Stödmaterial Språk-, läs- och skrivutveckling 140228

8/12/2019 Stdmaterial Sprk-, ls- och skrivutveckling 140228

1/24


2/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

2


3/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

3

Innehll

1. Inledning ............................................................................................. 4

2. Rutingng och handlingsplan .............................................................. 4

3. Hllpunkter fr sprk-, ls- och skrivutveckling .................................... 5Fr frskolan ........................................................................................................... 6Fr k 4-9 ................................................................................................................ 7Vad innebr hllpunkten fr frskoleklass?............................................................. 7Vad innebr hllpunkten fr k 1? .......................................................................... 8Vad innebr hllpunkten fr k 2? ........................................................................ 10

4. Frgestllningar som std ................................................................. 11Frebyggande arbete och tidiga insatser .............................................................. 11Observation, kartlggning och analys ................................................................... 12tgrder och srskilt std...................................................................................... 14Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning ................................................... 15verlmning och mottagande ............................................................................... 16

5. Angende val av strategier, metoder och material ............................ 17

6. Vid handlingsplanens framtagande ................................................... 18

7. Referenser ........................................................................................ 19

8. Anteckningar ..................................................................................... 20

Dnr BU 2012/0470

Materialet har arbetats fram av:Erica Eklf (specialpedagog) & Johanna Kristensson (leg. logoped)

Resurscentrum Krnhuset

Materialet kompletterar BUF:s Rutin fr arbete med barnsoch elevers sprk-, ls- och skrivutveckling

Materialet r faststllt av:Patrik Engstrm, chef funktionen utveckling & kvalitet

Barn- & ungdomsfrvaltningens frvaltningskontorFotografier: Matton.

2014-02-28


4/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

4

1. Inledning

Denna skrift, Stdmaterial fr Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling,kompletterar skriften Rutin fr arbete med barn och elevers sprk-ls- och skrivutveckling. Dettastdmaterial syftar till att frtydliga, stdja och underltta arbetet med barns och elevers sprk-, ls-och skrivutveckling i alla mnen samt framtagandet av en verksamhetsgemensam handlingsplan.2. Rutingng och handlingsplan

Med utgngsgngspunkt i den kommungemensamma rutinen fr att kvalitetsskra barns och eleverssprk-, ls- och skrivutveckling genom hela skoltiden utformar och anvnder varje enskild frskola och

skola en verksamhetsgemensam handlingsplan. Detta ska ses som en del i det systematiskakvalitetsarbetet och tar sin utgngspunkt i forskning och beprvad erfarenhet. Alla pedagoger ochlrare r delaktiga i processen av framtagandet och genomfrandet d ett medvetet arbete kringsprk-, ls- och skrivutveckling i alla mnen grs som en integrerad del av barnens och elevernashela skolvardag.

Bilden ovan visualiserar rutingngen och de olika delprocesserna som ett fldeschema ver ett lsr.Rutinen r tnkt att fungera som ett ramverk och r gemensam fr hela kommunen. Rutingngen visaratt det r flera olika delprocesser som mste samverka fr att barn och elever ska kunna uppn en

god sprk-, ls- och skrivutveckling. Delprocesserna r inte skarpt avgrnsande utan verlappar ochkompletterar varandra samt pgr i flera fall kontinuerligt. Rutingngen r tillmpbar i ett 1-16 rsperspektiv.


5/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

5

Genom att ta fram en gemensam handlingsplan, med utgngspunkt i rutingngen, synliggrs och

medvetandegrs verksamhetens arbetsstt, pedagogiska frhllningsstt samt dess styrkor ochutvecklingsbehov. Som ett std behver verksamheten terkommande stlla sig frgorna: Vad gr vi?Varfr gr vi det? Hur gr vi? Vad blev resultatet? Hur gr vi vidare?

3. Hllpunkter fr sprk-, ls-och skrivutveckling

Som ett std har hllpunkter fr sprk- ls- och skrivutveckling, fr frskoleklass t.o.m. k 2, utarbetatsfr Halmstads kommun, med utgngspunkt i kunskapskraven fr rskurs 3. Hllpunkterna ska sessom lgsta godtagbara niverfr elevers sprk-, ls- och skrivutveckling i alla mnen. Hllpunkterna

har beslutats av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04.

FrskoleklassAlla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr denkommande formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektivbokstavsknnedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sinreflekterande frmga.

k 1Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver till

ord med visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sinord-, text- och lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samtklarar av att skriva ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Elevernaberttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift.

k 2Alla elever utvecklar sitt lsflyt, dvs. lser med god hastighet, ordigenknning och intonation,samt sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehlletmed hjlp av olika frstelsestrategier. Eleverna anvnder sig av alla bokstver i skrift ochstavar elevnra ord med allt strre skerhet. Eleverna skapar enkla berttelser i skrift medbrjan till viss struktur, dvs. inledning, handling och avslutning.

k 3. Delar av kunskapskrav svenskaEleven kan lsa bekanta och elevnra texter med flyt genom att anvnda lsstrategier p ett ihuvudsak fungerande stt. Genom att kommentera och terge ngra fr eleven viktiga delarav innehllet p ett enkelt stt visar eleven grundlggande lsfrstelse. Dessutom kan elevenfra enkla resonemang om tydligt framtrdande budskap i texterna och relatera detta till egnaerfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med lslig handstil och p dator. I texterna kan eleven anvndastor bokstav, punkt och frgetecken samt stava ord som eleven sjlv ofta anvnder och som rvanligt frekommande i elevnra texter. De berttande texter eleven skriver har tydliginledning, handling och avslutning.

Enligt beslut av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04


6/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

6

Fr frskolan

Hllpunkterna fr k F-2 kan med frdel anvndas redan i frskolan i frhllande till strvansmlen (senedan) kring sprk och kommunikation som finns i Lpf 98 (rev 2010).

Hllpunkterna fr k F-2 str fr en riktning och medvetenhet kring sprk-, ls- och skrivutveckling ochutgr en viktig del i det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Se srskilt rubrikerna underhllpunkterna som rr fonologisk medvetenhet, effektiv bokstavskunskap, ord-, text- och lsfrstelse(f-klass) samt text/lsfrstelse, frstelsestrategier (k 2). Hllpunkterna kan utgra en del av ettunderlag vid verlmning mellan frskola och frskoleklass.

Att fundera kring

Hur skapar vi varierade sprkliga miljer och aktiviteter dr samtalande, lsande och skrivande ingrnaturligt i vardagen? Om vi har barn som inte uppvisar ngot intresse eller frstelse fr bokstver,bokstavljud och sprklekar; hur gr vi vidare d? Om vi har barn som inte tycker om att lyssna phglsning; hur arbetar vi s att dessa barn utvecklar ord-, text- och lsfrstelse?

Frskolan ska strva efter att varje barn

tillgnar sig och nyanserar innebrden i begrepp, ser samband och upptckernya stt att frst sin omvrld.

utvecklar sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr sina egnauppfattningar och frsker frst andras perspektiv.

utvecklar nyanserat talsprk, ordfrrd och begrepp samt sin frmga att lekamed ord, bertta, uttrycka tankar, stlla frgor, argumentera och kommuniceramed andra.

utvecklar intresse fr skriftsprk samt frstelse fr symboler och deraskommunikativa funktioner.

utvecklar intresse fr bilder, texter och olika medier samt sin frmga attanvnda sig av, tolka och samtala om dessa.

utvecklar sin skapandefrmga och sin frmga att frmedla upplevelser,tankar och erfarenheter i mnga uttrycksformer som lek, bild, rrelse, sng ochmusik, dans och drama.

som har ett annat modersml n svenska utvecklar sin kulturella identitet ochsin frmga att kommunicera svl p svenska som p sitt modersml.


7/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

7

Fr k 4-9

I nulget finns det inga hllpunkter utarbetade fr k 4-5 och k 7-8, utan det sprk-, ls- ochskrivutvecklande arbetet bygger p de kunskapskrav som finns fr k 6 och k 9. Till std anvndsRutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutvecklingoch den framtagnaverksamhetsgemensamma handlingsplanen. Ytterligare std kan de kvalitativakartlggningsmaterialen Nya sprket lyfter(k 4-6) och Sprket p vg(k 7-9) utgra.

Att fundera kring

Hur skapar vi en varierad och meningsfull skriftsprksmilj dr samtalande, lsning och skrivning avolika slags texter prglar undervisningen i alla mnen? Om vi har elever som inte anpassar ochvarierar anvndningen av frstelsestrategier p ett fungerande och effektivt stt, utifrn olika genreroch syften; hur gr vi vidare d?

Vad innebr hllpunkten fr frskoleklass?

Fonologisk medvetenhet

Att vara fonologiskt medveten innebr att kunna skifta fokus mellan sprkets innehllssida till dessformsida, dvs. hur sprket och orden r uppbyggda. Det innebr bl.a. att barnen och eleverna frstrfunktionen av rim genom att vissa ord slutar p samma stavelse och har mjlighet att identifiera dettasamt komma p egna rimord. Det innebr ocks att kunna identifiera olika sprkljud i ord och hravilket ljud som kommer frst eller sist i ett ord samt om vissa ord brjar p samma ljud. En annanfrmga r att kunna hra vilket ord som r lngst av olika ord, t.ex. tndsticksaskr lngre r ordettg, ven om fenomenet tgr mycket strre n en tndsticksask.

Mnga barn och elever r i tidig lder vldigt nyfikna p sprkets struktur och dess uppbyggnad. Detgller drfr att personalen hittar meningsfulla sammanhang dr nyfikenhet fr sprket ochsprkljuden vcks. Detta grs kanske inte frmst under formella former, dvs. i arrangeradeinlrningssituationer, utan i olika lrmiljer samt med utgngspunkt i barns erfarenheter,intresseomrden och samspel med andra. Dock finns det ven de barn och elever som inte uppvisardetta intresse. Att identifiera dessa och stta in adekvata tgrder tidigt kan vara helt avgrande frdessa barns och elevers fortsatta sprk-, ls- och skrivutveckling.

Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och drmed god beredskap infr denkommande formella ls- och skrivinlrningen i k 1. Alla elever har en effektivbokstavsknnedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och lsfrstelse samt sin reflekterandefrmga.

Hllpunkt fr frskoleklass


8/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

8

Effektiv bokstavskunskap

Att ha en effektiv bokstavskunskap innebr attbarn och elever kan identifiera bokstverna, kanbokstvernas namn och vet vilket ljud som hr till respektive bokstav samt har en frstelse frbokstavsljudets position i ordet (t ex /f/-ljudet i fisk, tuff, skaffa). Att endast kunna rabbla alfabetetutantill innebr inte att barnen och eleverna uppntt en effektiv bokstavskunskap. Fokus ligger istlletp hur barn och elever kan anvnda sig av och identifiera bokstavsljuden i olika meningsfullasammanhang.

Ord-, text- och lsfrstelse

Avgrande fr alla elevers kunskapsutveckling r ett rikt ord- ochbegreppsfrrd. Ett rikt ordfrrd ger barn och elever frutsttningar att ta tillsig det innehll som finns i olika texter och bcker. Barn och elever lr sigreflektera kring och analysera text och bild redan innan de kan lsa. Dettagenom bl.a. samtal, dialog och hglsning. Utveckling av text- ochlsfrstelse sker i sociala sammanhang knutet till barns och elevers egenerfarenhetsvrld.

Att fundera kring

Om vi har elever som inte uppvisar ngot intresse eller frstelse fr bokstver, bokstavljud ochsprklekar; hur gr vi vidare d? Om vi har elever som inte tycker om att lyssna p hglsning; hur

arbetar vi s att dessa elever utvecklar ord-, text- och lsfrstelse? Om vi har elever som kommer tillf-klass och redan kan lsa; hur utmanar vi dessa elever vidare?

Vad innebr hllpunkten fr k 1?

Fungerande avkodningsfrmga

Avkodning motsvarar den tekniska delen av lsningen, vilket i den tidiga lsinlrningen ofta brjar medatt elever ljudar sig fram. Avkodningen r i de flesta fall beroende av en snabb bokstav-ljudkoppling fratt anses riktigt effektiv. Eleverna behver ocks lra sig ordbilder, dvs lra sig lsa ord som helord fr

att inte avkodningen ska ta fr lng tid och pverka lsfrstelsen. Detta r ngot som utvecklas helatiden under de frsta skolren fr att sedan vara automatiserat nr eleverna brjar k 3. Att kunna

Alla elever lmnar k 1 med en fungerande avkodningsfrmga, dvs. lser ihop bokstver tillord med visst flyt. Eleverna frstr det de lser, kan reflektera kring innehllet och utvecklar sinord-, text- och lsfrstelse. Eleverna lr sig frst sambandet mellan bokstav och ljud samt

klarar av att skriva ljudenligt stavade ord bde fr hand och med tangentbord. Eleverna berttaroch uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i tal och skrift.

Hllpunkt fr k 1


9/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

9

lsa med flyt innebr att det tar rimligt lng tid fr eleven att ta sig igenom en text samt att eleven lserorden korrekt. Att mta ordavkodning r tmligen enkelt med hjlp av olika normerade

kartlggningsmaterial.

Utvecklar ord-, text- och lsfrstelse

Barn och elever utvecklar sitt ordfrrd och sin ordfrstelse frmst i mtet med olika texter, medbetoning p lromedelstexter. Barnen och eleverna behver tidigt tillgna sig en mnesspecifiklitteracitet fr att kunna utvecklas mot mlen.

Lsfrstelse, som begrepp, r tolkningsbart. I olika sammanhang innebr det olika saker, vilket kanorsaka frvirring kring vad som avses. I detta sammanhang innefattar lsfrstelse barns och eleversfrmga att tolka, frst och reflektera kring en text och dess innehll, oavsett om barnet eller elevenlser texten sjlv eller om texten blir upplst. Lsfrstelse kan drfr i detta sammanhang likstllasmed begreppet textfrstelse.

Ur ett kartlggande perspektiv kan det andra sidan vara av stor vikt att skilja p begreppenlsfrstelse, textfrstelse och hrfrstelse. Lraren behver ta reda p om en elev sjlv klarar avatt avkoda och frst en text eller om det finns en bristfllig avkodningsfrmga som begrnsartillgnandet av text. Detta kan vara avgrande nr det gller tgrder och srskilt std. Det finns dockett positivt samband mellan avkodning och ls/textfrstelse, dr det ena underlttar fr det andra ochtvrtom.

Berttar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och sikter i skrift

Eleverna skriver olika typer av enklare texter med olika syften och olika mottagare. Tonvikt lggs vidinnehllet snarare n formen. Alla elever br redan i k 1 lra sig hantera olika digitala verktyg somljudningsprogram och talsyntes, vilka utgr en viktig del i det frebyggande arbetet och de tidigainsatserna.

Att fundera kring

Om vi har elever som inte utvecklar en fungerande avkodningsfrmga i k 1; hur gr vi vidare? Vilka

insatser genomfr vi p skol-, grupp- och individniv? Hur skerstller vi att eleverna fr mjlighet attutveckla sin ord-, begrepps-, och text/lsfrstelse ven i dessa fall? Om vi har elever som redan harkommit lngt i sin avkodning och/eller ord-, text- och lsfrstelse; hur gr vi vidare s att dessaelever kan n nnu lngre? Vilka insatser genomfr vi p skol-, grupp- och individniv? Hur anvndervi oss i undervisningen av olika digitala verktyg fr att stimulera elevernas sprk-, ls- ochskrivutveckling?


10/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

10

Vad innebr hllpunkten fr k 2?

Lsflyt

Att eleven har ett gott lsflyt innebr att denne har en god avkodningsfrmga, lshastighet,ordigenknning och intonation. Elevens lsflyt pverkas i hg grad av den typ av text (genre,svrighetsgrad, antal oknda/knda ord mm) eleven mter.

Lshastighet r ett mtt p hur mnga ord en elev hinner lsa p t.ex. en minut. Lshastighet i sigrcker dock inte som mtt p om en elev har ett gott lsflyt, d det inte ger tillrcklig information kringelevens avkodningsfrmga. Det finns elever som tycks ha ett gott lsflyt pga. att de har en godlshastighet, men dr lsningen prglas av mnga fellsningar och dr eleven inte reflekterar kringdet lsta.

Ordigenknning avser frmgan att knna igen ett skrivet ord som en helbild, dvs utan att behvaljuda ihop ordet, oberoende av kontext. I den tidiga lsutvecklingen klarar de flesta barn och elever avatt knna igen ordbilder som sitt och sin familjs namn utan att de egentligen kan lsa. Allt eftersomelevens avkodningsfrmga utvecklas vergr den frsta ljudande lsningen till ordbildslsning,frmst d av korta, elevnra ord och drefter till att ven glla lngre och mer ovanliga ord. Elevenbehver dock ha kunskap om bda strategierna (ljudande lsning och ordigenknning) fr attavkodningen ska bli s effektiv som mjligt.

Frstelsestrategier

Genom pedagogernas modellande fr barnen och eleverna kunskap om och lr sig anvnda fleraolika frstelsestrategier vid textbearbetning samt vid skrivning. Barnen och eleverna kan d frutsgaett hndelsefrlopp, sammanfatta och klargra ett textinnehll, stlla frgor p det lsta p olika niversamt kritiskt granska en text. Andra exempel p frstelsestrategier r t.ex.:

att koppla text till sig sjlv och sina egna erfarenheter

att koppla text till text, dvs. att kunna jmfra olika texter med olika syften

att koppla text till omvrlden, dvs. att kunna relatera och jmfra text med det som hnderrunt omkring oss och i vrlden i stort

Frstelsestrategier hjlper barnen och eleverna att tolka, frst och analysera text ven i andra

sammanhang n i arrangerade inlrningssituationer.

Alla elever utvecklar sitt lsflyt, dvs. lser med god hastighet, ordigenknning och intonation,samt sin ord-, text- och lsfrstelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehlletmed hjlp av olika frstelsestrategier. Eleverna anvnder sig av alla bokstver i skrift ochstavar elevnra ord med allt strre skerhet. Eleverna skapar enkla berttelser i skrift medbrjan till viss struktur, dvs. inledning, handling och avslutning.

Hllpunkt fr k 2


11/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

11

Frebyggandearbete & tidiga

insatser

Att fundera kring

Om eleverna inte utvecklar ett lsflyt; vad gr vi d? Hur utmanar vi alla elever i att vidareutvecklafrstelsestrategier, s att de kan tillmpa dem vid textbearbetning i alla mnen?

4. Frgestllningar som std

Som ett ytterligare std i upprttandet av den verksamhetsgemensamma handlingsplanen finns undervarje delprocess ett antal frgestllningar. Dessa frgestllningar processas med frdel avrektor/frskolechef, lrare, specialpedagoger, pedagoger samt annan personal tillsammans fr attfrskolan och skolan ska f en gemensam och likvrdig syn p sprk-, ls- och skrivutveckling samt

hur detta arbete ska fortskrida, fljas upp och vidareutvecklas. Personal i frskolan kan med frdelven anvnda de mlbildersom r framtagna kring meningsskapande sammanhang, reflektion ochdialogiska miljer i arbetet med de olika delprocesserna.

Frebyggande arbete och tidiga insatser

Barn och elever kommer till frskola och skola med vldigt varierande sprk-, ls-och skriverfarenheter och kunskaper. Mnga barn utvecklar tidigt ett stort ord- ochbegreppsfrrd medan andra behver mer std i sin sprkutveckling. I skolan finnselever som lr sig lsa tidigt, medan andra behver lngre tid p sig fr att knckalskoden. Det r varje frskolas och skolas uppgift att tillgodose dessa olikheter. Allforskning visar att det frebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgrande betydelse fren framgngsrik skolgng. Detta innebr att frskolor och skolor behver ha en medveten strategi frdet sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet, s att alla barn och elever r med redan frn brjan.

Barns och elevers individuella behov krver en flexibel strategi-, metod- och materialanvndning avpedagogerna. Som exempel behver pedagogerna i frskolan fundera kring hur alla barn ns avhglsning, ven om en del barn inte har ro att sitta stilla och lyssna p en bok eller r vana att blilsta fr. Som ett annat exempel br den frsta ls- och skrivinlrningen involvera bde ett syntetiskt(frn delar till helhet) och ett analytiskt (frn helhet till delar) synstt, dvs. bde produkten ochprocessen behver vara i fokus samtidigt. Detta kallas fr en interaktiv lsinlrning. Att i den frsta ls-och skrivinlrningen endast fokusera p en bokstav blir fr mnga elever alltfr ensidigt och taget ursitt sammanhang. Alla barn och elever behver ocks tidigt, redan frn frskola och frskoleklass, fkunskap om och utbildning i att anvnda alternativa lrverktyg som tangentljudningsprogram, talsyntesoch ljud/talbcker, vilket tidigt frmjar reflekterande, analyserande och kunskapsutvecklandestrategier.

Frgestllningarna syftar till att skapa utvecklingsprocesser kring undervisningen, vilka insta steg ska ge effekter p barnens och elevernas lrande.


12/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

12

Observation,kartlggning &

analys

Observation, kartlggning och analys

Som std till de observationer och den dokumentation som pedagoger och lrare gr isitt dagliga arbete kring barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling anvndsbde kvalitativt bedmningsstd, t.ex. frskolans mlbilder, Nya sprket lyfterochSprket p vg, samt kvantitativa kartlggningsmaterial, t.ex. olika avkodningstester. Dekvantitativa kartlggningsmaterialen anvnds frmst inom skolan. De olika observations- ochkartlggningsmaterialen utgr ett kontinuerligt std i barnens och elevernas sprk-, ls- ochskrivutveckling d de belyser progressionen i olika frmgor och frdigheter. Infr anvndandet av ettbedmningsstd/kartlggningsmaterial r det viktigt att vara vl frtrogen med vad det bedmer. Detr alltid syftet som styr vilket kartlggningsmaterial som ska anvndas och aldrig materialet i sig.Kartlggningen och analysen mste ha koppling till den undervisning som har bedrivits och till de ml

och kunskapskrav som ska ns.

Hur definierar vi frebyggande arbete och tidiga insatser och vad innebr det fr oss ipraktiken, dvs. hur arbetar vi frebyggande och frmjande s att barn och elever imindre utstrckning fr sprk-, ls- och skrivsvrigheter?

Hur skapar vi intresse fr och utmaning genom sprkutvecklande aktiviteter som t.ex.hglsning, boksamtal, lek med ord, bokstavsljud och bokstver etc. i vardagligasituationer fr alla barn och elever?

Hur organiserar vi oss p (fr)skol-, grupp- och individniv vid terminsstart s att vi kanerbjuda flexibla lsningar och drmed frmja ett frebyggande arbete och tidigainsatser utefter nuvarande barn- och elevunderlag?

Hur gr vi nr barn och elever inte uppvisar intresse fr t.ex. ljud, bokstver,hglsning etc.? Hur arbetar vi samtidigt fr att stimulera och utmana de barn ochelever som r sprkligt starka?

Hur organiserar vi schema- och resurstekniskt fr att skapa mjliga utrymmen fralternativa gruppkonstellationer, alternativa lrmiljer utifrn barns och eleversindividuella behov, frebyggande arbete, tidiga insatser, srskilt std etc.?

Hur anvnder vi och hur delar vi med oss av vra olika kompetenser p bsta stt fratt kunna mta barns och elevers olika behov? Vilka behov har vi sompedagog/lrare/lrargrupp vad gller intern/extern fortbildning/handledning? Hurnyttjas det kollegiala lrandet?

Vilka pedagogiska strategier, material samt alternativa verktyg behver vra barn ochelever ha tillgng till och utbildas i?

Hur skerstller vi att barn och elever med annat modersml utmanas tillrckligtkunskapsmssigt ven om de inte har med sig sprket fullt ut?


13/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

13

Syftet med de mer formella kartlggningarna, som frmst grs med kvantitativt och normerat material,r att ka likvrdigheten och minska godtyckligheten i bedmningen i skolan. De mer formellakartlggningarna grs med frdel under en given period p hsten (mellan v 42-46) och en period pvren (mellan v 12-16). Allt kvantitativt material mste ven analyseras kvalitativt.

Bedmning fr lrande

All bedmning ska vara undervisningsintegrerad, dvs. den mste f konsekvenser i undervisningenoch inte enbart resultera i individuella tgrder fr de elever som inte nr mlen. Genom lrarensdagliga arbete med bedmning fr eleverna terkoppling kring sin utveckling av frmgor ochfrdigheter. Detta innebr att barnen och eleverna r vl frtrogna med de ml som ska uppns, hurde nr dit och vad de behver utveckla. Denna formativa bedmning, ven kallad bedmning frlrande (BFL), kompletteras ven vid vissa avstmningsperioder med bde kvalitativa och kvantitativakartlggningsmaterial som ett ytterligare std fr att flja barnens och elevernas sprk-, ls- ochskrivutveckling. De fljande analyserna, oavsett om det gller kvalitativ eller kvantitativ bedmning,ger lrare tillgng till formativ information om undervisningens pverkan p eleverna och hurundervisningen br organiseras fortsttningsvis.

Hur fljer, kartlgger och dokumenterar vi barns och elevers sprk-, ls- ochskrivutveckling (muntlig och kommunikativ frmga, fonologisk medvetenhet,avkodning, lshastighet och ord/ text/hr/ lsfrstelse etc.) kontinuerligt i ett 1-16rsperspektiv?

Vilka slutsatser drar vi och hur analyserar vi materialet? Hur pverkar det vi ser ianalysen vrt stt att arbeta?

Hur skerstller vi att den kvalitativa kartlggningen med efterfljande analys inte blir

alltfr godtycklig?

Hur ska de kvantitativa kartlggningsmaterialen analyseras, s att de inte stannar vidett staninevrde?

Hur kan vi anvnda de kvantitativa kartlggningsmaterialen i ett formativt syfte, dvs. satt resultaten fr lrandet framt?

Hur frmjar vi likvrdigheten nr det gller resultat och bedmning i frhllande tillandra skolor i kommunen?

Hur kartlgger vi sprk-, ls- och skrivutvecklingen hos barn och elever med annat

modersml?

Tnk p att en stor mngd information om en elev inte per automatikinnebr information av god kvalitet!


14/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

14

tgrder &srskilt std

tgrder och srskilt std

Huvudsyftet med analyserna av barnens och elevernas behov r att utvecklaundervisningen samt dess effekt p lrandet, hos bde barn, elever och lrare.Beroende p de resultat som framkommit och den analys som gjorts behver olikatgrder och srskilt std sttas in, direktnr ett behov har uppmrksammats. Riskenblir annars att endast olika konstateranden grs termin efter termin och att dessakonstateranden varken leder till insatser eller frndringar i undervisningen. Det r av storbetydelse att barn- och elevgrupper organiseras i utgngspunkt i de behov och frutsttningar somhar identifierats.

Barn och elever kommer till frskola och skola med vldigt varierande sprkliga erfarenheter ochkunskaper. Bland dessa finns barn och elever med begrnsad sprkfrmga till fljd av t.ex. knapp

text- och lserfarenhet eller andra sprkliga svrigheter som rr social kommunikation,begreppsbildning, ordfrrd, sprkfrstelse, uttalsutveckling och sprklig medvetenhet mm, vilket pmnga stt pverkar deras kommande sprk-, ls- och skrivutveckling. Dessa barn och elever lr signd mnga gnger lsa tekniskt bra och stava korrekt, vilket kan dlja deras sprkliga svrigheter.Utifrn denna begrnsade sprkfrmga finns en stor risk att barnens och elevernas ord-, text- ochlsfrstelse inte rcker till fr en mer reflekterande och analyserande lsning som krvs hgre upp iskolren. Frskolans och skolans kompensatoriska roll och organisering av tidiga tgrder kan i dessafall vara helt avgrande fr den vidare skolgngen.

Elever som uppvisar svrigheter gllande avkodning, dvs den mer tekniska delen av lsning behvertidigt f std direkt kopplat till p vilket stt avkodningssvrigheterna yttrar sig. Avkodningssvrigheter

kan yttra sig p olika stt. Dels kan en elev ha vldigt svrt med sjlva bokstav-ljudkopplingen vilketleder till en vldigt lngsam och osker avkodning. Dels kan en elevs avkodning vara vldigt snabb,men dr eleven missar och chansar mycket. Dessa olika typer av avkodningssvrigheter krver olikasorters tgrder.


15/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

15

Uppfljning,utvrdering,utveckling &

utmaning

Uppfljning, utvrdering, utveckling & utmaning

Det r viktigt att personalen regelbundet fr mjlighet att kvalitativt flja upporganisering, undervisning och fortbildningsinsatser samt de fljder dessa fr frbarnens, elevernas och ven personalens lrande och utveckling. Verksamheternabehver ta hnsyn till de utvecklingsbehov som identifieras nr det gller det sprk-,ls- och skrivutvecklande arbetet p svl (fr)skol-, grupp som individniv. Detta fr att kamedvetenheten kring sprkutvecklingsarbetet i vardagen. Nr det gller uppfljning och utveckling avdet sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet behver personalen tillsammans identifiera vad olikainsatser haft fr effekt, vad ytterligare insatser ska leda till samt hur bde barn, elever och personalkan utmanas vidare.

Vilka tgrder och verktyg samt vilken undervisning krvs, redan frn frskolan, fr attbarnen och eleverna ska ges frutsttningar att minst n de lokala hllpunkterna ochkursplanernas kunskapskrav nr det gller sprk-, ls- och skrivutveckling?

Hur arbetar vi tgrdande utifrn den flerstmmiga pedagogiska miljn?

Vilka resultat frvntar vi oss utifrn de tgrder p (fr)skol-, grupp- och individnivsom vi stter in?

Om vi mrker att vi har barn och elever som inte fr tillrcklig ledning och stimulans;hur arbetar vi d?

Vilka pedagogiska strategier och metoder har vi att tillg och dela med oss av pfrskolan och skolan?

Hur skapar vi tgrder som r genomfrbara i den gemensamma lrmiljn, somgynnar fler och som inte endast r genomfrbara i liten grupp?

Vilka rutiner har vi fr att skerstlla att olika tgrder stts in omedelbartd ettbehov, t.ex. sprk-, ls- och/eller skrivsvrigheter, uppmrksammats?

Hur arbetar vi fr att tillgodose behoven hos elever med ls- ochskrivsvrigheter/dyslexi? Hur arbetar vi med alternativa verktyg bde p individ- ochgruppniv?

Hur flexibel r frskolan och skolan fr att kunna organisera olika typer av srskiltstd?


16/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

16

verlmning& mottagande

verlmning och mottagande

verlmningar och mottaganden sker kontinuerligt inom och mellan vraverksamheter, men kvaliteten i det innehll som lmnas ver varierar och utgrverlag ett stort utvecklingsomrde. Varje gng det sker ett pedagog- eller lrarbyte,t.ex. vid avdelnings-, rskurs- eller skolbyte, finns det en risk att barnen och elevernapausas i sitt lrande. Detta beror till strsta del p att det ofta tar en tid fr den nyapedagogen eller lraren att lra knna barnet och eleven fr sina syften, dvs. lrarens syn p lrande,samt fr att skapa sig en bild av barnets eller elevens kunnande. Om i stllet den mottagande

pedagogen eller lraren, genom en medveten och kvalitativt genomfrd verlmning, fr ta del av hurden tidigare undervisningen sett ut, vad som gynnat gruppens/elevens lrande, var gruppen/elevenbefinner sig i sitt lrare samt hur gruppens/elevens styrkor respektive utvecklingsbehov ser ut, skulleden mottagande lraren och pedagogen kunna starta upp adekvat undervisning redan frn dag ett.Detta ger utrymme fr att utmana barnen och eleverna direkt.

Genom att mjliggra informationsutbytet redan en tid innan verlmningen och mottagandet sker kanmottagande pedagog och lrare planera inledande undervisning med utgngspunkt i var gruppenbefinner sig, beroende p hur de blivit undervisade. En i kommunen framgngsrik modell har visat sigvara att pbrja verlmnings/mottagandeprocessen redan p vrterminen innan vergngen ochsedan flja upp denna i brjan av hstterminen.

P vilket/vilka stt har jag utvecklat min undervisning och vilka effekter ser jag ielevernas lrande?

Har vra tgrder resulterat i de frbttringar som vi avsg frn brjan? Om inte, vadkunde gjorts annorlunda?

P vilket stt har vr kunskap kring sprk-, ls- och skrivutveckling kat och vad tar vimed oss till nstkommande termin/lsr?

P vilket stt har vi bidragit till barnens utveckling och lrande samt elevernas

mjligheter att n de lokala hllpunkterna och kunskapskraven?

P vilka omrden och tillsammans med vem r vi mer/mindre effektiva? Och varfr rdet s?

Vilka utvecklingsomrden behver prioriteras avseende sprk-, ls- ochskrivutveckling och vilka nya utmaningar har blivit synliga?


17/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

17

5. Angende val av strategier, metoder och material

Det finns ingen metod, undervisningsstt eller srskilt material som, i sig sjlvt, utvecklar barns ochelevers sprk-, ls- och skrivfrmga. Alla pedagoger och lrare har olika frdigheter som ikombination med olika elevgrupper, i olika lrmiljer, fr olika effekt p barnens och elevernaslrande. Det finns drfr inga garantier fr att ngot specifik undervisningsstt kommer att leda till denskade resultatet. Det r istllet frhllningssttetsamt det medvetnaoch struktureradesprkarbetet, som tar sin utgngspunkt i barns och elevers olika frutsttningar, som r avgrande.

Till hjlp i det sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet finns en mngd olika metoder och material.Olika metoder och material har fokus p att utveckla olika frmgor och tillgodose olika behov. Nr enmetod eller ett material vljs r det av stor vikt att veta med vilket syfte och ml det ska anvndas. Valav undervisningsstrategi br avgras av den enskilde pedagogen eller lraren och ha sinutgngspunkt i dennes pedagogiska kompetens och elevernas styrkor och behov. Om fokus ligger patt utveckla frmgan att reflektera och analysera texter ska metoden syfta till just detta.

Vad ser vi som det/de viktigaste syftet/syftena med verlmningar?

Vilken information behver jag som mottagande lrare och pedagog kring barns ochelevers sprk-, ls- och skrivutveckling fr att kunna anpassa lrmilj och undervisningutifrn gruppens gemensamma behov?

Vilken information vill jag som verlmnande lrare och pedagog lmna ifrn mig medfokus p sprk-, ls- och skrivutveckling, bde ur ett grupp-, individ- ochundervisningsperspektiv?

Vilken information behver jag fr att kunna individualisera utefter varje barns och elevsspecifika behov redan frn terminsstart?

Hur samverkar verlmnande och mottagande pedagoger fr att skapa en rd trd ibarns och elevers lrande?

Hur organiseras verlmningarna/mottagandet p skolan?

Vilka forum fr verlmning/mottagande finns?

Hur omvandlar vi den verlmnande informationen till praktisk pedagogik direkt vidterminsstart?


18/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

18

Varje frskola och skola behver gemensamt diskutera val av strategier, metoder och modeller fr det

sprk-, ls- och skrivutvecklande arbetet. Frgor att stlla sig i detta arbete kan vara:

De val som frskolan, skolan, arbetslagen och de enskilda pedagogerna och lrarna vljer att gra,nr det gller undervisningsstrategier och metoder, br processas utifrn nuvarande pedagog-, lrar-och elevunderlags gemensamma och individuella styrkor och behov.

6. Vid handlingsplanens framtagande

Handlingsplanen r en del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska ses som ett hela tiden pgendefrbttrings- och utvecklingsarbete. All berrd personal br involveras i arbetet med att ta fram enverksamhetsgemensam handlingsplan. Arbetet inleds med att ledning och personal tillsammansinventerar verksamhetens styrkor och utvecklingsomrden med utgngspunkt i Rutin fr arbete medbarns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling. Frskolan eller skolan kan med frdel ta std avextern kompetens vid behov.

Drefter grs en prioritering och verksamheten kan antingen pbrja arbetet i en specifik delprocess,dr det finns ett stort utvecklingsbehov, eller i flera delprocesser dr verksamheten redan kommit lngti sitt utvecklingsarbete. Arbetet ska hela tiden ha elevernas lrande i fokus. Beroende p varverksamheten befinner sig i sin utveckling r det olika enkelt respektive svrt att identifiera nsta steg.

Arbetet pbrjas med frdel i liten skala fr att det ska bli grbart. Under arbetets gng kanverksamheten sedan g vidare med fler utmaningar, vartefter dessa identifieras. Verksamhetenbehver i varje delprocess terkommande stlla sig frgorna:

Hur effektiva har de strategier, metoder och material vi anvnt varit fr att frmja vrabarns och elevers lrande?

Vilka strategier, metoder och material borde vi fortstta med och vilka borde vi slutamed?

Vad borde vi ndra p eller arbeta vidare med avseende strategier, metoder ochmaterial?

Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Vad gr vi? Varfr gr vi det? Hur gr vi? Vad blev resultatet?Fick det frvntad effekt p barnens och elevernas lrande? Hur gr vi vidare?


19/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

19

7.Referenser

Eklf, E & Kristensson, J. (2012). Teoribakgrund till Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-,

ls- och skrivutveckling (rev 2014). Halmstad: Komac

Halmstads kommun. (2014) Rutin fr arbete med barns och elevers sprk-, ls- och skrivutveckling

rev 2014. Dnr BU 2012/0470

Halmstads kommun. (2010) Uppfljningsuppdraget 2010 fr frskola. Dnr BU 2007/0525

Hattie, J. (2012). Synligt lrande fr lrare. Stockholm: Natur & Kultur

Hkansson, J & Sundberg, D. (2013) Utmrkt undervisningframgngsfaktorer i svensk och

internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: terkoppling, anstrngning, utmaning,

rekreation. Stockholm: Natur & Kultur

Skolinspektionen. (2010). Framgng i undervisningen. Dnr: 2010:1284

Skolverket. (2012). Allmnna rd: Systematiskt kvalitetsarbetefr skolvsendet. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2013). Forskning fr klassrummet. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2010). Lroplan fr frskolan Lpf 98 (reviderad 2010). Stockholm: Fritzes

Skolverket (2011). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2012). Nya sprket lyfter (rev upplaga enligt Lgr 11). Vsters: Skolverket

Skolverket. (2011). Sprket p vg (rev upplaga enligt Lgr 11). Stockholm: SkolverketTimperley, H. (2013). Det professionella lrandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur

Wiliam, D. (2013). Att flja lrande: Formativ bedmning i praktiken. Lund: Studentlitteratur


20/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

20

8. Anteckningar

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________


21/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

21

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________


22/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

22

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________


23/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

23


24/24

BARN- & UNGDOMS-

FRVALTNINGEN

Documents

Stödmaterial Språk-, läs- och skrivutveckling 140228