TEMA Material - Fastighetstidningen...system REACH artikel 33 = ingen utspädningseffekt för sammansatta produkter. Samtliga bedömningar görs av Sundahus kemister. Till sin hjälp

TEMA Material

ÄGARE/ VERKSAMHETSFORM:

Ekonomisk förening ägt av bygg-bolag fastighetsägare och arkitek-ter. Bildat 2006.

Ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sverige Byggindustrier. Bildat 2007.

Holdingbolaget ELVIOS AB.Bildat 2004.

FINANSIERAS GENOM: Medlems- och licensavgifter. Avgift från leverantörer och användare.

Licensavgifter och konsultarvoden.

ANTAL PRODUKTER: 15 700. 22 000. 31 600.

SÅ GÖRS BEDÖMNINGEN: Utförs av inhyrda konsulter. Under lagen granskas av externa kemister på 48 timmar eller tio dagar. Producent kontaktas för eventuella synpunkter/komplet-teringar. Varje bedömning kvalitetssäkras av oberoende granskare.

Leverantören ansvarar för att pro-dukterna uppfyller Bastas kriterier och registrerar dem. Informa-tionen verifieras genom externa revisioner. Basta följer som enda system REACH artikel 33 = ingen utspädningseffekt för sammansatta produkter.

Samtliga bedömningar görs av Sundahus kemister. Till sin hjälp har de ett systemstöd och tydliga rutiner som ska bidra till hög kvalitet i bedömningarna. Bedömningarna uppdateras löpande utan extra kost-nad för användare eller leverantör.

BYGGVARUDEKLARATION/SÄKERHETSDATABLAD TILLGÄNGLIG FÖR ANVÄN-DARE?

Ja. Ej obligatoriskt. Ja.

FARLIGHET HOS INGÅENDE ÄMNEN I PRODUKT?

Ja. Nej. Ja.

RÅVARORS PÅVERKAN PÅ MILJÖN?

Nej. Nej. Ingår till viss del.

INNEMILJÖ (TILL EXEMPEL EMISSIONER)?

Ja. Nej. Ja.

AVFALL? Ja. Nej. Ja, farligt avfall vägs in.

EXTERN KONTROLL: Ja. 10–15 % av leverantörerna årligen. Ja.

SÅ HÄR PRESENTERAS BEDÖMNINGSRESULTAT:

Hel bedömning och bedömning för varje aspekt. Visualiseras med en av tre färger (röd, gul, grön).

Produkterna som klarar kriterierna registreras i Basta- eller Beta-registret.

Bedömningsresultatet presenteras som: A, B, C+, C-, D där A är bäst.

PRIS/KOSTNAD FÖR ANVÄNDARE:

Licens med tillgång till alla funk-tioner 4 000 kronor, rabatt för fler användare (lägst 40 %). Projektkostnad: 1 000 kronor/månad. Medlemskap: 200 000 kronor (år 1) därefter två prisbas-belopp per år. Ger alla kostnadsfri tillgång till alla funktioner i systemet.

Gratis för alla att söka produkter i systemet. Projekthantering: 1–2 projekt kostnadsfritt max löptid 1 år. Pluskund: 3 000 kronor per år och projekt. Företagskonto: 30 000 kronor/år upp till 15 projekt, därefter 2 000 kronor per projekt och år.

Pris beror på licensform och kundens behov. Enanvändarlicens: 4 200 kronor/år. Fleranvändarlicens på offert. Bedömda produkter finns fritt tillgängliga via www.byggkatalogen.byggtjanst.se

KOSTNAD FÖR LEVERANTÖRER:

Expressbedömning (48 timmar):1 200 kronor. Vanlig bedömning (10 dagar): 800 kronor.

Leverantörer betalar 15 000 kronor i årsavgift oavsett antal produkter.

Gratis för leverantörer. Bedömningsbeställning: cirka 850 kronor.

ÖVRIGT : I vår lanseras ny version med förenklingar, nya funktioner samt sociala aspekter.

Bättre visning av sökresultat lanseras under året.

Kan interagera med BIM och förvaltningssystem.

SAMMANFATTANDE OMDÖME:

Plus: Enkelt att förstå med tydliga och enkla symboler. Bra spårbar-het på ingående ämnen. Möjlighet som medlem att påverka och utveckla systemet. Minus: Färre funktioner än Sundahus.

Plus: Billigt och enkelt att förstå och komma igång med för nybörjaren. Bygger bara på vetenskapliga krite-rier. Många produkter registrerade. Minus: Går inte att få uppgifter om produkter som inte klarat kraven, men som ändå behöver användas. Dålig spårbarhet på produkterna.

Plus: Det mest omfattande systemet med flera tillvalstjänster mot avgift. Bra dokumentation och spårbarhet på ingående ämnen. Minus: Kan uppfattas som dyrt.

TEMA Material

LÄS JÄMFÖRELSEN I SIN HELHET PÅ www.fastighetstidningen.se

Snart ny version

med sociala aspekter.

Gratis för alla att söka i systemet.

Kan inte-greras med fastighets-

system

FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 201558

NÄSTA SIDA

Få ut mer av ytorna

Här får du hjälp att göramiljösmarta materialval

Det finns idag flera databaserade system som hjälper dig som fastighetsägare att välja miljöriktiga byggnadsmaterial när du ska bygga nytt eller renovera. Men vilket är bäst för dig? Det skiljer både i kostnader, vad man får för pengarna och hur man kan vara med att påverka. TEXT: HANS HELLBERG

M arianne Hedberg är miljöexpert på Sveriges Byggindustrier, som är delägare i Basta. Lena Enebjörk är miljöspecialist på White arkitekter som är medlemmar i Byggvaru-

bedömningen. Båda anser att miljöbedömningssys-temen är viktiga verktyg för att minska miljö- och hälsofarliga ämnen i miljön, och har bidragit till en ökad medvetenhet hos såväl leverantörer som användare.

Marianne Hedberg skulle helst sett ett enda gemensamt system men anser ändå att systemen kompletterar varandra. Vilket man väljer beror på ambitionsnivå och arbetssätt, men det viktiga är att man använder något av dem, anser hon. Samverkan mellan bedömningssystemen och leverantörer är

grundläggande för att vi ska uppnå reella miljöförbättringar.

– Om man bara vill kontrollera enstaka ämnen och inte lägga ned så mycket pengar är Basta bäst. Om du vill lägga ned lite mer tid och pengar och dokumentera projekten kan du antingen välja Basta eller Byggvaru-bedömningen. Med Sundahus kan du få mest hjälp och flest tilläggsfunktio-ner men då får du också vara beredd att betala lite mer, säger hon.

Lena Enebjörk på White Arkitekter håller med.– Du kan få ut mest information från Sundahus

men då krävs också att du är en kompetent använ-dare. Byggvarubedömningen är lättare att använda

BastaBasta tar enbart fasta på att fasa ut farliga ämnen från byggprodukter. Bas-tas kriterier bygger på vetenskapliga fakta från i första hand EU:s lagstiftning Reach. Det är leverantörerna själva som intygar att produkterna uppfyller Bastas kriteriekrav och låter registrera dem. 10–15 procent av leverantörerna revide-ras varje år.

Basta-systemet består av två delar. Basta-registret innehåller de produkter som uppfyller de mest omfattande kraven. De produkter som enbart klarar mer grundläggande krav finns i ett Beta-register. Endast produkter som klarar någon av nivåerna finns med i systemet. Det finns ett enklare projekthanterings-system som är gratis för de två första projekten.

Sundahus MiljödataSundahus är ett aktiebolag med säte i Linkö-ping. Dess kriterier baseras på Kemikalieinspek-tionens Prio-kriterier och flera andra livscykel-aspekter. Kriterierna revideras genom ett öppet remissförfarande.

Bedömningen utförs av företagets egna kemister med hjälp av ett datoriserat besluts-stöd baserat på kriterierna samt checklistor över förväntat innehåll i produkter.

Bedömningen redovisas med någon av bok-stäverna A, B, C+, C- eller D, där A är bäst.

Sundahus Miljödata innehåller även bevak-ningsfunktioner, statistikrapporter, avvikelse-rapporter samt kopplingar till BIM och förvalt-ningssystem. Licensavgiften avgörs av vilka funktioner som kunden vill ha.

Bolaget erbjuder även konsulttjäns-ter och olika typer av utbildningar kopplat till medvetna materialval.

OLIKA SYSTEM BEDÖMER PÅ OLIKA SÄTT

Kampen står mellan de tre miljöbedömningssystemen Basta, Byggvarubedömningen och Sundahus Miljödata. Huvudsyftet är att fasa ut de farligaste ämnena från att användas. Dessutom finns Svanen som används av en del fastighetsägare men i första hand vänder sig till konsumenter.

ByggvarubedömningenByggvarubedömningen (BVB) utgår från samma kemikaliekriterier som Basta men bedömer även vissa livscykelaspekter som tillverkning, distribution, inomhusmiljö och avfall.

Bedömningen utförs bland annat av inhyrda konsulter och som underlag används byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad samt annan relevant produkt- och miljöinfor-mation. De olika områdena värderas för sig och dessutom görs en sammanvägd bedöm-ning av produkten. Varorna kan få bedöm-ningen ”Rekommenderas” (grön symbol), ”Accepteras” (gult) eller ”Undviks” (rött).

Systemet ger också möjlighet att föra en digital loggbok över varor och produkter som används i respektive projekt. På så sätt går det också att spåra ämnen som inte anses som far-liga idag men som kan bli det i framtiden.

Marianne Hedberg och Lena Enebjörk anser att miljöbedömningssystemen bidrar stort till att minska farliga varor.

FO

TO

: HA

NS

HE

LL

BE

RG

FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015 59

60 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015

med sina symboler. Vi använder oss av Byggvaru-bedömningen i våra projekt om inte vår beställare vill att vi använder något av de andra systemen.

– När jag arbetar som miljösamordnare åt fastighetsägare rekommenderar jag att de skapar en digital loggbok där byggvarudeklarationer för inbyggda byggvaror finns samlade. Då kan man söka ut eventuella ämnen som visar sig vara farliga i framtiden.

MONICA BJÖRK, vd för Byggmaterialindustrierna, håller med om att miljöbedömningssystemen fyl-ler en funktion. Men hon betonar att miljövärde-ring måste göras utifrån rimliga och transparenta kriterier baserade på vetenskapliga fakta, för att säkerställa jämförbarhet och att alla produkter behandlas lika.

– De system som finns på marknaden idag har olika inriktning och fokus vilket gör att samma byggprodukt kan få olika värde-ringar beroende på vilket system som värderar.

Hon ser en risk för suboptimering då

huvudfokus i bedömningarna ligger på produkternas ämnesinnehåll.

– Om man ska göra en riktigt bra miljöbedömning måste man beakta produktens hela livscykel, från jungfruligt material till deponi alternativt återanvändning samt funktion. Vi anser också att bestäl-larna måste ta ett större ansvar för val av produkter och intressera sig mer för den långsiktiga förvalt-ningen. De kan inte helt förlita sig på att ett miljö-bedömningsföretag som varken testar produkter eller gör fullvärdiga bedömningar utifrån ett livs-cykelperspektiv. •

MAN MÅSTE BEAKTA PRODUKTENS HELA LIVSCYKEL, FRÅN JUNGFRULIGT MATERIAL TILL DEPONI ALTERNATIVT ÅTERANVÄNDNING SAMT FUNKTION.

Monica Björk, vd Byggmaterialindustrierna

Monica Björk

SVANEN Förutom de tre miljöbedöm-ningssystemen kan du även ta hjälp av Svanen när du ska välja byggmaterial. Svanen är ett miljömärkningssystem med egna kriterier för vad som krävs för att en produkt ska få Svanen-märke. Svanen har cirka 8 000 produkter inom olika varugrupper.

Miljöbedöm-ningen bör beakta hela produktens livscykel.

TEMA Material

61FASTIGHETSTIDNINGEN NR 2 MARS 2015

SÅ TYCKER ANVÄNDARNA OM ”SITT” SYSTEM:

Tredjepartsgranskning, kontinuerliga uppdateringar, ombedömningar och prisvärt samt användarvänligt. Det är några av fördelarna enligt tre användare av systemen.

ANNA BAROSEN, DILIGENTIA, OM BVB: ”Bra att kunna påverka hur systemet utvecklas”Tredjepartsgranskning, kostnaden samt möjlig-heten att påverka syste-mets utveckling. Därför använder Diligentia idag Byggvarubedömningen

.

Bolaget använde sig fram tills för några år sedan av flera av sys-temen men beslöt sig för att jämföra systemen och bara välja ett. Valet stod mellan Byggvarubedömningen (BVB) och Sundahus som båda har tredje-partsgranskning och känns mer tro-värdigt.

Och valet föll på Byggvarubedöm-ningen där Diligentia nu också är ett av medlemsföretagen som äger systemet.

– Valet föll på BVB då det är enkelt att förstå och användarvänligt, säger Anna Barosen, hållbarhetssamord-nare på Diligentia.

– Byggvarubedömningen känns bäst för oss eftersom det är ett seriöst branschdrivet system för bedömning av material och produkter. Eftersom vi är medlemmar i BVB kan vi registrera fritt antal projekt där vi kan logga våra valda produkter och vi får även rabatt på de bedömningar vi beställer så att systemet kontinuerligt fylls på och utvecklas. Dessutom tilltalas vi av att det inte finns något vinstintresse och att vi kan påverka hur bedömningskri-terier och avgifter utvecklas, säger hon.

MARCUS ALMSTRÖM, EINAR MATTSSON BYGGNADS AB, OM BASTA:

”Prisvärt och enkelt att använda”Einar Mattsson väljer sedan tre år material i huvudsak med hjälp av Basta. Skälet: det är prisvärt och enkelt att använda.

Företaget började använda Basta som en hjälp inför certifiering av sina byggnader enligt Miljöbyggnad. Men det har också bidragit till att höja miljökompetensen bland medarbe-tarna, anser Marcus Almström, entre-prenadingenjör inom nyproduktion.

– Basta underlättar hanteringen av säkerhetsdatablad, nu hittar vi allt i en databas i stället för i en pärm. Vi gil-lar att systemet inte innehåller någon värdering utan att alternativen enbart är godkänt eller icke godkänt. Ofta behöver vi snabba svar och då är Basta enkelt och lättarbetat, säger Marcus Almström.

Han anser att Basta är ett bra alter-nativ att börja med för den som vill ta ansvar för sina materialval. Men det är inte alltid som systemet räcker till.

– Ibland måste vi använda produk-ter som inte är godkända och då kan vi leta upp sådana i något av de andra bedömningssystemen. Jag kan också sakna möjligheten att inför slutbestäl-laren motivera varför vi ibland vill välja produkter som är bättre för miljön, men dyrare.

HENRIC ERNSTSON, MILJÖKONSULT OM SUNDAHUS:

”Mycket mer än ett bedömningssystem”För miljökonsulten Henric Ernstson är det Sundahus som gäller när han får välja. Sundahus är mycket mer än ett bedömningssystem och det som ger mest kund-nytta, anser han.

Henric Ernstson fung-erar som beställarens ombud i miljöfrågor i byggprocessen. Han jobbar bland annat åt Landstinget i Värmland som fått flera priser för sitt hållbarhetsarbete.

En av nycklarna för Landstingets miljöarbete är just användningen av Sun-dahus och möjligheterna med den databa-sen både i bygg- och förvaltningsskedet.

– Den viktigaste faktorn är att en obero-ende part gör bedömningarna. Hos Sun-dahus får jag veta vem som gjort bedöm-ningen och kan prata med denne om jag tycker något är oklart. Dessutom erbjuder företaget en mängd extra tjänster som dokumentation, spårbarhet, statistik-rapporter och spärrlistor, säger Henric Ernstson.

Han gillar också hur företaget bedömer så kallade worst case-ämnen och att det kan gå i god för innehållet i vissa produk-ter även när leverantörerna vill hålla upp-gifterna hemliga.

– Men det allra bästa är att Sundahus kontinuerligt och kostnadsfritt gör ombe-dömningar när innehållet i någon produkt ändras, vilket i vissa fall sker varje år.

Anna Barosen Marcus Almström Henric Ernstson


Krysslimmat trä ger nya möjligheterKL-trä vinner sakta terräng på svensk byggmarknad. Träet kan ersätta be-tong som stommaterial vid nybyggnad och renovering. Dessutom öppnar materialet möjligheter för nya mer spännande takkonstruktioner.

KL-TRÄ ÄR prefabricerade massiva skivor som består av krysslimmade hyvlade brädor, sammanfogade på liknande sätt som ply-wood. Materialet används i Sverige främst vid nybyggnad av bostadshus där skivorna kan ersätta betong eller lätt träkonstruktion i bjälklag, väggar och tak.

Men Andreas Falk som forskar på bygg-nadsmaterial vid KTH ser många fler möj-ligheter – till exempel köpcentra och sport- och utställningshallar.

– KL-trä är ett robust och formbart mate-rial som ger stora möjligheter att skapa helt nya taklösningar och byggnader, till exempel origamiinspirerade vikskal. Vi tror också på nya byggprodukter och system där KL-trä samverkar med betong eller stål, säger han.

MED DET FINNS många fler fördelar med massivt trä.

– Trämaterial bidrar generellt till god arbetsmiljö på byggplatsen genom att det varken dammar eller bullrar. Dessutom är det lättare att anpassa på byggarbetsplatsen än betong eller stål, om något behöver kor-rigeras, säger Andreas Falk.

Däremot är priset fortfarande högt efter-som det bara finns en tillverkare i Sverige.

Flerbostadshus i trä har tidigare haft svårt att klara bra ljudisolering men med de mas-siva KL-skivorna uppfylls svenska akustik-krav även med mindre dimensioner. Även brandkraven klaras.

KL-SKIVOR KAN med fördel även användas vid renovering och ombyggnader, anser Andreas Falk.

– Det används redan idag vid påbyggna-der med extra våningsplan på flerbostads-hus, när man behöver förnya eller förstärka bjälklag eller om man har problem med bärigheten hos underlaget.

95 millimeter är en vanlig dimension på KL-skivor som används i väggar vid nybygg-nad. Men tjocklekar upp till flera decimeter förekommer för högpresterande bjälklag, brodäck och takkonstruktioner. De största måtten på skivor som produceras är 3 meters bredd och 15 meters längd. Men de kan i princip bli hur långa som helst genom att limmas ihop.

HANS HELLBERG

Delreparation av våtrum dröjerDET KOMMER ATT dröja till våren 2016 innan försäkringsbolagen ger klartecken för delreparationer av våtrum. Metoden har visat sig fung-era bra men försäkringsbolagen vill ha fram riktlinjer med manualer innan de eventuellt kan föras in i BKR:s och GVK:s branschregler och bli försäk-ringsbara.

Dessa ska utformas i ett projekt i samarbete mellan försäkringsbola-gen och BKR där ett antal delrepara-tioner genomförs, men projektet har dragit ut på tiden.

Metoden väntas spara både tid och pengar för fastighetsägare och entreprenörer. Den kan användas exempelvis vid mindre vattenskador eller om det visar sig att en golv-brunn sitter fel.

miljoner kronor har avsatts till forskning kring energieffektivise-ring i Energimyndighetens forsk-ningsprogram Spara och bevara.

Glöm inte att energieffektivisera!PASSA PÅ ATT höja husets energi prestanda när du ändå renoverar eller bygger om. Då kan du både spara tid och pengar och slipper störa hyresgästerna flera gånger. Det är kontentan i handboken ”Rätt och riktigt – med fokus på energieffek-tivitet vid renovering och drift av flerbostadshus” från Sveriges Byggindustrier. Här får du tips på vilka åtgärder som är mest lön-samma och hur du prioriterar mel-lan åtgärderna. Du kan ladda ned handboken i pdf-format från nätet.

Rätt och riktigt– med fokus på energieffektivitet vid renovering

och drift av flerbostadshus

en handbok från sveriges byggindustrier fou

40Balkonglösning för trevånings bostadshus med stomme av KL-trä, Judenburg i Österrike.

TEMA Material


LÄNSFÖRSÄKRINGAR lät under 2014 Sveriges Tek-niska Forskningsinstitut, SP, funktionstesta de 20 vanligaste tätskikten av folietyp för badrum.

– Foliesystemen är fortfarande ganska nya på marknaden och vi vill upp-täcka eventuella svagheter tidigt, säger Peter Bratt, skadeexpert på Länsför-säkringar. Vi trodde aldrig att det skulle vara så illa. Vi har sett svagheter i tidigare tester men hoppades att dessa var åtgärdade.

Testet visade att 17 av de 20 tätskikten läckte. Läckagen uppstår framförallt i skarvar mellan golv och vägg och vid anslutning till golvbrunn. Även flera mon-teringsanvisningar får kritik.

Samma material har använts som i de tester som görs inför att ett tätskikts-

system får ett branschgodkän-nande. Testmetoden är dock något tuffare. Till exempel utsätts materialet för vatten redan efter sju dagars torktid, vilket är normaltid innan ett badrum tas i bruk.

– Många av skadorna upptäcktes först sedan SP lyft på tätskiktsfolien, något som inte görs i den gängse metoden. Vi hoppas därför att leverantörerna gör sin hemläxa och att BKR ställer högre krav på tester för godkännande i framtiden, säger Peter Bratt.

På BKR tog man emot testresultatet med bestörtning och har tillsatt flera arbetsgrupper som gör egna analyser och utvärderingar. Branschen har svårt att acceptera att verkligheten skulle vara så illa och ifrågasätter flera delar i testmeto-

den, säger BKR:s vd Magnus Jansson.– Bland annat har SP

använt sig av en brunns-konstruktion som inte är

vanlig på marknaden och fem av de tes-tade systemen är redan sedan i somras borta från marknaden. Varför ingår dessa i testet, frågar sig Magnus Jansson och fortsätter:

– Vi har svårt att tro på de dåliga resul-taten eftersom de varken stöds i statisti-ken i form av reklamationer hos leverantör eller entreprenör. Om resultaten med flera så kallade totalhaverier stämmer borde det rimligtvis finnas problem där ute i verklig miljö, något vi inte ser.

Enligt Peter Bratt på Länsförsäkringar syns skadorna visst i statistiken.

– Trots att tätskiktsfolierna bara varit godkända i fyra år svarar de redan för fyra procent av anmälda skador. Problem med nya material brukar sällan visa sig förrän efter fem–sju år.

HANS HELLBERG

Peter Bratt

Magnus Jansson

Här kan du känna på 3 000 olika materialPÅ MATERIALBIBLIOTEKET som sedan 2012 är inrymt i Stockholmsmässans lokaler har du möjlighet att känna, lukta och kanske smaka på 3 000 olika byggnadsmaterial och få koll på de senaste materialtrenderna. Här finns prover på allt från konstruktionsplaster och fasadskivor till olika ytskikt inomhus. Allt som visas finns att köpa på marknaden.

Från början var målgruppen framför allt arkitekter, industridesigner och produkt-utvecklare. Men enligt grundaren Björn Florman besöks utställningen av allt fler fastig-hetsägare, förvaltare och byggnadsingenjörer.

– Här kan du på plats få inspiration och både känna på och jämföra olika material och se vilka som passar bäst tillsammans, säger han.

Ingen entréavgift, men bara folk i branschen är välkomna. Utställningen har öppet tisdag–torsdag samt vid större mässor. Materialbiblioteket finns bland annat med på Nordbygg Ecoforum i april. Läs mer på: www.materialbiblioteket.se

Medalj till hetaste materialnyhetenNORDBYGG DELAR sedan 2010 ut en guldme-dalj till årets hetaste materialnyhet. Fjolårets vinnare var företaget Organo Wood som utvecklat ett miljöanpassat tryckimpregnerat trä. I stället för impregnering med tungmetal-ler eller biocider tillförs kisel under hårt tryck. Materialet har bland annat används till teras-serna på Nordeas nya huvudkontor i Lindhagen i Stockholm. 2013 vann företaget 3M med sin supertejp ”Fast Flexible Air Sealing Tape” för tätning runt fönster och dörrar vid reno-vering och nybyggnad. Årets material - medalj delas ut i april.

Test av tätskikt ifrågasättsSP:s och Länsförsäkringars rapport om att 17 av 20 godkända tätskikt läcker slog ned som en bomb i våtrumsbranschen före jul. Men BKR, som avgör vilka system som godkänns, ifrågasätter testmetodens tillförlitlighet och ska göra egna analyser.

De tre som klarade testet:• Kerablock

Tex 750• Kerasafe

foliesystem• Sopro

AEB 640

Bilden talar för sig själv. Håller inte folieskikten

tätt kan skadorna bli omfattande.


L aholms Teater har anor från 1913 och var i stort behov av ansiktslyftning och ett bättre inneklimat.

– Hade man gjort som vanligt hade man löst det med ett frånluftssystem

med tilluftsventiler i väggarna. Men eftersom det fanns en stor outnyttjad vind fanns det möjlighet att installera ett FTX-system och återvinna värmen i luften, säger Heidi Norrström, arkitekt vid Chalmers.

FÖR ATT INTE FÖRSTÖRA de kulturhistoriska värdena i interiören har tilluftsdonen lagts inne i väggarna och placerats under stolarna uppe på balkongen. Samtidigt har de gamla förgyllda deko-rationerna i teatersalongen återställts.

Enligt plan- och bygglagen ska byggnader vara energieffektiva – samtidigt som de kulturhistoriska värdena ska bevaras.

– Energikravet och kravet att bevara går inte alltid att kombinera. Man måste göra en avvägning, säger Heidi Norrström.

I sin avhandling har hon utarbetat en modell som ska underlätta avvägningen mellan energi-

effektivisering och bevarande. Just som skedde på Laholms teater. Idag anlitar många mindre fastighetsägare en expert i taget och får ingen samlad bedömning när det är dags för restaurering av äldre hus. Men i Heidi Norrströms modell sam-arbetar bebyggelseantikvarier, energiingenjörer och arkitekter redan från början, därmed kan risker och möjligheter synliggöras tidigt vid en ombyggnad. Först görs en inventering av kultur-historiska värden, arkitekturkvalitéer och energi-prestanda så att alla har samma underlag.

– Fastighetsägaren har också intresse av inven-teringen för att få en bra överblick över brister och möjligheter.

EFTER DETTA UTARBETAR de tre professionerna var sitt förslag till åtgärder. I förslagen förklarar och argumenterar var och en för sin sak så att de andra sedan har en möjlighet att sätta sig in i frågan och ta ställning. Det hela bygger på ömsesidig respekt för varandras yrkeskunskaper. Fastighetsägaren får här förklaringar till varför olika åtgärder är viktiga.

En översiktskarta med konsekvenser av förslagen utarbetas därefter, varpå man gör jämförelser och

Plats på scen för bättre bevarandeAtt bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samtidigt göra dem energieffektiva är inte alltid lätt att kombinera. Men nu finns en ny modell där bebyggelseantikvarier, energiingenjörer och arkitekter kan mötas. Inte minst i valet av olika material. TEXT: AGNETA OLOFSSON FOTO: METTE OTTOSSON

Det är inte vanligt med modern FTX-ventillation i så anrika kulturmiljöer. Men på Laholms teater lyckades man hitta en lösning.

TEMA Material


Heidi Norrström i salongen på Laholms teater som var ett av de första ställen där hennes modell för renove-ring praktiserades.

Uppe på balkongen har tilluftsdonen placerats under stolarna.

Men Heidi Norrström nämner ett lyckat exempel som ingenjör och fil dr Pär Johansson arbetat med. Ett landshövdingehus i Göteborg fick vakuumisolering bakom träfasaden. Fasaden plockades då ner, man satte dit en tunn vakuumisolering och spikade dit träfasaden igen. Därmed blev inte väggarna onödigt tjocka.

Hon påpekar dock att detta inte går att genomföra på en tegelfasad där man inte kan ta bort ett skikt. Varje byggnad är unik.

Heidi Norrström propagerar för traditionella material, som går att underhålla.

– Om man har ett underhållsfritt material ligger det i sakens natur att det inte går att underhålla. Vid en skada måste man byta alltihop. •

OM MAN HAR ETT UNDERHÅLLSFRITT MATERIAL SÅ LIGGER DET I SAKENS NATUR ATT DET INTE GÅR ATT UNDER HÅLLA.

VID EN SKADA MÅSTE MAN BYTA ALLTIHOP.

för diskussioner om konsekvenserna. Sedan försö-ker man komma överens om ett gemensamt förslag, som blir en sammanvägning av de tre olika aspek-terna. Detta presenteras för fastighetsägaren.

– Om man har ett 1800-talshus som föreslås till-läggsisoleras med trapetskorrugerad plåt så kanske man tar bort det förslaget.

DISKUSSIONERNA i modellen rör inte minst mate-rialval. De måste anpassas till varje byggnads spe-cifika förutsättningar. Om man har en byggnad med kulturhistoriska värden kanske man inte går in med plastmaterial utan istället använder material som redan finns i huset.

– En tilläggsisolering kan påverka fasaden onö-digt mycket, så att den blir för tjock.


Marknaden för gröna tak har ändrats radikalt de senaste åren, säger Johan Thi-berg, expert inom grön stadsbyggnad. Sedumtak

är idag som vilket byggmaterial som helst som används lite slentrianmässigt.

– Idag efterfrågas mer varierade tak, både vad gäller växtlighet och hur taken kan användas, säger han.

En bidragande orsak är miljöcertifie-ringen av byggnader där både Breeam och Leed ger extra poäng för tak som tar hand om dagvatten, bidrar till biologisk mång-fald och där människor kan vistas.

– Egentligen är det bara fantasin och byggnadens förutsättningar som begrän-

sar vad som kan göras, säger Johan Thi-berg. Det finns många kontorshus i inner-städerna som ska renoveras de närmaste åren och som skulle få ett lyft med ett mer avancerat grönt tak. Man måste dock vara medveten om att det är ett tuffare klimat däruppe än på marken.

ATT ANLÄGGA EN takpark eller ett tak-landskap är en relativt liten kostnad om man ändå gör en större renovering eller ombyggnad. Däremot kräver det en hel del extra planering och projektering och att en landskapsarkitekt finns med tidigt i arbetet.

– Du behöver bland annat fundera över dimensionering, bärighet, avrinning samt

brand- och taksäkerhet om människor ska vistas på taket. Men det är inte jättekomplicerat. Det stora merarbetet blir ofta skötsel och underhåll, en takpark kräver samma skötsel som en trädgård på marken, säger Johan Thiberg.

Han betonar också vikten av att enbart anlita anläggare med erfarenhet av gröna tak.

– Det ökade intresset ökar risken för lycksökare. Den som är en duktig träd-gårdsanläggare är inte automatiskt duktig på gröna tak. •

Begreppet gröna tak är på väg att få en ny innebörd. De ensartade sedumtaken ersätts av mer artrika biotoptak. Nästa trend är mångfunktionella takparker och taklandskap där växter, människor och solpaneler får samsas om utrymmet. TEXT: HANS HELLBERG

Johan Thiberg

PARKER OCH LANDSKAP PÅ TAKEN NÄSTA TREND


TANKEN VAR FRÅN BÖRJAN att göra en vanlig men flott terrass. Men sedan bolaget fått kontakt med landskaps-arkitekt Johan Paju ändrades planerna.

– Det visade sig att det inte skulle bli mycket dyrare att göra terrassen grön och det gynnade även vår miljöklass-ning samt husets hyresgäster, säger Markus Pfister, chef för Diligentias kontorsfastigheter. Merkostnaden blev cirka fem miljoner kronor och har gett oss en mer attraktiv fastighet och mycket uppmärksamhet.

Allt det byggnadstekniska är klart och under vinter och vår fortsätter nu arbetet med att så och plantera. En del av sådden görs i snön för att fröna ska få lagom fuktighet och inte blåsa bort.

Vegetationen på taket består av växter hämtade från fjällen, skärgården och torrängen, berättar landskapsarki-tekt Johan Paju.

– Vi följer naturen i stället för att gå emot den och har valt växter som tål ett kargt och bistert klimat, säger han.

Den största växtligheten ska bestå av så kallad krattskog med lågväx-ande ekar, nypon, havtorn och slån-

bär. Bland övriga växter märks blåeld, vallmo, prästkragar, torktåligt gräs och förstås taklök och andra fetblads-växter. Dessutom planteras olika insekter in.

– Vi ger naturen en knuff på vägen. Den här typen av växtlighet skulle etablera sig själv om den fick tid på sig.

MEN MYCKET KRAFT läggs också på att göra taket behagligt att vistas på.

– Stockholm har idag cirka 18 soliga och vindstilla dagar per år. Vi skapar därför en mängd platser med lä så att taket kan användas så mycket som möjligt, säger Johan Paju.

Det finns många fastighets-ägare som är oroliga för att gröna tak ökar risken för läckage och fuktskador. Johan Paju ser inga risker om arbetet utförs på rätt sätt.

– Vi jobbar med flera tätskikt, täta hårda isoleringar samt lägger för säkerhets skull en skyddsbetong som hindrar att man råkar skada tätskikten.

Diligentia är först i landet. Nio våningar ovanför en av Stockholms mest trafikerade gator växer nu ett taklandskap med busk-träd, ängsblommor, sittdäck och utkiks-platser fram.

Här växer Sveriges första taklandskap fram

BRF Sportpalatset anlade redan 2008 en takträdgård med utvalda växter som passar en blåsig och sol-exponerad takterrass.

För- och nackdelar med mer varierande gröna tak

+• Goodwill och ökat intresse

från hyresgäster• Extra poäng vid

miljöcertifiering• Bidrar till bättre isolering och

minskad vindavkylning• Krävs mindre kyla i kontors-

hus sommartid• Tar upp dagvatten och mins-

kar risken för översvämning• Ökad biologisk mångfald

–• Kräver extra planering och

projektering• Kräver extra skötsel och

underhåll.

Material TEMA

PARKER OCH LANDSKAP PÅ TAKEN NÄSTA TREND

FO

TO

: DIL

IGE

NT

IA

FO

TO

: SO

FIA

ES

KIL

SD

OT

TE

R


K limatsmart och hållbarhet är två begrepp som sedan länge har varit viktiga nyckelord för fastighets-branschen. Ofta har dock

diskussionen enbart handlat om driften av fastigheter, och mycket sällan har produk-tionsfasen fått stå i centrum.

Men nu börjar även frågan om valet av material lyftas upp på agendan.

Den totala klimatpåverkan från bygg-processer i Sverige är jämförbar med utsläppen från alla personbilar i landet slår en rapport från Kungl. Ingenjörsve-tenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier fast. I rapporten har de följt ett nybyggt flerbostadshus i Hökar-ängen i Stockholm. Projektet visade att själva byggnationen stod för hela 50 procent av fastighetens klimatpåverkan medan driften under 50 år stod för reste-rande 50 procent.

Enligt rapporten har utvecklingen för att minska klimatpåverkan gått snabbt

när det gäller drift men att den i princip har stått stilla eller till och med gått åt motsatt håll när det kommer till bygg-processen.

– Svenska bygg- och fastighetsbranschen har i fler år pratat om material och vikten av att välja bort skadliga eller giftiga ämnen. Men nu börjar material-valet bli viktigt också ur ett resursper-spektiv, säger Anna Denell, hållbarhets-chef på Vasakronan.

HELA 40 PROCENT av Sveriges samlade avfall kommer från byggsektorn. Sam-hällsdebatten, viljan att leva hållbart och insikten om att naturtillgångarna inte är oändliga, driver på utvecklingen att både försöka minska och ta hand om avfallet på ett bättre sätt.

– Vi har bara den här planeten. Med ökad industrialisering på nya marknader

som Kina och Indien spår de flesta att råvarupriserna kommer att stiga, säger Anna Denell.

Och med ökade kostnader följer som så ofta ökat intresse för att hålla dem nere.

DET FÖRSTA MAN bör göra, enligt Anna Denell, är att sluta slösa och bara använda så mycket material som verkligen behövs.

– Idag blir det ofta mycket spill på ett bygge, något som vi beställare får betala dubbelt för, först i form av kostnad för materialet och sedan en andra gång i form av avfallskostnad. Därefter bör man välja rätt material för rätt projekt. Olika mate-rial påverkar miljön på olika sätt när de utvinns, förädlas och transporteras.

Det finns inget material som alltid är det bästa, självklara valet. Byggnadens för-väntade livslängd är viktigt att beakta.

– Om man inte är säker på att byggna-den ska stå i minst 50 år är det svårt att motivera att bygga i annat än trä. Men i något annat fall, när man känner sig mer

Betong har sina fördelar, trä har andra. Att bryta malm för att bygga med en stålkonstruktion innebär en tung belastning för miljön, men kan motiveras av andra skäl. Bara en sak är säker – större krav kommer ställas på att välja rätt material till rätt projekt.

ATT VÄLJA RÄTT BLIR STORT

Anna Denell

BETONG: ROBUST, BEPRÖVAT OCH EKONOMISKTMitt i Södertälje planeras bygg-starten av 42 nya bostadsrät-ter med inflyttning årsskiftet 2016/17. Fastigheterna byggs i betong och ska certifieras enligt Miljöbyggnad.

– Materialvalet var enkelt, betong är det material vi oftast använder, menar Maria Schelin, kommunikationsansvarig på NCC Boende.

– Det är ett bra material, det minimerar risken för fukt och är en robust lösning. Det ger också ett bra inomhusklimat, vilket är en viktig parameter för kunden och en del i miljöcerti-fieringen. Vi ser också att det fortfarande är konkurrenskraf-tigt ekonomiskt.

Även erfarenhet och kunskap inom företaget spelar roll.

– Vi har bra kunskap om hur man bygger med betong för vi har gjort det väldigt länge, säger Maria Schelin.

TEXT: MALIN AGE

TEMA Material

ILL

US

TR

AT

ION

: DIA

KR

IT


säker på att byggnaden kommer att ha en lång livslängd kan betong istället vara det självklara valet, säger Anna Denell.

I GÖTEBORG har Riksbyggen just gjort en studie i samband med planeringen av Brf Viva. Där gjorde Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, en livscykelanalys (LCA) för stommarna i tre hus med tre olika stomalternativ; en i trä, en i betong med prefabricerade element och en med platsgjuten betongstomme. Det visade sig att betongalternativen hade en något högre miljöpåverkan i tillverkningsfasen än trästommen, men när de långa trans-porterna för trästommen inkluderades blev skillnaden mindre över livscykeln.

Ett sätt att driva frågan om hållbart

byggande är att utöka kravlistan i de olika miljöcertifieringar som redan finns. För att bli certifierad i BREEAM Europe och LEED version 4 ska en livscykelanalys göras.

– Frågan diskuteras och det kan mycket väl vara med i nästa version av den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad. Som det är nu ställer vi inga krav på LCA-analyser, säger Bengt Wånggren, vd för Sweden Green Building Council.

Anna Denell tror också att nya krav är att vänta:

– Man kan inte längre motivera använd-ning av material som är dåliga för miljön även om det ger en låg energianvändning i driftsskedet. Så snart kommer vi säkert få se nya riktlinjer för branschen. •

ALUMINIUM: SLITSTARKT OCH VACKERTI juli 2013 stod Tele2-arenan klar, placerad mellan Globen och Nynäsvägen och med glänsande fasad i aluminium. En av de ansvariga arkitekterna var Fredrik Källström på White.

– Vi var väldigt öppna för olika material långt in i processen, drar han sig till minnes.

– Det var en balansgång ur miljösynpunkt och vi gjorde noggranna analyser. Men aluminium är ett material som håller över tid, kräver inte särskilt mycket underhåll och om man någon gång väljer att skapa en ny arena så kan materialet återanvändas, säger Fredrik Källström.

Det var viktigt att skapa en arena som tål

slitage. Men också att skapa en byggnad som var estetiskt tilltalande.

– Fasaden skulle förstås inte vara likadan som Globen, men samspela. Nu fångar plå-ten ljusets speglingar. Den kan skifta från nästan bronsliknande till väldigt lätt ljusgrå, och känns levande. Trä hade varit väldigt vackert men det har ju en underhållsaspekt som nästan är oöversiktlig för en sådan här stor byggnad, säger Fredrik Källström.

Aluminiumets låga vikt var ett extra plus vid monteringen av fasaden:

– Plåten är inte tyngre än att två personer kan hålla och skruva fast varje stycke,

säger Fredrik Källström.

TRÄ: MILJÖVÄNLIGT OCH UTMANANDEÅtta våningar högt, 32 lägenheter och helt byggt i trä. När byggföretaget Folkhem tog trähustek-niken in i framtiden var de kanske inte helt för-beredda på att intresset skulle vara så stort. Men sedan husen i Sundbyberg blev klara i juni 2013 har 6 000 besökare från 150 olika länder varit på plats för att klämma, känna och lukta.

– Trä är ett helt fantastiskt byggmaterial!Sandra Frank, marknadschef på Folkhem,

snubblar nästan på orden när hon ska berätta om varför de valde just det materialet.

Det handlar förstås om miljön i första hand, trä är ett förnyelsebart. Men trä är också torrt, till skillnad mot betong, och därmed finns inte samma risk att bygga in fukt. Markpriset spelade också roll. Kanske kunde man få köpa mark billi-gare om man kan erbjuda staden ett miljövänligt byggande, tänkte man på Folkhem. Och så var det förstås den där känslan som man var ute efter:

– Huset känns nästan som en levande varelse, säger Sandra Frank. Det är en väldigt speciell upplevelse att komma in i huset.

Fler fördelar har upptäckts efter hand. – Vi var lite oroliga för att det skulle vara lyhört,

men just tystnaden är det första våra boende påpekar. Trät verkar ”äta” ljud.

De första rapporterna har just kommit, som visar att energiförbrukningen första året låg på 49 kWh/år. En siffra att jämföra med Stockholms stads krav som ligger på 55 kWh, vilket ingen annan hittills har uppnått enligt Sandra Frank.

– Jag tror att vi kommer att få se väldigt mycket mer trähus i framtiden.

ILL

US

TR

AT

ION

: FO

LK

HE

M

FO

TO

: WH

ITE


Våga testa nya vägar. Dra nytta av andras erfarenheter. Följ upp alla åtgärder noga. Det är receptet som Skanska provar för att minska ma-terialspillet vid sjukhusbygget Nya Karolinska i Solna.

Högst fem procent av avfallet får gå till deponi. Kraven är höga på att bygget av Nya Karolinska Solna-projektet skapar så lite materialspill som möjligt. Men tack vare planering, tydlig uppföljning och koll på statistiken vet Maria Nordberg, miljö-chef på Skanska Healthcare, att den höga målsättningen också följs.

Och hon märker direkt när den inte gör det.

Regelbundet samlas alla ansvariga che-fer för att gå genom den aktuella statisti-ken, fas för fas för hela bygget.

– Det är viktigt att ha den röda tråden. Miljöfrågan är på agendan hela tiden, säger Maria Nordberg.

2017 SKA BYGGET stå klart. Då har det gått åtta år sedan Skanska tillsammans med brittiska Innisfree fick uppdraget i sin hand. Kontraktet är med sina 14,5 mil-jarder kronor Skanskas största uppdrag

någonsin. Just nu är 1 800 byggare på plats i Solna varje dag.

– Kraven på att bygga hållbart har hela tiden varit en förutsättning från Stockholms läns landsting som är uppdragsgivare, säger Maria Nordberg.

Målet är att Nya Karolinska Solna-pro-jektet ska bli Leed Gold-certifierat, som första sjukhus i världen.

AVFALLSKÄRLEN är markerade i olika färger för att alla ska kunna se var man ska slänga vad. Återvinningsföretaget Sita har personal på plats. De guidar och ser till att avfallet hamnar rätt. Sita ansvarar också för att väga kärlen och på så sätt finns det alltid aktuella siffror på hur väl sorte-

ringen fungerar. Men det finns fler sätt att spara på spillet.

– Genom att låta fraktfirman sampake-tera leveranserna spar vi emballage. Vi gör en avfallsplan med varje underleverantör för att i förväg prata igenom vilket mate-rial vi får hit och hur vi bäst ska ta hand om eventuellt spill. Att bygga efter stan-dardmått och använda oss av förtillver-kade moduler är andra sätt, säger Maria Nordberg.

I avtalen med underleverantörerna finns en klausul för hur mycket avfall som till exempel gipsplattorna får skapa. Över-stigs kvoten kostar det pengar.

MYCKET AV det som idag kallas hållbart byggande handlar om att ta hand om avfallet på bästa sätt. Men Maria Nord-berg är inte nöjd och efterlyser mer ny-tänkande under hela byggprocessen.

– Det finns en hel del kvar att göra. Framför allt hos leverantörerna. Utnyttja materialresurserna bättre, både i projek-tering och vid inköp. Tänk bara på allt emballage som skapas – all denna papp och all denna plast! Tänk om vi kunde ha fler återanvändbara förpackningar, säger hon.

MALIN AGE

Inspiration från LondonBygget av Barts Hospital i London 2010 har tjänat som inspirations-källa för Skanskas miljöarbete vid bygget av Nya Karolinska Solna-projektet. I London, där Skanska UK hade ansvaret, testades nya arbets-sätt för att minska mängden avfall. Resultatet var tydligt – avfallskost-naderna mer än halverades. • Ett logistikcenter placerades

direkt utanför byggarbetsplat-sen. Därifrån kunde byggare och installatörer hämta det som behövdes efter behov. På så sätt slapp de byggmaterial som låg i vägen eller skadades av misstag på den trånga arbetsplatsen. Transportkostnaderna minskade också.

• Vid bygget fanns extra personal med uttalat ansvar för material-logistiken.

• Förmonterade moduler (för vat-ten- avlopp och elinstallationer) levererades klara att installera, vilket gjorde att man slapp onö-digt avfall på själva bygget.

• Även armaturer levererades förmonterade, i återanvändbara förpackningar. Efteråt kunde siff-rorna berätta att färre armaturer än vanligt hade skadats under transporten, och spill kunde und-vikas. Pengar, miljö och tid hade sparats.

Mindre spill med bättre kontroll

Under byggets första faser placerades en lokal betongfabrik i direkt anslutning till byggarbetsplatsen vid Nya Karolinska Solna. Fabriken producerade 350 000 kubik betong. På så sätt minskade antalet betongtransporter med cirka 20 000 under de tre första åren.

Maria Nordberg

DET ÄR VIKTIGT ATT HA DEN RÖDA TRÅDEN.

MILJÖFRÅGAN ÄR PÅ AGENDAN HELA TIDEN.

TEMA Material

FO

TO

: SK

AN

SK

A

Maria Nordberg, miljöchef

Documents

TEMA Material - Fastighetstidningen...system REACH artikel 33 = ingen utspädningseffekt för sammansatta produkter. Samtliga bedömningar görs av Sundahus kemister. Till sin hjälp