatet av den projektmognadsmätning som gjordes 2015 visar att projektmognaden i stort har ökat i kommu-nen i jämförelse med föregående mätning.

Under året har en handbok för jämlikhetsanalyser tagits fram vilket stärker jämlik styrning.

Arbetet med digitaliseringen har fortsatt. Bland annat är en e-tjänst för bygglov på väg, felanmälan har blivit förbättrad och e-tjänsten för förskoleval har förenklats.

Sju nämnder bedömer måluppfyllelsen för målet systema-tisk kvalitetsutveckling som god, två gör bedömningen godtagbar.

Systematiskt planera, följa upp och förbättra För att underlätta och strukturera kommunens utrednings-arbete, samt göra det mer enhetligt, pågår ett arbete för att utveckla kommunens utredningsmodell. Den beräknas bli färdigställd under första kvartalet 2016.

Förskole- och grundskolenämnderna beskriver hur man planerar, utför, följer upp och förbättrar verksamheten i en årlig process ända ut på enhetsnivå. Som underlag för analys används bland annat kunskapsresultat och annan statistik gällande elevernas prestationer, underlag från elevenkäter samt personalstatistik gällande behörighet. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå utgör basen för förskolornas och skolornas eget utvecklingsarbete och är viktig information för huvudmannens planerings-, uppfölj-nings- och förbättringsarbete.

Ett kontinuerligt arbete med att ta fram och utveckla lättill-gänglig statistik i kommunens lednings- och informations-system (LIS) pågår. Det ska underlätta skolverksamheter-nas arbete med att följa upp resultat och därmed fullfölja skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet med att få in gymnasiesärskolans resultat i LIS är på god väg och preliminära rapporter har byggts i LIS. Dessa kommer att färdigställas och kvalitetssäkras under 2016.

Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram en gemen-sam mall för arbetsplaner. Detta har sannolikt påverkat den ökade positiva bedömningen av målkvalitet i medarbetar-enkäten.

Regelmässig eftersläpning i inrapporteringen av bostads-statistik har orsakat missuppfattningar om hur mycket som byggs i kommunen. Processen ses över, men på grund av

omorganisationen inom samhällsbyggnadsprocessen är arbetet något försenat.

Processutveckling Under hösten har ett förvaltningsövergripande projekt slutförts för att ta fram en kravbild på ett verktyg för pro-cesskartläggning. Slutgiltigt val av verktyg samt införande kommer att ske under 2016.

Under 2015 har en andra omgång av processutvecklings-programmet genomförts. Inom ramen för utvecklingspro-grammet utbildades processledare i sin roll genom att teori varvades med skarpt praktiskt arbete inom de utvalda pro-cesserna. På så sätt skapades direkt konkreta resultat och framgångsexempel för fortsatt processorientering av kom-munen. De processer som ingick i programmet var: från Procapita till LIS, e-tjänstutveckling, processen kring skol-skjutsar och arbetsflöde vid social oro i samhället.

Utöver det rapporterar kultur- och fritidsförvaltningen att evenemangsprocessen har setts över och kompletterats. Processer för stöd gällande nationella minoriteter och syn-punktshantering har också tagits fram.

För att säkerställa att utförarnas verksamhet är av god kvalitet arbetar äldreomsorgsnämnden med att se över sin upphandlingsprocess. Målet för året var att se över och stärka upphandlingsprocessen så att olika intressenter på ett enkelt sätt ska kunna förstå vad som ingår i processen och vad som krävs för att bli godkänd som utförare. På grund av processens omfattning och komplexitet kommer arbetet att fortsätta under 2016.

Social- och äldreomsorgsförvaltningen signalerar att de i nuläget avstår ifrån att införskaffa ett eget systemstöd för nämndens ledningssystem. Förvaltningen kommer istället att delta i och följa kommunstyrelsens förvaltnings arbete med anskaffning av ett processverktyg och på sikt även ett system för att hantera planering och uppföljning.

Social- och äldreomsorgsförvaltningen rapporterar också att processindex har höjts något under året. Förankring av ledningsprocesser har skett både på verksamhetslednings-nivå och i staber.

Arbetet med översynen av kommunens lokalförsörjnings-process är omfattande och kommer fortgå under 2016.

Utvecklingsarbete i projektform Resultatet av en ny projektmognadsmätning som genom-fördes i kommunen under 2015 visade att de två områden som är fortsatt viktigast att utveckla är resurshantering och


nyttorealiering. Samtidigt visar resultatet att projektmog-naden i stort har ökat i kommunen i jämförelse med före-gående mätning. Under 2015 har en rad insatser genom-förts i syfte att höja projektmognaden, till exempel utbild-ning, nätverk för projektledare, samarbete med respektive förvaltning kring projektstyrning via projektportfölj och inte minst projektet att införa ett projektstyrningsverktyg. Projektet beräknas vara klart under det första kvartalet 2016.

Social- och äldreomsorgsförvaltningens ledningsgrupp gick under året en utbildning om projektmodellen med särskilt fokus på projektbeställning för att öka sin kompe-tens. Sedan dess har en inventering av pågående projekt i förvaltningen genomförts. Förvaltningen har börjat arbeta enligt rutin för att säkerställa att effektmål följs upp samt att resultat från genomförda projekt tas tillvara. Mallen för projektinventeringen har kompletterats med frågor rörande nyttorealisering och resurshantering, för att svara upp mot kommunens ambition med projektarbete.

Viktigt att samarbeta med och lära av andra Under 2015 har strategin för internationellt arbete varit ute på remiss hos nämnderna och därefter reviderats. Målet är att kunna behandla strategin i kommunfullmäktige i början av 2016. Därefter kommer arbete med att presentera den internationella strategin i förvaltningarna påbörjas.

Pedagog Huddinge är barn- och utbildningsförvaltningens gemensamma webbaserade resurs. En utvärdering av hur Pedagog Huddinge används skulle genomföras under året men har på grund av resursbrist inte blivit av. Under hösten gjordes en mindre omstrukturering och redaktionsansvaret breddades från att endast ha legat på kommunikationsen-heten till att delas med utvecklingsenheten. Även en viss breddning av innehållet har diskuterats och kommer att konkretiseras under 2016.

Under året genomfördes Huddinge Visar för pedagoger i förskola och skola. Huddinge Visar är barn- och utbild-ningsförvaltningens sätt att ge möjlighet att lära av varandra. Utvärderingen som genomfördes efteråt visade att den dela-kultur som har skapats tillsammans i Hud-dinges förskolor och skolor är mycket uppskattad.

Kultur- och fritididsförvaltningen är samordnare gällande södertörnsnyckeltal (ett sammarbetet mellan Söder-törnskommunerna där nyckeltal för olika verksamheter jämförs) för kultur- och fritidsområdet. Under året har en lyckad kvalitetssäkring och översyn av samtliga utvalda nyckeltal i samarbetet genomförts.

Strategiskt område: E-förvaltning Kommunfullmäktige och nämnderna har stegvis övergått till digital möteshantering och använder numera mötespor-talen Meetings. Alla ledamöterna har fått tillgång till surf-platta.

Under året har en utvecklingsprocess, och tillhörande rikt-linjer, för framtagandet av nya e-tjänster samt förbättringen av befintliga e-tjänster utvecklats inom ramen för kommu-nens processutvecklingsprogram.

Social- och äldreomsorgsförvaltningen rapporterar att en struktur för styrning av e-förvaltning färdigställdes under året. En process med tillhörande beskrivning har tagits fram och beslutats. Implementeringen kommer att fortsätta under 2016.

Under 2015 har arbetet med att digitalisera naturvårdsav-delningens verksamhet pågått. Detta säkerställer att verk-samheten inte är lika nyckelpersonsberoende samt under-lättar vid planering av åtgärder. Digitaliseringen utgör en grund för att beräkna avdelningens driftbudget och hur den förändras från år till år när nya anläggningar, skötselområ-den och dylikt läggs till verksamheten.

Under 2015 har bygglovsavdelningen i samarbete med lantmäteriavdelningen och IT-avdelningen på kommunsty-relens förvaltning genomfört en förstudie av en e-tjänst för bygglov. Förstudien visar på flera fördelar med en e-tjänst framförallt på längre sikt. Under första halvåret 2016 kommer projektet att gå över i en genomförandefas med upphandling och installation av e-tjänsten.

Arbete med en e-tjänst för radonmätningar har genomförts under 2015 och kommer att lanseras under 2016. E-tjänsten gör det möjligt att söka information om radonmät-ningar som har gjorts i bostäder, vilket tillgängliggör in-formation till allmänheten samtidigt som det innebär en effektivisering av verksamheten.

Natur- och byggnadsnämnden rapporterade redan i den första delårsrapporten per mars att projektet med informat-ionsmodellering avviker mot tidplan. Projektet gör en omstart under 2016.

Flera e-tjänster inom skolan har förbättrats under året. E-tjänsten Förskoleval har utvecklats så att användarna kan se kön till respektive förskola på webben innan man gör sitt val i ansökan om plats. Det har även blivit tydligare hur en vårdnadshavare tackar ja till ett platserbjudande. E-tjänsten för skolval har förbättrats genom att instruktionen har blivit tydligare. E-tjänsten ”Ansökan om konto till skola 24” har rationaliserats genom att ansökan via blan-kett ersatts med ansökan via e-legitimation.

Den 1 oktober 2015 startade det fyraåriga projektet Stock-holm digital care, där Huddinge är en av fyra deltagande kommuner. Projektet leds av Stockholms stad och syftar

| 33

till att skapa tillväxt bland de små och medelstora företag i länet som utvecklar digitala produkter och tjänster för äldreomsorg. Under hösten har flera seminarier med orga-

nisationer inom området hållits. Förberedelser har också gjorts inför arbetet med testmiljöer i Huddinge, som är tänkt att inledas under slutet av 2016.

Intern kontrollIntern kontroll är en process där kommunens styrelse, nämnder, ledning och personal samverkar och som är ut-formad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå målen inom följande områden:

• Effektiv och ändamålsenlig verksamhet

• Tillförlitlig finansiell rapportering och informat-ion om verksamheten

• Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och regler

Kortfattat kan man säga att det primära syftet med intern kontroll är att säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen, samt andra för kommunen relevanta mål, uppfylls. God intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, att veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. En väl uppbyggd och fungerande intern kontroll är därför en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna leva upp till kommunallagens krav på god eko-nomisk hushållning.

Nämnderna ska i samband med planerings- och uppfölj-ningsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verksamhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter beslutar nämnden vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riska-nalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern gransk-ning.

Nämndernas planer för intern kontroll tas fram och beslu-tas som särskilda ärenden i samband med att verksamhets-planerna fastställs. De risker nämnden har prioriterat för åtgärder under verksamhetsåret ska dessutom redovisas i verksamhetsplanen och följs därefter upp i delårsrapporte-ringen och i verksamhetsberättelsen. Redovisningen ska fokusera på uppnådda resultat, men också beskriva kortfat-tat om arbetet i övrigt följer beslutad plan. I verksamhets-berättelsen ska nämnden även göra en bedömning av om arbetet har gett önskat resultat och om den interna kontrol-len fungerar.

Sammanfattning Samtliga nämnder redovisar i sina verksamhetsberättelser för 2015 de åtgärder som planerades för att minska identi-fierade risker och redovisar genomförda åtgärder under 2015. Nämnderna har kommit olika långt när det gäller struktur, innehåll och uppföljning av arbetet, och det är i vissa delar svårt att av rapporteringen bedöma hur arbetet med olika risker går.

Alla nämnder utom kultur- och fritidsnämnden har bedömt hur årets internkontrollarbete har gått. Socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden bedömer sin interna kontroll som betryg-gande. Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymna-sienämnden har istället fokuserat på det genomförda arbe-tet under året och lämnar bedömningen att måluppfyllelsen är god. Utifrån nämndernas omdömen och rapportering blir den sammanvägda bedömningen att kommunens arbete med intern kontroll löper på ett sammantaget godtagbart sätt. Detta mot bakgrund av att många relevanta risker har identifierats, att många riskreducerande åtgärder har ge-nomförts samt att nämnderna överlag har tagit ytterligare ett eller flera kliv framåt när det gäller internkontrollarbe-tet.

Prioriterade risker och åtgärder Med undantag för tillsynsnämnden, som har genomfört samtliga planerade riskreducerande åtgärder, så redovisar alla nämnder att de har kvarvarande åtgärder som kommer att slutföras under 2016, men i flera fall saknas redovisning av när olika åtgärder ska utföras samt om arbetet löper enligt plan.

Processer och rutiner Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden är de nämnder som har kommit längst med att stärka den interna kontrol-len genom ordning och reda i processer och rutiner. Sedan flera år har de samlat sina processer i processregister med processägare, processledare och arbetsgrupper utsedda.

Även natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden har kommit en bra bit på väg och är, tillsammans med kommunstyrelsen, de nämnder som på ett konkret sätt


redovisar planerade och genomförda åtgärder för att minska risker i processerna och stärka deras ändamålsen-lighet.

Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Nämnderna redovisar genomfört arbete utifrån rekommen-dationer från extern granskning i varierande detaljerings-grad, där kommunstyrelsen, natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden redovisar konkreta åtgärder som genomförts. Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har fokuserat på de granskningar som har genomförts av kommunens revisorer och arbetsmiljöverket under året.

Systematiska kontroller Flera nämnder har kommit långt när det gäller systema-tiska kontroller. Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden arbetar mycket med egenkontroll – intern granskning av att verksamheten uppnår ställda krav och mål. I samband med verksamhetsuppföljning genomför nämnderna stickprovs-kontroller av bland annat social dokumentation.

Natur- och byggnadsnämnden samt tillsynsnämnden har en mycket tydlig och bra planering och redovisning av syste-matiska kontroller.

| 35

Finansiell analys Sammanfattning I tio år har Huddinge kommun haft en god resultatnivå. År 2015 skedde ett trendbrott och kommunen redovisar ett årsresultat på 138,2 mnkr (+185,0 mnkr) som understiger det budgeterade resultatet (+200,0 mnkr). Exkluderas ex-ploaterings- och realisationsvinster blir utfallet ett minus-resultat med 12,1 mnkr. I förhållande till det statliga ba-lanskravet, där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 136,7 mnkr.

Den främsta orsaken till att resultatet understiger det eko-nomiska målet är att nämnderna redovisar ett underskott med 30,6 mnkr jämfört med vad som budgeterats. Verk-samhetens nettokostnader (exklusive exploatering) ökar med 6,3 procent jämfört med 2014 och skatteintäkter och utjämning med 4,1 procent.

God ekonomisk hushållning Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och rikt-linjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Huddinge kommuns finansiella mål för god ekonomisk hushållning definieras av de mål och delmål som finns för sund ekonomi. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är de mål och delmål som finns för Bra att leva och bo, Utbildning med hög kvalitet, Fler i jobb, God om-sorg för individen, Ekosystem i balans, Attraktiv arbetsgi-vare, samt Systematisk kvalitetsutveckling. En samlad bedömning av de finansiella målen och verksamhetsmålen är att måluppfyllelsen anses vara god och att kommunen därmed uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushåll-ning.

Omvärldsanalys En nedtonad tillväxt i världsekonomin En dämpad världshandel har lett till att tillväxten i omvärl-den gått trögt under 2015. Både i tillväxtekonomierna och i stora länder som Ryssland och Brasilien minskade tillväx-ten under året. Situationen har varit något bättre i OECD-länderna. Låga räntor, låga råvarupriser och mindre åtstra-mad finanspolitik har gett positiva effekter på konjunkturå-terhämtningen. I USA har tillväxten varit relativt stark till följd av ökade investeringar och den amerikanska central-banken bestämde därför i december 2015 att höja räntan för första gången sedan finanskrisen. Sammantaget ligger den globala BNP-tillväxten, enligt Konjunkturinstitutet, på 3,2 procent år 2015. Förväntningarna om den globala eko-nomin på kort sikt är att tillväxten förstärks något och

väntas öka med 3,5 procent år 2016. Variationerna är dock fortsatt stora mellan länderna.

Svensk ekonomi mot högkonjunktur Den svenska ekonomin har sedan finanskrisen befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur. BNP växte ändå relativt starkt under andra kvartalet 2015 och ökningen blev högre än vad många prognosmakare räknat med. Delar av det som låg bakom den starka tillväxten var dock av tillfällig karaktär. Den svenska ekonomin väntas nu övergå i en högkonjunk-tur. Finanspolitiken är expansiv och gynnar konjunkturen. Samtidigt leder det låga ränteläget till att den inhemska efterfrågan ökar och att den svenska kronans värde mins-kar. Detta ihop med investeringsbehoven i Europa har en positiv effekt på den svenska exporten. Fjärde kvartalet 2015 hade svensk ekonomi en BNP-tillväxt (kalenderkor-rigerad) med 4,5 procent, enligt SCB. I snitt blev BNP-tillväxten 4,1 procent för helåret 2015.

Förbättrad arbetsmarknad Läget på den svenska arbetsmarknaden har förbättrats. Enligt SCB uppgår sysselsättningsgraden i december 2015 till 66,2 procent och arbetslösheten till 6,7 procent. Syssel-sättningen väntas fortsätta öka framöver och arbetslösheten väntas minska. Sysselsättningen har under en tid utveck-lats väldigt bra jämfört med hur sambandet mellan syssel-sättning och BNP historiskt brukar se ut. Enligt SCB mins-kade antalet varsel och uppsägningar under 2015 till en låg nivå.

Låg inflation och sänkt reporänta Lågkonjunkturen i omvärlden och i Sverige har medfört att inflationen legat på en väldigt låg nivå de senaste åren. Under 2015 har inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) legat på 0,9 procent, vilket understiger målet om 2 procent. Detta tillsammans med fortsatt låga inflat-ionsförväntningar även framöver ledde till att Riksbanken sänkte reporäntan till -0,50 procent i december 2015. Riks-banken väntas låta reporäntan ligga kvar under nollstrecket fram till slutet av 2016 och därefter gradvis höja den.


Årlig procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015

BNP till marknadspris 2,7 -0,3 1,2 2,3 4,1 BNP kalenderkorrigerad (fjärde kvartalet) -0,6 0,6 2,4 2,6 4,5

Antal sysselsatta 2,3 0,7 1,0 1,4 1,3 Arbetslöshet (december) 7,8 8,0 8,0 7,0 6,7 Arbetade timmar totalt 2,0 0,7 0,4 1,8 1,0 Timlöner hela ekonomin 3,1 2,8 2,1 1,7 3,0 Timlön kommuner 2,0 2,5 3,0 1,7 3,1 Skatteunderlag (december) 3,0 4,0 3,4 3,2 4,9 KPI 3,0 0,9 -0,1 -0,2 0,0 KPIF (med fast bostadsränta) 1,4 1,0 0,9 0,5 0,9 Reporänta (vid årets slut) 1,75 1,00 0,75 0,00 -0,50 Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 2,6 1,6 2,1 1,7 1,0

Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation. Öv-riga nyckeltal visar årlig procentuell förändring. (Källa: Konjunkturinsti-tutet och Statistiska Centralbyrån).

Starkare arbetsmarknad i Huddinge Enligt Arbetsförmedlingen uppgår den öppna arbetslöshet-en i Huddinge i december 2015 till 2,9 procent eller 1 974 personer. Det är nästan oförändrat jämfört med hur det såg ut i december 2014 när arbetslösheten även då var 2,9 procent och antalet arbetslösa uppgick till 1 946 personer. Sett över året har arbetslösheten pendlat från som lägst 2,7 procent i maj till 3,1 procent i augusti och september. Un-der hela året har den öppna arbetslösheten i Huddinge varit lägre än eller i nivå med länet. Denna trend har hållit i sig sen januari 2012.

Ungdomsarbetslösheten (andelen arbetslösa 18-24 år) har minskat något. I december 2015 är ungdomsarbetslösheten 2,2 procent jämfört med 2,5 procent samma period förra året. Förklaringen är att arbetslösheten bland unga män har minskat med en halv procentenhet från december 2014.

Huddinge fortsätter växa

År 2012 passerade Huddinge 100 000 invånare och kom-munen fortsätter att växa. Med 105 311 invånare vid års-skiftet 2015/2016 är Huddinge den näst största kommunen i länet. Folkmängden vid årsskiftet motsvarar en befolk-ningsökning med 1 126 personer eller 1,1 procent, vilket är den lägsta utvecklingstakten på över 10 år. Att befolk-ningstillväxten skulle bli lite lägre i år var väntat, trots detta var ökningen nära 270 personer lägre än prognostise-rat. Inflyttningen blev något större än väntat men utflytt-ningen blev nära 10 procent större än prognostiserat. Net-toökningen uppgår till cirka 420 personer och förklaras helt av inflyttning från utlandet.

Under 2015 har antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) ökat med 97 barn. För åldersgrupperna 6-9 år och 10-15 år skedde en ökning med 94 respektive 272 barn. För ungdo-mar i gymnasieåldern (16-18 år) skedde en minskning med 6 personer. Gruppen ålderspensionärer över 65 år blev 225 personer fler, varav 83 av dessa var 80 år och äldre. Under den kommande femårsperioden väntas befolkningen öka för alla åldersgrupper, utom för 6 åringarna där ingen mar-kant förändring förväntas. De grupper som väntas öka mest är barn i åldern 10-18 år samt ålderspensionärer över 80 år. Dock är detta baserat på en prognos som inte har tagit höjd för den migrationssituation som var under hösten 2015. Bland de nyanlända är en stor andel i åldersgruppen 15-18, vilket gör att antagandet om att gruppen 19-24 ökar endast svagt kommer att revideras i nästa prognos.

Resultat och kapacitet Det totala resultatet för år 2015 uppgår till 138,2 mnkr, vilket understiger det budgeterade resultatet för året som var 200 mnkr och fjolårets resultat som var 185,0 mnkr. Exklusive exploaterings- och realisationsvinster är resulta-tet -12,1 mnkr.

Det är flera orsaker som bidragit till underskottet. Nämn-derna redovisar sammanlagt ett negativt resultat (-30,6 mnkr). Pensionskostnaderna ökade mer än beräknat och en lägre utveckling av skatteunderlaget i riket resulterade i att kommunens skatte- och bidragsintäkter blev 30,3 mnkr lägre än budgeterat. Dessutom gav det låga ränteläget en lägre avkastning på placering av kommunens likviditet,

2

3

4

5

dec-13

mar jun sep dec-14

mar jun sep dec-15

Andel öppet arbetslösa (16-64 år)

Huddinge

Riket

Länet

123456

dec-13

mar jun sep dec-14

mar jun sep dec-15

Andel öppet arbetslösa unga vuxna (18-24 år)

Huddinge

Länet

Riket

0%

1%

2%

3%

20052006200720082009201020112012201320142015

Befolkningsutveckling

Huddinge Länet

Riket

| 37

vilket ledde till underskott i finansnettot med 11,5 mnkr. Den sista återbetalningen av AFA-premier förbättrade resultatet med 29,1 mnkr och för avskrivningskostnaderna redovisas ett plus för året. Därutöver redovisar exploate-ringsverksamheten ett underskott med 21,2 mnkr, bland annat på grund av tidsförskjutning av intäkter för en del projekt.

Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploaterings-vinster) uppvisar en ökning med 6,3 procent jämfört med 2014. För skatter och utjämning är motsvarande siffra 4,1 procent. I snitt har nettokostnaderna (4,8 procent) ökat mer än skatter och utjämning (3,9 procent) de senaste fem åren.

Resultatutveckling Kommunens positiva resultatutveckling har avstannat. I tio år har kommunen redovisat ett stabilt positivt resultat. Den resultatnivå som bör följas över tiden är resultat exklusive exploaterings- och realisationsvinster, vilket motsvarar kommunens ekonomiska mål. År 2015 är resultatet enligt det ekonomiska målet -12,1 mnkr. Inklusive exploaterings- och realisationsvinster uppgår resultatet till 138,2 mnkr. Analysen visar att det sammanlagda resultatet för femårs-perioden 2011-2015 uppgår till 536,4 mnkr.

Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande till skat-teintäkter och utjämning) har de senaste åren legat på eller över nivån för god ekonomisk hushållning (2 procent av skatt och utjämning) utom i år där resultatmarginalen sjun-kit till -0,2 procent. Resultatmarginal Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Resultat före extraordinära poster 245,3 172,7 183,7 185,0 138,2 Resultat enligt balanskravsjustering 244,5 171,7 183,7 184,9 136,7 Resultat enligt ekonomiskt mål 133,7 154,4 159,1 99,9 -12,1 Resultatmarginal 3,1% 3,4% 3,3% 2,0% -0,2%

Några förklaringar till utvecklingen tidigare år är bra bud-gethållning genom att nämnderna successivt effektiviserat sin verksamhet. En omvärldsfaktor är att den ekonomiska tillväxten i landet, trots omständigheterna i världsekono-min, inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed

ökade skatteintäkter. Enligt kommunens senast tagna eko-nomiplan för de kommande tre åren, väntar dock tuffare tider.

Det återbetalda statliga konjunkturstödet (+120 mnkr) förstärkte resultatet för 2011 och de återbetalda försäk-ringspremierna från AFA Försäkring förbättrade resultatet för åren 2012, 2013 och 2015 (med +66 mnkr, +61 mnkr och +29 mnkr). En större negativ effekt under femårspe-rioden har varit pensionsskuldsförändringen (förändrad diskonteringsränta) åren 2011 och 2013 som försämrade resultatet (med -32 mnkr respektive -22 mnkr).

Balanskravet Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balan-sera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år.

Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 136,7 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet elimineras eventuella realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar från resultatet. År 2015 uppgår realisationsvinsterna till 1,5 mnkr. Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som om-struktureringskostnad för framtida ökade pensionskostna-der. Även om dessa öronmärkningar inte är resultatpåver-kande har de räknats bort i balanskravsutredningen ef-tersom de i en framtida utredning kommer att kunna tillgo-doräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. Det ackumule-rade balanserade resultatet efter reservering till resultatut-jämningsreserv, RUR, (se nästa avsnitt) uppgår till 1 547,2 mnkr.

Balanskravsutredning Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat 245,3 172,7 183,7 185,0 138,2 Reavinst förs. mat. anl. tillg. 0,0 -0,1 0,0 -0,1 0,0 Reavinst förs. fin. anl. tillg. -0,8 -0,8 0,0 0,0 -1,5 Orealiserade förluster i värdepapper

0,0 0,0 0,0

Återföring av orealiserade förluster i värdepapper

0,0 0,0 0,0 0,0

Årets resultat efter ba-lanskravsjustering 244,5 171,7 183,7 184,9 136,7 Reservering till RUR -89,8 -109,0 -111,1 -27,8 0,0 Disponering från RUR - - - 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 154,7 62,7 72,6 157,1 136,7 Ack. balanskravsresultat 1 118,1 1 180,8 1 253,4 1 410,6 1 547,2 Omstruktureringskostnad pensioner -250,0

Ack balanskravsresultat inkl omstruktureringskostnad pensioner 868,2 930,9 1 003,5 1 160,7 1 297,3

Resultatutjämningsreserv, RUR Från och med januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR).

-200

0

200

400

2011 2012 2013 2014 2015

Årets resultat 2011-2015

Årets resultat Resultat exkl. expl och reavinster


Reserven ska kunna användas för att utjämna intäkter över tid i syfte att kunna täcka underskott vid ekonomiskt tuffa tider. Resultat- utjämningsreserv 2011 2012 2013 2014 2015 Ingående värde, mnkr -153,7 -243,5 -352,5 -463,6 -491,4 Reservering, mnkr -89,8 -109,0 -111,1 -27,8 0,0 Disponering, mnkr - - - 0,0 0,0 Utgående värde, mnkr -243,5 -352,5 -463,6 -491,4 -491,4 Utgående värde av skatter och bidrag, % -5,6% -7,8% -9,7% -10,0% -9,6%

År 2013 fattade Huddinge beslut om att reservera totalt 463,6 mnkr till RUR för åren 2010-2013. År 2014 reserve-rades ytterligare 27,8 mnkr. Ett negativt resultat 2015 en-ligt kommunens ekonomiska mål innebär att ingen ytterli-gare avsättning är aktuell för 2015. I tabellen redovisas reserveringen specificerat för respektive år. Den maximala nivån för avsättning till RUR är 10 procent av skatteintäk-ter och kommunalekonomisk utjämning.

Nettokostnader Tillväxten i kommunens olika verksamheter för perioden 2011-2015 visas i diagrammet nedan. Nettokostnadsök-ningarna ställs i relation till skatteintäkter och utjämnings-bidrag under samma period. Som diagrammet visar har nettokostnaden för flera verksamheter ökat mer än skat-teintäkterna. Framförallt har kostnaderna för arbetsmark-nadsåtgärder, funktionshinder, äldreomsorg och vård och behandling ökat relativt mycket medan ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan ökat mindre än genomsnittet. Se-

dan år 2013 har kostnaderna för ekonomiskt bistånd mins-kat och legat under snittet. Skatter och utjämning har växt i en något mindre takt än snittet för verksamheternas netto-

kostnad. Det kan förklaras av att skatteunderlagets tillväxt har varit något svagare än kostnadsökningen under femårs-perioden och negativa effekter för Huddinge kommunen av förändringar i det kommunala utjämningsystemet som infördes från och med 2014.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning för en sund ekonomi. En tumregel för god ekonomisk hushållning är att resultatet långsiktigt ska utgöra minst två procent av skatter och bidrag. Andelen nettokostnad av skatter och bidrag ska således inte över-skrida 98 procent.

De löpande kostnaderna, inklusive exploateringar, tog i anspråk 98,3 procent av skatteintäkter och bidrag år 2015. Det betyder att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader och intäkter har försämrats något mot förra året. Även skillnaden i nettoef-fekten, det vill säga relationen exklusive finansnettot, har försämrats något. Sett över senaste femårsperioden är det en försämring med 3,1 procentenheter. Nettokostnadsande-len de senaste fem åren har i snitt legat på 97,3 procent (inklusive avskrivningar och exklusive finansnetto), vilket är en mycket bra nivå. Snittet för riket uppgår år 2014 till 98,7 procent och för Stockholms län till 96,5 procent. Andel nettokostnad av skatter och bidrag 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnad 94,1% 96,3% 95,1% 95,9% 96,3% Avskrivning 1,5% 1,6% 1,8% 1,9% 2,0% Summa löpande kostnader 95,6% 97,9% 96,9% 97,8% 98,3% Finansnetto -1,2% -1,8% -0,7% -1,6% -1,0% Total nettokostnad 94,4% 96,2% 96,2% 96,2% 97,3%

Intäkts- och kostnadsslag Verksamhetens intäkter (exklusive skatter, bidrag och finansiella intäkter) är 179,8 mnkr och därmed 18,5 pro-cent högre än förra året. Bidragsintäkterna visar en större ökning med 114,7 mnkr. Då ingår en återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring med 29,4 mnkr och högre bidrag från Migrationsverket med 46,7 mnkr. Räknas engångsintäkterna bort uppvisar bidragsintäkter en ökning med 38,6 mnkr. Försäljning av verksamhet har minskat med 13,7 mnkr och övriga intäkter har ökat med 73,4 mnkr jämfört med 2014. Inom övriga intäkter finns försäljning av exploateringsfastigheter, vilket är den främsta orsaken till ökningen. Intäkterna (exklusive en-gångsintäkter men inklusive försäljning av exploaterings-fastigheter) har i snitt ökat med 2,8 procent den senaste femårsperioden.

| 39

-20 0 20 40 60

Ekonomiskt biståndSärskolaMiljö- o hälsoskyddUngdomsgymnasietSport- o friluftsanläggningar samt…Gymnasiesärskola och SärvuxVuxenutbildningBibliotek-/kulturverksamhet samt…SamhällsbyggnadSkatt o utjämningGenomsnitt samtligaNämnd, ledning och övergripande…Grundskola, FritidshemFörskola och familjedaghemPsykiatriVård och behandlingÄldreomsorgFunktionshinderArbetsmarknadsåtgärder

Nettokostnadsökning i procent åren 2011-2015

Verksamhetens kostnader (exklusive utjämning, avskriv-ningar och finansiella kostnader) är 392,3 mnkr eller 6,9 procent högre än förra året. De poster som ökat mest är kostnaderna för personal (+168,6 mnkr), köp av verksam-het (+131,4 mnkr), lokaler (+38,4 mnkr) samt varor och tjänster (+32,2 mnkr). Kostnaderna för utbetalda bidrag har minskat med 1,5 mnkr. Sett från ett femårsperspektiv har verksamhetens kostnader i snitt ökat med 5,1 procent.

Personalkostnader

Personalkostnaderna utgör den största kostnadsposten för kommunen. År 2015 uppgår kostnaderna (exklusive inhyrd personal) till 3 130 mnkr, en ökning med 5,7 procent jäm-fört med året innan. Under de senaste fem åren har kostna-derna för personal ökat med i snitt 4,4 procent. Personal-kostnaderna ökar som en kombination av högre löneök-ningar och ökade volymer i verksamheten som innebär fler anställda.

Köp av verksamhet Kostnaderna för köp av verksamhet (exklusive konsulter och stödverksamhet), som är den näst största kostnadspos-ten för kommunen, fortsätter att öka. Under 2015 uppgår kostnaderna till 1 466 mnkr, vilket är en ökning mot förra året med 9,8 procent.

Ökningen avser främst köp inom verksamheterna vård och behandling, grundskola och fritidshem, ungdomsgymna-siet, funktionshinder samt vuxenutbildning. Ökningstakten har under de senaste fem åren legat på i snitt 8,7 procent. Andelen kärnverksamhet som utförs i extern regi ökar över

tid. Det är en följd av utökad möjlighet för brukarna att välja olika alternativ plus att LOV, lagen om valfrihetssy-stem, öppnat för andra producenter.

Lokaler Lokalkostnaderna utgör den tredje största kostnadsposten för kommunen och avser verksamhetslokaler, bostadsrätter och exploateringshus. Den totala lokalytan för verksam-hetslokalerna uppgår till 449 000 kvadratmeter. I lokal-kostnaderna ingår extern hyra, husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd samt energi-kostnader.

År 2015 uppgår lokalkostnaderna till 576,1 mnkr och utgör 11,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Det är i nivå med snittet för den senaste femårsperioden. Den totala kostnaden för lokaler (exklusive hyresintäkter) uppgår år 2015 till 666,0 mnkr och utgör 13,2 procent av verksam-hetens nettokostnader. Lokalkostnad 2011 2012 2013 2014 2015 Andel av verksamhetens nettokostnad, % 11,9% 11,4% 11,3% 11,2% 11,5%

Lokalkostnaderna (inklusive hyresintäkter) för kommunens samtliga lokaler visar en uppgång med i snitt 2,8 procent per år under perioden 2011-2015. Ökningen för 2015 upp-går till 6,7 procent.

Hyreskostnaden (inklusive hyresintäkter) utgör år 2015 ungefär 96,3 procent av lokalkostnaderna och uppgår i slutet av året till 554,9 mnkr. Det är en ökning med 5,5 procent jämfört med 2014. Sammantaget har hyreskostna-derna under de senaste fem åren ökat med 3,0 procent i genomsnitt.

Sedan år 2011 betalas inte längre hyrorna för fristående förskolor och skolor av kommunen då alla fristående en-heter som vistats i kommunens lokaler har tecknat egna hyresavtal med Huge Fastigheter AB.

Andra kostnader

Varor och tjänster uppgår till 514,6 mnkr och är den fjärde största kostnadsposten för kommunen. Jämfört med fjolåret ökar alla kostnader i diagrammet nedan, förutom bidrag som minskar med 1,5 mnkr. Jämfört med 2014 ökar kost-

2 604 2 722 2 813 2 961 3 130 3,1%

4,5% 3,4% 5,3% 5,7%

0%

2%

4%

6%

0

1 000

2 000

3 000

4 000

2011 2012 2013 2014 2015

Personalkostnader

Personalkostnader, exkl inhyrd personal Förändring

479 489 509

526 555

0,0% 2,2%

4,1% 3,3%

5,5%

0%

2%

4%

6%

400

450

500

550

600

2011 2012 2013 2014 2015

Hyreskostnader

Hyreskostnader Förändring


1 085 1 168 1 266 1 335 1 466

12,4%

7,6% 8,4%

5,4%

9,8%

0%

5%

10%

15%

0

500

1 000

1 500

2 000

2011 2012 2013 2014 2015

Köp av verksamhet

Köp av verksamhet Förändring

naderna med sammantaget 63,0 mnkr, där 32,2 mnkr avser varor och tjänster. Sett från ett femårsperspektiv har kost-naderna ökat med 5,0 procent.

Finansnetto Finansnettot visar ett lägre utfall än både budget (-11,5 mnkr) och utfallet för förra året. Den främsta orsaken är att det låga ränteläget inneburit en lägre avkastning på place-ringen av kommunens egen likviditet. I snitt har finansnet-tot legat på 58,1 mnkr sett ur ett femårsperspektiv.

Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 306,3 mnkr, vilket är 234,9 mnkr lägre än budget och 41,2 mnkr högre än förra året. Inklusive lokalinvesteringarna har kommunen inve-sterat för 774,4 mnkr. Nettoinvesteringar Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Nämnder 93 99 104 131 149 Samhällsbyggnadsprojekt 78 198 19 134 157 Summa 171 297 122 265 306 Budget 323 333 306 415 541 Avvikelse 152 35 184 150 235 Lokaler 338 218 317 359 468 Summa inkl. lokaler 509 516 439 624 774

Kommunens största investeringar avser samhällsbygg-nadsprojekt, vilka blev lägre än budgeterat med 143,1 mnkr och förklaras av tidsförskjutningar i projekt. Nämn-derna redovisar sammanlagt ett överskott med 91,8 mnkr.

Kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens överskott avser investeringar i gator, vägar, parker, lekplat-ser med mera som är påbörjade och kommer att genomfö-ras de kommande åren. Äldreomsorgsnämndens avvikelse mot budget avser planerade investeringar i datasystem för verksamheten och passersystem inom särskilt boende som inte hann genomföras under året. Övriga nämnder uppvisar mindre avvikelser.

Investeringarnas andel av de totala nettokostnaderna upp-går till 6,1 procent. Nettoinvesteringar av verksamhetens nettokostnad 2011 2012 2013 2014 2015 Andel inkl. lokaler, % 12,1 11,6 9,4 13,0 15,4 Andel exkl. lokaler, % 4,1 6,7 2,6 5,5 6,1

Byggnation av verksamhetslokaler görs av Huge Fastig-heter AB. Inkluderas dessa lokalinvesteringar uppgår ande-len investeringar till 15,4 procent av verksamhetens netto-kostnad. Investeringstakten har stigit för varje år sedan 2008 och minskade för första gången år 2013. Sammanta-get har investeringstakten för de senaste fem åren legat på 12,3 procent inklusive lokalinvesteringar och på 5,0 pro-cent exklusive lokalinvesteringar.

Kommunen har år 2015 ett investeringsutrymme som upp-går till 128 procent. Investeringsutrymmet anger investe-ringarnas storlek i förhållande till summan av årets av-skrivningar och resultat. Om måttet överstiger 100 procent bedöms den påverka kommunens finansiella utrymme negativt. I snitt har investeringsutrymmet de senaste fem åren legat på 89 procent. Utrymme för investeringar, Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Avskrivningar 65 73 84 92 101 Årets resultat 245 173 184 185 138 Summa 310 245 268 277 239 Investeringar 171 297 122 265 306 Investeringsutrymme 55% 121% 46% 96% 128%

Exploateringar Exploateringsresultatet för 2015 blev 148,8 mnkr, vilket är 21,2 mnkr lägre än budgeterat men 63,7 mnkr högre än fjolårets resultat. Avvikelsen mot budget beror främst på tidsförskjutning i projekt och där intäkterna kommer senare än planerat. Till skillnad från tidigare år (se tabell nedan) grundar sig årets exploateringsresultat främst på markför-säljning som avser arbetsplatser. Bland annat har en mark-försäljning skett till SRV återvinning AB som inbringat 69,7 mnkr.

Inom övriga ändamål redovisas exploateringar avseende förskolor och skolor, gator och vägar, markreserv, etcetera.

51

80

34

77

49

-32,1%

57,7%

-57,8%

129,6%

-36,1% -100%

-50%

0%

50%

100%

150%

0

20

40

60

80

100

2011 2012 2013 2014 2015

Finansnetto

| 41

0

100

200

300

400

500

600

Varor ochtjänster

Bidrag Konsulteroch inhyrdpersonal

Avskrivningar Övrigakostnader

Andra kostnader

2011 2012 2013 2014 2015

Exploateringar Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Bostäder 63,0 5,3 1,8 58,5 34,9 Arbetsplatser 21,1 1,3 1,2 9,5 86,8 Övriga ändamål 26,7 10,8 21,6 17,1 27,1 Totalt 110,8 17,4 24,6 85,1 148,8

Risk och flöde Internbanken Huvuddelen av all extern skuldförvaltning för kommun-koncernen är sedan år 2011 samordnad till kommunens internbank med vidareutlåning till Huge Fastigheter AB och Söderenergi AB. Internbankens upplåning, Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Långfristig upplåning 3 301 4 379 4 116 3 885 3 769 Kortfristig upplåning 2 588 1 747 2 240 2 350 2 201 Totalt 5 889 6 126 6 356 6 235 5 970 Internbankens utlåning Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Huge fastigheter AB 6 370 6 560 6 710 7 160 7 300 Söderenergi AB 508 501 467 441 406 Refinansiering leasing för Söderenergi AB 785 775 751 0 0 Totalt 7 663 7 836 7 928 7 601 7 706

Skillnaden mellan internbankens upplåning och utlåning utgör kommunens egen likviditet. Enligt kommunens re-gelverk ska denna i första hand användas till att minska koncernens låneskuld. Likviditeten kommer därför att variera över tid. All finansiering medför ett visst mått av risktagande. En finanspolicy och en finansinstruktion finns därför som reglerar hur riskerna ska hanteras och rapporte-ras.

Låneskuld Låneskulden uppgår till 5 970 mnkr och utlåningen till kommunens bolag till 7 706 mnkr. Det betyder att kom-munen lånar ut 1 736 mnkr av egen likviditet.

Enligt redovisningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden ska därför både kortfristiga och långfristiga lån summeras.

Fakta skuldportfölj Tillåtet enligt per 2015-12-31 finansinstruktion Genomsnittlig ränta - 1,18 % (upplåning för Huge) Räntebindning - 2,2 år (upplåning för Huge) min 2 år - max 4 år Kapitalbindning - 3,5 år (total upplåning) min 2 år - max 5 år Låneförfall 0-1 år - 37% min 20% - max 40% Låneförfall 1-2 år - 28% - Låneförfall 2-3 år - 5% - Låneförfall 3-4 år - 2% - Betalningskapacitet inklusive kontokredit och lånelöften 2 817 Mnkr

God betalningsberedskap Internbanken tillgodoser kommunkoncernens behov av kapital på såväl kort som lång sikt, det vill säga både lån och likvida medel. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt från år 2011 till 2015 på grund av att all medelsförvaltning hanteras genom internbanken. Rörelsekapitalet har sjunkit med ytterligare 257,0 mnkr sedan förra året. De likvida medlen i balans-räkningen minskar också och uppgår till 275,9 mnkr, en minskning mot förra året med 566,0 mnkr. Kassalikvidite-ten uppgår i december 2015 till 28,2 procent. Snittet för den senaste femårsperioden är 29,8 procent (år 2014 var femårssnittet 51,5 procent).

Nivån innebär dock ingen försämring av betalningsbered-skapen som är fortsatt god eftersom att kommunen har olika krediter att ta i anspråk. Genom dessa kreditavtal tillgodoses kommunkoncernens kapitalbehov. Upplånings-risken begränsas genom att aktivt sprida upplåningen på olika finansieringskällor och löptider. Kassalikviditet 2011 2012 2013 2014 2015 Kassalikviditet % 21 28 32 40 28 Rörelsekapital, Mnkr -2 786 -1 901 -2 043 -1 896 -2 153

Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har ökat kraftigt sedan 2011. Ökningen mellan år 2010 och 2011 (131,7 procent) be-rodde dels på införandet av interbanken, dels på en ny redovisningsrekommendation som trädde i kraft. Rekom-mendationen innebar omklassificeringar från kortfristiga fordringar till finansiella anläggningstillgångar samt från finansiella anläggningstillgångar till kortfristiga placering-ar. Åren 2012-2015 har anläggningarna i snitt ökat med 1,9 procent per år. År 2015 uppgår de totala anläggningstill-gångarna till 10 888 mnkr, vilket är en ökning med 3,4 procent jämfört med 2014.


Anläggningar Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Immateriella 0 0 0 0 1 Materiella

Mark, byggnader och tekniska 1 118 1 338 1 374 1 582 1 844 Maskiner och inventarier 135 151 162 174 181 Finansiella

Värdepapper, andelar och aktier 1 154 1 154 1 154 1 154 1 165 Långfristiga fordringar 7 682 7 855 7 920 7 619 7 697 Summa 10 089 10 497 10 610 10 529 10 887

Av anläggningstillgångarna är det främst mark och bygg-nader som ökar mest (+16,5 procent) jämfört med förra året. Maskiner och inventarier ökar med 4,5 procent och finansiella anläggningstillgångar ökar med 1,0 procent.

Soliditet Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det egna kapitalet, men även av tillgångsförändringen. År 2015 uppgår kommunens soliditet till 36,6 procent och kan jäm-föras med 2010 då den var 56,6 procent. Den stora föränd-ringen från 2010 beror på att all upplåning inom kommun-koncernen sker genom internbanken sedan 2011, som i sin tur vidareutlånar till kommunens bolag. Det betyder att alla lån redovisas i kommunens egen balansräkning som får en nästan fördubblad omslutning. Den genomsnittliga solidi-teten för riket är 47,6 procent år 2014 och för länet 47,0 procent. Exklusive vidareutlåning har Huddinge en solidi-tet som legat stabilt runt 75,0 procent de senaste fem åren. Soliditet % 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditet 33,4 33,7 34,3 35,3 36,6 Inkl. pensionsskuld före 1998 16,8 17,6 17,9 19,7 21,3 Tillgångsförändring 81,5 4,0 2,8 1,7 -0,9 Förändring av eget kapital 7,3 4,8 4,8 4,7 2,7

Borgensåtaganden Det totala borgensåtagandet (inklusive pensionsåtagandet) uppgick vid årsskiftet till 1 553 mnkr, vilket ligger i nivå med förra året. Under perioden 2010-2015 har inga garan-tier infriats. Borgensåtaganden Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Helägda bolag Huge Fastigheter AB 515 410 307 105 105 Delägda bolag/förbund 1 282 1 278 1 270 1 179 1 180 Övriga

Bostadsrättsföreningar 289 286 283 269 267 Övriga Föreningar 2 2 2 0 0 Förlustansvar för egna hem 4 3 3 2 2 Summa 2 091 1 979 1 865 1 555 1 553

Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt år 2015 uppgår till 2 337 mnkr. I snitt har pensionsskulden ökat med i snitt 3,3 procent de senaste fem åren. Då har diskon-teringsräntan sänkts vid två tillfällen. Avsättningen till nya pensioner ökar andelsmässigt varje år medan den så kal-lade ansvarsförbindelsen minskar i motsvarande grad. Detta förhållande kommer att accelerera för varje kom-mande år. Pensioner Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Avsättning 349 380 443 482 544 Äldre än 1998 1 802 1 808 1 900 1 835 1 793 Total skuld 2 151 2 188 2 343 2 317 2 337

Pensionsportfölj Kommunen beslutade år 2013 att pensionsmedelsförvalt-ningen i huvudsak ska ske inom ramen för internbankens ordinarie skuldförvaltning. Detta i syfte att minska admi-nistrativa kostnader och externa kreditrisker. Det innebär att pensionsportföljen placerar huvuddelen av kapitalet i internbanken till marknadsmässiga villkor. Marknadsvärden pensionsportfölj, Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Realränteobligationer svenska staten 138 55 0 0 0 Realränteobligationer övriga 90 111 0 0 0 Nominella ränteobligationer 14 14 0 0 0 Obligationsfonder 0 50 0 0 0 Aktiefonder 24 27 0 0 0 Aktieindexobligationer 5 20 21 0 0 Placering internbanken 0 0 300 300 200 Likvida medel 39 44 2 25 125 Totalt 310 321 323 325 325

Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i omvärlden och inom den egna organisationen. För att ha beredskap och kunna hantera sådana händelser behövs därför marginaler i ekonomin. För att beskriva behovet av marginaler redovisas nedan en känslighetsanalys som visar hur förändringar av några viktiga faktorer påverkar kom-munens ekonomi. Känslighetsanalys, Mnkr 10 öre förändring av kommunalskatten 21,7 1 procents löneförändring 31,6 1 procents prisförändring 23,2 1 procents förändring försörjningsstöd 0,8 1 procents hyresförändring 6,3 1 procents avgiftsförändring 2,2 10 heltidstjänster 5,9

| 43

Kontroll och styrning Prognossäkerhet En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Två helårsprognoser görs, en per mars och en per augusti.

Helårsprognosen i augusti uppvisade ett utfall med 142,9 mnkr (+2,9 mnkr exklusive exploateringsvinster). Det är en avvikelse mot det verkliga utfallet för 2015 med 4,7 mnkr. Den största avvikelsen återfinns inom de centrala posterna som blev 12,3 mnkr lägre än väntat. Nämnderna fick ett högre utfall mot prognos med 3,9 mnkr och exploatering-arna med 3,8 mnkr. Övriga poster hade smärre avvikelser mot prognos. Bortsett från de oförutsedda händelser som skett under året är prognossäkerheten sammantaget god inom såväl nämnder som på övergripande nivå. Trenden är vidare att prognoserna är försiktiga i början av året och mer säkra i augusti. Helårsprognoser 2015 Mnkr Mars Augusti Bokslut Nämnder -26 -35 -31 Centrala poster 43 44 32 Exploateringar -20 -25 -21 Skatter och utjämning -23 -29 -30 Finansnetto -10 -10 -11 Årets resultat 165 143 138 Resultat ekonomiskt mål 15 3 -12

Budgetavvikelser En förutsättning för en sund ekonomi är god budgetfölj-samhet. Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse mot budget med 30,6 mnkr. Skatte- och bidrags-intäkterna blir 30,3 mnkr lägre än budgeterat på grund av lägre utveckling av skatteunderlaget i riket. Exploaterings-verksamheten redovisar ett underskott med 21,2 mnkr till följd av bland annat tidsförskjutning av intäkter för vissa projekt. Finansnettot visar ett underskott med 11,5 mnkr orsakat av det låga ränteläget som innebär en lägre avkast-ning på placeringen av kommunens egen likviditet. Övriga avvikelser uppvisar överskott till följd av återbetalning av AFA-premier. Budgetavvikelser Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Budgeterat resultat 110,8 128,1 133,5 140,3 200,0 Nämnderna -0,2 5,0 2,4 56,4 -30,6 Reserverade medel 5,6 5,8 13,5 16,0 6,1 Pensioner och försäkringar 4,5 -8,5 7,1 -21,1 -12,5 Avskrivningar 16,6 5,7 5,3 7,9 14,0 Exploateringsvinst 40,8 -72,6 -50,4 -15,0 -21,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag 75,9 18,3 18,8 -16,5 -30,3 Finansnetto -12,7 26,4 -8,3 16,6 -11,5 Övriga avvikelser 4,0 64,5 61,8 0,3 24,2 Årets resultat 245,3 172,7 183,7 185,0 138,2

Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse mot budget med 0,6 procent. Socialnämnden, äldre-omsorgsnämnden samt natur- och byggnadsnämnden har de beloppsmässigt största underskotten. Även gymnasie-nämnden och förskolenämnden redovisar underskott. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott. Övriga nämnder har mindre avvikelser. Sju av nio nämnder har ett försäm-rat resultat jämfört med år 2014.

Nämndernas nettokostnader visar en genomsnittlig ökning med 6,8 procent mellan åren 2015 och 2014, vilket kan jämföras med ökningen mellan 2014 och 2013 som var 2,8 procent. Procentuellt ökar nettokostnaderna för kommun-styrelsen (+35,9 procent), förskolenämnden (+7,7 procent) och äldreomsorgsnämnden (+7,0 procent) mest. Nettokost-naderna för natur- och byggnadsnämnden (-29,9 procent) samt tillsynsnämnden (-12,3 procent) minskar jämfört med förra året. Ökningen för kommunstyrelsen och minskning-en för natur- och byggnadsnämnden avser en omorganisat-ion där verksamheter flyttades från natur- och byggnads-nämnden till kommunstyrelsen.

Budgetavvikelser nämnderna, Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunstyrelse 2,2 12,4 4,1 3,8 6,9 Förskolenämnd -7,3 12,7 5,1 6,9 -3,8 Grundskolenämnd 3,8 -0,1 -4,4 2,8 0,9 Gymnasienämnd 6,2 7,9 8,9 12,1 -5,5 Socialnämnd -2,0 -23,7 -3,3 2,5 -12,8 Äldreomsorgsnämnd 2,6 -5,7 5,9 9,3 -9,3 Kultur- och fritidsnämnd 0,5 0,9 0,3 1,0 -1,6 Natur- och byggnadsnämnd - - - - -7,2 Tillsynsnämnd - - - - 0,4 Samhällsbyggnadsnämnd -6,1 -1,2 -15,9 17,6 - Miljönämnd -0,5 1,2 0,6 -0,3 - Revision 0,4 0,6 1,1 0,6 1,4 Summa nämnder -0,2 5,0 2,4 56,4 -30,6

Kommunstyrelsens överskott beror bland annat på lägre kostnader för personal (orsakat av vakanser) och på lägre kapitaltjänstkostnader.

Förskolenämndens främsta orsak till underskott är att för-skoleområdena redovisar en negativ avvikelse mot budget. Utöver det har nämnden ökade lokalkostnader avseende förskolorna Korpen och Segelbåten som öppnades för att tillgodose efterfrågan på förskoleplatser i kommunen. Nämnden beredde plats åt 200 barn som stod kö. Att det funnits 76 färre barn än planerat har bidragit till att minska underskottet något.

Grundskolenämnden har i stort sett ett resultat i enlighet med budget. Däremot redovisar enheterna ett negativt utfall, där 11 av 23 enheter redovisar underskott. Det som hjälpt nämnden att balansera det samlade underskottet är


att antalet elever varit färre än vad nämnden fått budget för.

Gymnasienämndens minusresultat beror i huvudsak på att fler elever studerar på ungdomsgymnasiet och gymnasie-särskolan. Därutöver uppvisar Huddinges gymnasieskolor sammantaget ett underskott, främst för Sjödalsgymnasiet och Huddingegymnasiet.

Socialnämnden redovisar ett större underskott som beror på flera faktorer inom verksamheterna. Funktionshinder har haft en lägre beläggning än planerat avseende bostad med särskilt stöd för vuxna. Individ- och familjeomsorg har köpt mer institutionsvård, familjehemsvård och öppen-vård för barn och ungdomar. Samtidigt minskade försörj-ningsstödet, vilket resulterade i att verksamheten för eko-nomiskt bistånd fick en positiv avvikelse från budget.

Äldreomsorgsnämndens underskott återfinns främst inom verksamheten ordinärt boende där antalet hemtjänsttimmar och placeringar på korttidsboende har varit större än det planerades för. Nämndens underskott balanseras något med hjälp av en positiv avvikelse som bland annat orsakats av vakanser.

Kultur- och fritidsnämndens underskott beror på kostnader för Skogås Racketcenter som blev färdigställt i slutet av året, två månader före plan, och som därför inte fanns med i budgeten för året.

Natur- och byggnadsnämndens redovisade underskott beror främst på högre kostnader för vinterservice och ent-reprenader.

Tillsynsnämnden uppvisar ett resultat i enlighet med bud-get.

Av kommunens totala verksamhetsområden redovisar fem verksamheter överskott, sju verksamheter underskott och sex verksamheter mindre eller inga avvikelser alls. De beloppsmässigt största överskotten redovisar ekonomiskt bistånd (+13,2 mnkr) samt nämnd och ledning (+9,1 mnkr). De största underskotten redovisar funktionshinder (-22,5 mnkr), äldreomsorg (-11,2 mnkr), ungdomsgymna-siet (-9,4 mnkr) samt vård och behandling (-9,1 mnkr). Övriga verksamheter har mindre avvikelser jämfört med budget. Kommunens fem största verksamhetsområden (grundskola, förskola, gymnasiet, funktionshinder och äldreomsorg) som omsluter 3 600 mnkr av budgeten, visar sammantaget ett underskott med 46 mnkr eller 0,9 procent.

Framtidsutsikter Huddinge är en tillväxtkommun med en befolkning som ökat varje år och som väntas fortsätta öka framöver. De senaste åren har barn i förskoleåldern varit den grupp som ökat mest. Befolkningsprognosen för den kommande peri-oden (2016-2020) visar att gruppen barn i grundskoleål-dern (6-15 år) kommer att öka mest. Ökningen kommer att innebära ett ökat behov av att fler förskolor och grundsko-lor byggs. Antalet gymnasieungdomar som minskat de senaste åren väntas återigen börja öka från år 2016. Ål-derspensionärerna (65 år och äldre) fortsätter att öka. Om ytterligare några år kommer därför behovet av omsorg att bli större och resultera i utbyggnad av fler nya boenden. Under hösten 2015 ökade även antalet asylsökande vuxna, familjer och ensamkommande barn och ungdomar i kom-munen. När de asylsökande får uppehållstillstånd de närm-aste åren kommer åldersgruppen 18-24 år att växa kraftigt.

De demografiska förändringarna kommer att vara en stor utmaning för hela kommunsektorn framöver. Under de senaste tio åren har de demografiska förändringarna inne-burit ökade resursbehov för kommunerna med 0,5 procent per år. Under 2015 bedöms kostnaderna öka snabbast inom institutionsplaceringar av barn och inom stora verksamhet-er som förskola, grundskola och hemtjänst. Mellan år 2016 och 2019 beräknas de demografiska behoven uppgå till omkring 1,7 procent per år – det är en stor förändring ur ett historiskt perspektiv.

Samtidigt som volymerna ökar minskar den produktiva delen av befolkningen och färre behöver försörja fler. Det gör utmaningen att finansiera de kommunala verksamhet-erna desto större. Den långsiktiga planeringen blir därför en allt viktigare faktor och behöver vara inriktad på hur eventuella omprioriteringar ska genomföras mellan olika verksamhetsområden. Detta behövs för att kunna möta ökningen av de äldsta grupperna och för att kunna hantera ekonomiskt kärvare tider.

Med bokslutet för 2015 och ekonomiplanen för 2016 som utgångspunkt är Huddinge kommun i ett läge motsvarande de utmaningar som SKL redovisar i Ekonomirapporten (från oktober 2015) för kommunsektorn som helhet. En ökad konkurrens om personal inom flera verksamhetsom-råden ställer också höga krav på en effektiv egen verksam-het. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut är av stor vikt för en långsiktigt sund ekonomi.

| 45

PersonalanalysHuddinge kommun som arbetsgivare Antalet medarbetare ökar

2011 2012 2013 2014 2015

Antal anställda 5 992 6 012 6 125 6 179 6 487

Tillsvidare 79% 80% 80% 81% 79%

Visstid 13% 12% 13% 11% 12%

Timavlönad 8% 8% 7% 8% 9%

I slutet av 2015 var nästan 6 500 medarbetare anställda i Huddinge kommun. Det är en ökning jämfört med föregå-ende år med fem procent. Fler förskolor, grundskolor och äldreboende har bidragit till ökningen. Kommunen är den näst största arbetsgivaren i Huddinge. Nästan 80 procent av de anställda är tillsvidareanställda och övriga har en visstids- eller timanställning. Medelåldern för de anställda är 45 år.

Merparten av de anställda är kvinnor, 79 procent. Andelen kvinnliga chefer har ökat och är 76 procent.

60 procent av medarbetarna arbetar inom skolan och för-skolan och 30 procent inom social- och äldreomsorgen. Bland de största yrkesgrupper finns yrken såsom lärare, förskollärare, barnskötare samt omsorgspersonal såsom vårdare eller undersköterskor (se diagram nedan).

Drygt en av tre medarbetare (35 procent) har utländsk bakgrund och andelen har ökat något jämfört med föregå-ende år. Störst är andelen med utländsk bakgrund inom äldreomsorgen. Andelen invånare i Huddinge kommun med utländsk bakgrund var 38 procent 2015.

Goda resultat i årets medarbetarenkät Den årliga medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen. Enkäten är vetenskap-ligt baserad och mäter de viktigaste områdena som påver-kar arbetsgruppens arbetssituation och arbetsmiljö. Varje område har ett vetenskapligt framtaget riktvärde att uppnå.

Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkä-ten, den så kallade prestationsnivån, är 72,6 (73,1 för kvinnor och 70,9 för män). Det är ett gott resultat både i jämförelse med riktvärdet på 70 och i jämförelse med andra kommuner som använder samma mätmodell.

1333 962

636 491

428 350

327 265

203 197

177 142 141

98 70 59 48 46 41 38 33

0 200 400 600 800 1000 1200 140

LärareBarnskötare

Vårdare, vårdbiträde, skötareUndersköterska

FörskolelärareHandläggareChef, ledning

Kock, måltidspersonalAdministratör

SocialsekreterareFritidspedagog, fritidsledare

LokalvårdareElevassistent

Personlig assistentVaktmästare

SjuksköterskaLärar-, förskollärararbete, annat

BiståndsbedömareKurator

IngenjörFysisk samhällsplanerare

Antal anställda

Anställda per de största yrkeskategorierna - Huddinge kommun 2015

72,6 77,8

71,1

0102030405060708090

100

Resultat medarbetarenkäten 2012-2015

2012

2013

2014

2015

Riktvärde


En hög prestationsnivå innebär att medarbetarna generellt sett har goda förutsättningar att bedriva sitt arbete och kraft att utveckla och förändra. Även ledarskapsprofilen, som mäter det närmaste ledarskapet, och medarbetarprofilen, som mäter hur medarbetarna uppfattar sitt eget ansvar och inflytande, har värden över sina riktvärden.

Hållbart medarbetarengagemang (HME) Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tagit fram ett mått för att mäta medarbetarnas engagemang och organi-sationens och chefernas förmåga att ta tillvara på och ut-veckla detta engagemang. Detta mått kallas Hållbart med-arbetarengagemang (HME).

Huddinge kommun mätte HME för andra gången 2015 och fick ett totalt värde på 76. Av 290 kommuner i riket har ungefär ett 60-tal kommuner inrapporterat sina uppmätta HME-värden för 2015. Huddinge kommuns samlade HME-värde är relativt sett lågt jämfört med inrapporterade värden och även jämfört med nio andra kommuner i Stockholms län. Genomsnittet i riket för HME 2015 var 78.

Kommunens gemensamma värden Under året har diskussioner hållits på samtliga arbetsplat-ser kring kommunens gemensamma värden som består av en värdegrund som anpassad efter verksamheten, en etisk kod samt kommunens kärnvärden; driv, omtanke, mod och mångfald. Tillsammans ska de gemensamma värdena besk-riva hur kommunen ska arbeta mot kommunens mål och vision.

Attraktivt förmånserbjudande Sedan starten av förmånsmenyn 2014 har ungefär 90 pro-cent av medarbetarna loggat in och tagit del av innehållet. Medarbetarna kan här nyttja en rad valbara förmåner, såväl via brutto- som nettolöneavdrag, däribland köp av SL-årskort och träningskort. Huddinge kommun har samman-

taget Stockholms läns bästa förmånserbjudande i kommun-sektorn.

I förmånsmenyn finns information om kommunens för-måner såsom friskvård, information om kommunens per-sonalförening Humpe, tjänstepension, försäkringar och möjlighet till växling av semesterdagstillägg.

Personalförsörjningen är en utmaning Arbetsförmedlingens prognoser visar att rekryteringssvå-righeter i mycket stor utsträckning finns inom yrkesgrup-per med krav på eftergymnasial utbildning. Detta speglar även Huddinge kommuns verklighet. Under 2015 tillsattes 665 tillsvidaretjänster i kommunen.

Personalomsättningen ökar Personalomsättningen, andelen tillsvidareanställda som 2015 lämnat kommunen för annan arbetsgivare eller gått i pension, var 11,4 procent. Detta motsvarar drygt 700 av-gångar under året, varav cirka 100 är pensionsavgångar. Personalomsättningen har ökat jämfört med föregående år, 2014 var den 8,8 procent. Den interna rörligheten bland tillsvidareanställda är för 2015 7,6 procent, vilket också är högre än föregående år.

Personalomsättningen varierar mellan olika yrkeskatego-rier. Av kommunens större personalkategorier har bi-ståndshandläggare och socialsekreterare en förhållandevis hög personalomsättning tillsammans med sjuksköterskor, skolsköteskor, vissa lärarkategorier och förskolelärare. Störst är personalomsättningen i åldersgruppen yngre med-arbetare (upp till 34 år).

Generationsväxlingen pågår 11 procent av de tillsvidareanställda är 60 år eller äldre, vilket är något lägre än vid motsvarande mätning föregå-ende år. För gymnasieskolorna är andelen 17 procent. Pensionsprognosen är att cirka 550 medarbetare i kommu-nen, varav cirka 50 chefer, beräknas gå i pension inom en femårsperiod (se diagram nedan).

141

113 103

109

83

0

20

40

60

80

10

12

14

20202019201820172016

Pensionsprognos 2016-2020

| 47

Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke Arbetsgivarvarumärket ska förtydliga och synliggöra Hud-dinge kommuns erbjudande som arbetsgivare och bidra till att underlätta personalförsörjningen, bland annat av brist-yrkesgrupper.

Under 2015 har arbetet att kommunicera arbetsgivarvaru-märket internt och externt utifrån en fastställd strategisk plattform påbörjats. Mätningar har visat att Huddinge kommun är relativt okänd som arbetsgivare. Därför har fokus under 2015 varit att skapa förutsättningar för att synas kontinuerligt och på ett effektivt sätt. Arbetsgivarva-rumärket bygger bland annat på att lyfta medarbetares berättelser om sitt arbete. Både berättelser i form av goda exempel på verksamhetsutveckling och personliga berättel-ser om händelser som berört. Detta uttrycks bland annat i sociala medier, så som medarbetare på Instagram och akti-viteter på LinkedIn. Huddinge kommuns platsannonsmal-lar har under året uppdaterats för att öka synligheten. En bildbank med bilder på medarbetare från kommunens olika verksamheter har också tagits fram.

Chefsförsörjningen Personalomsättningen för kommunens chefer var 2015 11,7 procent och utöver det ungefär lika stor intern rörlig-het.

Kommunens chefer erbjuds årligen ett antal obligatoriska utbildningar och fördjupningsutbildningar inom bland annat arbetsmiljö, rekrytering, rehabilitering, lönesamtalet, arbetsrätt och ledarskap.

Chefsprogrammet revideras årligen. Nyheter under 2015 var att tidigare grundkurs för nya chefer ersattes med en tredagars chefsintroduktion med två kursstarter per år. En ny utbildning i arbetsmiljö för chefer och skyddsombud togs fram. Utbildningen består av tre delar, e-utbildning, seminarier och certifiering (endast för chefer).

Under våren 2015 tecknades ett ramavtal inom lednings-gruppsutveckling, teamutveckling och coachning.

Ett hållbart arbetsliv Arbete och föräldraskap Över 85 procent av medarbetarna med barn under 12 år är nöjda med hur arbetsplatsen underlättar för dem att förena arbete med föräldraskap. Medarbetarna anser att de kan påverka sin arbetstid i hög utsträckning och att möten normalt förläggs så att de blir möjligt att förena arbete med föräldraskap.

Sjukfrånvaron ökar Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka och är 2015 för Huddinge kommun totalt 8,4 procent. I de nationella mät-

ningarna av sjukpenningtalet från Försäkringskassan syns under året en generell ökning av sjukfrånvaron i riket.

Sjukfrånvaron ökar främst bland de längre sjukskrivning-arna (över 15 dagar). De korta sjukskrivningarna (0-14 dagar) är i princip oförändrade jämfört med föregående år (se diagram nedan).

Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män, 9,2 pro-cent respektive 5,5 procent, men både kvinnors och mäns sjukfrånvaro ökar. Sjukfrånvaron ökar också med stigande ålder. Sjukfrånvaron ökar för samtliga nämnder. Förskolan och social- och äldreomsorgen är de verksamheter som har högst sjukfrånvaro.

Se även tabell Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning sidan 75.

Bättre systematik i arbetsmiljöarbetet Under 2015 har kommunens sytematiska arbetsmiljöarbete utvecklats. Resultatet av utvecklingsarbetet är en tydlig-gjord process som ger kommunens chefer stöd för att pla-nera, kartlägga, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbets-miljöarbetet på ett systematiskt sätt. En årsplan har också tagits fram för att stödja systematiken. Rutiner och check-listor för arbetsmiljöarbetet har uppdaterats utifrån gäl-lande lagar och föreskrifter. För att säkerställa uppfölj-ningen av arbetsmiljöarbetet har en arbetsmiljöarapport tagits fram där en handlingsplan som beskriver åtgärder på lång och medellång sikt för verksamheten ingår. En rap-porteringsväg för detta har beslutats för att säkerställa att uppföljning av arbetsmiljöarbetet på respektive ansvars-nivå sker. Samtliga chefsgrupper har erbjudits information om processbeskrivningen och möjlighet till frågor och diskussioner. En broschyr som beskriver arbetsordningen har också delats ut.

I samband med ovanstående utvecklingsarbete har även den grundläggande arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud setts över. Syftet har varit att effektivisera, modernisera och anpassa utbildningen utifrån den nya

2,7

1,5

1

3,2

8,4

0 2 4 6 8 10

0-14

15-90

91-180

181-

Total

Procent

Sjuk

från

varo

daga

r - in

terv

all

Sjukfrånvaro senaste 5 åren per intervall

2011 2012 2013 2014 2015


processbeskrivningen och rapporteringsstrukturen. Resul-tatet blev en utbildning som omfattas av tre delar. Den första delen består av en e-utbildning, den andra av två halvdagsseminarier som är kopplade till e-utbildningen och den tredje delen består av ett certifieringstest. Alla chefer i Huddinge kommun ska vara certifierade i arbetsmiljö inom tre år.

Personalhälsans insatser under året Personalhälsan har under året ökat antalet riktade insatser till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro med målet att minska sjukskrivningarna. Detta arbete sker i samverkan med förvaltningarnas personalavdelningar samt Försäk-ringskassan, och vid behov med Landstinget. Rehabilite-ringsinsatser sker i form av arbetsförmågebedömningar, arbetsplatsnära stöd och rehabcoachning vid återgång i arbetet.

Hälsodagen 2015 var den mest uppskattade hittills med mycket välbesökta föreläsningar och aktiviteter. Personal-hälsan har fortsatt insatserna för att minska stress och ut-

mattning genom bland annat stressföreläsningar och stresshanteringsgrupper. Övriga utbildningar som genom-förts är bland annat hot och våld, arbetsglädje och kontor-arbetsmiljö. Personalhälsan bidrar också vid akuta situat-ioner i verksamheterna samt med stöttning på mottagning-en.

Personalkostnadsredovisning 2011 2012 2013 2014 2015 Personalkostnad, total* 2 640 2 757 2 851 3 002 3 180

Sjuklönekostnad 31 31 34 37 44

Inhyrd personal 29 28 30 31 40

Övertid 9 10 12 12 15

Fyllnadstid 5 5 6 5 6

* Redovisning av personalkostnader är förändrad och uppgifterna bakåt i

tid är justerade för ökad jämförelse. Inkluderar lönekostnader och kost-

nader för inhyrd personal.

De totala personalkostnaderna har ökat med 6 procent med anledning av lönekostnadsökningen efter årets löneöversyn samt att antalet anställda ökat. Dessa faktorer påverkar i sin tur även sjuklönekostnaden. Löneöversynen resulterade i en löneökning på 3 procent för tillsvidareanställda. Att sjukfrånvaron ökat är en av förklaringarna till att kostna-derna för inhyrd personal och övertid stigit.

| 49

Bolagens och kommunalförbundets verksamhet

Koncernen – finansiell analys

Koncernen fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat, mnkr 247 342 317 284 437 Balansomslutning, mnkr 12 764 13 114 13 472 14 286 14 489

Soliditet, % 24 26 28 30 32 Kortfristiga och långfristiga lån, mnkr 7 555 7 664 7 548 7 866 7 535

Pensionsförpliktelser Intj. före 1998, mnkr 1 802 1 808 1 900 1 835 1 793

Huddinge kommunkoncern består av ett helägt bolag och två delägda bolag som tillsammans med kommunen utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernredo-visningen omfattar kommunen samt de företag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande i eller där kommu-nens andel uppgår till minst 20 procent. De bolag som kommunen äger tillsammans med andra aktörer ingår i koncernen motsvarande den ägda andelen. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av den totala kommunala verksamhetens ekonomi och åta-

ganden, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. Hud-dinge kommun är även medlem (andelstal 18,97 procent) i Södertörns brandförsvarsförbund, vilket dock inte ingår inte i den sammanställda redovisningen. För presentation av respektive bolag, se nedan.

Resultat Kommunkoncernen uppvisar ett positivt resultat på 437 mnkr (284 mnkr). Resultatet hänför sig framför allt till kommunens och Huges utfall som blev 138 respektive 284 mnkr. Alla bolag i koncernen, Huge Fastigheter AB (284 mnkr), Södertörns Energi AB (71 mnkr) och SRV återvin-ning AB (15 mnkr) redovisar positiva resultat efter finans-netto och före skatt och bokslutsdispositioner.

Den senaste femårsperioden har koncernens balansomslut-ning ökat med totalt 2 224 mnkr eller 18 procent. Under samma period har de långa- och kortfristiga lånen ökat med 402 mnkr eller 6 procent. Till följd av ändrade redo-visningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löpt-


iden. För en korrekt bild av låneskulden ska därför både korta- och långfristiga lån summeras. Soliditeten har för-stärkts med 9 procentenheter under femårsperioden.

Intäkter Årets intäkter (inklusive skatteintäkter och bidrag) uppgår till 7 683 mnkr, vilket är en ökning med 5 procent mot förra året. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 203 mnkr och utgör 67 procent av koncernens intäk-ter. Kommunens intäkter (inklusive skatteintäkter och bidrag) står för huvudparten (82 procent) av koncernens intäkter.

Kostnader Årets kostnader (inklusive avskrivningar) uppgår till 7 102 mnkr, en ökning med knappt 4 procent jämfört med förra året. Avskrivningarna uppgår till 312 mnkr. Inom koncer-nen står kommunen för cirka 32 procent av avskrivningar-na och Huge Fastigheter AB för 66 procent. Kommunens andel av koncernens totala kostnader uppgår till cirka 87 procent.

Finansnetto Finansnettot blev minus 144 mnkr, vilket är en ökning med 46 mnkr eller 24 procent jämfört med 2014. Sett över fem år har finansnettot ökat med sammanlagt 53 mnkr. I snitt har finansnettot vuxit med omkring 11 mnkr per år.

Den genomsnittliga räntesatsen för upplåning uppgår till 1,18 procent, vilket är lägre än för 2014 då räntan låg på 1,90 procent. Kommunen begränsar sin ränterisk genom att sprida räntebindningen över tiden. Vid årsskiftet var ränte-bindningstiden för upplåning i genomsnitt 2,2 år, det vill säga lägre än förra året med 0,3 år. Kapitalbindningstiden för den totala upplåningen var 3,5 år vid årsskiftet jämfört med 3,6 år för 2014.

Soliditet Balansomslutningen har sedan föregående årsskifte ökat med 203 mnkr till 14 489 mnkr. Soliditeten uppgår till 32 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2014. Då har inte hänsyn tagits till eventuella över-värden som kan finnas i de olika bolagens balansräkningar. Utöver detta har kommunen 1 793 mnkr i skuld för pens-ioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Jämfört med övriga kommunkoncerner i länet är Huddinges soliditet lägre. Genomsnittet för länet låg kring 41 procent år 2014.

Investeringar Koncernens totala investeringar uppgår till 926 mnkr. Huge Fastigheter har de största investeringarna (572 mnkr), vilka främst avser kommunala verksamhetslokaler. Kommunens investeringar uppgår till 306 mnkr och avser i

huvudsak infrastruktur, inventarier och IT. Kommunen och Huge står tillsammans för 95 procent av koncernens inve-steringar.

God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekono-misk hushållning i sin verksamhet. Huddinge kommun har därför definierat ett antal mål och delmål för kommunens verksamhet och ekonomi. Utöver detta ska en balans finnas mellan de löpande intäkterna och kostnaderna inom hela kommunkoncernen. Sammantaget redovisar kommunkon-cernen ett positivt resultat åren 2011-2015 (se tabell Kon-cernen fem år i sammandrag). En samlad bedömning av kommunens finansiella mål, verksamhetsmål samt av kommunkoncernens positiva resultat över tid är att koncer-nen uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning.

Huge Fastigheter AB

Verksamhet Huge Fastigheter AB äger, utvecklar och förvaltar bostäder och lokaler med människa och miljö i fokus. Fastighetsbe-ståndet består av lika stora delar bostäder och lokaler. Antalet bostäder uppgår till 8 140 och omfattar hyreslä-genheter, studentlägenheter, lägenheter för 65 år och äldre samt kollektivhus. Bland Huges lokaler finns förskolor, skolor, äldreboenden, frilufts- och idrottsanläggningar, kontor samt köpcentrum. Per den sista december 2015 omfattade beståndet 1 099 825 kvadratmeter uthyrningsbar yta. Huddinge kommun hyr 425 359 kvadratmeter av bola-gets lokaler.

Ekonomiskt utfall Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 1 246 1 284 1 320 1 344 1 418 Resultat efter finansnetto 32 44 24 40 284 Balansomslutning 9 865 9 985 9 967 10 382 10 829 Årets investeringar 570 450 492 658 572 Soliditet, % 23,7 23,2 23,5 22,8 24,2 Antal årsarbetare den 31/12 264 268 281 270 260

Huge redovisar ett resultat efter finansnetto (exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar) på 284 mnkr. Det är 244 mnkr högre än förra året. Den främsta orsaken till resultatförbättringen är reversering av tidigare års ned-skrivningar med 167 mnkr, lägre räntekostnader och en mild vinter. Bolagets omsättning för 2015 uppgår till 1 418 mnkr. Den milda och snöfattiga vintern medför lägre kost-nader för extern snöröjning och uppvärmning. Samtidigt innebar den milda vintern en negativ effekt på Flottsbros vinterverksamhet som gav ett negativt rörelseresultat med

| 51

8 mnkr. Totalt investerades för 572 mnkr under året. Soli-diteten uppgår till 24,2 procent.

Årets händelser

Under året har tre nyproducerade fastigheter tagits i drift – Kästa skola och förskola, Nytorps mosse förskola samt Skogås Rackethall. Fastigheten Gulsparven 1 såldes i ok-tober och reavinsten blev 30 mnkr.

Framtidsutsikter 2016 Behovet av bostäder, förskolor och skolor är stort. Under 2016 planeras en förskola och en skola att tas i drift, båda belägna i Flemingsberg.

En betydande del av det befintliga fastighetsbeståndet behöver renoveras. Det är viktigt att säkerställa dels att bolaget är effektivt organiserat, dels att det finns uppdate-rade underhållsplaner.

Södertörns Energi AB

Verksamhet Södertörns Energi AB är ett holdingbolag, med säte i Bot-kyrka kommun, som ägs till hälften vardera av Huddinge respektive Botkyrka kommun. Den egentliga verksamheten sker i det helägda dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB och i intressebolaget Söderenergi.

Södertörns Energi AB har till uppgift att genom dotterbo-lagen bedriva produktion och distribution av värme respek-tive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool.

Ekonomiskt utfall Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 652 666 675 647 646 Resultat efter finansnetto -11 77 94 78 71 Balansomslutning 1 892 1 881 1 321 1 318 1 321 Årets investeringar 48 60 28 43 39 Soliditet, % -2,5 3,0 -33,0 -29,0 -25,0 Antal årsarbetare den 31/12 47 49 51 49 50

Koncernresultatet efter finansnetto blev 71 mnkr, det vill säga 7 mnkr lägre än förra året. De låga räntorna påverkar bolaget mycket positivt. Även sänkning av borgensavgiften har påverkat resultatet positivt. I april 2015 gjordes en amortering med 40 mnkr. Låneskulden för Södertörns Energi har minskat från 1 290 mnkr år 2014 till 1 250 mnkr år 2015.

Årets händelser

På uppdrag av ägarna har bolaget tagit fram en riskanalys för fjärrvärmeverksamheten fram till och med år 2030 som även omfattar dotterbolagens risker. Den största risken är

den sjunkande energiförbrukningen. Det blir resultatet av energisparåtgärder framförallt i miljonprogramsområden, ökad konkurrens från alternativa uppvärmningsformer och klimateffekten. Energimängden beräknas minska med cirka 30 procent.

Under året tillträdde Ulrika Snellman som VD.

Arbete med framtagande av ägardirektiv för dotterbolagen för perioden 2016-2018 har inletts.

Framtidsutsikter 2016

De låga räntorna påverkar Södertörns Energi AB:s resultat positivt även framöver. Amorteringen beräknas öka till 50 mnkr för 2016. Ägarkommunerna har gett bolaget i upp-drag att i samarbete med dotterbolagen ta fram en långsik-tig utvecklingsplan fram till år 2030 som beskriver hur koncernen ska möta de framtida riskerna, framförallt den sjunkande energiförsäljningen.

Södertörns Fjärrvärme AB

Verksamhet Södertörns Fjärrvärme AB säljer och distribuerar värme till företag, offentlig förvaltning och cirka 50 000 hushåll i Botkyrka, Huddinge och Salem. Av den levererade värmen som bolaget säljer köps 92 procent från Söderenergi AB, 6 procent produceras i egen regi i Skogås och resterande 2 procent köps från Fortum AB.

Ekonomiskt utfall Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 652 666 675 647 646 Resultat efter finansnetto 120 104 99 102 101 Balansomslutning 688 710 727 716 729 Årets investeringar 48 60 28 43 39 Soliditet, % 46,0 45,0 46,0 47,0 48,3 Antal årsarbetare den 31/12 46 48 49 47 48

Årsresultatet efter finansnetto uppgår till 101 mnkr, vilket är ungefär samma resultat som förra året. Omsättningen för året är 646 mnkr. Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 90 mnkr till moderbolaget. Totalt investerades för 39 mnkr under året. Soliditeten uppgår till 48 procent.

Årets händelser

Utvecklingen av nybyggnation av fastigheter i regionen har varit positiv för nyanslutning av fjärrvärme som uppgick till 5 GWh. Södertörns Fjärrvärme har erbjudit sina kunder nya prismodeller för en rättvisare prissättning. Bolaget bibehöll det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregion. Arbetet med att utveckla och marknadsföra nya tilläggs-tjänster har fortsatt. Användningen av eldningsolja blev mindre än 0,1 procent år 2015.



I bolagets leveransområde finns stora möjligheter till ny-byggnation. Samtidigt har konkurrensen med värmepum-par och energibesparingsåtgärder ökat. Tillsammans med striktare byggregler och energikrav leder det till att den anslutna effekten och energin får begränsad påverkan på fjärrvärmeleveransen. Nyanslutningarna bedöms ligga på runt 5 GWh per år de närmaste åren. Bedömningen är att prisutvecklingen på fjärrvärme kommer att vara fortsatt stabil.

Söderenergi AB

Verksamhet Söderenergi AB är en renodlad produktionskoncern som producerar fjärrvärme till distributions- och försäljningsbo-laget Södertörns Fjärrvärme AB i Huddinge, Botkyrka och Salem samt till distributions- och försäljningsbolaget Telge Nät AB i Södertälje. Ett värmesamarbete med Fortum AB gör att en del av leveranserna även går till Fortums kunder i södra Stockholm.

Ekonomiskt utfall Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 1 337 1 384 1 337 1 294 1 162 Resultat efter finansnetto -13 103 105 99 21 Balansomslutning 2 181 2 220 3 641 3 582 3 442 Årets investeringar 45 86 67 116 97 Soliditet, % 6,1 8,4 11,1 9,7 11,0 Antal årsarbetare den 31/12 131 134 134 143 143

Det rekordvarma året med lägre produktionsvolymer, fort-satt låga elpriser och turbinskada i december, har inneburit ett lägre resultat än planerat. Resultatet efter finansnetto uppgår till 21 mnkr, vilket är 78 mnkr lägre än förra året. Omsättningen för året är 1 162 mnkr. Bolaget investerade totalt för 97 mnkr under året. Soliditet för året uppgår till 11 procent.

Årets händelser För att sänka bränslekostnaderna ökar Söderenergi succe-sivt andelen returflis. I kraftvärmeverket används nu 56 procent returflis, en planerad ökning på 8 procent från 2014. Satsningar har gjorts för att utveckla bränslemottag-ning, -lagring och -hantering och ett nytt kontor invigdes. Samarbetet med Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät har utvecklats bland annat inom kommunikationsområdet.

Framtidsutsikter 2016 Energieffektiviseringar i de stora bostadsområdena och ökad konkurrens leder till lägre efterfrågan på fjärrvärme. Värmeleveranserna till Fortum kommer att minska då

Fortums nya kraftvärmeverk i Värtan tas i drift. Samman-taget leder detta till en minskad värmeproduktion för Söde-renergi – en utmaning som företaget måste klara genom att fortsätta effektivisera verksamheten. Andra viktiga faktorer som påverkar resultatet är utsläppsrätternas utfasning år 2020 och elcertifikatens upphörande år 2024.

SRV återvinning AB Verksamhet SRV återvinning AB är verksamt på Södertörn, har sitt säte i Huddinge och ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka (31,5 procent), Haninge (31,5 procent), Huddinge (31,5 procent), Nynäshamn (2,75 procent) och Salem (2,75 pro-cent).

Bolaget har ägarkommunernas uppdrag att svara för in-samling och behandling av hushållsavfall i ägarkommu-nerna. Ägarkommunernas samarbete i SRV startade 1972 då dessa ingick ett konsortialavtal om att genom bolaget SRV gemensamt fullgöra kommunernas lagstadgade skyl-digheter inom renhållningsområdet.

Ekonomiskt utfall Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 366 388 395 409 438 Resultat efter finansnetto 0 6 13 10 15 Balansomslutning 417 430 426 439 521 Årets investeringar 82 72 69 44 121 Soliditet, % 16,0 26,2 30,0 30,8 28,0 Antal årsarbetare den 31/12 168 175 179 190 188

SRV redovisar ett resultat efter finansnetto med 15 mnkr, det vill säga 5 mnkr mer än förra året. Bolagets omsättning uppgår till 438 mnkr, där 11 mnkr avser utbetald försäk-ringsersättning för brand i bolagets kross. Omsättningen har ökat med 29 mnkr jämfört med förra året. Ökningen är en följd av ökad mängd verksamhetsavfall till återvin-ningsanläggningen, mottagen försäkringsersättning (+10,7 mnkr) samt ökade taxeintäkter. Ökad omsättning i kombi-nation med en effektivisering av verksamheten är största förklaringen till årets resultatförbättring. Totalt investera-des för 121 mnkr under året. Soliditeten uppgår till 28,0 procent.

Årets händelser Under 2015 har mängden verksamhetsavfall från företag och grovavfall från kommuninvånarna ökat kraftigt. De stora avfallshögarna i kombination med långa lagringstider ledde till ett flertal bränder. Detta föranledde att SRV kraf-tigt fick begränsa inflödet av avfall under slutet av året. SRV planerar nu för en utökning av sina ytor på Gladö.

| 53

I början av 2015 drabbades SRV av en större brand i bola-gets kross vilket ledde till att krossen totalförstördes. All krossning sker nu via entreprenör.

Under 2014 inleddes ett samarbete med Scandinavian Biogas Fuels (SBF) kring framställning av fordonsgas. SBF har under 2015 uppfört en biogasanläggning intill SRV:s förbehandlingsanläggning som invigdes under hös-ten 2015.

Under våren 2015 har SRV slutfört byggnationen av en ny tvätthallsslamsanläggning. Den behandlar främst tvätt-hallsslam och förorenat vatten från övrigt farligt avfall som hanteras inom bolagets anläggning för farligt avfall på Gladö. Den nya anläggningen invigdes under våren 2015.

I april 2015 tillträdde SRV:s nya VD Kajsa Hedberg.

Framtidsutsikter 2016 Regeringen har tillsatt en utredning kring kommunernas övertagande av ansvaret för förpackningsinsamlingen. Utredningen ska presenteras under våren 2016. Den kom-mande förändringen innebär att kommunerna kommer att åläggas att även samla in förpackningar. Förändringen förväntas träda i kraft först 2019.

Inom hela SRV är nu ett arbete initierat som syftar till att öka fokus och styra mot en ökad materialåtervinning inom hela verksamheten. Det drivs delvis tillsammans med kommuner och andra aktörer inom branschen.

Södertörns brandförsvarsförbund

Verksamhet Södertörns brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i kommunerna Huddinge, Botkyrka, Ekerö, Haninge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. I förbundsområdet finns nu cirka 600 000 invånare. Inom medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscentral. På dagtid vardagar finns dessutom fem mindre räddningsstyrkor och under övrig tid finns extrapersonal i beredskap.

Ekonomiskt utfall Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Omsättning 301 306 315 321 331 Resultat efter finansnetto 6 10 -7 4 11 Balansomslutning 300 334 360 384 408 Årets investeringar 21 9 41 18 8 Soliditet, % 22,5 23,2 19,6 19,3 20,9 Antal årsarbetare den 31/12 372 369 375 374 364

Brandförsvarsförbundet redovisar ett resultat med 11 mnkr, vilket är 7 mnkr högre än förra året. I resultatet ingår reali-sationsvinster med 0,3 mnkr samt en jämförelsestörande intäkt från Fora med nästan 3 mnkr. Överskottet beror främst på vakanser som inte tillsatts av vikarier under året. Omsättningen för året blev 331 mnkr, vilket är 10 mnkr högre än förra året. Årets investeringar uppgår till cirka 8 mnkr. Soliditeten blev 20,9 procent.

Årets händelser Under året genomfördes drygt 7 000 räddningsinsatser i medlemskommunerna. Det är 300 fler än föregående år. Av dessa var ungefär en tredjedel akuta uppdrag med nöd-läge. Förbundet har även utfört nästan 700 tillsyner och haft cirka 650 övriga ärenden där tillstånd för brandfarlig vara och yttrande om offentlig tillställning är mest före-kommande. Under året har förbundet utbildat 13 000 per-soner i brandskydd.

Förbundets brandchef, Lars-Göran Uddholm, har under hösten tillfälligt koordinerat länsstyrelsens arbete för att få grepp om flyktingsituationen i Stockholms län. Andra medarbetare i förbundet har bistått Migrationsverket med att bygga upp en stab och ledningsstruktur inom det opera-tiva arbetet vid myndigheten.


Med ett nytt handlingsprogram fastslås prioriteringar för verksamheten de kommande fyra åren och Södertörns brandförsvarsförbund placeras på ett tydligare sätt på sam-hällskartan i räddningstjänst Sverige.


Kommunstyrelsen Sammanvägd bedömning Kommunstyrelsen bedömer att arbetet med mål och ut-vecklingsåtaganden 2015 i stort har löpt enligt plan. Dessu-tom har ett omfattande arbete genomförts som lett fram till att kommunen skickade in en intresseanmälan om att delta i den så kallade Sverigeförhandlingen, ett statligt initiativ till förhandling om en ny generation järnväg och annan infrastruktur för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. Överflyttningen av delar av verksam-heten från tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvalt-ningen till kommunstyrelsens förvaltning är nu genomförd. Omställningen tog stora resurser i anspråk och har lett till att arbetet med flera utvecklingsåtaganden har förskjutits i tid. I vissa fall har omprioriteringar setts som nödvändiga.

Arbetet med riskreducerande internkontrollåtgärder har efter vissa omprioriteringar i stort genomförts enligt plan.

Kommunstyrelsens resultat i medarbetarenkäten ligger över de etappmål och riktvärden som mätmodellen anger. Dock är resultaten lägre än föregående år. Sjukfrånvaron ligger långt under länsgenomsnittet, men har dock stigit något jämfört med föregående år. Resultaten för måttet Hållbart medarbetarengagemang (HME) når inte uppsatta etappmål gentemot ett generellt länssnitt och är lägre än föregående år.

Årets händelser • Sverigeförhandlingen är ett statligt initiativ till för-

handling om en ny generation järnväg och annan in-frastruktur för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. Kommunen har lämnat in en preliminär intresseanmälan för objekten Spårväg syd, infrastruktur som stödjer stopp för höghastighetståg i Flemingsberg, samt tunnelbana från Fruängen via Se-geltorp till Kungens kurva.

• Inom Flemingsberg har byggnation av ett flertal större projekt påbörjats under året.

• Den första detaljplanen för omvandlingen av Stor-ängen har vunnit laga kraft. Det innebär att byggnat-ionen av cirka 650 lägenheter kan komma till stånd.

• Några andra planer som vunnit laga kraft möjliggör en sporthall och mötesplats för unga vid Stuvsta IP och i Segeltorp möjliggörs bygget av skola/förskola och ett 80-tal bostäder i kedjehus, radhus och flerbo-stadshus vid före detta Västerängs idrottsplats.

• Det kraftigt ökade antal ankommande flyktingar un-der hösten 2015 har lett till att en särskild organisat-

ion har inrättats inom kommunstyrelsens förvaltning för att samordna kommunens arbete med flyktingmot-tagande.

• Huddinge kommun var första kommun inom det sö-dertörnsgemensamma projektet att införa samordnad varudistribution till sina verksamheter. Senare under våren anslöt sig ytterligare tre kommuner, därefter följde resterande fyra kommuner.

• Huddinge kommun kom 2015 på fjärde plats i länet i tidningen Miljöaktuellts ranking om bästa miljö-kommun. Det blev en 17:e plats i jämförelse med hela riket.

• Ett kommungemensamt servicecenter etablerades i juni i nya lokaler i Huddinge Centrum.

Förbättringsområden • Ett viktigt område att arbeta vidare med är bostad-

byggandet (detaljplaner och bygglov) och samhälls-byggnadsprocessen (vårt interna arbete, arbetet för att ge aktörer goda förutsättningar att vilja verka i Hud-dinge, lokalplaneringen, ekonomi och så vidare).

• Fortsatt fokus på målet positivt näringslivsklimat för att kunna förändra bilden av Huddinge som företags-kommun och förbättra servicen till dem som använ-der kommunens tjänster.

• Förvaltningen behöver också utveckla sin förmåga att hårdare prioritera kring vilka utvecklingsåtaganden som föreslås för året. Detta för att öka fokus samt skapa utrymme för tillkommande uppdrag och om-prioriteringar under året.

Ekonomi För året uppvisar kommunstyrelsen ett överskott på 6,9 mnkr. Detta beror främst på vakanser men även på högre intäkter än budgeterat.

| 55

Förskolenämnden Sammanvägd bedömning Förskolenämnden har bedömt den sammanlagda målupp-fyllelsen som god. Bakgrunden till detta är att förskole-nämndens samtliga mål och resultat under 2015 uppskattas som i nivå med vad som var planerat.

Uppdragen har genomförts enligt plan och flera av upp-dragen är ständigt pågående vilket innebär att de kommer fortgå i det dagliga arbetet.

Inom målområdet Ekosystem i balans är den samlade be-dömningen högre. Bedömningen är mycket god eftersom förskolorna har ökat andelen miljöanpassade inköp under 2015.

Årets händelser • Under 2015 har tre nya kommunala förskolor (Kästa

förskola och skola, Vistagård och Nytorps Mosse) in-vigts, varav två i Flemingsberg och en i Sko-gås/Trångsund med totalt 14 avdelningar.

• 94 procent av vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är på förskolan.

• En hög andel av vårdnadshavarna instämmer helt i att deras barn behandlas likvärdigt. 93 procent svarar po-sitivt och hela 70 procent instämmer helt.

• 91 procent av vårdnadshavarna upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära.

• Förskolenämnden fattade beslut om att vårdnadsha-vare i Huddinge kommun får ange tre önskemål om förskola istället för den tidigare siffran om fem öns-kemål.

• Representanter från barn- och utbildningsförvaltning-en deltog i februari 2015 på SETT-mässan. Förvalt-ningens bidrag till mässan hade fokus på barns ut-veckling av fler-språkighet med hjälp av lärplattor.

• Förskolenämnden fattade beslut om att införa hand-lingsplan för giftfria förskolor i Huddinge kommun. Detta är ett dokument som de kommunala förskolorna arbetar aktivt med i sina verksamheter och som följ-des upp på det sista förskolechefsmötet i december.

• Andelen ekologiska inköp på förskolorna i Huddinge kommun har ökat under 2015 jämfört med 2014. Re-

sultatet för förskolorna under 2015 är ett genomsnitt om 49,4 procent inköp av ekologiska livsmedel. Må-let för året var 45 procent.

• Barn- och utbildningsförvaltningen anordnade under 2015 den andra upplagan av Pedagog Huddinge. Det var en dag fullspäckad med föreläsningar och works-hops både från Huddinges egna medarbetare samt ex-terna kollegor.

Förbättringsområden • Ett av förbättringsområdena som förskolenämnden

lyfter fram är modersmål. Modersmål var också det område som Skolinspektionen uttryckte önskemål om förbättring för Huddinge kommuns förskolor.

• Ett ytterligare förbättringsområde är den platsbrist som råder i Huddinge kommun.

• Det finns ett behov av att öka andelen förskollärare och att minska den ökande sjukfrånvaron.

• Uppdraget att minska antalet barn i grupperna med fokus på de yngre barnen.

Ekonomi För året uppvisar förskolenämnden ett underskott på 3,8 mnkr. Främsta orsaken är att förskoleområdena redovisar en negativ avvikelse mot budget. Utöver det har nämnden ökade lokalkostnader avseende förskolorna Korpen och Segelbåten som öppnades för att tillgodose efterfrågan på förskoleplatser i kommunen. Nämnden beredde plats åt 200 barn som stod kö. Att det funnits 76 färre barn än planerat har bidragit till att minska underskottet något.


Grundskolenämnden Sammanvägd bedömning Grundskolenämnden bedömer den sammanvägda målupp-fyllelsen till god. Majoriteten av målen bedöms ligga på nivå god till mycket god. Det pågår flera utvecklingsar-beten på både verksamhets- som enhetsnivå. Detta gör skillnad för medarbetare och elever som ska prestera för att måluppfyllelsen ska öka. Nämnden beskriver flera utma-ningar som att lokaler och resurser ska räcka till. En annan stor utmaning är att öka likvärdigheten i våra skolors lärmiljö. Det blir allt svårare att rekrytera behörig personal och satsningar såsom Huddinge visar, pedagogisk platt-form med mera kan både leda till att vi behåller kompetent personal och har lättare att rekrytera. Därför är nya och fortsatta satsningar inom utveckling viktigt. Det är gläd-jande att skolinspektionen inte fann några brister i verk-samheten i Huddinge när det gäller förutsättningar för utbildning och utveckling.

Årets händelser • För fjärde året i rad sätts ett nytt rekord vad gäller

meritvärdet i årskurs 9, trots detta sjunker behörig-hetsmåtten för andelen behöriga till gymnasiet.

• I och med starten av hösten fick Kästaskolan tillträde till sina nya lokaler – samtidigt startade Glömstasko-lan undervisning i Kästaskolans lokaler i avvaktan på att den egna skolan skall stå klar hösten 2016.

• Elevantalet växer i kommunen och i Segeltorp pro-jekteras för en ny skola – Långsjöskolan – som nu under hösten startades i Segeltorpsskolan i avvaktan på beslut om egna lokaler

• Antalet nyanlända elever ökade under 2015 och det har varit en stor utmaning att hantera alla nytill-komna. Ny lagstiftning på området för nyanlända in-nebär att grupper nu finns på alla kommunens skolor och allt fler skolor har startat sådan under året.

• Inköpen av ekologiska livsmedel inom grundskolan fortsätter att öka jämfört med 2014 års resultat. Re-sultatet för grundskolorna under 2015 är i genomsnitt 39,4 procent.

• Skolinspektionen har granskat huvudmannens förut-sättningar och utveckling för utbildning i verksam-heterna: fritidshem, grundsärskola, förskoleklass och grundskola. Skolinspektionen beslutade att inga bris-ter konstaterades i någon av verksamheterna

• ”Huddinge Visar”, kommunens egen stora skolmässa, som i år blev ännu större med både externa och inter-na föreläsare som delar med sig av goda exempel.

• Skolstödsenheten och KIND har startat ett utveckl-ingsprojekt. KIND är ett kompetenscentrum inom Karolinska Institutet för forskning, utveckling och ut-bildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättning-ar. Skolsamordnare från KIND har påbörjat en kart-läggning för att identifiera vilka faktorer som funge-rar främjande, förebyggande och åtgärdande för skol-närvaro. Syftet är att stärka det övergripande arbetet med skolnärvaro i kommunen.

Förbättringsområden • En av de fortsatt större utmaningarna inom grundsko-

lan är att öka likvärdigheten vad gäller kunskaper och betyg mellan olika skolor i kommunen.

• Öka andelen behöriga lärare i den lärarbrist som växer fram.

• Hantera bristen avseende grundskole- och fritids-hemslokaler. Trots att Kästaskolan startade under året och att Glömstaskolan och Långsjöskolan startat i andra skolors lokaler lyckas kommunen inte uppfylla föräldrars önskemål gällande skolplaceringar.

• Antalet nyanlända elever har ökat och verkar fortsätta även under 2016. Det kommer att bli en stor utma-ning för kommunen att hantera alla nya elever i kom-bination med växande lärarbrist och lokalbrist.

Ekonomi Grundskolenämnden har i stort sett ett resultat i enlighet med budget (+0,9 mnkr). Däremot redovisar enheterna ett negativt utfall, där 11 av 23 enheter redovisar underskott. Det som hjälpt nämnden att balansera det samlade under-skottet är att antalet elever varit färre än vad nämnden fått budget för.

| 57

Gymnasienämnden Sammanvägd bedömning Gymnasienämnden bedömer den samlade måluppfyllelsen som god. Huddinge kommun uppvisar goda enkätresultat i studerandeundersökningarna inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen och följer i stort samma svars-mönster som länet. Attraktiviteten hos gymnasieskolorna och deras program, mätt i form av söktryck, ligger i stort på samma nivå som föregående år. Eleverna uttrycker inom såväl gymnasieskolan som inom vuxenutbildningen att de är trygga i sin skolmiljö.

Gymnasiets kunskapsresultat har förbättras och fler elever når en gymnasieexamen, men fortfarande är det alltför många som inte når en examen på tre år. Vuxenutbildning-en har en god måluppfyllelse och då särskilt inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Gymnasieskolans och vuxenutbildningens samlade resultat på medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, visar för tredje året i rad ett förbättrat resultat. Sjukfrånva-ron totalt stiger något från föregående år men ligger fortfa-rande under riktvärdet.

Årets händelser • En genomlysning av gymnasieskolans- och vuxenut-

bildningens verksamhet genomfördes av Skolinspekt-ionen under hösten. Få brister rapporterades på såväl skol- som huvudmannanivå.

• I januari deltog skolledare och lärare från skolorna på BETT-mässan i London. Ett gediget för- och efterar-bete genomfördes i skolövergripande grupper och lärdomarna togs in i respektive skolas verksamhet och IT-handlingsplaner.

• Under demokrativeckan, som genomfördes på alla gymnasieskolor och inom vuxenutbildningen under hösten, fick eleverna möjlighet att ställa frågor och föra en dialog med politiker.

• För att informera om gymnasieskolorna och deras program genomfördes i oktober Gymnasiedagarna för kommunens ÅK9-elever i Huddingegymnasiets loka-ler. Alla gymnasieskolor deltog också i den årligen återkommande Gymnasiemässan i Älvsjö i november.

• Kommunens lokala pedagogmässa, Huddinge Visar, anordnades för andra året av förvaltningen och ge-nomfördes i Huddinge-, Sågbäcks- och Sjödalsgym-nasiets lokaler. Mässan blev också i år en stor succé när alla kommunens lärare och skolledare minglade,

gick på föreläsningar eller själva delade med sig av sina kunskaper till andra intresserade kollegor.

Förbättringsområden • Andel elever som når gymnasieexamen behöver öka

än mer och ett fortsatt fokus kvarstår på analys och åtgärder för att få fler elever till en gymnasieexamen inom tre år.

• Möjligheter för elever att få studiehandledning på modersmålet måste skapas som ett led i att nå förbätt-rade resultat och att få fler som uppnår examen. Det enda föreläggande som skolinspektionen gav gymna-sieskolan, vid inspektionen under hösten, gällde ele-vernas tillgång till studiehandledning.

• När vi nu ställs inför fler elever med annat moders-mål än svenska krävs en effektivisering av moders-målsundervisningens organisation i form av samord-ning av grupper, snabbare kursstart och bättre möjlig-heter att pröva en hel kurs.

• Vuxenutbildningen behöver åtgärda det som skolin-spektionen påpekade om uppsökande arbete för att nå och motivera målgruppen för särskild utbildning för vuxna, på grundläggande nivå, att börja studera.

• Ett fortsatt arbete måste också ske inom de priorite-rade områdena matematikutveckling, IT i undervis-ningen och språkutveckling.

• Öka andelen ekologiska livsmedel inom gymnasie-skolan.

Ekonomi För året uppvisar gymnasienämnden ett underskott på 5,5 mnkr. Minusresultatet beror i huvudsak på att fler elever studerar på ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan. Därutöver uppvisar Huddinges gymnasieskolor sammanta-get ett underskott, främst för Sjödalsgymnasiet och Hud-dingegymnasiet.


Socialnämnden Sammanvägd bedömning Socialnämnden bedömer att den sammanvägda måluppfyl-lelsen är god. På tre av de fyra övergripande målen bedöms måluppfyllelsen vara god. För målet fler i jobb bedöms måluppfyllelsen som mycket god. På två av de tre strate-giska målen är måluppfyllelsen också god, medan målet sund ekonomi bedöms till ej godtagbar på grund av ett negativt utfall i förhållande till budget.

Målet om Fler i jobb visar mycket goda resultat där en hög andel försörjningsstödstagare efter insats har blivit själv-försörjande. Den stora tillströmningen av ensamkommande barn och unga samt nyanlända flyktingar, ställde stora krav på snabba omställningar, prioriteringar och flexibla lös-ningar i hela organisationen. Trots stor brist på personal har verksamheterna i samverkan med andra åstadkommit betydligt mer än vad som planerades för året, vilket be-döms som ett mycket gott resultat.

Årets händelser • Individ- och familjeomsorgen fick under hösten en

mycket stor ökning av ensamkommande barn. Från augusti ökade antalet barn successivt varje månad, från 67 mottagna barn till 273 barn i december. Den kraftiga volymökningen föranledde att en ny sektion, sektionen för ensamkommande barn och unga, skap-ades, så att förutsättningar finns för att så långt möj-ligt hålla god kvalitet i mottagandet.

• En förändring gällande kommunens egen öppenvård för barn och unga utarbetades under året. Syftet är att öka möjligheten till sammanhållna insatser för famil-jer med barn i olika åldrar. Huvuduppdraget för den nya enhet som arbetar med frivilliga och öppna insat-ser till barn och unga (0-20 år) blir att samverka med barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fri-tidsförvaltningen, landstinget och civilsamhället för att i tid upptäcka och förebygga sociala problem hos barn och unga.

• Inom socialpsykiatrin har en brukarrevision genom-förts där brukarnas förslag till förbättringar har tagits till vara i en handlingsplan som brukare och personal utarbetat gemensamt.

• Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har blivit färre under 2015 och kostnaderna för försörjningsstöd har fortsatt att minska.

• 1 mars 2015 startade kundval för daglig verksamhet. Valfriheten har därmed ökat för brukare som är bevil-jade daglig verksamhet.

• 1 oktober återtog kommunen ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser inom LSS. För brukarna förväntas en ökad kontinuitet i vårdkontakten, ökad tillgänglig-het till hälso- och sjukvård dygnet runt samt generellt ökad kvalitet vad gäller dessa insatser.

Förbättringsområden • Arbetet med att ta fram strategier för att säkerställa

personalförsörjning för bristyrkesgrupper kommer att ha fortsatt prioritet under 2016.

• Arbete och försörjning kommer även under 2016 att arbeta aktivt med försörjningsstödstagare som står längre ifrån arbetsmarknaden, till exempel sjuk-skrivna och personer med nedsatt arbetsförmåga.

• Verksamheten för funktionshinder egenregi har under året gjort satsningar i syfte att alla brukare ska ges förutsättningar att vara delaktiga vid upprättandet av genomförandeplan. Förbättringsarbetet fortsätter i hela verksamheten.

• Ett arbete har påbörjats för att identifiera och priori-tera bland möjliga effektiviseringar. Därtill avser för-valtningen att regelbundet göra uppföljningar med chefer för verksamheterna.

Ekonomi Socialnämnden redovisar ett underskott (-12,8 mnkr) som beror på flera faktorer inom verksamheterna. Funktions-hinder har haft en lägre beläggning än planerat avseende bostad med särskilt stöd för vuxna. Individ- och familje-omsorg har köpt mer institutionsvård, familjehemsvård och öppenvård för barn och ungdomar. Samtidigt minskade försörjningsstödet, vilket resulterade i att verksamheten för ekonomiskt bistånd fick en positiv avvikelse från budget.

| 59

Äldreomsorgsnämnden Sammanvägd bedömning Äldreomsorgsnämnden bedömer att den sammanvägda måluppfyllelsen är god. På tre av de fyra övergripande målen är måluppfyllelsen god, eftersom resultatet i stort motsvarar uppsatta mål och att utvecklingsåtaganden har genomförts enligt planeringen. För målet Ekosystem i balans är måluppfyllelsen mycket god, vilket baseras på att arbetet för att öka andelen ekologiska livsmedel vid köken på kommunens äldreboenden, har överträffat etappmålet och att övrigt miljöarbete ligger i nivå med etappmål. Den senaste undersökningen om kundernas nöjdhet med vård och omsorg visar på förbättrade resultat inom flera områ-den för hemtjänst och äldreboenden. Nästan alla resultat når upp till etappmålen. På två av de tre strategiska målen bedöms också måluppfyllelsen som god, medan målet Sund ekonomi bedöms till godtagbar, trots ett negativt resultat på 9,3 mnkr.

Årets händelser • Antalet personer som ansöker om och beviljas insat-

ser inom äldreomsorgen har under året ökat mer än förväntat. Biståndskansliet ser också att äldre med allt större behov skrivs ut från slutenvård för fortsatt vård och omsorg i ordinärt boende eller äldreboende.

• Inom biståndskansliet har översynen av rekryterings-förfarandet av handläggare varit ett prioriterat område under 2015. Korta filmer som visar arbetet har produ-cerats i syfte att användas i rekryteringsprocesser un-der 2016.

• Kundundersökningen 2015 visar en ökad nöjdhet hos kunder inom både hemtjänst egenregi och kommu-nens äldreboenden. Vid äldreboenden har etappmålen för delaktighet och kvalitet på tjänsterna överträffats. Det kan vara en effekt av att verksamheten har inrät-tat kvalitetsråd vid kommunens alla äldreboenden. Syftet är att säkerställa god vård och omsorg via ett personcentrerat arbetssätt.

• Arbetet med HBT -certifiering vid Tallgårdens äldre-boende har pågått under året och i december HBT-certifierades Dahliahemmet.

• Efter beslut av äldreomsorgsnämnden har förvalt-ningen under hösten och vintern 2015, tillsammans med kommunens servicecenter och PRO, delat ut cirka 6 000 broddar till kommuninvånare som fyllt 65 år. Intresset var mycket stort och uppmärksammades även i rikstäckande media.

Förbättringsområden • Arbetet med att ta fram strategier för att säkerställa

personalförsörjning för bristyrkesgrupper, såsom socionomer med myndighetsutövning och sjukskö-terskor, kommer att ha fortsatt prioritet under 2016.

• Biståndskansliet kommer under 2016 att arbeta aktivt med målet ”Fler upplever god vård och omsorg” samt de fyra kvalitetsområdena för att förbättra kundnöjd-heten.

• Äldreomsorgens egenregi kommer under 2016 fort-sätta arbetet för att öka nöjdheten hos kunder och de-ras anhöriga.

• Ett arbete har påbörjats för att identifiera och priori-tera bland möjliga effektiviseringar. Därtill avser för-valtningen att regelbundet göra uppföljningar med chefer för verksamheterna.

Ekonomi Äldreomsorgsnämndens underskott (-9,3 mnkr) återfinns främst inom verksamheten ordinärt boende där antalet hemtjänsttimmar och placeringar på korttidsboende har varit större än det planerades för. Nämndens underskott balanseras något med hjälp av en positiv avvikelse som bland annat orsakats av vakanser.


Kultur- och fritidsnämnden Sammanvägd bedömning Kultur- och fritidsnämndens sammanvägda bedömning är att måluppfyllelsen är god. För sex av åtta mål har målupp-fyllelsen bedömts som god och för två mål har måluppfyl-lelsen bedömts som mycket god. Uppsatta etappmål, upp-drag och utvecklingsåtaganden har i stort sett uppfyllts.

Årets händelser • I slutet av första kvartalet lanserades webbplatsen

ung-huddinge.se. Webbplatsen har därefter komplet-terats med sociala medier, såsom Instagram, Youtube och Snapchat och implementering och vidareutveckl-ing fortgår.

• Under året genomförde förvaltningen en uppföljning av Ung livsstils-undersökningen i Huddinges mellan- och högstadier samt gymnasium. Analysarbetet på-börjades men kommer färdigställas under 2016 då samtliga resultat från gymnasiedelen arbetats in.

• På Fullersta Gård har ett flertal välbesökta utställ-ningar visats under året. Utställningar som bekräftar att konstcentrumets utställningsverksamhet uppnått en position där både nya och etablerade konstnärskap vill visa sin konst.

• I oktober startade verksamheten i nya Skogås Racket-center, drygt två månader tidigare än planerat. Under året fortgick även planeringen för tillkommande an-läggningar i Glömsta, Stuvsta och Flemingsberg.

• Det generella kulturutbudet till målgruppen barn och unga samt kommunens erbjudande inom Skapande skola bakades ihop till en kulturgaranti som imple-menterades under hösten.

• Samtliga mötesplatser genomgick under året en HBTQ-utbildning som ledde till en certifiering under hösten. En handlingsplan har i samband med det im-plementerats för att säkerställa ett normkritiskt per-spektiv på alla mötesplatser.

• Nämndens verksamheter påverkades av den kraftigt tilltagande strömmen av flyktingar, framför allt en-samkommande barn under hösten. Kultur och fritids-förvaltningen, tillsammans med övriga förvaltningar, var med och bidrog för att i samarbete med andra kunna hantera flyktingsituationen – samtidigt som tydligt fokus var att upprätthålla och vidareutveckla befintliga verksamheter.

Förbättringsområden • Förvaltningen tog under våren fram ett förslag till

införande av vuxentaxa för nyttjande av kommunens anläggningar. Under sommaren processades förslaget med föreningslivet med målsättning att lämna ett för-slag för beslut i nämnden under hösten. Förvaltningen har under processen fått i uppdrag att ta fram ytterli-gare underlag och komplettera med revidering för bi-draget till pensionärsföreningarna. Ärendet färdig-ställs under våren 2016.

• Under hösten påbörjades arbetet med en översyn och revidering av fördelningsprinciperna för tilldelning av tider till föreningarna i kommunens idrottsanlägg-ningar. Även detta arbete fortsätter under 2016.

• I och med att resultaten presenterades av Ung livsstilsundersökningen i mellan- och högstadiet framkom tydligt ett behov av att intensifiera och bredda folkhälsoarbetet. Förvaltningen ska 2016 ta fram en plan för det folkhälsoarbete som inryms inom ramen för nämndens kompetensområde för att, där möjligt, skapa förutsättningar för att förbättra ung-domarnas folkhälsa.

• Under året har ett gediget arbete genomförts för att fördela om budgeten enligt förvaltningens nya struk-tur. Parallellt med detta har verksamheternas budgetar gåtts igenom. Arbetet fortsätter 2016 för att säker-ställa att fördelningen stärker dagens och framtida behov.

Ekonomi Kultur- och fritidsnämndens underskott (-1,6 mnkr) beror på kostnader för Skogås Racketcenter som blev färdigställt i slutet av året, två månader före plan, och som därför inte fanns med i budgeten för året.

| 61

Natur- och byggnadsnämnden Sammanvägd bedömning Måluppfyllelsen av natur- och byggnadsnämndens verk-samhetsplan för 2015 bedöms av nämnden som godtagbar. Av sju mål bedöms målen Fler i jobb och God omsorg om individen ha god måluppfyllelse. Målen Bra att leva och bo, Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Systematisk kvalitetsutveckling bedöms ha godtagbar måluppfyllelse. Ekosystem i balans bedöms ha ej godtagbar måluppfyl-lelse.

Årets händelser • Året som gått har varit mycket händelserikt med flera

stora organisatoriska förändringar. Natur- och bygg-nadsnämnden inrättades och den tidigare samhälls-byggnadsnämnden avvecklades. Den 1 april inrätta-des, natur- och byggnadsförvaltningen, och tre avdel-ningar flyttade till kommunstyrelsens förvaltning.

• Även flera avdelningar inom förvaltningen har omor-ganiserats. Personalomsättningen har varit hög och inneburit många vakanser och rekryteringsprocesser.

• Fokus under året har varit att bygga upp den nya för-valtningen och att ta fram och driftsätta rutiner. Ett flertal rutiner har tagits fram för att förbättra den eko-nomiska redovisningen och stödet kring upphandling. Arbetet med internkontroll har förbättrats och integre-rats med planerings- och uppföljningsprocessen.

• Under året har ärendeinströmningen på bygglovav-delningen och lantmäteriavdelningen varit betydligt högre än tidigare år och handläggningstiderna har därför ökat.

• Tillgängligheten till Huddinges fantastiska natur har ökat i och med genomförda satsningar på att synlig-göra naturreservatens entréer, förbättrade leder med högre tillgänglighetsanpassning och ökade upplevel-sevärden inne i naturområdena.

• En ökad digitalisering av nämndens verksamhet har påbörjats. Förbättrade funktioner för felanmälan lans-eras under våren 2016. En e-tjänst för bygglov är un-der framtagande. Skötselytor inom såväl parkdrift som naturvård håller på att digitaliseras för ökad ef-fektivitet i driftuppdraget och minskad sårbarheten.

Förbättringsområden • Arbete med att se över och utveckla samhällsbygg-

nadsprocessen har genomförts kommunövergripande. Hur samarbetet framöver ska se ut mellan natur- och

byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens för-valtning fortsätter att ses över under 2016.

• För att korta handläggningstiderna behöver arbetet med rutiner, processer och bemanning fortsätta. I syfte att förbättra informationen och öka transparen-sen om ärendehandläggningen av bygglov fortsätter arbetet med en e-tjänst för bygglov och uppdatering av information om bygglov på hemsidan.

• För Huddinges invånare, företagare och övrig all-mänhet är det viktigt att det kommungemensamma servicecentret fungerar väl. Kommunen ska ha en väg in, där den sökande snabbt får svar på sin fråga eller kommer i kontakt med rätt person.

• Under året har tekniska funktioner för en utvecklad felanmälanprocess tagits fram. Dessa lanseras under våren 2016 och ska förbättra för invånare att anmäla fel och följa sin anmälan, och för förvaltningen att administrativt hantera felen. Inom trygghetsarbetet behöver även trygghetsröjningar fortsätta.

• En viktig del inom personalområdet är hur nyan-ställda introduceras. Under året har en ny förvalt-ningsintroduktion tagits fram.

• Inom internkontrollarbetet fungerar processen kring bruttorisklistan baserat på mål bra, men mer arbete måste läggas ner på risker utifrån verksamhetens pro-cesser. En viktig del i arbetet är att kartlägga proces-serna för att få en bild över vad som behöver förbätt-ras.

Ekonomi Natur- och byggnadsnämndens redovisade ett underskott på 7,2 mnkr beror främst på högre kostnader för vinterser-vice och entreprenader.


Tillsynsnämnden Sammanvägd bedömning Måluppfyllelsen av tillsynsnämndens verksamhetsplan för 2015 bedöms av nämnden som godtagbar. Av sex mål bedöms målen Fler i jobb, Systematisk kvalitetsutveckling och Sund ekonomi ha god måluppfyllelse. Målen Bra att leva och bo, God omsorg om individen och Ekosystem i balans bedöms ha godtagbar måluppfyllelse.

Årets händelser • Året som gått har varit mycket händelserikt med flera

stora organisatoriska förändringar. Tillsynsnämnden inrättades och den tidigare miljönämnden avveckla-des. Den 1 april inrättades, natur- och byggnadsför-valtningen, och tre avdelningar flyttade till kommun-styrelsens förvaltning.

• Även flera avdelningar inom förvaltningen har omor-ganiserats. Personalomsättningen har varit hög, inom bland annat miljötillsynsavdelningen, och inneburit många vakanser och rekryteringsprocesser.

• Fokus under året har varit att bygga upp den nya för-valtningen och att ta fram och driftsätta rutiner. Ett flertal rutiner har tagits fram för att förbättra den eko-nomiska redovisningen och stödet kring upphandling. Arbetet med internkontroll har förbättrats och integre-rats med planerings- och uppföljningsprocessen.

• Utredningen om ett eventuellt medlemskap i Söder-törns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF kom under hösten fram till att den nuvarande lösningen med tillsyn i egen regi är att föredra, givet att vissa förändringar sker. Utredningen förde dock med sig en ökad arbetsbörda samt en osäkerhet bland personalen. I kombination med omorganisationen har detta inne-burit att flera anställda har avslutat sin anställning under året. Detta har medfört att miljötillsynsavdel-ningen inte fullt ut har kunnat bedriva den tillsyn som planerats.

• Under året har en inventering av vilka dagvattenan-läggningar som finns i kommunen gjorts. Under 2016 ska dessa anläggningar besökas.

• Ärendemängden har ökat under året jämfört med 2014. På avloppssidan har antalet inkommande kla-

gomålsärenden ökat med 50 procent. Även ärenden gällande förorenad mark har ökat under året.

Förbättringsområden • Utredningen om ett eventuellt medlemskap i SMOHF

visade att taxorna behöver ses över. Även andra slut-satser som gjordes i utredningen ska tas tillvara. Till-synsverksamheten behöver bättre uppföljning, vilket detaljeringsgraden i miljötillsynsavdelningens arbets-plan för 2016 ger förutsättningar för.

• Den höga personalomsättningen har påverkat verk-samheten negativt och att behålla befintlig och nylig-en rekryterad personal under nästa år ger förutsätt-ningar för att bedriva en verksamhet i enlighet med planeringen. För att lyckas med detta behöver arbets-belastningen på personalen leva upp till framtagna bemanningstal.

• För Huddinges invånare, företagare och övrig all-mänhet är det viktigt att det kommungemensamma servicecentret fungerar väl. Kommunen ska ha en väg in, där den sökande snabbt får svar på sin fråga eller kommer i kontakt med rätt person.

• Inom internkontrollarbetet fungerar processen kring bruttorisklistan baserat på mål bra, men mer arbete måste läggas ner på risker utifrån verksamhetens pro-cesser. En viktig del i arbetet är att kartlägga proces-serna för att få en bild över vad som behöver förbätt-ras.

Ekonomi Tillsynsnämnden uppvisar ett resultat i enlighet med bud-get.

| 63

Resultaträkning Mnkr Kommunen Koncernen Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 2015 Not 2015 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1 079,4 1,9 1 160,8 981,1 2 565,6 2 394,2 Verksamhetens kostnader -5 973,0 2 -6 088,5 -5 696,1 -6 790,4 -6 376,7 Avskrivningar -114,7 3 -100,7 -91,6 -311,9 -457,9 Verksamhetens nettokostnad -5 008,3 -5 028,4 -4 806,6 -4 536,7 -4 440,4 Skatteintäkter 4 343,8 4 4 313,4 4 079,1 4 313,4 4 079,1 Generella statsbidrag och utjämning 803,6 5 803,7 835,2 803,7 835,2 Finansiella intäkter 260,4 6 184,0 282,2 37,1 62,2 Finansiella kostnader -199,5 7 -134,5 -204,9 -180,8 -252,4 Resultat före extraordinära poster 200,0 138,2 185,0 436,7 283,7 Extraordinära intäkter - - - - - Extraordinära kostnader - - - - - Årets resultat 200,0 8 138,2 185,0 436,7 283,7

Kassaflödesanalys Mnkr Kommunen Koncernen Not 2015 2014 2015 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 138,2 185,0 436,7 283,7 Justering för av- och nedskrivningar 100,7 91,6 311,9 457,9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 10 33,9 35,5 55,5 66,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 272,8 312,1 804,1 808,2 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar -81,0 75,5 -21,5 72,2 Ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager -16,1 -8,5 -7,4 4,8 Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder 7,6 -176,8 6,0 -48,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 183,3 202,3 781,2 836,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -1,4 - -1,5 - Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - Förvärv av materiella anläggningstillgångar -304,9 -265,0 -924,4 -974,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11 - 0,1 31,6 9,2 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -10,5 - -11,8 -1,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 11 1,5 23,3 1,5 26,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -315,3 -241,6 -904,6 -939,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) /minskning (-) av lån -356,2 108,5 -393,4 -155,9 Ökning (-) /minskning (+) av långfristiga fordringar -77,8 300,5 43,7 742,9 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -434,0 409,0 -349,7 587,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -566,0 369,7 -473,1 483,6 Likvida medel vid årets början 841,9 472,2 968,9 485,3 Likvida medel vid årets slut 275,9 841,9 495,8 968,9


Balansräkning Mnkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Not 2015 2014 2015 2014 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 1,4 - 3,1 1,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 13 1 843,7 1 582,2 11 739,1 11 033,3 Maskiner och inventarier 14 181,5 173,7 1 325,4 1 353,3 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, aktier 15 1 164,5 1 154,0 42,3 30,5 Långfristiga fordringar 16 7 697,1 7 619,3 287,7 331,4 Summa anläggningstillgångar 10 888,2 10 529,2 13 397,6 12 750,4 Omsättningstillgångar Förråd med mera 17 29,8 13,7 107,8 100,4 Kortfristiga fordringar 18 466,9 385,9 487,9 466,4 Kortfristiga placeringar - - - - Kassa och bank 275,9 841,9 495,8 968,9 Summa omsättningstillgångar 772,6 1 241,5 1 091,5 1 535,7 Summa tillgångar 11 660,8 11 770,7 14 489,1 14 286,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 138,2 185,0 436,7 283,7 Resultatutjämningsreserv 491,4 463,6 491,4 463,6 Övrigt eget kapital 3 641,6 3 509,1 3 745,5 3 514,2 Summa eget kapital 19 4 271,2 4 157,7 4 673,6 4 261,5 Avsättningar Avsättningar till pensioner 20 544,2 481,5 593,5 525,7 Övriga avsättningar 21 - - 530,1 482,8 Summa avsättningar 544,2 481,5 1 123,6 1 008,5 Skulder Långfristiga skulder 22 3 848,4 3 993,6 5 282,8 5 486,0 Kortfristiga skulder 23 2 997,0 3 137,9 3 409,1 3 530,1 Summa skulder 6 845,4 7 131,5 8 691,9 9 016,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 11 660,8 11 770,7 14 489,1 14 286,1 Ställda panter och ansvarsförbindelser Fastighetsinteckningar - - 1,8 1,7 Företagsinteckningar - - 5,4 5,4 Borgensåtagande 24 1 553,3 1 555,5 1 557,2 1 559,4 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 25 1 792,6 1 835,2 1 792,6 1 835,2 Leasingåtagande 26 Övriga ansvarsförbindelser 27 9,2 11,6 30,9 29,2

| 65

Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr

Not 1

Kommunen

Koncernen Verksamhetens intäkter 2015 2014 2015 2014 Försäljningsintäkter 18,1 19,8 313,6 366,1 Bidrag 441,8 327,2 442,2 327,0 Taxor och avgifter 217,0 211,6 529,5 497,9 Hyror och arrenden 89,9 87,4 818,2 811,7 Exploateringsintäkter 159,3 86,4 120,9 86,4 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 232,7 246,4 230,7 242,7 Övriga intäkter 2,0 2,3 110,5 62,4

1 160,8 981,1 2 565,6 2 394,2

I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster, se not 9

Not 2

Kommunen

Koncernen Verksamhetens kostnader 2015 2014 2015 2014 Personalkostnader -3 140,7 -2 970,7 -3 429,7 -3 247,4 Lokal- och markhyror -639,9 -608,9 -59,4 -40,0 Köp av huvudverksamhet -1 466,1 -1 334,5 -1 466,1 -1 334,5 Lämnade bidrag -174,7 -176,2 -174,7 -176,2 Exploateringskostnader -10,5 -1,3 -10,5 -1,3 Övriga kostnader -656,6 -604,5 -1 650,0 -1 577,3

-6 088,5 -5 696,1 -6 790,4 -6 376,7

Not 3

Kommunen

Koncernen Avskrivningar 2015 2014 2015 2014 Immateriella - - -0,3 -0,3 Byggnader och anläggningar -54,3 -48,2 -346,7 -325,3 Maskiner och inventarier -46,4 -43,4 -132,1 -132,3 Nedskrivningar - - 167,2 -

-100,7 -91,6 -311,9 -457,9

Not 4

Kommunen

Koncernen Skatteintäkter 2015 2014 2015 2014 Preliminär kommunalskatt 4 316,8 4 089,4 4 316,8 4 089,4 Preliminär slutavräkning innevarande år 4,5 0,7 4,5 0,7 Slutavräkning föregående år -7,9 -11,0 -7,9 -11,0

4 313,4 4 079,1 4 313,4 4 079,1

Not 5

Kommunen

Koncernen Generella statsbidrag och utjämning 2015 2014 2015 2014 Inkomstutjämningsbidrag 502,2 481,1 502,2 481,1 Kostnadsutjämningsbidrag 200,0 185,7 200,0 185,7 Kommunal fastighetsavgift 155,4 151,1 155,4 151,1 Regleringsbidrag/-avgift -4,0 23,7 -4,0 23,7 Strukturbidrag 10,8 10,7 10,8 10,7 Införandebidrag 33,6 76,2 33,6 76,2 Utjämningsavgift LSS -105,0 -93,3 -105,0 -93,3 Tillfälligt statsbidrag mottagning av flyktingar 2,9 - 2,9 - Avskaffad nedsättning sociala avgifter unga 7,8 - 7,8 -

803,7 835,2 803,7 835,2

Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar är periodiserade enligt yttrande från Rådet för kommunal redovisning. 1/13-del, 2,9 mnkr, är bokförda 2015 och resterande 34,3 mnkr är periodiserade till 2016.


Not 6

Kommunen

Koncernen Finansiella intäkter 2015 2014 2015 2014 Ränteintäkter utlåning internbanken 163,2 255,3 20,7 40,2 Pensionsförvaltning 6,7 10,8 6,7 10,8 Borgensavgifter 5,4 9,4 2,8 4,3 Övriga finansiella intäkter 8,7 6,7 6,9 6,9

184,0 282,2 37,1 62,2

Not 7

Kommunen

Koncernen Finansiella kostnader 2015 2014 2015 2014 Räntekostnader finansiering internbanken -85,3 -164,7 -121,1 -186,1 Räntekostnader ränteswapar internbanken* -31,7 -26,4 -31,5 -27,4 Ränta på pensionsavsättning -8,8 -3,9 -8,8 -3,9 Pensionsförvaltning -6,7 -7,6 -6,7 -7,6 Övriga finansiella kostnader -2,0 -2,3 -12,7 -27,4

-134,5 -204,9 -180,8 -252,4

* I de fall den säkrade posten är en skuld redovisas både erhållen och betald ränta som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen. För att erhålla jämförelser med föregående år har jämförelsetalen för 2014 justerats.

Not 8 Balanskravsutredning 2015 2014

Årets resultat 138,2 185,0 Reavinst försäljning materiella anläggningstillgångar 0,0 -0,1 Reavinst försäljning finansiella anläggningstillgångar -1,5 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0

Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 136,7 184,9 Reservering till RUR 0,0 -27,8 Disponering från RUR 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 136,7 157,1

Not 9

Kommunen

Koncernen

Jämförelsestörande poster 2015 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter

Återbetalade försäkringsavgifter AFA 29,1 - 29,1 -

29,1 0,0 29,1 0,0

Not 10

Kommunen

Koncernen Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 2015 2014 2015 2014 Förändring av pensionsavsättning 62,6 38,6 67,8 37,7 Förändring uppskjuten skatt - - 47,8 15,8 Övriga avsättningar - - -0,5 -0,6 Realisationsvinster -1,5 -3,1 -32,7 -8,5 Justering pensioner mot eget kapital -24,6 - -24,6 - Periodisering investeringsbidrag/gatukostnadsersättningar -3,4 -2,0 -3,9 -2,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0,8 2,0 1,6 24,2

33,9 35,5 55,5 66,6

Not 11

Kommunen

Koncernen Försäljning av anläggningstillgångar 2015 2014 2015 2014 Försäljning pensionsportfölj - 23,3 - 23,3 Fastigheter, bostadsrätter 1,5 - 31,4 11,5 Övrig försäljning av anläggningstillgångar - 0,1 1,7 0,4

1,5 23,4 33,1 35,2

| 67

Not 12

Kommunen

Koncernen Immateriella anläggningstillgångar 2015 2014 2015 2014 Goodwill

Anskaffningsvärde - - 277,1 277,1 Ackumulerade av- och nedskrivningar - - -277,1 -277,1 Bokfört värde

0,0 0,0

Övriga immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 1,4 - 18,8 17,3

Ackumulerade av- och nedskrivningar - - -15,7 -15,4 Bokfört värde 1,4

3,1 1,9

Immateriella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början 0,0 - 1,9 180,1

Årets investeringar 1,4 - 1,5 - Utrangeringar och avyttringar - - - - Årets avskrivningar - - -0,3 -0,3 Övriga förändringar - - - -177,9 Redovisat värde vid årets slut 1,4 0,0 3,1 1,9

Not 13

Kommunen

Koncernen Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2015 2014 2015 2014 Markreserv 197,5 188,0

Verksamhetsfastigheter 5,5 3,9 Fastigheter för annan verksamhet 50,5 51,9 Publika fastigheter 1 222,7 1 117,7 Pågående arbeten i samhällsbyggnadsprojekt 282,6 171,7 Övriga pågående arbeten 84,9 49,0

1 843,7 1 582,2

Anskaffningsvärde 2 374,1 2 059,0 15 097,8 14 214,2 Ackumulerade av- och nedskrivningar -530,4 -476,8 -3 358,7 -3 180,9 Bokfört värde 1 843,7 1 582,2 11 739,1 11 033,3

Redovisat värde vid årets början 1 582,2 1 373,5 11 033,3 10 086,4 Investeringar 317,4 253,4 887,4 917,9 Avyttringar och utrangeringar -0,1 - -0,4 -19,3 Årets avskrivningar -54,3 -48,2 -346,7 -325,3 Årets nedskrivningar - - - - Återförda nedskrivningar - - 167,2 - Övriga förändringar -1,5 3,5 -1,7 373,6 Redovisat värde vid årets slut 1 843,7 1 582,2 11 739,1 11 033,3

Not 14

Kommunen

Koncernen Maskiner och inventarier 2015 2014 2015 2014 Maskiner och inventarier 120,6 116,2

IT 51,8 48,9 Fordon 6,1 3,6 Konstverk 2,2 2,2 Pågående arbeten 0,8 2,8

181,5 173,7

Anskaffningsvärde 457,9 445,3 2 813,3 2 790,5 Ackumulerade av- och nedskrivningar -276,4 -271,6 -1 487,8 -1 437,2 Bokfört värde 181,5 173,7 1 325,4 1 353,3


Redovisat värde vid årets början 173,7 162,4 1 353,3 942,5 Investeringar 53,6 55,0 104,3 110,5 Avyttringar och utrangeringar 0,0 -0,3 -1,0 -0,4 Årets avskrivningar -46,4 -43,4 -132,1 -132,3 Årets nedskrivningar - - - - Återförda nedskrivningar - - - - Övriga förändringar 0,6 - 0,9 433,0 Redovisat värde vid årets slut 181,5 173,7 1 325,4 1 353,3

Not 15

Kommunen

Koncernen Värdepapper, andelar, aktier 2015 2014 2015 2014 Huge Fastigheter AB (100 %) 1 120,0 1 120,0 - - Stockholm Vatten AB 2,5 2,5 2,5 2,5 SRV återvinning AB (31,5 %) 0,4 0,4 - - Södertörns Energi AB (50 %) 5,0 5,0 - - AB Vårljus 1,0 1,0 1,0 1,0 Stockholmsregionens försäkrings AB 9,0 9,0 9,0 9,0 Kommuninvest ekonomisk förening 14,6 4,1 14,6 4,1 Övriga 0,3 0,3 3,5 2,2 Bostadsrätter 11,7 11,7 11,7 11,7

1 164,5 1 154,0 42,3 30,5

Not 16

Kommunen

Koncernen Långfristiga fordringar 2015 2014 2015 2014 Lån till Huge Fastigheter AB 7 300,0 7 160,0 0,0 - Lån till Söderenergi AB 377,2 441,0 267,8 313,1 Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 17,3 17,3 Övriga långfristiga fordringar 2,6 1,0 2,6 1,0

7 697,1 7 619,3 287,7 331,4

Not 17

Kommunen

Koncernen Förråd m m 2015 2014 2015 2014 Exploateringsfastigheter 29,1 13,0 29,1 13,0 Bränslelager - - 33,4 19,4 Övrigt lager 0,7 0,7 45,3 68,0

29,8 13,7 107,8 100,4

Not 18

Kommunen

Koncernen Kortfristiga fordringar 2015 2014 2015 2014 Kundfordringar 40,5 50,5 162,8 194,2 Momsfordran 73,5 71,0 74,4 71,8 Upplupna skatteintäkter 4,5 0,7 4,5 0,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 317,4 260,4 186,3 152,8 Övriga fordringar 31,0 3,3 59,9 46,9

466,9 385,9 487,9 466,4

| 69

Not 19

Kommunen Eget kapital 2015 2014 Nämndernas ackumulerade över- och underskott 59,2 83,5 varav

Kommunstyrelse 14,3 10,5 Förskolenämnd 10,4 14,2 Grundskolenämnd 10,9 10,9 Gymnasienämnd 14,7 14,7 Socialnämnd -10,7 1,9 Äldreomsorgsnämnd 9,3 18,7 Kultur- och fritidsnämnd 5,6 5,6 Natur- och byggnadsnämnd 4,2 6,8 Tillsynsnämnd 0,5 0,2 Överskott som reserverats för pensionskostnader 250,0 250,0 Resultatutjämningsreserv 491,4 463,6 Pensioner förtroendevalda* -14,3 0,0 Förmånsbestämd ålderspension intjänad < 2015** -10,3 0,0 Övrigt eget kapital 3 495,2 3 360,6

4 271,2 4 157,7

Nämnder för med sig resultat till nästa år enligt ekonomistyrningsprinciper för Huddinge kommun. Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad för framtida ökade pensionskostnader. Under 2013 beslöt fullmäktige att införa en resultatutjämningsreserv. Av resultaten för 2010-2014 har totalt 491,4 mnkr satts av. Av 2015 års resultat görs ingen avsättning. * Från och med 2015 bokför kommunen intjänade pensioner för förtroendevalda som avsättning. Det ingående vär-det avseende intjänande före 2015 (14,3 mnkr) har bokförts mot eget kapital. ** Kommunens nya pensionsadministratör, KPA Pension, har en mer utvecklad beräkning av skulden för den så kallade förmånsbestämda ålderspensionen än tidigare administratör. Värdet avseende intjänandet till och med 2014 underskattades i årsredovisningen 2014 med 10,3 mnkr. Intjänandet före 2015 har bokförts som en skuld mot eget kapital.

Not 20

Kommunen

Koncernen Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 2015 2014 2015 2014 Avsättningar för pensioner enligt blandad modell 420,9 376,9

Avsättning för visstidspensioner m m 17,1 10,6 Avsättning löneskatt 106,2 94,0

544,2 481,5

Ingående avsättning till pensioner 481,5 442,9 525,7 488,0 Pensionsutbetalningar -11,6 -16,0 -13,3 -16,6 Nyintjänad pension 36,4 44,9 39,6 44,9 Ränteuppräkning 6,4 3,7 7,3 3,7 Basbeloppsuppräkning 0,7 -0,5 0,8 -0,5 Övrigt 18,6 -1,0 21,2 -1,1 Förändring av löneskatt 12,2 7,5 12,2 7,3 Utgående avsättning 544,2 481,5 593,5 525,7

Aktualiseringsgrad, % 68 64

Antal visstidsförordnanden 7 6 varav politiker 6 5 varav anställda 1 1 Särskilda avtalspensioner 3 0


Not 21

Kommunen

Koncernen Övriga avsättningar 2015 2014 2015 2014 Uppskjuten skatt - - 495,6 447,8 Efterbehandling och sluttäckning av deponi - - 34,0 34,5 Övriga avsättningar - - 0,5 0,5

0,0 0,0 530,1 482,8

Not 22

Kommunen

Koncernen Långfristiga skulder 2015 2014 2015 2014 Långfristig upplåning 3 675,7 3 884,8 4 709,9 4 961,0 Finansiell leasing 1,4 - 385,8 399,6 Förutbetalda intäkter, gatukostnadsersättningar* 164,0 101,0 164,0 101,0 Förutbetalda intäkter, investeringsbidrag* 7,0 7,3 18,8 18,4 Övriga långfristiga skulder 0,3 0,5 4,3 6,0

3 848,4 3 993,6 5 282,8 5 486,0

*Gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har.

Kommunen

Koncernen Uppgifter om lång- och kortfristig upplåning 2015 2014 2015 2014 Genomsnittlig ränta, % 1,99 3,07 2,19 2,91 Genomsnittlig räntebindningstid, år 2,6 2,5 2,6 2,7 Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 3,5 3,6 3,7 3,8 Kapitalförfall, andel av lån

0-1 år 38% 38% 32% 41% 1-2 år 30% 14% 31% 10% 2-3 år 5% 24% 4% 21% 3-4 år 2% 2% 1% 2% Över 4 år 25% 22% 32% 26%

Kommunen Marknadsvärde säkringsinstrument 2015 2014

Säkrad låneskuld, mnkr 5 876,6 6 234,5 Marknadsvärde derivat, mnkr -195,5 -244,1

Kommunen

Koncernen

exkl derivat inkl derivat exkl deri-

vat inkl derivat Räntekostnader, mnkr 85,3 117,0 121,1 152,6 Genomsnittlig räntebindningstid, år 1,5 2,6 1,4 2,6 Genomsnittlig ränta, % 1,45 1,99 1,74 2,19

| 71

Säkringsdokumentation per 2015-12-31

Syftet med säkringen Kommunen har en skuld på totalt 5 876,6 mnkr med löpande förfall fram till det längsta lånets slutförfallodatum

2034-03-21. Kommunen bedömer det som mycket sannolikt att skulden kommer att refinansieras i takt med förfal-len. Syftet med säkringen är att minska variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och jämna ut räntekostnaderna över åren samt att anpassa ränterisken till de regler som anges i finanspolicy som beslu-tats av Kommunfullmäktige. Finanspolicy anger ett intervall för genomsnittlig räntebindning som är en avvägning mellan risk och förväntad kostnad. Säkrad risk

Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan, ofta STIBOR 3M samt av effekten av räntekurvans lutning som ger högre långräntor. Den utgörs också av valutarisk till följd av lån i annan valuta än svenska kronor. Säkrad post

1. Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till den rörliga delen av upplåningen. 2. Utöver befintliga lån kan även prognostiserade framtida upplåningstransaktioner komma att utgöra säkrad post. 3. Framtida räntebetalningar i annan valuta än svenska kronor som är hänförliga till lån i Euro. Den säkrade posten utgörs av en portfölj av lån.

Säkringsinstrument Säkringsinstrumenten utgörs av en portfölj innehållande olika typer av räntederivat. Säkringsinstrumenten består av

vanliga ränteswapar där kommunen erhåller/betalar rörlig ränta och betalar/erhåller fast ränta, men även instrument med olika typer av optionalitet inkluderas. I de fall instrument med utställd optionalitet ingår i portföljen, kommer de inte i något fall att medföra en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Om optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta, är den fasta räntan känd i förväg. Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet

En utvärdering av säkringarnas effektivitet kommer att göras i samband med årsbokslutet och delårsbokslut genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade pos-ten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, ränteomsättningsdag samt räntebas. Säkringsförhållan-det anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Arbete med att utveckla bättre metoder för effektivitetsprövning pågår. Portföljtänket medför svårigheter att bedöma effektiviteten på det sätt som anges som exempel i RKR 21 för hela portföljen och det finns ännu ingen etablerad praxis för effektivitetsmätningen. Bedömningen per 2015-12-31 är att säkringsförhållandet anses vara effektivt med hänvisning till ovan nämnda villkor. Dokumentation

Samtliga säkringar, den säkrade posten och metod för effektivitetsmätning redovisas mer detaljerat i särskild doku-mentation. Räntederivat som inte kvalificerar för säkringsredovisning redovisas också. Redovisning

Räntekostnaderna för derivat inom ramen för säkringsredovisning redovisas löpande i resultaträkningen som en del av kommunens räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta. Derivat som faller utanför ramen för säkringsredovisning marknadsvärderas dessutom och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. 2015-12-31 redovisas 0,3 mnkr som derivatskuld. 2015-08-31 uppgick derivatskul-den till 0,6 mnkr. Per 2015-12-31 har därför 0,3 mnkr intäktsförts och minskat skulden från delårsbokslutet 2015-08-31.

Not 23

Kommunen

Koncernen Kortfristiga skulder 2015 2014 2015 2014 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 1 000,3 1 300,0 1 051,7 1 329,9 Certifikat 1 200,9 1 049,7 1 200,9 1 049,7 Leverantörsskulder 133,6 176,0 298,7 365,7 Personalens skatter, avgifter och avdrag 46,3 42,4 55,0 50,0 Semesterskuld och övertidsskuld 167,4 164,0 183,0 178,3 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 431,4 376,3 571,4 500,9 Övriga kortfristiga skulder 17,1 29,5 48,4 55,6

2 997,0 3 137,9 3 409,1 3 530,1


Not 24

Kommunen

Koncernen

Borgensåtagande 2015 2014 2015 2014 Huge Fastigheter AB 104,9 105,0 104,9 105,0 Delägda bolag/förbund 1 179,7 1 178,9 1 179,7 1 178,9 Bostadsrättsföreningar 266,8 269,2 266,8 269,2 Övriga - - 3,9 3,9 Förlustansvar för egna hem 1,9 2,4 1,9 2,4

1 553,3 1 555,5 1 557,2 1 559,4

Huddinge kommun har i december 2004 ingått solidarisk borgen så som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan med-lemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommunin-vest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommunin-vest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Huddinge kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 325 620 649 807 kr och totala tillgångar till 319 573 677 123 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 097 179 576 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 016 263 413 kr.

Not 25

Kommunen

Koncernen Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 2015 2014 2015 2014 Ingående ansvarsförbindelse 1 835,2 1 899,9 1 835,2 1 899,9 Ränteuppräkning 13,7 8,9 13,7 8,9 Basbeloppsuppräkning 13,6 1,9 13,6 1,9 Förändring diskonteringsränta - - - - Utbetalningar -70,3 -63,1 -70,3 -63,1 Övrigt 8,7 0,3 8,7 0,3 Löneskatt -8,3 -12,7 -8,3 -12,7

1 792,6 1 835,2 1 792,6 1 835,2

Not 26

Kommunen

Koncernen Leasing 2015 2014 2015 2014 Finansiella leasingavtal som överstiger 3 år

Nuvärdeberäknade minimileaseavgifter Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 0,3 - 15,6 15,2

Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett och fem år 1,4 - 135,2 95,0 Framtida leasingavgifter som förfaller senare än fem år - - 250,5 304,6

1,7

401,3 414,8

Operationell leasing Ej uppsägningsbara operationella avtal som överstiger 3 år

Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 4,0 5,1 28,6 26,5 Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett och fem år 4,0 7,0 18,4 42,2 Framtida leasingavgifter som förfaller senare än fem år 0,0 0,0 0,0 0,0

8,0 12,1 47,0 68,7

Finansiell leasing redovisas också under tillgångsslaget maskiner och inventarier (1,7 mnkr) samt långfristiga- och kortfristiga skulder (1,4 mnkr resp. 0,3 mnkr). För koncernen är motsvarande uppgifter 390, 2 mnkr respektive 385,8 mnkr och 15,6 mnkr. Inga avtal med finansiell leasing omfattar variabla avgifter.

| 73

Not 27

Kommunen

Koncernen Övriga ansvarsförbindelser 2015 2014 2015 2014 SRV - avbetalningsköp finansierade hos Nordea - - 21,7 17,6 Förvaltade fonder 0,3 0,3 0,3 0,3 Övriga ansvarsförbindelser pensioner* 8,9 11,3 8,9 11,3

9,2 11,6 30,9 29,2

* Sedan 1 januari 2015 har kommunen nya pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna gäller nytill-träda uppdrag efter valet 2014. Förtroendevalda som har omfattats av tidigare pensionsbestämmelser omfattas inte av de nya bestämmelserna. För dessa har kommunen ett pensionsansvar för de som fullgör uppdrag i kommunen på heltid eller en betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. Fem verk-samma omfattas av rätten till visstidspension. Om dessa personers uppdrag upphör har kommunen skyldighet att betala ut visstidspension. Från 2015 redovisas intjänade pensioner för förtroendevalda enligt PBF och PRF-KL som avsättning. För att erhålla jämförelser med föregående år har jämförelsetalen för 2014 justerats.


Driftsredovisning Mnkr INTÄKTER KOSTNADER NETTO BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelse 50,7 -521,8 -471,1 -478,0 6,9 Förskolenämnd 135,8 -915,0 -779,2 -775,4 -3,8 Grundskolenämnd 202,9 -1 704,8 -1 501,9 -1 502,8 0,9 Gymnasienämnd 193,4 -690,6 -497,2 -491,7 -5,5 Socialnämnd 277,6 -1 202,4 -924,8 -912,0 -12,8 Äldreomsorgsnämnd 134,1 -789,9 -655,8 -646,5 -9,3 Kultur- och fritidsnämnd 22,6 -216,1 -193,5 -191,9 -1,6 Samhällsbyggnadsnämnd 45,8 -193,5 -147,7 -140,5 -7,2 Miljönämnd 3,5 -10,0 -6,5 -6,9 0,4 Revision 0,0 -1,8 -1,8 -3,2 1,4 Summa nämnder 1 066,4 -6 245,9 -5 179,5 -5 148,9 -30,6 Exploateringsverksamhet 159,3 -10,5 148,8 170,0 -21,2 Avskrivningar 0,0 -100,7 -100,7 -114,7 14,0 Reserverade medel 0,0 0,0 0,0 -6,1 6,1 Finansförvaltning, centrala poster 29,1 73,7 102,8 91,4 11,4 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 S:a verksamhetens nettokostnader 1 254,8 -6 283,2 -5 028,4 -5 008,3 -20,1 Skatteintäkter 4 313,4 0,0 4 313,4 4 343,8 -30,4 Generella statsbidrag / utjämning 908,7 -105,0 803,7 803,6 0,1 Finansiella intäkter 184,0 0,0 184,0 260,4 -76,4 Finansiella kostnader 0,0 -134,5 -134,5 -199,5 65,0 Årets resultat 6 660,9 -6 522,7 138,2 200,0 -61,8

Investeringsredovisning Mnkr INKOMSTER UTGIFTER NETTO BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelse 1,1 -62,8 -61,7 -95,2 33,5 Förskolenämnd 0,0 -6,1 -6,1 -7,1 1,0 Grundskolenämnd 0,0 -18,8 -18,8 -23,0 4,2 Gymnasienämnd 0,0 -2,0 -2,0 -5,7 3,7 Socialnämnd 0,0 -3,8 -3,8 -8,7 4,9 Äldreomsorgsnämnd 0,0 -6,4 -6,4 -27,0 20,6 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 -0,8 -0,8 -0,5 -0,3 Samhällsbyggnadsnämnd 0,0 -49,9 -49,9 -72,6 22,7 Miljönämnd 0,0 0,0 0,0 -1,4 1,4 Samhällsbyggnadsprojekt 66,3 -223,1 -156,8 -300,0 143,2 Summa 67,4 -373,7 -306,3 -541,2 234,9

| 75

Exploateringsredovisning PROJEKT UTFALL, Mnkr PROJEKTET AVSER SRV 69,7 Arbetsplatser Visättra ängar II 13,1 Bostäder Markförsäljning styckhus 11,0 Övrigt Segersminne 1:30 10,3 Arbetsplatser Glömsta Kristinavägen 8,2 Bostäder Kv. Brandstegen, Klockarbacken 7 7,4 Bostäder Styrmannen 31 6,7 Allmänt ändamål Vårdkasen 5,5 Arbetsplatser Öster om ängsnässkolan, Hörningsnäs 1:1 5,1 Allmänt ändamål Sjöängen etapp 2 4,4 Bostäder Förskola kv. Vattumannen och Sågen 4,3 Allmänt ändamål Övrigt - bostäder 1,8 Bostäder Länna industriområde 1,3 Arbetsplatser Summa 148,8

Nyckeltal KOMMUNSTYRELSE 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 200 215 257 Bruttokostnad, Mnkr 354 376 522 Nettokostnad, Mnkr 328 347 471 Andel av kommunens nettokostnad, % 7 7 9 Budgetavvikelse, Mnkr 4 4 7 Nettoinvesteringar, Mnkr 12 17 62

REVISIONSNÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 0 0 0 Bruttokostnad, Mnkr 2 2 2 Nettokostnad, Mnkr 2 2 2 Andel av kommunens nettokostnad, % 0 0 0 Budgetavvikelse, Mnkr 1 1 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0 0

OBLIGATORISK SJUKFRÅNVAROREDOVISNING, % Kvinnor Män Alla Totalt 9 6 8 0-29 år 8 6 7 30-49 år 9 5 8 50-år 11 7 10 ≥ 60 (dagar) 57 46 55

FÖRSKOLENÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 1 002 1 006 1 047 Bruttokostnad, Mnkr 839 868 1 442 Nettokostnad, Mnkr 694 724 779 Andel av kommunens nettokostnad, % 15 15 15 Budgetavvikelse, Mnkr 5 7 -4 Nettoinvesteringar, Mnkr 5 4 6


GRUNDSKOLENÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 1 682 1 590 1 622 Bruttokostnad, Mnkr 1 479 1 578 2 646 Nettokostnad, Mnkr 1 345 1 417 1 502 Andel av kommunens nettokostnad, % 29 30 30 Budgetavvikelse, Mnkr -4 3 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 19 12 19

GYMNASIENÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 403 364 358 Bruttokostnad, Mnkr 666 661 691 Nettokostnad, Mnkr 479 478 497 Andel av kommunens nettokostnad, % 10 10 10 Budgetavvikelse, Mnkr 9 12 -5 Nettoinvesteringar, Mnkr 2 3 2

FÖRSKOLA 2013 2014 2015 Totalt antal Huddingebarn 6 744 6 858 6 998

varav kommunal förskola 4 584 4 700 4 865 varav kommunala familjedaghem 129 76 34 varav kommunal specialförskola 28 20 4 varav fristående förskola 1 782 1 669 1 687 varav fristående familjedaghem 194 193 209 varav i annan kommun 27

199

Nettokostnad för förskola, kr/barn 102 964 107 318 112 624 Servicegrad, % 87,7 87,1 88,3

GRUNDSKOLA 2013 2014 2015 Totalt antal Huddingeelever 13 300 13 694 14 133

varav kommunala skolor 10 853 11 012 11 676 varav fristående skolor 1 985 2 204 2 378 varav i annan kommun 462 478 485

Från annan kommun 391 395 406 Nettokostnad för grundskola, kr/elev 83 958 86 802 89 786 Antal elever/lärare 13,2 13,6 -

OBLIGATORISK SÄRSKOLA 2013 2014 2015 Totalt antal Huddingeelever 117 114 117

varav kommunala skolor 100 99 110 varav i extern utbildning 17 15 16

Från annan kommun 9 9 9 Nettokostnad för obligatorisk särskola, kr/elev* 406 855 406 544 434 170

*exklusive särskolefritids

FRITIDSHEM INKL SÄRSKOLEFRITIDS 2013 2014 2015 Totalt antal Huddingeelever, 6-9 år 5 350 5 512 5 567

varav kommunala fritidshem 4 685 4 792 4 905 varav fristående fritidshem 593 633 652 varav annan kommun 72 87 85

Från annan kommun 46 60 75 Nettokostnad för fritidshem inkl särskolefritids, kr/elev 26 247 25 767 25 207 Servicegrad, % 89,5 89,9 91,0

| 77

GYMNASIESKOLA 2013 2014 2015 Totalt antal Huddingeelever 3 958 3 845 3 820

varav kommunala skolor 1 580 1 413 1 209 varav i extern utbildning 2 378 2 432 2 611

Från annan kommun 1 515 1 540 1 621 Nettokostnad för gymnasieskola, kr/elev 95 882 99 038 102 435 Antal elever/lärare 13,5 - - Antal lärare/100 elever - - -

GYMNASIESÄRSKOLA 2013 2014 2015 Totalt antal Huddingeelever 73 74 76

varav kommunala skolor 32 33 30 varav extern utbildning 41 41 46

Från annan kommun 14 13 11 Nettokostnad för gymnasiesärskola, kr/elev 387 800 401 400 453 900

VUXENUTBILDNING INKL SFI 2013 2014 2015 Nettokostnad för vuxenutbildning, kr/inv 321 459 528 Grundvux, antal elever 310 238,83 280 Nettokostnad, kr/elev 22 661 51 166 39 158 Gymnasievux, antal elever 1 430 966 782 Nettokostnad, kr/elev 10 679 26 022 32 969 SFI, antal elever 1 010 2 113 2 105 Nettokostnad, kr/elev 10 559 4 920 5 415

SOCIALNÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 886 897 913 Bruttokostnad, Mnkr 1 035 1 083 1 202

varav köpta tjänster; extern omsorg 243 269 343 Nettokostnad, Mnkr 846 868 925 Andel av kommunens nettokostnad, % 18 18 18 Budgetavvikelse, Mnkr -3 2 -13 Nettoinvesteringar, Mnkr 2 3 4

ÄLDREOMSORGSNÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 795 795 871 Bruttokostnad, Mnkr 711 732 790

varav köpta tjänster; extern omsorg 166 181 170 Nettokostnad, Mnkr 590 613 656 Andel av kommunens nettokostnad, % 13 13 13 Budgetavvikelse, Mnkr 6 9 -9 Nettoinvesteringar, Mnkr 8 11 6

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 2013 2014 2015 Vård och behandling, nettokostnad, kr/inv 2 482 2 506 2 601 Institutionsvård, antal barn och ungdomar 40 48 58 Nettokostnad, kr/vårddygn 4 198 3 676 3 877 Jourhem, antal barn och ungdomar 141 129 118 Nettokostnad, kr/vårddygn 2 825 2 851 2 938 Familjehemsvård, antal barn och ungdomar 96 93 83 Nettokostnad, kr/vårddygn 874 929 1 036 Familjehemsvård, antal vuxna 7 6 2 Nettokostnad, kr/insats 293 750 224 500 457 500 Öppenvård, antal barn och ungdomar 642 663 632 Öppenvård, antal vuxna 267 270 272


Familjerätt, antal ärenden 1 012 1 154 1 130 Institutionsvård, missbruk, antal insatser 126 132 131 Nettokostnad, kr/insats 148 216 143 937 134 774 Socialpsykiatri, nettokostnad, kr/inv 504 496 491 Socialpsykiatri, särskilt boende vuxna, antal platser 51 46 46 Nettokostnad, kr/plats 519 783 505 055 552 977

FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2013 2014 2015 Nettokostnad för funktionshinderområdet, kr/inv 3 619 3 653 4 050 Särskilt boende, antal barn och ungdomar 9 6 3

Nettokostnad, kr/plats 1 412

000 1 688

167 1 702

667 Särskilt boende, antal vuxna 177 180 189 Nettokostnad, kr/plats 856 203 902 783 982 169 Boende SoL, antal platser 20 21 19 Nettokostnad, kr/plats 805 950 744 905 835 368 Hemtjänst för personer under 65 år, antal timmar 57 031 59 268 60 412

varav antal timmar extern utförare 36 968 40 754 41 723 Hemtjänst, antal vuxna under 65 år 132 146 156 Nettokostnad, kr/plats 133 235 129 568 135 635 Daglig verksamhet, antal brukare 239 249 245 Nettokostnad, kr/plats 239 067 236 743 274 767 Personlig assistans SFB, antal brukare 149 154 155 Nettokostnad, kr/brukare 267 128 299 338 351 497 Personlig assistans LSS, antal brukare 29 32 36 Nettokostnad, kr/brukare 533 931 490 125 424 389

ÄLDREOMSORG 2013 2014 2015 Nettokostnad för äldreomsorg, kr/inv 5 757 5 884 6 231 Bruttokostnad för äldreomsorg, kr/inv 65 år och äldre 52 772 52 645 56 235 Hemtjänst, antal brukare 994 1 028 1 095 Nettokostnad, kr/brukare 115 438 122 693 128 487 Antal utförda hemtjänsttimmar i kommunen 372 078 369 318 399 906

varav hemtjänsttimmar privata utförare 205 111 197 721 222 669 Särskilt boende inkl servicehus, antal platser 650 645 660

varav extern utförare 116 118 110 Nettokostnad inkl servicehus, kr/plats 518 943 546 309 593 460 Nettokostnad exkl servicehus, kr/plats 598 944 644 720 698 530 Korttidsboende, antal platser 46 58 59

varav extern utförare 13 22 16

Nettokostnad, kr/plats 1 323

139 976 481 902 906 Antal besökstillfällen, dagvård 7 076 7 172 8 249 Nettokostnad, kr/tillfälle 1 295 1 271 1 425 Riksfärdtjänst, kr/resa 1 832 1 270 1 488

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING 2013 2014 2015 Nettokostnad för försörjningsstöd, kr/inv 990 839 791 Nettokostnad för försörjningsstöd, kr/hushåll 47 220 45 743 50 044 Antal bidragshushåll 2 151 1 910 1 663 Antal personer med försörjningsstöd 3 516 3 140 2 781 Andel i förhållande till befolkningen, % 3,4 3 2,6 Bidragstidens längd, genomsnitt i månader 20,2 21,7 22,4

| 79

ARBETSMARKNADSINSATSER 2013 2014 2015 Nettokostnad för arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv 287 292 Antal personer 625 778 735 Antal nyregistrerade personer 476 613 472 Antal avslutade personer 437 520 485

varav till egen försörjning/studier 157 174 147 varav till subventionerat arbete (anställningsstöd) 31 189 111

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare 141 145 152 Bruttokostnad, Mnkr 203 208 216 Nettokostnad, Mnkr 179 184 194 Andel av kommunens nettokostnad, % 4 4 4 Budgetavvikelse, Mnkr 0 1 -2 Nettoinvesteringar, Mnkr 1 0 1

KULTUR- OCH FRITID 2013 2014 2015 Nettokostnad för studieförbundsbidrag, kr/inv 34 36 33 Nettokostnad för föreningsbidrag, kr/inv 75 72 56 Nettokostnad för kulturskola, kr/inv 7-19 år 759 770 722 Bibliotek

Nettokostnad för bibliotek, kr/inv 350 318 326 Nettokostnad för mediakostnad, kr/inv 34 32 32 Antal besök/inv 4 4 4 Antal utlån/inv 5 5 4 Andel utlån/kvinnor % 73 73 74 Andel utlån/män % 27 27 26 Fritidsgårdar

Bruttokostnad för fritidsgårdar, kr/inv 13-19 år 2 903 3 161 3 412 Antal besök/inv 13-19 år 9 9 10 Andel besök 13-19 år flickor, % 40 37 38 Andel besök 13-19 år pojkar, % 60 63 62 Årsöppettider i öppen ungdomsverksamhet/inv 13-19 år 1 1 1 Årsöppettider på biblioteken/1000 inv 92 90 89

NATUR- OCH BYGGNADSNÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare - - 127 Bruttokostnad, Mnkr - - 193 Nettokostnad, Mnkr - - 148 Andel av kommunens nettokostnad, % - - 3 Budgetavvikelse, Mnkr - - -7 Nettoinvesteringar, Mnkr - - 50

TILLSYNSNÄMND 2013 2014 2015 Antal årsarbetare - - 0 Bruttokostnad, Mnkr - - 10 Nettokostnad, Mnkr - - 6 Andel av kommunens nettokostnad, % - - 0 Budgetavvikelse, Mnkr - - 0 Nettoinvesteringar, Mnkr - - 0

NATUR OCH BYGGNAD 2013 2014 2015 Antal beslutade bygglovsärenden/år 1 633 1 099 1 109 Antal överklagade bygglovärenden till länsstyrelsen 29 30 48 Antal startbesked för Attefallsåtgärder - 28 151


Antal startbesked för övriga anmälningspliktiga åtgärder - 134 11 Antal beslut i tillsynsärenden - 133 66 Nettokostnad för vinterväghållning kr/kvm 14 7 9 Nettokostnad för vinterväghållning kr/inv 424 200 331 Nettokostnad för vägbeläggning kr/kvm 8 9 6 Nettokostnad för gatubelysning kr/belysningspunkt 432 441 821 Nettokostnad för gatubelysning kr/inv 113 105 128

| 81

Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av den kommunala redovisningslagen samt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning.

Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar, en avräkningslikvid som bygger på en kollektiv prognos för inneva-rande år samt en justeringspost för slutavräkning som avser föregående år. Den preliminära slutavräkningen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.

I kommunen redovisas sedan år 2010 gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag som en förutbetald intäkt bland lång-fristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas nyttjandeperiod.

Löner Timanställdas löner har redovisats enligt kontantprincipen.

Pensioner Kommunens pensionsskuld är beräknad enligt RIPS07 och redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att pension som intjänats före år 1998 inte behandlas som skuld eller avsättning. Denna del av pensionsskulden behandlas istäl-let som en ansvarsförbindelse och utbetalningarna redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Nytt pensionsavtal för förtroendevalda, OPF-KL gäller från 2015. Dessa pensioner har bokförts som en avsättning. Från 2015 redovisas även intjänade pensioner för förtroendevalda enligt PBF och PRF-KL som avsättning. Det ingående värdet har bokförts mot eget kapital.

Visstidsförordnaden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.

Finansiella skulder Finansiella skulder redovisas antingen som kortfristiga eller långfristiga skulder. Den del av ett långfristigt lån som förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen redovisas som en kortfristig skuld. De lån som förfaller efter tolv måna-der från balansdagen redovisas som en långfristig skuld.

Vid säkring av ränterisker redovisas i de fall den säkrade posten är en skuld både erhållen och betald ränta som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen. För att erhålla jämförelser med föregående år har jämförelsetalen för 2014 justerats.

Särskild löneskatt Den särskilda löneskatten har kostnadsbokförts och skuldförts till den del som har betalats för lite i preliminärskatt. Pens-ionsförpliktelser, dels i form av avsättningar i balansräkningen, dels de som ingår i ansvarsförbindelser inkluderar särskild löneskatt.

Redovisning av exploateringsresultat Exploateringsprojekten delas upp i två delar, dels försäljning av exploateringsfastigheter och dels investeringar i samband med exploateringar. När intäkter i det första fallet bokförs redovisas motsvarande kostnader. De investeringar som genom-förs i samband med exploateringsprojekt redovisas som anläggningstillgångar om de ägs av kommunen.

Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta.

Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anlägg-ningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. För materiella anläggningstillgångar är beloppsgränsen ett basbelopp och för immateriella anläggningstillgångar tio basbelopp.


Materiella anläggningstillgångar tas upp i balansräkningen till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investering-ar och med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I kommunens anskaffningsvärden ingår inga lånekost-nader, i den sammanställda redovisningen finns upptaget mindre än 0,1 mnkr.

I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar uttrycks ett tydligt krav på tillämpning av komponentavskrivning från 2014. Kommunen har sedan 2014 tillämpat komponentavskrivning på nya investeringar med betydande komponenter som har en väsentlig skillnad i nyttjandetid. Kommunen har inte justerat tidigare års investeringar. Planen är att under 2016 börja dela upp tidigare investeringar i komponenter. I ett första skede kommer investeringar som har ett bokfört värde som överstiger 10 mnkr att hanteras.

Från och med år 2010 redovisas investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar som en förutbetald intäkt bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att anskaffningsvärdet reduce-rades.

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivning påbörjas månaden efter tillgången tagits i bruk.

Avskrivningstider varierar från 3-80 år i kommunen och i bolagen från 3-100 år.

På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

Finansiell leasing Finansiella leasingavtal med en löptid som överstiger tre år redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen.

Avsättning för efterbehandling och sluttäckning av deponi Avsättning för att hantera framtida kostnader för avslutade deponier består dels av kostnader för efterbehandling dels för sluttäckningskostnad som uppstår i samband med att en deponi avslutas. SRV har tre stycken deponier varav deponi 1 och 2 är sluttäckta medan deponi 3 är i aktivt bruk.

Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar hel- och delägda bolag där kommunen har ett betydande inflytande och kom-munens röstandel är minst 20 procent om bolagets omsättning inte är av ringa omfattning i förhållande till kommunens skatter och bidrag. Under året har inga förändringar skett i kommunkoncernens sammansättning.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering vilket innebär att så stor andel av dotterbolagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens andel har räknats med i samman-ställningen. Söderenergi har konsoliderats direkt i kommunkoncernen med proportionell konsolidering trots att de ingår i Södertörns energikoncern.

Från och med 2014 har de kommunala bolagen infört ett nytt regelverk, K3. Regelverket innebar också en övergång till komponentavskrivning för de bolag som inte tidigare tillämpat sådan avskrivningsmetod.

Övergången till K3 har också inneburit att bolagens jämförelsetal för 2013 har räknats om. Rådet för kommunal redovisning anser att de effekter av övergång till komponentavskrivning som uppkommer i bolagens konverterade ingångsbalanser och resultaträkningar för 2013, i sin helhet ska redovisas mot eget kapital i den sammanställda redovisningen för 2014.

| 83

Kommunstyrelsens ledamöter

Daniel Dronjak (M)Ordförande

Lars Björkman (HP)Ledamot

Ann-Marie Högberg (S)Ledamot

Birgitta Ljung (MP)Ledamot

Leif Dyrvall (DP) Ledamot

Marica Lindblad (MP)Ledamot

Rikard Lingström (S)Ledamot

Emil Högberg (S)Ledamot

Sara Heelge Vikmång (S)Ledamot

Christian Ottosson (C)Ledamot

Karl Henriksson (KD)Ledamot

Malin Danielsson (L)1:e vice ordförande

Jelena Drenjanin (M)2:e vice ordförande

Kommunens organisation 2015

Nujin Alacabek Darwich (V) Ledamot

Arnold Boström (SD) Ledamot

Rådet för funktions- hinderfrågor

Brottsförebygganderådet

Valnämnd

Pensionärsråd

Kultur- ochfritidsförvaltning

Kommunstyrelsens

förvaltning

Social- och äldre-omsorgsförvaltning

Demokratiberedning

Barn- och utbild-ningsförvaltning

Natur- och byggnadsförvaltning

Miljöberedning

Revision

Samhälls- byggnadsutskott

Kommunstyrelsensarbetsutskott

3 socialutskott

Kultur- ochfritidsnämnd

SocialnämndÄldreomsorgs-nämnd

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Södertörns över-förmyndarnämnd

Antagningsnämnd

FörskolenämndGrundskolenämndGymnasienämnd

TillsynsnämndNatur- ochbyggnadsnämnd

Rådet för fysisk planering

Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder SCB Förbättrad infrastruktur Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtra-

fikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid MSB:s mätning

Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer SCB:s medborgarundersökning Fler ska få sitt förstahandsval till förskolor och skolor

Andelen som fått sitt förstahandsval BUF:s egen statistik

Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden

Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde Befolkningsundersökningen

Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Befolkningsundersökningen Andel elever i åk 9 som trivs bra i sitt bostadsområde Befolkningsundersökningen för unga Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt

på kvällstid Befolkningsundersökningen för unga

Ökad delaktighet och gott bemötande

Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun

SCB:s medborgarundersökning

Invånarnas förtroende för kommunen SCB:s medborgarundersökning Invånarnas möjlighet till påverkan SCB:s medborgarundersökning Ökad jämlikhet Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig

utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning Befolkningsundersökningen

Andel elever i grundskolan åk 6-9 som upplever sig utsatta utifrån diskrimineringsgrunderna

BUF:s egen undersökningn

Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare Egen statistik Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet

Invånarnas bedömning av kulturutbudet SCB:s medborgarundersökning

Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet KUF:s egen statistik Antal besök på biblioteken SCB:s medborgarundersökning Andel ungdomar, åk 9 och åk 2 på gymnasiet som deltar i ledar-

ledda fritidsaktiviteter* Befolkningsundersökningen för unga

Succesivt minskat skatteuttag Kommunal skattesats SCB

Utbildning med hög kvalitet Delmål Mått Källa Förbättrade kunskapsresultat Meritvärde åk 9, kommunala skolor Kolada Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter tre år Kolada Andel elever med gymnasieexamen av elever med avgångsbe-

tyg Kolada

Andel godkända på SFI, D - kursen BUF:s egna statistik Fler behöriga till gymnasium Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, Kolada Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikpro-

grammet, kommunala skolor Kolada

Fler behöriga till högskola Andel elever (%) med grundläggande högskolebehörighet som andel av elever med avgångsbetyg*, nationella program enligt GY11

SIRIS (Skolverkets nationella databas)

Fler nöjda med förskola och skola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) BUF:s egen undersökning Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal

verksamhet) BUF:s egen undersökning

Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet)

BUF:s egen undersökning

Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasie-skola till andra elever

Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) enkätundersökning

Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxen-utbildningen som kan rekommendera sin skola till andra

Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) enkätundersökning

| 87

Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år SCB Öppen arbetslöshet (oktober, mars för 2014) AMS Fler och växande företag Nystartade företag per 1000 invånare Nyföretagarbarometern Antal konkurrser UC Företagarnas betyg på kommunens service SBA serviceundersökning Placering i Svensk Näringslivs mätning Svenskt Näringsliv Dagbefolkningens procentuella tillväxt SCB Färre försörjningsstödstagare Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita Kolada Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Barnombudsmannen, Max 18

God omsorg för individen Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Andel ungdomar i åk 7-9 som tränar/motionerar minst 2 gånger

per vecka. Befolkningsundersökningen för unga

Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen för unga Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Befolkningsundersökningen för unga Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Befolkningsundersökningen för unga Fler upplever god vård och omsorg Andel brukare nöjda med äldreboendet Socialstyrelsen Andel brukare nöjda med hemtjänsten Socialstyrelsen Andel brukare nöjda med socialnämndens

verksamheter SÄF:s egen undersökning

Ekosystem i balans Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och luftför-oreningar

Utsläpp av växthusgaser per invånare SMED (SvenskaMiljöEmissionsData)

Kommunens utsläpp av CO2 från arbets- och tjänsteresor statistik från rese-byrå,drivmedelsleverantör ochkommunens ekonomisystem

Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetsloka-ler i Huges bestånd

Statistik från Huge fastigheter AB

Andel förnybar energi i den kommunala organisationens verksamhetslokaler i Huges bestånd och fordonsflottan

Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Leverantörsstatistik Insamlat förpackningsmaterial per capita SRV God vattenstatus i sjöar och vattendrag

Fosforhalt i sjöarna

Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur

Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta Huddinge kommun

Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Engagerade och professionella medarbetare

Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet)

Medarbetarundersökningen

Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Engagerade och professionella chefer

Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet)

Medarbetarundersökningen

Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Medarbetarundersökningen Sjukfrånvaron (total) LIS Korttidssjukfrånvaron LIS

Sund ekonomi Delmål Mått Källa Budgethållning Nämndernas resultat LIS Långsiktig balans Positivt resultat exkl. exploateringsresultat LIS Genomsnittligt resultat exkl. exploateringsresultat, senaste

treårsperioden i förhållande till eget kapital LIS/Agresso

Investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat senaste treårsperioden

LIS/Agresso


Kommunstyrelsens förvaltning141 85 Huddinge

08-535 300 00www.huddinge.se

Documents

Huddinge kommuns årsredovisning 20152015.huddinge.se/wp-content/uploads/2016/04/... · 2015 i form av en webbplats. Där finns filmer och sammanfattande texter. Se 2015.huddinge.se