Embed Size (px)
Citation preview
Bilder från SWEAs julbasar—Sidan 2
Ordföranden har ordet—Sidan 3
Race for the Cure—Sidan 4
2010 års Jenny Lind-konsert—Sidan 5
Julfest med SWEAfamiljer—Sidan 6
Bakdagarna åter en succé—Sidan 8
Regionmötets diskussionsgrupper—Sidan 9
Besök på FN i NY—Sidan 10
Rättelser—Sidan 10
Rapport från Norden—Sidan 11
Höstens vinutflykt i Virginia—Sidan 11
Intervju med Marcus Johansson—Sidan 12-14
Mumsiga julrecept—Sidan 14-15
Medlemsprofilen: Evalena Raymer—Sidan 16
Familjepicknicken—Sidan 16
Kräftskivan —Sidan 17
SWEAs julbasar—Sidan 18
OAME:s Regionmöte i New York City—19
Små Grodorna, Små Grodorna—Sidan 20
Stipendier—Sidan 20
Svenska Skolan för Språk & Kultur—Sidan 21-22
Drottningbesök i DC—Sidan 24
SWEA bladet Swedish Women’s Educational Association, Washington D.C. chapter Årgång 12, Nummer 2, december 2010
God Jul & Gott Nytt År
SWEAbladet
2
SWEA Basaren 2010 Här är bilder från årets fantastiska julbasar på House of Sweden.
Just i år känner vi i styrelsen oss särskilt lyckligt lottade, i vad som kändes som sista minuten vi fick byta från vårt invanda basardatum och, ännu värre, vår vanliga basarplats var inte tillgänglig, vi visste inte vad som skulle hända. Men basaren blev en dundersuccé och vi vet att utan den fenomenala hjälp vi fått av de många SWEAmedlem-mar från när och fjärran som kom och drog sitt strå till stacken hade det inte gått. Ett stort och varmt tack till alla underbara Sweor som hjälpte till med julbasaren. Som alltid - ingen nämnd och ingen glömd.
Anita Rasmusson sålde svenska läckerheter på delikatessbordet!
Karin Adams och Anna
Dahlborg tog i vanlig ord-
ning hand om bokbordet.
SWEA bordet var vackrare än någonsin!
Ett varmt tack till Eva Hafström som även i år åtog sig att öppna basaren och
återigen gjorde ett strålande
jobb!
Text: Marie Huddle Bild: Yvonne Leifert, Annelie
Landgren & Marie Huddle
Eva Wattenmaker, Beppe DePree & Inka Reilly höll i bakbordet och precis som Anita vid delikatessbordet gjorde de så bra affärer att allt var slutsålt redan vid två-tiden.
Cecilia Kullman och Ann Marie McGowan vid SWEAbordet.
Hela 143 människor stod och väntade på att bli insläppta när bandet officiellt klipptes av. Det är en många fler än förra året.
TACK
Basarfotograf Yvonne Leifert och basargeneral Eva Hansson.
Frida Johansson byggde det svenska ambassadörs-residenset som peppar-kakshus. Både kul och smaskigt!
En traditionsenlig julbock fanns på plats.
Klaradal sålde svenska antikviteter i år igen.
Ingen pysslade som Kristina Smith, som nästan egen-händigt tog hand om pysselrummet hela dagen lång!
SWEAbladet
3
SWEAbladet Ordföranden har ordet Kära Sweor, Otroligt att det närmar sig jul och att ännu ett år
går mot sitt slut....... För mig personligen har det givetvis varit ett mycket spännande SWEAår - som ordförande, vilken ära! Och så härligt kul att jobba med en helt fantastisk styrelse som har så mycket positiv energi – våra styrelsemöten har varit pro-duktiva, vi har nu t o m en person som blir utsedd till timer och håller ordning om det blir för mycket runtpratande varje gång. Vi var en stor grupp som åkte till regionmötet i
New York i oktober, fem från styrelsen och 9 totalt, så SWEA Washing-ton DC var väl representerat. Ni kan läsa mer om detta i separata artiklar om regionmötet. Det var en härlig SWEAupplevelse! Det är mycket som hänt på hemmafronten, jag hoppas att ni läser de
fina fredagsutskicken som Martina gör? Då vet ni att vi bland annat gömt oss bakom kuddar när Stieg Larssons ruggigt spännande film "Luftslott" visades, vi har ätit kräftor, bakat kakor tillsammans under Annelie Landgrens kompetenta ledning för att sälja på basaren, och vi har haft många trevliga afterwork kvällar där vi löst alla världsproblem! Självklart har vi träffats på biblioteket i House of Sweden den första lördagen i må-naden och druckit kaffe och pratat, men också sålt lotter till region-lotteriet. Tillsammans har vi röstat i det svenska valet, haft vinprovning i Virginia, och varit på övernattningsutflykt i bergsregionen. Senast var vi på julfest, åt, drack, dansade runt granen och pysslade. Det känns så viktigt att vi påminns om svenska jultraditioner – jag hade pinsamt nog totalt glömt bort hur man gör flätade julhjärtan (nu är jag återigen expert(!) tack vare familjen Grübb som höll i pysslet). Som ni säkert vet har vi inte haft julfest under ett antal år, men det kändes fint att återuppta den traditionen, våra barn och barnbarn måste ju få uppleva detta! Och eftersom vi inte har två basarer i år, var det naturligt att hålla julfesten den dag som vi alltid vikt till julbasaren på St.Columba under tidigare år. De flesta som kom i år var barnfamiljer, nästa år hoppas jag att ännu fler kommer och pysslar med mig! Nu håller vi förstås alla på att förbereda oss för årets största SWEA-
händelse, julbasaren - vad som är nytt i år är ju att vi har vår basar på House of Sweden, och att den stöds av ambassaden, vilket ju är fantas-tiskt! Som med allting när det är nytt, behövs det lite extra hjälp (och tåla-mod!) för att komma in i nya rutiner, men vi Sweor är ju så duktiga till-sammans, och under Eva Hanssons kapabla ledarskap, kommer det utan tvekan att bli en dundersuccé. I Sverige, som ni säkert hört, har det kommit mycket snö redan under
november – vi får väl hoppas att det blir en vit jul här i DC också, även om det inte är utan problem. Vi förvånas ju alla alltid av vilket kaos det blir här när det utlyses snö i väderprognosen, det behöver inte ens falla någon snö, bara prognosen gör att alla panikhandlar mjölk, bröd m.m. Nu är det dags att önska er alla en God Jul, Gott Nytt År och en riktigt
God Fortsättning! Vi ses förhoppningsvis på IKEAs julbord, afterwork och självklart nästa år!
Cecilia
Ansvarig utgivare / SWEA Ordförande Cecilia Browning tel. 703 628 6517 e-post: [email protected]
Redaktör Marie Huddle tel. 703 981 6550 e-post: [email protected]
Annonsansvarig Pernilla Jonsson tel. 571 338 5240 e-post: [email protected]
Layout Marie Huddle Tryck Quick Print & Graphics, 703 778 4900
Omslagsfoto Annelie Landgren Annonspriser
1/4 sida $80 per nummer 1/2 sida $150 per nummer 1/1 sida $275 per nummer
SWEA Bladet publiceras 2 gånger om året. Upplagan är 300.
Manusstopp kommande nummer: 16 maj för # 1 2011
Om SWEA
Swedish Women’s Educational Association (SWEA) är en global ideell förening för svenska och svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta utomlands. Genom att samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt svenska ursprung och kulturarv blir SWEA både en träffpunkt och ett skyddsnät med länkar över hela världen som gör livet utomlands lättare och ger stöd vid utflyttning och återkomst till Sverige.
SWEAs syfte är att värna om det svenska språket, stödja och sprida kännedom om svensk kultur och svenska traditioner, för-medla personliga och professionella kontakter, samt etablera ett nätverk Sweor emellan över hela världen. SWEA stöder utbildning genom stipendier samt olika projekt med svensk an-knytning. Idag har SWEA cirka 8000 medlem-mar i 77 lokal-föreningar i 35 länder på fem kontinenter. För mer information, se www.swea.org.
Medlemsavgiften är $51 per år. För med-lemsansökan i Washington-området, vänligen kontakta Malin Henriksson via e-post till [email protected].
SWEAbladet
4
Race for the Cure—Rosa Kampanjen Jag har under ett flertal år deltagit i Susan G. Komen
Global Race for the Cure. I våras, som ny medlem i SWEA, bestämde jag mig för att det kunde vara en bra idé att anmäla ett SWEA DC lag till loppet. Bröstcancer är en sjukdom som i första hand drabbar kvinnor och eftersom SWEA är en organisation av och för kvinnor så kändes det som en självklarhet att SWEA skulle vara med och stötta detta viktiga ändamål.
Susan G. Komen for the Cure är världens största grassroots nätverk av bröstcanceröverlevare och aktivister som kämpar för att rädda liv, förebygga bröstcancer, och hitta ett botemedel. Tack vare evenemang som Race for the Cure så har organisationen investerat ca 1.5 biljoner dollar i förebyggande syfte och är därmed världens största bidragsgivare till kampen mot bröstcancer.
Till min glada förvåning blev intresset större an väntat. 10 personer anmälde sig till laget och tillsammans lyckades vi samla in över $1000! Detta var tillräckligt för att placera vårt lag i Topp 10 i kategorin “International/Embassy” teams!!! Inte illa för vårt första år i Susan G. Komen Global Race for the Cure!
Vi samlades på The Mall tidigt på morgonen den 5 juni. Det var en underbar morgon med strålande solsken. Vi delade upp oss i två grupper (de som ville promenera och de som ville jogga) och gick och ställde oss på respek-
tive startlinje tillsammans med över 40 000 andra del-tagare. Stämningen var hög och alla väntade förvän-tansfullt på startskottet. Klockan 08:00 startade loppet och 5 km och ca 30+ minuter senare sprang jag svim-färdig över mållinjen. Sällan har jag varit så slut i kroppen och så full av energi på samma gång. Det är helt enkelt den underbara konsekvensen av att delta i detta fantastiska evenemang.
Efter loppet möttes vi alla och avnjöt en välför-tjänt fikapaus i tältet designerat för alla internationella lag. Där bjöds det på dricka och smarriga muffins från Georgetown Cupcakes.
Efter första årets lyckade insats i Susan G. Komen Global Race for the Cure så hoppas jag verkligen att vi lyckas få ihop ett SWEA DC lag även nästa år. Förhoppningsvis så blir vi ännu fler deltagare och lyckas samla in ännu mer pengar till nästa gång.
Trots att jag deltagit i Susan G. Komen Global Race for the Cure under ett par års tid så kommer nästa års lopp bli mer betydelsefullt än någonsin. Kim, en nära vän till min familj fick alldeles nyligen diagnosen att hon har bröstcancer. Kim har tre små barn. För ett par veckor sedan var hon tvungen att operera bort hela höger bröst. Under de kommande veckorna måste hon genomgå ytterligare strålbehand-ling för att ta död på eventuell kvarvarande cancer. Det återstår att se om hon lyckas vinna över cancern eller inte. Kim och hela hennes familj har varit volon-tärer för Susan G. Komen Global Race for the Cure varje år i flera års tid. Nästa år springer jag loppet för hennes skull!
Text: Ann-Sofie Cox Bild: Martina Novak
Nöjda och glada om än svettiga Sweor efter avklarat lopp!
SWEAbladet
5
2010 års Jenny Lind-konsert på House of Sweden En strålande vacker onsdagskväll i juni hölls den tradi-
tionsfyllda och utsålda Jenny Lind-konserten på House of Sweden. Lika sedvanligt var det den Svenska Ambassaden och SWEA DC som presenterade årets Jenny Lind-stipendiat, för första gången någonsin en mezzosopran, Astrid Robillard, ackompanjerad av årets Otto Goldsch-midt-stipendiat, Henrik Berg.
Tillsammans framförde de flera av de sånger Jenny Lind själv sjöng då hon turnerade i USA under sin livstid. Dessa två mycket begåvade artister följde därmed musika-liskt i Jennys fotspår och ledde oss på en njutningsfylld resa genom tid, rum och komposition. De passade också på att flika in flera stycken av svenska tonsättare, och speciellt Nyströms stycken fick mig att längta efter klipporna hemma på västkusten.
Astrid föddes i en musikalisk familj i Uppsala men trots att hennes far är amerikan var detta hennes första besök i USA. Hon sjunger mycket gärna Rossini och även mycket av svenska kompositörer som var ett tidigt intres-se. Hon säger själv att för en svensk sångerska finns inget som kan mäta sig med äran och prestigen att få Jenny Lind-stipendiet. Astrid är också mycket stolt, smickrad och jublande glad över att vara den första mezzosopranen som fått denna höga utmärkelse.
Henrik föddes i Rättvik och har spelat piano sedan han var åtta år gammal. Han spelar även orgel, cembalo och hammarklaver, och tycker mycket om äldre upp-föranden samt ovanliga musikstycken.
Astrid och Henrik reste runt i USA i tre veckor och avslutade sin turné i Bridgeport, Connecticut med att möta den amerikanska Jenny Lind-stipendiaten, Jennifer Caraluzzi, som sedan följde dem till Sverige för att själv sedan turnera där i tre veckor.
Jag ser fram emot vad dessa två unga artister skall kunna åstadkomma i framtiden och jag längtar också re-dan till nästa års Jenny Lind-konsert!
Text: Marie Huddle Bild: Annelie Landgren
Vi Sweor i köket hade fullt uppmed att fixa tilltugg till publiken, men oj, så kul vi hade tillsammans!
Eleganta och charmerande Henrik Berg och Astrid Robillard underhöll ett fullsatt House of Sweden med underbar sång och musik
Många Sweor kom och njöt av den fagra musiken, den goda maten och det trevliga sällskapet
Stort tack till årets alla annonsörer:
SVT WORLD
KLARADAL
IKEA COLLEGE PARK
SWEDISH-AMERICAN DENTAL CON-CEPTS
THE SWEDISH SCHOOL FOR CHIL-DREN, INC
DON BEYER VOLVO
SCANDIA WORLDTRAVEL
HELA DAY SPA
SWEDISH THINGS
MASSAGE BY BO
Vi ber våra medlemmar att komma ihåg våra annonsörer och gärna använda sig av dem och att nämna SWEA när de är hos dem.
SWEAbladet
6
Julfest med SWEAfamiljer Jag har varit på SWEAs JULFEST, det blev äntligen
av! Mina barnbarn hade frågat mig om de inte skulle dan-sa kring granen snart. Det var bara mina yngre barnbarn som kunde komma och de hade aldrig varit med om svenskt julfirande innan så de fick lära sig något nytt. Ty-värr fanns det ingen tid att förbereda dem, men vi får väl spela CDn och berätta vad vi egentligen gjorde. Nästa gång blir det ännu bättre.
Festen var jättefin och allt gick som det skulle. Programkom-mittén bestående av Lotta Murray, Martina Lash, Evalena Raymer och Annelie Land-gren, gjorde ett fan-tastiskt jobb, för jobb är det. Det är mycket att tänka på, att man har allt som behövs, att maten kommer räcka till alla osv.
Vi började med glögg åt oss vuxna. Har aldrig druckit vit glögg förut, och det var faktiskt gott! Och det smakade som glögg! Vi minglade, hejade på våra vänner och lärde känna dem som var nya för oss. Kul!
Barnen höll på med att göra pyssel. Det klipptes och klistrades. Smällkarameller i alla storlekar var mycket po-pulära, sedan var det tomtar eller snögubbar i rad. Alla fick vara med och pyssla, även jag. Det var Linnea Collins och Cornelia Burman båda 10 år och båda i tomtehattar som var ansvariga för att hjälpa och visa hur man skulle
göra. Under tiden medan vi minglade, plockades mat fram, alla kom med kassar och påsar med spännande rätter i. Så var det dags att äta, det var välkommet. Bordet var fullt med sill, Jan-sons, köttbullar, rödkål, kokta ägg med kaviar på, lax, knäck-ebröd och ost. Ja jag vet ej allt. Det åt och mumsades, dracks öl och lingon dricka.
Vad mer kan man begära? Stämningen var hög och gemytlig, och det kändes faktiskt som julen kom lite närmre.
När vi fyllt våra magar var det dans. Allting plockades bort så vi skulle få rum att dansa. Det blev två ringar,
Och så satt vi igång, och vi gick igenom hela den reperto-ar av sånger vi alla har sjungit sedan barnsben. Och alla kunde orden och vi hade kul. Vi dansade långdans in och ut ur rummet och runt, runt. Oj så kul.
Medan vi dansade hade kaffet kokats och kakorna du-kats fram så vi satte oss för att få lite kaffet på maten. Bar-nen fick sedan sina julklappar (var och en hade haft med sig något litet) och de blev glada för böcker, godis, pennor mm. Under dans och lekar hade barnen blivit mer bekanta med varandra och de lekte och verkade alla ha jättetrev-
ligt. De vuxna som haft med sig en present fick också paket av tom-ten, fina muggar lite glödlampor, filmer och annat smått och gått (det var inga ledsna miner där heller). Efter allt detta var det skönt att bara sitta en liten stund till och dricka kaffe och äta några goda kakor. Innan alla gick hem var det fullt upp med att plocka undan och göra i ordning. Flickorna i pro-gramkommittén hade jobbat hårt för att göra det trevligt och fint.
Det skall de ha stort tack för. Som tidigare medlem av programkommittén vet jag hur det är. Jobbigt men kul!
Ja det som sen återstod var bara att samla in sina barn-barn och köra hem. Efteråt tänkte jag att det kändes så skönt att få vara med er alla SWEOR med familjer, upple-va sånt som betyder mycket för en, bli ung på nytt och till och med att känna sig som en barnunge igen. Sjunga sång-er som gör en glad.
Text: Yvonne Leifert Bild: Annelie Landgren och Yvonne Leifert
Två tomteflickor, Linnea Collins & Corne-
lia Burman, hjälpte till med pysslet.
Det dignande julbordet var fullt av svenska juldelikatesser !
Många pysslade här ses Nils Vingren som hjälps av sin mamma Monica.
Vad är en svensk julfest utan dans runt granen?
Pysslet fick återigen generationer att stå sida vid sida, här ses Ethan bredvid Ulla-Britt Hendersen.
SWEAbladet
7
SWEAbladet
8
Bakdagarna blev ett bevis på hur det går till när SWEA fungerar som bäst. Att det blev en stor succé (igen) har vi Annelie Landgren att tacka för. Hon kom på med den förträffliga idén att ordna två baklag som bakade till SWEAbasarens kafé. Grupperna träffades en på lördagen och en på tisdagen i köket i hennes kyrka som har stora rostfria ytor och två rejäla ugnar.
Annelie höll i trådarna med expertis. Det var fantastiskt bra organiserat. Punkt för punkt: på med ugnarna, utbak-ning av degar som Annelie gjort i ordning kvällen innan, nya degar sattes, in med degar i kylskåpet för att vila. Sen gjorde vi chokladkladdkakor som var inne i ugnen medan vi själva passade på att vila med en kopp kaffe med dopp och trevlig pratstund. Tillbaka till arbetet: den ena stora plåten efter den andra in och ut ur ugnarna och sen fick kakorna vila på galler. Allt gick som smort och resultatet blev massor av lyxiga småkakor, som ni förstås måste komma och smaka under basaren (lördagen den 4:e de-cember). Då det är andra året i rad som bakdagarna an-ordnas är det nu befäst att det är en ny SWEA tradition. Så kära Sweor, kom med nästa år! Inga förkunskaper krävs, vi följer bara recepten och Annelies ledning.
Text: Elisabeth "Beppe" Depree Bild: Annelie Landgren
Bakdagarna åter en succé
Två grupper hjälpte till att baka kakor till SWEAbasaren, även i år var
det en bra blandning av erfarna & nya bagare.
Kul var det och underbara många olika kakor bakades det i massor!
SWEAbladet
9
Regionmötet i New York, Oktober 2010— Diskussionsgrupperna Sociala media: Vi diskuterade hur SWEA arbetar med
sociala media och hur vi når ut till våra medlemmar via internet, våra webbsidor, e-post och Facebook. Vi tog ock-så upp huruvida kommunikationen skall ske via en eller flera kanaler.
Diskussionspunkter som hur många av SWEAavdel-ningarna som har Facebook kom upp och hur många som egentligen läser viceordförandes utskick.
Vi föreslog även att Washington DC skulle starta en ny grupp, med arbetsnamn ”Young SWEA”, och pratade om hur vi ska nå ut till dessa nya, unga kvin-nor. Vi började disku-tera ”Young SWEA” på ett styrelsemöte därför att vi har många yngre tjejer i DC som är här en kort tid för studier eller arbete, och det skulle vara trevligt att få in dem i SWEA med ett mål att några utav dem kommer stanna som medlem-mar i SWEA och, givetvis, att de ska kunna delta på våra sociala och trevliga evenemang.
Vad vi kom fram till på regionmötet var att utskicken som vice ordförande gör i de olika avdelningarna är första-handsvalet för kommunikation. Det andra var webbsidan och sist var Facebook. Anledningen till varför Facebook kom på tredje plats som kommunikationsmedel var för att inte alla avdelningarna använder Facebook, och vi frågade varandra hur pass användbart är det om inte alla använder det?! Majoriteten av SWEA medlemmar hör till den äldre generationen vilket bidrar att färre av dem använder sig av Facebook.
Det var många av avdelningarna som inte tyckte så mycket om Tankbar som är roten för SWEA’s hemsida. Boston hade till exempel tagit bort Tankbar och ersatt det med sin egen hemsida.
Washington DCs nya förslag med ”Young SWEA” var populärt och skall föras vidare till SWEA International av Margaretha Talerman som är vår representant på östkus-ten. Vi diskuterade att det skulle kunna startas lokalt i DC som ett prov innan andra avdelningar också inför något liknande.
Text: Martina Novak
SWEAbladet: Inom vår grupp var första frågan huru-vida tidningen går ut i elektronisk eller tryckt format och hur många gånger om året. (Virginia Beach deltog inte i vår diskussionsgrupp eftersom de är så små att de inte har en tidning, istället har de ett mycket aktivt e-nyhetsblad.) Många avdelningar har slutat eller funderar på att sluta trycka sin tidning på grund av den stora kost-naden. Vi hade en mycket livlig diskussion om var vi kan hitta annonsörer för våra tidningar och hur vi annars kan täcka kostnaden för att trycka och skicka ut tidningen. De
flesta redaktörerna kände dock att det var och är vik-tigt att ge ut en tryckt tid-ning åt våra medlemmar. Tidningarna går ut mellan en (New York) till tre (Philadelphia) gånger om året. Det största problemet för många avdelningar, förutom att kunna täcka tryck kost-naderna, var att hitta med-lemmar intresserade av att hjälpa till med tidningen. En av redaktriserna sa med ett skratt: ”Alla vill ha sitt foto och namn i tidningen men ingen vill hjälpa till att skriva artikeln!” Vi kände alla igen oss och en avdelning sade
att det var därför de varit tvungna att lägga ner sin tid-ning.
De flesta avdelningarna har en större redaktion än vad SWEA DC har och det är väl kanske något vi borde tän-ka på i framtiden. Många har en fotograf, en journalist (eller till och med två), en annonsansvarig, och en layout-ansvarig förutom redaktören.
Vi redaktörer kom överens om att vi i framtiden ska försöka dela med oss, kan-ske speciellt med recept och att skicka runt till varandra våra avdelningars pro-gram för en ”På G i regionen” för Sweor som reser. Även utbyte av mallar och of-ferter var något vi pratade om och vi har skapat en e-post lista som vi skall använda till detta. Vi pratade också om att kanske i framtiden skapa en regiontidning, den skulle i så fall vara elektronisk.
Text: Marie Huddle
Bild: Maria Manse
Monika Pellinen, Martina Novak, Marie Huddle, Cecilia Browning och Evalena Raymer njuter av solen och maten på terassen under lunch rasten.
SWEAbladet
10
Besök på FN i New York under Regionmötet Vår tid i New York City började med en fantastisk guidad tur i FN byggnaden, arrangerad av Fanny Farkas, där vi Sweor bland annat fick chansen att se generalförsamling-en hålla möte. Vi fick också se de många underbara dyr-gripar som diverse medlemsländer under åren skänkt till FN som gåvor. Där fanns mycket tänkvärda utställningar om olika projekt som FN är involverad i; högenergimat till svältande, rent vatten, utveckling av vaccin till några av de dödligaste sjukdomarna, krispaket till olycksdrabba-de områden, landminsuppröjning, aids- och HIVbekämp-ning, ja listan var längre än så och jag måste erkänna att jag aldrig tidigare insett hur otroligt mycket FN gör. Även historiska skeenden fanns med, personligen kändes speci-ellt utställningarna om judeförintelsen och atombomber-na i Nagasaki och Hiroshima under andra världskriget gripande.
Text: Marie Huddle
Bild:Ulla-Britt Henderson och
Martina Novak
Rättelser från förra numret: Det verkar som om tryckfelsnisse var framme flera gånger i maj-numret. Här är rättelser till de fel jag vet om, om du hittat fler ber jag ödmjukast om ursäkt: Sidan 5; Lotta Murray den sista mening klipptes av, den skulle vara: ”Mitt största intresse är att vandra i bergen och jag håller sakta men säkert på att vandra hela 2175 miles av Appalachian Trail.” Sidan 7; Årsmötet, kredit saknades, Text och Bild: Annelie Landgren Sidan 9; Margareta Douglas, kredit saknades, Text: Gunilla
Stone
Sidan 11; Stipendier, Eva D. Cohens namn klippes bort.
Sidan 12; Go Swedish!, kredit saknades, Text: Pernilla Jons-son
Sidan 14; Maria Ekman, kredit saknades, Text: Malin Henriksson och Bild: Privat Sidan 15; Pia Andersson, kredit saknades, Text: Gunilla Stone och Bild: Eva Karlsson
Sidan 18; Svenska Skolan för Barn, de sista meningarna och krediten klipptes bort, det skulle vara: ”Vi erbjuder även andra familjeaktiviteter som picknickar och frilufts-dagar där vi går naturstigar för att lära barnen mer om djur och natur, och samtidigt passar på att roa oss med tradi-tionella svenska lekar som säcklöpning, dragkamp och brännboll. Slutligen har vi har ett omfattande bibliotek som vi kontinuerligt uppdaterar med nya svenska böcker, filmer och tidskrifter.”, Text: Marie Huddle och Bild: Svenska Skolan För Barn
FN skapades inte för att ta med mänskligheten in i himmelen utan för att
rädda den från helvetet Dag Hammarskjöld
FN:s generalsekreterare 1953-1961
Anita Rasmusson, Monika Pellinen, Barbro Görtzen, Martina Novak och Margareta Bennett minglade glatt på Scandinavian House
Cecilia Browning, Evalena Raymer, Marie Huddle, Monika Pellinen, och Barbro Görtzen hade kul i en av New Yorks många parker.
Barbro Görtzen, Cecilia Browning, Marie Huddle, Ulla-Britt Henderson, Evalena Raymer, och Martina Novak väntar utanför FN.
SWEAbladet
11
Rapport från Norden I maj flyttade jag ´hem´ till
Sverige efter att ha levt nästan hela mitt liv i Arlington, Virginia. Som tur var (haha) ville min man, Andy, följa med. Vi hade ju funderat på att “prova Sverige” ett tag. Nu var det dags!
Efter 6 månader i Sverige har vi börjat känna oss som hemma. Vi bor just nu utanför Stockholm och vi har till och med flyttat hit våra två katter, Linneus och Petraeus. Dvs., vi har hittat ett sorts hem här. Vi hyr en möblerad lägenhet och jag söker jobb. Vi bollar olika företagsidéer och Andy lär sig svenska. Det går bra.
Eftersom jag egentligen inte bott i Sverige under min uppväxt, så kän-ner jag mig lite mer som invandrare än som svensk just nu. Andy känner samhörighet med alla de som går på svenska för invandrare (SFI) med honom. Jag hälsar på mina grannar från öst och väst och tycker att vi har något gemensamt. Samtidigt vill jag gärna nå fram genom den tysta exteriör som de flest svenskar tycks ha. Jag vill bli vän med dem, men jag vet inte hur man gör. Det går inte att småprata med främlingar som man gör i USA. Med tiden hoppas jag komma närmre.
Och nu måste jag inflika att jag nu förstår varför alla svenskar som redan har ´flytt´ ut-omlands tyckte det var galenskap att vilja ge-nomleva en svensk vinter... Det är bra, men det är så himla mörkt. När man lägger till att det är kallt, så blir det lite deprimerande. Solen går ner halv fyra, och vi är bara i november. Lyckligtvis har julljusen nu börjat tändas! Men det intressanta för er är kanske svar på frågorna: Vad är annorlunda? Vad saknar vi från USA? Ja, minsann – det finns mycket att prata om. Politiken, de sociala systemen, atti-tyden till mycket är annorlunda, men det skul-le bli en hel annan artikel, så jag håller mig till det personliga... Det jag saknar mest är vän-nerna och familjen – och en riktigt bra ham-burgare (och god öl)! Det mesta av annan mat man kan behöva går att få tag på, om man är påhittig. Det känns fint att jag kan ta mig vart jag vill i stor-Stockholm utan bil, eftersom kommuni-kationerna är så bra. Och genom SWEA Stockholm kan jag träffa andra som vet hur det känns, och som inte tycker jag skryter när jag säger att jag har bott utomlands. Men det
bästa är nog påtår. Jag kan få mig en god lunch för runt 75 kronor nästan var som helst, och det ingår alltid kaffe! Lyckans mig!
Text och Bild: AnnaSara Carnahan
AnnaSara bland John Bauersk skog i den svenska vintern
Höstens vinutflykt i Virginia Den 17 oktober var det dags igen för SWEAs årliga vinut-flykt som i år gick till Barrel Oaks i Delaplain VA. Vi hade enligt traditionen ett förtjusande väder med strålande sol och värme. Ca 15 personer dök upp medhavande picknick och glatt humör. Vinet avsmakades rött, vitt och rosé och vi hade alla olika uppfattningar om vilket som smakade bäst. Vi är alla överens om att detta är en tradition som måste upprätthållas och nästa år får vi som omväxling försöka hitta en vingård i Maryland där det lär finnas många bra att välja på.
Text: Anita Rasmusson Bild: Yvonne Leifert
Sweor och vänner provar viner och äter medhavd picknick i solens sken.
Yvonne Leifert och Anita Rasmusson njöt av solen och det trevliga sällskapet.
Utsikten från Barrel Oaks var underbar och även i år var vädret helt fantastiskt!
SWEAbladet
12
SWEA ser rött—Marcus Johansson #90 i Caps äter hemma särskilt ofta när han öppnar dörren till ett nästan helt tomt kylskåp. Han lever ju ung-karlsliv här i DC, flickvän-nen bor i Karl-stad, och han erkänner glatt att han inte är speciellt bra på att laga mat. Faktum är att han inte ens är säker på hur hans kaffebryg-gare fungerar. Han har bott hemifrån sedan han var 15 men hans mamma Gunilla har alltid kommit och sett till att han fått hemla-
gad mat. Nu blir det mest krogbesök med lagkompisar, ofta på favorit re-staurangen Mor-tons, där han gärna äter en oxfilé med pommes frites och bearnaisesås. När han var här för att skriva på sitt kontrakt visade Nicklas (Bäckström) honom runt här i DC och han stortrivs verkligen här. Marcus tycker om att gå runt och titta på alla monu-ment, historiska byggnader och har försökt få tid för lite rundturer när hans familj och flickvän varit på besök. Vita Huset var en av de mest intressanta
ISHOCKEY I BLODET! När Melissa och jag kom-mer fram till lägenhetshuset där Marcus bor sitter han på trappan utanför och väntar på oss. Trots allt jag läst om honom och alla intervjuer som jag sett är jag inte riktigt förberedd på hur ung han ser ut eller hur avväpnande hans leende är när vi skakar hand. Så detta är alltså Wash-ington Capitals, eller Caps som vi anhängare kallar klub-ben, nya svenska center/forward…
Pappa Lars är från Karlstad och spelade hockey som ung så det är därför det blev hockey istället för fotboll, trots att Landskrona är en fotbollsstad. Det var storebror Martin som spelade ishockey och inspirerade Marcus att börja spela tidigt, Marcus var bara 2,5 år när han började åka skridskor. Deras pappa var tränare för laget och ishal-len var bara 10 minuter från deras hem.
Han spelade i Lejonet tills han var 15 år då han spela-de för Malmö Red Hawks en säsong. Sedan bar det av till Värmland när han var 16 och hockeygymnasiet i Karlstad. Som 17-åring var Marcus med och vann Ivan Hlinkas minnesturnering – Junior World Cup (anses av många större än Junior VM eftersom alla nordamerikanska juni-orer kan vara med). Marcus första år som elitseriespelare kom 2008/2009 då han spelade för Färjestad och hjälpte klubben att vinna elitserieguld.
2010 kom Marcus (äntligen!) till Washington Capitals och han spela-de sin första NHL-match mot NJ Devils den 9:e okto-ber, fick sitt första NHL mål mot Boston Bruins 19e oktober, och har nu gjort fler mål, några assists och även haft en flerpoängs-match. Han valde tröj-nummer 90 här i Washing-ton eftersom han är född 1990.
Vi sitter vid matbordet och det blir snart klart att Marcus inte
SNABB FAKTA
NAMN: Marcus Johansson
FÖDD: 6 oktober 1990
ORT: Landskrona, Skåne
FAMILJ: Pappa Lars, Mamma Gunilla, storebror Martin, halvsyster Anna, och flickvän
LAG: Washington Capitals
TRÖJNUMMER: #90
MEDALJER: Silver 2007 – TV-Pucken Brons 2007 – U18 WJC Guld 2008 – U18 World Cup Silver 2009 – U20 WJC Guld 2009 – Elitserien
Ny i Washington men verkligen inte på isen, Marcus har spelat hockey nästan hela sitt liv.
SWEAbladet
13
byggnaderna, det var ju så kul att faktisk se det i verklig-heten efter all bilder och filmer.
Det kändes perfekt att hamna i Caps, ett bra och mycket sammansvetsat lag med både unga och äldre spe-lare. Alla skämtar med varandra och tar hand om var-andra, det är som en stor internationell familj. Caps vär-nar om sina hejarklackar och det är en sådan fantastiskt känsla att se hur hela organisationen fungerar och hur alla tar hand om varandra. De har en massa supporterpro-gram och det märks att alla i klubben verkligen gillar det dom gör. Det är många uppsökande program och gräs-rotsaktiviteter med verksamhet på alla nivåer.
Att möta Ovi (Alexander Ovetjkin) första gången var lite surrealistiskt, han har en sådan otrolig energi och kan sitta och studsa på en boll i 20 minuter. Kändes nästan overkligt första gången, men bra. Helt plötsligt står man där mitt emot killen som alla snackar om är världens bästa spelare!
När vi pratar med Marcus om att spela hockey i Caps/NHL och om hur annorlunda spelet är än i Sverige, lyser han upp, det är tydligt att detta verkligen är hans passion: ”Man vill bara spela hela tiden – det är sjukt kul att spela här!” Han fortsätter med att säga: ”Spelet går mycket for-tare här, man vänder aldrig hem egentligen, det är bara rakt fram. Aldrig någon dödtid, det gör hockeyn här mycket mer underhållande.” När vi pratar om tekningar så säger han att det är ytterligare en aspekt av spelet där Nicklas hjälper honom med att förbättra sig och vänja sig vid NHL stilen. ”Här är tekningar mycket svårare, dom är specialister här och alla kör mycket mer statistik på det, än vad vi gör hemma. Men det är kul, man lär sig hela tiden!”
Hur kändes det att göra ditt först NHL mål? ” Det var en grym känsla, och lättnad, även om man kanske inte tänker på det så sitter det ju i bakhuvudet på något vis, och det var skönt att få det ur vägen.”
Hur laddar du inför en match: ”När jag laddar upp inför match så tar jag det väldigt lugnt, iallafall efter trä-ningen på förmiddagen, äter lunch, sover ett par timmar och bara vilar i stort sett. Det är egentligen inget speciellt jag gör.”
På frågor om vad det har betytt för honom att ha Nicklas här svarar Marcus snabbt: ”Det är det bästa som kunde hända, det är guld värt! Nicklas var lika gammal när han åkte och han har inspirerat mig både på och utanför isen, han har varit en stor hjälp, ett jättefint stöd och jag uppskattar allt han har gjort för mig. Före flytten hjälpte han till genom att visa mig, pappa och flickvännen runt, men även sedan jag flyttade hit. Han och hans mamma har bjudit på svensk mat och det känns bra att ha en svensk att spendera tid med.”
Om att flytta till USA och NHL – ”Alla kommer alltid att tycka något, vad man än gör. De säger att man är för
ung eller de tycker att det är bra att man åker. Hur som helst så vill alla spela i NHL, det är nog det flestas dröm och man måste lita på sin magkänsla. När man själv kän-ner att man är redo och så måste man tro på sig själv. Jag trodde på mig själv och jag ansåg mig själv redo och där-för åkte jag redan nu.”
Hur kändes det att få vara kapten för Småkronorna? ”Det var en ära, en mycket stor ära, att få vara kapten för juniorerna, speciellt nu när det är så mycket mer intresse utifrån. Junior VM brukade det inte vara mycket intresse för men nu är det ju det och då är det mycket roligare och häftigare att spela! Ungdomshockeyn i Sverige blir bara bättre och bättre just nu.”
Ser du dig som en förebild för unga spelare? ”Nja, jag vet inte, men jag hoppas att jag kan inspirera ungdomar och barn i Sverige att fortsätta eller börja spela ishockey, att våga följa sina drömmar.”
Marcus kommer absolut att åka hem om han skulle tillfrågad av Per Mårts att spela i Tre kronor. Han gillar och respekterar verkligen Per Mårts som även var hans förbundskapten i Småkronorna. Marcus tycker att Tre Kronor kanske just nu är i ett övergångsläge där många äldre spelare har börjat tänka på att avsluta sin karriär och då kommer det in många nya och unga spelare och Per Mårts är perfekt för detta. Han har ett bra öga för spelet samt att han med sin erfarenhet som förbundskapten i 3 år för Småkronorna känner till de flesta av juniorspelarna.
Vilka spelare har inspirerat dig mest i din karriär? ”Min
”Första gången jag signerar en sådan här” var kommentaren Melissa fick
när hon frågade om Marcus kunde signera hennes älskade Luleå tröja.
Intervjun fortsätter på nästa sida.
SWEAbladet
14
Mumsiga Julrecept Saffransgul Soppa med Fisk och Räkor Kan förberedas i god tid. När gästerna kommer är der bara att koka upp och lägga i fisken och koka vidare i sju minuter. Ingredienser: 400g torskfilé 300g laxfilé 1 purjolök 1 gul lök 1 msk smör 2 msk tomatpuré 2 vitlöksklyftor 1 1/2 tsk salt 1 tsk timjan 1 tsk basilika 2 1/2 dl vitt vin 1 1/2 fiskbuljongtärning 2 1/2 dl matlagningsgrädde (ca 17%) 1 dl crème fraiche 2 dl vatten 15 g flytande saffran (eller en påse á 0,5g) 300 g räkor med skal 100 g musslor (kan uteslutas) Instruktioner: Smält smör och fräs löken några minuter. Tillsätt tomat-puré, pressad vitlök, salt, timjan och basilika, fräs ihop. Tillsätt vin och fiskbuljong, koka samman. Tillsätt grädde, crème fraiche och vatten, rör ihop, häll i saffran och sjud i 15 minuter. Hit kan man förbereda. Skär fisken i mindre bitar , skala räkorna. Lägg is fisk och sjud i ca 7 minuter eller tills fisken är fast. Sist i med rä-korna. Servera gärna med varm baguette till eller foccasia! Bon Appetit!
Recept: Tina Grübb
bror Martin” När vi pressar honom lite mer och verkligen försöker få honom att säga nå-gon världsberömd hockeystjärna istället så väljer han tillslut Foppa (Peter Forsberg) men tilläger snabbt att ”fast nu för tiden så är det väl Nicklas som inspi-rerar mest i så fall”
Vad gör du när du inte spelar hockey? ”Jag försöker spendera så mycket tid som möjligt med familj och vän-ner, och flickvännen framförallt när hon är här, shoppar lite, kollar runt och försöker känna mig hemma!”
Jag kan inte låta bli att frågar om hur det kommer sig att hans engelska är så mycket bättre än de flesta andra svenska rookies i NHL och Marcus skrattar lite och säger att han inte vet om den är så bra men att han alltid haft lätt för engelska .
Det han saknar mest från Sverige är människorna: flickvännen som är kvar i Karlstad och studerar till socio-nom, familjen och kompisarna. Han saknar självklart mat också, som falukorv & stuvade makaroner, det är en av favoriträtterna som mamma Gunilla lagade när hon var i DC på besök. Han saknar också gott svenskt kött, men framförallt alla ljuvliga såser.
I skrivandes stund kan jag inte låta bli att hoppas att alla svenska hockeyspelare har lika mycket spelglädje och glöd som Marcus för då tror jag att dagens Tre Kronor
kan gå riktigt långt!
Text och bild: Melissa Cressey & Marie Huddle
Forts. från föregående sida
Marcus ställed upp på ett foto med Melissa och hennes nysignerade favoritjersey.
Även jag fick chansen att vara med på kort tillsammans med Marcus, inte något man säger nej till när man är så hockey tokig som jag är!
SWEAbladet
15
Crème Fraiche Vi svenskar har och får ju alltid recept som skall innehålla crème fraiche. Här kommer en bra ide’ hur man gör sin egen crème fraiche. 2 1/2 dl grädde (jag blandar visp och kaffegrädde) blandas med 2 msk low fat buttermilk. ( Jag prövade Kefir men det gick inte bra.)
Låt detta stå i rumstemperatur tills en krämig konsistens uppstår och sedan in i kylskåpet.
Recept: Anita Rasmusson
Glöggsorbet Ingredienser: 2 flaskor glögg 1 kopp socker Krydda av efter egen smak Instruktioner: Du bör ha en glassmaskin för att göra detta receptet. (Har du inte har en glassmaskin kan du göra sorben ändå ge-nom att sätta blandningen i container i frysen och röra om då och då tills blandningen fryser.) Häll flaskorna med glögg in i en stor kanna eller annan behållare, tillsätt sockret och rör tills det har lösts upp helt. Klart! Häll in i glassmaskinen och följ instruktionerna. Frys åt-minstone i 4 timmar innan servning. Om du vill ha lite mer kryddsmak kan du antingen lägga i lite kryddor i glöggen över natt eller värma upp glöggen och kryddorna och sedan låta det svalna helt.
Recept: Kera Carpenter, kock & ägare av Domku www.domkucafe.com
Per Ulfsson Falkners Vita Glögg Vit glögg i har ju blivit trendigt de senare åren. Hemlighe-ten i min variant är portvinet, vaniljen, att jag snålar på sockret och - framför allt - jag gör en kryddbas i riktigt god tid! Kvaliteten på kryddorna är förstås avgörande för hur god glöggen blir. Detta receptet ger ca 2 liter glögg. Ingredienser : 3 dl vaniljvodka 10 g kanelstänger (ca 3 st.) 10 g pomerans eller 15 ml apelsinextrakt
10 g hel kardemumma eller 5 g kardemummakärnor 10 g nejlikor 10 g ingefära 1 vaniljstång 2 flaskor (1,5 liter) halvtorrt vitt vin, t.ex. Coteaux Du Languedoc 2009 ½ flaska vitt portvin (37,5 cl), t.ex. OFFLEY White Porto ca 4 dl socker Instruktioner: Blanda alla kryddorna (utom sockret) i ett kärl med lock, slå över spriten och låt stå och dra minst en vecka men helst upp till 3-4 veckor. Det går att göra glögg redan ef-ter en dag men då kan du behöva tillsätta lite ytterligare kryddor vid uppvärmningen. Smaken blir dock mycket jämnare och mjukare om kryddbasen får stå och dra i några veckor. Tips! Gör en rejäl kryddbas och blanda ef-terhand. Sila av kryddorna. Hetta upp vinet och portvinet försik-tigt tillsammans med hälften av kryddbasen och hälften av sockret. Smaka av glöggen och tillsätt kryddbas och socker efter smak. Ta lite socker i taget och smaka av på nytt. Det är inte roligt om glöggen plötsligt blir för söt. Givetvis är det en personlig sak hur torr eller hur söt man vill ha sin glögg men det beror också mycket på hur mycket beska det finns i kryddorna och hur torrt vinet är. Jag erbjöd mig att hjälpa till på julfesten och fick den in-tressanta uppgiften att göra vit glögg till SWEAS julfest. Jag hade aldrig gjort vit glögg så jag gav mig ut på nätet för att leta recept. Helt otroligt men det finns verkligen inte många recept. Till slut lyckades jag hitta ett på Taste-line.com och det är ett alldeles utmärkt recept. Jag dubblade receptet och, mycket viktigt, jag la alla kryd-dor i sprit en vecka före festen. Jag använde 3/4 delar av lagen till 4 flaskor vitt vin. Jag använde snaps med vanilj-smak och använde endast en vaniljstång för att få den fräscha smaken och doften. Jag gjorde som receptet sa smakade av glöggen adderade lite socker i taget, jag an-vände ca 2/3 av sockret och resultatet blev mycket bra. Denna glöggen smakar helt enkelt mycket gott!
Originalrecept: Per Ulfsson Falkner http://www.tasteline.com/Recept/Vit_glogg_2
Anpassat av: Anette Stjärnhjärta
Detta är glöggen som serverades på SWEAs julfest!
SWEAbladet
16
Berätta lite om dig själv! Jag heter Evalena Raymer, är 25 år gammal och född och uppvuxen i Haninge som är en liten förort till Stockholm. Jag läste etnologi på Stockholms universitet, men hjälper nu till ide-ellt inom en organisation som driver drogföre-byggande arbete här i DC och sitter även med i programkommittén i SWEAs styrelse. På friti-den älskar jag att baka och laga mat, men ritar och målar gärna om det finns tid. Hur kommer det sig att du hamnade i här i DC? Jag har hört att det är antingen är kärlek eller jobb som leder en till DC och för min del var det kärleken! Jag träf-fade min amerikanska man i Stockholm under ett besök han gjorde där hos gemensamma bekanta och jag blev hans personliga guide för en dag. Efter åtskilliga e-post, knastriga Skype-samtal och resor fram och tillbaka över Atlanten, gifte vi oss och valde att bosätta oss här i DC. Vi har varit här i snart ett & ett halvt år och trivs jättebra. Vad fick dig att gå med i SWEA? När jag först kom till DC kände jag inga svenskar här, så det verkade vara ett roligt sätt att få lära känna nya män-niskor. Det var jätteskönt att kunna ta en fika mitt i veck-an och att bara få prata svenska! Sedan var det intressant att få träffa andra svenskar som gjort en liknande resa
Medlemsprofilen: Evalena Raymer
Familjepicknicken
som jag själv. Det är ju ett uppbrott man gör när man flyttar utomlands och så ska man lära sig att omfamna en ny miljö med nya kulturella mönster. På så sätt har SWEA fungerat lite som en stöttepelare för mig. Dess-utom är det roligt att få vara med och promota svensk kultur här i USA, vare sig det handlar om julbasarer, midsommarfirande, kräftskivor eller filmvisningar. Jag har fått fin kontakt med flera av tjejerna genom utflyk-ter och olika events vi gjort. Det är det som är det här-liga med SWEA, att man oberoende av ålder och bak-
grund kan ha så otroligt kul tillsammans.
Bild: Privat
I slutet av augusti träffades vi en solig söndag på National Arboretum för en familjepicknick. Vi var ett 20tal vuxna, barn och hundar som kom och trotsade värmen för att träffa nya och "gamla" SWEOR. Efter en god matbit och trevligt samkväm vid den vackra fiskdammen tog en del av oss tillfället till att vandra runt in den vackra och enormt stora trädgården. Barnen hade roligt med att mata alla de stora färgglada fiskarna i dammen.
Text: Lotta Murray
SWEAbladet
17
Årets kräftskiva var en succé! Vi var över 50 Sweor med gäster som avnjöt denna svenska tradition sista hel-gen i september på The Colonnade. Med regeln ”varannan damernas” kunde man i år ta med sin partner eller en vän, vilket många hade gjort. Kvällen började med mingel, bål och snacks medan alla gäster anlände.
Programgruppen hade dekorerat festlokalen så stäm-ningsfullt. När alla hittat en plats och fått på sig hatt, hak-lapp och Evalena hälsat alla välkomna var det bara att hugga in på alla godsaker. Det var ett rejält buffébord med olika pajer, bröd, ost, sallad. Och på borden fanns stora fat med härliga röda kräftor.
Självklart fanns också dryck, läsk, öl och snaps. Och till det ett sånghäfte, med både svenska och engelska snapsvisor. Kerstin Hendriksson var kvällens sångledare och det med den äran. Vi andra sjöng glatt med efter för-måga. Kvällen avslutades med kaffe och kaka.
Det var kul att träffa både nya och gamla bekanta. Stort tack till Programgruppen. Inget fattades oss den-
na kväll!
Text: Tina Grübb Bild: Ulla Magnusson
Kräftskivan på The Colonnade Annelie Landgren, Lotta Murray & Evalena Raymer med kräftfat
Kerstin Hendriksson sjung med själ & hjärta och fick oss alla sjunga med i både välkända och mindre kända snapsvisor i från alla Sveriges hörn och kanter.
SWEAbladet
18
Med över 3200 besökare har vi med lätthet slagit tidigare basarrekord och vi hoppas att det visar sig att vår omsättning och vinst blir lika bra. Alla Sweor som kom, gjorde ett fenomenalt jobb och det är just tack vare Er som denna basaren blev en sådan otrolig succé! Vi tyckte alla att det var otroligt trevligt att få träffa och jobba med så många energiska och underbara tjejer. Vi hoppas att vi träffas på biblioteket eller After Worken i december eller kanske på årsmötet i början på nästa år! Tack för att ni kom och hjälpte till!
Årets Basar Slog Tidigare Rekord!
Cecilia Kullman och Suzanne Edam i vackra folkdräkter.
Tror du det är tråkigt i köket—tänk om! Här ses glada Eva Hafström &
Susanne Graham Yool.
Klädd i mycket vacker folkdräkt
var den alltid leende Ann-Kristin Rat-
navale
Varmkorvboogie? Ingegerd Parker & Libby Gomez ser glada ut och de sålde slut
på alla korvar innan kvällen var över.
Stämningsfyllt och vackert, finns det något som säger svensk jul mer än ett luciatåg? 38 Barn, ungdomar och vuxna var med i processionen på SWEAbasaren.
Räk– och laxsmörgåsar gick åt som smör i solsken. De var precis
lika goda som de såg ut!
Gott, gott—ja, allt såg och var mumsigt som fanns på kakfaten!
Charlotte Uggla, Pernilla Lindberg, Ulrika Svenneke och Madeleine Richter stod vid kafé bordet och hjälpte glatt Washingtonbor att med
att få smörgåsar och kakor upplagda på tallrikar.
Här ses Ann-Sofie Cox och Agneta Hansgårdh som lagade våfflor hela kvällen
lång.
Malin Henriks-son sålde lotter och SWEA scarfs vid medlemsbordet..
I början var det ganska lugnt så de som kom tidigt kunde köpa vad de ville utan stress och köer, sedan blev det full rulle!
Text: Marie Huddle Bild: Yvonne Leifert, Annelie Landgren & Marie Huddle
SWEAbladet
19
När det var dags för en långledig helg i oktober, Co-lumbushelgen, åkte nio Washington DC Sweor till New York för att delta i OAMEs (Östra Amerikas) regionmöte. Det var ett fullspäckat schema och den som var ansvarig för vädret hade gjort ett otroligt bra jobb – hela tiden var det soligt, varmt och helt underbart. M a o det kunde inte varit bättre förutsättningar för detta regionmöte! Mötet inleddes med en härlig promenad från vårt hotell på fre-dagsförmiddagen till Förenta Nationernas högkvarter där vi fick en guidad rundtur. Vår mycket engagerande guide berättade om FN:s historia och dess roll i världen samt hur olika underorganisationer gör insatser runtom i värl-den för att förbättra mångas livsvillkor, inte minst barnens vardag. Guidningen avslutades med en buffélunch i FN-delegaternas matsal.
Under eftermiddagen var det dags för avdelningsord-förandena att mötas. Efter att månatligen ha haft telefon-konferenser tillsammans var det trevligt att äntligen sitta ansikte mot ansikte.
På kvällen var det dags för mingel på Scandinavia House där generalkonsul David Dangoor talade om kon-sulatets arbete i New York efter att vår nya regionordfö-rande Margertha Talerman välkomnade oss alla. Vi minglade både inom- och utomhus och njöt av den fina kvällen samt en god buffé. Carin Foster från SWEA Inter-national hade på sig vår SWEA DC scarf under dagen, och p.g.a. detta och våra mycket proffsiga PR Sweor, sål-de vi ett stort antal scarfar under kvällen!
Lördagens årsmöte gick snabbt och smidig under Mar-garetha Talermans mycket kompetenta och engagerande ledning (Margareta hade också på sig vår DC scarf!). Barbro Westin, sekreterare i SWEA International, presen-terade det nya medlemsregistret och svarade på frågor. Efter årsmötet delade vi in oss i tre arbetsgrupper som diskuterade social media, SWEAbladet och medlemskap, närmare bestämt hur vi ska kunna få fler medlemmar. Vi kan vara mycket stolta, två av grupperna var föreslagna av oss. Och två av grupperna leddes också av SWEA DCmedlemmar. Marie Huddle var diskussionsledare för SWEAbladets framtid och Martina Novak, som ersatte Melissa Cressey ledde diskussionen om Social Media, hur används detta nu och hur kan det användas i framtiden. Det var många roliga och givande diskussioner som sam-manfattades och presenterades inför alla. Slutligen, till vår förtjusning, bjöd Ulrika Bengtsson/Roger Smith Hotel alla Sweor på champagne - en mycket trevlig avslutning på årsmötet! För dem som inte deltog på årsmötet erbjöds ett besök på Lower East Side Tenement Museum.
Lördagskvällens festmiddag tillbringades på World Yacht och vi kryssade på Hudsonfloden med fantastisk utsikt över Frihetsgudinnan, Brooklynbron och Manhat-tan. Kvällen började med drinkar och tilltugg och fortsatte
med en buffé, allsång och lottdragning av fina vinster i regionlotteriet. Brett Umlauf, SWEA New Yorks stipen-diat 2010, underhöll med Bellmanvisor. Vår egen Monica Anderson vann första priset i regionlotteriet! Underteck-nad var tvungen att bära den mycket tunga (och vackra Orreforsvasen) på flyget tillbaka till DC!
På söndagen fanns det möjlighet att åka på en "Sex and the City"-bussrundtur eller äta en "Southern" brunch med Harlem Gospel Choir som underhållning.
För er som inte varit med på ett SWEA regionmöte, det är en fantastisk upplevelse, och var nog inte förrän då som det på allvar gick upp för mig vilken underbar orga-nisation SWEA är. Det känns verkligen fint att vara med i en så stor världsomspännande organisation vars mål är att främja och bevara svensk kultur. När vi träffas i våra lo-kala Sweakretsar är det lätt att glömma att vi är med i en organisation med 8000 medlemmar världen över. För oss som var där var det en otrolig energiinjektion att fortsätta jobba för vår ideella förening. Erfarenhetsutbytet är givet-vis viktigt, men det är mycket speciellt att känna hur stor SWEAfamiljen är, och att vi alla är viktiga familjemed-lemmar! Jag hoppas verkligen att så många som möjligt kan få vara med om detta! Jag känner mig mycket lyckligt lottad att ha haft denna aha-upplevelse!
Text: Cecilia Browning Bild: Ulla-Britt Apell
OAME:s Regionsmöte i New York City, Oktober 2010
Madeleine Hershberger, sekreterare i OAME, och Margareta Talerman, ny ordförande i OAME. Notera att Margareta har på sig vår DC scarf!
SWEAbladet
20
Små grodorna, små grodorna... Midsommarfesten, som vanligt full med folk, var i år
förlagd till vackra Carderock Park. Midsommarstången var full av färggranna blommor och löv, flickorna hade blomsterkrans i hår, fiolerna spelade, folket dansade och vädret var vackert. Bättre kunde det inte varit. Festen ar-rangeras varje år av ASA's Gerry Schulman och hans fru Margaret med den äran och både SWEA, ASA och Drott Lodge står som medarrangörer.
Dansen sköttes av Cecilia Kullman, Evalena Raymer och Ann-Sofie Cox, de stöttades av Göran och hans dot-ter Olga som gjorde en ypperlig musikalisk insats på fiol, både före, under och efter dansen. Göran och Olga hade hjälp av Chris Kalke och andra musikanter vars namn artikelförfattaren inte lyckats få tag på. Det dansades både jungfru skär och små grodorna som sig bör.
Efter dansen smakade maten förträffligt. Midsommar-festen är ett knytkalas som går till så att maten tas med av varje deltagare enligt alfabetisk princip, och beroende på vilken bokstav ens efternamnet börjar på. Därför var för-delning mellan mängden sallader, huvudrätter och efterät-ter perfekt. Det var en härlig blandning av goda svenska hemlagade köttbullar, Janssons frestelse till kulinariska sallader och pajer men också småkakor, mjuka kakor och pajer och allt räckte gott till alla som var där.
Text: Annelie Landgren Bild: Annelie och Emma Landgren
SWEA Washington DC:s Donations- och stipendie-kommitté tar emot ansökningar fram till slutet av mars 2011 om bidrag till studier eller projekt år 2011 som faller inom ramarna för våra donationer och stipendier. SWEA DCs webbsida har detaljerad information om kriteria som gäller. SWEAs grundläggande syfte är att stödja och bevara det svenska språket samt främja kunskap om svensk historia, kultur, utbildning och traditioner. SWEA DC ger därför endast bidrag till ändamål som överensstämmer med des-sa syften. Bidrag har tidigare betalats ut till konserter, teatergästspel, konstutställningar, konferenser och studier med svensk anknytning. År 2010 fick följande personer eller organisationer bidrag från SWEA DC:
Svenska Sånggruppen - 500 dollar till noter och sångböcker;
Svenska Skolan (för Vuxna) – 500 dollar till inköp av en dator;
Lo Dagerman film projekt ”Our Need for Conso-lation” – 500 dollar till film produktion.
Erik Sapin, student vid American University, som forskade och skrev uppsats om “Swedish transac-tion laws” – 500 dollar;
Svenska Skolan för Barn – 500 dollar i bidrag till biblioteksutrustning;
Maria Simonsson – 500 dollar för konstprojekt. I önskemålen som SWEA DC:s Donations- och stipen-diekommitté uppställt ingår att stipendiaterna eller motta-garna bör ha anknytning till Washington-området eller vilja bege sig hit. Alla mottagare väntas redogöra för hur medlen används, enligt överenskommelse med kommit-tén. Hur stora summor kan man ansöka om år 2011? Upp till 1000 dollar med viss flexibilitet beroende på än-damål. Vem kan ansöka? Non-profit organisationer, studenter, enskilda forskare. När ska ansökan vara inne? Senast den 31 mars 2011. Mer information finns på SWEA DCs webbsida. Eventu-ella frågor kan ställas via e-post till SWEA DCs Dona-tions- och stipendiekommitté [email protected]
Sök SWEA DC donation eller stipendium
Även i år gick dansen runt midsommarstången som sig bör!
Cecilia Kullman var en av de tre förträffliga
dansledarna i år.
SWEA har fått en ny fotograf i Emma Landgren, som ärvt både sin mors entusiasm och skicklighet.
SWEAbladet
21
Hur många lärare är anställda? Fyra lärare arbetar på skolan, varav två är lärarutbildade i Sverige och leder och planerar undervisningen. Alla har erfarenhet av att under-visa flerspråkiga barn och jobbar som ett sammansvetsat team, ofta med två lärare i varje grupp. Att vår verksam-het är framgångsrik beror förstås på att vi har så engage-rade lärare, men också på att vi har lika engagerade för-äldrar! Hur mycket kostar undervisningen? Statsbidragsberät-tigade elever betalar $280 för höstterminen och $380 för vårterminen, som är avsevärt längre. Syskonrabatter ges också. Alla böcker och annat material ingår i kursavgiften och för-äldrarna behöver inte bidra med extra dona-tioner eller fundraising-arbete. Vad gör Skolan för att fira de traditionel-la svenska högtidsda-garna och vilka firas? Lucia är naturligtvis viktigt för alla och firas traditionellt med Luciatåg och sång. Midsommar firar vi med dans runt majstången i samband med avslutningen. Vi infogar också många svenska traditioner på ett natur-ligt sätt i undervisningen: ljusstöpning, julgransplundring, Vasaloppet, Valborg, m.m. Varje lördag har vi en period efter själva lektionerna som vi kallar ”roliga halvtimmen” då hela familjen deltar i kulturella aktiviteter med mycket sång och dans.
Några frågor till två av föräldrarna som har barn på
skolan om varför de valde att engagera sig i Svenska sko-lan för språk och KULtur Varför gick ni med i Svenska skolan för språk och KULtur? Lars: Jag är mycket förtjust i upplägget med en familjeskola. Trycket från engelskan är så stort här att det inte räcker att prata svenska bara några timmar varje lör-dag. Man måste prata hemma också så gott det går. Av skolan får man både goda råd och inspiration och en del tips får man också från andra föräldrar. Linda: Mest för pedagogikens skull. Jag är imponerad av hur lärarna an-passar undervisningen till varje individuell elevs förutsätt-ningar och kunskaper. När gick Du med i Svenska skolan för språk och KULtur? Vi har båda varit med sedan skolan startade, hösten 2009. Hur fick Du hör talas om Svenska skolan för språk och KULtur? Vi blev kontaktade av skolans rektorer.
Frågor och Svar om Svenska skolan för språk och KULtur Svenska skolan för språk och KULtur grundades hös-
ten 2009 av Lena Unander-Scharin och Carina Olsson för att förverkliga en vision. Vi ville bedriva svenskundervis-ning i mindre skala så att lärarna skulle kunna lära känna alla elever och anpassa undervisningen till deras individu-ella behov samtidigt som föräldrarna skulle engageras och arbeta tillsammans med skolan för att utveckla barnens svenskkunskaper.
Det första året gick över förväntan och gav mersmak. Sko-lan har redan hun-nit utveckla en fan-tastisk gemenskap som ger barnen en stor trygghet i sin svenska identitet samtidigt som både barn och vuxna har roligt. Många föräldrar har vitt-
nat om att barnen gjort stora framsteg och blivit mera aktiva i sin svenska hemma. Vi kommer därför att fortsät-ta att utveckla konceptet med en familjeskola. Hur gamla måste barnen vara för att få vara med i Svenska skolan för språk och KULtur? Vi har elever i åldrarna 5-18 år, och vi hoppas kunna starta en pedago-gisk lekgrupp någonstans i Maryland till våren. Hur många barn går i klasserna och hur många barn är totalt med i Svenska skolan för språk och KULtur? Vi har för närvarande 15 elever och har utrymme för att bli lite större. Vi arbetar flexibelt i två eller tre grupper beroende på ämnesområde eftersom vi är för små för en traditionell klassindelning. En sådan passar inte heller särskilt bra för en sådan här helgverksamhet. När börjar och slutar terminer och skolår, följs det svenska skolåret? Vi följer det amerikanska skolåret, men slutar höstterminen med Lucia och vårterminen före Memorial Day, 30 lektionstillfällen per läsår.
Kultur är kul! Sång, musik och dans är viktiga inslag varje vecka.
All undervisning bygger på kommunikation
med eleverna.
Vi har tillgång till fina lekytor och har alltid rast utomhus.
SWEAbladet
22
Hur många barn har Du och i vilka åldrar är de? Lars: Min yngsta son Filip som är 13 år. Linda: Min dotter Jen-nifer som är 9. Vad ger Skolan Dig och Dina barn? Linda: En svensk identitet och impulser att prata svenska även utanför sko-lan. Tack vare skolan känner sig Jennifer hemma i Sverige. Lars: Filip kan göra sig förstådd i Sverige, vilket uppskat-tas av farfar. För egen del ser sätter jag värde på att få prata svenska i fikarummet varje lördag. Vad tycker Du är det bästa med Skolan? Linda: Jag har märkt hur lördagarna är fulla av glädje och förväntan inför skoldagen. Min dotter har gjort stora framsteg på bara ett år. Lars: Det bästa är att barnen trivs i skolan. Filip erkänner att han har roligt, vilket inte vill säga lite för en tonåring! Det också bra att barnen kan vara ute på ras-ten. Om Du skulle fråga Dina barn, vad tror Du att de skulle säga är det bästa med Skolan? Linda: Min dot-ter tycker mest om roliga halvtimmen då hela skolan sam-las varje lördag och visar vad de arbetar med eller sjunger
och dansar. Lars: Att spela land-bandy på rasten. Vad är det bäs-ta/första rådet Du skulle ge till en svensk familj som flyttar ut-omlands? Lars: Var öppen för det nya landets kultur men var
Landbandy är en favorit bland både barn och vuxna i alla väder.
envis med att tala svenska hem-ma. Linda: Prata alltid svenska hemma och var stolt över att vara svensk. Vad saknar Du mest från Sverige? Linda: Familj och vänner förstås. Språket. Alle-mansrätten. Lars: Ost och fil-mjölk. Det är tur att vi har IKEAs mataffär så nära.
Finns det något annat som Du tycker är viktigt att berätta för andra om Skolan för andra föräldrar? Lars: Skolan känns mera som en stor familj än som en traditio-nell skola. Skolan är liten och har bra lokaler och det hjäl-per förstås till. Men det beror också på att skolan vill göra föräldrarna till en resurs för barnens inlärning, både i sko-
lan och hemma. Det märks att vår rektor har erfarenheter från hem-språksundervisning i Sverige vid sidan av ”vanlig” undervisning. Det finns en pedagogisk grundtanke i bakgrunden som gör att undervis-ningen, rasterna, roliga halvtimmen, läxorna och
allt annat hänger ihop. Jag tror det är därför som skolan har blivit så bra.
Text: Marie Huddle Bild: Svenska skolan för språk och KULtur
Inför julhelgen fick eleverna pröva på att stöpa ljus.
Eleverna lärde sig om Carl Larsson och fick sedan vara konstnärer själva.
SWEAbladet
24
Drottning Silvias Washingtonbesök WASHINGTON Se, det var en riktig Washington-kväll. Vita huset-folk, senatorer, kongressmän, ambassadörer, företagarrepresentanter, en av stadens mest kända politis-ka tv-reportrar. Det rörde sig om välgörenhet och problemlösning parad med societetsglitter och med drottning Silvia i centrum i sin roll som ordförande i organisationen Mentor Founda-tion som bekämpar drogmissbruk i hela världen. Priser delades ut till initiativ i olika länder för att få ung-domar att avstå från knark och alkohol. Två exempel: ett program i Sydafrika där musik används för att bygga upp självkänsla och ledarskapsförmåga och ett program i USA riktade till skolor som får hjälp att påverka det sociala trycket – bort från droger.
Mentor är en NGO, en ideell organisation, beroende av bidrag, som delvis kommer från näringslivet, delvis från evenemang som galamiddagen med drottningen som ock-så höll tal. Och, efter några kärva år för all välgörenhet även i det mycket generösa USA får man en känsla av att det lättat igen. Sådana här välgörenhetsgalor ordnas varenda kväll i ame-rikanska städer, med mer pengar och fler kändisar i städer som Washington, New York, Los Angeles, San Francisco etc. I normalfallet torde dessutom biljetterna, som kan gå på sina modiga många hundra dollar, vara avdragsgilla i deklarationen eller ingå i företagens ansträngningar som goda ”corporate citizens”. Drottning Silvia strålade, liksom Yvonne Thunell, chef för Mentor International samt Mentor USA som ska ha sitt kontor i Washington. I vimlet skymtade också en och annan svensk näringslivssponsor. Det kommer förstås en hel del kungligheter till staden (själv råkade jag stöta på spanska drottning Sofia i två helt vanliga affärer en eftermiddag, en elektronikbutik och en bokhandel). Det är inte alltid lokala Galapetter, spalten The Reliable Source i tidningen Washington Post, upp-
märksammar det. Men drottningen fick rejält med utrym-me och även ett par svenska reportrar följde med på besö-ket i friskolan Cesar Chavez i slumkvarter som håller på att rustas upp. - Kan inte jag få bli kung? ropade en kille i klassrummet men fick veta att det nog inte gick…
Text och bild: Karin Henriksson
Den här texten har tidigare varit publicerad i Svenska Dagbladet.
Drottning Silvia ser och lyssnar intresserat på.
17-åriga Maria Lopez får lite extra uppmärksamhet från Drottning Silvia.
THANKS TO OUR 2010 RAFFLE SPONSORS
Book from EMBASSY OF SWEDEN
Gift certificate from HELA SPA
Gift basket from IKEA COLLEGE PARK
Gift basket from IKEA WOODBRIDGE
Marcus Samuelsson’s cook book from JOHN
WILEY & SONS
Gift basket from KLARADAL
Gift certificate from POLARN O. PYRET
TV box from SCANDITV
Ticket from SCANDINAVIAN AIRLINES
Vase from SWEA WASHINGTON DC
Kit from SWEDISH AMERICAN
DENTAL CONCEPTS
Gift Certificate from THE LATHAM HOTEL
Gift basket from TRADER JOE’S
Subscriptions from SWEDISH NEWS INC
