Embed Size (px)
Citation preview
STAD OCH LAND – PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA
BOENDEMÖNSTRET
Lars Westin
Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM)
Umeå universitet
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
NÅGRA FRÅGESTÄLLNINGAR
• Urbaniseras Sverige snabbast i Europa?
• Avfolkas den svenska landsbygden?
• Reflektioner kring regionala befolkningsförändringar
• Vad bestämmer lokaliseringen av service?
Sydsvenskan: ”Sverige urbaniseras snabbast i EU”
1. Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. Mer än var femte svensk bor i en storstad.
2. Det pågår en ständig folkvandring från landsbygd till stad.
3. Befolkningen i Sveriges mest tätbefolkade delar ökade med 17,3 promille under 2010, mer än tre gånger snabbare än EU-snittet.
4. Sverige har sedan 2005 varit det EU-land som haft den överlägset största tillväxten i storstäderna. Malmö, Umeå och Stockholm tillhör EU:s mest snabbväxande städer.
5. De tre storstäderna har ett stabilt överskott av inflyttande från andra svenska län. En dryg tredjedel av deras folkökning beror på inflyttningen från utlandet.
6. Malmö, Göteborg och Stockholm – har ett negativt flyttnetto till det egna länet. Flyttströmmarna från Malmö till skånska orter är starkare än de i motsatt riktning.
7. Malmö och andra svenska storstäders befolkningstillväxt sker på bekostnad av en folkminskning på landsbygden. Folkmängden i fjol i 139 svenska kommuner. (SCB) De allra flesta är småkommuner på landsbygden eller i glesbygd.
8. Den som flyttar från en europeisk storstad till Malmö bidrar till urbaniseringen av Sverige .
Urbaniseringsgrad
• FN: Stad är ett stadsområde med minst 20 000 invånare.
• SCB: Andel av befolkningen som bor i tätorter (sammanhängande bebyggelse med minst 200 personer.)
• Historisk forskning: Stad är 5000 invånare, Stad är 10 000 invånare
• Landsbygd: Icke-stad? Glesbygd?
Befolkningens fördelning mellan tätort och landsbygd
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1800 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 1995 2000
År
Pro
cen
t
tätort
landsbygd
Källa: SCB
AVFOLKADES DEN SVENSKA LANDSBYGDEN UNDER 2010?
Eurostat delar in EU-länder i tre områden (Sydsvenskan): • 1. Urbana regioner består av områden med en befolkningstäthet på
minst 300 invånare per kvadratkilometer med minst 5 000 invånare. I EU var folkökningen här 5,2 promille, i Sverige 17,3 promille.
• 2. Mellanregioner (intermediate regions): Områden där invånare i mindre urbana enklaver utgör 50-80 procent av folkmängden. I EU var folkökningen 2,2 promille under 2010, i Sverige 5,5 promille.
• 3. Landsbygd (rural regions) är områden där icke-urbana invånare utgör minst halva folkmängden. Enligt Eurostat minskade EUs landsbygd med minus 0,8 promille. Sveriges landsbygd ökade med 2,7 promille
• Enligt Eurostat ökar Sveriges folkmängd också på landsbygden. Men eftersom folkökningen är betydligt mindre än i storstäderna ökar urbaniseringen. (Sydsvenskan)
SMÅORTER OCH TÄTORTER
Svenskar bor längs kusten (och i fjällen)
GLESBYGDSVERKET/TILLVÄXTANALYS
Landsbygden existerar
2013-09-13
Andel av befolkning (%)
Andel av sysselsättning (%)
Andel av arbetsställen (%)
Andel av arbetskraften med högre utbildning* (%)
Gles Landsbygd 2,97 3,72 2,69 1,64
Landsbygd 30,84 32,05 26,76 19,67
Stadskommuner 29,83 26,13 29,63 30,02
Storstadskommuner 37,08 38,10 40,93 48,66
Koncentration av befolkning och ekonomisk aktivitet, 2010
*Avser personer i arbetskraften med minst tre års eftergymnasial utbildning.
Källa: SCB, egen bearbetning
Urbanisering (forts.)
2013-09-13
Antal kommuner
Antal kommuner som har växt 1990-2011
Antal kommuner som har minskat 1990-2011
Antal kommuner Med oförändrad befolkningsstorlek mellan 1990-2011**
Tillväxt för hela gruppen av kommuner mellan 1990-2011
Gles landsbygd 33 0 31 2 -16,35%
Landsbygd 163 25 107 31 -2,75 %
Stadskommuner 45 35 6 4 14,35%
Storstadsokommuner
44 43 1 0 25,12%
*Antalet kommuner summeras i tabellen till 285 vilket orsakas av de utbrytningar av kommuner som har skett under 1990- och 2000-talet såsom Trosa, Bollebygd, Knivsta, Heby och Gnesta. ** Oförändrad befolkningsstorlek innebär att befolkningen varken har ökat eller minskat mer än 3 %.
Antal kommuner inom respektive kommunkategori som haft negativ eller positiv
befolkningstillväxt 1990 - 2011*
Landsbygden håller ställningarna
Tillväxtanalys: SERVICETILLGÄNGLIGHET
Sveriges befolkningstäthet.
Fast service och
täthet tenderar att samvariera
0
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
3 000 000
3 500 000
4 000 000
4 500 000
Stockholmsregionen
Norrland
Malmöregionen
Göteborgsregionen
STOCKHOLM – En framgångsrik regionalpolitisk satsning
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
1805 1825 1845 1865 1885 1905 1925 1945 1965 1985
Invånare
ÅR
Norrland: 150 år av snabb tillväxt – 50 år av stagnation
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
ANTAL SÅLDA MOTORSÅGAR I SVERIGE 1948-1964 Källa: Hjelm (1991) och Helgesson m.fl.(1979)
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 ÅR
Västerbotten Umeå/ Umeåregionen Övriga kommuner
BEFOLKNINGSDYNAMIK
I VÄSTERBOTTEN 1925-2004
TEORI: ÖLBRYGGERIER Bättre vägar ger färre och större bryggerier
Bättre järnvägar ger färre och större godsterminaler
Stora bryggerier och godsterminaler kräver städer – men glesbygden vill inte ha städer!
860 000
870 000
880 000
890 000
900 000
910 000
920 000
930 000
940 000
1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2008
Befolkning
År
Befolkning i de fyra nordligaste länen
Kompetensen LÄMNAR…
”Lånefinansierad Offentligsektorpuckel”
Norrlands 30 GREKISKA år
Kompetensen LÄMNAR…
SVERIGES STADSSYSTEM
Fisksätra
Tokyo
Manhattan 26 000 Paris city 20 000
London 8 600
Världen 48 (14 inkl vatten); USA 32,5; Sverige 28,3 ; Ryssland 8,3 Västerbotten 4,7; Kanada 3,3; Australien 2,7
Los Angeles
Boston
Landsbygdens framtid • Närhet till naturtillgångar, låga markpriser och bra transportinfrastruktur kan
göra landsbygden attraktiv för råvaruproduktion, småskalig förädling, turism (service) och rekreation.
• Turism kräver förtätad bebyggelse och tydligt fokus på människor och service.
• Råvaruproduktionens infrastruktur är inte alltid optimal för turismens näringar.
• Råvaruproduktion som bas för arbetstillfällen är alltid riskfylld.
• Svag köpkraft hos lokalbefolkningen kan kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden.
• Attraktiva och koncentrerade landsbygdsmiljöer är en förutsättning för en positiv landsbygdsutveckling.
• Från stationär service till rörliga och adaptiva distributionssystem
2013-09-13
