Teigland Research in Swedish Media 2013

Sociala medier - allt viktigare för åkerier

ÅKERI & ENTREPRENAD 2013-12-06 Sida 52 - Sektion:GeneralFörfattare: Peter Fredriksson

Handen på hjärtat, hur aktivt är ditt företag på nätet? Allforskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter görföretag mer produktiva och framgångsrika.

Docent Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm harföljt utvecklingen inom de sociala medierna i flera forsknings-projekt under de senaste femton åren. Hon menar att det vi seri dag är bara början på något som kommer att bli riktigt stort.

- De sociala medierna är här för att stanna. Företagen kan drastor nytta av att de anställda är duktiga på att använda dessa,säger Robin Teigland som även konstaterar att företagen i allthögre grad börjat använda sig av de nya kanalerna för attskapa en tvåvägskommunikation med kunderna.

DELAKTIGHET VIKTIG

Istället för att som förr i tiden pumpa ut information omföretagets produkter eller tjänster via annonser handlar detnumera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer.Det kan handla om allt ifrån att ta fram nya idéer till attkommersialisera dessa.

- Gränsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gäller inom företagen, där bryts hierarkinned genom att man låter alla komma med nya idéer. Det blir med andra ord allt högre i tak även på stora ochetablerade företag.

När Google lät undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier används i sjueuropeiska länder, däribland Sverige, fann man att de som använde sig aktivt av sociala medier är merframgångsrika än de som inte gjorde det.

Hela 81 procent av de tillfrågade menade att de sociala verktygen har hjälpt dem att växa och 80 procent angaväven att de använde dessa internt för att förbättra samarbetet och för att dela kunskap.

TRIVS PÅ JOBBET

Studien visade att de anställda på de här företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklandejobb än de som inte kunde eller fick använda sociala medier.

Högre chefer var genomgående mer positiva än mellancheferna, som snarare såg de nyakommunikationskanalerna som ett hot.

- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för de sociala medierna kommer att utvecklas.

Fakta

De vanligaste sociala medierna i Sverige:

Facebook Antal användare (2012): 5 miljoner aktiva användare per månad, enligt Handelshögskolan.

Twitter Antal användare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 år använder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo.

Linkedin Antal användare (2012): 1 010 698 svenska användare, enligt Socialbakers.

Youtube Antal användare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje månad, enligt Youtube.

Google+ Antal användare (2012): 502 113 svenskar är registrerade, enligt plusdemographics.com.

Bildtext: - Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm.

© Åkeri & Entreprenad

Läs också

Hämtar relaterade artiklar ...

Folkfinansiering på frammarsch

SVENSKA DAGBLADET 2013-12-03 17:05Författare: Josefin Jakobsson

Kläder, 3d-skrivare och mobila applikationer. Det mesta kannumera finansieras via nätet genom så kallad crowdfunding.

Lagändringar i både USA och Sverige väntas göra det lättareför nyblivna entreprenörer att vända sig till allmänheten förfinansiering.

För Stockholmsbolaget WTS blev sponsring från allmänheten,crowdfunding, en succé, konstaterar operative chefen TobiasStenberg.

Yvonne Åsell

Att söka finansiell styrka från riskkapitalister och affärsänglar ärinte längre det enda alternativet för nystartade företag. Såkallad crowdfunding, där många små investerare tillsammansbidrar med en större summa pengar till ett uppstartsprojekt, blirallt vanligare.

Kickstarter, Indiegogo, Crowdcube och svenska Fundedbymeär exempel på sajter där entrepre- nörer kan lägga upp sinaprojekt i hopp om att locka nya investerare. Enligt RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, somforskat om crowdfunding, finns det en rad orsaker till att finansieringsmetoden har fått ett sådant uppsving underde senaste åren.

-En är finanskrisen, som har gjort det svårare för småföretag att ta in kapital via de traditionella vägarna. Denandra är utvecklingen av internet och sociala medier, som gör det möjligt för entreprenörer att nå ut till helavärlden med sina idéer, säger hon.

Men det handlar om mer än pengar. Robin Teigland menar att crowdfunding ofta är ett bra sätt för en entreprenöratt avgöra kvaliteten på affärsidén.

-Att crowdfunda sin idé eller produkt är ett bra sätt att testa den på en större målgrupp och se om det faktiskt finnsen efterfrågan på marknaden. En crowdfunding-kampanj kan också vara ett sätt att göra så att fler får upp ögonenför ens idé. Att ha en grupp tidiga investerare som ambassadörer för en produkt redan innan den lanserats är guldvärt, säger hon.

Bland de svenska bolagen finns en rad som kan skryta med att ha genomfört ett lyckat crowdfunding-projekt. JonWidegren, pr-snillet bakom hamburgarsuccén Flippin Burgers. är ett exempel. Ett annat är LinköpingsbaseradeNarrative (tidigare Memoto), som med hjälp av en kampanj på den USA-baserade sajten Kickstarter samlade in3,5 miljoner kronor och fick 4 000 förbeställningar på sin bärbara minikamera.

Ett tredje exempel är Stockholmsbolaget WTS, som utvecklat gps-spåraren Trax för att hålla koll på husdjur ochbarn.

Efter att ha haft svårigheter att finansiera produktutvecklingen lade bolaget i våras ut en beskrivning av sitt projektpå Kickstarter. Målet var att sälja 500 exemplar av den ännu inte existerande produkten för 13000 kronor styck.Då projektet avslutades, 30 dagar senare, hade WTS fått in över 700000 kronor från 650 personer från helavärlden, som ville se Trax bli verklighet.

-För oss har det gett en riktig skjuts. Det intresse vi har fått via kampanjen har visat att det verkligen finns enmarknad för vår produkt. Vi har också fått värdefull feedback och, inte minst, 650 personer runt om i världen somengagerat sig och spridit kunskap om vår produkt redan innan lanseringen, säger Tobias Stenberg, operativ chefpå WTS.

Efter att kampanjen legat ute ett tag började telefonen att ringa på kontoret i Stockholm. Både investerare,återförsäljare och till och med ett telekombolag hade fått upp ögonen för produkten. Mycket tack vare Kickstarterfick bolaget in ytterligare extern finansiering från Stockholms Affärsänglar och brittiska Etagra Group.

Tobias Stenberg vill dock göra andra medvetna om att det är mycket jobb inblandat.

-Att sköta kontakten med de som backat projektet är tids- krävande. Med 650 uppbackare har vi fått svara påungefär lika många mejl varje månad. Det är nästan så att det krävs en heltidstjänst bara för denkommunikationen. Nu är vi redo att skicka ut den första leveransen av Trax, tillsammans med ett personligt brevoch lite gåvor, det är kul, men också dyrt och tidskrävande.

Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper en ännuicke-existerande produkter, är fortfarande den vanligaste formen. En betydligt nyare trend är så kallad equitycrowdfunding, eller aktiebaserad crowdfunding, som ger privatpersoner möjlighet att köpa aktier i onoteradeföretag.

Några europeiska aktörer som sysslar med equity crowdfunding, eller crowd investing som det också kallas, ärbrittiska Crowd Cube, som startat ett svenskt bolag, och FundedByMe. Det senare grundades i Stockholm 2011och har sedan starten varit värd åt runt 600 gåvobaserade kampanjer och 16 stycken aktiebaserade.

Genomsnittsinvesteringen i en gåvobaserad kampanj ligger på runt 500 kronor. För en aktiebaserad kampanjligger snittet på 12500 kronor, enligt vd, Daniel Daboczy.

-Vårt mål är att bli Europas svar på Kickstarter och det största equity crowdfunding-bolaget utanför USA, sägerDaniel Daboczy.

Fundedbyme tar ut en avgift på 6 procent av de investeringar som förmedlas via sajten. Man tar även ut en avgiftpå 4500 kronor från den som vill registrera en aktiebaserad kampanj.

Daniel Daboczy hoppas på draghjälp av regeringens så kallade investeraravdrag som börjar gälla i december,med målet att underlätta kapitalanskaffningen för nystartade bolag. Avdraget innebär att privatpersoner kan göraavdrag för hälften av betalningen då de köper aktier i småbolag.

Även i USA har regelförändringar skett som gynnar crowdfunding, och 2012 avskaffade kongressen det tidigareförbudet för onoterade bolag att söka riskkapital från allmänheten. USA:s finansinspektion, Securities andExchange Commission, arbetar på en uppsättning regler för aktiehandel genom crowdfunding för att undvikabedrägerier och andra risker i samband med den nya finansieringsformen. I Sverige finns det dock ännu ingetregelverk på området.

-Det är ett nytt område som vi håller på att se över. En av de frågor som vi utreder är om företag som sysslar medcrowdfunding ska stå under vår tillsyn. En annan viktig fråga är att ta reda på vilka olika typer av verksamhetersom ryms under crowdfunding, säger Karin Boman Röding, pressekreterare på Finansinspektionen.

© Svenska Dagbladet

Läs också


Folkfinansiering på frammarsch

SVENSKA DAGBLADET 2013-12-03 Sida 10-11 - Sektion:DIGITALT - Del: 2Författare: JOSEFIN JAKOBSSON E-post:[email protected]

NYA LAGAR Kläder, 3d-skrivare och mobila applikationer. Detmesta kan numera finansieras via nätet genom så kalladcrowdfunding. Lagändringar i både USA och Sverige väntasgöra det lättare för nyblivna entreprenörer att vända sig tillallmänheten för

...finansiering. Att söka finansiell styrka från risk-kapitalisteroch affärsänglar är inte längre det enda alternativet förnystartade företag. Så kallad crowdfunding, där många småinvesterare tillsammans bidrar med en större summa pengar tillett uppstartsprojekt, blir allt vanligare.

Kickstarter, Indiegogo, Crowdcube och svenska Fundedbymeär exempel på sajter där entreprenörer kan lägga upp sinaprojekt i hopp om att locka nya investerare. Enligt RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, somforskat om crowdfunding, finns det en rad orsaker till attfinansieringsmetoden har fått ett sådant uppsving under desenaste åren.

- En är finanskrisen, som har gjort det svårare för småföretagatt ta in kapital via de traditionella vägarna. Den andra ärutvecklingen av internet och sociala medier, som gör detmöjligt för entreprenörer att nå ut till hela världen med sinaidéer, säger hon.

Men det handlar om mer än pengar. Robin Teigland menar attcrowdfunding ofta är ett bra sätt för en entreprenör att avgöra kvaliteten på affärsidén.

- Att crowdfunda sin idé eller produkt är ett bra sätt att testa den på en större målgrupp och se om det faktiskt finnsen efterfrågan på marknaden. En crowdfundingkampanj kan också vara ett sätt att göra så att fler får upp ögonenför ens idé. Att ha en grupp tidiga investerare som ambassadörer för en produkt redan innan den lanserats är guldvärt, säger hon. Bland de svenska bolagen finns en rad som kan skryta med att ha genomfört ett lyckatcrowdfundingprojekt. Jon Widegren, pr-snillet bakom hamburgarsuccén Flippin Burgers. är ett exempel. Ett annatär Linköpingsbaserade Narrative (tidigare Memoto), som med hjälp av en kampanj på den USA-baserade sajtenKickstarter samlade in 3,5 miljoner kronor och fick 4 000 förbeställningar på sin bärbara minikamera.

Ett tredje exempel är Stockholmsbolaget WTS, som utvecklat gps-spåraren Trax för att hålla koll på husdjur ochbarn.

Efter att ha haft svårigheter att finansiera produktutvecklingen lade bolaget i våras ut en beskrivning av sitt projektpå Kickstarter. Målet var att sälja 500 exemplar av den ännu inte existerande produkten för 13 000 kronor styck.Då projektet avslutades, 30 dagar senare, hade WTS fått in över 700 000 kronor från 650 personer från helavärlden, som ville se Trax bli verklighet.

- För oss har det gett en riktig skjuts. Det intresse vi har fått via kampanjen har visat att det verkligen finns enmarknad för vår produkt. Vi har också fått värdefull feedback och, inte minst, 650 personer runt om i världen somengagerat sig och spridit kunskap om vår produkt redan innan lanseringen, säger Tobias Stenberg, operativ chefpå WTS.

Efter att kampanjen legat ute ett tag började telefonen att ringa på kontoret i Stockholm. Både investerare,återförsäljare och till och med ett telekombolag hade fått upp ögonen för produkten. Mycket tack vare Kickstarterfick bolaget in ytterligare extern finansiering från Stockholms Affärsänglar och brittiska Etagra Group.

Tobias Stenberg vill dock göra andra medvetna om att det är mycket jobb inblandat.

- Att sköta kontakten med de som backat projektet är tidskrävande. Med 650 uppbackare har vi fått svara påungefär lika många mejl varje månad. Det är nästan så att det krävs en heltidstjänst bara för denkommunikationen. Nu är vi redo att skicka ut den första leveransen av Trax, tillsammans med ett personligt brevoch lite gåvor, det är kul, men också dyrt och tidskrävande.

Donations- eller belöningsba- serad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper en ännuicke-existerande produkter, är fortfarande den vanligaste formen. En betydligt nyare trend är så kallad equitycrowdfunding, eller aktiebaserad crowdfunding, som ger privat-personer möjlighet att köpa aktier i onoteradeföretag.

Några europeiska aktörer som sysslar med equity crowdfunding, eller crowd investing som det också kallas, ärbrittiska Crowd Cube, som startat ett svenskt bolag, och FundedByMe. Det senare grundades i Stockholm 2011och har sedan starten varit värd åt runt 600 gåvobaserade kampanjer och 16 stycken aktiebaserade.

Genomsnittsinvesteringen i en gåvobaserad kampanj ligger på runt 500 kronor. För en aktiebaserad kampanjligger snittet på 12 500 kronor, enligt vd, Daniel Daboczy.

- Vårt mål är att bli Europas svar på Kickstarter och det största equity crowdfunding-bolaget utanför USA, sägerDaniel Daboczy.

Fundedbyme tar ut en avgift på 6 procent av de investeringar som förmedlas via sajten. Man tar även ut en avgiftpå 4 500 kronor från den som vill registrera en aktie-baserad kampanj.

Daniel Daboczy hoppas på draghjälp av regeringens så kall-lade investeraravdrag som börjar gälla i december,med målet att underlätta kapitalanskaffningen för nystartade bolag. Avdraget innebär att privatpersoner kan göraavdrag för hälften av betalningen då de köper aktier i små-bolag.

Även i USA har regelförändringar skett som gynnar crowdfunding, och 2012 avskaffade kongressen det tidigareförbudet för onoterade bolag att söka riskkapital från allmänheten. USA:s finansinspektion, Securities andExchange Commission, arbetar på en uppsättning regler för aktiehandel genom crowdfunding för att undvikabedrägerier och andra risker i samband med den nya finansieringsformen. I Sverige finns det dock ännu ingetregelverk på området.

- Det är ett nytt område som vi håller på att se över. En av de frågor som vi utreder är om företag som sysslar medcrowdfunding ska stå under vår tillsyn. En annan viktig fråga är att ta reda på vilka olika typer av verksamhetersom ryms under crowdfunding, säger Karin Boman Röding, pressekreterare på Finansinspektionen.

4tusen minikameror förbokades när Narrative crowdfundade via Kickstarter.

Bildtext: - För Stockholmsbolaget WTS blev sponsring från allmänheten en succé, konstaterar grundaren och operativechefen Tobias Stenberg. Trax, företagets nya gps-system som ska hjälpa bland annat familjer och hundägare,beställdes av blivande kunder från hela världen. - Crowdfunding kan vara ett bra sätt att testa sin idé på en större mål- grupp, menar Robin Teigland, forskare påHandelshögskolan i Stockholm. HHS.SE

© Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.

Läs också


Digitala valutan bitcoin hotar storbankerna

VECKANS AFFÄRER 2013-11-21 Sida 13 - Sektion:General

Den digitala valutan bitcoin fort-sätter att fascinera - och oroa.Storbankerna använder sig av fula trick mot de svenskabitcoinentreprenörerna, menar Robin Teigland, docent vidHandelshögskolan i Stockholm.

"Jag har pratat med svenska bitcoin-entreprenörer som harstartat 'exchanger' (en sorts växlingscentraler) och de säger attde mötts av en väldig ovilja från de större bankerna. De har fåttsina konton frysta och pengar som deras kunder har skickathar kommit på villovägar. När de ringer och undrar vartpengarna har tagit vägen svarar bankerna att de kan spårapengarna - mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankernadet här medvetet för att sätta käppar i hjulet på dem. Demindre bankerna är betydligt mer positiva till bitcoin."

Ser storbankerna bitcoin som ett hot?

"Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en väldigtlåg kostnad, medan både jag och mottagaren måste betalahundratals kronor om jag går via en storbank, då skulle jaghellre välja bitcoin ..."

Varför öppnar inte bankerna egna exchanger?

"Jag vet inte. Bankerna måste börja tänka annorlunda runt sina affärsmodeller. Internet effektiviserar allt, så är det.Internet tar bort makten från stora centrala aktörer i många branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna."

Bildtext: - Första bitcoinbankomaten har öppnats i Vancouver.

© Veckans Affärer

Läs också


Världssopran går sin egen väg

SUNDSVALLS TIDNING 2013-11-21 Sida 50 - Sektion:Kultur&Nöje - Del: 2Författare: Johanna Linder, TT

Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - det tycker densvenska operasångerskan Erika Sunnegårdh. Just nu är honaktuell på Stockholmsoperan och ger snart ut sitt förstasoloalbum, som ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

STOCKHOLM - Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska,säger Sunnegårdh.

Hon slog igenom med dunder och brak 2004, då hon ficktitelrollen som Turandot på Malmöoperan. Sedan dess harErika Sunnegårdh gjort stora roller runtom i världen, blandannat på Metropolitan i New York.

Hon bor normalt i USA men är nu i sitt födelseland Sverige föratt åter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme somgjorde rollen i våras.

- Det känns jättekul och premiären gick bra. Jag har bara gjortett gästspel på Stockholmsoperan tidigare, så man kan sägaatt det var min debut här. Det är så häftigt att komma in bakomscenen och mötas av ett stort porträtt på Birgit Nilsson, sägerhon.

Samtidigt har hon ett annat projekt på gång. Första soloskivan,en inspelning tillsammans med Malmö sym foniorkester, är påväg att ges ut. Men Erika Sunnegårdh har inget skivkontrakt.Hon väljer att göra det på sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras på en sida på internet och densom vill får bidra med en slant. I gengäld kan man exempelvis få en signerad skiva eller - om man är riktigt givmild- en konsert.

- Det är inte alla som har råd att köpa musik. Jag vill lägga ut skivan så att man kan lyssna på den gratis, berättarErika Sunnegårdh.

Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklararvarför det blir allt vanligare:

- Vi har en ny generation som börjar förstå hur man använder sig av sociala medier och som inte är rädd för attföra över pengar på internet. Dessutom har finanskrisen gjort att många har haft svårt att finansiera sina projekt påandra vis.

Hon har själv inte hört om något annat projekt där en världssopran söker pengar för att nå ut med sin klassiskamusik, men tilltalas av idén.

- Det låter som en bra grej! Kultur är det område där crowdfunding har varit störst hittills och det finns också flerexempel på kända personer som använt sig av det inom andra genrer. Det är ett bra sätt att testa om ett projekthåller.

Erika Sunnegårdh har stött på blandade reaktioner när hon berättat om hur skivan finansieras.

- Jag vill egentligen inte generalisera men det är framför allt mossiga karlar i medelåldern som har tvivlat påprojektet. Från andra får jag mest positiv respons, säger hon.

Kulturprojekt är relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kända exempel är filmer som "Iron sky" ochden svenska dokumentären "Pirate Bay AFK".

► Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering går till så att man presenterar projektet på vissa nätsidor och låter deprivatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Ibland får de något i utbyte, som en signerad produkt elleren konsert.

Ofta sätts en lägre gräns för hur mycket pengar som behövs. Får man inte in nog läggs projektet ner.

Bildtext: - Erika Sunnergårdh vill att alla ska kunna lyssna på hennes skiva - gratis.

© Sundsvalls Tidning

Läs också


Världssopran går sin egen väg

SYDÖSTRAN 2013-11-20 Sida 2 - Sektion: General - Del: 2Författare: JOHANNA LINDER, TT E-post:[email protected]

STOCKHOLM Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - dettycker den svenska operasångerskan Erika Sunnegårdh. Justnu är hon aktuell på Stockholmsoperan och släpper snart sittförsta soloalbum, som ska finansieras med hjälp avcrowdfunding.

- Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska, sägerSunnegårdh.

Hon slog igenom med dunder och brak 2004, då hon ficktitelrollen som Turandot på Malmö opera och musikteater.Sedan dess har Erika Sunnegårdh gjort stora roller runtom ivärlden, bland annat på Metropolitan i New York.

Sverigedebut

Hon bor normalt i USA men är nu i sitt födelse-land Sverige föratt åter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme somgjorde rollen i våras.


Tillgänglig skiva

Samtidigt har hon ett annat projekt på gång. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmösymfoniorkester, är på väg att släppas.

Men Sunnegårdh har inget skivkontrakt. Hon väljer att göra det på sitt eget vis, med crowdfunding.

Projektet presenteras på en sida på internet och den som vill får bidra med en slant. I gengäld kan manexempelvis få en signerad skiva eller - om man är riktigt givmild - en konsert.




Stort inom kultur


- Det låter som en bra grej! Kultur är det område där crowdfunding har varit störst hittills och det finns också flerexempel på kända personer som använt sig av det här inom andra genrer. Det är ett bra sätt att testa om ettprojekt håller.



FAKTA

Erika Sunnegårdh

Bakgrund: Slog

igenom stort 2004 i "Turandot" på Malmö opera och musikteater. Bara 18 månader senare stod hon påMetropolitans scen, där hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid storaoperahus i både Europa och i USA.

Aktuell: Har

huvudrollen i åtta föreställningar av "Turandot" som spelas på Kungliga operan i Stockholm. Släpper snart ettsoloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

FAKTA

Crowdfunding

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering är ett sätt för människor som har en idé men saknar pengar. Det finns ettflertal sidor på nätet där man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan låta de privatpersoneroch företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt är att de som bidrar får någonting i utbyte. Det kan i kulturvärldentill exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sätts en lägre gräns för hurmycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - får man inte in tillräckligt läggs det ner. Kulturprojekt ärrelativt överrepresenterade inom crowdfunding och kända exempel är filmer som "Iron sky" och den svenskadokumentären "Pirate Bay AFK".

© Sydöstran

Läs också


Bitcoin ger bankerna skrämselhicka

VECKANS AFFÄRER 2013-11-19 13:53(Uppdaterad: 2013-11-20 16:34)

Nyheter Bitcoin rusar vidare till nya höjder efter stödet frånFed-chefen Bernanke. Och i USA är bankerna livrädda. Àttsäga ordet Bitcoin på en bank är som att skrika 'det brinner!' påen teater.` Bitcoin fortsätter att rusa mot nya höjder.

På kort tid har växelkursen mot dollarn mer än fördubblats ochi skrivande stund är det totala marknadsvärdet på Bitcoin över7 miljard dollar.

I VA.se:s helgintervju med forskaren Robin Teigland berättadehon att svenska Bitcoin-entreprenörer upplever attstorbankerna använder sig av fula knep för att motarbetaBitcoin.

Samma dag som intervjun publicerades skrev Forbes.com enlängre artikel om att även amerikanska Bitcoin-entreprenörerstöter på problem i sina kontakter med bankerna.

Bitcoin-entreprenörer motarbetas i USA Àtt säga ordet Bitcoinpå en bank är som att skrika 'det brinner!' på en teater`, sägerKinnard Hockenhull, grundare av Bitbox, till Forbes.

Ett känt namn som förordar digitala valutor är Peter Thiel, somhar varit vd för PayPal och var en tidig investerare i Facebook.

Han menar att digitala valutor har förmågan att `förändravärlden` därför att transaktioner plötsligt kan ske avgiftsfritt,anonymt och globalt.

Bankerna är inte lika begeistrade i Bitcoin. Forbes menar attden digitala valutan allvarligt kan komma att skadabankväsendet i framtiden. Om nu inte bankerna kväser Bitcoini dess linda.

MISSA INTE: `Är Bitcoin guld 2,0?`

Tidningen skriver att amerikanska entreprenörers konton imånga fall har stängts ner, eller så får de helt enkelt inte öppnakonton. Dessutom uppges att exempelvis U.S. Bank andChase har interna riktlinjer som stänger ute Bitcoin-kunder.

`Jag har sparkats ut från alla stora banker i New York. Chase,Wells Fargo, Citibank, U.S. Bank. Och när de väl stängt ner dittföretagskonto kan de svartlista ditt personnummer så att duinte ens kan ha ett personligt konto`, säger Charlie Schrem, vdpå Bitinstant, till Forbes.

Bitcoin Foundation, en sammanslutning av Bitcoin-entusiaster, uppger att problemen accelererade i somras närnästan varenda Bitcoin-start up i USA fick sina konton nedstängda.

`Spänningen mellan bankerna och Bitcoin-företagen är uppenbar. Men det är ingen överraskning, för poängenmed Bitcoin är att eliminera behovet av banker`, säger Ryan Straus, rättsexpert på digitala valutor vid Ridell

Williams till Forbes.

I Sverige har bland annat nätmäklaren Nordnets sparekonom Günther Mårder gått ut hårt mot Bitcoin.

`Vi kommer se en försäljningsvåg inom en vecka. Valutan förstör sig själv med den instabilitet man visar`, skriverMårder enligt Dagens Industri.

På Twitter skriver Mårder att Bitcoin är som en proteströrelse mot banker som lever kvar i 70-talet. Istället, menarhan, borde bankerna själva kunna lösa problemen som uppstår när de `suger ut varje möjlig krona` urtransaktioner och växlingar.

Justitiedepartementet och Ben Bernanke inte lika rädda Under gårdagen gav sig även det amerikanskajustitiedepartementet in i Bitcoin-frågan genom att en talesman i en utfrågning i senaten påpekade att digitalavalutor i sig inte är olagliga och att Bitcoin kan vara ett `lagligt medel för utbyte` (legal means of exchange).

Ben Bernanke, ordförande för mäktiga Federal Reserve, kommenterade utfrågningen i senaten med att denamerikanska centralbanken inte har några planer på att reglera valutan.

Bloomberg menar att justitiedepartementet och Bernankes inlägg i debatten kan öka acceptansen för Bitcoin ochgöra valutan mer legitim som betalningsmedel.

© Veckans Affärer

Läs också


"Alla har inte råd att köpa musik på skiva"- Crowdfunding stort inom kulturområdet

HALLANDS NYHETER 2013-11-19 Sida 29 - Sektion:General - Del: 1Författare: JOHANNA LINDER, TT

Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - det tycker densvenska operasångerskan Erika Sunnegårdh. Just nu är honaktuell på Stockholmsoperan och släpper snart sitt förstasoloalbum, som ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

MUSIK. - Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska, sägerSunnegårdh.

Hon slog igenom med dunder och brak 2004, då hon ficktitelrollen som Turandot på Malmö opera och musikteater.

Sedan dess har Erika Sunnegårdh gjort stora roller runtom ivärlden, bland annat på Metropolitan i New York.



Samtidigt har hon ett annat projekt på gång. Första soloskivan,en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, är påväg att släppas. Men Sunnegårdh har inget skivkontrakt. Honväljer att göra det på sitt eget vis, med crowdfunding.

Projektet presenteras på en sida på internet och den som vill får bidra med en slant. I gengäld kan manexempelvis få en signerad skiva eller - om man är riktigt givmild - en konsert.








Musik

Erika Sunnegårdh släpper snart ett album.

Världssopranen Erika Sunnegårdh väljer ny väg

Bildtext: - SOLOALBUM. Erika Sunnegårdh vill att alla ska kunna lyssna på hennes skiva - gratis.

© Hallands Nyheter eller artikelförfattaren.

Läs också


Bilar inte tillräckligt säkra för kvinnor

VECKANS AFFÄRER 2013-11-18 09:18(Uppdaterad: 2013-11-18 14:19)

Snabbkollen Tyskland beställer jätteorder från Scania, en avstorbankerna höjer bolåneräntan och en ny studie visar att bilarinte skyddar kvinnor tillräckligt. Få koll på dagens viktigastenyheter - på 3 minuter.

BILAR SKYDDAR INTE KVINNOR 900 000 av bilarna på desvenska vägarna skyddar kvinnors nackar sämre än mäns ochen del av bilarna ger inte kvinnor något skydd alls frånwhiplashskador, enligt en ny studie från Folksam. Det beror påatt bilar har utvecklats utifrån mäns körställning ochkroppsposition. (DN)

SWEDBANK HÖJER BOLÅNERÄNTOR EFTER FI-BESKEDSwedbank höjer alla sina bolåneräntor med 0,25 procent efteratt Finansinspektionens aviserat att de tänker höja riskvikternaför bolån. Övriga storbanker avvaktar. (DN, SvD, DI lör)

MINDRE BOLAG LOCKAS TILL HIGH YIELD Fler bolag sökermöjligheten att finansiera sig på marknaden förföretagsobligationer. Det handlar i flera fall om bolag som intehar något kreditbetyg. (DI mån)

TYSK ORDER TILL SCANIA Berlins lokaltrafik beställer 156bussar från Scania. Ordern är värd cirka en halv miljard. (DImån)

SVENSKT EXPORTSTÖD RIKTAS OM Det svenskaexportstödet fokuseras till 20 länder där svenska företag harstörst möjligheter att växa, skriver handelsminister Ewa Björlingpå DN Debatt. Det handlar bland annat om länder i Asien ochAfrika, men även Tyskland och USA. (DN sön)

EGEN MAJORITET FÖR RÖDGRÖNA De rödgröna partiernafår egen majoritet i riksdagen i Sifos senaste opinionsmätning.(SvD sön)

SD KAN TONA NED INVANDRINGEN Sverigedemokraternaspartiledare Jimmie Åkesson är beredd att tillfälligt tona nedinvandringsfrågan och istället börja prata om andra frågor, omdet skulle kunna bryta låsta positioner efter valet. (SvD sön)

VA SPECIAL: Ètt år till valet: Så mycket kostar utanförskapet`

FP VILL SLOPA ANDRA SJUKLÖNEVECKA Folkpartiet vill nuavskaffa den andra sjuklöneveckan, enligt ett beslut på partietslandsmöte. Partiet vill också höja taken i socialförsäkringarnaoch att turordningsreglerna i LAS ska utgå från kompetens. (DIlör)

HYRESNIVÅERNA MOT NYA TOPPAR De bästa affärslägena i storstäderna närmar sig rekordnivåer. Stockholmär i en klass för sig, men även i Göteborg och Malmö är hyrorna på historiskt höga nivåer. (DI mån)

NY METOD FÖR BNP-BERÄKNING KAN LYFTA KINAS BNP Kina kommer att inkludera utgifter för forskning ochutveckling i BNP-beräkningarna och även genomföra andra förändringar, vilket kan lyfta BNP. Det skriver Xinhuamed hänvisning till vicechefen för landets statistikmyndighet, rapporterar Bloomberg News. Under 2014 väntasstatistikmyndigheten publicera BNP med den nya beräkningsmetoden och även släppa reviderad historiskstatistik. Något exakt datum för detta gavs dock inte. (Direkt)

ZTE PLANERAR FÖR SMARTA KLOCKOR NÄSTA ÅR Det kinesiska telekombolaget ZTE planerar att sälja smartklockor med start nästa kvartal. Bolaget medgav dock att smarta glasögon tar längre tid att utveckla. ZTE kanäven tänka sig förvärv i strävan att få en större marknadsandel vad gäller smarta telefoner (FT.com) ..SÅ GÖRÄVEN MICROSOFT Datorteknologibolaget Microsoft kan komma att introducera nya mobiltelefoner, spelkonsoler,stora tryckskärmsapplikationer och smarta klockor nästa år. (Economic Daily News och Bloomberg News)

SONY SÅLDE ÖVER 1 MLN ENHETER PS4 FÖRSTA DAGEN Sony sålde mer än 1 miljoner enheter avspelkonsolen Playstation 4 när den marknadsdebuterade på den nordamerikanska marknaden i fredags. (FT.com)

ISRAEL HÖJER TONLÄGET INFÖR IRAN-SAMTAL Israel bröstar upp sig inför kommande samtal kring Iransnukleära program på onsdag. Israel sades vara berett att genomföra, ett ensidigt, militärt angrepp på sinhuvudmotståndare i regionen, enligt en avgående säkerhetschef. Vidare hotar Iran-samtalen att allvarligt försämrarelationerna mellan Israel och USA. Dock verkar Frankrike närma sig Israel med sin Iran-kritiska hållning. (FT.com,WSJ)

DAGENS AKTIE Sälj Opus, bilprovningsbolaget som haft en makalös resa (354 procent bara sedan årsskiftet)men nått sin topp. DI menar att det är dags att kliva av, då det är svårt att se hur Opus ska kunna infria denvärdering som överoptimistiska placerare har satt på aktien. (DI)

DAGENS HÄNDELSE 10:00 EMU Bytesbalans

DAGENS SIFFRA 16 procent av alla anställda i Sverige är engagerade på jobbet, enligt en Gallupundersökning.Majoriteten är de 73 procent som är likgiltiga till jobbet. (SEB)

LISTA: `17 sätt ditt jobb förstör din kropp`

DAGENS HISTORIA Den 18 november 1928 visas Musse Pigg för första gången i filmen Musse Pigg somångbåtskalle.

DAGENS CITAT Jag ser det som en investering och jag hatar banker - Robin Teigland citerar i va.se:s senastehelgintervju en svensk kvinna som köpte Bitcoins efter att hennes son sagt till henne att göra det.

DAGENS LÄSTIPS Oväntat jobbyte för en av Sveriges mäktigaste

© Veckans Affärer

Läs också


Veckans Affärer: Därför hotar Bitcoinbankerna

NEWSVOICE 2013-11-18 08:55 (Uppdaterad: 2013-11-1813:56)

Varför använder sig storbankerna av fula tricks mot de svenskaBitcoin-entreprenörerna och hur många svenskar ägeregentligen Bitcoin? VA.se träffade forskaren Robin Teigland,docent vid Handelshögskolan i Stockholm, för att få svar.

Rewrite: Torbjörn Sasserssson | Foto: Robinteigland.com

`Jag har pratat med svenska Bitcoin-entreprenörer som harstartat exchanger (en sorts växlingscentraler) och de säger demötts av en väldig ovilja från de större bankerna`, säger RobinTeigland till VA.se.

Entreprenörer meddelar att de har fått sina bankkonton frystaoch att insatta pengar kommit bort. Bankerna erbjuder sig dåatt spåra pengarna mot en avgift. Enligt entreprenörerna görbankerna så medvetet för att sätta käppar i hjulet för de somanvänder Bitcoins, skriver VA.se. Entreprenörerna säger dockatt de mindre bankerna är betydligt mer positiva till Bitcoin,enligt Robin Teigland.

Teigland spekulerar i att bankerna ser Bitcoin som ett hot.

Òm jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en väldigtlåg kostnad, medan både jag och mottagaren måste betalahundratals kronor om jag går via en storbank, då skulle jaghellre välja Bitcoin`, säger Robin Teigland till VA.se

Läs mer

© Newsvoice

Läs också


Världssopran som går sin egen väg

SKÅNSKA DAGBLADET 2013-11-18 Sida 7 - Sektion:KULTUR - Del: 2Författare: Johanna Linder, TT

Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - det tycker densvenska operasångerskan Erika Sunne årdh. Just nu är honaktuell på Stockholmsoperan och släpper snart sitt förstasoloalbum, som ska finansieras med hjälp av crowdfunding. -Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska, säger

...Sunnegårdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004,då hon fick titelrollen som Turandot på Malmö opera ochmusikteater. Sedan dess har Erika Sunnegårdh gjort storaroller runtom i världen, bland annat på Metropolitan i New York.Hon bor normalt i USA men är nu i sitt födelseland Sverige föratt åter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme somgjorde rollen i våras.


Samtidigt har hon ett annat projekt på gång. Första soloskivan,en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, är påväg att släppas. Men Sunnegårdh har inget skivkontrakt. Honväljer att göra det på sitt eget vis, med crowdfunding. Projektetpresenteras på en sida på internet och den som vill får bidramed en slant. I gengäld kan man exempelvis få en signeradskiva eller - om man är riktigt givmild - en konsert.








" DET ÄR FRAMFÖR ALLT MOSSIGA KARLAR I MEDELÅLDERN SOM HAR TVIVLAT PÅ PROJEKTET.

Erika Sunnegårdh

Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" på Malmö opera och musikteater. Bara 18 månader senare stodhon på Metropolitans scen, där hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vidstora operahus i både Europa och i USA.

Aktuell: Har huvudrollen i åtta föreställningar av "Turandot" som spelas på Kungliga Operan i Stockholm. Släppersnart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

Crowdfunding

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering är ett sätt för människor som har en idé men saknar pengar. Det finns ettflertal sidor på nätet där man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan låta de privatpersoneroch företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt är att de som bidrar får någonting i utbyte. Det kan i kulturvärldentill exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sätts en lägre gräns för hurmycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - får man inte in tillräckligt läggs det ner. Kulturprojekt ärrelativt överrepresenterade inom crowdfunding och kända exempel är filmer som "Iron sky" och den svenskadokumentären "Pirate Bay AFK".

Bildtext: - Erika Sunnergårdh vill att alla ska kunna lyssna på hennes skiva - gratis.

© Skånska Dagbladet

Läs också


Världssopran som går sin egen väg- MUSIK SKIVSLÄPP

NORRAN 2013-11-18 Sida 16 - Sektion: General - Del: 2

Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - det tycker densvenska operasångerskan Erika Sunnegårdh. Just nu är honaktuell på Stockholmsoperan och släpper snart sitt förstasoloalbum, som finansieras med hjälp av crowdfunding.








JOHANNA LINDER/TT

Erika Sunnegårdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" på Malmö opera och musikteater. Bara 18månader senare stod hon på Metropolitans scen, där hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon blandannat gjort roller vid stora operahus i både Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i åtta föreställningar av"Turandot" som spelas på Kungliga operan i Stockholm. Släpper snart ett soloalbum tillsammans med Malmösymfoniorkester. Skivan ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

CROWDFUNDING

■ Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering är ett sätt för människor som har en idé men saknar pengar. Det finnsett flertal sidor på nätet där man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan låta deprivatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. ■ Vanligt är att de som bidrar får någonting i utbyte. Detkan i kulturvärlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest.

■ Ofta sätts en lägre gräns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - får man inte in tillräckligtläggs det ner.

■ Kulturprojekt är relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kända exempel är filmer som "Iron sky" ochden svenska dokumentären "Pirate Bay AFK".

Bildtext: - GRATIS LYSSNING. Erika Sunnergårdh vill att alla ska kunna lyssna på hennes skiva - gratis.

© Norran

Läs också


Därför hotar Bitcoin svenska banker

VECKANS AFFÄRER 2013-11-15 15:11Författare: Björn Wallenberg,

Helgintervju Varför använder sig storbankerna av fula tricksmot de svenska Bitcoin-entreprenörerna och hur mångasvenskar äger egentligen Bitcoin? VA.se har träffat forskarenRobin Teigland för att få svar.

Relaterat innehåll

Dåligt minne gjorde norrmannen till miljonär Så föll genietbakom drog- och mordportalen

Vad är Bitcoin?

Bitcoin kan sägas vara en digital peer-to-peer-valuta. Detinnebär att det är en valuta som inte existerar i fysisk form ochsom inte har någon central, styrande aktör. Transaktionernakontrolleras och registreras istället av ett nätverk av datoreröver hela världen. Registreringen sker i ett offentligt registervilket möjliggör transparens.

Bitcoin har fått mycket uppmärksamhet på sistone för sinpåstådda roll i illegal handel, penningtvätt och spel ochvadslagning på nätet. De senaste månaderna har också alltmer uppmärksamhet riktats mot den slagiga växelkursen motdollarn.

Sedan början av november har värdet på den digitala valutannästan fördubblats och i skrivande stund är en Bitcoin värdöver 400 dollar.

Förespråkarna menar att Bitcoin är mer inflationsskyddad äntraditionella valutor, att den skär av onödiga mellanhänder ochatt den dessutom är mer global.

Men hur ser framtiden ut för Bitcoin och hur reagerar deetablerade bankerna på att en ny, svårkontrollerad, valutahåller på att få fotfäste?

VA.se satte sig ned och pratade med Robin Teigland, docentvid Handelshögskolan i Stockholm, för att få svaren på dessafrågor.

Hon var initiativtagaren bakom och en av arrangörerna till ettBitcoin-seminarium som hölls på Handelshögskolan iStockholm i oktober. Intresset var stort och bland deltagarnafanns såväl privatpersoner och akademiker sombanktjänstemän och anställda vid Finansinspektionen,Riksbanken och Skatteverket.

Vad är det som gör dig intresserad av Bitcoin? `Jag blev intresserad av Bitcoin för flera år sedan. Det ärfascinerande hur snabbt rörelsen har utvecklats och att folk från hela världen har kunnat självorganisera sig såeffektivt via internet runt ett och samma projekt.

Dessutom är det ett intressant sätt att effektivisera pengaflöden. Varför ska det ta tid och kosta stora summor attskicka pengar tvärs över jorden när det kan ske lika enkelt som när man sänder iväg en Tweet? Annars är detmest kryptologer och några nationalekonomer som har brytt sig från forskningsvärlden. Från ettorganisationsperspektiv har intresset varit litet.

Men utvecklingen är intressant. Först kom utmaningarna inifrån den egna gruppen - nu när Bitcoin växer ochuppmärksammas allt mer så kommer de utifrån.`

Hur har bankerna reagerat på Bitcoins utveckling? `Jag har pratat med svenska Bitcoin-entreprenörer som harstartat 'exchanger' (en sorts växlingscentraler) och de säger de mötts av en väldig ovilja från de större bankerna.

Entreprenörerna berättar att de har fått sina konton frysta och att pengar som deras kunder har skickat har kommitpå villovägar. När de ringer till banken och undrar vart pengarna har tagit vägen så svarar bankerna att de kanspåra pengarna - mot en avgift.

Enligt entreprenörerna gör bankerna det här medvetet för att sätta käppar i hjulet på dem. Det här sägs pågå iEngland också. Men entreprenörerna säger också att de mindre bankerna är betydligt mer positiva till Bitcoin.`

Ser storbankerna Bitcoin som ett hot? `Jag har inte pratat med bankerna ännu så jag vet inte. Men kanske har deinte satt sig in i frågan tillräckligt och bara läst om de negativa aspekterna med penningtvätt, hacking och liknandeoch vill därför inte ha med Bitcoin att göra.

Eller så kanske de ser Bitcoin som ett hot. Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en väldigt lågkostnad, medan både jag och mottagaren måste betala hundratals kronor om jag går via en storbank, då skullejag hellre välja Bitcoin...

Jag satt hos en Bitcoinentreprenör förra veckan när en 50-årig kvinna knackade på dörren och ville köpa bitcoins.Hon berättade att hennes 18-årige son hade sagt till henne att köpa Bitcoins.

'Jag ser det som en investering och jag hatar banker', sade hon.

Kanske kan en del av Bitcoins framgångar förklaras med finanskrisen. Det finns en syn bland många att den harorsakats bland annat av bankernas girighet.`

Varför öppnar inte bankerna egna exchanger? `Jag vet inte. Bankerna måste börja tänka annorlunda runt sinaaffärsmodeller. Internet effektiviserar allt, så är det. Internet tar bort makten från stora centrala aktörer i mångabranscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna.

Men bankerna har ju hela säkerhetsapparaten redan uppbyggd så varför skulle de inte kunna öppna exchanger?`

Hur många svenskar äger Bitcoin? Èn svensk entreprenör och jag har tillsammans gjort en konservativbedömning att runt 20 000 svenskar idag äger Bitcoin. Då har vi räknat samman deras kunder och tagit hänsyn tilldubbelräkning.

Men man ska komma ihåg att inte alla svenskar har sina Bitcoin i Sverige. Jag har själv Bitcoins på en exchangeutanför Sverige `, säger Robin och visar upp ett fysiskt, guldglimrande, Bitcoin som hon har köpt av en svenskentreprenör.

Det är en kanske ironisk utveckling att valutan som började som ett digitalt alternativ till de nationella valutorna hargått varvet runt och fått fysiska manifestationer. Men efter att 'Wallets', eller plånböcker med Bitcoins, har blivithackade har fysiska Bitcoin ökat i popularitet. Myntet som Robin visar upp har ett hologram där självadatasträngen - Bitcoinens unika identitet - finns lagrad. I den stund jag håller myntet i min hand är det värt 413dollar. Mindre än tjugofyra timmar senare är samma mynt värt 453 dollar.

Vad är det som orsakar volatiliteten? `Det är spekulation mestadels. Men fler och fler handlare accepterar Bitcoinsom betalningsmedel och då länkas ju valutan ihop med den fysiska ekonomin.

Baidu.com (ett sorts kinesiskt Google) har börjat tillåta Bitcoin som betalning för vissa tjänster och i Kanadaöppnades nyligen världens första Bitcoin-bankomat.

MISSA INTE: `Nu kommer Sveriges första Bitcoin-bankomat`

Men samtidigt finns det många äldre som har använt mynt och sedlar hela sitt liv som säkert aldrig kommer

acceptera en digital valuta. Det handlar om vanor`, säger Robin och tittar på sin datorskärm.

Där läser hon en Tweet som säger att 'Bitcoin may soon rise to 660 dollar.' `Jag köpte själv på 130 dollar`, sägerhon.

Oj, vilket klipp! `Ja, men jag köpte bara 3 st, haha...`

Björn Ulvaeus från Abba gick ju nyligen ut och förespråkade ett kontantlöst samhälle. Tror du att Bitcoin-tillskyndarna har en åsiktsfrände i honom? `Vi rör oss mot ett kontantlöst samhälle. Vi har ju allting här`, sägerRobin och pekar på sin mobiltelefon.

`Vad ska man med kontanter till? Men sen ska man inte glömma att stora delar av världen kommer att ha kvarkontanter länge till och att framtidens digitala valuta kanske inte kommer att vara just Bitcoin.`

MISSA INTE: Àbba-Björn: Pengarna ska väck`

Till sist. Vad har du i kikaren härnäst när det gäller Bitcoin? `Jag kommer att närvara på en Bitcoin-konferens iAmsterdam nästa vår och innan dess hoppas jag bli klar med en forskningsrapport om svenska Bitcoin-entreprenörer.`

© Veckans Affärer

Läs också



NORRBOTTENS-KURIREN 2013-11-15 15:06



-Det känns jättekul och premiären gick bra. Jag har bara gjortett gästspel på Stockholmsoperan tidigare, så man kan sägaatt det var min debut här. Det är så häftigt att komma in bakomscenen och mötas av ett stort porträtt på Birgit Nilsson, sägerhon.

Tillgänglig skiva


-Det är inte alla som har råd att köpa musik. Jag vill lägga utskivan så att man kan lyssna på den gratis, berättar ErikaSunnegårdh.

Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, harforskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför detblir allt vanligare:

-Vi har en ny generation som börjar förstå hur man användersig av sociala medier och som inte är rädd för att föra överpengar på internet. Dessutom har finanskrisen gjort att mångahar haft svårt att finansiera sina projekt på andra vis.

Stort inom kultur

Hon har själv inte hört om något annat projekt där envärldssopran söker pengar för att nå ut med sin klassiskamusik, men tilltalas av idén.

-Det låter som en bra grej! Kultur är det område därcrowdfunding har varit störst hittills och det finns också flerexempel på kända personer som använt sig av det här inomandra genrer. Det är ett bra sätt att testa om ett projekt håller.


-Jag vill egentligen inte generalisera men det är framför allt mossiga karlar i medelåldern som har tvivlat påprojektet. Från andra får jag mest positiv respons, säger hon.

© Norrbottens-Kuriren

Läs också


Första bitcoin-automaten i Sverige

SVERIGES RADIO EKOT 2013-11-15 06:39(Uppdaterad: 2013-11-15 11:40)

Sverige ska få sin första bitcoin-bankomat och den ska stå iStockholm. Bankomaten växlar kronor till den nya, trendigainternetvalutan bitcoin. Ägare är 19-årige Ludvig Öberg.

Publicerat kl 06:33 Dela 11 kommentarer

Kul grej, men jag tänker också att just nu är det ganska svårtatt få tag på bitcoins, och då kan just en bitcoin-automat varanågot som hjälper till med det om man lätt kan köpa bitcoinsmed hjälp av cash, säger Ludvig Öberg.

Bitcoin är pengar som bara finns på nätet, inte i någon bank.Den alternativa valutan börjar få allt mer uppmärksamhetjorden runt. Med bitcoin kan man flytta pengar över nätetnästan kostnadsfritt.

Ludvig Öberg har intresserat sig för internetvalutan bitcoinsedan han var 17 år. För en tid sedan bestämde han sig för attköpa in den första bitcoin-bankomaten till Sverige. Man stopparin kontanter och får i gengäld elektroniska bitcoin noterade påsin mobiltelefon.

Den allra första automaten kom upp i Vancouver häromdagenoch nyheten fick stora rubriker.

Bankomaten den första i Sverige och kanske i Europa detberor lite på hur snabbt tillverkaren Lamassu i USA hinnerleverera till andra länder, säger vd:n Zach Harvey.

We just shipped out our first fourteen units.

Lamassu har just exporterat sina 14 första maskiner, ochjobbar på att skeppa ut 30 till. I slutet på året ska det finnascirka 40 maskiner jorden runt.

Och forskaren Robin Teigland på Handelshögskolan iStockholm säger att Bitcoin kanske inte överlever, men atttekniken är intressant för framtiden ändå.

Den motiverar en effektivitet i banksystemet. Till exempelbetalning till utlandet är smidigt och effektivt och mycketbilligare, säger Robin Teigland.

© Sveriges Radio Ekot

Läs också


Världssopran går sin egen väg- Erika Sunnegårdh släpper snart sitt första soloalbum

VIMMERBY TIDNING 2013-11-15 Sida 4-5 - Sektion:GeneralFörfattare: Johanna Linder, TT

Stockholm (TT) - Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska,säger Sunnegårdh. Hon slog igenom med dunder och brak2004, då hon fick titelrollen som Turandot på Malmö opera ochmusikteater.

Sedan dess har Erika Sunnegårdh gjort stora roller runtom ivärlden, bland annat på Metropolitan i New York.



Tillgänglig skiva





Stort inom kultur





Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - det tycker den svenska operasångerskan Erika Sunnegårdh. Just nuär hon aktuell på Stockholmsoperan och släpper snart sitt första soloalbum, som ska finansieras med hjälp avcrowdfunding.

Fakta Crowdfunding

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering är ett sätt för människor som har en idé men saknar pengar. Det finns ettflertal sidor på nätet där man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan låta de privatpersoneroch företag som vill ge ekonomiskt stöd.

Vanligt är att de som bidrar får någonting i utbyte. Det kan i kulturvärlden till exempel vara en signerad produkt, enkonsert eller inbjudan till en releasefest.

Ofta sätts en lägre gräns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - får man inte in tillräckligtläggs det ner.

Kulturprojekt är relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kända exempel är filmer som "Iron sky" ochden svenska dokumentären "Pirate Bay AFK".

Fakta Erika Sunnegårdh

Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" på Malmö opera och musikteater. Bara 18 månader senare stodhon på Metropolitans scen, där hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vidstora operahus i både Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i åtta föreställningar av "Turandot" som spelaspå Kungliga operan i Stockholm.

Släpper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester.

Skivan ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

Bildtext: - Erika Sunnegårdh vill att alla ska kunna lyssna på hennes skiva - gratis.

© Vimmerby Tidning

Läs också



NERIKES ALLEHANDA 2013-11-14 10:26

Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - det tycker densvenska operasångerskan Erika Sunnegårdh.

Just nu är hon aktuell på Stockholmsoperan och släpper snartsitt första soloalbum, som ska finansieras med hjälp avcrowdfunding.Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska,säger Sunnegårdh.

Fakta/Crowdfunding

Crowdfunding eller gräsrotsfinansiering är ett sätt förmänniskor som har en idé men saknar pengar. Det finns ettflertal sidor på nätet där man kan presentera projektet ochmarknadsföra det, för att sedan låta de privatpersoner ochföretag som vill ge ekonomiskt stöd.

Vanligt är att de som bidrar får någonting i utbyte. Det kan ikulturvärlden till exempel vara en signerad produkt, en konserteller inbjudan till en releasefest.

Ofta sätts en lägre gräns för hur mycket pengar som behövsför att projektet ska bli av - får man inte in tillräckligt läggs detner.

Kulturprojekt är relativt överrepresenterade inom crowdfundingoch kända exempel är filmer som Ìron sky` och den svenskadokumentären `Pirate Bay AFK`.

Fakta/Erika Sunnegårdh

Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i `Turandot` på Malmö operaoch musikteater. Bara 18 månader senare stod hon påMetropolitans scen, där hon spelade Leonore i `Fidelio`. Sedandess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bådeEuropa och i USA.

Aktuell: Har huvudrollen i åtta föreställningar av `Turandot` somspelas på Kungliga operan i Stockholm. Släpper snart ettsoloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivanska finansieras med hjälp av crowdfunding.



- Det känns jättekul och premiären gick bra. Jag har bara gjort ett gästspel på Stockholmsoperan tidigare, så man

kan säga att det var min debut här. Det är så häftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort porträtt påBirgit Nilsson, säger hon.

Tillgänglig skiva

Samtidigt har hon ett annat projekt på gång. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmösymfoniorkester, är på väg att släppas. Men Sunnegårdh har inget skivkontrakt. Hon väljer att göra det på sitt egetvis, med crowdfunding. Projektet presenteras på en sida på internet och den som vill får bidra med en slant. Igengäld kan man exempelvis få en signerad skiva eller - om man är riktigt givmild - en konsert.




Stort inom kultur




- Jag vill egentligen inte generalisera men det är framför allt mossiga karlar i medelåldern som har tvivlat påprojektet. Från andra får jag mest positiv respons, säger hon. Johanna Linder/TT [email protected]

© Nerikes Allehanda

Läs också



TT NYHETSBYRÅN - SPEKTRA 2013-11-14 10:03Författare: Johanna Linder/TT ([email protected])

Stockholm: Klassisk musik ska vara tillgänglig för alla - dettycker den svenska operasångerskan Erika Sunnegårdh. Justnu är hon aktuell på Stockholmsoperan och släpper snart sitt första soloalbum, som ska finansieras med hjälp avcrowdfunding. Folk är väldigt förvånade och lite skeptiska, säger Sunnegårdh.

...

Hon slog igenom med dunder och brak 2004, då hon fick titelrollen som Turandot på Malmö opera ochmusikteater. Sedan dess har Erika Sunnegårdh gjort stora roller runtom i världen, bland annat på Metropolitan iNew York.

Hon bor normalt i USA men är nu i sitt födelseland Sverige för att åter sjunga Turandot. Hon tar över efter NinaStemme som gjorde rollen i våras.

Det känns jättekul och premiären gick bra. Jag har bara gjort ett gästspel på Stockholmsoperan tidigare, så mankan säga att det var min debut här. Det är så häftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort porträtt påBirgit Nilsson, säger hon. *-- Tillgänglig skiva --*

Samtidigt har hon ett annat projekt på gång. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmösymfoniorkester, är på väg att släppas. Men Sunnegårdh har inget skivkontrakt. Hon väljer att göra det på sitt egetvis, med crowdfunding. Projektet presenteras på en sida på internet och den som vill får bidra med en slant. Igengäld kan man exempelvis få en signerad skiva eller - om man är riktigt givmild - en konsert.

Det är inte alla som har råd att köpa musik. Jag vill lägga ut skivan så att man kan lyssna på den gratis, berättarErika Sunnegårdh.


Vi har en ny generation som börjar förstå hur man använder sig av sociala medier och som inte är rädd för att föraöver pengar på internet. Dessutom har finanskrisen gjort att många har haft svårt att finansiera sina projekt påandra vis. *-- Stort inom kultur --*


Det låter som en bra grej! Kultur är det område där crowdfunding har varit störst hittills och det finns också flerexempel på kända personer som använt sig av det här inom andra genrer. Det är ett bra sätt att testa om ettprojekt håller.


Jag vill egentligen inte generalisera men det är framför allt mossiga karlar i medelåldern som har tvivlat påprojektet. Från andra får jag mest positiv respons, säger hon.

Bildtext: -

Bildtext 1-3: Erika Sunnergårdh vill att alla ska kunna lyssna på hennes skiva - gratis.

Anders Wiklund/TT

© TT Nyhetsbyrån - Spektra eller artikelförfattaren.

Läs också


SOCIALA MEDIER ALLT VIKTIGARE

ALLT OM GÅRDEN 2013-11-14 Sida 26 - Sektion: GeneralFörfattare: PETER FREDRIKSSON

Handen på hjärtat, hur aktivt är ditt företag på nätet? Allforskning visar att sociala medier som Facebook ochTwitter görföretag mer produktiva och framgångsrika.

Docent Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm harföljt utvecklingen inom de sociala medierna i fleraforskningsprojekt under de senaste femton åren. Hon menaratt det vi ser i dag är bara början på något som kommer att bliriktigt stort.


ISTÄLLET FÖR ATT som förr i tiden pumpa ut information omföretagets produkter eller tjänster via annonser handlar detnumera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer.Det kan handla om allt ifrån att ta fram nya idéer till attkommersialisera dessa.

- Gränsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Ochsamma sak gäller inom företagen, där bryts hierarkin nedgenom att man låter alla komma med nya idéer. Det blir medandra ord allt högre i tak även på stora och etablerade företag.

När Google lät undersökningsföretaget Millward Brown göra enstudie av hur sociala medier används i sju europeiska länder,däribland Sverige, fann man att de som använde sig aktivt av sociala medier är mer framgångsrika än de som integjorde det.


STUDIEN VISADE ATT de anställda på de här företagen upplevde att de hade ett intressantare och merutvecklande jobb än de som inte kunde eller fick använda sociala medier.


- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas. █

© Allt om Gården

Läs också


"H&M OCH IKEA BYGGER INTE PÅTEKNISKT SKARPSINNE UTAN PÅ EN NÄSAFÖR- ...AFFÄRER.".

VECKANS AFFÄRER 2013-11-07 Sida 24-29 - Sektion:General

höga och skalfördelarna för de etablerade aktörerna för stora.Sverige är dessutom ett litet land och den inhemskamarknaden är begränsad. För att växa på riktigt gäller det attkomma ut på världsmarknaden snabbt - och då krävs kapital.

I de avseendena har ett litet bolag inga fördelar jämfört meddagens bjässar med etablerade internationella nät-verk ochfinansiella muskler.

Möjligen är det inom tjänstesektorn eller handeln somframtidens svenska storföretag finns. Klart är i alla fall attarbetskraften liksom i många andra mogna ekonomier skiftarom från industriell verksamhet till tjänster. Men samma sakgäller dessa före-tag som för industriföretagen: man blir intestorbolag i sin egen hemby. För att bli riktigt stor måste manpröva sin lycka ute i den vida världen.

Det finns två givna exempel som har gjort just det, H&M ochIkea. Båda är grundade efter andra världskriget och båda harvuxit till riktiga världsföretag med butiker världen över. Kanskeförtjänar också de att kallas geniföretag. Men de bygger inte påtekniskt skarpsinne som många äldre svenska storbolag, utansnarare på Ingvar Kamprads och familjen Perssons näsa föraffärer och geniala affärsmodeller.

Patrick Regnér på Handelshögskolan menar att det är dags attäven börja hylla kapitalisterna. För riktigt lyckade entreprenörerblir ofta just kapitalister, i bemärkelsen förmögna bolagsägare.Han menar att för mycket uppmärksamhet ägnasentreprenörskap och innovation medan väldigt lite fokus riktas på den aspekt som gör att entreprenörernas småbolag växer till att bli bland Sveriges största bolag. Måhända finns det hinder på institutionell nivå som gör attentreprenörerna i dag stannar i växten i stället för att bli nästa Ingvar Kamprad.

Tittar vi historiskt och internationellt är det just i tekniksprången som nya storföretag lättast växer fram. I helt nyabranscher har jättarna inte samma fördelar av skalfördelar och inträdesbarriärer. Världens i dag största företagmätt i börsvärde, Apple, har bara 37 år på nacken.

När röken har lagt sig efter nästa stora oväntade teknikskifte kan där finnas nya svenska storbolag.

Men det är vanskligt att sia om huruvida det blir 3D-skrivarna, "internet of things" eller någonting helt annat somvälter omkull spelplanen och ger utrymme för nya svenska geniföretag att växa fram. En försiktigare notering är attbåde svenska storbolag och svensken i gemen traditionellt har varit duktiga på att ta till sig ny teknologi. Men ävenom nya svenska idéer kommer att födas i nästa teknikskifte så krävs det för att de ska växa till stora bolag att deinte blir uppköpta av inhemska eller utländska jättar.

På senare år har det svenska dataspelsundret och IT- och teknikentreprenörerna fått mycket uppmärksamhet.Exemplen är många på svenska IT-företag som skördar framgångar i världen. Det spekuleras kring att detsvenska spelföretaget King är på väg mot börsen och att värderingen kan landa på över 30 miljarder kronor. Även

den svenska musiktjänsten Spotify kan vara värd över 30 miljarder kronor.

Men en faktor som inte ska förbises är att företag som vill ta sig till den absoluta omsättningstoppen måstetillfredsställa tämligen grundläggande behov. En stor del av en liten marknad ger naturligt en lägre omsättning änen liten del av en global jättemarknad.

Jämförelsen väcker frågan om vad som är framtidens företagsform.

Patrick Regnér menar att företagen i dag i allt större utsträckning testar ny teknik, breddar verksamheten ochintegrerar framåt. Dilemmat är dock att satsningar inom forskning och utveckling ofta är knutna till områden ellerprodukter som man redan haft konkurrensfördelar i, när man i stället snarare borde ta ett bredare perspektiv ochsatsa på helt nya områden och konkurrensfördelar.

Är det bättre med många små företag var för sig, många tillsammans oavsett storlek, eller några få stora? Svaretpå denna inom företagsekonomin länge omdebatterade fråga beror på vem man ställer den till. Men det finnsfakta som talar för att fler och mindre företagsenheter i vissa avseenden är att föredra.

Företag kan växa sig stora relativt ekonomin och få en systemviktig roll, ungefär som stora banker. Volvo ochEricsson har eller har delvis haft den rollen i Sverige och Nokia har den i Finland.

"Nokias försäljning av mobildelen i slutändan kan vara bra för Finland. Ingenjörerna försvinner ju inte. Men de fårmöjlighet att verka inom nya, mindre strukturer", menar Robin Teigland, docent vid institutionen för marknadsföringvid Handelshögskolan i Stockholm.

"I grund och botten är det få länder som står och faller med ett enda företag, men effekterna av att ett stort företagförsvinner kan ändå bli kännbara och svida ett tag", påpekar Örjan Sjöberg.

Även när det gäller lönsamhet och innovation finns det saker som talar för de små och medelstora bolagen. I dagär exempelvis bara 30 procent av de största företagen också de mest lönsamma, jämfört med cirka 50 procent på1990-talet. Inte heller är det garanterat att större satsningar på forskning och utveckling ger bättre avkastning.Mycket få av de företag som satsar mest på forskning och utveckling räknas bland de mest innovativa företagen.

Det kan också tilläggas att ungefär 20 bolag tillsammans står för cirka 50 procent av Sveriges export. En annanstor exportnation, Tyskland, har en större andel medelstora bolag bland sina exportörer, de så kallade"mittelstand". Det ger en stabilare bas i en slagig världskonjunktur.

Möjligen är Sveriges företagshistoria hittills en anomali. Vi har fler storbolag än vi borde ha i ett så litet land och viär mer innovativa än vi borde vara.

Kanske är det inte rimligt att vänta oss nya innovationer och världsföretag i likhet med de vi har stått för historiskt.Men, klart är att det finns gott om skickliga entreprenörer och lovande bolag kvar i landet, det visar inte minst nyainnovativa och teknikinriktade bolag som Spotify, King, Mojang, Axis ...

Och det är en bra grogrund för svenska "mittelstand" - såvida de mest lovande bolagsbyggena också till störstadelen förblir i svensk ägo på svensk mark.

"RIKTIGT LYCKADE ENTREPRENÖRER BLIR OFTA KAPITALISTER."

Bildtext: - Allt fler tittar i paddan eller datorn - om de ens tittar på tv. - Patrick Regnér. - Finland utan ett jättelikt Nokia kan vara bra för kreativiteten, tror Robin Teigland.

© Veckans Affärer

Läs också


Munktell Science Park talar ominnovationstävlingar vid Dialogforum påRosenbad

MYNEWSDESK 2013-11-05 10:34

Nyhet CET På onsdag arrangeras Dialogforum - inom ramenför regeringens miljöteknikstrategi. Munktell Science Parksinnovationsexpert Olle Dierks är en av talarna på tematinnovationstävlingar. Se programmet i sin helhet nedan.

Program

Tema: Hur kan öppen innovation, innovationstävlingar ochcrowdfunding bidra till att utveckla nya svenska miljölösningar?

12.30 Registrering och kaffe 13.00 Inledning StatssekreterareAnders Flanking, Miljödepartementet, öppnar mötet. Kortainledningar från honom och statssekreterare DanielJohansson, Näringsdepartementet och statssekreterareGunnar Oom, Utrikesdepartementet 13.30 Nyskapande verktygoch metoder - hur använder vi dem? Crowdfunding: RobinTeigland, Handelshögskolan i Stockholm Innovationstävlingar:Olle Dierks, Munktell Science Park Öppen innovation: BengtJärrehult, SCA Tävlingar med höga insatser: Fredrik Sand,Stockholms Handelskammare 14.30 Diskussion ochsammanfattning 15.30 Eftermingel med kaffe och kaka

Om regeringens Miljöteknikstrategi Regeringen presenteradeden 1 september 2011 en miljöteknikstrategi för 2011-2014.Strategin har som mål att förbättra förutsättningarna förframväxt och spridning av svensk miljöteknik. Sammanlagtfördelas 400 miljoner kronor i olika uppdrag till statliga aktöreratt initiera satsningar som ska gynna växande svenska företagatt övervinna utmaningar inom innovation, affärsutveckling ochinternationalisering. En bärande tanke i regeringensMiljöteknikstrategi är att det är viktigt att arbetet medmiljöteknik inom statliga myndigheter och organisationer medstatlig finansiering samordnas för att nå bästa möjliga resultat.Strategin omfattar fyra politikområden; handel-, miljö-, närings-och biståndspolitiken.

Läs mer om strategin på regeringens webbplats:www.regeringen.se/miljoteknik

Syftet med mötet är att förmedla information om erfarenheterav innovativa metoder - öppen innovation, innovationstävlingaroch crowdfunding - för att driva på utveckling och efterfråganav nya miljövänliga lösningar. Vid mötet diskuteras när verktygsom dessa kan vara relevanta, hur incitament för innovativametoder kan främjas och vilka roller olika aktörer kan ha.Innovativa metoder som dessa har inom andra områdenbidragit till att skapa ett engagemang och en drivkraft för att fåfram ny teknik och nya lösningar - alltifrån uppstart av

hamburgerrestauranger till kommersiella rymdfärder. Men det vi frågar oss är: vad är potentialen inommiljöteknikområdet, vilka är aktörerna och finns det framgångsexempel det går att inspireras av. Under seminarietkommer några goda exempel att lyftas fram för att visa hur det skulle kunna fungera.

Ur programmet:

Innovationstävlingar Innovationstävlingar - ibland kallade funktions- eller prestandabaserade pristävlingar - ärexempel på öppen innovation. Det innebär att man utlovar en vinst till den eller dem som åstadkommer en tekniskeller organisatorisk lösning som löser det definierade problemet. Prissumman står ofta i relation till kostnaden föratt hantera problemet. Lämpar sig när det finns många potentiella problemlösare, och 'nya ögon' kantillföra/korsbefrukta. Ett sätt är att organisera tävlingar så att de tävlande samarbetar för att lösa utmaningen.Andra tävlingar är mer slutna. Pristävlingar kompletteras idag av innovationsupphandlingar. Pristävlingar haranvänds framgångsrikt under mycket lång tid inom en rad olika branscher och områden både av myndigheter ochföretag.

Talare: Olle Dierks är Open Innovation Manager på Munktell Science park i Eskilstuna. Han har bred erfarenhet avinnovationstävlingar och driver just nu den internationella tävlingen Smart Living Challenge. Munktell Science Parkär en av Sveriges närmare 40-talet science parks som bygger bryggor mellan akademi, näringsliv och offentligsektor. Fredrik Sand är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, en näringslivsorganisation förStockholms län och Uppsala län.

Moderator: Peter Nõu, Vinnova Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet, leder mötet, tillsammansmed sina statssekreterarkolleger Daniel Johansson, Näringsdepartementet och Gunnar Oom,Utrikesdepartementet. Mötet anordnas med stöd av Naturvårdsverket och Vinnova.

Bifogade filer

PDF-dokument

© MyNewsdesk

Läs också


Publiken har betalat nya kvartersscenen

EXPRESSEN 2013-11-04 09:58

På onsdag kväll öppnar den nya kvartersscenen 2Lång förallmänheten. Publiken har själv betalat för scenen genom såkallad crowdfounding. I gengäld får de möjlighet att döpa enrätt på menyn eller ha sin bild på väggen.

2Lång ligger i närbutiken Tommys livs gamla lokaler på AndraLånggatan. Initiativtagare är produktionsbolaget Pekkaris kökoch improvisationsteatern Improverket.

- Vi vill skapa en scen Göteborg saknar. Ofta är teater antingenfinkultur eller fulkultur. Vi vill göra något mittemellan, sägerJohn Pekkari.

Att få kommunala bidrag visade sig vara svårt. Därför komgruppen på ett annat sätt att skaffa fram pengar: att låtapubliken själva betala. De leasade ut sin inredning.

Frivilliga har köpt sitt namn på en stol, någon har köpt entoalettstol och många har köpt sin bild på väggen. Sammanlagthar 130 000 kronor skänkts av närmare 300 personer. Deträcker inte för att täcka alla utgifter, men är en god bit påvägen.

`Mun till mun-metoden`

På 2Långs hemsida finns en meny med olika sätt att bidra.

Den nya scenen har marknadsfört sig själv via sociala medieroch handskrivna lappar i fönstret till teatern.

- Ryktet spreds via mun till mun-metoden. Pengarna har bararullat in av sig självt och allt har nog blivit lite av en snackis,säger John Pekkari.

Insamlingen handlar inte bara om att få in pengar.

- Alla som har sin bild på väggen ska känna att `det här är minteater`.

På onsdag kväll öppnar scenen för allmänheten. Då är detnypremiär av pratshowen `Pekkaris kök`. På fredag kväll fyllsscenen av Improverkets föreställning `Club Bingo`.

- Det här är den teater och underhållning vi vill göra. Annarsligger vi alltid i händerna på någon annan. Vi är glada över attkunna styra det själva nu, säger John Pekkari.

Att valet föll på Andra Långgatan med sina billiga ölhak äringen slump.

- Det berättar att man inte går hit en gång per år för att känna sig finkulturell.

Det går fortfarande att köpa in sig i lokalen.

- Stolarna är slutsålda, men det går att köpa sig stjärnstatus för 32 000 kronor. Då får du ett livslångt medlemskapi 2Lång och gratis inträde till allt vi gör.

Isabell Nordström

Mejla

Foto: Joel Zandén Crowdfunding innebär att privatpersoner ger pengar till olika projekt, vanligtvis till välgörenhet.Crowdfunding är också ett sätt att undersöka om marknaden vill ha en ny produkt. Vanligaste motiven till att gepengar till ett crowdfunding-projekt är för att känna sig som en bra person eller för att få något i gengäld, somaktier, en produkt eller status. Under 2012 samlades 17 miljarder in till 470 000 projekt världen över. I Sverige har37 miljoner samlats in till cirka 800 företag eller projekt mellan maj 2011 och oktober 2013. Prognosen för 2013 äratt 30 miljarder samlas in världen över. På sajter som kickstarter.com och fundedbyme.com finns olika projekt attbidra till.

Källa: Robin Teigland, crowdfundingforskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

© Expressen

Läs också


Sociala medier- - allt viktigare för flera verksamheten Handen på hjärtat, huraktivt är ditt företag på nätet? All forskning visar att socialamedier som Facebook och Twitter gör företag mer produktivaoch framgångsrika.

SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION 2013-11-01Sida 48 - Sektion: GeneralFörfattare: Peter Fredriksson



Delaktighet viktig



Mer framgångsrika

När Google lät undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier används i sjueuropeiska länder, däribland Sverige, fann man att de som använde sig aktivt av sociala medier är merframgångsrika än de som inte gjorde det.




- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.

Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för de sociala medierna kommer att utvecklas. █

De vanligaste sociala medierna i Sverige

■ Facebook. Antal användare (2012): 5 miljoner aktiva användare per månad, enligt Handelshögskolan. ■ Twitter.Antal användare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 år använder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. ■Linkedin. Antal användare (2012): 1 010 698 svenska användare, enligt Socialbakers. ■ Youtube. Antal användare(2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje månad, enligt Youtube. ■ Google+. Antal användare (2012):502 113 svenskar är registrerade, enligt plusdemographics.com.

Bildtext: - Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm. (Privat)

© Skandinavisk Sjukvårdsinformation

Läs också


En omstridd valuta

GÖTEBORGS-POSTEN 2013-10-31 15:58Författare: Peter Sundberg

Ingen vet vem som skapade valutan eller varför. Den förstadecentraliserade valutan har stigit kraftigt i värde och allt flerintresserar sig för den.

Enligt Robin Teigland, docent på institutionen förmarknadsföring och strategi på Handelshögskolan i Stockholm,går spekulationerna kring vem skaparen är, eller var,fortfarande varma och varför valutan skapades 2009.

- Bitcoins snabba tillväxt kan ha varit en reaktion tillfinanskrisen och vilka problem som den orsakade. Där mångasåg centralbanker, länder och finansiella aktörer som deansvariga bakom, säger hon.

Signaturen Satoshi Nakamoto publicerade 2008 ett dokumentom Bitcoin och året därpå skapades källkoden som liggerbakom dem. Bitcoins handlar om att effektivisera finansiellatransaktioner men också om att ta makten kring pengar frånstater och centralbanker och decentralisera det, ge makten tillindividen.

En Bitcoin värderades 2009 till bråkdelen av ett öre, i dag ärkursen drygt 1 300 kronor. Stora förändringar i kursen är ettproblem med valutan. Den är inte bunden till någon stat ellerbank och har därmed ingen som kan garantera värdet på den.Utan värdet på en Bitcoin ligger endast i den efterfrågan somfinns efter den.

- Jag brukar dra parallellen till guld. Något som bara finns i enbegränsad mängd. Så länge det finns en efterfrågan såkommer det ett värde, säger Teigland.

Ett pyramidspel?

Men allt är inte positivt med valutan. Den Europeiskacentralbanken har liknat Bitcoin vid ett pyramidspel. Där värdetpå valutan endast kan upprätthållas genom att fler ansluter sigtill den, köper valutan för `riktiga` pengar. Även Robin Teiglandser de möjliga negativa sidorna med valutan.

- Växlingssidorna kan bli hackade och därmed kan man förlorapengar. Den används som betalning vid illegal handel. Men detkan även vara en risk med den spekulationshandel som ärmed valutan.

För att efterfrågan ska finnas krävs det att folk accepterarBitcoin som betalning. Allt fler butiker, framför allt på nätet, tar idag emot valutan som betalning och i dag kan man köpa allt från spel till vanilj och även en lägenhet. Enligt RobinTeigland sker det i dag omkring 60 000 Bitcoin-transaktioner per dag och det finns minst 20 000 Bitcoin-användarei Sverige.

- Det som fascinerar mig är det kollektiva entreprenörskapet, att en grupp främlingar på nätet går emot detraditionella institutionerna. Organiserar sig för att skapa ett alternativ och att det klarats av på en så kort tid, sägerhon.

Framtiden

Robin Teigland tror att så kallade kryptovalutor, elektroniska pengar som ges ut med hjälp av kryptering, liktBitcoin är här för att stanna.

- Det finns fördelar i att kunna effektivisera banksystemet, att kunna skicka pengar tillvarandra, var som helst ivärlden, och betala saker utan att gå via en bank, säger hon.

Peter Sundberg [email protected]

© Göteborgs-Posten

Läs också



INDUSTRIVÄRLDEN 2013-10-28 Sida 40 - Sektion:General - Del: 1Författare: PETER FREDRIKSSON




Delaktighet viktig


- Gränsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Ochsamma sak gäller inom företagen, där bryts hierarkin nedgenom att man låter alla komma med nya idéer. Det blir med andra ord allt högre i tak även på stora ochetablerade företag. När Google lät undersökningsföretaget

Millward Brown göra en studie av hur sociala medier används i sju europeiska länder, däribland Sverige, fann manatt de som använde sig aktivt av sociala medier är mer framgångsrika än de som inte gjorde det.


Trivs på jobbet



- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas. █


Facebook. Antal användare (2012):

5 miljoner aktiva användare per månad, enligt Handelshögskolan.

Twitter. Antal användare (2012):

4,3 procent av personer 15-79 år använderTwitter varje vecka, enligt TNS/Sifo.

Linkedin. Antal användare (2012):

1 010 698 svenska användare, enligt Socialbakers.

Youtube. Antal användare (2012):

4 miljoner svenskar besöker Youtube varje månad, enligt Youtube.

Google+. Antal användare (2012):

502 113 svenskar är registrerade, enligt plusdemographics.com.

Bildtext: - Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm. (

© Industrivärlden

Läs också


Sociala medier allt viktigare

BYGGVÄRLDEN 2013-10-23 13:07Författare: Peter Fredriksson

Docent Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm harföljt utvecklingen inom de sociala medierna i fleraforskningsprojekt under de senaste femton åren. Hon menaratt det vi ser i dag bara är början på något som kommer att bliriktigt stort.




När Google lät undersökningsföretaget Millward Brown göra enstudie av hur sociala medier används i sju europeiska länder,däribland Sverige, fann man att de som använde sig aktivt avsociala medier är mer framgångsrika än de som inte gjordedet.

Hela 81 procent av de tillfrågade menade att de socialaverktygen har hjälpt dem att växa och 80 procent angav ävenatt de använde dessa internt för att förbättra samarbetet ochför att dela kunskap.

Studien visade att de anställda på de här företagen upplevdeatt de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb än desom inte kunde eller fick använda sociala medier.

Högre chefer var genomgående mer positiva änmellancheferna, som snarare såg de nyakommunikationskanalerna som ett hot.

- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd tillförändringar, de ser möjligheter istället för risker. Och kanskeär det just därför som de är just högre chefer, säger RobinTeigland som menar att det är bara fantasin som sätter gränserför de sociala medierna kommer att utvecklas.

Peter Fredriksson

Handen på hjärtat, hur aktivt är ditt företag på nätet? All forskning visar att sociala medier som Facebook ochTwitter gör företag mer produktiva och framgångsrika.

© Byggvärlden

Läs också


Sociala medier allt viktigare

BYGGVÄRLDEN 2013-10-16 Sida 14 - Sektion:NYHETERFörfattare: PETER FREDRIKSSON

Handen på hjärtat, hur aktivt är ditt företag på nätet? Allforskning visar att sociala medier som Facebook och Twittergör företag mer produktiva och framgångsrika.

Docent Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm harföljt utvecklingen inom de sociala medierna i fleraforskningsprojekt under de senaste femton åren. Hon menaratt det vi ser i dag bara är början på något som kommer att bliriktigt stort.


ISTÄLLET FÖR ATT som förr i tiden pumpa ut information omföretagets produkter eller tjänster via annonser handlar detnumera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer.Det kan handla om allt ifrån att ta fram nya idéer till attkommersialisera dessa.


När Google lät undersökningsföretaget Millward Brown göra enstudie av hur sociala medier används i sju europeiska länder, däribland Sverige, fann man att de som använde sigaktivt av sociala medier är mer framgångsrika än de som inte gjorde det.


STUDIEN VISADE ATT de anställda på de här företagen upplevde att de hade ett intressantare och merutvecklande jobb än de som inte kunde eller fick använda sociala medier.


- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas.


■ Facebook

Antal användare (2012):


■ Twitter


4,3 procent av personer 15-79 år använder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo.

■ Linkedin



■ Youtube



■ Google+




© Byggvärlden

Läs också


Bitcoin - Challenging the fiat money systemor catalyzing economic development?

MYNEWSDESK 2013-10-10 09:52

Pressmeddelande CEST In just five short years Bitcoin hasgrown from an idea to a global currency with more than USD1.5 bln in circulation and 60,000 daily transactions globally.

In the past few months, the debate around whether Bitcoin,and potential other math-based digital currencies withoutofficial oversight or high fees, may disrupt the long-standing fiatmoney system and its accompanying mega financialinstitutions has made the headlines of newspapers across theglobe.

On the one hand, Bitcoin poses considerable challenges, suchas the inability of governments to control its supply anddemand or to determine the identity of who is makingtransactions, yet it also offers considerable opportunities foreconomic development. For example, anyone who has accessto the internet, such as an entrepreneur in a remote area inGhana with a mobile phone, can conduct financial transactionsinstantaneously and for only a few cents with anyone anywherein the world. As a result, while some governments view Bitcoinas a threat, such as that of Thailand that ruled the use ofBitcoin as illegal, others see opportunity, such as the GermanFinance Ministry that declared Bitcoin as a unit of accountenabling the taxation of its users.Despite being subject tosignificant threats such as fraud, hacker attacks, and lawsuitsduring the past two years, the Bitcoin currency and its globalcommunity have shown significant resilience and evencontinued exponential growth.

Thus, what makes Bitcoin a fascinating subject for aconference at the Stockholm School of Economics is not onlythe debate regarding the currency's legitimacy and potential asa catalyst for economic growth but also what Bitcoinexemplifies - the power that an emergent community ofstrangers from across the globe can amass in such a shorttime through self-organizing over the internet without any topdown control. After Bitcoin, what will come next?

Speakers: Jon Matonis, Executive Director and Board Member,Bitcoin Foundation Pelle Braendgaard, Founder, Kipochi

Moderator: Robin Teigland, Associate Professor, StockholmSchool of Economics

Date: Friday, October 25, 2013 Time: From 14:30 to 16:30(Mingle 16:30-17:30) Place: The Auditorium, Stockholm School of Economics, Sveavägen 65, Stockholm

Read more and register.

Welcome!

© MyNewsdesk

Läs också


Sociala medier

HOTELL & RESTAURANG 2013-10-03 09:44



Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm.(Foto: Privat)


Delaktighet viktig Istället för att som förr i tiden pumpa utinformation om företagets produkter eller tjänster via annonserhandlar det numera om att bjuda in kunderna till företagetsolika processer. Det kan handla om allt ifrån att ta fram nyaidéer till att kommersialisera dessa. - Gränsen mellan företagoch kund suddas ut allt mer. Och samma sak gäller inomföretagen, där bryts hierarkin ned genom att man låter allakomma med nya idéer. Det blir med andra ord allt högre i takäven på stora och etablerade företag. När Google lätundersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hursociala medier används i sju europeiska länder, däriblandSverige, fann man att de som använde sig aktivt av socialamedier är mer framgångsrika än de som inte gjorde det. Hela81 procent av de tillfrågade menade att de sociala verktygenhar hjälpt dem att växa och 80 procent angav även att deanvände dessa internt för att förbättra samarbetet och för attdela kunskap.

Trivs på jobbet Studien visade att de anställda på de härföretagen upplevde att de hade ett intressantare och merutvecklande jobb än de som inte kunde eller fick användasociala medier. Högre chefer var genomgående mer positivaän mellancheferna, som snarare såg de nyakommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror på att deflesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de sermöjligheter istället för risker. Och kanske är det just därför somde är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar attdet är bara fantasin som sätter gränser för de sociala mediernakommer att utvecklas.

De vanligaste sociala medierna i Sverige: Facebook. Antal användare (2012): 5 miljoner aktiva användare permånad, enligt Handelshögskolan. Twitter. Antal användare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 år använderTwitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. Linkedin. Antal användare (2012): 1 010 698 svenska användare, enligtSocialbakers. Youtube. Antal användare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje månad, enligt

Youtube. Google+. Antal användare (2012): 502 113 svenskar är registrerade, enligt plusdemographics.com.

Text: Peter Fredriksson Illustration: Louice Järveryd

© Hotell & Restaurang

Läs också


Pengabrist skapar nya vägar

LIFE SCIENCE SWEDEN 2013-09-30 09:53

I tider då tillgången till pengar är knapp föds nya sätt att hittafinansiering. Under den senaste finanskrisen uppstodcrowdfundning och nu har fenomenet exploderat. Under 2012bytte drygt fem miljarder amerikanska dollar ägare.

Fakta

Teigland tipsar

Prata med människor som har både lyckats och misslyckatsvid crowdfunding-finansiering. Testa dina idéer och lär av dem.

Tänk på hur du presenterar din idé och utveckla din pitch. Skadu nå människors hjärta eller hjärna?

Be om hjälp. Som forskare kan du sitta på den bästa idén, mendu kan inte sälja den. Samarbeta med en säljare som kanhjälpa dig.

Utveckla en strategi för sociala medier. Ge kontinuerligtuppdateringar på ditt projekt genom en rad olika kanaler.

Utveckla och vårda din digitala identitet.

Under finanskrisen som brakade loss under 2008/2009 sjönkantalet börsnoteringar och riskkapitalister tog ett fastare greppom sina besparingar. Det blev också svårare för småföretag attfå pengar från banken och de statliga stöden sjönk. Samtidigtslog en ny finansieringsmöjlighet rot bland innovativa företagoch entreprenörer. Crowdfunding, att låta den bredaallmänheten stå för notan, är i sig inget nytt fenomen, men detvar under finanskrisen finansieringssättet började anta merorganiserade former, menar Robin Teigland, docent påHandelshögskolan och som forskar om Crowdfunding.

- I stora finanskriser kommer stora institutionella förändringar.Det är också mycket som händer i samband med att världenblir mer virtuell och teknikframstegen förändrar sättet att få inpengar på nu och det är Crowdfunding en del av, säger hon.

Robin Teigland berättar att den första plattformen förCrowdfunding kom redan 2006, Fundable.com, men redaninnan det förekom det viss allmänfinansiering genomexempelvis att kända personer uppmanade till donationer tillolika projekt.

- I dag finns det jättemånga plattformar för crowdfunding, i majtidigare i år uppskattade vi att det fanns 800 olikacrowdfundingplattformar och globalt räknar man med att omkring fem miljarder dollar omsätts via plattformarnaunder 2013, säger Robin Teigland.

I Europa är man lite efter amerikanerna där Crowdfundingen fått en starkare etablering. Av de totalt fem miljarderdollar som omsätts via crowdfunding beräknas 1,3 miljarder dollar cirkulera i Europa. I Sverige finns i dagsläget

3-4 plattformar varav den senaste, Crowdcube.se etablerades i Sverige i maj. Crowdcube.se kommerurspunglingen från Storbritannien och ger, med marknadsplatsen i Sverige, nu sina projekt möjlighet att fåfinansiering från bägge länder.

- I takt med att det uppstår fler plattformar kommer de dels med olika erbjudanden dels blir de mer nischade påprojekt inom olika områden, förklarar Robin Teigland.

Men det är inte bara bristen på pengar som fått fart på crowdfundingen. Robin Teigland pekar också ut dentekniska utvecklingen som bidragande men också människornas förhållningssätt till internet och deras användningav det.

- I dag finns det tekniska möjligheter, bra uppkoppling och folk använder oftare nätet för att köpa saker, något vitidigare dragit oss för, säger hon.

- Det ihop med att finanskrisen gjorde det svårare för småföretag att få stöd från banker, stat och investeraregjorde en bra grogrund för Crowdfunding-plattformar.

Och det är också de många bakomliggande orsakerna bakom Crowdfundingens framgång som gjort utvecklingenså explosiv menar Robin Teigland.

- Effekten blir större då effekten kommer från fler olika faktorer.

Crowdfunding har fått störst genomslag inom kulturella sammanhang och på konsumentmarknaden. Inom dessaområden finns både flest projekt och flest personer som är benägna att investera. Rekordsumman som hittillsdelats ut till ett projekt är enligt Robin Teigland drygt tio miljoner dollar till Pebble-klockan som kan koppla insamtal och meddelanden från smartphone, registrera joggingturer via GPS och lagra information i molnet. Ettannat projekt har fått in mer än Pebble-klockan, Ubunto-telefonen som skulle ha mobiliteten som en smartphonemen med samma kraft som en stationär dator. Projektet siktade på att ta in 32 miljoner dollar, men närinströmningen av pengar avtog vid 12,8 miljoner dollar konstaterades projektet som nedlagt.

- Får projektet inte in tillräckligt med pengar stängs fonden, men pengarna dras inte från finansiärernas kontonförrän hela det efterfrågade beloppet uppnåtts. På så vis försvann inte 12,8 miljoner dollar från investerare baraför att projektet inte blev av. Det är ett säkerhetssystem, säger Robin Teigland.

I Sverige är rekordet 550 000 kronor som investerades i en dokumentärfilm som ska granska slöseri medskattepengar.

- Sverige är ett litet land och antalet personer som vill investera genom Crowdfunding är mer begränsat ijämförelser med exempelvis USA.

Men vilka är personerna som investerar och förväntar de sig att få ut någonting? Robin Teigland berättar om attbilden av vilka som investerar i start up-bolag gått från vänner, familj och dårar till vänner, familj och följare.

- Det är främst folk i den närmaste kretsen till en början. Men sen dyker det upp folk som vill stötta projekt de gillareller som de har en personlig koppling till, som exempelvis sjukdomar eller en pryl de vill ha.

Även om projekt med anknytning till den medicinska forskningen ännu inte exploderat på Crowdfunding-plattformarna så finns det en viss tillväxt. I USA finns flera forskningsprojekt som utreder uppkomsten ochutvecklingen av autism som fått in pengar via crowdfunding. I projektet Ubiome vill forskare studera mikrober ikroppen. Ett annat exempel är icancer.org.uk där manförsöker få in 1-2 miljoner brittiska pund för att kunna sättaigång kliniska studier med cancerätande virus för att utvärderas som behandling av neuroendokrin cancer.

Finansieringen kan komma i olika former där investeraren antingen inte förväntar sig att få något tillbaka, annat änatt kunna köpa eller nyttja resultatet i framtiden, eller så köper investeraren olika belöningar. I det KTH-baseradeprojektet Volumental kan investerarna mot 35 dollar få en supporttröja eller mot 2 500 dollar få besöka projektetoch se utvecklingen av deras 3D-skrivarapp samt äta middag i `nobelprisanda`.

- Det finns i princip två typer av investerare, de som gör det för att få en må bra-känsla och de som gör det för attfå någon typ av belöning. Belöningen kan antingen vara i form av avkastning eller att berika sitt varumärke, sägerRobin Teigland.

För att få finansiering och knytas an till en crowdfundingplattform krävs att personerna bakom projektet har ettfläckfritt förflutet. Vissa plattformar genomför due diligence innan projekten antas och som sökare måste du kunna

redovisa en hel digital identitet. Identiteten baserar på allt du gör på nätet, om du är knuten till ett universitet, dinakonton på sociala nätverk och vad som skrivs om dig ger en bild av vem och hur du är.

- Man är vad man gör på internet. Utan en digital identitet kommer du inte få några pengar, säger Robin Teigland.

Hon menar på att användarna genom att granska den digitala identiteten blir som en lätt polisiär utredning och attdu är bränd om du gör bort dig en gång. Det betyder inte att du inte får misslyckas med olika projekt, men gör dudet ska du inte dölja det.

- Så är det även med riskkapital. Investerare vill ha folk som har misslyckats, det betyder att de lärt sig något närde försöker igen.

Förutom att Crowdfunding ger möjlighet till finansiering kan fenomenet också användas för att verifiera affärsidéer.I Holland finns det banker som upprättat ett system där entreprenörer får beskriva sin idé för allmänheten och fårbanklån om de lyckas få in hälften av pengarna via crowdfunding. Men möjligheterna med crowdfunding tar inteslut här, menar Robin Teigland som tror att fenomenet kommer växa sig ännu större.

- Riskkapitalister är som förr i tidens resebyråer, de behövs snart inte längre.

facebook0 twitter0 linkedin0 googleplus0 totalt 0 Tipsa

© Life Science Sweden

Läs också



TIDNINGEN CITYMARK 2013-09-24 Sida 38 - Sektion:GeneralFörfattare: PETER FREDRIKSSON




Delaktighet viktig


- Gränsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Ochsamma sak gäller inom företagen, där bryts hierarkin nedgenom att man låter alla komma med nya idéer. Det blir med andra ord allt högre i tak även på stora ochetablerade företag. När Google lät undersökningsföretaget

Millward Brown göra en studie av hur sociala medier används i sju europeiska länder, däribland Sverige, fann manatt de som använde sig aktivt av sociala medier är mer framgångsrika än de som inte gjorde det.


Trivs på jobbet



- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas.


Facebook. Antal användare (2012):


Twitter. Antal användare (2012):

4,3 procent av personer 15-79 år använderTwitter varje vecka, enligt TNS/Sifo.

Linkedin. Antal användare (2012):


Youtube. Antal användare (2012):


Google+. Antal användare (2012):


Bildtext: - RobinTeigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm.

© Tidningen CityMark

Läs också


Vidareutbildning utan gränser

CIVILEKONOMEN 2013-09-23 10:53

Sugen på att vässa ditt cv och ta nästa kliv i karriären? Kanskenischa dig med nya specialkunskaper, eller ta en MBA? Alltmer kunskap går att hämta in på distans.

Och tack vare nya onlinekurser, så kallade MOOC:s, liggerprestigeuniversitet som Harvard och Stanford öppna försvenska ekonomer. Författare: Olof Axelsson Fotograf: JezzicaSunmo

Studera, jobba och sedan gå i pension. Nej, tiden då enuniversitetsexamen innebar att det var färdigpluggat ärsannolikt förbi. Kunskapskraven ökar snabbt samtidigt som flerekonomer vill kasta sig mellan olika branscher och yrken.

Nina Forssblad, projektledare och utbildningsexpert påCivilekonomerna, har märkt ett ökat sug efter att fylla på medny kunskap efter några år i karriären. Både via kortare kurseroch längre program som MBA.

- Utbildning är en färskvara men kompetensen ocherfarenheten följer med in i framtiden. Kompetensutveckling ärett sätt att se till att man är anställningsbar, säger hon.

Men att plugga på heltid är inte ett alternativ för de flesta somjobbar. Många högskolor och universitet - både i Sverige ochutomlands - erbjuder därför distanskurser på deltid.

Hetast just nu är öppna onlinekurser, så kallade MOOC:s(massive open online courses), som allt fler universitet ger. Tillskillnad från vanliga distanskurser behöver du inte ens varainskriven vid lärosätet och kurserna är gratis. Studierna gernormalt inga formella akademiska poäng, men arbetet pågårför fullt med att hitta former för en validering av kunskap frånöppna nätkurser. Målet är ett slags tester där du bevisar dinanya kunskaper. I USA finns redan företag som specialiserat sigpå att utföra sådana prov.

Hur funkar de då, de nya öppna onlinekurserna? Grunden ärkorta föreläsningar på video som läggs ut på exempelvisYoutube. Studenterna löser uppgifter enskilt eller i grupp ochkommunicerar via chattar eller forum på nätet. Det som gör attMOOC blivit förkortningen på mångas läppar är attprestigeuniversitet som Stanford, MIT och Harvard tagit täten.Vem som helst kan numera få tillgång till deras topprankadeföreläsare och kurser.

- Det är en fantastisk möjlighet som jag rekommenderar alla attprova, säger Robin Teigland, docent i företagsekonomi påHandelshögskolan i Stockholm som läst A crash course on creativity på Stanford (läs mer om henne nedan).

Även Tove Palin i Sundsvall, som gått samma kurs, är positiv. Hon driver företaget Seventure som erbjudertjänster inom hållbar samhällsutveckling.

- Jag har tidigare tagit flera distanskurser i Sverige, men det här var på en annan nivå. Jag är otroligt imponeradöver att kursen kändes så nära trots att vi var 20 000 som gick den. Tekniken fungerade utmärkt och jag fick nyavärdefulla kontakter, säger hon.

Tillsammans med en handfull andra deltagare i sin grupp, som hittade varandra genom ett slagsmatchningsprocess, arbetade hon fem, tio timmar i veckan med kursen under de sex veckor som den pågick.

- I mitt team fanns deltagare från Kairo, Madrid, Paris, Vancouver och Los Angeles. Vi kom fram till att klockan 18svensk tid fungerade bäst och då jobbade vi tillsammans via en gruppchatt.

Förutom ny kunskap fick Tove Palin också tips om nya smarta webbverktyg.

- Och tack vare kursen krympte världen. Jag har fortfarande kontakt med en kurskamrat från Kanada som jagsamarbetar med i ett av mina projekt, säger Tove Palin, som räknar med att ta fler onlinekurser.

- När jag är klar med det som intresserar mig på Stanford går jag vidare till nästa universitet. Det här är som enstor julklappslåda.

Nina Forssblad på Civilekonomerna menar att MOOC:s kommer att förändra den högre utbildningen från grunden.

- Inom fem, tio år har vi en helt annorlunda och global utbildningsmarknad. Redan nu finns fantastiska möjligheter.Intresset ökar och många vill gå kurser som ligger lite utanför de ämnen man har i sin examen.

`Förutom kunskap fick jag ett internationellt nätverk`

En fantastisk möjlighet som ger mycket mer än bara ny kunskap. Så beskriver Robin Teigland, docent vidHandelshögskolan i Stockholm, de internationella öppna onlinekurserna. För snart ett år sedan läste hon en sexveckor lång kurs på Stanford: A crash course on creativity med den välkända föreläsaren Tina Seelig.

- Varje vecka fick vi en ny intressant uppgift med en tuff deadline. Utifrån intressen och ambitionsnivå skapade vigrupper som jobbade tillsammans.

- Vi kommunicerade via chatt och en stor utmaning var att hitta tider som fungerade för alla. Förutom ny kunskapfick jag tillgång till ett bredare internationellt nätverk. Det visade sig också att flera i Stockholm läste samma kursså några av oss ordnade en fysisk träff, säger Robin Teigland.

Distansutbildning är inget nytt. Men den nya tekniken har gjort det möjligt att ta del av inspelade föreläs-ningar ochkommunicera mycket enklare och effektivare.

- För den nya generationen som vuxit upp med Internet är det helt naturligt, säger Robin Teigland, som blandannat undervisar om det virtuella internetsamhället, till exempel Second Life och Bitcoin på HHS.

Om du är intresserad av att läsa en kurs, fråga dig då först vad du har för mål och hur mycket tid du är beredd attlägga ned på studierna.

- Gå inte ut för hårt från början, starta med en mindre kurs. Gör ordentlig research och kolla vilken feedbackkursen fått från andra studenter, råder Robin Teigland

För den som söker jobb är en MOOC en perfekt sysselsättning, menar Robin Teigland.

- Du lär dig nya saker och visar samtidigt för en potentiell arbetsgivare att du är en öppen och driven person somkan hantera den senaste tekniken.

Fakta

Så funkar öppna onlinekurser - MOOC:s

MOOC står för Massive Open Online Courses: öppna onlinekurser som ges av högskolor och universitet världenrunt sedan några år tillbaka, utan övre gräns för antalet deltagare och utan ansöknings- ellerantagningsprocedurer.

Till skillnad från vanliga distansutbildningar ger inte MOOC:s några akademiska poäng. De är därmed än så längefrämst ett komplement till traditionell utbildning, inte sällan för yrkesverksamma som redan har en examen. Men

arbetet pågår med att se över valideringen.

Utbudet av MOOC:s inom företagsekonomi och management ökar hela tiden.

På bland annat följande sajter kan du botanisera bland öppna onlinekurser: Coursera.org, Udacity.com ochEdx.org.

© Civilekonomen

Läs också


Crowdfunding - tillväxtfrämjare ellerfinanseringsfluga?

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM 2013-09-18 18:00

Den 16 oktober bjuder Entreprenörskapsforum in till ettfrukostseminarium om crowdfunding. Medverkande: TobiasStenberg, Trax4You, Marita Ljung, Näringsdepartementet,Robin Teigland, Handelshögskolan och Johan Tysklind,Crowdcube North. Läs mer

© Entreprenörskapsforum

Läs också


Metaversum-expert: variera ditt virtuella liv

NY TEKNIK 2013-09-18 Sida 15 - Sektion: IT&TELEKOM - Del: 1Författare: Mats Lewan E-post: [email protected]

Den virtuella världen blir större än den fysiska. Den kan ocksåbli viktigare. Robin Teigland är där. Det är viktigt att röra sig iolika miljöer, säger hon.

Robin Teigland forskar på virtuella världar påHandelshögskolan i Stockholm och är aktuell med boken TheImmersive Internet där hon medverkat till första kapitlet -Postcards from the Metaverse. Metaversum är summan av allavirtuella världar, förstärkt verklighet och internet.

Robin Teigland ser hur den fysiska verkligheten ochmetaversum spiller över på varandra, och hur den virtuellavärlden till och med kan bli större och mer betydelsefull än denfysiska.

- Det finns mycket potential med hela virtuella ekosystem.Fortfarande är det en ganska tydlig gräns mellan den virtuellavärlden och den fysiska. Det är till exempel svårt att säljasamma produkter både virtuellt och fysiskt, men gränsernasuddas ut.

- Virtuella varor har ett värde. Det beror på värdet de skapar förindividen. För vissa individer är den virtuella identiteten viktig,och då lägger man pengar på den.

Hon tror att det framöver kommer att betyda mindre var manbor eftersom en stor del av våra aktiviteter går att göra viaavatarer - de figurer vi är i den virtuella världen. Samtidigtpåpekar hon att man måste variera sitt virtuella liv.

- En fara med Facebook är att man stänger in sig i det närmaste nätverket, de närmaste kompisarna. Det kan bliväldigt slutet. Det är viktigt att röra sig i olika typer av nätverk - lokala, internationella, i ditt ämne, utanför.

- Och det är viktigt med båda världarna. Teknik är inte ett substitut, det är ett komplement, säger Robin Teigland.

Bildtext: - Som forskare på virtuella världar rör sig Robin Teigland fritt mellan metaversum och den fysiska världen.

© Ny Teknik eller artikelförfattaren.

Läs också


Läs mer i digitala Next Magasin

NY TEKNIK 2013-09-18 Sida 15 - Sektion: IT&TELEKOM - Del: 1

* Intervjun är ett utdrag ur en längre intervju med RobinTeigland, som finns i det senaste numret av Next Magasin.Magasinet fokuserar på framtiden och handlar om vilkakonsekvenser den snabba teknikutvecklingen har i våra liv ochvårt samhälle.

Köp det digitala magasinet på Nextmagasin.se.


Läs också


biotech.jpg

Grandma'- your next investor?

LIFE SCIENCE SWEDEN 2013-09-17 Sida 26-27 - Sektion: NORDIC LIFE SCIENCE DAYS - Del: 1

Crowdfunding has taken off in recent years in the world ofculture and consumer markets. It is now emerging for medicalresearch projects. In 2012, five billion U.S. dollars changedhands, and with the right pitch, you too can become a part ofthe digital spending

...spree. DURING THE FINANCIAL crisis of 2008/2009, thenumber of IPOs decreased and venture capitalists took a firmergrip on their savings. Small companies also experienceddifficulties in getting money from the bank and through publicfunding. During this period, a new way to find funding emerged.Crowdfunding, allowing the public to invest in new ideas, is notin itself a new phenomenon, but has lately adopted a moreorganized for-mat, says Robin Teigland, Associate Professor atthe Stockholm School of Economics.

“During the recent financial crisis, significant advances ininformation and communication technologies have been someof the key drivers of change within the financial sector.Crowdfunding is one of these", she says.

According to Robin Teigland, the first crowdfunding platformwas established in 2006. But even before that there werenumerous examples of less organized funding activities.However, it is only recently that this phenomenon has reallytaken off through designated platforms, both in the number ofplatforms and in total amount of funds raised.

“In May earlier this year, there were around 800 differentplatforms globally, and it is estimated that in 2013 about five billion U.S. dollars will be raised throughcrowdfunding", says Robin Teigland.

More platforms

Of the 2.6 billion U.S. dollars raised in 2012, around 950 million U.S. dollars were raised in Europe. In Sweden,there are presently four or five platforms. But Robin Teigland believes that we will see more platforms in Swedenin the future.

“As you see more platforms emerge, they will likely specialize in terms of projects and targeted crowds".

Project areas where crowdfunding has been most successful is in the cultural context and the consumer market -both in terms of the number of projects and the amount of money raised. The record investment raised is 10.2million U.S. dollars raised by the Pebble clock project, a superwatch that can connect calls and messages fromyour smartphone, register jogging routes via GPS and store information in the cloud. Only one project hasreceived more funding than the Pebble clock - the Ubunto phone that provided portability as a smartphone butwith the power of a desktop computer. The project aimed to bring in 32 million U.S. dollars, but unfortunatelyraised only 12.8 million U.S. dollar.

“Generally speaking if the project fails to raise the specified amount to be crowdfunded, then the campaign is

deemed unsuccessful and the money is not deducted from the accounts of those who pledged money", saysRobin Teigland.

In Sweden, the record amount raised is 550 000 SEK, invested in a documentary that aimed to examine the wasteof taxpayers' money.

“Sweden is a small country and the number of people who want to invest through crowdfunding is more limitedwhen compared to the U.S., for example".

Medical research projects have not yet fully taken off on large platforms. But there is a growing number ofexamples. In the U.S., several crowdfunded research projects are investigating the pathogenesis of autism andthe project Ubiome helps scientists studying microbes in the body. Another example is icancer.org.uk, which isaimung to raise 1-2 million GBP to conduct clinical trials on a cancereating virus in order to cure those withneuroendocrine cancer.

Two types of investors

So who are the people who invest and do they expect to get a reward? Robin Teigland says that the image ofthose who invest in start-up companies has gone from friends, family and fools to friends, family, and followers.

“It's mainly people in the entrepreneur's inner circle at first. Later, people who want to sup-port the specific projectmaterialise - either because they like it or because they have a personal interest, such as knowing someone withthe same disease that the project aims to cure".

Funding can come in different forms in which the investor is either not expecting to get anything back, other thanperhaps receiving the results of the project sometime in the future, or the investor may buy various rewards. Forexample, in the KTH-based project Volumental, investors receive a support T-shirt for a 35 U.S. dollar donation,and for 2 500 dollars an investor can visit the project and see the development of their 3D printing renderings aswell as dine in the “Nobel Prize spirit".

“There are basically two types of investors, those who do it to feel good by helping a cause and those who do it forsome kind of payback, such as a monetary reward in the form of income or to enrich their reputation".

Vast potential

In order to be successful in a crowdfunding campaign, the entrepreneurs behind the project need to have a cleanrecord. Some platforms perform due diligence before projects are listed, and the entrepreneurs who do seekfunding must have a digital identity. This identity is based on everything you do online, if you are affiliated with auniversity, your presence on social networks and the articles written about you.

“You are what you do on the Internet. Without a digital identity it is difficult to raise any money".

The funding platforms can also be used to validate business ideas. For example, in Holland, there are banks thathave established a system where entrepreneurs pitch their ideas on the bank's own platform. If the entrepreneurmanages to raise half of the money on the platform, then the bank will loan them the rest. But the potential ofcrowdfunding does not end here, says Robin Teigland who sees a bigger picture.

“Many are suggesting that venture capitalists are like the travel agents of yesterday - they won't be needed in thefuture!"

"Without a digital identity it is difficult to raise any money"

Talk to people who have been both successful and unsuccessful with crowdfunding. Test your ideas and learnfrom them. Think about how to present your idea and work hard on developing your pitch. Should you touchpeople's hearts or reach for people's minds? Ask for help. As a scientist, you may be sitting on the best idea, butyou can't sell it. Team up with a sales person who can help you. Develop a social media strategy. Continuouslyprovide updates on your project via a variety of channels. Develop and nurture your digital identity.

EXAMLES OF CROWDFUNDING

l Fundedbyme.com l indiegogo.com l crowdcube.se l microryza.com l fundageek.com l petridish.org liamscientist.com l funderhut.com l myprojects.cancerresearchuk.org

ALTERNATIVE FUNDING SOURCES

Bildtext: - Robin Teigland is Associate Professor at the Stockholm School of Economics and has studied the phenomenonof crowdfunding. These are her best advice in the search of alternative funding sources. - ROBIN TEIGLAND, STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS

© Life Science Sweden

Läs också


Forskar på virtuella världar

NY TEKNIK 2013-09-13 14:10


Hemma hos Robin Teigland har familjen tydliga regler för närman får använda teknikprylar. Det är viktigt med bådavärldarna, säger hon. Foto: David Magnusson

Elon Musk: Här har ni framtiden - Min far tog med mig tilluniversitetets stora datacenter där jag lekte med hålkort sombarn. Och när jag var tio började jag spela dataspel påsuperdatorn hemifrån via ett akustiskt modem. Telefonluren lågi en vagga och pep, berättar Robin Teigland.

- Jag fick spela hur mycket jag ville.

Robin Teigland forskar på virtuella världar påHandelshögskolan i Stockholm. Hon föddes i Nashville,Tennessee 1964. Hennes pappa var teoretisk organisk kemistoch gjorde molekylsimuleringar på superdatorn, hennesmamma affärschef på American Express.

Av pappan fick hon låna en byggsats för molekyler - ett slagslego med färgade plastkulor som föreställde atomer och somvar populärt på 70-talet. Kulorna hade hon med sig sominspiration i sin doktorsavhandling om informella nätverk påjobbet. Atomerna i modellen blev till individer i nätverken.

Vad hon då kom fram till är att när människor behöver hjälp påjobbet löser de 70 procent av problemen via informella nätverk,till stor del utanför jobbet, och bara 30 procent via den formellaorganisationen på arbetet.

Grundidén fick hon när hon intervjuade programmerare iSilicon Valley där hon tidigare gått på Stanford University, fleraår innan universitet blev känt i och med internetboomen. En avde intervjuade förklarade hur han mejlade kontakter utanförföretaget, ofta hos konkurrenter, för att få hjälp med olikaproblem.

Men varför inte fråga din kollega som sitter 15 meter härifrån?frågade hon.

För att jag vill vara vid frontlinjen, the bleeding edge! svaradeprogrammeraren.

För detta krävdes att man ständigt hade kontakt med devassaste, oavsett var de jobbade, och även delade med sig avinterna hemligheter. De som inte gjorde så fick inte tillgång till information, och kanske fick de inte heller jobbnästa gång de sökte.

Hon fick inspiration och stöd för sin tes i boken Regional Advantage: Culture and Competition in Silicon Valley andRoute 128 av AnnaLee Saxenian, som beskriver hur den starka kulturen med öppna informella nätverk somkontrasterade mot den mer slutna kulturen på USA:s östkust var det som fick Silicon Valley att blomstra och taöver östkustens tidigare dominans.

Men det var villkoren i den virtuella världen, snarare än i den verkliga, som kom att intressera Robin Teigland ihennes fortsatta forskning.

Hon är aktuell med boken The Immersive Internet där hon skrivit första kapitlet - Postcards from the Metaverse -tillsammans med Dominic Power, professor i kulturekonomi.

Metversum är våra gemensamma virtuella miljöer - summan av alla virtuella världar, förstärkt verklighet ochinternet.

Robin Teigland ser hur den fysiska verkligheten och metaversum spiller över på varandra, och hur den virtuellavärlden till och med kan bli större och mer betydelsefull än den fysiska, i den meningen att vi kommer att läggamer av vår tid och våra resurser där.

- Det finns otroligt mycket potential med hela virtuella ekosystem. Fortfarande är det en ganska tydlig gräns mellanden virtuella världen och den fysiska. Det är till exempel svårt att sälja samma produkter både virtuellt och fysiskt,men gränserna suddas ut.

Hon tar som exempel en typ av skinnjacka som ett företag framgångsrikt säljer i en virtuell värld - inte i form avnätshopping utan en virtuell jacka som man bara har på sig i den virtuella världen och som företaget trots konkretaförsök inte har lyckats sälja som en verklig produkt.

- Virtuella varor har ett värde, understryker hon.

- Det beror på värdet de skapar för individen. För vissa individer är den virtuella identiteten viktig, och då läggerman pengar på den.

Det Robin Teigland ser ur ett historiskt och ekonomiskt perspektiv är att efter mobilitet för varor och sedan förkapital kommer nu mobilitet för arbete. En konsekvens är att det kommer att betyda mindre var man bor eftersomen stor del av våra aktiviteter går att göra via avatarer - de figurer vi är i den virtuella världen.

Samtidigt påpekar hon att man måste variera sitt virtuella liv.

- En fara med Facebook är att man stänger in sig i det närmaste nätverket, de närmaste kompisarna. Det kan bliväldigt slutet. Det är viktigt att röra sig i olika typer av nätverk - lokala, internationella, i ditt ämne, utanför. Det ärviktigt att lyfta blicken och se vart vi är på väg.

Och det gäller även den verkliga världen.

- På engelska kallas det att vara en well rounded person - att kunna röra sig i olika miljöer.

Detta tillämpar hon även hemma. Samtidigt som familjen har alla de senaste teknikprylarna får barnen tydligaregler. Till exempel har de inte tillgång till internet på rummet, och ingen tittar på tv eller spelar spel före middagen.

- Det är viktigt med båda världarna. Teknik är inte ett substitut, det är ett komplement, säger Robin Teigland.

Fotnot: Artikeln kommer från Ny Tekniks digitala framtidsmagasin Next. Mer om Next här.

© Ny teknik

Läs också


Det är viktigt att lyfta blicken

INGENJÖRSKARRIÄR 2013-09-13 10:41


- Min far tog med mig till universitetets stora datacenter där jaglekte med hålkort som barn. Och när jag var tio började jagspela dataspel på superdatorn hemifrån via ett akustisktmodem. Telefonluren låg i en vagga och pep, berättar RobinTeigland.

- Jag fick spela hur mycket jag ville.

Robin Teigland forskar på virtuella världar påHandelshögskolan i Stockholm. Hon föddes i Nashville,Tennessee 1964. Hennes pappa var teoretisk organisk kemistoch gjorde molekylsimuleringar på superdatorn, hennesmamma affärschef på American Express.

Av pappan fick hon låna en byggsats för molekyler - ett slagslego med färgade plastkulor som föreställde atomer och somvar populärt på 70-talet. Kulorna hade hon med sig sominspiration i sin doktorsavhandling om informella nätverk påjobbet. Atomerna i modellen blev till individer i nätverken.

Vad hon då kom fram till är att när människor behöver hjälp påjobbet löser de 70 procent av problemen via informella nätverk,till stor del utanför jobbet, och bara 30 procent via den formellaorganisationen på arbetet.

Grundidén fick hon när hon intervjuade programmerare iSilicon Valley där hon tidigare gått på Stanford University, fleraår innan universitet blev känt i och med internetboomen. En avde intervjuade förklarade hur han mejlade kontakter utanförföretaget, ofta hos konkurrenter, för att få hjälp med olikaproblem.

Men varför inte fråga din kollega som sitter 15 meter härifrån?frågade hon.

För att jag vill vara vid frontlinjen, the bleeding edge! svaradeprogrammeraren.

För detta krävdes att man ständigt hade kontakt med devassaste, oavsett var de jobbade, och även delade med sig avinterna hemligheter. De som inte gjorde så fick inte tillgång tillinformation, och kanske fick de inte heller jobb nästa gång desökte.

Hon fick inspiration och stöd för sin tes i boken Regional Advantage: Culture and Competition in Silicon Valley andRoute 128 av AnnaLee Saxenian, som beskriver hur den starka kulturen med öppna informella nätverk somkontrasterade mot den mer slutna kulturen på USA:s östkust var det som fick Silicon Valley att blomstra och taöver östkustens tidigare dominans.

Men det var villkoren i den virtuella världen, snarare än i den verkliga, som kom att intressera Robin Teigland ihennes fortsatta forskning.

Hon är aktuell med boken The Immersive Internet där hon skrivit första kapitlet - Postcards from the Metaverse -tillsammans med Dominic Power, professor i kulturekonomi.

Metversum är våra gemensamma virtuella miljöer - summan av alla virtuella världar, förstärkt verklighet ochinternet.

Robin Teigland ser hur den fysiska verkligheten och metaversum spiller över på varandra, och hur den virtuellavärlden till och med kan bli större och mer betydelsefull än den fysiska, i den meningen att vi kommer att läggamer av vår tid och våra resurser där.

- Det finns otroligt mycket potential med hela virtuella ekosystem. Fortfarande är det en ganska tydlig gräns mellanden virtuella världen och den fysiska. Det är till exempel svårt att sälja samma produkter både virtuellt och fysiskt,men gränserna suddas ut.

Hon tar som exempel en typ av skinnjacka som ett företag framgångsrikt säljer i en virtuell värld - inte i form avnätshopping utan en virtuell jacka som man bara har på sig i den virtuella världen och som företaget trots konkretaförsök inte har lyckats sälja som en verklig produkt.

- Virtuella varor har ett värde, understryker hon.

- Det beror på värdet de skapar för individen. För vissa individer är den virtuella identiteten viktig, och då läggerman pengar på den.

Det Robin Teigland ser ur ett historiskt och ekonomiskt perspektiv är att efter mobilitet för varor och sedan förkapital kommer nu mobilitet för arbete. En konsekvens är att det kommer att betyda mindre var man bor eftersomen stor del av våra aktiviteter går att göra via avatarer - de figurer vi är i den virtuella världen.

Samtidigt påpekar hon att man måste variera sitt virtuella liv.

- En fara med Facebook är att man stänger in sig i det närmaste nätverket, de närmaste kompisarna. Det kan bliväldigt slutet. Det är viktigt att röra sig i olika typer av nätverk - lokala, internationella, i ditt ämne, utanför. Det ärviktigt att lyfta blicken och se vart vi är på väg.

Och det gäller även den verkliga världen.

- På engelska kallas det att vara en well rounded person - att kunna röra sig i olika miljöer.

Detta tillämpar hon även hemma. Samtidigt som familjen har alla de senaste teknikprylarna får barnen tydligaregler. Till exempel har de inte tillgång till internet på rummet, och ingen tittar på tv eller spelar spel före middagen.

- Det är viktigt med båda världarna. Teknik är inte ett substitut, det är ett komplement, säger Robin Teigland.

Fotnot: Artikeln kommer från Ny Tekniks digitala framtidsmagasin Next. Mer om Next här.

Fakta Robin Teigland

Forskar på virtuella världar på Handelshögskolan, Stockholm.

Född: 1964, Nashville, Tennessee, USA.

Familj: Gift med Trond Teigland, fem barn, 6-18 år.

Utbildning: Nationalekonomi vid Stanford. Trycket var att jag skulle gå på Yale, men jag fick tips om Stanford, åktedit och blev förälskad i universitetet.

MBA University of Pennsylvania Wharton School.

Första datorspel: Adventure (textbaserat), 1974.

© Ingenjörskarriär

Läs också


... och adepterna satte i gång direkt

VECKANS AFFÄRER 2013-09-12 Sida 75 - Sektion:BONUS VA-VIMMEL

1. Kristina Gerwin, Ovako. 2. VA:s och Novaresmentorsprogram har fem år på nacken. 3. Nora Khidir,Skatteverket. 4. Richard Kohl, Pikapay. 5. Robin Teigland,Handels. 6. Susanne Ekström, Novare, med prins Daniel. 7.Pontus Tonning, PWC. 8.

Caroline Walerud, Volumental. 9. Evelina Ögren, Swedbank.10. Fazeela Selberg Zaib, Kista folkhögskola. 11. Jens Nilsson,Offerta.se. 12. Katarina Tunhammar, Fastighetsägarna. 13.Josefine Pehrson, Connecta. 14. Michel Issa, Safirgruvan. 15.Mimmi Alladin, Siemens.

© Veckans Affärer

Läs också


Nätverk som drivmotor ...

VECKANS AFFÄRER 2013-09-12 Sida 74 - Sektion:BONUS VA-VIMMELFörfattare: Ulrika Fjällborg

Prins Daniel fanns på plats när VA:s adepter diskuterade dennya nätverksekonomin på sin senaste träff.

"I dag kan du samarbeta med människor över hela världen.Den samlade kunskapen ligger i personliga nätverk. Vadbetyder det för företagen?"

Robin Teigland, professor och forskare på Handels, kastadeutmanande frågor till publiken på den senaste adeptträffen iVeckans Affärers och Novares mentorsprogram, där även prinsDaniel deltog i diskussionerna.

Vad blir företagens roll i en värld där innovationen präglas avmänskligt nätverkande över alla gränser, teknisk innovationmed öppen källkod och delandeekonomin? Var finns företagenoch hur håller de sig konkurrenskraftiga i den världen?

I olika workshoppar kring företagscasen Wrapp, elektroniskapresentkort, Pikapay med den elektroniska valutan bitcoin och3D-skanningsföretaget Volumental, diskuterade adepterna vadsom driver förändring och hur ny teknik och framtidensnätverksekonomi påverkar dagens företag.

"The sky is the limit. Det här är hur coolt som helst",konstaterade adepten Fazeela Selberg Zaib.

SE FLER MINGELBILDER PÅ VA.SE!

© Veckans Affärer

Läs också


Hetaste trenden: Söka pengar från folk vianätet

NY TEKNIK 2013-09-10 07:15

Att söka pengar från vanligt folk via nätet lockar allt flerit-entreprenörer. Intresset eldas på av flera svenskaframgångar det senaste året. Miroslav Kobetski är teknikchefpå Volumental och Caroline Walerud vd.

Företaget har inlett ett samarbete med ett ortopedföretag somvill skanna in fötter och sedan skriva ut fotinlägg i 3d. Foto:Jörgen Appelgren

Claire Ingram och Robin Teigland har gjort den första studienom hur svenska it-entreprenörer ser på crowdfunding. Foto:Jörgen Appelgren

Elon Musk: Här har ni framtiden Svårt att få pengar frånriskkapitalister och affärsänglar? Kanske dags att testacrowdfunding. Fenomenet innebär att entreprenörerpresenterar sin idé på nätet och hoppas att många personerska vilja skjuta till varsin liten slant till en stor summa.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm,tycker att små innovationsföretag har mycket att vinna påcrowdfunding förutom pengarna.

- Det är som ett lackmustest - ett fantastiskt sätt att testa omdet finns ett intresse för din produkt på marknaden. Om du intelyckas få in pengarna så är det kanske inte någon bra idé,säger hon.

Tillsammans med forskningsassistenten Claire Ingram har honunder våren gjort den första studien om hur svenskait-entreprenörer ser på crowdfunding. Av de 14 entreprenörersom intervjuades hade tre övervägt att använda någon av definansieringsplattformar som finns på nätet. Två av företagenhade kommit till skott, varav det ena lyckades ta in pengar.

Intervjuerna gjordes i början av året, och Handelsforskarna troratt trenden förstärkts en hel del sedan dess.

- Visst ser vi att intresset för crowdfunding ökar, säger RobinTeigland innan hon blir avbruten av telefonen.

Det är Caroline Walerud, vd på KTH-avknoppningenVolumental, som ringer. Hon har precis lyckats ta in pengar viaamerikanska Kickstarter, den mest kända finansieringssajten.Det är sådana succéer som får intresset att öka, enligt RobinTeigland, som även lyfter fram Memoto och SMS-grupp somsvenska förebilder.

- Framgångshistorier säger mer än en miljon ord. Man tänker om de kan göra det, så kan väl jag också.

Studien från i våras visar samtidigt att entreprenörer kan tveka inför att ta steget. Några var rädda att gå miste omden erfarenhet och det stöd som affärsänglar och riskkapitalister kan bidra med. Vissa tvivlade på att det fanns såvärst mycket pengar att tillgå i Sverige. Den svenska mentaliteten tycktes också sätta käppar i hjulet.

- Flera hade uppfattningen att det inte kändes passande att skryta om sitt projekt och be om pengar i Sverige,säger Claire Ingram som själv kommer från Sydafrika.

Robin Teigland, som kom till Sverige från USA på 1990-talet, känner igen tongångarna.

- Men jag har sett en stor förändring under de 20 år jag bott här. Det blir allt mer accepterat, kanske inte att skrytamen att lyfta fram sina projekt.

© Ny teknik

Läs också


SOCIALA MEDIER- ALLT VIKTIGARE FöR HOTELL OCH RESTAURANGER

HOTELL & RESTAURANG 2013-09-09 Sida 44 - Sektion:GeneralFörfattare: Peter Fredriksson


Docent Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm harföljt utvecklingen inom de sociala medierna i fleraforskningsprojekt under de senaste femton åren. Hon menaratt det vi ser i dag är bara början på något som kommer att bliriktigt stort. - De sociala medierna är här för att stanna.Företagen kan dra stor nytta av att de anställda är duktiga påatt använda dessa, säger Robin Teigland som även konstateraratt företagen i allt högre grad börjat använda sig av de nyakanalerna för att skapa en tvåvägskommunikation medkunderna.

Delaktighet viktig

Istället för att som förr i tiden pumpa ut information omföretagets produkter eller tjänster via annonser handlar detnumera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer.Det kan handla om allt ifrån att ta fram nya idéer till attkommersialisera dessa. - Gränsen mellan företag och kundsuddas ut allt mer. Och samma sak gäller inom företagen, därbryts hierarkin ned genom att man låter alla komma med nyaidéer. Det blir med andra ord allt högre i tak även på stora ochetablerade företag. När Google lät undersökningsföretagetMillward Brown göra en studie av hur sociala medier används i sju europeiska länder, däribland Sverige, fann manatt de som använde sig aktivt av sociala medier är mer framgångsrika än de som inte gjorde det.


Trivs på jobbet



- Det beror på att de flesta högre chefer har en annan attityd till förändringar, de ser möjligheter istället för risker.Och kanske är det just därför som de är just högre chefer, säger Robin Teigland som menar att det är barafantasin som sätter gränser för de sociala medierna kommer att utvecklas.

DE VANLIGASTE SOCIALA MEDIERNA I SVERIGE:

Facebook. Antal användare (2012): 5 miljoner aktiva användare per månad, enligt Handelshögskolan.

Twitter. Antal användare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 år använder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo.

Linkedin. Antal användare (2012): 1 010 698 svenska användare, enligt Socialbakers.

Youtube. Antal användare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje månad, enligt Youtube.

Google+. Antal användare (2012): 502 113 svenskar är registrerade, enligt plusdemographics.com.


© Hotell & Restaurang

Läs också


Varför finns företagen? - och andra frågor

VECKANS AFFÄRER 2013-09-04 09:47

Workshop Ìdag kan du samarbeta med människor över helavärlden. Den samlade kunskapen ligger i personliga nätverk.

Vad betyder det för företagen?`

Robin Teigland, professor och forskare på Handels, kastadedirekt utmanande frågor till publiken på senaste adeptträffen iVeckans Affärers och Novares mentorprogram, där även HKHPrins Daniel deltog i diskussionerna.

Vad blir företagens roll i en värld där innovationen präglas avmänskligt nätverkande över alla gränser, teknisk innovationmed öppen källkod och delandeekonomin? Varför finnsföretagen och hur håller de sig konkurrenskraftiga i denvärlden?

I workshops kring företagscasen Wrapp, elektroniskapresentkort, Pikapay med den elektroniska valutan bitcoin och3D-scanningsföretaget Volumental, diskuterade adepterna vadsom driver förändring och hur ny teknik och framtidensnätverksekonomi påverkar dagens företag.

`The sky is the limit. Det här är hur coolt som helst`,konstaterade adepten Fazeela Selberg Zaib.

© Veckans Affärer

Läs också


Svårt med änglarna - sök pengar från massan

NY TEKNIK 2013-09-04 Sida 18 - Sektion: General - Del:1Författare: Charlotta von Schultz E-post:[email protected]

Att söka pengar från vanligt folk via nätet lockar allt fleritentreprenörer. Intresset eldas på av flera svenska framgångardet senaste året.

Svårt att få pengar från riskkapitalister och affärsänglar?Kanske dags att testa crowdfunding. Fenomenet innebär attentreprenörer presenterar sin idé på nätet och hoppas attmånga personer ska vilja skjuta till varsin liten slant till en storsumma.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm,tycker att små innovationsföretag har mycket att vinna påcrowdfunding förutom pengarna.

- Det är som ett lackmustest - ett fantastiskt sätt att testa omdet finns ett intresse för din produkt på marknaden. Om du intelyckas få in pengarna så är det kanske inte någon bra idé,säger hon.

Tillsammans med forskningsassistenten Claire Ingram har honunder våren gjort den första studien om hur svenskait-entreprenörer ser på crowdfunding. Av de 14 entreprenörersom intervjuades hade tre övervägt att använda någon av definansieringsplattformar som finns på nätet. Två av företagenhade kommit till skott, varav det ena lyckades ta in pengar.

Intervjuerna gjordes i början av året, och Handelsforskarna tror att trenden förstärkts en hel del sedan dess.

- Visst ser vi att intresset för crowd

funding ökar, säger Robin Teigland innan hon blir avbruten av telefonen.

Det är Caroline Walerud, vd på KTH-avknoppningen Volumental, som ringer. Hon har precis lyckats ta in pengarvia amerikanska Kickstarter, den mest kända finansieringssajten. Det är sådana succéer som får intresset att öka,enligt Robin Teigland, som även lyfter fram Memoto och SMS-grupp som svenska förebilder.

- Framgångshistorier säger mer än en miljon ord. Man tänker "om de kan göra det, så kan väl jag också".

Studien från i våras visar samtidigt att entreprenörer kan tveka inför att ta steget. Några var rädda att gå miste omden erfarenhet och det stöd som affärsänglar och riskkapitalister kan bidra med. Vissa tvivlade på att det fanns såvärst mycket pengar att tillgå i Sverige. Den svenska mentaliteten tycktes också sätta käppar i hjulet.

- Flera hade uppfattningen att det inte kändes passande att skryta om sitt projekt och be om pengar i Sverige,säger Claire Ingram som själv kommer från Sydafrika.

Robin Teigland, som kom till Sverige från USA på 1990-talet, känner igen tongångarna.

- Men jag har sett en stor förändring under de 20 år jag bott här. Det blir allt mer accepterat, kanske inte att skrytamen att lyfta fram sina projekt.

Forskarnas tips för crowdfunding

@Lär dig så mycket som möjligt om hur crowdfunding fungerar. Studera hur företag som lyckats drev sinakampanjer. Och de som misslyckats.@Tänk noga igenom hur mycket pengar du ska be om och hur du ska belönapersonerna som ger bidrag.@Arbeta hårt med din "pitch", den korta presentationen som ska sälja inprojektet.@Satsa på ditt sociala nätverk, ha bra profiler på exempelvis Linkedin och Facebook och marknadsfördin idé så mycket som möjligt.@Var beredd på att satsa mycket tid och var aktiv på Twitter, Instagram, Facebookoch bloggar. Du måste inte göra allt själv - ta hjälp av till exempel en student.

Svenska succéer som ger inspiration

@SMS-grupp i Stockholm utvecklar en gratistjänst som gör det möjligt att skicka sms till en hel grupp samtidigt.Men man betalar bara för ett enda sms. Företaget tog i våras in 11,8 miljoner kronor på den svenskacrowdfundingsajten Fundedbyme equity.@Stockholmsföretaget Volumental utvecklar en tjänst som snabbt skapar3d-modeller utifrån bilder tagna med spelkontrollen Kinect, eller någon annan kamera som ger information omdjup i bilden. Företaget säkrade i förra veckan drygt 190 000 kronor på Kickstarter.@Linköpingsföretaget Memotosminikamera fästs på kläderna och tar en bild var trettionde sekund. Företaget tog i fjol ta in cirka 3,5 miljoner påKickstarter.

Bildtext: - SMS-grupp. - Claire Ingram och Robin Teigland har gjort den första studien om hur svenska it-entreprenörer ser påcrowdfunding.


Läs också


Crowdfunding vinner mark- ★ Nytt sätt att hitta pengar till företaget

FALU KURIREN 2013-08-05 Sida 13 - Sektion: Dalarna - Del: 2Författare: Kamilla Kvarntorp

STOCKHOLM Riskkapitalister och affärsänglar är inte längredet självklara valet för den som vill förverkliga en idé.Nyföretagare som saknar kapital tar nu hjälp av investeraresom via internet pytsar in små belopp i deras affärsidé.

Genom så kallad crowdfunding bidrar många små investeraretillsammans med en stor summa pengar till ett projekt.Insamlingen sker ofta på särskilda hemsidor eller plattformardär företagarna presenterar sina projekt och den som gillar enidé kan lämna ett ekonomiskt bidrag.

Enligt Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm som har forskat om crowdfunding, ökar intresset förfinansieringsmetoden.

- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter.För den yngre generationen, som nätverkar på Facebook ochTwitter, är det också naturligt att söka finansiering via internet,säger hon.

Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverkanärproducerade jeans. Genom crowdfunding har 300000kronor kommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procentav bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att få ambassadörer för jeansen, personer som an-vänderdem och pratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat ärduktiga på marknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.

För pengarna har de köpt symaskiner och jeanstyg och bygger nu upp ett lager med färdiga jeans för försäljning.

Alf Rehn i finländska Åbo har bidragit till åtta projekt. Mest pengar, motsvarande 50000 kronor, har han investerat iett företag som har designat en klädkollektion åt för tidigt födda barn som kan vara svåra att klä på och av pågrund av alla slangar och kanyler.

- Någon såg ett seriöst problem i världen, det prematura barnet och föräldrarnas möjlighet till omvårdnad. Kan jagstödja något sådant blir jag bara glad. Jag vet att om projektet går i backen har jag förlorat pengarna, men jag harsatsat dem på något som det är värt att förlora pengar på, säger han.

Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper produkten, ärvanligast. Ofta är det välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats med metoden. Men så kalladaktiebaserad crowdfunding, där investerarna köper små aktieposter i bolaget, växer nu snabbt i Sverige och drarin mest pengar per projekt. Metoden används främst för att lansera nya affärsidéer.

- Folk är trötta på att investera på aktiemarknaden. Det är mer spännande att få vara med på någon annans resa,säger Arno Smitt, en av grundarna till plattformen Fundedbyme. (TT)

* Crowdfunding

Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering. Pengarna investeras främst i välgörenhet,affärsidéer och film- och scenkonst.

I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfunding-plattformar i världen. I Sverige finns sex plattformar. Fundedbyme. com,som bildades 2011, är störst.

2012 samlades totalt motsvarande 17 miljarder kronor in till 1,1 miljon projekt. I Europa samlades motsvarande6,1 miljarder kronor in till 470000 projekt. Under 2013 beräknas motsvarande 34 miljarder kronor samlas in totalt,varav 8,5 miljarder i Europa. Sedan i mars 2011 har totalt 7 miljoner kronor samlats in genom donations- ochbelöningsbaserad crowdfunding i Sverige. 19 miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding ilandet.

* Olika slags Crowfunding

Donationsbaserad och belöningsbaserad crowdfunding (på engelska donation based och reward based) är devanligaste formerna. Här skänker investeraren pengar, respektive ersätts med ett tidigt exemplar av produkten. Enviss summa måste ofta komma in att för att företagaren ska få pengarna. Flyter inte tillräckligt mycket in gårpengarna tillbaka till investerarna.

Vid aktiebaserad crowdfunding (equity based), köper investeraren aktieposter och får del av avkastningen om detgår bra för företaget. Vid lånebaserad crowdfounding får investeraren tillbaka det satsade beloppet, ofta medränta.

KäLLA: RAPPORTEN CROWDFUNDING AMONG IT ENTREPRENEURS IN SWEDEN FRåNHANDELSHöGSKOLAN I STOCKHOLM (TT)

■ Exempel på crowfunding

Henrik Iacobaeus vill sälja kallbryggt kaffe på flaska. 18000 kronor kom in från 20 personer, men Iacobaeus hadehoppats på 75000 kronor:

- Finansieringen var inte så lyckad. Jag borde ha legat på mer. Det tog till exempel för lång tid innan tidningarnareagerade på mitt pressmeddelande, säger han.

Memotos affärsidé är en automatisk kamera som hjälper användaren att lagra minnen. 2300 investerare bidrogmed 550000 dollar, målet var 50000 dollar.

- Utan de pengarna hade vi behövt gå till riskkapitalister och affärsänglar och be om deras gillande och pengar,säger en av grundarna, Oskar Kalmaru.

Bildtext: - Peter Arneryd är en av tre killar som står bakom det nya svenska jeansmärket Nerdy by Nerds. Företaget är ettexempel på hur det går att hitta finansiering med crowdfunding.

© Falu Kuriren eller artikelförfattaren.

Läs också


Ny väg till investerare- ■ KAPITAL. Crowdfunding vinner mark bland nyföretagare

LAHOLMS TIDNING 2013-08-03 Sida 6 - Sektion:EKONOMI - Del: 2Författare: Kamilla Kvarntorp, TT




- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra f i n a n s i e r i n g s m ö j li g h e t e r. För den yngre generationen, som nätverkar påFacebook och Twitter, är det också naturligt att sökafinansiering via internet, säger hon.

Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverkanärprowducerade jeans. Genom crowdfunding har 300 000kronor kommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procentav bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att få ambassadörer för jeansen, personer som an-vänderdem och pratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbe

ten med investerare som bland annat är duktiga på marknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tregrundare.


Alf Rehn i finländska Åbo har bidragit till åtta projekt. Mest pengar, motsvarande 50 000 kronor, har han investerati ett företag som har designat en klädkollektion åt för tidigt födda barn som kan vara svåra att klä på och av pågrund av alla slangar och kanyler.

- Någon såg ett seriöst problem i världen, det prematura barnet och föräldrarnas möjlighet till omvårdnad. Kan jagstödja något sådant blir jag bara glad. Jag vet att om projektet går i backen har jag förlorat pengarna, men jag harsatsat dem på

något som det är värt att förlora pengar på, säger han.

Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper produkten, ärvanligast. Ofta är det välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats med metoden. Men så kallad

aktiebaserad crowdfunding, där investerarna köper små aktieposter i bolaget, växer nu snabbt i Sverige och drarin mest pengar per projekt. Metoden används främst för att lansera nya affärsidéer.

- Folk är trötta på att investera på aktiemarknaden. Det är mer spännande att få vara med på någon annans resa,säger Arno Smitt, en av grundarna till plattformen Fundedbyme.

► Olika slags crowdfunding

Donationsbaserad

ofta komma in att för att företagaren ska få pengarna. Flyter inte tillräckligt mycket in går pengarna tillbaka tillinvesterarna. Vid aktiebaserad crowdfunding (equity based), köper investeraren aktieposter och får del avavkastningen om det går och belöningsbaserad crowdfunding (på engelska donation based och reward based) ärde vanligaste formerna. Här skänker investeraren pengar, respektive ersätts med ett tidigt exemplar av produkten.En viss summa måste bra för företaget. Vid lånebaserad crowdfounding får investeraren tillbaka det satsadebeloppet, ofta med ränta. Källa: Rapporten Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden frånHandelshögskolan i Stockholm (TT)

Bildtext: - Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverka närproducerade jeans. Genom crowdfunding har 300 000kronor kommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procent av bolaget, enligt Peter Arneryd, en av företagets tregrundare.

© Laholms Tidning

Läs också


Små änglar tar plats vid marknadens drakar

SYDSVENSKAN 2013-08-01 04:30Författare: TT

Stockholm. Riskkapitalister och affärsänglar är inte längre detsjälvklara valet för den som vill förverkliga en idé. Nyföretagaretar nu hjälp av små investerare via internet.

Malmöföretaget Marappo är ett av de företag som hittat kapitalgenom så kallad crowdfunding.

Genom crowdfunding bidrar många små investeraretillsammans med en stor summa pengar till ett projekt.Insamlingen sker ofta på hemsidor där företagarna presenterarsina projekt och den som gillar en idé kan lämna ettekonomiskt bidrag.

Enligt Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm som har forskat om crowdfunding, ökar intresset.


Affärsidén bakom jeansmärket Nerdy by nerds i Malmö är att tillverka närproducerade byxor.

Genom crowdfunding har 300 000 kronor kommit in från64 investerare som nu äger 2,4 procent av bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och få ambassadörer för jeansen, personer som använder democh pratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat ärduktiga på marknadsföring, säger Peter Arneryd, en av jeansföretaget Marappos tre grundare.

För pengarna har de köpt symaskiner och jeanstyg och bygger nu upp ett lager med färdiga jeans.

Alf Rehn, professor i företagsekonomi i finländska Åbo, har bidragit till åtta projekt. Mest pengar, motsvarande 50000 kronor, har han investerat i ett företag som har designat en klädkollektion åt för tidigtfödda barn som kan varasvåra att klä på och av på grund av slangar och kanyler.

- Kan jag stödja något sådant blir jag bara glad. Jag vet att om projektet går i backen har jag förlorat pengarna,men jag har satsat dem på något som det är värt att förlora pengar på, säger han.

Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper produkten, ärvanligast. Ofta är det välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats.

Men så kallad aktiebaserad crowdfunding, där investerarna köper små aktieposter i bolaget, växer snabbt iSverige och drar in mest pengar per projekt. Metoden används främst för att lansera affärsidéer.


Crowdfunding

Pengarna investeras främst i välgörenhet, affärsidéer och film- och scenkonst.

Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering.

800

crowdfunding-plattformar fanns i maj 2013 runt om i världen. I Sverige finns sex plattformar. Fundedbyme.com,som bildades 2011, är störst.

17

miljarder kronor samlades totalt in 2012 till 1,1 miljon projekt. I Europa samlades 6,1 miljarder kronor in till 470 000projekt.

7

miljoner kronor har samlats in genom donationsoch belöningsbaserad crowdfunding i Sverige sedan mars 2011.

19

miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding i landet.

Olika former

Donationsbaserad och belöningsbaserad crowdfunding (på engelska donation based och reward based) är devanligaste formerna. Här skänker investeraren pengar, respektive ersätts med ett tidigt exemplar av produkten.

En viss summa måste ofta komma in att för att företagaren ska få pengarna. Flyter inte tillräckligt mycket in gårpengarna tillbaka till investerarna.

Aktiebaserad crowdfunding (equity based), köper investeraren aktieposter och får del av avkastningen om det gårbra för företaget.

Vid lånebaserad crowdfounding får investeraren tillbaka det satsade beloppet, ofta med ränta.

Källa: Rapporten Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden från Handelshögskolan i Stockholm.

© Sydsvenskan

Läs också


FÖRETAGSKAPITAL Små änglar tar plats vidmarknadens drakar

SYDSVENSKAN 1 2013-08-01 Sida 19 - Sektion: Ekonomi - Del: 1Författare: Julia Lindemalm

Stockholm Riskkapitalister och affärsänglar är inte längre detsjälvklara valet för den som vill förverkliga en idé. Nyföretagaretar nu hjälp av små investerare via internet. MalmöföretagetMarappo är ett av de företag som hittat kapital

genom så kallad crowdfunding.

Genom crowdfunding bidrar många små investeraretillsammans med enstor summa pengar till ett projekt. Insamlingen sker ofta påhemsidor där företagarna presenterar sina projekt och den somgillar en idé kan lämna ett ekonomiskt bidrag.

Enligt Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm somhar forskat om crowdfunding, ökar intresset.

- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter.Förden yngre generationen, som nätverkar på Facebook ochTwitter, ärdet också naturligt att söka finansiering via internet, säger hon.

Affärsidén bakom jeansmärket Nerdy by nerds i Malmö är atttillverka närproducerade byxor.

Genom crowdfunding har 300 000 kronor kommit in från64investeraresom nu äger 2,4 procent av bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och fåambassadörer för jeansen, personer som använder dem och pratar omdem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten medinvesterare som bland annat är duktiga på marknadsföring, sägerPeter Arneryd, en av jeansföretaget Marappos tre grundare.

För pengarna har de köpt symaskiner och jeanstyg och bygger nu uppett lager med färdiga jeans.

Alf Rehn, professor i företagsekonomi i finländska Åbo, harbidragit till åtta projekt. Mest pengar, motsvarande 50 000kronor, har han investerat i ett företag som har designat enklädkollektion åt för tidigtfödda barn som kan vara svåra att kläpå och av på grund av slangar och kanyler.

- Kan jag stödja något sådant blir jag bara glad. Jag vet att omprojektet går i backen har jag förlorat pengarna, men jag harsatsat dem på något som det är värt att förlora pengar på, sägerhan.

Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarnaskänker ett bidrag eller förköper produkten, är vanligast. Ofta ärdet välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats.

Men så kallad aktiebaserad crowdfunding, där investerarna köpersmå aktieposter i bolaget, växer snabbt i Sverige och drar in mestpengar per projekt. Metoden används främst för att lanseraaffärsidéer.

- Folk är trötta på att investera på aktiemarknaden. Det är merspännande att få vara med på någon annans resa, säger Arno Smitt,en av grundarna till plattformen Fundedbyme.

Julia Lindemalm\~ Skip Byline: Julia Lindemalm

FAKTA

Crowdfunding

Pengarna investeras främst i välgörenhet, affärsidéer och film-och scenkonst.

Crowdfunding kallas även folkfinansiering ellergräsrotsfinansiering.800

crowdfunding-plattformar fanns i maj 2013 runt om i världen. ISverige finns sex plattformar. Fundedbyme.com, som bildades 2011,är störst.17

miljarder kronor samlades totalt in 2012 till 1,1 miljon projekt.I Europa samlades 6,1 miljarder kronor in till 470 000 projekt.

7

miljoner kronor har samlats in genom donations- ochbelöningsbaserad crowdfunding i Sverige sedan mars 2011.19

miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding ilandet.Olika former

Donationsbaserad och belöningsbaserad crowdfunding (på engelskadonation based och reward based) är de vanligaste formerna. Härskänker investeraren pengar, respektive ersätts med ett tidigtexemplar av produkten.

En viss summa måste ofta komma in att för att företagaren ska fåpengarna. Flyter inte tillräckligt mycket in går pengarna tillbakatill investerarna.

Aktiebaserad crowdfunding (equity based), köper investerarenaktieposter och får del av avkastningen om det går bra förföretaget.

Vid lånebaserad crowdfounding får investeraren tillbaka detsatsade beloppet, ofta med ränta.

Källa: Rapporten Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Swedenfrån Handelshögskolan i Stockholm.

Bildtext: - Malmöföretaget och jeanstillverkaren Marappo har genom crowdfunding hittat 64 investerare. På bilden två avgrundarna, Oscar Andersson och Peter Arneryd, i lokalerna på Scheelegatan.

© Sydsvenskan eller artikelförfattaren.

Läs också


Byxkapital kom från nätet

SVENSKA DAGBLADET 2013-07-31 Sida 10 - Sektion:General - Del: 2Författare: KAMILLA KVARNTORP, TT

Riskkapitalister och affärsänglar är inte längre det självklaravalet för den som vill förverkliga en idé. Nyföretagare somsaknar kapital tar nu hjälp av investerare som via internetpytsar in små belopp i deras affärsidé.




Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverkanärproducerade jeans. Genom crowdfunding har 300 000kronor kommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procentav bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att fåambassadörer för jeansen, personer som använder dem ochpratar om dem. Dessutom har vi har fått i gång många samarbeten med investerare som bland annat är duktigapå marknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.




Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper produkten, ärvanligast. Ofta är det välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats med metoden.

Men så kallad aktiebaserad crowdfunding, där investerarna köper små aktieposter i bolaget, växer nu snabbt iSverige och drar in mest pengar per projekt. Metoden används främst för att lansera nya affärsidéer.


FAKTA

Folkfinansiering

Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering.Pengarna investeras främst i välgörenhet,affärsidéer och film och scenkonst.

I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfundingplattformar i världen. I Sverige finns sex plattformar. Fundedbyme.com,som bildades 2011, är störst.

2012 samlades motsvarande 17 miljarder kronor in till 1,1 miljon projekt. I Europa samlades motsvarande 6,1miljarder kronor in till 470 000 projekt. Under 2013 beräknas motsvarande 34 miljarder kronor samlas in, varav 8,5miljarder i Europa. Sedan i mars 2011 har totalt 7 miljoner kronor samlats in genom donations ochbelöningsbaserad crowdfunding i Sverige. 19 miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding.Källa: Rapporten "Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden" från Handelshögskolan i Stockholm.

TT

Bildtext: - Nerdy by nerds i Malmö är ett exempel på hur det går att hitta finansiering med crowdfunding. Peter Arneryd ären av tre Malmökillar som står bakom det nya svenska jeansmärket. De har totalt fått in drygt 300 000 kronorgenom crowdfunding på den svenska sajten Fundedbyme.

© Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.

Läs också


Crowdfunding vinner mark

LANDSKRONA POSTEN 2013-07-31 Sida 33 - Sektion:EkonomiFörfattare: TT, Kamilla Kvarntorp


STOCKHOLM. Genom så kalllad crowdfunding bidrar mångasmå investerare tillsammans med en stor summa pengar till ettprojekt.

Insamlingen sker ofta på särskilda hemsidor eller plattformardär företagarna presenterar sina projekt och den som gillar enidé kan lämna ett ekonomiskt bidrag.




- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att få ambassadörer för jeansen, personer som an-vänderdem och pratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat ärduktiga på marknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.






" Folk är trötta på att investera på aktiemarknaden. Det är mer spännande att få vara med på någon annans resa."

Fakta Crowdfunding

* Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering. * Pengarna investeras främst i välgörenhet,affärsidéer och film- och scenkonst. * I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfunding-plattformar i världen. I Sverigefinns sex plattformar. Fundedbyme. com är störst. * 2012 samlades totalt motsvarande 17 miljarder kronor in till1,1 miljon projekt. I Europa samlades motsvarande 6,1 miljarder kronor in till 470 000 projekt. Under 2013beräknas motsvarande 34 miljarder kronor samlas in totalt, varav 8,5 miljarder i Europa. Sedan i mars 2011 hartotalt 7 miljoner kronor samlats in genom donationsoch belöningsbaserad crowdfunding i Sverige. 19 miljonerkronor har samlats in genom crowdfunding i landet.

Källa: Rapporten "Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden" från Handelshögskolan i Stockholm

Bildtext: - Nerdy by Nerds i Malmö är ett exempel på hur det går att hitta finansiering med crowdfunding. Peter Arneryd ären av tre Malmökillar som står bakom det nya svenska jeansmärket.

© Landskrona Posten eller artikelförfattaren.

Läs också


Nya änglar finansierar- ■ CROWDFUNDING. Sociala medier drar in kapital tillföretagare

NORRA SKÅNE 2013-07-30 Sida 6 - Sektion: EKONOMI - Del: 2Författare: Kamilla Kvarntorp, TT




- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finans i e r i n g s m ö j l i gh e t e r. För den yngre generationen, som nätverkar påFacebook och Twitter, är det också naturligt att sökafinansiering via internet, säger hon.


- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att fåambassadörer för jeansen, personer som använder dem ochpratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat är duktiga påmarknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.






Crowdfunding - många bidrar med lite

* Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering.

* Pengarna investeras främst i välgörenhet, affärsidéer och kultur.

* I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfunding-plattformar i världen. I Sverige finns sex plattformar.Fundedbyme.com, som bildades 2011, är störst.

* 2012 samlades totalt motsvarande 17 miljarder kronor in till 1,1 miljon projekt. I Europa samlades motsvarande6,1 miljarder kronor in till 470 000 projekt.

* Under 2013 beräknas motsvarande 34 miljarder kronor samlas in totalt, varav 8,5 miljarder i Europa.

* Sedan i mars 2011 har totalt 7 miljoner kronor samlats in genom donationsoch belöningsbaserad crowdfundingi Sverige. 19 miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding i landet.

Källa: Rapporten "Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden" från Handelshögskolan i Stockholm (TT)

Bildtext: - Robin Teigland, docemt på Handelshögskolan i Stockholm.

© Norra Skåne

Läs också



JÖNKÖPINGS-POSTEN 2013-07-30 Sida 7 - Sektion:General - Del: 1Författare: TT

STOCKHOLM RISKKAPITALISTER och affärsänglar är intelängre de självklara alternativen för den som vill förverkliga sinaffärsidé.

Crowdfunding, där många små investerare tillsammans bidrarmed en stor summa pengar, vinner mark bland nyföretagaresom saknar kapital.

- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter,säger docent Robin Teigland på Handelshögskolan iStockholm.

© Jönköpings-Posten

Läs också


Crowdfunding vinner mark- SMÅSKALIG FINANSIERNG • EKONOMISKASAMARBETEN

SMÅLANDSPOSTEN 2013-07-30 Sida 14 - Sektion:EKONOMI - Del: 1Författare: KAMILLA KVARNTORP

STOCKHOLM (TT) Riskkapitalister och affärsänglar är intelängre det självklara valet för den som vill förverkliga en idé.Nyföretagare som saknar kapital tar nu hjälp av investeraresom via internet pytsar in små belopp i deras affärsidé.



- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter,säger hon.

Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverkanärproducerade jeans.Genom crowdfunding har 300 000kronor kommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procentav bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att fåambassadörer för jeansen, personer som använder dem ochpratar om dem, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.




© Smålandsposten

Läs också


Crowdfunding vinner mark- finansiering

KRISTIANSTADSBLADET 2013-07-30 Sida 17 - Sektion:General - Del: 1Författare: KAMILLA KVARNTORP





Många samarbeten

Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverkanärproducerade jeans. Genom crowdfunding har 300000kronor kommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procentav bolaget.

- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att få ambassadörer för jeansen, personer som använderdem och pratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat ärduktiga på marknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.



Välgörenhetsprojekt


Donations eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper produkten, ärvanligast. Ofta är det välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats med metoden. Men så kallad

aktiebaserad crowdfunding, där investerarna köper små aktieposter i bolaget, växer nu snabbt i Sverige och drarin mest pengar per projekt. Metoden används främst för att lansera nya affärsidéer.

- Folk är trötta på att investera på aktiemarknaden. Det är mer spännande att få vara med på någon annans resa,säger Arno Smitt, en av grundarna till plattformen Fundedbyme. (TT)

FAKTA

Crowdfunding

■ Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering. Pengarna investeras främst i välgörenhet,affärsidéer och film och scenkonst. ■ I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfundingplattformar i världen. I Sverige finnssex plattformar. Fundedbyme. com, som bildades 2011, är störst.

Bildtext: - Alf Rehn har satsat pengar på kläder åt för tidigt födda barn.

© Kristianstadsbladet

Läs också


Crowdfunding vinner mark- finansiering

TRELLEBORGS ALLEHANDA 2013-07-30 Sida 17 - Sektion: VÄRLDEN - Del: 1Författare: KAMILLA KVARNTORP






- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att fåambassadörer för jeansen, personer som använder dem ochpratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat är duktiga påmarknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.



- Någon såg ett seriöst problem i världen, det prematura barnet och föräldrarnas möjlighet till omvårdnad. Kan jagstödja något sådant blir jag bara glad. Jag vet att om projektet går i backen har jag förlorat pengarna, men jag harsatsat dem på något som det är värt att förlora pengar på, säger han. (TT)

Bildtext: - Alf Rehn.

© Trelleborgs Allehanda

Läs också


Crowdfunding vinner mark bland nya företag

BLEKINGE LÄNS TIDNING 2013-07-30 Sida 14 - Sektion:General - Del: 1Författare: Kamilla Kvarntorp

STOCKHOLM (TT) Riskkapitalister och affärsänglar är intelängre det självklara valet för den som vill förverkliga en idé.Nyföretagare som saknar kapital tar nu hjälp av investeraresom via internet pytsar in små belopp i deras affärsidé.


Istället för banklån




- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att få ambassadörer för jeansen, personer som använderdem och pratar om dem, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.




Aktiebaserad

Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, där investerarna skänker ett bidrag eller förköper produkten, ärvanligast. Ofta är det välgörenhet och kulturprojekt som har finansierats med metoden. Men så kallladaktiebaserad crowdfunding, där investerarna köper små aktieposter i bolaget, växer nu snabbt i Sverige och drarin mest pengar per projekt. Metoden används främst för att lansera nya affärsidéer.


Crowdfunding

* Crowdfunding kallas även folkfinansiering eller gräsrotsfinansiering.

* Pengarna investeras främst i välgörenhet, affärsidéer och film- och scenkonst.

* I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfunding-plattformar i världen. I Sverige finns sex plattformar. Fundedbyme.com,som bildades 2011, är störst.

* 2012 samlades totalt motsvarande 17 miljarder kronor in till 1,1 miljon projekt. I Europa samlades motsvarande6,1 miljarder kronor in till 470 000 projekt. Under 2013 beräknas motsvarande 34 miljarder kronor samlas in totalt,varav 8,5 miljarder i Europa. Sedan i mars 2011 har totalt 7 miljoner kronor samlats in genom donations- ochbelöningsbaserad crowdfunding i Sverige. 19 miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding ilandet.

Källa: Handelshögskolan, (TT)

Exempel på crowdfunding

* Henrik Iacobaeus vill sälja kallbryggt kaffe på flaska. 18 000 kronor kom in från 20 personer, men Iacobaeushade hoppats på 75 000 kronor: - Finansieringen var inte så lyckad. Jag borde ha legat på mer. Det tog tillexempel för lång tid innan tidningarna reagerade på mitt pressmeddelande, säger han.

* Memotos affärsidé är en automatisk kamera som hjälper användaren att lagra minnen. 2 300 investerare bidrogmed 550 000 dollar, målet var 50 000 dollar. - Utan de pengarna hade vi behövt gå till riskkapitalister och be omderas gillande och pengar, säger en av grundarna, Oskar Kalmaru.

* Virtuous vodka: Affärsidén är att smaksätta vodka med naturliga produkter och inte aromämnen. En miljonkronor kom in från 103 investerare. - I och med att vi jobbar med något som man knappt får göra reklam för varcrowdfunding ett bra sätt att skaffa ambassadörer som sprider kunskap om vårt märke, säger vd Claes Stenmark.

Källa: TT

© Blekinge Läns Tidning

Läs också



DI.SE 2013-07-29 19:56

Robin Teigland. Foto: Fredrik Sandberg/ScanpixRiskkapitalister och affärsänglar är inte längre det självklaravalet för den som vill förverkliga en idé.

Nyföretagare som saknar kapital tar nu hjälp av investeraresom via internet pytsar in små belopp i deras affärsidé.


Fakta

Crowdfunding

Crowdfunding kallas även folkfinansiering ellergräsrotsfinansiering.

Pengarna investeras främst i välgörenhet, affärsidéer och film- och scenkonst.

I maj 2013 fanns cirka 800 crowdfunding-plattformar i världen. I Sverige finns sex plattformar. Fundedbyme.com,som bildades 2011, är störst.

2012 samlades totalt motsvarande 17 miljarder kronor in till 1,1 miljon projekt. I Europa samlades motsvarande6,1 miljarder kronor in till 470 000 projekt.

Under 2013 beräknas motsvarande 34 miljarder kronor samlas in totalt, varav 8,5 miljarder i Europa. Sedan i mars2011 har totalt 7 miljoner kronor samlats in genom donationsoch belöningsbaserad crowdfunding i Sverige. 19miljoner kronor har samlats in genom aktiebaserad crowdfunding i landet.

Källa: Rapporten `Crowdfunding among it-entrepreneurs in Sweden` från Handelshögskolan i Stockholm

Enligt Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm som har forskat om crowdfunding, ökar intressetför finansieringsmetoden.

Ùnder finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att få banklån, så de har letat efter andrafinansieringsmöjligheter. För den yngre generationen, som nätverkar på Facebook och Twitter, är det ocksånaturligt att söka finansiering via internet`, säger hon.

Affärsidén bakom Nerdy by nerds är att tillverka närproducerade jeans. Genom crowdfunding har 300.000 kronorkommit in från 64 investerare som nu äger 2,4 procent av bolaget.

`Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att få ambassadörer för jeansen, personer som använder

dem och pratar om dem. Dessutom har vi har fått igång många samarbeten med investerare som bland annat ärduktiga på marknadsföring`, säger Peter Arneryd, en av företagets tre grundare.


Alf Rehn i finländska Åbo har bidragit till åtta projekt. Mest pengar, motsvarande 50.000 kronor, har han investerati ett företag som har designat en klädkollektion åt för tidigt födda barn som kan vara svåra att klä på och av pågrund av alla slangar och kanyler.

`Någon såg ett seriöst problem i världen, det prematura barnet och föräldrarnas möjlighet till omvårdnad. Kan jagstödja något sådant blir jag bara glad. Jag vet att om projektet går i backen har jag förlorat pengarna, men jag harsatsat dem på något som det är värt att förlora pengar på`, säger han.


`Folk är trötta på att investera på aktiemarknaden. Det är mer spännande att få vara med på någon annans resa`,säger Arno Smitt, en av grundarna till plattformen Fundedbyme.

© di.se

Läs också


Här är nya sättet att tjäna pengar

AFTONBLADET 2013-07-29 14:29





Många samarbeten


- Vi ville komma åt kombinationen av investeringar och att fåambassadörer för jeansen, personer som använder dem ochpratar om dem. Dessutom har vi har fått igång mångasamarbeten med investerare som bland annat är duktiga påmarknadsföring, säger Peter Arneryd, en av företagets tregrundare.

För pengarna har de köpt symaskiner och jeanstyg och byggernu upp ett lager med färdiga jeans för försäljning.

Alf Rehn i finländska Åbo har bidragit till åtta projekt. Mestpengar, motsvarande 50 000 kronor, har han investerat i ettföretag som har designat en klädkollektion åt för tidigt föddabarn som kan vara svåra att klä på och av på grund av allaslangar och kanyler.

Ofta välgörenhetsprojekt

- Någon såg ett seriöst problem i världen, det prematura barnetoch föräldrarnas möjlighet till omvårdnad. Kan jag stödja någotsådant blir jag bara glad. Jag vet att om projektet går i backen har jag förlorat pengarna, men jag har satsat dempå något som det är värt att förlora pengar på, säger han.



TT


Olika slags crowdfunding

Donationsbaserad och belöningsbaserad crowdfunding (på engelska donation based och reward based) är devanligaste formerna. Här skänker investeraren pengar, respektive ersätts med ett tidigt exemplar av produkten. Enviss summa måste ofta komma in att för att företagaren ska få pengarna. Flyter inte tillräckligt mycket in gårpengarna tillbaka till investerarna.

Vid aktiebaserad crowdfunding (equity based), köper investeraren aktieposter och får del av avkastningen om detgår bra för företaget. Vid lånebaserad crowdfounding får investeraren tillbaka det satsade beloppet, ofta medränta.

Källa: Rapporten Crowdfunding among IT Entrepreneurs in Sweden från Handelshögskolan i Stockholm (TT)

© Aftonbladet

Läs också



DAGENS PS 2013-07-29 14:14

Riskkapitalister och affärsänglar är inte längre det självklaraalternativet för den som vill förverkliga sin affärsidé.

Crowdfunding, där många små investerare tillsammans bidrarmed en stor summa pengar till ett projekt, vinner mark blandnyföretagare som saknar kapital.

Ùnder finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter.För den yngre generationen, som nätverkar på Facebook ochTwitter, är det också naturligt att söka finansiering via internet`,säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm som har forskat om crowdfunding.

Sajten Kickstarter.com är bara ett exempel på den nya`crowdfunding`-trenden. (Foto: Skärmdump: Kickstarter.com)

© Dagens PS

Läs också



UPSALA NYA TIDNING 2013-07-29 14:03

Riskkapitalister är inte längre det självklara alternativet för densom vill förverkliga sin affärsidé.

Crowdfunding, där många små investerare tillsammans bidrarmed en stor summa pengar till ett projekt, vinner mark.(TT)

Riskkapitalister och affärsänglar är inte längre det självklaraalternativet för den som vill förverkliga sin affärsidé.Crowdfunding, där många små investerare tillsammans bidrarmed en stor summa pengar till ett projekt, vinner mark blandnyföretagare som saknar kapital.

-Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter.För den yngre generationen, som nätverkar på Facebook ochTwitter, är det också naturligt att söka finansiering via internet,säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm som har forskat om crowdfunding.

© Upsala Nya Tidning

Läs också



SVENSKA DAGBLADET 2013-07-29 13:23Författare: Stockholm TT


Crowdfunding, där många små investerare tillsammans bidrarmed en stor summa pengar till ett projekt, vinner mark blandnyföretagare som saknar kapital.

- Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att fåbanklån, så de har letat efter andra finansieringsmöjligheter.För den yngre generationen, som nätverkar på Facebook ochTwitter, är det också naturligt att söka finansiering via internet,säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm som har forskat om crowdfunding.

QUIZ: Vad kan du om telefonnummer?

QUIZ: Vad kan du om internetadresser?

QUIZ: Vad kan du om sociala medier?

© Svenska Dagbladet

Läs också



TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ 2013-07-29 13:18


Crowdfunding, där många små investerare tillsammans bidrar med en stor summa pengar till ett projekt, vinnermark bland nyföretagare som saknar kapital.

Under finanskrisen har det varit svårt för småföretagare att få banklån, så de har letat efter andrafinansieringsmöjligheter. För den yngre generationen, som nätverkar på Facebook och Twitter, är det ocksånaturligt att söka finansiering via internet, säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm somhar forskat om crowdfunding.

© TT Nyhetsbyrån eller artikelförfattaren.

Läs också


The Immersive Internet: Reflections on theEntangling of the Virtual with Society, Politicsand the Economy

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 2013-05-30 22:47

Associate Professor Robin Teigland är aktuell med en ny bok.

I boken The Immersive Internet: Reflections on the Entanglingof the Virtual with Society, Politics and the Economy diskuterashur samhälle, politik och ekonomi påverkas av Internet ochvirtuella organisationer.

Läs mer och beställ boken här.

© Handelshögskolan i Stockholm

Läs också


Crowdfunding av forskning allt populärare

SVERIGES RADIO VETENSKAPSRADION 2013-05-0708:56

Allt mer forskning finansieras genom sk crowdfunding därforskare på en webbsida presenterar sitt projekt och som senprivatpersoner eller vem som helst kan gå in och donerapengar till.

I USA har viktiga forskningsprojekt kunnat samla inmiljonbelopp på det här sättet.

Crowdfunding av forskning Crowdfunding av forskning (2:00)Crowdfunding av forskning Måndag 06 maj 2013 kl 16:28(Vetenskap & miljö)

Forskarna i projektet uBiome förklarar i en klatschigreklamvideo varför vanliga privatpersoner ska skänka pengartill deras forskning som går ut på att att kartlägga mikrobiomet,alla de mikroorganismer som lever på eller i oss människor. Viacrowdfunding fick projektet på kort tid in 2,3 miljoner kronor.

Vi lyckades samla in 351 000 USD och pengarna skänktes av2500 privatpersoner från 40 olika länder, säger JessicaRichman, en av forskarna bakom uBiome.

I hela världen beräknas crowdfunding idag omsätta cirka 20miljarder kronor och i USA finns flera sajter som enbart ärinriktade mot forskningsprojekt. I Sverige är crowdfunding idagmest ett begrepp bland kulturskapare och nästan helt okäntbland forskare. Ett diabetesprojekt på karolinska institutetgjorde ett modigt försök, men fick bara in 2500 kronor. Kanskepå grund av att istället för en glad video, där forskaren på enkelsvenska förklarar vad han vill ta reda på, så fanns bara envetenskaplig text om utmaningarna med diabetesforskning.

Just detta är den kritiska punkten om crowdfunding skaetablera sig även i Sverige, menar Robin Teigland som forskarpå sociala medier på Handelshögskolan i Stockholm.Förutsättningarna kan nog finnas, men forskarna måste blirbättre på att väcka engagemang, enligt Teigland.

Det måste vara ett projekt som folk säger att wow, det här villjag verkligen bidra till. Att beskriva den här forskningen så attvanligt folk kan förstå, vad är det det här projektet ska göra,vad ska mina pengar gå till, säger Robin Teigland.

Marcus Hansson

Vetenskapsradion [email protected]

Dela artikeln

Facebook

Twitter

Digg

E-post

© Sveriges Radio Vetenskapsradion

Läs också


Crowdfunding finansierar ny forskning

SVERIGES RADIO 2013-05-07 01:00

De senaste åren har crowdfunding vuxit till ett jättefenomen.

Det hela går ut på att presentera sitt projekt på en portal pånätet och sen kan privatpersoner donera pengar till projektetom de tycker att det är viktigt, intressant eller bara roligt. Alltfrån musikvideos till design av självlysande träd har sponsrats.Nu har även forskarvärlden fått upp ögonen för crowdfunding. IUSA har flera forskningsprojekt kunnat dra in miljontals kronor istöd från privatpersoner.

Ofta uppmuntras givarna genom små fördelar som de erbjudsju mer pengar de ger. Till exempel: för fem dollar får man ettsignerat tackkort, för 20 dollar löpande uppdateringar om hurprojektet framskrider och för 100 dollar får man en personliginbjudan till invigningsfesten.

Innebär då inte crowdfunding att statliga forskningsfinansiärerkan dra sig tillbaka och bli mindre aktiva, i takt med attallmänheten börjar finansiera viktig forskning? Nej, det tror inteJessica Richman vars projekt drog in mer än två miljonerkronor. Hon anser att crowdsourcing snarare är ett sätt att fåkontakt med allmänheten och förklara varför ens forskning ärviktig och vad den går ut på.

I programmet hörs crowdfundingforskaren Robin Teigland påHandelshögskolan i Stockholm, skaparen avcrowdfundingplattformen SciFundChallenge, Jai Ranganathan,samt Jessica Richman på det crowdfundade projektet uBiome.

Myndigheten för kulturanalys gav nyligen ut en rapport omcrowdfunding som du hittar här: Jakten påmedborgarfinansiering

© Sveriges Radio

Läs också


Jakten på kapitalet Vem satsar på dinaffärsidé?

ENTREPRENÖR 2013-04-05 09:16

Finansiering Kameraföretaget Memoto drog in 3,7 miljonerkronor på 38 dagar via crowdfunding. FilmproduktionsföretagetAssorted Nuts har fått både Almi och riskkapitalister på kroken.

Tidningen Entreprenör har gett sig ut på jakt efter kapitalet sombåde nyföretagare och tillväxtföretag behöver för attexpandera.

Ekonomie doktor Anna Söderblom vid Handelshögskolan iStockholm.

Lars Jagrén, chefekonom på organisationen Företagarna.

Carina Nordström, chef för låneverksamheten på Almi.

Joacim Tåg, ekonomie doktor vid Institutet förNäringslivsforskning, IFN. Foto: Bosse Johansson

Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Daniel Daboczy och Arno Smit driver den svenskacrowdfunding sajten Funded by me.

Har du lyckats får Skype-grundaren Niklas Zennström attinvestera i ditt bolag? Grattis, då har du lyckats med det somde flesta småföretagare drömmer om. Men att få en storaffärsängel, en så kallad super angel, på kroken är fåföretagare förunnat. Eget sparkapital, ofta i form av lån på denegna bostaden, är fortfarande den vanligastefinansieringskällan för företag.

Det absolut vanligaste är att ägaren själv tillför pengar tillbolaget, ett så kallat ägartillskott. Därefter kommerlånefinansiering. En tredjedel av alla start-up:s får kapital viabanken, säger ekonomie doktor Anna Söderblom, som forskar iföretagsfinansiering vid Handelshögskolan i Stockholm.

Men de senaste åren har det blivit allt svårare försmåföretagen att finansiera sin verksamhet. Ökadekapitaltäckningskrav i spåren av finanskrisen gör att bankernahåller hårt i plånboken.

Generellt har det blivit mycket svårare för småföretag attfinansiera sin verksamhet. I och med lågkonjunkturen och denfinansiella osäkerheten i Europa har småföretagen fått alltsämre lönsamhet. Det innebär att möjligheterna tillsjälvfinansiering minskar. Samtidigt har kraven på bankernaskapitaltäckning ökat, vilket gör det svårare att få banklån, sägerLars Jagrén, chefekonom på organisationen Företagarna.

I en panelundersökning som Företagarna genomförde förra året svarar nästan en tredjedel av företagen (29procent) att de har svårare än normalt att finansiera verksamheten.

Ett annat tecken på svårigheterna är den ökade efterfrågan på statlig finansiering, bland annat via Vinnova ochAlmi Företagspartner.

Vi har sett en ökad efterfrågan på våra lån, vilket bland annat beror på att fler företag har svårt att få banklån,säger Carina Nordström, chef för låneverksamheten på Almi.

Hon framhåller att Almis lån ska ses som ett komplement till banklån och att räntorna på ett Almi-lån är högre änpå ett banklån eftersom det statliga bolaget inte får snedvrida konkurrensen på lånemarknaden. Snittlånet hosAlmi ligger på mellan 500 000 och 600 000 kronor och Almi beviljar mellan 3 500- 5 000 lån per år.

Samtidigt går den svenska riskkapitalmarknaden på sparlåga.

För tio år sedan fanns det många riskkapitalbolag i Sverige. År 2000 var de ungefär 170 stycken aktiva vc-bolagmedan det idag bara finns ett tiotal aktiva riskkapitalbolag, säger Anna Söderblom, forskare vidHandelshögskolan.

Hon konstaterar att sedan finanskrisen 2008 har aktiviteten på den svenska riskkapitalmarknaden varit mycketlåg, vilket också bekräftas av Svenska Riskkapitalföreningens senaste analys. Under sista kvartalet i fjol gjordesendast 118 investeringar av svenska riskkapitalbolag till ett värde av 406 miljoner kronor. Det ligger i linje med dennegativa trend som pågått ända sedan 2010, enligt riskkapitalföreningen.

Vi ser en tydligt underetablerad svensk venture-marknad. Låg aktivitet, låg konkurrens om investeringsobjektenoch god tillgång på attraktiva investeringsmöjligheter är tydliga tecken på detta. Det är därför högst sannolikt attsamhällsekonomiskt mycket lönsamma företag aldrig får chansen att växa sig stora i rådande miljö, skriverRiskkapitalföreningens chefekonom Henrik Talborn i rapporten.

Anna Söderblom framhåller samtidigt att det inte enbart är av ondo att färre företag får riskkapital.

Många bolag utvecklas bättre genom att göra sina hundår. De tvingas hushålla med pengarna och komma påkreativa lösningar och framför allt sälja mot kund. Att tidigt få riskkapital är definitivt ingen garanti för succé, sägerhon.

En annan nackdel med riskkapital är att vc-bolagen ofta förvaltar en stängd fond och den behöver snabbt visaavkastning. Riskkapitalbolagen har därför begränsad tid.

En annan väg att gå är att försöka få riskkapital från en affärsängel, som är mer långsiktig i sitt ägande, sägerAnna Söderblom.

I USA är begreppet Super angel väl etablerat, alltså en rik affärsman eller entreprenör med en privat förmögenhetsom gärna investerar i mindre bolag. Skype-grundaren Niklas Zennström eller it-entreprenören Hjalmar Winbladhär svenska exempel på sådana personer.

Anna Söderblom menar att affärsänglar ofta har en annan tidshorisont än riskkapitalbolagen och att de delvis kantänka sig en annan typ av avkastning bland annat i form av utdelning.

Ytterligare ett sätt att få riskkapital är att gå utanför landets gränser. Även om aktiviteten på den svenskariskkapitalmarknaden är mycket låg finns det utländska vc-bolag som är beredda att investera i svenska bolag,menar Joacim Tåg, ekonomie doktor vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Hans specialområden ärriskkapital, ägande och finansiering.

De senaste åren har vi sett flera affärer där utländska riskkapitalbolag har investerat i svenska bolag, främst inomit-branschen. För att väcka intresse utomlands måste företaget ha potential att gå globalt snabbt, säger JoacimTåg.

En annan ny och växande form av finansiering är crowdfunding. Via olika crowdfunding-sajter på nätet kanentreprenörer vända sig till många möjliga finansiärer på en och samma gång. Fenomenet har sina rötter inommikrofinansiering och välgörenhet. Via sociala medier marknadsförs idén för att locka folk att investera alltifrånnågra hundralappar till tusentals kronor i en produkt, tjänst eller en upplevelse innan den producerats ellergenomförts.

Det är fortfarande svårt att sia om hur crowdfunding kan påverka tillgången på kapital till företag, men ju meralternativ till kapitalanskaffning entreprenörer har desto bättre. Ännu så länge har det handlat om ganska små

projekt och om relativt små summor pengar. Det är mer en möjlighet att synliggöra sin produkt eller tjänst för enstörre kundgrupp, en sorts markandsföringsplattform, säger Joacim Tåg.

Enligt Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har framväxten av sociala medier ochmikrobetalningsteknologi fungerat som en katalysator för det nya finansieringssystemet.

Det har gjort att det är lätt att stödja entreprenörer med roliga och intressanta projekt. Folk idag vill ta ansvar, ingåi ett större sammanhang och göra något gott, vilket de enkelt kan genom crowdfunding, säger Robin Teigland.

I USA är crowdfunding etablerat. Den amerikanska sajten Kickstarter har till exempel förmedlat 6,3 miljonerkronor, från 13 512 givare, till en teknikinnovation som förvandlar en Ipod till en klocka. Svenska företagetMemoto, som ni kan läsa om längre fram i reportaget, har crowdfundat sig till tre miljoner kronor på samma sajt.Men de hör till undantaget. Robin Teigland beskriver crowfunding i Sverige som en omogen bransch även omsvenska entreprenörer de senaste åren börjat få upp ögonen för den nya finansieringsformen.

Majoriteten som crowdfundat hittills är privatpersoner inom kultursektorn som behöver finansiera bokprojekt ellerkonserter eller som har konkreta produkter att marknadsföra, säger Robin Teigland.

Daniel Daboczy och Arno Smit driver den svenska crowdfundingsajten Funded by me. Sedan starten 2011 haromkring 1000 projekt lagts upp på sajten, varav 600 projekt har publicerats. Totalt har de samlat in 3,8 miljonerkronor.

För att lyckas måste man ha en tydlig och realistisk idé och ett attraktivt erbjudande till finansiärerna. Dessutomkrävs det att man är aktiv under kampanjperioden, säger Daniel Daboczy.

I september förra året lanserade de Equity-finansiering där den som investerar får en del av företaget och enmöjlighet att vara aktiv och engagerad i företagets framtid. De första insamlingsrundorna öppnade i november ochhittills har de samlat in mer än fem miljoner kronor.

Det är svårt att hitta pengar idag. Genom att ge folk en liten del av sitt företag så får man engagerade delägaresom marknadsför produkten, säger Daniel Daboczy.

Han är övertygad om att crowdfunding inom några år kommer att fungera som ett komplement till banker,riskkapitalister och affärsänglar.

Just i den första uppstartsfasen innan man kommit ut på marknaden, där kommer crowdfunding att bli stort.Företag som vill ta banklån kommer med stor sannolikhet få frågan om de crowdfundat, säger Daniel Daboczy.

Även Robin Teigland ser en framtid för fenomenet. Mellan 2009 och 2011 ökade crowdfundingsajterna sinförmedling av kapital från 400 miljoner euro till 1,2 miljarder euro.

Skapas det strukturer för att lättare föra över pengar så kommer det att bli ett viktigt sätt att få in kapital, sägerRobin Teigland.

Anna Dalqvist

[email protected]

+46 8 762 61 90

© Entreprenör

Läs också


Sonja Nasehi vinner plats vidHandelshögskolan

WEBFINANSER 2013-03-14 12:39

Mer Ekonomi Igår kväll utsågs Årets Affärskreatör 2013. Tiounga entreprenörer tävlade om en studieplats vidHandelshögskolan i Stockholm. Vinnare blev Sonja Nasehi.

Sonja Nasehi är den tredje personen någonsin att vinna enstudieplats vid Handelshögskolan i Stockholm. Förutom enplats på högskolan innebär vinsten även ett unikt mentorskapmed Michael Storåkers, vd för Bukowskis.

- Jag är överväldigad! För mig har det här varit en dröm underväldigt lång tid och jag är så tacksam för den här möjligheten!Att få börja på Handelshögskolan i Stockholm kommer få enavgörande roll i mitt liv, säger Sonja Nasehi.

2011 var Sonja Nasehi med och startade upp UF-företagetSmart Framtid som efter UF-året snabbt utvecklades till att blien växande konsultfirma inom bankbranschen vid namn ScopeConsulting. Med kunder som Swedbank, Nordea, SveaEkonomi och Universal Global erbjuder de bankprodukter tillunga sparare genom aktiepresentkort.

Motiveringen löd: Årets Affärskreatör 2013 lyckas kombineraett målinriktat affärsmannaskap med både ödmjukhet ochenvishet. Med sin obändliga energi kommer Årets Affärskreatör2013 med stor sannolikhet driva sitt innovativa projekt ända imål, och mer därtill. Årets Affärskreatör kommer dessutom attbli en strålande ambassadör för Handelshögskolan iStockholm.

Syftet med tävlingen Årets Affärskreatörer är att locka flerentreprenörer att söka till Handelshögskolan i Stockholm.Genom tävlingen har deltagarna chansen att genom kreativaidéer, visioner och resultat kandidera till utmärkelsen och enstudieplats vid Handelshögskolan. Betygskraven måsteuppfyllas men det är inte högsta betyg som avgör.

Inför en jury bestående av tio meriterade alumner frånHandelshögskolan har de unga talangerna fått fyra minuter påsig att övertyga juryn om varför just de ska vinna.

För ytterligare information: Carina Aspenberg,Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm,tel. 08-736 90 14, alt. mobil. 0703-969 014 eller e-post:[email protected]

OM ÅRETS AFFÄRSKREATÖR Urvalet av kandidatergenomfördes av Handelshögskolan i Stockholm. Därefter fick

allmänheten rösta på sin favoritkandidat till titeln Årets Affärskreatör 2013 via http://utmaning.hhs.se. De tioansökande som fick flest röster gick vidare till finalen, som ägde rum igår kväll 13 mars, då slutligen en jury utsågvinnaren. Juryn bestod av: Helene Willberg, KPMG, Anna Frisk, Profylaxgruppen, Emma Stenström och RobinTeigland, Handelshögskolan i Stockholm, Henrik Ekelund, BTS Group, Karin Pilsäter, TCO, Michael Storåkers,Bukowskis, Mattias Hansson, Abba the Museum, Agneta Dreber, Sveriges Radio och Günther Mårder, NordNet.

Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk

MyNewsdesk

© Webfinanser

Läs också


Sonja Nasehi vinner plats vidHandelshögskolan

MYNEWSDESK 2013-03-14 11:48

Igår kväll utsågs Årets Affärskreatör 2013. Tio ungaentreprenörer tävlade om en studieplats vid Handelshögskolani Stockholm. Vinnare blev Sonja Nasehi.

Sonja Nasehi är den tredje personen någonsin att vinna enstudieplats vid Handelshögskolan i Stockholm. Förutom enplats på högskolan innebär vinsten även ett unikt mentorskapmed Michael Storåkers, vd för Bukowskis.

- Jag är överväldigad! För mig har det här varit en dröm underväldigt lång tid och jag är så tacksam för den här möjligheten!Att få börja på Handelshögskolan i Stockholm kommer få enavgörande roll i mitt liv, säger Sonja Nasehi.

2011 var Sonja Nasehi med och startade upp UF-företagetSmart Framtid som efter UF-året snabbt utvecklades till att blien växande konsultfirma inom bankbranschen vid namn ScopeConsulting. Med kunder som Swedbank, Nordea, SveaEkonomi och Universal Global erbjuder de bankprodukter tillunga sparare genom aktiepresentkort.

Motiveringen löd: Årets Affärskreatör 2013 lyckas kombineraett målinriktat affärsmannaskap med både ödmjukhet ochenvishet. Med sin obändliga energi kommer Årets Affärskreatör2013 med stor sannolikhet driva sitt innovativa projekt ända imål, och mer därtill. Årets Affärskreatör kommer dessutom attbli en strålande ambassadör för Handelshögskolan iStockholm.

Syftet med tävlingen Årets Affärskreatörer är att locka flerentreprenörer att söka till Handelshögskolan i Stockholm.Genom tävlingen har deltagarna chansen att genom kreativaidéer, visioner och resultat kandidera till utmärkelsen och enstudieplats vid Handelshögskolan. Betygskraven måsteuppfyllas men det är inte högsta betyg som avgör.

Inför en jury bestående av tio meriterade alumner frånHandelshögskolan har de unga talangerna fått fyra minuter påsig att övertyga juryn om varför just de ska vinna.

För ytterligare information: Carina Aspenberg,Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm,tel. 08-736 90 14, alt. mobil. 0703-969 014 eller e-post:[email protected]

OM ÅRETS AFFÄRSKREATÖR Urvalet av kandidatergenomfördes av Handelshögskolan i Stockholm. Därefter fickallmänheten rösta på sin favoritkandidat till titeln ÅretsAffärskreatör 2013 via http://utmaning.hhs.se. De tio ansökande som fick flest röster gick vidare till finalen, som

ägde rum igår kväll 13 mars, då slutligen en jury utsåg vinnaren. Juryn bestod av: Helene Willberg, KPMG, AnnaFrisk, Profylaxgruppen, Emma Stenström och Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm, Henrik Ekelund,BTS Group, Karin Pilsäter, TCO, Michael Storåkers, Bukowskis, Mattias Hansson, Abba the Museum, AgnetaDreber, Sveriges Radio och Günther Mårder, NordNet.

Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är en av de ledande handelshögskolorna iEuropa. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland ocherbjuder kandidat, master - och MBA-program, liksom forskarutbildning och executive education. Dessutombedrivs världsledande forskning inom områden som national-, finansiell- och företagsekonomi. Handelshögskolanär certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl somforskning håller högsta internationella klass, och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance inManagement Education). CEMS (The Global Alliance in Management Education).

Stockholm School of Economics. Sveavägen 65. Box 6501. SE-113 83 Stockholm. Sweden. Phone +46 8 736 9000. www.hhs.se

© MyNewsdesk

Läs också


Rösta på din favorit i Årets Affärskreatör2013

MYNEWSDESK 2013-02-13 10:42

Handelshögskolan i Stockholm har glädjen att presentera de15 kandidater som har tagit sig vidare i utmaningen ÅretsAffärskreatör 2013. De utvalda har visat på stark kreativitet ochentreprenörskap.

Nu pågår kandidaternas egna kampanjer för fullt för att få såmånga röster som möjligt. De tio kandidater som får flest rösterbjuds in till finalen, som äger rum på Handelshögskolan iStockholm den 13 mars. Då får finalisterna presentera sigsjälva och sina genomförda projekt inför juryn som slutligenutser Årets Affärskreatör 2013.

- Handelshögskolan vill locka fler unga entreprenörer att sökatill oss. Dessutom vill vi nå ut bredare i landet och presenteravåra utbildningsprogram. Detta är en unik utmaning i det attÅrets Affärskreatör 2013 kvalificerar sig för en studieplats vidett av kandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm,säger Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör.

Årets Affärskreatör ska vara en person som på olika sätt, inteminst entreprenöriellt, har haft stort inflytande på andra.Personen ska gärna vara en förebild och talesperson inom sittkunskapsområde vilket har banat nya vägar för andra unga.

Här kan du lära känna entreprenörerna närmare och rösta pådin favorit: http://utmaning.hhs.se

För ytterligare information: Hanna Flodmark, kommunikatörHandelshögskolan i Stockholm [email protected],070-689 90 15

FAKTA Årets Affärskreatör är en entreprenöriell utmaning därunga individer, genom sina idéer, visioner och genomförandenkandiderar till utmärkelsen Årets Affärskreatör och kankvalificera sig för en studieplats vid ett av kandidatprogrammenvid Handelshögskolan i Stockholm.

Juryn består av: Helene Willberg, KPMG, Anna Frisk,ProfylaxGruppen, Emma Stenström och Robin Teigland,Handelshögskolan i Stockholm, Karin Pilsäter, TCO, MichaelStoråkers, Bukowskis, Günther Mårder, Nordnet, HenrikEkelund, BTS Group, Mattias Hansson, ABBA The Museumoch Agneta Dreber, Sveriges Radio samt Stockholms länssjukvårdsområde.

Samtliga tio slutkandidater bjuds tillsammans med en vän in attdelta vid evenemanget Årets Affärskreatör 2013, och får däraccess till nätverket Handelshögskolans Affärskreatörer, samtmentorssamtal med en av jurymedlemmarna.

Kategorisering

© MyNewsdesk

Retriever AB - ret-web04.retriever.no - 2015-02-27 18:46:16 - HANDELSHOGSKOLAN - [email protected] / +46 (0)8 546 12 100

Documents

Teigland Research in Swedish Media 2013