Tebladet.

GR

UP

PF

ÖR

SÄ

ND

EL

SE

TIL

L H

US

HÅ

LL

3 juni 2011 årgång 30 Till alla länsbor från landstinget

Länstidningen

Vinn en mysig spahelg!

TÄVLING SIDAN 16

...och Tebladstårtan går till Elisabet Skeppner SIDAN 3

Sidenlakan hjälp mot tryckskadorArbetet med att förebygga tryck-skador har varit framgångsrikt på Karlskoga lasarett. Där har man bland annat tagit sidenlakan till hjälp. SIDAN 10

Nyheter

Hjälp mot sommarplågornaInsektsbett, solskador och skrubbsår - det är vad sjukvårds-rådgivningen 1177 får många frågor om just nu. Vi tipsar om hur du kan fixa sommarplågorna.

SIDAN 11

Släng inte dina gamla läkemedel

Tävla och vinn

Mediciner som släpps ut i natu-ren kan vara miljöfarliga. Lands-tinget har en kampanj för att minska utsläppen.

SIDORNA 6 - 7

Kåseriet

Vånda i valtider Kikki får besök av politiker som raggar röster och försöker samti-digt klura ut vilket parti hennes make röstar på. SIDAN 7

Var med i Tebladets populära tipstävling. Förstapriset är en spa-helg för två på Loka Brunn. Delta även i utlottning av böcker och teaterbiljetter. SIDORNA 8, 15 och 16

Häng med till KrakówFem medelålders män som i ran-diga kavajer från Vingåkers Fac-tory Outlet utforskar världen. Nu har Five Pieces gett ut sin första gemensamma bok.

SIDORNA 8-9

Håll koll på ditt drickande

Sommaren är den tid på året då vi dricker mest alkohol. Men det är inte alla som klarar av att sluta dricka när semestern är slut.

SIDAN 14

Ovanlig familj. Det är inte alla familjer som har hundar, hönor, tuppar, lamm och kaniner som familjemedlemmar. Annars är de en ganska vanlig familj. Pia och Therese Elfbris berättar hur de tycker att de och sonen Algot har blivit bemötta i vården.

Familj möter vårdenSIDORNA 12-13

Tebladet 5/11Tebladet.2

Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare019-6027355E-post:ann-marie.wentzel@orebroll.se

Kristin Lundströmredaktör019- 6027547E-post: kristin.lundstrom@orebroll.se

Victoria Rydergårdredaktör019- 6027357E-post: victoria.rydergard@orebroll.se

Carl Olssonredaktör019- 6027548E-post: carl.olsson@orebroll.se

Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.seTryckeri: VF-tryck

Det är vi som gör Tebladet

Vårmånaderna har kommit och gått efter den långa vintern. Det är redan juni med en blomst-rande tid framför oss. Med sommaren kommer ibland sommarplågor som getingar, solsveda, myggbett och fästingar. I det här numret kan du läsa om hur du på bästa sätt kan handskas med plågorna.

Det ingår i allt dagligt arbete i landstinget att få bättre patientsäkerhet och bemötande. Läs om hur vården arbetar med att förebygga tryckskador hos patienter.

Nu pågår också ett arbete för att bättre bemöta homo-, bi- och transpersoner. I det här numret har Tebladet träffat fyra personer med olika bakgrunder som berättar om sina möten med vårdpersonalen.

Läs också om reportagegruppen som alla job-bat inom landstinget. De har skrivit en bok om den polska staden Kraków. Tebladet lottar ut fem exemplar som sommarläsning.

Varsågod, tidningen är din!

Välkommen till Tebladet! Tre frågor

Det här är Örebro läns landsting:

Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygg-het, kvalitet och hållbar utveck-ling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kom-muner. Antal invånare är 278 000. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfull-mäktige. Landstingsstyrelsen fung-erar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker.

Drygt tio kronor i skattAtt driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,7 miljarder kronor. Det är ca 21 miljoner kro-nor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar cirka tio

kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Med en genomsnittlig lön beta-lar du ca 2 100 kronor i månaden i skatt till landstinget. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer.

Mest hälso- och sjukvårdDen största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjuk-vård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun.

Totalt finns 29 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av pri-vata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare.

Var med och påverkaSom länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets poli-tiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medbor-garförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webb-platsen www.orebroll.se

Det här är Tebladet

... till Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande

Under 2011 kommer Tebladet ut med 11 num-mer. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 137 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu.Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting.Du kan även läsa Tebladet på landstingets hem-sida: www.orebroll.se/tebladet

Landstingsstyrelsen har beslutat att ge länets primärvård 30 miljoner kronor extra för att anställa fler läkare och förbättra tillgången på psykologer och kuratorer på länets vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Varför?

–Vår ambition är att Sveriges bästa vårdcentraler ska fin-nas i Örebro län, och de här pengarna ska bidra till att uppnå det målet. Primärvården är basen i hälso- och sjukvården och länsinvånarna ska känna tillit och trygghet till att man alltid har nära till vård av högsta kvalitet. De här extra pengarna som landstingsstyrelsen anslagit ska användas till att förbättra till-gången på vårdcentralsläkare och till att få fler psykolog- och kuratorsinsatser på vårdcentraler och ungdomsmottagningar. En god tillgänglighet på våra vårdcentraler måste garanteras, och när det gäller det psykosociala omhändertagandet är det så att det i Sverige idag finns en växande psykisk ohälsa, särskilt hos unga, och det är viktigt att landstinget gör vad vi kan för att bedöma och behandla sådan ohälsa.

En aktuell fråga är hur multisjuka äldre patienter tas om hand i vården. Vad gör landstinget där?

– Äldre, långvarigt sjuka och multisjuka är patientgrupper som det är av särskild vikt att slå vakt om; och då att de får den vård och det omhändertagande som de har rätt till. En mycket stor del av landstingets vårdresurser ägnas självklart åt äldre sjuka människor, men för att skapa bästa möjliga vård för våra äldre krävs att landstinget och kommunerna fördjupar samarbetet sinsemellan. Här behövs ett genomgående arbete som är inriktat på insatser, service och forskning. När det gäller forskning har vi redan påbörjat en forskningsmiljö på Ängen i Örebro, där vi satsar pengar på att bygga upp en forskningsmiljö kring äldres hälsa, läkemedel och teknik.

Äldre har ju ofta ett sammansatt vård- och omsorgsbehov, som kräver nära samverkan mellan huvudmännen kommun och landsting. Tillsammans måste vi följa och pröva frågor kring äldres mat och mathållning, viktförändringar, träning och hur fysiska funktioner upprätthålls. Tillsammans ska vi fortsätta att följa upp frågor kring munhygien och utskrivningen av läkeme-del. Arbetet med regelbundna läkemedelsgenomgångar för äldre fortsätter i länet. Saker som jag ser som särskilt intressanta att driva är frågan om att ha vård- och omsorgssamordnare på våra sjukhus och i kommunerna för att se till att den åldrande sjuka patienten verkligen hamnar i fokus och får bästa möjliga vård. En annan sådan fråga är fler vårdplatser för att få högre kvalitet vid inläggning och utskrivning. När det gäller hemsjukvården är det viktigt att vårdcentralernas resurser kommer alla sjuka äldre till del. Idag arbetar kommunernas och landstingets personal bra tillsammans kring äldre personer som bor på särskilda boenden i kommunerna, men det finns en stor förbättringspotential för personer som bor i eget boende.

När det gäller landstingets ekonomi visar den senaste hel-årsprognosen att för år 2011 kommer Örebro läns landsting att hålla budget. Hur är läget?

– I stort sett ser det bra ut för Örebro läns landsting, men det är tufft ekonomiskt när det gäller vårdverksamheten. Genom att vi målmedvetet arbetar med vår ekonomi har Örebro läns landsting under flera år kunnat visa ett stabilt resultat. Men såväl nuläget som framtidsbilden innebär att vi måste vara mycket vaksamma för att långsiktigt säkra landstingets ekonomi, och därmed vård-verksamhet och vårdkvalitet på ett bra sätt för länsborna.

Post

tidni

ng B

... och Tebladstårtan går till Solan SIDAN 3

Lockande

matprogram

Jag blir vad jag äter, konsta-

terar Kikki. Men det beror

bara på att alla matprogram

frestar med det ena receptet

godare än det andra. Och

det är matprogram precis

hela tiden. Så klart man bara

måste prova, annars blir

kanske kockarna ledsna.

SID 8

Kåseriet

Lärlingar hos

Folktandvården

Direktör som

gillar vården

Temadag om

barnmisshandel

Nr 4 2011 årgång 30

personal

Tebladet.

Lycklig. Solbritt ”Solan” Sandin på operationsavdelningen på Lindesbergs lasarett blev både chockad och lycklig när hon under

kollegornas jubel fick ta emot Tebladstårtan.

Örebro läns landsting måste

få bättre rutiner för att upp-

täcka barnmisshandel. Vad

ska man reagera på och vad

är viktigt att tänka på när

man gör en anmälan? Det

var några av frågorna som

diskuterades vid en temadag

på USÖ.

S

IDAN 5

Operation i

direktsändning

USÖ har sänt sin första ope-

ration via satellit. Tebladet

var med vid den direktsända

operationen.

SIDORNA 6-7

Folktandvården kommer i

höst att erbjuda unga länsbor

lärlingsplatser. Syftet är att

skapa intresse för tandläkar-

yrket och underlätta framtida

rekryteringar.

S

IDAN 4

Han har själv forskat och har

alltid gillat vården. Möt Len-

nart Philipson – landstingets

nya forskningsdirektör.

SIDAN 10

Projekt för

hälsa på jobbet

Just nu pågår ett projekt i

landstinget för att få fram

hälsofrämjande arbetsplat-

ser. Syftet är att främja det

friska.

S

IDAN 9

Tebladstårtan

fick Solan att skina

FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM

Det här är TebladetUnder 2011 kommer Tebladet ut med 11 nummer. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 137 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu.Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting.Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet

Post

tidni

ng B

... och Tebladstårtan går till Solan SIDAN 3

. Solbritt ”Solan” Sandin på operationsavdelningen på Lindesbergs lasarett blev både chockad och lycklig när hon under

fick Solan att skina

fick Solan att skina

FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM

Tebladet.

GR

UPP

FÖR

SÄN

DE

LSE

TIL

L H

USH

ÅL

L

21 april 2011 årgång 30 Till alla länsbor från landstinget

LänstidningenVinn en mysig spahelg!

TÄVLING SIDAN 16

...och Tebladstårtan går till Varberga vårdcentral SIDAN 3

Bra betyg till länets akutvårdLänets tre akutmottagningar får

bättre betyg än genomsnittet i en

nationell patientenkät om akut-

sjukvården. SIDAN 4

Nyheter

Av- och omboka din tid onlineFolktandvården har gjort det

möjligt för dig som patient att av-

och omboka dina besök online.

Nu begränsas du inte till tiden

som blir föreslagen eller till klini-

kens öppettider. SIDAN 5Örebros nyaste vårdcentral

Tävla om enlyxig spa-helg

I maj slår Ängens vårdcentral

upp portarna. Tebladet lyfter på

taket till Hälsans husSIDORNA 6 - 7

KåserietBra att vara snygg

Snyggingar blir bättre behand-

lade, får de bästa jobben och

mår bäst. Kåsören Kikki Pålerud

jämför fulingar och snyggingar.

SIDAN 7

Var med i Tebladets populära

tipstävling. Förstapriset är en

spa-helg för två på Loka Brunn.

SIDAN 16

Framgångsrik viktminskningFör mycket av det goda? Ta kam-

pen mot extrakilona. Landstingets

överviktsenhet på USÖ tipsar om

hur du går du ner i vikt och håller

den på lång sikt.

SIDAN 9Följ med på livs-

café i LindesbergRunt om i länet pågår det livsca-

féer –studiecirklar för pensionä-

rer. Studiecirklarna ska ge kun-

skap om ett hälsosamt liv.SIDAN 14

Blivande sjuksköterskorblickar framåt

Kerim Ullman-Önener och Ivana Zeba läser femte terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Örebro universitet. De ser ljust på framtiden och ser fram

emot att få komma ut i arbetslivet.

SIDAN 13

Frivilliga räddar liv. Blod och plasma är viktigt för sjukvården. Sjuksköterskan Anette Krawe, på USÖ:s blodcentral, sticker så att Anders Renstrand kan lämna plasma för 127:e gången. Han är en av alla Örebros blodplasmagivare som bidrar till Universitetssjukhuset Örebros behov av cirka 10 000 blodpåsar per år. På sommaren blir det ofta brist på blod på länets sjukhus. Vill du lämna blod? Gå in på www.geblod.nu så hittar du mer information.

3Tebladet.Tebladet 5/11

Kuratorn med ett engagemang utöver det vanliga

De blev också nominerade till TebladstårtanHär är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Personalen avdelning 27 ortopeden, av Sonja-Lis och Torbjörn Eliasson.

• Beata Eriksson, neurokliniken USÖ, av Carin Gustavsson.

• Magnus Södergren med personal, akutmottagningen Lindesbergs lasa-rett, av Barbro Rönngren.

• Personalen på frakturmottagningen USÖ, av Eva Norman.

• Sjuksköterskorna på Karla vårdcen-tral, av Ingela Larsson.

• Personalen på öron-, näs- och halsk-

liniken, USÖ, av Kent Fridh.

• Barn-neuropsykiatriteamet på Rib-bingsgatan, av Maria.

• Doktor Anders Lundin, ortopedki-rurgiska mottagningen, USÖ, av Anna Jansson.

• Katrin Roslund, Kumla vårdcentral, av Lotta Roslund.

• Doktor Stefan Jansson med per-sonal, Brickebackens vårdcentral, av Margaretha Hjälte.

• Personalen på sjukgymnastiken på Kopparbergs vårdcentral, av Thyra Lundell.

• Kerstin Gustafsson, BVC Laxå, av Ulrika Persson.

• Silvana Sartor med personal på servicegruppen Karlskoga lasarett, av Gunvor Åström.

• Göran Falck med personal på Apo-teksgårdens vårdcentral Kopparberg, av Kjell Persson.

• Personalen på ortopeden, USÖ, av Evin Larsson.

• Avdelning 35, USÖ, av familjen Nordlund.

• Dagrehab och sjukgymnastiken, Lindesbergs lasarett, av Monica

Mattsson.

• Personalen på LAH, Kristina Bjering, geriatriska kliniken och Bengt Ehrn-ström, onkologiska kliniken, USÖ, av Kerstin Crantz med familj.

• Anders Nilsson, överläkare, neurolo-gen, USÖ, av Margareta Bäcklander.

• Mats Haglund, ortopeden, Karl-skoga, av Saila Johansson och Cathrin Eriksson.

• Personalen på akuten och AVA gröna gruppen på USÖ, av Irene och Kenneth.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att upp-märksamma. Vinnaren presenteras i nästa Läns-tidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i oktober. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tår-tan överlämnas. Förslag skickas senast den 1 september till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med ”Tebladstårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Lycklig. Elisabet Skeppner, (till vänster) kurator på urologkliniken på USÖ, blev väldigt glad över att just hon fick månadens Tebladstårta. Nominerat hade Margareta Blanck gjort.

- Vad lycklig jag blir. Det här hade jag verkligen inte förväntat mig.

Det konstaterar Elisabeth Skepp-ner, kurator på urologiska kli-niken på USÖ, efter det att hon fått ta emot Tebladstårtan. Hon hade blivit nominerad av Marga-reta Blanck och det blev ett kärt återseende med både tårar och skratt.

Otroligt engagemang– Min man Bosse var sjuk i pro-statacancer i över sex år. Bättre stöd än det jag fick av Elisabet finns inte. När det var jobbigt kunde jag alltid mejla, så ringde hon så att jag fick gråta av mig. Elisabet tittar aldrig på klockan. Hon har ett engagemang utöver det vanliga. Även efter min mans

bortgång har Elisabet ringt och hört hur jag har det. Hon har verk-ligen empati för sina medmännis-kor, säger Margareta Blanck.

Ger trygghet– Kan man göra det lite lindigare för patienter och anhöriga är det mycket värt. Jag kan inte skriva recept. Jag kan inte operera. Jag kan bara försöka hjälpa patienter och anhöriga att acceptera det som inte går att göra något åt. När man lever med en spridd cancer är det vissa perioder som är extra jobbiga. Det är mycket oro. Är det här slutet? Är det nu jag ska dö? Från den dag man får ett can-cerbesked blir livet aldrig riktigt detsamma, varken för patienten eller för de anhöriga, säger Elisa-bet Skeppner.

Hon och Margareta Blanck har

följts åt under många år. De har delat både glädje och sorg.

– Min filosofi är att man måste möta varje människa där hon är. Man kan inte ha en mall för hur ett samtal med en patient med prostatacancer ska se ut. Man måste vara spontan och våga prata med patienter och anhöriga. Då kommer bekymren fram, säger Elisabet Skeppner.

Ville inte ha kurator– Bosse ville inte träffa Elisabet. Han tyckte inte att han behövde någon kurator. Men Elisabet lyck-ades vinna hans förtroende och sedan sågs de med jämna mellan-rum, berättar Margareta Blanck.

I januari i år förlorade hennes man kampen mot cancern.

– Det svängde jättesnabbt. Ena stunden mådde han efter omstän-

digheterna bra, nästa var han borta. Hade jag inte haft Elisabet vet jag inte hur jag hade klarat det här. Hon är underbar, konstaterar Margareta Blanck.

Håller kontakten– Jag försöker ringa även nu för att höra hur det går. Sorgen måste också få ha sin plats. Den kan ingen ta bort, säger Elisabet Skeppner.

– Jag tycker att det är fantastiskt av en person i Margaretas sits att ta sig tid att tänka på mig. Jag blev otroligt lycklig när jag fick veta att hon nominerat mig till Tebladstårtan. Det här lyfter inte bara mig utan även vår yrkesroll. Tårtan kommer jag att äta upp, men diplomet finns kvar och det kommer jag att bära med mig, avslutar Elisabet Skeppner.

Rickard Simonsson blir ny landstingsdirektör för Örebro läns landsting.

Rickard Simonsson är 42 år. Han har varit tillförordnad lands-tingsdirektör sedan årsskiftet. Innan dess var han ekonomidirek-tör i landstinget under fyra år.

– Efter att ha deltagit i led-ningens arbete under de senaste fyra åren, känns det nu verkli-gen spännande att fortsätta det arbete som inletts, säger Rickard

Simonsson.Han tycker att landstinget

har många utmaningar att möta i framtiden. Bland annat ökade förväntningar på hälso- och sjuk-vården.

– Med givna förutsättningar ska vi uppnå ännu bättre tillgänglig-het och kvalitet i alla hälso- och sjukvårdens olika verksamheter, säger han.

Tebladet 5/11Tebladet.4

Utökat arbete mot resistenta bakterierArbetet med frågor som berör användningen av antibiotika och bakterier som är resistenta mot antibiotika har pågått i Örebro läns landsting sedan mitten av 1990-talet. Det är strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresis-tens – STRAMA, som sam-manställt kunskap och rekom-mendationer för att minska antibiotikaanvändningen. Gruppen ska nu förstärkas i sitt arbete genom att Örebro läns landsting inrätta två del-tidstjänster.

Från och med i höst erbjuder Örebro läns landsting klamydi-atest via webben. Det innebär att den som vill testa sig för klamydia kan beställa hem ett test gratis. Testet utförs hemma och skickas sedan in till mik-robiologiska laboratoriet på USÖ. Provsvar ges inom en vecka. Genom att erbjuda klamydia-test via webben vill landstinget få fler ungdomar och unga vuxna att testa sig för klamy-dia. Avsikten är minska smitt-spridningen av klamydia.

Klamydiatest på webben

Landstinget håller budget i prognos för 2011

Rickard Simonsson blir ny landstingsdirektör

Länet ska ha Sveriges bästa vårdcentraler

Örebro läns landsting kommer att hålla budget för år 2011.

Landstingets helårsprognos för 2011 visar idag plus 14 mil-joner kronor. Men verksamhe-terna beräknas få ett sammanlagt underskott på minus 128 miljo-ner kronor. Universitetssjukhuset Örebro beräknas få ett underskott på minus 120 miljoner kronor, och Karlskoga lasarett ett minus på 18 miljoner kronor.

Orsakerna är främst ökade personalkostnader och minskade intäkter för såld vård.

Stabilt trots tuff ekonomiAtt landstinget ändå totalt beräk-nas hålla budget beror bland annat på att skatteintäkterna för år 2011 förutses bli högre än vad som är budgeterat.

– Trots att det är tufft ekonomiskt när det gäller vårdverksamheten, ser det i stort sett bra ut för Örebro läns landsting, säger landstingssty-relsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

– Genom att vi målmedvetet arbetar med vår ekonomi har Öre-bro läns landsting under flera år kunnat visa ett stabilt resultat.

Landstingsledningen tar dock resultatet i verksamheterna på största allvar och kommer att kalla till ett extra möte med lands-tingsstyrelsens hälso- och eko-nomiutskott för att gå igenom det ekonomiska läget och hitta åtgärder för att säkra en ekonomi i balans.

– Bedömningen är att lands-tingets intäkter kommande år får en betydligt långsammare ökningstakt än tidigare; detta främst på grund av att statens konjunkturstöd avvecklas och inga nya resurstillskott är beslu-tade, framhåller landstingsdirek-tör Rickard Simonsson.

– Det är därför viktigt att lands-tingets förvaltningar fortsätter sina åtgärder för att klara en eko-nomi i balans.

Rickard Simons-son är ny lands-tingsdirektör från 1 juni 2011.

Nybyggnationer på gång vid Universitetssjukhuset

Snart är det byggstart för läkar-utbildningens nya byggnad Cam-pus USÖ som kommer att rymma Örebro universitets läkarstuden-ter, samt forskare.

Även nya lokaler för Universi-tetssjukhuset Örebro, USÖ, är i planeringsstadiet.

Den satsning på läkarutbildning och forskning som görs kommer att kunna gynna utvecklingen i Örebro län och hela regionen, tror Birger Wandt, professor och områdeschef för forskning och utveckling på USÖ.

Han berättar att det finns prog-noser för de närmaste åren som visar att det blir läkarbrist i fram-tiden.

– En läkarutbildning i Örebro stärker möjligheterna att kunna rekrytera och behålla specialister i regionen. Något som är viktigt för att kunna vidareutveckla en sjukvård med hög kvalitet för våra patienter, säger Birger Wandt.

Just nu är bygget i startgroparna och den över 10 000 kvadratmeter

stora byggnaden ska vara klar hösten 2013.

Utbyggnad av USÖLandstingsstyrelsen har även beslutat att bygga ut USÖ efter-som det behövs större utrymme och modernare lokaler.

– En planering av ett nytt A-hus har påbörjats, säger landstingsrå-det Jonas Karlsson (S).

– Det är stora och viktiga steg vi förbereder för USÖ nu, säger Jonas Karlsson.

Parkeringar och gatuflyttDu som besöker Universitetssjuk-huset Örebro kan märka av att det finns färre parkeringsplatser under byggtiden. Nya parkerings-platser kommer att skapas och busslinjerna ska gå som vanligt.

Besökare kan också märka att det blir olägenheter i trafiken eftersom Södra Grev Rosengatan ska flyttas på grund av bygget.

Örebro läns landsting satsar 30 miljoner kronor extra på att stärka länets vårdcentraler.

Pengarna ska användas till att anställa fler läkare och att för-bättra tillgången på psykologer och kuratorer på vårdcentraler och ungdomsmottagningar i Öre-bro län.

Det beslutade landstingsstyrel-sen vid sitt möte 23-24 maj.

– Landstingsledningens ambi-tion är att Sveriges bästa vård-centraler ska finnas i Örebro län, säger landstingsstyrelsens ord-

förande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

25 miljoner kronor går till rekrytering av läkare till länets vårdcentraler, och fem miljoner kronor till att öka tillgången på psykosocial kompetens på såväl vårdcentralerna som på ungdoms-mottagningarna i länet. Tre mil-joner kronor kommer att gå till vårdcentralerna och två miljoner kronor till ungdomsmottagning-arna i länet.

Bas i hälso- och sjukvård– Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, framhåller Marie-

Louise Forsberg-Fransson.Vårdcentralerna ska stå för

trygg och nära vård av högsta kvalitet.

– För detta behövs att man kan rekrytera och behålla specialister i allmänmedicin, personal med psykosocial kompetens och andra yrkesgrupper, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Psykologer och kuratorer Det finns i dag psykosocial kom-petens i form av psykologer och kuratorer vid alla länets vårdcen-traler.

– Men fördelningen är inte helt

jämn, varken geografiskt eller sett till behov, säger Annika Hickisch, landstingsråd (MP).

Psykisk ohälsa hos befolkning-en, och då särskilt hos unga, har ökat i samhället. Både nationellt i vårt eget län.

– Därför är det viktigt att stärka möjligheten till bedömning och behandling vid psykisk ohälsa, och då behöver den psykosocia-la kompetensen utökas för hela primärvårdsnivån, oavsett drifts-form. Resursen avser därför samt-liga vårdcentraler i länet, avslutar Annika Hickisch.

30 miljoner kronor ska stärka länets primärvård

Patientsäkerheten ska bli bättreÖrebro läns landsting har upp-rättat en patientsäkerhetsberät-telse för att på så sätt stärka, uppmuntra och intensifiera arbetet med patienternas säker-het. Enligt den nya patient-säkerhetslagen ska en sådan berättelse tas fram varje år och den ska visa hur patientsäker-hetsarbetet har bedrivits under föregående år, vilka åtgärder som vidtagits för att öka säker-heten och vilka resultat som har uppnåtts. Det kan till exempel handla om hur man i verksamheten arbetar med att identifiera, analysera och vidta åtgärder för att undanröja eller begränsa risken för tillbud som riskerar att leda till vårdskador. I den patientsäkerhets-berättelse som Örebro läns landsting nu lagt fram har brister som till exempel fel-aktig läkemedelshantering och förväxlingar av olika slag identifierats. För att i fram-tiden undvika dessa brister vill landstinget i högre grad systematisera genomförandet av patientsäkerhetsarbetet samt dokumentera och sammanstäl-la detta på ett effektivare sätt än vad som görs i dag.

Siv och Per-Åke Jerkeby har följt bygget av Ängen sedan första spadtaget hösten 2009.

Ängen har byggts genom ett samarbete mellan Örebro läns landsting, Örebro kommun och Länsgården fastigheter AB. Det har blivit ett ”Hälsans hus” med vårdcentral, familjecentral, minnesmottagning, dagrehabi-litering, äldreboende, gruppbo-ende och seniorlägenheter i en huskropp.

Siv och Per-Åke tycker det är fantastiskt att så många vården-heter ryms i samma hus.

– Det är en charmig vårdideo-

logi att föra samman alla verk-samheter under samma tak. Det blir lättare för den som behöver vård. Dessutom är det jättefint här, säger Siv och Per-Åke.

5Tebladet.Tebladet 5/11

Vuxna döva ska få implantat på USÖCochleaimplantat är ett hör-hjälpmedel som ger gravt hör-selskadade och döva möjlighet att uppfatta ljud. Tidigare har patienter opere-rats på andra sjukhus, men nu ska Universitetssjukhuset Öre-bro, USÖ, utföra operationerna på vuxna. Det är en satsning på att vår-den ska finnas närmare, efter-som Örebro är ett centrum för döva och personer med grav hörselnedsättning. Dessutom är satsningen en del i utveck-lingen av USÖ. Barn kommer dock även i fortsättningen få remiss för att göra operationen i Stockholm.

Nya tider för föräldragruppen. Annika Borg och dottern Alva Persson Borg, Therese Holm, dottern Tyra Lindqvist (som sov i vagnen), Jenny Söderbäck och dottern Freja Gunningberg samt Sara Bäck och sonen Vincent Thalén har gått i samma föräldragrupp på Adolfsbergs vårdcentral. Nu har de bytt till Ängen, för de bor i Ladugårdsängen. De och många andra besökare passade på att titta på Ängens lokaler och samtidigt boka en besökstid till vården.

Nya vårdcentralen Ängen har öppnat

Rolig lek. Olle Simonsson, 1,5 år, skulle till familjecentralen, men upptäckte leksakerna på barnavårdscentralen, som ligger vägg i vägg. Pappa Robert Fahlström berättar att familjen bara har att gå över gatan till vårdcentralen och familjecentralen.

Lindesbergs lasarett 50 årsjubilerar

Den 8 juni firar Lindesbergs lasarett 50-årsjubileum. Klockan 16 till 18 kommer flera enheter på lasarettet att ha öppet hus för allmänheten. Bland annat visar röntgen-kliniken sin nya datortomograf och sina nyrenoverade lokaler. Du får titta på gammal och ny medicinteknisk utrust-ning, hjärt- och lungräddning demonstreras och du kan ställa frågor om överviktskirurgi. Det blir även visning av en ambulans och en del andra aktiviteter. Mer information om dagen finns på: www.orebroll.se/lindesberg

Forskning om teknik och äldre på ÄngenEn unik forskningsmiljö finns på den nybyggda Ängen i Örebro, ”Hälsans hus”. Lands-tinget kommer att medfinan-siera två lägenheter där som utrustats med extra teknisk utrustning. Det kan handla om forskning för att de äldre ska kunna kom-municera enkelt via tekniken med sina anhöriga, eller larm-system och robotteknik som kan underlätta vardagen för de äldre. Örebro läns landsting har som mål att ligga i framkant när det gäller denna forskning för äldres behov. Därför satsar man på den här forskningsmiljön.

Blodbrist under sommarenUnder sommarmånaderna har många sjukhus brist på blod. Blodgivarna är på semester och blodlagren töms därför ofta snabbt. Att lämna blod tar cirka 20 minuter. Vill du lämna blod? Läs mer på www.geblod.nu eller ring: 019-602 11 80, 0586-662 92 eller 0581-852 50.

En ny vårdcentral och familjecen-tral öppnade 18 maj på Ängen.

– Det finns många nyfödda och många barnfamiljer i Ladu-gårdsängen, säger bvc-sköterskan Margareta Johnzén.

Hon är en av två bvc-sköterskor på den nyöppnade vårdcentralen Ängen i Ladugårdsängen, Öre-bro. Barnavårdscentralen ligger bredvid familjecentralen för att personalen ska kunna samarbeta

för barn och föräldrars bästa. – Det var en av anledningarna

till att jag ville jobba här. Vi kan stötta familjer som behöver extra stöd, säger Margareta Johnzén.

Hon jobbade tidigare på barna-

vårdscentralen i Adolfsberg. Hen-nes lilla patient Freja Gunning-berg, som sitter i mamma Jenny Söderbäcks famn, har också bytt vårdcentral från Adolfsberg till Ängen. Det är närmare hemmet.

Nära. Bvc-sköterskan Margareta Johnzén och den lilla patienten Freja Gunningberg i mamma Jenny Söderbäcks famn har alla tre bytt vårdcentral till Ängen.

Siv och Per-Åke har följt bygget.

Stopp! Sluta kasta medicin

Det är hushållen som står för cirka 95 procent av alla utsläpp av läkemedelsrester.

Läkemedlen kommer ut i vatt-net med urinen och om man kas-tar läkemedel i avloppet.

– Örebro läns landsting har gjort provtagningar vid de tre renings-verken som tar emot avlopps-vatten från sjukhusen, berättar

Mariann Eriksson, miljöchef på Örebro läns lands-ting.

De visar att endast cirka fem procent

av utsläppen kommer från länets sjukhus.

Provtagningarna började 2005 och har genomförts två gånger hittills. Nya prover ska tas i höst igen.

Svårt att rena all medicin– Reningsverken kan rena vissa läkemedelsrester, medan andra

läkemedel som klassas som mil-jöfarliga inte går att bryta ner alls, berättar Mariann Eriksson.

Reningsverk byggdes ursprung-ligen inte för att rena vattnet från läkemedel utan för att avskilja större partiklar och rena vattnet från kväve innan det förs vidare ut till våra vattendrag.

– Provtagningarna i avloppsvat-

ten kommer att fortsätta eftersom det är viktigt att ha fakta kring utvecklingen när vi jobbar vidare med de utmaningar som läkeme-delsrester är.

– Det man själv kan göra för att minska utsläpp är att aldrig kasta gamla läkemedelsrester i avlop-pet, utan lämna tillbaka dem till ett apotek, säger hon.

Tebladet 5/11Tebladet.6

Farfar hittar du i en informationsbroschyr på apoteken och vårdcentralerna. Du får ta gärna ta med en broschyr hem. Farfar och hans barnbarn kan du också höra på radiokanalerna Mix Mega-pol och Rockklassikerna fram till den 7 juni.

20 kilo antiinflammatoriska läkemedel kommer ut i Svartån varje år. Det visar landstingets prov-tagningar vid reningsverket i Skebäck. Utsläppen kommer från läkemedelsrester som vi kissar ut eller spolar ner i toaletten.Örebro läns landsting driver just nu en kampanj kring läkemedel och miljö för att minska utsläp-pen i naturen.

• Är du sjuk och har fått anti-biotika för att bli frisk? Ta hela kuren. Många slutar att ta medicinen i takt med att de mår bättre – med risk för att insjukna igen och få ta med läkemedel.

• Ska du börja med ett nytt läke-medel regelbundet? Prova först

medicinen i en liten förpackning för att se om du tål den.

• Ta inte ut all medicin på en gång. Recept finns kvar i apote-kens datorer så du behöver inte ha ett lager hemma.

• Fundera på om du kan avstå 

från en värk- eller huvudvärksta-blett. Har du ont ska du förstås ta din tablett.

• Köp inte mediciner via okända leverantörer på internet. Medici-nerna kan vara verkningslösa och ibland också skadliga.

• Gå igenom dina läkemedel med jämna mellanrum. Sortera ut det som blivit gammalt och lämna in till apoteket.

• Till apoteken kan du lämna in: Lösa tabletter, kartor med tabletter, tuber eller flaskor med överbliven medicin och alla slags

läkemedelsplåster. • Hormonplåster och p-ringar är viktiga att lämna in eftersom det finns mycket läkemedelsrester kvar i dem. Om östrogen kom-mer ut i våra vatten kan fiskar bli tvåkönade och deras fortplant-ning påverkas.

Landstinget mäter utsläpp av läkemedel

Mariann Eriksson.

Så kan du själv minska utsläppen av läkemedelsrester i naturen

Läkemedel räddar många liv.

– Men man ska inte ta medicin i onödan, säger läkaren Mårten Prag.

Han är infektionsläkare och arbe-tar även i Örebro läns landstings läkemedelskommitté. Kommittén jobbar bland annat med att rekom-mendera vilka mediciner som ska användas inom landstinget.

Läkemedel vanebildandeMårten Prag menar att man själv-klart ska använda medicin när man är sjuk och det behövs, men man ska tänka sig för innan man använder receptfria läkemedel.

– Läkemedel kan vara vane-bildande. Sömnmedel hjälper i början, men om man vill sluta kan man få problem att somna.

Detsamma gäller för många mediciner som marknadsförs hårt av alla nya apotek.

Använder man till exempel mycket medicin mot halsbränna kan man få halsbränna om man slutar. Detsamma gäller enklare medel som nässpray mot näs-täppa.

– Vi har nog generellt lite för lite respekt för läkemedel, säger Mårten Prag.

Läkemedel som han uppmanar att vara särskilt försiktig med är antiinflammatoriska läkemedel. Det är smärtstillande mediciner som till exempel: Diklofenak, Naproxen och Ipren.

– De kan dels ge biverkningar som många inte känner till, fram-för allt hos äldre. Många av dem är dessutom svåra att bryta ner i naturen. De är också de läkeme-del som det släpps ut mest av.

Men hur ska man göra om man har grym huvudvärk till exempel?

– Då kan man självklart ta en värktablett, men man kanske kan prova en annan typ av smärtstil-lande som inte är antiinflamma-torisk. Innan man tar läkemedel ska man alltid värdera nyttan mot riskerna, säger Mårten Prag.

Välj annan värktablettAtt just antiinflammatoriska läke-medel är sämre för miljön beror på att de bryts ner mycket lång-samt i naturen.

– Läkemedel är gjorda för att verka biologiskt i kroppens celler.

De bryts ner långsamt eftersom de måste klara av att passera mage- och tarmar.

I naturen kan dessa läkemedels-rester få helt andra konsekvenser. Mest känt är väl fiskarna som bli-vit tvåkönade på grund av utsläpp av östrogener. Ett annat exempel är hur gamarna i Pakistan under 1990-talet nästan utrotades på tio år efter att ha ätit döda kor som behandlats med det smärtstillan-de och inflammationsdämpande läkemedlet Diklofenak. Gamarna dog av njursvikt.

Mårten Prag oroar sig även för problemen med antibiotika. Effekten minskar på grund av att bakterierna blir resistenta. Resistensutveckling kan även ske i naturen där en del anti-biotika bryts ned mycket dåligt. För mycket antibiotika används i onödan vid ofarliga tillstånd som förkylningar och luftrörskatarr. Det ökar belastningen på miljön.

– Problemet är att det är mycket vi inte vet om vilka effekter läke-medelsrester kan ha på naturen, vattenlevande organismer och andra djur. Därför är det bra att ha en allmän försiktighetsprincip med läkemedel.

 Användningen av läkemedel har stigit drastiskt de senaste årti-ondena.

– Det finns idag 1 200 olika läkemedelssubstanser på den svenska marknaden. En del ham-nar till slut i våra vattendrag via toaletter och avloppsnätet, säger Katja Hagström, som är yrkeshy-gieniker på analyslaboratoriet på Universitetssjukhuset Örebro.

Sterila grodorHon berättar att det finns forsk-ningsprogram i Sverige där fors-karna har tittat på effekten av hor-

monet pro-gesteron på grodor. Man har sett att grodorna blir sterila när de fått låga doser under längre tid. Hormo-ner kan också påverka alger, fiskar och kräftor.

– Sömnmedel, lugnande med-el, antidepressiva läkemedel och grupper av antiinflammatoriska läkemedel har också visat sig

påverka miljön. Det är därför viktigt att vi lämnar tillbaka oan-vända mediciner till ett apotek och inte kastar dem i avloppet, säger hon.

Ett forskningsprogram som kal-las MistraPharma ska föreslå nya metoder för att kunna upptäcka substanser med hög miljörisk tidigt i utvecklingsprocessen av nya läke-medel. Dessutom tittar man på nya rekommendationer och tekniker för förbättrad hantering av läkemedel i avloppsvatten.

7Tebladet.Tebladet 5/11

Kikki gick till nyval

Valet är ditt? Ja, då var det dags att rösta igen då. Tala om hur man vill ha det. Hur man vill att kommunen skall styras och vilka som

ska styra. I stort sett varje kväll under någon veckas tid har det ringt på dörrklockan tidigt och sent på kväl-len, vid de mest olämpliga tillfällen. Här kommer den ena stackars politikern efter den andra och kämpar sig mödosamt upp för de branta farstutrapporna med infor-mationsblad i händerna. – Öppna inte! gastar jag till maken. – Låtsas att vi inte är hemma. Hårbollen Ludde (hun-den) fattar inte vad jag säger utan kastar sig lystet upp på den darrande valarbetaren. Han ogillar valarbetare ända sedan den dag han fick veta att hundskatten tagits bort. Han vill ju så gärna göra rätt för sig och känner sig numera som en parasit i samhället. Färre hundbaj-slatriner gör varken hund eller människa glad, menar han. Ludde var också väldigt förtjust i den lilla skat-tebrickan av metall som hängde på halsbanden förr i tiden. För att lugna ner honom har jag hängt dit ett pla-giat, vilket tycks göra honom nöjd. Ja, han kan faktiskt tala, även om bara jag förstår vad han säger. Jag har väldigt svårt att se någon större skillnad på partierna. Jo, valstugorna är lite olika utformade, och ballongerna har oftast partiernas färg, men annars så är budskapen väldigt lika. Tårtan var jättegod i en stuga och sämre i en annan, så det kanske man skulle gå efter när man röstar. Alla vill satsa på skola och barnomsorg - för att inte tala om vården. Två år kvar till pension och dags att pla-nera den stora stöten! Jag ser framför mig maken och mig själv som Bonnie och Clyde åka runt i en gammal Volvo och råna loppisar på fynd. I annat fall får man väl byta ut knäleder och höftkulor och jobba på ytterligare några år... Konstigt att ingen politiker kunde ge råd om detta. Egentligen är det ju snälla och välmenande människor som blir politiker, även om löftena inte alltid infrias, men man får väl springa runt i valstugorna och verka intresserad. Alltid blir man bjuden på någon godbit. I över fyrtio år har jag varit gift med samma gubbe, utan att få veta på vilka han lägger sin röst. Löjligt, tycker jag. Vad är det att hymla med? Han i stort sett river röstbåset för att dölja sina sympatier för mig. Jag har försökt låtsas gå förbi och samtidigt kika över axeln på honom, vilket medför att han gör en hastig mörkläggande rörelse så att hela båset skakar. Att han inte skäms! Det är väl en rättighet man har som gift, eller? Jag talar ju själv vitt och brett om mina val! Visst ligger det en viss spänning i att gå och rösta? Redan där uppför vi oss olika, maken och jag. Han tar gladeligt emot blanketter från alla partier som går till attack utanför vallokalen. Själv går jag direkt fram till det parti som jag sympatiserar med. Jag menar blott, någon stolthet får man väl ha. Egentligen så är hela livet ett enda stort val. Det enda man inte väljer själv är sina för-äldrar, brukar mina fritt uppfost-rade barn säga.

Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Hon skriver regelbundet kröni-kor i Tebladet.

Kåseri

Infektionsläkaren: ”Bra med medicin – men väg nyttan mot riskerna”

Forskning om miljöeffekter av läkemedel

Väg nyttan mot riskerna. Läkemedel är bra. Men man ska ha respekt för dem och inte ta i onödan, säger infek-tionsläkaren Mårten Prag som är vice ordförande i landstingets läkemedelskommitté.

Katja Hagström

Five Pieces består av Staffan Ekegren, Sten Lundberg, Lasse Persson, Clas Thor och Magnus Westerborn.

– Vi har alla jobbat inom lands-tinget och vi har alla jobbat med varandra, men jag är den enda som inte har kommit härifrån, säger Sten Lundberg och skrat-tar.

Han jobbar som kommunika-tionsstrateg på Örebro läns lands-tings ledningskansli. Men resan dit har varit allt annat än rak.

– Jag började här som ekonom. Sedan tröttnade jag på att jobba med siffror och jobbade som videoproducent och Tebladsre-daktör, innan jag började jobba med det jag gör idag, berättar Sten Lundberg.

Skulle skriva om vårdenStaffan Ekegren arbetade som arbetsterapeut innan han sadlade om och började jobba som förfat-tare, frilansjournalist, dramatiker och lärare.

På 70-talet fick han och Clas Thor statliga pengar för att arbeta med ett projekt som gick ut på att landstingets patienter och per-sonal skulle få skriva om hur de upplevde sin situation. Resultatet blev en serie häften med titeln ”Visst kan jag skriva. Röster ini-från ett sjukhus.”

– Det var ett spännande projekt. Vi hade skrivarcirklar och sam-

lade sedan in texter från patienter och personal ute på avdelningar-na. Folk ville verkligen berätta, minns Clas Thor.

Från undersköterska till fotografMagnus Westerborn arbe-tade tio år som underskö-terska på intensivvårdsav-delningen på dåvarande Regionsjukhuset Öre-bro, innan han bör-jade som fotograf på Tebladet. När han slutade på

tidningen och började jobba som frilansfo-tograf tog Lasse Pers-son över.

Han hade på 70-talet jobbat som sjukvårds-biträde på Mellringeklinikerna, men sadlat om och jobbat som pressfotograf i flera år.

– Jag jobbade på Tebladet i några år. Sedan gick jag över till frilansverksamhet, berättar Lasse Persson.

Vänskap blir arbeteTrots att han, Staffan Ekegren, Sten Lundberg, Clas Thor och Magnus Westerborn känt varan-dra i över 30 års tid och jobbat tillsammans i olika konstellatio-ner har de aldrig jobbat tillsam-mans alla fem – förrän nu.

– Vi har umgåtts i många år och ätit och druckit och pratat om livets väsentligheter. Under

resans gång bestämde vi oss för att göra ett gemensamt projekt, berättar Lasse Persson.

– Vi har varit rädda för att jobba tillsammans. Våra samtal är så otroligt viktiga och vi var rädda för att vi skulle förlora dem om vi började arbeta tillsammans. När vi väl bestämde oss för att testa, sa vi att lust och inspiration skulle styra vårt arbete, inget annat. Vi ville inte att våra trevliga träffar skulle förvandlas till tråkiga jobb-middagar, säger Sten Lundberg.

Intresse för ÖsteuropaAtt gruppen består av just fem medlemmar är faktiskt inte en slump.

– Nej, det finns en praktisk anledning till det. Fem är så många som går in i en bil, så vi fick helt enkelt inte vara fler om vi skulle kunna förflytta oss på ett smidigt sätt, konstaterar Magnus Westerborn.

Resor har alltid varit ett gemensamt intresse

för medlemmarna i Five Pieces. Därför kändes det

naturligt att boken skulle handla om resande.

– Att boken fick handla om just Kraków beror på att vi är

intresserade av Östeuropa och på att det är enkelt och billigt att ta sig dit, konstaterar Magnus Westerborn.

Kavajer och demokratiFör att få en tydlig gruppidentitet bestämde sig medlemmarna i Five Pieces för att alla i gruppen skulle ha likadana kavajer.

– Vi åkte till Vingåkers Factory Outlet och pro-vade flera olika modeller innan vi bestämde oss för de här. Nu har kavajerna blivit vårt anslag. De gör att vi sticker ut och inte bara blir en grupp i mängden, säger Lasse Persson.

Efter ett besök i Nowa Huta, det som var tänkt att bli den första helt igenom socialistiska staden, och en tur med guiden Wieslav från Crazy Communism Tour kompletterade gruppen sin gemensamma garderob. Numera pryds medlemmarna i Five Pieces inte bara av likadana kavajer. De har även matchande t-shirtar med en stor bild av Wieslav.

För att inte riskera sitt kamrat-

skap bestämde medlemmarna i Five Pieces att gruppen ska ha en demokratisk struktur. Alla ska få komma till tals och allas åsikter ska väga lika tungt.

– Det viktiga är konsensus. Ingen ska behöva känna att han gett upp något viktigt, säger Staf-fan Ekegren.

I sann demokratisk anda bestämde sig gruppens medlem-mar för att alla i gruppen skulle få lika många sidor var i boken.

–Var och en har helt enkelt fått fylla sina sidor med vad den vill, men det finns en röd tråd i boken,

ibland i text och ibland i bild, säger Staffan Ekegren.

– Vissa tycker säkert att den röda tråden saknas, men vi har velat beskri-va staden som den

är. Kraków är huller om buller, osammanhängande och alldeles, alldeles fantastisk, konstaterar Sten Lundberg.

– Som fotograf blir man ofta en illustratör till texten. Så har det inte varit här. Det har varit spännande att låta bilderna få stå för sig själva, säger Magnus Westerborn och får medhåll av de övriga.

Vill ta läsarna med sigDet finns en uppsjö av guideböck-er på marknaden, men Kraków - fem steg till är ingen guidebok i egentlig mening. Enligt förfat-tarna är det en bok att inspireras av, att roas av och att resa och upptäcka efter.

– Det är helt enkelt ett nytt sätt att se på en stad. Vi vill ta läsaren i handen och säga: Följ med oss. Vi har följt spåren av de första lust-fyllda intrycken av staden, men eftersom vi har rest dit vid flera tillfällen har vi även kunnat gå djupare och berätta om saker som vi inte hade lagt märke till om vi bara varit i Kraków under en helg, berättar Sten Lundberg.

– Och eftersom vi själva har köpt en del av upplagan har vi haft en stor frihet. Vi har inte haft några förmåner som gratis hotell och liknande, så vi har kunnat skriva rakt och ärligt om vad vi tycker och tänker. Det har inte varit någon som krävt att vi ska skriva på ett visst sätt, avslutar Clas Thor.

8Tebladet 5/11

Jag vill delta i utlottningen av Kraków – fem steg till

Tebladet lottar ut fem signerade exemplar av Kraków – fem steg till.Skicka in talongen senast den 15 juni om du vill delta i utlottningen.

Namn: .......................................................................................

Adress: ......................................................................................

Postnr: .......................... Ort: ....................................................

Telefon hem: ..................................... arbete:...........................

Adress: Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med ”Kraków – fem steg till”. Vinnarna meddelas personligen.

Vill du läsa Kraków – fem steg till?

I randiga kavajer från Vingåkers Factory Outlet utforskar de världen. En gång var de alla anställ-da i Örebro läns landsting. Nu har reportage-gruppen Five Pieces gett ut sin första gemen-samma bok - Kraków - fem steg till.

lade sedan in texter från patienter och personal ute på avdelningar-na. Folk ville verkligen berätta,

Magnus Westerborn arbe-

Tebladet. När han slutade på tidningen och började jobba som

resans gång bestämde vi oss för

ett gemensamt intresse för medlemmarna i Five

Pieces. Därför kändes det naturligt att boken skulle

handla om resande.– Att boken fick handla om

just Kraków beror på att vi är intresserade av Östeuropa och

på att det är enkelt och billigt att ta sig dit, konstaterar Magnus Westerborn.

Kavajer och demokratiFör att få en tydlig gruppidentitet bestämde sig medlemmarna i Five Pieces för att alla i

da i Örebro läns landsting. Nu har reportage-gruppen Five Pieces gett ut sin första gemen-

”Vi hade skrivarcirklar och samlade sedan in texter från patienter och personal ute på avdelningarna. Folk ville verkligen berätta.”

Kraków är huller om bul-ler, osammanhängande och alldeles, alldeles fan-tastisk

Huller om buller i Kraków med fem kavajklädda män

9Tebladet 5/11

Reportagegruppen Five Pieces. Clas Thor, Magnus Westerborn, Staffan Ekegren, Lasse Persson och Sten Lundberg åkte till Kraków, Polen, i sina randiga kavajer från Vingåkers Factory Outlet. Nu har de gett ut reportageboken Kraków – fem steg till.

Tebladet 5/11Tebladet.10

Kuddar och sidenlakan i kampen mot tryckskadorMen viktigast är vårdpersonalens kunnande och förebyggande arbete

Förr var det inte ovanligt att se stora öppna tryck-sår hos patienter som vårdades på sjukhus. – I dag är det ett neder-lag för oss om tryckska-dor uppstår.

Det säger Thomas Björndahl, avdelningschef på avdelning 1 A på Karlskoga lasarett.

Det är en vårdavdelning med 18 vårdplatser med inriktning på stro-kepatienter, som ofta kan ha svårt att röra sig. Men här finns även patienter med andra diagnoser.

Dagligt arbete Att ligga länge på samma sätt kan på kort tid ge upphov till tryckskador.

– En tryckskada kan uppstå snabbt och det är därför viktigt med en riskbedömning av patien-ten för att ge rätt hjälp, säger Thomas Björndahl.

– Det finns olika grader av tryckskador, förklarar underskö-terskorna Karin Holm, Margareta Olsson och Marie Holmqvist.

De jobbar dagligen med att se

till att inga skador uppstår.En tryckskada är i inlednings-

skedet röd. Ofta är hälarna drab-bade om patienten ligger på rygg.

– Trycker man på det röda området ska det vitna. Om det inte vitnar är det en tryckskada, säger Karin Holm.

Om skadan inte åtgärdas kan det uppstå öppna sår.

– Det var inte ovanligt bara för 10–15 år sedan, säger Marie Holmqvist.

I dag är det mycket ovanligt med tryckskador i vården, och Karl-skoga lasarett ligger i framkant.

Besök från andra länderArbetet med att förebygga tryck-skador har varit framgångsrikt på lasarettet. Faktiskt så bra att dele-gationer från andra länder som Dubai, Japan och Korea kommer på studiebesök för att lära sig mer.

– De är intresserade av hur vi ser till att få med det förebyg-gande arbetet från ambulans till operation och vårdavdelningar, berättar Thomas Björndal.

Anledningen till att trycksår nästan aldrig uppkommer numera

är framför allt att kunskapen har ökat.

– Tidigare jobbade man med att ta hand om tryckskador som uppkom. Men nu handlar det om att göra riskanalyser så att det ald-rig blir några skador, säger Karin Holm och Marie Holmqvist.

De är förflyttningsinstruktörer och ansvarar för att utbilda perso-nalen på avdelningen.

När en patient kommer till

avdelningen görs alltid en risk-bedömning. Det handlar om att se hur varje patient mår och hur stor risken är att patienten ska få tryckskador.

– Om patienten kan röra sig och vara uppe och gå är ju ris-ken ganska liten, säger Thomas Björndahl.

Om patienten har svårt att röra sig är risken däremot stor.

– I riskbedömningen ingår att

se vilka problem som finns, vilka behov patienten har och sedan vilka åtgärder vi behöver göra, säger Karin Holm.

Sidenlakan ger glidMed åtgärder menar de vilka hjälpmedel patienten behöver och om patienten behöver hjälp med vändning eller hjälpmedel för att kunna vända sig själv.

Det kan till exempel handla om att få tryckavlastande dynor eller sidenlakan som gör det lättare för patienten att vända sig eftersom tyget gör att det glider bättre. Det finns också speciella positions-kuddar och sjukgymnastik.

Vinst för allaGenom att undvika tryckskador minskar lidandet för patienterna.

– Men det har också en eko-nomisk aspekt, säger Thomas Björndahl.

– När en skada uppstår i vården blir det ju längre vårdtid och då ökar kostnaden. Det sparar vi in till att kunna göra bra sjukvård av istället, säger han.

Sjukhuslyx. Sidenlakan är inte bara fina. De hjälper också patienter som har rörelseproblem att vända sig lättare. Materialet gör att det blir mindre friktion.

Förebygga istället för att behandla. Genom att arbeta med kuddar, sidenlakan, tryckavlastande dynor och olika hjälpmedel för vändningar har Karlskoga lasarett blivit ett sjukhus där det är mycket ovanligt att patienter får trycksår. Thomas Björndahl, som är verksamhetschef för avdelning 1A på Karlskoga lasarett, får spela patient för att visa hur det går till när undersköterskorna Marie Holmqvist, Karin Holm och Margareta Olsson illustrerar hur man vänder en patient.

Bett, solskador och skrubbsår – det är vad sjukvårdsrådgivningen 1177 får många frågor om så här års. – Vi ger hjälp till själv-hjälp, berättar Karin Morris, distriktssköterska på 1177.

Ett stick från en geting eller ett bi är oftast ofarligt. Endast ett fåtal människor får svårare aller-giska reaktioner efter geting- eller bistick. Om gadden sitter kvar ska du försöka ta bort den.

Det känns ofta bra att kyla stickstället med en isbit invirad i en servett eller handduk eller med kallt vatten. Badda med alsolsprit och smörj med mild hydrokorti-sonsalva.

– Det tipset funkar även på myggbett, säger Ulla Lenells, distriktssköterska på 1177.

Om du blir stucken i munnen eller får många stick samtidigt, speciellt på halsen eller i ansik-tet, kan du få svårt att andas. Då ska du ringa 112 eller snabbt söka hjälp på vårdcentral eller sjukhus.

Kontrollera hudenHar du fått ett fästingbett? Då ska du ta bort fästingen så fort som möjligt. Risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre tid fästingen får sitta kvar.

Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Tvätta bettstället med tvål och vatten. Får du efter tre dagar en rodnad runt bettstället kan det

vara symtom på en borreliain-fektion. Kontrollera därför huden runt bettet under minst 32 dagar.

Om du misstänker att du fått borrelia ska du kontakta din vård-central.

Använd solskyddAtt vara ute i solen är underbart, men det är lätt att bränna sig. Solens strålar är starkast mitt på dagen. Då är det bra att låta bar-nen vara inomhus eller i skuggan. Att vara i skuggan och ha kläder och solhatt på sig är bästa sättet att skydda sig mot solen. Använd solkräm med hög skyddsfaktor.

Om du bränt dig är det bra om du avstår från att sola några dagar så att huden får läka. Om huden svider kan du kyla den med kallt vatten, kylbalsam eller en fukt-

givande hudlotion. Får du svåra soleksem eller en kraftig solskada där det bildas blåsor på huden ska du kontakta din vårdcentral.

Skydda med plåsterSommar och skrubbsår går hand i hand. Får du ett skrubbsår är det viktigt att rengöra det ordentligt eftersom smuts och skräp som finns kvar i såret kan orsaka en infektion.

Tvätta händerna innan du bör-jar rengöra såret. Skölj rent såret under kranvatten och tvätta med mild tvål och vatten. Jord, smuts och grus kan du borsta bort med en ren och mjuk tandborste. Du kan också försöka lösa upp smuts och grus genom att doppa ner den skadade kroppsdelen i vattenbad ett tag.

Skydda gärna skrubbsåret med ett plåster, men låt såret lufttorka först, så att inte plåstret fastnar i såret.

11Tebladet.Tebladet 5/11

Koll på landstinget

Robert Mörk, Socialdemokraterna:

– Vi socialdemokrater är kritiska till avregleringen av följande skäl: Det innebär ökade kostna-der för skattebetalarna när läkemedelsgrossis-ternas vinstmarginaler ska betalas. Vi riskerar att tappa mindre apo-tek när nuvarande avtal mellan staten och apo-teksbolagen går ut. – Vi ser också hur människor med betal-ningsanmärkning nekas kredit för att få ut sin medicin. Receptfria mediciner hanteras numera som vilken vara som helst i butiker, vil-ket ökar konsumtionen utan att det finns medi-cinska skäl.

Ola Karlsson,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Folkpartiet:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Johan SilfverdahlKristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Catrin Steen,Miljöpartiet:

Apoteksmonopolet upphörde. Är du nöjd med resultatet av apoteksreformen?

Daniel Edström, Sverigedemokraterna:

– Vi är i stort sett nöjda med reformen. Det har blivit fler apotek, fler andra försäljningsställen och totalt sett ökade öppettider. Tillgänglig-heten för många har därmed blivit betydligt bättre än tidigare.– Det finns dock vissa brister, t ex i lagerhåll-ningen av vissa medi-ciner, vilket inneburit vissa problem när sjuka fått vänta på sin medi-cin.

– Ja, ett viktigt resultat är att det finns betydligt fler apotek idag, vilket gör att tillgängligheten för den enskilde har ökat. – En brist är att lagren ofta verkar hållas små och man kan få prova flera apotek innan rätt medicin kan expedieras. Jag skulle välkomna fler specialiserade apotek som hade ett stort utbud inom sitt område, t ex ett riktigt djurapotek.

– Nej! Den svenska apo-teksmodellen spelade en livsavgörande roll för många människor där säkerhet, kostnadsef-fektivitet och tillgäng-lighet var avgörande för läkemedelsförsörjning-en. Efter avregleringen har samhällskostnader-na för läkemedel ökat med en halv miljard per år. Skattepengar över-förs till riskkapitalbolag av ägarna till de privata apoteken. Samtidigt kommer rapporter om att mediciner blir dyra-re, svårare att få tag i och att patienter med svåra sjukdomar får sina läkemedel indragna för att de kostar för mycket.

– Apoteksreformen har gjort det möjligt att enkelt få fler apotek med bättre öppettider. Servicen kan utvecklas och småföretagande möjliggöras. Nytän-kande, innovationer och utveckling stimu-leras bäst i en miljö av mångfald och konkur-rens. Vi kristdemokra-ter ser långsiktigt för-delar med att integrera entreprenörskap och företagande i offentlig service. Sverige har halkat efter de flesta europeiska länder när det gäller tillgänglighet till läkemedel. Det kommer att förändras när apoteksreformen fått fäste.

– Avregleringen var nödvändig. Sverige har marknadsekonomi. Detta går utmärkt att kombinera med regler som förhindrar avarter och missbruk. Sverige är annorlunda än Nord-Korea och Kuba.– Medborgaren tjänar på att olika företag anstränger sig att få kunder, liksom att man kan köpa receptfria mediciner i livsmedels-butiken, på bensinmack-en och faktiskt även på en del vårdcentraler. Reformen har inneburit frihet för den som är i behov av läkemedel.

– Nja- det kan nog bli bättre.– Då alla apotek inte kan klara att ha lager på alla mediciner så har möj-ligheten att hämta ut medicin på vilket apotek som helst försämrats. Att apoteken inte hel-ler kan se lagerstatus på andra apotek än sin egen kedja har gjort att man kan få leta på olika apotek innan man hittar sin medicin. Den reklam om receptfria läkemedel som har kommit som en följd av detta känns inte heller helt klockren. Medicin ska inte vara en lockvara.

– Ett statligt Apote-ket AB var en garant för att hela Sveriges befolkning oavsett var de bodde fick samma service och fick betala samma pris för läke-medel. Apoteket AB tog ett samhällsansvar vilket inget privat före-tag kan mäta sig med. Därför borde Apoteket AB fått leva vidare i statlig regi vid sidan av dagens privata aktörer.

Sjukvårdsrådgivningen, 1177, ger råd om vård, dygnet runt, året om. Ring 1177 eller besök www.1177.se. 1177 är en tjänst där du kan ställa frågor om din egen eller anhörigas hälsa till sjuksköterskor. Personalen på sjukvårdsrådgivningen har inte möjlighet att förnya recept, göra läkarbedömningar eller ordna med intyg och sjukskrivningar.Har du frågor om läkemedel ska du ringa Läkemedelsupplysningen på 0771- 46 70 10.

Fakta

Så fixar du sommarplågorna

När Pia och Therese Elf-bris berättar om sina erfarenheter av sjukvård och bemötande lyser lyckan över deras son igenom. Det är tack vare sjukvår-den han finns i dag.

Pias och Thereses förhållande började som de flestas. De blev kära, flyttade ihop och ville så småningom ha ett gemensamt barn, ett syskon till Thereses son och dotter från ett tidigare förhål-lande.

Det var 2006 och lagen hade nyligen ändrats så att två kvinnor fick rätt till assisterad befruktning i Sverige. Pia och Therese fick åka till sjukhuset för samtal med läkare, psykolog och kurator, pre-cis som alla andra som får hjälp att skaffa barn.

Personal bad om ursäktDe minns att det var lite speciellt då, med två tjejer som skulle skaffa barn. Alla i personalen på sjukhuset kom ihåg dem och hejade glatt.

Personalen var trevlig, minns de, och bad om ursäkt för att blan-ketterna de skulle fylla i bara hade utrymme för man och kvinna.

– De var inte uppdaterade efter den nya lagen, minns Therese och Pia.

Men Pia och Therese är inte så noga med formaliteterna, säger de. Alla var ju trevliga mot dem.

Redan efter sex månader var Pia gravid med Algot.

Personalen frågadeI februari 2007 föddes han på Karlskoga lasarett.

Även på förlossningen blev de bra bemötta. Barnmorskorna var öppna och trevliga.

Ett dygn efter förlossningen blev nyfödda Algot sjuk. Han var tvungen att åka till Universitets-sjukhuset i Örebro. Therese åkte efter i ambulans. Eftersom för-lossningen slutat med kejsarsnitt var Pia tvungen att stanna på Karlskoga lasarett.

Mamma utan att ha föttTrots att Therese inte fött barnet, kände hon att alla behandlade

henne som förälder när de kom till Universitetssjukhuset Örebro.

– Jag följde med Algot när han kom till neonatalavdelningen och där blev jag jättebra bemött som förälder, säger Therese.

Hon minns särskilt en sköter-ska, som undrade om hon fick ställa lite frågor.

– I och med lagändringen bör-jade fler kvinnor få barn ihop, säger Therese.

Sköterskan ville veta hur hon skulle bli bra på att bemöta andra lesbiska kvinnor som kom in.

– Det är bra att man frågar om man får fråga om det. Då kan man välja att svara eller inte, säger Pia.

Algot blev frisk. Nu är han fyra år, har ätit upp sin paj och kör varv efter varv runt huset i en elektrisk leksaksbil.

Två mammorHan har börjat förstå att han har två mammor och insett att inte alla andra har det.

Det är därför Therese och Pia vill vara så öppna de kan med sin relation. För barnens skull.

– Annars måste de ju dölja

vilka som är deras föräldrar, säger Therese.

– Barnen står upp för oss och det finns många i samma situa-tion, säger Therese.

Även om äldsta sonen kan tycka att det kan bli lite väl mycket med tre mammor efter det att hans pappa också träffat en ny kvinna, berättar Therese och Pia med ett

skratt.

Förstår inte att de är giftaHon och Pia har ett vanligt förhål-lande och gör själva inget konstigt av sin relation.

– Det handlar om att man blir kär i en person, i människan, säger Pia.

Eftersom de flesta par är man

Tebladet 5/11Tebladet.12

”Om de inte fattar säger jag: Hon är min fru”

Familj. Sjukvården hjälper många par att få barn. Pia och Therese Elfbris har sonen Algot, 4 år, tillsammans.

Glädje. Ofta får man bara höra när hbt-personer blir negativt behandlade. Men många har det jättebra och har inte stött på några större problem, säger Pia och Therese som tycker de har blivit bra bemötta i sjukvården.

Landstinget har startat ett arbete för att förbättra bemötandet av homo-, bi- och transpersoner (hbt).Men hur är bemötandet i dag?Tebladet har träffat Therese och Pia Elfbris, Emil Rissve och Jan-Eric Bor-neblad, samt Mats Björeman, läkare i Örebro läns landsting, för att prata om bemötande av hbt-personer i vården.

För cirka 20 år sedan drabba-des Jan-Eric Borneblad av fibro-myalgi. En smärtsjukdom som vanligtvis drabbar kvinnor.

– Det är för att du är ”sån”. Din kvinnliga sida har tagit över, sa sjuksköterskan och syftade på att Jan-Eric Borneblad är homo-sexuell.

Skillnad i dag– Det har hänt mycket sedan dess, säger Jan-Eric.

När hans svärmor dog slogs han av häpnad över vilken kun-skap personalen på USÖ hade om samkönade relationer.

– De vände sig till min sambo och till mig. Jag behandlades också som en anhörig.

Detsamma hände när hans sambo någon vecka senare för-des till akuten med ambulans.

– Ambulanspersonalen bemöt-te oss som vilket par som helst och såg mig som en drabbad och frågade om jag ville följa med

till sjukhuset.– Det har som sagt blivit bättre,

men det finns lite att jobba med fortfarande, säger han.

Bra med kunskapHan tycker att vissa grupper som jobbar inom vården kan behöva mer utbildning än andra.

– Det är vanligare att personal med invandrarbakgrund som jag mött har mindre kunskap och respekt för andra familjesitua-tioner. Det säger jag inte för att peka ut någon. Jag är inte fientlig mot invandrare utan har bara erfarenheter av att de bemöter sämre när det gäller hbt-perso-ner, säger han.

Jan-Eric har bott i områden i Örebro där många ur personalen är av utländsk härkomst. Han minns en provtagning för inte så länge sedan.

– Kvinnan som tog provet kun-de inte ta in att jag levde med en man och inte hade en fru.

Han tycker det är viktigt att utbilda personalen.

– Särskilt eftersom det finns hbt-personer inom invandrar-grupper också som inte vågar synas, eller ta sig till en vårdcen-tral annars.

Sjukvård är ett människoyrke och då bör man ha kunskap om olika människor, kulturer och sexualiteter.

Det tycker Emil Rissve som är ordförande i RFSL ungdom och sjuksköterskestudent.

Viktig kunskapHan tycker att det är bra att landstinget har tagit initiativ för att öka kunskapen om hbt och utbilda i bemötande.

–Föreläsningar är bra, säger han, men för att det ska bli för-ändringar är det också viktigt att personalen är öppen och kun-skapstörstig.

– Man får läsa och lära sig på egen hand och fråga patienterna och vidarebefordra sina kunska-per till kollegor, säger han.

– Sen borde det ingå i utbild-

ningen också, säger Emil Rissve.

Han tycker att det finns en del brister i sjuksköterskeutbild-ningen.

Jobba normkritisktMänniskor ska bemötas bra, oav-sett sexualitet, religion, ursprung eller funktionshinder.

– Men det finns säkert rasis-tiska strukturer och genusstruk-turer som i resten av samhället, säger han.

Han tycker att etikdiskussio-ner alltid ska vara levande på arbetsplatsen och att i såna dis-kussioner måste lika rättigheter för alla vara med.

– Det handlar om att bemöta alla människor bra, säger han.

Fotnot: RFSL står för riksförbundet för sexuellt likaberättigande.

13Tebladet.Tebladet 5/11

”Det handlar om att bemöta alla människor bra”

Familj. Sjukvården hjälper många par att få barn. Pia och Therese Elfbris har sonen Algot, 4 år, tillsammans.

och kvinna, tror de att många tar för givet att det alltid är så. De har träffat personer i vården som inte riktigt förstått att de varit ett par.

– Då säger jag: Hon är min fru, berättar Pia.

– Men jag har aldrig mött någon som blivit negativt inställd när de förstått, tillägger hon.

– Snarare kan jag känna att de nästan ansträngt sig mer för att det inte ska bli tokigt, säger Therese.

– Man kan faktiskt förstå att de inte alltid fattar. Det är ju vanligast med man och kvinna. En samhällsnorm, som vi själva också har med oss. Det beror inte alltid på fördomar, säger Pia.

Det är lite synd att medier ofta belyser det negativa som kom-mit upp med hbt-personer, tycker hon. Man tror lätt att många är olyckliga jämt.

– Det finns ju väldigt många hbt-personer som har det jättebra och inte stött på några större pro-blem eller fördomar, säger Pia.

De tycker generellt att de blivit bra bemötta av vården. De tror

att det har underlättat för dem att de är säkra på sina identiteter och finner styrka i sin familj.

– Jag behöver inte hänga upp mig på vad folk tycker, säger Pia.

Bemötandet viktigtMen alla hbt-personer har inte den tryggheten. De att det är jät-tebra att landstinget arbetar med att förbättra bemötandet av hbt-personer.

Det finns många situationer som kan bli jobbiga, menar de.

Att fråga om patienten har en partner är bättre än att säga fru, eller man.

– Man måste ändå komma ut och berätta om sin läggning så många gånger, menar Therese.

Och det spelar ju ingen roll vem man lever med.

– Jag älskar Pia och vill jag hål-la henne i handen så gör jag det. Andra behöver inte titta, säger Therese.

– Människor är olika. Punkt, slut, säger Pia.

”Det har blivit bättre, men än finns lite att jobba med”

Emil Rissve är sjuksköterskestudent och ordförande i RFSL ungdom.

Jan-Eric Borneblad har blivit både bra och illa bemött av vården.

– Grunden måste vara att vi inom landstinget bemöter andra så som vi själva vill bli bemöt-ta.

Det säger Mats Björeman som är läkare inom internmedicin och hematologi (blodspecialist).

Han jobbar även som medi-cinsk rådgivare vid landstingets ledningskansli.

Mats Björeman menar att landstingets inställning är att alla ska bli bemötta efter samma förutsättningar.

Bemöta professionelltSom personal möter man många olika människor i olika livssi-tuationer.

– Man måste bemöta alla med respekt och hänsyn oavsett kön, hudfärg, religion och sexuell läggning, säger han.

Personalen ska vara professio-nell och inte låta sina personliga åsikter lysa igenom vid mötet med patienten.

– Jag tror det har hänt väldigt mycket på det området och att vi har fått en ökad förståelse för olikheter och tolerans inom vården, säger han.

Samma värdegrundLandstinget strävar efter att ha mångkulturell personal.

– Det finns en stor nytta med att ha många kulturer represen-terade bland personalen inom landstinget, säger han.

– Men som medarbetare i landstinget måste man följa vår värdegrund och policy för hur man bemöter människor, säger Mats Björeman.

Vart kan man vända sig om man tycker att man har blivit illa bemött i vården?

– Man kan i första hand vända sig till kliniken eller vårdcentra-len där man upplevt sig bli illa bemött. Men ibland kan det vara svårt, för man är i en beroende-situation. Då är patientnämnden

bra att kontakta.Patientnämnden är fristående

och opartisk och har som uppgift att hjälpa patienter i kontakten med vården.

http://www.orebroll.se/patientnamnden

Läkaren Mats Björeman är medi-cinsk rådgivare på landstingets led-ningskansliet.

Landstingets policy: Alla ska bemötas med respekt

Tebladet 5/11Tebladet.14

Vårt sociala beteende ändras till viss del under semestern. Vi är lediga och behöver inte gå till jobbet. Att dricka alkohol blir för många ett sätt att koppla av och umgås.

– Många köper hem lådvin och fyller på i små portioner. Till slut har de tappat räkningen och risken är stor att de dricker betyd-ligt mer än de avsett. De flesta som får problem, har nog problem redan innan, men sommaren och semestern kan bli det som stjälper dem över kanten, säger Göran Löfstedt.

AbstinensbehandlingFör fem år sedan började perso-nalen på Beroendecentrum märka av en topp av patienter i mitten och slutet av augusti.

– De klarade inte av att sluta dricka på egen hand och behövde

hjälp med abstinensbehandling. Vi svenskar har tagit till oss den europeiska dryckeskulturen mer och mer, och ligger du på en hög konsumtion i vardagen blir mar-ginalerna mindre till att falla ige-nom i drickandet när du är ledig och inte behöver gå till jobbet dagen därpå, konstaterar Tommy Strandberg, verksamhetschef på Beroendecentrum.

Många varningssignalerVad finns det då för varnings-signaler? Att vara lyhörd för om omgivningen reagerar på din alkoholkonsumtion är en bra var-ningssignal, likaså om du som följd av drickandet mår dåligt dagen efter.

– Jämför inte din alkoholkon-sumtion med den som dricker mest. Jämför dig istället med den som har ett bra förhållningssätt till alkohol,

tipsar Tommy Strandberg.Andra varningssignaler är

sömnstörningar, ångest, minnes-förluster och att du tål mer alko-hol än vad du gjort tidigare.

– Känner du dessutom behov av att ta en återställare är du rejält illa ute, slår Tommy Strandberg fast.

Om du eller någon nära anhörig behöver hjälp med att sluta dricka ska ni i första hand vända er till vårdcentralen. Är du under 25 år kan du få hjälp och stöd av ung-domsmottagningen.

– Det finns många ställen att få hjälp på, inte minst bland frivillig-organisationerna. Man kan alltid ringa hit till Beroendecentrum, så hjälper vi till att lotsa rätt, säger Tommy Strandberg.

Smygande sjukdomÄr du orolig för att en anhörig dricker för mycket? Se till att han

eller hon söker hjälp.– Förtröttas inte som närstående,

utan försöka motivera personen i fråga att söka vård. Alkoholism är

en smygande sjukdom, och det tar lång tid att inse att man har pro-blem, avslutar Göran Löfstedt.

Bland ungdomar under 25 år är det ungefär lika många tjejer som killar som söker hjälp för alkoholpro-blem. Bland vuxna är 37 procent av dem som söker hjälp kvinnor och 63 procent män.På http://www.orebroll.se/alkohol kan du läsa mer om riskbruk av alko-hol. Där kan du även göra ett test för att se om du dricker för mycket.Behöver du hjälp att ändra dina alkoholvanor kan du alltid kontakta din vårdcentral. Vill du komma i kontakt med specialiserad vård på alkoholmottagning kan du ringa Beroendecentrum som kan erbjuda ett anonymt första samtal utan kost-nad. Beroendecentrum når du på telefonnummer 019-602 10 99. Är

du kvinna kan du söka till Kajsamot-tagningen. Du kan söka anonymt för att få råd och stöd ett begränsat antal gånger. Anonyma besök är kostnadsfria och dokumenteras inte. Kajsamottagningen når du på 019- 602 10 00.I din kommun kan också socialtjäns-ten erbjuda rådgivning.Alkohollinjen är till för dig som fun-derar över dina eller någon annans alkoholvanor. Rådgivning sker per telefon och är kostnadsfri. Du kan vara anonym. Ring 020-84 44 48. Anonyma Alkoholister, AA, är värl-dens största självhjälpsrörelse för alkoholister som har en önskan att sluta dricka. På www.aa.se kan du läsa mer och hitta mötestider.

Fakta

Ökad patienttillströmning. Tommy Strandberg och Göran Löf-stedt på Beroendecentrum i Örebro får alltid fler patienter efter semestrarna.

Sommaren är den tid på året då vi svenskar dricker mest alkohol. Det visar statistik från Systembolaget. Vi grillar och dricker lådvin som aldrig förr. För visst måste man få unna sig när det är semester!– Men det är inte alla som klarar av att trappa ner på drickandet när semestern är slut och det är dags att börja jobba igen, konstaterar Göran Löfstedt, chefsöverläkare på landstingets Beroendecentrum i Örebro.

Baksmällan efter semesternBaksmälla. Under semestern är det många som dricker mer än vanligt, och alla klarar inte av att trappa ner på drickandet när det är dags att börja jobba igen. (Bilden är arrangerad.)

15Tebladet.Tebladet 5/11

Vinn teaterbiljetter till Stadra sommarscen

Vid forskningsenheten CRS PRIM-Site, Universitetssjukhuset Örebro, pågår just nu en forskningsstudie för att undersöka effekten av ett nytt läkemedel för viktned-gång hos personer med typ 2-diabetes.

Du kan eventuellt delta i projektet om:n Du har kostbehandlad eller tablett- behandlad diabetes typ 2n Du är överviktig n Är över 18 år

Studien pågår under ett år och fyra må-nader. Du kommer att gå på regelbundna kontroller hos läkare och sjuksköterska samt få rådgivning om kost och fysisk akti-vitet. Studien är godkänd av etikprövnings-nämnd och läkemedelsverket.

Intresserad?För mer information och anmälan är du välkommen att ringa forskningssjuksköter-skorna på CRS, telefon 019-602 62 35 eller skicka e-post till crs@orebroll.se

Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. När du kontaktar oss kan vi komma att re-gistrera dina kontaktuppgifter.

Ansvarig läkare: Dr Ewa Jasinska, PRIM-site.Ansvarig forskningssköterska: Lena Irvhage, CRS PRIM-Site.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Clinical Research Support

Har du typ 2-diabetes och är överviktig?

Förra året gjorde pjäsen ”Vill ha dig” succé. I år spelas den igen på Stadra sommarscen i Bergslagen utanför Nora. Nu har tio personer chans att vinna två bil-jetter var till sommarens föreställningar!

Skicka bara in talongen här nedan så deltar du i utlottningen.

”Vill ha dig” är en pjäs fylld med komiska inslag och drama-tik. Mycket inspiration är hämtad ur två av Hjalmar Söderbergs

verk, pjäsen Gertrud och roma-nen Den allvarsamma leken.

Kärlek och svärmorPjäsen handlar om Saga som möter tre av sina kärlekar under överseende av sin svärmor och av självaste Strindberg.

Den handlar om kärlekens komplexitet och om mänsklig frihetslängtan.

Uppsättningen är scenografiskt vacker med kläder från det förra seklet.

– Publiken bjuds på en pas-sionerad pjäs, med musik och

vackra kläder. Det blir mycket glädje, och ett minst sagt oväntat slut, säger Magnus Wetterholm, konstnärlig ledare, skådespelare och mannen bakom hela ”Stadra-land”. Johan Bernander har skri-vit och regisserat pjäsen.

”Vill ha dig” har premiär den 16 juni. Pjäsen spelas på Stadra stora scen som är inomhus.

Stadra ligger 21 km norr om Nora, vid Kultur- och Måltidsväg 244, i norra delen av Örebro län.

Mer information finns på: www.stadrasommarscen.se

Jag vill delta i utlottningen av biljetter till ”Vill ha dig” på Stadra Sommarscen

Namn: ..........................................................................................................................................

Adress: ..........................................................................................................................................

Postnr. och ort ...............................................................................................................................

Telefon .................................................................................................................

Skicka in talongen till Tebladet, box 1613, 701 16 Örebro senast 17 juni. Märk kuvertet ”Stadra”.Vinnarna meddelas personligen.

Nu är det dags att söka Örebro läns landstings kulturstipen-dium.

Ansökan ska vara inne senast 26 juni 2011.

Varje år delar Örebro läns landsting ut kulturstipendier till personer bosatta i länet, eller som i sin kulturella gärning har anknytning till länet.

Uppmuntra kulturenStipendierna har delats ut sedan 1964 och ska vara en uppmunt-ran för kulturarbetare att med kraft och engagemang bidra till länets utveckling.

Kulturstipendiet tilldelas per-soner eller grupper som är mitt uppe i sin kulturella gärning och ska ses som en möjlighet att utveckla sin verksamhet.

Stipendiet är ett arbetsstipendi-um och inte ett resestipendium.

Det är stipendiekommittén i beredningen för tillväxt och bildning som utser stipendiater. Kommittén kan även föreslå sti-pendiater.

Landstingsstyrelsen beslu-tar om kulturstipendiater vid sitt oktobersammanträde och offentliggörandet av utsedda stipendiater sker efter nämn-dens sammanträde.

Stipendierna delas ut i sam-band med landstingsfullmäktiges sammanträde i november

Ansökningsblankett finns på: www.orebroll.se/kultursti-pendium. Skicka ansökan till: Örebro läns landsting, Att: Yvonne Ekbom, Box 1613, 701 16 Örebro.

Dags att söka landstingetskulturstipendium

Sommarteater. Nu har du chans att vinna biljetter till pjäsen ”Vill ha dig” på Stadra sommarscen.

Sista.

16Tebladet Telefon: 019 - 602 73 57, 019 - 602 75 47 E -post: tebladet@orebroll.se

Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 17 juni 2011. Skicka kupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladetRätt svar och vinnare annonseras i Nerikes Allehanda, Karlskoga Kuriren och Karlskoga Tidning den 23 juni 2011. Samma uppgifter finns då också på landstingets webbplats på Internet, www.orebroll.se

Namn:...................................................................................................... Telefon dagtid: .....................................

Gatuadress: .............................................................................................................................................................

Postnummer och ort: ...............................................................................................................................................

1 X 21. Hur många av medlemmarna i Five Pieces har varit anställda av Örebro läns landsting? 1) 1 X) 3 2) 5

2. Hur många kilo antiinflammatoriskt läkemedel släpps ut i Svartån varje år? 1) 2 kilo X) 20 kilo 2) 47 kilo

3. Hur många procent av dem som söker hjälp för alkoholproblem är kvinnor? 1) 63 procent X) 37 procent 2) 13 procent

4. Vad står hbt för? 1) Hjärtblodstransfusion X) Hemoglobintest 2) Homo-, bi- och transpersoner

11. Vilket år började landstinget dela ut kulturstipendiet ? 1) 1964 X) 1984 2) 1976

6. Vad heter den nya landstingsdirektören?1) Simon Ricardo X) Rickard Simonsson 2) Ann-Marie Wentzel

5. Under hur många dagar ska du kontrollera huden efter ett fästingbett? 1) Minst 32 dagar X) En dag 2) Tio dagar

8. Vilken könssjukdom ska man kunna testa sig för i höst på Örebro läns landstings webb? 1) Klamydia X) HIV 2) Gonorré

12. Var ligger Stadra sommarscen ? 1) I Sydnärke X) I Bergslagen 2) I Karlskoga

10. Vilket datum firar Lindesbergs lasarett 50-årsjubileum?1) 8 juni X) 28 augusti 2) 15 juli

Tävla i landstingskunskap

Var med i Tebladets populära tipstävling. Förstapriset är en lyxig spa-helg på Loka Brunn. Förstapriset gäller för två personer och inne-håller en tre-rätters middag, logi för en natt, frukost samt entré till äventyrsbadet på Loka Brunn. Vinnaren med sällskap bjuds också på valfri spa-behandling, exempelvis varm tall-barrsoljemassage med kurbad, lerinpackning eller klassisk massage.

Bland de rätta svaren lottar vi också ut 50 fina extrapriser. För att vara med måste du svara rätt på de tolv tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen.

7. Vilken typ av lakan kan hjälpa till att förebygga tryckskador?1) Bomullslakan X) Frottélakan 2) Sidenlakan

9. Hur många bvc-sköterskor jobbar på den nyöppnade vårdcentralen Ängen? 1) Tolv X) Fyra 2) Två

Vinn en spa-helg för två på Loka Brunn – eller ett fint extrapris

Tebladets favorittävling

Förstapris. En spa-helg på Loka Brunn.