STUDIEPLAN - equmeniakyrkan.se · just det syftet men även redan etablerade grupper i församlingen, till exempel för-samlingsstyrelser, kan välja något eller några av avsnitten

STUDIEPLAN till antologin Teologi för församlingsbruk

StudieplanBoken Teologi för församlingsbruk är en antologi som speglar Equme-niakyrkans teologiska liv.Utmärkande för boken är att den till sitt innehåll är ekumenisk och att den betonar mångfalden. Dess huvudobjekt är kyrkan/församlingen. När du läser boken, försök att se den som en del i en process. Till kristet liv hör att försöka att förstå vad kristen tro är. Kristendomen är öppen för fördjupning och förändring och kyrkan är en levande kropp på väg. De olika kapitlen i Teologi för församlingsbruk kan ses som olika förslag på väg – el-ler på prov – i syfte att finna en teologisk sammanhållning i den fortfarande nya Equmeniakyrkan.

Studieplanen har sju delar. Det betyder att en grupp kan samlas sju gånger men det går också att studera boken fler eller färre gånger och att göra det i en annan ordning än den föreslagna. Frågorna är förslag och ger en fingervisning om hur ett samtal kan föras. Det viktigaste är att de föreslagna avsnitten alltid blir lästa av deltagarna innan samlingen och att det ges utrymme för den första frågan i varje samling.

Varje samling börjar med att ett tema för avsnittet anges, därefter vilka kapitel som ska studeras. På detta följer en kort sammanfattning av innehållet i hela avsnittet. Första frågan för samtal är alltid densamma och därefter följer ytterligare några frå-gor för samtal. Dessa inleds med en kortare introduktion.

Boken Teologi för församlingsbruk kan användas i studiecirklar som är skapade för just det syftet men även redan etablerade grupper i församlingen, till exempel för-samlingsstyrelser, kan välja något eller några av avsnitten för särskilda samtal om församlingens tro. Om ni samlas minst tre gånger på ett år kan dessa samlingar rap-porteras som studiecirkel till studieförbundet Bilda. www.bilda.nu

Första samlingen

TEOLOGI

Läs förordet Teologi skrivs i solnedgången och kapitlet Den röda tråden är gemenskap.

Kort sammanfattning:

En kyrka behöver teologisk reflektion. Denna görs ”efter solnedgången”, det vill säga som en summering av verksamheten, i synnerhet den verksamhet som har för-samlingsgrundande och församlingsutveckling i fokus.

Församlingen är Guds redskap men den har också Gud som sitt subjekt. Dess liv-syttringar är vittnesbörd, diakoni och gemenskap. Kyrkoledaren uppmanar därför till frimodig evangelisation, samhällsengagerad diakoni och försonande gemenskap och utvecklar under dessa rubriker vad hon menar.

1. Vilka frågor dyker spontant upp vid läsningen av detta avsnitt?

2. I förord säger författaren att ”teologi skrivs i solnedgången”, alltså som en re-flektion över verksamheten. Teologen John Macquarrie säger att teologi är ”det studium vilket genom delaktighet i och reflexion över en religiös tro försöker att uttrycka denna tros innehåll på det klaraste och mest sammanhängande språk som är möjligt”.

Samtala om vad det innebär att både vara delaktig i en tro och reflekterande över denna.

3. Teologi kan utövas av professionella teologer men också av var och en som är intresserad av att studera och reflektera över tron.

På vilket sätt kan ni som samtalar vara teologer?

4. Författaren kallar vittnesbörd, diakoni och gemenskap för kyrkans livsyttring-ar eller tre aspekter av uppdraget. Dessa är inte tre avskilda delar utan flödar i ”skapande, dynamisk samverkan”.

Hur sker denna samverkan i er församling? Hur tycker ni att livet främst yttrar sig där?

5. Diskutera något eller några av följande påståenden: – Det är inte vi som är församlingens subjekt utan Gud (sid 19) – Det bästa sättet är att ”söka och finna Gud i allt” (sid 26) – Språket tolkar vår tillvaro men skapar också vår tillvaro (sid 27)

Andra samlingen

SAKRAMENT

Läs kapitlen Dopet, Att känna igen Kristus och varandra och Vägen in.Kort sammanfattning:Vattnet är livsviktigt och hotande. Dopet är som en ikon, en bild av närvaro. Till dopets gåvor hör frälsning, kyrkotillhörighet och förlåtelse. Dopet ses i både skapel-sens och nyskapelsens perspektiv. Nattvarden är nödvändig liksom gemenskapen. Nattvardens grundmönster är det som Jesus gjorde när han tog bröd och vin, tackade, bröt brödet och när han gav bröd och vin till lärjungarna. Utvecklingen går mot öppen kommunion. Vägen till församlingen har historiskt innefattat undervisning, bekännelse, dop och nattvard. Den personliga bekännelsen av tro är inte en förutsättning för medlem-skap utan en konsekvens av det.


2. Dopet och nattvarden kallas för sakrament. Ett sakrament är ett synligt tecken som innehåller och förmedlar Guds nåd. Fundera på följande:

Vilka ytterligare handlingar skulle, med denna definition, kunna kallas för sakramentala?

3. I kapitlet ”Dopet” vill författaren se på dopet ur skapelsens och nyskapelsens perspektiv. Sett i skapelseperspektivet betonas det som vi människor har gemensamt. I nyskapelsens perspektiv betonas det som skiljer en människa från övriga.

Hur tillämpar författaren detta på dopet?

4. Samtala om hur dopet, som händer en gång i livet, ändå har betydelse för hela livet.

5. I kapitlet ”Att känna igen Kristus och varandra” sägs att nattvarden är nödvändig i en nödvändig gemenskap.”Den skapar kyrkan” och kan därmed vara en till-lämpning av Sofia Camnerins påstående (sid 22 – 23) att gemenskapen är en av de livsyttringar som konstituerar kyrkan. Hur ser ni på nattvarden som nödvändig i er församling?

6. Diskutera påståendet att församlingen inte är en intresseförening, ett ekonomiskt företag eller ideell verksamhet. Men den är ”begåvade relationer” (sid 70).

7. I kapitlet Vägen in beskrivs tidiga kristna omfattande ceremonier för medlem-skap. Varför var dessa nödvändiga då?

8. Författarens poäng är att det är församlingen som ska definieras, inte den med-lemssökande individen. Diskutera denna slutsats.

Tredje samlingen

GUDSTJÄNST

Läs kapitlen Unik och allmän, Guds tillit och gudstillit, En gemenskap över åldersgränser och Allt till barnen.


Gudstjänsten är igenkännbar överallt och är både vana och ordning. Dess struktur finns också i andra områden av livet. Vardagens tjänst för medmänniskan är också gudstjänst.

Från den gamla insikten att tron ägs av vuxna växer numera insikten att barn redan äger tron. Gudstjänsten hjälper barn och unga att se sig själva som troende i takt med utvecklingen.

Barn är välkomna att delta i nattvarden. I det liturgiska innehållet, fast anpassat, kan även barn vara delaktiga.

I barninriktade gudstjänster kan vi ge allt till barnen. Tips och råd ges om sådana gudstjänster som planeras med barn och unga för ögonen.


2. Författaren säger i kapitlet ”Unik och allmän” att det finns en djupt existentiell erfarenhet av att stiga in i heliga rum och att ”människan är skapad för att tillbe Gud”(sid 89). I kapitlet ”Församlingen” sägs att vi människor är skapade till li-turgiska människor (sid 37).

Vilka tecken kan ni se på detta och hur stämmer det med det låga gudsjänstdeltagandet i vårt land?

3. Diskutera likheten mellan gudstjänstens flöde och processen när man går in i ett varuhus. Vad betyder vardagens gudstjänst?

4. Tre av kapitlen i denna samling handlar om barnen och gudstjänsten? Jämför dessa tre och fundera på likheter och skillnader.

5. I vissa delar av detta avsnitt betonas vikten av att förmedla ett kristet budskap till barnen. I andra delar betonas att barn redan har det som ska förmedlas.

Försök att hitta dessa skillnader i texten och diskutera denna skillnad.

6. Alla författarna är överens om att barnets eget språk kan användas i liturgin. Ge förslag på hur det kan gå till.

Fjärde samlingen

DIAKONI

Läs kapitlen Diakoni, Hela skapelsen ropar och Mission.


Diakonin beskrivs i sin historiska utveckling, därefter gör författaren en reflektion om en diakonal kyrka idag som handlar både om ”soppa och strukturer”. Holistisk diakoni leder till klimatfrågan som har kommit alltmer i fokus. Trons red-skap i klimatarbetet diskuteras under rubrikerna Skapelseteologi, Efterföljelsens teologi, Profetisk teologi och Hoppets teologi. Mission är Guds uppdrag till oss, rotad i Guds mångfald. Gud skapar världen, fören-ar sig med den och ger den liv. 1. Vilka frågor dyker spontant upp vid läsningen av detta avsnitt?

2. Diakoni är inte ett segment av kyrkans väsen utan är dess väsen. ”En kyrka som inte har varit där…hos de hungriga, törstiga, hemlösa...är ingen kyrka”. Dia-konin är alltså, som sägs i kapitlet ”Församlingen” (sid 23) kyrkans livsyttring.

Diskutera detta och fråga er vad det innebär konkret i er situation?

3. Författaren tecknar snabbt en diakonal utveckling från Jesus och fram till våra dagar.

Vilka tendenser kan ni se i den utvecklingen?

4. En ständig fråga för diskussion om kyrkans hjälpverksamhet gäller distinktio-nen vi - dem. Några är goda subjekt som hjälper behövande objekt? Finns den risken och på vilket sätt?

5. Vi lever i en geologisk period som kallas antropocen: Människan är den domine-rande faktorn för jordens utveckling.

Diskutera på vilket sätt detta är hot och möjlighet i klimatkrisens perspektiv.

6. Vi frågar oss – om vi är överens om att klimatfrågan kräver stora insatser – vad tron kan ge oss för redskap för detta.

Vilka redskap ger oss detta kapitel i boken och hur tycker ni att de kan användas?

7. ”Jag glömmer bort att måla hoppets bilder” skriver författaren. Är vi för moraliserande och negativa i dessa frågor och vad är alternativet?

8. I kapitlet ”Mission” står det att du som läsare kan ta en punkt i taget och reflek-tera över den (sid 176). Välj någon av punkterna i framställningen och reflektera tillsam-mans.

Femte samlingen

ATT VÄXA I TRO

Läs kapitlen Relation och vandring och Trons årstider.


Församlingens ansvar är att stödja trons livsprocess hos de unga. Konfirmation i Equmeniakyrkan är undervisning i konfirmandprocessen och förbön och bön om Anden i konfirmationsgudstjänsten. I detta samverkar Equmeniakyrkan och Equ-menia. ”Växa i tro” innefattar berättelser, upplevelser, relationer och delaktighet. Konfirmationens målgrupp beskrivs. Teologi och pedagogik hör samman liksom samspelet mellan livet och tron i vägen från liv till tro till liv. Trons växt genom ett liv kan medvetandegöras för oss och ses som att gå igenom olika ”årstider” i livet. Två årstidsväxlingar beskrivs: Den första hänger samman med utvecklingskriser (från vår till vinter) och där tron är enkel, komplex, frågande och harmonisk. Den andra hänger samman med situationsbetingade kriser (från höst till sommar) och knyts an till de fyra evangelierna i Nya testamentet.


2. ”Teologi är inte något som formats en gång för all tid”. Den ”måste alltid omprö-vas kritiskt” (sid 204)

Samtala om hur tron har förändrats i det personliga livet och i kyrkan/församlingen.

3. ”Konfirmationstiden kan ses som en slags övningskörning i kristen tro” (sid 196).

Hur tolkar författarna denna ”övningskörning” sett ur erfarenhetsperspektivet? Hur ser konfirmandarbetet, om det finns, ut i er församling?

4. Redogör för varandra skillnaden mellan utvecklingskriser och situationsbestämda kriser.

5. Välj något av begreppen enkel tro, komplex tro, frågande tro eller harmonisk tro och samta-la om era erfarenheter.

Sjätte samlingen

MUSIK OCH PREDIKAN

Läs kapitlen Musik och kreativitet och Vad är det som händer?


Musiken har ett egenvärde och är en del av det kreativa uttryck som hela skapelsen är. Bibeln är fylld av kreativa uttryck liksom kyrkans historia. Flera exempel nämns. Musik och annan kreativitet är uttryck för Guds harmoniska mångfald. I de kreativa uttrycken presenterar kyrkan sig själv, i dess teologi, funktion och kultur.Predikan är ett tal som är bibelutläggning i en gudstjänst och som är profetisk. Vem som predikar, hur predikan förbereds och inramas redogörs det för. Den lokala för-samlingens betydelse och det gemensamma minne den skapar understyrks.


2. Författaren till kapitlet ”Musik och kreativitet” berättar om sin egen erfarenhet av musik.

Berätta om era.

3. Gud skapar med ord men också genom att bli kropp (inkarnation). Samtala om hur hela skapelsen, Kristus liv och våra liv kan ses som ett ständigt gudomligt

pågående skapande.

4. Författaren ber oss fundera på vad kyrkans olika kreativa uttryck leder till för teologi, funktion och kultur. Gör det! Vilken teologi kommer till uttryck i den musik som finns i er församling.

5. Predikan definieras som bibelutläggning, som något som finns i gudstjänstsam-manhang och som har ett tilltal till nutiden. En svensk teolog (Yngve Brilioth) uttryckte det så att predikan är exegetisk, liturgisk och profetisk.

Samtala om hur denna definition sätter gränser för vad som är predikan eller utvidgar vad som är predikan.

6. Diskutera påståendet att ”en god predikan är en tuktad framställning om vem Gud är och vad Gud gör” (sid 238).

Sjunde samlingen

KYRKOR TILLSAMMANS

Läs kapitlen Guds hopp till världen och Uniting Church in Sweden.

Kort sammanfattning:Världen är trasighet och splittring, rädsla, förakt och kyla men också engagemang och empati. Den kristna gemenskapen är Guds hopp till världen. Denna gemenskap beskrivs av författaren med hänvisning till Bibeln. Gemenskapen kan också gå sön-der och försonas. Den kristna gemenskapen är en växande gemenskap med vissa specifika kännetecken. Den lokala kyrkans relation till den större kyrkan är bety-delsefull.Ett uttryck för gemenskapen med den världsvida kyrkan är Equmeniakyrkans inter-nationella namn ”Uniting Church in Sweden”. Författaren skriver om vilken bety-delse ett namn har i allmänhet och vilken betydelse kyrkans namn har i synnerhet. Namnet säger att Equmeniakyrkan redan ingår i en rörelse i världen (”unitingrörel-sen”) som syftar till att förena kyrkosamfund över konfessionella gränser. Equme-niakyrkan är en ekumenisk kyrka i betydelsen en del av den kristna världen, en del av det apostoliska ansvaret oh en del av ett framtidsbygge.


2. I detta avsnitt möter vi åter den tredje livsyttringen från kapitlet ”Församlingen” (sid 23): gemenskapen.”Församlingen ska ... både förmedla och gestalta Guds hopp till världen” (sid 275).Hur ska vi leva så att människor kan tro på framtiden?

3. Kännetecknet på församlingen är dess vidd (sid 276). Som exempel nämner förfat-taren stödet för nyanlända och asylsökande. Vilka erfarenheter har ni av sådant arbete? Om ni saknar den erfarenheten, hur skulle ni vilja söka den?

4. Den lokala församlingen har en relation till den större regionala och riksomfat-tande kyrkan.Hur ser er församlings förhållande till Equmeniakyrkans region ut och hur meningsull är den?

5. I kapitlet ”Uniting Church in Sweden” presenteras olika betydelser av detta inter-nationella namn.Namnet antyder en väg mot förening av olika kyrkotraditioner.Hur ser ni på denna strävan efter större enhet?Hur ser den kristna ekumeniska gemenskapen ut på er ort? 6. Hur anser ni att kyrkan blir berikad och inte utslätad av samverkan med andra?

Equmeniakyrkan – En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar – mig, dig och världenadress: Box 14038, 167 14 Bromma | telefon: 08-580 031 00 | e-post: [email protected]

webb: www.equmeniakyrkan.se | www.facebook.com/Equmeniakyrkange en gåva: Pg: 90 03 28-6 Bg: 900-3286 Swish: 900 32 86

Documents

STUDIEPLAN - equmeniakyrkan.se · just det syftet men även redan etablerade grupper i församlingen, till exempel för-samlingsstyrelser, kan välja något eller några av avsnitten