Stot - Jernhusen · 2017. 3. 29. · Stot Stockholm Jernhusen AB (publ) Box 520 101 30 Stockholm Besök: Kungsbron 13 / Västra Järnvägsgatan 23 Jernhusen är ett publikt företag

2010

StockholmJernhusen AB (publ) Box 520101 30 StockholmBesök: Kungsbron 13 / Västra Järnvägsgatan 23

Jernhusen är ett publikt företag med säte i StockholmOrg.nr. 556584-2027

GävleJernhusen Muréngatan 1802 51 Gävle

GöteborgJernhusen Box 1025405 21 GöteborgBesök: Drottningtorget 5

KirunaJernhusen Bangårdsvägen 3981 34 Kiruna

MalmöJernhusen Box 584201 25 MalmöBesök: Centralstationen /Skeppsbron 1C

NorrköpingJernhusen N. Promenaden 94602 22 Norrköping

SolnaJernhusen Växlarevägen 29170 63 Solna

SundsvallJernhusen Box 703851 21 SundsvallBesök: Landsvägsallén 8

VästeråsJernhusen Sigurdsgatan 33 B721 30 Västerås

ÖrebroJernhusen Box 1510701 15 ÖrebroBesök: Grev Rosengatan 1

Telefon: 08-410 626 00 E-post: [email protected]

Produktion: Solberg • Foto: Per Myrehed

Hållbarhetsredovisning 2010

VisionJernhusen gör skillnad för människor och miljö.

AffärsidéPå kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhålls-

depåer samt gods- och kombiterminaler längs järn vägen och bidrar därmed

till en bättre transportsektor och ett grönare Sverige.

Innehåll

VD har ordet 2Omvärld och intressentdialog 3Socialt ansvar 4Miljö 6Medarbetare 8GRI-rapport och index 10GRI-resultatindikatorer 12Bestyrkanderapport 16

Årsredovisning ochFastighetsförteckning

Kontaktperson för hållbarhetsrapporteringen:Klas Johansson, Miljö[email protected]–410 626 00

Läs mer om Jernhusen i Årsredovisningen och Fastighetsförteckningen. De finns att ladda ned från Jernhusens webbplats, jernhusen.se

... är ett fastighetsbolag inom transportbranschen med svenska staten som ägare.

... finns i attraktiva lägen på många platser i Sverige med fastigheter av olika slag – stationer, underhållsdepåer, godsterminaler och kontor.

... vill och kan bidra till en hållbar utveckling, och arbetar för att fler ska kunna välja järnvägen både för resande och godstransporter.

Hej! Visste du att Jernhusen...

Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010 1

Jernhusen i sammandrag Helår 2010 Helår 2009

Fastighetsintäkter, MSEK 1 014 868

Rörelseresultat, MSEK 442 393

Finansiella poster, MSEK –99 –55

Resultat efter finansiella poster, MSEK 344 338

Värdeförändringar, MSEK 297 –290

Årets resultat, MSEK 490 43

Investeringar i fastigheter, MSEK 1 401 2 129

Fastighetsförsäljningar, MSEK 1 061 73

Marknadsvärde fastigheter, MSEK 9 501 8 946

Soliditet, % 38,5 37,2

Räntetäckningsgrad, ggr 5,1 8,5

Avkastning på eget kapital, % 12,9 1,3

Antal anställda 187 150

• Fastighetsintäkterna uppgick till 1 014 (868) MSEK.

• Rörelseresultatet uppgick till 442 (393) MSEK.

• Värdeförändringar uppgick till 297 (–290) MSEK.

• Årets resultat efter skatt uppgick till 490 (43) MSEK.

• Investeringar i fastigheter uppgick till 1 401 (2 129) MSEK.

• Flera projekt färdigställdes under året.

• Kerstin Gillsbro efterträdde Per Berggren som vd i Jernhusen

den 1 november 2010.

• Styrelsen föreslår en utdelning om 100 (100) MSEK.

2010 i korthet

För Jernhusen är det viktigt att på ett aktivt sätt medverka till att vi får ett mer hållbart samhälle. Det känns väldigt naturligt då vi är verksamma i en bransch som i sig står för många positiva effekter både på miljön och på samhället i stort. Ett ökat nyttjande av järnvägen för person- och godstrafik är en av nycklarna för att bromsa koldi-oxidutsläpp och skapa förutsättningar för ökad tillväxt i Sverige. Vi ställer oss bakom kollektivtrafikbranschens mål att fram till 2020 fördubbla antalet resor med kollektivtrafik. Vi har även satt upp ett eget mål för att till samma år dubblera våra kombigodsvolymer på järnväg, och här tror vi det kan bli ännu mer.

Vår roll är viktigJernhusens verksamhet handlar om att utveckla och förvalta bolagets fastig-heter, markområden och tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Trots Jernhusens begränsade storlek är det vi gör väldigt centralt och vår roll vik-tig, något vi upplever än starkare nu då avregleringen börjar bli tydligare. Utvecklingen fortsätter och vi vill ta vår del av ansvaret för att hela pusslet ska fungera så bra som möjligt utifrån resenärernas och kundernas behov. Lyckas vi bidra till att skapa så smidiga

flöden och bra lösningar att fler väljer kollektiva transportmedel kan vi verk-ligen få tyngd i orden ”att göra skillnad för människor och miljö” – vilket är Jernhusens vision.

Sedan ett antal år tillbaka är håll-barhetsfrågorna en självklar del i vår strategi och affärsplan. Men det får inte bli tomma ord utan ska vara något som genomsyrar allt vi gör. Därför arbetar vi hela tiden med att anpassa och för-bättra vår verksamhet så att Jernhusen kan kallas ett hållbart företag. Det handlar om allt ifrån att miljöanpassa fastigheterna och ställa krav på våra underleverantörer till att driva projekt för miljösmart stadsutveckling samt utveckla trygga och säkra stationer. För oss är hållbarhet ett brett begrepp som betyder fokus på såväl miljön som på sociala och etiska frågor.

Viktigaste intressenternaFör att säkerställa en högre miljö-prestanda har Jernhusen ställt upp långsiktiga miljömål till 2020 som i stort stämmer överens med de natio-nella miljömål som den svenska riksda-gen fastställt. På grund av den extrema vintern under både början och slutet av 2010 nådde vi dock inte målen om en lägre energianvändning och minskade utsläpp. Detta kommer vi arbeta för

att kompensera under kommande år. Utöver miljömålen har vi också ett antal mål som rör våra viktigaste intressenter – resenärer, kunder och medarbetare. Tyvärr sjönk siffrorna vad gäller kundnöjdheten 2010, vilket vi ser allvarligt på och har tagit krafttag för att åtgärda. Nöjda kunder är A och O i all affärsverksamhet och här måste vi bli bättre helt enkelt.

Resenärsindex stiger, men vi skulle gärna se att takten ökade. Vi fortsät-ter med ett program för att förbättra det som resenärerna sätter högst på prioritetslistan, till exempel tillgång till fräscha toaletter och fler sittplatser på stationerna.

Vårt medarbetarindex håller sig glädjande nog på en mycket hög och stabil nivå i linje med det måltal vi satt. Det är viktigt att fortsätta bygga en stark företagskultur och få våra med-arbetare att känna stort engagemang för det vi gör. Då har vi goda förutsätt-ningar att förverkliga våra ambitioner och därmed vara med och förbättra den värld vi alla delar.

Stockholm i mars 2011

Kerstin Gillsbro, vd

Vd har ordet

Sedan ett antal år tillbaka är hållbarhetsfrågorna en självklar del i vår strategi och affärsplan. Men det får inte bli tomma ord utan ska vara något som genomsyrar allt vi gör.

2 Jernhusen Hållbarhetsredovisning 2010


Omvärld och intressentdialog

Ansvarsfullt företagande kräver lyhördhetMed utgångspunkt i ett stort fastig-hetsbestånd beläget på strategiska platser i det svenska järnvägsnätet, bidrar Jernhusen till ett ökat kollektiv-resande och ökade transporter av gods på järnväg. Det är i samhällsbyggar-rollen, både i stadsutvecklingsarbetet och som aktör i transportsektorn, som Jern husen skapar störst samhällsnytta.

Ansvarsfullt företagande kräver långsiktighet, kunskap, framförhåll-ning och ett strukturerat arbetssätt. För att nå framgång gör Jernhusen omvärldsanalyser av viktiga samhälls-frågor, samt konkurrent- och mark-nadsanalyser i frågor som rör både för-valtnings- och utvecklings perspektivet. Jernhusens förvaltare arbetar dessutom nära kunder och resenärer på sta-tionerna för att säkerställa att deras intressen tas till vara. Bra underlag gör det möjligt att agera situationsanpassat och att fatta rätt beslut vid varje enskilt tillfälle, något som stärker företagets position och affärsmöjligheter, sett ur ett hållbarhetsperspektiv.

Kommunikation i förändringsarbetetJernhusen tar, genom att bryta gamla monopol, en central roll i transportsek-torns utveckling. Detta gör det möjligt för nya aktörer att komma in på mark-naden och underlättar för resenärerna

Grunden till ett fungerande hållbarhetsarbete är en god kännedom om omvärldens krav och behov. Därför arbetar Jernhusen med omvärldsbevakning och att förbättra dialogen med intressenterna.

i takt med att marknaden avregleras. Jernhusen har under året fortsatt arbe-tet med att kommunicera de pågående förändringarna till både nya och gamla aktörer. Bolaget har beskrivit vilka möj-ligheter som skapas, samt vilka nya för-utsättningar som gäller för nyttjande av Jernhusens fastigheter.

Jernhusens intressenterJernhusen samverkar med ett antal intressenter i den dagliga verksamhe-ten. Hyresgästernas åsikter mäts i Nöjd Kundindex (NKI) och under 2010 genomfördes för andra gången en mät-ning av resenärernas åsikter i Nöjd Resenärsindex (NRI).

Jernhusen kommunicerar med övriga externa intressenter, som exem-pelvis banker och långivare, genom årsredovisningen och de finansiella rapportererna. Kommunikation med ägarna sker genom rapportering och uppföljning av ägardirektiv och med leverantörerna i samband med att upp-handlingar genomförs.

Internt kommuniceras en mängd information via intranätet, och medar-betarnas uppfattning om bolaget mäts i Motiverade Medarbetarindex (MMI).

Intressenterna väljs ut utifrån verksam-het, marknad och hållbarhetsaspekter och prioriteras utifrån intresse och påver-kansmöjlighet. Intressenter och kommuni-kationsvägar presenteras i tabellen nedan.

Intressentundersökning2010 genomförde Jernhusen för andra året en kvalitativ intressentundersök-ning. I denna fick Jernhusens viktigaste intressenter ge sin syn på vilka hållbar-hetsfrågor som Jernhusen bör prioritera och hur Jernhusen kommunicerar dessa frågor. Undersökning genomfördes genom att tio av Jernhusens viktigaste intressenter deltog i djupintervjuer där de kunde berätta hur de ville se redo-visningen i detalj. Resultatet avspeg-lade att intressenterna i stort var nöjda med den hållbarhetsrapportering som Jernhusen lämnat under tidigare år. Det framkom dock att det saknades information om Jernhusens arbete för att motverka korruption, något som därför lagts till i årets hållbarhetsredo-visning. En fördjupad studie av intres-senterna har gjorts genom djupinter-vjuer med utvalda representanter kompletterat av en enkätundersökning. Den fördjupade studien av intressen-ternas syn på hållbarhetsfrågor ligger till grund för urvalet av indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovis-ningen. Urvalet görs utifrån en sam-manvägning av vilka områden som intressenterna tycker är viktiga att rapportera på och vad Jernhusen kan rapportera jämfört med vilka indika-torer som finns att välja ifrån i Global Reporting Initiative (GRI).

VEM – Intressent VAD – Aktuella ämnen HUR – Aktiviteter

Hyresgäster (kontor, station, underhålls - depå och godsterminaler)

Innemiljö, energi, avtal, upplevelsen, trygghetsnivå och trivsel mm

Personlig kontakt via förvaltare, nyhetsbrev, NKI och kundforum

Trafikhuvudmän och kollektivtrafik -operatörer Stationsavgift och stationsmiljöer Nyhetsbrev, personlig kontakt och bransch-forum

Resenärer Upplevelse av stationsmiljön, tillgänglighet och trivsel m m

NRI och fokusgrupper

Ägare Effektiv verksamhetsstyrning Ägarrepresentation i styrelsen, årsredovisningen och dialog med Näringsdepartementet

Banker, finansinstitut och placerare Lån, företagscertifikat, derivat och marknadsbevakning

Finansiella rapporter och personlig kontakt

Leverantörer Krav på miljö och energi Upphandlingar

Medarbetare Arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, jämlikhet och verksamhetsfrågor

MMI, rekryteringsmål, ledarutveckling för chefer, informationsträffar och intranät


Socialt ansvar

Jernhusen strävar alltid efter att säker-ställa att resenärer, besökare och hyres-gäster, förutom att uppleva bo lagets stationer och stationsområden som effektiva och attraktiva, också ska känna sig trygga och säkra när de vistas där.

Ansvar för resenärerTrygga och attraktiva stationer, tillsam-mans med ett välutvecklat tjänste- och serviceutbud och en väl fungerande trafikapparat, stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot andra trans-portslag och kan stimulera nya mål-grupper att välja ett kollektivt resande.

Grunden i Jernhusens erbjudande är en fungerande helhetslösning. Det innebär att stationer och stationsområ-den ska vara utformade för en effektiv och smidig hantering av resande- och besöksströmmar. De ska också upple-vas som positiva, trygga och säkra av resenärer, besökare och hyresgäster.

Detta kan uppnås på flera sätt: genom den fysiska utformningen av områdena, genom synliga väktare och övervakningskameror, men också genom samarbeten med andra intres-senter i närområdet som exempelvis kommuner, polisen, sociala myn-digheter, trafikoperatörer och andra fastighetsägare. Under 2010 resulte-rade dessa samarbeten, bland annat, i införandet av särskilda stationsvärdar.

Värdarna ska finnas till hands som en service, för att svara på frågor, visa till rätta och, genom att vara kontinuerligt synliga, öka trygg heten för resenärer och besökare.

På samma sätt utvecklar Jernhusen i samarbete med Trafikverket nu led-sagningsverksamhet på järnvägsstatio-nerna i Sverige. Ledsagningstjänsten innebär att personer med funktions-nedsättningar ska uppleva ökad trygg-het och säkerhet genom att de kan få hjälp till och från tåget under sin resa. För att ytterligare öka tryggheten för resenärerna sker även ett omfattande arbete när det gäller att skapa ledstråk för synskadade, skapa mötesplatser, samt för att se över skyltning och talad information i till exempel hissar.

Som en ledande aktör i branschen är en ständigt förbättrad service gentemot såväl kunder som resenärer en nyckel-fråga för Jernhusen. Varje år får därför Jernhusens kunder och resenärer yttra sig om bolaget via mätningar kring nöjdhet, Nöjd Kundindex (NKI) samt Nöjd Resenärsindex (NRI). Målet för NKI 2010 var 66 och resultatet blev 62 (64), vilket lett till en kraftsamling kring ökad tillgänglighet, bättre åter-koppling samt tydligare prioritering av viktiga kunder. För NRI var målet 65 och resultatet blev 64 (62). För att öka NRI ytterligare fortsätter Jernhusen

den redan påbörjade satsningen kring trygghet, toalett- och sittplatsmiljöer.

Stadsutveckling och bevarandeI Jernhusens arbete med stadsutveck-lingsprojekt finns också en social dimension, där bolaget, genom sina strategiska fastighetsinnehav i Sveriges största städer, har möjlighet att se stadsutvecklingen ur ett övergripande perspektiv. Hyresgäster av olika slag ska kunna leva sin vardag utan behov av onödiga transporter. Målet är därför att skapa täta och trygga stadskärnor, vakna 24 timmar om dygnet. Centrala lägen ska utnyttjas så långt som möjligt för att få in både boende och kommer-siell verksamhet i områden nära rese-centrum. Jernhusen har ett nära samar-bete med berörda kommuner.

Jernhusen har också ett kulturhis-toriskt ansvar då många av bolagets fastigheter har ett högt sådant värde. Jernhusen strävar därför alltid efter att så långt som möjligt bevara kulturhis-toriskt viktiga miljöer och exteriörer.

Ansvar för leverantörerJernhusen är en stor beställare av varor och tjänster, något som också ställer krav på bolaget att vara en god bestäl-lare. Att alla upphandlingar, oavsett storlek, måste gå korrekt tillväga är ett grundkrav. För att säkerställa att så all-tid är fallet, vidareutvecklade Jernhusen under 2010 sina rutiner för inköp. Enligt dessa rutiner får inga leverantö-rer favoriseras. Detta gäller i synnerhet för upphandlingar i samband med byggprojekt, då byggbranschen histo-riskt sett har präglats av korruption.

Riskanalys av inköpUnder 2010 genomförde Jernhusen en riskanalys av sina inköp i samband med nyproduktion Då Jernhusen står inför fortsatt mycket stora byggprojekt är det viktigt att dessa genomförs på ett etiskt

Den pågående avregleringen av kollektivtrafiken innebär att transportbranschen i sin helhet står inför stora förändringar, inte minst i form av ett ökat ansvarstagande.

Nöjd Kundindex: NKI

40

60

70

80Index

2008 200920072006 2010

50

Mål: 66%

Nöjd Resenärsindex: NRI

40

70

60

80Index

201020092008

50

Mål: 65%

Norr om Malmö Centralstation börjar stadsdelen Nyhamnen. Den ska på sikt utvecklas från dagens industrikvarter till en hållbar stad som tar tillvara närheten till vattnet. Allra närmast, längs med Carlsgatan, ligger några kvarter med extra nära till stationen och världen. Här kommer bostäder, kontor, service och handel att finnas.

Jernhusen vill bygga högt och hållbart så att många lätt kan resa, bo och arbeta nära statio-nen och vattnet. För att bygga högt och tätt krävs också nytänkande för att skapa gröna ytor och mänskliga miljöer.

Därför innehåller Jernhusens förslag, som tagits fram i samarbete med Stadsbyggnads-kontoret i Malmö, parker, promenadstråk, dagis på tak och en grönskande bangårdsterrass. Hela arbetet med stadsdelen beräknas vara klart först 2030.

Centralstationsområdet i Malmö

riktigt sätt och med respekt för gäl-lande lagstiftning. Detta arbete kom-mer att fortsätta under 2011.

Jernhusen arbetar alltid med ut -gångspunkt i ett miljömässigt tänk-ande, de byggnader som planeras och uppförs ska alltid vara energieffektiva och hålla en hög miljöprestanda. I upp-handlingar ställer Jernhusen därför omfattande miljökrav på alla leveran-törer. När det gäller fastigheter innebär detta bland annat att arkitekter och projektörer redan på ritningsstadiet ska tänka miljömässigt, både vad gäller utformning och materialval.

Jernhusens stationer och stationsområden ska vara attraktiva och säkra platser, där resenärer och besökare ska känna sig trygga och välkomna. Därför har Jernhusen tillsammans med kommunerna i Gävle, Hässleholm, Jönköping och Lund anställt stationsvärdar. Under 2011 planeras för fler trygghetsaktivite-ter bland annat på stationerna i Skövde och Västerås.

Att kunna ge god service och riktig information är en själv-klar uppgift för stationens värdar, men det är också viktigt att de kan hjälpa till när det blir problem.

Värdarna verkar också som goda ambassadörer för orten. Stationen är porten till staden, och värdarna ger resenärer och besökare ett gott första intryck.

Trygga och säkra stationer



Miljö

För Jernhusens del innebär detta att båda de branscher där företaget verkar, måste förändras för att betraktas som hållbara. Jernhusen försöker därför ligga i framkanten för denna föränd-ring genom att tillhandahålla energi-effektiv och kapacitetsmässigt tillräck-lig infrastruktur i form av byggnader och anläggningar. Det övergripande målet är att öka det kollektiva resandet, föra över gods från lastbilar till tåg och samtidigt minska fastigheternas miljö-belastning.

MIljöbelastningJärnvägssektorn har miljöbelastningar, främst historiska miljöskulder från järnvägens framväxt, men även i form av pågående problem som buller, eller ingrepp i landskap och natur vid nyetableringar. Järnvägen är det mest miljövänliga transportmedlet som finns tillgängligt idag för längre transporter. Jernhusen arbetar med att minimera pågående problem och åtgärda histo-riska skador.

Jernhusen har ett generellt gammalt och slitet fastighetsbestånd. Därför fortsatte Jernhusen under 2010 med stora investeringar i byggnaderna och stödjande infrastruktur för att höja deras kvalitet och sänka energianvändningen.

EnergioptimeringJernhusen arbetar aktivt och löpande med energioptimeringsåtgärder.

Hög energianvändning i en av Jernhusens underhållsdepåer kan inne-bära att många fordon underhålls, men det kan också innebära att byggnaden inte används optimalt.

Om många fordon underhålls, bety-der det att Jernhusens hyresgäster har gott om arbete och att den svenska järnvägsnäringen går på högvarv. Men om systemen inte används optimalt slösas det med energin, vilket leder till onödigt stora utsläpp i produktionsle-det. Kort sagt ska el driva maskiner och värme ska värma byggnader.

Arbetet sker främst genom en kon-tinuerlig utvärdering, där respektive förvaltare ser över byggnadernas ener-giprestanda och söker optimera denna tillsammans med driftentreprenörerna. Utöver detta driver Jernhusen paral-lellt energioptimeringsprojekt där mer detaljerade kartläggningar av byggna-derna görs. Utifrån dessa prioriteras i första hand driftoptimering följt av återinvesteringar i tekniska system och ombyggnation.

Kall och snörik vinter kostar2010 var ett mycket kallt och snörikt år i Sverige. Januari och februari samt november och december var markant kallare än ett normalår, varför energi-förbrukningen i Jernhusens fastigheter ökade. Jernhusens kunder underhöll och avisade tåg i hög takt, samtidigt som öppettiderna på stationerna för-längdes för att resenärerna skulle slippa stå ute och frysa i väntan på sena tåg.

Detta ledde till att energiförbruk-ningen i Jernhusens fastigheter mätt i absoluta tal steg från 171 GWh under 2009 till 198 GWh under 2010.

När hänsyn har tagits till de speciella förhållanden som rådde under 2010 genom en normalårskorrigering av energianvändningen har Jernhusen effektiviserat användning av energi med 0,8 procent under 2010 jämfört med föregående år. Detta har skett genom ett systematiskt arbete främst inriktat på optimering av befintliga installationer på stationerna och depå-erna samt investeringar i ny utrustning.

Biobränsle och vindkraftJernhusen arbetade under 2010 med användningen av el i sina byggnader genom driftoptimering av anlägg-ningar och en bättre anpassning av anläggningarna till rådande verksam-het. Jernhusen fortsatte att endast köpa el med ursprungsgarantier från småskalig vattenkraft och biobränsle-anläggningar.

Under 2010 började bolaget dessutom köpa in ursprungsgarantier från vind-kraft i syfte att stärka underlaget för hållbar elproduktion i Sverige. Samtidigt minskade Jernhusens förbrukning av olja med 83 procent medan användning av gas ökade med 26 procent.

MarkPå såväl bangårdar som olika depå-områden i Sverige, har marken i många fall förorenats av långvarig, tung indu-striell verksamhet. Kreosotimpregne-ring, vagnslakt, nedgrävning av avfall och lagring av slipers under 150 års tid har gett upphov till stora skador.

Jernhusens fastigheter är inte undan-tagna från denna problematik, utan är i högsta grad drabbade. Bolaget arbetar därför tillsammans med svenska staten och andra aktörer för att skapa ett sys-tematiskt angreppssätt.

Både fastighetsbranschen och transportbranschen står inför stora miljöutmaningar. Av den totala energianvändning i samhället sker cirka 39 procent i fastigheter, samtidigt som transportbranschen svarar för cirka 25 procent av de totala växthusgasutsläppen.

Energianvändning

0

160

80

120

200GwH

2008 200920072006 2010

40

Ett område som historisk sett varit eftersatt är de interna ledningsnäten för vatten och avlopp i Jernhusens fastigheter. Dessa nät är en poten-tiell miljörisk, då ett ledningsnät med en för-sämrad funktion både kan sprida föroreningar från ledningar till mark och från mark till led-ningar.

Jernhusen har tagit ett helhetsgrepp över detta problem och under 2010 intensifierades ett projekt som leder till full kontroll på led-ningsnäten. Genom systematisk filmning, kart-läggning och genomförande av åtgärder återfår ledningssystemen sin funktion och miljörisker minimeras.

Samtidigt tas kartunderlag och underhålls-planer fram för en god framtida skötsel och kontroll. Även olje- och fettavskiljare kartläggs och kontrolleras, detta för att ytterligare minska eventuell miljöpåverkan från Jernhusens fastig-heter.

Kontroll av VA-nätet

Jernhusen genomförde under 2010 flera markundersökningar, samt i sam-band med schaktarbeten några mindre efterbehandlingsåtgärder på fastigheter med markföroreningar. På en fastighet i Mölndal kunde man konstatera att illegal dumpning av eldningsolja hade genomförts av en okänd tredje part.

En del i Jernhusen energi- och miljöarbete är en inventering av fastighetsbeståndet enligt syste-met Miljöklassad Byggnad. Detta är ett system som utvecklats för att kvalitetssäkra en bygg-nad utifrån energianvändning, innemiljö och eventuella farliga ämnen.

Inventeringen påbörjades under 2010 och kommer systematiskt att fortsätta genom hela fastighetsbeståndet.

Klassningen resulterar i ett underlagsmate-rial för förbättringar av varje byggnads energi- och miljöprestanda. Åtgärder kan på ett effek-tivt sätt prioriteras mellan fastigheter för att uppnå maximal miljönytta inom fastighetsbe-ståndet.

I längden bidrar dessa åtgärder till att kvali-tetssäkra fastighetsbeståndet vad gäller effek-tiv energianvändning, god inomhusmiljö och utfasning av farliga ämnen.

Miljöklassning

Dumpningen ledde till utsläpp i det kommunala dagvattennätet. Jernhusen vidtog snarast åtgärder för att stoppa utsläppet och vidtog ytterligare säker-hetsåtgärder, som kameraövervakning och stängsel för att förhindra en upp-repning.

För att minimera risken för framtida utsläpp och föroreningar arbetar Jernhusen aktivt tillsammans med sina hyresgäster för att säkerställa att tank-anläggningar, oljecisterner och andra miljöfarliga installationer är både kor-rekt utformade och väl fungerande.



I takt med att Jernhusen växer, ökar också behovet av nyrekrytering och kompetensutveckling. Det finns faställda mål och aktiviteter för områ-dena kompetensförsörjning, ledar- och specialistförsörjning, kompensation och ersättning, samt för Jernhusens attrak-tionskraft som arbetsgivare.

Rekryteringsbehovet är fortsatt stort och Jernhusen planerar ytterligare rekryteringar under de närmaste åren.

Huvudkontoret ligger i Stockholm där den största delen av medarbetarna arbetar. Kontor finns även i Gävle, Göteborg, Kiruna, Malmö, Norrköping, Solna, Sundsvall, Västerås och Örebro.

Kompetensutveckling I september 2010 avslutades Jernhusens ledarutvecklingsprogram för alla chefer exklusive ledningsgruppen. Målet var att förtydliga chefsrollen och öka sam-arbetet mellan kollegorna, samt att utveckla ett säkrare ledarskap. Pro-grammet blev väl mottaget och en ny omgång kommer att genomföras under 2011 med de tolv nya chefer som till-kommit sedan första omgången.

Jernhusens utvecklingsprogram, UP, startade under hösten 2010. 25 med-arbetare från olika affärsområden och staber ansökte och åtta antogs. Pro-

MedarbetareVid utgången av 2010 hade bolaget 187 medarbetare, vilket var en ökning med 25 procent från föregående år. Resurs- och kompetensförstärkning skedde inom alla enheter.

grammet är tvåårigt med syftet att skapa interna nätverk samt insikt och motiva-tion för utveckling inom organisationen.

En företagsgemensam utbildning i förhandlingsteknik genomfördes under 2010. Utbildningen var uppdelad i en grundnivå och en mer avancerad nivå och riktade sig till medarbetare som i sitt arbete har kund- och leverantörs-kontakter.

Verktyg för effektivitetDen företagsanpassade utbildningen i effektivt arbetssätt erbjöds även under 2010 till alla nya medarbetare. Utbild-ningens syfte var att ge medarbetaren verktyg för en mer effektiv e-posthan-tering och därmed också en bättre överblick i det dagliga arbetet. Att med-arbetaren ska få mer gjort på kortare tid, och samtidigt en lugnare och min-dre stressig arbetssituation, var andra mål med utbildningen.

UtvecklingssamtalAlla medarbetare har utvecklingssam-tal med sin närmaste chef minst en gång per år. Samtalet ligger till grund för medarbetarens personliga och yrkesmässiga utveckling, där också en genomgång görs av individuella mål och måluppfyllelse.

Dialog och värderingarEn gång om året reser delar av led-ningsgruppen runt till kontoren och träffar medarbetare i mindre grupper. Syftet med dessa träffar är att bjuda in till ett samtal mellan ledning och med-arbetare kring frågor som berör bola-gets strategi och utveckling.

Årets dialog genomfördes vid 10 till-fällen under hösten 2010, efter det att Kerstin Gillbro tillträtt som vd.

Rörlig lönedelHos Jernhusen omfattas alla anställda, utom vd och övriga ledande befatt-ningshavare, av en rörlig lönedel. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för att uppnå bolagets mål genom att attrahera kompentent personal, förtyd-liga styrningen av verksamheten samt öka motivationen. Den rörliga löne-delen består av två delar, en koncernge-mensam del och en individuell del.

Det finns två personalkategorier, varav majoriteten av medarbetarna tillhör personalkategori 1. Personalka-tegori 2 utgörs av cirka 15 chefer som rapporterar till ledande befattningsha-vare. För personalkategori 1 gäller att maximalt en månadslön kan betalas ut med 50 procent baserat på det koncern-gemensamma målet och 50 procent på det individuella målet. För perso-

Motiverade Medarbetarindex

0

4

2

3

5Index

2008 200920072006 2010

1

Mål: 4,0%

Nyckeltal

2010 2009

Antal anställda 187 150

Genomsnittlig anställningstid, år 5,47 6,82

Personalomsättning, % 10,12 4,48

Genomsnittsålder 43 43

Könsfördelning (män/kvinnor), % 58/42 58/42

Total sjukfrånvaro 1,27 1,67

varav korttidssjukfrånvaro 0,67 0,90

varav långtidssjukfrånvaro 0,60 0,76

Sjukfrånvaro för män 1,18 1,52

Sjukfrånvaro för kvinnor 1,38 1,87

Motiverade Medarbetarindex 4,1 4,3


nalkategori 2 gäller att maximalt två månadslöner kan betalas ut med 25 respektive 75 procent. 2010 uppnåddes inte det koncerngemensamma målet, vilket innebar att denna del inte berät-tigade till utdelning.

Friskvård och arbetsmiljöSamtliga medarbetare erbjuds att vart-annat år göra en hälsoprofil med utö-kad provtagning hos företagshälsovår-den. Hälsoprofilen ger en indikation över medarbetarnas hälsa kopplad till arbetsmiljön. Utöver detta uppmuntras lokala initiativ inom friskvårdsområdet. För fjärde året i rad deltog en stor del av medarbetarna i en företagsgemen-sam stegtävling.

Sjukfrånvaron minskade under 2010 och uppgick till 1,27 (1,67) procent.

Skyddsombud finns på arbetsplatser med fler än fem medarbetare. Jernhu-sen följer de lagar och regler som finns kring arbetsmiljö.

Motiverade MedarbetarindexUnder våren 2010 genomfördes en MMI-undersökning (Motiverade Medarbetarindex). Undersökningen syftade till att följa upp medarbetarnas delaktighet i processer och att ge en bild av deras tillfredställelse med sin arbets situation. 2010 års resultat nådde totalt 4,1 (4,3) på en 5-gradig skala, vilket är över målet på 4,0.

Resultatet från undersökningen ligger till grund för Jernhusens fort-satta förbättringsarbete.

MMI-undersökningen är web-baserad och omfattar 61 frågor inom områdena fysisk- och psykosocial arbetsmiljö, ledarskap, utveckling och information.

En jämställd arbetsplatsJernhusen strävar efter en jämställd arbetsplats, där alla medarbetare behandlas lika oavsett kön, religion, sexuell läggning eller etnisk tillhörig-het. För att stödja detta finns en jäm-ställdhetspolicy. Arbetsklimatet präg-las, vid sidan av arbetsglädje, trivsel och gemenskap, av en positiv människosyn med ömsesidig respekt.

Jernhusen genomförde under våren 2010 en häl-soprofil i samarbete med företagshälsovården. Alla medarbetare fick möjlighet att genomföra hälsoprofilen. Denna inleddes med en omfat-tande provtagning. Medarbetaren fyllde också i ett formulär med frågor om mat-, alkohol- och motionsvanor samt stress.

Vid ett återbesöket testades konditionen och en genomgång gjordes av provsvar och levnads-vanor tillsammans med en sjuksyster. I sam-band med mötet upprättades en individuell och konfidentiell handlingsplan.

Syftet med hälsoprofilen var att ge den enskilda medarbetaren insikt om vad som krävs för en god hälsa. Hälsoprofilen uppskattades bland medarbetarna.

Jernhusens hälsoprofil med utökad provtagning

10 Jernhusen Fastighetsförteckning 2010

GRI-rapport och index

1. Strategi och analys

Indikator Förklaring Läshänvisning1)

1.1 Vd-ord med bolaget vision och strategi för en hållbar utveckling och dess relevans för organisationen HR, sid 2

2. Organisationens profil


2.1 Organisationens namn HR, omslag

2.2 De viktigaste varumärkena produkterna och tjänsterna HR, omslag

2.3 Organisationsstruktur, inklusive rörelsegrenar, operativa bolag, dotterbolag och joint ventures ÅR, sid 4, 83–84

2.4 Plats för organisationens huvudkontor HR, omslag

2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen

Ej relevant 2)

2.6 Ägarstruktur och juridisk ägarform HR, omslag

2.7 Marknader som organisationen är verksam på HR, sid 3

2.8 Bolagets storlek HR, sid 1, ÅR, sid 4,

16–20, 54–59

2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande ÅR, sid 4

2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden Ej relevant 3)

3. Rapporteringsparametrar


3.1 Rapporteringsperiod för den redovisade informationen HR, sid 10

3.2 Datum för publiceringen av den senaste redovisningen HR, sid 10

3.3 Rapporteringscykel HR, sid 10

3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll HR, omslag

3.5 Process för att identifiera rapportens innehåll HR, sid 3, 10

3.6 Rapportens avgränsning, beskrivna verksamheter HR, sid 10

3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning HR, sid 10

3.8 Utgångspunkter för redovisning som kan ha en betydande påverkan för jämförelser mellan rapporterings- perioder och/eller mellan organisationer

HR, sid 10

3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar

HR, sid 10

3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen

HR, sid 10

3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns HR, sid 10, 11

Redovisningsprinciper och redovisningsnivåerGRI har utformat en systematik som inne fattar tre tillämp-ningsnivåer för hållbarhetsredovisningen. Vilken nivå som uppnås beror på hur många av de indikatorer som GRI listar som uppfylls. Jernhusen har valt att rapportera på nivån C+ och redovisar i år 14 (13) resultatindikatorer. Frånsett detta finns det inga väsentliga skillnader eller avvikelser i rapporte-ringen gentemot föregående års rapportering. Underleveran-törer omfattas ej av redovisningen.

Jernhusen har inte identifierat några särskilda begräns-ningar i rapporteringen. Inte heller finns särskilda omstän-digheter av betydelse för jämförelse mellan perioder eller mellan organisationer. Samma rapporteringscykel används för hållbarhetsredovisningen som den övriga redo visningen,

Årets hållbarhetsredovisning för Jernhusenkoncernen är den tredje enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer.

det vill säga kalenderår. Senaste rapporten publicerades mars 2010. Rapporteringen granskas av oberoende revisorer, detta kommer även ske framöver.

Följande frågor har varit vägledande vid prioriteringen av nyckeltal och bedömningen av vad som är väsentligt för J ernhusen att redovisa:• Anges nyckeltalet som viktigt av någon intressent?• Utgör nyckeltalet en viktig indikator för branschen?• Är indikatorn kopplad till ett lagkrav, avtal eller annan överenskommelse med strategisk betydelse för bolaget?

• Mäter indikatorn en affärsmöjlighet för bolaget?• Mäter indikatorn en risk för företaget?• Bidrar mätning av indikatorn till att uppfylla bolagets mål inom håll barhet?


4. Rapporteringsparametrar


4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter såsom att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen

ÅR, sid 42–51

4.2 Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör ÅR, sid 42–51

4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen

ÅR, sid 42–51

4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen

ÅR, sid 42–51

4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med HR, sid 3

4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter HR, sid 3

EC. Ekonomisk påverkan

Indikator Förklaring Typ Uppfyllandegrad Läshänvisning1)

EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och regeringar 4)

Kärn HR, sid 12

EN. Miljöpåverkan


EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla Kärn HR, sid 12

EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla TIllägg HR, sid 12

EN5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar Tillägg HR, sid 12

EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ

Kärn HR, sid 13

EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt Kärn HR, sid 13

EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning Tillägg HR, sid 13

LA. Anställningsförhållanden och arbetsvillkor


LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region Kärn HR, sid 14

LA2 Totalt antal anställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region Kärn HR, sid 14

LA3 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt eller deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet

Tillägg HR, sid 14

LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region

Kärn HR, sid 14

LA13 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritets-grupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer 5)

Kärn HR, sid 14

HR. Mänskliga rättigheter


HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder Kärn HR, sid 15

SO. Samhälle


SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption

Kärn HR, sid 15

1) HR: Hållbarhetsredovisning 2010, ÅR: Årsredovisning 2010.2) Jernhusen har endast verksamhet i Sverige.3) Inga priser mottagna. 4) Delvis redovisad: Kostnader för samhällsengagemang ej särredovisat. 5) Delvis redovisad: Med anledning av gällande regler i svensk lagstiftning.

Helt redovisad Delvis redovisad


Total energibesparing – Totalt minskad mellan åren 2009 och 2010 till följd av genomförda energibesparingsåtgärder, beräk-nat på jämförbart bestånd

526 MWh (1 892 GJ)

GRI-resultatindikatorer

EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde

MSEK Intressent 2010 2009 2008

Fastighetsintäkter Kunder 1 013,7 867,6 803,5

Resultat från andelar i intressebolag

Intresse-bolag

–9,4 –8,6 –17,4

Ränteintäkter och lik-nande resultatposter

Finans-mark-naden

15,1 31,4 55,6

Realiserade värdeför-ändringar fastigheter

Kunder –25,0 4,5 0,1

Ekonomiskt värde genererat

994,4 894,9 841,8

Operativa kostnader Leveran-törer

422,5 349,0 337,2

Löner och andra ersätt-ningar till anställda

Medar-betare

151,6 123,3 98,5

Betalning till finansiärer Kredit-givare

201,7 177,3 261,8

Betalning till regeringar Offentlig sektor/Ägare

–84,8 –70,2 22,9

Ekonomiskt värde fördelat

691,0 579,4 720,4

Kvar i företaget 303,4 315,5 121,4

Avkastning på eget kapital, %

Ägare 12,9 1,3 1,7

EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla

Köpt volym primärenergi – Identifiera köpt volym primärenergi för egen användning

2010 2009

Olja 58 m3 337 m3

Gas 649 470 Nm3 516 098Nm3

Inköpt volym primärenergi i form av olja och gas för användning inom uppvärmning av byggnader.

Producerad primärenergi – Den volym som Jernhusen producerar

2010 2009

Olja 577 MWh (2 076 GJ) 3 374 MWh (12 146 GJ)

Gas 7 138 MWh (25 675 GJ) 5 677 MWh (20 437 GJ)

Producerad bruttovolym värme genom omvandling av primärenergi.

Såld primärenergi – Den volym primärenergi som företaget har levererat vidare

2010 2009

4 805 MWh (17 286 GJ) 6 705 MWh (24 138 GJ)

Vidarelevererad volym värme till hyresgäster producerad genom omvandlad primärenergi.

Total energianvändning – Den totala energivolymen av primär energi inom Jernhusen

2010 2009

2 909 MWh (10 466 GJ) 2 346MWh (8 446 GJ)

Total volym primärenergi omvandlat till värme.

Total volym förnyelsebar energi – Inköpt volym förnyelsebar primärenergi

2010 2009

Inte relevant Inte relevant

Total volym icke förnyelsebar energi – Inköpt volym icke förnyelsebar primärenergi

2010 2009

7 715 MWh (27 752 GJ) 9 051 MWh (32 584 GJ)

EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla

Inköpt energivolym – El, värme, kyla etc. 2010 2009

El 96 591 MWh (347 727 GJ) 92 738 MWh (333 857 GJ)

FJV 90 856 MWh (327 082 GJ) 66 212 MWh (238 363 GJ)

FJK 2 507 MWh (9 026 GJ) 2 526 MWh (9 096 GJ)

Inköpt volym indirekt konsumerad energi i form av el, fjärrvärme (FJV), fjärrkyla (FJK).

Primärt energibehov – Omräknat till primärenergi 2010 2009

Ej relevant data tillgänglig

Ej relevant data tillgänglig

Uppgifter saknas för relevant beräkning av primärenergibehov.

Andel förnyelsebar energi – Andel förnyelsebar energi via primärenergi

2010 2009

El 96 591 MWh 92 738 MWh

Uppgifter saknas för beräkning av primärenergibehov för fjärrvärme och fjärrkyla.

EN5 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar

forts EN3


EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster samt produkter och tjänster baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ

Pågående initiativ – Beskrivning av åtgärder för att minska energianvändningen i byggnaderna.Det arbete som har pågått under de senaste åren med ett struk-turerat arbeta för att effektivisera Jernhusens fastighetstekniska installationer, investera i ny energieffektiv teknik och hängivet arbeta för att så långt som möjligt reducera användningen av fossila bränslen har fortsatt under 2010. Det löpande energieffekti-viseringsarbetet som har drivits tillsammans med Jernhusens drift-entreprenör har visat goda resultat under året, något som noterats tydligast inom affärsområdet Stationer där en kraftig reduktion av värmeanvändningen uppnåtts.

Arbetet med att energieffektivisera anläggningarna har genom-förts med utgångspunkt i att få den befintliga tekniska utrustningen att fungera så bra och effektivt som möjligt. Detta bidrar inte endast till att reducera energianvändningen, utan är även en klart bidragande faktor till att förbättra inomhusklimatet och komforten i anläggningarna.

I det fall befintliga installationen inte medger ytterligare effekti-visering av anläggningen utan att de tekniska installationerna först kompletteras i någon omfattning, så har även dessa åtgärder genomförts. Dessa kompletteringsåtgärder genomförs i dessa fall för att förbättra möjligheterna för Jernhusen att nå de mål om att ytterligare reducera energianvändningen och därmed även minska klimatpåverkan.

Jernhusen har även under 2010 genomfört en rad energiprojekt som komplement till det löpande optimerings- och energieffektivi-seringsarbetet. Målsättningen har med dessa punktinsatser varit att på ett effektivt sätt uppnå en kraftfull energireduktion som inte är möjlig att uppnå på annat sätt än att genomföra teknikskiften i de fastighetstekniska installationerna. Inom affärsområdet Depåer har detta arbete medfört att man under året helt har avskaffat användandet av eldningsolja för uppvärmning av lokalerna. Redovisad besparing – Kvantifierad reduktion av energi till följd av ovan nämnda initiativ mellan 2009 och 2010

–526 MWh 1 892 GJ

forts EN16

EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt

Redovisa redovisningsmetod – Beskrivning för hur uppgifterna har tagits framMiljöpåverkan beroende av den energianvändning som redovisats beräknas genom värden levererade från leverantörer eller från specifika miljövärden för utvalda energislag som olja, gas eller el.

Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av fjärrvärme- och fjärrkyleanvändning sker baserat på leverantörer-nas uppgifter om den bränslemix som används i respektive leveran-törs fjärrvärmesystem och standardvärden för de bränslen som används. Volymviktat medelvärde för Jernhusens användning av fjärrvärme ligger på 66 kg CO2 per MWh. Som medelvärde för fjärr-kyla har 18,3 kg CO2 per MWh använts.

För beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av olje- och gasanvändning har standardvärden för respektive bränsletyp använts. Värden som anges är för olja 267 kg CO2 per MWh och 205 kg CO2 per MWh för naturgas.

Metoden för beräkning av utsläpp av växthusgaser till följd av användningen av elenergi sker baserade på uppgifter om svensk bränslemix, 100 kg CO2/MWh.

Redovisa utsläpp från anläggningarna – Beräknad mängd koldioxid till följd av användning av primära energikällor

2010 2009

Olja 154 ton 900 ton

Gas 1 460 ton 1 039 ton

Beräkna utsläpp via inköpt sekundär energi2010 2009

El 9 659 ton 9 274 ton

FJV 5 996 ton 4 370 ton

FJK 157 ton 46 ton

Summan av ovanstående – Total mängd koldioxid2010 2009

17 426 ton 15 629 ton

EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning

Identifiera minskning i utsläpp från alla källor – Beräknad reducering av den totala mängden CO2. Samtliga insatser har åstadkommits på egna initiativ

Företagna initiativ – Initiativ som tagits för att minska miljöpåverkan.Jernhusen har likt tidigare år arbetat för att reducera energianvänd-ningen i hela fastighetsbeståndet, vilket innebär att miljöpåverkan har minskat i relation till att inga insatser skulle genomförts. Dess-utom har Jernhusens arbete med att minska oljeanvändningen genom att konvertera dessa anläggningar till alternativa värme-källor fortsatt. Inom affärsområde Depåer innebär det bland annat att den sista oljepannan konverterades till fjärrvärme under 2010.

Liksom tidigare år är även den el som Jernhusen köper in för egen användning samt till de kunder som får el levererat genom Jern-husen, köpt med ursprungsgarantier, antingen som biobränslepro-ducerat eller som produkt av småskalig vattenkraftproduktion och vindkraft. Detta bidrar även till utvecklingen av nya förnyelsebara energiomvandlingsanläggningar genom att verka som finansiell stimulans för ägarna.

I samband med att Jernhusen renoverar byggnader, eller bygger nytt, så har hållbarhetsfrågan en central del i arbetet. Detta kan tydligast ses i det arbete som har lagts ned i samband med byggna-tionen av Kungsbrohuset som färdigställdes under 2010. Hållbarhet har varit en central del i hela projektet och byggnaden har en klart lägre energianvändning än gällande byggregler kräver och vad andra byggnader har.

Motsvarande ambitioner kan ses i samband med de totalprojekt som genomförs i Jernhusens regi runt om i landet. Totalprojekten innebär en satsning om att kraftfullt reducera energianvändningen genom att genomföra en rad effektiviseringsåtgärder som tillsam-mans ger en rimlig lönsamhet, även om återbetalningstiden blir längre än vad som annars har setts som intressant. Genom att acceptera en längre återbetalningstid, men samtidigt säkerställa en hållbar avkastning på investerade medel, uppnås en långsiktigt hållbar utveckling inom fastighetsbeståndet.

forts nästa sida


Forts. GRI-resultatindikatorer

LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region

Antal anställda2010 2009

Tillsvidareanställda heltid 175 142

Tillsvidareanställda deltid 10 6

Visstidsanställda heltid 2 2

Totalt 187 150

Antal anställda konsulter2010 2009

Långtid heltid 25 17

Långtid deltid 5 8

Korttid heltid 0 3

Totalt 30 28

Antal anställda fördelade på län (inkl konsulter)Län 2010 2009

Gävleborgs län 6 5

Kronobergs län 0 1

Norrbottens län 1 1

Skåne län 16 14

Stockholms län 147 118

Västernorrlands län 16 14

Västmanlands län 11 9

Västra Götalands län 15 11

Örebro län 4 4

Östergötlands län 1 1

Summa 217 178

LA2 Totalt antal anställda och personal om sättning, per åldersgrupp, kön och region

Antal avgångar under 2010

Antal anställda 31 december 2009 150

Antal nyanställda 2010 55

Antal avgångar 2010 18

Antal anställda 31 december 2010 187

LA3 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte omfattar tillfälligt anställda eller deltidsanställda

Förmåner till fast anställda• Friskvårdsbidrag, 2 500 kronor per år.• Föräldraledighetstillägg.• Sjuklön från dag 15–90.• Bruttolöneavstående (löneväxling) till förmån för pension och

sjukvårdsförsäkring.• Rörlig lönedel till alla medarbetare (exkl vd och ledningsgruppen).• Tjänstepension ITP och ITPK.• Alternativ ITP-lösning vid inkomst över 10ibb.• Företagshälsovård med friskprofil vartannat år.

Samtliga förmåner gäller för fast anställd personal med hel- och deltidsanställning. Konsulter kan ej erhålla nämnda förmåner.

LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade döds-olyckor per region

Dagar nedan innebär arbetsdagar. Samtliga dagar räknas från första sjukdag.

Antal tillfällen Antal frånvaro dagar

Olycksfall 1 52

Arbetsrelaterad sjukdom 2 30

Total sjukfrånvaro 381

Dödsolyckor 0 0

LA13 Sammansättning av styrelse och ledning ned-bruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupp-tillhörighet och andra mångfaldsindikatorer

Antalet anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupp och könKvinnor Män Totalt

Administration och personal 18 11 29

Affärsutveckling 14 23 37

Ekonom 7 8 15

Förvaltning 8 28 36

Ledning 4 6 10

Marknad 8 8

Mellanchef 12 15 27

Projektledare 8 16 24

Säljare 1 1

Totalt 79 108 187

forts EN 18

Minskning under perioden – Reducerad mängd CO2 till följd av åtgärder inom konvertering och energieffektivisering. Räknat på jämförbart bestånd och normalårskorrigerat.Utsläppen av växthusgaser har ökat till följd av att 2010 har varit kallare än 2009 och att Jernhusens hyresgästers verksamhet är klimatberoende.

Ökning med 1 686 ton. Räknat i absoluta tal.Ökning med 82 ton. Räknat på jämförbart bestånd och normal-

årskorrigerad förbrukning.

Antal anställdaTotalt antal anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupper och kön.

Antal avgångar fördelade på åldersintervall, kön samt län

KönÅlders-

intervall Län Antal Procent

Kvinnor <30 Stockholms län 2 1,19

30-50 Stockholms län 5 2,98

>50 Skåne län 1 0,60

Män <30 Stockholms län 1 0,60

30–50 Stockholms län 3 1,79

Skåne län 1 0,60

>50 Stockholms län 2 1,19

Skåne län 1 0,60

Örebro län 1 0,60

0,00

Totalt 17 10,12

KönÅlders-

intervall Län Antal Procent

forts LA2


Antal anställda2010 2009

Kön Antal Andel, % Antal Andel, %

Kvinna 79 42 63 42

Man 108 58 87 58

Totalt 187 100 150 100

Åldersgrupper – Antal anställda fördelat på åldersgrupper2010 2009

Åldersintervall Antal Andel, % Antal Andel, %

<30 16 9 17 11

30–50 131 70 93 62

>50 40 21 40 27

Totalt 187 100 150 100

Antalet anställda i bolaget fördelat på yrkesgrupp och ålder

Yrkesgrupp <29 30–50 >50

Administration och personal 5 14 10

Affärsutveckling 5 27 5

Ekonomi 4 9 2

Förvaltning 0 28 8

Ledning 0 9 1

Marknad 1 7 0

Mellanchef 1 21 5

Projektledare 0 15 9

Säljare 0 1 0

Totalt 16 131 40

Styrelsens medlemmar redovisas på sidorna 48–49 i Jernhusens årsredovisning 2010.

forts LA13

Diskriminering – Underlag för denna punkt är Jernhusens jämställdhetsplan, jämställdhetspolicy samt underlag för kränkande särbehandling

0

HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder

Stockholm den 23 mars 2011Styrelsen

Rolf LydahlOrdförande

Björn Ekström Styrelseledamot

Kia Orback Pettersson Styrelseledamot

Richard ReiniusStyrelseledamot

Bosse Wallin Styrelseledamot

Kerstin Gillsbro Verkställande direktör

Thomas Franzon Arbetstagarrepresentant

Vår bestyrkanderapport har avgivitsden 23 mars 2011

Ernst & Young ABIngemar Rindstig

Auktoriserad revisor

Ernst & Young ABGöran Tyréus


Antalet styrelseledamöter fördelat på könKvinnor Män Totalt

Styrelse 1 4 5

Åldersgrupp/yrkeskategoriAntalet anställda fördelat på åldersgrupper inom respektive yrkes-grupp.

SO3 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och ruti-ner avseende motverkan mot korruption.

Antal utbildade

0


Revisors rapport över kombinerad granskning av Jernhusen AB:s (publ) hållbarhetsredovisning

InledningVi har fått i uppdrag av styrelsen i Jernhusen AB att granska innehållet i Jernhusen AB:s hållbarhetsredovisning för år 2010. Det är styrelsen och före-tagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om håll-barhetsredovisningen grundad på vår granskning. Denna vår gransknings-rapport avser den version av Jernhusen AB:s hållbarhetsredovisning som publi-cerats på Jernhusen AB:s hemsida den 30 mars 2011 (www.jernhusen.se).

Granskningens inriktning och omfattningVi har utfört uppdraget i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhets-redovisning utgiven av Far. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredo-visningen. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos bolagets personal med ansvar för hållbarhetsfrågor och analytisk gransk-ning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Den uttalade slut-satsen grundad på vår översiktliga granskning har därför inte den säkerhet som vår uttalade slutsats grundad på vår revision har. Eftersom detta är ett kom-binerat uppdrag lämnar vi våra slutsat-ser avseende revision och översiktlig granskning i separata avsnitt.

Vårt uppdrag omfattar gransk-ning av följande områden och syftar

Till läsarna av Jernhusen AB:s (publ) hållbarhetsredovisning.

antingen till ett bestyrkande med rimlig säkerhet (nedan benämnt revi-sion) eller begränsad säkerhet (nedan benämnt översiktlig granskning):1. Vår översiktliga granskning omfattar

de områden som framgår av GRI-index på sidorna 10–11 och de sidor som hänvisas till i denna innehålls-förteckning.

2. Vår revision har omfattat nyckeltal för indirekt energianvändning, GRI-indikator EN4.

Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för företaget att uppnå framtidsinriktad information (såsom mål, förväntningar och ambitioner).

Utöver Jernhusen AB:s på webben publicerade hållbarhetsredovisning för år 2010 (med datum för publice-ring angivet ovan) har vi inte granskat information som Jernhusen AB redovi-sar på sin hemsida, www.jernhusen.se.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbar-hetsredovisningen, samt de redovis-nings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidan 10 i hållbar-hetsredovisningen. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Genomförda granskningsåtgärder vid vår översiktliga granskning De viktigaste åtgärderna i vår över-siktliga granskning har utgjorts av följande:a. uppdatering av vår kunskap och

förståelse för Jernhusen AB:s organi-sation och verksamhet,

b. bedömning av kriteriernas lämplig-het och tillämpning avseende intres-senternas informationsbehov,

c. bedömning av resultatet av företa-gets intressentdialog,

d. intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa infor-mationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig,

e. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är full-ständig, riktig och tillräcklig,

f. utvärdering av design för de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera håll-barhetsinformation,

g. utvärdering av den modell som använts för att beräkna koldioxidut-släpp,

h. analytisk granskning av rapporterad information,

i. avstämning av finansiell information mot företagets årsredovisning för år 2010,

j. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer,

k. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av infor-mationens inbördes överensstäm-melse med tillämpade kriterier, och

l. avstämning av den granskade informa-tionen mot hållbarhetsinformationen i företagets årsredovisning för år 2010.

Genomförda granskningsåtgärder vid vår revisionVår revision har omfattat granskningsåt-gärder avseende avstämning av redovi-sad information mot interna och externa källdokument samt genomförande av detaljtester av utvald indikator, EN4.

VisionJernhusen gör skillnad för människor och miljö.

AffärsidéPå kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhålls-

depåer samt gods- och kombiterminaler längs järn vägen och bidrar därmed

till en bättre transportsektor och ett grönare Sverige.

Innehåll

VD har ordet 2Omvärld och intressentdialog 3Socialt ansvar 4Miljö 6Medarbetare 8GRI-rapport och index 10GRI-resultatindikatorer 12Bestyrkanderapport 16

Årsredovisning ochFastighetsförteckning

Kontaktperson för hållbarhetsrapporteringen:Klas Johansson, Miljö[email protected]–410 626 00

Läs mer om Jernhusen i Årsredovisningen och Fastighetsförteckningen. De finns att ladda ned från Jernhusens webbplats, jernhusen.se

... är ett fastighetsbolag inom transportbranschen med svenska staten som ägare.

... finns i attraktiva lägen på många platser i Sverige med fastigheter av olika slag – stationer, underhållsdepåer, godsterminaler och kontor.

... vill och kan bidra till en hållbar utveckling, och arbetar för att fler ska kunna välja järnvägen både för resande och godstransporter.

Hej! Visste du att Jernhusen...

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra slutsatser nedan.

SlutsatserVår slutsats baserad på vår översiktliga granskningGrundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att informationen i hållbarhets-redovisningen som omfattas av vår översiktliga granskning inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Vår slutsats baserad på vår revision Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbarhetsredovis-ningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt har upprättats i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Stockholm den 23 mars 2011

Ernst & Young ABIngemar Rindstig


Ernst & Young ABGöran Tyréus


2010

StockholmJernhusen AB (publ) Box 520101 30 StockholmBesök: Kungsbron 13 / Västra Järnvägsgatan 23

Jernhusen är ett publikt företag med säte i StockholmOrg.nr. 556584-2027

GävleJernhusen Muréngatan 1802 51 Gävle

GöteborgJernhusen Box 1025405 21 GöteborgBesök: Drottningtorget 5

KirunaJernhusen Bangårdsvägen 3981 34 Kiruna

MalmöJernhusen Box 584201 25 MalmöBesök: Centralstationen /Skeppsbron 1C

NorrköpingJernhusen N. Promenaden 94602 22 Norrköping

SolnaJernhusen Växlarevägen 29170 63 Solna

SundsvallJernhusen Box 703851 21 SundsvallBesök: Landsvägsallén 8

VästeråsJernhusen Sigurdsgatan 33 B721 30 Västerås

ÖrebroJernhusen Box 1510701 15 ÖrebroBesök: Grev Rosengatan 1

Telefon: 08-410 626 00 E-post: [email protected]

Produktion: Solberg • Foto: Per Myrehed

Hållbarhetsredovisning 2010

Documents

Stot - Jernhusen · 2017. 3. 29. · Stot Stockholm Jernhusen AB (publ) Box 520 101 30 Stockholm Besök: Kungsbron 13 / Västra Järnvägsgatan 23 Jernhusen är ett publikt företag