TIllsammans Gör Vi Politik - En Bok Av Tyfon

7/26/2019 TIllsammans Gr Vi Politik - En Bok Av Tyfon

1/136


2/136

Tiden med Tyfon har gtt fort. Sommaren 2013

gick startskottet och nu r projektet redan innep sin slutfas. Under ren som gtt har vi mtts mnga och lrt oss s mycket. Erfarenheter-na vi ftt genom alla dessa mten r ovrderliga.Det r s mnga som kmpar, fr andra och fr attorka hoppas. Fr att bilda bra sammanhang, hittastrategier, skapa nytt och vga tro p frndring.Denna bok r ett stt fr oss att visa en liten del avallt det vi mtt och lrt oss genom Tyfon. Bokenkan anvndas som en inspiration och en handbok frmotstnd, som en inblick i mycket av den kunskap

och erfarenhet som byggts upp i Malm de senasteren. Eller som en karta till en liten del av allt detfantastiska arbete som grs i staden av, med och frunga med erfarenheter av flykt och migration.

Vi vill ocks att denna bok ska ses som ett tack till allaer som vi haft ran att f trffa under ren med Tyfon.Tack fr alla era kloka tankar och ider, fr all in-spiration, std, styrka och alla stunder med skrattoch trar.

ISBN978-91-639-1061-6

gr vi

TILLSAMMANS

POLITIK

En bok av Tyfon


3/136

Tillsammansgr vi politik

En bok av Tyfon


4/136

illsammans gr vi politikEn bok av yfon

Foto: yfon och privatRedaktrer:Florencia FernndezFatuma AwilMaria SvenssonLinus Kullving

Malm, 2016

Detta verk r licensierat under en Creative CommonsErknnande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 SverigeLicens.

RYCK: ExaktaISBN978-91-639-1061-6


5/136

Frordiden med yfon har gtt fort. Sommaren 2013 gick startskottetoch nu r projektet redan inne p den sista mnaden, iallafall i dessnuvarande form. Under ren som gtt har vi mtt s mnga ochlrt oss s mycket. Erfarenheterna vi ftt genom alla dessa mtenr ovrderliga. Det r s mnga som kmpar, fr andra och fr attorka hoppas. Fr att bilda bra sammanhang, hitta strategier, skapanytt och vga tro p frndring. Denna bok r ett stt fr oss attvisa en liten del av allt det vi mtt och lrt oss genom yfon. Bokenkan anvndas som en inspiration och en handbok fr motstnd,som en inblick i mycket av den kunskap och erfarenhet som byggtsupp i Malm de senaste ren. Eller som en karta till en liten del avallt det fantastiska arbete som grs i staden av, med och fr ungamed erfarenheter av flykt och migration.

yfon har vnt sig till unga med erfarenheter av flykt ochmigration. Vi har valt att definiera vr mlgrupp p det sttetutifrn att vad yfons deltagare br p r just erfarenheter, viktigaerfarenheter som behver uppmrksammas och lyssnas p. Urvalettill bokens innehll har kommit till utifrn vilka av vra vnnersom haft tid och lust att skriva eller till att blir intervjuade. Meddet vill vi sga att boken inte p ngot stt lyfter fram det enda

eller det viktigaste p omrdet i Malm. Sjlvklart finns det mngaviktiga initiativ och arbeten som ocks skulle kunna inkluderas idenna bok men som inte nu varit mjliga att ha med. Boken rallts inte p ngot stt heltckande kring allt som sker.

Vi ser p boken som ett collage av allt som hnder i Malm och

alla som r med i detta stora ntverk. externa berr en bredmngd olika frgor och frfattarna eller de intervjuade har allavldigt olika bakgrund och erfarenheter. Vi tror dock alla texterhar gemensamt att de kan vara givande fr alla som mter ungamed erfarenheter av flykt och migration, i sin vardag, i sitt arbete, iorganisering, i aktivism eller som pedagog, socialarbetare, god man,forskare, vn eller i ngon helt annan relation.

Vi vill ocks att denna bok ska ses som ett tack till alla er som vihaft ran att f trffa under ren med yfon. ack fr alla era klokatankar och ider, fr all inspiration, std, styrka och alla stunder

med skratt och trar. Vi vill ocks tacka alla som har hjlpt oss meddenna bok, genom att verstta, skriva och samla in texter och graintervjuer.

Efter alla lger, workshops, frelsningar, biobesk, utstllningar,utflykter, teatrar, dramavningar, samarbeten, planeringsmten,tgresor och samtal r det nu dags att hitta nya vgar. Vi anvndervra erfarenheter fr att ta oss vidare.


6/136

ack ocks till Glokala Folkhgskolan, Allmnna Arvsfonden ochStiftelsen Lunds Barnhem fr att ni gr denna bok och yfon mjligt.


7/136

Innehll


8/136

Om Tyfon:tanken, processen och

lite om vad vi lrt oss 1

Betydelsen av en mtesplats 13

Vi trffade vr tidigare kollega Maleka Jafari som ocks r deli Ensamkommandes frbund, fr att prata om processen medMtesplatsen Otto, om en feministisk drivkraft och vad som rviktigt att ha med i mtet med barn och unga.

Det var svrt i Afghanistan men

det r svrt hr ocks 19

Vi fr flja med i en berttelse om hur svrt livet kan vara fr en

ugn kvinna i Afghanistan och hur svrt det visade sig vara i detnya landet Sverige. Frfattaren berttar om hur ont det gr att seorttvisor mellan mn och kvinnor och om hur hon med pennan ihanden vill driva kampen fr alla kvinnors lika rtt till ett bra liv.

Rasism, alibin och vita vggar 25

I denna texten berttar Ana Mara Bermeo Ujueta, museologoch aktivist, om hennes erfarenheter med gruppen S.A.Y. ochanalyserar konstfltet, dess exkluderande mekanismer och

mjligheterna fr radikal frndring som gror i de sprickoraktivismen skapar.

Vad r S.A.Y fr mig? 35I denna text berttar deltagare och processledare, nya och gamlainom projektet S.A.Y. p Individuell Mnniskohjlp om derasupplevelser och erfarenheter.

Art, emotions and inspiration 43

Konstnren, och dansaren Atoosa Farah berttar om sina tankarkring vad konsten kan fylla fr funktion, och om vikten i attinspirera.

Musik som ger gldje, hopp

och krlek 49

I den hr texten fr ni flja en dialog med Hussni och Hanad ivilken de berttar om sitt engagemang, sin musik och svrigheternade har mtt p vgen. Det hr r en del av berttelsen om hiphop-gruppen Shiid Life, och om unga personer som skapar sittsammanhang, som utrycker och berttar om sig sjlva och tusenandra. Som med musiken fr oss in i dans och gldje. Hussni ochHanad som varit med yfon frn starten 2013 och r ven idagmentor fr andra unga.

Politisk organisering i en tid av kad

migrationskontroll 59

I denna text lyfter doktoranderna och aktivisterna EmmaSderman och Pouran Djampour fram organiseringen av NoBorder Musical och Asylstaffetten som exempel fr att frga oss omhur politiskt aktrskap kan gras mjligt i en samhllsordning drmedborgarskap ses som en frutsttning fr politiskt deltagande.

Att bryta ensamhet 71Daniel Feroz, en av projektledarna i Setara berttar om sina tankaroch erfarenheter kring att arbeta frebyggande mot droger ochensamhet genom aktiviteter och sjlvorganisering.


9/136

Att skapa sin egen teatergrupp 81

I denna text berttar medlemmar frn teatergruppen MalmCommunity eater om sina erfarenheter frn sitt arbete. Dedelar med sig av sina tankar om vad som r viktigt att tnka p iskapandet av en teatergrupp, hur viktigt det r att alla fr vara med

i beslut och planering, vikten av gldje och sorg och om hur degenom teater kan f mnniskor att ndra sina stt att se p vrlden.

Behov - Ursprung och grund 87

Sabina skriver om behovet av stabilitet, bekrftelse, empati ochstd. Och om hoppet som sin starkaste egenskap.

Identities, diaspora and spaces in

between - HABIB(T)I Q 91

I denna text skriver Yahia Saleh om berttelser och skrivandetsom en politiskt process fr att forma, bygga och strka ens egenidentitet och position i vrlden, bortom generaliserande namn ochbeskrivningar vanligtvis anvnda av de som har makten.

Vi kom till ur ett motstnd 97

yfon intervjuade en representant frn Women 2 Women Diasporaaction group, som organiserar somaliska kvinnor i Malm. Vipratade om organisering, de positiva och frmjande aspekterna fr

kvinnorna men ven svrigheterna som de mter p grund av denstarka rasism som finns mot somalier i Sverige.

Erfarenheter frn

Ensamkommandes frbund 105

yfon mtte Omid Mahmoudi, en av initiativtagarna tillEnsamkommandes frbund och Mtesplatsen Otto. I dennaintervju berttar ha om hur frbundet startades och hur det har

gtt till att bli en viktig aktr i Malm. Samtidigt analyserar Omidsvrigheterna som hindrar arbetet, s som resurser och stukturellrasism.

Nden har ingen lag Om demokratins

verlevnad i en akut ndsituation- En

reektion ver Sverige 2015 113

I denna text skriver Anna Lundberg, aktivist och docent iMnskliga rttigheter p Malm Hgskola om den samtida

migrationspolitiska utvecklingen, om filosofen Bonnie Honig ochom vra egna roller i politikens paradoxer.

Cafgruppen- en stor familj 125

Denna text r en berttelse om Suehila Awda och om Cafgruppensom hon r med och organiserar. Det r en berttelse omkollektivet som en livboj och sammanhang som hopp. I texten frni flja Cafgruppens kamp, organisering, vrme och krlek.

Osynliga kartor 137Dikt av Fatuma Awil


10/136

Att frst rasismen i mtet med svarta

ensamkommande ungdomar 141

Eritreanska kvinnofreningen i Malm r en del av Eritreanskfrening, som har funnits i 35 r och som arbetar fr ett frittEritrea, och fr demokrati och kvinnors rttigheter. I denna text

samtalar Rishan Arega frn Eritreanska kvinnofreningen i Malm,om sina erfarenheter av att mta ensamkommande barn och unga.

RFSL Newcomers Malm:Vi skapar

tryggare rum 149

Newcomers r en snabbt vxande verksamhet inom RFSL som istrsta grad arbetar frivilligt fr att erbjuda std, handledning ochett socialt sammanhang fr nyanlnda HBQ personer. Cihan

Arikan berttar i vrt samtal om hur verksamheten i Malm

fungerar, vilka utmaningar de mter och hur det politiska lgetpverkar alla iblandade i Newcomers. Men att titta tillbaka ochse hur mycket det har betytt fr deltagare r det viktigaste fr attfortstta kmpa

Lxhjlp, hlsa & projektskepticism 157

I denna intervju berttar Hashim Abdikarem, ordfrande iSomaliska freds- och skiljedomsfreningen, om freningensaktiviteter och hur de jobbar fr att skapa en aktiv och rolig fritidfr barn, ungdomar och vuxna som bor i Rosengrd. Freningen

satsar p demokratiska processer fr att skapa trygghet ochsamarbete mellan mnniskor och freningar.

Memories Wounded 165

En dikt av Kemer Elleyaliversttning till engelska av Cindy Mizher

Post-migration Traumas 181

I denna text skriver Sami Salampur om bristen p diskussion omdet trauma som uppkommer efter att ngon som flytt kommerfram till ett asylland, p grund av lnga perioder av vntan,isolation, fattigdom och oro. Sami arbetar nu p Mosaikskolanoch har varit med yfon sedan start bland annat genom att drivaaktivitetsgruppen.

Det behvs er jonglrer 187

yfon mtte Sara Whlin, samordnare, och Kenjiro Sato,

psykolog, p K, Teamet fr krigs och tortyrskadade inom Barnoch Ungdomspsykiatrin i Malm. Vi pratade om dagens svrasituation dr allt fler mnniskor tvingas p flykt och br med sigsvra trauman. Om hur asylmottagandet och samhllet brister i attta hand om mnniskors trauman och om hur vi istllet fr experterskulle behva kreativa lsningar fr att ta hand om varandrabortom stigmatiserande kategorier.

Misstankar, missbruk och behandling 195

I detta samtal berttar Maria Wallander, projektledare fr PIM

(Preventiva insatser mot droger en kompetensutveckling fr personalsom jobbar med ensamkommande)om sina erfarenheter av sittarbete p Maria Malm, om behandling och om missbruk irelation till ensamhet, trauma ocherfarenheter av flykt.


11/136

Socialt arbete och papperslsa:

omfrhandlingar av tillhrighet? 205

I denna text skriver Vanna Nordling, aktivist och doktorand pSocialhgskolan vid Lunds Universitet om socialarbetarens roll ochmjlighet till att i sitt arbete bryta mot rdande normer och ider

om medborgarskap; och p s vis bana vg fr nya stt att handla.

Mjliggrare och operatrer

i solidaritet 213

Vi pratade med aktivisten och socialarbetaren Aina Glagliardo, nrhon arbetade p Sknes Stadsmission. I intervjun pratar Aina omkritiskt socialt arbete, sociala rrelser och om nya begrepp som kanhjlpa oss att frst och frhlla oss till vra olika maktpositioner.Vi tar ven tiden att visionera om samhllet i vra drmmar.

En ny sorts skola 225

Hr berttar de engagerade i det Malmbaserade initiativetSvenska Fr Alla om hur behovet av sprkundervisning,rutiner och struktur lg till grund fr att skapa en tillgngligsvenskundervisning fr de som inte inkluderas i SFI. Vi hrdeltagare bertta om gldjen av att trffa nya vnner, av attdiskutera intressanta teman och fr varje trff lra sig mer svenska.

Projekt Normbrytande rttigheter 231yfon trffade Selma Gui och Ana Marega, projektledare frprojektet Normbrytande rttigheter. Vi pratade om skolor, aktivismoch politik i Malm, om hur projektet har arbetat under snart trer och dess relation med den antirasistiska kampen i landet.

Demokratins vktare 241

yfon intervjuade Gustavo Nazar frn Pedagogisk Inspiration.Gustavo r en del av klistret som hller alla oss som jobbar medbarn och unga med erfarenhet av migration samman. Frnakademin till civilsamhllet och grsrtterna, Gustavo diskuterar

vikten av samarbete mellan olika institutioner, grupper ochindivider och hittar stt fr att lyfta de rster som sllan hrs ingenom maktens tjocka vggar. Genom sprickorna fr mnga av ossoch vra deltagare sjunga ut och krva vra rttigheter


12/136


13/136


14/136

Hur startade Tyfon och vad var

tanken d?

Under vra r i Asylgruppen i Malm, en grupp som jobbar medoch fr asylskande och papperslsa, samt utifrn vra erfarenheterav att jobba som boendestdjare fr ensamkommande, vxte

en nskan om att arbeta politiskt tillsammans med de unga vitrffade. Vi sg en stark vilja hos mnga unga vi mtte att diskuteraoch lra sig mer om politik, samhllsfrgor och organisering. Detvar en tid d det brjade komma fler unga till Malm och demhade s mycket ider, men saknade ofta kanaler att uttrycka dessa.Srskilt tydligt blev detta hsten 2013 d No Border Musical precishade haft sin succpremir, vilket Emma Sderman och PouranDjampour berttar mer om lngre fram i denna bok. Det var ocksunder denna tid som mnga av vra vnner brjade organiseraiderna bakom Ensamkommandes frbund, vilket Omid Mahmodiutvecklar i ett samtal lngre fram i denna bok.

Vi sg ocks ett stort behov av roliga aktiviteter, utflykter ochsociala sammanhang dr de unga vi mtte kunde lra knnavaranda och f nya vnner. P den tiden fanns det vldigt forganisationer som arbetade med unga med erfarenhet av flykt.Nstan alla vra resurser i Asylgruppen och andra ideella ntverkgick samtidigt t att arbeta akut socialt och juridiskt, s det fannsf mjligheter kvar till att arbeta mer lngsiktigt. Det fanns ocksf andra aktrer i organisations- och freningslivet som erbjdinkluderande sammanhang dr ingen behvde oroa sig fr attf frgor om lder, personnummer eller legal status. Eller som

inkluderade andra sprk n svenska. Vi ville hitta ett stt att stttai alla ungas ider och fnga upp allt det engagemang vi sg, ochskte drfr pengar hos Allmnna Arvsfonden fr att f jobbamed yfon.

Varfr heter ni Tyfon?

Frn brjan hette projektet Vi har rtt. Men vi ville ha ett namnsom var frankrat hos deltagarna och drog igng en namn-spnar-workshop tillsammans med ett stort gng ungdomar somvar med frn start. Det var jtteroligt och vi fick mnga frslag

vi diskuterade tillsammans. Flower power, bro och equality varngra av dem, men det som landade till slut var yfon. Frslagetkom frn en som frklarade att det var ett ord som r vldigt liktp mnga sprk. Det r ju ocks ett ord som har en del negativaassociationer, men vi tnker oss det som ngot som kommer ochvnder upp och ner p saker som vi alla tar fr givet. S fr osssymboliserar yfon politisk frndring.

Vad har ni gjort egentligen? Hur har ni

jobbat och vad har det funnits fr ider

kring Tyfons metoder?I brjan nr vi presenterade yfon pratade vi ofta om att vitillsammans med unga ville frdjupa intresset och kunskaperna ipolitik, demokrati och organisering. Vi pratade ven om att vi villebelysa och bredda befintliga kanalar, plattformar och metoder frpolitiskt deltagande. Rent praktiskt arbetade vi d med jttemngaolika spr utifrn olika ider hos de unga vi mtte, s som olika events,demonstrationer, stdfester, workshops, lxhjlp och studiebesk.

Men samtidigt har det alltid knts jttesvrt att svara nr nr vi

under ren ofta ftt frgan om vad yfon r och vad vi gr. Vihar gnat mnga timmars samtal dr vi har frskt ringa in ochdefiniera vrt arbete. Svaren vi har kommit fram till har alltidsett lite olika ut. Ibland har vi sagt att vi jobbar med unga mederfarenhet av migration och att vi gr aktiviteter fr att lra oss merom politik. Ofta pratar vi om begreppet politiskt deltagande ochsom ngot slogan-liknande har vi lnge anvnt tillsammans gr vipolitik som utgr ifrn tanken att nr du tar plats och utrymme,

2 3


15/136


16/136

Ni pratar om att inte synas fr mycket

med Tyfon, vad menar ni d?

Den mlgrupp vi jobbat med fr alltid slss fr sitt utrymme.Det r mnga vi mtt som har uttryckt att de inte litar p olikaprojekt utan knner att de blir verkrda av andras agendor och

syften. Vi har inte velat vara ett projekt som fr ngons talan utanfinnas fr att lyfta personer att sjlva definiera sina kamper. Vi harinte efterstrvat att bli ett erknt projektnamn fr att kunna skamer pengar eller f legitimitet. Detta har kanske ocks gjort att viinte varit s bra p att synas i sociala medier jmfrt med andraprojekt. Nackdelen med det r att det kan vara svrt att bli lyssnadp nr ingen riktigt vet vilka vi r eller hur vi jobbar; det har varitsvrt att f legitimitet vissa gnger. Men frdelarna vi har sett meddetta har nog varit fler. Vi har aldrig behvt samarbeta med ngonutifrn ngon annans agenda, vi har drfr kunnat mta vradeltagare i vad de har nskat av oss. Vi kunde jobba tillsammans

med Asylstafetten och Ensamkommandes frbund utan att deskulle knna att vi kom in och styrde. Nr fokus frsvinner frn detegna varumrket s blir det lttare att knna gldje ver allt somhnder p omrdet, oavsett vem som str bakom. Det blir ockss klart mycket lttare och smidigare att samarbeta med alla andraorganisationer i staden. Det knns som fler och fler idag frskerarbeta fr att komma ifrn den dr konkurrens-stmningen somibland kan rda i projektvrlden, och det r ju sknt.

Hur har ni organiserat Tyfon?

anken var att redan frn brjan organisera yfon s platt sommjligt, utan ngon projektledare som beslutade och definieradevad projektet skulle vara och gra. Vi resonerade att om vi ska lraoss om demokrati p riktigt s mste vi ju arbeta med alla metodervi kan hitta fr att alla i projektet ska knna sig lika delaktiga,mot ojmlika maktrelationer och formella svl som informellahierarkier. Detta r s klart ett vldigt svrt arbete och krver en

konstant kritisk diskussion och ppenhet fr sjlvkritik. Det stllerju ocks s klart stora krav p kommunikation, utvrderingar,rundor, kunskapsutjmning och rotation av arbetsuppgifter. Nui efterhand kan vi medge att vi skulle och borde ha arbetat nnumer med detta. Det r ltt att prata om en sdan vision med finaord och uttryck, men det innebr stora utmaningar. Inte minst blir

det sjlvfallet extra svrt nr ngra r anstllda och andra inte. Kanvi d prata om en platt organisation fast detta kommer med enmaktposition hos de som har anstllning? I detta arbetet blir vi noginte klara, det r en stndig process.

Vi har varit sju personer allt som allt som varit anstllda i yfonunder olika delar av projektet. Sedan har deltagare och andraocks ftt olika ledarroller fr enstaka uppdrag och vissa fall venmer kontinuerligt samarbete. Vi har ven haft ungdomar undersommaren p ung-i-sommar-praktik. Vi har frskt, ven om deinte alltid varit ltt, att inkludera och ge mjlighet till anstllning

ven om det varit fr en kort period och punktinsatser. Detta dvi frstr vikten av en dokumenterad arbetslivserfarenhet fr attmjliggra framtida anstllningar samt fr att ta tillvara p ochstrka de unga i sina kompetenser och kunskaper.

Vad fanns det fr bakgrund med Tyfon

hooks och hur har den processen gtt?

yfon hooks var en kvinno-, tjej- och/eller transseparatistisk gruppvi drog igng fr ca tv r sedan. Namnet hooks kommer frn denfeministiska och anti-rasitiska forskaren och aktivisten bell hooks.Vi ville genom gruppen ge plats till dem som inte fick eller kundeta lika mycket plats nr cis-killar och cis-mn var nrvarande. Viville gra samma saker som med yfon, g p bio, ka p lger,gra workshops och diskutera, men vi ville kunna inkludera vende personer som inte kom till oss nr killar och mn var med.yfon hooks, som gtt under arbetsnamnet borderless fuck-it!ett namn som gruppens deltagare tagit fram, har helt enkelt varit

6 7


17/136

ett stt fr oss att utifrn en vl beprvad feministisk metodstrka gruppen tjejer, kvinnor och/eller trans med erfarenhet avmigration utan cis mn och killars nrvaro. Vi samarbetade i dennaverksamhet med projektet S.A.Y och det har varit vldigt roligt.Genom vra breda kontaktnt har vi kunnat bjuda in mngaolika deltagare som inte tidigare trffats vilket har varit vldigt

roligt. Vrt ml med yfon hooks var att n ut till tjejer och/ellertranspersoner med erfarenhet av migration, ngot vi upplevdevar svrt genom yfon men vilket vi genom yfon hooks lyckatsvldigt bra med. Flera av deltagarna i hooks har ven varit med pyfonaktiviteter vilket knns vldigt roligt.

Vad har ni mtt fr svrigheter?

Under ren har det sjlvklart uppsttt tusen svrigheter, problemoch tunga situationer. Nr de flesta i yfon har de erfarenheternade har, samt befinner sig i en situation som p s mnga stt

pverkas av juridik eller rasism, sexism och andra frtryckandesamhllstrukturer, uppstr ofta vldigt svra situationer. Genomren har vi gtt igenom hur tyfoner har frlorat frldrar, syskon,vnner och andra nra. yfoner har ftt uppehl lstillstnd menven avslag. Deltagare har tagits av polis, satts i frvar, krnkts,misshandlats och skadats. Mnga i yfon lider av ngest,depressioner, oro och smnsvrigheter. En del har ett missbruk.

Andra har erfarenhet av sexuella vergrepp. I yfon har det drfralltid varit enormt viktigt att frska finnas dr fr varandra, stttavarandra, prata om vra tyngder, eller tillsammans vara tysta om dem.

I samband med dessa svrigheter br vi ocks nmna att vravnner p K alltid funnits dr fr oss och s mnga andra, delsi det direkta fantastiska arbete de gr i denna frga men ocksgenom utbildning och handledning.

En annan typ av svrighet, och som K ocks ofta pratarom, har varit ngon slags grnsdragning. Vi som arbetar med

detta projekt r ven aktivister, och i Malm r ntverket kringasylrrelsen starkt prglad av fina band mellan mnniskor, inteminst olika typer av nra relationer. Det har varit en svr menintressant process att skapa en definition av arbete av ngot som enannars gr, och s lnge gjort, p sin fritid med sina kompisar ochkamrater. Men det positiva har ocks varit att vi har haft behov av

att hitta tydliga strukturer fr att srskilja arbets- och fritid, och blibra p vila och terhmtning.

I relation till detta hade vi ocks ett haft en hel del diskussionenkring att arbeta med individuellt std i yfon, till exempel ikontakter med vrd, skola, myndigheter med mera, och vi har intealltid vetat hur vi borde tnka kring detta. I vr projektplan strdet ju mer kring att vi arbetar i grupp med aktiviteter, workshopsoch andra grupprocesser. Samtidigt r det naivt att tro att det isocialt och pedagogiskt arbete som detta samtidigt gr att sganej till vnner som behver std i att g till sjukhus, polis eller

socialtjnsten. Srskilt nr det gller vnner som kanske inte har smnga andra vuxna i sin nrhet eller som knner sig trygga medsprket. En viktig del i yfon har ju alltid varit att vi vill hjlpa tillatt skapa trygga rum och finnas som std. Vi mrkte snabbt att detvar viktigt att diskutera hur vi skulle frhlla oss till individuelltstd i yfon och vad som var okej, och vad som frvntades av ochemellan oss i detta. Efter ett tag kndes det ocks som att det blevmycket lttare att frhlla sig till det.

Men som nmnt ovan har vi ju ocks alltid arbetat utifrn frstelsenom att allt r politiskt. Att vra roller skiftar och ibland organiserar

ngra av oss aktiviteterna fr deltagare men sedan organiserar demen rrelse som Asylstafetten, och d r det vi som deltar. Att frst dehr frndringar, vra positioner, att leda, eller backa och stdja, dethar varit mer en utmaning n en svrighet kanske. Men det r heltenkelt vr vision av ett nytt samhlle.

8 9


18/136

Varfr gick ni frn att anvnda ordet

ensamkommandetill istllet anvnda unga

med erfarenhet av migration?

Anledningen till att vi frn brjan anvnde begreppetensamkommande unga var p grund av att vi i i projektanskanbehvde en term som tydligt avgrnsade vr mlgrupp. Men detkndes aldrig som ett begrepp som var frankrat. Vi har diskuteratmycket mellan varandra, med deltagare och med personer vi jobbatihop med kring vad som kan vara bra och mindre bra med attanvnda begreppet ensamkommande barn eller unga. Vi landaded i att det viktiga r att synliggra erfarenheter. Erfarenheter avflykt, att lmna nra och kra, att ska asyl, att leva pappersls,att vnta p uppehllstillstnd, att lra sig ett nytt sprk, att bo pboende, att ha en god man, att sakna familj och vnner, att utsttasfr rasism r bara ngra av alla de erfarenheter som vra deltagarebr p och som s ltt osynliggrs i ett enda begrepp. Att sga ungamed erfarenheter av migration r att visa p komplexiteten inomgruppen. Det handlar ven om att lyfta dessa erfarenheter utifrnatt de r viktiga erfarenheter som behver delas, lyssnas p ochkunskapsutjmna kring.

Vilka frndringar kan ni se i Malm nr

det gller det politiska deltagandet bland

unga med erfarenheter av migration?

yfon startade i en tid nr mycket annan organisering med och av

unga med erfarenheter av flykt brjade ta form runt om i Skne.Asylgruppens No border Musical hade precis haft premir och varnog en av de frsta teatrarna som lyfta dessa ungas, och framfr alltpapperslsas berttelser p scen, vilken fick stor uppmrksamhetoch inverkan. Ensamkommandes frbund och Ensamkommandesfrening hade precis brjat ha mten och frde fram det viktigabudskapet prata med oss inte om oss.

Precis efter att vi hade startat igng yfon tog ocks ngraungdomar initiativ till Asylstafetten vilken fick en vldig pverkanp situationen i Malm fr mnga unga och skapade enormtmycket pepp, mnga vnskapsband och nra relationer. Det var enintressant tid och det var mycket som redan frn startformade yfon.

Det r roligt att se nu tre r senare hur det r s etablerat att ungamed erfarenhet av migration r med och fr sin egen talan pdemonstrationer, i media och p mten. Fler tar plats och krversina rttigheter och vad vi ser r att erfarenheterna som dessa ungabr p tas mer p allvar n tidigare. ven om det finns mycket kvaratt gra s r det uppenbart att det r en helt annan kontext idag,och att det skett mycket positiva frndringar.

10 11


19/136

Betydelsen aven mtesplats

En intervju med Maleka Jafari

12 13


20/136

Mtesplatsen Otto ren plats dit en kan komma och trffa nyakompisar, bde svenskar och mnniskor frn olika andra lnder.Det r folk som pratar arabiska, somaliska, dari och pashto ochfler sprk. Nu fr tiden r det mycket flyktingar som kommer dit,mnga barn som r nya i Malm. Ofta hittar de Mtesplatsen ochsger: Det hr r bra. Hit kan vi komma fr information om hur

samhllet fungerar, och lra oss svenska.

Mnga som kommer r transitungdomar och gr inte i skolan. Dehar inte ngra aktiviteter under dagarna. Men p Mtesplatsenfr de delta i aktiviteter, de fr trffa andra som varit i Sverige litelngre n dem och som vet hur samhllet fungerar. De kan spelabiljard, fotboll eller vara med p andra aktiviteter.

andra sidan kommer ocks mnga personer som vill hjlpatill, som vill dela med sig av sina erfarenheter av hur de upplevtsamhllet. Vi har en kvinna som varit i Sverige i 30 r och har

mycket att gra i vrigt och r ofta stressad. Men hon sger att nrhon kommer till Mtesplatsen knner hon ngot annat, hon trffarnya mnniskor och fr en ny knsla fr livet. Hon hjlper till medmatlagning och har aktiviteter fr tjejer. S p ett stt hjlper hontill, och samtidigt fr hon sllskap och ngot som kan avlasta stressoch jobb. Det betyder mycket fr henne. Du kan allts komma tillMtesplatsen p olika stt och det fyller olika funktionerfr olika personer.

Det r mnga som behver lxhjlp och mnga vill sitta med ngonsom kan mer svenska. Det r nog det strsta nskemlet.

Men vi har ocks kontakt med familjer som ofta sitter hemma ochhar inte s mycket att gra. Men de kan inte komma till lxhjlpenfr de har sm barn dr hemma. Men de har stort behov av std.Dr behver vi gra ngonting och i framtiden hoppas jag attMtesplatsen kan f mjlighet att ta emot fler familjer. S att detblandas mer mellan ungdomar av olika nationalitet.

Vi trffar ven mnga barn som behver familjer. Jag tnker sjlvatt jag mste bli familjehem till i alla fall minst tv barn. Jag harsett grtande barn som r 9 r gamla och bor p boende. De r ssm och kan inte skapa ngra relationer med de ldre barnen. Jagtycker inte att s sm barn ska vara p boenden. De behver vara

i ett sammanhang, ett hem med ett rum, med leksaker. Boendeborde vara fr barn ver 15 r, annars br de erbjudas familj.Mnga saknar sina frldrar vldigt mycket. Ett barn sa till mig: om

jag bara fr ngon jag kan kalla pappa. Jag blev helt mjuk. nk digatt kunna svara att du kommer att f en familj, en pappa, en hemoch f g i skolan.

Det r viktigt fr barn att trffa andra barn, av flera olikaanledningar. Barnen fr inte knna sig ensamma, sitta hemmai dligt vder, inte ha ngot att gra eller ngon att trffa. Dkan de inte lra sig frst samhllet eller veta var de kan g fr

att f aktiviteter. Vet de inte detta kan de inte heller frst sinarttigheter eller skyldigheter. Och d kan de ocks utnyttjas avngon. Ensamheten kan ocks leda till att de hamnar i missbrukeller i andra dliga mnster. S det r mycket viktigt fr barn ochunga att trffa andra barn och unga. Vi mste lyssna p dessa barn,hra vad de har i sitt hjrta. Det r mnga som har upplevt mycketdliga saker. P ngot stt mste de kunna glmma, bertta frngon och f lite std och trst.

Det knns s stort att detr vi unga som skapade

Mtesplatsen, vi mlade ochfixade. Vi gjorde det sjlva, detr sjlvorganisering!

14 15


21/136

Vi brjade frn noll med Mtesplatsen. Det knns stort att detvar vi ungdomar som skapade det, som mlade och fixade. Mngatror att vi inte kan gra ngonting sjlva. Vuxna mnniskor somhar lng livserfarenhet vgar ofta inte ens. Jag har sett mngasom tnker att myndigheterna mste gra grejerna. Men pMtesplatsen gjorde de unga det sjlva, och det betyder mycket!

Det r sjlvorganisering.

Vad r viktigt att tnka p i mtet med

barn och unga?

Jag tror att det hjlper med nationalitet, fr att sprket r viktigti frsta mtet. Det r en frdel om du kommer frn samma land.Men viktigast r att du kan lyssna och stlla frgor som: hur mr du?Hur gr det hr? Vad saknar du? Vad tnkte du p nr du tnkte pSverige? Hur tnkte du att boende skulle vara? Eller skolan?Jag tror detr viktigt att vcka intresse genom att frga dem och prata med dem

mycket. Allt r nytt och oknt fr dessa barn. De vet inte hur de skaknna sig trygga.

Men det beror s klart jttemycket p personen. Det finns de somblir kompisar direkt, som sger: kom igen, det hr ska vi gra.

Mtesplatsen ska vara ppen fr alla. Nr vi ser att ngon sitter ochinte gr ngot, som inte pratar med ngon, d r det upp till oss attvi gr och hejar och frgar hur den mr. Vi ska frga varfr den sitterhr, om en ska visa den runt? Varifrn kommer du? Och om inteden kan svenska s mste vi frska hitta ngon som kan dennessprk. Vi vill inte att ngon ska sitta och vara blyg. Det r viktigt attvisa dem att vi r hr fr dem, att vi bryr oss om dem. Det r viktigtatt visa att nr du r p Mtesplatsen s tnker vi p dig. Det finnsolika fritidsstllen dr en bara kan g in utan att ngon sger hej ochvlkommen eller frgar vem du r. Mtesplatsen Otto r inte sdan.

ven andra gngen, tredje gngen du kommer gr vi fram fr attsga hej och vad bra att du r hr.

Vad har varit svrt?

Frn brjan var det lite svrt med sprket. ill exempel hade vi intengon som kunde somaliska. Men nu har vi det. Hamza r alltid droch hjlper till och tolkar. Nu finns ocks folk som pratar arabiska.Vi frsker anstlla folk som kan olika sprk.

Om vi kollar kulturellt s r det ju inte heller s ofta att tjejerkommer till verksamheter dr det r s mycket killar. Men vi frsktemycket. Jag och Jenny tnkte alltid p att f tjejer att komma. Detr jttesvrt. Jag hade mycket dliga erfarenheter av sdant arbete,men jag mste vara modig och st ut med allt skitsnack. Men efterett r blev jag jttenjd. Nu r det mnga tjejer som kommer ochdeltar. Jag har sagt till dem: om du sitter hemma, vem ska ge dig dinarttigheter. Du mste ta dem! Kom hit och var med killarna. Varfrrdu rdd? Spela med dem. Sg att det hr r mitt rum. Hr ska jagocks vara med och gra. a lxhjlp. F allt som finns hr.

Ibland finns det till exempel killar som inte vill lmna ett biljardbord.nk dig tio killar som spelar och en tjej vill komma och spela. Desger alltid att hon fr vnta. Vi mste lsa detta. Vi f ha speciellatider fr tjejer. Men vi mste ocks vara med killarna samtidigt ochvisa att det inte bara r till fr killar.

Det var inte ltt men nu har det blivit bttre. Varannan fredag harvi tjejtrffar. Varje mndag har vi aktiviteter fr tjejer. Att tjejermste f komma in r ngot som brinner i mig. Nu tittar jag framtlngsiktigt och frgar mig vad jag kan frbttra och hur jag kan gra

mer fr tjejerna.

16 17


22/136

Det var svrt iAfghanistan

men det rsvrt hr

ocksEn berttelse om skrivande och

feministisk kamp

18 19


23/136

Detta r en personlig berttelse av en kvinna som r aktiv ikampen fr asylskande och papperslsas rttigheter i Sverigeoch fr kvinnor och flickors rttigheter i Afghanistan. Hennesaktivism handlar mycket om att skriva. Vi samtalade en dag omhennes situation och om hennes skrivande och politiska kamp.

Jag kom hitensam. Jag bodde ensam hos Migrationsverket, jag varensam nr de sa att jag skulle lmna Sverige. Det var en svr dag frmig. Jag var ensam men frskte. Jag ville hitta lsningar men jagvar chockad. Det var jttesvrt och jag frstod ingenting.

Det var svrt i Afghanistan men det r svrt hr ocks. Vrlden rstor men det finns ingen plats fr mig, det r svrt att inse, mens r det att vara pappersls. Jag hade aldrig trott att det kundehnda mig. Jag trodde att jag skulle f mina rttigheter. Jag troddeatt Sverige respekterade mnskliga rttigheter men det har blivittomma ord. Jag trodde att det bara var s i Afghanistan men det r

samma i Sverige.

Jag pratade med mina vnner, de var oroliga fr mig fr att jag varensam och ville hjlpa mig. Det finns organisationer som hjlpeross som r asylskande eller papperslsa. Men d visste jag inteom Asylgruppen eller ngon annan sdan organisation. Jag hadekompisar dr jag bodde och vi pratade om vad jag skulle gra. Devar mnga steg men sedan hittade jag tillslut Asylgruppen.

Jag mejlade Asylgruppen och de ringde upp mig. Genom demhittade jag en familj och de tog hand om mig. Det r en svensk

familj som r jttesnll och som stttar mig. Varje dag lngtar jagefter min mamma men min svenska familj hjlper mig mycket. Jagkan prata med dem om allt det svra och det gr att jag inte knnermig lika ensam. Frsta natten jag sov hos den nya familjen kunde

jag fr frsta och tyvrr enda gngen sova sknt, jag hade ett stlle.Men jag knner mig ensam nd, jag vill prata med mamma mendet kan jag inte. Jag r glad fr andra som har sin mamma och sina

syskon nra. Som kan vara med dem och vara glada.

Jag har mnga mardrmmar, varje natt. Det hnder nogalla flyktingar som har varit igenom vld, att de drmmermardrmmar. Vld frstr oss. Nr jag r ensam r jag rdd attngon ska komma efter mig och gra mig illa. Allt beror p att ha

levt i krig.

Som flicka vxte jag upp i ett samhlle som var till fr mn. Nr enflicka fds blir folk oroliga men nr en pojke fds blir folk glada.

Jag har undrat sedan jag var liten varfr folk tycker att det r ngotfel med flickor. Jag frstod tidigt att det r fel p ett samhlle somtnker att flickor r smre. Jag skriver och det knns bra nr jagskriver, d kan jag vara en rst fr kvinnor och flickor runtom i vrlden.

Hr i Sverige r det ocks s att mn gr frst. Det r svrt fr

kvinnor frn Sverige ocks men det r stor skillnad mellan Sverigeoch Afghanistan. Hr har kvinnor tillgng till grundlgganderttigheter ssom utbildning, bestmma vem du vill leva med,vad du vill gra, vad du vill jobba med och s. I Afghanistan finns

Som flicka vxte jag upp i ett samhlle

som var till fr mn. Jag har undratsedan jag var liten varfr folk tycker attdet r ngot fel med flickor. Jag frstodtidigt att det r fel p ett samhlle somtnker att flickor r smre.

20 21


24/136


25/136

Rasism, alibinoch vita vggar

Ana Mara Bermeo Ujueta

24 25


26/136

Erfarenhet med gruppen S.A.Y.

Jag kommer att bertta om processen som ledde till utstllningenEn Srad Drm dr jag var inblandad som volontr ochkonstnrlig ledare. Utstllningen visades p Moderna Museet iMalm, Malms Stadsbibliotek, Malm Hgskola och nyligen

ven p Stadsteatern Intiman. Utstllningens underrubrik var ettkonstnrligt projekt som lyfter erfarenheter av migration ochgjordes av medlemmar i gruppen S.A.Y. som str fr Stories, Art,

You. Men berttelsens fokus ligger inte p sjlva utstllningen, utanp hur den blev bemtt, saboterad, recenserad, och omtalad.

Det jag nu berttar, r det som hnde nr utstllningen visadesp Moderna Museet Malm 2014. Allt brjar med gruppenS.A.Y. som bildades fr att anvnda konst och kreativa uttrycksom verktyg fr frndring och fr att ta plats. Gruppen utgickfrn en vldigt enkel frga: vems kunskap syns och hrs? Inte

bara i kulturella institutioner, utan verlag. Svaret r enkelt:de konstnrer som har en sjlvklar plats i institutionerna hargtt mnga r p konsthgskolan, har etablerade kontakter ikonstvrlden och, kanske till och med, har slktingar som ocksr konstnrer. Chefen fr en stor konstinstitution i Sverige sadengon gng att de som kommer in till konsthgskolor r de varsbildsprk r ltt att frst, de som inte kommer frn andra kulturer.Har institutionerna kanske begrnsat uppfattningen om vem somger det konstnrliga uttrycket? r konst ngot som tillhr bara desom frstr och flitigt kan anvnda ord som patos, logos och etos?illhr konsten bara en utbildad elit som fr det mesta r vit och

privilegierad?

Tillhr det konstnrliga uttrycket enbart

de som inte lever i exil, de som r fdda i

vstlnder, vars bildsprk inte uppfattas

som frmmande?Om allting verkar da s r det fr att du yter med strmmen.1

De som inte flyter med strmmen uppfattas som hinder. S jagfick utst sabotage, hnfulla kommentarer angende utstllningenstitel, ifrgasttanden om projektets relevans, jag fick lyssna p sakersom hur gr projektet med de dr flyktingarna? eller vad r defr ngra?, r det dina papperslsa vnner som kommer idag?Behovet av att definiera gruppen med ngot annat n namnetS.A.Y. verkade vara stndigt och konstant, nstan outslckligt.Samtidigt visades det i den stora salen ett verk vars titel innehadeett nedsttande ord. Det blev uppenbart att museet inte var redofr att visa utstllningen med dess grundtanke: att ge vrdigheten

tillbaka till mnniskor. Rasismen och blindheten fr det rasistiskablev ptagligt.

Jag tror mycket p sprk och dess makt, drfr brukar jag hnvisatillbaka till ordboken. Vad r aktivism? Aktivism: rrelse somfresprkar aktivt ingripande. Att anvnda sig av konfronterandetgrder fr att stdja en sak2. Jag ville absolut stdja gruppen,fr att jag trodde p projektet, fr att jag blev s less p alltmotstnd, fr att jag inte kunde ltsas som ingenting hnde.Feministisk akademikern Sara Ahmed sger att fr att synliggrablockeringspunkter behver vi sjlva bli blockeringspunkter3.

S min aktivistiska tgrd var att bli till en nnu synligareblockeringspunkt.

1. Ahmed, S. (2012). Ibid.

2. Hmtad 29 januari, 2016 frn https://wordnik.com/words/activism

3. Ahmed, S. (2012). Ibid.

26 27


27/136

Institutionerna tror mycket p fortbildningar, mnga tror att detrcker med att g en workshop, lsa en artikel, eller lyssna p ettfredrag fr att bli experter p vissa mnen. Eller till och med,fr att bli experter p allt. Det som gllde var att planera en sdanfortbildningsdag, vilket jag gjorde i samarbete med Interfem.De fantastiska kvinnorna p Interfem skapade en frelsning

om rasismens historia i Sverige och avslutade med en workshopdr mnga frgor stlldes till museets anstllda, d en riktigtdjup frndring enbart kommer frn frgestllningar. Men deflesta kollegorna, frgade av Linns arv, ville utg frn svar samtkategoriseringar av andra, aldrig sig sjlva. Interfem satte en spegelframfr de som jobbar p museet och den naturliga reaktionen varatt blunda. Jag har haft lyckan att fortstta arbeta dr och bevittnahur gon har ppnats, hur mtet med sjlvbilden har varit. Idagr det som att frgorna finns verallt och genomsyrar museet. Attoffentligt diskutera hur dessa konfrontationer pverkar dig p ettinre plan r inte bekvmt, och borde inte heller vara det.

Men de flesta kollegorna, frgade av Linns arv,ville utg frn svar samt kategoriseringar av andra,aldrig sig sjlva. Interfem satte en spegel framfr desom jobbar p museet och den naturliga reaktionenvar att blunda. Jag har haft lyckan att fortsttaarbeta dr och bevittna hur gon har ppnats, hurmtet med sjlvbilden har varit. Idag r det som attfrgorna finns verallt och genomsyrar museet

Att skapa sprickor gr ont och slr

snder marken vi str p, men det r s

man kan bygga p nytt, bygga bttre.

Vad som hnde i mina kollegors hjrtan och hjrnor vet jag inte,men det jag vet r att bemtandet av det som gruppen S.A.Y.hade att bertta blev varmare, lite frsiktigt, till och med nrmare.Det verkade som att kollegorna frstod nyfikenhetens grnser, attingen r skyldig att tillfredsstlla din nyfikenhet. Sttet att lraknna en ny person frndrades. Det var som att man upptckteatt man kan lra knna varandra med andra frgor n varifrnman kommer, vad man har fr utbildning eller hur gammal manr. Frgorna handlade inte lngre om ursprung, skl till migrationeller livssituation, frgorna handlade istllet om konstverketsbudskap, om processen till verken; medlemmarna i gruppen S.A. Y

reducerades inte lngre till bara en erfarenhet.

Recensionerna till utstllningen r ocks vrda att nmna. Idessa brjade journalisterna stlla krav p museet, de krvde enfrndring p riktigt, de ifrgasatte varfr S.A.Y. inte hade tagitver det strsta rummet. Ordvitsen med att bli modernt priktigt4dk ocks upp.

Men det ni inte vet r att nr journalisterna kom p utstllningenville de veta exakt hur personerna i gruppen hade tagit sigtill Sverige och statistik p hur mnga av dem som hade

uppehllstillstnd. Andra avfrdade konstnrerna, ville inte se ellertrffa dem utan bara prata om det dr roliga mngfaldsprojektet.En annan journalist kontaktade mig p Facebook fr en intervju,sent en fredagskvll, och anvnde till slut mina egna ord i sin finaartikel utan att ens citera mig en oknd curator. Faktum r attdet enda namnet som nmndes i recensionen var museets chef.

4. http://www.hd.se/kultur/2014/12/12/lat-museet-bli-modernt-pa-allvar/

28 29


28/136

Plattformen jag str p idag r mjlig fr att jag ibland kancitera europeiska konstteoretiker lika ltt som jag kan citerastarka feministiska aktivister. Dessa namn var mina verktyg fratt f ngra inom institutionen att lyssna p mig, utan dessaeurocentriskt accepterade referenser var jag bara en blatte. En

jobbig sdan.

Aktivismen innebr inte alltid att vara

hgljudd, den innebr dock att vara

konstant, att vara konsekvent och att

aldrig ge upp

Jag ger inte upp, det hr tror jag p.Men det r inte ltt att inse det som blockeringspunkterna visarupp, det vet ni nog sjlva: det svenska samhllet genomgr en

jobbig process av konfrontering, svenskarna str nu framfr en

spegel som visar landets egen historia: en historia om rasism,rasbiologi och likgiltighet.

Under workshopen med Interfem hade kollegorna svrt attkonfrontera en blockeringspunkt vilket var att svara p den enklafrgan vilka r vi som jobbar hr?. Egentligen var det omjligtfr alla att svara p frgan, ingen ville sga vi som jobbar hr ralla vita eller det hr r en homogen grupp. Och att g p kurserrcker inte till. Att lyssna p fredrag och kunna anvnda vissabegrepp rcker inte till. Plattformarna r stora, och ert privilegiumkommer med en, s ni kan grna bjuda in ngon annan att st p

den och prata fr sig sjlv. Risken med att begrnsa sig till att gp kurser r den moraliska verlgsenheten av den upplysta somnjer sig med en blixtrande stund av frstelse.

Sista reektioner

Vi borde kanske sluta prata om integration och brja prata omsamarbete. Integration betyder att vi vill att ngon annan skabli som oss, men vill vi fortstta vara de vi r idag? r vi statiskavarelser som aldrig frndras? Vi kan samarbeta fr att bli bttre.

Konst och kultur borde sluta vara fr alla och bli frn alla. Detr ett stort arbete fr att ndra och forma samtalet, och vgen rlng. Vi behver omdefiniera oss sjlva, skriva om vrlden. Detsom gller r att pendla mellan vrldar, ifrgastta kunskap som enensidig sak och vidga den.Under en lng tid tnkte jag att S.A.Y.-gruppen hade varit entrygg plats, men sedan insg jag att sdana finns ju inte. Processeni S.A.Y. var ett samarbete, mnga hjrtan som slog som ett. Dethandlade om erfarenheter som var lika vrdefulla. Det fanns baradu och jag. Varfr jag vet att det funkade med S.A.Y? fr att detstrsta jag hrde efter processen var: ntligen r jag inte lngre

bara ett offer.

Jag konfronterades hela tiden med mig sjlv, till hur liten tilltrojag hade fr ngra av mina museikollegor. Jag var ocks hela tidenkonfronterad till det jag pstod infr S.A.Y.-gruppen, jag varsprkrr fr en institution som jag inte var s sker p, jag behvdefrskra gruppen om att allt var bra, att de var vlkomna p museetutan frbehll, men sjlv var jag inte s sker p att det var sant.

Jag visste att det var s hos ngra, men de f som gjorde s mycketmotstnd oroade mig, jag gick och tnkte mycket p det somfolk inte sade. Jag frgade mig ocks om jag kanske hade tvingat

gruppen att gra en utstllning mot deras vilja och skulle bli utsattap en stor offentlig myndighet. Jag frgade ocks mig sjlv om jagkanske ptvingade ngot p museet, ngot som de inte ville graeller sg som viktigt. Samtidigt behvde jag ocks pminna migsjlv hela tiden om att jag inte ger sanningen bara fr att jag harlst andra frfattare n mina kollegor.

30 31


29/136

Att mta motstnd orsakar ilska och hopplshet. Man mr illanr man hr folk uttrycka sig p det stt som jag har beskrivit,och det finns uttalanden som r mycket vrre, det hr r ndbara en utbildad liten elit som tnker s. Men det r genom attlyssna som man lr sig, nr folk fr uttrycka sig fritt kommer inresanningar fram. Jag vill inte sga att dessa kommentarer r bra eller

dliga, de r bara synvinklar och det r just det som konsten geross, perspektiv. Kreativitet ppnar drrar som institutioner sedanstnger. Lt oss vara de som inte bara ppnar drrar utan de somocks ser till att de frblir uppstllda. Men akta er, institutionernasinbjudan till delaktighet br inte uppfattas som en gva, detr en rttighet.

Vi fr ingenting av att vara rdda fr frndringar, inte heller avatt vara rdda fr ilskan. Men om detta frvandlas till aktion, tillomformning av bde vr samtid och vr framtid s r rdslan ochilskan befriande. Som Audre Lorde sade det, det finns mycket

information och energi i ilskan. Gnistan, styrkan och frndringarfinns dr ilskan och passionen mts.

Jag r tacksam ver att f vara hr, men denna plattform r intebara min, den r till fr att delas.

Vi fr ingenting av att vara rdda frfrndringar, inte heller av att vara rdda

fr ilskan. Men om detta frvandlas tillaktion, till omformning av bde vrsamtid och vr framtid s r rdslan ochilskan befriande.

32 33


30/136

Vad r S.A.Yfr mig?

Frgan stlldes till deltagare och processledare, anstllda ochfrivilliga, gamla och nya inom S.A.Y. Texten bestr enbart av de

tillfrgades egna ord och svar. Citaten nedan r anonyma ochkan lsas som inspiration och som en samling av viktiga

erfarenheter och kunskaper.

3435


31/136

S.A.Y. (Stories - Art - You) r ett projekt frungdomar eller unga vuxna med erfarenhet av att

komma till ett nytt land. S.A.Y. handlar om att lraav varandra, uttrycka sig genom olika konstnrliga

stt och ta upp frgor som r viktiga. S.A.Y.ifrgastter vilka berttelser och rster syns ochhrs i samhllet.

- Integration i detsvenska samhllet srskilt fr nyanlnda. Utbyteav kultur oss emellan och mellan det svenska samhllet.

- Enligt mig r S.A.Y en ungdomskulturell och konstnrlig grupp.Vra grundlggande ml r att hitta former fr och lnkar mellan

invandrare och det svenska samhllet. Jag har gjort mnga bragrejer med S.A.Y. Den viktigaste saken r att jag har ftt en nyfantastisk familj och det r det viktigaste fr mig.

- Gruppen S.A.Y r kortfattat den enda platsen dr jag kanuttrycka mina sikter och frst andra genom att vi nrmar ossvarandras kulturer och vi gr detta fritt och med sjlvfrtroende.

- Jag frvntar mig och hoppas att vi genom vrt gemensammaarbete i framtiden, tillsammans vi som kommer frn vst och st,frstr hur viktigt integration r och att det betyder mycket.

- Kulturrrelsen som S.A.Y gr r en mycket bra sak fr det rjttesvrt fr nyanlnda att hitta ett bra och passande klimat drfolk kan samlas som r intresserade av kultur och integration i detnya multikulturella, blandade samhllet. Jag hoppas att f mngaungdomar att komma till aktiviteterna utanfr Malm och bjudafolk till utstllningar och bio.

- Jag knner att p S.A.Y r ett klimat som r harmoniskt, med brainteraktion och respektfullt. Jag har saknat detta p andra platser.

- Jag tycker om att mla och vldigt mycket att hjlpa andra. Jagvill integrera mig i det svenska samhllet. Jag vill ocks hjlpa andramed detta. Jag r ny hr och drfr r detta viktigt fr mig.

- Nr jag hr S.A.Y s kommer det upp i mitt huvud min andrastora familj. Jag har varit med S.A.Y gruppen i nstan tv r.

Jag trffade mnga nya vnner, vi kommer frn olika lnder, vi

har olika tankar men vi lskar varandra. Vi gr olika aktiviteter,diskuterar men vi respekterar varandra. Nr vi gr en sak, s hjlpervi varandra. De som kommer till S.A.Y betyder mycket fr mig, jagknner mig lycklig. S.A.Y r en mne och vi r stjrnor runt den.

-Jag kommer frn Irak, jag har bott i Sverige i 3 r. Jag trffade

en vn som heter Maria nr jag kom till Sverige. Hon jobbademed Bis och Biv och S.A.Y. Det r en special grupp som har olikaaktiviteter: familjegrupp, barngrupp, kafgrupp och syskongrupp.Maria bjd mig till denna grupp. Jag tyckte om mnniskorna somvar i den gruppen, det var sknt fr mig och roligt. Jag trffarfortfarande dem en gng i veckan. Det var spnnande fr mig fratt varje gng gjorde vi ngonting nytt, vi trffade nya mnniskoroch jag lrde mig om andra kulturer och om Sverige. Och jag troratt det r bra att nya mnniskor kommer till Sverige. Jag hoppas attfler mnniskor fr veta om S.A.Y.

36 37


32/136

-It's a wonderful group. I admit I was scared during our firstmeeting, because I did not know anything about it, and we werefrom different countries. In addition to that there was difficultycommunicating with them, and I'm not good at English andSwedish language. But they accepted me in a really beautiful

way, and they were able to remove that fear from me. I learnedthat language is not a hard barrier between us, because there issomething more important than the language; It is how to put ourhands together and join hands for being happy, and make a greatsuccess. I hope that we will still always be together, they are reallyincredible people. But this issue is between the destiny's hands, andI do not know what's in there for me. Many thanks to the groupS.A.Y!

- S.A.Y I have had the chance to attend only two of the eventsarranged by you. According to the impression I got, I can say

that those who are working for the organization are very friendly,informative, sincere and warm. If I needed to describe the activitiesI would say that they are entertaining, informative, awareness-raising and thought-provoking. I have nevertheless noticed some ofthe activities had low attendance. Tere might be maybe things todo in order to increase the amount of participants. In conclusion,

Vi har skrattat mycket tillsammans och det finnss mnga minnen vi delar som stannar kvar i mitthjrta. Det r alla de olika stunder som frt osssamman som grupp, som skapar frtroende ochutrymme att bygga relationer.

I found the organization S.A.Y. hardworking and successful. Ihope that I get to chance to attend many more activities of thisorganization. I would like to thank you very much for your workand everything.

- Det r svrt att brja skriva en text om S.A.Y. Det finns s mnga

ord som brjar fladdra i mitt huvud ssom kreativitet, vnskap,hopp, kamp, inspiration, frihet och ofrihet, grnser, ensamhet ochmotstnd. Det har varit helt otroligt att f flja med frn brjan.Projektet var en id sprungen ur frustration ver verkligheten.Sprungen ur en lust att gra ngot som kan vara en del av ensamhllelig frndring och ifrgastta normer och strukturer avojmlikhet och orttvisa. Strukturer som rasifierar mnniskor ochstnger grnser. Det var svrt att frestlla sig hur och vad S.A.Yskulle bli fre alla som deltagit i S.A.Y kom med. illsammans harvi format projektet. Genom ord, rrelser, relationer som vxt fram,berttelser, reaktioner p politiska hndelser och p verklighetens

mngsidighet och genom allt kreativt skapande som frt osssamman.

Det finns mnga frgor som vi stllt oss under vgen ssom: hurskapar vi rum och sammanhang som r trygga, inkluderandedr alla som deltar knner sig trygga att ta plats? Hur skapar vifrutsttningar fr ett horisontellt lrande, lra oss av varandra?Hur kommer det pverka att ngra har rollen som projektledareoch fr en ln? P vilka stt kan alla som vill i gruppen n utmed det en vill uttrycka? Om vi genomfr en utstllning elleren frestllning, hur hanterar vi d gemensamt bde medias och

samhllets driv att frminska konstnrernas erfarenheter till enkategori? Gr det att skapa ett sammanhang, ett utrymme, som kanfortstta efter projekttidens slut? Vi tnkte hela tiden att det varviktigt att vi som var projektledare frn brjan inte skulle vara detvid projekttidens slut, utan att kraften i att vara flera och byta rollerinom gruppen skulle ge s mycket mer utrymme till alla.

38 39


33/136

Vi har skrattat mycket tillsammans och det finns s mnga minnenvi delar som stannar kvar i mitt hjrta. Det r alla de olika stundersom frt oss samman som grupp, som skapar frtroende ochutrymme att bygga relationer. Att ha ett gemensamt ml ssom enutstllning var ngot som gav mycket kraft i vr grupprocess.

Jag tror det finns en vldigt stark kraft i kreativt skapande, drorden inte rcker fr att n drmmarna, lusten och styrkan i attbertta vra sanningar. Kreativt skapande blir som ett verktygfr att uttrycka sig men ocks fr att skapa kollektiva minnen aven verklighet som innehller s mnga verkligheter av frtryck.Dessa minnen r kunskap som kan starta stormar av frndring isamhllet!

- When I hear S.A.Y, words such as challenge and instability cometo my mind. Coming to the project in its last year as a projectleader with no background knowledge of the group, its way of

working and visions, and with no place to conduct and developactivities certainly brings a lot of - at least inner - instability andmany challenges. Some of them are for example: How do youreplace someone who has been a friend, a family, an inspirationand a brain of the project for the participants? How do you dealwith all the life stories you hear on your own? Or where do youstart when, because of many different reasons, you have nowhere toeven meet the people you work with? How do you win someone'strust in a very short time? How do you persuade your workingenvironment that they should care about the project that you knowso little of? And how do you manage in 10 months to make the

project grow and sustain even after the financing is finished? Andlast but not least, how do you communicate and represent whenyou have just finished your SFI exam?

But instability and challenge can be very positive and bring a lot ofmotivation, creativity and new ways of thinking as well as working.Te fact that we had no stable place to meet during the first

months after I joined the group, made us discover what is out therein Malm, experience how it is to have a banana party in a cinemacorridor when you cannot get in the screening anymore, how itis to talk about S.A.Ys vision and future on the floor of MalmKonsthall, and how to move all artistic material and big artworkstwice in a week. All these experiences have actually made it easier

to get to know each other better and to get closer to the groupwhich soon becomes your family, friends and life inspiration.

Instability is something characteristic for our generation. Butinstability is relative. Some of us don't want to settle down, some ofus search for inner peace, some of us change from studying media tostudying medicine. Te instability in the lives of S.A.Ys participantsis strained - not knowing where our family will be tomorrow, notknowing where we end up tomorrow, not knowing what happensin our country tomorrow, not knowing where we belong. And stillsmiles, jokes, creativity, cooperation, kindness and energy are the

tools that we use to deal with instability. Tis is something veryinspirational, and I wish we try and will try to also use it in S.A.Y.It is our motivation: we laugh together, we joke together, we createtogether, we cooperate together, we shout loud together, we welcomeeveryone and we continue regardless of the future.

40 41


34/136

Art, emotionsand inspiration

A conversation with Atoosa Farah, dancer,artist and performer based in Malm.

42 43


35/136

o me art is the way I can communicate with people. Becausein real life, if I am honest, society has become very cold andcommunication among people is decreasing, which is really sad.Terefore, I dont have that much space if I want to communicatewith people in real life. So I chose art to express myself and to givepeople my message.

Whatever humans make can never amount to the masterpiecesnature is able to make. So I interact with nature. I use the body ofthe trees and I give it new life with my colours, my feelings, andmy stories. My art is about me, and my interaction with nature.

In real life I am not really open to people and when I opened thedoor to my exhibition, I was thinking: My god, I am opening upmy heart! It felt like I had opened up a very private and inner spaceto other people, and it was a big relief. It was, in other words, notonly an exhibition for me, it was like people coming into my heart.

People were walking around everywhere among all my emotions.But it was a nice feeling, and I sat there focusing on how peoplereacted to the pieces.

Tere was a moment when I spent a lot of time at the CentralStation in Malm. It was a time where I had lost everything inmy life. Te only thing I had at that moment was a cup of coffeeand my journal. I was just sitting there watching people walkingaround, and everyone had somewhere to go or was waiting forsomething. But I was just sitting there and it was a very specialmoment of my life. It was my beginning in life. It was the starting

point. So I made that tree with coffee beans and notes.

About politics

I think there is a fine line between the art world and the politicalworld. But I am not really a big fan of politics because everywherein the news today everything is about migration politics andmigrants. And it is only horrible news, about how that person didthis or this person did that. It is never about how any refugee coulddo nice things.

Against this background, I was really looking forward to showingmy art and to showing that I am a woman from Iran and amigrant, but that I can still be positive for the society. And I knowa lot of people that have just come to Malm who are very talentedand have a lot of passion. But somehow their own situations andthe picture of migrants in the news, makes them stop, or makethem lose their trust in themselves and in their capacity to dothings.

So somehow I was thinking of inspiring people who are like me,like migrants, to be more active, and not let the situation control

And I know a lot of people that have just cometo Malm who are very talented and have a lot of

passion. But somehow their own situations andthe picture of migrants in the news, makes them

stop, or make them lose their trust in themselvesand in their capacity to do things.

44 45


36/136

them. A lot of people are coming to Sweden and are waiting for along time to get an answer from the Migration Board. But duringthis time, you can still be positive. You can still do what you wantand not let the papers control you. Tere are still people in Swedenwho care about you. I mean- I have a lot of Swedish friends whoreally care about art, and not about "oh do you have all yourpapers?" Tat really gives me passion, that they care about myideas, and that they care about my art. With my exhibition I washoping to inspire people who just came to Sweden and have a lotof talent, to do what they want to do. And that they should notlet the papers control them. Papers are papers. You have it today,but tomorrow you might lose them. When I was still in Iran I wasnot thinking: ooh one day I need to leave my country and loseeverything and leave my family. But here I am. Nobody can predictthese things about their lives.

If I just give one person my passion, just one is enough to me. Andif they came to my exhibition and thought: "Maybe I can do that.

Why didnt I do that? I have lived here for years. I can do it moreand better than her", well that thought tells me: my exhibition isfinished.

You can still dowhat you wantand not let the

papers controlyou.

46 47


37/136

Musik som gergldje, hopp

och krlekEtt samtal med Hussni och Hanad

i hiphopbandet Shiid Life

48 49


38/136

Hanad: Frn brjan var vi fyra medlemmar i bandet, sedan kadevi till ytterligare fyra, och idag r vi upp mot 12 -13 personer. Menvi r ngra som r fasta medlemmar, vi r alltid dr nr det behvs.Vi r ju Shiid life.

Hussni: Det brjade med att jag trffade DJ Ibra som gjordemusik. Han sa att vi kan testa min rst och spela in. Vi trffadeHanad samma dag. Vi skrev en lt och det gick bra. Folk brjadelyssna.

Hanad: De flesta av oss har kommit hit som ensamkommandeungdomar och majoriteten i bandet r frn Somalia dr det harvarit krig ganska lnge. Vi tnker ofta tillbaka p den tiden nr vibodde dr, och vad som hnde. S vi frgade oss i bandet: hur kanvi p ngot stt pverka? Vi tnkte att vi kan anvnda musikentill det, genom att snda positiva budskap som kan vara med och

frndra.

Hussni: Jag tror att det skert r lttare om alla i en grupp harsamma intresse. Samma bakgrund r inte s viktigt. Men alla bandi hela vrlden har samma intresse fr att det ska rulla p, de gr engemensam grej som ger dem drivkraften. Men s klart kanske vihade ftt en strre utveckling om det hade varit personer med olikaerfarenheter i bandet.

Hanad: Vi har nu spelat mycket ute, p KpenhamnsKulturfestival, flera gnger i Stockholm, i Gteborg och s klart p

mnga stllen i Malm. Vi gillar ocks att st upp fr andra. Vi harspelat p festivalen Ingen Illegal, Musiker mot rasism och Artistermot reva.

Hussni: Vi r engagerade och spelar ofta ideellt p andrafreningars grejer, eller gr spelningar dr alla pengar gr till folksom r i nd och behver pengar.

Hanad; P ngot stt knns det hrligt att st p scen och upplevahur alla mnniskor lyssnar. Det r enormt roligt att se publikennr den hejar p oss och p alla andra artister. Samtidigt r vi judr och hjlper till genom musiken p ngot stt. Vi str upp frmnskligheten.

Hussni: Verkligen. Det r bra att gra ngot fr andra utan attbehva tjna ngot. Man bara gr det fr att hjlpa en annan

mnniska.

Hanad: Jag tycker ocks det r viktigt, fr om vi tittar p samhllets r det mnga som behver hjlp. Och har man ngot s kanman alltid gra ngot. Fr oss var det sjlvklart fr att vi sjlva r

ensamkommande och sjlva har ftt std.

Jag tycker ocks det r viktigt, fr om vi tittar p samhllets r det mnga som behver hjlp. Och har man ngot skan man alltid gra ngot.

50 51


39/136

Svrigheter

Hanad: Det r alltid svrt i brjan, inte bara fr oss utan fr allasom hller p musik, men man lr sig. Det r svrt att skriva ltaroch gra musiken. Det r mycket man ska kunna egentligen, rytm,vers och allting. Man mste ven fundera p vad man vill gra frmusik, och fr vem.

Hanad: Det r ocks svrt att hitta en studio och utrustning. Idagfinns det ju studiefrbund som kan hjlpa till, men det visste viinte d.

Hussni; Det har ocks varit lite svrigheter med folk som kommittill oss.

Hanad: Vissa tyckte inte om det vi hll p med i studion. Det varfolk som kom dit och sa att s hr kan ni inte hlla p, detta r intetill fr musik.

Hussni: En del kom till oss och frgade massa som: vad ska ni gramed den hr musiken, varfr gr ni detta, varfr r ni hr? Defrgor oss bara fr att vi inte r som alla andra. S det var nog liteav ett normproblem. Men det gjorde inte att vi slutade eller la ner.Vi hller fortfarande p.

Hussni: Det finns en hel del normer. Inte bland alla s klart mendet finns mnga som tycker saker. ill exempel var det en tjej somvar med i vr grupp men som fick hot p grund av att hon satt med

oss killar och gjorde musik. Men fuck that! Som att vi inte kan varadr bde tjejer och killar och gra saker tillsammans. Mnga tycktedet var helt oacceptabelt, men fr oss var det en sjlvklarhet.

Hanad: Vi vill ocks ha bde tjejer och killar i bandet s det intebara blir killar. Vi vill ha ett jmlikt band.

Om vad bandet ger

Hanad: Dels inspiration, dels sllskap. Innan hade vi kanske intelika mnga kompisar med samma situation och erfarenhet.

Hussni: Mycket handlade det om att vi fick en bra stmning. nkdig att du har ett gng med bra mnniskor som du kan trffa ochspela in musik med, och bara hnga. Det var lite av en utvg. Jagvar till exempel pappersls under en lng tid, och d var det braatt det fanns mnniskor att trffa och ett stlle dit vi kunde g ochgra saker tillsammans. Det r mycket positivt. Mycket krlekfaktiskt.

Om migrationspolitik och rasism

Hanad: yvrr finns det vissa som r emot att Sverige r ett landsom folk kommer till och sker asyl. ill exempel SD som sger att

ingen ska ha rtt till asyl. Men s ska det inte vara. Alla har ju rtttill att leva i trygghet, att ha sin familj, och g i skolan.Hussni: Det r hemskt att mnniskor fungerar s, att inte viljardda liv. Jag vet inte hur mnniskor tnker, men det r enkelt:tnk rtt!

Hanad: P medelhavet dr folk nstan varje dag. Senaste halvret shar det hnt massa saker och s mnga dr utan att ngon hjlpertill. Folk tycker nog att de som dr inte r lika mycket vrda somdem sjlva.

Hanad: Det finns massa olika slags rasismer. Det som sker just nu,nr det gller barnen och flyktingarna som kommer hit, det r hat.I frrgr brnde de ner ett nytt boende fr ensamkommande barn.Det r hat som har brjat skapats.

Det r handlar ocks om stereotyper. Alla muslimer r ju liksominte dumma i huvudet. Det r en bild som spridits i vrlden, att

52 53


40/136

muslimer r terrorister. Men det r inget som finns p riktigt inomIslam. Det r bara vissa som vill representera muslimer, men p etthelt fel stt.

De folk som kommer nu r inga ISIS eller terrorister. Det rvanliga mnniskor, civila som drabbats. De r tvungna att flytta hit

fr att de inte vill ansluta sig till de grupperna som finns. Vi mstese dem som mnniskor som sker skydd.

Hussni; Jag tror ocks att rasismen beror p att folk vill ha mermakt, mer plats, utrymme, pengar och fame. yvrr. Det r riktigtsynd att mnniskor som har s mycket utbildning som de har hrkan tnka s. Det r riktigt idiotiskt. Det r skmmigt ju.

Det r kolonialismen och historien som skapar mycket av denhr skiten.

Hanad: Och det beror p hur folk anvnder historien.

Hussni: Anledningen till att mnga frn Afrika flyttar till Europaberor p kolonialismen. Det r fortfarande en mycket stor orsakvarfr mnga flyr frn kaoset.

Hanad: Klyftan som skapades d, nr vi delades upp i olika folk,eller olika sorts mnniskor, den brjar nu terskapas. Och detta harsina rtter i kolonialismen.

Hussni: Och dagens krig i Afrika beror fortfarande p detta.

Hanad: Europerna tog mnniskor och gjorde till slavar. Men idagnr mnniskor kommer hit och sger att vi inte har ngot liv kvardr hemma, d stter de emot. Europerna r de skyldiga. De har

ju tagit allt.

Om musik och om att vara mentor

Hanad: Det finns mycket vi kan hjlpa till med, fr att f utbarnen och ungdomarna i samhllet. Vi har ju lite mer erfarenhetn vad dem har.

Hussni: Det r viktigt att bara hnga, snacka, sitta dr och gramusik tillsammans.

Hanad: Ja att bara snacka r jtteviktigt. Mnga har kommit somensamma och har kanske inte s mnga att prata med. Det r ocksbra att f skratta lite. Det gller att lyssna p vad de har fr plan frframtiden, s en vet hur en kan hjlpa till.

Hussni: Varje gng man trffar ngon s lr man sig ngot av den,och jag lr mig mycket av ungdomarna. Alla tnker annorlunda,

alla har olika stil. Vi lr oss ven jttemycket om musik genom atthnga med dem.

Hanad; Alla har ju massa olika erfarenheter. De barn vi trffar rocks ofta jtteduktiga.

Hussni: De spelade fr ett tag sen p egelhuset och det var riktigt

Jag tror ocks att rasismen beror p attfolk vill ha mer makt, mer plats, utrymme,pengar och fame. Tyvrr. Det r riktigt syndatt mnniskor som har s mycket utbildningsom de har hr, kan tnka s. Det r riktigt

idiotiskt. Det r skmmigt ju.

54 55


41/136

fint. De gillar musik helt enkelt. De vill gra ngot annat n attbara st p gatan och hnga runt liksom. De vill gra ngot frdem sjlva.

Hussni: De flesta mnniskor som kommer hit har varit med omhemska grejer som de kanske inte vill prata om s direkt. Du

kanske inte vill sga att det hr har hnt mig. Det hjlper inteheller dig fr att du sger det. Men inom musiken kan du sga detp ett annat stt.

Hanad: Kanske mer knslosamt.

Hussni: Och inte gnlligt. Du kan sga det p ett fint stt. Det hhar hnt, och det hr tycker jag r hemskt.

Hanad: D kan du ocks n folk som inte har ngon kunskap omdet du varit med om.

Hanad: Musiken r ocks annorlunda frn andra aktiviteter fr attdet ger hopp, och hjlper till att hlla ihop mnniskor. Den r tillfr att folk ska ha det roligt, skratta och dansa. Det r under dennalilla stund som du glmmer bort alla problem i ditt liv. Detta grmusiken powerfull. Den tar fram dina knslor och du kan skrivaner dem och gra ngot av det du knner.

Hussni: Gr du det en gng och lyckas s knner du: woow, dethr funkar. Och varje gng du gr det igen s blir du bttre och dumrker att du utvecklas, vilket gr att du gillar det mer.

Hanad: Det skapar gldje. Och det r coolt.

Hussni: Ja riktigt coolt.

56 57


42/136

Politiskorganisering ien tid av kad

migrations-kontroll

En text av aktivisternaoch doktoranderna

Pouran Djampour och

Emma Sderman

58 59


43/136

Och en viktig annan grej, vi gjorde politik genom musikalen. Som

jag sa att, p det stt att vi kunde klaga mot politiker, mot rasistiska

politiker som handlade mot yktingar p ett dligt stt till exempel

dom rasistiska politiker som skaffade Dublinfrordningen som r

en farlig grej dr de spelar med mnniskors liv. Och d vi kundevisa p scen att det r orttvist mot mnskliga rttigheter och p

det sttet menar jag att vi gjorde politik. Och vi kunde frndra lite,

eller mycket kanske. (Siamak, frn musikalen 2013-09-13)

Det r som en cirkel. Sverige r del av problemet och r ocks

ansvarig fr att vi tvingats y. Sverige sljer vapen till Saudiarabien,

som sljer till talibanerna som sen ddar folk i Afghanistan. Sverige

mste ta ansvar fr sin del, fr att folk ddas och fr att folk tvingas

y. Sverige tjnar pengar p krig. (Abbas, frn stafetten 2013-09-

06)

kad migrationskontroll har lett till att vissa migranterbehandlas som brottslingar per se, de misstnkliggrs, fngslas ochfrnekas sina grundlggande rttigheter. Strngare grnskontrolleroch godtyckliga ldersbedmningar r tv exempel p hurformer av kontroll kan se ut. Parallellt med denna utvecklingkan vi observera hur andra personer, exempelvis affrsmneller turister som reser vrlden ver, inte ens ses som migranter.Migrationskontroll och vem som betraktas som migrant utgrsledes ifrn frestllningar om exempelvis kn, klass och ras.Flyktingar och papperslsa representeras ofta som apolitiska,universella offer i desperat behov av hjlp, helt skilda frn denpolitiska, sociala och historiska kontext inom vilken de existerar.De erknns sllan ha en egen handlingsfrmga, utan passiviserasoch reduceras allt fr ofta till siffror i statistik. Ett stt att funderakring dessa former av objektifiering r att frga sig vem som sessom en politisk aktr.

Citaten ovan kommer frn Siamak som deltog i No BorderMusical, en musikal som visade p konsekvenserna av dagens

flyktingpolitik, och Abbas som deltog i Asylstafetten 2013,en protestmarsch frn Malm till Stockholm. I dessa projektingick mnniskor med olika legal status5som arbetat fr attuppmrksamma och frndra migrationspolitiken.

2011 bildades Musikalgruppen och kom sedan att arbeta i

olika former med att skriva manus, forma en ensemble samt attgenomfra upptrdanden i Malm, Stockholm och Norrkpingfram till det sista framtrdandet p Unga Dramaten i Stockholmhsten 2013. Asylstafetten brjade organisera sig som engrupp i brjan av 2013, och under sommaren genomfrdesen 34 dagars lng protestmarsch frn Malm till Stockholm.

Asylstafetten och No Border Musical kan frsts som del av enstrre flyktingrttsrrelse som finns i Malm och Sverige. Vi harvarit aktiva i denna rrelse p olika stt innan och parallellt medvra doktorandstudier. Vra erfarenheter varierar, men vi hargemensamt att vi har arbetat med organisering av std till personer

som lever som papperslsa samt frskt bidra till en frndring avden politik som producerar utsatta situationer fr mnniskor utanuppehllstillstnd. I No Border Musical och Asylstafetten har vivarit medlemmar bde som aktivister och forskare. Emma har varitdeltagande forskare och aktivist i musikalens ensemble frn brjanav 2012 och Pouran deltog under sommaren 2013 i stafetten somaktivist och i ett senare skede ven som deltagande forskare.

I fljande text frgar vi oss vad dessa former av organisering kanlra oss om politiskt aktrskap; vilket aktrskap som r mjligt ochhur det grs mjligt i en samhllsordning dr medborgarskap ses

som en frutsttning fr pol itiskt deltagande. Fr att frtydliga,den hr texten handlar inte om att studera papperslsa somkategori utan om det politiska aktrskap som skapats inom ramenav musikalens och stafettens arbete. Beroende p tid och platsfrndras kategoriseringen av papperslsa. Papperslshet r etttillstnd som skapas av lagstiftningar inom nationalstaten och skadrmed inte frsts som en bestmd identitet.

5. Vissa personer levde som papperslsa under delar av arbetet med

musikalen och stafetten, vissa befann sig i asylprocessen och andra personer hade erfarit

migrationskontroll genom mten med mnniskor i dessa situationer.

60 61


44/136

En stafett och en musikal kommer till

Idn med att starta en musikal fr att belysa papperslsassituation i Sverige [och] bertta om motstnd mot dagensrestriktiva asylpolitik6kom frn medlemmar i den lokalaflyktingrttsorganisationenAsylgruppen i Malm. Arbetet med attskapa ett manus startade under 2011 med ett antal olika workshopssom involverade 25-30 personer med olika legal status. I brjanav 2012 var ramverket fr ett manus klart. Nsta steg var att brjaforma en ensemble. I december 2012 ndde musikalen med sinatv akter fram till en premir. Musikalen har sedan dess upptrtt etttiotal gnger i olika delar av landet och ungefr 1700 personer harsett frestllningen.

6http://www.palmefonden.se/index.php?sid=2&pid=58&tid=566

I brjan av 2013 trffades en grupp fr att diskutera idn om att tasig frn Malm till Stockholm i en slags demonstrationsvandring.Initiativet kom frn en ung person som vid tillfllet var pappersls.En planeringsgrupp bildades bestende av unga personer mederfarenhet av migrationskontroll, tillsammans med personersom var aktiva i olika ideella organisationer. Efter ett halvr avplaneringsmten konkretiserades vandringens ml, resvg ochsamarbetsorganisationer. Projektet namngavs: Asylstafetten2013 Fr en human flyktingpol itik. Marschen avgick frnMllevngstorget i Malm den 14 juli och avslutades i Stockholmden 16 augusti.

Bland deltagarna i musikalen och stafetten r det flera somhar tidigare erfarenheter av att bli kontrollerade, inlsta ochmisstnkliggjorda p grund av avsaknad av medborgarskap. Fleralmnade sina ursprungslnder7nr de var under 18 r, ngra s

unga som fem, sex r. Deltagarna i de tv grupperna varierade vertid, bde vad gller sammansttning och antal. Musikalgruppensensemble vxte allteftersom planeringsarbetet och repetitionernapgick. ill slut bestod gruppen av cirka 30 personer, varav 14killar och en tjej som delade erfarenheter av ptvingad migrationsamt migrationskontroll. Uppslutningen kring stafetten var strren planeringsgruppen initialt hade rknat med. Krngruppensom gick hela vgen bestod av cirka 20 personer med blandadeldrar, kn och legal status. Utver det anslt deltagare frn olikadelar av landet, vissa bara fr ett par timmar, andra fr flera dagarunder vandringen. Sammanlagt berknas ungefr 1000 personer

ha vandrat ngon del av den nrmare 800 km lnga strckan frnMalm till Stockholm.

Att medlemmarna ur stafetten respektive musikalen inspireratsav varandra, och att flera ingtt i bda grupper, blev tydligt underden andra stafetten sommaren 2014 d en ny musikalgrupp vidnamn Stafett-teatern bildades. Vi kommer inte diskutera 2014 rs

7.Frmst Somalia, Afghanistan men ven Palestina och Iran.

62 63
http://www.palmefonden.se/index.php?sid=2&pid=58&tid=566http://www.palmefonden.se/index.php?sid=2&pid=58&tid=566


45/136

Mnga rrde sig ute s lite som mjligt och var rddanr de gick till och frn exempelvis repetitioner ochmten. Samtidigt medverkade de i sammanhang drde i allra hgsta grad skulle vara synliga, som talare pdemonstrationer och som skdespelare p en scen. Att

vga ta denna plats var ett resultat av en process, drvikten av att skapa en trygg milj var central fr att ettpolitiskt aktrskap skulle bli mjligt.

stafett eller Stafett-teatern i den hr texten. Men vi kan konstateraatt musikalen och stafetten br frsts som dynamiska processervilka inte gr att avgrnsa med en definierad brjan och slut, utanistllet som delar i en strre flyktingrttsrrelse med utgngspunkti Malm.

Organisering och sammanhangPapperslshet har genomsyrat och pverkat arbetsprocesserna medmusikalen och stafetten. Vi frde terkommande diskussionerom hur vi dels skulle kunna garantera den faktiska skerheten,dels ka knslan av skerhet mot bakgrund av verhngandeutvisningshot vissa av medlemmarna i de bda gruppernalevde under. Vi bytte frekvent plats fr mten och repetitioner,kontrollerade att det fanns flera utgngar frn lokalerna, deladeupp oss i mindre grupper, undvek att nmna att papperslsa deltognr vi gjorde offentliga uttalanden, skickade ut varnings-sms vid

poliskontroller, gick i samlad grupp nr det fanns hot om vld frnrasistiska bloggar och mycket mera. Fr de som var papperslsavar vardagen frgad av en stndig rdsla fr polisen. Mnga rrdesig ute s lite som mjligt och var rdda nr de gick till och frnexempelvis repetitioner och mten. Samtidigt medverkade de isammanhang dr de i allra hgsta grad skulle vara synliga, somtalare p demonstrationer och som skdespelare p en scen. Attvga ta denna plats var ett resultat av en process, dr vikten av attskapa en trygg milj var central fr att ett politiskt aktrskap skullebli mjligt. En vardaglig sak som att lra knna varandra var avvsentlig betydelse fr arbetet.

Erfan: Frn brjan jag knde inte er, och jag visste inte vem r ni,

och jag kunde inte lita p er. Vet du nr vi vade jag var jtterdd.

Emma: Var du det?

Erfan: Ja jag var jtterdd, jag tnkte om kommer polisen jag

r beredd att springa eller nnting gra. (Frn intervju med

musikaldeltagare, 2014-02-05)

64 65


46/136

I bda musikalen och stafetten vxte arbetsstt och organiseringfram. Vi delade upp oss i mindre diskussions- och arbetsgrupper,hade rundor dr alla fick tala till punkt om en frga utan att bliavbrutna och delade upp ansvar fr arbetet p olika stt. Understafetten organiserades ven kontinuerliga mten dr enbartasylskande, papperslsa, personer med beslut om utvisningsamt fre detta asylskande som nyligen ftt uppehllstillstnd,samlades fr att planera stafettens politiska strategier. Syftet medvandringen var nmligen inte bara att sprida information, dethandlade ven om huroch av vilka. Det var viktigt att de somsjlva hade erfarenhet av papperslshet hade stort inflytande ochrepresenterade stafetten i olika sammanhang. Vid ett tillflle drett sdant mte precis gt rum i Vrnamo pongterade en avdeltagarna i stafetten:

Alireza: Det r vi som driver den hr vandringen framt. Vi r

aktivister nu. (2013-07-23)

Det var en utmaning att arbeta tillsammans i en stor grupp drmedlemmarna talade olika sprk, hade skilda livsfrutsttningarvad gller lder, kn, klass med mera. Varken i musikalen eller istafetten var arbetsprocesserna konfliktfria. Det fanns tillfllend deltagarna inte knde sig hrda och tagna p allvar, och endel hamnade i konflikt med andra deltagare. Musikalen ochstafetten genomgick intensiva perioder, srskilt under stafetten drdeltagarna under en mnads tid oavbrutet umgicks med varandra,vilket skapade nra band men ocks friktion.

I vra fltarbeten och intervjuer framkom ven att stafetten

och musikalen fyllde fler funktioner n att kritisera dagensflyktingpolitik. Att leva som pappersls eller asylskande innebr oftaen mer eller mindre isolerad tillvaro. Deltagandet i musikalen ochstafetten var ett vlkommet avbrott i denna tillvaro och gav chansertill att trffa nya vnner och se nya platser. Siamak, som levde sompappersls nr han brjade arbeta med musikalen, beskriver hurdetta var den frmsta motiveringen fr honom att brja i musikalen:

Men jag visste inget om musikalen, vad r en musikal. Men hela

tiden letade jag efter stllen att g, att f nya kompisar, fr jag

knde mig jtteensam. Det var drfr jag kom till musikalen. (2013-

09-13)

Att framtrda offentligt, p teaterscenen, som talare p endemonstration eller genom att uttala sig i media, var betydelsefullakomponenter i arbetet med stafetten och musikalen. Det handladeom att sprida kunskap om och en kritik av flyktingpolitiken ochdess konsekvenser. En viktig del av detta var att medlemmarna polika stt delade med sig av sina egna berttelser av flykt och sin tidi Sverige.

Tyvrr r det vldigt f mnniskor i Sverige som vet hur yktingpolitiken

drabbar, som vet hur det r att vara pappersls och gmd. Om du

r pappersls hr s saknar du alla dina rttigheter, du r inte en

mnniska ens. Om du inte har ett personnummer kan du inte gra

ngonting. [] Ingen lmnar sitt hemland om man inte r tvungen,

ingen lmnar sitt hemland bara s och yr. Fr det r inte ltt att

lmna sitt liv och alla sina vnner. Alla mnniskor som har ytt frn sinahemlnder har haft det jttetufft, det r drfr de r hr, det r drfr

de kmpar hr. (Maram 2013-08-16)

Citatet kommer frn stafettens avslutningsevenemang i Stockholmdr Maram i ett tal frklarade hur den papperslshet hon och mngaandra blivit ptvingade pverkade vardagen. En betydande del avbda gruppers arbete var att bertta och sprida medlemmarnaserfarenheter, s som citatet ovan illustrerar. Att genom sinahandlingar forma sammanhang, ta plats och dela sina erfarenheteri en stat dr man inte rknas in, blir en process dr politisktaktrskap konstitueras. Processen r politisk utifrn tv aspekter: delsformandet av gemenskaper oavsett legal status, dels att personer sominte erknns ha ngra politiska rttigheter agerar som om de hadedet, och drmed skapar de sig som politiska aktrer. Med andra ordhandlar politiskt aktrskap inte bara om hurdu definieras, i termerav medborgare eller pappersls, utan vad dugr.

66 67


47/136

I en ordning dr vissa exkluderas baseratp att de inte anses uppfylla kriterier fr

uppehllstillstnd utgr formandet avett kollektiv, dr ens medlemskap inte rberoende av vilken legal status du har, enmotstndshandling.

Motstnd och politiskt aktrskapPapperslshet r ngot som har genomsyrat och pverkat hela

arbetsprocessen med bda musikalen och stafetten. I en ordning

dr vissa exkluderas baserat p att de inte anses uppfylla kriterier

fr uppehllstillstnd utgr formandet av ett kollektiv, dr ens

medlemskap inte r beroende av vilken legal status du har, en

motstndshandling. Det r ocks motstnd att genomfra ett

projekt dr personer som av staten r efterskta fr att de skadeporteras, stller sig p scen i det offentliga, vandrar frn stad till

stad, intervjuas och lter sig fotas av media och berttar om sina

erfarenheter, vilka innehller en genomgende kritik mot staters

politik. Motstn

Documents

TIllsammans Gör Vi Politik - En Bok Av Tyfon