1

SV

SVAR PÅ EUROPAPARLAMENTETS

YTTERLIGARE SKRIFTLIGA FRÅGOR TILL DEN NOMINERADE

KOMMISSIONSLEDAMOTEN

Sylvie GOULARD

Nominerad kommissionsledamot för den inre marknaden

AVSNITT 1/ANSVARSOMRÅDE

1. Vid utfrågningen den 2 oktober 2019 ansåg vi att dina svar och åtaganden var

oklara. Vi skulle därför vilja ställa följande frågor: Hur kommer du att hantera,

samordna och klara av det arbete som krävs när det gäller ett ansvarsområde som

är större än någonsin – de nya viktiga generaldirektoraten – med intressekonflikter

och med den extra uppgiften att bygga upp ett av de tre generaldirektoraten (det nya

generaldirektoratet för försvar och rymdfrågor), som lagts till på konstgjord väg,

och dessutom med ansvaret för mediepolitiken och den audiovisuella politiken? Hur

kommer du till exempel att klara av att utforma den kommande industripolitiken?

Och den nya försvars- och rymdstrategin?

2. Det ansvarsområde som Ursula von der Leyen har anförtrott dig omfattar allt från

industrin till digitala tjänster, från rymdsektorn till försvarssektorn, från

audiovisuella tjänster till små och medelstora företag. Hur tänker du använda de

potentiella synergierna mellan dessa politikområden, och synergierna mellan de

olika generaldirektoraten?

3. Som nominerad kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden har du

fått ett mycket stort och viktigt ansvarsområde, vars syfte är att kombinera helt

olika ansvarsområden, från försvar till digitalisering, med en förväntad total budget

på inte mindre än 36 miljarder euro. Trots ditt förtydligande under den senaste

parlamentariska granskningen verkar det fortfarande osannolikt att detta framtida

ansvarsområde skulle kunna säkerställa ett smidigt och tillfredsställande

genomförande när det gäller alla de olika områden som ingår.

Teknikens utveckling och konvergensen mellan affärsmodellerna har suddat ut rågången

mellan en ”inre marknad” och en ”digital inre marknad”. Detta påverkar alla våra företag,

särskilt våra industriföretag. Därför behövs en sammanhängande och konsekvent strategi när

det gäller verktyg för reglering, finansiering och samordning. Detta kommer att stå i centrum

2

för vår industristrategi, med stöd av en fördjupad inre marknad och vår strategi för små och

medelstora företag. Mitt nya ansvarsområde kommer att ge oss bättre förutsättningar att

tillgodose dessa växande förväntningar.

Industrin, näringslivet och företagarna behöver en enda kontaktpunkt som tar itu med de

utmaningar som vår ekonomi står inför i dag. Det här ansvarsområdet möjliggör ett bättre

utnyttjande av synergieffekter på många områden, t.ex. innovation. Alla tre

generaldirektoraten arbetar med artificiell intelligens (AI), immaterialrätt, digitalisering och

cybersäkerhet. Alla tillför särskild expertis från sina fackområden – tjänster, varor, teknik,

medier, audiovisuell produktion, rymd och försvar. Att sammanföra detta kunnande är en unik

möjlighet.

Låt mig ge fem exempel på synergieffekter:

1. Ett projekt som vi överväger går ut på att kombinera högpresterande datorsystem,

höghastighetsnät, artificiell intelligens, molntjänster och rymdresurser för att bygga

upp en europeisk prognos- och krishanteringskapacitet med hög precision. En sådan

kapacitet skulle ge den europeiska industrin ett försprång inom AI och stordata, vilket

i sin tur genererar näringslivs- och samhällsvärde för EU. Det skulle till exempel bli

möjligt att besvara frågor om vilka områden som särskilt kommer att påverkas av

extremväder eller stigande havsnivåer. Detta är viktigt för den offentliga sektorn (i

fråga om planering, förebyggande åtgärder osv.), för bygg- och anläggningssektorn

och för många andra.

2. En helt säkrad datainfrastruktur är en förutsättning för en avancerad ekonomi.

Kvantteknik är nästa steg inom säker kommunikation. Med utgångspunkt i

generaldirektoratens arbete inom rymd och cybersäkerhet vill vi uppmuntra

forskningscentrum, andra offentliga organ och privata företag att gå samman för att

utveckla och bygga ut en helt säker kvantkommunikationsinfrastruktur där både

satellitteknik och markbaserad teknik ingår.

3. Medicinteknik, bygg och anläggning, mode och skönhetsprodukter är exempel på

branscher som behöver anpassa sig till den digitala omställningen, för att säkra sin

framtid. De kommer i hög grad att gynnas av ett helhetsgrepp där sektorslagstiftningen

ses över, anpassas till den digitala tidsåldern och blir klimatneutral. För att nå alla

företag och branscher, inte bara de ledande företagen, kan man inleda en rad

sektorsspecifika dialoger om digital teknik överallt (inom bl.a. bygg och anläggning,

mode och turism). Målet är att samarbeta med alla berörda parter för att utveckla en

rad specifika åtgärder som hjälper alla nyckelsektorer i EU:s ekonomi att ställa om sig

och dra nytta av digitaliseringen. Detta kommer att stödjas av specialiserade digitala

innovationsknutpunkter som inte bara sysslar med digital teknik utan även

energieffektiva lösningar, nya material och ny produktionsteknik.

4. Korsbefruktning mellan traditionella produktionssektorer och kreativa näringar har

alltid varit ett kännemärke för europeisk kvalitet. Med teknikens framsteg öppnas nya

3

möjligheter för våra kreatörer. 3D-utskrifter möjliggör till exempel en aldrig tidigare

skådad kombination av ekodesign och kreativ arkitektur. Virtuell verklighet-

produktioner av professionella producenter underlättar utbildning av operatörer av

komplexa maskiner. Jag kommer att stödja samarbetslokaler i digitala

innovationsknutpunkter där konstnärer, tekniker och industriföretag sammanförs. Det

bör finnas minst en sådan lokal i varje medlemsstat.

5. Slutligen innebär klimatförändringarna, digitaliseringen och den åldrande

befolkningen att vi behöver omskola och kompetenslyfta vår befolkning, bevara

välvärd och välstånd och upprätthålla vår sociala marknadsekonomi. Jag kommer

därför att samarbeta med sysselsättningskommissionären med initiativ som kan gynna

industrin.

Dessutom har jag för avsikt att inom generaldirektoraten genomföra följande:

Små och medelstora företag är centrala aktörer på den inre marknaden och i industrin,

både när det gäller digital teknik och försvar. Jag tänker inrätta ett nytt kontaktteam för

små och medelstora företag inom det nya GD Försvarsindustri och rymden, som ska se

till att små och medelstora företag och midcapföretag deltar aktivt i försvars- och

rymdprogrammen. Det ska också garantera att leder loppet med att använda data från

våra satelliter och vår rymdinfrastruktur. Teamet ska tillsammans med teamen för små

och medelstora företag vid GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små

och medelstora företag och GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik utgöra en

samlad arbetsgrupp för små och medelstora företag. Tillsammans ska de utgöra en

kontaktpunkt vid kommissionen för små och medelstora företag, oavsett bransch. Som

redovisas nedan ska jag utse en företrädare för små och medelstora företag på heltid,

som ska få stöd av denna nya interna arbetsgrupp för små och medelstora företag. Han

eller hon ska ansvara för att sammanföra och stimulera de små och medelstora

företagen, lyssna på deras problem och genomföra den strategi för små och medelstora

företag som vi ska utveckla.

Jag vill öka samverkansfördelarna mellan tillsynsteamen från de tre

generaldirektoraten för att vidta åtgärder i frågor av stor betydelse, oavsett under vem

de rättsliga instrumenten råkar sortera.

Med tanke på de exceptionella omständigheterna kring inrättandet av ett nytt

generaldirektorat för försvarsindustri och rymden kommer mitt kansli att dra nytta av

ytterligare flexibilitet och tillfälligt stöd, enligt ordförandens beslut. Jag kommer att

överväga att strukturera om GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små

och medelstora företag efter inrättandet av GD Försvarsindustri och rymden.

4

Det oklara förhållandet mellan ditt ansvarsområde och det ansvarsområde som den

nominerade kommissionsledamoten Margrethe Vestager har tilldelats är också oroande

eftersom de verkar överlappa varandra, särskilt i frågor som rör den digitala agendan.

Just nu behövs det därför mer information för att förstå huruvida ditt och den

nominerade kommissionsledamoten Vestagers ansvarsområden kommer att vara

förenliga med varandra.

Den verkställande vice ordföranden för ett Europa som är rustat för den digitala tidsåldern ska

ansvara för att leda och samordna arbetet med digitalt ledarskap. Jag kommer att arbeta under

hennes vägledning inom bl.a. artificiell intelligens och verka för korsbefruktning mellan den

civila industrin och försvars- och rymdindustrierna. Hon ska även tillsammans med

verkställande vice ordföranden för en ekonomi för människor leda industristrategin och den

strategi för små och medelstora företag som jag aktivt ska bidra till, såsom förklaras i de olika

svaren.

Vidare uppskattar vi ditt fokus på de många svårigheter som de europeiska små och

medelstora företagen för närvarande står inför, men du ger inga förslag på specifika

åtgärder för att ta itu med svårigheterna, och vi känner fortsatt oro för att nästa

kommission inte på allvar kommer att ta itu med det faktum att särskilt mikroföretag i

allt större grad utesluts från den inre marknaden.

Små och medelstora företag – från traditionella familjeföretag till uppstartsföretag, i all deras

mångfald – står för 99 % av företagen i EU och sysselsätter två tredjedelar av arbetstagarna.

Men EU tar inte vara på hela deras potential. De små och medelstora företagen ska stå i

centrum för vår industripolitik och vi ska se till att deras behov och problem åtgärdas så att

de kan växa och bli mer konkurrenskraftiga.

För att komma vidare är jag övertygad om att vi bör inta en pragmatisk hållning som bygger

på ett gräsrotsperspektiv, och lyssna på alla relevanta aktörer för att utforma effektiva

förslag. Därför tänker jag redan inom de första sex månaderna av min mandatperiod göra en

särskild insats för att nå ut till er och era väljare, besöka medlemsstater, huvudstäder och

regioner, och tala med företag och arbetstagare och med regeringar och nationella parlament.

Jag kommer att ta alla relevanta nätverk, strukturer och samarbetsforum i anspråk för detta.

Den nya företrädaren för små och medelstora företag, som nämns nedan, ska stödja mig i

denna strävan.

Den strategi för små och medelstora företag som vi kommer att bygga upp tillsammans ska

särskilt syfta till följande:

i. Minska rättsliga och administrativa hinder.

ii. Bekämpa sena betalningar.

iii. Förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering.

5

iv. Se till att inremarknadsreglerna tar hänsyn till de små och medelstora företagens

särdrag,

v. Utnyttja lämpliga nätverk och program för att förse de små och medelstora företagen

med den kompetens de behöver och hjälpa dem att möta nya utmaningar.

För att se till att dessa mål eftersträvas på ett konsekvent sätt i kontakterna med alla berörda

parter kommer jag att utse en företrädare för små och medelstora företag på heltid. Han

eller hon ska ansvara för att sammanföra och stimulera de små och medelstora företagen,

lyssna på deras problem och löpande driva strategin för små och medelstora företag. Han eller

hon ska bistås av en ny arbetsgrupp för små och medelstora företag, som sammanför de

befintliga eller snart inrättade kontaktpunkterna för små och medelstora företag vid GD Inre

marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag och GD

Kommunikationsnät, innehåll och teknik samt vid det nya GD Försvarsindustri och rymden.

Tillsammans ska de utgöra en kontaktpunkt vid kommissionen för små och medelstora

företag, oavsett bransch, i nära samarbete med Easme i fråga om genomförande av

programmen.

När det gäller rättsliga och administrativa hinder tänker jag undersöka alla möjliga sätt att

minska eller undanröja dem. Jag tänker till exempel samarbeta med medlemsstaterna för att

påskynda genomförandet av förordningen om en gemensam digital ingång, särskilt principen

”bara en gång” som går ut på att företag ska behöva lämna in handlingar eller underlag bara

en gång.

När det gäller sena betalningar är det inte acceptabelt att små och medelstora företag i många

fall betalas över 100 dagar för sent. Detta orsakar mer än en fjärdedel av alla konkurser i små

och medelstora företag. Jag kommer inte att tveka att inleda överträdelseförfaranden mot

medlemsstater som inte följer reglerna.

När det gäller tillgång till finansiering har vi gjort framsteg de senaste åren, men mycket mer

behöver göras. Jag kommer att samarbeta med den verkställande vice ordföranden för en

ekonomi för människor och med sysselsättningskommissionären.

Jag har för avsikt att göra mer inom ramen för InvestEU-fonden, med utgångspunkt i

det framgångsrika lånegarantiinstrumentet inom programmet för företagens

konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme). Kommissionens förslag på

11,25 miljarder euro innebär en ökning med 20 % jämfört med dagsläget. Det låter

tusentals fler små och medelstora företag få tillgång till finansiering. Det blir även

lättare för dem att få tillgång till EU:s nya finansieringsinstrument, eftersom de har en

enda regelbok i InvestEU-programmet som förenklar deltagandet och minskar

byråkratin.

Förutom dessa två-instrument måste vi både förenkla tillgången till EU:s

finansieringsmöjligheter och se till att möjligheterna tillgodoser de små och medelstora

företagens behov i varje skede av deras utveckling.

6

Jag ska se till att små och medelstora företag har en enda kontaktpunkt för alla

frågor om EU:s finansieringsmöjligheter, så att de inte behöver leta i alla enskilda

program.

Den nuvarande kommissionen har genomfört ett pilotprojekt för att öka finansieringen

till små och medelstora företag och nystartade företag i expansionsfasen. Programmet

för utveckling av företag med riskkapital (Escalar) tillgängliggör ytterligare 300

miljoner euro för förvaltare av riskkapitalfonder, så att de kan fortsätta att investera

eller till och med inrätta nya fonder för sådana företag. Det bygger på det

framgångsrika upplägget med Small Business Investment Company (SBIC) i USA, och

jag vill utvidga det inom ramen för InvestEU.

Vi kan också göra mer för att hjälpa små och medelstora företag att utnyttja

börsintroduktioner, vilket ger dem det kapital som de behöver för att utvecklas och

kommersialisera sina produkter. Vi bör se till att finansiering är tillgänglig under hela

cykeln av investeringar i ett företag och öka antalet små och medelstora företag som

utnyttjar börsintroduktioner, på grundval av en utvidgning av de befintliga

finansieringsinstrumenten. EU:s ekonomiska stöd kan stärka arbetet med

kapitalmarknadsunionen. Detta kan skapa den politiska drivkraft som behövs för att

frigöra investeringar på de publika marknaderna i Europa. Jag anser att vårt mål bör

vara att instrumentet ska vara i drift redan 2021 inom InvestEU.

För att de små och medelstora företagen ska kunna dra full nytta av den inre marknaden måste

vi se till att de små och medelstora företagens särskilda behov beaktas i reglerna för den

inre marknaden.

Jag kommer att se till att lagen om digitala tjänster ger små och medelstora företag

och uppstartsföretag den förutsebarhet och rättssäkerhet som de behöver. Den

splittrade marknaden gynnar de stora plattformarna, eftersom de kan hantera

komplexitetskostnaderna och öka sin styrka på marknaden. Jag tänker se till att de

behandlas rättvist i dataekonomin genom en sträng tillämpning av förordningen om

förhållandet mellan plattformar och företag.

De små och medelstora företagen torde också kunna ta vara på nya möjligheter inom

rymd och försvar, bland annat EU:s rymdprogram och Europeiska försvarsfonden.

Europeiska försvarsfonden har särskilda medel avsedda för små och medelstora

företags deltagande. För att se till att små och medelstora företag deltar aktivt tänker

jag inrätta en särskild grupp för små och medelstora företag inom det nya GD

Försvarsindustri och rymden för att hjälpa dem att ta sig in.

Skydd av immateriella rättigheter är avgörande för våra små och medelstora företag

och uppstartsföretag. Hittills använder dock bara 9 % av våra små och medelstora

företag immateriella rättigheter, och därför riskerar deras uppfinningar att inte

marknadsföras i Europa. Det bör bli en ändring på detta. Jag kommer till exempel att

7

fokusera på att förbättra tillgången till och tillgången till strategisk immaterialrättslig

rådgivning, integrera den i det stöd som erbjuds av Enterprise Europe Network och de

europeiska digitala innovationsknutpunkterna samt finansiering från Horisont Europa.

Jag kommer att vidta åtgärder för att hjälpa våra småföretag att utnyttja sina

immateriella tillgångar när de försöker få finansiering eller samarbeta med

affärspartner, till exempel genom att se till att de europeiska stödnätverken erbjuder

partnersökning. Det bör bli billigare och enklare att få, förvalta och genomdriva

immaterialrättsligt skydd, exempelvis genom ett starkare designskydd som fungerar

för små och medelstora företag i den nya ekonomin eller genom att undersöka

vägledning eller utveckling av standardavtal för att främja innovationspartnerskap

inom bland annat delningsekonomin. Slutligen bör vi göra det lättare för företag att

bekämpa alla former av immaterialrättsliga intrång, t.ex. varumärkesförfalskning,

piratkopiering och cyberstöld.

Jag kommer också att göra mer för att hjälpa små och medelstora företag att dra större

nytta av offentlig upphandling, som är värd cirka 2 biljoner euro per år i EU. Jag

föreslår bland annat följande: Ett initiativ för att stödja gränsöverskridande

upphandling för offentliga inköpare och regionala små och medelstora företag i

gränsregioner. Stöd till uppstartsföretag och expanderande företag genom programmet

för innovationsmäklare för riktad matchning. Främjande av heltäckande digitalisering

av upphandlingsprocessen. I samarbete med handelskommissionären, främjande av

tillträde för europeiska små och medelstora företag till globala

upphandlingsmarknader och främjande av minskade administrativa bördor bilateralt

och globalt genom globalt erkännande av EU:s standard e-certis.

Slutligen bör utnyttjande av lämpliga nätverk och program för att förse de små och

medelstora företagen med den kompetens de behöver och hjälpa dem att möta nya utmaningar

(till exempel digitalisering och hållbarhet) också ingå i vår strategi för små och medelstora

företag.

För att de små och medelstora företagen ska dra nytta av digitaliseringen tänker jag

stärka de europeiska digitala innovationsknutpunkterna och använda det befintliga

nätverket Enterprise Europe – det största stödnätverket för små och medelstora företag

i världen med över 600 lokala, regionala och nationella organisationer runt om i

Europa, t.ex. regionala utvecklingsorgan och innovationsorgan till handelskammare,

som hjälper små och medelstora företag att vara innovativa och växa – för att inrätta

särskilda avdelningar inom rådgivningstjänsten för innovationshantering för att hjälpa

de små och medelstora företagen att digitalisera sig.

Det är mycket viktigt att de små och medelstora företagen kan dra nytta av och leda

omställningen till en hållbar ekonomi. Inom nätverket Enterprise Europe kommer jag

därför att tillsätta särskilda hållbarhetsrådgivare och fundera på hur man kan göra det

lättare för de små och medelstora företagen att få tillgång till finansiering för

hållbarhetsinvesteringar.

8

Att nå resultat med både digitalisering och hållbarhet innebär att göra mer för att se till

att små och medelstora företag har tillgång till den kompetens de behöver. Därför bör

de, med hjälp av våra stödnätverk, ingå i en kompetens för industrin-partnerskapen,

som jag skulle vilja samarbeta med sysselsättningskommissionären om.

Vi måste skapa fler möjligheter för våra företagare. De senaste tio åren har

programmet Erasmus för unga företagare hjälpt både nya och erfarna företagare att

lära av varandra och expandera på nya marknader, vilket har lett till ökad omsättning

och sysselsättning. Men programmet har för liten budget, vilket begränsar dess

genomslag. Hittills har det bara omfattat 16 000 företagare i drygt 8 000 utbyten. Jag

har för avsikt att tilldela programmet mer resurser, och om det pågående pilotprojektet

med utbyten med Israel, Singapore och USA slår väl ut, kan vi expandera

verksamheten till fler länder utanför EU. Det skulle hjälpa våra företagare att

expandera på fler marknader.

9

AVSNITT 2/ DEN INRE MARKNADEN

Vid utfrågningen den 2 oktober 2019 talade du om vikten av att stärka tjänstesektorn

och tillämpningen av tjänstedirektivet för att åstadkomma en välfungerande inre

marknad. Vi skulle därför vilja ställa följande frågor:

Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta tillsammans med kommissionsledamoten

med ansvar för sysselsättning för att se till att yrkesutövare och deras anställda har rätt

till fri rörlighet när de tillfälligt tillhandahåller gränsöverskridande tjänster? Vad

kommer du mer specifikt att föreslå för att få ett slut på den situation då yrkesutövare

omedelbart tillåts att tillfälligt erbjuda sina tjänster, medan en av deras anställda inte

får göra det, såvida inte en utstationeringsdeklaration lämnas och ett antal obligatoriska

villkor och formaliteter uppfylls? Vilka åtgärder planerar du att vidta för att förbättra

tjänsteleverantörernas kunskaper om nationella krav och utstationering vid

gränsöverskridande verksamhet?

Den inre marknaden består av fyra friheter som måste betraktas i kombination och som en

helhet. De står i centrum för vårt mål om en social marknadsekonomi med hög

konkurrenskraft.

Fullbordandet av den inre marknaden är mycket viktigt. Att förbättra den inre marknaden för

tjänster är av central betydelse för EU, både i ett gränsöverskridande sammanhang och för den

inhemska ekonomin i en medlemsstat. Tjänstesektorn står för 70 % av EU:s BNP och

sysselsättning. Konkurrenskraften hos EU:s tillverkningsindustri är beroende av tjänster: 40 %

av mervärdet består av tjänster. Tjänstesektorn förändras också snabbt (t.ex. genom

digitalisering och förändrade konsumentbehov) och det uppstår ständigt nya utmaningar. Jag

kommer att arbeta för att överbrygga gränserna i våra ekonomier, eftersom den inre

marknaden, som har storleken av en världsdel, också skyddar oss från geopolitiska

osäkerheter.

Även om den inre marknadens betydelse är obestridlig, är jag också medveten om och förstår

att det ibland uppstår kontroversiella debatter om särskilda åtgärder för att utveckla den inre

marknaden för tjänster.

Om vi vill utnyttja den inre marknadens potential är det avgörande att vi har förtroende för

varandra. Jag vill förändra vårt tillvägagångssätt och lansera en bottom-up-strategi. Jag

kommer därför att inleda en djupgående och inkluderande debatt med er, medlemsstaterna och

alla berörda parter. Inom de första sex månaderna av mitt mandat kommer jag att göra

särskilda ansträngningar för att vända mig till er och era väljare, besöka medlemsstater och

huvudstäder, men också andra regioner och i synnerhet gränsregioner, och samtala med

regeringar, nationella parlament, företag, arbetstagare samt alla berörda parter och

konsumenter. Jag kommer att titta på hur samtliga befintliga nätverk, strukturer och

samarbetsforum vid behov kan förbättras.

10

Jag vill nå samförstånd innan jag lägger fram förslag. Mina politiska förslag kommer att

grunda sig på detta samråd och bygga på bevis.

Er fråga är särskilt relevant för gränsregioner, där det ofta råder hög rörlighet bland

yrkesutövare. För det första underlättar direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer

rörligheten för yrkesutövare (bl.a. genom automatiskt erkännande).

För det andra är det i fråga om utstationering av personal sant att administrativa krav alltför

ofta åläggs tjänsteleverantörerna, t.ex. när det gäller inlämning av vissa dokument

tillsammans med en översättning, ibland långt i förväg. Under de senaste åren har mycket

gjorts för att uppdatera lagstiftningen om utstationering av arbetstagare och förbättra

genomförandet och tillämpning av reglerna. Samtidigt skulle dessa bördor kunna minskas

avsevärt utan att äventyra övervakningen av utstationering eller skyddet av arbetstagarnas

rättigheter, om medlemsstaternas myndigheter samarbetade bättre och alla digitala

möjligheter utforskades. Den nyligen inrättade Europeiska arbetsmyndigheten kommer att

spela en mycket viktig roll när det gäller samarbetet mellan medlemsstaterna.

Förhandlingarna om en översyn av reglerna om de sociala trygghetssystemen, som också

kommer att behandla dessa bördor, måste slutföras. Den nominerade kommissionsledamoten

med ansvar för sysselsättning ansvarar för en stor del av denna lagstiftning. Jag kommer att

samarbeta med honom för att se till att den gällande lagstiftningen som ligger under hans

ansvar (bl.a. direktivet om tillämpning av direktivet om utstationering av arbetstagare) främjar

arbetskraftens rörlighet och gör det möjligt att bekämpa bedrägerier, i enlighet med

principerna för den inre marknaden.

För det tredje har vi ett system som underlättar samarbete och direkt informationsutbyte

mellan medlemsstaterna på grundval av en elektronisk plattform som tillhandahålls av

kommissionen: informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Men de nationella

myndigheterna utnyttjar inte den fulla potentialen i fråga om utstationering av arbetstagare;

2018 handlade 10 251 informationsutbyten i IMI om erkännande av yrkeskvalifikationer, men

bara 2 785 gällde utstationeringar. Tillsammans med den nominerade kommissionsledamoten

för sysselsättning kommer jag att främja användningen av IMI och använda alla verktyg som

står till vårt förfogande för att se till att medlemsstaterna samarbetar fullt ut för att minska den

administrativa bördan för företagen.

Dessutom är det mycket viktigt att informera om tillämpliga regler för att se till att företagen

följer reglerna. Detta skapar rättssäkerhet och förutsebarhet för företag som vill tillhandahålla

tjänster och utstationera arbetstagare till andra medlemsstater. Jag vill dra full nytta av den

nyligen antagna förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång (förordning (EU)

2018/1724). I förordningen upprepas och specificeras medlemsstaternas skyldighet att göra

sådan information tillgänglig. Dessutom föreskrivs kvalitetsstandarder och lättåtkomlighet.

Jag kommer att se till att skyldigheterna i förordningen om att tillhandahålla information om

anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare tillämpas effektivt och fullt ut.

11

Kommer du att tillsammans med kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning

lägga fram konkreta förslag om att utvidga Europeiska arbetsbyråns befogenheter för

att säkerställa en rättvis fri rörlighet för tjänster och arbetstagare?

Europeiska arbetsmyndigheten har som mål att stödja rättvis rörlighet för arbetstagare och ska

se till att EU:s regler om arbetskraftens rörlighet tillämpas. Det är mycket viktigt att

Europeiska arbetsmyndigheten uppnår dessa mål. Den nominerade kommissionsledamoten

med ansvar för sysselsättning kommer att ansvara för myndigheten. På grund av kopplingen

till tillhandahållandet av tjänster kommer jag att verka med kraft för att myndigheten ska

kunna hålla löftet om att göra det lättare för medborgare och företag att dra nytta av

fördelarna med den inre marknaden, utan att öppna för möjligheter att begå bedrägerier.

12

Vad kommer du att göra rent konkret för att öka förtroendet mellan medlemsstaterna i

syfte att övertyga dem om att EU:s ekonomiska tillväxt inte är möjlig utan en dynamisk

tjänstemarknad som bygger på fri rörlighet för personer?

Den inre marknaden kan inte fungera utan förtroende och samarbete mellan medlemsstaterna

och deras myndigheter. Mitt mål är just detta: att bygga upp förtroendet för att ge en ny skjuts

åt den inre marknaden för tjänster, med bredast möjliga samförstånd och genom mitt

engagemang och dialog med alla parter inom tjänsteekonomin.

Medlemsstaterna och kommissionen delar ansvaret för den inre marknadens funktion. Jag

kommer inte bara att uppmana medlemsstaterna att använda sig av befintliga former av

samarbete och strukturer, utan också att be dem lyfta fram vilka problem de har. Jag vill veta

vad vi kan göra bättre tillsammans.

En idé som är värd att prova är att särskilda nationella myndigheter övervakar och säkerställer

ett effektivt genomförande av reglerna för den inre marknaden i varje medlemsstat. Dessa

myndigheter skulle kunna få effektiva verkställighetsbefogenheter, t.ex. för att väcka talan vid

nationella domstolar för bristande efterlevnad av reglerna för den inre marknaden (i likhet

med vad som redan gäller på områdena för dataskydd och offentlig upphandling). Dessa

särskilda nationella myndigheter skulle kunna bilda ett nätverk på EU-nivå som t.ex. liknar

nationella konkurrensmyndigheters nätverk. De skulle kunna ha ett nära samarbete, t.ex.

genom diskussioner om särskilda fall och särskilda hinder för den inre marknaden, och genom

främjande av bästa praxis och ömsesidigt lärande. Detta är en del av de diskussioner som jag

vill hålla med medlemsstaterna och nationella myndigheter.

Hur kommer du, med tanke på ditt uttalande om ett bättre genomförande av

tjänstedirektivet och de olika tolkningarna i medlemsstaterna av vissa delar av dess

innehåll, att se till att medlemsstaterna genomför och upprätthåller tjänstedirektivet på

ett enhetligt sätt?

Konkurrens främjar spetskompetens på den inre marknaden. Jag är övertygad om att det bästa

skyddet är spetskompetens. Den inre marknaden stöder innovation och därmed produktivitet

och håller ned priserna, till förmån för konsumenterna.

Ett bättre genomförande av den inre marknaden för tjänster kommer att vara en viktig fråga i

mitt breda samråd. Jag kommer att lyssna till alla förslag och diskutera med alla parter.

Korrekt genomförande av de befintliga reglerna skulle räcka långt för att förbättra den inre

marknadens funktion. Det kommer att vara en av mina viktigaste prioriteringar, särskilt på

tjänsteområdet.

13

För det första kommer jag att arbeta med att undanröja befintliga hinder. Jag vet att det råder

stor oenighet, men jag anser att framsteg är möjliga och jag kommer att sträva efter att uppnå

samförstånd. Jag kommer att anta en politik med proaktiv tillämpning av reglerna som bygger

på djupgående bedömningar av de återstående hinder som är mest skadliga för den

ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Dessa bedömningar kan göras i form

av sektorsundersökningar som liknar de som genomförs av GD Konkurrens. Jag kommer inte

att tveka att vidta nödvändiga rättsliga åtgärder för att se till att tjänstedirektivet efterlevs.

För det andra kommer jag att arbeta för att förhindra nya omotiverade hinder. Jag vill utnyttja

befintliga instrument fullt ut för att förhindra nya hinder på den inre marknaden.

Anmälningsförfarandet enligt direktivet om öppenhet på den inre marknaden är ett sådant

instrument. Jag kommer också att insistera på att medlemsstaterna systematiskt granskar ny

lagstiftning som de avser att införa för reglerade yrken enligt direktivet om

proportionalitetsprövning.

För det tredje kommer jag att se till att tillämpningen av medlemsstaternas regler på fältet gör

livet lättare och inte mer komplicerat för företagen, särskilt för små och medelstora företag.

Jag kommer att se till att de gemensamma kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet uppnår sin

fulla potential, bl.a. genom överträdelseförfaranden, och att medlemsstaterna uppfyller

skyldigheterna om tillhandahållande av information och digitalisering av förfaranden inom

ramen för den gemensamma digitala ingången. Instrument som Solvit ger praktisk hjälp och

jag kommer att stärka deras insatser tillsammans med medlemsstaterna. För att underlätta

medlemsstaternas arbete med att genomföra reglerna för den inre marknaden har jag för avsikt

att ge mer vägledning om hur man tillämpar befintliga EU-regler, t.ex. genom att uppdatera

handboken om tjänstedirektivet och användarhandledningen om direktivet om erkännande av

yrkeskvalifikationer.

Jag kommer särskilt att titta närmare på gränsregioner. De är mycket relevanta för att förstå

problemen i den inre marknadens funktion. Detta kommer att vara en del av mitt samråd och

kan leda till att nya idéer provas eller till specifika tillvägagångssätt. På samma sätt kommer

jag att titta på situationen i specifika ekonomiska sektorer som är särskilt viktiga för den

europeiska ekonomins konkurrenskraft, t.ex. företagstjänster, byggsektorn och detaljhandeln.

Under utfrågningen talade du om att du ville fördjupa den inre marknaden. Vilka

konkreta åtgärder kommer du att vidta för att göra det? Tjänstesektorn är den sektor

som drabbas mest av den brist på europeisk integration som råder. Hur kommer du att

stärka tjänstedirektivet och utvidga det ytterligare?

I det samråd som nämns i föregående svar kommer jag att ha följande saker i åtanke, för att

prova och anpassa dem, bl.a. mot bakgrund av nya utmaningar:

1. Stärkt genomförande och tillämpning av befintliga regler för den inre marknaden

14

Såsom jag nämner ovan har jag för avsikt att vidta flera åtgärder för att säkerställa ett bättre

genomförande av den befintliga EU-lagstiftningen på den inre marknaden, bl.a.

tjänstedirektivet. Dessa omfattar både åtgärder för att bättre förebygga uppkomsten av nya

hinder för den inre marknaden och införande av en politik med mer proaktiv tillämpning av

reglerna när det gäller att hantera hinder i tjänstesektorerna.

2. Bättre samarbete mellan nationella myndigheter

Såsom anges ovan har jag för avsikt att bedöma om befintliga strukturer och nätverk mellan

medlemsstaternas myndigheter kan stärkas. Ett eventuellt nätverk av nationella myndigheter

skulle kunna främja samarbete dem emellan, säkerställa att utformningen och genomförandet

av nationella regler är i linje med lagstiftningen för den inre marknaden och utveckla ett

närmare partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller tillämpning av

reglerna.

3. Utvidgat automatiskt erkännande

Jag kommer tillsammans med berörda parter att undersöka möjligheten att utvidga det

automatiska erkännande som redan finns för arkitekter, läkare, sjuksköterskor och andra till

yrkesområden som teknik och redovisning. Genom det reviderade direktivet om erkännande

av yrkeskvalifikationer har flexibla verktyg för fastställande av gemensamma standarder för

utbildning inom yrken införts genom en bottom-up-strategi för berörda yrkesgrupper. Detta

har underlättat rörligheten. Jag kommer att uppmuntra och främja användningen av dessa

verktyg i nära samarbete med alla berörda parter.

I samarbete med den nominerade verkställande vice ordföranden för en ekonomi för

människor kommer jag också att undersöka vilka möjligheter som finns i tjänstedirektivet för

att införa gemensamt överenskomna instrument för att underlätta etablering och

gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, t.ex. genom regler om ansvarsförsäkring och

dess tillgänglighet i medlemsstaterna. Detta är ett konkret problem i vardagen för många

tjänsteleverantörer.

4. Främjande av en ansvarsfull delningsekonomi

Jag vill undersöka vilka problem som uppstår i samband med delningsekonomins snabba

utveckling. Vi måste bedöma vilka åtgärder som behövs för att främja konsumenternas och

företagarnas möjligheter och undvika splittrad lagstiftning på den inre marknaden, samtidigt

som vi tar hänsyn till legitima allmänintressen. Vi måste särskilt reflektera över hur man kan

se till att delningsplattformar samarbetar med offentliga myndigheter för att skydda

allmänintresset mer effektivt än i dag, i överensstämmelse med principerna för den inre

marknaden. Jag vill delta i de initiativ som tagits av de nominerade kommissionsledamöterna

med ansvar för sysselsättning respektive transport när det gäller arbetsvillkoren för

plattformsarbetare och arbetstagare inom plattformsbaserade taxitjänster.

5. Främjande av rättvisa marknadsplatser på nätet

15

Allt mer detaljhandel finns nu på nätet, vilket ger plattformarna mer makt. Jag ska se till att de

nya reglerna för förbindelserna mellan plattformar och företag genomförs fullt ut på hela den

inre marknaden. De är ett första steg för att se till att onlineplattformar behandlar

näringsidkare rättvist och att deras förbindelser är transparenta, t.ex. när det gäller

förändringar av villkor och rangordning av sökresultat. Med hjälp av observationscentrumet

för onlineplattformsekonomin vill jag dessutom ta itu med utmaningar såsom tillgång till data

och plattformars förmånsbehandling av egna tjänster.

6. Informationssamhällets tjänster och lagen om digitala tjänster

Leverantörer av digitala tjänster och i synnerhet uppstartsföretag har svårt att expandera i

Europa eftersom de möts av splittrad lagstiftning, medan betydligt större globala aktörer och i

synnerhet stora plattformar är bättre rustade att navigera i komplexa regelverk. Målet med

lagen om digitala tjänster kommer att vara att anpassa och förtydliga de befintliga reglerna,

som i många fall är 20 år gamla, i syfte att fastställa ett gemensamt regelverk i stället för flera

nationella regler (t.ex. om hatpropaganda och onlinereklam). Detta kommer att stärka den inre

marknaden. Målet är också att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och tillämpningen

av reglerna, särskilt när det gäller principen om ursprungsland i direktivet om elektronisk

handel.

Under utfrågningen den 2 oktober ställdes flera frågor om tjänstesektorn. Du kom inte

med några konkreta förslag, och dina svar var motsägelsefulla. Du sa till exempel att vi

bör utnyttja marknadens potential, även om det innebär ”kortsiktiga uppoffringar”. Du

nämnde också att medlemsstaternas hinder på tjänsteområdet hämmar våra ekonomier

och att överreglering bör undvikas. Senare nämnde du dock att målet inte är att

avreglera tjänstemarknaden, utan att se till att arbetstagarna är skyddade, och att

förena det sociala området och marknaden. Slutligen har du sagt, fortfarande rörande

tjänstedirektivet, att vi inte bör återuppta debatten, utan bör ta upp de ämnen som

förtjänar att tas upp på nytt.

– Kan du förklara mer konkret vilka de ämnen är som förtjänar att tas upp på nytt?

– Kan du svara ja eller nej på frågan om du planerar att ta upp tjänstedirektivet på

nytt?

– Kan du svara ja eller nej på frågan om du kommer att fortsätta att respektera

principen om destinationsland på områden såsom tjänster och konsumentskydd?

– Kan du tala om vilka konkreta åtgärder du tänker vidta för att förena det sociala

området och marknaden?

Tjänstedirektivet antogs efter omfattande debatt och innehåller en omsorgsfullt utformad

politisk kompromiss. Jag vill inte riva upp gamla sår. Därför har jag inte för avsikt att lägga

16

fram några nya förslag om att ta upp tjänstedirektivet på nytt. Jag kommer att följa och

respektera de grundläggande principer som fastställs i fördraget och tjänstedirektivet fullt ut.

Jag kommer att göra allt jag kan för att se till att det genomförs och tillämpas fullt ut så att vi

kan dra full nytta av en fullbordad inre marknad för konsumenterna och företagen. Det förslag

som lagts fram av den nuvarande kommissionen om ett förbättrat anmälningsförfarande

avseende tjänster är ett bra exempel.

Den inre marknadens legitimitet är beroende av allas välstånd: företagare, arbetstagare och

konsumenter. Det är mycket viktigt att vi gör det möjligt för europeiska företag att utnyttja sin

rätt till fri rörlighet. Annars kommer EU inte att kunna hålla jämna steg med våra globala

konkurrenter, särskilt på området för digitala tjänster. Samtidigt måste vi främja ett bättre

skydd av arbetstagarnas rättigheter och rättvis konkurrens.

Som jag förklarade vid min utfrågning måste vi bemöta kritiken mot bristen på skatter och

social rättvisa. Det här är den väg som den tillträdande ordföranden har stakat ut när hon

uppmanar till att förena den sociala aspekten med marknadsaspekten. Den här kommissionen

kommer som helhet att fokusera på viktiga frågor som bl.a. en skälig minimilön, en

gemensam konsoliderad bolagsskattebas och differentierad beskattning av högteknologiska

företag. När det gäller digitala tjänster kommer vi att arbeta med frågan om

plattformsarbetares rättigheter. Jag kommer att stödja genomförandet av dessa initiativ i nära

samarbete med de ansvariga kommissionsledamöterna.

Om ett offentliggörande av ett förslag om reglering av AI, ett nytt, mångfasetterat

politiskt område, kan göras under den nya kommissionens första hundra dagar, hur

många dagar behöver du för att ta fram specifika, ändamålsenliga förslag som hanterar

de fortsatta problemen med genomförandet av tjänstedirektivet, vilka varje dag hindrar

verkliga företag från att utvecklas runt om i EU? Kan du beskriva vilken

prioriteringsordning du anser att dina åtgärder som kommissionsledamot för den inre

marknaden bör ha, och vilka faktauppgifter som ligger till grund för en sådan analys?

Det mesta av denna kommissions djärva och slående politik är inriktad på några få

delar av den digitala ekonomin, men för ryggraden i vår ekonomi – tjänster och

utveckling av små och medelstora företag – behövs det mer fantasi och politiskt

ledarskap från din sida. På basis av din utfrågning bör du klargöra om du är tveksam

till att ta upp kontroversiella frågor såsom tjänster. Anser du att det finns ”förbjudna”

områden för kommissionen under de kommande fem åren, och i så fall vilka? Den

tidigare kommissionsledamoten med ansvar för den inre marknaden tyckte att det var

svårt att få med sig medlemsstaterna på initiativ som rörde tjänster. Vad kommer du att

göra annorlunda? Den tidigare kommissionsledamoten konstaterade också att förslag

med goda avsikter som skulle gynna den inre marknaden kan bli kapade i

lagstiftningsprocessen. Om dina förslag som från början är tänkta som sköldar för att

skydda den inre marknaden vänds till svärd för att skada den inre marknaden, kommer

du då att dra tillbaka dem innan skadan har uppstått?

17

Den tekniska utvecklingen och konvergensen mellan affärsmodeller har gjort åtskillnaden

mellan en inre marknad och en digital inre marknad överflödig. Detta påverkar alla företag,

såväl industriföretag som tjänsteleverantörer. En av styrkorna i min portfölj är att den kommer

att göra det möjligt att stärka synergieffekterna generellt, t.ex. på området för artificiell

intelligens.

Det finns omfattande ekonomiska uppgifter som visar att de ekonomiska fördelarna med inre

marknaden är stora och uppgår till 8,5 % av EU:s BNP. Ekonomiska studier visar också att ett

ambitiöst genomförande av tjänstedirektivet skulle leda till ytterligare tillväxt på 1,6 % av

EU:s BNP. Fördelarna med och effekterna av den inre marknaden kan dock inte enbart

uttryckas i BNP. När det gäller människors rörlighet finns det omkring 17 miljoner EU-

medborgare som bor eller arbetar i en annan medlemsstat . Detta visar att det är mycket

angeläget att göra framsteg med den inre marknaden för tjänster, och jag kommer att påbörja

detta arbete omedelbart.

Jag har lyft fram flera av mina prioriteringar för den inre marknaden för tjänster i svaren på de

ovanstående frågorna. Jag kommer att

införa en proaktiv politik för tillämpning av lagstiftning,

stärka förebyggande tillämpning,

ge vägledning om hur EU-lagstiftningen ska tillämpas,

undersöka en utvidgning av det automatiska erkännandet,

främja utvecklingen av en ansvarsfull delningsekonomi,

främja digitala plattformar som behandlar näringsidkare rättvist, och

uppdatera direktivet om elektronisk handel med en lag om digitala tjänster.

Jag kan inte se några ”förbjudna områden”, men som jag förklarar ovan har jag ingen avsikt

att ta upp tjänstedirektivet på nytt.

Vi är alla medvetna om hur svårt det är att nå framsteg inom tjänstesektorn, men jag är

övertygad om att det är möjligt. Jag vill arbeta för samförstånd mellan medlemsstaterna och

berörda parter genom min strategi med ett brett samråd. Jag har lagt fram mina inledande

idéer. Jag kommer att finslipa dem på grundval av denna strategi och sedan försvara dem i

kommissionskollegiet.

Om något av mina förslag under ett lagstiftningsförfarande skulle omvandlas till ett

instrument för att försvaga den inre marknaden och dess mål, kommer jag inte att tveka att

föreslå att kommissionen drar tillbaka förslaget. Men eftersom jag kommer att lägga fram

mina förslag på grundval av detta breda samråd hoppas jag och förväntar jag mig att detta inte

kommer att bli nödvändigt.

Vi bör komma ihåg att vi måste vara flexibla och villiga att utvecklas för att möta nya

utmaningar i en värld i snabb förändring. Våra prioriteringar och genomförandet av dem

måste återspegla och anpassas till denna föränderliga värld.

18

AVSNITT 3/ FÖRSVAR

I en tid präglad av akut geopolitisk instabilitet och när de europeiska medborgarna

kräver ökat skydd är det av största vikt att främja mer samarbete när det gäller

försvarsutgifterna, uppmuntra samarbetsprojekt och utveckla Europas tekniska

suveränitet. Vilka konkreta åtgärder tänker du vidta för att leva upp till dessa

förväntningar?

Hur bedömer du i detta avseende genomförandet av det europeiska försvarsindustriella

utvecklingsprogrammet?

Hur bedömer du genomförandet av 2009 års försvarspaket och vilka konkreta åtgärder

kommer du att vidta för att säkerställa att en verklig inre marknad för

försvarsprodukter skapas och samtidigt se till att alla medlemsstater kan delta i och

utnyttja denna marknad?

Mitt främsta bidrag för att främja samarbete på försvarsområdet och verka för den tekniska

suveräniteten kommer att vara ett effektivt genomförande av Europeiska försvarsfonden. Den

föreslagna budgeten på 13 miljarder euro inom ramen för nästa fleråriga budgetram kommer

att göra det möjligt för oss att föra samman nuvarande spridda investeringar i

försvarsforskning och kapacitetsutveckling och omdirigera dem till gemensamma projekt för

att minska onödigt dubbelarbete och säkerställa att de offentliga utgifterna för försvaret

används effektivare. Den kommer att främja investeringar i försvarsleveranskedjorna och på

så sätt överbrygga den tekniska klyftan och ta bort vårt tekniska beroende av tredjeländer för

den kritiska kapacitet som kommer att krävas i framtiden. Den syftar till att främja

investeringar i försvarsleveranskedjorna genom ekonomiskt stöd till små och medelstora

företag och stöd till deras utveckling av specialkompetens.

Jag är övertygad om att fonden kan bli ett kraftfullt verktyg för att upprätthålla en mer

konkurrenskraftig och innovativ europeisk industribas som består av såväl små och

medelstora som stora företag och som kan ta fram den teknik och försvarskapacitet som vi

kommer att behöva under de kommande 15–20 åren.

Föregångarna, det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och unionens

förberedande åtgärd för försvarsrelaterad forskning, visar uppmuntrande resultat, vilket är

positivt för Europeiska försvarsfonden.

Kommissionen har mottagit mer än 40 projektförslag som svar på de första

ansökningsomgångarna inom det europeiska försvarsindustriella

utvecklingsprogrammet. Av dessa förslag gällde 14 förslag den särskilda

ansökningsomgången för små och medelstora företag.

Dessutom ska 18 projekt finansieras inom ramen för unionens förberedande åtgärd för

försvarsrelaterad forskning med en total budget på 90 miljoner euro. Omkring 30 % av

budgeten går till små och medelstora företag.

19

När det gäller genomförandet av 2009 års försvarspaket avser jag att bygga vidare på den

utvärdering som kommissionen genomförde 2016 av direktivet om försvarsupphandling och

direktivet om överföring av försvarsprodukter inom EU. Slutsatsen vid den tidpunkten var att

båda direktiven var ändamålsenliga och i stort sett på rätt väg. Ingen av de tillfrågade

aktörerna ansåg att det var nödvändigt att ändra direktiven, men alla betonade att man måste

anstränga sig mer för att se till att de genomförs på rätt sätt, bland annat genom att ta fram

lämplig vägledning.

För att uppnå detta har den nuvarande kommissionen intensifierat den tekniska dialogen med

medlemsstaterna och utfärdat flera rekommendationer (t.ex. för att hjälpa till att anpassa

nationell praxis när det gäller överföring av försvarsprodukter och vägledning om

förbindelserna mellan myndigheter och om gemensam upphandling på försvarsområdet). År

2018 inledde kommissionen för första gången ett överträdelseförfarande för direktivet om

försvarsupphandling.

Ett effektivt verkställande av direktiven är en prioriterad fråga för mig. Jag kommer inte att

tveka att inleda överträdelseförfaranden, om det skulle behövas. Jag anser dock också att

kommissionen bör fortsätta att förklara hur reglerna fungerar, och ytterligare vägledning

skulle kunna ges i detta syfte för att säkerställa ett fullständigt och effektivt genomförande av

direktiven.

Min avsikt är också att föra en djupgående diskussion med medlemsstaterna och

Europaparlamentet om hur små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag i

EU kan integreras bättre i leveranskedjorna. Jag anser att vi bör uppmuntra och stödja

frivilligt samarbete som sammanför större aktörer inom industrin, små och medelstora företag

samt medelstora börsnoterade företag.

Enligt artikel 41.2 i EU-fördraget får inte utgifter i samband med operationer som får

militära eller försvarsmässiga konsekvenser belasta unionens budget. Med beaktande av

domstolens beslut (mål C-263/14) och artikel 41.2 i EU-fördraget finns det ingen rättslig

grund för inrättandet av Europeiska försvarsfonden. Instämmer du i detta? Om inte,

varför och vilka parlamentariska kontrollrättigheter och kontrollmekanismer kommer

du att tillhandahålla i samband med genomförandet av Europeiska försvarsfonden?

Europeiska försvarsfonden syftar till att främja konkurrenskraften och innovationskapaciteten

inom EU:s försvarsindustri genom att ge stöd till gemensamma åtgärder när det gäller

forskning och utveckling på försvarsområdet. Den kommer inte att täcka kostnader i samband

med militära operationer eller försvarsinsatser. Den är således fullständigt förenlig med artikel

41.2 i EU-fördraget och domstolens relevanta rättspraxis. Artiklarna 173 (industrins

konkurrenskraft) och 182 (forskning) i EUF-fördraget är den rättsliga grund som ligger till

grund för den politiska överenskommelse som nåddes tidigare i år om förslaget till

förordningen om Europeiska försvarsfonden. Europeiska försvarsfonden får inte finansiera

militära operationer eller försvarsinsatser.

20

Det är obestridligt att parlamentariska kontrollrättigheter och kontrollmekanismer behövs.

Utöver vad som redan föreskrivs i förordningen om Europeiska försvarsfonden avser jag att

diskutera med er vilken inverkan Europeiska försvarsfonden kommer att få genom sitt

bidrag till den europeiska försvarsunionen,

förklara de årliga arbetsprogrammen,

lägga fram resultaten av de årliga ansökningsomgångarna,

Slutligen kommer jag att diskutera de eventuella etiska frågor med er som kan uppstå vid

genomförandet av fonden.

Ett av målen för Europeiska försvarsfonden enligt artikel 3 är att främja

konkurrenskraften, effektiviteten och innovationsförmågan inom den europeiska

försvarstekniska och försvarsindustriella basen i hela unionen samt att bredda det

gränsöverskridande samarbetet mellan rättsliga enheter. Denna idé återspeglas också i

fondens tilldelningskriterier, som bland annat belönar bidrag till inrättandet av nya

gränsöverskridande samarbeten mellan rättsliga enheter. I dina skriftliga svar föreföll

du dela denna vision – du skrev att du noggrant skulle övervaka genomförandet av

Europeiska försvarsfonden, i synnerhet när det gäller deltagandet av små och

medelstora företag, men också av andra företag som är nya inom försvarssektorn.

Under utfrågningen motsade du dock detta genom att förklara att du skulle betrakta

fonden som en framgång enbart på basis av ett grundläggande kriterium, nämligen

deltagandet i ett konsortium med minst tre rättsliga enheter baserade i minst tre olika

medlemsstater. Mot bakgrund av denna motsägelse skulle vi vilja be dig att ge ett exakt

svar på följande frågor som ställdes under utfrågningen:

- Vilka konkreta åtgärder tänker du vidta för att möjliggöra denna breddning av det

gränsöverskridande samarbetet mellan rättsliga enheter? Hur ska det säkerställas att de

huvudsakliga förmånstagarna av Europeiska försvarsfonden inte bara är några av de

största internationella försvarsföretagen som i flera år har varit involverade i

internationellt samarbete?

Vi måste se till att företag av alla storlekar från alla medlemsstaterna får möjlighet att delta i

Europeiska försvarsfonden. Jag vill bygga vidare på de positiva erfarenheterna från

genomförandet av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet.

För att nå detta mål tänker jag göra följande:

Jag ska se till att Europeiska försvarsfondens årliga arbetsprogram omfattar en

särskild kategori för små och medelstora företag, vilket var fallet i det europeiska

försvarsindustriella utvecklingsprogrammet. Detta ska komplettera den särskilda

bonus som föreskrivs i förordningen om Europeiska försvarsfonden för deltagandet av

21

de små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag som ingår i

konsortier med stora företag.

Jag ska inrätta ett särskilt team inom det nya generaldirektoratet Försvarsindustri och

rymden för att hantera frågor som rör små och medelstora företag samt medelstora

börsnoterade företag. Teamet ska ansvara för att utveckla plattformar och verktyg

som stöder nätverksbyggande mellan små och medelstora företag från olika

medlemsstater och med stora företag och för att tillhandahålla det stöd och de råd som

krävs. Kontaktskapande evenemang kommer också att anordnas.

Teamet ska samarbeta med andra team som ansvarar för små och medelstora företag

inom andra delar av mitt ansvarsområde (den arbetsgrupp för små och medelstora

företag som nämns ovan) och med den särskilda representanten för små och

medelstora företag.

22

Ställer du dig bakom den ståndpunkt som kommissionsledamot Elżbieta Bieńkowska

framförde vid SEDE-utskottets sammanträde förra veckan att om endast 2–3 av de

största europeiska försvarsföretagen i slutändan gagnas av fonden bör den inte

förlängas efter 2027?

Min ambition är att se till att fonden gynnar företag av alla storlekar och från alla

medlemsstater och att den blir en katalysator som skapar värdekedjor i EU. Jag håller därför

med om att om endast 2–3 av de största europeiska försvarsföretagen har gagnats av fonden

2027, skulle detta vara ett misslyckande.

Detta bör förhindras under resans gång med hjälp av ett rigoröst genomförande. Vi bör inte

vänta till 2027 innan vi drar några slutsatser.

Jag ska rapportera till er årligen om genomförandet av fonden och beskriva hur erfarenheterna

från genomförandet av de båda föregångarna bör beaktas för ett lämpligt genomförande av

fonden. Halvtidsöversynen av fonden kommer att vara en viktig milstolpe för att utvärdera

situationen och vid behov komma överens om korrigerande åtgärder.

23

AVSNITT 4/ INDUSTRIPOLITIK

I din uppdragsbeskrivning och under utfrågningen bekräftade du ditt åtagande till

förmån för en långsiktig strategi för Europas industriella framtid. Vi har under en lång

tid väntat på en mer kraftfull industripolitik på EU-nivå. Dina skriftliga och muntliga

svar förblir mycket generella om denna strategi, om vilka konkreta åtgärder du tänker

vidta och om tidsplanen för strategin. Vi ser inga nya inslag och inte heller vad som

kommer att förändra situationen den här gången och vilka nya åtgärder du har i åtanke

med denna strategi. Vi ser ingen enhetlig och unik strategi, utan enbart ett lapptäcke av

goda avsikter snarare än ett kraftfullt enhetligt och unikt instrument med mål och

gemensamma målsättningar.

Vi tror inte att de nuvarande instrumenten och programmen inom nästa fleråriga

budgetram kommer att vara tillräckliga, och under utfrågningen hörde vi ospecifika

förslag och en oförändrad strategi. Du ska förvalta ett brett ansvarsområde och vi

uppmanar dig att vara mer konkret.

Kapplöpningen mellan de ekonomiska stormakterna om herraväldet över teknologin och de

tekniska tillämpningarna fortsätter med ominskad intensitet. Det som står på spel för Europas

del är förmågan att på egen hand skaffa och tillhandahålla kritiskt viktiga komponenter och

tjänster. För att lyckas med detta kommer vi att behöva gemensamma offentliga och privata

krafttag, som ska bygga på Europas starka sidor och vara inriktade på att säkerställa att

europeisk industri och teknik har ett stadigt helhetsgrepp om de viktiga delarna i värdekedjan.

Den övergripande långtids- och framtidsstrategi för Europas industri, som jag kommer att

bidra till, kommer att inriktas på arbetstillfällen och tillväxt, på att ta ledningen i övergången

till en klimatneutral och digitaliserad industri samt säkerställa vår tekniska suveränitet. En

sådan strategi kommer att stärka vår tekniska bas genom målinriktad forskning och innovation

och beakta de små och medelstora företagens särskilda behov.

Inom de första sex månaderna av min mandatperiod kommer jag särskilt att vinnlägga mig om

att besöka er och era väljare, medlemsstater, huvudstäder och regioner samt tala med

regeringar och de nationella parlamenten, med berörda parter, företag, arbetstagare och

konsumenter. Jag kommer att aktivera alla nätverk, strukturer och forum för samarbete.

Det finns inte någon enskild strålande helhetslösning, men jag håller helt med om att det

behövs en enhetlig strategi, tydliga mål och en angiven färd- och tidsplan. I industristrategin

måste behovet av en stark och motståndskraftig social marknadsekonomi beaktas. Jag

kommer att försvara följande prioriteringar i kommissionskollegiet:

Skapa ett möjliggörande regelverk.

Underlätta projekt av strategiskt intresse.

Påskynda klimatneutralitet för vår industri.

Underlätta den digitala omvandlingen.

Främja kompetens för arbetskraften.

Främja en social och solidarisk samhällsekonomi (économie sociale et solidaire)

24

1. Skapa ett möjliggörande regelverk

En djup och stark inre marknad för varor och tjänster (både fysiska och digitala) är en

förutsättning för en globalt konkurrenskraftig EU-industri. (Se mitt svar ovan om den inre

tjänstemarknaden).

Med lagen om digitala tjänster kommer jag att uppdatera våra regler om en rad olika digitala

tjänster för att ge företagen bättre rättssäkerhet och medborgarna bättre skydd för rättigheter

och säkerhet på nätet.

När det gäller artificiell intelligens (AI) och data kommer jag att arbeta med EU:s strategi

för en ny övergripande ram för AI, då även de etiska aspekterna, säkerställa samstämmighet

med den pågående utvärderingen av produktsäkerhet och produktlagstiftning samt intensifiera

arbetet på att förbättra tillgången till data i hela industrin och inom olika sektorer, och därvid

särskilt de små och medelstora företagens tillgång till data. (Se mitt svar om AI).

Jag kommer arbeta med vårt regelverk om immaterialrätt för att säkerställa att det

stimulerar innovation och att immateriella rättigheter blir lättillgängligare för små och

medelstora företag. Vi har ett starkt immaterialrättsligt system i Europa, men det krävs mer

och vi måste se till dess samstämmighet för att i) bli av med resterande splittring och anpassa

våra regler, ii) göra det lättare för små och medelstora företag att använda immateriella

rättigheter, och iii) minska mängden förfalskningar. Jag kommer också att ägna mig åt frågor

som AI ger upphov till.

Jag kommer att använda de möjligheter som offentlig upphandling ger att främja innovation

och påskynda övergången till klimatneutralitet. För att uppnå detta kommer jag att överväga

att uppdatera riktlinjerna för offentlig upphandling och lansera ett initiativ för att uppmuntra

till samarbete mellan offentliga upphandlare på lokal och regional nivå, liksom även med dem

som jobbar med sektorsinriktade inköp, inom grön upphandling. (Se mitt svar nedan om den

cirkulära ekonomin).

Som jag sade under min utfrågning bör Europa vara öppet, men inte avväpnat. Jag kommer att

bidra till mina kollegers arbete för att försvara lika villkor för vår industri och stärka Europas

förmåga att skydda sig mot illojala handelsmetoder. (Se mitt svar nedan om yttre

förbindelser).

2. Underlätta projekt av strategiskt intresse

Teknisk suveränitet och industriellt ledarskap kräver ofta storskaliga projekt av strategiskt

intresse som sträcker sig över gränserna och går utöver de resurser ett enskilt företag eller en

enskild medlemsstat förfogar över. Ingen medlemsstat klarar av de nuvarande strategiska

utmaningarna tillräckligt väl på egen hand, inte bara på grund av de ekonomiska resurser som

behövs utan även när det gäller förmågan att lyfta fram europeiska alternativ. Framgångsrika

25

initiativ, t.ex. inom mikroelektronik och batteriteknik, har visat att det är möjligt att ge

konkurrenskraften ett rejält lyft när industrin, medlemsstaterna och EU samverkar.

Jag kommer därför att bygga vidare på arbetssättet i det strategiska forumet om viktiga

projekt av gemensamt europeiskt intresse och mobilisera de nödvändiga investeringarna i

forskning och innovation inom dessa sektorer genom relevanta FoI-partnerskap och andra

instrument. När väl förutsättningarna finns kommer jag att uppmuntra till fler viktiga projekt

av gemensamt europeiskt intresse, en ram för statligt stöd som möjliggör storskaliga

innovationsprojekt, inbegripet industriell användning, med stora spridningseffekter över hela

Europa.

Jag kommer att lyssna till det strategiska forumets idéer om lagstiftningshinder och andra

hinder samt om att skapa förutsättningar för utvecklingen av strategiska värdekedjor.

Jag kommer också att uppmuntra till nya industriallianser, såsom de redan existerande för

kretsloppsplast och hållbara batterier, för att få bort hinder och skapa möjligheter i strategiska

sektorer, t.ex. med hjälp av forskning och utveckling (FoU), kompetenslyft, samarbete mellan

små och medelstora företag eller standarder.

Jag kommer dessutom att utnyttja EU:s budget för digital teknik i nästa långtidsbudget till att

stödja ett begränsat antal projekt med stor genomslagskraft till stöd för EU:s tekniska

suveränitet på områden som högpresterande datorsystem och kvantdatorer, AI, cybersäkerhet

och 5G.

Slutligen ger de program som kommissionen föreslår i nästa långtidsbudget möjlighet att

stödja en stark industripolitik med betydande finansiering. Kommissionens föreslår 187

miljarder euro till forskning, innovation, digitalisering, rymden, kolsnål teknik, små och

medelstora företag, strategiska investeringar och den inre marknaden, och därtill

ytterligare medel i strukturfonderna och stöd till den kreativa sektorn och försvarsindustrin.

Med hjälp av mina kommissionskolleger kommer jag att ha unika möjligheter att göra smarta

kombinationer av EU-program som omfattar hela värdekedjor, från grundforskning till

innovation, till lansering liksom till infrastruktur och kompetens. Jag ser till exempel att det

finns potential för korsbefruktning mellan industrin, både stora och mindre företag, och

försvaret, mellan rymdindustrin och digital teknik.

3. Påskynda klimatneutral kretslopps-industri i EU

Utöver det ekonomiska stödet till projekt med låga koldioxidutsläpp kommer jag att föreslå

åtgärder för att underlätta industrins övergång till en klimatneutral och cirkulär ekonomi med

siktet inställt på att se till att vår industri utvecklar sin ledarposition inom ren teknik och

utnyttjar internationella tillväxtmöjligheter, och samtidigt klarar sin omvandling så

resurseffektivt som möjligt.

26

Med utgångspunkt i strategin för plast och batterialliansen kommer jag att bygga allianser i

andra värdekedjor för att påskynda vår industris utveckling mot cirkulär produktion och stärkt

konkurrenskraft. (Se mitt svar nedan om den cirkulära ekonomin).

Jag kommer att uppmuntra de energiintensiva industriernas arbete med att nå klimatneutralitet

längs de linjer som kommissionen anger i meddelandet ”En ren jord åt alla”. Jag kommer att

ta avstamp i översiktsplanen för industriell omvandling för energiintensiva industrier.

Samtidigt kommer jag att se till att innovationsknutpunkter för ren teknik skapas för att hjälpa

företag, i synnerhet de små och medelstora, att bli klimatneutrala.

4. Underlätta den digitala omvandlingen

Ett integrerat angreppssätt där sektorslagstiftningen ses över och anpassas till den digitala

tidsåldern kommer att hjälpa sådana sektorer som verkstadsindustri, byggindustri, skapande

industrier, mode- eller skönhetsprodukter att använda digital teknik. Därför kommer jag att

inleda en grundlig översyn av dessa sektorsspecifika regler.

Vidare kunde ett antal sektorsspecifika dialoger om ”allt tekniskt” (bygg-teknik, mode-teknik,

turism-teknik osv.) lanseras. Målet är att samarbeta med alla berörda parter för att utveckla en

rad precisa åtgärder som ska hjälpa alla nyckelsektorer i EU:s ekonomi att utvecklas och dra

nytta av digitaliseringen. Upphandlarna i det offentliga måste bli viktiga partner här, eftersom

deras sammanlagda tyngd kan förändra marknaden, särskilt på områden där de är de största

inköparna, t.ex. e-hälsa, smart kollektivtrafik eller smarta offentliga byggnader.

Samtidigt kommer jag att se till att de specialiserade digitala innovationsknutpunkterna

kommer att lanseras. Innovationsknutpunkterna är ett etablerat verktyg för att hjälpa företag,

särskilt små och medelstora företag, att få tillgång till den senaste digitala tekniken. För

närvarande har de dock ofta ett mycket brett upplägg och riktar sig till företag i allmänhet. Vi

måste nå ut till merparten företag och sektorer, inte bara till de i framkanten, för att digital

teknik ska utveckla sin fulla genomgripande och välståndsgenererande potential.

5. Främja kompetens för arbetskraften

Vår industristrategi måste sörja för att ingen hamnar på efterkälken och att våra företag har tillgång till

de bästa människorna med den bästa kompetensen i världen. Det finns ett akut behov av gå fram på

bred front med omskolning och kompetenslyft för arbetskraften. Kommissionen kommer att ta initiativ

som kommer att stödja och komplettera nationella strategier och industrins insatser. Jag kommer att

arbeta tillsammans med den nominerade kommissionsledamoten för innovation, ungdomsfrågor

respektive jobb med utveckling av den kompetens som behövs för den dubbla omställningen (den

digitala och den gröna). Kompetensbehoven – både grundläggande färdigheter och avancerade

färdigheter – måste fastställas tillsammans med industrin på basis av efterfrågan.

6. Främja en social och solidarisk samhällsekonomi (économie sociale et solidaire)

Jag kommer att uppmuntra den dynamiska sociala ekonomin att utvecklas. Det rör sig om 2 miljoner

företag och 10 % av BNP, och det är en mycket brokig samling: kooperativ, föreningar, stiftelser eller

27

samhällsentreprenörer, ömsesidiga bolag. Dessa företag är avgörande för sammanhållning i samhället

på grund av att de inriktar sina vinster på samhällsnytta som gynnar medlemmarna, lokalbefolkningen

och konsumenterna. Jag kommer att föreslå nominerade kommissionsledamoten Nicolas Schmit att vi

arrangerar ett forum på hög nivå tillsammans för att undersöka situationen för denna sektorn med

sikte på att ta fram särskilda åtgärder. Dessutom kommer jag att föreslå mekanismer, särskilt inom

ramen för den nya strategin för små och medelstora företag, avsedda att ge den sociala ekonomin

nya visioner på de tre områdena unga, miljöövergång och territoriell utveckling.

Vi kan inte förutse alla de tekniska och geopolitiska förändringarna under de närmaste fem

åren. Därför kommer jag att se till att vår gemensamma industristrategi är flexibel, så att vi

kan anpassa den till oförutsedda förändringar.

Hur kommer du att säkerställa att den nya industriella strategin full ut är i linje med

målet att uppnå koldioxidneutralitet fram till 2050 och därmed anpassad till övergången

till koldioxidneutralitet? Kommer du att insistera på att vi ska ha en industriell agenda,

precis som vi hade en digital agenda under föregående valperiod, med tydliga mål och

en tidsplan? Hur planerar du att involvera, och stödja en proaktiv roll för, industrin?

Hur ställer du dig till att införa skatteincitament för de industrier som leder denna

process?

Den nya industristrategin kommer att gå hand i hand med målet att uppnå klimatneutralitet

senast 2050, med tydliga delmål 2030.

Jag kommer att uppmuntra de energiintensiva industriernas arbete med att nå klimatneutralitet

längs de linjer som kommissionen anger i meddelandet ”En ren jord åt alla” och därvid bygga

på översiktsplanen för industriell omvandling för energiintensiva industrier. Den kommer att

offentliggöras i slutet av oktober 2019, och jag kommer att presentera slutsatserna i den för er

så att vi kan diskutera uppföljningsåtgärder. Exempelvis är de energiintensiva industriernas

tillgång till ren energi i tillräcklig mängd och till överkomliga priser avgörande för deras

omställning. Jag kommer därför att trappa upp insatserna i samarbete med

kommissionsledamoten med ansvar för energi och med vice ordföranden med ansvar för den

europeiska gröna given, antingen genom att kombinera EU-medel eller i samordning med

medlemsstaterna, i syfte att utveckla ny teknik, utnyttja förnybara energikällor och den

infrastruktur som behövs för att transportera energin och lagra den där den ska användas.

Detta kommer också att stärka EU som världsledande leverantör av nya integrerade lösningar

för ren energi.

Den kommande kommissionens ambition är att lyckas med en rättvis omställning för alla.

Detta är särskilt viktigt för regioner där det finns energiintensiva industrier. Jag kommer att

ägna särskild uppmärksamhet åt stödåtgärder till omskolning och fortbildning för

arbetskraften, så att arbetstagarna får hjälp att anpassa sig och de koldioxidintensiva

regionerna under omställning får stöd. Jag kommer därför att samarbeta med de nominerade

kommissionsledamöterna Mariya Gabriel, Nicolas Schmit och Elisa Ferreira. Grönt, digitalt

28

och kompetensutveckling kommer att bli avgörande för att arbetstagarna ska kunna anpassa

sig.

Vidare kommer jag att föreslå åtgärder för att stimulera utvecklingen av marknaderna för

hållbara industriprodukter, särskilt genom lanseringen av en andra handlingsplan för den

cirkulära ekonomin tillsammans med kommissionsledamoten med ansvar för miljö och hav. I

syfte att stärka kretsloppsaspekten i byggsektorn kommer jag att samarbeta med

medlemsstaterna om snabbare modernisering av och bättre hållbarhet i det (befintliga och

nya) byggbeståndet samt om beståndets motståndskraft och förmåga till anpassning mot

bakgrund av ett livscykelbaserat synsätt.

Om vi ska uppnå våra mål för minskade koldioxidutsläpp och samtidigt bevara vår

industriella konkurrenskraft kommer vi att tvingas undersöka vilket regelverk som ger oss

bäst möjlighet att bedöma och stödja den uppgift att övervaka inte bara produkters miljö- och

samhällsprestanda, utan även tjänsters och organisationers längs hela leveranskedjan, som

tillkommer den nominerade kommissionsledamoten med ansvar för miljö och hav. (Se mitt

svar på nästa fråga.)

Jag kommer att arbeta tillsammans med industrin och medlemsstaterna på ett projekt av

gemensamt europeiskt intresse för vätgasteknik och vätgassystem samt driva på arbetet på

kolsnål industri i riktning mot samordnade storskaliga investeringar.

För att se till att industrin deltar i processen kommer jag att fortsätta att förlita mig på

expertgrupper på hög nivå, såsom den om energiintensiva industrier. Jag är beredd att bilda

nya om det behövs och att lyssna på era förslag.

När det gäller energiintensiva industrier (t.ex. aluminium, stål, keramik, cement m.m.)

nämner du att den största utmaningen för Europa är att bli världens första

klimatneutrala kontinent 2050, vilket vi kan stödja. Risken är att våra industrier när vi

blir koldioxidneutrala beslutar att flytta utanför Europa, där de kan förorena och

släppa ut koldioxid utan någon förpliktelse att respektera höga miljömässiga eller

sociala standarder. Hur planerar du att stödja dessa industrier i samband med

dekarboniseringsprocessen och hur kommer du att göra dekarboniseringen till en

attraktiv affär för de berörda industrierna?

De energiintensiva industrierna vill stanna i Europa – det är deras ambition att bli renare, fasa

ut fossila bränslen ur produktionsprocessen, leverera kolsnåla produkter, använda kolsnål

teknik och ta ledningen i omställningen genom att hjälpa andra sektorer bli kolsnålare när de

använder deras rena produkter som insatsvaror. Jag förbinder mig att hjälpa dem med den

föresatsen.

29

Elva energiintensiva industrier, dvs. aluminium, stål, keramik, cement och andra arbetar redan

tillsammans i högnivågruppen för energiintensiva industrier i syfte att utveckla en gemensam

översiktsplan för industriell omvandling som kommer att offentliggöras snarast. Slutsatserna

och rekommendationerna kommer att diskuteras så snart de är offentliga. Vi får inte glömma

IKT-branschen här. Digitaliseringen har potential att avsevärt minska energiförbrukningen

och utsläppen av växthusgaser inom många sektorer, från precisionsjordbruk till uppkopplade

transporter. Samtidigt är IKT en av få sektorer vars växthusgasutsläpp stadigt ökar. Om man

inte angriper detta på rätt sätt kommer IKT-teknikens energibehov och miljöpåverkan

sannolikt snabbt öka och bli ett stort hinder för målen i Europas gröna giv.

Vi behöver därför ta tag i frågan på tre sätt: Skapa marknader för klimatneutrala produkter

och kretsloppsprodukter. Utveckla klimatneutrala lösningar och finansiera tidigt upptag.

Säkerställa tillgång till de resurser som behövs och verka för att de används. För att göra detta

behöver vi samordna EU:s politik på olika områden bättre, samköra initiativ på nivåerna EU

och nation och region bättre samt gemensamma krafttag från både den offentliga och den

privata sektorn.

Med tanke på hur viktigt det är med kretsloppsekonomi för att övergången till

klimatneutralitet för energiintensiva industrier ska lyckas, kommer initiativ som planeras

inom politiken för en cirkulär ekonomi, särskilt lanseringen av en andra handlingsplan för den

cirkulära ekonomin (se svaret på föregående fråga), att behöva bidra till detta mål och

utformas med det i åtanke.

Det kommer att krävas många bestämmelser för att åstadkomma den regel- och

finansinramning som gör att de energiintensiva industrierna kan stanna i Europa och förbli

konkurrenskraftiga.

När det gäller regelverket kommer vi till exempel särskilt att behöva undersöka hur man bäst

kan utveckla en metod för livscykelbedömning av inbäddade växthusgasutsläpp och använda

efterfråge- och utbudssidan för att utveckla marknaderna för rena produkter. Dessutom

kommer jag att föreslå att man utvecklar standarder för kolsnåla produkter och använder

offentlig upphandling som ett verktyg för att stimulera efterfrågan. Jag tänker arbeta nära

tillsammans med mina kolleger om det bästa sättet att använda koldioxidprissättning för att

uppnå våra klimat- och konkurrenskraftsmål.

När det gäller ekonomiskt stöd kommer EU att behöva finansiera lansering av ny teknik under

de kommande 5–10 åren, och därvid ta hjälp av det strategiska forumet om viktiga projekt av

gemensamt europeiskt intresse, när förutsättningarna finns (se svaret på frågan ovan).

Jag kommer att hjälpa de energiintensiva industrierna att utveckla avancerad teknik genom

partnerskap och finansiering av storskaliga projekt. Vissa av dessa är kända (t.ex. väte som

ersättning för kokskol i stålproduktion, högpresterande datorsystem, AI och robotteknik), men

andra är ännu okända. Vi kommer att använda innovationsfonden, programmet för ett digitalt

Europa, InvestEU och regionala fonder för att stödja användningen och den åtföljande sociala

30

anpassningen. Vi kommer också att behöva utveckla infrastruktur för att transportera ren el

och kolsnåla bränslen och sådana insatsvaror som väte, metan och kol.

Jag kommer också att föreslå en upptrappning av det vi har börjat på med digitala

innovationsknutpunkter, så att företag i hela EU var de än befinner sig har enkel åtkomst till

den senaste tekniken i sina regioner och kan förbättra sina produkter, optimera

resurseffektiviteten i sina processer och anpassa sig till nya affärsmodeller.

Jag kommer att hjälpa energiintensiva industrier att säkra de råvaror som behövs för ren

teknik och infrastruktur genom aktiv europeisk ekonomisk diplomati och samarbeta med

medlemsstaterna för att producera, raffinera, återvinna och återanvända fler av dem i Europa,

utan att ge avkall på höga miljönormer och sociala normer.

Slutligen måste vi följa de framsteg industrin gör och hålla uppsikt över att en möjliggörande

politisk inramning utvecklas rättidigt. För detta behövs analyser och styrning som omfattar

industrin, energi-, avfalls- och infrastruktursektorerna, medlemsstaterna, kommissionen och

civilsamhället. Jag vill gärna rapportera om observationsorganets slutsatser regelbundet och

diskutera dem med er.

Under utfrågningen nämnde du de små och medelstora företagen flera gånger, vi är alla

överens om att de bidrar till den europeiska ekonomin, men skulle du vara beredd att se

över småföretagsakten?

Jag anser att de tio principerna i småföretagsakten bör uppdateras så att de beaktar de nya

utmaningar som små och medelstora företag står inför, såsom digitalisering och hållbarhet.

I linje med min övergripande strategi kommer den att användas pragmatiskt tillsammans med

fotfolket efter samråd med alla relevanta aktörer – självklart inbegripet Europaparlamentet – i

syfte att hitta effektiva åtgärder. Den nya företrädaren för små och medelstora företag bör

stödja mig i denna strävan.

Den strategi för små och medelstora företag som vi kommer att utforma tillsammans bör

särskilt syfta till följande:

i. Sänka rättsliga och administrativa hinder.

ii. Kämpa mot sena betalningar.

iii. Förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering.

iv. Se till att inremarknadsreglerna tar hänsyn till de små och medelstora företagens

särdrag.

v. Utnyttja lämpliga nätverk och program för att förse de små och medelstora företagen

med den kompetens de behöver och hjälpa dem att möta nya utmaningar.

Jag har lämnat mer information som svar på frågan ovan om de särskilda åtgärder som jag

tänker vidta för att hantera de svårigheter små och medelstora företag ställs inför.

31

Kommer du att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att skapa en mer europeisk

marknad för nätverk, i synnerhet i fråga om telekomreglerna och reglerna för digital

infrastruktur, som är mycket fragmenterade, med konkreta åtgärder för att undvika

missförhållanden för konsumenterna (t.ex. roamingförordningarna) och

marknadsmisslyckanden (landsbygdsområden som inte omfattas av höghastighetsnät)?

Förbudet mot roamingavgifter, som Europaparlamentet i hög grad bidrog till, har varit i kraft

sedan den 15 juni 2017. Det är en av de 20 EU-åtgärder som européerna uppskattar mest.

Sommaren 2018 användes 12 gånger mer roamingdata i EU än sommaren innan

roamingavgifterna avskaffades. Jag kommer att vidta nödvändiga åtgärder, inklusive

lagstiftningsåtgärder, för att se till att européerna fortsätter att ha glädje av roaming utan

tilläggsavgifter under de kommande åren och att grossistledet på marknaden fungerar väl.

Senast den 15 december i år kommer jag att lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet

om hur principen ”roaming som hemma” har fungerat under de senaste två åren. I både

kommissionens interimsbetänkande från förra året och det nyligen lämnade yttrandet från den

europiska gruppen med nationella regleringsmyndigheter har man dragit slutsatsen att

systemet med roaming till inrikestaxor har fungerat väl, men att det finns delar som kan

förbättras.

Jag är fast besluten att nå våra 2025-mål för gigabitsamhället och att genomföra

handlingsplanen för 5G. Detta innebär till exempel att alla hushåll, även på landsbygden, bör

ha tillgång till minst 100 megabit per sekund, som kan uppgraderas till gigabithastigheter. Jag

är också medveten om att det fortfarande finns vissa områden (främst på landsbygden) i

Europa som saknar till och med grundläggande fasta eller mobila förbindelser, och det

kommer att vara min topprioritering att ta itu med den angelägna fråga som den digitala

klyftan när.

Förra året antog Europaparlamentet och rådet en europeisk kodex för elektronisk

kommunikation. Det är ett nytt regelverk som ska uppmuntra till konkurrenskraftiga

investeringar i ny digital infrastruktur – både i fiberoptiska nät och 5G – och därmed förbättra

uppkopplingsmöjligheterna för alla européer. Kodexen innehåller mycket specifika åtgärder

för att uppnå det målet.

Tack vare Europaparlamentets beslutsamhet fastställs det också i kodexen att alla har rätt till

en ändamålsenlig internetanslutningstjänst via bredband till ett överkomligt pris. Detta ska

tillhandahållas av medlemsstaterna, om de lösningar som marknadsaktörerna erbjuder inte är

tillräckliga. Kodexen främjar den inre marknaden med en hög grad av harmonisering av regler

för skydd av slutanvändare, inbegripet åtgärder för att avsevärt förbättra tillgången till

larmtjänster på alla platser och för alla medborgare.

Min prioritering är att se till att koden genomförs riktigt och i rätt tid. Kommissionen kommer

att se till att tidtabellerna för de delegerade akterna och genomförandeakterna följs. Jag är fast

32

besluten att samarbeta nära med medlemsstaterna och den europiska gruppen med nationella

regleringsmyndigheter för att säkerställa detta. Vid försenat införlivande – helt eller delvis –

kommer jag inte att tveka att vidta åtgärder, inbegripet att kräva straffavgifter av

medlemsstaterna.

En avgörande faktor vid infrastrukturinvesteringar är kostnaden. Upp till 80 % av kostnaderna

för utbyggnaden av fibernäten är anläggningsarbeten (gräva diken, lägga rör etc.). Jag

kommer att fortsätta söka efter sätt att dels undanröja hinder för och undvika fragmentering av

utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur, dels hålla nere kostnaderna för investeringar i nät

med mycket hög kapacitet.

Av den anledningen vill jag under mandatperioden uppdatera direktivet om lägre kostnader

för bredband i syfte att minska onödiga och dyra administrativa bördor som kraftigt kan

avskräcka och fördröja utbyggnaden av näten. Vi måste ytterligare förbättra nuvarande regler

genom enklare tillståndsgivning och andra förfaranden eller genom reaktivare

anläggningsarbete till följd av bättre samordning med annan infrastruktur (vägar, energi osv.).

Detta kan bli ett bra tillfälle att ta fram ny lagstiftning inriktad på att minska den totala

administrativa bördan inom sektorn.

Sakernas internet, som utgör nästa steg mot digitaliseringen av vårt samhälle och vår

ekonomi, innebär att föremål och personer samspelar via kommunikationsnät och informerar

om sin status eller om något i omgivningen. Sakernas internet kommer att innebära nya

utmaningar på lagstiftningsområdet. Jag kommer att fortsätta översynen av det befintliga

regelverket och vid behov föreslå åtgärder för att förhindra en fragmentering av den

europeiska marknaden på det området.

Kommissionen föreslog vidare förra året 3 miljarder euro i direkt EU-stöd till områden där

marknadsaktörerna inte ensamma klarar de nödvändiga investeringarna – Fonden för ett

sammanlänkat Europa, programmet för ett digitalt Europa. Jag kommer att slåss – med stöd

från Europaparlamentet – för att detta viktiga investeringsanslag bibehålls i långtidsbudgeten.

Med hjälp av programmet för ett digitalt Europa kommer det mycket framgångsrika WiFi4EU

att breddas så att EU-finansierad uppkoppling fortfarande kan nå till hjärtat av de mest

avlägsna samhällena i Europa. Programmet kan också stödja nya finansieringsinstrument,

t.ex. investeringsfonden för bredband, som har börjat investera i lokala fiberprojekt.

Dessa direkta EU-åtgärder räcker inte: Medlemsstaterna kan använda delar av sina anslag från

de europeiska strukturfonderna när de står inför allvarliga marknadsmisslyckanden. Jag

kommer att arbeta tillsammans med medlemsstaterna och mina ansvariga

kommissionskolleger för att säkerställa utbyggnaden av infrastrukturen, särskilt i de fall där

marknaden inte kan leverera på egen hand.

33

AVSNITT 5/ EXTERNA ASPEKTER

Du påpekade med rätta under utfrågningen att den inre marknaden och den utländska

marknaden är två sidor av samma mynt. Kommer du tillsammans med din kollega som

ansvarar för den utländska marknaden att se över riktlinjerna för statligt stöd för att

stärka stödet till våra industrier? Ordförande von der Leyen föreslår en social skatt och

en miljöskatt vid EU:s yttre gränser, vilket du själv stödde under vår utfrågning. Vilka

åtgärder kommer du och kommissionen mer exakt att vidta för att bekämpa

konkurrens som baseras på orättvisa arbets- och miljöförhållanden och som inte följer

ILO:s normer eller Parisavtalet? Det finns utrymme för förhandlingar inom WTO,

vilket nyligen framgick av dess beslut till förmån för amerikansk beskattning. Vilka

motåtgärder kommer du att vidta mot illojal konkurrens från USA inom ramen för

WTO?

Den inre marknaden är EU:s främsta tillgång när det gäller att främja våra intressen i världen,

då den omfattar nästan 500 miljoner konsumenter och 22 miljoner företag.

Konkurrens på den inre marknaden främjar högsta kvalitet. Jag är övertygad om att det bästa

skyddet är högsta kvalitet. Den inre marknaden stöder innovation och därmed produktivitet

och ser till att priserna inte blir för höga, vilket är bra för konsumenterna. Den är ett EU-

politikområde som ger EU ett starkt inflytande i världen. Verkställande vice ordföranden för

ett Europa rustat för den digitala tidsåldern kommer att utvärdera och se över EU:s

konkurrensregler, däribland regler och riktlinjer för statligt stöd, med målet att se till att EU:s

konkurrenspolitik och konkurrensregler passar en modern ekonomi.

Statsstödsreglerna kan användas om det finns marknadsmisslyckanden. Till exempel är de

ovannämnda reglerna om statligt stöd till viktiga projekt av gemensamt intresse av stor

betydelse för att stärka värdekedjorna i EU där ingen enskild medlemsstat eller näring har

kapacitet att agera på egen hand och där gemensamma europeiska intressen står på spel.

Under 2018 godkände kommissionen 1,75 miljarder euro i stöd till ett projekt om

mikroelektronik, som hade utformats och anmäldes gemensamt av fyra medlemsstater

(Italien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien). De totala investeringarna uppgår till nära

8 miljarder euro, vilket visar att stödet har genererat ytterligare 6 miljarder euro i privata

investeringar som annars inte skulle ha gjorts.

När villkoren är uppfyllda kommer jag att stödja nya viktiga projekt av gemensamt intresse

för att stärka konkurrenskraften i vår industri.

Internationellt sett är den inre marknaden vårt starkaste verktyg för att främja EU:s intressen

världen över. EU har alltid varit och kommer alltid att förbli en stark förespråkare för det

regelbaserade multilaterala systemet.

EU:s förmåga att påverka globala standarder är viktigt för att utforma globala regler i enlighet

med våra grundläggande värden och för att främja vårt näringsliv. Framgången för den

34

digitala inre marknaden är ett bra exempel: den har bidragit till att forma de globala reglerna –

från den allmänna dataskyddsförordningen och cybersäkerhetscertifiering till regler för handel

mellan plattformar och företag. Den här strategin skulle kunna vidareutvecklas på andra

områden, t.ex. inom artificiell intelligens.

Den här förmågan att kunna påverka globala standarder förstärks ytterligare genom de avtal vi

har ingått med våra närmsta handelspartner i världen, t.ex. Japan, Kanada och Singapore. De

här handelsavtalen omfattar också dialoger om regleringsfrågor som är avgörande för att

ytterligare anpassa våra partners regelverk till vårt eget. Jag avser fortsätta det här arbetet på

mitt ansvarsområde.

Men detta säkerställer inte alltid lika villkor. En topprioritering i detta avseende är att leda

reformen av WTO (främst när det gäller subventioner, påtvingad tekniköverföring och

tvistlösning), ett ansvar som vilar direkt på handelskommissionären. Vi bör arbeta för att

skapa lika villkor på global nivå och använda våra instrument när så inte är fallet. Vi bör

vara öppna men inte lägga ner våra vapen.

Den tillträdande ordföranden vill att vi lägger större vikt vid genomförandet och efterlevnaden

av våra förmånshandelsavtal. Jag kommer att arbeta tillsammans med kommissionärerna för

handel och sysselsättning för att se till att vi använder våra handelspolitiska instrument för att

stödja hållbar utveckling, t.ex. genom att följa de höga miljö- och arbetsnormerna i

Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och i Parisavtalet. Dessutom

kommer ekonomikommissionären att arbeta för en gränsskattejustering för koldioxid för att

förebygga koldioxidläckage, som ska vara förenlig med WTO-reglerna.

Jag kommer att fortsätta att kräva rättvis konkurrens och lika villkor inom offentlig

upphandling inom ramen för WTO:s avtal om offentlig upphandling (GPA). Men när lika

villkor inte råder ska vi inte rygga för att använda våra instrument. Till exempel kan man

utesluta utländska anbudsgivare från länder som inte omfattas av GPA. Därutöver är det

särskilt viktigt att offentliga inköpare ser till att anbudsgivare från tredje land följer våra

normer för miljö, klimat och arbetsrätt oavsett vilken rättssystem som gäller i deras land.

EU har stor nytta av utländska investeringar, som spelar en viktig roll för vår ekonomi. Vi har

dock på senare år sett ökande investeringar i våra strategiska sektorer. Kina driver en

industristrategi som syftar till att överbrygga de teknologiska klyftorna jämfört med EU och

USA och den innebär statliga investeringar på tiotals miljarder dollar för att främja totala

investeringar på 100–150 miljarder dollar från alla håll, bl.a. statsägda företag inom strategisk

teknologi som halvledare. Färska rapporter visar att amerikanska företag står för runt 30 % av

förvärven av uppstartsföretag i EU och för hälften av värdet på transaktionerna. Jag och

handelskommissionären kommer att samarbeta nära om genomförandet av förordningen om

granskning av utländska direktinvesteringar, som träder i kraft i oktober 2020. Kritisk digital

infrastruktur och teknologi (som telekom, cybersäkerhet, AI och halvledare) räknas specifikt

upp i förordningen som relevanta områden för kontroll.

35

AVSNITT 6/ DIGITALT

Alla kommissionsledamöter måste respektera gällande lagstiftning och skydda

medborgarnas grundläggande rättigheter, men valet av automatiska innehållsfilter som

ett verktyg för att verkställa olika rättsliga bestämmelser har kritiserats för att det

strider mot de grundläggande rättigheterna. Hur kommer du att se till att det nya DSA

respekterar de grundläggande rättigheterna utan att tvinga onlineplattformarna att

övervaka innehållet, och att den upprätthåller principen om ursprungsland, som är

avgörande för att europeiska företag ska kunna tillhandahålla gränsöverskridande

tjänster?

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna är skyldiga att följa EU:s stadga om de

grundläggande rättigheterna. Särskilt yttrandefriheten måste respekteras. Internet måste förbli

fritt och öppet.

Men vi kan inte blunda för spridningen av olaglig verksamhet på nätet. Rapporten från FN:s

bredbandskommission från oktober 2019 slår till exempel fast att antalet olagliga bilder och

videoklipp som bekräftats av Inhopes jourlinjer ökade med 83 % mellan 2016 och 2018.

Kommissionens rekommendation från 2018 om åtgärder som ska vidtas av plattformar för att

effektivt ta itu med olagligt innehåll på nätet1 är ett steg i rätt riktning, eftersom det innebär ett

ökat inflytande för användarna. Den nuvarande kommissionen har vidtagit viktiga åtgärder för

att ta itu med vissa brådskande frågor när det gäller audiovisuella medietjänster (som beskrivs

i detalj nedan), när det gäller upphovsrätt och den föreslagna förordningen om

terrorisminnehåll på nätet. Lagen om digitala tjänster handlar inte om att väcka den här

debatten igen. Den bör i stället komplettera reglerna och omfatta bredden på de digitala

tjänsterna, från traditionell internetstruktur till sociala medier.

Medlemsstaterna har börjat anta nationell lagstiftning på det här området och det kan finnas

behov av att åtgärda den rättsliga fragmenteringen på den inre marknaden.

I samband med utformningen av lagen om digitala tjänster har jag för avsikt att undersöka

behovet av tydligare och harmoniserade förfaranden för anmälningar och åtgärder när det

gäller olagligt innehåll, liksom strängare transparenskrav för plattformar i fråga om deras

övervakning av innehållet.

Vi måste hitta en rättvis balans mellan de olika rättigheter och intressen som står på spel. När

jag utvärderar behovet av nya regler kommer jag att försöka behålla förbudet mot att införa

allmänna övervakningsskyldigheter (i artikel 15 i e-handelsdirektivet) som ett sätt att skydda

de grundläggande rättigheterna på nätet. Vi kan inte tillåta urskillningslös eller allmän

kontroll och övervakning på internet.

1 (C(2018) 1177 final)

36

För att de 10 000 nystartade digitaltjänstföretagen i EU till fullo ska kunna dra nytta av den

digitala inre marknaden tänker jag undersöka behovet av tydligare och mer harmoniserade

regler samtidigt som vi behåller de grundläggande principerna i direktivet.

Ursprungslandsprincipen i e-handelsdirektivet kommer till exempel att finnas kvar. Vi

behöver effektivare tillsyn och bättre samarbete mellan de berörda myndigheterna.

För att förbereda lagen om digitala tjänster tänker vi inleda ett omfattande arbete med samråd

och insamling av underlag med ett brett deltagande av civilsamhället, nationella myndigheter,

näringslivet och den akademiska världen. Vi ska också göra en bedömning av konsekvenserna

för de grundläggande rättigheterna. Jag kommer att ha ett nära samarbete med den

verkställande vice ordföranden för ett EU rustat för den digitala tidsåldern för att fastställa

den exakta omfattningen och åtgärderna för lagen om digitala tjänster.

37

AVSNITT 7/ DIESELGATE

Luftföroreningar är den största miljörisken för folkhälsan i Europa och orsakar 500 000

förtida dödsfall per år. EU har helt uppenbart inte gjort något för att lösa denna kris,

vilket framhållits av revisionsrätten. Fyra år efter dieselgate-skandalen är

medlemsstaterna fortfarande ovilliga att kräva obligatoriska återkallanden. Till följd av

detta finns det ca 51 miljoner förorenande dieselbilar på våra vägar. Samtidigt har

kommissionen föreslagit en ändring av förordning (EG) nr 715/2007 för att återinföra

de överensstämmelsefaktorer för utsläpp vid verklig körning (RDE) som

ogiltigförklarades av Europeiska unionens domstol i december 2018, varigenom

tillverkarna tillåts att släppa ut fordon på EU-marknaden som släpper ut upp till 2,1

gånger mer NOx-utsläpp än vad som anges i förordningen Euro 6. Med det nya

typgodkännandesystem som träder i kraft i september 2020 kommer du som

kommissionsledamot att ha rätt att genomföra provningar och inspektioner av fordon

för att kontrollera att kraven följs, att utlösa EU-omfattande återkallanden och att

ålägga biltillverkare böter på upp till 30 000 EUR för varje fordon som inte uppfyller

kraven.

Åtar du dig att fullt ut utnyttja denna nya befogenhet och anslå tillräckliga medel för att

genomföra oberoende EU-tester på alla fordon som misstänks vara utrustade med

manipulationsanordningar senast i slutet av 2020, inbegripet fordon som är utrustade

med EA 288-motorer? I ljuset av domstolens dom enligt vilken det även med den slutliga

överensstämmelsefaktorn ”utifrån ett RDE-test inte kan avgöras om det kontrollerade

fordonet klarar eller inte klarar dessa gränsvärden, eller ens närmar sig dem”, åtar du

dig att dra tillbaka det nya RDE-förslaget, som lades fram av din föregångare, och

säkerställa att överensstämmelsefaktorer inte har någon framtid i EU-lagstiftningen?

Ni hänvisar med rätta till de folkhälso- och miljörisker som Dieselgate-skandalen har skapat.

Jag kommer alltid att sätta respekten för de högsta säkerhetsstandarderna för människors hälsa

och miljön i främsta rummet.

Som kommissionär kommer jag inte bara att se till att skandaler som Dieselgate inte inträffar

igen utan att vi också en gång för alla tar itu med följderna av utsläppsskandalen. Dieselgate

gällde 8,5 miljoner bilar i EU. Av dem har nästan 7 miljoner återkallats, reparerats och

uppdaterats, i överensstämmelse med nationella typgodkännandemyndigheter.

Jag vet att vi måste göra mer. Europaparlamentet reagerade snabbt genom att i mars 2016

tillsätta ett särskilt utskott. I sin rapport uppmanade utskottet kommissionen att anpassa

regelverket och medlemsstaterna att stärka tillämpningen och marknadsövervakningen och

använda sig av sanktioner.

Som kommissionär skulle jag använda alla befogenheter som ges av den nya

typgodkännandeförordningen för att se till att medlemsstaterna återkallar de kvarvarande

fordon som omfattas av utsläppsskandalen.

38

För att göra detta måste vi först se till att reglerna i den nya typgodkännandeförordningen

tillämpas fullt ut från den 1 september nästa år. Jag ska därför inrikta mig på att säkerställa att

alla genomförandeakter är antagna till dess. Jag vet att parlamentet noggrant kommer att följa

antagandet av de delegerade rättsakterna.

Kommissionen har redan jobbat hårt i den här riktningen, t.ex. genom att börja bygga upp

kapacitet och infrastruktur för provning i det gemensamma forskningscentrumet som ska göra

oberoende tester.

Tack vare den här nya kompetensen bör kommissionen från den 1 september 2020 kunna

utföra tester och inspektioner av fordon för att verifiera överensstämmelsen, även de som är

utrustade med EA288-motorer om så är fallet. Dessutom kommer kommissionen att utvärdera

och övervaka de nationella myndigheter som ansvarar för typgodkännanden via gemensamma

revisioner. Allt det här kommer att innebära ett nära samarbete med medlemsstaterna för att se

till att de lever upp till sin skyldighet att tillämpa reglerna från den 1 september 2020.

Om man upptäcker att en fordonsmodell inte följer reglerna behöver man inte testa alla bilar

som har tagits i bruk. Med målinriktade och väl utformade urvalstester kan man upptäcka

möjliga fall av icke-efterlevnad och det kommer att utlösa skyldigheten att återkalla alla

fordon och se till att de uppfyller kraven. Om man upptäcker och slår fast att en bilmodell inte

följer reglerna kommer jag att använda de befogenheter som kommissionen har, vilket

omfattar möjligheten att begära återkallanden i hela EU, bestrida beviljade typgodkännanden

och utdöma påföljder.

Jag kommer att kämpa för att det gemensamma forskningscentrumet har rätt utrustning för att

utföra sina uppgifter i fråga om bilar som släppts ut på marknaden och verifiera deras miljö-

och säkerhetsprestanda. Jag kommer att behöva ert stöd för detta i förhandlingarna om nästa

långtidsbudget. På lång sikt måste vi utvärdera om de nya behörigheterna motsvarar det

önskade utfallet eller om kontrollen av utsläpp och säkerhet kräver en annan utformning. I det

här skedet utesluter jag inga alternativ.

Att mäta utsläppen på väg är mycket bättre än att mäta dem i ett laboratorium. EU har nu

därför infört regler om provning av utsläpp under verklig körning. Sådana tester i verklig

trafik är komplicerade och kräver viss anpassning av reglerna. Överstämmelsefaktorerna, som

i det förslag om utsläpp under verklig körning som just nu diskuteras av medlagstiftarna,

speglar de tekniska och statistiska osäkerhetsfaktorer som är kopplade till mått på utsläpp från

bilar under verkliga förhållanden jämfört med tester i laboratoriemiljö. Tribunalens dom om

förordningen om utsläpp under verklig körning gällde inte förordningens innehåll utan

handlade om att det rättsliga instrumentet inte hade använts korrekt. Därför har kommissionen

antagit ett förslag som har formen av en medbeslutandeakt, såsom tribunalen förespråkar.

Eftersom mätutrustningens prestanda lär förbättras är målet att stegvis kunna reducera eller

undanröja sådana överensstämmelsefaktorer i samband med den årliga översyn som slås fast i

lagförslaget. Medlagstiftarna kommer att ha det sista ordet om de här faktorerna.

39

Rättssystemen i USA och EU är uppenbart inte desamma. I EU gjorde vi nyligen stora

framsteg med paketet ”En ny giv för konsumenterna”, med det finns utrymme för ytterligare

förbättringar så att alla konsumenter i EU behandlas korrekt. Jag kommer att arbeta med den

tillträdande kommissionären för rättsliga frågor, som kommer att ansvara för

konsumentskyddet, och titta på olika sätt att förbättra hur de europeiska konsumenterna

behandlas i sådana bedrägerifall.

Jag vill också framhålla att jag vid sidan av Dieselgate är mycket engagerad i den europeiska

gröna given och vill vidta alla nödvändiga åtgärder för att få fram fordon med låga utsläpp

eller nollutsläpp. Renare fordon kommer att spela en viktig roll när det gäller att nå resultat

med vår agenda för ren luft mot bakgrund av kommissionens ambition om nollutsläpp.

40

AVSNITT 8/ DEN CIRKULÄRA EKONOMIN

Tillträdande ordförande von der Leyen har åtagit sig att dekarbonisera resursintensiva

industrier. Att göra det möjligt för industrin att bli klimatneutral senast 2050 kommer

att vara en utmaning, men också ett utmärkt tillfälle att säkerställa EU:s ledarskap när

det gäller cirkulära, klimatvänliga och säkra produkter och tekniker. Det nuvarande

paketet för den cirkulära ekonomin baserades i första hand på icke-lagstiftande

åtgärder och ger inte den effekt som krävs för att EU ska kunna fullgöra sitt åtagande

enligt Parisavtalet. Med tanke på att resurseffektivitet och hållbarhet måste integreras i

ett tidigt skede av utformningen och produktionen:

Vilka konkreta krav för energi- och resurseffektivitet kommer du att ställa upp för

resursintensiva industrier? Kommer du att föreslå separata åtgärder för varje sektor

(textil- och beklädnadssektorn, byggsektorn osv.) och komplettera detta med en mer

övergripande strategi genom att fastställa ett övergripande resurseffektivitetsmål med

konkreta indikatorer som ska övervakas inom ramen för den europeiska

planeringsterminen? Offentlig upphandling bör också vara ett av de verktyg som ska

användas för att leda övergången till en cirkulär ekonomi. Vilka konkreta åtgärder

kommer du att vidta för att främja hållbara och rättvisa leveranskedjor genom en

systematisk användning av hållbarhetskriterier för tilldelning av kontrakt?

Jag är djupt övertygad om att mer måste göras för att vår ekonomi ska bli helt cirkulär. I

kollegiet kommer jag att försvara en ambitiös hållning med utgångspunkt i den första

handlingsplanen för en cirkulär ekonomi. Att göra vår ekonomi helt cirkulär är en

förutsättning för att nå målen i Parisavtalet.

Därför kommer jag tillsammans med kommissionären för miljö och hav att föreslå en andra

handlingsplan för den cirkulära ekonomin helt i linje med den europeiska gröna given och den

nya industristrategin.

När det gäller lagstiftning måste vi underlätta tillgång till och återvinning av avfall. Det är det

enda sättet att göra avfall till en resurs som kan användas och tas tillvara. Därför kommer jag

att stödja den nominerade miljö- och havskommissionären i arbetet med att förenkla

förordningen om transport av avfall. Avfall ska lättare kunna cirkulera i EU och det ska bli

enklare att återanvända avfall och få tillgång till lämpliga återvinningsanläggningar. Jag avser

också att arbeta med honom för att klargöra och successivt harmonisera kriterierna för när

avfall upphör att vara avfall. Dessa kriterier skiljer sig avsevärt mellan länderna och gör det

svårt att utnyttja denna potentiella resurs på bästa sätt. Jag vill också dra igång nya

lagstiftningsinitiativ för specifika värdekedjor med stor potential för cirkularitet, till exempel

batterier, förpackningar och förpackningsavfall.

Förutom att ta vara på avfallet är det viktigt att förebygga det så långt det går. Därför vill jag

utnyttja möjligheterna med ekodesigndirektivet, som sedan 2015 inte bara omfattar produkters

energieffektivitet utan successivt ska förbättra andra aspekter som rör den cirkulära

41

ekonomin, t.ex. reparerbarhet och hållbarhet. Jag vill till exempel påskynda arbetet med att

fastställa energi- och cirkularitetskrav för digitala apparater, först och främst mobiltelefoner.

Offentlig upphandling måste vara ett centralt instrument för omställningen till en

klimatneutral och cirkulär ekonomi. Offentliga inköpare har hand om budgetar värda 14 % av

EU:s BNP (cirka 2 biljoner euro per år). De är viktiga investerare i kritiska sektorer för

klimatet och miljön, bland annat transporter, byggnader och infrastruktur.

Det finns redan flera produktspecifika frivilliga ”gröna” kriterier som offentliga inköpare kan

använda för att integrera hållbarhets- och innovationsaspekter i sina upphandlingar, men

kriterierna och tillämpningsområdet behöver utvidgas till att gälla områden som ännu inte

omfattas, särskilt inom it. Direktivet om rena fordon har nyligen antagits och innehåller

obligatoriska mål för offentliga myndigheters upphandling av vissa fordon. Men ofta utnyttjar

inte myndigheterna de möjligheter som direktiven om offentlig upphandling innebär på grund

av bristande kompetens eller för att man vill vara försiktig med anledning av revisions- och

prövningsförfaranden. Vi måste ändra på detta och vi måste göra mer.

Både jag och kommissionären för miljö och hav anser att vi bör samråda med alla berörda

parter – icke-statliga organisationer, ekonomiska aktörer och offentliga inköpare – om hur vi

ska i) ta fram riktlinjer för användningen av ”märkning” och ”livscykelkostnad” och ii) införa

effektiva kontroll- och övervakningssystem för tillsyn av arbets- och miljönormer i hela

leveranskedjan. På det här området skulle vi kunna överväga riktade lagstiftningsåtgärder som

ett led i sektorsspecifika initiativ, till exempel för it-sektorn.

Jag kommer att samarbeta med medlemsstaterna om professionalisering av offentliga

inköpare. Jag kommer att arbeta för att öka kunskapen om strategisk upphandling bland

revisorer och prövningsorgan. I början av 2020 kommer jag att offentliggöra en europeisk

kompetensram för offentliga inköpare.

För att driva på omställningen till klimatneutralitet kommer jag att föreslå två nya initiativ för

att stärka samarbetet med medlemsstaterna.

Det första är ett kontrollinstrument för hållbar upphandling som ska klimatsäkra stora

offentliga infrastrukturprojekt, särskilt inom transporter, energi och offentliga byggnader som

skolor och sjukhus. Förslaget kan bygga vidare på den frivilliga mekanism för

förhandsbedömning av stora infrastrukturprojekt som redan finns. Jag kommer att samarbeta

med mina kommissionärskollegor för att se till att alla större EU-finansierade

infrastrukturprojekt genomgår en sådan kontroll.

Jag vill också föreslå ett initiativ om ”offentliga inköpare för klimat och miljö” som ska

underlätta gemensam upphandling för kommuner, regioner och specialiserade inköpsorgan

inom vissa sektorer, t.ex. hälso- och sjukvård. Jag lovar också att skapa ett system med

finansiella garantier för alla relevanta EU-instrument för att hjälpa offentliga inköpare att

hantera finansiella risker vid upphandling av mycket innovativa produkter och tjänster. Ett

42

pilotprojekt har inletts för upphandling av bygg- och anläggningsarbeten och produkter för

byggarbetsplatser med nollutsläpp, med särskilt fokus på icke-mobila maskiner.

Plaststrategin har visat hur effektivt det kan vara med sammanhållna och målinriktade

åtgärder. Jag kommer att använda den här modellen med allianser med industrin och

medlemsstaterna även för andra värdekedjor, t.ex. textilier, livsmedelsförpackningar och

byggsektorn.

Vi kommer också att ta upp det faktum att it-branschen är en av de få sektorer där

växthusgasutsläppen stadigt ökar. Om vi inte gör något kommer it-sektorns energibehov och

miljöpåverkan snabbt att öka och begränsa det positiva genomslaget för målen i den

europeiska gröna given. Jag kommer att arbeta för att skapa en europeisk industrimodell för

den digitala sektorn som särskiljer sig genom att sätta hållbarhet och grön tillväxt i centrum.

Jag kommer att försöka förbättra energieffektiviteten för telekomnät, datacentraler, dataflöden

och molntjänster.

Omställningen till en cirkulär ekonomisk modell kommer att kräva it-stöd för att optimera

industriprocesser och hantera relevanta data. Exempelvis kan it-teknik (t.ex. robotteknik,

artificiell intelligens och stordata) bidra till återanvändningen av avfallsmaterial genom att

automatiskt plocka isär föremål, ta hand om värdefulla material och föra in dessa material i

produktionscykeln igen.

Jag kommer tillsammans med mina kollegor att arbeta för att säkra tillgången till

finansieringsinstrument som InvestEU eller strukturfonderna. Programmet för ett digitalt Europa, det

finansieringsprogram som ska bygga upp en strategisk digital kapacitet, har utformats efter EU:s

miljöpolitiska prioriteringar. Programmet ska bidra till målen för den cirkulära ekonomin genom att

bl.a. ta fram tekniska verktyg som avancerade datorsystem och artificiell intelligens för att bättre

förutsäga miljöpåverkan, teknik för att minska föroreningarna (t.ex. precisionsjordbruk) och lösningar

för resurseffektivitet, mindre avfall och övervakning av produkters hela livscykel.

Tillsammans med kommissionären för innovation och ungdom kommer jag att se till att den

cirkulära industrin (inklusive den industriella symbiosen mellan aktörer i olika sektorer, där

den enes avfall blir den andres resurs) prioriteras och att cirkularitet genomsyrar åtgärderna

inom Horisont Europa, det framtida ramprogrammet för forskning och innovation. Initiativet

för en hållbar finansmarknad skulle också kunna hjälpa privata investerare och medlemsstater

att engagera sig mer i processer för en cirkulär ekonomi.

Slutligen kommer det att vara viktigt att stödja arbetskraftens anpassning till framväxten av

den cirkulära ekonomin i olika sektorer och regioner.

43

AVSNITT 9/ INTEGRITET

Under din utfrågning i Europaparlamentet angav du att om du blir

kommissionsledamot kommer du att beakta de rättsliga beslut som kommer att fattas i

samband med den utredning som du är föremål för i Frankrike och som lett till att du

avsagt dig dina offentliga uppdrag. Skulle en fällande dom kunna medföra att du

lämnar kommissionskollegiet? Och är du i så fall inte orolig för att det pågående

förfarandet i en medlemsstat kommer att försvaga din ställning inom kommissionen?

Vid utfrågningen den 2 oktober fick du frågan om du kommer att lämna ditt uppdrag

vid kommissionen om du skulle komma att åtalas (”mise en examen”), och du gav inget

tydligt svar på den frågan. Kan du svara ja eller nej på frågan om du kommer att lämna

ditt uppdrag vid kommissionen ifall du blir föremål för åtal?

Alla medborgare har rätt att betraktas som oskyldiga tills motsatsen har bevisats. Detta är en

grundläggande rättighet som fastställs i artikel 48 i stadgan om de grundläggande

rättigheterna. EU-institutionerna tillämpar denna grundläggande rättighet. I samförstånd med

ordföranden förbinder jag mig att avgå om jag i en slutlig dom skulle dömas för brott

begångna i samband med utövandet av ett offentligt ämbete.

Om jag skulle bli föremål för något rättsligt avgörande, t.ex. om jag skulle åtalas ("mise en

examen"), så kommer jag att överväga om jag kan fortsätta att utöva mitt mandat. Jag skulle i

så fall, i enlighet med kommissionens uppförandekod, rådgöra med ordföranden om hur jag

då skulle hantera situationen.

Ordföranden kan också överväga om hon ska utnyttja sina befogenheter enligt artikel 17.6 i

EU-fördraget, där det föreskrivs att en kommissionsledamot ska avgå om ordföranden begär

detta.

Under utfrågningen den 2 oktober togs också flera frågor upp om hur omfattande ditt

ansvarsområde är. Detta breda ansvarsområde kommer att utgöra en utmaning när det

gäller att samordna och leda de olika initiativen inom samtliga tre generaldirektorat,

och samtidigt bibehålla en hög kvalitet på det arbete som utförs. Genom vilka konkreta

åtgärder kommer du att säkerställa högkvalitativa resultat på alla politikområden som

du ansvarar för?

Under de senaste åren har det blivit allt tydligare att digitaliseringen är en förändringsfaktor

för ekonomin och att den påverkar hela näringslivet. Det är inte längre relevant att skilja

mellan den "traditionella" inre marknaden och den digitala inre marknaden. Det är en viktig

uppgift för det europeiska näringslivet att anpassa sig till digitaliseringen. Det är avgörande

för EU:s konkurrenskraft och tekniska oberoende att vi kan föra samman den digitala

ekonomin och det digitala samhället med näringslivet. Samma sak gäller för rymd- och

44

försvarsindustrierna. Det är en förutsättning för att ny teknik ska kunna spridas i ekonomin

och samhället i stort.

Genom att föra samman näringslivet, inklusive försvarsindustrin, och digitala frågor inom en

och samma kommissionsledamots ansvarsområde blir det möjligt att dra nytta av viktiga

synergier, t.ex. sådana som beskrivs i avsnitt 1.

Jag kommer att arbeta hårt, som jag gjort i samband med tidigare uppdrag bl.a. som

föredragande och samordnare i Europaparlamentet, för att nå konkreta resultat. Jag kommer

inte att arbeta ensam. Jag kommer att dra nytta av styrning och samordning av de nominerade

verkställande vice ordförandena Margrethe Vestager och Valdis Dombrovskis, enligt vad som

beskrivs i avsnitt 1, och jag kommer att arbeta i nära samarbete med alla medlemmar i

kollegiet vars områden kan bidra till att skapa ett suveränt, konkurrenskraftigt och

sammanhållet Europa. I denna strävan kommer jag att ha stöd av högt kvalificerad personal.

Jag har redan börjat arbeta med dem och kommer att fortsätta att utveckla ett mycket nära

samarbete.

Med tanke på de områden som du kommer att behöva hantera – digitaliseringen,

rymdsektorn, industrin och den inre marknaden – kan vi förvänta oss att du kommer

att bli föremål för intensiv lobbyverksamhet. Hur tänker du sköta kontakterna med

lobbyister? Hur tänker du se till att lobbyister inte kommer att vara priviligierade

jämfört med exempelvis aktörer i det civila samhället – t.ex. fackföreningar eller

miljöorganisationer – när det gäller tillgång till och inflytande över de generaldirektorat

som kommer att stå under din övervakning?

Det är naturligt att ha nära kontakt med berörda aktörer och det är en viktig del av en

ledamots arbete.

Jag är fullt medveten om de bestämmelser som gäller för kommissionsledamöter, personal vid

deras kanslier och generaldirektörer vid deras möten med berörda aktörer, särskilt ifråga om

öppenhet och representativitet. Följaktligen kommer möten endast att anordnas med

registrerade aktörer, för att säkerställa att den som vill påverka beslutsfattarna måste godta

högt ställda krav på etik och öppenhet genom att skriva in sig i öppenhetsregistret.

Information om sådana möten kommer också att offentliggöras i förväg.

Öppenhetsregistret omfattar alla organisationer och egenföretagare med verksamhet som

syftar till att påverka beslutsfattandet och genomförandet av politiken inom EU-

institutionerna, även aktörer i det civila samhället, t.ex. fackföreningar och

miljöorganisationer. Eftersom registret visar vilka intressen som företräds, av vem och med

vilka resurser blir det möjligt med en mer omfattande offentlig granskning eftersom

medborgarna, medierna och aktörerna kan följa verksamheten och intresseorganisationernas

möjliga inflytande.

45

Under din utfrågning antydde du att du som ledamot av Europaparlamentet inte hade

tillgång till konfidentiell information. Europaparlamentet är visserligen en öppen

institution, men alla handlingar är inte tillgängliga för allmänheten, och ledamöterna

ges tillgång till viss information inom konfidentiella ramar. Du har varit föredragande

för viktiga ärenden och har deltagit i trepartsmöten och förhandlingar, du var

samordnare för er grupp och du har med stor sannolikhet kommit i kontakt med såväl

inside information som konfidentiell information. Kände du inte till restriktionerna i

dessa sammanhang? Spred du denna typ av information till externa aktörer – inklusive

utländska sådana – och lobbygrupper med vilka du hade ett avtalsförhållande?

Under utfrågningen den 2 oktober betonade jag att debatter, ändringsförslag och omröstningar

i Europaparlamentet är offentliga, eftersom Europaparlamentet till sin natur är transparent.

Och det är också så det ska vara. Det är den öppenheten i lagstiftningsprocessen som bidrar

till att öka institutionernas legitimitet i EU-medborgarnas ögon och som gör att medborgarnas

förtroende för dem ökar, eftersom olika åsikter kan debatteras fritt.

Jag känner förstås till de sekretessregler som gäller för ledamöter av Europaparlamentet,

särskilt enligt artikel 210a i parlamentets arbetsordning och enligt ramavtalen om

förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen mellan

Europaparlamentet och rådet, när det gäller överförande till och hantering inom

Europaparlamentet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det finns en exakt definition

av vad som menas med sekretessbelagda uppgifter och särskilda förfaranden för hantering av

sådana.

I egenskap av ledamot av Europaparlamentet följde jag alltid dessa förfaranden och jag har

alltså aldrig delat med mig av sekretessbelagda uppgifter till någon.

Jag har alltid respekterat sekretessen i all min verksamhet. Det var en viktig aspekt t.ex. vid

Banque de France där jag var ordförande för riskkommittén, eller när jag var försvarsminister.

Under din mandatperiod som ledamot av Europaparlamentet arbetade du också som

särskild rådgivare till Berggruen Institute. Du har uppgett att du har mottagit

sammanlagt 49 047 euro för ditt uppdrag som särskild rådgivare till denna tankesmedja

från 2013 till 2015. Kan du på ett uttömmande sätt ange all verksamhet som du utfört i

egenskap av särskild rådgivare till Berggruen Institute mellan 2013 och 2015?

Ledamöter av Europaparlamentet får utöva avlönad verksamhet om den redovisas enligt

artikel 4 i uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen

och intressekonflikter.

46

Jag redovisade de konsultarvoden från mitt avtal med Berggruen Institute on Governance från

oktober 2013 till januari 2016, och de offentliggjordes helt öppet på Europaparlamentets

webbplats. Jag redovisade dem också för den behöriga franska myndigheten (Haute Autorité

pour la Transparence de la Vie Publique), i enlighet med de franska nationella

bestämmelserna.

Berggruen Institute on Governance är en icke-vinstdrivande institution. Jag deltog i

tankesmedjans verksamhet, där jag tog hand enbart om allmänna frågor och verkade för den

europeiska integrationen. Uppdraget ägde rum inom ramen för Council for the Future of

Europe, som tillkommit på initiativ av Berggruen Institute on Governance och där personer på

hög nivå från hela Europa deltar.

Jag hade ingenting att göra med Nicolas Berggruens affärsverksamhet.

I det konsultavtal som jag undertecknade den 8 oktober 2013 med Dawn Nakagawa,

verkställande direktör för Berggruen Institute on Governance, beskrevs arbetsuppgifterna på

följande sätt:

- Arbeta tillsammans med Mario Monti, Nicolas Berggruen, vid behov i samarbete med

Dawn Nakagawa och Nathan Gardels, för att bistå vid den strategiska planeringen för

Council for the Future of Europe.

- Företräda Council for the Future of Europe och Berggruen Institute on Governance vid

möten med ledare, partners och medier.

- Hantera kommunikationen med medlemmarna i Council for the Future of Europe i

fråga om planer som var under utarbetande, möten och andra relevanta frågor.

- Planera möten och konferenser för Council for the Future of Europe. Där ingår att

planera dagordningen, att bjuda in medlemmar och experter att delta och göra

presentationer, att ta fram underlag och utarbeta informationsmaterial, att informera

medlemmarna och dem som gör presentationer om deras deltagande samt att göra

sammanfattande dokument och uppföljningar.

Vid slutet av 2015 efterträdde Guy Verhofstadt Mario Monti som ordförande för Council for

the Future of Europe. I ett gemensamt brev till Europaparlamentets talman av den 1 oktober

2019 intygar Mario Monti, tidigare kommissionsledamot och tidigare premiärminister i

Italien, numera ledamot av den italienska senaten, och Guy Verhofstadt, tidigare

premiärminister i Belgien och numera ledamot av Europaparlamentet, att jag utförde dessa

arbetsuppgifter, helt i enlighet med avtalet.

Nicolas Berggruen och Dawn Nakagawa har lämnat in en förklaring, som bilaga till sitt brev,

där de bekräftar att jag utförde arbetsuppgifterna.

Under min tid som konsult anordnade Berggruen Institute on Governance flera interna

diskussioner och flera möten, s.k. Town hall-möten:

47

- I Madrid i februari 2014.

- I Cambridge Massachusetts, vid Minda de Gunzburg Center for European Studies vid

Harvard University, i september 2014.

- I Bryssel, om den ekonomiska och monetära unionen (om offentliga investeringar), i

december 2014.

Inför alla dessa evenemang krävdes ett internt arbete som jag ansvarade för, t.ex. att ordna

förberedande samtal mellan medlemmarna i Council for the Future of Europe, att se till att

interna dokument utarbetades och att ordna möten mellan medlemmarna och medarbetarna

vid Berggruen Institute. Det krävdes också djuplodande reflexioner samt arbete för att

utforma panelerna, välja ut talare och utarbeta informationsmaterial innan och uppföljande

dokument efteråt.

År 2015, efter Town hall-mötet i Bryssel, fick jag uppdraget att arbeta vidare med

skattedisciplin och offentliga investeringar, vilket jag gjorde tillsammans med Enrico

Giovannini och Marcel Fratzscher. Jag hade kontakt med flera europeiska högskolor och

universitet, t.ex. Hertie School of Governance i Berlin, Sciences Po i Paris och

Bocconiuniversitetet i Milano, för att få flera unga att delta i Town hall-mötena och för att för

att följa upp mötena. Under den här tiden startade Berggruen Institute on Governance även

The WorldPost, en internettidskrift, som jag hjälpte till att hitta europeiska skribenter till.

Från och med andra halvåret 2015 arbetade jag med Guy Verhofstadt för att hitta sätt att

motivera medlemmarna i Council for the Future of Europe att anta en strategi för

informationsstrategi i samband med folkomröstningen om Brexit.

Slutligen var min konsultverksamhet med Berggruen Institute on Governance avlönad enligt

internationell standard, med hänsyn till hur Council for the Future of Europe var sammansatt

och till min egen bakgrund och mina erfarenheter och kunskaper.

Under utfrågningen gav dina kontakter med Berggruen Institute upphov till frågor från

parlamentsledamöter från olika politiska grupper. Du sade att alla medel förefaller dig

vara nödvändiga för att föra samman människor, och att Berggruen Institute var en

privat organisation. Du har lämnat in dokumentation för att visa att Berggruen Institute

är en oberoende och opartisk organisation. Du har också lämnat in en skrivelse

undertecknad av Nicolas Berggruen den 2 oktober 2019 som visar att du fortfarande

står i kontakt med honom. Familjen Berggruen förefaller ha bidragit till att finansiera

Emmanuel Macrons presidentkampanj (https://wikileaks.org/macron-

emails/emailid/1660), och Nicolas Berggruen själv gjorde ingen hemlighet av sitt stöd för

denna kandidat. Så, på vilka sätt bidrog du till att föra samman dessa personer i syfte

att finansiera presidentvalet?

48

Min verksamhet vid Berggruen Institute on Governance ligger helt i linje med allt det

utåtriktade arbete som jag ägnar mig åt, t.ex. som ordförande för Europarörelsen.

Jag mötte Nicolas Berggruen och hans medarbetare för första gången vid ett Town hall-möte

som Berggruen Institute on Governance anordnade i Paris i maj 2013 om

ungdomsarbetslöshet i Europa, och där många regeringschefer och ministrar från hela Europa

deltog. Dessa kontakter hade jag före min period som konsult.

Mitt konsultavtal för Berggruen Institute on Governance började i oktober 2013 och slutade i

början av 2016.

År 2013 kände jag ännu inte Emmanuel Macron personligen.

I januari 2016, när mitt konsultavtal med Berggruen Institute on Governance slutade fanns

ännu inte En marche och Emmanuel Macron var ännu inte presidentkandidat i Frankrike.

Jag förde inte samman Emmanuel Macron och Nicolas Berggruen eftersom de redan kände

varandra. Emmanuel Macron var rådgivare till Frankrikes president François Hollande när

denne deltog i det ovannämnda Town hall-mötet i maj 2013 i Sciences Po. Som jag förklarat

var det vid det mötet som jag träffade Nicolas Berggruen och hans medarbetare för första

gången.

Jag har aldrig deltagit i arbetet med att samla in pengar till En marche. I enlighet med fransk

lagstiftning kontrolleras privat finansiering av politiska partier strikt av en oberoende

myndighet.

Under utfrågningen den 2 oktober 2019 fick du frågan om dina kontakter med

Berggruen Institute och de finansiella intressen som är knutna till detta institut. Faktum

är att denna fråga rymmer tre olika aspekter som alla gör att din förmåga att försvara

europeiska intressen på den inre marknaden bör ifrågasättas: för det första den press

som Berggruen skulle kunna utöva på dig på grundval av sina stora insatser för din

kandidatur, för det andra hans holdingbolags ekonomiska intressen och typen av

investeringar (i Kina, Kalifornien och andra länder som konkurrerar med europeiska

företag) samt för det tredje hans partiska medverkan i det franska politiska livet och

medierna genom familjens stöd för La République en Marche och hans tidigare

delaktighet i tidningen Le Monde. Du har arbetat för en man som med eftertryck

uttryckte sitt stöd för din kandidatur på morgonen inför en utfrågning som överallt

beskrivits som avgörande. Denne man har starka finansiella kopplingar till ekonomiska

områden som konkurrerar med de företag och personer som du skulle behöva försvara

på den inre marknaden. Samme man är även politiskt aktiv i en av Europeiska unionens

medlemsstater. Anser du att denna situation är etiskt och politiskt godtagbar, så att du

kan ta dig an ditt uppdrag vid kommissionen?

49

Jag är inte inblandad i någon intressekonflikt.

För det första undersökte Olaf om det fanns en potentiell intressekonflikt och/eller ett

åsidosättande av de skyldigheter som åligger Europaparlamentets ledamöter på grund av min

avlönade verksamhet för Berggruen Institute.

Den 1 oktober 2019 beslutade Olaf att det inte föreligger några omständigheter som stöder

misstankarna mot mig och underrättade mig skriftligen därom.

För det andra fastställde Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor under min utfrågning

som nominerad kommissionsledamot att det inte föreligger någon intressekonflikt.

Dessutom angavs det uttryckligen i avtalet (se ovan) att jag inte var anställd och alltså inte

befann mig i underordnad ställning. Så var situationen då och samma sak gäller fortfarande.

Under min tid som konsult var jag endast verksam vid det icke-vinstdrivande Berggruen

Institute on Governance, och jag hade ingenting att göra med eller någon kontakt med Nicolas

Berggruens affärsverksamhet och inte heller med hans privata företag. Detta framhöll jag

under min utfrågning.

Nicolas Berggruen gjorde inga insatser för min kandidatur och han stödde inte min

kandidatur.

Nicolas Berggruen och Dawn Nakagawa, som skrev under konsultavtalet för Berggruen

Institute on Governance, har skrivit ett brev som bekräftar målen med avtalet, vilket arbete

som förväntades och hur det genomfördes. De två ordföranden för Council for the Future of

Europe som jag har arbetat med har bekräftat dessa. De har intygat att jag aldrig har deltagit i

något annat arbete eller någon affärsverksamhet kopplad till någon annan av Nicolas

Berggruens organisationer eller företag. Syftet med dessa skrivelser var att helt öppet ge

Europaparlamentets ledamöter fakta inför utfrågningen.

Jag kan inte se hur de fakta om min tidigare verksamhet som Nicolas Berggruen har framfört

skulle kunna innebära att han kan utöva påtryckningar på mig.

Jag är fullt medveten om bestämmelserna i artikel 17 i EU-fördraget om kommissionens

oberoende och om reglerna i uppförandekoden för kommissionsledamöterna, och jag kommer

att följa dem om jag blir godkänd som kommissionsledamot.

Jag är fast besluten att respektera kommissionens regler, liksom jag respekterade

Europaparlamentets regler.

Jag är också fast besluten att försvara europeiska intressen, på samma sätt som jag aktivt gjort

så vid alla mina tidigare uppdrag.

50

Kände du till att Nicola Berggruens grundare har omfattande affärsintressen i Europa,

närmare bestämt i egenskap av ägare till varuhuskedjan Kartstadt Warenhaus GmbH?

Hur är detta förenligt med ditt uttalande under utfrågningen om att Berggruen Institute

är en filantropisk organisation och att dess grundares kopplingar till europeiska

affärsområden är av rent historisk och sentimental karaktär? Står du fast vid ditt

uttalande att ledamöter av Europaparlamentet inte har någon rätt att ta del av

konfidentiella handlingar under utövandet av sin verksamhet och att du därför som

ledamot inte befann dig i en komprometterande position när du bistod Berggruen

Institute med konsulttjänster? Skulle du kunna bekräfta att ingen av dina

parlamentstjänstemän har tillhandahållit någon som helst typ av tjänster till nämnda

institut, i motsats till vad medierna rapporterat, och skulle du – om tjänster de facto har

tillhandahållits – kunna ange vilken typ av verksamhet det rört sig om?

Ja, jag har läst några artiklar om Karstadt i pressen. Men som jag redan förklarat har jag aldrig

varit inblandad i Nicolas Berggruens affärsverksamhet, varken i Europa eller någon

annanstans.

Det råder inget tvivel om att Berggruen Institute är en icke vinstdrivande enhet och att jag

bara hanterade allmänna frågor. Det är vanligt att myndigheter arbetar tillsammans med icke

vinstdrivande enheter eller institutioner som finansieras genom näringsverksamhet, som t.ex.

Bill & Melinda Gates Foundation eller Robert Bosch Stiftung.

Vad gäller tillgången till sekretessbelagda handlingar, se mitt svar ovan.

Namnet på en av mina ackrediterade assistenter fanns med som kontaktpunkt för Council for

the Future of Europe i ett dokument från maj 2014 som utarbetats av Berggruen Institute. Det

kunde också ha hänt i andra dokument från de många Europavänliga föreningar och stiftelser

som jag var i kontakt med. Mina assistenter hade hand om min agenda, så som assistenter

brukar. Det telefonnummer som angavs var mitt. Jag skulle vilja framhålla att jag alltid har

skrivit mina böcker, artiklar och dokument själv.

***

År 2013 ägnade jag mig åt en bisyssla som jag verkligen trodde kunna bidra till den

europeiska integrationen, och som var i samklang med allt det utåtriktade arbete som jag alltid

har ägnat mig åt och med vad jag gjorde i Europaparlamentet. Jag gjorde detta helt öppet. Jag

dolde aldrig det faktum att jag utförde arbetet eller det konsultarvode som betalades ut.

Jag förstår att de belopp jag tjänade, som ligger i nivå med internationella konsultarvoden,

kan väcka frågor hos allmänheten.

51

Det har alltid funnits en klyfta mellan vad som är tillåtet enligt lag – i Europaparlamentets

bestämmelser finns ingen gräns för ersättningar eller för omfattningen av bisysslor – och vad

som uppfattas som etiskt godtagbart.

Vad gäller den rättsliga aspekten följde jag alla bestämmelser som gällde i Europaparlamentet

under mina mandatperioder.

Under min utfrågning som nominerad kommissionsledamot fastställde Europaparlamentets

utskott för rättsliga frågor att det inte föreligger någon intressekonflikt.

Så som redan nämnts har Olaf undersökt om det fanns en potentiell intressekonflikt och/eller

ett åsidosättande av de skyldigheter som åligger Europaparlamentets ledamöter på grund av

min avlönade verksamhet för Berggruen Institute.

Den 1 oktober 2019 beslutade Olaf att det inte föreligger några omständigheter som stöder

misstankarna mot mig och underrättade mig skriftligen därom.

Vad gäller den etiska aspekten beklagar jag att verksamheten har gett upphov till tvivel om

min integritet eller min förmåga att agera oberoende för EU:s intressen, trots att detta alltid

har varit min främsta ledstjärna. Det är bara när jag blickar tillbaka som jag inser detta.

Om man ser längre än till mitt eget fall tror jag därför att det vore nyttigt med en djupgående

reflektion för att jämka samman EU-medborgarnas etiska förväntningar med

uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter. På så sätt skulle det gå att undvika

sådana situationer.

Ursula von der Leyen föreslår i sina politiska riktlinjer inrättandet av ett oberoende etikorgan

som är gemensamt för alla EU-institutionerna. Det är ett förslag som jag stöder, eftersom det

skulle ge mer klarhet och öka förtroendet.

52

10/ FRÅGOR FRÅN CULT-utskottet

Kan du, med tanke på ditt omfattande ansvarsområde, ge försäkringar om att mediepolitiken

och den audiovisuella politiken kommer att prioriteras och lyftas fram tillräckligt, mot

bakgrund av att detta område utgör ett av de viktigaste, mest centrala och mest

mångfasetterade områden som du kommer att tvingas hantera? Och, om så är fallet, kan du

beskriva vilka dina viktigaste prioriteringar kommer att vara på detta område? Vilka konkreta

åtgärder tänker du vidta för att förbättra den digitala kompetensen, med tanke på att den typen

av kompetens är en allt viktigare färdighet, särskilt när det gäller att bekämpa desinformation

online?

Medierna och den audiovisuella sektorn kommer att höra till mina viktigaste prioriteringar. De är av

största betydelse på grund av sitt ekonomiska värde, sin kulturella uppgift och den grundläggande roll

som de spelar i våra demokratier.

Konvergens mellan innehåll och tjänster är något som i dag präglar erbjudanden på nätet. Alla de

största plattformarna, som Apple, Google och Amazon, har ett stort audiovisuellt utbud. Video är en

integrerad del av Facebook och Twitter. Den senaste tidens sammanslagningar i USA, där AT&T har

köpt upp Time Warner och Comcast har köpt upp SKY, bekräftar trenden. Man räknar med att

audiovisuellt innehåll kommer att utgöra över 80 % av all internettrafik inom den närmaste framtiden.

Det behövs därför en enhetlig strategi för den audiovisuella politiken och telekompolitiken, med

samstämmiga reformer av audiovisuella, telekom- och upphovsrättsliga regler, som nu är globala

referenspunkter.

Den tillträdande ordföranden har gett mig detta ansvar, och har i hög grad stärkt kollegialitetsaspekten

och vår funktion som team, eftersom kultur, och inte minst medier, är en mångfasetterad fråga. Jag

kommer att arbeta med den tillträdande vice ordföranden med ansvar för värderingar och öppenhet för

alla aspekter med anknytning till mediepluralism och desinformation och, naturligtvis, i

projektgruppen med tillträdande verkställande vice ordföranden med ansvar för ett EU rustat för den

digitala tidsåldern för alla frågor som rör den inre marknaden och plattformar. Samarbetet med den

tillträdande kommissionsledamoten med ansvar för innovation och ungdomsfrågor kommer att vara

mycket viktigt eftersom hon har ett stort ansvar inom ramen för programmet Kreativa Europa.

Det ger mig ett unikt tillfälle att bättre integrera den audiovisuella sektorn och mediesektorn i politiken

för den inre marknaden, och få med dessa sektorer i vår övergripande industripolitik, vilket kommer

att ge bättre förutsättningar att konkurrera globalt. Den europeiska kultursektorn, tv-reklam, tidningar

och biografbesök, kämpar med minskande intäkter. Antalet professionella journalister med fast

anställning har också minskat. Resurserna har snarare gått i riktning mot de stora

internetplattformarna. Vi behöver en hållbar ekonomisk framtid för våra upphovsmän. Vi kan vända

den negativa trenden, och vi kan göra det tillsammans, om ni vill anförtro mig denna uppgift. Det finns

vissa positiva signaler från film, video och tv-serier som främst distribueras online. Vi måste få bättre

kunskap om den audiovisuella sektorns och mediesektorns problem.

Jag kommer att lägga fram en tydlig handlingsplan inför Europaparlamentet om hur man kan garantera

den audiovisuella sektorns och mediesektorns konkurrenskraft och mångfald. Men en sådan plan

måste vara evidensbaserad. Därför åtar jag mig till att börja med att under de första tre månaderna av

min mandatperiod lägga fram en analys av finansieringskällorna (offentligt stöd, marknadsaktörer,

finansiella marknader), marknadstrender och den europeiska audiovisuella sektorns och mediesektorns

53

möjligheter att dra nytta av den digitala revolutionen. Vår handlingsplan kommer att bygga på

resultaten av denna analys.

Mina ytterligare prioriteringar kommer att vara följande:

Direktivet om audiovisuella medietjänster

Det nya direktivet om audiovisuella medietjänster är en av de mest avancerade och omfattande

rättsakterna inom denna sektor som finns i dag. Jag är väl medveten om Europaparlamentets

avgörande roll när det gäller dess utformning. Ni har i hög grad företrätt medborgarna för att få ett

balanserat resultat.

Min prioritering kommer att vara att se till att direktivet införlivas på ett korrekt sätt i den nationella

lagstiftningen. Det är av avgörande betydelse att samma standarder tolkas och tillämpas konsekvent i

hela EU. Därför kommer jag att arbeta med antagandet av riktlinjer för hur man ska beräkna den

andel på 30 % av europeiska verk som alla beställvideotjänster, däribland aktörer såsom Netflix och

Amazon, måste ha i sina kataloger. Detta bör leda till en radikal förändring i riktning mot ett bredare

och mer diversifierat audiovisuellt utbud för européer, med positiva effekter på den kulturella

mångfalden och större möjligheter för europeiska upphovsmän. Jag kommer också att granska

videodelningsplattformarna: Det är viktigt att i riktlinjerna förtydliga att sociala medier som använder

video som en integrerad del av sitt erbjudande kommer att omfattas av bestämmelserna som skyddar

våra barn från skadligt innehåll och allmänheten från olagligt innehåll som uppviglar till våld eller hat,

och andra typer av olagligt innehåll. Det är inte min avsikt att göra allt detta på egen hand. Jag

kommer att be berörda parter att uttrycka sina åsikter, och kommer att lyssna noga för att ta fram

välavvägda riktlinjer. Jag åtar mig också att presentera resultaten av detta samråd för

Europaparlamentet.

Med tanke på plattformarnas gränsöverskridande karaktär överväger jag slutligen initiativ för att stärka

de oberoende medietillsynsmyndigheternas roll och fördjupa samarbetet mellan dem inom Europeiska

gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medier.

Desinformation på nätet

Jag kommer att bekämpa desinformation på nätet

Jag anser att desinformation på nätet utgör ett allvarligt hot mot vår demokrati. Åtgärdsplanen mot

desinformation bygger på en kombination av olika åtgärder och jag har för avsikt att fullt ut samarbeta

med vice ordföranden med ansvar för värderingar och öppenhet på alla dessa områden. Vi kommer att

göra en grundlig granskning av uppförandekoden mot desinformation för att identifiera eventuella

luckor. Jag har noterat de framsteg som gjorts för att till exempel ta bort falska konton, men det finns

fortfarande många olösta frågor. Vi behöver en högre grad av samarbete mellan plattformar och

oberoende faktagranskningsorganisationer, och graden av insyn i politisk reklam är fortfarande

otillräcklig. Jag är övertygad om att självreglering kan ge resultat, men jag kommer inte att tveka att

föreslå samreglerings eller regleringsåtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt.

Medier och digital kompetens.

Mediekompetens gör det möjligt för människor i alla åldrar att navigera i den moderna nyhetsmiljön,

och ökar vår motståndskraft mot desinformation. De reviderade audiovisuella reglerna ålägger

medlemsstaterna att aktivt främja mediekompetens och kräva att videodelningsplattformar sörjer för

54

effektiva åtgärder och verktyg för mediekompetens. Jag kommer att se till att både medlemsstaterna

och plattformarna tar dessa nya förpliktelser på allvar. Användarna kommer också att få befogenheter

genom de nya transparenskraven för reklam på videodelningsplattformar. Enligt de nya reglerna

kommer barn och deras föräldrar att få veta om de influencers de följer har betalt för att marknadsföra

ett modemärke eller ett videospel i sina videofilmer.

Tillsammans med kommissionsledamoten med ansvar för innovation och ungdomsfrågor kommer vi

att maximera de positiva effekterna av åtgärder för mediekompetens genom att koppla samman lärare

och skolor med innovativa projekt för faktagranskning, och vi kommer att anordna en EU-vecka för

mediekompetens under 2020 och åren därefter. Vi kommer att säkerställa en övergripande samordnad

strategi för att främja digital utbildning i Europa, bland annat genom EU:s kodvecka för kodning i

grund- och gymnasieskolan. Under 2018 deltog 2,7 miljoner människor i detta evenemang (dubbelt så

många som föregående år). Vårt mål är att 50 % av skolorna ska delta i slutet av 2020. Allt detta

kommer att bidra till en förnyad handlingsplan för digital utbildning i Europa som ska se till att alla

våra medborgare har de (grundläggande och avancerade) digitala färdigheter de behöver för att delta i

den digitala ekonomin och i samhället på ett tryggt och säkert sätt.

Ett nytt initiativ där jag vill engagera mig i det vetenskapliga samfundet handlar om nya verktyg för att

öka vår kunskap om hur människor och samhälle påverkas av intensiv användning av skärmar och

sociala medier. Sociala medier är en ny möjlighet för medborgarna att delta i samhällslivet och

demokratin, de frigör kollektiv intelligens och gemensamt skapande. Studier har dock visat på

samband mellan att 40 % av unga vuxna i västvärlden är närsynta och överdriven användning av

skärmar och smarta telefoner. Forskare har funnit att långa perioder av skärmtid kan leda till

permanenta förändringar i vissa kognitiva och sociala interaktionsprocesser, en sorts ”mental

närsynthet”. Jag kommer att samarbeta med de olika spetskompetenscentrumen för att se till att dessa

frågor undersöks ytterligare.

Avsätta mer resurser till medierna.

Slutligen är jag fast besluten att öka stödet till den europeiska audiovisuella industrin och

medieindustrin. De behöver utveckla nya finansierings- och affärsmodeller, hitta nya sätt att interagera

med sin publik, främja förstklassiga europeiska innehåll runt om i världen och utnyttja modern teknik

(t.ex. AI, maskinöversättning och virtuell verklighet). Därför kommer det att krävas betydande stöd

även från andra källor än Kreativa Europa. Därför bör synergier mellan de olika

finansieringsprogrammen (Horisont Europa, ett digitalt Europa, InvestEU) uppmuntras. Jag kommer

att arbeta för detta mål, tillsammans med de ansvariga kommissionsledamöterna.

Vilka kommer att vara dina främsta referenspunkter när du bedömer framtiden för

programmet Kreativa Europa? Vilka specifika åtgärder skulle du vidta för att förbättra dess

effektivitet och synlighet? Kan du framför allt ange hur du avser att samordna och samarbeta

med den nominerade kommissionsledamoten Gabriel i detta avseende och när det gäller att

säkerställa konsekvens i genomförandet mellan delprogrammen MEDIA och kultur?

Det framtida Kreativa Europa – i synnerhet de områden som jag kommer att ansvara för, såsom

audiovisuella och vissa sektorsövergripande åtgärder – kommer att bedömas utifrån kvaliteten på de

55

europeiska produktioner som får stöd och deras förmåga att fungera över gränserna och locka till

sig stora och mångfaldiga målgrupper i och utanför Europa. Indikatorer skulle kunna inkludera

följande: Antalet internationella priser till verk som stöds av Mediaprogrammet, publiksiffror för våra

finansierade projekt och antalet personer i Europa som söker upp sådant innehåll genom våra

biografnätverk samt våra understödda festivaler och oberoende beställvideoplattformar.

I syfte att ytterligare förbättra effektiviteten kommer jag att arbeta med att förenkla förfarandena för

programmet så att det blir lättare för de audiovisuella små och medelstora företagen att delta. Detta

kommer i sin tur att öka stödmottagarnas mångfald och underlätta nya aktörers tillträde.

När det gäller synlighet är ett program som Kreativa Europa beroende av framgången med de arbeten

vi stöder: Det börjar med vår logotyp på över 1 000 biografer över hela kontinenten, och sträcker sig

över filmer och serier som vi stöder vid internationella festivaler (t.ex. Cannes och Berlinalen) men

också Oscarsutdelningen. Samtidigt vill jag att alla i Europa – inte bara i huvudstäderna – ska ha bättre

tillgång till europeiska produktioner. Jag planerar till exempel att bygga vidare på framgångarna med

befintliga evenemang i Media-programmet (t.ex. den europeiska filmnatten) utanför de stora städerna,

och nå ut till mer avlägsna områden och landsbygdsområden. Dessutom kommer jag att använda

digitala verktyg för att konsolidera och tillämpa initiativ som en frågesport om europeiska filmer på

sociala medier. #euFilmContest, som lanserades inom ramen för Media-programmet Kreativa Europa

år 2017 för att främja Europas unika mångfald av filmer och tv-serier på ett tillgängligt sätt för en bred

publik, har blivit allt populärare. 2019 deltog över 14 200 personer i frågesporten.

Den tillträdande kommissionären med ansvar för innovation och ungdomsfrågor fick i uppgift att

maximera potentialen i ett ambitiöst program för Kreativa Europa. Jag har för avsikt att stödja henne

genom att förbättra driftsynergierna och se till att programmet som helhet så effektivt som möjligt

främjar de gemensamma målen: kulturell mångfald och konkurrenskraft.

Som den tillträdande kommissionsledamoten Mariya Gabriel påpekade under utfrågningen

har det faktum att Kreativa Europa omfattas av två kommissionsledamöters mandat inte

äventyrat programmets funktion. Tvärtom har detta lett till synergieffekter med viktiga

områden inom den bredare digitala politiken: från vår ram för audiovisuella medier, över

upphovsrätt, till forskningsprojekt inom mediekonvergens. Som ett resultat av

synergieffekterna utnyttjar det framtida Kreativa Europa-programmets Media-del fullt ut de

möjligheter som erbjuds genom den nya digitala tekniken (t.ex. digitala

marknadsföringsverktyg) för att främja och sprida europeiskt innehåll. Media-programmet har

gett stöd till nya framväxande typer av innehåll såsom virtuell verklighet, och främjat

framväxande interaktiva marknadsplatser. En av de högsta prioriteringarna i

utbildningsprogrammen är att utrusta yrkesverksamma på det audiovisuella området med de

färdigheter som behövs för att hantera digital teknik.

När det gäller samordning med programmet Kreativa Europa har man, som ni vet, en gemensam

programkommitté och presenterar alla resultat i en gemensam övervakningsrapport.

Förvaltningsmodellen för programmet Kreativa Europa har fungerat väl och kommer att bibehållas, på

grundval av en stark dialog på alla nivåer mellan kommissionsledamöterna och deras avdelningar.

56

Under utfrågningen garanterade du att det system för tjänstelevererande

mellanhänders ansvar som fastställs i direktivet om elektronisk handel – vilket utgör

hörnstenen i regleringen av videodelningsplattformar i det reviderade direktivet om

audiovisuella medietjänster – inte skulle ifrågasättas. Du lämnade dock dörren öppen

för eventuella justeringar för att se till att det anpassas till den rådande digitala miljön.

Kan du beskriva dina avsikter mer exakt i detta avseende?

De nya reglerna om videodelningsplattformar, som fastställs i det nyligen antagna direktivet

om audiovisuella medietjänster, är ett av resultaten av strategin för den digitala inre

marknaden. För första gången i EU-lagstiftningen måste onlineplattformar, i full

överensstämmelse med bestämmelserna om skadeståndsansvar i direktivet om elektronisk

handel, vidta lämpliga åtgärder för att skydda tittarna mot olagligt eller skadligt innehåll.

Direktivet om audiovisuella medietjänster är ett första steg mot en säkrare internetmiljö för

audiovisuella medier. Jag har därför åtagit mig att samarbeta nära med medlemsstaterna och

myndigheterna för att se till att direktivet om audiovisuella medietjänster införlivas och

genomförs korrekt. Inrättandet av en strukturerad mekanism för samarbete mellan

tillsynsmyndigheter på medieområdet kommer sannolikt att vara av avgörande betydelse vid

genomförandet av de nya reglerna.

Jag kommer inte att återkomma till eller försöka ändra det som vi har uppnått inom ramen för

direktivet om audiovisuella medietjänster. Tvärtom kommer lagen om digitala tjänster att

stärka grunderna för denna rättsakt och komplettera den där den behövs. Jag anser att vi

behöver uppdaterade och välavvägda regler för alla typer av innehåll och digitala tjänster,

utöver reglerna om audiovisuellt innehåll i direktivet om audiovisuella medietjänster. Vi

kommer att behöva fastställa den exakta omfattningen av och åtgärderna för lagen om digitala

tjänster tillsammans med den verkställande vice ordföranden för ett EU rustat för den digitala

tidsåldern, och med kollegiet. Reglerna för alla digitala tjänster är nu föråldrade och den inre

marknaden hotas i allt högre grad av den rättsliga splittringen mellan medlemsstaterna, och av

de skillnader som uppkommit i rättspraxis under de senaste 20 åren. Detta skapar en rättslig

komplexitet och osäkerhet som nygrundade europeiska företag inte kan hantera.

Tjänstelevererande mellanhänders ansvar utgör ryggraden i direktivet om elektronisk handel.

Som jag anförde under utfrågningen kommer jag att försöka bibehålla de centrala principer

som ligger till grund för ansvarsordningen för tjänstelevererande mellanhänder. Med andra

ord bör leverantörer inte hållas ansvariga om de inte har fått kännedom om olagligt innehåll

på sina plattformar. Dessa regler har gjort det möjligt att utveckla den internetmiljö som vi

sett under de senaste årtiondena, och de är nära kopplade till medborgarnas grundläggande

rättigheter på internet. Dessa grundläggande principer bör behållas, men jag kommer att

undersöka behovet av tydligare och mer harmoniserade regler. Till exempel går

kommissionens rekommendation från 2018 om åtgärder som ska vidtas av plattformar för att

effektivt ta itu med olagligt innehåll online i rätt riktning genom att ge användarna mer

inflytande. Medlemsstaterna har dock börjat anta nationell lagstiftning på detta område och

det kan finnas behov av att åtgärda den rättsliga fragmenteringen på den inre marknaden.

57

Jag anser att uppdaterade, tydligare och mer enhetliga regler för den digitala inre marknaden

kan ge de 10 000-tals olika EU-plattformar som försöker förnya sig i hemlandet rättslig

klarhet och en stor hemmamarknad. Samarbete mellan medlemsstaterna kommer att vara

avgörande för att vi ska kunna utarbeta en gemensam strategi för reglering av alla digitala

tjänster – både de små innovatörerna och teknikjättarna. Vi kommer att ta oss tid att hålla

omfattande samråd med alla berörda parter, strikt följa strategin för bättre lagstiftning, och ha

ett nära samarbete med Europaparlamentet.

58

AVSNITT 11/ FRÅGOR FRÅN JURI

Du kommer att leda arbetet med en samordnad europeisk strategi för artificiell

intelligens. Hur vill du uppnå en lämplig balans mellan intresset av att skapa stark

tillväxt och innovation i Europa på området artificiell intelligens och ny teknik och

behovet att tillhandahålla en rättslig ram för sådan ny teknik utifrån europeiska etiska

värderingar och principen om icke-diskriminering, och i syfte att öka medborgarnas

förtroende för denna teknik inom alla kulturer och generationer, genom att se till att det

alltid finns en människa som är ytterst ansvarig för beslut med betydande

återverkningar för människor, samt för att se till att systemet för immateriella

rättigheter är konsekvent och anpassat till den digitala tidsåldern och även främjar vår

konkurrenskraft, i enlighet med din uppdragsbeskrivning?

Europas industriella styrka bygger på vår kapacitet att framställa produkter och tjänster som är tillförlitliga och

säkra och som är i linje med våra etiska principer och EU-invånarnas ambitioner. Denna strategi måste Europa

upprätthålla även för AI oavsett om det handlar om utveckling av tekniken eller om en bred användning i hela

ekonomin.

Det står dock klart att EU kan ha världens bästa etiska principer men de får en begränsad inverkan om den teknik

som principerna ska tillämpas på utvecklas någon annanstans. Europa har angett tonen i och med

dataskyddsförordningen som påverkar synen på dataskyddsregler världen över. Vi bör ta tillvara denna framgång

genom att fastställa starka, globala standarder för tillförlitlig AI. Dessa standarder kan ge möjligheter till

jobbskapande och affärsutveckling i EU under förutsättning att vi också avsevärt förstärker vår industriella och

teknologiska kapacitet i hela leveranskedjan för AI, stimulerar investeringar och utvecklar de kunskaper som

krävs.

Det regelverk som vi siktar på att införa bör bygga på det arbete som redan gjorts i högnivåexpertgruppen för

artificiell intelligens som tillsattes av kommissionen 2018 och som utvecklade ramar för tillförlitligt AI.

Regelverket kommer också att komplettera den pågående utvärderingen av de rättsliga ramarna för

produktsäkerhet och ansvar där man tittar på effekterna av ny teknik som AI och robotteknik. Det innehåller av

sju viktiga krav: Mänsklig medverkan och tillsyn, robusthet och säkerhet, integritet och dataförvaltning,

transparens, mångfald, icke-diskriminering och rättvisa, samhällets och miljöns välbefinnande och

ansvarsskyldighet. Dessa krav har tagits fram med beaktande av bidrag från mer än 500 organisationer

(näringslivet, den akademiska världen, konsumentorganisationer och det civila samhället) under ett samråd som

organiserades på AI-alliansens digitala plattform (alliansen har mer än 3 700 medlemmar).

För att omsätta dessa krav i praktiken måste det även utvecklas en bedömningslista som just nu håller på att

testas av företag och organisationer som är delaktiga i utvecklingen och användningen av AI. I början av 2020

kommer denna bedömningslista att revideras på grundval av resultatet av denna pilotfas.

Med utgångpunkt i dessa resultat kommer jag att samarbeta med den nominerade verkställande vice ordföranden

för ett EU rustat för den digitala tidsåldern och de övriga i kommissionskollegiet för att under de första hundra

dagarna utarbeta en samordnad strategi inom EU för ett regelverk för AI. Vi kommer att ha ett nära samarbete

med Europaparlamentet och medlemsstaterna. Vi måste se till att de åtgärder som föreslås är proportionella och

inte skapar onödiga hinder för innovativa företag. En rad olika alternativ kommer att utforskas, från själv- och

samregleringsåtgärder till verifikation av tredje part. Det viktiga är att ta fram en verkligt inremarknadsvänlig

strategi för att undvika fragmentering inom Europa.

Jag kommer också att titta närmare på vårt immaterialrättsliga system för att se till att det fullt ut stödjer

utveckling och spridning av AI i Europa, vilket jag går in närmare på i nästa svar.

59

Genom att bygga vidare på arbetet som gjorts av medlemsstaterna i den samordnade handlingsplanen

om AI (från december 2018) kommer jag att följa arbetet på de etiska och rättsliga aspekterna med en

ambitiös och konkret uppsättning åtgärder för att stärka vår industriella kapacitet och hjälpa företagen

att växa inom och med AI. Här ingår en betydande ökning av vårt stöd till forskning och innovation.

Först ut är EU:s ramprogram (Horisont Europa) för vilket jag kommer att inrätta ett nytt offentlig-

privat partnerskap inom AI. Målet med partnerskapet är att utveckla och implementera en tydlig plan

för ledarskap inom AI-tekniken med ett starkt engagemang för saminvesteringar av näringslivet och

medlemsstaterna för att uppnå detta. Forskning är viktigt men inte tillräckligt. Vi behöver ett Europa

som går i täten för att använda tillförlitlig AI-teknik inom alla ekonomiska sektorer. Denna roll ska

spelas av programmet för ett digitalt Europa, vilket har sitt fokus på kapacitetsbyggande och på

införande av de senaste AI-lösningarna.

Vi måste bygga de gemensamma dataområdena för insamling av data från hela Europa och göra dem

tillgängliga för AI-tillämpningar i företag och den offentliga sektorn. Samtidigt som vi respekterar

bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen bör vi underlätta datadelning och tillgång till

data för AI-tillämpningar industriella och samhälleliga prioriterade områden, däribland men inte

begränsat till, tillverkning, hälsa, transport, miljö, finans och energi. Regler för sekundär användning

av data bör också utforskas, med utgångspunkt i erfarenheter från medlemsstaterna på detta område.

För att kunna konkurrera inom AI kommer vår industri och våra forskare att förutom data behöva en

kraftfull datakapacitet. Med stöd av programmet för ett digitalt Europa hoppas vi skapa ett stort

nätverk av kompetenscentrum och regionala digitala innovationsknutpunkter. Den datorkapacitet som

EU och medlemsstaterna investerar i inom ramen för initiativet för högpresterande datorsystem skulle

kunna sammanföras i ett säkert data- och databehandlingssystem för AI som görs tillgängligt för våra

forskare och ingenjörer.

Provnings- och försöksanläggningar för artificiell intelligens på viktiga tillämpningsområden från

koldioxidsnål rörlighet till individanpassad medicin och precisionsjordbruk bör utvecklas med EU:s,

medlemsstaternas och den privata sektorns samlade resurser.

Min ambition är att gradvis öka AI-investeringarna i EU till nästan 20 miljarder euro per år under

2025, från 4 miljarder euro per år i dag. Detta inbegriper en betydande investering i

kompetensutveckling och i anpassning av arbetskraften till AI-landskapet. Av stor vikt är stödet till

nystartade företag och deras expansion samt till små och medelstora företag inom AI som bör

prioriteras inom ramen för InvestEU-programmet.

Jag kommer också att se till att de kunskapshöjandeåtgärder riktade mot öka allmänheten för att förbättra EU-

medborgarnas förståelse av AI och göra det möjligt för fler människor och företag att använda sig av AI-

tillämpningar kommer att fortsätta.

Parallellt med det arbete som vi gör för att utveckla detta i Europa planerar jag att inleda en permanent dialog

med våra partner runt om i världen för att stärka människocentrerad och tillförlitlig AI-teknik och ta itu med

globala utmaningar för immateriella rättigheter när de dyker upp.

I din uppdragsbeskrivning uppmanas du att införa en adekvat ram för att EU ska

kunna utnyttja digitaliseringen på bästa sätt, och samtidigt se till att våra varaktiga

värden respekteras när ny teknik tas fram, samt leda arbetet med den nya lagen om

digitala tjänster.

60

Att främja en rättvis och ansvarsfull miljö för europeiska digitala företag genom en

stark rättslig ram inom handelsrätt, civilrätt och internationell privaträtt är en av de

största utmaningarna när det gäller att stödja konkurrenskraften. Vilka kommer dina

prioriteringar att vara i fråga om att förbättra den nuvarande ramen för europeiska

företag med avseende på civilrätt, handelsrätt och internationell privaträtt, särskilt vad

gäller deras kommersiella verksamhet online?

Digitala företag behöver växa snabbt och bygga vidare på nätverkseffekter över gränserna. Ett litet

uppstartsföretag kan inte hantera komplexiteten och de kostnader som uppstår till följd av rättslig

fragmentering i medlemsstaterna när de utvidgar sina tjänster på den europeiska marknaden. Genom

att uppdatera reglerna om fri rörlighet för informationssamhällets tjänster kommer lagen om digitala

tjänster att hjälpa europeiska företag att expandera på europeisk nivå och sedan till globala marknader.

Som du påpekar i din fråga är dessa frågor mycket omfattande. Vi måste göra mer för att hjälpa

uppstartsföretag och små och medelstora företag att hantera komplexiteten i den internationella

internetlagstiftningen. Jag kommer att överväga att inrätta ett särskilt stödprogram.

Det står också klart att ju mer normgivande vi kan vara för den digitala världen i fråga om integritet,

AI, säkerhet och ansvar, data och blockkedjeteknik, desto mer kommer EU:s lagstiftning och

domstolar att användas som referens, vilket kommer att stödja affärsverksamhet i EU.

Jag kommer att arbeta nära tillsammans med mina kolleger, särskilt med den nominerade

kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor, för att stödja digital verksamhet med

civilrättsliga åtgärder som främjar rättvisa, förutsebarhet, rättslig säkerhet och tillräcklig

harmonisering som gör det möjligt för företagen att dra nytta av den inre marknaden och se till att

bolagsrätten bidrar till strategin för små och medelstora företag.

Problemen med jurisdiktion på internet och de därmed sammanhängande utmaningarna i internationell

privaträtt är globala. Europa är en viktig bidragsgivare i de relevanta flerpartsforumen och vi bör

fortsätta vara det, även när det gäller WTO:s arbete med e-handel.

61

Enligt din uppdragsbeskrivning kommer du att ansvara för att se till att EU:s system för

immateriella rättigheter är konsekvent och anpassat till den digitala tidsåldern och även

främjar vår konkurrenskraft. Ett sådant system kommer att spela en avgörande roll för

utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och annan framtidsteknik. Det finns emellertid

ett antal förutsebara utmaningar i detta sammanhang, närmare bestämt

- den förvaltning, den äganderätt och det dataskydd som tillämpas vid

utvecklingen av AI-system,

- fastställandet av det förhållande mellan data och immateriella rättigheter som

tillämpas i samband med AI, inklusive frågor om intrång, offentliggörande och

delning,

- användningen av algoritmer vid utvecklingen av AI-teknik och användningen

av AI-teknik i förvaltningen och upprätthållandet av immateriella rättigheter,

t.ex. ”smarta kontrakt”,

- de potentiella problem som uppstår till följd av motstridiga lagar och

rättssystem.

Vad har du för strategi för att säkerställa att EU:s system för immateriella rättigheter

är ändamålsenligt och framtidssäkrat, mot bakgrund av dessa utmaningar?

Framväxten av AI och dataekonomin förändrar spelreglerna, inte bara för våra ekonomier utan också

för hur våra system för immateriella rättigheter fungerar. Jag kommer att agera på flera olika områden:

För det första anser jag att främjandet av generering, tillgänglighet och delning av data bör stå i

centrum för EU:s industripolitik. Europa behöver en väldefinierad strategi för hur vi når dit. De stora

datamängder som finns tillgängliga i dag kan ge ytterst viktiga bidrag till vår ekonomi. Vår kapacitet

att införa smarta hälso- och sjukvårdssystem eller självkörande bilar beror på tillgången till sådana

stora datamängder. Data är i sig inte skyddade av immateriell äganderätt, men som det framgår av din

fråga uppstår det immaterialrättsliga frågor. Data och algoritmer kan till exempel vara

företagshemligheter som omfattas av 2016 års direktiv om företagshemligheter. Data i form av bilder

kan också omfattas av upphovsrätt. Sådana system för immateriella rättigheter skyddar legitima

intressen. Vår rättsliga ram för immateriella rättigheter är dock flexibel och immaterialrättsligt skydd

innebär inte att sådana uppgifter inte kan delas.

Hittills har fokus främst legat på utbyte av data från den offentliga sektorn enligt direktivet om öppna

data. Vi måste gå vidare med respekt för den allmänna dataskyddsförordningen. Delning och handel

med data från den privata sektorn har redan analyserats. År 2018 utarbetade kommissionen en

utvärderingsrapport om det tillgängliga immaterialrättsliga skyddet för databaser, inklusive

upphovsrätt och rätt av eget slag (sui generis), tillsammans med meddelandet Mot ett gemensamt

dataområde i EU. Att införa ett särskilt undantag för text- och datautvinning betraktas som ett viktigt

steg framåt för en mer AI-vänlig ram för immateriella rättigheter i Europa. Detta arbete utgör en

utmärkt språngbräda för att ta itu med de frågor som diskuteras.

Under min mandatperiod kommer jag att göra det till en prioritering att ta fram och genomföra regler

som styr data och datadelning i Europa, samtidigt som jag bevarar de rätta incitamenten för att

generera och tillgängliggöra data. Vi måste göra det lättare att tillgängliggöra och återanvända data för

specifika syften av allmänt intresse, t.ex. medicinsk forskning och förbättrade offentliga tjänster.

62

Vi måste förbättra tillgången till privatägda data och ta itu med problemet med obalans mellan olika

aktörers marknadsinflytande. I samband med detta måste vi ta hänsyn till det faktum att dataset inte

bara innehas av stora aktörer, utan även kan innehas av små och innovativa uppstartsföretag. Vi

behöver tydliga och rättvisa regler som fungerar för alla. Mina åtgärder kommer inte att begränsas till

att förtydliga regelverket. Jag kommer också att samarbeta med berörda industrisektorer och, där så är

lämpligt, offentliga myndigheter för att införa verktyg för att underlätta effektiv datadelning.

Detta är inte ett problem i en viss sektor – det handlar om en central industripolitik för att bibehålla vår

konkurrenskraft gentemot USA och Kina.

För det andra kommer jag noga att undersöka om och under vilka omständigheter AI-genererade

uppfinningar och verk kan skyddas. Under 2017 publicerades nästan 30 000 globala AI-relaterade

patentansökningar, dubbelt så många som två år tidigare.

Immateriella rättigheter inom AI ger upphov till rättsliga, politiska och till och med filosofiska frågor

om uppfinningens och innovationens karaktär. Vi har inte alla svar ännu, men vi behöver snabbt få

klarhet. Det har redan lämnats in patentansökningar där artificiell intelligens anges som uppfinnare,

vilket utmanar begrepp som upphovsrätt, nyhetsvärde och offentliggörande. En liknande diskussion

äger rum kring upphovsrätt. Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten och USA är

också intresserade. Kommissionen har tagit initiativ till dessa diskussioner och jag är övertygad om att

Europa måste ta ledningen i denna globala diskussion. Samtidigt som detta arbete fortskrider kommer

vi att bedöma behovet av att utarbeta riktlinjer för EU:s befintliga regelverk.

För det tredje kommer jag att undersöka hur AI-revolutionen kan hjälpa oss att effektivisera våra

immaterialrättssystem. Artificiell intelligens och annan teknik, t.ex. blockkedjeteknik, kan användas

för att underlätta patentregistrering och undersökningsförfaranden. De kan också hjälpa de europeiska

kreativa näringarna att minska komplexiteten och öka effektiviteten i vårt system för upphovsrätt. De

kan till exempel användas för att underlätta licensiering genom att möjliggöra användning och

utveckling av smarta kontrakt. Vissa medlemsstater överväger att införa lagstiftning om smarta

kontrakt och om blockkedjor i allmänhet. Jag anser att den rätta dimensionen för att reglera

blockkedjetekniken ligger på Europanivå. Europa kan ta ledningen och jag kommer att lägga fram

konkreta förslag som bygger på det omfattande arbete som redan har gjorts och med full respekt för

riktlinjerna för bättre lagstiftning.

För det fjärde kan AI och närliggande teknik också hjälpa oss att bekämpa immaterialrättsstöld. Stöld

av immateriella tillgångar ökar både globalt och i Europa. År 2016 stod förfalskade produkter för 3,3

procent av världshandeln. Den stod för 6,8 % av EU:s import, jämfört med 5 % bara 3 år tidigare.

Detta måste stoppas och ny teknik kan hjälpa oss att göra det. Blockkedjebaserade lösningar kan till

exempel hjälpa rättighetsinnehavarna att bättre kontrollera sina leveranskedjor. AI-baserade lösningar

kan också användas för att upptäcka och avlägsna olagliga erbjudanden på nätet.

Som ett första steg kommer jag att skapa en högnivågrupp som tittar på de immaterialrättsliga frågor

som väcks av AI och datarevolutionen. Jag kommer att diskutera med berörda parter och fördjupa vår

analys i syfte att föreslå lösningar.

Under min mandatperiod kommer jag att arbeta nära berörda parter och alla partner samt delta

i en aktiv dialog med våra viktigaste handelspartner för att minimera problem som uppstår ur

motstridiga regler och rättssystem. Jag ser också fram emot att samarbeta med

Europaparlamentet.