SPRÅKNET Hösten 2019

Ordförandespalten

Jag har nyligen besökt Lettland och vår vänskola i Daugavpils tillsammans med en grupp studerande och min kollega Frida. Det är få som hört namnet på Lettlands näststörsta stad, som ligger i sydligaste Lettland nära gränsen till Litauen och Vitryssland. Vår vecka innehöll ett ytterst mångsidigt och intensivt program inom ramen för vårt Erasmus+ projekt What’s your ID? Jag har lärt mig en hel del nytt när det gäller den lettiska identiteten, i en stad där ryska är majoritetsspråk (80%) och 20% talar lettiska eller polska. Den språkliga mångfalden märktes också i det faktum att staden har ryska, lettiska och polska skolor.

Under de senaste 20 åren har jag har besökt 30 skolor utanför Finlands gränser och mött många fantastiska lärare och samlat intryck från skolor av olika slag. Men jag är alltid glad att återvända till min egen skola och jobba i det finländska skolsystemet.

I år firar ÖSSF 40-års jubileum. Vår förening är i gott sällskap med andra jubilarer! Språkcentret vid Åbo Akademi i Vasa firar 30 år, Linguavaasa 15 år och CLL 10 år! Tack Kristina, Stefan och Mirjam för era bidrag. Och tack till Karen för en intressant artikel om ett högaktuellt tema! Vi får förkovra oss när det gäller att främja de studerandes samarbete och ansvarstagande, men Karen ger oss också en tankeställare enligt A-D metoden

Under veckan i Daugavpils besökte vi bl.a. en lettisk grundskola där

varje klass hade valt ut tre ord som motto för skolåret. Ugglan här

invid har gjorts av klass 3b och orden de valt är ”vänskap,

uppmuntran och lärare”.

Så bästa lärare, låt oss uppmuntra varandra när vi träffas i vänskaplig

anda fredagen 15 november!

Välkommen på VIP afton!

Diane-Christine

Inbjudan till höstmöte

Alla medlemmar hälsas varmt välkomna

på höstmöte och VIP-afton

fredag 15.11 på restaurang 1 rum + kök i Vasa.

Kvällen inleds kl 17.30 med ett kort höstmöte varefter vi får lyssna till Amanda

Audas-Kass under rubriken ”Den jag är och den jag kunde och borde vara” – om

lärarens identitet och yrkesroll i klassrummet och på nätet.

Efteråt avnjuter vi en delikat middag och firar en avkopplande fredagskväll

tillsammans.

Mer info om middagen och anmälning skickar vi ut via e-post och på Facebook.

Styrelsen 2019

Diane-Christine Blusi, ordförande Christel Björkstrand, vice ordförande Lektor i engelska i Vasa Doktorerat på tyska, lektor i engelska vid övningsskolas gymnasium Språkcentret vid Åbo Akademi i Vasa

Lena Härtull, sekreterare Sofia Lindkvist, kassör Lektor i engelska och tyska Timlärare i engelska och svenska på vid Korsholms Gymnasium Språkcentret vid Åbo Akademi

Pia Sandås, styrelsemedelm Nina Nykvist, styrelsemedlem Ordinarie språklärare (engelska, franska Lärare i engelska på Vasa svenska och svenska) på Vasa Arbis, med bisyssla aftonläroverk och Vasa gymnasium på Vasa övningsskola.

Linguavaasa firar 15 år

Dagen inleds med kaffe och gräddtårta när 35 språklärare samlas på yrkeshögskolan Novia i slutet av augusti. Det är den årliga utbildningsdagen, som för de flesta redan är en tradition. Tårtan hör däremot inte till traditionen, utan årets utbildningsdag är verkligen extra festlig. Anledningen är att Linguavaasa, Vasa högskolekonsortiums språksamarbete, firar att man i 15 år ordnat gemensamma språkkurser, utbildningsdagar för språklärare och annan verksamhet med anknytning till språkundervisning, för alla högskolor i Vasa. Och alla är representerade här - Vasa universitet, Hanken, Åbo Akademi, Vasa yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia och Helsingfors universitets juridiska fakultet i Vasa - när det glada gänget språklärare träffas inför det nya läsåret.

Hur började det här samarbetet, egentligen? Det var så att Vasa högskolekonsortium (som gör väldigt mycket mer än samarbetar kring språkundervisning) bildades genom ett avtal daterat 19.1.2001. Redan under det första verksamhetsåret diskuterade man möjligheten till ett språksamarbete inom konsortiet. Gruppen som fick i uppdrag att utreda samarbetsmöjligheterna kunde man kalla Linguavaasas grundare: Timo Bäckman (Vasa universitet), Jarl Dahlbacka (Svenska yrkeshögskolan), Tua Ericsson-Knif (Hanken Svenska Handelshögskolan), Kristina Granstedt-Ketola (Österbottens högskola/Åbo Akademi), Kaija Mäkelä (Vasa yrkeshögskola) och Auli Mustasaari (Vasa högskolekonsortiums planerare/sekreterare). Gruppen gick igenom den respons som högskolorna gett gällande organiseringen av språkundervisningen inom konsortiet, och beslöt att anställa en projektplanerare med uppgift att reda ut möjligheterna. Det var Marika Boström som fick uppdraget, och hon sammankallade lärarna i tyska, ryska, franska, spanska, finska och svenska till språkspecifika möten under vintern 2002─2003. Utredningen blev färdig i mars 2003, och resultaten och en åtgärdsplan presenterades för högskolekonsortiets ledningsgrupp samma år i maj. Ledningsgruppen beslöt att en egen grupp skulle ansvara för språksamarbetet och verkställa åtgärdsplanens förslag. Gruppen skulle vara bestående och ha en representant från varje högskola. Det blev samma personer som tidigare gjort utrednings- och planeringsarbetet som blev Linguavaasas första ledningsgrupp, med undantag för Vasa universitets representant. Den platsen skulle innehas av den nya direktören för språktjänst vid Vasa universitet, som vid den här tidpunkten höll på att rekryteras. Jaana Puskala representerade sedan Vasa universitet hösten 2003, men ersattes av Martina Buss våren 2004. I dag är Kristina Granstedt-Ketola fortfarande kvar av de grundande medlemmarna, medan övriga hunnit bytas ut under årens lopp.

Den uppmärksamma läsaren har förstås redan räknat ut att det minsann är mer än 15 år sedan år 2002, och det stämmer ju. Men själva verksamheten inleddes först år 2004, och det är så man har valt att markera jubileet. Hösten 2004 ordnades nämligen den första gemensamma språkkursen, i spanska. Samma år ingick också högskolorna i Vasa ett avtal om anordnande av språkkurser i finska och svenska för utbytesstuderande. Gemensamma språkkurser har sedan ordnats, förutom i spanska, finska och svenska, också i ryska, kinesiska, franska och portugisiska. Under åren har kurserna i spanska och ryska ingått i standardprogrammet, medan kurser i andra språk i högre grad varit avhängiga av finansiering. I årets kurspalett erbjuds spanska, ryska och kinesiska samt

Foto: Nina Pilke

Survival Finnish, Survival Swedish och också Survival Russian. Varje högskola har kvotplatser på kurserna, och anmälan sker obyråkratiskt via en e-blankett.

Linguavaasa ordnar inte bara språkkurser för studerande, utan också lärarfortbildning. Varje år i augusti ordnas, som redan nämnt, en utbildningsdag för Vasahögskolornas språklärare. Den första utbildningsdagen ordnades redan år 2004, och handlade då om CEFR-skalan. Under åren har utbildningsdagen gästats av intressanta talare och behandlat olika teman, såsom gruppdynamik, bedömning, röstvård, inlärningssvårigheter och digitalisering. I år var det universitetslektor i engelska vid Vasa universitet, Karen Carter, som talade om samarbete. (Läs gärna hennes sammanfattning här intill!)

Inom språksamarbetet har man också provat på en del andra verksamhetsformer, såsom webbplatsen Språkkafé/Kielikahvila med länkar till självstudier. Den uppkom 2005, men existerar inte längre. Under en tid hade man också glöggmöten före jul, och det senaste verksamhetsåret har man ordnat seminarier kring specifika teman; tandempedagogik hösten 2018 och ämnesintegration våren 2019. Och ledningsgruppen är öppen för alla förslag på sådan verksamhet som tjänar syftet att erbjuda mer, bredare och bättre språkundervisning för alla högskolestuderande i Vasa, och att inspirera, fortbilda och bistå språklärarna i deras viktiga arbete. Vi hoppas på långt mer än 15 år till av kamratstöd, utveckling och samarbete mellan högskolorna i Vasa!

Mirjam Särs

Koordinator för Linguavaasa läsåret 2019─2020

Foto: Johanna Dahlin

Student Facilitators and Cooperation

in Teaching and Learning

Karen L.C. Carter, University of Vaasa

The word “cooperation” is a strong verb. In English specifically, cooperation is an

intransitive verb—which means there is no receiver doing the action on the verb. Thus, the

word cooperation has great power because only you can do the action in cooperation with

another. No one can cooperate for you. Others, however, can help you to learn how to

cooperate by providing the right tools. Therefore, the role of the language teacher is to

provide the tools for students to communicate not only in school but for the needs of

business and industry in the twenty-first century.

Introduction

Student Facilitators was the topic of a talk and discussion given by Karen L.C. Carter of Vaasa

University at the LinguaVassa 15th year Jubilee held August 2019 at Ykeshogskolen Novia. Cooperation in Teaching and Learning was the theme of the conference attended by language

teachers from VAMK, Novia, Abo Akademi, University of Vaasa, Hanken School of Economics and

University of Helsinki. The presentation entitled “Student Facilitators: Fostering Cooperation by

Doing Less” was about how language teachers could utilize student facilitators to foster

interactive discussions and for students to take more responsibility for their learning. Under the

frame of cooperation, “doing less” means that by incorporating student facilitators, language

teachers do less talking, more listening and leading the class by example. Student’s in turn, learn

to interact and build leadership skills while at the same time learn how to use a foreign language

effectively. The purpose of this presentation was to inspire language teachers to think how

“cooperation with students” could work in their classrooms to create a more active and fulfilling

learning environment. In addition, how language teachers could also cooperate with each other to

create better learning environments for students. Examples and handouts of how student

facilitators were utilized in a language course called society and state: The USA, and in peer review

sessions in English academic writing were presented. Small group discussions followed in hopes

that the examples of student facilitation provided a few seeds for growing ideas in using student

facilitators in language classes.

Background of Cooperative Learning and Student Facilitators

The idea of cooperation in teaching and learning is not new. The history stems as far back to

medieval apprenticeships where students work closely with the master to actively learn some

craft or art. Eventually, the concept of cooperation in learning was drawn from the educational

philosophies of early social researchers such as Jean Piaget and Lev Vygotsky who called attention

to the role of the community and social interaction in learning (Celik et al. 2012, Kagan 1992). The

theories of fostering a positive learning environment found its way into the general education

curriculum in the twentieth century and since the 1970’s a large body of research has amassed

under the concept of “cooperative learning.” Thus, using student facilitators as a method of

cooperative learning has been widely researched with positive results that show student

facilitators improve student to student interaction (Poole 1990, Baran & Correa 2009), increases

thought provoking questions and discussions (Braidman et. al. 2008) and in filling gaps in

knowledge construction (Hew and Cheung 2011).

Student Facilitators in Action: Examples

Society and State

This course provides a critical view of U.S. society and institutions.

A student facilitator in this course acts as a guide or a discussion leader for a group. The focus of

the facilitator is on what task, subject or content should be discussed AND the process of how

things are discussed. A facilitator is like a coach to engage the group in discussion. Student

facilitators are responsible for:

In depth reading assignment for that week. Instituting questions to lead a discussion based on the readings. Managing the group discussion by allowing everyone a voice. Keeping the discussion on point. Keeping the discussion going when lagging.

The class also has responsibilities:

Read required reading in order to contribute to the discussion. Be prepared to ask questions of the group from the readings. Offer comments and perspective based on the readings.

Procedurally, students choose one week in the course term to facilitate. There are four student

facilitators each week. Groups rotate between facilitators. Class time is ninety minutes. Each

rotation is fifteen-twenty minutes. The final fifteen minutes of class is for large group discussion.

Peer Review in English Academic Writing

As a second example, peer review is presented as done in an academic writing course. As a widely

practiced pedagogical tool in writing courses, the role of the student reviewer is not to evaluate

or grade the writing but read from the perspective of a reader. Students are paired or placed in

groups of three and exchange drafts of their paper. The reader’s tasks are:

Indicate which parts of the paper the reader finds most effective or ineffective. Identify or rephrase the thesis. List the major points of evidence. What seems out of order as you read? Never tell the writer how to revise.

Through this process the writer gains an understanding of how another might view his or her

writing. Writer and peer reviewer discuss comments together. Both writer and peer reviewer

learn something more about how to improve writing.

There are a wide variety of languages and levels taught at every university. As a follow-up activity,

language teachers were asked to break up into groups according to language taught. Teachers

were then asked to cooperate with colleagues by brainstorming ways to use student facilitators

in their own classes.

Teacher to Teacher Cooperation

A final activity called “alphabet work” was organized. The objective was to find your best level of

productivity in your workplace. Teachers were asked to list their work tasks on a table under the

following headings:

A work: Work you love to do, and you do well because you love it.

B work: Work you don’t love but do well because you are good at it.

C work: Average work you will do well because you have to.

D work: Work you rather not do, and you procrastinate.

Teachers then divided into groups by language. The objective was to compare lists among

colleagues and cooperate in possibly exchanging task so that most everyone gets to do what they

love most of the time. More importantly it brought teachers together to start finding ways to

embed cooperative teaching and learning into lessons. This discussion was popular and lasted for

45 minutes.

Conclusion

Student facilitation is one way to bring social learning into the classroom. Teaching a foreign

language is more than teaching the words, phrases and grammar. As language teachers we teach

words, but whenever we use language whether we are speaking, listening or writing we do it in

some kind of context. When we speak, we create meaning but not only through the words spoken,

but how we speak those words to satisfy the social environment. Situational factors matter as

much as the words spoken. Thus, student facilitation fosters the ability to cooperate, share and

articulate ideas through verbal and written communication in the twenty-first century.

References

Baran, E., & Correia, A. (2009). Student-led facilitation strategies in online discussions. Distance

Education, 30(3), 339-361

Braidman, I., Regan, M., & Cowie, B. (2008). Online reflective learning supported by student

facilitators. Medical Education, 42(5), 528-529.

Çelik, Aytın, & Bayram. (2013). Implementing Cooperative Learning in the Language Classroom:

Opinions of Turkish Teachers of English. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 70,

1852-1859.

Hew, K., & Cheung, W. (2011). Student facilitators' habits of mind and their influences on higher-

level knowledge construction occurrences in online discussions: A case study.

Innovations in Education and Teaching International, 48(3), 275-285.

Kagan, S. (1992). Cooperative learning. San Juan Capistrano, CA: Resources for Teachers.

Poole, R. (1990). Peer Facilitator Programs An Extension of Effective Guidance Services. S.l.]:

Distributed by ERIC Clearinghouse.

Bio:

Karen L. C. Carter is a University Lecturer, Language Center, University of Vaasa. She is an

American and holds PhD. in English, Writing Rhetoric and Literacies from Arizona State

University.

Tipsa din språkkollega om ÖSSF och SUKOL! Det är möjligt att bli medlem i Österbottens svenska språklärarförening (ÖSSF) och vår paraply-organisation SUKOL hela året. Genom att du är medlem i SUKOL så är du också medlem i vår förening. ÖSSF får bidrag från SUKOL utgående från antalet medlemmar. Det är alltså av stort intresse för oss i föreningen att vi har så många SUKOL medlemmar som möjligt. Har du av någon anledning missat att skriva in dig i SUKOL så gör du det behändigt genom att gå in på www.sukol.fi och fylla i medlemsblanketten. En utbildad lärare betalar 60 euro (lärarstuderande 40 euro). Därtill anmäler du dig till ämneslärarföreningar utgående från de språk du undervisar (15‐20 euro beroende på förening). I samband med anmälan kryssar du för att du vill höra till Österbottens svenska språklärarförening! ÖSSF uppbär en frivillig medlemsavgift på 10 euro. (Kontonummer: FI6149701040073690.) Varmt välkommen med!

Språkcentret vid Åbo Akademi i Vasa 30 år

Det är många jubileer på gång. Åbo Akademi fyllde 100 år 2018. Åbo Akademis studentkår fyller

100 år innevarande år. Centret för livslångt lärande i dess nuvarande form firar 10-årsjubileum

2019. Språksamarbetet mellan högskolorna i Vasa, Linguavaasa, hade sitt 15-

årsjubileumsseminarium i augusti 2019. Samtidigt är det i år 30 år sedan Åbo Akademis

språkcenter inledde sin verksamhet i Vasa (då under namnet Språktjänst vid Österbottens

högskola).

Lingvistikprofessor Nils Erik Enkvist (1925-2009) anses vara initiativtagaren till att språkcenter

bildades vid de finländska universiteten. Språktjänst vid Åbo Akademi inledde sin verksamhet

1.1.1976 när professor Bengt Loman förordnades som föreståndare för det som då kallades

Språkservice vid Åbo Akademi i Åbo. Språkservice ordnade kurser i spanska, franska, svenska för

finskspråkiga, ryska och tyska. Hans Nordström förordnades vara föreståndare för Språktjänst

vid Åbo Akademi fr.o. m. 15.12.1978.

I Vasa gick det lite annorlunda till. Pedagogiska fakulteten i Vasa grundades 1974 som en del av

Åbo Akademi. 1984 inleddes utbildning för pol.kand-examen och 1985 förlades svenskspråkiga

hälsovårdskandidatutbildningen till Vasa. 1986 bildades Förvaltningsenheten Österbottens

högskola och Bo Riska utnämndes till direktör. Förvaltningsenheten Österbottens högskola skulle

utgöra en takorganisation för samarbetet mellan Åbo Akademi i Vasa och Svenska

Handelshögskolan i Vasa. Bland annat hade man en gemensam fortbildningscentral och delvis

gemensam förvaltning. Som ett skede i detta samarbete anställdes Kristina Granstedt-Ketola som

amanuens för det som då hette Språktjänst vid Österbottens högskola den 1 mars 1989.

Arbetsbeskrivningen var ganska kort: ”Planering och koordinering av Språktjänsts verksamhet i

Vasa och undervisning enligt styrelsen för Österbottens högskolas beslut.” Från 1974 till och med

våren 1989 ordnade alltså Pedagogiska fakulteten i Vasa själv all obligatorisk språkundervisning,

utan språkcenter.

Till att börja med var Språktjänst placerad inom administrationen vid Österbottens högskola. Som

ett led i försöken till synergieffekter använde jag under mina första år halva min

undervisningsskyldighet vid Hanken. Det blev aldrig något av det gemensamma språkcentret,

men jag har ändå sedan dess haft goda kontakter till Hankens språklärare och vi försöker fortsätta

samarbetet inom Vasa högskolekonsortium.

I mitten av 1990-talet överfördes Språktjänst till Fortbildningscentralen vid Österbottens

högskola. Vid den tidpunkten var antalet anställda en (1) person. All undervisning och

språkgranskning sköttes av timlärare i bisyssla. Då och då kunde vi anställa en timlärare i

huvudsyssla för en termin taget, men någon anställningstrygghet fanns inte. Det säger sig självt,

att med de resurserna fanns det ingen möjlighet att utveckla kurserna. Lärarna bytte ofta och hade

andra anställningar. De kunde inte åläggas utvecklingsarbete. Det blev ingen kontinuitet och det

fanns ingen möjlighet att följa upp utvärderingarna. Det som ytterligare är utmanande inom dessa

kurser är att lärarna utarbetar allt undervisningsmaterial. Det finns inga färdiga läroböcker.

1997-1998 och 1999-2000 var Marit West-Sjöholm amanuens för Språktjänst och hon var också

aktivt involverad i fortbildningar som gällde finska. 1.8.1998 kunde Språktjänst vid

Fortbildningscentralen vid Österbottens högskola äntligen anställa en timlärare i huvudsyssla,

senare lektor, i svenska: Barbro Wiik. I början av 2000-talet föll äntligen äskandena om en

timlärare i huvudsyssla i engelska i god jord. Marianne Liljeström anställdes 2002 och samtidigt

fick Språktjänst också en sekreterare, Nina Strandberg. Ett så centralt ämne som finskan, fick

vänta på sin timlärare i huvudsyssla ända till år 2004, då Marit West-Sjöholm anställdes.

Efter direktör Hans Nordströms frånfälle, tillträdde Jan Jylhä som direktör för Språktjänst i Åbo.

Vid den tiden fördes diskussioner om att överföra Språktjänst i Vasa till Språktjänst i Åbo. Så blev

det också omkring år 2005. Vasa blev en avdelning inom det som fick namnet Centret för språk

och kommunikation. Vi hade till en början egen budget och ganska stor autonomi. I och med

strukturomvandlingarna inom Åbo Akademi, förändrades detta. Den största förändringen skedde

2015, när hela Centret för språk och kommunikation blev en del av Centret för livslångt lärande.

Det betydde att direktören blev utbildningschef och att direktören för Centret för livslångt

lärande, Torbjörn Sandén, i dag är direktör också för Språkcentret. Efter Jan Jylhä skötte Maria

Nyman utbildningsledarskapet ett par år och från och med 1.1.2019 är Mia Panisse vår

utbildningschef.

Hösten 2019 ändrade vi vårt namn till Språkcentret.

Verksamheten i går och i dag

För 30 år sedan levde vi i en bubbla

av tron på att ekonomin hela tiden

skulle växa. Verksamheten vid Åbo

Akademi i Vasa skulle växa. Som

ensam anställd, som årligen sökte

timlärare till obligatoriska

språkkurser var drömmen att få ett

kollegium som skulle kunna utveckla

meningsfulla kurser – inte bara hålla

dem för att de är obligatoriska.

Det kom sämre tider i stället.

Bubblan sprack. Vi fick vänta 9 år på

att få en lärare i modersmålet svenska. Vi fick vänta ytterligare några år, innan Åbo Akademis

ledning förstod att det även i Vasa behövs andra språklärare än språkdidaktikerna, vars

ansvarsområde är ett annat. Den längsta väntan hade vi, när det gällde att få en heltidsanställd

lärare i finska.

Frivilliga språk kan vi erbjuda i väldigt begränsad omfattning. Jag kan själv undervisa franska. I

början av min karriär vid Åbo Akademi var det inga problem att fylla kurserna. Det fanns ett sug

efter franska på 1990-talet. I dag blir grupperna mindre och mindre. Tack vare samarbetet inom

Vasa högskolekonsortium (Linguavaasa) kan vi erbjuda de studerande vissa möjligheter att läsa

andra främmande språk än engelska och franska.

Personalen på Språkcentret i Vasa. Foto: Stefan Westergård

En utmaning i dag är också de varierande

förkunskaperna bland de studerande. Begränsade

resurser och större grupper ställer stora krav på

språkcenterlärarnas förmåga till differentiering. Det är

vårt ansvar att de studerande uppfyller

examensstadgans krav på språkkunskaper.

Utbytesstudenterna och andra utländska studerande

har blivit ett intressant inslag på kurserna. De lyste

med sin frånvaro för 30 år sedan medan det nu finns

ett trettiotal varje termin.

Trots alla utmaningar är våra möten med studenterna

det vi lever för. Utan dem har vi inte våra arbeten – och utan dem skulle vi knappast inte heller

orka gå till jobbet varje dag.

Kristina Granstedt-Ketola

Källor:

Diskussioner med Jaana Huttunen

Egna minnesbilder

http://docplayer.se/9991929-Pedagogiska-fakulteten-vid-abo-akademi-verksamhetsberattelse-

for-2004-anna-lena-ostern-mariann-sjoholm-petra-autio-och-nina-kallio-red.html

Artikelskribenten Kristina Granstedt-Ketola. Foto: Stefan Westergård

Centret för livslångt lärande – Kurser, fortbildning och

projekt med siktet på framtiden!

Detta år firar CLL, Centret för livslångt lärande, tio år på nacken! CLL tillkom efter att Åbo

Akademis fortbildningscentraler i Vasa och Åbo samt Yrkehögskolan Novias motsvarande enhet

sammanslogs för tio år sen. CLL har idag ca 80 anställda och verksamhetspunkter i Åbo, Vasa och

Jakobstad.

CLLs verksamhet vilar i huvudsak på fem stora ben, nämligen öppna universitetet som ordnar

universitetsstudier för vuxenstuderande, lärarfortbildningen som satsar på fortbildning av lärare,

ledare och annan skolpersonal, projektverksamhet som kopplar ihop oss med tredje sektorn,

företagsvärlden samt social- och hälsovården.

Inom CLL har vi även Centret för Språk och Kommunikation, som samordnar språkstudierna för

studerande inom Åbo Akademi. Inom området språk finns därför en bred verksamhetsfront av

såväl kurser för studerande, för vuxenstuderande, som lärarfortbildning men också som

forskningsprojekt.

Öppna universitetet (ÖPU) har också flertalet kurser inom språk och kommunikation, allt från danska, ryska, till svenska och finska. En del av ÖPU:s kurser kan gås på distans, andra går

antingen i Vasa eller i Åbo.

På lärarfortbildningen har vi för tillfället flertalet språkinriktade projekt. T.ex.

fortbildningshelheten Språkkistan, som erbjuder stöd och inspiration kring arbetet med

tidigarelagd språkundervisning, som så många gånger har visat sig vara effektiv. I fortbildningen

Språkpärla går vi däremot mer in på språkbad, där vi även gjort ett lyft för att modernisera

utbildningen med en rykande färsk videoserie kring olika former av språkbad. Inom projektet

Gränsland har vi också experimenterat med en MOOC, nätkurser och korta workshoppar kring

temat läsning och skrivning.

CLL:s jubileum firades under Konstens natt i Åbo

och en gemensam utflykt ut till Korpo ström.

Denna utflykt utgör även bildmaterialet för

denna artikel!

Under hösten har vi haft flera stora evenemang

inom ett flertal områden. Såväl Rörelsedax (7.9)

som Läsning gör skillnad (5.10) lockade vardera

över 700 deltagare. Dessa videon kan ni se här!

Rörelsedax:

https://www.youtube.com/watch?v=zn2gosOcTRg

Läsning gör skillnad: https://youtu.be/h6JgCmY-suE

Medietanken: https://www.youtube.com/watch?v=ztgC5iDM-9g

Stefan Westergård

Projektsekreterare på Centret för livslångt lärande