kammaren beslutat för ändamålet bevilja 4,000 kronor, kommer saken att afgöras genom gemensam votering.

Sedan den på föreningens program stående frågan om be­redande af

lättare tillfälle för lärarekåren att g·enom resor Utra lränna v:lrt land

förra året bragts inför riksdagen men dä blifvit af första kam­maren afvisad bland annat på den grund, att hvacl motionären åsyftat, lämpligen syntes kunna vinnas på annat sätt t. ex. genom · beredande af ett visst antal stipendier för ändamålet, har central­styrelsen i afvaktan på »stipendiefdl.gans >> :utgång inom rikselagen gjort ärendet hvilancle. Genom de under senaste tiden fram­komna förslagen om zontariff har för öfrigt denna fråga delvis inträdt i ett nytt skede, och det torde därför vara lämpligast att äfven afvakta utgången af dessa förslags behandling.

C. Frågor rörande undervisning, undervisningsinedel, skolornas utrustning m. 111.

Sedan r88 I har pä föreningens program varit upptagen frågan om åstadkommande af

ett ljmlenlig·are stafning·ssätt,

och efter motion af Västra Helsinglands kretsförening upptog centralstyrelsen 1897 denna fråga till förnyad behandling. En­ligt ett af Fridtjuv Berg framstäHelt förslag om lämpligaste sättet att ernå. en stafningsreform aflät centralstyrelsen den I 8 mars I 898 till Svenska akademien en skrifvelse med anhällan, att denna ville i en blifvande ny upplaga af sin ordlista öfver svensk{! spräket »så b'ka antalet &itden!igt sk1·~f7za ordfonner, att en våsentlig fb'renklz'ng af stajm'ngsundnvzsni?Zgen dän'genom mbf­liggb'res ». För att understödja en från . Stockholms läraresällskap till k. m:t inlämnad petition om att föreskrifter måtte utfärdas rörande förenkling i rättskrifningen ingaf centralstyrelsen äfven till regeringen en skrifvelse med anhållan, att den förändring i rätbtafningsnormen för offentliga undervisningen, som möjligen

49

kunde blifva påbjupen, måtte · blifva sä beskaffad, som i skrif­veisen till Svenska akademien uttalats. Såsom var att vänta, af­slog regeringen l:lraresällskapets framställning, hvarefter Svenska akademien i sin svarsskrifvelse till centralstyrelsen förklarade sig icke kunna upptaga frågan till behandling, omedelbart efter sedan den blifvit af k. m:t afgjord, men ut.J.ofvade smärre förenklingar i en nära nog färdig ny upplaga af ordlista .

Häraf synes framgå, att nägon rättstafningsreform svårligen l o

!ärer kunna vinnas pä annan väg än .genom hänvändelse till Svenska akademien. Att sä är fallet har också. sedan uttalats från flera håll. . Dä reformens genomförande skulle i hög grad befordras

genom enig samverkan mellan den förening, som representerar folk­skolorna, och demJ som representera den högre undervisningen, sä har centralstyrelsen beslutat att genom sin ledamot Fridtjuv Berg göra sig underrättad om möjligheten af en sådan samverkan.

För centralstyrelsens ätgöranden i frågan om

trädg·å.rdsskötseln i folkskolan

är redogjordt ä sidorna 23-27.

Den pä dagordningen stäende frågan . om åtgärder mot

tobaksbrnlret blan<l min<lerårig·a

kommer att i år blifva föremål för kretsföreningarnas behandling, hvadan rörande detta ärende hänvisas till »Ärenden utsända till kretsarna r 8gg. >>

P§. förslag af Alfr. Dalin beslöt centralstyrehen är 1 89 1

att befordra spridningen och användningen af ändamålsenlig ·

undervisningsmateriel.

Efter framställning al ,_. 11 lwmmitte, bestäende af hrr Hjal­mar Berg, Anders Linden uc 11 J. J. Dalström, beslöt central­styrelsen i enlighet härmed verka för:

a) att pedagogiskt ordnade ständiga utställningår af undervisningsma­teriel upprättas i alla s,törre städer, helst i förening med pedagogiska bibliotek;

b) att tillfälliga uppvisningar af dylik materiel med föredrag eller dis­kussioner anordnas vid alla mera betydande läraremöten;

c) att befintlig undervisningsmateriel bringas till lärarekårens kännedom genom en illustrerad, systematiskt affattad annonsbilaga till föreningens års­skrift;

~) att statsanslaget till undervisningsmateriel väsentligen höjes.

. 4

~~ ~·~ ~ 1li

i l

,, 1,,

l

l.· i

;

l'

so.

Förutnämnda kommitte har sedan dess utgifvit fyra häften >l 1.mdervisningsmateriel för folkundervisningsanstalter», h vilka blif­vit tillställda samtliga föreningsmedlemmar. Därmed kan arbe­tet anses vara s§. till vida afslutadt, att de utgifna häftena om­fatta undervisningsmaterielen för samtliga ino'm vara folkunder­visningsanstalter förekommande läro- och öfningsämnen. Cen­tralstyrelsen har emellertid beslutat uppdraga at samma kommit- · terade att fortfarande verka för utförandet af det frän början uppställda programmet. Sa snart kommitten finner lämpligt. kommer den . att fortsätta utgifvandet af katalogserien, i hvilken utländsk materiel torde mera än hittills blifva uppmärksammad. Den är ock beredvillig att med räd och upplysningar bistä bestyret­ser för större skolmöten i landsorten vid anordnandet af skol­materiel-utställningar. Tillika h?.r den för afsikt att, i den 1i1ån tillfälle därtill yppar sig, verka för utgifvandet af äskädnings­medel för ämnen, som äro bristfälligt utrustade med sädana.

De arbeten, som utförts för anskaffande af

bä.ttre biblislut }llanscher,

bafva lmder aret ledt till ett par viktiga resultat. Efter före-. gäende muntliga framställningar ingick Alfr. J)alin till styrelsen -för Växelundervisningssällskapet i Göteborgs stift med anhållan om bidrag för utgifvandet af konstnärliga bibli:;ka taflor i färgtryck, lämpade· för skolundervisning. Sällskapet beviljade ock för detta ändamäl ett anslag af 5,ooo kr. Sedermera bestämde sig firman P. A. N orstedt & Söner definitivt för att pä sitt för­lag efter målningar af professor Julius Kronberg u tgifva 2 o ta flor i färgtryck öfver nya testamentet, hvarom öfverenskommelse ocksä afslöts med k. ecklesiastikdepartementet. Programmet till taflorna är för flera år sedan uppgjordt af Alfr. Dalin. De första taflorna i serien kunna väntas blifva för skolorna tillgäng­liga före ilrets slut.

Under det g§!'Jgna året har frågan om

siwlutfärder varit. föremäl för mycken uppmärksamhet. ' Pä framställning af centralstyrelsen beviljade Svenska turistföreningens styrelse ät åtta lärare och lärarinnor understöd för dylika utfärder med folkskolebarn. Af de redogörelser för dessa utfärder, som of­fentliggjorts dels i Svensk Läraretidning och dels i Svenska turist-

Il

sr

föreningens årsskrift för i är, framgår, att de lämnat verklig be­hällning at deltagarne. Viktiga erfarenhetsrön om planläggning­en och utförandet af sådana resor hafva äfven blifvit gjorda, för hvilka redogörelse lämnas i förutnämnda publikationer. Sär­skildt märldig i det afseendet är den utfärd, som läraren Klas Lidholm företog med r 2 lärjungar · frän Adolf ~redriks folk­skola i Stockholm.

Vid allmänna folkskolläraremötet i N arrköping var fr ägan föremäl för en liflig diskussion, som utmynnade i ett uttalande, hvari· varmt förordades »metodiskt förberedda och utförda samt i den följande undervisningen tillgodogjorda skolresor».

För innevarande år har Svenska turistföreningen till be­främjande af folkskaleungdomens sommarvandringar anslagit 500

kronor. Tillkännagifvande därom samt om de närmare bestäm­melserna härvidlag har varit offentliggjord-t i Svensk Lärare­tidning för den 8 s.istlidna mars.

Tillgäng pä verkligt god barn· och ung·domslitteratur

är ett nödvändigt villkor för att folkskolan skall kunna bära de frukter, som af henne väntas. Värt land är fattigt pä sädan littera­tur, och den som finnes är ofta svår att erhälla i lämplig utstyrsel och till billigt pris. För att i någon mån afhjälpa denna brist har centralstyrelsen träffat ·aftal med Svensk Läraretidnings För­lagsöktiebolag om samverkan mellan bolaget och föreningen. I öfverens,tämmelse med detta aftal utsiig centralstyrelsen kom­mitterade (hrr Frid tjuv Berg, Alex. Jonsson och Aug. Bergqvist) att tillsammans med af bolagets styrelse tillsatta kommitterade uppgöra program för arbetet samt anskaffa och verkställa urval . af lämplig litte1 a tur. Enligt det u tar betade programmet skall den ifrägavarande barn- och ungdom!'llitteraturen väsentligen ut­göras af följande delar:

1) Sagosamhngar: Svenska folksagor; Bröderna Grimms sagor; Tu­sen och en natt; Franska folksagor; Engelska folksagor m. fl. - allt i lämpligt urval och bearbetning; . .

z) Berättelser : Robinson Krus e; Onkel Toms stuga; J orden rund t på 8o dag<'\r; Gullivers resor; Berättelser af Marryat m. fl.;

3) Skzldrz'ngar ur hzstorzen: Sagor från Nordens forntid; Berättelser ur den svenska och allmänna historien; De stora upptäckterna m. m.;

4) Geografiska skz'id1·z'ngar: Bearbetningar vf reseskildringar, företrä­desvis af svenska forskares upptäcktsresor;

5) skildringar ]n:in naturens oclz de må'nsklz'ga sysselså'ttm'ngarnas olika områden: Berättelser om djur; Skildringar af särskild t intresseväckande naturföremål och företeelser samt olika arter af mänsklig verksamhet; Berät­telser om uppfinnare och uppfinningar m. m.

Bolagets styrelse har pti grund af detta program frän bör­jan af innevarande år utgifvit . en halEm ånadsskrift Saga, som redan nätt en mycket stor spridning, hvadan i denna fråga !of­vande resultat redan vunnits.

Angtiende den i ett visst samband härmed stående frågan om

~ lä.rjnug·ebibliotek.

hänvisas till »Arenden utsända till kretsarna I 8gg».

Hälsovårdsförhållandena inom slwlan.

De enligt förra årsskriften väntade folkskrifterna med råd och upplysningar beträffande lungsot och om skyddsmedel däremot ä ro nu under utgifning genom Svenska läkaresällskapets försorr.. I hvad mån dessa skrifter beröra förhållandena inom skolan är ännu ej kändt. Ej heller hafva andra utredningar, som äro nödiga för att kunna b~dörria, i hvilken omfattning lungsot och andra smittosamma sjukdomar spridas genom skolorna, ännu kunnat åstadkommas.

I ändamäl att söka vinna likformighet i afseende på

betyg·sgTa(lernas be~eckning·

i folkskolan har Aspelandskretsen anhållit, att centralstyrelsen mätte upptaga frågan därom till behandling. Centralstyrelsen har emellertid redan uttalat sig i detta ärende genom den blan­kett till afgångsbetyg, som den utarbetat och tillhandahåller ge­nom Hasse V, Tullberg, och den har på grund häraf ej funnit skäl. att något vidare i saken ätgöra.

D. Frågor rörande skolans historia.

Till den sedan I 887 pägående insamlingen af

material till en svenska follrbilduing·ens historia

ha fva under året ingått följande bidrag: I. Historik öfver skolväsendet i Vä~ter Färnebo församliog af Västerås

Fin. · Efter »Västerås stifts herdaminne », sockenstämma- och kyrkostämma-

53

protokoll ;;amt muntliga meddelanden och egen hågkomst. (Insändt af Johan Johansson, småskollärare i Salbe.) o

z. Barmmodervisningen inom Ans ta och Längbro före I 842. Tvenne artiklar i tidningen N erikes Allehanda n:r z8 och 29 år I 898. (Insändt af folkskolläraren Alfred Friden i Örebro.)

3. Bilder ur Hammars skolvärld jämte skolhistoriska anteckningar från Hammar åren I 829- I 8g8. Af J. Paul Andersson , lärare vid Tomte· Yiks folkskola, Åmmeberg. Tryckt i Askersund I 898. 50 sidor+ matrikel öfver lärare och lärårionor i Hammar under åren 1829- I 898. (Insänd t ·af författaren.)

4· Minnen från min finnmarkstid. Upptecknade af Stina Falk , lära-lf inna vid Främsbacka folkskola, Korsnäs. (Insänqt af författarinnan.) .

5· En längre själfbiografi af organisten och f. d. folkskolläraren i Harbo J. Martinelle. (Insändt af författaren.)

Dessa bidrag komma att granskas i samband. med dein, som väntas inkomma under år I 8gg.

Centralstyrelsen anser, att uppm.ärksamheten allt fortfarande bör vara fästad vid tillvaratagandet af det material, som är att hämta från den personliga erfarenheten, 'och vill dädör uppmana i synnerhet de äldre medlemmarue af lärarekåren att uppteckna och insända allt sådant, som på n§got sätt kan tjäna till be­lysning af skolväsendets utveckling i vårt land. Särskildt skulle tvifvelsutan ganska många af de numera pensionerade Iärarne kunna vara i tillfälle att så väl på grund af egna erfarenheter som med ledning af andra personers meddelanden lämna värde­fulla upplysningar från de orter, där de haft sin verksamhet. Ett och annat sådant bidrag har redan förut inlw mmit.

Härjämte vill centralstyrelsen uppmana till insändande af sådant material, som kan hämtas ur kyrkoarkiven. Beträffande sättet för dylika bidrags upptecknande hänvisas till hvad härom blifvit anfördt i flera föregående ärsskrifter (exempelvis å sidan 3 8 i årsskriften för I 8g8).

Ett vid några tillfällen användt till vägagående är att söka få de upptecknade bidragen införda i nägon af ortens tidningar, hvarefter tidningsnumren kunna irisändas att förvaras bland .det öfriga materialet. Dylika skolhistoriska uppsatser skulle säker­ligen af rätt många läsas med intresse och bidraga att åstad­komma en både mångsidigare och· grundligare uppfattning af fter<;t till skolväsendet hörande angelägenheter.

Det är emellertid icke allenast gå~gna tiden händelser och förhållanden på skolans ,område, som man för här i frågavarande ä ndamål bör söka framställa· och bevara. Afve'1 den närvarande

54

tidens kamp och strid i arbetet för, att folkuppfostran och folk­undervi:-.ning skola komma till sin fulla rätt, har mänga bjärt fram­trädande egendomligheter, hvillia ej böra lämnas åt förgätenheten. Vära efterkommande skola helt visst pä oss ställa den fordran, att vi efterlämnat åt dem nödigt material, för att de i förevarande afseende må ·vara satta i tillfälle att rätt bedöma vär tid. Sant är visserligen, att sädant material kommer att finnas i de offi­ciella handlingar, som nu år efter år samlas. Men dessa hand­lingar belysa företrädesvis de organisatoriska förhällandena och det på ett mera yttre sätt framträdande resultatet af skolverk­samheten. Minst lika viktigt torde det emellertid vara att lära känna · skolans . inre !if o<;:h de mångskiftande förhållanden, som på detsamma öfvat ett vare sig gynnsamt eller ogynnsamt in­flytande. Det enda säkra medlet att gifva en för framtiden trogen bild af våra skolors innansidor torde vara, att al!a de förhållanden, som i detta . afseende kunna hafva någon betydelse, nedskrifvas, innan de ännu hunnit fördunklas eller i väsentliga delar förgätas. Det synes därför centralstyrelsen, som om det vid ett hraremöte framställda förslC~.get att för dylikt ändamäl i hvarje skola hafva en särskild bok - en s. k. liggare - skulle vara ganska lämpligt, och har den därför velat påpeka detsamma sä.som ett af flera sätt för tillgodoseende af denna utan tvifvel mycket viktiga och betydelsefulla angelägenhet.

Det i samband härmed igångsatta arbetet för åstadkom­mande af

ett skolhistoriskt museum

är sä nyligen päbö1jadt, att uppmärksamheten ännu ej hunnit i vidsträcktare grad blifva fäst därpå. U n der äret har af folkskollä­raren Hugo Törnquist i Malingsbo anmälts nedannärimda föremål:

I föroamlingens skolhus finnes ett mellan· 3 och 4 meter l~ngt slät­hyfladt bräde, å hvilket stora och lilla alfabeten äro skickligt inskurna med knif. Förmodligen har detta bräde tjänstgjort som förskrift.

Å vin.den till Malingsbo kyrka finnes en Läsetaffa , tryckt I 7 8 I på för­anstaltande af sällskapet Pro fide et christianismo.

På samma ställe förvaras äfven ett 20-tal Dikteringstabeller, tryckta I 8 38 och uppklistrade på träskifvdr ' med påfästade handtag.

Dylika för gängna tiders skolväsen egendomliga undervis­ningsmedel torde nog finnas pä rnänga håll. Enligt hvad cen­tralstyrelsen i nästföregående årsskrift meddelat, är genom väl-

55

villigt tillmötesgäende tillfälle beredt ·att få dylika saker inrymda och förvarade i Nordiska museet. Centralstyrelsen väntar därför att från olika landsdelar få moltaga anmälningar om befintlig­heten af sådana föremål, hvilka. lämpå sig att inom nämnd a museum bilda en skolhistorisk afdelning. Anmälningarna torde böra angifva föremålens namn och ändamål, deras nuvarande förvaringsplats -- · för skrymmande föremäl deras st~rl~k -äfvensom sä vidt möjligt den tid, under hvilken de vant 1 bruk. Beträffande h.itforslingen m. m. skall i hvarje särskildt fall lämnas behöfii.sa anvisningar.

E. Frågor 1·örande lärareper·sonalens ekonomiska och rättsliga ställning. a) Folkskolt'ämrekå1'e71 .

En förbättrinO' i folkskollärarepersonalens ekonomiska villkor h ar länge stått päb dagordningen. H ufvudintresset härvidlag har frän centralstyrelsens sida varit riktadt på införandet af ett

an<lra ål<lerstilläg·g.

Detta mångåriga önskemål har under det gångna äret blifvit förverkligadt. I följd af riksdagens beslut har nämligen g~no?1 k. kungörelsen den 2 8 maj I 898 blifvit bestämd t, att ordmane lärare eller lärarinna skalt i ärlig lön för undervisning under ätta månader >>ätnjuta minst 6oo kronor samt två ålderstillägg å roo kronor hvartdera, det ena efter fem och det andra efter tio års oförvitlig tjänstgöring, -rälmadt från och med början af kalenderä.ret närmast efter det, hvarunder läraren eller lärarinnan såsom . ordinarie tilltrad t folkskollärarebefattning».

Centralstyrelsen har icke förbisett, att den nya princip, som i fråga om tiden för ålderstilläggens utgående blifvit införd i sammanhang med »det åttonde hundradet», kan vid tillämp­ningen komma att blifva säroe~es ofördelaktig för de bran~, som tillträda ordinarie tjänst den I januari: enligt den ordagranna lydelsen skulle de få det första ålderstillägget först efter sex fulla tjänstår och . det andra älderstillägget fö1 st . efter effva full <1 tjänstär.

Då i det öfvergångsstadgande, som gäller för lärare: hvilka anställts [öJ;e I 899 · års början, formuleringen bli(vit för lärare-

personalen fördelaktigare, har centralstyrelsen ansett, att nigön särskild b!·ådska med att få ofvanstående bestämmelse ändrad ej föreligger, utan . kan _man åtminstone först afvakta, huru myn­digheterna komma att ställa sig gent emot öfvergångsstadgandet. Skulle det visa sig, ·att här en ändrin·g är behöflig, skall central­styrelsen icke under låta att göra h vad på den ankommet för att få en sådan till stånd.

*

Tvenne kretsföreningar, .Frö'kz"ndskretsen och .Eks;ö!n-etsen, hafva uti till centralstyrelsen i?gifna motioner yrkat utsändning till all­män behandling af

kofo<lersfråg·au.

I motionerna hemstäiles, att frågan om önskvärdheten af kofoderslösens b eräknande efter mar­

k egångspriset å en viss mängd hö, . halm · och kraftfoder i stället för efter markegångspriset å en viss mängd spannmål måtte utsändas till kretsarna i S. A. F., så all dessa blefve i tillfälle afgifva sitt yttrande i frågan.

Centralstyrelsen finner för sin· del utsändandet af denna fråga hvarken vara nödigt eller nyttigt.

· Då, såsom cootralstyrelsen utvecklat i årsskriften för I 897, t!et föreslagna beräkningssättet alldeles gifvet måste anses mera rättvist än det nuvarande, lider intet tvifvel, att icke kretsföre­ningarna skulle tämli.gen enhälligt uttala sig för detsamma.

Men därmed att statsmakterna vinna upplysning om hvad som redan nu kan anses själfklart, står icke frägan närmare sin lösning. Utvecklingen går i den riktningen, att alla sådana na­turaprestationer s.om den förevarande afskaffas för tjänstemän. En­ligt centralstyrelsens mening skall hva1je förslag, som åsyftar att ytttrligare fastlåsa kofodret, mötas med bestän;1dt motstånd inom riksdagen. Med kännedom härom synes det centralstyrelsen vara så godt som bortkastadt· arbete att söka fä till st§nd en lösning i den i motionerna angifna. · riktning.

Då därtill kommer, att, äfven om en lösning i den angifna riktningen vore tänkbar, allt för litet därmed skulle kunna anses vara vunnet för en förbättring i lärames existensvillkor, har cen­tralstyrelsen trott det vara ändamålsenligare, att lärarekåren kon­centrerade sina krafter i annan riktning.

57

Därest icke riksdag och regering under den närmaste tiden ena sig om en lösning af kofodersfrågan, har det nämligen före­fallit centralstyrelsen, som om denna gamla, segslitna fråga lämp­hgast skulle kunna lösas i sammanhang med frågan om

ny lönereg·lering·.

· Genom det under · nästlidet år af statsmakterna beviljade .andra ålderstillägget har visserligen en förbättring inträdt i lä­rarnes ekonomiska ställning, men lönefdigan kan ej därmed an­s es slutligen afgjord. Med de nu stegrade prisen på alla för­nödenhetsartiklar och i betraktande af de höjda arbetsprisen j nom nästan alla yrken torde en höjning af själfva grundlönen kunna under den närmaste tiden på allvar ifrågasättas.

Om i sammanhang härmed .kofodret borttoges, borde grund­lönen sättas till allra minst Soo kronor. Därutöfver borde utgå tvä, helst tre, ålderstillägg å minst roo kronor hvardera1 hvadan .alltså lönen skulle förutom bostad och bränsle (eller ersättning därför) blifva:

under de S första åren -- ----- - ---· ______ 8oo kr. efter S år______________________________ 900 kr.

ro år-------------- - --------------- r,ooo kr. f5 åL- - -- ---- -- ------------------- I,IOO kr.

Då emellertid med upptagandet af denna viktiga fråga torde böra anstä åtminstone ännu ett år, har centralstyrelsen b eslutat att låta så väl kofodersfrågan som ock frågan om ny lönereglering h-vila.

Införandet af ett andra ålderstillägg har haft till omedelbar ·följd äfven en förbättring i folkskollärarnes pensionering på så sätt, att lägsta delaktighetsbeloppet i

folkskolliirarnes pensionsinrättning·

1mmera blifvit Soo kronor, i följd hvaraf hel pension för lärare eller lärarinna utgår med 6oo kronor (i st. f. 525 kronm).

Medan sålunda _pensionen blir högre för alla, som varit delaktiga efter minimidelaktighetsbeloppetJ kunna de lärare och lärarinnor, hvilkas tjänster äro delaktiga efter maximidelaktighets­beloppet, r,ooo kronor, icke enligt m~ gällande bestämmelser förvänta förbättring i sina pensionsvillkor. Förhållandet är näm-

ligen det, att sedan pensionsinrättningens tillkon1st är I 867 minimidelaktighetsbeloppet sä småningom ökats frän 400 til ~ 8oo kronor, under det maximidelaktighetsbeloppet fortfarande stär kvar vid I ,ooo kr., h vadan· 2lltsä skillnaden mellan minimum. och maximum i det närmaste bortfailit.

Denna oegentlighet bör enligt centralstyrelse~1s mening_ rättas. Centralstyrelsen ha-r ock vid sitt ärsmöte uttalat sig för· en 'höjning af maximidelaktighetsbeloppet, så att stadsläral'nes. pension kan komma att stä i bättre proportion till löBen än hvad nu är fallet. E n motion i ämnet har äfven af central-

·styrelsens ordförande b)ifvit YäCkt i andra kammaren, OCh är denna motion för närvarande under behandling hos statsutskottet..

* I och med minimidelaktighetsbeloppets höjning till 8oo

kronor kommer den från

folkskollä.rarnes iinke· och })U}}illkassa

utgående pensionen å t änka och barn efter delägare, som hädan­efter aflider, att blifva högre än förut. Pensionen för änka utan barn är 20 procent af delaktighttsbeloppet, allts§. hädanefter minst I 6o kronor (förut I 40 kronor) och för änka med barn 3o.%', d. v. s. minst 240 kronor (förut 2 I O honor).

Äfven dessa belopp äro dock enligt centralstyrelsen!? me­ning allt för små, hvadan det vore önskligt att få till ständ en förhöjning pä så sätt, att pensionsbeloppet utginge med t. ex_ 2 5 procent af delaktighetsbeloppet och för änka med barn i proportion därefter. ·

I denna riktning har centralstyrelsen sedan många är till ­baka sökt verka . Å r I 893 upptogs frågan i riksdagen af de båda centralstyrelsemedlemmar, som tillika äro ledamöter af andra kammaren. Riksdagen beslöt i anledning häraf aflåta. slFifvelse ·med anhållan, ·

att k. m:t täcktes låta utreda , huruvida, utan höjning af vare sig: ~tatsbidraget eller delägarnes afgifter, en sådan förbättring i de nuvarande· pensiousvillkoren i folkskoll ärarnes änlte- och pupillkassa må kunna äga_ rum, att samtliga pensioner utgå med högre procent af delaktighetsbeloppet än hvad ·nu är fallet, t:amt att k. m:t ville till riksdagen inkomma med qet förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

(I enlighet med motionen hade andra kammaren äfven ut-

59

talat sig för en höjning af de pensioner, hvilka utginge efter lägre delaktighetsbelopp än 700 kronor, men af principiella skäl strök första kammaren detta . såsom innebärande ett farligt prejudikat för pensionärer i andra J;ensionskassor.)

D~n af. riksdagen begärda utredningen verkställdes I 8 94, och k: · m:t inkom till I 895 ärs riksdag med en proposition, i hvilken föreslogs höjning af pensionen för änka från 20 till 25 procent af delaktighetsbeloppet och för änka med barn från 30 till 3 7,5 procent. Propositionen afstyrktes af statsutskottet på den grund, att i följd af räntans nedgäende man kunde befara , a tt kassan ej skulle ·kunna utan höjning af statsbidraget bära de ökGde utgitterna. Första kammaren delade denna mening, under det andra kammaren efter en längre diskussion godkände propositionen.

Under de närmast följande ären fick denna h·äga hvila, enär hufvudintresset då var riktadt pä ästadkommandet af ett andra ålderstillägg. En utsikt har emellertid nu öppnat sig att fä detta gamla önskningsmål löst. Änke- och pupillkassans senaste revisorer hemställde nämligen,

att k. m:t täcktes uppdraga åt direktionen att till nästkommande re­vision år I 9co låta verkställa ny utredning af kassans ställning, särskild t med afseende på den ifrågasatta , välbehöftiga förhöjniogen af de nuvarande pensionsbeloppen.

I sitt utlåtande häröfver (fullständigt å tergifvet i Svei)sk Läraretidning n :r 1 I år I 89 9) förklarar direktionen, »att s~ snart finansiella hänsyn det medgifva, fr§gan om förbättrad e pensionsvillkor för folkskollärares änkor och barn bör till lösning å nyo upptagas ». Direktionen instämmer jämväl däri, att en ytterligare utredning af kassans finansiella ställning bör inleda, h vad härefter i saken vidtages, och k. m:t har den I 7 sist l. februari bifallit hvad direktionen sålunda hemställt.

Då denna fr åga alltså under närmaste tiden kommer upp på dagordningen, vill centralstyrelsen hafva uppmärksamheten riktad på densamma.

Om sålunda i fråga om förbättring af pensionsvillkoren ut­sikterna äro tämligen ljusa , kan icke detsamma sägas beträffande ett annat önslmingsmäl,. för hvilket så väl centralstyrelsen s0 m ]{assans revisorer flera gänger uttalat sig, nämligen höjning af

6o

de små änkepensioner på 8o a I 00 kronor, h vilka utgå på grund af lägre delaktighetsbelopp under förflutna tider.

Första kammaren har, såsom synes här ofvah, bestämd t uttalat sig mot en dylik rubbning · i redan fastställda pensioner. Och trots att direktionen ställt sig särdeles välvilligt. mot för­slaget samt förklarat, att den ifrågasatta förhöjningen kunde ske, utan att särskildt anslag beviljades, har k. m:t delat första, kam­marens betänkligheter och den I 7 sistl. februari afslagit reviso­rernas i ämnet · gjorda framställning.

(Ett liknande öde har äfven. drabbat de petitioner, som -utan centralstyrelsens medverkan - under slutet af förra och början af innevarande år af äldre pensionerade folkskollärare ingifvits till k. m:t angående höjning af deras pensioner. De myndigheter, som i ämnet blefvo hörda, afstyrkte .af principiella skäl petitionerna, ehuru de i öfrigt funna framställningen sär­deles behjärtansvärd.)

Af under det gångna året inträffade händelser, som beröra

folkskollärarnas rättslig·a ställning·,

må särskildt nämnas ett försök af skolråd och församling att .afsätta en ordinarie folkskollärarinna på grund af ålder ~ ett försök, som under åberopande af gällande lagbestämmelser full­ständigt tillbakavisades.

Då det är af stor betydelse, att lärarepersonalen ej kan af sina förmän förbjudas att deltaga i kyrkostämmor m. m., har centralstyrelsen beslutat att ännu en gång fästa uppmärksam­heten på vikten af att i skolreglementena inryckas bestämmelser därom, att lärarepersonalen tillförsäkras rätt att ·utan hinder af tjänstgöring fullgöra sina medborgerliga skyldigheter.

Såsom redan i förra årsskriften anmärktes, har det före­fallit centralstyrelsen, som om i ett fall skoldistrikten gent emot Iärarne hade mz'ndre rätt än rätteligen borde tilikomma desamma. Att en församl:ng kan tvingas att ·bibehålla en lärare, hvilken undergått fängelsestraff för brott mot strafflagens r 8:de kapitel, måste ovillkorligen vara till skolans skada. Centralstyrelsen har därför uttalat, att här en lagändring är behöflig, och central­s tyrelseledamoten Fridt/uv B erg har vid de två senaste riksdagarna

6I

väckt motion i ämnet. I anledning af den i år framlagda motio­nen har riksdagen beslutat

att i skrifvelse till k. m:t anhålla om fra nläggande a f förslag till sådan ändring af gällande lagbestämmelser, hvarigeno.~ kunde ernå.~: att, dll. relioioos· eller skollärare eller innehafvare af annan amb ets- eller t)anste· befattnfqa hvilken innebär 11ppgift att såsom uppfostrare eller lär::>mästa:a omhä~-'2i~~hafva ungdom till undervisning eller uppfostran, gör sig skyld1g till brott som omförmäles uti 6:e eller 13:e § af 18 kap. strafflagen, under s~dana fÖrhållanden, att hans bibehållande vid ämbetet eller tjänsten må~te· anses olämpligt, afsättning komme att i hvarje fall . följa på den brottsliga gärningen.

Särskildt med afseende på folkskollärarekårens tryggade rätts­liga ställning ar förestående beslut till~redsställande. ~fter den allmänna uppmärksamhet, som det sorghgt beryktade » Rmgarums­målet» väckt, och den harm, som detsamma inom inflytelserika kretsar framkallat undet det senast gångna året, har upprepade gånger den tanken framkastats, att dylika_ skandalers upprepande borde förekommas genom en sådan ändnng af folkskolestadg~n ,. att skolrådet i vissa fall finge rätt att utan föregående varmng afs:itta lärare. Detta i högsta grad farliga förslag är nu röjdt ur vägen. Enligt riksdagens beslut skall nämligen den be~ärda lagändringen ej afse endast folkskollärare utan »skollärare >> 1 all­mänhet samt i lika grad omfatta äfven »religionslärare» äfvensom »innehafvare af annan ämbets- eller tjänstebefattning, hvilken innebär uppgift att säsom uppfostrare eller tirornästare omhän­derhaEva ungdom till undervisning eller uppfostran». Härtill kommer, a tt afsättningen skall kunna följa först efter dom och rannsakning inför vanlig domstol, och att ingen således skall behöfva vara prisgifven åt ett skolråds på ogrundadt skvaller eller illvilligt förtal beroende godtycke . .

Härmed har frågan blifvit ställd på sin rätta botten, och någon särskildt Ii1ot folkskollärarekåren riktad undantagslagstift­riing synes efter detta ej vara att frukta.

Såsom i viss mån berörande folkskollärarnes rättsliga ställ- · ning kan den af Allbokretsen ingifna motionen om ändring af

stn<lg·an fö1· ·organister och klockare

betraktas. I motionen yrkas, att dc föråldrade och otidsenliga bestämmelserna angliende organister och klockare borde ändras.