8
En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Februari 2005 NEWS Studsvik NEWS februari 2005 Vem kan avfallsbehandla en ånggenerator? När PDM, Persondosimetrin i Solna, höll sin första kundvårdsdag, blev det både 25-årsjubileum och visning av nya lokaler. Strålskyddsinstitutet höll en nyttig genomgång om persondosimetrar för kunderna som kom från hela landet. För många var det första gången de besökte PDM. Första besöket på PDM gav nyttiga kunskaper SIDAN 3 Sedan Japan börjat förbereda sitt regelverk för omhändertagande och friklassning av metalliskt avfall och börjat studera omvärld- ens lösningar, har Studsvik hamnat i blick- fånget. Den japanska Vetenskapsakademien har vid två tillfällen bjudit in Studsvik att redogöra för den ’’svenska modellen’’ som tillämpas av Studsvik. Uppmärksamheten har resulterat i flera japanska artiklar. Avfallslösningar väcker Japans intressen Nu inleds en ny fas i Studsviks historia. Flera strategiska och interna- tionella satsningar ska göras de närmaste åren inom Avfallshante- ring, Avveckling och rivning samt Service och underhåll. Interna förändringar har frigjort resurser för att utveckla affärsmannaskapet, affärsutvecklingen och kundfokuseringen. Studsvik startar fas mot nya tillväxtmål SIDAN 4-7 BILD: NORDIC PHOTOS Studsvik byter inte bana - men vissa spår. Rollen som global aktör blir allt tydligare. Med de strategiska beslut styrelsen fattat om framtiden väntar nya affärer med ökat kunskapsinnehåll. SIDAN 2 Kerstin Karlsson från Dosimeter- tjänsten på Umeå Universi- tetssjukhus var en av de lång- väga gästerna. Ingen än så länge, men i vår kanske det finns någon. Det börjar nämligen hetta till rejält vid avfallsanläggningen på Studsvik. Anledningen är de intensiva förberedelser som nu pågår i Ringhals och Studsviks gemensamma utvecklingsprojekt, att avfallskonditionera en ånggenerator. Något sådant har aldrig tidigare låtit sig göras, men nu är det dags att Studsvik försöker, menar Bo Wirendal, produktchef och projektledare för utvecklingsprojektet. I mars kommer pjäsen; 300 ton tung och tjugo meter lång, som - om projektet lyckas - kan omvandla större delen av materialet till returstål till stålindustrin och cirka 20 kubikmeter till slutförvaring. SIDAN 8

Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Februari 2005

NEWS

Studsvik NEWS februari 2005

Vem kan avfallsbehandlaen ånggenerator?

När PDM, Persondosimetrin

i Solna, höll sin första

kundvårdsdag, blev det

både 25-årsjubileum och

visning av nya lokaler.

Strålskyddsinstitutet höll

en nyttig genomgång om

persondosimetrar för

kunderna som kom från

hela landet. För många var

det första gången de

besökte PDM.

Första besöket på PDMgav nyttiga kunskaper

SIDAN 3

Sedan Japan börjat förbereda sitt regelverk

för omhändertagande och friklassning av

metalliskt avfall och börjat studera omvärld-

ens lösningar, har Studsvik hamnat i blick-

fånget. Den japanska Vetenskapsakademien

har vid två tillfällen bjudit in Studsvik att

redogöra för den ’’svenska modellen’’ som

tillämpas av Studsvik. Uppmärksamheten har

resulterat i flera japanska artiklar.

Avfallslösningar väckerJapans intressen

Nu inleds en ny fas i Studsviks historia. Flera strategiska och interna-tionella satsningar ska göras de närmaste åren inom Avfallshante-ring, Avveckling och rivning samt Service och underhåll. Internaförändringar har frigjort resurser för att utveckla affärsmannaskapet,affärsutvecklingen och kundfokuseringen.

Studsvik startar fasmot nya tillväxtmål

SIDAN 4-7

BIL

D: N

OR

DIC

PH

OTO

S

Studsvik byter inte bana- men vissa spår. Rollen som

global aktör blir allttydligare. Med de strategiska

beslut styrelsen fattat omframtiden väntar nya affärermed ökat kunskapsinnehåll.

SIDAN 2

Kerstin Karlssonfrån Dosimeter-tjänsten påUmeå Universi-tetssjukhus varen av de lång-väga gästerna.

Ingen än så länge, men i vår kanske det finns

någon. Det börjar nämligen hetta till rejält

vid avfallsanläggningen på Studsvik.

Anledningen är de intensiva förberedelser

som nu pågår i Ringhals och Studsviks

gemensamma utvecklingsprojekt, att

avfallskonditionera en ånggenerator. Något

sådant har aldrig tidigare låtit sig göras, men

nu är det dags att Studsvik försöker, menar Bo

Wirendal, produktchef och projektledare för

utvecklingsprojektet.

I mars kommer pjäsen; 300 ton tung och

tjugo meter lång, som - om projektet lyckas -

kan omvandla större delen av materialet till

returstål till stålindustrin och cirka 20

kubikmeter till slutförvaring.

SIDAN 8

Page 2: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS februari 2005 sid 2

Avveckling rätt stegmot kraftsamling

Hans-Bertil Håkansson, Koncernchef

Studsviks framtid ligger inom specialiserade tjänster för den globala kärnkrafts-

industrin. Det är en marknad i tillväxt med många spännande affärsmöjligheter.

Kärnkraftsindustrin har ett växande behov av modernisering, effektivisering,

avfallshantering och nedmontering av uttjänta anläggningar. Studsviks position

är stark genom vår expertis och långa erfarenhet inom kärnkraftsindustrin. Det

finns åtskilliga möjligheter till expansion och vi planerar kompletterande förvärv

för att stärka vårt erbjudande och vår geografiska närvaro.

Satsningen på kärnkraftsindustrin är det viktigaste syftet med det åtgärds-

program som vi nu genomför för att höja koncernens resultatnivå. Våra gemen-

samma ansträngningar liksom Studsviks framtida investeringar koncentreras på

de områden som har bäst affärsmässig potential. Vi kraftsamlar inom affärsom-

rådena Driftoptimering och säkerhet, Service och underhåll, Avfallshantering

samt Avveckling och rivning.

Här finns goda affärsmöjligheter om vi lyssnar på våra kunder och anpassar oss till

deras behov. Vår specialistkompetens är eftersökt. Genom det vi lär oss i våra

uppdrag, vår egen kompetensutveckling och eventuella förvärv så kommer vi

successivt att höja kunskapsinnehållet än mer. Studsvik ska vara ett ledande

kunskapsföretag för kärnkraftsindustrins behov.

I och med samarbetet med Institutt for energiteknikk och den specialiserade

reaktorverksamheten i Halden och Kjeller i Norge kan vi även i fortsättningen

erbjuda kärnkraftsindustrin ett världsledande system av tjänster inom material-,

bränsle- och kemiundersökningar. Verksamheten i våra egna laboratorier på

Studsviksområdet och verksamheten i Halden kompletterar varandra väl.

Studsviks testreaktorer har bara i mycket blygsam utsträckning haft kärnkrafts-

industrin som kund, och det har länge varit svårt att få lönsamhet. Som tidigare

meddelats planerar vi därför för att den egna reaktordriften ska upphöra vid

halvårsskiftet 2005 och affärsområdena Bestrålningstjänster och Nukleärmedicin

avvecklas. Dessvärre har närmare 100 anställda varslats om uppsägning, och MBL-

förhandlingar pågår. När åtgärderna är genomförda väntas en resultatförbättring

om cirka 20 miljoner kronor på årsbasis.

Jag beklagar de personliga konsekvenser för de anställda som berörs när reaktor-

driften upphör. Samtidigt är jag övertygad om att detta är rätt väg för Studsvik.

Koncernen blir starkare, och verksamheten på

Studsviksområdet koncentreras till två lönsamma

verksamheter som är ledande inom sina respektive

områden: avfallshantering respektive

undersökningar av material, bränsle och kemi.

En persondosimeterär ingen garantimot strålning...– En bra persondosimeter är guld värd. Den ger nämligen

ett mått på hur man arbetar vid sin station och visar om

det är något fel på stationen.

Så lät budskapet från myndighetsspecialist Lennart

Lindborg på Strålskyddsinstitutet när Persondosimetrin

PDM bjöd ett 50-tal kunder på kunskap och nöje vid sitt

25-årsjubileum i nya ljusa lokaler i Solna.

István Horvát, platschef på PDM,

strålade som en sol när gästerna

anlände. Vid den första kundträffen i

företagets historia deltog kunder

från hela Sverige. PDM ingår sedan

1999 i Studsvik då SSI beslöt att

renodla sin myndighetsroll. Sedan

2001 tillhör PDM Studsvik Stensand.

Efter genomgång av PDMs rutiner

pratade SSIs strålskyddsingenjör

Lennart Lindborg om strålskydd. Han

påtalade bland annat att persondosimeteranvändare inte

alltid placerar sin dosimeter på bästa stället. Kanske

ryggen är bäst om man utgår från strålkällans placering,

menade han. En bra poäng, verkade många tycka.

Största problemet är slarvetAtt persondosimetrarna fungerar bra och är nödvändiga

verkade kunderna från vården, djursjukvården, industrier,

konsultbolag och kärnkraftverken eniga om. Problemen

handlar istället om hur man får folk att lämna dosimet-

rarna och beställa nya i rätt tid och få dem att förstå att

en dosimeter inte är en garanti mot strålning.

Kerstin Karlsson på dosimetertjänsten på Umeå

Universitetssjukhus i Västerbottens Läns Landsting vet

vad det handlar om. Hon tar emot, skickar iväg och

fördelar cirka 400 dosimetrar varje månad – ofta senare

än hon själv vill.

– Tänk om man kunde få veta hur man ska agera för

att få folk att lämna dosimetrarna i tid! Annars är det

toppen att få komma hit till PDM och träffa dem man

annars pratar med på telefon. Alltid lär man sig något

nytt.

Dagen avslutades med italiensk buffé och glada samtal

som pågick in på kvällen.

István Horváth,chef på PDM,gilladevärdskapet.

PDM:s 25-årsjubileum

Page 3: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS februari 2005 sid 3

Japan har visat ett stort intresse för

Studsviks kompetens inom avfallshant-

ering avseende lågaktivt metallskrot den

senaste tiden. I ’’Energy Weekly’’ samt den

journal som ges ut av AESJ, Atomic Energy

Society of Japan, den japanska

vetenskapsakademin, har Studsviks

avfallshantering med omhändertagande

av lågaktivt metallskrot och större

komponenter med friklassning och

återanvändning fått stor uppmärksamhet.

– Vi känner oss naturligtvis mycket hedrade

av denna uppmärksamhet, säger Joachim

Lorenzen, marknadschef för Studsviks Nuclears

avdelning RadWaste. Japan har inget regelverk

för omhändertagande och friklassning av

metalliskt avfall, men förbereder nu ett sådant

och studerar aktivt olika länders syn och

tekniker. De tycks ha fastnat för Sveriges

modell och visat Studsvik stort intresse med

flera besök hos oss.

Studsvik till VetenskapsakademienVid de senaste vår- och höstseminarierna

hos Vetenskapsakademien i Japan var Joachim

Lorenzen inbjuden att hålla föredrag om

RadWastes erfarenheter. Dessa besök gav

upphov till de artiklar som publicerats i Japan.

Japan har en historisk relation till jonise-

rande strålning efter händelserna Hiroshima

och Nagasaki. Efter kriget skaffade sig landet

en mycket hög kompetens inom kärnkraftsom-

rådet men acceptanströskeln hos allmänheten

för strålningsgränser och hantering av lågaktivt

kärnkraftavfall är fortfarande mycket hög. En

omställning till modernare krav och synsätt är

en anledning till att Japan nu gör grundliga

utvärderingar av andra länders attityder,

tekniker och erfarenheter inför beslut om de

nya regelverken.

Stora volymer väntar på åtgärdVissa bedömare tror att friklassning av låg-

aktiva metallkomponenter aldrig kan bli

aktuellt i Japan, andra tror att det är fullt

genomförbart med villkoret att avfallet åter-

används inom kärnkraftsindustrin. Eftersom det

för Japans del handlar om mycket stora volymer

som behöver omhändertas, alternativt depone-

ras, är det av stor vikt att hitta en säker,

acceptabel och lönsam metod. De artiklar som

nyligen publicerats om Studsvik i Japan är av

strategisk karaktär och belyser Studsviks och

stora delar av Europas sätt att se på avfallshan-

tering från kärnkraftsindustrin. Till målgruppen

för ’’Energy Weekly’’ och Vetenskapsakademiens

journal hör de vetenskapliga rådgivare och

beslutsfattare som snart ska utarbeta Japans

nya regelverk om ’’Clearance’’.

– Det här är av ett enormt värde för oss. Vi

har förstått att de imponeras av vår 17-åriga

erfarenhet inom området och att vi klarar att

omhänderta så stora komponenter som

exempelvis turbiner och ånggeneratorer för

friklassning upp till 95 procent.

Omvärldsbevakningen intresserar– Japan har också visat stort intresse för den

omvärldsbevakning med de regler och attityder

som finns inom avfallsområdet i Sverige och

andra länder. Det skulle vara mycket roligt att

på sikt få bidra till Japans kompetens inom

avfallsområdet. Med de japanska elproducent-

erna har vi exempelvis diskuterat testförsök i

Studsvik med japanskt material.

Chefredaktören på journalen för Atomic

Energy Society of Japan har i ett personligt brev

uttryckt sin stora uppskattning för Lorenzens

och Studsviks medverkan och hoppas på

ytterligare medverkan i framtiden. Dr Amano-

San på TEPCO, (Japans största elproducent)

som intervjuat Lorenzen och Dr Yamazaki,

Studsviks man i Japan, har i hög grad bidragit

till att Studsviks erfarenheter blivit så uppmärk-

sammade.

Efter år av utvärderingar

Japan riktarblicken motsvensk av-fallsindustri

Joachim Lorenzen, marknadschef för Studsvik Nuclears avdelning RadWaste, är glattöverraskad över den uppmärksamhet japanska vetenskapsakademien visat överStudsviks olika avfallstekniker. Artikeln är från Energy Weekly, Japan.

FOTO

: JA

NN

E H

ÖG

LUN

D

MARIANNE RYNEFELDT-SKOG

Page 4: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS februari 2005 sid 4

Studsvik ska växa – och det rejält. Med

fokus på tillväxt och expansion kraftsamlar

nu Studsvik på kärnkraftsindustrins till-

växtområden. I och med att sex affärs-

områden blir fyra så frigörs resurser för

affärsutveckling och marknadsföring.

Samtidigt kan framtida investeringar

koncentreras på tillväxt och lönsamhet.

– Studsvik har en fantastisk bredd inom sitt

kompetensområde, men vi har tidigare inte

förmått att utnyttja det tillräckligt över bolags-

gränserna i våra dotterbolag, säger Hans-Bertil

Håkansson, VD i Studsvik.

Tanken med affärsområdesorganisationen är

att all verksamhet ska utgå från kunden.

– Vår utmaning ligger i att se till att Studsvik

växer och totalt sett blir mer än summan av

sina beståndsdelar. Vår framtida tillväxt måste

bygga på kundnytta och marknadsorientering,

säger Hans-Bertil Håkansson.

Snabba globala förändringarFörändringarna i Studsvik sker nu snabbt, steg

för steg. Bakgrunden till förändringarna har till

stor del med utvecklingen inom den globala

kärnkraftindustrin att göra. Hela marknaden är i

förändring och en konsolidering med samgåen-

den och förvärv sker bland de stora internatio-

nella aktörerna. De nya förutsättningarna

skapar stora möjligheter, samtidigt som de

ställer krav på att Studsvik vässar både

organisation och tempo. Genom satsningen på

fyra affärsområden som arbetar mot kärnkrafts-

industrin frigörs resurser för utvecklingsarbete

vilket ger de nya affärsområdescheferna

möjlighet att släppa det operativa arbetet i

bolagen för att fokusera på kunder, affärer,

utveckling och omvärld.

För affärsområdet Driftoptimering och

säkerhet ansvarar Eva Halldén, för Service

och Underhåll ansvarar Sten-Olof Andersson,

för Avfallshantering ansvarar Leif Andersson,

för Avveckling och rivning Kjell Westerberg.

(Närmare presentation av affärsområdena på

nästa uppslag.) Inom Studsvikkoncernen finns

en mängd bolag vars kompetenser varit

avgörande för vilket affärsområde som de

arbetat mot. Tanken är nu att utveckla bolagens

möjligheter att arbeta mot flera affärsområden,

som Studsvik Nuclear och SINA i Tyskland.

Studsvik Nuclear är verksamt inom affärs-

områdena Driftoptimering och säkerhet och

Avfallshantering. SINA arbetar mot Service och

underhåll samt Avveckling och rivning, men

möjligheter finns att arbeta även mot andra

affärsområden.

– Det är denna affärsmässiga effektivitet vi

ska utveckla, framhåller Hans-Bertil Håkansson.

Genom att arbeta mer över bolagsgränserna och

skapa en dynamik bland affärsområdescheferna

som nu alla är placerade i Studsvik, väntar vi oss

många spännande förändringar. Givetvis omfat-

tar förändringen även enskilda medarbetare. Vi

ska bli bättre på att bygga upp våra medarbeta-

res kunskap om omvärldsförändringarna inom

branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

insikter om vad som åstadkommer lönsamhet

och affärsnytta.

Studsvik har nyligen slutit ett strategiskt

samarbetsavtal med IFE, Institutt for

energiteknikk, som driver en reaktor i

Halden och en mindre forskningsreaktor i

Kjeller utanför Oslo. Båda parter ser stora

fördelar med det nya samarbetet som kan

leda till utveckling av såväl kompetens

som kundprojekt.

När Studsvik upphör med driften av reaktorerna

R2 och R2-0 i Studsvik i juli 2005 förläggs större

delen av Studsviks fortsatta bränslebestrål-

ningstjänster till Halden och Kjeller. Däremot

kommer Studsvik även i fortsättningen att

bedriva material- och kemiundersökningar inom

anläggningarna Hot Cell Laboratoriet, Aktiva

Material Laboratoriet samt Autoklavhallen.

– Vi ser väldigt positivt på samarbetet, säger

Wolfgang Wiesenack, forskningschef på IFE i

Halden. Det kommer att stärka både Studsviks

och IFEs kompetenser, tillsammans har vi

ambitionen att utveckla samarbetet till en bra

lösning för våra kunder.

Klarar många experimentSamarbetsprincipen är att IFE och Studsvik ska

koncentrera sig på det som respektive partner är

bäst på. Det innebär att Studsvik, som utvecklat

hög kompetens inom området bränsle-

bestrålningstjänster, kommer att använda

Haldenreaktorn för detta, som är specialiserad

på bränsle- och materialtester. Den är dessutom

lämpad för rampning av testbränsle och rymmer

upp till trettio experiment samtidigt. En nisch är

även instrumentering, att mäta vad som sker

under temperatur- och tryckförändringar med

avläsning av sprickbildningar. Forsknings-

reaktorn i Kjeller blir Studsviks nya samarbets-

partner inom neutronradiografering bland

annat.

– Vi är mycket positiva till samarbetet med

Studsvik och är övertygade om att vi kan vara

IFE i Norge ny partner inombränslebestrålningssidan

Studsvik höjer effektenpå tuff, rörlig marknad

Page 5: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS februari 2005 sid 5

Norska IFEs reaktorer i Halden och Kjeller blir från och med i år Studsviks nya samarbetspartner på bränslebestrålningstjänster. Dennabild är tagen inifrån anläggningen i Halden.

IFE driver reaktorer i Halden och Kjeller■ IFE, Institutt for energiteknikk, Studsviks nya samarbetspartner inom bränsle-

bestrålningsverksamheten, driver två reaktorer, en i Halden för bränslebestrålning

samt en i Kjeller för neutronforskning, isotopproduktion. kiseldopning och neutron-

radiografering.

■ IFE drivs av en stiftelse sedan 1948 som fungerar helt självständigt men samarbetar

intimt med högskolor och universitet i hela världen. Ett hundratal gästforskare och

studenter knyts årligen till IFEs verksamheter i Norge.

■ Halden och Kjeller har totalt 550 anställda, med jämn fördelning på varje

reaktorsite, exklusive gästforskare.

■ IFEs verksamhet finansieras av kontraktsforskning men basfinansieras av Norges

forskningsråd till 15-20 procent. Cirka hälften av intäkterna från uppdragsforskning

kommer från utländska kunder.

■ IFE är ett energiinstitut som utöver bränsle- och isotopbestrålningar även arbetar

med utveckling av alternativ energi, bland annat till bilindustrin i projekt som

utvecklar material för lagring av väte. IFE arbetar även med petroleumteknologi,

nanoteknologi, solenergi och grundforskning i fysik.

■ Kjeller fungerar som Norges apotek för radioaktiva läkemedel sedan 1950-talet.

till nytta för varandra, säger Eva Dugstad,

forskningsdirektör på Kjeller.

Kompletterar varandra väl– I Halden är de mycket intresserade av våra

möjligheter att genomföra efterbestrålnings-

undersökningar i Hot Cell Laboratoriet, säger

Hans Johansson, chef för bränsletest-

verksamheten på Studsvik Nuclear. Inom

samarbetet finns en stor potential att komplet-

tera IFEs egna kundprojekt med efterundersök-

ningar på Studsvik. Faktum är att våra verk-

samheter kompletterar varandra mycket bra.

Andra samarbetsmöjligheter finns inom

korrosionsverksamheten och materialtester i

Studsviks Autoklavhall i kombination med

bestrålningstjänster.

– Vi ser över alla gemensamma affärsmöjlig-

heter och rivstartade året med mixade arbets-

grupper inom områden som ramper, transporter,

marknadsföring etc. Det kommer upp mängder

med idéer och förslag, säger Hans Johansson. Vi

ska också arbeta med ett kvalificeringsprojekt i

Halden under det här året för att visa våra

kunder att vi även fortsättningsvis kan erbjuda

bestrålningstjänster – med rampning av

testbränsle i Halden. Under tidig vår kommer vi

också att gemensamt börja presentera oss för

våra kunder.

BIL

D: I

FE, I

NST

ITU

TT F

OR E

NER

GIT

EKN

IKK

Page 6: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS februari 2005 sid 6

Affärsområde Avveckling och

rivning (Decommissioning) är ett

av Studsviks största och mest

intressanta områden på lång sikt.

I den nya organisationen får

affärsområdet större möjligheter

att satsa på tillväxt, utveckling

och samarbete med andra affärs-

områden. Potentialen är stor och

nya marknader väntar på att

bearbetas.

– Affärsområdet är av tradition stort i Tyskland där Studsviks dotterbo-

lag SINA sedan många år expanderat av egen kraft men också via

förvärv, säger affärsområdeschef Kjell Westerberg. Nu är tiden mogen

för affärsområdet att utveckla verksamheter även i andra länder. Vi tittar

bland annat på Storbritannien, där det kommer att ske stora föränd-

ringar de närmaste åren, men även på Italien och Frankrike. En ny

myndighet i Storbritannien, Nuclear Decommissioning Authority, NDA,

tar snart över ansvaret för alla kärntekniska anläggningar vilket blir

mycket intressant. Många anläggningar har varit avställda och vi

räknar med att Studsviks kompetens kan bli attraktiv inför de kom-

mande rivningsbesluten. Inom affärsområdet finns hela kompetens-

kedjan, allt från strålskyddskompetens och ingenjörsberäkningar till

rivning och service av anläggningar.

’’Vi ska fortsätta växa organiskt’’Studsviks bolag SINA och IFM i Tyskland består av cirka 750 personer.

De jobbar dels inom affärsområdet Avveckling och rivning men även

inom affärsområdet Service och underhåll. Verksamheten förknippas i

Tyskland med problemlösning inom avancerade strålningsklassade

miljöer som kräver specialkompetens och en kundorienterad organisa-

tion.

– Målet är att växa kraftigt och det tillåter inte att vi blir tröga eller

långsamma, säger Kjell Westerberg. Vi tänker fortsätta att växa organ-

iskt, vi kan inte växa på nya marknader enbart genom förvärv. Kund-

fokusering får fortsatt hög prioritet liksom arbete på lokala marknader.

Kjell Westerberg var tidigare VD för SINA i Tyskland men är från och

med 1 oktober 2004 nytillträdd affärsområdeschef. Det operativa an-

svaret för SINA och IFM ligger nu på Ulf Kannengiesser, tidigare vice VD.

AffärsområdeAvveckling och rivning

Fokuserarnu påStorbritannien

Studsviks affärsområde Drift-

optimering och säkerhet är för-

modligen världens ledande oberoende leverantör av tester, undersök-

ningar och analyser av material och bränslen samt programvara för

optimering av reaktordrift och härdövervakning. Verksamheten erbjuder

livsviktiga tjänster för den åldrande kärnkraftsindustrin, där optimering

av drift och bränsle blir allt viktigare för verksamheten. Material och

bränsle utsätts för krävande påfrestningar som underlag till driftopti-

mering i naturlig miljö.

– Affärsmannaskap, produktivitet och säkerhet är nyckelord i driften

av den här verksamheten, säger Eva Halldén.

Verksamheten bedrivs på Studsvikområdet i tre laboratorier; Hot

Cell, Material och Autoklav för korrosionstester. I och med samarbetsav-

talet med IFE, Institutt for energiteknikk i Norge, kan Studsvik även

leverera kostnadseffektiva bestrålningstester, vilket innebär att koncer-

nen kan erbjuda ett komplett system av tester för kärnkraftsindustrin.

Idag används Studsviks programvaror för driftoptimering och härd-

övervakning av nära hälften av världens alla kärnkraftverk. Vidareut-

veckling av programmens tillämpningar och funktionalitet sker kontinu-

erligt. Basen för den verksamheten är USA.

Beslutet gynnar kundernaStudsvik har haft stora framgångar på de marknader där företaget är väl

etablerat. Samtidigt tittar man nu på flera viktiga geografiska markna-

der där Studsvik hittills har liten verksamhet eller inte alls är etablerat.

Verksamheterna inom Bestrålningstjänster och Nukleärmedicin, som är

under avveckling i och med att Studsviks reaktorer tas ur drift, ingår

också i Eva Halldéns ansvarsområde som chef för Studsvik Nuclear.

– Beslutet att avveckla reaktorerna innebär en fokusering av

verksamheten. Även om det var ett tungt beslut, så gynnas våra kunder

inom kärnkraftsindustrin i och med att vi nu kan koncentrera oss helt på

dem, avslutar Eva Halldén.

Eva Halldén, tidigare VD för

Studsvik Partner, tillträdde den

1 juli som VD för Studsvik

Nuclear. Hon är även ansvarig

för affärsområdet Driftopti-

mering och säkerhet, ett viktigt

framtidsområde för Studsvik.

Eva Halldén, ny VD förStudsvik Nuclear.

Affärsområde Drift-optimering och säkerhet

Nu väntarspännandemarknader

Kjell Westerberg,affärsområdeschef förAvveckling och rivning.

Page 7: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS februari 2005 sid 7

AffärsområdeService och underhåll

AffärsområdeAvfallshantering

– Aldrig tidigare har Studsvik

frigjort så stora resurser för

affärsutveckling. Framtiden blir

oerhört spännande, säger Sten-

Olof Andersson, Affärsområdes-

chef för Service och underhåll

(Service and Maintenance).

Affärsområdet Service och underhåll

är sannolikt Studsviks rörligaste

verksamhetsområde med tidvis

mycket stora personalgrupper involverade i stora projekt, exempelvis

revisioner av kärnkraftverk. Studsvik tillhandahåller kvalificerad personal

för arbeten bland annat på strålningsklassat område. Affärsområdet

utför en mängd olika uppdrag såsom strålskyddstjänster, sanering,

mekanisk service, etc.

Stora investeringar görs på marknaden– Vi ska fokusera på att höja teknikinnehållet i tjänsterna inom Service

och underhåll och åta oss mer kvalificerade uppdrag, både i Sverige och

utomlands, säger Sten-Olof Andersson. Den skandinaviska kärnkrafts-

marknaden är otroligt intressant just nu. De närmaste 10-15 åren

kommer kraftverken i Sverige att investera närmare 35 miljarder kronor

på ombyggnads- och uppgraderingsprojekt. Vi räknar med att framförallt

affärsområdena Avfallshantering och Service och underhåll, kommer att

vara intressanta som partner till kraftverksägarna i dessa kommande

arbeten.

I planerna för affärsområdet ingår även utveckling av nya marknader.

– Amerikaner är generellt sett föregångare på service och kundfokus,

och detta måste vi lära oss av. Studsvik har genom sin avfallsanläggning

i Erwin, Tennessee, en stabil position på den amerikanska marknaden

vars fördelar vi givetvis ska utnyttja. Det ska bli spännande att se vad vi

kan åstadkomma tillsammans.

Sten-Olof Andersson menar att Studsviks affärsområden kompletterar

varandra på ett utmärkt sätt. Täta och regelbundna kontakter mellan

dem innebär ökande affärsmöjligheter som kan bli helt avgörande för

bolagets framgångar.

– Tidigare verkade var och en för sig inom sitt specialområde, nu

möter vi kunderna gemensamt vilket ger betydligt rättvisare bild av

koncernens bredd och djup.

– Vi ska höjavårt teknik-innehåll

Leif Andersson, chef för

affärsområdet Avfallshantering

(Waste Treatment), utstrålar

tillförsikt och optimism när han

berättar om framtiden.

– De förändringar vi genomför nu

uttrycker vår höga tilltro till

affärsutvecklingsmöjligheterna

inom Studsvik. Utöver den

svenska marknaden, där vi

förutspår en ökad efterfrågan på

vissa av våra tjänster de närmaste åren, ser vi stora möjligheter i

framför allt Storbritannien men också i Japan och andra

europeiska länder.

Många nationer har ännu inte löst kärnavfallsfrågan och hunnit lika

långt i sin medvetenhet och sina beslut som Sverige. Det gör att många

länder nu sneglar på de svenska erfarenheterna. För Studsvik, med lång

erfarenhet av kommersiellt omhändertagande och behandling av avfall,

är detta en stor fördel. Det avfall Studsvik omhändertar kan som slut-

produkt mer eller mindre skräddarsys enligt kundens önskemål. För-

bränning av brännbara restprodukter ger små mängder aska för

slutförvaring, smältning av metaller är även volymreducerande och

resulterar i låga kostnader för kundens slutförvar. Eftersom huvuddelen

av metallerna återvinns är metoden dessutom naturresurshushållande.

’’Vår samverkan skapar goda lösningar’’– Många kärnkraftverk i världen har uppnått rivningsålder eller en ålder

då de behöver uppgraderas med nya komponenter. Vi ser stora möjlighe-

ter att erbjuda kunder slagkraftiga helhetslösningar för våra tjänster

genom samverkan mellan våra affärsområden Avfallshantering,

Avveckling och rivning och Service och underhåll. Det handlar om att

utgå från vad som är optimalt för kunden. Det optimala behöver inte

nödvändigtvis bli det dyraste, säger Leif Andersson.

I dagsläget har Avfallshantering en anläggning för förbränning och en

anläggning för smältning av metallskrot på området i Studsvik och

metallsidan har ökat konstant.

– Med en växande marknad anpassar vi oss nu för framtiden genom

att hålla oss väl informerade om marknaden. På sikt kan vi mycket väl

etablera industriella avfallsanläggningar i Europa eller på andra platser i

världen. Den anläggning vi uppfört i USA som behandlar radioaktivt

avfall i form av jonbytarmassor, är ett led i sådana etableringar.

Leif Andersson,affärsområdeschef förAvfallshantering.

Sten-Olof Andersson,affärsområdeschef förService och underhåll.

Tror på exportav avfalls-anläggningar

Page 8: Studsvik startar fas mot nya tillväxtmålinvestors.studsvik.com/files/NewsFebS2005.pdfres kunskap om omvärldsförändringarna inom branschen. Med den kunskapen får vi tydligare

Studsvik NEWS ges ut av Studsvik AB för

fortlöpande information om koncernens

verksamhet.

NEWS

Studsvik NEWS februari 2005 sid 8

Ansvarig utgivare: Hans-Bertil HåkanssonRedaktör: Inger Wahlström

Studsvik är organiserat i fyra affärsområden:

Driftoptimering och säkerhet, Service och Underhåll,

Avfallshantering samt Avveckling och rivning.

Studsvikaktien är noterad på Stockholmsbörsens O-

lista.

Intensiva förberedelser pågår inför

Studsviks och Ringhals gemensamma

utvecklingsprojekt. Målet är att försöka

avfallskonditionera en ånggenerator. En

projektorganisation med representant-

er från Studsvik, Ringhals och SKB samt

konsulter och ett antal underleveran-

törer levererar och bygger just nu den

utrustning som behövs för att

genomföra projektet.

Enligt planerna ska den 300 ton tunga och

tjugo meter långa ånggeneratorn anlända

med fartyget Sigyn till Studsvik i mars.

Generatorn är en av tre som monterades ut

ur Ringhals 2 1989. Med ett lyckat resultat

i utvecklingsprojektet finns en stor framtida

marknadspotential att avfallsbehandla stora

komplicerade komponenter.

Första gången någonsinTotalt i världen finns det ca 170-180 stycken

uttjänta ånggeneratorer som tagits ur drift

och lagrats. Antalet bara ökar allt eftersom

de byts ut eller verken rivs. Enbart i Ringhals

finns idag sex ånggeneratorer som lagras i

avvaktan på avfallskonditionering. För

Studsvik är det därför av stor vikt att visa

kärnkraftindustrin och tillsynsmyndigheter i

världen att svensk avfallsteknik klarar ett

uppdrag av denna dignitet.

– Det blir första gången i världen som en

kommersiell ånggenerator avfallskonditi-

oneras med den här metoden, säger Bo

Wirendal, projektledare och produktchef vid

Studsviks smältanläggning. Många länder

som hört talas om det är mycket intresse-

rade, bland annat Japan och Tyskland.

En specialbyggd cell tillverkas för närvar-

ande i vilken den radioaktiva ånggeneratorn

ska kapas. Ett industrirobotliknande verktyg

som ska användas inne i cellen, har också

utvecklats. Målet är att kunna återvinna

större delen av materialet och att slutdepo-

nera en mindre mängd avfall. Det återvunna

och friklassade materialet går tillbaka till

stålindustrin. Arbetet med segmentering,

dekontaminering och smältning tar upp-

skattningsvis 2-3 månader. Av de ursprung-

liga ca 400 kubikmetrar som en ånggene-

rator från Ringhals krävt i lagringsvolym,

beräknas cirka 20 kubikmeter bli föremål

för slutlager. Med befintlig kapacitet klarar

Studsviks avfallsanläggning i Studsvik två-

tre ånggeneratorer per år.

– Vi tror verkligen på projektet, säger

avfallsspecialist Tommy Hansson från Ring-

hals, samarbetspartner i projektgruppen.

Ånggeneratorer är en komplex form av

avfall och vi måste helt enkelt utveckla

metoder att omhänderta dem. Det är av

värde för hela kärnkraftsindustrin. Därför

har vi också ett ansvar att delta i teknik-

utvecklingen runt detta.

MARIANNE RYNEFELDT-SKOG

Studsvik först ivärlden medtekniken

Bo Wirendal, projektledare och produktchef är eldsjälen bakomutvecklingsprojektet med Ringhals.

BIL

D: S

TUD

SVIK

Produktion: Marianne Rynefeldt-SkogPRIMA VERA KOMMUNIKATION

Medarbetare: Jacob Nyberg, TaurusTryckning: Österbergs & Sörmlandstryck ABAdress: Studsvik AB, 611 82 NyköpingTelefon: 0155-22 10 00 vxFax: 0155-26 30 00Internet: www.studsvik.see-post: [email protected]

Ånggenerator ska avfallsbehandlas

Öste

rber

gs &

Sör

mla

ndst

ryck

, Nyk

öpin

g 27

732