Click here to load reader

Svensk författningssamling - Boverket · PDF fileSFS 2010:900 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, 3. åtgärder för att

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Svensk författningssamling - Boverket · PDF fileSFS 2010:900 2. skydd mot uppkomst och...

1

Svensk frfattningssamling

Plan- och bygglag;

utfrdad den 1 juli 2010.

Enligt riksdagens beslut1 freskrivs fljande.

1 kap. Syfte, innehll och definitioner1 I denna lag finns bestmmelser om planlggning av mark och vattenoch om byggande. Bestmmelserna syftar till att, med hnsyn till denenskilda mnniskans frihet, frmja en samhllsutveckling med jmlika ochgoda sociala levnadsfrhllanden och en god och lngsiktigt hllbar livs-milj fr mnniskorna i dagens samhlle och fr kommande generationer.

2 Det r en kommunal angelgenhet att planlgga anvndningen av markoch vatten enligt denna lag.

3 Lagen innehller bestmmelser om1. lagens syfte och innehll och definitioner (1 kap.),2. allmnna och enskilda intressen (2 kap.),3. versiktsplan (3 kap.),4. reglering med detaljplan och omrdesbestmmelser (4 kap.),5. att ta fram detaljplaner och omrdesbestmmelser (5 kap.),6. genomfrandet av detaljplaner (6 kap.),7. regionplanering (7 kap.),8. krav p byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmnna platser

(8 kap.),9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.),10. genomfrandet av bygg-, rivnings- och marktgrder (10 kap.),11. tillsyn, tilltrde, ingripanden och pfljder (11 kap.),12. byggnadsnmnden (12 kap.),13. verklagande (13 kap.),14. skadeersttning och inlsen (14 kap.),15. domstolsprvning m.m. (15 kap.), och16. bemyndiganden m.m. (16 kap.).

4 I denna lag avses medallmn plats: en gata, en vg, en park, ett torg eller ett annat omrde som

enligt en detaljplan r avsett fr ett gemensamt behov,

1 Prop. 2009/10:170, 2009/10:184, 2009/10:215, bet. 2009/10:CU25, 2009/10:MJU24,2009/10:JuU27, rskr. 2009/10:366.

SFS 2010:900Utkom frn trycketden 13 juli 2010

2

SFS 2010:900 bebygga: att frse ett omrde med ett eller flera byggnadsverk,bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart bestr av andra

anlggningar n byggnader,byggherre: den som fr egen rkning utfr eller lter utfra projekterings-,

byggnads-, rivnings- eller markarbeten, byggnad: en varaktig konstruktion som bestr av tak eller av tak och

vggar och som r varaktigt placerad p mark eller helt eller delvis undermark eller r varaktigt placerad p en viss plats i vatten samt r avsedd attvara konstruerad s att mnniskor kan uppehlla sig i den,

byggnadsnmnden: den eller de nmnder som fullgr kommunens upp-gifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anlggning, byggprodukt: en produkt som r avsedd att stadigvarande ing i ett bygg-

nadsverk, genomfrandetiden: den tid fr genomfrandet av en detaljplan som ska

bestmmas enligt 4 kap. 2125 ,kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmn plats

eller vattenomrde,miljnmnden: den eller de nmnder som fullgr kommunens uppgifter p

milj- och hlsoskyddsomrdet,nybyggnad: uppfrande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare

uppfrd byggnad till en ny plats, ombyggnad: ndring av en byggnad som innebr att hela byggnaden eller

en betydande och avgrnsbar del av byggnaden ptagligt frnyas, planlggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en versiktsplan, en

detaljplan eller omrdesbestmmelser,sammanhllen bebyggelse: bebyggelse p tomter som grnsar till var-

andra eller skiljs t endast av en vg, gata eller parkmark, tillbyggnad: ndring av en byggnad som innebr en kning av byggnadens

volym, tomt: ett omrde som inte r en allmn plats men som omfattar mark

avsedd fr en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutningtill byggnaderna och behvs fr att byggnaderna ska kunna anvndas fravsett ndaml,

underhll: en eller flera tgrder som vidtas i syfte att bibehlla eller ter-stlla en byggnads konstruktion, funktion, anvndningsstt, utseende ellerkulturhistoriska vrde, och

ndring av en byggnad: en eller flera tgrder som ndrar en byggnadskonstruktion, funktion, anvndningsstt, utseende eller kulturhistoriskavrde.

5 Om en fastighet har uppltits med tomtrtt, ska det som sgs i dennalag om fastighetsgaren eller fastigheten tillmpas p tomtrttshavaren ellertomtrtten. En tomtrttshavare r dock inte skyldig att bekosta anlggandeav gator och andra allmnna platser.

6 Den som innehar egendom med stndig besittningsrtt eller med fidei-kommissrtt eller p grund av testamentariskt frordnande utan att gan-dertten tillkommer ngon ska vid tillmpning av denna lag anses som egen-domens gare.

3

SFS 2010:9002 kap. Allmnna och enskilda intressen1 Vid prvningen av frgor enligt denna lag ska hnsyn tas till bde all-mnna och enskilda intressen.

2 Planlggning och prvningen i renden om lov eller frhandsbeskedenligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenomrden anvnds fr deteller de ndaml som omrdena r mest lmpade fr med hnsyn tillbeskaffenhet, lge och behov. Fretrde ska ges t sdan anvndning somfrn allmn synpunkt medfr en god hushllning. Bestmmelserna omhushllning med mark- och vattenomrden i 3 och 4 kap. miljbalken skatillmpas.

3 Planlggning enligt denna lag ska med hnsyn till natur- och kultur-vrden, milj- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala fr-hllanden frmja

1. en ndamlsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning avbebyggelse, grnomrden och kommunikationsleder,

2. en frn social synpunkt god livsmilj som r tillgnglig och anvndbarfr alla samhllsgrupper,

3. en lngsiktigt god hushllning med mark, vatten, energi och rvarorsamt goda miljfrhllanden i vrigt, och

4. en god ekonomisk tillvxt och en effektiv konkurrens.ven i andra renden enligt denna lag ska hnsyn tas till de intressen som

anges i frsta stycket 14.

4 Vid planlggning och i renden om bygglov eller frhandsbeskedenligt denna lag fr mark tas i ansprk fr att bebyggas endast om markenfrn allmn synpunkt r lmplig fr ndamlet.

5 Vid planlggning och i renden om bygglov eller frhandsbeskedenligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark somr lmpad fr ndamlet med hnsyn till

1. mnniskors hlsa och skerhet,2. jord, berg- och vattenfrhllandena,3. mjligheterna att ordna trafik, vattenfrsrjning, avlopp, avfallshante-

ring, elektronisk kommunikation samt samhllsservice i vrigt,4. mjligheterna att frebygga vatten- och luftfroreningar samt buller-

strningar, och5. risken fr olyckor, versvmning och erosion.Bebyggelse och byggnadsverk som fr sin funktion krver tillfrsel av

energi ska lokaliseras p ett stt som r lmpligt med hnsyn till energifr-srjningen och energihushllningen.

6 Vid planlggning och i renden om bygglov enligt denna lag skabebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras p den avsedda markenp ett stt som r lmpligt med hnsyn till

1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvrdena p platsen ochintresset av en god helhetsverkan,

4

SFS 2010:900 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor ochandra olyckshndelser,

3. tgrder fr att skydda befolkningen mot och begrnsa verkningarna avstridshandlingar,

4. behovet av hushllning med energi och vatten och av goda klimat- ochhygienfrhllanden,

5. mjligheterna att hantera avfall,6. trafikfrsrjning och behovet av en god trafikmilj,7. mjligheter fr personer med nedsatt rrelse- eller orienteringsfrmga

att anvnda omrdet, och8. behovet av framtida frndringar och kompletteringar.Frsta stycket gller ocks i frga om skyltar och ljusanordningar. Vid planlggning och i andra renden enligt denna lag ska bebyggelse-

omrdets srskilda historiska, kulturhistoriska, miljmssiga och konstnr-liga vrden skyddas. ndringar och tillgg i bebyggelsen ska gras varsamts att befintliga karaktrsdrag respekteras och tillvaratas.

7 Vid planlggning enligt denna lag ska hnsyn tas till behovet av att detinom eller i nra anslutning till omrden med sammanhllen bebyggelsefinns

1. gator och vgar,2. torg,3. parker och andra grnomrden,4. lmpliga platser fr lek, motion och annan utevistelse, och5. mjligheter att anordna en rimlig samhllsservice och kommersiell

service.

8 Vid planlggning och i renden om bygglov enligt denna lag ska bygg-nadsverk som placeras under markytan i sklig omfattning utformas s attdet inte frsvrar anvndningen av marken ovanfr.

9 Planlggning av mark och vattenomrden samt lokalisering, placeringoch utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt dennalag fr inte ske s att den avsedda anvndningen eller byggnadsverket, skyl-ten eller ljusanordningen kan medfra en sdan pverkan p grundvattneteller omgivningen i vrigt som innebr fara fr mnniskors hlsa och sker-het eller betydande olgenhet p annat stt.

10 Vid planlggning och i andra renden enligt denna lag ska milj-kvalitetsnormerna i 5 kap. miljbalken eller i freskrifter som har meddelatsmed std av 5 kap. miljbalken fljas.

11 Planlggning och annan prvning enligt denna lag som avser enanvndning av ett mark- eller vattenomrde som ocks har prvats eller skaprvas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lmp-ligen kan ske.

5

SFS 2010:9003 kap. versiktsplan1 Varje kommun ska ha en aktuell versiktsplan, som omfattar helakommunen.

2 versiktsplanen ska ange inriktningen fr den lngsiktiga utvecklingenav den fysiska miljn. Planen ska ge vgledning fr beslut om hur mark- ochvattenomrden ska anvndas och hur den byggda miljn ska anvndas,utvecklas och bevaras.

3 versiktsplanen r inte bindande.

4 Kommunen ska i versiktsplanen redovisa sin bedmning av hur skyl-digheten att enligt 2 kap. ta hnsyn till allmnna intressen vid beslut omanvndningen av mark- och vattenomrden kommer att tillgodoses. I redo-visningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljbalken anges srskilt.

5 Av versiktsplanen ska framg1. grunddragen i frga om den avsedda anvndningen av mark- och

vatte

Search related