TIO- om de viktiga frågorna

TIOom de viktiga frågorna

Rebecka Vilhonen om konst. Love Forssberg Malm om latin. Anja Allwood om översättning. Göran Dahlberg om publikationer. Bengt Brülde om lycka. Johanna Andersson om kön. Viktor Edwardsson om språk. Maria Persson om arkeologi. Anders Teglund om kultur. Karin Sjöberg om konflikter.

Frågor ingen annan ställerHumanistiska fakulteten är platsen för de viktiga frågorna. De kan vara stora

som små, komplexa och ibland rentav obekväma. Men det spelar ingen roll. Här

finns allt inom humaniora och du kan fokusera på det du själv tycker är viktigt.

Sätt ihop din egen utbildning av fristående kurser eller läs ett helt program.

Ett nytt samhälle kräver nya roller. Idag blir humanister allt mer attraktiva

på arbetsmarknaden. Fler och fler, som till exempel PR-byråer, HR-avdelningar,

organisa tioner och myndigheter, har insett värdet av humanistisk kompetens.

I den här broschyren möter du tio personer från Humanistiska fakulteten.

Vissa är studenter, andra har gått ut i arbetslivet. Några valde att forska vidare.

Vad du själv vill göra är upp till dig. Alla våra utbildningar hittar du längst bak.

Nyfiken på att veta mer? Se våra filmer där du träffar studenterna.

Finns på hum.gu.se.

7 / Rebecka Vilhonen om konst

Anja Allwood, frilansande översättare

” Språk är mitt sätt att uppleva världen.”

Johanna Andersson, jämställdhetsansvarig vid Chalmers tekniska högskola

” Nej, här kan det väl inte vara så ojämställt? Jag har aldrig märkt någonting.”

14 / Bengt Brülde om lycka

25 / Maria Persson om arkeologi

21 / Johanna Andersson om kön

11 / Göran Dahlberg om publikationer

9 / Love Forssberg Malm om latin

27 / Anders Teglund om kultur

24 / Viktor Edwardsson om svenska språket10 / Anja Allwood om översättning

30 / Karin Sjöberg om konflikter

54

för tre år sedan flyttade Rebecka Vilhonen från den finska västkusten till den svenska mot-svarigheten. Åbo byttes mot Göteborg och studier i historia. Idag arbetar hon som ordförande för Göta studentkår.

– Jag är i princip chef för hela organisationen. Folk frågar ibland vad jag gör som kårord förande. Det är svårt att svara på, men jag brukar säga att jag är lite ekonomitant som attesterar fakturor, håller koll på budgetar, möter studenter, informe-rar om vårt arbete i Göta studentkår och träffar andra kårordföranden runtom i Sverige. Ibland går jag bara omkring och städar.

Det finns många anledningar till varför student kåren finns. Dels står det i Högskole-lagen. Dels fungerar den som ett fackförbund för studenterna, för att ta vara på deras rättigheter och göra deras röster hörda i universitetets olika beslutande organ. Rebecka och hennes kollegor påverkar studenternas utbildningar varje dag.

– Det var aldrig något snack om jag själv skulle börja plugga eller inte. Jag hade en dröm om att bli någon slags konstnärsballerina, men det tåget hade tyvärr gått. Sen frågade jag mig vad jag mest av allt var intresserad av? Historia. Jag älskar konst. Och pengar. Så jag läste en del ekonomisk historia och planerar att skriva om konsthistoria i min masteruppsats.

Egentligen hade hon inga planer på att utbild-ningen skulle leda till jobb. Det viktigaste var att hon fick läsa det hon tyckte var intressant. Att söka jobb fick bli ett senare problem.

– Jag har ju nya planer varje dag egentligen. Jag kan aldrig bestämma mig för vad jag ska göra. Men ekonomisk historia handlar mycket om varför världen ser ut som den gör. Det fascinerar mig mycket. Varför har vi så dålig jämställdhet i världen? Vi i väst sitter med lyx-problem medan vissa länder i Afrika upplever ren misär. Utvecklingsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Ett annat område jag gärna skulle vilja jobba med är Öst- och Västeuropa. Jag älskar

kontrasten mellan öst och väst. Det händer mycket där borta i Östeuropas näringsliv.

Hon skrev en uppsats om finanskriserna på 60-talet, 70-talet och nu senast 2008. Men så bör-jade konsten verka allt mer spännande, återigen.

– För ett tag sen blev jag intresserad av att börja arbeta på auktionsverk. En intressant värld där konst och pengar kombineras, kanske vill jag gå den vägen istället? Ja, jag har nya planer varje dag. Först ska jag göra ett bra jobb som kårordförande.

Hennes arbetsplats är en k-märkt byggnad i rött tegel med många år på nacken. Mitt i cen-trala Göteborg.

– Här har det inte renoverats på många år, kan jag säga. Det är ingen lyx man möts av som student när man kommer hit. Pengarna läggs på annat som är bra för studenterna. Men vi har fin konst.

En annan mötesplats är Humanisten, fakul-tetens huvudbyggnad.

– Det är en väldigt speciell miljö och jag trivs verkligen där. Det är som ett andra hem för mig. Man bara ”hej, hej, hej, hej” till alla man känner där i huset. Jag har även läst vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan på Göteborgs universitet. Alla fakulteter har sin egen atmosfär och känsla. På Humanisten är det väldigt avslappnat. Du hittar de mest ambitiösa människorna på jorden, passionerade över sitt språk eller sin filosof. Här finns också personer helt utan planer, till exempel någon som bara råkade komma in på grundkursen i fornkyrkoslaviska och ännu inte vet vad han eller hon ska göra med sitt liv. Men det är precis så det ska vara. •

REBECKA VILHONENkårordförande Göta studentkår

Utbildning i urval: historia, ekonomisk historia, tyska.

Se sid 32 för alla våra utbildningar.

”Jag älskar konst. Och pengar.”

SE FILMEN OM REBECKA PÅ HUM.GU.SE

7

att love forssberg malm studerar latin har många svårt att förstå. Vad vill han få ut av det? Latin har man väl ingen användning för idag?

– Folk blir överraskade när jag berättar att jag studerar latin. Men samtidigt lite nyfikna. Rent generellt har människor idag rätt dålig koll på latinets omfattning och språkets historiska betydelser. Det har präglat vårt samhälle mer än man tror.

Språk har alltid varit ett stort intresse för Love. På gymnasiets språklinje började han att läsa latin redan i årskurs två.

– Gymnasiet var egentligen en transportbana hit där jag befinner mig idag. Jag gick språklinjen på gymnasiet och började läsa latin ganska tidigt. Att läsa språk var det jag hade väntat på att få göra i många år. Efter studenten läste jag tyska i en termin, två terminer engelska och nu skriver jag min uppsats i latin. Det har alltid funnits språk i mitt liv och latinet har alltid stått i centrum.

För många människor är latinet ett antikt

språk. Det anses vara romarnas sätt att tala och ett språk som dog ut i och med det gamla impe-riets fall för cirka 1 500 år sedan.

– Vad många missar är att latinet har en extremt lång och vidsträckt historia. I Rom talade de vulgärlatin. Men språket försvann inte när romarriket föll, utan har istället levt vidare under århundraden genom att vulgärla-tinet utvecklats till folkspråk som till exempel franska och italienska. Även ett språk som tyska, som låter väldigt annorlunda än franska och ita-lienska, har lånat mycket av grammatiken från latinet. Här i västvärlden är latinet lite av språ-kens moder.

I Sverige hade latinet sin storhetstid under renässansen på 1680-talet. Nylatinet var språket som användes i de officiella sammanhangen, ett administrationsspråk väl utbrett bland de högre stånden i samhället. Latindiktningen var också som störst under slutet av 1600-talet.

– Det är nylatinet som intresserar mig allra mest. Nylatinet säger så mycket om vår samtid och är en nyckel till vårt kulturarv i Sverige. Överhuvudtaget har latinet påverkat vår gram-matik och vårt ordförråd. Efterlämningarna

av språket syns i vissa sentenser och ord vi använder idag. Även läkaryrket är starkt förank-rat i latinet. Förr i tiden var det obligatoriskt att kunna latin om man skulle bli läkare. Då fung-erade latinet som ett medium som alla kunde använda sig av. Ett exempel är Carl von Linnés Systema naturae, systematiseringen av alla växer och djur med namn på latin. Problemet med översättningar fanns inte på den tiden. Alla läkare kunde förstå varandra.

Att skapa sig en framtid och tjäna pengar rent yrkesmässigt är inte helt lätt när man valt att inrikta sig på latin. Men det är inte heller Loves mål med karriärvalet.

– Jag tycker att det finns ett allmänvärde att kunna en del latin och veta var orden vi använ-der idag härstammar från. Både i Sverige och internationellt. Våra ord kommer inte ur tomma intet. Varför låter och stavas vissa ord som de gör? Vilken historia ligger bakom? Under en lång period var latinet världens främsta språk. Det har

sitt ursprung i ett antikt samhälle som har satt en stark prägel på hur världen ser ut idag. Och tyvärr blir det allt färre personer som behärskar latin.

För sin egen del siktar han på forskarvärlden och vidare studier inom nylatinet, som fått ett uppsving de senaste åren.

– Jag tänker mig en karriär som forskare, även om det är rätt få som sysslar med latin i Sverige. Här i Göteborg är jag och en doktorand rätt ensamma om att intressera oss för nylatinet. I Uppsala och Lund finns det däremot några fler. Utomlands ser det helt annorlunda ut. Nere i Europa är det mycket vanligare att man stude-rar språket. Och även om latin idag är ett rätt smalt intresse ser jag stor potential för ämnet. Som blivande latinist känner jag också ett ansvar att föra kunskapen vidare och inte låta språket glömmas bort. •

LOVE FORSSBERG MALMstuderar latin

Utbildning i urval: latin, tyska, engelska.


”Oj, är inte det ett dött språk?”

SE FILMEN OM LOVE PÅ HUM.GU.SE

9

Anja Allwood har varit ganska mål med-veten i sina studieval. För henne har det mest blivit språk.

– Ser man till mina högskole meriter ligger merparten av mina poäng i äm nen som engelska och neder ländska. För en student inom humaniora var det ett till synes ovanligt smalt studie val. Men vad många glömmer bort är att språk är en nyckel till att förstå nya saker. Efter studierna har jag återgått till mitt arbete som frilansande över-sättare, undertextare och språkgran-skare. Tack vare jobbet har jag lärt mig massor av saker jag förmodligen aldrig skulle ha kommit i kontakt med annars. Språk är mitt sätt att uppleva världen.

Genom åren har hon undertextat de flesta genrer som visas på tv. Allt från sitcoms till dokumentärer.

– Naturprogrammen är nog den genre jag gillar allra mest. Tempot är inte så fasligt snabbt och jag lär mig nya saker under programmets gång – samtidigt som jobbet går ut på att få andra att förstå. Det känns fint.

Matlagningspro gram men är dock hennes nemesis.

– Jag blir sugen på tårta och allt annat de bakar. Ett annat problem är att kockarna gillar att slänga sig med franska uttryck när de står vid spisen, och då blir jag extra nyfiken. Just franska är ett språk jag har på min ”att lära-lista”. När jag inte förstår uttrycken blir jag irriterad, och då bestämmer jag mig för att jag även måste lära mig det språket.

På Anjas ”att lära-lista” finns nu lettiska, slovakiska, franska och spanska. Som översättare har man möjlighet att resa en hel del och man kan jobba var man vill. Tack vare Översättar-programmet fick hon också möjlig-het att göra EU-praktik i Bryssel vid Generaldirektoratet för översättning. •

SUGEN PÅ TÅRTA

ANJA ALLWOODalumn, har läst Översättarprogrammet

Utbildning i urval: masterexamen från översättar-programmet, kandidatexamen i nederländska samt studier i nordiska språk/svenska språket, engelska, lexikografi och retorik.


År 1993 startar dåvarande humaniora-studenten Göran Dahlberg ett ambitiöst projekt tillsammans med sina kurskol-legor. Glänta – en publikation som ska handla om allt. Efter några nummer inser de att det blir problematiskt när varje utgåva bör innehålla naturveten-skap, politik, poesi, litteratur och konst utan gemensamma nämnare. Istället omformas publikationen till att i fort-sättningen handla om ett enda tema per nummer, som istället angrips från så många olika håll som möjligt.

– Ja, vi ville ta reda på vad som händer när olika teoretiker, författare och konstnärer får attackera ett och samma ämne utifrån deras eget per-spektiv. Och vad som händer när genrer mixas?

Idag är Göran chefredaktör. Tid-skriften utkommer fyra gånger per år och har bland annat som mål att låta olika genrer vävas samman.

– Det är ett utmanande och givande sätt att attackera ett ämne. Var finns till exempel det poetiska i filosofin? Hur ser det filosofiska ut i poesin? När mixen uppstår blir det intressant. Det är inte så många publikationer som jobbar på det sättet idag.

Och Gläntas ambitiösa ansatser har levt vidare. För ett par år sedan gav de ut Framtidsencyklopedin. Där bad de en mängd olika personer att hitta på nya ord som kan behövas i framtiden. Smileydöd var ett av förslagen, när ett ord helt enkelt inte längre behövs utan har ersatts av en smiley. Aktuella hen var ett annat. Vilka fler ord sam hället väljer att plocka upp i framtiden återstår att se. Under tiden fortsätter Glänta med andra ambitiösa projekt. •

SMILEYDÖD

GÖRAN DAHLBERG chefredaktör på tidskriften Glänta

Utbildning i urval: idé- och lärdomshistoria, allmän språkvetenskap, praktisk svenska, psykologi samt journalistik.


Glänta, nummer tre, 2008.

”Smileydöd; när ett ord helt enkelt inte behövs utan ersätts av en smiley.”

i slutet av 90-talet hade Bengt Brülde precis blivit klar med sin avhandling om livskvalitet, med frågeställningar som ”Vad är ett gott liv?” och ”Vad är det som gör livet värt att leva?”. Strax därefter reste han till Toronto med målet att forska och förstå hur man faktiskt får ett bättre liv. Ett sätt att göra detta är att fokusera på lidande. Kan man dra ner på lidandet i sitt liv, ja då borde ju livet ganska snart bli bättre. Bengt tillbringade ett år med att läsa in sig på forskning om lidande. Under tiden kom han i kontakt med lyckoforskningen.

– Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala. Men hur som helst släppte jag till stor del forskningen

om lidande och började istället att fokusera mer på lyckoforskningen. Och på den vägen är det. Idag är Bengt professor i praktisk filosofi. Hans forskning har kretsat kring massor av olika frågeställningar om lycka. ”Vad är lycka?”, ”Hur ska man förklara lycka?”, ”Finns det någon strategi man kan använda sig av, rent praktiskt, för att kunna bli lyckligare?".

– Det finns stora variationer bland kulturer och hos människor i föreställningen om hur man uppnår lycka. Vissa tror att lycka är starkt kopplat till materialism. ”Skaffar jag mig den där bilen så kommer jag att bli lyckligare”, till exempel. Vissa kulturer, som vår egen, är mer inne i postmaterialismen. Vi är idag väldigt rika och har insett att prylar och materiella saker

inte ger oss fullständig lycka utan bara tar oss en bit på vägen.

Något enkelt recept på att uppnå lycka kan Bengt dock inte ge.

– Visst skulle man kunna ge sig på det där, att försöka koka ihop något recept på vad det är som gör oss lyckliga. Helt klart. Men då ska man vara väldigt medveten om att det där receptet innehåller ett väldigt stort antal ingredienser.

Någon typ av enkel slogan som till exempel att ”Fixa till dina relationer så blir allt bra” finns inte.

– Det som avgör hur lyckliga vi är bestäms av en mängd olika faktorer som samverkar. Ett stort plus är i alla fall att ha bra vänner, en kärleks relation, ett jobb man trivs med och en

aktiv fritid. Alla är de faktorer som du i stora drag själv kan rå över. De andra faktorerna, som är lite svårare att påverka, är vilken typ av sam-hälle man lever i. Vilken personlighetstyp man är. Kanske finns det ett recept, men helt enkelt är det inte.

Det beror också på hur vi definierar ordet lycka. Vill man definiera det som ”livstillfred-ställelse” ligger vi ganska bra till i Sverige.

– Det har gjorts undersökningar där man frå-gar människor ”Hur tillfreds är du med livet? – svara på en skala mellan 1 till 10”. Där brukar danskarna alltid komma högst upp, men vi svenskar kommer inte långt efter. I genomsnitt brukar vi svara 8 eller strax därunder. Faktum är att hela nordvästra Europa ligger ganska bra

Hur viktigt är detatt vara lycklig?

14

till i de där undersökningarna, och det är inte så konstigt eftersom vi helt enkelt lever i förbannat bra samhällen. Vi har till exempel knappt någon fattigdom. Våra länder är demokratiska och respekten för mänskliga rättigheter är god. Korruptionen är låg och vi är inte drabbade av krig på hemmaplan. Några som verkligen har klättrat på de här listorna är ryssarna. Efter murens fall kan man lugnt säga att de inte var så tillfredsställda med livet. Men allteftersom medelklassen har vuxit sig större sätter ryska medborgare högre och högre poäng på den här skalan. Googla förresten på ”World values survey” så kan du se hela listan själv. Det har gjorts mätningar i ungefär hundra länder över hela världen. Mycket intressant.

Men det finns även andra sätt att definiera lycka. Tittar man på hur ordet ”lycka” används på svenska kan man hitta fyra ganska distinkta betydelser, enligt Bengt Brülde.

– Den första distinktionen är ”lyckorus” eller ”eufori”. Det kan man uppnå genom till exempel extremsporter, romantik, naturupplevelser eller knark. Den här typen av lycka är sällan långvarig. I vardagligt tal brukar vi kalla det för ”kickar”. Lycka i betydelse nummer två hittar vi i mer religiösa och andliga sammanhang, nämligen lycka som ”sinnesfrid”. När Dalai Lama pratar om lycka menar han till exempel en lugn och stabil form av välbefinnande. I forskningen däremot så används helt andra betydelser av lycka.

– Som i den tredje definitionen, att man helt enkelt mår bra, oavsett om det är i ett lugnt eller ett mer uppvarvat tillstånd. Eller den fjärde och

sista definitionen, lycka som ”livstillfredställelse”, att man värderar sitt liv positivt. Och det är ju mer en attityd än en känsla.

Att tro att vi ska kunna vara lyckliga hela tiden är emellertid fel, menar Bengt.

– Det är bäst att tänka sig lycka som en variabel eller som en skala. Ibland är man lyckligare och ibland är man mindre lycklig. Det går lite upp och ner, men sånt är livet. Räkna aldrig med att kunna vara lycklig jämt.

På frågan om han inte träffat någon som verkat vara konstant lycklig svarar han ändå ja.

– Jo, jag har stött på människor som verkar ligga i toppen av skalan mest hela tiden. Det finns faktiskt forskning som visar på att lycka kan ha med genetik att göra. Vissa föds helt enkelt med bättre förutsättningar för lycka än andra. Nu bråkar visserligen forskarna om hur stor roll den genetiska faktorn egentligen har. Väldigt förenklat brukar man titta på hur extrovert eller introvert personen är och vilken känslomässig stabilitet han eller hon har. Kort sagt, föds man extrovert och stabil – ja då har man dragit den genetiska vinstlotten för lycka.

Råkar man istället vara introvert och instabil är loppet ändå inte kört. Det finns andra sätt man kan försöka uppnå lycka på.

– Meditation är till exempel ett av många bra sätt. Att försöka nå en högre medveten närvaro har visat sig ha ganska positiva effekter på lycka. Att uppnå mindfulness, som det heter. Så möj-ligheten att alla ska kunna uppnå lycka lever i allra högsta grad. Även för de introverta. •

BENGT BRÜLDE professor i praktisk filosofi

Utbildning i urval: doktorsexamen i praktisk filosofi, även studier i psykologi, historia, litteraturvetenskap, teoretisk filosofi samt österländsk filosofi.


17

Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi

”Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala.”

johanna andersson jobbar med jämställdhet på Chalmers. En mansdominerad värld där 92 procent av professorerna är män. I hennes uppgifter ingår bland annat genusarbete och att ta hand om sexuella trakasserier. Arbetet med jämställdhets-frågor går ibland långsamt, men ändå ganska bra.

Ett problem för Johanna och alla andra som arbetar med frågan är att vissa människor inte ens legitimerar den.

– Fortfarande hör man folk som säger ”Nej, här kan det väl inte vara så ojämställt? Jag har aldrig märkt någonting”. Det känns ganska olyckligt. Så resonerar man inte om man till exempel pratar om trafikmiljö. Bara för att du själv aldrig har sett en trafikolycka, betyder det då att de aldrig förekommit? Man utgår tyvärr väldigt ofta enbart från sina personliga erfarenheter när det gäller jämställdhetsfrågan.

– I högskolevärlden brukar vi prata om jämställdhet på lite olika längder och bredder. Dels kvantitativ jämställd-het och då är Sverige fortfarande ett mycket könssegregerat land. Det kan vi se därför att tjejer och killar gör rätt så olika val av utbildning till högskolan. Sedan är även universite-ten könssegregerade på andra sätt. Det finns till exempel olika antal kvinnor och män representerade i universitetens hierarkier. Många kvinnor är grundstudenter medan det nästan bara är män som är professorer. Så ligger det till inom väldigt många områden.

– Och dels den kvalitativa sidan. Trivs folk? Är det sjysta värderingar? Vettig forskning? Får våra studenter möta modeller för jämställdhet? På den biten ser det tyvärr olika ut.

Johannas egen arbetsplats Chalmers är fortfarande väldigt mansdominerad. Men trots det tycker hon ändå att skolan behandlar genusfrågor på ett bra sätt, fast i en annan mening.

– Klimatet är ganska bra ändå. Det är öppet och fritt. Frågan är alltid uppe på agendan och vi har jobbat väldigt mycket med att jämställdhet aldrig innebär att vi ska hjälpa just kvinnor på något speciellt sätt. Kvinnor behöver inte mer hjälp än män på en arbetsplats, och har kvinnor problem på en arbetsplats har oftast männen det också. Då behöver vi istället se över den totala arbetsmiljön. Och det är inte alltid kvinnan som är "offret". En fråga som sällan kommer upp i det vardag liga samtalet är till exempel hur pojkar påverkas av de machoideal som finns. Under lång tid har det till exempel varit mycket mer åtråvärt för pojkar att vara bra i fotboll än att ha höga betyg. Det kan ha medfört att pojkar generellt har halkat efter i skolan och därför får sämre betyg än flickorna.

På frågan om var jämställdhetsarbetet befinner sig om tio år hoppas Johanna att vi då inte pratar om det speciellt mycket.

– Ibland tror jag att diskussionen kan ha motsatt effekt. Ju mer vi pratar om att det finns olika kön, desto större blir skillnaden. Jag pratade för ett tag sen med en professor som ursprungligen är från Kina, men har jobbat mycket i både England och Holland. Hon sa att hon tyckte att det var svårt att komma till Sverige och vara professor eftersom hon hade så låg status som kvinna. I de andra länderna fick hon otroligt hög status genom att vara professor, men det fokuserade vi svenskar inte på. Vi såg kvinnan, inte profes-sorn. Jag hoppas att vi kan skippa snacket om könen helt. Men det där tar tid att förändra för det finns ganska starka strukturer kring det. Ett annat exempel från skolan är en flicka som satt och ritade en teckning av en gammal gumma med knut, käpp och sjal och alla de där vanliga attributen från sagorna. Då kom läraren fram och sa:

– ”Oj, vad fint du målar. Vad är det för nåt?” Då sa flickan ”Det är en farmor.” ”Jaha, är det din farmor?”, frågade läraren. ”Nej, min farmor kör motorcykel”, svarade flickan. Och då var den här symboliska farmodern med knut i håret och långa kjolar så stark att flickan hellre tecknade gumman, än sin egen farmor på motorcykel.

Traditionella sagor och barnhistorier kan vara ett problem i jämställdhetsarbetet. Men i just den debatten får man vakta sin tunga noga för att inte röra upp känslorna hos människor.

– Ta till exempel Astrid Lindgrens berättelser. Fina histo-rier som de flesta av oss har en relation till sedan barndomen. Tittar vi dock lite närmare på hennes karaktärer ser vi snabbt att de flesta kvinnor är undergivna och inte får ta för mycket plats. Könen är närmast motpoler till varandra. Men visst, Astrid var född i en annan tidsepok med helt andra ideal än vi har idag. Problemet är att barn lär sig av berättelser och Astrid Lindgrens berättelser kommer aldrig att anpassa sig efter de könsroller vi har idag. Det är synd. •

JOHANNA ANDERSSON jämställdhetsansvarig vid Chalmers tekniska högskola

Utbildning i urval: masterexamen i religionsvetenskap, kandidatexamen med litteratur och filosofi som huvudämnen, teoretisk filosofi, vetenskapsteori samt tvärvetenskapliga kvinnostudierv.


Intresserad av kön

21

Johanna Andersson, jämställdhetsansvarig vid Chalmers tekniska högskola

”Ibland tror jag att jämställdhets frågan kan ha motsatt effekt. Ju mer vi pratar om att det finns olika kön, desto större blir skillnaden.”

När de flesta hör talas om arkeologi tänker de nog på faraonernas Egypten och Romarriket. Men ämnet är bredare än så. Maria Persson är doktorand i arke-ologi och arbetar med samtidsarkeologi. Hon fascineras av händelser och männ-iskoöden som utspelar sig i modern tid.

– Jag gör en avhandling om hur man med ett arkeologiskt perspektiv, alltså genom att studera det materiella, kan få kunskap om vår egen tid.

Samtidsarkeologi använder arkeolo-giska metoder och precis som inom all arkeologi är fynden viktiga. Men eftersom jag forskar på händelser som utspelar sig i modern tid så finns det ju självklart andra källmaterial förutom de saker man hittar i jorden. Människor och tidningsartiklar, till exempel. Jag studerar skriftliga källor och pratar med människor som har erfa-renheter av områdena som undersökts.

En av fallstudierna i avhandlingen är Ramneskärsparken i närheten av Uddevalla.

– Mellan 1939 och 1955 bestod Ramneskärsparken av dansbana, tom-bola och kiosk. Nästan som ”Folkets Park", fast utan den politiska tillhörighe-ten som ofta förknippas med folkparker. Med arkeologiska metoder undersöker jag parkens utformning, vilka föremål som fanns där och hur människorna umgicks. Att gå till folkparken för att festa var lika vanligt som att vi idag går till nattklubbar eller barer. Men idag finns den kulturen inte längre kvar.

Även om Maria nu fokuserar på att bli forskare skulle hon kunna tänka sig att gå tillbaka till jobbet som arkeolog.

– Utbildningen och jobbet som arke-olog är väldigt roligt och intressant. •

BERÄTTELSER MITT IBLAND OSS

MARIA PERSSON doktorand i arkeologi

Utbildning i urval: arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, historia, ekonomisk historia.


Efter en tvåårig utbildning i klassiskt piano på folkhögskola ville Viktor plugga något annat. Problemet var att han inte visste vad han skulle söka. Han satte sig ned och gjorde ett internet-test. Svaret blev ”språkkonsult”. Och så var saken klar.

– Min flickvän, som idag är min fru, hade redan flyttat till Göteborg för att studera. Jag ville självklart flytta dit jag också. När jag såg att jag faktiskt kunde studera till språkkonsult vid Göteborgs universitet var det inte mycket att snacka om. Jag sökte och kom in.

Snart har Viktor en kandidatexamen i svenska språket med inriktning mot språkkonsultverksamhet. På program-met läser han bland annat grammatik, textanalys och olika lingvistiska ämnen.

– Jag har alltid tyckt om att skriva och uttrycka mig klart och tydligt. Ett stort problem idag är att många inte förstår vad till exempel en myndighet försöker säga. Besluten som skickas ut är ibland skrivna på ett invecklat sätt som blir otydligt för läsaren. Budskapet når inte fram. Idag anställer därför många myndigheter språkkonsulter som ser över kommunikationen och ser till att myn-digheterna talar i klarspråk. Det skulle jag gärna jobba med.

Men att språket och skrivkunnig-heten i samhället har försämrats vill han inte hålla med om.

– Nja, det är väl snarare så att fler människor kan göra sig hörda tack vare sociala medier och den digitala utveck-lingen. Förr i tiden fick inte lika många chansen att skriva offentligt och därmed granskades inte heller deras texter. Dessutom skriver människor mycket oftare idag än för hundra år sedan. I e-post, chattar och sociala medier går det mycket snabbare. Man skriver numera i talspråk, naturlig och rak kommunika-tion. Jag ser det som en helt ny tid för skriftspråket. •

TALAR KLARSPRÅK

VIKTOR EDWARDSSON studerar på Språkkonsultprogrammet

Utbildning i urval: grammatik, textanalys, svenska, lingvistik.


SE FILMEN OM VIKTOR PÅ HUM.GU.SE

anders teglund är 31 år och intresserad av kultur. Och radio, samtidsforskning, böcker, konst, poesi, musik och en massa andra saker. Listan tar aldrig slut.

– Jag är en ganska driven person med ett stort intresse för de flesta typer av kultur. Jag ser det som en styrka. Det är ett otroligt brett ämne som kan ge människor massor av olika intryck och jag kan inte sluta att fascineras. Det finns så mycket intressant att lära sig mer om.

Som tonåring i Luleå var Anders själv aktiv på kultur-scenen. Han spelade i band och fixade spelningar i olika matsalar och på fritidsgårdar. Nu jobbar han i Borås som kultursekreterare på Kulturkontoret, där han hjälper stadens unga att delta i kulturlivet.

– Jag arbetar med att sammanföra unga människor med arrangörer och andra kulturproducenter i Borås. Ibland är jag själv producent för olika arrangemang. Det är helt klart ett drömjobb och ett tydligt bevis på att man kan uppnå sina mål även fast studievägen inte varit spikrak.

Smak är ett annat av Anders intressen, något som är starkt kopplat till kulturen. Varför har till exempel vissa människor kläder som andra aldrig skulle få tanken att själva ha på sig?

– Ja, varför är vissa saker finare än andra? Varför är det inne och rätt med surdeg? Den här distinktionen, hur man väljer att positionera sig mot andra, har jag alltid tyckt varit väldigt intressant. Jag är väldigt nyfiken på hur ungdoms-kulturen och andra subkulturer ser ut idag. Förr fanns det en större enhetlighet i subkulturerna. De var tydliga och skiljde sig från varandra. Punkare var punkare och hade sina egna symboler och kännetecken de samlades kring. Det gick att se väldigt tydligt vilken genre som en person tillhörde. Täta skott, helt enkelt. Idag är mycket av det upplöst. Folk lånar hit och dit mellan subkulturerna, och konsumtionen av identitetsmarkörer verkar vara mycket större nu än vad den var då jag växte upp. Det är inte lika hårt längre vilka regler som gäller.

Men kulturella markörer och identitet är inte bara ett ungdomsfenomen. De har sitt grepp om de flesta människor och genomsyrar hela samhället, både på gott och ont.

– Kulturen är aldrig skild från samhället. Den uppfatt-ningen kan man ibland få när man läser tidningarnas kul-tursidor. Ta våra moderna städer som exempel. Vårt sam-hälle har dominerats av industriproduktion under mycket

lång tid. Här i Göteborg har vi till exempel byggt bilar. Nu har produktionen till stor del flyttat utomlands och kvar finns då en tomhet. Vad ska vi vara för slags stad nu då?

Där fabrikerna tidigare var drivande i ekonomin har nu fastighetsmarknaden tagit över.

– Det är mer själva platsen i sig som ska vara viktig. Göteborg som stad ska försöka locka till sig studenter, turister och andra som ska flytta in, det är inte längre fabri-kernas roll. Därför har vi helt plötsligt små områden där markpriserna höjs för att ”rätt” folk bor där. Områden som börjar anses som statusfyllda om ”rätt” personer flyttar dit. Och vad är det för personer då? Jo, medelklassmänniskor med bra ekonomi. Som gillar surdeg, Apple och har krea-tiva jobb. En identitet som idag anses som inne och har blivit populär. Helt andra statusmarkörer än vad vi ser hos ungdomar, men fortfarande statusmarkörer. Det liknar en subkultur fast utövarna är fullvuxna. På samma gång stängs gränser för människor som inte har markörerna som anses inne och kan hjälpa till att driva upp områdets värde. Och de som förr bodde och verkade i dessa hippa områden har mycket sällan råd att vara kvar.

Framför sig ser han städer som blir allt mer uppdelade vad gäller klass, arbete, status och kultur.

– Tidigare kunde städerna hjälpa till att utjämna skill-naderna mellan folk. Idag går utvecklingen snarare mot det motsatta. Fastighetsägare tjänar bra på att snabbt höja statusen på ett område som länge varit billigt, och det är själva prishöjningarna av mark som driver ekonomin. Men för att det ska fungera behövs både fattigare grupper med låg status och rikare med hög status. Plus att "alla" någonstans är överens om att den rikares smak är värd mer. Ett tydligt exempel på kultur och makt. Väldigt intressant faktiskt. •

En tid efter att intervjun gjordes tilldelades Anders Teglund fackförbundet DIK:s pris för årets bästa kulturuppsats 2013. Han fick priset för sitt sätt att undersöka maktförhållanden inom kultursfären i uppsatsen ”Att dras mot stadens ljusa lyktor”.

ANDERS TEGLUND kultursekreterare i Borås

Utbildning i urval: Fil. magisterexamen i Kulturstudier, även studier i etnologi, skrivande svenska och sociologi.


”Förr var punkareändå punkare”

27

Se fler forskningsexempel på sid 33.

På Humanistiska fakulteten bedrivs forskning om allt från runor till SMS, handskrift till artificiellt tal, fabler till manga, frikyrkomusik till disco och stenålderssamhällen till bloggkultur.

för att förstå varför det ibland går åt helvete för mänskligheten är det bra att ha en bred bas i sin utbildning. Det är Karin Sjöberg övertygad om.

– Det som jag är mest nyfiken på just nu är konflikter och själva kärnan i dem. Vad är det som egentligen får männi-skor att bli så förbannade att de startar krig mot varandra? Börjar man sedan kolla bakåt i historien kan man se hur många konflikter det är som faktiskt upprepar sig. Det är lika tragiskt som intressant och även om historien kanske inte kan ge svar på allt så finns där en hel del att lära av. Även om man får vara vaksam på vem som skrivit historien man lär av, och vilka motiv som funnits bakom.

Hennes fascination för konflikter har funnits länge och tilltog för några år sedan under en kurs på Palmeakademien. Utbildningen bestod till stor del av mänskliga rättig heter med besök på bland annat Kofi Annan Foundation i Genève, och organisationer som FN och Röda korset. Det gav mersmak till att börja läsa ytterligare och mer brett.

– I framtiden skulle det vara intressant att syssla med medling, förhandling eller att jobba med kulturella rela-tioner ur ett globalt perspektiv. Att verkligen få chansen att gräva fram de egentliga orsakerna till varför människor bråkar och missförstår varandra. I konflikter och bråk är folk upprörda och det finns massor av missuppfattningar och feltolkningar i varje konflikt. Helt plötsligt kan två folkgrupper från olika kulturer börja hata varandra utan att vara personligen inblandade i konflikten. Och med hjälp av retorik, politik och propaganda har det piskats upp en hatisk stämning mellan grupperna som kan vara svår att lösa. Samtidigt finns det kulturella och språkliga skillnader man måste vara medveten om när man ser på hur man ska jobba med konflikter. I en djupt rotad konflikt finns sällan någon enkel lösning.

Men missuppfattningar och konflikter finns det även gott om på hemmaplan.

– Ibland märker jag att folk är kritiska och har fördomar kring de humanistiska ämnena. De kan inte förstå varför man till exempel ska läsa filosofi för att syssla med politiska konflikter. Men då har de dålig koll. Filosofin är viktig för att kunna delta i diskussioner, argumentera och veta hur vi belägger våra åsikter. Ska till exempel en diplomat bidra till att lösa en konflikt, då känns det väl ganska tryggt om han eller hon förstår hur parterna i konflikten försöker argu-mentera?

Under 2011 gjorde Svenskt Näringsliv ett utspel där de ansåg att studenter inom humaniora borde få sänkt studie bidrag och höjda studielån. Allt enligt motiveringen att deras utbildning inte lönar sig på samma sätt som andra utbildningar. Debatten blev het och pågick i de flesta av landets medier.

– Det där är också ett stort missförstånd som det blivit bråk kring. Det kanske är enklare att sätta en nyutbildad ekonom i arbete direkt efter examen, men man kan inte be en nyutbildad humanist att direkt gå ut och medla i konflik-ter. Ett sådant arbete kräver mycket livserfarenhet utöver ens utbildning. Det går inte att marknadsanpassa alla huma-nistiska utbildningar på samma sätt som ekonomiska eller tekniska, men måste det betyda att de har ett lägre värde?

Idag läser Karin sista året på kandidatprogrammet Liberal Arts, en tvärvetenskaplig utbildning där klassiska humanistiska ämnen möter naturvetenskapliga. Hon ser potential i blandningen av olika ämnen.

– Användningsområdet blir större när man läser brett och tvärvetenskapligt. Kunskapen jag lär mig här kommer jag att kunna använda både nationellt och internationellt, men även inom mängder av olika områden. Genom att även plugga språk breddar jag min kompetens ytterligare.

Till vardags är Karin Sjöberg aktiv i SSU och andra för-eningar. För några år sedan startade hon tillsammans med kurskamraterna på Liberal Arts upp en studentgrupp för det nystartade kandidatprogrammet. De har sedan dess anord-nat välbesökta gästföreläsningar, skrivargrupper och andra studentarrangemang.

– Jag tänkte att om man ska jobba med konflikter och kultur är det bra att prova på lite allt möjligt. Därför är jag med i föreningarna och håller i gästföreläsningar. Det skadar ju inte att försöka få lite perspektiv på saker och ting i alla fall. •

KARIN SJÖBERGstuderar på kandidatprogrammet Liberal arts

Utbildning i urval: kandidatprogrammet Liberal Arts, praktik på en internationell NGO i Berlin, praktisk filosofi, franska, tyska och mänskliga rättigheter.


Varför går det åt helvete förmänskligheten ibland?

30

• Afrikanska språk • Antikens kultur och samhällsliv • Antik grekiska • Arabiska • Arkeologi • Barn- och ungdomskultur• Engelska • Etnologi • Filmvetenskap • Franska • Genusvetenskap • Historia • Idé- och lärdomshistoria • Japanska • Kinesiska • Konst- och bildvetenskap • Kulturstudier • Latin • Lingvistik • Litteraturvetenskap • Musikvetenskap • Praktisk filosofi • Religionsvetenskap och teologi • Slaviska språk• Spanska• Svenska språket • Svenska som andraspråk • Teaterstudier • Teoretisk filosofi • Tyska • Vetenskapsteori

Huvudområden vid Humanistiska fakulteten (fristående kurser) Den humanistiska forskningen på Göteborgs universitet

är bred. Samtliga institutioner forskar med analytiska och kritiska metoder på såväl historiskt som nutida material. Här är några av alla projekt vi arbetar med.

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKETKommunprojektet – Kommunal kommunikation för alla? Att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och att kunna interagera med och påverka olika kommunala företrädare är en förutsättning för individens delaktighet i lokalsamhället. Inom projektet, som består av flera olika delprojekt, undersöks flera olika aspekter av den kommunala kommunikationen.

Språkvetenskapligt perspektiv på samtal i vården. Med hjälp av samtalsanalys och språkteknologi studeras inspelade samtal, med syfte att kartlägga hur patienter och vårdpersonal kommunicerar. Genom att lyfta fram hur grammatik, ordval och interaktion samtalarna emellan bidrar till förståelsen, eller försvårar den, kan undersökningen på sikt bidra till arbetet med att skapa givande och konstruktiva möten mellan patienter och vårdmiljö.

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIERJämlika eller underordnade? Med avstamp i mötet mellan svenska missionärer och befolkningen i Kongo under fristatstiden (1886-1908) undersöks vilka bilder av lokalbefolkning och kolonialmakt som missionärerna förmedlade och hur de såg på sig själva och sitt uppdrag. Hur skilde sig missionärernas bakgrund, drivkrafter och arbete inom verksamheten? Och i vilken utsträckning kan man betrakta det konkreta missionsarbetet som en del av den koloniala processen?

Den tidigmoderna staden- arkeologi mellan det lokala och det globala. Den tidigmoderna staden, från 1400-tal till 1700-tal, är på många sätt en nyckel till vårt sätt att tänka städer. Projektet undersöker brytningar mellan ideal och praktik, mellan stadsplaneprojekt och den verkliga staden, mellan utopi och praktik.

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPERVem får rätt till staden? Styrning, motstånd och konflikt i det offentliga rummet. De senaste decennierna har kampen om rätten till stadens offentliga rum intensifierats. En central fråga är hur stadskärnornas tillgänglighet upprätthålls och regleras och vilken roll olika offentliga och privata aktörer och nätverk spelar i styrningen av stadskärnorna i Stockholm och Göteborg.

Stora? Utdöda? Djur? Skala, berättande och materialitet i sammansättningar av utdöd megafauna. Med utgångspunkt från skala, berättande och materialitet undersöks hur stora utdöda djur blir möjliga. Hur skapas de från museernas fossildepåer, i filmer och dataspel och i våra (mar)drömmar? Hur uppstår, lever och förhandlas

dessa utdöda jättedjur i de naturhistorier som formas i skärningspunkten mellan vetenskap, populärkultur och materialitet?

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORIRepresentation and Reality. Moderna medvetandefilosofer och specialister på antik och medeltida filosofihistoria inom det grekiska, det arabiska och det latinska språkområdet försöker tillsammans nå en rikare förståelse av hur de aristoteliska teorierna om varseblivning och begreppsbildning utvecklats från 300-talet f Kr till medeltidens slut. Tidigare otryckta texter ges ut i kritiska editioner och relevanta teman studeras över period- och språkgränserna i såväl mer som mindre kända verk.

Expertis, evidens och etik i beslut om tvångsvård. En studie om på vilka grunder beslut fattas om psykiatrisk tvångsvård. Projektet kommer från en juridisk, etisk och vetenskapsteoretisk synvinkel granska domslut samt intervjua parter i dessa förhandlingar såsom domare, chefsöverläkare, nämndemän, sakkunniga och offentliga biträden. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur dessa bedömningar görs samt hur de inblandande själva förstår sina uppdrag.

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURERSpråk, representation och identitet i populärkultur. Forskningen undersöker utvalda exempel på hur sociala variabler såsom kön, etnicitet, socioekonomisk status och ålder skapas och speglas via språket i tv-dialoger, sångtexter, filmmanus, reklam och andra populärkulturella kanaler.

Shakespeare s insides. Ett projekt som kombinerar datorstödd analys med traditionella litteraturvetenskapliga metoder i studiet av Shakespeares samtliga monologer och sidorepliker. Projektet utforskar bland annat de olika tekniker som författaren använde sig av för att ge sina litterära figurer ett inre liv och kommunicera ”inside information” om detta till sin publik.

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGIONReligion, kultur och hälsa. Undersöker samtida politiska, sociala, kulturella och religiösa betingelser för hur ”kultur” och ”hälsa” uppfattas och används. Hur gestaltas människans senmoderna tillvaro i samtida film och populärfiktion, hur diskuteras hälsa och sexualitet inom nyandliga rörelser, och hur hänger humor och hälsa ihop?

Life Writing. Handlar om hur människan i olika tider skrivit och berättat om livet – sitt eget och andras – i biografier, självbiografier, journalanteckningar, romaner, bloggar och så vidare. Hur har dessa livsberättelser skapats och använts? Hur påverkar nya arenor som bloggen vårt sätt att berätta om och se på våra liv?

Exempel på forskning

Läs mer på hum.gu.se

• Internationella språkprogrammet• Kultur• Kulturarvsstudier• Liberal Arts• Religionsvetenskapligt kandidatprogram• Språkkonsultprogrammet• Teologiskt kandidatprogram

Kandidat- program (180 hp)

• Arkeologisk praktik och teori• Evidensbasering: praktik, teori, kontext• Gendering Practices• Deutsche Gegenwartsliteratur:

Rezeption, Vermittlung und Kontext• Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot

myndigheter och offentlig förvaltning• Kritiska studier• Kulturarv och modernitet: materiellt och

immateriellt under 1 000 år• Master in Language Technology• Språkvetenskapligt magisterprogram• Svenska som andraspråk• Religionsvetenskapligt masterprogram• Översättarprogrammet

Magister- och masterprogram (60/120 hp)

HUVUDOMRÅDE: Den ämnesinriktning där du gör ditt fördjupade arbete inom din examen. Huvudområdet utgör basen i examen. Utöver huvudområdena erbjuds också kurser i till exempel danska, isländska, logik och retorik.

KOMPLETTERA MED PRAKTIK

Du som vill läsa fristående kurser med målet att ta en kandidatexamen, med något av ovanstående huvud-områden, har möjlighet att komplettera din utbildning med kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning, 30 hp. Du hittar på egen hand en praktikplats, i Sverige eller utomlands, där du på en kvalificerad nivå kan arbeta med frågor som har anknytning till din utbildning. Till exempel vid statliga eller kommunala myndigheter, på företag, inom frivilligorganisationer eller kulturinstitutioner.

3332

Göteborgs universitet Humanistiska fakultetenDu hittar oss på flera olika ställen i Göteborg. Se kartan.

Institutionen för svenska språketwww.svenska.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 4534 Institutionen för historiska studierwww.historiskastudier.seStudentexpedition Tel: 031-786 4510 / 4407 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori www.flov.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1924 Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

www.lir.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1115

Institutionen för kulturvetenskaper

www.kultur.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1971/2788 Institutionen för språk och litteraturer

www.sprak.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1818 Besöksadresser till institutionerna, se hum.gu.se/kontakta-oss/besoksadresser/ Servicecenter NäckrosenRenströmsgatan 6www.gu.se/servicecenterE-post: [email protected]: 031-786 6500

Hitta till oss

3.1.

1. 1.

1.

1.

4.

2.

2.

1.

3. 4.

Se filmerna med våra studenter på hum.gu.se

34

hum.gu.se

ME

CK

A

2

01

4

Documents

TIO- om de viktiga frågorna