2019-05-20Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

Svenskarnas friluftslivsvanorPeter Fredman, Mittuniversitetet

Mittuniversitetet

Friluftsliv 2018

Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor

Varför gjordes undersökningen?

Mittuniversitetet

Bakgrund

• Sveriges 10 mål för friluftslivspolitiken http://www.naturvardsverket.se/Friluftsmalen/

• Miljökvalitetsmålen - 8 av 16 innehåller preciseringar i relation till friluftsliv http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/

• Ge ett bra underlag för ovan mål och vidare arbete med dessa

• Jämförelser över tid (tidigare studier av friluftsliv)

• Statistik över friluftsliv nationellt/regionalt för geografiska jämförelser och analyser

Hur gick undersökningen till?

Mittuniversitetet

Metod

• Nationellt urval 21 000 individer (16 år - ) folkbokförda i Sverige

• Stratifierat urval: 1000 per län

• Möjlighet att svara på webb och genom pappersenkät

• Totalt fyra utskick (varav två med pappersenkät)

• 7702 svarande (36,8%)

Mittuniversitetet

Frågor som ställdes…

• Vistelser i naturen / deltagande i aktiviteter / hinder

• Vistelser i olika naturtyper / upplevelser (pos, neg)

• Användning av ny teknik (smartphone)

• Besök i naturområde närmast bostad (avstånd, frekvens, tid, transport, mm)

• Allemansrättens betydelse och kunskap om allemansrätten

• Ekonomiska utgifter

• Socio-demografisk bakgrund

Hur ser dagens friluftsliv ut?

Mittuniversitetet

Deltagande i friluftsliv…

• I stort alla svenskar utövar friluftsliv – men främst under helger och längre ledigheter (ungefär hälften är aldrig eller sällan ute i naturen på vardagar)

• Det ”enkla” friluftslivet förekommer mest: promenera, vistas i skog och mark, cykla, trädgårdsarbete samt bada och sola

• De enskilt mest besökta naturmiljön är i bebyggda områden, skog, sjöar och vattendrag samt parker – dagens friluftsliv är i all högre grad urbant

• 60% upplever nedskräpning

Har friluftslivet förändrats?

Mittuniversitetet

Ungefär hur ofta är du ute i naturen? 2007 vs. 2018

Andel som svarat ”ganska ofta” eller ”mycket ofta” i undersökningarna år 2007 respektive 2018.

Mittuniversitetet

Aktiviteter som ökat / minskat

• Jogging och terränglöpning• Skateboard• Bad utomhus i sjö/hav• Pool/äventyrsbad• Snorkling och dykning• Paddling (kanot, kajak)• Geocaching• Vattenskoter• Bergsklättring• Meditation, yoga utomhus

• Nöjes- och motionspromenader• Stavgång• Cykling på vägar• Rullskridsko/inlines/rullskidor• Fritidsfiske• Solbad• Jakt• Trädgårdsarbete• Picknick/grillning i naturen• Studier av växter, djur och fåglar

Mittuniversitetet

• Det är fler som menar att friluftsliv har påverkat valet av bostadsort 2018 (53%) jämfört med 2007 (39%)

• Andelen som uppger att de är medlemmar i någon friluftsorganisation har minskat från knappt 15 % (2007) till 11,5 procent (2018).

• Kunskap om allemansrätten är relativt oförändrad mellan de två undersökningarna

Bostadsort, friluftsorganisation, allemansrätten

Skiljer det sig mellan olika grupper?

Mittuniversitetet

Hur friluftsliv skiljer sig mellan olika grupper bör diskuteras utifrån jämlikhet och jämställdhet, tillgänglighet och kunskap om allemansrätten:

• Kvinnor är ute i naturen oftare än män - men känner sig mer otrygga,saknar kunskap, transportmöjligheter samt tillgång till lämpliga platser

• En uppväxt i Europa innebär att man är ute i naturen oftare och lägger större betydelse vid allemansrätten jämfört med de som själva (eller vars föräldrar) växt upp utanför Europa

• Yngre barn är oftare i naturen än äldre barn – samtidigt som barn (0-15 år) är i naturen mer under längre ledigheter än vardagar

Är friluftslivet hållbart?

Mittuniversitetet

Hållbart friluftsliv?

Ekonomi

Miljö

Socialt

Mittuniversitetet

Tack!

För kontakt:peter.fredman@miun.serosemarie.ankre@miun.se

Här finner du rapporten i sin helhet: https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6800/978-91-620-6887-5/