Sanktansgar

MedDelanden Från sankt ansgars stiftelse

2011

FRISKT VATTEN

Hesekiel ger i sitt fjärde kapitel en skön vision av det rika kristna livet. Grundenför profetsynen är de geografiska förhållandena mellan Jerusalem och döda havet.Där rinner en flod fram, den berikar de marker den passerar och faller såsmåningom ner i Döda havets salta och livlösa vatten. Men precis där floden falleri Döda havet är havet friskt och näringsrikt och vattnet är vimlar av fisk. Förprofeten blir synen en verksam tydning av livet för Guds församling. Kyrkan leverbäst i Dödens världshav när den lever precis där strömmarna från det himmelskaJerusalem faller ner och ger en zon av mineralrikt friskt himmelskt vatten.

Jag tänker på Sankt Ansgars kyrka när jag läser texten. I femtio år har kyrkanfunnits. Vart enda år med ambitionen att gestalta gudstjänsten så nära de levandeströmmarna från ovan som möjligt. Eller om man så vill; i så mycket kontakt medde levande rötterna som möjligt.

I Sankt Ansgars kyrka gestaltas medvetet liturgin och bönen i enlighet medkyrkans tradition från kyrkans begynnelse. Två årtusendens erfarenheter försökertas till vara. Och frukten har inte uteblivit. I fem decennier har kyrkan gett mönsterför bön och mässa åt generationer av studenter. Och människor som sökt längeefter närheten till vattenströmmarna har sökt sig till gudstjänsterna.

Här i världen går allt upp och ned. Naturligtvis så också på Sankt Ansgar. Men ialla år har gudstjänstlivet varit rikt och dragit många till sig som tänker på sammasätt som en av våra nuvarande unga gudstjänstfirare sa, när hon första gångendeltog i en högmässa: här är jag hemma.

Och till de ganska stora skaror som firar gudstjänst och ber tidegärden i SanktAnsgars kyrka måste vi allt mer på allvar räkna med den växande skaran som viadatorns podradio deltar i gudstjänsten. 2011 var också det året då fyra gudstjänsterfrån Sankt Ansgar sändes i TV.

Med den ständiga strävan att vara just där det friska vattnet från tronen strömmarner i tidens hav vill Sankt Ansgar med sitt gudstjänstliv finnas som en plats därfriskt vatten alltid finns att tillgå. Må det få berika alla som fysiskt eller framfördataskärmar och TV-skärmar vill söka sig dit där vattnet med läkedom och liv harstark koncentration.

Bo Brander studentpräst och föreståndare

Omslagsbild: Kyndelsmässodagens tv-sända högmässa 2011. Fotograf: Josefin Lilja

Bengt Stolt:Därför byggdes Sankt Ansgars kyrka

Bengt Stolt var en av de drivande krafterna i den landsomfattande insamling på1950-talet som gjorde det möjligt att bygga S:t Ansgars kyrka på MarieBebådelsedag 1961. Här berättar han om en nattvardsväckelse som inspirerade tillatt kyrkan kom till.

Den första högmässan i vad som då kallades S:t Ansgars kapell firadespalmsöndagen den 26 mars 1961, alltså för mer än ett halvsekel sedan. Celebrantvar docenten Ragnar Holte, medan predikan hölls av studentprästen HansSjöström. Gudstjänsten ingick i ett firande av stilla veckan, som då var enexklusivitet men i dag är en självklarhet. Uppsala hade då nyligen fått enheltidsanställd studentpräst. Sjöström och hans familj bodde i Ansgarsgården.Prosten Hans Sjöström tjänstgjorde också vid 50-årsjubileet år 2011.

I nutiden är det självklart, att mässa betyder nattvardsfirande och att högmässa ärnamnet på en sjungen mässa. Mässa firas ju numera i många kyrkor varje söndag.Så har det inte alltid varit, av flera orsaker.

Det dominerande motivet vid mässofirandet var sedan mitten av 1800-taletåminnelsen av Jesu död på korset för våra synders skull. Det medförde en sorgsenstämning som vid en jordfästning. Det var en vanlig sed att kvinnorna skulle gråtavid kommunionen.

Mässan, särskilt när den av vissa präster firades i svart kappa i stället för mässhake,hade en deprimerande inverkan på känslolivet, som var krävande att uppleva alltförofta. Särskilt gällde detta den förkortade ordning, som bara bestod av skriftermåloch nattvardsmässa. Varningar för ett ovärdigt deltagande bidrog till att allt färre avde vanliga församlingsmedlemmarna vågade följa invand kyrklig sed och gå framtill nattvardsbordet.

Där nattvardsseden ännu levde kvar fanns uppfattningen att man inte skulle deltagaalltför ofta. I Lunds domkyrka firades söndaglig mässa till 1925. Seden upphördenär prästerskapet upptäckte att en församlingsbo gick till nattvarden varje söndag.

I många mellansvenska församlingar firades nattvard endast vid konfirmandernasförsta nattvardsgång. I den samtida teologiska diskussionen ifrågasattes om intenattvarden vore ett utomkristet tillägg till "Jesu enkla lära." I Uppsala diskuteradeteologer omkring 1920, om det inte vore tid att avskaffa nattvardsfirandet i svenskakyrkan.

Under 1920-talet skedde en vetenskaplig omorientering. Forskarna utgick intelängre från vad man i nutiden ansåg möjligt. Man studerade vad Jesus i denytestamentliga texterna säger om sig själv och sin verksamhet. Jesus ansåg sigkallad att upprätta ett nytt förbund, med sig själv som Messias och med sinaapostlar som ledare av hans kyrka, som var det nya förbundet i förhållande tillIsraels tolv stammar.

Instiftandet av nattvarden ansågs som ett centralt moment i Jesu kyrkogrundandegärning. Tolkningen kallades "Den nya kyrkosynen." Den medförde en ljusare synpå nattvardens rika innehåll, som långsamt tog sig uttryck i ett allt flitigarenattvardsfirande. Den gudstjänst som bara bestod av skriftermål ochnattvardsmässa började upplevas som onödigt dyster. Högmässans tyngdpunktförsköts med ärkebiskop Yngve Brilioths (1891-1959) ord från "det talade ordetstyranni" till "kultens livfulla actio". Målet blev under 1900- talet att återgenattvardsgången dess centrala plats i kyrkolivet och att lära kyrkobesökarna att bliaktiva gudstjänstdeltagare.

Sådant var läget i akademiska kretsar vid mitten av 1900-talet. I Uppsala domkyrkainfördes i början av 1940- talet en morgonmässa varje vecka. De celebrerandeprästerna ägnade sig åt högre studier och tjänstgjorde utan ersättning.Initiativtagare var Herman Hedberg (1897-1964). Han vistades i Uppsala för atttentera av en teol. kand. och bli präst men var ursprungligen sjukhusdiakon ochinte ens student. 1940 började "frater Herman" att dagligen bedja completorium iHelga Trefaldighetskyrkan, som ställts till förfogande av kontraktsprosten FredrikDahlbom. Efter sin prästvigning 1944 införde han en söndaglig morgonmässa iHelga Trefaldighetskyrkan.

Han blev engagerad som Societas Sanctæ Birgittæ kaplan med ansvar för detliturgiska gudstjänstlivet i Uppsala med morgonmässor och tidegärd, således somett slags extra studentpräst. De gudstjänster han svarade för besökteshuvudsakligen av studenter och påverkade inte det vanliga gudstjänstlivet iförsamlingarna. Genom sin kunnighet, sin diplomatiska förmåga i kontakterna medkyrkoledningen och sitt lugna men målmedvetna arbete på att berikagudstjänstfirandet blev Hedberg en förebild för många av de liturgiskt intresseradepräster, som utbildades i Uppsala.

Det väsentliga var givetvis ett flitigare nattvardsfirande. Önskvärt var att dettaskedde under värdiga former och under ledning av en enda präst, som firademässan i Kristi stad och ställe, möjligen biträdd av assisterande ämbetsbröder. Påden punkten var utvecklingen enhetlig i Uppsala och Lund. Den medförde ett sätt

att fira högmässan, som efter någon generation blev välkänt och normerande.

Till slut något om yttre ting: Den utveckling mot ett innerligare gudstjänstliv, somhär skisserats, gjorde det naturligt för en engagerad präst att använda uttrycksfullaceremonier vid gudstjänstfirandet som korstecken och elevation. De har iblandmötts med oförstående från personer, som vant sig att altartjänsten utfördes av tvålika klädda präster i ett symmetriskt rörelseschema.

Det kyrkliga förnyelsearbetet ifråga om mässans utförande innebar i Uppsala ettåterupplivande av detaljer ur äldre svensk tradition. Den liturgiskt lärde HermanHedberg motiverade detaljerna i sitt mässofirande med att han bara tagit uppsådant, som tidigare förekommit i Svenska Kyrkans högmässor men under årenslopp tappats bort. Vid den tiden ansåg kyrkoledningen det som ett handboksbrottatt inte följa kyrkohandbokens föreskrifter till punkt och pricka.

1949 visste ingen vad som skulle ske med mässofirandet i Uppsala, om HermanHedberg skulle avlida. Därför bildades "Sankt Ansgars stiftelse". Dess arbete leddetill vad som nu är Sankt Ansgars kyrka. Att Uppsala domkyrka på 1990-talet skulleinföra dagens rika mässofirande kunde ingen ana då.

Veckans Böner och Gudstjänster

Femtio år i Sankt Ansgars kyrka med rika gudstjänster och trogen bön. År 2011sökte sig 100-150 personer till högmässa under terminerna. Onsdagskvällarnastiger ett 40-tal huvudsakligen studenter in genom dörrarna för kvällsmässa. Ochtisdag och fredag morgon trotsar ett tiotal frestelsen att stanna i sängvärmen ochdeltar i stället i morgonmässorna.

Och så har vi det regelbundnabedjandet i tidegärdens formmorgon och kväll. ”I dina händerHerre Gud befaller jag nu minande...” Vi sitter i koret runtaltaret, inte sällan är koret dåfullsatt och stolar nere i kyrkanfår tas i anspråk. På morgnarnasmyger några få förbi orgeln föratt samlas framför Emausikonenmed sin ljusbärare och lovsjungaGud vid dagens början.

En ny form har vespern på lördagskvällen fått. Med ljus i händerna, som tänds närden uråldriga ljushymnen sjungs inleds den nya veckans bedjande: ”Du strålandeglädje, eviga återsken av Fadern, helig är du, Jesus Kristus” börjar den. Så läggsackordet till hela veckans bedjande och mässfirande.

Foto från en av de allra första gudstjänsterna i kyrkan 1961

Det är de frivilligas arbete som bärNästan allt arbete sker på frivillig basis. Studenter ansvarar också äldre gudstjänst-firare är engagerade i olika uppgifter. De vårdar sig om liturgiska kläder, är sakri-staner, förebedjare, psalmister, fixar kyrkfrukost och onsdagsfika och mycketmycket mer, de är lektorer i tidebönerna. Utan denna skara av frivilliga skullegudstjänstlivet i Sankt Ansgars kyrka inte kunna finnas.

Sankt Ansgars stiftelse verkar inom Svenska kyrkan, men är ekonomiskt heltfristående. Gudstjänstgemenskapen är ingen församling eller förening medmedlems- eller kyrkoavgift. Det är en öppen gemenskap. Hela den kyrkliga ochpastorala verksamheten i Sankt Ansgars kyrka finansieras av frivilligt insamlademedel. Den största delen av intäkterna kommer från de kollekter som tas upp vidgudstjänsterna. Men de måste kompletteras för att ekonomin skall gå ihop.

FRISK LUFT Ekonomiska utmaningar har vi. Fläkten till kyrkan måste bytas. I femtio år har dengjort sin tjänst. Men den är gammal och trött. Vid reparationsbehov går det sedanlänge inte att finna reservdelar. Den drar onödigt mycket energi och uppfyller intevår tids krav på luftförsörjning. Så sommaren 2012 skall en ny installeras. Dåluftkanaler skall dras i kanten av köksregionen, samlingssalen och det som kallasgamla sakristian, ger det anledning att reparera det sönderfallande köket och attgöra omdispositioner för att få bättre utrymme i samlingssalen. Den fylls fort ochär inte sällan vid kyrkfrukostar otillräcklig i förhållande till alla som vill delta.

En av de första bilderna av S:t Ansgars kyrka inför invigningen 1961

RadiogudstjänsterVarje söndag spelas gudstjänsten i Sankt Ansgars kyrka in och sänds på internetsom podradio. Möjligheten att lyssa genom att gå in på Sankt Ansgars webbplatsför att lyssna direkt eller hämta hem eller prenumera på sändningarna till sin datoreller smarta mobil används av många hundra. Den samlade statistiken för detsenaste året visar att antalet lyssningar är stort och växande. Uppskattningsvis ärdet minst lika många personer som deltar i gudstjänsterna på nätet som på plats ikyrkan och troligen närmare dubbelt så många. Det handlar om 10.000 lyssningarunder ett år. Hör gudstjänsterna på webbplatsen www.ansgar.nu Prenumerera påmed iTunes eller på podradio.se

GE MED AUTOGIRO

Sankt Ansgar behöver gåvor och kollekter. Det här är ett frimodigt upprop förstiftelsens autogiro. Det har blivit lätt att teckna autogiro. Stöd gärna Sankt Ansgarpå det sättet. Välj den summa du vill ge och bestäm hur ofta du vill ge din gåva. Dukan självklart avsluta autogirot när du vill. Du kan numera använda dig avinternetbank. Logga in på den och fyll där i ett medgivande till: S:t AnsgarBankgiro 5377-5334 Plusgiro 34 04 88-6

Kontakta gärna expeditionen 018 - 52 15 70 expeditionen@ansgar.nu för merinformation eller om du behöver hjälp.

Sankt Ansgars stiftelse

Studentvägen 34, 752 34 UPPSALA Kanslist Jessica Claesson 018 - 52 15 70 expeditionen@ansgar.nu Studentpräst Bo Brander 018-52 15 80, 070-648 37 33 studentprast@ansgar.nu Intendent Anders Simonsson 0706-521 570 intendent@ansgar.nu Kantor Richard Pleijel 0733-504 722 kantor@ansgar.nu

SANKT ANSGAR

• Högmässa varje söndag kl 10

• Mässa tisdag och fredag kl 08:30 och onsdag kl. 20

• Dagliga tideböner – laudes kl 08:30 ochcompletorium kl 21:30 och lördagsvesper kl 18

• Studentboende i korridorrum