Ormen Långe förskola - Gröna Skolgårdar 2019. Våra tankar inför perioden för sökta pengar var fokus på vatten, odling och kompostering. Under höstterminen 2018 och vårterminen 2019 hade vi ett gemensamt tema i huset, vatten. Vi kopplade ihop temat med vårt grön flagg arbete för att kunna genomsyra hela utbildningen med en röd tråd. Våra andra grön flagg mål handlade om odling och sopsortering. Vi funderade över hur vi skulle kunna tänka kring vatten och hållbar utveckling i vårt tema samt hur vi skulle kunna använda gården för att kunna nå våra mål. Vi kunde se genom dokumentationer i undervisningen att barnen gärna använde vatten både inne och ute i sina lekar och i sitt utforskande. Hur kunde vi som pedagoger tillsammans med barnen utforma en miljö som kunde inspirerar och utmana vidare? På vår lilla gård har det funnits vattentunnor länge och dessa har använts flitigt. Vi såg det ur ett hållbart perspektiv och tog tillvara på barnens utforskande med vatten och beställde en vattentunna till den andra lilla gården där det finns både växthus och odlingslådor. Vid tidigare reflektioner har vi märk att denna sidan av förskolegården inte använts så mycket som den har potential att göra. Kunde det vara så att detta kunde locka att vara där lite mer? Tanken att vara där och arbeta med vattenbanorna fanns också där. Det skulle kunna vara en lite lugnare plats att få utforska bygg och konstruktionslek med tillägget vatten. Vad kunde det bli för spännande samtal, reflektioner av detta? Där leken och utforskandet skulle utgå från barnens tankar kring banorna. Vattnet som skulle användas skulle tas från vattentunnan för att spara på våra resurser. Arbetet med pallkragarna har fortsatt. Varje avdelning har sina pallkragar där barnen har fått vara med och bestämma kring vad som skulle odlas. Det har även köpts in nya pallkragar för att kunna ge mer grönska till vår asfalt.Barnen har varit delaktiga i att sätta ihop lådorna och sedan fylla dem med nyinköpt jord. Att som barn får vara delaktig i sådant arbete menar vi stärker deras kunskap om både bygg och konstruktion men också uppbyggnad av självförtroende både på grupp och individnivå. Arbetet med pallkragarna har också gjort att det har skapats små miljöer där barnen har kunnat vara och lukta, titta, mäta, känna och provsmaka. Solrosorna är något som återkommer flitigt varje år. Barnen började fråga redan tidigt på våren om det inte var dags att sätta fröna. Vi tittade på gamla dokumentationer om solrosorna och dess livscykel. Vi samtalade och reflekterade kring frön och var de hade tagit vägen och om det var så att alla fröna skulle börja gro. Barnen fick rita hur processen kring odling av solrosorna gick till. Vilka innehållsrika teckningar det blev! Barnen var mycket noga med att alla plantor behövde kärlek för att leva. Odlingsarbetet på alla avdelningar fortsatte under vår och sommar. Majs, potatis, blommor, tomater och clementinkärnor planterades och barnen fick följa processerna med hjälp av dokumentationer samt under vistelsen både inne och utomhus. Barnens intresse har varit stort under stora delar av perioden. Vi har kunnat följa skiftningar i blommorna, vi har kunnat följa potatisen från sådd till mat då barnen fick vara med att ta upp dem och sedan vara med och koka dem och sedan äta dem. Att stolt kunna visa upp sina tomatplantor som senare på sommaren gett tomater och där vårdnadshavare återkopplar med positiva tankar kring sina barns upplevelser.

Det som även varit positivt har varit att vi dragit till oss olika sorters insekter och fåglar till våra odlingar. Barnen har tittat på insekterna med luppar, men även funderat över humlor, bin och fjärilar som flitigt varit på besök. Att kunna samtal kring våra pollinerare och dess betydelse gör att vi kommer att satsa på fler odlingslådor framöver. Nu när hösten kommit har även fåglarna börjat att sätt sig i odlingarna, speciellt i solrosorna. Vi lyckades att fånga dem på bild när de satt där. Då passade vi på att samtala kring fåglarnas mat och vilka fåglar som det var som satt i blommorna. Vattentunnorna användes flitigt vid vattningen på de små gårdarna. Det som vi reflekterat över nu idag var det skulle behövas vattentunnor på stora gården också för att både odling och utforskade av vatten ska vara med tillgängligt för barnen. Som vi skrev innan vill vi gärna utveckla odlingslådorna mer vilket resulterar i att fler vattentunnor behövs för att kunna vattna med regnvattnet, som annars bara hade runnit ner i brunnarna. Vi vill att barnen ska kunna vara delaktiga och ha inflytande över sin vardag på förskolan men då måste vi också skapa möjligheter för dem att klara saker själva utan att vara beroende av vuxna. Vår ansökan för denna perioden handlade även om att vi ville prova bokashi- komposteringssystem. Varför ville vi göra detta? Och är det ens möjligt att använda detta system på en förskola? En av avdelningar vars pedagoger tycker det är superintressant valde att ställa upp som provavdelning. Produkterna har precis kommit till avdelningen så de har inte riktigt hunnit komma igång ännu. Tanken med bokshin är att jorden som sedan blir av matavfallet ska komma till användning i pallkragarna. Personalen vill gärna åka på studiebesök till Södra Sandby för att få mer kunskap kring detta. Där skulle vår kökspersonal också kunna bli inblandad för att sedan senare kunna utöka systemet på förskolan. På avdelningen har barnens nyfikenhet på bananskalen fått sätta sin utgångspunkt för arbete vidare med bokashin och komposteringen. Barnens tankar och hypoteser kring vad som händer med bananskal och häftmassa om det hamnar i jorden fick pedagogerna att ha en minikompost i fönstret, där barnen kan följa hela processen genom rutan. Det fanns två hypoteser i barngruppen och den ena var att det skulle börja växa bananer och häftmassa upp genom komposten, den andra hypotesen var att allt skulle försvinna. Vi följer upp varje vecka för att se vad som händer. Vi kan se att vårt arbete med vår utemiljö skapar många nya tankar, samtal och reflektioner tillsammans med barnen, som vi kanske inte hade kunnat ha om inte vår utemiljö ständigt utvecklas. Det vi reflekterat över är varför vår ena lilla sida sällan används. Hur ska vi kunna göra den mer attraktiv att vara på. Hur kan vi använda vårt växthus mer? Är det pedagogernas intresse som styr aktiviteterna? Och vad gör det i så fall för barnen? Blir det en likvärdig förskola då? Hur kan vi göra för att få alla med oss? Kan pedagogers engagemang smitta av sig och i så fall hur ska vi göra det? Tankar kring framtiden! Vi tror att vi kan utveckla vår utemiljö mycket. Vi observerar barnen hela tiden och funderar kring att det som sker inne kan också ske ute. Hur ska vi gå vidare med det arbetet. Vi har funderat på att gårdsgruppen behöver ses vid fler tillfällen under en termin men att vi också behöver representanter från varje avdelning för att få alla med på

tåget, men också att ständigt utvärdera vår utbildning och kunna koppla ihop vårt arbete med vårt grön flagg arbete. Vi kommer även att under barnrådet få med barnen i arbetet kring dessa frågor. Det ska kunna ses ur ett barns perspektiv och det som tas upp ska kunna vara påverkningsbart för barnen. När miljöinspektionen var på besök hos oss så påpekade de att vi hade bildäck på vår gård och deras rekommendation vara att plocka bort dem. Då måste vi börja fundera kring vad vi ska ersätta dem med på speciellt lilla sidan. De mindre barnen behöver utmanas i sin utelek och hur ska vi göra det?