Embed Size (px)
Citation preview
1
Gunnar Johnson
Bengt Wahlström
Strategi för sim- och badanläggningar i
Sundsvalls kommun
December 2017
2
Strategi för sim- och badanläggningar i
Sundsvalls kommun
Innehåll 1. Sammanfattning av rapporten ................................................................................................ 5
2. Inledning ................................................................................................................................. 6
2.1. Bakgrund och syfte .......................................................................................................... 6
2.2. Metod, disposition och avgränsningar ............................................................................ 6
3. Nuläge: Sim- och badanläggningar i Sundsvall ..................................................................... 8
3.1. Lokalisering, besöksstatistik, drift, teknisk status, geografisk placering ........................ 8
3.2 Inomhus sim- och badanläggningar ................................................................................. 9
3.2.1. Alnöbadet ................................................................................................................. 9
3.2.2. Matforshallen ......................................................................................................... 10
3.2.3. Njurundahallen ....................................................................................................... 11
3.2.4. Stödehuset .............................................................................................................. 12
3.3 Utomhusbadanläggningar ............................................................................................... 12
3.3.1 Malandsbadet .......................................................................................................... 12
3.3.2 Nackstabadet ........................................................................................................... 13
4. Sundsvall – nuläge och framtid ............................................................................................ 14
4.1 Sundsvall som regionalt centrum ................................................................................... 14
4.2 Den demografiska utvecklingen i Sundsvall .................................................................. 14
4.2.1 Befolkningen och dess sammansättning idag och i morgon (år 2030) ................... 14
4.2.2 Planerad utbyggnad av nya bostadsområden och förtätning av gamla ................... 17
4.2.3 Landsbygdsprogrammet .......................................................................................... 18
4.3. Befolkningens simkunnighet ......................................................................................... 19
4.3.1 Vad säger kursplanen i Idrott och hälsa? ................................................................ 19
4.3.2 Nationellt ................................................................................................................. 19
4.3.3 Sundsvall ................................................................................................................. 20
4.4. Sim- och badanläggningar i ett folkhälsoperspektiv ..................................................... 20
4.5. Badens tillgänglighet ..................................................................................................... 21
4.5.1 Tillgänglighet ur ett geografiskt perspektiv ............................................................ 21
4.5.2 Tillgänglighet ur ett fysiskt och rättighetsperspektiv .............................................. 23
4.6 Den organiserade simidrottens möjligheter och önskemål............................................. 23
4.6.1 Simidrotten i ett nationellt perspektiv (Svensk Simidrotts Framtidsstrategi 2025) 23
4.6.2 Simidrotten i ett Sundsvallsperspektiv .................................................................... 24
4.7 Sundsvalls simskolestrategi och de politiska uppdragen för sim- och badanläggningar 25
4.8 Sundsvalls sim- och badanläggningar ur ett turismperspektiv ....................................... 26
3
5. Omvärldsanalys .................................................................................................................... 27
5.1 Sim- och badanläggningar i närliggande kommuner ..................................................... 27
5.1.1 Timrå ....................................................................................................................... 27
5.1.2 Övriga närliggande kommuner ................................................................................ 27
5.2 Sim- och badanläggningar i svenskt perspektiv ............................................................. 27
5.2.1 Vinnova, Framtidens bad ........................................................................................ 27
5.2.2 SKL Badhus – Strategiska frågor och ställningstaganden ...................................... 28
5.2.3 Andra kommuner ..................................................................................................... 29
5.3 Sim- och badanläggningar i ett övergripande omvärldsperspektiv ................................ 34
5.3.1 Sim- och badanläggningar i ett internationellt perspektiv ...................................... 34
5.3.2 Sim- och badanläggningar, teknikutveckling och digital transformation ............... 34
5.3.3 Det gröna badhuset .................................................................................................. 36
5.4 Sammanfattning och slutsatser av omvärldsanalysen .................................................... 36
5.4.1. I det dagsaktuella perspektivet ............................................................................... 36
5.4.2 Fram till år 2033 ..................................................................................................... 37
6. Vad tycker kunder/besökare och medborgare i Sundsvall? ................................................. 39
6.1. Besöksundersökning ute på baden ................................................................................ 39
6.2. Medborgarundersökning på ICA-butiker ...................................................................... 41
6.3 Webbenkät på Sundsvalls kommuns hemsida ............................................................... 41
6.4 Ett urval kommentarer från undersökningar och webbenkät ......................................... 42
6.5 Informationsmöte med workshop ................................................................................... 43
6.6 Några slutsatser från undersökningar, webbenkät och workshop .................................. 43
7. Konsulternas förslag ............................................................................................................. 45
7.1. Övergripande utgångspunkter ....................................................................................... 45
7.1.1 Inledning .................................................................................................................. 45
7.1.2 Vad visar gjorda analyser vad gäller behovet av sim- och badanläggningar i
Sundsvall? ........................................................................................................................ 45
7.1.3 Utbudet av anläggningar i ett regionalt perspektiv – möjlig samverkan ................. 46
7.1.4 Profilen på anläggningarna med utgångspunkt från tänkbara nya krav och
förändrade förutsättningar i övrigt ................................................................................... 47
7.2 Förslag till åtgärder beträffande sim- och badanläggningar i Sundsvall under perioden
till år 2033 ............................................................................................................................ 47
7.3 Konsekvenser av förslaget för de befintliga sim- och badanläggningarna .................... 49
7.3.1 Alnöbadet ................................................................................................................ 49
7.3.2 Himlabadet .............................................................................................................. 49
7.3.3 Malandsbadet .......................................................................................................... 49
7.3.4 Matfors .................................................................................................................... 49
7.3.5 Nackstabadet ........................................................................................................... 49
4
7.3.6 Njurunda .................................................................................................................. 50
7.3.7 Stödehuset ............................................................................................................... 50
Bilaga 1: Personer och organisationer som på olika sätt lämnat bidrag till utredningen ..... 51
Bilaga 2: Byggnads- och funktionsteknisk status för tre av anläggningarna ....................... 52
Bilaga 3: Besöks- och medborgarundersökningar ............................................................... 55
5
1. Sammanfattning av rapporten Sundsvalls kommun behöver ta ett helhetsgrepp över de kommunala baden och utarbeta en
strategi för dessa och de investeringar i badanläggningar, som kan behöva göras inom en
rimlig framtid. Underlaget för en sådan strategi med sikte mot 2033 har tagits fram av Företag
& Framtid AB. I enlighet med uppdraget har vi gjort en nulägesanalys, en behovsanalys en
omvärldsanalys och slutligen en medborgar- och kundanalys. Dessa analyser utgör underlag
för våra förslag.
De befintliga anläggningar som berörs av utredningen är Alnöbadet, Matforshallen,
Njurundahallen och Stödehuset samt de båda utomhusbaden Malandsbadet och Nackstabadet.
De båda förstnämnda baden samt Malandsbadet är i dåligt fysiskt skick. Anläggningarna är
idag hårt nyttjade av föreningar, skolor och enskilda besökare. Timrå kommun planerar att
uppföra en ny sim- och badanläggning och Ånge kommun att renovera sitt bad i Fränsta.
Detta är faktorer som Sundsvalls kommun bör ta hänsyn till i den kommande strategin.
Sundsvalls kommun har höga ambitioner på fritidsområdet och klart uttalade mål vad gäller
simkunnigheten. Föreningsinitiativ som stärker tryggheten i socioekonomiskt svaga
bostadsområden ska prioriteras. Folkhälsoaspekten är viktig och blir än mer betydelsefull mot
bakgrund av den demografiska utvecklingen i kommunen. Antalet invånare i Sundsvall
beräknas fortsätta att öka i en något stigande takt. Framför allt är det i centrala Sundsvall som
ökningen kommer att ske och främst av ungdomar upp till 18 år och av äldre från 75 år och
uppåt. För närvarande utgörs merparten av nettotillskottet av invånare av personer från
utlandet, av vilka många, inte minst de yngre, har dålig eller närmast obefintlig vattenvana.
Den tekniska utvecklingen går allt snabbare och påverkar också olika funktioner i sim- och
badanläggningar. Även värderingar och individuella preferenser förändras över tid. Det finns
all anledning att beakta detta vid kommande ny- och/eller reinvesteringar.
De analyser som gjorts visar entydigt att den totala vattenytan för sim- och badaktiviteter i
Sundsvalls kommun bör öka. Det kan ske etappvis. En mindre del av behovet täcks kortsiktigt
av att den nya simhallen i Himlabadet kommer att få en ökad kapacitet i jämförelse med det
tidigare badet. På sikt behöver emellertid nya möjligheter skapas, vilket kan ske både genom
mindre eller mer omfattande åtgärder i befintliga anläggningar och/eller genom ökad
interkommunal samverkan. I rapporten läggs förslag om rivning av en av anläggningarna men
med en återuppbyggnad av ett nytt bad på samma plats. Vid ytterligare ett par anläggningar
behöver tämligen omfattande åtgärder vidtas. Kontakter bör snarast tas med Timrå kommun
för att undersöka möjligheterna till en mer långtgående samverkan rörande baden. Utfallet av
sådana samtal kan påtagligt komma påverka strategin både i det korta och det långa
perspektivet. I anslutning till att ett nytt bostadsområde successivt tillkommer senare under
2020-talet bör ett av de nuvarande utomhusbaden byggas om till ett inomhusbad. För en sådan
satsning talar också att trycket på Himlabadet bör minskas.
6
2. Inledning
2.1. Bakgrund och syfte En viktig del för att nå Sundsvalls kommuns mål inom kultur- och fritidsområdet är
hanteringen av kommunens bad- och simanläggningar. Kommunen behöver ta ett
helhetsgrepp över de kommunala baden och utarbeta en strategi för dessa och de investeringar
i badanläggningar som kan behöva göras inom en rimlig framtid.
I utredningen ska ett antal olika faktorer beaktas som:
Simskolestrategi
Befolkningens simkunnighet
Folkhälsoperspektivet
Badens tillgänglighet
Den organiserade idrottens möjligheter
Turistnäringen
Den demografiska utmaningen
Andra, mer övergripande faktorer, som lyfts fram i kultur-och fritidsnämndens reglemente
och därmed också ska beaktas i denna utredning är att verksamheterna ska vara en socialt
utjämnande kraft, ge tillgång till en meningsfull fritid och möten mellan olika åldrar och
bakgrunder, liksom vara en spjutspets för demokratiska värden. Barn och ungdomar ska
särskilt prioriteras.
Av direktiven framgår att strategiutredningen ska bestå av ett antal olika delar:
Nulägesanalys, med kartläggning av kommunens sim- och badanläggningar utifrån ett
antal olika aspekter och status
Behovsanalys, utifrån befolkningsutveckling, simidrott, besöksnäring, folkhälsa, mm
Omvärldsanalys med insikter bl.a. från jämförbara kommuner
Medborgar- och kundanalys som utröner vad Sundsvallsborna tycker om sina sim- och
badanläggningar
Strategiförslag dels i ett kortare perspektiv, som underlag för lokalförsörjningsplan,
dels i ett längre, med sikte på år 2033.
Efter upphandling gick uppdraget att genomföra denna utredning till Företag & Framtid AB.
Uppdraget har utförts av Bengt Wahlström och Gunnar Johnson.
2.2. Metod, disposition och avgränsningar
Arbetet med utredningen har skett i samarbete mellan Sundsvalls kommun och Företag &
Framtid AB. Kommunen har tillhandahållit nödvändigt bakgrundsmaterial i form av statistik
såväl kring sim- och badanläggningarna, dess status och besök, som befolkningsprognoser,
kollektivtrafikutveckling m.m.
Vidare har en mängd externt material studerats. Det gäller dels statliga myndigheters och
olika organisationers framtidsdokument på temat sim- och bad, dels ett stort antal
badhusutredningar från andra kommuner. I några fall har informationsinhämtning skett genom
intervjuer via telefon eller mail.
7
Under utredningens gång har det hållits regelbundna möten mellan kommunens
projektansvariga och Företag & Framtid AB. 1
Synpunkter från de olika föreningar som på något sätt nyttjar kommunens sim-och
badanläggningar har samlats in dels via ett välbesökt stormöte med workshops i slutet av
augusti (se Bilaga 1 för deltagarförteckning m.m.), dels i några fall genom fördjupande
intervjuer. Samtliga föreningar har också haft möjlighet att skicka in ytterligare kommentarer
via mail.
Sundsvallsbornas tankar och åsikter kring sim- och badanläggningarna har samlats in och
bearbetats på några olika sätt. Ett antal badgäster har intervjuats i Matforshallen,
Njurundahallen, Stödehuset, samt på Alnöbadet. Vidare har medborgarintervjuer genomförts
utanför några ICA-butiker i kommunen och slutligen har Sundsvallsborna kunnat lämna sina
synpunkter via en webbaserad medborgarundersökning på kommunens hemsida.
Materialet har disponerats på följande sätt:
Denna inledning följs av ett nulägesavsnitt kring sim- och badanläggningarna i
Sundsvalls kommun. För de fyra aktuella inomhusanläggningarna används en
beskrivningsmall med introduktion, geografisk placering, teknisk status samt
driftinformation. För de två utomhusanläggningar används en motsvarande mall, i den
mån sådan information har gått av få fram.
Nästa avsnitt tar sikte på Sundsvalls kommuns nuläge och framtid. Här ingår bl.a. den
demografiska utvecklingen, befolkningens simkunnighet, folkhälsoperspektivet,
tillgänglighetsperspektivet, kommunens simskolestrategi och den organiserade
idrottens möjligheter och önskemål.
Därefter vidgar utredningen perspektivet med en omvärldsanalys. Den startar med en
redogörelse för sim- och badanläggningar i närliggande kommuner, diskuterar därefter
sim- och badanläggningar ur ett svenskt perspektiv, med särskild fokus på ett antal
kommuner där det finns lärdomar att hämta kring dessa anläggningar och avslutas med
ett mer övergripande utvecklingsperspektiv inklusive teknikutveckling och ”det gröna
badhuset”.
Det näst sista avsnittet i utredningen redovisar vad kunder/besökare respektive
medborgare i Sundsvall tycker om bad- och simanläggningarna nu och deras önskemål
inför framtiden, samt kommentarer från föreningar och organisationer som utnyttjar
badanläggningarna
Som en syntes av ovanstående material avslutas utredningen med konsulternas förslag
i ett kortare och ett längre perspektiv (till år 2033).
Visst material av mer deskriptiv karaktär har bifogats i form av ett antal bilagor.
En avgränsning är att endast de kommunala anläggningarna har analyserats, dvs. inte
landstingets. Vidare omfattar utredningen inte Himlabadet och den nya simhallen, som
kommer att ersätta det tidigare Sporthallsbadet. Den är under uppförande och beräknas öppnas
hösten 2018. Den nya anläggningen kommer att vara en del av Himlabadet. Utredningen tar
inte heller upp friluftsbaden i kommunen.
1 I kommunens projektgrupp har ingått Lars-Erik Återgård, idrotts- och fritidschef, Ulrika Burvall, lokalstrateg,
Yvonne Vallin, samordnare bad- och sporthallar, samt Hasse Bergqvist, arenachef Himlabadet
8
3. Nuläge: Sim- och badanläggningar i Sundsvall
3.1. Lokalisering, besöksstatistik, drift, teknisk status, geografisk placering
Sundsvall har stolta traditioner när det gäller simning. Det gäller såväl den idrottsliga delen
med flera framgångsrika utövare och ledare, som motions- och breddaktiviteter inom ramen
för ett engagerat föreningsliv. Några exempel är Lars Frölander som vann OS-guld år 2000 i
Sydney, tävlandes för Sundsvalls SS, samt Anna-Karin Kammerling som var mycket
framgångsrik under många år i landslaget. Sundsvalls SS är också en väletablerad och
välrenommerad arrangör av mästerskapstävlingar. Senast arrangerades simning, öppet vatten
och vattenpolo under SM-veckan 2015.
Utbudet av sim- och badanläggningar är omfattande. Idag finns ett äventyrsbad, Himlabadet,
invigt 2010, som har ett stort utbud av funktioner med anknytning till sim och bad.
Himlabadet avser att vara en anläggning som ska erbjuda upplevelser för alla och också bidra
till att öka attraktiviteten för Sundsvall som besöksort. I direkt anslutning till Himlabadet
finns en 50-meters utebassäng och en s.k. mellanbassäng främst avsedda för motionssimning
och simträning. Utebassängen är öppen från maj till september.
På försommaren 2016 beslutade Sundsvalls kommun att riva den tidigare simhallen för att där
uppföra en ny anläggning. Den nya simhallen, som får tio banor mot sju i den nu rivna
simhallen, beräknas kunna tas i bruk hösten 2018.
Utöver dessa anläggningar belägna centralt i Sundsvall finns fyra inomhusanläggningar för
sim- och badaktiviteter. Dessa fyra är Alnöbadet, Matforshallen, Njurundahallen och
Stödehuset, samtliga, som framgår av namnen, lokaliserade till olika delar av Sundsvalls
kommun.
Ett mått på utbudet av sim- och badanläggningar i en kommun är antalet kvadratmeter
vattenyta per 1 000 invånare. Nedanstående tabell visar dessa siffror för sju kommuner i norra
Sverige. Tillsammans med Skellefteå har Sundsvall den högsta nivån med 22 kvadratmeter
vattenyta per 1 000 invånare. Därefter kommer Umeå och sedan Östersund.
9
Kommun Antal simhallar och
bassänger
Kvadratmeter
simyta
Antal
invånare
Kvm per
1 000 invån
Skellefteå 8 simhallar med 9
bassänger
1 590 kvm 72 471 22
Umeå 7 simhallar med 9
bassänger
2 487 kvm 123 382 20
Luleå 4 simhallar med 7
bassänger (varav en
återuppbyggs 2018)
1 160 kvm 76 739 15
Östersund 4 simhallar med 6
bassänger
1 115 kvm 62 151 18
Gävle 3 simhallar med 4
bassänger
685 kvm 100 147 7
Örnsköldsvik 5 simhallar med 6
bassänger
963 kvm 56 184 17
Sundsvall 5 simhallar med 7
bassänger
2 162 kvm 98 617 22
Tabell 1: Utbudet av sim- och badanläggningar med bl.a. uppgift om antalet kvadratmeter vattenyta per 1 000
invånare i sju norrlandskommuner. Hotellbad, äventyrsbad, relaxbad och bubbelpooler finns inte med i
sammanställningen.
3.2 Inomhus sim- och badanläggningar
3.2.1. Alnöbadet Alnöbadet, beläget i centrala delen av Alnön, uppfördes i slutet av 1960-talet. Det var
inledningsvis ett utomhusbad, som tidigt försågs med ett tält över bassängdelen. Under 1980-
talet byggdes badet om till ett inomhusbad. I början av 2000 gjordes en installation av ny
plaskbassäng och 2005 genomfördes en större renovering av entré, duschutrymmen, bastu och
omklädningsrum samt en utbyggnad av personalutrymmen, kassa och kafeteria. 2016 gjordes
en totalrenovering av herrbastun. För att ta sig mellan Alnöbadet och centrala Sundsvall måste
man använda Alnöbron, som idag har kapacitetsproblem. På Alnön bor ca 9 000 personer,
men avsevärt fler under sommartid.
Badet har cirka 300 kvm vattenyta. I badet finns en mindre s.k. äventyrsplask för de yngre
barnen, ett mindre gym och en träningslokal samt en kafeteria. Under sommarmånaderna kan
även en mindre plaskbassäng samt stora gräsytor utomhus nyttjas.
Alnöbadet används av flera föreningar, för simundervisning för näraliggande skolor på Alnön
och av enskilda besökare. Det totala antalet besök i badet uppgick under 2016 till 47 116
varav 11 443 var föreningsanknutna besök och 12 172 skolbad. Antalet besök har under
perioden 2012-2016 pendlat mellan 43 859 (2013) och 47 116 (2016). Antalet badande hittills
under 2017 är högre än motsvarande siffror tidigare period. Gymmet besöks av ca 800-900
per månad, men betydligt färre under sommarmånaderna.
Öppettiderna är vardagar kl. 14-19 (fredagar kl. 13-19). Onsdagar och torsdagar finns
möjlighet till morgonsim kl. 06.30-08.00. Lördagar och söndagar är badet öppet kl. 10-15.
Gymmet och bastun har längre öppettider. Med nuvarande öppettider är möjligheterna till
bokning av tider för föreningar uttömda.
10
Anläggningen har generellt grava brister i den tekniska statusen. Vattenkvaliteten är dålig,
vilket orsakar klorlukt i badet. Reningsanläggningen, som betjänar samtliga vattenytor inne i
badet, är 20 år och i vissa delar ännu äldre. Risker finns för spridning av bakterier mellan
bassängerna. Hanteringen av kemikalier är inte godkänd. Vattentemperaturen har successivt
höjts, vilket har medfört ökad fuktbelastning på väggar och tak, samt stigande värmeutflöde
med ökade driftkostnader som följd. Värmesystemets rörledningar är underdimensionerade
liksom ventilationen. Luftomsättningen i hallen behöver öka mot bakgrund inte minst av att
vattentemperaturen numera varierar mellan 28-30 grader. De krav som finns för belysning
uppfylls inte. Inte heller finns någon undervattensbelysning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Alnöbadets tekniska kvalitet är så dålig att
verksamheten inte kan fortsätta i anläggningen utan en omfattande renovering alternativt
rivning.
3.2.2. Matforshallen Matforshallen är en anläggning som rymmer både en simhall och en sporthall. Den byggdes i
likhet med Alnöbadet – och många andra bad i Sverige – i början av 1970-talet. Matforshallen
ligger nära grundskolan i Matfors. Byggnaden har två våningsplan med en suterränglösning.
Simhallen ligger i det övre planet. En mindre om- och tillbyggnad gjordes av Matforshallen i
mitten av 1990-talet. Förutom större ytor för reception och servering tilläggsisolerades taket
över bassängen. En installation av barnplask gjordes i början av 2000. Renovering av badets
omklädningsrum samt brottningslokalen genomfördes 2016 och gymmet renoverades
sommaren 2017.
Matfors tätort med ca 3 500 invånare ligger 15-20 km väster om Sundsvall söder om E 14.
Norr om europavägen i jämnhöjd med Matfors ligger tätorten Vattjom med drygt 500
invånare.
Idén med Matforshallen är att vara en motionsanläggning för alla. Badet har högre
vattentemperatur för baby- och handikappsimning och där finns en s.k. äventyrsplask, en
kafeteria, idrottshall, gym, brottningslokal och bastu. Badet har en vattenyta om 225 kvm.
Anläggningen är handikappanpassad.
Matforshallen är i första hand en samlingsplats och resurs för den lokala befolkningen och de
föreningar som har sin hemvist där. I Matfors finns också en mindre simklubb. Skolan är
givetvis en flitig nyttjare av anläggningen. Det totala antalet besök i badet uppgick 2016 till
39 129, en siffra som väl återspeglar antalet besökare under perioden från 2012. Av antalet
besökare var 9 327 föreningsanknutna badande och 7 292 skolbad. Antalet besökare i badet
hittills under 2017 har sjunkit något. Antalet besökare i gymmet uppgår till drygt 1 000
personer per månad under vinterhalvåret, men är betydligt lägre under sommarmånaderna.
Badet i Matforshallen har särskilda tider för ”vuxensim”, dvs. simning för personer från 15 år.
I övrigt varierar öppettiderna något men är under vardagar kl. 14-19.30 (kortare öppettid
måndag och torsdag) och på helger kl. 10-14.30. Under vissa tider värms bassängen till 33
grader. Badet är i princip fullbokat med nuvarande öppettider.
Badet i Matforshallen har tekniska brister. Fuktbelastningen på tak och väggar har ökat
genom den successivt allt högre vattentemperaturen. Anläggningen är inte dimensionerad för
den temperatur som vattnet har idag. Trots tidigare gjord tilläggsisolering sker omfattande
11
värmeläckage som bidrar till ökade driftkostnader. Fuktskador finns främst på fasaden mot
öster, vilket behöver åtgärdas i närtid. Detsamma gäller tilläggsisolerande åtgärder. Även när
det gäller VVS och el finns omfattande brister. När det gäller utrustningen för vattenrening
kan konstateras att den är gammal (25-45 år) och anpassad till tidigare krav och nyttjande.
Kemikaliehanteringen bedöms inte tillfredsställande och det finns risk för bakteriespridning
mellan bassängerna.
Sammanfattningsvis kan konstateras att badet och även gymmet behöver genomgå en
omfattande reinvestering.
3.2.3. Njurundahallen Njurundahallen är en kombinerad sim- och sporthall med gym uppförd i början av 1970-talet.
Byggnaden är i gott skick. En hel del renoveringar är gjorda. Allt kakel och klinker byttes ut i
stora bassängen i slutet av 90-talet. Efter en brand 2009 gjordes en stor renovering av dusch-
och bastuutrymmen. Relaxen var klar 2011. I lilla bassängen byttes samma år all kakel och
klinker ut samt installerades ny belysning och nya fönster. Under åren 2013-2015 fick stora
bassänghallen nytt tak. Vidare infördes ny ventilation, nya fönsterpartier i gym, B-hall och
sporthallens omklädningsrum samt renoverades kafeterian. A-hallen fick ny takbelysning
2016 och stora bassänghallen 2017. Den tekniska brist som åvilar badet rör
reningsanläggningen. Den kan behöva bytas tämligen snart. I övrigt är det enbart normalt
underhåll som erfordras.
Anläggningen ligger centralt i Njurunda, som är en del av den större tätorten Kvissleby i
södra delen av Sundsvalls kommun ca 15 km från centrum. Njurunda tätortsområde och
angränsande landsbygd har ca 14 000 invånare. Kommundelen gränsar i söder till Nordanstigs
kommun, som enbart har en par mindre anläggningar för sim- och bad.
Njurundahallen erbjuder en större bassäng och en mindre undervisningsbassäng, bastu, relax,
gym och en sporthall för olika idrotter. I hallen finns också en mindre kafeteria.
I likhet med hallen i Matfors och på Alnön är Njurundahallen främst en resurs för den lokala
befolkningen, de föreningar som har sin hemvist där, samt näraliggande skolor. I Njurunda
finns en simklubb med en tämligen bred verksamhet. Med anledning av om- eller
nybyggnaden av sporthallsbadet i centrala Sundsvall nyttjas badet för närvarande också av
Sundsvalls simklubb. Vattenytan är i den större bassängen 312,5 kvm och i
undervisningsbassängen 75 kvm.
Det totala antalet besök i badet uppgick 2016 till 53 997, som är en något högre siffra än
tidigare år sannolikt bl.a. beroende på att sporthallsbadet i centrala Sundsvall nu är under
uppförande. Antalet badande hittills under 2017 tyder på slutsumma strax under 60 000. Av
de badande 2016 var drygt 20 000 knutna till en förening och knappt 12 000 var skolbad.
Antalet besökare i gymmet uppgår under den mörka årstiden till 1 200-1 400 personer per
månad, men, som för övriga gym, med en betydligt lägre siffra under de ljusa och varma
månaderna.
Simhallens öppettider är under vardagar kl. 12-19.30 (stängningstiden varierar något) med
möjligheter till morgonsim på onsdagar. Under helgerna är badet öppet kl. 11-15 med s.k.
vuxensim på söndag kl. 18-20. Den lilla bassängen har något kortare öppettider. Ytterligare
bokningar av föreningar är inte möjlig med nuvarande öppettider.
12
3.2.4. Stödehuset Stödehuset är en anläggning som invigdes 1975 och innehåller ett inomhus- och ett
utomhusbad, en A-sal samt ett gym och är samtidigt en fritidsgård. Där finns också en mindre
kafeteria och från 2017 en golfsimulator. Under 2013-2014 gjordes en omfattande renovering
som ett energisparprojekt. Då byggdes en solenergianläggning på 400 kvm, som framför allt
betjänar utebassängerna. Ventilation och belysning byttes samt förbättring av ytskikt som t.ex.
i duschutrymmen och bastu. Anläggningen är i gott skick även om utöver visst normalt
underhåll en viss renovering av mark och fasad är nödvändig.
Stödehuset ligger i Stöde, som är en tätort belägen drygt 40 km väster om Sundsvall utmed
E 14. I själva tätorten bor idag drygt 700 personer samtidigt som Stöde är centrum för ett
betydande omland med totalt ca 3 000 invånare. Ytterligare 30 km västerut ligger tätorten
Fränsta där Ånge kommuns enda badanläggning är placerad.
Med det utbud som Stödehuset erbjuder blir det till en naturlig samlingsplats för bygden.
Badet används också av skolan för simundervisningen. Inomhusbadet omfattar 100 kvm och
utebassängen 312 kvm. Antalet badande besökare uppgick 2016 till 13 221 personer, en siffra
som ser ut att bli något högre innevarande år. Av de besökande har drygt 600 en anknytning
till någon förening, vilket jämfört med de övriga anläggningarna är ett tämligen lågt antal men
präglat av bygdens glesbygdskaraktär. Drygt 2 300 avser skolbad. Gymmet besöks av ca 600-
700 personer per månad under vinterhalvåret.
Badet i Stödehuset har öppet vardagar kl. 15–19.30 (stängt torsdagar). Möjligheter till
morgonsim finns på fredagar. På helgerna är öppettiden kl. 11–14.30 med möjlighet till
motionssim söndagar kl. 10-11.
3.3 Utomhusbadanläggningar
3.3.1 Malandsbadet Malandsbadet är ett utomhusbad beläget i Johannedal vid Alnösundet i norra delen av
Sundsvalls kommun öster om E 4 och nära köpcentrat Birsta och därmed gränsen till Timrå
kommun. Badet ägs av Sundsvalls kommun men driften sköts av den kooperativa föreningen
Ljusta AktivitetsCentrum, LAC. Anläggningens tekniska livslängd är, enligt Drakfastigheter
(se bilaga 2), sedan länge passerad. LAC redovisar en något mer positiv bild. Badet
uppfördes 1968 och inga mer omfattande underhålls- eller investeringsåtgärder har vidtagits
sedan dess. Under 2016 målades bassängen och vissa andra åtgärder vidtogs av
Drakfastigheter till en kostnad om 700 000 kr. En försvårande omständighet är att
filterspolvattnet från badet släpps ut direkt i Alnösundet. Verksamheten bedrivs idag med stöd
av dispens från miljökontoret.
LAC är ett kooperativ som utöver badet driver en fritidsgård och står för viss fastighetsskötsel
i det näraliggande bostadsområdet. I området bor för närvarande ca 5 000 invånare. Eventuellt
kommer ytterligare bostäder att tillkomma (se avsnitt 4.2.2 nedan). LAC bildades 1989 och
övertog driften av Malandsbadet 1997. Kommunen står för uppvärmning, vatten och el. Enligt
LAC gör föreningen en viss förlust på verksamheten. Man ser emellertid engagemanget i
badet som en viktig social insats där områdets barnfamiljer och ungdomar har någonstans att
vara och som en arbetsplats för personer som har svårt att få varaktiga jobb på
arbetsmarknaden. LAC har ca 20 anställda totalt.
13
Badet öppnar när skolans sommarlov inleds och stänger när skolan startar igen. Vattenytan är
420 kvm. Utöver bad finns en plaskbassäng, tennisbanor och en kiosk på området. Antalet
besökare varierar av naturliga skäl år från år beroende på vädret. Badet har någonstans mellan
6 500 och 9 000 besökare med det övre talet vid en sommar med bra väder. Under
sommarveckorna erbjuder Malandsbadet en möjlighet för de elever som inte klarat simprovet
under terminstid att öva sin simkunnighet. Samarbetet med skolan bedöms som gott.
LAC har ambitioner att utveckla sin verksamhet med t.ex. gympa och ser gärna ett vidgat
ansvarstagande i området främst av sociala skäl.
3.3.2 Nackstabadet Nackstabadet, uppfört i början av 1970-talet, är ett utomhusbad beläget i Nackstaområdet,
som ligger vid Sundsvalls västra utfart några kilometer från stadens centrum. I Nacksta bor
för närvarande ca 3 500 personer. Ett mer omfattande tillskott av bostäder finns med i
kommunens översiktsplan i det närliggande området Katrinehill (se avsnitt 4.2.2 nedan).
Nackstabadet ägs av kommunen men i likhet med vad som gäller för Malandsbadet drivs
anläggningen av en förening, i detta fall den ideella föreningen Sadaka. Anläggningen
behöver rustas upp. Byggnaden med omklädningsrum m.m. kräver enligt Drakfastigheter vad
man kallar ett ”klimatskal”. Reningstekniken är gammal och behöver också ses över. Taket är
omlagt 2012 men i övrigt är inga större åtgärder gjorda.
Sadaka är en ideell förening med bl.a. Svenska kyrkan och Frälsningsarmén som medlemmar.
2010 tog Sadaka initiativ till bildandet av ett paraplyorgan kallat Forza Nacksta där också GIF
Sundsvall, Sundsvalls Damfotbolls FF och kommunen är medlemmar. Avsikten är att bredda
engagemanget i området och senare även äga en utbyggd anläggning med badet som central
funktion. Badet är idag öppet tio veckor på sommaren från vårterminens slut i skolan och till
starten på höstterminen. Antalet besökare i badet var 2016 ca 4 000 och 2017 ca 3 000,
minskningen sannolikt föranledd av en vädermässigt sämre sommar.
14
4. Sundsvall – nuläge och framtid
4.1 Sundsvall som regionalt centrum
Sundsvalls kommun är utan att vara säte för länsstyrelsen eller landstingets centrala kansli,
som båda har sin hemvist i Härnösand, den befolkningsmässigt klart största kommunen i
Västernorrlands län. Ca 40 procent av länets knappt 250 000 invånare bor i Sundsvalls
kommun. Sundsvall är också den näst största kommunen i Norrland. Enbart Umeå har fler
invånare.
En konsekvens av detta är att Sundsvall på många sätt är ett regionalt centrum dit man reser
från andra delar av främst södra Norrland såväl från andra delar av det egna länet som norra
delen av Gävleborgs län och östra delen av Jämtlands län. Reseanledningar kan vara handel
inte minst för besök i handelscentrat i Birsta i norra delen av Sundsvall, fritidsaktiviteter med
anknytning till sport och/eller kultur eller till jobb. Arbetspendlingen är inte omfattande men
siffrorna understryker trots det den roll som ett regionalt centrum som Sundsvall har.
Inpendlingen uppgår således till ca 17 procent av de dagsysselsatta medan utpendlingen
endast är elva procent. Utvecklingen under den senaste femårsperioden förstärker denna bild.
Inpendlingen har sedan 2010 ökat med ca åtta procent medan utpendlingen enbart ökat med
tre procent.
Handelsindex indikerar en liknande bild. För Sundsvall är handelsindex för sällanköpsvaror
hela 163, vilket förklaras av att boende i andra kommuner söker sig till Sundsvall för att göra
sina inköp. Index för dagligvaror ligger på mer normala 101. Det höga indextalet för
sällanköpsvaror i Sundsvall kan för att ge en än tydligare bild jämföras med Gävle och Umeå,
som båda har ett index om 135 eller med Örnsköldsvik som har 85.2
Sundsvall är också hemvist för Mittuniversitetet, som har två campusorter Sundsvall och
Östersund. Mittuniversitetet har ca 13 500 studenter varav drygt hälften är knutna till
utbildningar i Sundsvall. Sundsvall har också vid flera tillfällen under senare tid
uppmärksammats som Årets Studentstad.
4.2 Den demografiska utvecklingen i Sundsvall
4.2.1 Befolkningen och dess sammansättning idag och i morgon (år 2030) Sundsvall har haft ett sakta stigande antal invånare under en lång period. 1970, ungefär då
flera av de bad som nu står i fokus för denna utredning byggdes, uppgick befolkningen till
90 795 personer. Antalet invånare har sedan, med en mindre tillbakagång under främst 1990-
talet, successivt stigit till att nu vara nära att passera 100 000-strecket.
Vid halvårsskiftet 2017 hade Sundsvall 98 617 invånare. Sedan årsskiftet 2016-2017 har
befolkningen ökat med 292 personer. Födelsenettot visar ett minus om 17 och flyttnettot ett
överskott om 309 personer. Flyttnettot kan illustreras på följande sätt: relationen med de egna
länet har ett överskott om 57, med riket i övrigt ett underskott om 133 och med utlandet ett
överskott om 366 personer.
2 Handelsindex visar hur stor del av den disponibla inkomsten efter diverse avdrag som kommunens invånare
använder för inköp i butiker i den egna kommunen. Index 100 innebär således teoretiskt att alla inköp görs
lokalt. Ett tal över 100 betyder därmed att det sker ett inflöde av kapital från invånare i andra kommuner och ett
tal under 100 på motsvarande sätt att det sker ett utflöde.
15
En liknande bild visar utvecklingen under 2016. Under 2016 ökade Sundsvall befolkning med
692 personer. Födelsenettot var till skillnad från hittills i år emellertid positivt under 2016
(+108). Flyttnettot uppgick till 587 personer med följande fördelning: ett överskott i
relationen med det egna länet om 81, ett underskott med riket i övrigt om 471 och ett
överskott med utlandet med hela 977 personer.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Sundsvalls nuvarande befolkningsökning består av en
omfattande inflyttning från utlandet och, om än till en mindre del, från övriga delar av
Västernorrlands län. Befolkningsutvecklingen historiskt har varit en svag mer eller mindre
kontinuerlig ökning med ca 8 000 personer på 45 år. Under de senaste åren har dock
ökningstakten stigit främst således med anledning av en ökad invandring. Befolkningens
medelålder är 42 år, vilket är marginellt något högre än för riket som helhet.
Statistiska Centralbyrån (SCB) gör kontinuerligt en prognos över den framtida
befolkningsutvecklingen. Den är dock på nationell nivå och säger inget om hur olika delar av
landet kan komma att växa eller minska. Under 2017 har Sverige passerat siffran tio miljoner
invånare. Enligt SCB är det sannolikt att vi blir elva miljoner 2026. Sju år senare 2033, som är
den period som ska överblickas i denna utredning, kommer Sverige enligt SCB att ha ca
11 500 000 invånare. Det betyder en befolkningsmässig tillväxt på den nationella nivån om
1,5 miljoner invånare på 16 år eller knappt 100 000 per år.
Utvecklingen i Sundsvall är givetvis om möjligt än mer osäker än den prognos för hela riket
som SCB har tagit fram. Sundsvalls kommun har emellertid tagit fram en prognos fram till
2030. Prognosen är baserad på en uppskattning av utvecklingen i de åtta olika kommundelar
som Sundsvall i planeringssammanhang delar in sig i. Prognosen fram till 2030 framgår av
nedanstående tabell (avrundade siffror):
Kommundel Befolkning idag Prognos 2030
Sundsvalls tätortsområde 59 000 63 000
Alnön 8 700 9 400
Kovland 2 650 2 750
Njurunda tätortsområde 11 250 11 950
Njurunda glesbygdsområde 2 700 2 900
Matfors 8 000 8 500
Stöde 3 000 3 250
Indal-Liden 2 950 2 930
Sammantaget beräknas således Sundsvall växa med knappt 6 500 invånare under den 14-åriga
perioden fram till 2030. Den siffran kan lämpligen jämföras med utvecklingen sedan 2000.
Sedan millennieskiftet har Sundsvalls befolkning ökat från 93 126 till idag 98 617, dvs. med
ca 5 500 personer på 16 år. Prognosen innebär därmed en något stigande ökningstakt.
Som framgår av tabellen beräknas samtliga kommundelar utom Indal-Liden att få fler
invånare. Den största ökningen beräknas ske dels och främst i Sundsvalls centrala delar, dels
på Alnön, i Matfors och i Njurunda. (Se Figur 1 nedan.)
16
Figur 1: Kommundelar med prognos över antalet invånare år 2030 (ej avrundade siffror)
Av intresse kan också vara att titta lite närmare på vilka åldersgrupper som kommer att stå för
den huvudsakliga ökningen i några av kommundelarna. I Sundsvalls tätortsområde är i första
hand de yngre åldersgrupperna upp till 18 år som kommer att öka tillsammans med de allra
äldsta, dvs. gruppen 75 år och äldre. Bilden är likartad men med lägre absoluta tal på Alnön
och i Njurunda tätortsområde. I Matfors och i Stöde är det främst antalet äldre som kommer
att öka även om en viss ökning också anges för barn i skolåldern.
17
Den prognostiserade befolkningsutvecklingen kan sammanfattas på följande sätt: Antalet
invånare i Sundsvall kommer att fortsätta att öka och sannolikt i något högre takt än under
senaste 15-årsperioden. Framför allt är det i centrala Sundsvall samt i något mindre
omfattning på Alnön, i Matfors och Njurunda som ökningen kommer att ske. De
åldersgrupper som kommer att öka är främst barn och ungdomar upp till 18 år samt äldre från
75 och uppåt.
4.2.2 Planerad utbyggnad av nya bostadsområden och förtätning av gamla Den prognos över var i Sundsvall som antalet invånare kommer att öka de kommande 15 åren
och som vi har redovisat i ovanstående avsnitt har naturligtvis en direkt koppling till i vilka
kommundelar som Sundsvall avser ska få tillkommande bebyggelse. Detta kan studeras i den
kommunala översiktsplanen från 2014, som sträcker sig fram 2021. Fördjupade
översiktsplaner har antagits för bl.a. Alnön, Birsta och Norra kajen. En fördjupad
översiktsplan har även antagits för resecentrum och järnvägen genom Sundsvall, där
kommunen tar höjd för en nedgrävd järnväg. Sundsvalls kommun har också antagit ett
landsbygdsprogram med sikte mot 2021.
Av översiktsplanen samt de fördjupade översiktsplanerna framgår att Sundsvall i första hand
kommer att få ny bebyggelse dels i centrala staden, dels i vad som kan betraktas som
ytterområden men med nära anknytning till stadskärnan. Därutöver kan ett mindre antal
områden på längre avstånd från centrum aktualiseras för tillkommande bebyggelse.
I centrala Sundsvall är det i första hand norra och södra kajerna som kommer att exploateras.
Den processen har redan inletts i en första omgång i den norra delen. Fullt utbyggt kan dessa
områden komma att medföra ett tillskott om ett par tusen bostäder, vilket påtagligt skulle öka
underlaget för såväl handel som anläggningar för fritidsändamål typ sim- och bad i
stadskärnan. Ytterligare bostäder planeras även i det område som gränsar till Mittuniversitet
och därmed också ligger nära Himlabadet.
Sannolikt kommer området Johannedal norr om Malandsbadet att förtätas med ett mindre
antal nya bostäder. Söder om Nacksta finns planer på en mer omfattande exploatering. Där
skulle, när utbyggnadsprocessen är slutförd, kunna tillkomma ända upp mot 1 800 nya
bostäder.
Den centrala delen av Alnön, området Vi, kommer sannolikt att förtätas och ett antal, men
ovisst hur många, nya bostäder uppföras. Den nuvarande Alnöbron har kapacitetsbrister och
förutsättningarna för en ombyggnad alternativt nybyggnad är i dagsläget oklara. I den
fördjupade översiktsplanen har ett läge utpekats för en dragning av en ny bro. Alnön är
emellertid attraktivt för boende, vilket eventuellt kan påskynda en annars sannolikt
långdragen process.
Viss förtätning kommer att ske i främst Njurunda men även i Matfors. När det gäller Matfors
finns anledning att följa utvecklingen i Vattjom, som ligger på norra sidan om E 14 och nära
Matfors. Kommunen har i översiktsplanen pekat ut ett område där för exploatering, en
satsning som skulle kunna förstärkas av ett eventuellt framtida stationsläge på platsen.
För att sammanfatta: De centrala delarna av Sundsvall kommer att få ett omfattande tillskott
av bostäder. Det kommer förmodligen också att ske i området söder om Nacksta. Förtätningar
görs i norr i Johannedal på gränsen mot Timrå kommun, på Alnön i en omfattning som
påverkas av möjligheterna att förbättra förbindelsen med fastlandet, i Njurunda och i mindre
18
omfattning Matfors. Området Vattjom i närheten av Matfors kan också komma att få ett
påtagligt tillskott av bostäder.
4.2.3 Landsbygdsprogrammet Sundsvalls kommun har antagit ett landsbygdsprogram som gäller fram till 2021.
Landsbygdsprogrammet är Sundsvalls kommuns övergripande strategi och handlingsplan för
landsbygden. Fem s.k. fokusområden pekas ut i programmet, liksom 37 uppdrag till nämnder
och styrelser, genom vilka målen i programmet ska förverkligas. De övergripande två målen
för utvecklingen på landsbygden i Sundsvall är en ökad befolkning och en ökad
sysselsättning.
Av de fem fokusområdena kan i detta sammanhang nämnas dels ”Offentlig och kommersiell
service”, dels ”Natur, friluftsliv och ideell sektor”. En utveckling på landsbygden förutsätter
enligt programmet bl.a. att det i varje kommundel finns minst en tätort som utgör nav för
offentlig och kommersiell service. I programmet benämns de serviceorter. Vilka de är kan
vara av viss betydelse för var kommunens bad- och simanläggningar för närvarande är och
bör vara lokaliserade. Landsbygdsprogrammet utpekar följande serviceorter i de sex
kommundelar som definieras som landsbygd eller har direkt anknytning till sådan:
Njurunda kommundel: Njurundabommen och Kvissleby
Sättna kommundel: Kovland och Sundsvall
Indals-Lidens kommundel: Indal och Liden
Stöde kommundel: Stöde
Matfors kommundel: Matfors
Alnö kommundel: Vi
I uppräkningen av vilken service som ska finnas på respektive serviceort finns ”sporthall”
nämnd. Däremot finns ingen uttalad ambition vad gäller sim- och badanläggning. Som
framgår ovan i avsnitt 3.2 är sim- och badanläggningarna i Matfors och Njurunda
samlokaliserade med den där befintliga sporthallen.
Bland de 37 uppdragen till nämnder och styrelser kan särskilt nämnas följande uppdrag till
kultur- och fritidsnämnden:
Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta säkra att det finns en idrottshall på varje
serviceort
Kultur- och fritidsnämnden ska, med utgångspunkt i målet om att bli Skandinaviens
bästa friluftskommun, fortsätta arbeta för att utveckla friluftslivet på landsbygden
Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta med att ekonomiskt stötta
föreningslivet på landsbygden.
Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta med att söka samarbeten med
föreningslivet på landsbygden för att öka tillgängligheten till kultur- och
idrottsverksamhet på landsbygden
En del av satsningen i programmet handlar om att på olika sätt stärka landsbygden ur ett
turistiskt perspektiv. Även om de bad- och simanläggningar som är föremål för denna
utredning i någon utsträckning även lockar besökare från andra kommuner bedömer vi att det
är i så marginell omfattning att det knappast bör påverka kommunens investerings- alternativt
renoveringsbeslut (se vidare avsnitt 4.8 nedan).
19
I landsbygdsprogrammet slås fast att beslut i kommunen ska vad man kallar
”landsbygdssäkras”. Det betyder att man ska göra en bedömning eller konsekvensanalys i
princip av varje ärende om beslutet på ett eller annat sätt påverkar utvecklingen på
landsbygden vad gäller boende, pendling och utbudet av service.
4.3. Befolkningens simkunnighet
4.3.1 Vad säger kursplanen i Idrott och hälsa? Simning och lekar i vatten är en del av undervisningen i ämnet Idrott och hälsa3.
Undervisningen börjar redan i årskurs 1-3. Eleverna ska då utveckla sin vattenvana genom att
leka i vatten och göra övningar. De ska träna på att balansera och flyta, samt att simma i mag-
och ryggläge. I årskurserna 4–6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan.
För att få godkänt betyg i årskurs sex, alltså minst betyget E, ska elev:
Kunna simma 200 meter, varav 50 meter i ryggläge
Kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.
Samma krav gäller även för godkänt betyg i Idrott och hälsa i årskurs nio.
Kursplanen anger att eleverna ska kunna simma i mag-och ryggläge men pekar inte ut några
särskilda simsätt. Läraren får välja vilka simsätt som lärs ut. Det viktiga är att eleverna lär sig
simma och att klara av olika situationer vid vatten. Eleven ska kunna få godkänt betyg oavsett
vilket sätt han eller hon simmar på.
4.3.2 Nationellt Enligt en underökning från Svenska Livräddningssällskapet4 från år 2014 svarade 78 procent
av de tillfrågade i åldern 18-79 år i Sverige ja på frågan om de kan simma (dvs. falla i vattnet,
få huvudet under ytan, och efter att åter tagit sig till ytan, simma 200 meter på djupt vatten,
varav 50 meter ryggsim). 13 procent svarade nej och 9 procent vet ej. Variationen mellan
länen spänner över 18 procentenheter, från Västra Götaland, som har en simkunnighet på 83
procent och Jämtland, som har en simkunnighet på 65 procent. I Västernorrland svarade 66
procent ja och 20 procent nej.
En annan undersökning från 2015, som Svenska Livräddningssällskapet genomförde
tillsammans med Trygg Hansa, ställde frågan ”Håller simkunnighet på att bli en klassfråga i
Sverige?”5. Svaret blev delvis ja. Barn från hushåll med högre inkomst samt med föräldrar
med en högre utbildningsnivå har i större utsträckning lärt sig simma på simskola, samtidigt
som det är det många fler i hushållen med låg inkomst som uppger att deras barn inte påbörjat
simträning. Vidare bedömde sig en av tio föräldrar med låg inkomst inte ha tillräcklig
kunskap om sådant man bör tänka på när man vistas med barn i vattennära miljöer.
3 Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/simning-och-lekar-i-vatten-
1.177932 4 Svenska Livräddningssällskapets hemsida: http://svenskalivraddningssallskapet.se/statistik-och-
sakerhet/simkunnighet/2014 5 Svenska Livräddningssällskapet och Trygg Hansa:
https://www.trygghansa.se/SiteCollectionDocuments/dokument/pr-rapport-sls.pdf
20
4.3.3 Sundsvall Tillgänglig statistik från Sundsvall visar att under läsåret 2016/2017 nådde 1 012 av 1 164
elever (87 procent) i årskurs 3 simkunnighetsmålen. I årkurs 4-9 var simkunnigheten hösten
2016 cirka 85 procent. Siffran är osäker, eftersom alla skolor inte rapporterat in sina resultat
samt att resultat av en del stöd- och intensivsimundervisning tillkommer.
Som en illustration till simundervisningens nya utmaningar i Sundsvall kan nämnas att
intensivsimundervisningen för nyanlända ungdomar (främst från Afghanistan) under
sommaren 2017 resulterade i att 26 av totalt 56 deltagare (46 procent) nådde målet att kunna
simma 200 meter eller längre.
Några specifika siffror över den vuxna befolkningens simkunnighet i Sundsvall har inte gått
att finna.
4.4. Sim- och badanläggningar i ett folkhälsoperspektiv
Simning är en unik motionsform som passar alla. Simning är en så kallad icke-viktbärande
träningsform, vilket innebär att man använder musklerna på liknande sätt som vid löpning och
vissa andra idrotter, men utan att belasta lederna. Simning är således skonsammare än många
andra träningsformer. De flesta kan göra några längder i bassäng, även om man har besvär i
knän, rygg eller något annat. Därför passar simning som träningsform särskilt bra även för
äldre människor, när kroppen blivit lite skörare. Det blir ett utmärkt sätt att hålla sig aktiv och
i form under åldrandet. Flera av anläggningarna i Sundsvall nyttjas också flitigt av föreningar
med i huvudsak äldre aktiva medlemmar.
Vatten och simning har länge använts i rehabiliterande syfte för bl.a. idrottsskador och vid
olika neurologiska sjukdomar. Skador som är svåra att hantera på land kan man rehabilitera i
vattnet. Det gäller särskilt då benen är skadade. En annan rehabiliteringsaspekt av bad och
simning är att forskningsstudier har visat att vistelse i eller vid vatten kan ha
meditationsliknande effekt. Hjärnan får helt enkelt vila från det brus som pågår ”ovanför
ytan” i vårt hyperaktiva samhälle, givetvis under förutsättning att det finns tillfällen i bad- och
simanläggningarna då det är lugnt och utan stoj.
Vattenlek och simning är även uppskattade aktiviteter för personer med
funktionsnedsättningar. Parasimning, dvs. simning för personer med rörelsehinder, synskador
eller utvecklingsstörning, skiljer sig inte i någon större utsträckning från simning för personer
utan funktionsnedsättning, utan har naturligtvis samma positiva effekter. I Sundsvall är det
Solens idrottsförening, som är en ren parasimförening. Både Njurunda SS och Kometerna har
både parasimmare och andra simmare.
Bad- och simanläggningarna är också viktiga sociala mötesplatser för olika grupper, från
babysim till seniorträning. Även för integrationsarbetet i Sundsvall har anläggningarna visat
sig vara viktiga arenor och då särskilt utomhusbaden i Nacksta och Maland. Speciellt
nyanlända kvinnor har under ordnade och trivsamma former kunnat mötas och få hjälp med
att lära sig simma, vilket i sin tur inneburit att de kunnat hjälpa sina barn att klara de
obligatoriska simkunnighetskraven i skolan.
Sammantaget blir slutsatsen att Sundsvalls sim- och badanläggningar är viktiga tillgångar i ett
folkhälsoperspektiv och att betydelsen snarast kommer att öka, inte minst med tanke på den
demografiska utvecklingen med allt fler äldre och nyinflyttade utan tidigare simkunskaper.
21
4.5. Badens tillgänglighet
4.5.1 Tillgänglighet ur ett geografiskt perspektiv Figuren nedan visar hur många invånare som bor inom en radie om 10 km fågelvägen från de
nuvarande kommunala inomhusbaden. I figuren finns även Himlabadet medtaget. Som väntat
är befolkningskoncentrationen störst för detta bad och för badet på Alnön.
Figur 2: Antal invånare inom en radie om 10 km fågelvägen från de nuvarande kommunala inomhusbaden
Som framgår av avsnitt 5.1.1 nedan avser Timrå kommun att uppföra en nya anläggning för
sim och bad i centrala Timrå. Som tillägg till figuren ovan bör därför noteras att inom en radie
om 10 km från detta planerade bad bor i Sundsvalls kommun för närvarande 13 788 personer.
22
Vid en eventuell förtätning med bostäder i Johannedal i närheten av Malandsbadet blir den
siffran än högre.
Den fyra inomhusbad som ingår i denna utredning ligger i var sin kommundel enligt den
indelning kommunen använder sig av i planeringssammanhang, dvs. Alnö, Matfors, Njurunda
och Stöde. De båda utomhusbaden ligger i Sundsvalls tätortsområde, men tämligen långt från
stadens centrum. I avsnitt 6. nedan redovisas resultatet av besöksundersökningar som gjorts
vid de fyra inomhusanläggningarna. Av dessa framgår att det absoluta flertalet besökare vid
samtliga fyra anläggningar tar sig dit med bil. Andelen är inom spannet 93, (Matforshallen)
till 77,2 procent (Alnöbadet). Baden uppfattas dessutom av drygt 80 procent av dem som
svarat på enkäten som mycket lättillgängliga.
Samtliga kommunala bad, möjligen med undantag av Malandsbadet och Stödehuset, kan idag
nås med kollektivtrafik. Alnöbadet nås med linje 1, Matforshallen med linjerna 141 och 142,
Njurundahallen med linje 120 och Nackstabadet med linje 4. Stödehuset kan nås med järnväg
eller buss, men med mindre frekvens med anledning av läget i kommunen med ett vidsträckt
omland. Från vissa delar av Stödehusets normala upptagningsområde är det enbart egen bil
som gäller.
Av en resvaneundersökning som kommunen genomförde 2016 framgår att drygt 70 procent
av resorna inom kommunen görs med bil. En betydligt lägre andel – endast 55 procent - görs
med bil för de boende i Nackstaområdet. Andelen resor med kollektivtrafik har i princip varit
oförändrad, dvs. sju procent, sedan 2009, då en liknande undersökning genomfördes.
Andelen resor som utförs med kollektivtrafik bedöms av kommunen som alltför låg. En
analys av linjenätet har därför utförts under 2017 som underlag för en översyn med
ambitionen att öka andelen resor med i första hand buss. Bland de mål som uppsatts kan
nämnas att 80 procent av invånarnas ska ha högst 400 meter gångväg till hållplats med trafik.
Vidare ska större målpunkter som t ex kommersiella verksamhetsområden, arbetsplatser,
rekreationsområden och utbildningsområden trafikförsörjas. Översynen har två tidsperspektiv,
dels ett kortare anpassat till planerad invigning av det nya resecentrat vid Sundsvalls C, dels
ett mot 2030. Enligt kommunens översiktsplan ska 2030 två tredjedelar av alla resor inom
kommunen göras av dem som går, cyklar eller åker kollektivt. Den ambitionsnivån kan
jämföras med den senaste resvaneundersökningen som visar att för närvarande drygt 70
procent av resorna företas med bil. Ambitionsnivån är sålunda hög, vilket innebär att
kommande förändringar av sträckningar, turtäthet m.m. kan bli omfattande eller måste bli
omfattande.
I uppdraget till översynen av kollektivtrafiken nämns ett antal frågor som ska bli föremål för
särskild analys. Bland dessa kan i detta sammanhang särskilt nämnas hur restiden kan
förkortas mellan stadens centrala delar och Alnön, trafikeringen av nya stadsdelar i
Katrinehill, Norra och Södra kajen samt restiderna till Sundsbruk-Ljustadalen. När det gäller
lokaliseringen av sim- och badanläggningar i kommunen är det intressant att notera att ett av
flera sätt att hantera kapacitetsbristen på Alnöbron är en förbättrad kollektivtrafik samt vidare
att planerad ökning av bostäder och därmed invånare i främst Katrinehill i närheten av
Nackstabadet men även i Ljustadalen nära Malandsbadet särskilt omnämns i översynen.
Sammanfattningsvis kan noteras att de nuvarande inomhusanläggningarna för sim och bad är
lokaliserade i kommunen på ett optimalt sätt ur ett tillgänglighetsperspektiv. De ligger där
befolkningskoncentrationen är stor. Undantaget är Stödehuset, som dock kan sägas ligga i
23
centrum av ett tämligen omfattande upptagningsområde och är en naturlig målpunkt för de
boende i den delen av kommunen. De kan relativt enkelt nås via kollektivtrafik men flertalet
tar sig dit med bil. Kommunens ambition är att kraftigt öka andelen resor som företas med
kollektivtrafik. Det bör kunna innebära en oförändrad eller sannolikt förbättrad tillgänglighet
för nuvarande anläggningar. Det gäller dessutom även för de två utomhusanläggningarna i
Maland respektive Nacksta.
4.5.2 Tillgänglighet ur ett fysiskt och rättighetsperspektiv I dagens samhälle har badens tillgänglighet fler dimensioner än den geografiska. En sådan är
att så många som möjligt av kommunens invånare, oberoende av eventuella
funktionsvariationer, ska kunna utnyttja baden.
Här har Himlabadet kommit längst. Badet är tillgängligt för alla. Runt hela bassängområdet
finns en bred gång och rullstolar kan ta sig fram i hela badet. Det finns handikappanpassade
enskilda omklädningsrum för en person med assistent. De övriga omklädningsrummen har
extra bred dusch och handikapptoaletter. Totalt finns 13 handikapptoaletter (RWC) utspridda
över badet. Inredningen i Himlabadet har kontrasterande färger för att underlätta för
synskadade. Kontrasterna finns bland annat vid trappors början och slut, samt vid lutningar i
golvet. En multibassäng med höj- och sänkbar botten finns för bland annat
rehabiliteringsträning, vattenträning och babysim. Hissar gör det möjligt för
funktionshindrade att ta sig ner i bassängen på egen hand.
Av övriga kommunala sim- och badanläggningar har Alnöbadet högre temperatur i vattnet
vissa dagar och en ramp för att komma i och ur bassäng. Även Matforshallen har högre
temperatur i vattnet vissa dagar, en lyft för att komma i och ur bassäng, samt duschsängar.
En annan tillgänglighetsaspekt som kommer att få större betydelse gäller HBTQ-personers
rättigheter. Här finns det än så länge bara en badanläggning i Sverige (Sundbyberg, se nedan
5.2.3) som är certifierad. Där finns bland annat tillgång till könsneutrala omklädningsrum.
Dessa kan även användas av personer som av religiösa skäl inte vill byta om bland andra
besökare.
Ytterligare en rättighetsinriktad aspekt av tillgängligheten, som fått allt större
uppmärksamhet, är att anmälningar om sexuella övergrepp och ofredanden i sim- och
badanläggningar har ökat. Några badanläggningar i andra kommuner har vidtagit åtgärder för
att öka tryggheten och därmed tillgängligheten, som att öka bemanningen eller skärpa
rutinerna för polisanmälan.
4.6 Den organiserade simidrottens möjligheter och önskemål
4.6.1 Simidrotten i ett nationellt perspektiv (Svensk Simidrotts Framtidsstrategi 2025) Svensk Simidrotts Framtidsstrategi 2025 tar avstamp i Riksidrottsförbundets strategiska plan
för perioden 2016-20256. Planen antogs vid Riksidrottsmötet 2015 och grundas på en analys
av trender och förändringar i samhället i stort, samt en analys av det riksidrottspolitiska
landskapets förändringar. De övergripande målen i planen är att vidareutveckla verksamheten
så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta hela livet, att se värdegrunden som en
6 Riksidrottsförbundet, Strategi 2025: http://www.strategi2025.se/Strategi2025/
24
styrka, att ge goda möjligheter för alla att idrotta i förening, samt att idrotten är samhällsaktör
som gör Sverige starkare
På Riksidrottsmötet i Karlstad 2017 tog svensk idrott också beslut om fem prioriterade
utvecklingsresor för att nå dessa mål
Den moderna föreningen engagerar
Inkluderande idrott för alla
En ny syn på träning och tävling
Jämställdhet för en framgångsrik idrott
Ett stärkt ledarskap
Med utgångspunkt från Riksidrottsförbundets strategiska plan formulerade Svensk simidrott
en vision och en mission i sin strategi 20257:
Vision: Svensk simidrott i världsklass i ett Sverige där alla kan simma
Mission: Gemenskap, glädje och god hälsa genom hela livet.
En grundbult i strategin är att det ska finna plats för alla inom Svensk Simidrott oavsett ålder,
förutsättningar och ambitionsnivå. Detta framkommer tydligast genom en förflyttning från en
idrottsrörelse formad av en triangel med en bred bas av barn och ungdomar och en smal topp
som utgjort elitidrotten, till en idrottsrörelse i form av en rektangel, med utrymme för alla
oavsett nivå och förutsättningar. Genom att behålla så många som möjligt i verksamheten ges
även förbättrade förutsättningar för alla att uppnå sina mål.
Det finns fyra strategiska målområden för perioden 2018 – 2025:
Svensk simidrott – för alla (Verksamheten och ledare ser till att alla känner sig
inkluderade, kan utvecklas och känner glädje, trygghet, delaktighet och gemenskap)
Tillsammans utvecklar vi svensk simidrott (Mångfalden i simidrotter lockar människor
i alla åldrar och med skilda idrottsintressen till att vara aktiva hela livet)
Livslång simidrott (Det är naturligt att lära sig simma i föreningarna och
simkunnigheten öppnar dörrar till fortsatt simidrottande och gemenskap i och kring
vatten)
Simidrott och samhället (Simidrotten har goda relationer och samverkar med
omvärlden och ses som en självklar samarbetspartner och samhällsaktör)
4.6.2 Simidrotten i ett Sundsvallsperspektiv Som framkom i ingressen till denna rapport så är Sundsvall är en bra simstad nationellt, där
framförallt Sundsvalls SS under de senaste 20 åren funnits med bland de 20 bästa
simföreningarna i Sverige. Det finns även en stark tradition av satsning på simkunnighet,
tävlingssimning och motionssimning i staden. Senaste åren har även elitmotionärerna, utanför
föreningslivet, vuxit sig till en allt större grupp.
7 Strategi 2025, Svensk Simidrott: http://www.svensksimidrott.se/globalassets/svenska-
simforbundet/dokument/strategi-2025l.pdf
25
Svensk simidrotts nationella arbete med Strategi 2025 kommer under hösten 2017 att få
genomslag även i Sundsvall, då det anordnas träffar för att diskutera strategins
implementering i det lokala perspektivet.
4.7 Sundsvalls simskolestrategi och de politiska uppdragen för sim- och badanläggningar
De politiska ambitionerna för Sundsvall på fritidsområdet framgår i kommunens Mål- och
resursplan för 2017-2018 med plan för 2019-2020, fastställd av kommunfullmäktige. Fyra
övergripande målområden ligger till grund för kommunens prioriteringar. De är: Jobb och
näringsliv, En likvärdig skola, Goda livsvillkor samt, specifikt för kultur- och fritidsnämndens
verksamhetsområde, Attraktiv arbetsplats. Under rubriken Goda livsvillkor anges följande:
För kultur- och fritidsnämnden anges bl.a. följande:
”Mål: I hela Sundsvall ska delaktigheten i samhället öka och fler sundsvallsbor ska ha en
aktiv fritid.
Önskat resultat 2018: De kommundelar med lägst aktivitet och delaktighet ska visa en
positiv trend gällande aktiviteter och delaktighet.”
I kultur- och fritidsnämndens mål- och resursplan markeras också att ”Möjligheten för barn
och ungdomar att ta del av kultur- och fritidsaktiviteterna är den viktigaste uppgiften för den
kommunala kultur- och fritidspolitiken”. Sundsvall behöver fler moderna lokaler, konstateras
vidare i Mål- och resursplanen, varefter en uppräkning sker av satsningar i anläggningar, som
görs fram till 2021.
I Kultur- och fritidsnämndens Mål- och resursplan för 2017 anges hur kommunfullmäktiges
mål inom området ska kunna förverkligas. Där markeras under ”Jobb och näringsliv” bl.a. det
ansvar och den roll verksamheten inom området har för att nyanlända ska komma in i
samhället och i sysselsättning. Vidare framhålls uppgiften för idrotts- och
fritidsanläggningarna att utvecklas som besöksmål i kommunens strävan att stärka
besöksnäringen.
När det gäller området ”En likvärdig skola” anger nämnden som mål bl.a. att fler aktiviteter
ska genomföras i samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen och med
Socialförvaltningen och att stöd ska ges till föreningslivets i dess engagemang för att bidra till
elevers lärande, hälsa och utveckling.
En viktig punkt inom området ”Goda livsvillkor” är nämndens mål att prioritera
”föreningsinitiativ som stärker tryggheten i socioekonomiskt svaga bostadsområden”.
För sim- och sporthallssenheten gemensamt, samt för varje anläggning finns antagna årliga
verksamhetsplaner, vilka preciserar åtgärder och ansvariga för respektive åtgärd för
genomförandet av de uppdrag som getts i policydokumenten från kommunfullmäktige och
nämnd.
En konkret punkt för samverkan mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn-
ungdomsförvaltningen är det avtal mellan de båda områdena som avser
simskoleverkssamheten. Målet är en 100-procentig simkunnighet, ett mål som ska nås senast
2021. Även om simkunnigheten i ett norrländskt perspektiv är relativt hög i Sundsvall är
26
området inte befriat från utmaningar. En sådan är den svaga vattenvanan hos de nyanlända,
vilket kräver särskilda åtgärder.
Kraven enligt kursplanen har redovisats ovan i avsnitt 5.2.1. Enligt avtalet mellan
förvaltningarna ska barnen i grundskolans årskurs 1-3 erhålla 27 timmars simundervisning
med sikte på att de ska kunna uppfylla kursplanens krav. Vid varje sim- och badanläggning
finns en simläraransvarig person. De ej simkunniga ges möjligheter till simträning genom att
extra resurser ställs till förfogande. De som vid vårterminens slut i årskurs 6 inte erhållit
godkänt betyg i ämnet idrott på grund av bristande simkunnighet ges möjlighet till fortsatt
träning under sommarlovet på samtliga badanläggningar inklusive utomhusbaden
Malandsbadet och Nackstabadet.
Från skolans sida har under flera år framförts önskemål om fler tider under terminstid i
anläggningarna, ett önskemål som hittills inte har kunnat hörsammas, vilket enligt uppgift
skapat viss frustration hos idrottslärarna.
Samma krav på simkunnighet gäller också för särskolans elever. Även särskolans ledning
bedömer att det är svårt att få tider i den utsträckning som krävs för att målet om en 100-
procentig simkunnighet ska nås. Från särskolan framhålls dessutom vikten av att
omklädningsrum och andra mer praktiska detaljer vid baden tar hänsyn till deras elevers
ibland särskilda villkor.
4.8 Sundsvalls sim- och badanläggningar ur ett turismperspektiv
De sim- och badanläggningar som kan fungera som turistmål är till absolut största delen
äventyrs- och upplevelsebad. Tillväxtverket konstaterade i en rapport8 att äventyrsbaden
lockade cirka 75 procent av alla besök i besöksmålskategorin Bad. Göteborgs stads
simhallsutredning (se även nedan 5.2.3) kom fram till motsvarande resultat. En
kundundersökning från Valhallabadet i Göteborg från 2012 visade att 44 procent av
besökarna var hemmahörande i Göteborgs kommun och 91 procent var folkbokförda i Västra
Götalands län eller Hallands län.
De årliga besökssiffrorna från Himlabadet ger en likartad bild. Under sommarmånaderna
2010 t.ex. var 60 procent av besökarna turister eller folk som kom från orter utanför
Sundsvalls kommungräns. Under loven 2014 var nära hälften av besökarna från andra
landskap och länder än Medelpad.
Slutsatsen blir att Sundsvalls sim- och badanläggningar, bortsett från Himlabadet, till absolut
största delen är en lokal angelägenhet, som, förutom Sundsvallsbor, möjligen kan locka en
och annan besökare från angränsande kommuner.
8 Tillväxtverket: Besöksmål i Sverige 1998 – 2008: https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5777843/2831590.pdf
27
5. Omvärldsanalys
5.1 Sim- och badanläggningar i närliggande kommuner
5.1.1 Timrå Timå ska få en ny simhall som planeras att byggas på norra arenaområdet9. Det pågår en
utredning om vatten och avlopp till byggnaden och man ska även hitta en upphandlingsform
och en eventuell entreprenör. Om allt går enligt planerna, påbörjas byggandet av den nya
simhallen under hösten 2018 och beräknas vara klar år 2020. Antal bassänger är planerade till
2 x 25 meter och kommer att få, enligt uppgift, en planerad kapacitet på 150 000 besök per år.
Hallen beräknas kosta cirka 160 – 200 miljoner SEK.
5.1.2 Övriga närliggande kommuner Det finns också några sim- och badanläggningar i de övriga angränsande kommunerna, men
ingen är av den storleken och kvaliteten att de nämnvärt skulle kunna påverka Sundsvalls
kommuns strategiska beslut kring sim- och badanläggningar.
Ånge
Ånge kommun har en simhall i Fränsta, med en 25 meters bassäng, samt varmpool, trampolin,
rutschkana och styrketräning. Simhallen ligger i anslutning till en sporthall. Simhallen står
inför en nödvändig renovering, vilket gör att skolornas simundervisning under
renoveringstiden kommer att behöva förläggas någon annanstans.
Nordanstig
Bad och simundervisning i Nordanstigs kommun sker dels i kommunens egen simhall vid
Bergsjö centralskola, dels inhyrt vid Hassela Skis Resorts badhus. Dit åker t.ex. årskurs 4-6
från Bringstaskolan.
Härnösand
I Härnösand finns dels Härnösands simhall, dels Hälledalens simhall. Härnösands simhall har
en 25 meters bassäng med vattenrutschbana, mellanbassäng, ett äventyrsland för de små
badarna samt en relaxavdelning med bastu på takterrassen. Hälledalshallens simhall har en 16
2/3 meters bassäng.
5.2 Sim- och badanläggningar i svenskt perspektiv
De flesta av Sveriges kommuner har sim- och badanläggningar som byggdes under 60- eller
70-talen och vars tekniska livslängd nu närmar sig sitt slut. Sammantaget handlar det
mångmiljardinvesteringar som behöver göras under det närmaste decenniet. Därför pågår det
såväl centralt som hos enskilda kommuner ett flertal projekt som kan vara av intresse för
Sundsvalls kommun att ta del av.
5.2.1 Vinnova, Framtidens bad Vinnova beviljade i november 2015 delfinansiering till samverkansprojektet ”Hållbar
innemiljö för fritid i staden – Simhallar”10. Projektet ska möta det stora behov som finns för
9 Timrå kommuns hemsida: http://www.timra.se/nyheter/nytt-badhus/ 10 Artikel i Bygg & Teknik 7/16: http://framtidensbad.se/media/2016/03/Edwards.pdf
28
simhallar vad gäller längre livslängd, mindre energiåtgång och bättre miljö. Projektet pågår
till januari 2018 och drivs av bland andra CBI Betonginstitutet, Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut, Badmästarförbundet och SFK (Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening).
Utöver material av mer teknisk karaktär har det även publicerats en rapport kring
”Framtidens bad”, skriven av två forskare vid Karlstads universitet11. Rapporten behandlar
olika aspekter som påverkar användarnas upplevelse av sim- och badanläggningen och
fokuserar på badhuset som plats och dess framtida potential att erbjuda en kvalitetsupplevelse,
ett gott välbefinnande, en mental återhämtning och förbättrad fysisk hälsa.
Författarna identifierar sex olika kvalitetsaspekter som på något sätt verkar ha betydelse för
besökarnas kvalitetsupplevelse: lokalerna, tillgängligheten, renligheten, personalen, den
sociala interaktionen samt säkerheten. Hur viktiga olika aspekter är varierar, enligt forskarna,
troligen mellan olika segment av besökare (ålder, inkomst, socioekonomisk bakgrund, etc.)
och beroende på vilket syfte besökaren haft med sitt besök (t.ex. gym, relax, motionssimning,
simundervisning). Vilka grupper som är målet för olika kvalitetsförbättringar, t.ex. i ny- eller
ombyggnationer avgör vilka områden som bör prioriteras.
Rapporten innehåller också ett intressant resonemang kring så kallade gröna och blåa platser.
Miljöpsykologer har under många år studerat betydelsen av parker och skogar, dvs. gröna
platser för människans återhämtningsförmåga. På senare år har forskningsintresset även för
blåa platser, som bad- och simanläggningar ökat. Resultatet pekar på att även dessa platser har
potential för ökad hälsa, social välbefinnande och mental återhämtning hos besökarna.
5.2.2 SKL Badhus – Strategiska frågor och ställningstaganden Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade 2014 en skrift, ”Badhus – Strategiska
frågor och ställningstaganden”12. Skriften är tänkt att fungera som en strategisk vägledning
för den kommun som står inför beslut att bygga ett nytt eller renovera ett gammalt badhus,
eller på annat sätt vill lösa badhusfrågan i kommunen.
Innehållet är mycket konkret och inleds med en översikt över för- och nackdelar för
nybyggnation respektive ombyggnad. De strategiska frågeställningarna som diskuteras är
bland andra vilka inbyggda fel och brister som finns i det befintliga badhuset, hur många
besökare man räknar med, om det ska enbart vara stilla vattenytor eller även vattenytor i
rörelse, samt praktikaliteter som temperatur, vattenrening, luftkvalitet och hygien.
Skriften föreslår därefter en arbetsprocess i tolv steg:
Steg 1 Nulägesanalys
Steg 2 Utredning
Steg 3 Programarbete
Steg 4 Politiskt investeringsbeslut
Steg 5 Projektering
Steg 6 Bygglovsprocess
Steg 7 Byggnation
11 Margareta Friman och Jana Huck: ”Framtidens bad”:
http://framtidensbad.se/media/2016/03/Framtidensbad_FrimanHuck2017.pdf 12 SKL: Badhus – Strategiska frågor och ställningstaganden: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-197-
6.pdf?issuusl=ignore
29
Steg 8 Besiktning
Steg 9 Intrimning
Steg 10 Invigning
Steg 11 Injusteringar
Steg 12 Förvaltning
För de flesta kommuner innehåller denna arbetsprocess i sig inget nytt, men uppräkningen kan
ändå vara värdefull som en påminnelse och checklista. Dessutom illustreras många av stegen
med exempel från olika badhusbyggen som Karlstad, Västerås, Örnsköldsvik, Mullsjö
Upplands Väsby och Solna. Dessa exempel kan inspirera, som t.ex. Västerås stads beslut att
benchmarka fem utvalda badhusprojekt med olika nyckeltal, som kalkylerade kostnader och
ökningen av dessa, kostnaden per kommuninvånare, investeringskostnad i relation till ytor,
intäkter och kostnader, besöksprognos, samt antalet kommuninvånare i relation till ytor.
5.2.3 Andra kommuner Förutom de nationella projekten kring sim- och badanläggningar finns det också gott om
utredningar och analyser, men också lokal mediebevakning kring andra kommuners
anläggningar och förslag på framtida strategier. Eftersom den övergripande situationen är
likartad, så genomförs de flesta utredningar på likartat sätt (oftast nuläges-, behovs-, besöks-,
och omvärldsanalys samt kostnader/intäkter och drift/ägandeformer). En genomgång av ett
stort antal sådana kommunala badhusutredningar och artiklar i lokala media visar att det finns
utredningar med detaljer och helheter som kan tjäna som kunskaps- och inspirationskällor för
Sundsvalls kommun. Några exempel:
Göteborg (557 000 invånare)
På uppdrag av idrotts- och föreningsnämnden presenterade kommunens Idrotts- och
föreningsförvaltning 2016 en strategi för Göteborgs sim och badanläggningar13. Förutom en
inledande beskrivning av kommunens befintliga sim- och badanläggningar, inklusive
byggnadsteknisk status, medborgarundersökningar, samt en omvärldsspaning över
anläggningar i grannkommunerna och i andra storstadsområden tar utredarna upp några
särskilt intressanta områden som:
Simskolestrategi
Befolkningens simkunnighet och folkhälsa
Badens tillgänglighet
Den organiserade idrottens möjligheter
Turistnäringen
De demografiska utmaningarna
Som en del i arbetet med att främja fysisk aktivitet och folkhälsa gav den politiska majoriteten
idrotts- och föreningsnämnden i uppdrag att i simskolestrategin utreda möjligheten att erbjuda
13 Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar:
http://www4.goteborg.se/prod/intraservice/namndhandlingar/samrumportal.nsf/56DAC8332C061357C12580580
0376BCF/$File/IoFN_20161031_6_Bilaga_1_och_Bilaga_1.1.pdf?OpenElement
30
avgiftsfri kommunal simskola med ett pilotprojekt i några stadsdelar. Därefter har samtliga
kommunala sim- och badanläggningar infört fri entré för unga och pensionärer.
Badens tillgänglighet diskuterades dels utifrån ett geografiskt, dels ett rättighetsperspektiv. Ur
det geografiska perspektivet mättes restid med kollektivtrafik eller bil, snarare än det fysiska
avståndet. Totalt omfattade kartläggningen 30 primärområden (av 96) eller cirka 50 procent
av befolkningen. Resultaten visade att den genomsnittliga restiden med kollektivtrafik
varierade mellan 2 och 18 minuter. Den genomsnittliga restiden med bil blev något, men inte
väsentligt kortare (3-14 minuter). Det i sin tur beror på kommunens storstadskaraktär med
förhållandevis korta avstånd och väl utbyggd kollektivtrafik.
Som en ytterligare aspekt på den geografiska tillgängligheten redogjordes för en annan
utredning som gjorts över Göteborgs stads förväntade befolkningstäthet år 2035 och därmed
lämplig lokalisering för kommunal service. Följande sju variabler användes: Nuvarande
befolkningstäthet, närhet till kollektivtrafik, närhet till förskola/grundskola, närhet till
köpcentrum, närhet till torg, närhet till annan kommunal verksamhet/service samt
knutpunkter. Resultatet plottades på en karta som illustrerade lämpliga lokaliseringar av sim-
och badanläggningar.
För tillgängligheten ur ett rättighetsperspektiv finns ett inriktningsdokument från idrotts- och
föreningsnämnden som slår fast att ”i samband med renovering och nybyggnation av
idrottsanläggningar och föreningslokaler ska behovet av enskilda omklädningsrum beaktas.
Detta för att personer oavsett funktionalitet, religionstillhörighet eller könsidentitet ska
erbjudas likvärdiga möjligheter till deltagande.”
Den organiserade idrottens möjligheter avhandlades nationellt, men framför allt i ett lokalt
perspektiv med kontakter med företrädare för simidrott (simning, simhopp, konstsim,
vattenpolo och öppet vatten), parasport, triathlon och sportdykning. Vad som var gemensamt
för de olika idrotterna var svårigheten att få tider i önskad omfattning. Det är mycket hög
konkurrens mellan föreningarna och många aktörer upplevde en stor brist på bassängtider för
såväl träning som tävling.
Även om turism ingick i utredningens uppdrag så konstaterades att det intryck man fått när
man träffat företrädare för Göteborgs sim- och badanläggningar var att besökarna till allra
största delen kom från den egna kommunen eller möjligen någon av kranskommunerna.
Av utredningens omvärldsanalysdel framkommer bland annat att det är svårt att få en
heltäckande bild över hur många sim- och badanläggningar som finns i Sverige, men enligt
Svensk Simidrott handlar det om cirka 400 - 500, inklusive privata anläggningar. I Sverige
som helhet går det då ungefär 20 000 invånare per sim- och badanläggning, vilket kan
jämföras med storstädernas betydligt högre siffror (cirka 70 000 – 80 000 per anläggning).
Ett problem med att enbart fokusera på antalet anläggningar är att man inte tar hänsyn till att
anläggningarna är olika stora. Ett annat sätt att se är att jämföra simyta per invånare:
Stockholm cirka 5 800 kvm total simyta, cirka 160 invånare per kvm
Göteborg cirka 4 000 kvm total simyta, cirka 140 invånare per kvm
Malmö cirka 2 900 kvm total simyta, cirka 120 invånare per kvm
31
Kristianstad (83 000 invånare)
Kristianstads kommun gjorde våren 2015 en förstudieanalys14 för ett nytt badhus. Bakgrunden
var att kommunens stora anläggning, Tivolibadet, börjar nå slutet på sin tekniska livslängd.
Studien innehöll olika analyser och mynnade ut i ett förslag på ett familjebad som passar alla
åldrar. Kristianstads kommunfullmäktige fattade, på basis av utredningen i december 2015
beslut om att godkänna förslaget till inriktning och innehåll som presenterades i
förstudieanalysen, med tillägget att badhuset ska ha tio träningsbanor istället för de föreslagna
åtta och var badhuset ska ligga.
En insikt från förstudien är att det finns fler externa organisationer som regelbundet använder
badanläggningen i Kristianstad än i Sundsvall. Utredningen listar 19 olika aktörer, varav
många, men inte alla har sina motsvarigheter i Sundsvall. Så till exempel har Högskolan,
Folkuniversitetet, Korpen, Reumatikerföreningen, Triathlonklubben och Orienteringsklubben
alla egna tider i bassängen i Kristianstad.
De önskemål från allmänheten som fick flest röster i Kristianstads medborgarenkät var en
restaurang med husmanskost och fullständiga rättigheter, en tystare ljuddämpad miljö,
sol/stjärnhimmel i taket, gym, fler parkeringar, högre vattentemperatur, entrésystem med chip
för att slippa kontanter och nycklar till skåpen, samt inga trappor där besökare vistas.
En annan intressant aspekt på badhusplanerna i Kristianstad är ett eventuellt samarbete med
den angränsande kommunen Östra Göinge15, som också har ett badhus i behov av renovering.
Det planerade nya badet i Kristianstad ligger på ”rätt sida” i förhållande till Östra Göinges
centralort Broby, med 25 minuters bilresa eller 35 minuter med kollektivtrafik. Kommunen
har nu lagt ned cirka 5 miljoner SEK på förbättringar på det befintliga badet i Broby, något
som beräknas förlänga livslängden med upp till 10 år. Under den tiden hinner badet i
Kristianstad byggas och komma i gång med sin verksamhet. Ett formellt beslut om samarbete
är ännu inte fattat, men kommuninvånarna i Östra Göinge lär i praktiken förlägga merparten
av sina badbesök till det nya badet i Kristianstad och på så sätt underlätta för de kommande
diskussionerna.
Eskilstuna (104 000 invånare)
I maj 2016 invigdes Munktellbadet i Eskilstuna, som är en av Sveriges modernaste
simhallar16. Den nyskapande simhallen växte fram genom en aktiv medborgardialog där både
barn och föreningsliv fick lämna synpunkter på funktioner och innehåll. Högt på önskelistan
stod vattenrutschbanor, trampoliner, hopptorn, klätterväggar och vattenfall, som alla nu finns
på plats. Här finns också en delbar 50-metersbassäng, två multibassänger med höj- och
sänkbara bottnar och ett familjebad. Mitt i 50-metersbassängen finns en höj- och sänkbar vägg
som gör det möjligt att avdela bassängen. Vid bassängen finns läktare för cirka 800 åskådare.
En av bassängerna kan dessutom förvandlas till en svalkande biograf där badgästerna kan
plaska medan den stora skärmen ovanför kan visa såväl utbildningsmaterial som spännande
filmer. Här finns även relaxavdelning, ett café och ett gym.
14 Kristianstad kommun Förstudieanalys badhus: https://www.kristianstad.se/globalassets/dokument/bygga-bo-
och-miljo/forstudie_badhus_kristianstad_-150507.pdf 15 Östra Göinges hemsida: https://www.ostragoinge.se/nyheter/oppning-for-bad-over-kommungranserna/ 16 Sportochfritid.se: http://www.sportochfritidsnyheter.se/20161229/725/guldklassade-munktellbadet-invigt
32
Munktellbadet är byggt utifrån miljöklassningssystemet Miljöbyggnad och är först i Sverige
att ha klassats för den högsta nivån, Guld. Valet av byggnadsmaterial har granskats noggrant
och stort fokus har lagts på att hålla en så låg energikonsumtion som möjligt vid drift. Det är
möjligt genom solceller på taket, LED- och lågenergilampor, lokalproducerad fjärrvärme och
elektricitet från kommunens egna vindkraftverk. En ny teknik för styrning, som sker via en
iPad, ger både energieffektiv och trivsam belysning.
Luleå (77 000 invånare)
I Luleå har det gamla badhuset på Hertsön rivits. Anledningen var att kostnaderna för en
renovering skulle vara jämförbara med att bygga en helt nytt anläggning. I oktober 2016 tog
kommunfullmäktige beslutet att det kommer att byggas ett nytt badhus på Hertsön, med trolig
byggstart 2019. Det var inte självklart från början men har mottagits väl av Luleåborna
eftersom trycket på de övriga simhallarna i Luleå ökat sedan Hertsöns badhus stängdes ned.
En intressant detalj i sammanhanget är att det har förts diskussioner både i kommunstyrelsens
arbetsutskott och fritidsnämnden om en så kallad OPS-upphandling för det nya badhuset på
Hertsön17. OPS står för ”offentlig privat samverkan” och innebär att en privat aktör bygger,
äger och sköter driften av badhuset med kommunen som kontrakterad kund. Politikerna i
Luleå menar att det finns en hel del andra saker som är prioriterade; VA-ledningar, byggande
av skolor, äldreboenden och bostäder. Det finns också en förhoppning om att en OPS-lösning
skulle kunna snabba på byggandet av ett nytt badhus. I skrivande stund är det oklart vilken
byggnations- och verksamhetsform som det slutligen blir.
Västerås (147 000 invånare)
Västerås stad har varit mycket aktiv när det gäller sim- och badanläggningar under de senaste
åren. 2014 öppnade äventyrs/actionbadet Kokpunkten som fram till i år haft 500 000
besökare. Det långsiktiga målet är 250 000 besökare per år. Förutom diverse attraktioner, som
Double Racer, som är en officiell SM-bana och som hittills använts över en miljon gånger så
har man medvetet satsat på digital teknik som innebär att t.ex. ljussättningen i anläggningen
regelbundet kan ändras och skapa olika teman.
För övriga badanläggningar genomförde kommunen år 2013 en stor badhusutredning. Den har
nu resulterat i att två kommunala bad ska bli noll. Lögarängen ska drivas av Medley och
planen är att Kristiansborgsbadet inom snar framtid ska säljas helt och hållet och därefter
skötas privat. Det har lett till en viss oro bland de 70 anställda18, medan politikerna19 menar
att det inte finns anledning att tro att det skulle kunna bli några varsel överhuvudtaget.
Sundbyberg (48 000 invånare)
I februari 2015 invigdes Sundbybergs kommuns renoverade simhall. Här finns fem bassänger,
inklusive Stora Bassängen, en multibassäng med höj- och sänkbar botten och en
undervisningsbassäng, främst avsedd för simundervisning. Det finns också två bassänger för
små barn; en liten plaskbassäng för de allra minsta och en barnbassäng med sagolandskap.
17 Luleå kommuns hemsida: http://www.lulea.se/kommun--politik/nyheter/nyhetsarkiv/2015-04-13-stort-antal-
projekt-hertso-badhus-samiskt-forvaltningsomrade.html 18 P4 Västmanland: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6769624 19 P4 Västmanland: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6772898
33
Så långt inget märkvärdigt. Men eftersom simhallen är den första i Sverige som HBT-
certifierats av RFSL20 så finns det fem omklädningsrum, varav ett är till för besökare som har
en neutral könsidentitet, för människor som av religiösa skäl inte vill byta om bland andra
besökare eller för besökare med en funktionsnedsättning som kanske har en ledsagare av
annat kön. Besökare byter om en och en, helt enskilt i detta omklädningsrum. Personalen har
också gått en utbildning i bland annat hur man bemöter homo-, bi-, och transpersoner. En
annan välkomnande detalj är ett konstverk i form av en regnbåge i mosaik på väggen vid
barnpoolen.
Sundbybergs kommun var tidigt ute när det gäller inkludering och normkritiska frågor och har
redan ett HBT-certifierat bibliotek i Hallonbergen. Tanken är att även fler av kommunens
verksamheter ska HBT-certifieras.
Ytterligare kommuner
Det finns ett antal andra kommuner som också regelbundet nämns som exempel, eller som
brukar rekommenderas för studiebesök:
Norrtälje21 (59 000 invånare). Intressant energiåtervinning, Timrå gjorde studiebesök
här.
Helsingborg (140 000 invånare). Filbornabadet22 som ägs och drivs av lokala
simklubben. Nybyggd 2010 med 10 banors 25 metersbassäng, 25 meters
motions/sportbassäng, multibassäng, i kombination med 1500 m2 gym.
Karlstad (90 000 invånare.) Sundstabadet, invigt december 2013. Byggt i etapper.
Upplevelsebad kopplad till sporthall. Målsättning 37 000 besökare per år.
Sundstabadet fick ett eget kapitel i SKL:s badhusrapport.
Tyresö (47 000 invånare). Tyresö Aquaarena23 invigdes i januari år 2013. 25
metersbassäng med 8 banor, multibassäng, familjebad, gym, cafeteria m.m. Projektet
genomfördes genom Offentligt-Privat Samarbete (OPS), där Tagehus AB stod för
investeringen och NCC AB stod för byggnationen. Kommunen hyr idag simhallen
från entreprenören och ägaren Tagehus genom ett avtal som sträcker sig trettio år
framåt i tiden. I hyran ingår kostnader för drift och underhåll.
Borås (110 000 invånare). 50 metersbassäng för tävling, träning och motion,
undervisningsbassäng, fast läktare. Anläggningen byggdes24 i anslutning till ett
utomhusbad och genom noggrant projekteringsarbete och nya lösningar kunde
kostnaden pressas till cirka 60 miljoner SEK.
Linköping (156 000 invånare). Tinnerbäcksbadet25 . Visionen är att simhallen ska
vara en viktig målpunkt och del av stadslivet. Oasen för rekreation, lek, bad och
simsport – för att stärka både kropp och själ under alla årstider. Simhallen ger liv och
rörelse, och bidrar till att göra stadens gator trygga efter mörkrets inbrott.
20 Sundbybergs kommuns hemsida: http://www.sundbyberg.se/kultur-fritid/idrott-motion-
friluftsliv/idrottsanlaggningar/simhall.html 21 Norrtälje kommuns hemsida: http://www.norrtalje.se/info/se-och-gora/bad/Badhus/norrtalje-badhus/ 22 Filborna Arena: http://www.filbornaarena.se/ 23 Simarena.se: http://www.simarena.se/Tyresoe.html 24 Simarena.se: http://www.simarena.se/Boraas.html 25 Linköpings kommuns lokaliseringsutredning: http://www.linkoping.se/globalassets/stadsplanering-och-
trafik/stadsutvecklingsprojekt/ny-simhall/lokaliseringsutredning-for-ny-simhall-linkopings-kommun_150508.pdf
34
Skellefteå (72 000 invånare). Kommunen tillhör de badhustätaste i Sverige sett till
befolkningens storlek26. Det finns 8 badhallar, varav 6 i kommunal regi (Eddahallen,
Örjanshallen, Bureå badhus, Burträsk badhus, Byske badhus och Bolidens badhus),
samt två i annan regi (Jörns respektive Lövångers badhus).
5.3 Sim- och badanläggningar i ett övergripande omvärldsperspektiv
5.3.1 Sim- och badanläggningar i ett internationellt perspektiv Tyskland har de senaste 30 åren varit föregångslandet för bad och badutveckling i Sverige,
inte minst när det gäller familjebad. I Tyskland går utvecklingen numera mot i första hand
satsningar på kompletta anläggningar med familjebad, 25 metersbassäng ofta med endast 6
simbanor, och stora relaxavdelningar. De stora ”kommersiella” anläggningarna drivs ofta av
kedjor som specialiserat sig på drift av bad och friskvårdsanläggningar medan de mindre
anläggningarna avsedda för motionssim och undervisning drivs av kommunerna.
Storleken på relaxavdelningarna är det som framförallt skiljer de tyska baden från de svenska.
I Tyskland byggs allt större relaxavdelningar och det är för många helt avgörande för
lönsamheten. Relaxavdelningar på 1 000 m2 och med 10 – 12 olika bastur är inte ovanligt. En
annan stor skillnad är att man i Tyskland arbetar väldigt aktivt med verksamhet och aktiviteter
på ett helt annat sätt vad vi gör i Sverige. Baden ska fyllas med verksamhet från morgon till
kväll.
Ett bra exempel på den tyska utvecklingen, fast i megaformat är Tropical Island27.
Ursprungligen tänkt som en hangar för fraktluftskepp, men numera Europas största tropiska
semestervärld. Domen är fylld av tät regnskog, 600 exotiska växtarter, sandstränder,
konstgjort solljus, tropiska fåglar och mängder med attraktioner för både vuxna och barn. Hit
kommer tusentals dagliga besökare från framförallt Tyskland och Polen. En del av gästerna
stannar ett par dagar, antingen på campingen utanför eller inne i själva domen.
En internationell trend av en helt annan karaktär är 2521 Simply Swimming28. Detta
nederländska företag har tagit fram ett koncept för att bygga simhallar mer kostnadseffektivt.
Konceptet, som säljs på licens i bl.a. de skandinaviska länderna, innehåller en prefabricerad
bassäng (25 eller 50 m), höj- och sänkbart golv, hög verkansgrad driftmässigt, prefabricerad
utjämningstank, samt energi- och platseffektiv rening. Det finns ett antal referensanläggningar
klara, bland annat en i Danmark.
5.3.2 Sim- och badanläggningar, teknikutveckling och digital transformation Den tekniska utvecklingen med relevans för sim- och badanläggningar går snabbt. Det
handlar dels om fortsatt, gradvisa förbättringar av befintliga tekniska lösningar, som
drunkningslarm29, dels om helt nya synsätt i anslutning till den digitala transformationen, som
leder till att olika digitala tekniker och förmågor skulle kunna förändra hur hela eller delar av
sim- och badanläggningar fungerar. Denna transformation kan vara stegvis eller
26 Skellefteå kommuns hemsida: http://www.skelleftea.se/upplev/anlaggningar-och-hallar/badhus 27 Resekoll: http://www.resekoll.se/2011/07/17/tropical-islands-%E2%80%93-europas-storsta-aventyrsbad-
strax-utanfor-berlin/ 28 Framtidens bad: http://framtidensbad.se/media/2016/09/Hemsida-Workshop-Vinnovaprojektet_BO.pdf 29 Sport & Fritidsnyheter: http://www.sportochfritidsnyheter.se/20161229/394/larmen-som-hjalper-hjalparen
35
omstörtande/disruptiv. Resultatet blir en helt ny logik, när nya tjänster utvecklas tillsammans
med kunder och partners även i sim- och badanläggningar.
Det innebär att en strategi för sim- och badanläggningar som sträcker sig fram till år 2033
behöver ta någon form av hänsyn till den digitala transformationens kommande påverkan.
Samtidigt är det svårt, för att inte säga omöjligt, att med någon som helst exakthet peka ut
vilken eller vilka av alla de verktyg som ingår i den digitala transformationen som kommer att
få störst genomslag när det gäller sim- och badanläggningar. På några områden går dock att
med rimlig säkerhet spekulera i kommande förändringar:
Kassan. Eventuell betalning och identitetskontroll kommer att automatiseras. Det
innebär att någon kassapersonal av traditionell karaktär inte kommer att behövas.
Däremot kan det säkert vara motiverat att ha kvar medarbetare vid entrén i någon form
av värdfunktion.
Förvaringsskåpen. Alla former av traditionella nycklar försvinner och ersätts med
elektroniska system, enklast kopplat till besökarens mobiltelefon.
Säkerheten. Bassängerna kan ständig detaljövervakning med t.ex. drönare, sensorer
och undervattenskameror. Det minskar dock inte behovet av personal, som måste
finnas till hands, dels enligt nu gällande regler (t.ex. vid 1,8 meters djup, vid hopptorn
och om barn befinner sig vid bassängen), dels vid eventuella olyckstillbud. Däremot
kan drönarna och annan digital teknik vara effektiv för att minska risken för olika
former av trakasserier i bassängområdet.
Drift och kontroll. Även här kommer manuella system av drift, provtagning och
kontroll att försvinna och ersättas att helautomatiska system, som bevakar och vid
behov åtgärdar sig självt i realtid. Systemet kommer också automatiskt att ta kontakt
med externa leverantörer och reparatörer om så skulle behövas.
Service och värdskap. Även om många av de nuvarande arbetsuppgifterna på
anläggningarna kommer att automatiseras, som framkommit ovan, lär behovet av
medarbetare inte minska. I takt med teknikens intåg ökar snarare behovet av
mänskliga möten av olika karaktär.
Träningen. Simsällskapens träningspass kan bli betydligt effektivare, när allt kan
dokumenteras och analyseras in i minsta detalj till en mycket rimlig, förmodligen näst
intill försumbar kostnad. På samma sätt kan motionsbadare, seniorer och
funktionsnedsatta få hjälp av avatarer och algoritmer till en nyttigare, hälsosammare
men också roligare badupplevelse. Samma gäller naturligtvis såväl skolornas
simundervisning som barnens lek och plask.
Badupplevelsen. Badbesökarna av 2033 års modell kommer med stor sannolikhet att
vara utrustade med någon form av AR-glasögon (AR= Augmented Reality, dvs.
datorförstärkt verklighet). Det innebär att han eller hon kan ta en simtur tillsammans
med den kommande tidens Sarah Sjöström, eller kanske någon delfin – i båda fallen i
form av en dataprojicering. Det innebär också att varje badgäst kan få sin egen, unika
upplevelse i bassängen, vilket kan utmana den traditionella gemensamhetstanken – att
vi badar och simmar tillsammans.
Den digitala transformationen skapar helt nya, spännande möjligheter och upplevelser för
bad- och simanläggningar, men också utmaningar, främst när det gäller integriteten. Här
kommer det att behövas någon form av policydiskussion.
36
5.3.3 Det gröna badhuset Som påpekats tidigare så ska ungefär hälften av Sveriges cirka 400-500 badhus bytas ut de
kommande tio åren. När kommunerna nu gör dessa mångmiljonsatsningar kommer det vara
mycket viktigt att hållbarhetsperspektivet finns med i alla planer och beräkningar. Nästa
generation badhus måste vara gröna.
Byggnadsfysiskt och driftmässigt så är badhusen mycket speciella och svåra med en hög
energianvändning och vatten i byggnaden. Ytterligare en komplikation med badhus är
förekomsten av klor, som i dag används för att ta bort bakterier i badvattnet. En del av
problemet är att det bildas hälsoskadliga ämnen som kloraminer. Därigenom påverkas
luftkvaliteten negativt för personal och badgäster. Kloret är ett mycket reaktivt ämne och
åldrar dessutom byggnaden och andra delar i ett badhus som till exempel pumpar, ventiler och
rör.
Det pågår eller har pågått ett antal projekt för att säkerställa att nybyggda badhus blir så
miljövänliga som möjligt. Ett exempel är Aktiva Badhus, från IVL, Svenska Miljöinstitutet30.
Fokus i rapporten ligger på energi, vattenrening, vatten- och kemikalieanvändning och
byggnadskonstruktionens påverkan på såväl miljö som den totala ekonomin ur ett
livscykelperspektiv. Även det ovan nämnda Vinnovaprojektet ”Framtidens bad” har en tydlig
hållbarhetsprofil. Ytterligare en signal är att Upphandlingsmyndigheten har genomfört ett
intressentmöte för upphandlingsstöd av badhus och simhallar, för att revidera
hållbarhetskraven och utveckla en vägledning för upphandling av hållbara badhus/simhallar31.
5.4 Sammanfattning och slutsatser av omvärldsanalysen
5.4.1. I det dagsaktuella perspektivet
I Sundsvalls närområde finns det två bad- och simanläggningar som bör
uppmärksammas i det fortsatta arbetet. För det första Timrås nya simhall som planeras
att byggas på norra arenaområdet och vara klar år 2020. Inte minst med tanke på att
den kommande hallens kapacitet enligt uppgift ligger på 150 000 besök per år, vilket
lär inbegripa en rätt stor andel Sundsvallsbor. Den andra simanläggningen är
Fränstahallen i Ånge kommun, vars stundande renovering innebär ett behov av att
förlägga simundervisning för skolbarn någon annan stans under renoveringstiden.
Enligt forskningen finns det ett antal faktorer som är viktiga när man planerar sim- och
badanläggningar och som även är relevanta i ett Sundsvallsperspektiv. Det gäller
lokaler, tillgänglighet, renlighet, personal, den sociala interaktionen samt säkerheten.
Hur viktiga olika aspekter är varierar beroende på ålder, inkomst, socioekonomisk
bakgrund, etc. och även beroende på besökets syfte (t.ex. gym, relax, motionssimning,
simundervisning). Vilka grupper som är målet i Sundsvall vid en kommande ny- eller
ombyggnation avgör vilka områden som bör prioriteras.
30 Rapport Aktiva Badhus:
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76cf/1446478783895/B2231.pdf 31 Upphandlingsmyndigheten: http://www.upphandlingsmyndigheten.se/tidigare-seminarier-och-
konferenser/intressentmote-for-upphandlingsstod-av-badhus-och-simhallar/
37
En annan forskningsaspekt, också värd att noteras, är att miljöpsykologer börjar
intressera sig för ”blå platser” som sim- och badanläggningar. Dessa platser har
potential för ökad hälsa, social välbefinnande och mental återhämtning hos besökarna.
Göteborgs kommuns utredning kring en strategi för sim- och badanläggningar,
innehåller många intressanta aspekter, som kan vara relevanta för Sundsvalls
kommun. Några exempel är att den geografiska tillgängligheten mättes i restid och
inte fysiskt avstånd. Vidare att lokaliseringsbeslut för en ny simanläggning använde
sju variabler: nuvarande befolkningstäthet, närhet till kollektivtrafik, närhet till
förskola/grundskola, närhet till köpcentrum, närhet till torg, närhet till annan
kommunal verksamhet/service samt knutpunkter. Resultatet plottades på en karta som
illustrerade lämpliga lokaliseringar av sim- och badanläggningar
Förstudieanalysen från Kristianstads kommun pekade bland annat på förekomsten av
betydligt fler aktörer än i Sundsvall som använder den befintliga simanläggningen. En
annan intressant aspekt var det eventuella samarbetet med den angränsande
kommunen Östra Göinge.
Av Munktellbadet i Eskilstuna kunde man lära sig betydelsen av att tänka hållbart.
Badet är byggt utifrån miljöklassningssystemet Miljöbyggnad och är först i Sverige att
ha klassats för den högsta nivån, Guld.
Först i Sverige på ett annat, också allt viktigare område, är Sundbyberg, vars simhall
HBT-certifierats av RFSL. Här finns bland annat fem omklädningsrum, varav ett är till
för besökare med neutral könsidentitet.
En annan insikt från olika kommunala badutredningar är betydelsen av ägande och
driftformer, där Filbornabadet i Helsingborg ägs och drivs av lokala simklubben,
Lögarängen i Västerås drivs av företaget Medley, medan Aquaarenan i Tyresö är
genomfört som ett OPS-projekt (Offentligt-Privat-Samarbete). OPS diskuteras även i
Luleå, i samband med planeringen av det nya badhuset på Hertsön.
Sundsvalls situation när det gäller bad- och simanläggningar, med
fullskaleanläggningen Himlabadet redan på plats, är för övrigt rätt ovanlig. Många
andra kommuner, som under de senaste åren utrett sina badanläggningar, överväger
eller beslutar om anläggningar med äventyrsbad och relaxavdelningar, förutom de
traditionella bassängfunktionerna.
Denna trend, som kommer från Tyskland, växer sig allt starkare och tål att reflektera
över. Även om det är uppenbart i dag att efterfrågan på simtid i traditionella
anläggningar är större än tillgången i Sundsvall, så går det inte att bortse från att sim-
och badanläggningarna numera konkurrerar med så mycket annat när det gäller
invånarnas uppmärksamhet och det utbudet kommer att förstärkas. Därför kan det
behövas en upplevelsestrategi när anläggningars ombyggnad planeras.
5.4.2 Fram till år 2033 Miljöaspekterna, som redan i dag gör sig påminda när det gäller planering och
byggnation av simanläggningar, kommer att öka ytterligare i betydelse. Det innebär att
Sundsvalls kommun bör, om möjligt, försöka att motsvara de högst ställda kraven
inom olika hållbarhetsområden och vara medveten om att dessa krav år 2033
antagligen kommer att vara avsevärt högre.
38
Sim- och badanläggningarnas digitalisering kommer att bli ännu mer märkbar än i dag.
Med tanke på den snabba utvecklingen är det inte meningsfullt att försöka spekulera i
vilken eller vilka tekniker som kommer att påverka anläggningarna mest. Däremot blir
flexibilitet ett nyckelbegrepp. Det gäller att om möjligt inte låsa in sig i olika tekniska
lösningar och driftsystem som snabbt kan bli föråldrade.
39
6. Vad tycker kunder/besökare och medborgare i Sundsvall?
6.1. Besöksundersökning ute på baden
I avsikt att så långt möjligt få en bild av de synpunkter som kan finnas hos dem som idag
utnyttjar de fyra berörda inomhusanläggningarna för sim och bad i Sundsvall genomfördes
under perioden 12-30 september 2017 en enkät. Besökarna i baden fick, när de kom till
anläggningen, en enkät i skriftlig form med ett mindre antal frågor. Samma frågeformulär
delades ut vid samtliga fyra bad. Frågorna avsåg att skapa en bild av hur ofta de svarande
besökte badet, varför just denna anläggning valdes, hur man tog sig dit och hur tillgängligt
man ansåg att badet var. Vidare gavs möjlighet att i ett par öppna frågor ge synpunkter på vad
man eventuellt upplevde som brister och ge förslag till förbättringsåtgärder.
En enkät med ett liknande innehåll gjordes utanför åtta ICA-butiker i Sundsvall under samma
tidsperiod som undersökningen vid baden. Här fångades intresset av att besöka baden, vad
som skulle kunna göra att intresset växte, samt eventuellt andra synpunkter på
förbättringsåtgärder. Detsamma gäller en undersökning som genomfördes genom att
möjlighet gavs att via Sundsvalls kommuns hemsida lämna motsvarande synpunkter på sim-
och badanläggningarna i kommunen.
Svaren i dessa undersökningar bör givetvis tolkas med viss försiktighet. Någon vetenskaplig
exakthet uppnås inte genom en enkät i denna form. Samtidigt finns vissa svar som man inte
kan bortse från. Det gäller kanske främst den mycket stora andel av besökare som tar sig till
och från baden via bil och inte på ett mer miljövänligt sätt enligt kommunens ambitioner.
Samtidigt, och det kan tyckas vara lite motsägande, är det tydligt att ett starkt skäl, kanske det
starkaste, till att man besöker det bad man har valt att besöka, är att man bor i närheten av just
den anläggningen. Trots det tar man sig alltså oftast dit med bil. Det övervägande antalet
svarande vid baden är kvinnor, samtidigt som könsfördelningen bland besökarna är tämligen
jämn. Likaså kan man konstatera att de besökande anser att de nuvarande baden är
lättillgängliga och att man i hög grad uppskattar besöken med ett utfall på 4,7 - 4,8 på den
femgradiga skalan för samtliga anläggningar.
I det följande redovisas svaren i koncentrerad form.
Alnöbadet
124 personer besvarade enkäten. Två tredjedelar av dem var kvinnor. 43 procent var i åldern
46-65 år och 35 procent 66 år eller äldre. 68 procent av dem identifierade sig som motionärer,
16 procent som föreningsaktiva medan endast 7 procent besökte badet för vad som är s.k.
familjebad.
77 procent tar sig dit med bil och 14 procent gående. Hela 93 procent ansåg att det är lätt eller
mycket lätt att ta sig till anläggningen.
På frågan hur ofta man brukar besöka Alnöbadet svarade 49 procent någon gång per vecka
och 39 procent flera gånger per vecka. På en femgradig skala blev snittet 4,8 på frågan om
man var nöjd med besöket. Det huvudsakliga skälet till att man besöker just Alnöbadet är att
man bor nära (27 procent), utbudet av aktiviteter (20 procent) eller att man har simträning där
(19 procent).
40
Matforsbadet
276 personer besvarade enkäten. Knappt två tredjedelar av dem var kvinnor. 61 procent av de
svarande var i åldern 20-45 år, 17 procent i intervallet 46-65 år och 15 procent 66 år eller
äldre. I Matforshallen identifierade sig så många som 61 procent som ”familjebadare” och 27
procent som motionärer. Endast 4 procent var där i egenskap av föreningsaktiva.
91 procent tar sig dit med bil och så få som 3 procent vardera med cykel eller gående. 95
procent anser att det är lätt eller mycket lätt att ta sig till anläggningen.
På frågan om hur ofta man brukar besöka badet i Matforshallen blev utfallet följande: 24
procent flera gånger per vecka, 17 procent någon gång per vecka, 30 procent någon gång per
månad och 15 procent någon gång per kvartal. Främsta skälet till att man besöker badet i
Matfors är att man bor nära (34 procent), bassängerna (20 procent) eller utbudet av aktiviteter
(8 procent). På frågan om man var nöjd med besöket blev snittet på den femgradiga skalan
4,8, dvs. exakt samma som för Alnöbadet.
Njurundahallen
87 personer besvarade enkäten. Två tredjedelar av dem var kvinnor. 23 procent av de
svarande var 20-45 år, 36 procent i intervallet 46-65 år och 38 procent 66 år eller äldre. I
Njurundahallen identifierade sig hela 82 procent som motionärer och enbart 9 procent som
”familjebadare”.
80 procent tar sig dit med bil, 10 procent gående och 6 procent med cykel. 97 procent anser
att det är lätt eller mycket lätt att ta sig till anläggningen.
På frågan om hur ofta man brukar besöka badet i Njurundahallen blev utfallet följande: 37
procent flera gånger per vecka, 42 procent någon gång per vecka och 11 procent någon gång
per månad. Främsta skälet till att man besöker badet i Njurundahallen är att man bor nära (30
procent), utbudet av aktiviteter (16 procent) eller bassängerna (15 procent). Man kan notera
att 13 procent av de svarande anger ”fräsch anläggning” som anledningen till sitt/sina besök.
På frågan om man var nöjd med besöket blev snittet på den femgradiga skalan 4,7, dvs.
marginellt lägre än för Alnöbadet och badet i Matforshallen.
Stödehuset
25 personer besvarade enkäten. Knappt 60 procent av dem var kvinnor. 38 procent var i
intervallet 46-65 år och 42 procent 66 år eller äldre. Så stor andel som 79 procent identifierade
sig som motionärer.
83 procent tar sig till badet med bil med en jämn fördelning mellan övriga transportsätt. 88
procent anser att det är lätt eller mycket lätt att ta sig till anläggningen.
På frågan hur ofta man brukar besöka badet i Stödehuset blev utfallet följande: 38 procent
flera gånger per vecka, 25 procent någon gång per vecka, 17 procent någon gång per år och 13
procent någon per månad. Främsta skälet till att man besöker badet i Stödehuset är utbudet av
aktiviteter (25 procent) och att man bor nära (21 procent). Det senare kan anses vara ett
tämligen intressant svar med tanke på Stödehuset är en samlingsplats för ett tämligen
vidsträckt omland. Man kan också notera att hela 33 procent har utnyttjat svarsalternativet
”annat” på frågan om vilken som är den främsta anledningen till att man besöker
anläggningen. På frågan om man var nöjd med sitt besök blev snittet på den femgradiga
skalan 4,8, dvs. i princip på samma höga nivå som för övriga tre bad.
41
6.2. Medborgarundersökning på ICA-butiker
Som framgår ovan gjordes också en undersökning av synpunkter på sim- och
badanläggningarna genom att personer som besökte några ICA-butiker i kommunen gavs
möjlighet att svara på några frågor. Resultatet kan sammanfattas enligt följande:
349 personer svarade på de frågor som ställdes. Knappt två tredjedelar var kvinnor och de
svarande var generellt något yngre än de som svarat på enkäten i de olika baden. Ungefär två
tredjedelar av de svarande hade besökt någon sim-och badanläggning i Sundsvalls kommun
under de senaste året. För drygt 70 procent av dem var det Himlabadet som hade besökts.
Tämligen många hade också besökt Njurundahallen (28 procent), Alnöbadet (17 procent) eller
Matforshallen (13 procent). Av naturliga skäl var den uppgivna besöksfrekvensen betydligt
lägre för dem man ber svara på några frågor rörande baden utanför ICA-butiker än för de
svarande vid anläggningarna. Skälet till att man hade besökt badet ifråga var för de flesta att
man bor nära (32 procent) eller utbudet av aktiviteter (17 procent). Nöjdhetsgraden visar sig
vara så hög som 4,3 på den femgradiga skalan.
Nära hälften (46 procent) av de svarande som besökt någon anläggning ansåg att man tillhör
gruppen ”familjebadare”. Den näst största gruppen var ”motionärer” (26 procent).
66 procent av dem som besökt en anläggning under senaste året tog sig dit per bil. Fler än 90
procent anser att baden är lättillgängliga.
De som inte hade besökt någon sim- och badanläggning under det senaste året uppgav som
huvudsakligt skäl antingen ”att man inte tycker om att simma/bada” (29 procent) eller
”tidsbrist” (24 procent). En lika stor grupp (27 procent) valde svarsalternativet ”annat” till att
de inte gjort något besök. Av intresse är möjligen också att 6 procent hänvisade till att de inte
kan simma som skälet till uteblivet besök.
Generellt menar de svarande att det är barn- och familjebad och en 25-metersbassäng som är
viktigast att satsa på för Sundsvalls del.
6.3 Webbenkät på Sundsvalls kommuns hemsida
Möjligheten att via kommunens hemsida svara på motsvarande frågor rörande baden och
lämna synpunkter och önskemål på förbättringar utnyttjades av så många som 454 personer.
Av dem hade 93 procent besökt en sim- och badanläggning under det senaste året, vilket är en
tydlig indikation på att det i huvudsak var personer intresserade av ämnet som på detta sätt
ville ge sin syn på frågeställningarna. 78 procent av de svarande var kvinnor och flertalet (58
procent) i åldersintervallet 20-45 år.
Liksom i fallet med undersökningen utanför ICA-butikerna var det för flertalet (74 procent)
Himlabadet som hade besökts. Men många hade även gjort besök på Alnöbadet (40 procent),
Matforshallen (31 procent) och Njurundahallen (23 procent). Besöksfrekvensen hos de
svarande var jämnt fördelat mellan flera gånger per vecka, någon gång per vecka, någon gång
per månad respektive någon gång per kvartal.
Skälet till att man besökt den anläggning man hade gjort var att man bor nära (34 procent),
utbudet av aktiviteter (13 procent) eller att man har simträning där (12 procent).
Nöjdhetsgraden uppgår till 4,2 på den femgradiga skalan. Man identifierar sig främst som
42
”motionär” (43 procent) eller ”familjebadare” 40 procent). Det man anser viktigast för
Sundsvall att satsa på inom detta område är barn- och familjebad och 25-metersbassäng.
71 procent tar sig oftast med bil till anläggningen och 88 procent anser att den är
lättillgänglig.
Av dem som svarat på webbenkäten var det 28 personer som inte hade besökt någon
anläggning under det senaste året. Anledningen som uppgavs var priset (43 procent), ”för
mycket folk” (32 procent), ”svårigheter att ta sig dit” (21 procent)” eller ofräscht” (18
procent). Flera svarsalternativ var möjliga att ange.
6.4 Ett urval kommentarer från undersökningar och webbenkät
De olika undersökningarna och webbenkäten kring Sundsvalls sim- och badanläggningar
innehöll ett par öppna svarsalternativ med formuleringar som ”Finns det något som man
skulle kunna göra på anläggningen så att du skulle gå hit oftare?”, Vad skulle få dig att besöka
sim- och badanläggningar i Sundsvall?” och ”Har du någon mer synpunkt för
badanläggningar i Sundsvalls kommun?”
Det kom in ett stort antal kommentarer, särskilt genom webbenkäten, men även från de olika
badhusundersökningarna. Dessa kommentarer spände över många olika områden, men var
ändå förvånansvärt samstämmiga. Några teman förekom särskilt ofta:
– Priset är en avgörande faktor för många. Med lägre entré skulle man bada oftare.
– Öppettiderna. Här fördelar sig svaren rätt jämnt mellan de som förordar tidigare öppet på
morgnarna och de som vill ha mer kvällsöppet.
– Temperaturen. Det finns ett genomgående önskemål om varmare i bassängerna, men
somliga önskar sig även högre temperatur i omklädningsrum och andra biytor.
– Duscharna. Många respondenter hade funderingar och åsikter om duscharna. Förutom
självklara hygienaspekter så fanns de många kommentar kring behovet av separata duschbås
med dörrar ” så att jag inte behöver vara rädd att bli fotograferad naken”. Gemensamma
duschutrymmen tycks tillhöra en annan tidsepok.
– Logistiken. Det är uppenbarligen en stor utmaning att få simmare med olika behov och
hastigheter att samsas om vattenytan. Var och en vill bada och simma i sin takt, men
utrymmesbristen skapar friktioner.
– Serveringen. Många önskar sig ett bättre utbud i kafeteriorna, inklusive riktig lunch och
mer exklusiv servering på kvällstid.
– Personalen. Det fanns påfallande många och samstämmiga kommentarer om att
”personalen däremot är otroligt vänlig och serviceinriktad”.
Utöver ovanstående, mer generella teman fanns det även ett antal intressanta, enstaka
kommentarer, som:
– Mer upplevelseinriktade aktiviteter, som kandelabersim på kvällar, Luciasim med julsånger,
karibisk afton i varmvattnet eller ”inomhusstrand” med plastgräs och vilstolar.
– Fler ”ungdomslockande” event, för att öka medvetenheten bland de unga om hur många
badanläggningar det faktiskt finns i Sundsvall.
– Att som nyinflyttad få bli bjuden på ett besök i valfri badanläggning.
– Någon typ av simanläggning till Indal-Lidens kommundel, inte minst för att göra området
attraktivt och motverka utflyttning.
– Samma passerkort för alla anläggningar.
43
6.5 Informationsmöte med workshop
De aktörer (idrottsföreningar, vattenaktivitetsföreningar, pensionärsgrupper,
handikappföreningar etc.) som utnyttjar Sundsvalls badanläggningar bjöds in till ett
informationsmöte med workshop i slutet av augusti. I mindre grupper diskuterades frågor som
aktörernas behov av tillgång till bad- och simanläggningar i dag och om 10 till 20 år, huruvida
alla simhallar verkligen behövs, hur högt pris man skulle vara beredd att betala för att få
tillgång till en badanläggning m.m.
En sammanfattning av de intressantaste kommentarerna från workshopen:
– Redan i dag bedömer de flesta aktörer att man inte får tillgång till badanläggningar i den
utsträckning man hade önskat sig och har behov av. Några har tvingats tacka nej till deltagare
på grund av platsbrist.
– Behovet av sim- och badanläggningar kommer att öka i framtiden, inte minst med en
åldrande befolkning och fler nyanlända utan tillräckliga simkunskaper.
– Folkhälso- och rehabperspektivet lyftes fram av flera aktörer. Att bada och simma är en
utmärkt och skonsam motion för de äldre. Redan i dag ökar antalet deltagare i 90-årsåldern.
– Brist på ledare är en stor utmaning för nästan alla aktörer.
– De flesta aktörer ställde sig avvisande till en eventuellt ökad kostnad, men det fanns några
som ansåg sig kunna hantera en viss, begränsad prisökning. Dock påpekades att ett dyrare pris
för de badande riskerade att bli en klassfråga, då de resurssvaga skulle tvingas avstå från sina
badbesök.
– När det ska fattas beslut om eventuella om- och nybyggnationer är det viktigt att det sker i
ordnade former. Det behövs tillfälliga lösningar för de olika aktörerna, så att det går att
”övervintra” i väntan på något bättre. Om det däremot enbart bli fråga om rivning skulle det få
stora negativa, psykologiska konsekvenser för de olika verksamheterna. Det gäller till viss del
även om det skulle rivas i ytterområdena och ersättas med en centralt placerad anläggning,
med långa resor som följd.
– Någon aktör ställde frågan varför man inte kunde bygga om ett utomhusbad till inomhusbad
som kunde få energi från solpaneler eller annan miljövänlig teknik, medan en annan undrade
om det skulle kunna gå att utveckla ett samarbete med Timrå, som också ska bygga ny
simhall.
6.6 Några slutsatser från undersökningar, webbenkät och workshop
– Absoluta merparten (77-93 procent) av de besökare på de aktuella sim-och badanläggningar
som svarat på enkäterna tar sig dit med bil, förmodligen för att det går snabbast och är
bekvämast. Enligt kommunens översiktsplan ska år 2030 två tredjedelar av alla resor inom
kommunen göras av dem som går, cyklar eller åker kollektivt. För att badresorna ska nå upp
till det målet kommer det att behövas målmedvetna åtgärder, åtminstone i det längre
perspektivet, för att begränsa bilresorna.
– De besökare vid de aktuella sim- och badanläggningarna som ha svarat på enkäterna har lite
olika inriktning. På Alnöbadet, i Njurundahallen och i Stödehuset tillhör de överlägset flesta
gruppen motionärer, Matforsbadet attraherar familjebadare, medan rätt få på alla anläggningar
tillhör gruppen föreningsaktiva. I det fortsatta strategiarbetet kan det finnas anledning att
fundera på bästa sättet att i framtiden optimera nyttjandemöjligheterna för dessa olika
användargrupper (föreningsaktiva, motionärer och familjebadare).
44
– Att pris och öppettider är viktiga frågor när man bestämmer sig för att besöka en sim- och
badanläggning eller ej, kommer knappast som en överraskning. Inte heller en önskan om
varmare i bassäng och angränsande utrymmen. Däremot är duscharnas betydelse kanske något
mer överraskande. I den långsiktiga planeringen kan det därför vara klokt att utgå från att alla
omklädningsrum ska ha separata duschbås och snarare fundera på vilka praktiska och tekniska
utmaningar det kan innebära.
– Den logistiska utmaningen, som kommer till uttryck i enkätsvaren, skulle på sikt kunna
lösas med ny, digital teknik. Om det till år 2033 troligen kommer att finnas förarlösa bilar på
Sundsvalls gator, som inte krockar med varandra, så borde en liknande teknik kunna hjälpa
simmare med olika behov och hastigheter i bassängerna att inte heller krocka med varandra.
– Sim – och badanläggningarnas serveringar är viktiga trivselskapande och
varumärkesprofilerande aktiviteter. Här finns det anledning att i det fortsatta strategiarbetet
fundera i nya, innovativa banor, som t.ex. ”pop up”– servering av tillfällig karaktär, mat med
tydlig närproducerad inriktning och/eller hyra ut till unga matlagningsentreprenörer.
– Det är uppenbart att såväl de aktuella anläggningarna i sig, som framför allt personalen som
arbetar där, är en tillgång inför de nödvändiga förändringarna som en ny strategi kommer att
innebära.
– En annan uppenbar slutsats är att efterfrågan på tider i sim- och badanläggningarna redan i
dag överstiger tillgången, och det mesta pekar på att den trenden kommer att förstärkas
ytterligare med tiden.
45
7. Konsulternas förslag
7.1. Övergripande utgångspunkter
7.1.1 Inledning Sundsvalls kommun behöver ta ett helhetsgrepp över de kommunala baden och utarbeta en
strategi för dessa och de investeringar i badanläggningar, som kan behöva göras inom en
rimlig framtid. Föreliggande rapport utgör underlag för denna strategi. I enlighet med det
uppdrag som ligger till grund för arbetet med att ta fram erforderligt underlag för en sådan
strategi har vi gjort en nulägesanalys, en behovsanalys en omvärldsanalys och slutligen en
medborgar- och kundanalys. Dessa analyser utgör underlag för våra förslag som återfinns i
avsnitt 7.2 och 7.3 nedan. Innan vi redovisar förslagen sammanfattar vi i detta avsnitt 7.1 de
utgångspunkter för förslagen, som vi anser följer av de gjorda analyserna.
7.1.2 Vad visar gjorda analyser vad gäller behovet av sim- och badanläggningar i Sundsvall?
I Sundsvall finns idag ett antal kommunala sim- och badanläggningar. Himlabadet, en
anläggning i centrala Sundsvall som erbjuder något av ett fullsortiment, togs i bruk för några
år sedan och är en tillgång inte enbart för de boende i Sundsvalls kommun utan även för
angränsande kommuner som Timrå, Ånge och Nordanstig och sannolikt i mindre utsträckning
även för boende i mer avlägset belägna kommuner. En ny badanläggning främst för
simträning och – tävling, i anslutning till Himlabadet, byggs för närvarande och beräknas
kunna öppna andra halvåret 2018. Den nya anläggningen har tio banor att jämföra med det
tidigare Sporthallsbadets sju banor.
Utöver dessa centralt belägna anläggningar finns fyra inomhusbad lokaliserade till olika
kommundelar. Det är Alnöbadet, Matforshallen, Njurundahallen samt Stödehuset. Av dessa är
de två förstnämnda i behov av en omfattande renovering, i fallet Alnöbadet så omfattande att
rivning är det mest realistiska alternativet enligt en översyn gjord av Drakfastigheter. Antalet
besök i dessa inomhusbad är stort och i princip finns med nuvarande öppettider inga lediga
tider som kan bokas av föreningar eller andra grupper. Det totala antalet kvadratmeter
vattenyta per 1 000 invånare är idag 22, vilket är en hög siffra i en jämförelse med andra
kommuner i norra Sverige. Trots detta är således trycket mycket högt på anläggningarna.
Sundsvalls kommun äger också två utomhusbad, Nackstabadet och Malandsbadet. Båda dessa
anläggningar drivs av föreningar, Sadaka respektive Ljustadalens AktivitetsCenter (LAC).
Även dessa anläggningar är i dåligt fysiskt skick och främst Malandsbadet är i behov av en
omfattande upprustning. Samtidigt fungerar dessa båda bad dels med anledning av deras
lokalisering i kommunen, dels beroende på föreningarnas profil som en viktig social resurs
inte minst för gruppen nyanlända i kommunen. Nackstabadet och Malandsbadet har också en
viktig uppgift som anläggningar för simundervisning för dem som inte klarat provet under
terminstid.
Sundsvalls kommun har höga ambitioner på fritidsområdet. Fler invånare ska få möjligheter
till en aktiv fritid och det gäller inte minst boende i de delar av kommunen där graden av
aktivitet och delaktighet idag är låg. Barn- och ungdomar ska vara prioriterade liksom
”föreningsinitiativ som stärker tryggheten i socioekonomiskt svaga bostadsområden”32.
32 Kultur- och fritidsnämndens Mål och resursplan 2017
46
När det gäller simundervisningen är målet att senast 2021 samtliga elever ska kunna simma
och därmed få godkänt betyg i ämnet idrott. Det är ett ambitiöst mål där utmaningen inte
minst ligger i att få nyanlända ungdomar utan tidigare vattenvana att bli simkunniga.
Idrottslärarna har återkommande aktualiserat behovet av ytterligare tider i baden för att kunna
nå målet, men, enligt uppgift, utan att det hörsammats. Målet gäller även särskolans och dess
mer specifika behov behöver uppmärksammas.
Sundsvalls sim- och badanläggningar är också viktiga tillgångar i ett folkhälsoperspektiv. Det
är sannolikt att betydelsen av detta snarast kommer att öka, inte minst med tanke på den
demografiska utvecklingen med allt fler äldre och nyinflyttade utan tidigare simkunskaper.
Badens betydelse för de äldre framkommer även tydligt i de enkäter som gjorts vid
anläggningarna.
Sundsvall har en framgångsrik tradition när det gäller simning såväl på elitnivå som ur ett
breddperspektiv. Svensk Simidrott har nu antagit en ny strategi, som i huvudsak innebär en
strävan att få fler att ägna sig åt simning trots stigande ålder vad man kallar ”livslång
simning”. Svensk Simidrott har givetvis ambitionen att få genomslag för denna strategi även i
Sundsvall, vilket förutsätter tillgång till tider i anläggningarna. Det gäller också i hög grad för
övrigt föreningsliv, som redan idag ger uttryck för svårigheter att få tillgång till tider i baden i
önskad omfattning.
Sundsvall är ett regionalt centrum och förutsätts växa med ytterligare ca 6 500 invånare till
2030, vilket är det år som är målpunkt för den nu gällande befolkningsprognosen. Det är en
något högre takt än under senaste 15-årsperioden. Framför allt är det i centrala Sundsvall samt
i något mindre omfattning på Alnön, i Matfors och Njurunda som ökningen kommer att ske.
De åldersgrupper som kommer att öka är främst barn och ungdomar upp till 18 år samt äldre
från 75 och uppåt. Sundsvall har ett nettoinflöde av invånare från övriga delar av det egna
länet och från utlandet men ett nettoutflöde i relationen med övriga delar av riket.
Det är således i centrala Sundsvall och i de kommundelar där det i dag finns inomhusbad som
antalet invånare beräknas bli fler. Den prognosen stöds av naturliga skäl också av den
gällande översiktsplanen för Sundsvall. Men av betydelse är att den även pekar ut ett område i
närheten av det nuvarande utomhusbadet i Nacksta för en betydande exploatering av nya
bostäder samt, men i betydligt lägre grad, i ett område som gränsar till det nuvarande
Malandsbadet.
7.1.3 Utbudet av anläggningar i ett regionalt perspektiv – möjlig samverkan Av omvärldsanalysen framgår att ett tämligen stort antal kommuner i Sverige antingen
nyligen har uppfört eller står i begrepp att bygga en ny anläggning för sim och bad. En av dem
som just nu förbereder en sådan investering är Timrå kommun. Timrå planerar att andra
halvåret 2018 påbörja uppförandet av en tämligen stor sim- och badanläggning belägen i
centrala delen av kommunen. Slutligt beslut är ännu inte fattat men det beräknas ske före
årsskiftet 2017-2018. Anläggningen avses dimensionerad för ca 150 000 årsbadande, vilket
kan jämföras med antalet badande i t.ex. Njurundahallen som är ca 53 000. Anläggningen kan
tas i bruk hösten 2020. Det finns anledning att både i det korta och i det långa perspektivet
söka samverkan med Timrå kommun när det gäller anläggningar för sim- och bad.
47
Befintlig sim- och badanläggning i Fränsta, Ånge kommun, kommer av allt att döma att
genomgå en omfattande renovering, vilket gör att den behöver stängas. Ånge kommun har
endast denna sim- och badanläggning och kommer därför att behöva få tillgång till i första
hand anläggningen i Stöde för simundervisning och föreningsaktiviteter.
7.1.4 Profilen på anläggningarna med utgångspunkt från tänkbara nya krav och förändrade förutsättningar i övrigt Såväl omvärldsanalysen som de genomförda besöks-och medborgarundersökningarna ger tips
och idéer till vad man bör tänka på i ett längre perspektiv när det gäller investeringar i
badanläggningar. Det kan gälla krav och önskemål om standarden på omklädningsytorna där
inte minst synpunkter med anknytning till ökade behov av att kunna vara i avskildhet bör
uppmärksammas samt nya rön när det gäller olika sociala faktorer i samband med badandet.
Badet som upplevelse är säkert en trend som inte bara kommer att stå sig utan även förstärkas
och kopplad till detta det forskningen kallar ”den blå platsens” betydelse som faktor för ökat
välbefinnande.
Det gäller sannolikt också badanläggningens konstruktion i ett miljö- eller grönt perspektiv.
Omvärldsanalysen visar i övrigt att sim- och badanläggningar spelar en allt viktigare roll som
instrument för en stärkt folkhälsa. Det ställer kontinuerligt nya krav på anläggningarna som
med tanke på den långa tid de i normalfallet ska fungera, 30-40 år, förutsätter dels genomtänkt
materialval i byggnaden, dels flexibilitet i funktionerna. Den tekniska utvecklingen kommer
att gå vidare eller sannolikt accelerera. Mot den bakgrunden kan det finnas anledning att vid
ny- eller reinvesteringar i sim- och badanläggningar som ett alternativ överväga
konstruktioner med en kortare livslängd, anläggningar som är enklare i sitt utförande därför
också mer kostnadseffektiva. Digitaliseringens tid är redan här och innebär nya möjligheter
också i en bad-och simanläggning när det exempelvis gäller hur personalresursen bäst kan
nyttjas.
7.2 Förslag till åtgärder beträffande sim- och badanläggningar i Sundsvall under perioden till år 2033
De analyser som gjorts och som mer ingående redovisas i avsnitt 3-6 och sammanfattas i
avsnitt 7.1 ovan visar entydigt att den totala vattenytan för sim- och badaktiviteter i
Sundsvalls kommun bör öka. Det kan ske etappvis. En mindre del av behovet täcks kortsiktigt
av att den nya simhallen i Himlabadet kommer att få en ökad kapacitet i jämförelse med det
tidigare badet. På längre sikt behöver nya möjligheter skapas, vilket kan ske både genom mer
omfattande eller mindre åtgärder i befintliga anläggningar och genom ökad interkommunal
samverkan.
Följande sammanfattande iakttagelser och slutsatser ligger således till grund för våra förslag
nedan:
Nuvarande anläggningar är mycket välbesökta…
… men ett par har mycket dålig teknisk standard
Ambitionsnivån hög från kommunen när det gäller utbudet inom fritidsområdet och
beträffande simkunnigheten
Föreningslivet får idag inte tider enligt de önskemål man har
48
Sundsvall växer och gör det främst i centrum och centrumnära
Baden är en regional resurs och bör ses i ett regionalt perspektiv
Nya värderingar gör intåg och den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter
Våra förslag till åtgärder, baserade på ovanstående analyser, är följande:
1. Alnöbadet rivs och på samma plats uppförs en s.k. multibassäng, dvs. en bassäng med
höj- och sänkbar botten, för sim- och badaktiviteter. Rivningen bör anpassas till
färdigställandet av dels Himlabadets simhallsdel, dels, om möjligt, det nya badet i
Timrå. Simhallen i Himlabadet beräknas kunna öppna hösten 2018 medan badet i
Timrå inte kommer att stå färdigt förrän tidigast hösten 2020.
2. I Matforshallen görs erforderlig reinvestering. Eventuellt kan Matforshallen
tillsammans med Stödehuset behöva utnyttjas under den tid då hallen i Fränsta är
stängd. Kontakter bör tas med Ånge kommun och om det blir aktuellt anpassa
tidpunkten för renoveringen till detta.
3. En utökad vattenyta i Sundsvalls kommun kan erhållas om man betraktar den nya sim-
och badanläggningen i Timrå som en resurs. Anläggningen är fysiskt dimensionerad
för ett omfattande nyttjande. Sundsvalls kommun bör snarast ta kontakt med Timrå
kommun i avsikt att få till stånd en överenskommelse om att x antal timmar i veckan
kan bokas av föreningar med hemvist i Sundsvall och eventuellt också för
simundervisning för skolor i Sundsvall. En separat överenskommelse bör träffas
mellan kommunerna under den tid som Alnöbadet inte är tillgängligt.
4. En mer långsiktigt hållbar samverkanslösning mellan Timrå och Sundsvalls
kommuner skulle vara en överenskommelse om att uppföra en för båda kommunernas
behov ny sim- och badanläggning i Birsta i norra delen av Sundsvall nära gränsen mot
Timrå. Underhandskontakter bör från Sundsvalls kommuns sida tas med Timrå
kommun under hösten 2017 för att få en bild av realismen i ett sådant alternativ. En ny
anläggning i Birsta bör utformas så att den blir ett komplement till Himlabadet men
således utan delar av karaktären ”äventyrsbad”.
5. Utomhusbaden i Nacksta och Maland renoveras. När det gäller Malandsbadet fordras
eventuellt en rivning och i så fall med en återuppbyggnad av en enklare
utomhusanläggning.
6. Om en sim- och badanläggning anläggs i Birsta enligt punkt 4. ovan, kan en satsning
på Malandsbadet utgå. I det sammanhanget bör även prövas om en ny anläggning ska
uppföras på Alnön enligt punkt 1. ovan. Om denna nyinvestering inte blir av, blir dock
en effekt en viss minskning av den totala vattenyta som är tillgänglig för de boende i
Sundsvall.
7. Sundsvall planerar för en befolkningsökning främst i centrala delen av kommunen
men även i bl.a. Katrinehill söder om Nacksta. På sikt bör därför en
inomhusanläggning för sim- och bad placeras i Nackstaområdet. Därmed minskar
trycket på Himlabadet. Föreslagen renovering av Nackstabadet bör göras på sådant
sätt att det möjliggör en om- alternativt tillbyggnad till ett inomhusbad några år in på
2020-talet vid en tidpunkt som anpassas till tillkomsten av nya bostäder i
Katrinehillområdet.
8. Inför planering och projektering av såväl en ny anläggning på Alnön som större
renoveringar av baden i Matfors, Nacksta och Maland inhämtas idéer från andra
kommuner, SKL och från Vinnova i avsikt att skapa anläggningar som är i teknisk och
49
funktionell framkant, för såväl besökarna som vad gäller tekniska lösningar och
nyttjande av personalresursen, samt inte minst i ett hållbarhetsperspektiv.
7.3 Konsekvenser av förslaget för de befintliga sim- och badanläggningarna 7.3.1 Alnöbadet Alnöbadet rivs snarast möjligt men med anpassning till möjligheten att nyttja andra
anläggningar för såväl simundervisning som föreningsaktiveter och enskildas besök. En ny
multibassäng uppförs i närtid på samma plats. Om en överenskommelse träffas mellan
Sundsvalls och Timrå kommuner om en gemensam satsning på ett bad i Birsta, bör en
prövning ske om en nyinvestering ska göras på Alnön.
7.3.2 Himlabadet I samband med att Alnöbadet rivs kan trycket på de centralt placerade baden komma att öka.
Detta bör uppmärksammas så att lämpliga åtgärder vidtas för att exempelvis föreningar som i
dag är verksamma i Alnöbadet ges möjlighet till tider i baden. Det nya badet i Timrå bör ingå
i en sådan överenskommelse och eventuellt kan nyttjandet av Himlabadet vara en del av
denna överenskommelse där tillgång till Himlabadet säkras för föreningar och skolor i Timrå.
7.3.3 Malandsbadet Malandsbadet får erforderlig teknisk upprustning. Den bör ske i närtid. Samarbetet med LAC
förlängs. I anslutning till detta kan prövas om samarbetet ska omfatta även andra inslag än
driften av badet. En idé kan vara att i enlighet med antagna politiska mål pröva om föreningen
kan vidga sitt ansvar till andra områden av mer social karaktär.
Om en överenskommelse med Timrå kommun träffas om uppförande av en sim- och
badanläggning i Birsta, läggs Malandsbadet ned. LAC förutsätts i sådant fall kunna fortsätta
att bedriva sin socialt inriktade verksamhet men utan att ha badet som tillgång.
7.3.4 Matfors Matforshallens bad bör få en erforderlig teknisk renovering. Det gäller såväl delar av
byggnaden som badets tekniska kapacitet. I övrigt kan verksamheten fortsätta som idag.
Uppmärksamhet bör riktas mot en eventuellt kommande exploatering av delar av Vattjom. De
boende i Vattjom bör så långt möjligt erbjudas badupplevelser i Matforshallen.
7.3.5 Nackstabadet Nackstabadet är i behov av en viss teknisk renovering. Den bör, liksom vad gäller
Malandsbadet, utföras så snart som möjligt. Båda utomhusbaden fyller en viktig funktion i ett
socialt perspektiv, vilket inte kommer att bli mindre viktigt och är helt i linje med antagna
politiska mål. Samarbetet med Sadaka bör förlängas och eventuellt utvidgas.
Om en omfattande nybyggnad av bostäder tillkommer i Katrinehill, bör några år in på 2020-
talet ett inomhusbad tillkomma i området. Det kan lämpligen ske genom att Nackstabadet
byggs in och får erforderlig översyn av kvaliteter knutna till badupplevelsen och i tekniskt
avseende. Den renovering som omgående bör göras av utomhusbadet bör ta hänsyn till en
sådan sannolik senare förändring.
50
7.3.6 Njurunda Badet i Njurundahallen är i gott skick och förutsätts kunna klara en mindre befolkningsökning
genom förtätning i området. För badet krävs enbart sedvanlig årlig översyn och de mindre
åtgärder som kan bli följden av denna.
7.3.7 Stödehuset Badet i Stödehuset är också i tämligen gott skick. Det förutsätts finnas kvar som viktig
samlingsplats i bygden. Mindre åtgärder kan behöva vidtas efter en sedvanlig översyn. En
överenskommelse bör träffas med Ånge kommun om nyttjande av Stödehuset i samband med
kommande renovering av badet i Fränsta.
51
Bilaga 1: Personer och organisationer som på olika sätt lämnat bidrag till utredningen
Följande personer utöver kommunens projektansvariga har kontaktats eller intervjuats
Sundsvalls kommun:
Lars Biberg, simhallschef Matforshallen
Saleh Darawi, samordnare integration
Ulrika Edlund, planeringsarkitekt
Pär Eriksson, simhallschef Njurundahallen
Lennart Johansson, idrottslärare
Helén Lundahl, kollektivtrafikstrateg
Gabriel Lundgren, samhällsanalytiker
Anna-Karin Nilsson, samordnare simundervisning, Sundsvalls kommun
Annika Nilsson, simhallschef Alnöbadet
Ewa Nässén Carlsson, specialpedagog
Ola Sundström, drifttekniker Drakfastigheter
Claes Rogander, planarkitekt
Patrik Söderberg, simhallschef Stödehuset
Åsa Vidman Nilsson, miljöinspektör
Marlene Vikström, förvaltare Drakfastigheter
Andra kommuner:
Mårten Andersson, utredare Göteborgs stad
Eje Fröberg, fritidschef Ånge kommun
Ronny Söderlund, fritidschef Timrå kommun
Helén Wiklund Wårell, fritidschef Luleå kommun
Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande Östra Göinge kommun
Organisationer:
Berit Carlsson, Sadaka
Linda Carlsson, Sadaka
Annika Edin, utvecklingskonsulent Mellannorrlands Simförbund
Kari Lehto, Ljustadalens AktivitetsCenter (LAC)
Vid informationskvällen den 29 augusti 2017 deltog representanter för följande
föreningar:
Alnö vattengympa
Kometerna
Ljustadalens AktivitetsCentrum (LAC)
Natyristen, Alnö
Njurunda simsällskap
PRO Matfors
Sadaka, Nacksta
Stenstans gymmix
Sundsvalls simsällskap
Svensk Simidrott Mellannorrland
Wibadarna, Alnö
52
Bilaga 2: Byggnads- och funktionsteknisk status för tre av anläggningarna
53
54
55
Bilaga 3: Besöks- och medborgarundersökningar
Kundundersökning utförd vid Alnöbadet, Matforshallen, Njurundahallen och
Stödehuset under perioden 12-30 september 2017
Datum____ Kl ___-____ Anläggning_______________Intervjuare_______________
Hej, på uppdrag av Sundsvalls kommun genomför vi en undersökning om simhallarna i
Sundsvallsområdet. Kan du tänka dig att ställa upp på en intervju, det tar bara någon minut.
1. Har du eller ditt/dina barn nyttjat anläggningen här idag?
Ja
Nej, avsluta intervjun
2. Vilket postnummer har du till din hemadress?
3. Hur tog du dig hit idag? Ett svarsalternativ, huvudsakligt färdsätt
Buss
Bil
Cykel
Gick
Annat
Upplever du att det är lätt eller svårt att ta sig hit?
Skala 1-5 ………….. 1 =lätt 5=svårt
4. Hur ofta det senaste året har du besökt den här anläggningen?
Flera gånger i veckan
Någon gång i veckan
Någon gång i månaden
Någon gång per kvartal
Någon gång per år
Första gången
Du svarade någon gång i månaden, någon gång per kvartal, någon gång per år – finns det
något som man skulle kunna göra på anläggningen så att du skulle gå hit oftare? Ja, frisvar
………………….
Nej
Du svarade första gången, kommer du komma tillbaka? Ja Nej
Vet inte
5. Vilken är främsta anledningen till att du besöker den här anläggningen? Ett
svarsalternativ
Bor nära
Arbetar nära
Smidigt att ta sig hit
Bassängerna
Fräsch anläggning
Öppettiderna
Utbudet av aktiviteter
Priset
Utbudet av förtäring (mat/dryck)
Har simträning där
Annat, vad
56
Hur nöjd är du med besöket? Skala 1-5 ………… 1 =inte nöjd 5=mycket
nöjd
6. Finns det något du saknar med just den här anläggningen? Ja frisvar
…………………………
Nej
7. Vilken typ av bad anser du vara viktigast att satsa på för Sundsvalls del? Ett
svarsalternativ.
25-metersbassäng
Undervisningsbassäng
Rehab-/varmbassäng
Utomhusbassäng
Relax/spa
Barn- och familjebad
Annat, nämligen …
8. Har du någon mer synpunkt för badanläggningar i Sundsvalls kommun? Ja
frisvar …….
Nej
9. Vilken av följande kundgrupper anser du dig i första hand tillhöra? Ett
svarsalternativ
Motionär
Föreningsaktiv
Simundervisning
Familjebad
Rehab-/sjukvård
Relax/bastu
Annan
10. Kön? Noteras av intervjuare
Man
Kvinna
Pojke
Flicka
Annan
11. Ålder? Noteras av intervjuare
under 19,
20-45,
46-65,
57
Medborgarundersökning – personer som besöker simhallar/tempererade utebad utförd
vid åtta ICA-butiker under perioden 12-30 september 2017
Datum____________ Kl ___-____
Plats:_________________________Intervjuare_______________
1. Har du det senaste året besökt någon sim- och badanläggning i Sundsvall (ej enbart gym)?
Ja Nej (Om ja, vilken/vilka? Om svar Nej gå vidare till det andra
undersökningsformuläret.
Alnöbadet
Himlabadet
Matforshallen
Malandsbadet
Nackstabadet
Njurundahallen
Stödehuset
Annan, vilken?
2. (Om du besökt någon av anläggningarna ovan) Vilken anläggning har du besökt mest det
senaste året? (Se lista ovan) ……………………………………………….
3. Hur ofta har du besökt den?
Flera gånger/vecka
Någon gång/vecka
Någon gång/månad
Någon gång/kvartal
Någon enstaka gång
En gång
4. Vilken är främsta anledningen till att du besöker xx (nämnd anläggning fråga 2)? Ett
svarsalternativ
Bor nära
Arbetar nära
Smidigt att ta sig dit
Bassängerna
Fräsch anläggning
Öppettiderna
Utbudet av aktiviteter
Priset
Utbudet av förtäring
Har simträning där
Annat – vad?
5. Hur nöjd är du med besöket? Skala 1-5 …………… 1 =inte nöjd 5=mycket
nöjd
6. Hur tar du dig vanligtvis till xx (nämnd anläggning fråga 2)? Ett svarsalternativ
Bil
Buss
Cykel
Gick
Annat
7. Upplever du att det är lätt eller svårt att ta sig till xx (nämnd på fråga 2)?
Skala 1-5 ………….. 1 =lätt 5=svårt
58
8. Vilken av följande kundgrupper anser du dig i första hand tillhöra? (läs upp), Ett
svarsalternativ
Motionär
Föreningsaktiv
Simundervisning
Familjebad
Rehab/sjukvård
Relax/Bastu
Annan – vilken?
9. Om besöker mer sällan än någon gång/månad, vad skulle få dig att besöka sim- och
badanläggningar i Sundsvall oftare? (Frisvar) …………………………………………
10. Vilken bassäng eller typ av bad anser du vara viktigast att satsa på för Sundsvalls
kommun?
Ett svarsalternativ
25-metersbassäng
Undervisningsbassäng
Rehab-/varmbassäng
Utomhusbassäng
Relax/spa
Barn- och familjebad
Annat – vad?
11. Är det något övrigt som du vill tillägga angående sim- och badanläggningar i Sundsvall?
(Frisvar) ………………………………………………….
11. Vilket postnummer har du?
12. Kön (Man/pojke, Kvinna/flicka, Övrigt/annan)
13. Vilken åldersgrupp tillhör du? 15-19 år, 20-29 år, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år, 60-69 år,
70 år +
14. Har du hemmavarande barn under 12 år?
15. Är du född i Sverige eller utomlands? Ja Nej
59
Medborgarundersökning – personer som inte besöker simhallar/tempererade utebad
utförd vid åtta ICA-butiker under perioden 12-30 september 2017
Datum____________ Kl ___-____
Plats:_________________________Intervjuare_______________
1. Vilken är den främsta anledningen till att du inte har besökt någon sim- och
badanläggning? Besvaras öppet men förkodas enligt exempelvis:
Tycker inte om att bada/simma
Kan inte simma
Ofräscht
För mycket folk
Tidsbrist
Svårt att ta sig dit
Utbudet
Öppettiderna
Priset
Annat – var/vad?
2. Vad skulle få dig att besöka sim- och badanläggningar i Sundsvall? ………………………..
(Frisvar)
3. Vilken bassäng eller typ av bad anser du vara viktigast att satsa på för Sundsvalls del? Ett
svarsalternativ
25-metersbassäng
Undervisningsbassäng
Rehab-/varmbassäng
Utomhusbassäng
Relax/spa
Barn- och familjebad
Annat – vad?
4. Är det något övrigt som du vill tillägga angående sim- och badanläggningar i Sundsvall?
……(Frisvar)
5. Vilken postnummer har du?
6. Kön (Man/pojke, kvinna/flicka, övrigt/annat)
7. Vilken åldersgrupp tillhör du? 15-19 år, 20-29 år, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år, 60-69 år, 70
år +
8. Har du hemmavarande barn under 12 år? Ja Nej
9. Är du född i Sverige eller utomlands? Ja
äldre än 65
