Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Volym 13, Nr 1, 2018
Specialpedagogiskarapporter och notiser från
Högskolan Kristianstad
KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS
Liselott Carlsson
På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd - En kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommun-övergripande skolutvecklingsprojekt
Kristianstad University Press 8:2018Tryck: Högskolan Kristianstad, Kristianstad 2018ISBN: 978-91-87973-25-3ISSN: 2000-0022
Kristianstad University Press© Respektive författare
På väg mot en tillgänglig utbildning för elever inom autism-spektrumtillstånd - En kvalitativ intervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt
Volym 13, Nr 1, 2018
Liselott Carlsson
Specialpedagogiskarapporter och notiser frånHögskolan Kristianstad
2
SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad
Volym13,Nr1,2018
Påvägmotentillgängligutbildningföreleverinomautism-spektrumtillstånd-Enkvalitativintervjustudieutifrånnågrainformantersbeskrivningavettkommunövergripandeskolut-
vecklingsprojekt
LiselottCarlsson
KristianstadUniversityPress,Nr1:2018
HögskolanKristianstad,Kristianstad2018ISSN:2000-0022
KristianstadUniversityPress
©LiselottCarlsson,2018
3
AbstractTheaimofthisstudyisbasedonafewinformants’descriptionsandexperiencesoftheschoolsinamunicipalschoolchangedtheirworkto increase inclusion for studentswith Autism SpectrumDisorders(ASD).Thefocusofthestudyisthechangeswhichhavebeenimple-mented, how it has influenced the student group's schooling andwhatsuccessfactorsandchallengestheschoolhasencountered.
AccordingtotheSwedishEducationAct,shalltheSwedishregularschoolbeavailabletoallscholars.However,severalstudiesandac-countsshowthatprimaryschoolshavefounditdifficulttomeettheeducationalneedsofstudentswithASD.Thenationalboardofedu-cation(2009)andTheSwedishschoolsinspectorate(2012)criticiz-ingtheschoolfornotinvestigatingthestudents'needsandsupplyadequatesupport.
Thestudywasconductedbyaqualitativeapproach;datawerecol-lectedthroughsemi-structured-andfocusinterviews.Thechoicetouseinterviewsarebasedoninterestingtoleteachinformantde-scribeshowtheirschool,meetandeducatedstudentswithASDandwhatelementstheyconsiderimportantdevelopmentsofaninclusiveschoolforpupilswithASD.
Theimplicationoftheresultsconfirmsthatbyincreasingtheknowledgeaboutautismspectrumdisordersoftheinstructors,theschoolhasdevelopedamoreincludinglearningenvironmentforthestudents.Bycreating,aflexibleorganizationintheschool’sstudentsgivesthechancetobeinschoolontheirownterms.Belongingtoaclassontheirownterms,withthepossibilityofinstructingindiffer-entcontexts,hasincreasedthepresenceofmanystudents.
Ämnesord/Keywords:AutismSpectrumDisorder,Includededuca-
tion,Flexibleorganization,CompetenceofASD,Consensus,Systems
theory
4
InnehållsförteckningInledning..............................................................................................7
Syfte..............................................................................................................10
Studiensdisposition...............................................................................11
Kunskapsläge...................................................................................12
Definitionavcentralabegrepp..........................................................12
Autismspektrumtillstånd.....................................................................13
TheoryofMind.........................................................................................14
Centralkoherens.....................................................................................15
Exekutivafunktioner.............................................................................15
Sensorisköverkänslighet.....................................................................16
Rättentillutbildning..............................................................................16
Inkludering................................................................................................18
Eninkluderandelärmiljö.....................................................................23
Inkluderandeundervisning................................................................24
Sammanfattning......................................................................................26
Teoretiskutgångspunkt...............................................................28
Systemteorin.............................................................................................28
Systemteoretiskabegrepp..................................................................30
Ekologisksystemteori...........................................................................32
Teorianknytningtillstudien...............................................................35
Metod...................................................................................................37
Metodval.....................................................................................................37
Intervjusommetod................................................................................37
Urval..............................................................................................................38
5
Genomförande..........................................................................................40
Bearbetning...............................................................................................41
Etiskaövervägande................................................................................41
Informationochsamtyckekravet...........................................................41
Konfidentalitet...............................................................................................42
Nyttjandekrav.................................................................................................42
Tillförlitlighet.................................................................................................43
Resultat...............................................................................................44
Yttreorganisation...................................................................................44
Analysavyttreorganisation....................................................................47
Inreorganisation.....................................................................................48
Analysavinreorganisation......................................................................51
Lärmiljön....................................................................................................52
Analysavlärmiljön......................................................................................57
Framgångsfaktorer.................................................................................58
Samsyn..............................................................................................................58
Ökadförståelseföreleverna....................................................................59
Ökadnärvaroföreleverna........................................................................61
Analysavframgångsfaktorer..................................................................62
Utmaningar................................................................................................63
Organisatoriskasvårigheter....................................................................63
Ekonomi............................................................................................................64
Bristpåtid.......................................................................................................65
Lgr11.................................................................................................................65
Analysavutmaningar.................................................................................66
Teoretisktolkning...................................................................................67
6
Pedagogiskaimplikationer.................................................................69
Diskussion.........................................................................................72
Studiensbegränsningar,svagheter.................................................75
Hurrelaterarresultatentillandrastudier?.................................76
Fortsattforskning...................................................................................77
Avslutandekommentarer....................................................................77
Referenser.........................................................................................79
7
InledningSyftetmedföreliggandestudienärattundersökapåvilketsättskolorkananpassaundervisningenochskolansmiljöförattkunnataemotochutbildaeleverinomautismspektrumtill-stånd,utanintellektuellfunktionsnedsättning.Studienutgårfrånnågrainformantersbeskrivningarochupplevelseravhurskoloriettkommunövergripandeskolutvecklingsprojektför-ändratsittarbeteförattökatillgänglighetenföreleverinomautismspektrumtillstånd.Projektetpågickmellanåren2014-2016.
Desenasteårenharintressetförhurgrundskolaninkluderarochutbildareleverinomautismspektrumtillstånd(AST)ökat.1Uppmärksamhetenärettresultatavdebristersomförtsframiolikarapporterochstudieromelevgruppensskolgångbådeinternationelltochnationellt(Alexandersson,2014;Falkmer,2013;Ainscow,Booth&Dyson,2006;Witmer&Ferreri,2014).RapporterfrånSkolverket(2009),Skolinspektionen(2012)ochSkolverket(2016)visarentydigtpågrundskolanssvårig-hetmedattgeadekvatstödtilleleverna,vilketdemenargrun-darsigpåbristpåkunskapomvilkabehovdeenskildaelever-nahar.ÄvenAutismochAspergerförbundet(2016)påvisarskolanssvårighetermedattmötaelevgruppensbehov.Idenmedlemsundersökning(baseradpå1799intervjuer)somge-nomfördesibörjanav2016framkomendysterbild.Resultatetvisaratt49%avelevernasaknargodkändabetygiämnenamatematik,engelskaochsvenskaochatt51%avelevernavaritfrånvarandefrånskolan,pågrundavdåligaanpassningarochstöd.BaseratpåundersökningenmenarföreningenattskolaninteärtillgängligförelevermedAST.Attskolanharproblem
1IstudienanvändsbegreppetautismspektrumtillståndmedförkortningenASTförattunderlättaläsningen.
8
medtillgänglighetbekräftasavSkolverket(2016)somframhål-lerattflertaletskolorbehöverförbättrasittarbetemedattan-passaverksamhetenförattundanröjahinderförelevermedfunktionsnedsättning.Attintelyckasiskolangerstorakonse-kvenserförelevernasframtidahälsaochmöjlighetertillettbralivmenarbådeautismochAspergerförbundet(2016)ochThörnsén(2010).
SedandennyaSkollagen(SFS2010:800)ochläroplanen(Lgr11)komibörjanav2010-taletharförutsättningarnaigrund-skolanförändratsförelevermedAST.Idennyaskollagen(SFS2010:800)framträderettinkluderandeförhållningssättpåetttydligaresättänidentidigare.VilkethartillföljdattelevermedASTintelängreharrättattläsaenligtgrundsärskolansläroplanomdeinteharenintellektuellfunktionsnedsättning(SFS2010:800,11kap.2§).ElevermedASTskadärmedinklu-derasfulltutidenreguljäraskolan.Bakgrundentillföränd-ringenkanföljasiInterpellationsdebatten,därintentionenmedförändringenvarattgeelevermedASTsammarättighetsomeleverutanfunktionsnedsättning.2Detframhållsattsärskolanställerförlågakravpåelevernaochatteleversomgåttigrundsärskolanharsvårareattkommainpåarbetsmark-naden.
Efterdennyaskollagenkom2011ennyläroplan(Lgr11)somävendeninnebarförändringarförelevgruppen.ILgr11till-komförmågoravmergenerellnaturinomvarjeämnesomele-venförutomämneskunskapmåsteuppfylla,förattfåbetyg.FörmågornasomSvanelid(2011)kallar”Thebigfive”inrym-merförmåganattanalysera,reflektera,tolkabegreppsamtpro-cedur-ochmetakognitivförmågaochgårsomenrödtrådge-
2 Interpellation 2010/11:266 Övergångsbestämmelser för barn med autism i den nya
skollagen av Gunilla Svantorp (S) till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
9
nomhelaLgr11.KenthHedevåg(www.ur.se,Hämtad12april,2015)problematiserarochifrågasätterförmågornasomhanmenarhamnarprecisinomdetområdedärelevgruppenharsinastörstasvårigheter.3SammakritikframförinformanteriSkolverkets(2016)rapport.Depåtalarattkunskapskravenäralltföromfattandeochattkravpåanalytiskochkommunikativ-förmågaharendirektkopplingtillvissaspeciellafunktions-nedsättningar,vilketdemenaräretthinderförlikvärdigheteniskolan(Ibid).
Förattförståovanståenderesonemangomattförmågornahamnarinomdetområdedärelevgruppenharsinstörstasvå-righetergesenkortförklaringavfunktionsnedsättningenAST.DiagnosenASTinnefattarettspektrumdärkärnanärenan-norlundautvecklinginomsocialkommunikationochbeteende(Socialstyrelsen,2010).Grundenifunktionsnedsättningenbe-ståravbristeri:specifikakognitivafunktionersocialintuition,exekutivaförmågorsamtattkunnasehelhetochsammanhang(www.lakartidningen.se,2014-09,Hämtatden18maj2016).4UtöverdetharelevermedASToftastenannorlundaperceptiondvs.förmåganatthanterasinnesintryck,vilketinnebärattmångaeleveruppleverdetväldigtansträngandebaragenomattvistasiskolansmiljö(Socialstyrelsen,2010).
FörattkunnainkluderaochutbildaelevermedASTbehöverskolanvaramedvetenomattdenedsättningarfunktionsned-sättningenmedför,innebärattelevermedASTärenelevgruppsomtrotsakademiskaförmågoroftastbehöverbådeextraan-3KenthHedevågharlångbakgrundsompedagogiettneuropsykiatrisktutred-ningsteamochsompedagogiskhandledareiettkommunaltstödteam4 Kognitivafunktionerärdeprocessersomskerihjärnannärvitaremot,bear-betarochförmedlarinformation–förmåganatttänka,kännaochlära.Exekutivafunktionerärettparaplybegreppförkognitivaprocessersomplane-ring,arbetsminne,impulskontrollochflexibilitet
10
passningarochsärskiltstödiskolan(Skolinspektionen&Soci-alstyrelsen,2016).Däremothurstortstödvarochenbehövervarierar.Skolverket(2016)ochLinton(2016)framhållerattkunskapkringkonsekvenseravfunktionsnedsättningarbehö-verförbättrasinomskolanomskolanskakunnaklaraavattmötaelevgruppensbehov.
UtifrånskolanssvårighetermedattmötaochutbildaelevermedASTavserstudienattbidratillökadkunskapkringhurskolorkanförändradesförattökatillgänglighetenförelev-gruppensåvälakademisktsomsocialt.
SyfteStudienssyfteärattundersökahurenkommungenomettkommunaltskolutvecklingsprojektförändratskolgångenförelevermedAST,förattkunnainkluderademsåvälakademisktsomsocialt.Studienärenintervjustudiemedenspecialpeda-gogiskprägelochutgårfrånnågrainformantersbeskrivningavskolutvecklingsprojektet.Fokusistudienärdeförändringarsomgenomfördesochpåvilketsättdetharpåverkatelevgrup-pensskolgång.
Frågeställningar
• VilkaförändringargenomfördesförattgöraskolornamertillgängligaförelevermedAST?
• Hurorganiserasskolgångenförattkunnataemotochutbildaelevernasåvälakademisktsomsocialt?
• Vilkaframgångsfaktorerochutmaningarharinforman-ternaupplevtiutvecklingsarbetet?
11
StudiensdispositionIkapitelett,Inledning,harenkortbeskrivningavskolanssvå-righetermedattmötaelevensfunktionsnedsättningieninklu-derandemiljöpresenterats.Följaktligenredogörsstudienssyftesamtdefrågeställningarsomarbetatsfram.Efterdetin-ledandekapitletpresenteraskapiteltvå,Kunskapsläge,därengenomgångavfunktionsnedsättningenASTpresenterassamttidigarestudieromskolgångenförelevgruppeniförhållandetillbegreppetinkludering.IdettredjekapitletpresenterasdenteoretiskautgångspunktensomiföreliggandestudieutgårfrånsystemteoriochBronfenbrennersutvecklingsekologiskaper-spektiv.IkapitelfyraåterfinnsMetod,därmetodvalinled-ningsvispresenteras,därefterföljerurval,tillvägagångssättsamtetiskaställningstagande.Idetfemtekapitlet,redovisasresultatmedendelanalyseftervarjedelochavslutasmedenteoretisktolkning.Ikapitelsex,Diskussiondiskuterasresulta-tetochförslagpåfortsattforskningges.Avslutningsvisredovi-saslitteraturförteckningsamtintervjuguideochettutvidgatabstractsombilagor.
12
KunskapslägeSökningenavtidigarestudierutgårfråninternationellaochnationellastudier.DedatabasersomanväntsförsökningavartiklarärERICochAcademicEliteSearch.Företeelsenattun-dersökahurskolanarbetarmålinriktatmedeleverinomASTieninkluderandemiljöärrelativtnyvarförhuvuddelenavstu-diernaäravnyarekaraktär.AllaartiklarsomanväntsärPeerReiviewgranskadeochharhämtatshemifulltext.Abstractenharlästsigenomochstudieromelevermedintellektuellfunkt-ionsnedsättningochartiklarutansambandmedundervisningharvaltsbort.DesökordsomharanvändesärASD(AutismSpectrumDisorder,somärdenengelskamotsvarighetentillAST),inclusion,regularschool,curriculumochstandardsiolikakombinationer.
DensvenskasökningenutgårfrånSkolverketsavdelningförforskning,forskningstidningenSpecialNestsamttidningenSpecialpedagogik.Härifrånharsedanartiklarnahämtatshemellerlånatsfrånbiblioteket.UtöverforskningsstudierharävenrapporterfrånSkolverketochSkolinspektionenanväntssomkunskapsbas.
DefinitionavcentralabegreppAutismspektrumtillstånd–AST,användssomenparaplybe-teckningfördiagnosernaautismochaspbergerssyndromochatypiskautism.
FunktionsnedsättningutgåristudienfrånSocialstyrelsensdefi-nition,därfunktionsnedsättningförklarassomennedsättningavfysisk,psykiskellerintellektuellförmåga
Inkluderandeutbildningochtillgängligutbildninganvändssy-nonymt,dåbådabegreppenutgårfrånNilholmochGöranssons
13
(2013)beskrivningavdengemenskapsorienterandedefinit-ionen.
TillgängliglärmiljöutgårfrånSpsmtolkning,attomanpass-ningargörsavdemiljöerdärelevenvistasminskarriskenförfunktionshinderDettagällerbådeomgivandemiljö,inlär-ningsmiljöochundervisning.
AutismspektrumtillståndDiagnosenautismspektrumtillstånd(AST)ärettparaply-begreppsomersattdetidigarediagnosernaautistisktsyndromochAspbergersyndromochgenomgripandestörningiutveckl-ingenUNS(UtanNärmareSpecifikation)tidigarekalladatypiskautism.Anledningentillförändringenberorpåattforskningintekunnatvisaattdetidigarediagnosernaverkligenärolikatillstånd,utanattdetrörsigomsammasvårigheterinomettspektrumdärolikapersonerfungerarpåolikasätt(http://www.lul,hämtadden10mars2017).Detgemen-sammaföreleverinomASTärbegränsningarinomframförallttreområden:socialinteraktion,kommunikationochföreställ-ningsförmåga.Autismspektrumstillståndärbiologisktbetingat,medföddaellertidigtuppkomnaavvikelserivissadelaravcen-tralanervsystemet(Baron-Cohen,2008).VidaremenarBaron-Cohenattdenstörstakomponentenärgenetik,meneftersomdetintefulltutkanförklaraorsakerna,anserhanattdetävenmåstefinnasmiljöfaktorersompåverkar.Tillståndetärut-vecklingsrelateratochdärförvarierarsymtomochsvårighets-gradmedålderochutvecklingsnivå,tydligastärsymptomenunderuppväxten.ISverigeanvändsdeninternationellasjuk-domsklassifikationenICD-10förattställadiagnosen,medanmaninternationelltanvänderDSM-5.IkommandeICD-11blirkriteriernamedsäkerhetanpassadetillDSM-5(www.lakartidningen.se,2014-09,Hämtatden18maj2016).
14
DetfinnsfleraområdensomidagdominerarforskningenomvilkafunktionersomärpåverkadehospersonermedAST.Sär-skiltnämnssvårigheterinomTheoryofMindcentralkoherens,exekutivafunktionersamtperception.Ikommandeavsnittgesenredogörelsefördessabegrepp.
TheoryofMindTheoryofMindkallasocksåsocialintelligens,mentaliseringellerkognitivempativilketinnebärförmåganattförståmen-talatillståndhosandra.EnnedsättningiTheoryofMindpå-verkarelevenkunskapsmässigtdåförmåganavattläsamellanraderna,göratolkningarochreflekteraövertexterärnedsatt(Falkmer,2013).Estratopoulu(2014)menarattbristeriThe-oryofMindärdetsomliggertillgrundfördetsocialaunder-skottethoselevermedAST.Detsocialaunderskottetkanför-klarasmedennedsättningiförmågantillsocialtsamspel.Ned-sättningenpåverkarelevensförmågaattläsaavandramänni-skorsamtattuppfattaansiktsuttryckochkroppsspråk.Vilketgerkonsekvenseriskolanbådeiumgängetmedjämnårigakamraterochattanpassasigtillengrupp,utifrånsvårighetermedattföljaochtolkaregler.EnligtFalkmer(2009)upplevsoftaelevermedASTsomointresseradeavandramänniskor.Denbakomliggandeorsakentilldettaförklarasmedsvårighet-enattförstånärochvarförmankommunicerar.Eleversominteklararkommunikationsreglerna,kanupplevassomprovo-cerandeföromgivningen,omintepersonernaruntelevenför-stårattbeteendetspeglarelevenssättatttänkaochförstå.Attinteförståhuregnahandlingarochbeteendepåverkarandramänniskorharnegativinverkanpåelevensförmågatillsocialtumgänge.
15
CentralkoherensCentralkoherenssyftarpåenkognitivstrategiförattsökaochtolkainformationfrånsinomvärld.Enelevmedstarkcentralkoherenskanprioriteraiinformationsflödetmedanensvagcentralkoherensmedförattelevenfokuserarpådetaljerochharsvårtattförstådetövergripandesammanhanget(”manserinteskogenförallaträd”).PersonermedASTanseshaensvagcentralkoherens.Ipraktikenkandetinnebäraattelevenupp-leverattvardagenbeståravdetaljeradeenskildahändelserutantydligtsammanhang.Densvagacentralakoherensenpå-verkarelevensförmågaattkommunicera,vilketinnebärattävenelevermedgodverbalförmågaharsvårigheterattan-vändaspråketsocialtochpraktiskt.Kommunikationärensoci-alinteraktionmedandramänniskorochbetydligtmeränbaraenskildaordsbetydelse.Iettkommunikativtsamspelärtolk-ningenberoendepådetsocialasammanhangetochkommuni-katörernasintentioner(Falkmer,2009).
ExekutivafunktionerExekutivafunktionerärettsamlatnamnpåfleraolikafunkt-ioner.Defungerarsomsamordnareavolikatyperavinformat-ionochliggerbakomalltmålinriktatbeteende.Däringårpla-nering,arbetsminne,impulskontrollochflexibilitet.Exekutivasvårigheterskaparproblemmedplaneringochprioritering,vilketinverkarpåförmåganattintegreranykunskapmedtidi-gare(Constable,Grossi,Moniz,&Ryan,2013).Detinnebärattdetblirsvårtattgeneraliserakunskaper,färdigheterochreglermellansituationersominte”påytan”ärlikavarandramen,somharsammameningelleräressentielltlika.ElevermedASTkanhabehovavattfåkonkrethjälpmedattgeneraliserakun-skaperochanvändademinyasituationer(Falkmer,2009).
16
SensorisköverkänslighetFunktionsnedsättningpåverkarsättetatttolkaochförståom-världenvilketoftaledertillattelevenharett(föromgivningen)ovantochiblandsvårtolkatbeteende.EnorsakärattelevernaoftastreagerarannorlundapåsinnesintryckmenarFalkmer(2009).DetärvanligtattpersonermedASTuppleverobehagavljud,ljusellerlukter.Ljudkänslighetenkanberopådistrakt-ionsproblem,detvillsägaattsmåsmåljudsomingenannanläggermärketillärhörbaraföreleven,somhelatidenmåsteintalasigsjälvattintelyssnapådet.Enannanvanligföreteelseärattelevenharsvårigheterattanvändatvåsinnensamtidigt,somexempelvisattbådelyssnaochtittapåpersonenpåsammagång.Juflerdistraktorersomfinnsiomgivningennärelevenskasättaihopinformationfrånolikakällor,destovärreblirinlärningssituationen(Estratoupolu,2014).Detfinnsele-vermedASTsombeskrivitattljudetavblyertspennamotpap-per,doftenavkaffefrånenlärare,luktenoch/ellerkonsisten-senavvissmatellerljusetfrånklassrummetsljusrör,upplevssommycketobehagligaochiblandouthärdliga(Falkmer,2009).Detärpågrundavdensensoriskaöverkänslighetensommångaeleverförlorarenergibaragenomattvisatsisko-lansoftabullrigamiljö(Alexandersson,2014).
RättentillutbildningSkolplikteniSverigemotsvararrättentillutbildningochinne-bärattskolanharansvarförattanpassaundervisningensåattallaeleverkandelta.Rättentillutbildningutgårfråndenväg-ledandeprincipenattallabarn,oavsettderasfysiska,intellek-tuella,sociala,emotionella,språkligaellerandraförutsättning-arskafåundervisningigrundskolan(SvenskaUnescorådet,2/2006).Skollagenbetonarattallaeleverigrundskolanharrätttillenlikvärdigutbildningoavsettvardenanordnas.Denprincipeninnebäremellertidinteattutbildningenskavaralika
17
förallaelever.Undervisningenskaanpassastilleleversolikaförutsättningarochbehovochgestödochstimulanssåattele-venutvecklassålångtsommöjligtutifrånutbildningensmålbådevadgällerkunskapsinlärningochpersonligutveckling(Skollagen2010:800,kap.1,4§&kap.3,3§).
Fleury,Thompsson&Wong(2015)menarattfunktionsned-sättningeninnebärattenelevmedASToftastbehövermycketstödiklassrummet.DennaslutsatsdelasavAldridge,Costley,ClarkochKeane(2012)somävendeframhållerattelevermedASTärenelevgruppsomtrotsakademiskafärdigheteroftastintefungerarframgångsriktiskolanutanextraanpassningar.Däremothurstortomfångetpåstödetskavaraskiljersigåtmellanolikaelever.Detfinnseleversomklararavattgåivan-ligklassmedsärskiltstöd,medanandradelvisbehöverfåundervisningenskiltellerimindregrupp(Skolinspektionen&Socialstyrelsen,2016).Utifråndennakännedomärdetavstorviktattelevensbehovavstödtidigtutreds.IenlighetmedSkol-lagen(2010:800,kap.3,3§)skaenelevsomriskerarattintenåkunskapskravenskyndsamtgesextraanpassningaridenordi-narieundervisningen.Anpassningarnaskatahänsyntillfunkt-ionsnedsättningenochverkaförattmotverkadesskonsekven-ser(Skollagen2010:800,kap.3,3§).Kvarstårriskenattelevenintenårkunskapskraventrotsextraanpassningarskadetan-mälastillrektorn.Rektornbeslutarsedanombehovavsärskiltstödskautredas.Detsärskildastödetskadokumenterasiettåtgärdsprogramochkontinuerligtutvärderas(Skollagen2010:800,kap3,5a§).
EnformavstödsomanvändsförelevermedASTärresursper-sonerIstudienanvändsbegreppenelevassistentochresurs-personsynonymt.OsborneochReed(2011)menarattenre-surspersonkangebådepositivaochnegativakonsekvenserföreleven.Falkmer(2009)menarattomdetskafungerafram-
18
gångsriktmedenresurspersonförenelev,måsterektorngeförutsättningarförsamarbetemellanresurspersonenochpe-dagogen.Idefallresurspersonenblirensamansvarigförele-ven,kanresurspersonenhamnamellanelevenochövrigaele-verochiställetfungeraexkluderande.DennaslutsatsdelastillvissdelavSymesochHumprey(2011)sombetonarattidefallelevassistenterfårnegativakonsekvenserhandlardetoftastomskolmiljönochattityderänsjälvaassistentrollen.Detsomhindrarelevassistentenochdessförmågaattgöraettgottar-bete,menarförfattarnaberorpålärarnasbristpåkunskapomfunktionsnedsättningenochhurdenpåverkardenenskildaeleven.
InkluderingUnderdesenaste20årenharbegreppetinkluderingvaritettvälanväntbegreppinomskolan.Begreppetinkluderingharersattdettidigarebegreppetintegrering,därskillnadenmellanbegreppenförklaraspåföljandesättiSkolverket(2014,s.16):
Inkluderingärettförhållningssättdärdennaturligava-riationeniengruppsessomentillgångochenkällatilllärande.Verksamhetenanpassasdärefter, såatteleversolika behov tillfredsställs. Detta förhållningssätt skiljersig från integrering,där innebördenmerkommitatt in-nebära,enbartenfysiskplaceringaveneleviettbefint-ligtsystem,detvill sägaverksamhetenär inteanpassadtilleleven.
19
BildhämtadfrånSkolverket2014s.16.
Skiftningenfrånbegreppetintegreringtillinkluderingharskapatförvirringbådeinomskolanochhosforskare.Görans-sonochNilholm(2013)harisinstudieurskilttreolikadefinit-ioneravhurbegreppettolkasochanvänds:
• Dengemenskapsinriktade:Härsesolikhetsomentill-gång,detfinnsengemenskapochett”vi”,medklassenochskolan.Gruppenhartillittillvarandraochdereglersomgäller,samtidigtsomdetfinnsgemensammamål.Detfinnsgemensammaaktiviteterunderrasterna.Förattdennaformavinkluderingskalyckas,förutsättsar-betsformerdäreleverinvolverasmedvarandra.
• Denindividinriktade:Härutgörsgradenavinklude-ringendastavhursituationenserutfördenenskildaeleven.Omelevertrivsiskolan,hargodasocialarelat-ionerochnårmålensägermaninomramenfördennadefinitionattelevenärinkluderad.Detgemensammapoängterasinte.
20
• Denplaceringsorienterade:Härbetyderinkluderingattallaeleverbefinnersigidet”vanliga”klassrummet.DennaformserinteGöranssonochNilholm(2013)sominkludering.
Iarbetetmedattutvecklaeninkluderandeutbildningharrek-tornochEHTharenviktigroll.Enframgångsfaktorersomlyftsärattrektornärkunnigochuppdateradinomområdetochfungerarsomenvisionärpåskolan(Lynch&Irvine,2009).Rektornharocksåiuppdragärattsetillattdetfinnsengene-rellkunskappåskolanomfunktionsnedsättningenASTochdesskonsekvenserförlärandet.Utöverdettillkommeransvarförorganisationochfördelningavskolansresurser(Skollagen2010:800,kap.2,10§).EHTsrollärattarbetaförebyggandeochhälsofrämjandesamtattstödjalärarnaiarbetetmedinklude-ringochextraanpassningarförelevgruppen.DäremotpåtalarHumphreyochSymes(2011)attinkluderingavelevgruppenASTintepånågotsättfårsessåenkeltsomattinföraenradenklastrategier,ävenomvissaallmännaprincipervisatsigvaraeffektiva.Enligtförfattarnafinnsdetutmaningarsomiblandkanvarasvåraatthanteraförpedagogerna,detkantillexempelrörasigomutmanandebeteendeiklassrummet,svå-righetermedattlugnanereleveriaffektsamtattnåelevernanärdeslutersig.
HurskolorellerkommunerväjerattorganiseraskolgångenförelevernamedASTskiljersigåtmellanSverigeskommuner.Ivissakommunerinkluderaselevernaienvanligreguljärklassmedanandrakommunerväljerattplaceraselevernaiensär-skildundervisningsgrupp.Detsomstyrhurelevernaplacerasutgårtillstordelfrånvilkeninställningskolhuvudmannenochskolanhartillinkludering,snarareänvadsompassarelevenbäst,menarLinton(2016).ISkolverkets(2016)rapportfram-kommerattmångahuvudmänanserattdesträvarefteratter-
21
bjudaeninkluderandelärmiljöförallaelever.Sammarapportvisarsamtidigtattdesällangerskolornatillräckligaförutsätt-ningarförattgöralärmiljönpedagogisk,socialochfysiskttill-gänglig.
FörattlyckasmedinkluderingavelevermedASTkrävsenge-mensammålsättningvilketLinton(2016)menarsaknasutepåmångaskolor.Ävenomlärarnaärpositivatillinkluderingkret-sarändådiskussionenfortfarandekringdetbiologiskaochme-dicinska,menarhon.Sålängefokusriktasmotdetmedicinskaochbiologiskaärdetfunktionsnedsättningensomhamnaricentrumochintedenpedagogiskamiljönochbliretthinderförattlyckasmedinkludering(ibid).AttskolanoftafokuserarpåfunktionsnedsättningeniställetfördenpedagogiskamiljönstödsavHjörneochEvaldsson(2012)somframhållerattfak-torersomstörreklasserochminskaderesurserinneburitattenalltmerkategorisksynpåelevernaframträtt.5Enförskjut-ningmotdetkategoriskaperspektivetpåelevenssvårighetframkommeräveninternationellt(Lilley,2014).Istudienpåvi-sasattskolorialltstörreutsträckningläggersvårigheternahoselevernaochattskolornainteärsåbenägnaattförändraimil-jön.Atttillskrivaelevensvårigheten,medenförväntanomattdeskaanpassasigefterövrigaklassen,harletttillattföräldrariAustralienvaltattflyttasinabarnfrånvanligaklassertillspe-cialklasserochgrupperförelevermedAST.
Elevgruppensoftastorasvårigheter(Flueryet.al,2015)harletttilldiskussionomhuruvidaelevermedASTskainkluderasel-lerinte.Reedetal.(2011)ifrågasätterominkluderingavelevermedASTalltidäreftersträvansvärt.Isinstudievisardepåatteleveridenreguljäraskolanintegörstörreframstegänelever
5Kategorisktperspektivinnebärfokuspådenenskildaelevenochdennesfunkt-ionsnedsättning.
22
somärplaceradeispeciellautbildningsgrupper.ResultatetstödjeräventidigarestudieromattplaceringidenreguljäraskolankanskeintealltiderbjuderdebästaförutsättningarnaförelevermedAST.Vidareframförförfattarnaattävenomdetfinnsstödförpositivaeffekteravinkluderingförelevermedfunktionsnedsättning,harmycketavlitteraturenochforsk-ningenhaftfokuspåelevermedmildarefunktionsnedsättning-aränautismspektrumtillstånd.InförandetavelevermedASTidenvanligaskolanutgårfrämstfrånideologiskaargumentochintefråndetbästaförbarnet,menarförfattarna.DettastödstillvissdelavGadler(2011)sommenarattlikvärdigutbildningärettbegreppsomärframskrivensomenpolitiskrättighet,mensomvisatsigvarasvåratttillgodoseinomskolansorganisat-ion.EnligtNilsson(2014)saknasdetforskningsunderlagförattsäkertuttalasigomeffekterpålångsiktförelevermedASTidenreguljäraskolan,vilketävenKeen,WebsterochRidley(2015)pekarpå.LynchochIrvine(2009)däremot,gåremotdessatankarochmenarattelevermedASTuppvisarbådebättreresultatakademisktochsocialtomdefårtillgångtillinkluderademiljöer.Emellertidförutsättsdetattdetfinnsan-passningaridenordinarieskolverksamheten,enligtförfattar-na.
AttskolanintetaransvarförattinkluderaallaeleverkritiserasavSkolverket(2016)sommenarattskolhuvudmänneninteitillräckliggradstyrochföljeruppskolsituationenförelevermedfunktionsnedsättning.Vidareframhållsatthuvudmannensarbeteföreninkluderandeskola,imindregradmåstehandlaomhuruvidadetskafinnassärskildaundervisningsgrupperellerinteochmerutgåfrånattidentifieraochundanröjahinderföreleverna.Skolverketärocksåkritisktillattfunktionshin-derperspektivetialltförlitenutsträckningärendelavdetsys-tematiskakvalitetsarbetet.
23
EninkluderandelärmiljöMedflerelevermedASTivanligaklassrumförväntaslärareattskapaenmerinkluderandeutbildningsmiljöoftastmedfåelleringariktlinjerallsförhurdeskagöradet,menarLindsay,Proulx,ThomsonochScott(2013).Förattlyckasmedattskapaeninkluderadlärmiljöframhållsviktenavdetfinnsgenerellkunskapomfunktionsnedsättningenpåskolan.Därutöverbe-hövsävenenförståelseförvilkakonsekvenserfunktionsned-sättningengerdenenskildaeleven.Utankunskapomfunkt-ionsnedsättningenskonsekvenserblirdetsvårtförpedagoger-naattanpassaundervisningen,menarLynch&Irvine(2009).Engodatmosfärpåksolanmedpositivaattitydertillelevenochenacceptansfrånlärarenattbeomhjälpavandralärareäravstorvik,menarHumhreyochSymes(2011).Vidareframhållerdeviktenavflexiblaarbetssättvilkabörbetraktassomencen-tralgrundiinkluderandeutbildningsmiljöer.Derasdefinitionavflexibilitetinnefattaralltfrånanpassningariklassrummettillmöjlighetattarbetaochfåundervisningimindregrupp(Ibid).
Alexandersson(2014)HumphreyochSymes(2011)ochNils-son(2014)ärsamstämmigavadgällerinlärningsmiljönochhävdarattundervisningenmåsteutgåfrånelevensbehovvilketkaninnebäraattdenserolikaut,beroendepåämneochsituat-ion.Enelevkanfåundervisningihelklass,imindregruppellerenskiltvidskildatillfällenochändåvarainkluderad.Ansvaretförattelevenfårtillgångtilldessaolikalärmiljöervilarpålära-rensomtillsammansmedelevenseröverinlärningssituation-erna(Nilsson,2014).Vadgällerframgångsfaktorerfråntidi-garestudiergällandeundervisningsmiljön,framkommerattresursbaserharstorinverkanpåelevensskolgång.Enresurs-basbeskrivssomen”fristad”därelevenfårstödavkompetentpersonalochmöjlighettillåterhämtning(Jordan,2008).Attge
24
elevernamöjlighettillåterhämtningsessomextraviktigt,dåmångaeleveruppleverskolansomväldigtenergikrävandeochkansessomenförebyggandeåtgärdföratteleveninteskastannahemmaochblisåkallad”hemmasittare”,menarAlex-andersson(2014).
InkluderandeundervisningÄvenomelevermedASTinteärenhomogengruppärdetändåenelevgruppmedväldefinieradeegenskaper,somkräverattlärareanvändersärskildastrategierförattkunnatillgodoseutbildningsbehovenhoseleverna(Higginson&Chatfiel,2012).Attlärareanpassarundervisningenutifråndeenskildaelever-nasbehovochförutsättningarsessomenframgångsfaktorförelevernasskolframgång(Jordan,2008;Lynch&Irvine2009).Alltstödochallundervisningbörbaseraspådenenskildaele-vensbehov,därutöverfinnsdetmergenerellafaktoreratttahänsynexempelvisstrukturavmiljö,tidochaktiviteter(Skol-verket,2014).
EftersomelevermedASToftaharenannorlundainlärningsstilochojämnbegåvningsprofil,(sominnebärattelevenkanvaraförvånansvärtstarkivissaämnensamthastorasvårigheteriandra),fungeraroftastintedetraditionellaundervisningsstra-tegiernaföreleverna(Lindsay,et.al,2013;lakartidningen.se,2014-09,hämtad18maj,2016;Persson&Persson,2012).Meddetraditionellaundervisningsstrategiernaavsesattlärandetoftastskeriettkommunikativtochsocialtsammanhang,därkunskaperochinformationtillstordelförmedlasverbalt(Jor-dan,2008).Elevernasannorlundainlärningsstillederiblandtillattpedagogernaharlägreförväntningarpåelevgruppjämförtmedandraelever(Alexandersson2014;Persson&Persson,2012;Witmer&Ferreri,2014).Delägreförväntningarnaresul-terariattelevernaintefårdenundervisningdeharrätttilloch
25
iställetförattundervisaseftersinaakademiskaförmågorfoku-serasundervisningenpåelevensbeteendeochkommunikat-ionsförmåga(Witmer&Ferreri,2014).Attundervisaeleverutifrånandramålänkunskapskravenöverensstämmerintemedgällandeutbildningspolitiskaagenda.Förattelevenskakunnaföljaläroplanenochutvecklasmotkunskapsmålen,krävsattskolangörnoggrannakartläggningarsåattinlär-ningssättochfärdigheterframträder,undervisningenskase-danutgåfrånkartläggningen(Göransson,Lindquist,Klang,Magnusson&Nilholm,2015;Seach,2010).Förattpedagogernaskagesdebästaförutsättningarnaharrektornansvarförattgedemdenkompetensutvecklingdebehöver,menarJordan(2008)samtPerssonochPersson(2012).AttgepedagogernakompetensutvecklingstödsavHigginsonochChatfield(2012)sompåvisadeattfortbildningtillpedagogernaökadeförutsätt-ningarnaförattlycksmedattinkluderaelevernaiklassrum-met.Utöverfortbildningtillpedagogernaärenviktigpredikt-ionförvadsomhänderiklassrummet,beroendeavpedago-gensinställningtillattundervisaeleverna.Pedagogernasin-ställningtillelevernaärnågotsomävenLinton(2016)lyfterframsombetydelsefullt.Lintonmenarattpedagogernastankaromelevenochinkluderingharstorbetydelseförhurdebemö-tereleverna.
HandledningfrånnågonmedfördjupadekunskaperinomAST(Falkmer,2009)samtförmåganattkunnabalanseraomsorgochtrygghet,medutmaningochattställakravpåprestationerochsjälvständighet(Göranssonetal.2015)ärdokumenteradeframgångsfaktoreriarbetetmedelevgruppen.Ävenpedago-gensförmågaattkunnareflekteraöversinaegnaundervis-ningsstrategierochbetraktademutifrånettkonkrettänkandesessomframgångsfaktorer.Därutöverärenbrarelationmel-lanlärareochelevavstorbetydelse.Enbrarelationmellan
26
lärareochelevharvisatsigminskaelevernasproblembete-endeparallelltsomelevenpresteradeochfungeradebättreiklassrummet(Brown&McIntosh,2012).Övrigaframgångsfak-torersomframhållsitidigarestudierpåundervisningsnivåärflexiblaarbetssätt(Tetler,2010),tydligplaneringmedindividuellascheman,individuelltstöd,systematiskundervisning,struktureradmiljösamtspecialiseradläroplanikommunikationochsocialafärdigheter(McCollow,Davis,&Copland,2013).
SammanfattningMåletmedkunskapsöversiktenharvaritattbelysadesvårig-heterskolornaharvidinkluderingavelevgruppen,menocksåattfinnaframgångsfaktorerförattmötaochutbildaeleverinomAST.Ävenomdetinteframgårattinkluderingavelev-gruppenalltidärattföredra,harinförandetavdennyaskolla-geninneburitattflerochflerelevermedASTnumeraundervi-sasidenreguljäraskolan.
Ikunskapsöversiktenpåvisasskolanssvårighetermedattin-kluderaelevgruppenpåetttillfredsställandesätt.Ienlighetmedgällandestyrdokumentharskolanansvarförattanpass-ningargörsbådeilärmiljöerochundervisningsmässigt.Detframkommerocksåattenplatsföråterhämtningförelevernaärattföredradådessaeleveroftastharensensorisköverkäns-lighet.
KunskapenomASTframhållssomviktigochsessomenfram-gångsfaktorförattskapaskolframgångochenlikvärdigskola.Detframkommerocksåattkunskapochförståelseomdenen-skildaelevenkrävsförattkunnaanpassaundervisningenochskapagodaförutsättningarförlärande.
27
Tidigarestudiervisarocksåattdetärvanligtattpersonalinomskolanfastnarvidplaceringsdefinitionen,detvillsäga,varele-venbefinnersigfysiskt,vilketinteärförenligtmedinkludering.Istudiensesgemenskapensomenviktigaspektavinkludering,därdetfinnsett”vi”,bådemedklassenochskolan.Ensocialgemenskapförutsätterattdetfinnsenhöggradavtillittilldeandra.Attdetfinnsgemenskappåolikanivåerinnebärattlä-rare,eleverochandrakännersigdelaktigaigemenskapen.Delaktighetmåstetahänsyntillelevernassituationochutgåfrånattelevengesmöjlighetattvarasocialtdelaktigidenmånhenönskarvaradet.
AttseskolansomettsystemmedgemenskappåolikanivåerkankopplastillsystemteorinochBronfenbrennersekologiskanivåsystemsombeskrivsiföljandekapitel.
28
TeoretiskutgångspunktIvaletavteoretiskinramningsöktesenteoriförattbeskrivahurolikafaktorerinomochruntomskolanpåverkarochpå-verkasavvarandra,iarbetetmedattskapaenlikvärdigutbild-ning.ValetföllpåsystemteoriochBronfenbrennersekologiskasystemteori.Detfannsenmöjlighetattanvändaramfaktorteo-rinförattbeskrivadeolikapåverkansfaktorerutanförunder-visningen,somlärarenharattförhållasig.Utgångspunkteniramfaktorteorinärattdetfinnsettantalramar/förutsättningarsomkansessombegränsningarförvadsomfinnsatttillgå,exempelvisklasstorlek,klassammansättning,lärarresurser,undervisningstidm.m.(Gardler,2011.s.32).Efterövervägandevaldesramfaktorteorinbortochattlåtastudienbelysasutifråndetsystemteoretiskaperspektivetframstodsommestfram-gångsrik.Valetbaseraspåteorinsmöjlighetattstuderaproces-serochhelheteriettsystem.AttanvändaettsystemteoretisktperspektivvidstudierinomskolanstödsavSenge(2012)sommenarattdetfinnsenstarkkopplingmellanutbildningsverk-samhetochsystemteorin,dåutbildningsverksamheteroftaärkomplexa,föränderligaochsträckersigöverlångtid.LikasåmenarAhlberg(2007)attdetinomspecialpedagogikenärvan-ligtmedkopplingartillsystemteorin.
Nedanföljerenförklaringtillsystemteorin,desystemteore-tiskabegreppsomanvändsistudiensamtekologisksystemte-ori.Kapitletavslutasmedenteorianknytningtillstudien.
SystemteorinSystemteorinharentvärvetenskapligkaraktärdärprinciperfrånfleraolikavetenskapsområdensammanförs.Detgrund-läggandeiteorinärhelhetersomkanavgränsaspåolikasättochvaraavolikakaraktär.Förattfulltutförståsystemmåstedesesisamspelmedomgivningen.Ettsystemharoftastett
29
ellerfleraövergripandemålsomärviktigaattkännatillvidanalys.Vadgällerskolankandetiblandvarasvårtattdefinieravadsomärskolsystemetsövergripandemålochvemsomskahamaktenövermålen,menarNilholm(2016).Iföreliggandestudiesesstyrdokumentensomskolansövergripandemål.
Ettsystembetraktassomenhelhetdärinteraktionenmellandelarnaisystemetsessomsammanbundnapåettsådantsätt,attnärendelisystemetförändraspåverkasävendeandrade-larnaochdärigenomhelasystemet(Ahlberg,2007).System-tänkandetharentydligpragmatiskkoppling,därhelasystemetbetraktassomengrundförattbyggarationalistiskamodellerförhandlande.Vilketskiljersigfråndenrationalistiskaföre-ställningenomjageticentrum,därettenkelriktatförhållandemellanorsak-verkanochuppställdamålharföreträde(Öqvist,2008).
Systemteorierärutveckladförfenomensomärsvåraattförut-sägaellerförklararpåettenkeltsätt.Detmodernasamhälletärindelatifleraolikasystemsomtillvissdelflyterinivarandraochpåverkarvarandra.Iskolankandetsesmedutgångspunktiattförhållandetmellanlärareochelevpåverkasavflerafak-torer.Faktorersomelevensuppfostran,förhållandetmellanhemochskola,klasskamraterna,lärarnasyrkesmässigaochsocialkompetens,skolmiljö,kommunenochskolansresurser.Historisktsetthareleverslärandeoftasettsurantingenettindivid-ellerettmiljöperspektiv.Dettaharförändratsunderdesenastetioårenochflerateorierharutvecklatsmotenmersystemiskinriktning.Orsakentilldetärattforskninggettstarktstödförattflerafaktorerhörihop.Närenelevsutbyteavinlärningskaförklarasärdetviktigtattförståattfaktorerbådehosdenenskildaelevenochimiljönpåverkarvarandrapåettömsesidigtsätt(Manger,Lillejord,Nordahl&Helland,2013,kap11).
30
SystemteoretiskabegreppVidsystemtänkandeförståsomvärldenitermeravhelheter,nivåer,relationer,funktioner,sammanhang,vilketpåminneromdetcirkulärahermeneutiskatänkandetdärdetåterkommandebetonashurallthängerihopochpåverkarvarandra(Öquist,2008).Nedanföljerenförklaringavbegreppen.
Helheten,utgörsavolikadelarsomvarochenharenegenbe-tydelse,ochdärdelarnasrelationertillvarandraharstorbety-delseförhurhelhetenfungerar.Förattförståhelhetenmåstevarjeenskilddelförstås.Inomsystemetfinnsolikanivåerochpådeolikanivåernaråderolikavillkorochspelregler(Öquist,2008).Depolitiskabeslutsfattarnabefinnersigpåennivådärbeslutengrundaspåvadhelasystemetbehöver.
Allasystemharrelationermedmångaandrasystem.Omettsystemskakunnautföraettarbetemotettmål,måstedetfin-naskopplingarmellandelarnaochdeolikanivåernaisystemet.Dessakopplingarkanvaragemensammanormerochvärden,somharstorbetydelseförkunskaps-ochkompetensuppbygg-nadeninomsystemet.Strand(2013)menarattgenomattintaetthelhetsperspektivärdetmöjligtattbeskrivarelationerpåolikanivåeriskolorganisationen.
Ettgrundläggandebegreppisystemteorinärnivåer.Atttänkainivåerärlikaviktigtoavsettomdetgällerhurorganisationeräruppbyggda,hurkommunikationmellanmänniskorfungerarellerhurinlärninggårtill(Öqvist,2014).Nivåtänkandetkopp-lastillBronfenbrennersnivåsystemsombeskrivsinästastycke.
Skolansfunktionärettöppetsystemsombefinnersigiständigförändring.Ettöppetsysteminnebärattdetskerettutbytemedomgivningen,ochattdetharrelationertillandrasystem.
31
Menävenöppnasystemkanhamerellermindreutbytemedomgivningenberoendepåomdessgränserärflexiblaellerri-gida.Detöppnasystemetärienständigförändringsprocesssomärmålinriktad.Förändringarnamåstekunnaintegrerasisystemet.Detgällerdelsattbevarastrukturen,delsattbevarajämviktenFörändringarmåstekunnaintegrerasisystemet.Detgällerdelsattbevarastrukturen,delsattbevarajämvikten.Jämviktenreglerasavfeedbackmekanismersomgersignaleromstörningarijämvikten.Mantalarompositivochnegativfeedback.Dennegativafeedbackensyftartillattbibehållady-namiskjämviktochöverlevnadmedandenpositivafeedbackensyftartillattomstruktureraochförändrasystemetsmålinrikt-ning(Öquist,2008).Detärviktigtattallaharengemensambildavorganisationensmålochvärderingar(Öqvist,2014).
Idetsystemiskaperspektivetliggerfokuspådeolikadelarnassammanhangochvadsomskeridessaochhurdepåverkarbådebeteendenochprocesser.Genomattläggaettvidaresyn-sättpåproblemetochlåtasammanhangochmönsterfram-trädainfinnersignyaperspektivochhandlingsalternativ.Ävenlärarenbefinnersigiettsammanhangdärdeåenasidanbehö-vertaintryckavteorierochreformerochåandrasidanan-vändasinkunskap(Öqvist,2008).Enorganisationärdetsam-manhangdärviförstårochutförvårtuppdrag,utifrånolikasammanhanguppfattarviosssjälvapåolikasätt,menarOlje-markochTörnell(2014).
Mönsterellerstrukturskaparentrygghetochvisardenrikt-ningsystemetarbetarmot.Mönstrenisystemetharstorpå-verkanpåresultatenochkanfungeraantingenhindrandeellerutvecklande.Genomattuppmärksammamönsterochregel-bundenhetisystemetökarsannolikhetenförattkunnagöraförändringarisystemet(Öqvist,2014).
32
EkologisksystemteoriUriBronfenbrennerstolkningavsystemteorinbrukarbenäm-nassomekologisksystemteori.Bronfenbrennerpåtaladeattettbarnsutvecklingalltidmåstesesiettsystem,ettsystemsombådepåverkarochpåverkasisamspelmedmiljön.Isystemetochsamspeletförändrasbådebarnochmiljöständigt(Nilholm,2016).
Bronfenbrenner(1979)serdenekologiskamiljönsomenupp-sättningnätstrukturerdärvarjemiljöärinbakadienövergri-pandemiljö,liktryskadockor.Utefterdettautformadehanenteoretiskmodelldärsystemenbeskrivsiolikanivåer.Deolikanivåernaisystemetgårinivarandraochpåverkarvarandraochdärmedbarnetsutveckling.Vidstudieravmänskligtbete-endeframhållerBronfenbrennerviktenavattseöverrelation-enochkommunikationenmellandeolikanivåerna.Vidareframhållerhanbetydelsenavaktiviteter,rollerochrelationerinärmiljön,menävendenövergripandesamhällsmiljönsinfly-tandepådetsomskerinärmiljön.Därenideologiskförändringiettövergripandesystemfårpåverkanirelationerlängrenerisystemet.
JagharvaltattsättainelevenochskolaniBronfenbrennerssystempåföljandesätt
33
Figur1.EgentolkningavBronfenbrennersmodellbaseradpåWikipediastolkning
Ideninnerstacirkelnbefinnersigelevensomtillsammansmedövriganivåer.Elevensättsicentrumsomtillsammansmeddeövriganivåernaisystemetgårinivarandraochpåverkasochpåverkarvarandra.
34
Imikronivånåterfinnselevensnärmiljö,därdirektarelationerochorganisationeringår.Detärkärnanisystemetochhärskerdetmestaavdenomedelbarapåverkanavbarnetsutveckling.Härfinnsfamilj,skolaochförskolaochjumeruppmuntrandeochvårdandedessarelationerärdestobättreutvecklasbarnet,menävenbarnetsreaktionochsättattagerarpåverkarbemö-tandet.Idennastudieplaceraslärarenskompetensomelevensfunktionsnedsättningimikronivåndåkompetensensessomettdirektsambandmellanförmåganochviljanattanpassaochorganiseraundervisningenföreleven.
Mesonivånhandlaromförhållandetmellandeolikamikrosy-stemsommänniskorleveriochhurdepåverkarvarandra.Detkanrörasigomkontaktermellanhem-förskola/skola/fritids-hem.Häringårledmellanfamilj,kamraterochfritidsaktivite-ter.Jumerkontakterdetfinnsmellandeolikanärmiljöerna,destostörrebetydelsefårdetförelevensutveckling.Enviktigförutsättningärattdeolikanärmiljöernastöttarochkomplet-terarvarandravadgälleraktiviteter,rollerochrelationer.Derelationersomutvecklasmellannärmiljöernabestämmervilkaeffekternablirförbarnet.Istudienplacerasskolanssättattorganiserastödet.
Iexonivåningårandramänniskorochplatsersomintebarnetsjälvinteragerarmed,mensomändåpåverkarbarnet,detkanvaraföräldrarnasarbetsplatser,släktingar,grannskapet,etc.Härplaceraskommunenochkommunpolitikernasriktlinjerochtolkningaravdestatligadokumentenhärochävenkom-munensekonomiskaresursersomtillstordelpåverkarelevensskolgång,mensomelevenintekanpåverka.
Makronivånharencentralpåverkansfaktor,härplacerasskol-lag,läroplan,arbetsmiljölagochFN:sbarnkonventioneftersomdetsomhänderpåsamhällsnivåkommerattfåkonsekvenser
35
förelevensskolgång.Mankanurskiljavilkaförutsättningariformavresursersomgestillskolanförattnåuppställdamål.Ävendennanivåisystemetliggerutanförbarnetsmöjlighetattpåverka,menharenindirektpåverkanpåbarnetsutveckling(Bronfenbrenner,1979).
TeorianknytningtillstudienSkolankanmedsystemteoretiskatermersessomettlöstkopp-latsystem,därdetoftastsaknasoftatydligaeffektivitetsmåttochgemensammaöverenskommelseromhurmanskagaran-teramåluppfyllelse.Förattkopplingarnamellansystemetsde-larskablitydligarebehövsettledarskapsompåetttydligtaresättkopplastilllärarnasyrkesutövning,ochderasdidaktiskaförmåga.Setturettlärandeperspektivbehöverskolutvecklingochämnesutvecklingknytasnärmarevarandra,därskolansuppdragbehöverstöttasavallaochvarasammankopplatförattbäraskolan.
Vidstudieravenelevsskolgångräckerdetinteattstuderaen-skildadelardåhelhetenriskerarattförsvinnaomdelarnastu-derasåtskilt,menarStrand(2013).Nilholm(2016)framhållerviktenavkunskapomlagarochförordningar,dåenelevsomgåriskolanpåverkasbådeavutbildningspolitiskaochlokalpo-litiskabeslutgällandeskolan.Skolansessomettöppetsystemdärsamspeletmellandeolikadelarnaisystemetskergenomkommunikation.Förattkunnaförändraettsystemfrånettin-dividperspektivtillettsystemisktperspektivkrävsensyn-vända.Ensynvändadärfokusflyttasfråndenenskildaeleventillelevenikontextmedomgivandefaktorer.Ifokuspåomgi-vandefaktorerbehövsenförståelseförvilkenbetydelsedensocialakontextenochsammanhangetharförelevenslärande(Öquist,2008).
36
Istudienstuderasskolsystemetsomenhelhetdäreleveningårsomendeliettsystem,vilketinnebärattföreteelserbetraktasiettsammanhang,därhänsyntastillförutsättningar,samspel,relationerochmönsterisystemet.
37
MetodIdethäravsnittetpresenterasdenmetodsomärvaldförstu-dien.Detsompresenterasärföljande;metodval,intervjusommetod,urval,genomförande,bearbetning,etiskaövervägandeochtillförlitlighet.
MetodvalStudienutgårfrånnågrainformantersbeskrivningavhursko-lornautvecklatsittarbeteettgenomettkommunövergripandeskolutvecklingsprojektförattökatillgänglighetenförelevermedAST.Studienharenkvalitativansatsdärdatasamlatsingenomsemistruktureradeochfokusintervjuer.Valetattgöraenkvalitativstudiebaseraspåintresseattfångainformanter-nasupplevelserochbeskrivningaravförändringsarbetet.Ge-nomattintervjuaökademöjlighetenattstyrasamtaletförattfåframdeninformationsomsöktes.Repstad(1999)rekommen-derarkvalitativaintervjuersombidrartillendjupareförstå-elsenärsyftetäratttaredapåmänniskorserfarenheterochtankarkringettvisstämne.
IntervjusommetodIntervjuernautgårfrånenintervjuguidemedsyftetattdelsfåenövergripandebildavprojektetsamtbeskrivningarfrånen-skildaskolorarbetarmedelevermedAST.Detvarocksåavintresseatttatillvaradefaktorersominformanternamenarärviktigaiutvecklingenaventillgängligskola.Rollensominter-vjuarevarattställafrågor,inflikamedföljdfrågorsamtställanyafrågornärinformantenssvarvaruttömda.Underintervjunanvändesbekräftandeordochljudsomförstärkningpålyss-nandet.Informanternasvarvarlångaochbeskrivande,vilketgavenbrabildavhurarbetetpåskolornasågut,bådeunder-visningsmässigtochorganisatoriskt.Underintervjuernafanns
38
möjlighetförinformanternaattfördjupaochtänkaöversinasvar.
Istudiengenomfördesniointervjuermedtolvinformanter,sjusemistrukturerade-ochtvåfokusintervjuer.Ifokusintervjuer-nabyggdesbeskrivningarnauppgemensamtgenomattinfor-manternakompletteradevarandrassvarutifråntidigareerfa-renheter,samarbeteochsinaolikaroller.Fördelenmedattan-vändafokusgruppintervjunmenarWibeck(2010),ärattdenbidrartillinteraktion,därbådekollektivaochindividuellaerfa-renheterblirrepresenterade,samtidigtsomdeärtidsbespa-rande.Skälettillattfokusintervjuergenomfördestillkomuti-frånönskemålfråninformanterna.Thomason(2010)menarattidefallinformanternakännertillitförvarandraochvillinter-vjuastillsammans,ärdetenbragrundförenfokusintervju.
UrvalDenförstakontaktentogsviatelefonmedprojektledaren.Isamtaletframkomattdevartrestyckensomarbetadeipro-jektetmedolikauppdrag.Ensomprojektledareochtvåsomprojektpedagoger.Iresultatdelengörsingenskillnadmellandessakategorierutanallatitulerasprojektledare.Utöverpro-jektledaresöktesinformanterutepådeolikaskolorna.Genomhjälpfrånenavprojektpedagogernamottogsnamnförslagpåtrettoninformanter.Viamailställdesfråganomdevarintres-seradeavattlåtasigintervjuas.Avtrettonsvaradetioattdelätsigintervjuas.Tilldessatioskickadesettmissivbrev(Bilaga2)ochintervjutiderbestämdesmedvarochen.Påintervjudagenmeddeladeeninformantatthenblivitsjukochfickställain.Vilketinnebaratt9styckeninformanterfrånolikaskolor.In-formanternapresentersnedanientabell.Iresultatetanvändsförkortningarprojektledare(PL)speciallärare(SL)specialpe-
39
dagog(SP)rektor(R).Eftervarjeförkortningstårensiffraförattdetskavaramöjligtattskiljademåt.
Informant Funktion Kod Intervjuform
1 Specialpedagog SP1 Individuellintervju
2 Specialpedagog SP2 Individuellintervju
3 Specialpedagog SP3 Individuellintervju
4 Speciallärare SL1 Individuellintervju
5 Speciallärare SL2 Individuellintervju
6 Speciallärare SL3 Fokusintervju
7 Projektledare PL1 Fokusintervju
8 Projektledare PL2 Fokusintervju
9 Projektledare PL3 Fokusintervju
10 Lärare L1 Individuellintervju
11 Lärare L2 Fokusintervju
12 Rektor R Individuellintervju
Tabell1:kodningavdeinformantersomintervjuadesamtbe-skrivningavyrkesrollochintervjuform.
Genomattsökahjälpmedurvaletvarförhoppningenattkommaikontaktmedrelevantainformanterochskolorförstudien.AttfåhjälpmedväljainformanterstödsavRepstad(1999)sommenarattdetkanvaraenvinstattfåhjälpmedattväljarättpersonerattintervjua.Däremotmenarhanattdetkanutgöraettmetodisktproblem,eftersomdetkantänkasatt
40
deinformantersomväljsutärmestpositiva(Ibid).Dettaharundertecknadvaritmedvetenom,menbedömtattfördelarnaövervägtnackdelarnadådethadevaritalldelesförtidskrä-vandeattsjälvsökainformantersompånågotsättvarinvolve-radeiprojektet.
GenomförandeDenförstakontaktentogsviatelefonmedprojektledarenikommunen.Isamtaletförklaradesintressetfördetkommunö-vergripandeskolutvecklingsprojektet.Fråganomintervjumot-togspositivtochintervjutidbestämdesmeddetre,enprojekt-ledaresamttvåprojektpedagoger.Iprojektpedagogernasupp-dragingickhandledning,konsultationochutbildningartillpe-dagogernautepåskolorna.Eftertelefonkontaktenskickadesettmissivbrevpåmail(Bilaga1).Intervjungenomfördessomenfokusintervjumedfrågorfrånintervjuguide(Bilaga3)påinformanternasarbetsplatsochspeladesinmeddiktafon,förattfokusskullevarapåinformanternaochintervjusituationen(Repstad,1999).
Utöverintervjunmedprojektledarnaintervjuadesävennioinformantersomarbetadepåolikaskolor.Vidintervjuernaanvändesigrundensammaintervjuguide(Bilaga4),detsomskildedemåtvarattdetreinformantersomarbetademedpro-jektetfickfrågoravmerövergripandenaturäninformanternautepåskolornadärfrågornavarmerverksamhetsnära.Allaintervjuergenomfördespåinformanternasarbetsplatsochva-rademellan45minuteroch1,5timme.Allainformanterinfor-meradesomvalfrihetenattdeltaocheftervarjeintervjuställ-desfråganomdevilletadelavtranskriberingeninnandenan-vändesistudien,allainformanterutomenavstod.
41
BearbetningEfterattintervjuernavarklaratranskriberadesde.Undertran-skriberingenframkombegreppochpåståendesomnoteradespåpost-itlapparmarkerademedinformantenskod.Närtran-skriberingarnavarklaralästesvarjeintervjunoggrantigenomförattfåframbetydelsebärandebegreppochpåstående.Debegreppochpåståendesomframkomunderbearbetningenvarbemötande,förhållningssätt,flexibelorganisation,socialtsam-spel,flexenhet,handledning,rektornsroll,samarbete,tillgäng-liglärmiljö,tätföräldrakontakt,kontaktmedhemskolan,sam-synblandpedagogerna,anpassningar,närvaroochmåluppfyl-lelse.Efterattbegreppochpåståendenstuderatsochanalyse-ratssorteradesbegreppenifemkategorier.Istudientolkasdessakategorieriförhållandetillvarandraochpresenterasutifrånrubrikerna1.Yttreorganisation,2.Inreorganisation,3.Lärmiljö,4.Betydelsebärandefaktorer5.Utmaningar.Eftervarjekategorigörsenkortdelanalysochislutetenteoretisktolkningavresultatet.
EtiskaövervägandeInformationochsamtyckekravetIkontaktenmedprojektledarenviatelefoninformeradesomsyftetmedstudienochbakgrundentillintressetattundersökaprojektet.Därefterskickadesettinformationsbrevmedenre-dogörelseförsyftetochutifråndetbestämdesdatumförinter-vjun.Projektledarendelgavprojektpedagogernainformations-brevetochdesamtycktetillintervjun.Detsammagällerövrigainformanter,somallafåttinformationsbrevetmedenpresen-tationavundertecknadochintressetförprojektet.Detfram-komävenibrevetattdetvarfrivilligtattställauppochattnykontaktskulletasförattbestämmatid.Påsåsättfickinfor-manternatidatttänkaigenomomdevilledelta.Genomattan-
42
vändahalvstruktureradeintervjufrågorharinformanternahaftmöjlighetattavgörahurmycketdevillsägaochhurdevillut-tryckasig.
KonfidentalitetStudienbaseratsintepåetisktkänsliginformationomenskildapersonerellerskolor.Utgångspunktharvaritattsepåhelakommunensomettsystemförattfinnaframgångsfaktorerochupptäckautmaningarmedattskapaentillgängligutbildning.Ingenpersonliginformationharsamlatsinunderstudiensgång.Personligauttalandeharanonymiseratsochredovisatstillstordelilöpandetext,medvissacitatdärinformantenärkodadochdärinnehålletinteäravkänslignatur.Varjeinfor-mantfickfråganomdevillegodkännatranskriberingeninnansvarenanvändes,endasteninformantvilledet.Detbestämdesidetfalletattnärtranskriberingenvarklarskulledenskickasöverpåmailförattgodkännas.Materialetharunderanalysensgångförvaratspåettsäkertställe.Iinformationentillinfor-manternaframgickävenattdeinspeladeintervjuernaskulleraderaseftertranskriberingochinteanvändasiannatsyfteänistudien.
NyttjandekravInformanternainformeradesomattdeinsamladeuppgifternaendastskulleanvändasistudienochinteförkommersielltbruk.EfterflerarapporteromhursvårtskolanharattmötaelevermedASTpåetttillfredsställandesättkanstudienvaraavnyttaförbådeenskildaskolorochkommuner.Genomattbeskrivadeförändringarsomgenomfördesochpåvilketsättdepåverkatelevgruppenärstudienavviktattspridadenkun-skapsomfinns.
43
TillförlitlighetStudiengenomfördesienkommuniSverige.Informanternaistudienarbetarsomspecialpedagoger,speciallärare,lärareochrektor.Urvaletavinformantergjordesisamspelmedenavprojektpedagogerna,somgavnamnförslagpåinformantersomvarvilligaattlåtasigintervjuas.Dettaharnaturligtvispåverkatutfalletpåstudien,dåandrarösterinomskolansomexempel-visklasslärareinteharhörts.Dettillsammansmedattallain-formantervarpositivetinställdatillprojektetharnaturligtvisspeglatresultatet.Studiensresultatärgällandeiundersöktkommunochgeneraliserasinteförandrakommunerändenundersökta.Intervjusituationensågrelativtlikaut.Intervjuer-nabådedesemistruktureradeochfokusintervjuernaspeladesinmeddiktafon.Informanternafickväljatidochplatsförattgedebästaförutsättningarna.Idefallinformanternavilleinter-vjuastillsammans,godkändesdet.Efterattintervjuernage-nomförtshardetranskriberatsochlästigenom.Ianalysenharmaterialetlästsigenomfleragångerochävenavlyssnatsvidfleratillfällen,förattförhindraeventuellamissförstånd,miss-tolkningarochbortfallavrelevantochviktiginformation.
44
ResultatYttreorganisationGrundeniprojektetvarattökakompetensenomfunktionsned-sättningenAST.DettagjordesgenomattutbildaallapedagogerutifrånSpecialpedagogiskaskolmyndighetens(SPSM)utbild-ningomneuropsykiatriskafunktionsnedsättningar(NPF)därASTingårsomendiagnos.6Iutbildningensomgenomfördesiolikaomgångar,ingickdelsgrundernaomfunktionsnedsätt-ningengenerellt,menocksåpåvilketsättnedsättningarnapå-verkarelevensinlärningocheleveniskolan.
tankenmedkompetensutvecklingssatsningenvarattallaskolorskafåenökadkompetensomVadärASTochvilkapedagogiskakonsekvenser fårdet idetpedagogiskaar-betetförpersonaleniskolan.(PL1)
Utövergrundutbildningenvaldestreskolor4-9skolorut,enivarjestadsdelsomskulleerbjudaenskolamedhögrekompe-tensänenbartgrundutbildning.Pådessaskolorutbildadeselevhälsoteamenochdelaravpedagogernaytterligare.DegickblandannatenvidareutbildningförHeleneTranqvist7ochyt-terligarenågrafickutbildninginom”lågaffektivtbemötande”medBoHeiskovElvén8.Pådessaskoloranställdesävenenspeciallärarepåvarjeskola,(medhögkompetensinomAST)6TilldevanligasteneuropsykiatriskadiagnosernahörADHD,autismochTour-ettessyndrom.Dekallasneuropsykiatriskaföratthjärnanochnervsystemetbearbetarinformationpåettannorlundasätt.7Helenearbetade1989–2001somlärareochsamordnarepåenskolaförelevermedautismiHalmstadoch2002-2005medutbildningochhandledningförUtbildningscenterAutism.8BoHejlskovElvénärleg.psykologochjobbarmedföredragochrådgivningkringhanteringavproblemskapandebeteendeutifrånlågaffektivametoder..Målgruppenärpedagogiskpersonalochvårdpersonalsomjobbarmedbarn,ungdomarochvuxnamedautism,ADHD,utvecklingsstörningm.m.
45
förattstödjapedagogerochelever.Påtrehögstadieskolorskulledetdessutomtasframhemklassrum.
För att ytterligare förstärka de skolorna handlade omattmananställdeenspecialläraresomskullehaenmel-lanroll,detskullevaraenpersonmedhögkompetensomAST och den skulle vara ett stöd till lärarna i ämneslä-rarsystemetochmedkunskapenomvaddehärspecifikaelevernahadeförbehovochinlärningsstrategier.(PL3)
Underprojekttidensgångharprojektpedagogernahaftpeda-gogiskacaféerutifrånolikatemanangåendeelevermedAST,erbjudithandledningochkonsultationförattytterligareökakunskapenhospedagogerna.Utöverdetharävenstudiedagaranväntsförkompetenshöjandeinsatser.
Alla har varitmed påNPFutbildningen och lärarna ärväldigtlyhördaförelevernasbehov.(SL2)
JagharjuskickatistortsettallpersonalpåfortbildningkringNPFproblematiksomASTprojektetharhållitiochvi har också haft föreläsningar på skolan. Vi har hafthandledning av XXX för de pedagoger som har elevermedASTisinklass.(R)
Utöverpedagogernaharävenrektorernafåttkompetensut-vecklingominkludering.Dettaförattskapaensamsynombe-greppetinkluderingmellanrektorernaochdeolikaenheterna.
Påfleraskolorharsåkalladeflexteamskapats.Iflexteamenarbetarspeciallärare,lärareochresursertillsammans,allamedextrakompetensinomAST.Flexteamenhartillgångtillettrumellerkanskeflerarumpåskolandärelevenerbjudsundervis-ningimindresammanhangidefallelevenbehöverdet.Förattfåtillgångtillundervisningavflexteametkrävsengrundligpe-dagogiskutredningdärskolantydligtkartlagtelevensbehov.
46
Utifråndennapedagogiskautredningärdetsedanskolanselevhälsoteam(EHT)somtarbeslutomelevenskafåsittstödavflexteametpåflexenheten.Iblandhamnarskolornaiakutalägendärenelevgestillgångtillundervisningavflexteametinnankartläggningenärklar,meddettatillhörintevanlighetenutansessomennödlösning.Grundenförflexteamenärdes-ammapåallaskolor,menskiljerändåsigliteåtdelsberoendepåelevernasskiftandebehovmenocksåförattskolornasför-utsättningarserolikaut.Dentideleventillbringarpåflexen-hetenvarierarochutgårfråndenenskildaelevensbehov.
Detfinnseleversomistortsettgårpåheltidiflexenhet-en, sedan finns det de som är här periodvis och går påheltid när de mår som sämst. Sedan finns det de somendastärhärenstakalektionerellerkommernärdebe-höver lugn och ro och inte orkar vara i klassen längre.(SL3)
Iprojektetbeslutadesattskapaensärskildundervisnings-gruppfördeelevernamedASTmedsåkomplexabehov,attdeintegåratttillmötesgåidenvanligaskolan.Förtillfälletgårdär9elever,allahögstadieelever.Densärskildaundervisnings-gruppenliggerenskiltochärinteplaceradpånågonskola.An-ledningentilldetförklarasmedattdeeleversomgårdäräreleversominteklararavoförutseddahändelser.Informanter-namenarattenbartnärenhetenliggeravskiltkanskolanga-ranteraattingaoförutseddahändelserinträffar.
Förattenelevskabliplaceradidensärskildaundervisnings-gruppenkrävsutredningarochuppföljningarsamtflerasamtalmellanskola,föräldrarochelev.Förstnärskolanerbjuditdetdekaniformavextraanpassningarochsärskiltstöd,blirdensärskildaundervisningsgruppenettalternativ.Däremotärdetfortfarandehemskolansomharansvarförelevenochelevenharkvarsinklasstillhörighetochsinrektorpåhemskolan.Den
47
dagligakontaktenskötsavpedagogernaidensärskildaunder-visningsgruppen,mennäråtgärdsprogramskaupprättasochutvärderasärspecialpedagogenellerspeciallärarenfrånhem-skolanmed.Dettaförattytterligarestyrkahemskolansansvarsamtföratthållakontaktmedelevenochföräldrarna,sådetskavaralättareattflyttatillbakaelevenom/närdetbliraktu-ellt.
Detharintevaritsåtydligtfördempådehärgruppernadeharjuocksårektorerdåärdetlättatttänkaattdenrektornmåstejudåvaraelevensrektorocksåmensåärdet inte utan det är hemskolans rektor som ansvarar,mendendagligakontaktenelevernaochföräldrarnahardensärskildaundervisningsgruppen.(SP4)
AnalysavyttreorganisationAllahuvudmäninomskolanansvararförattutbildningenge-nomförsienlighetmeddenationellastyrdokumenten.Påexo-nivånärdethuvudmannensomskasetillattpersonalenpåskolenheternagesmöjlighettillkompetensutveckling(2010:800,kap.2,§34).Däremotärdetrektornsombefinnersigpåmesonivånsomansvararförattpedagogernafaktisktfårdenkompetensutvecklingsomkrävs,förattdeprofessionelltskakunnautförasittuppdragutifråndenationellamålenpåmakronivå.Istudiensesdeolikaskolornasomdelariettstörresystem.Ettsystemmedsammamål,attallaeleverskarymmasochutbildasinomkommunensgrundskolor.Förattelevernaskagesdebästaförutsättningarnaattutvecklassocialtochakademisktharkommunenskapatolikalärmiljöer.Iförstahandskaelevenerbjudasenanpassadundervisninginomsinordinarieklassochskola,iandrahandinomenskolamedmerASTkompetensellerpåenflexenhetochitredjehandienmersegregeradmiljö.
48
Utifrånskolansstyrdokumentbaseratpåhuvudmannenansvaromallaeleversrätttillutbildning,harprojektetskapatettför-hållningssättsomskolorochpedagogerförväntasintaförattkunnamötaochutbildaallaeleverienlighetmedSkollagen.Vinstenmedattkompetensutbildapedagogernastyrksinter-nationelltavHigginsonochChatfield(2012)sommenarattkunskapomfunktionsnedsättningenharettstarktsambandmedpedagogernasförmågaattkunnaanpassaundervisningenförelevgruppen.
InreorganisationPåskolnivåärdetrektornsomansvararförorganisationochresurstillsättning.Ansvaretförhurelevernasdirektaskoldagorganiserasärrektornpåskolan,detserdärförliteolikautpådeolikaskolorna.Gemensamtärändåattistortsettallaeleverförutomettlitetantalhögstadieelevergårpåsinhemskola.Grundtankenutgårfrånattallaeleveroavsettfunktionsför-mågaskagåisinegenklass.Grundprincipenbyggerpåtronomattallaeleverutvecklaspositivtgenomsamvaromedandraelever.Däremotharskolanettansvarattsetillvarjeenskildelevochställasigfråganhurmycketavdethärpassarjustdennaelev.
Denhäridenomattmanskakunnasättainelevermedautismihelklasstill100%oavsettderasindividuellabe-hovärenvulgärtolkningav inkluderingsomjagochviärkraftigtemot.Däremotkanviändåhävdaattvitrorpåprincipenavattdetvidsidanavdenpedagogiskaut-vecklingenocksåkanskeensocialutveckling,enperson-ligutveckling, enemotionellutveckling i samspeletmedandra och i sammanhandlandet med andra jämnåriga.(SL1)
49
VikanföraenmeröppendiskussionnärdetkommerettbarnmedAST,omvilkenläraresomharmesterfarenhetochsomskullekunnabliklasslärareidenklassen.(R)
Ingenavskolornaharenegensärskildundervisningsgrupputöverdensomfinnscentralt,däremoterbjudsenskildunder-visningochundervisningimindresammanhangfördeeleversombehöverdetpåallaskolorna.
Allainformanterframhållerrektornsrollsomotroligtviktigiettskolutvecklingsprojekt.Deframhållerattrektornharansvarförsinorganisationpåskolanochdensomgermandatfördemötenochsamtalsomärnödvändigaförattdetskafungeraföreleverna.Detlyftsocksåattrektornsintresseochvisionomförändringsarbetetharstorbetydelseförpedagogerna.Detframkommerdessvärreattallarektorerinteprioriteratpro-jektet.Pånågraskolorframhållerinformanternaattrektornvaritmycketlyhördochgettsinpersonalmöjlighetattdikteravillkorenochframföravaddebehöver.Medanandraanserattrektorninteprioriteratprojektetfulltut,vilketinneburitattandrayrkesgrupperfåtttarollenattbära/ledaprojektet.Pådessaskolorframförsenönskanattprojektledarnahaftentyd-ligarerollattmarkerarektornsansvariprojektet.
Närviharöverlämningarskaenspeciallärarevaramed,men har inte rektorn den synen då glider det mellanfingrarna.(SL3)
Allamötenochträffartarganskamyckettidmendetärändåviktigtdetärgrundentillallt,sådetärviktigtattrektorngerdentiden.(SP2)
Pådeflestaskolornaharelevhälsantillsammansmedlärarnakontinuerligauppföljningarförattseöveranpassningarnaiklassrummenochatthjälpatillattstruktureraupparbetetmedeleverna.Ävenidefallelevenfårsinundervisningutanför
50
klassensramärdetklasslärarensomäransvarigförelevenochdessmåluppfyllelse.Ielevhälsoteametdiskuterasmedlärarenhurdetgårföreleven.Vilkaanpassningarhareleven,vilketmaterialanvändsochhurläggsundervisningenupp.UtöverdetkanlärarenfåhjälpavEHTteametsolikakompetenserföryt-terligarestöd.Exempelvishjälperspecialpedagogentillmedmuntligaprov,inläsningstjänstm.m.EHThjälperocksåtilliformavhandledningfrånspecialpedagogtillpedagoger,iblandbehövsävenhandledningfrånskolsköterska,kuratorochpsy-kolog.Informanternaanserattdetärviktigtattskapaenstruk-turförkommunikationslänkarmellanflexteamenochEHTsåattpedagogernakännerattdeharstödisittarbete.DetansesocksåviktigtattdeolikakompetensernainomEHTochrektornärinsattaideolikaelevernasbehov.
Handledningenharhandlatmycketomattmötaelever-nainomdethärområdetpårättsätt,atthittamaterial,strukturochfärglagdaschemanochapparalltpraktisktochsåharviutgått frånvissaelevärendenförattsepåanpassningar för att hitta former när vi inte kommerlängre.(SP2)
Pådeskolordärdetfinnsflexteamärsamarbetetmellanflex-teamochelevhälsanoerhörtviktigt,detframhållsattregel-bundnatiderföruppföljningarärdetmesteffektivasättet.
Vid schemaläggning så behöver vi titta på tid för kom-munikationinomresursen,mellanresursochklasslärare,ochäven hurman når EHT egentligenmed skolledningtillresursenochutiverksamheten.(SP1)
Menmanserocksåpositivaeffekteravsättetattarbetaförbarnensskullochdetär judärförviärdär.Att ingetrygghetochjobbapåsammasätthärnupåenlångsik-tighetnu.(L2)
51
Jagträffar lärarnavidavsattatiderengång imånadenoch jag träffar även lärare i undervisningsgruppen då.(SP1)
AnalysavinreorganisationPåmesonivånisystemetlyftspedagogernaskompetensut-vecklingframsomenbärandeframgångsfaktorförprojektet.Enåtgärdsomhargettenbärighetpåskolanochskapatenförståelseochensamsynpåeleverna.Förattsystemetskafun-gerafulltutkrävsfungeranderelationmellandeolikadelarnainomsystemet.Godarelationernamellanundervisningsmiljö-ernadelspådenegnaskolanmenocksåmellanskolornainne-bärattskolornakanarbetaförattbättrekunnaerbjudadelak-tighetochsammanhangförallaeleverantingenistörreellerimindresammanhang.Detframgårförattrelationernaskafun-gerabehöverrektornavsättatidförsamtal,mötenochuppfölj-ningar.
Allaeleverharrätttillenbrautbildningochdetärdevuxnasomharansvaretförattdetblirså.SkaskolankunnadrivaettförändringsarbetemåsterektornvaraledarenvisarHigginsonochChatfield(2012).Attrektornharkunskapomfunktions-nedsättningenochärenvisionärpåskolanharävendetstorbetydelseförhurvälskolornalyckasmedsittförändringsar-betemenarLynchochIrvine(2009).Rektornsrollframhållssomgrundenförattettskolutvecklingsprojektskafungera.ÄvenETHsrolllyftsfram,informanternamenarattdetärvik-tigtattallaprofessionerpåskolansamarbetarochattpersona-leninomEHTtillsammansmedrektornärinsattaielevernasolikabehov.Förattdettaskabliverklighetbehöverdetfinnskontinuerligauppföljningardärelevensbehov,anpassningarochsärskiltstöddiskuteras.
52
LärmiljönSomendelavdentillgängligalärmiljöningårflexenheterna.Utgångspunktenärenlugn,tryggmiljödärelevernakankommaocharbetaimindresammanhangellerentillenmedlugnatryggapersonerföreleverna.Detskafinnasarbetsroochmiljönskavaraflexibelförattkunnamötaelevensbehov,där-förharärsåmångaintrycksommöjligtavskaladepåflexen-heten.Tankenmedflextenhetenäratterbjudaelevernaettkomplementtilldenordinarieundervisningeniklassrummet,enmöjlighetattfåsinundervisningmertillrättalagdiettmindresammanhang.Påflexenhetenarbetarspeciallärare,lärare,elevassistenterochandraresursertillsammans.Måletmedflexenheterärattelevernagesmöjlighetattfungeramedflertryggavuxnaochinteblisåberoendeavenenskildperson.Grundtankenomflexenhetenutgårfrånattdeeleversomintefungeraristörresammanhangskahatillgångtillettsamman-hang,omänettmindresåattdeintebehövervarahelten-samma.
Det finnsde somärdärmerochde somärdärmindre,tankenärattvihelatidenjobbarförattelevenskavaramediklassrummetochdetförsökervigöramedtrygghetochkontinuitetivårtarbetssättochsättetattmötabar-net. En positiv effekt är att eleverna orkar lite längre iklassrummetnärdevetattdeharenreträttplatsattgåtillnärdeinteorkarlängre.(SP2)
Påhögstadieskolornaframkommerattskolornagörgenerellaanpassningarförallagenomattlåtaelevernahahemsklass-rum.ElevermedASTharävenmöjlighetattfåenegenvaldplatsiklassrummetochettegenvaltskåp,sådantsomförvissaeleveräroerhörtviktigt.Iställetförattelevernabyterklassrumärdetlärarnasomflyttarrunttilleleverna,vilketblivitmycketpositivt.Elevernauttryckattdetyckerdetärsköntatthasin
53
platsisittklassrum,detökartryggheten.Detfinnsävenandraskolordärinformanternabeskriverattdebyggerinanpass-ningenisystemetsåattderedanfinnspåplatsochgälleralla.
Sådantsomvaranpassningarförutochsomkanskefort-farandeäranpassningarpåvissaskolordeärjuintedehär längreochdå finnsdet redan i systemet.Detär ettverktygsomfinnsnärlärarenplanerarochkananvändasigavlikadant.Detäringenskillnadmellandigitalare-dovisningarellerskriftligtprov.(SL1)
FrånbörjanvarflexenhetenenbarttillförelevermedAST,meneftersomskolornainteharsåbramedresurser,harskolornanuvaltattäventaemotandraelevermedsammabehovavattfinnasmediettmindresammanhangienlugnmiljö.Fördeeleversomharsvårtatthanteraklassrumsmiljönärflexenhet-enovärderlig,menarflerainformanter.
Detfinnseleversomkommertillflexenhetenbaraförattvarva ner en stund, för att sedan kunna gå tillbaka tillklassrummetochfungerabrarestenavdagen.(L2)
Menjagskulleviljasägaattdeflestaavdeelevernasomvihaftunderhardetvariteleversomfungerarväliklassmedvisstbehovavatthaenreträttplatselleråterhämt-ningsmöjlighet till paus, men där annars undervisningsker iordinarieklass.Mendenhärväxlingenmåste fin-nas och den här flexibilitetenmåste finnas. Genom attanvändaen flexibelanpassadundervisningkanmannålångtmedeleverna.(SL3)
Pådeskolorsominteharflexenheteranvändselevassisten-ter/resurspersonersomstödföreleverna.ElevassistenternaharfåttenförkortadutbildninginomASTföratthaengrundattståpå.Attfulltutförståfunktionsnedsättningensbristeri
54
förhållandettillskolanskravtartidochförändringsarbetetsessomenprocess.
Detärjuenprocessvikörtigång,vissagårutbildningennuochjagserdetsomenprocesskanskevikanseresul-tatetfulltutomnågraår.(PL3)
Närdetgällerundervisningenärdetklasslärarnasomgörhu-vudplaneringen.Denutgårfråndelokalaplaneringarsomgäl-leriklassrummet.
Attdetärklasslärarensomplanerarundervisningensin-nehållärviktigturdenaspektenattklasslärarenäran-svarig lärare.Det får intesläppaseftersomelevenärendelavklassensomimöjligastemånskafåsinundervis-ninginomklassensramar.(SL2)
Utifrånplaneringengörflexteametanpassningariundervis-ningennärelevenbefinnersigpåflexenheten.Iannatfallgörsanpassningarnaiklassrummetavklasslärarnamedstödavpedagogernaiflexteametellerspecialpedagognärelevenbe-finnersigiklassrummet.
Det är viktigt att vara flexibel och omvärdera sådantsomintefungerarnärmanarbetarmedelevermedsvå-righeter.Detsammagällernärmanarbetarmedomoti-veradeelever,dåärdetviktigtattförsökahittaingångartillinlärning.(R)
Detfinnsexempeldäreleveranvänderschemamedkon-kretakortamål förvarjedag,därdekankryssaavnäruppgiftenärklarsåattinteoronomatt”jagaldrigblirfärdig”finns.(L2)
Närman arbetarmed elevermed stora svårigheter fårman inte vara rädd för att prova olika saker och an-vändaolikainlärningskanaler.(R)
55
Närdetgällerundervisningärdetviktigtattsetillvarjeenskildelevsbehovochdärefterfunderaöveranpassningarförjustdeneleven.Kanskeiformavpauserellerschemajusteringar.Specialpedagogenellerspeciallärarenträffarlärarnaochhjäl-pertillmedanpassningarförelever,somtillsammansförendiskussionomvilken/vilketarbetsmomentärdetsomskage-nomföras.Tillsammansbestämsvilkakunskapskravsomskabedömas?vilkauppgiftersomskagöras?hurseruppgifternaut?ochhurdeskaredovisas?Förelevermedstorasvårigheterkonkretiserassåmycketsommöjligtochävenstudiebesökan-vändsförattförankraundervisningentillverkligalivet.
EftersomdiagnosenASTinnebärensensorisköverkänslighetfinnsdeteleversombehöverhahuvanuppeförattstängauteljuden.Detfinnsocksåeleversomsätterpåsighörselkåpornärdevillhatystomkringsigellersätterpåmusikilurarna,alltärtillåtet,meninteundergenomgångar.Detfinnsävenskolorsomgjortiordningarbetsplatserförelevernalitesombåsmedhjälpavskärmardärelevernasjälvavaritmedochbestämtöversinegenarbetsplats.
Deanpassningarsompedagogernaanvänderutepådeolikaskolornaförattskapaentillgängligundervisningärblandan-nat,färgkodadeschemamedmappartillex.rödförmatematik,blåförsvenska.Längretidpåprov,skypelektioner,digitalaverktyg,muntligtprov,målbok,dagsplaneringpåtavlan.Ävenmatsalssituationensesöverochdeeleversomharbehövharmöjlighetattsittanågonannanstansochätasinmat.
Idensärskildaundervisningsgruppenutgårundervisningenfrånläroplanenmenärheltanpassadeftereleverna.Riktlinjer-naärattelevernaskafåundervisningiallaämne,menärsvårtatttillgodose.Eftersomhögstadietharämneslärarsystemkrävsfleraolikalärarevilketställertilldetförmedelevernamedså
56
mångaolikakontakter.Igruppenskerallundervisningutifrånvarelevenbefinnersigjustnu,hurelevenfungerar,hurelevenmår,eftersomdetpåverkarvadsomärmöjligtattjobbamed.Istortsettallundervisningskerentillen,därlärareochelevläserochkommunicerartillsammans.Tidenpålektionernautgårfrånelevensförmågatillkoncentrationmedflerapauserinlagda.Ettvanligtundervisningsmaterialärmediaiformavappar,filmochlärplattformer.Enlärplattformsominforman-tennämnersomframgångsrikärSeesaw.Detärenlärplatt-formdärlärareochelevkanläggainfilmerelleravsnittfrånböckerochbildermeduppgiftertill.
Vianvänderdatorernaenheldelmenintesåmyckettillkommunikation,däremotärSeesawenbraapp. somärlättattanvända.(L1)
Det har varit ett så bra sätt att kombinera elever somhardetsvårtatthanteraklassrumsmiljönfulltuthelati-den.Riskenärannarsattelevernaintekommertillsko-lan,ellerattdetblirsåpassjobbigtfördemattdereage-rarmedettutåtagerandebeteende.(L1)
Föreleversomärplaceradeiensärskildundervisningsgruppkanspecialpedagogernaiblandseattdetintefinnsenrimligvägförelevenattflyttatillbakatillsinhemskola.Dåbehöverfråganställasomdetskullefungeramedenstakalektionerivissaämnenellerpånågotannatsättfinnasenmöjlighettillsamspelmedövrigaklassen.Nackdelenmeddensärskildaundervisningsgruppensomlyftsärdensocialaträningen.Lära-renmenarattdetärsåpassanpassatattdetärsåstorskillnadfråndenverkligavärlden.
57
AnalysavlärmiljönPåmikronivånsomärdennivåelevenhardirektkontaktmedelevenharbemötande,förhållningssätt,relationochförståelseenstorpåverkanförelevensinlärning.Pådennanivåharpe-dagogernaskunskapomfunktionsnedsättningenochdesspe-dagogiskakonsekvenserendirektkopplingmoteleven.Genomattökakompetensenhospedagogernaharförståelsenförele-venssvårigheterökat,menarinformanterna.Närallapedago-gerärmedvetnaomdekonsekvensersomfunktionsnedsätt-ningenmedför,kandeolikaprofessionernapåskolanhjälpasåtisamrådmedeleverochföräldrarattskapaenskolsituationsomfungerarförjustdeneleven.
Påmikronivånärdetviktigtattpedagogernaärflexiblaisinalösningar.Attutgåfrånelevensbehovkaninnebäraattenelevärinkluderadiallaämnen,medanenannanelevharfleralekt-ioneriettmindresammanhangellerbehöverenskildunder-visning.FörmångaelevermedASTärdetviktigtmedkognitivtstödiskolanföratttillexempelförutsägahändelser,organi-seramaterial,sesammanhangsamtförtydligasocialtsamspelochkommunikation.Utifrånutbildningtillpedagogernaochattinrättaflexenheterharskolornaökatförutsättningarnaförattelevernaskabemötasochundervisasutifrånsinaegnaförut-sättningar,menarinformanterna.Oftahjälpsspeciallärareochlärareåtmedattanpassaundervisningen,vilketskaparensamsynmellandeolikayrkeskategoriernaochstärkerderasrelation.Näreleverfårundervisningenanpassadeftersinabe-hovökarchansernaattelevennårkunskapskraven.Arbetetmedattutvecklaochetableraarbetssättkringanpassningarärfortfarandeunderuppbyggnadsskedepåmångaavskolorna,eftersompedagogernafåttutbildningiolikaomgångar.Genomattskolanerbjuderolikaformeravundervisning,tarskolanansvarförelevernasskolgångochflyttarfokusfrånindividen
58
tillettmercirkulärtsynsätt.Ettsynsättdärelevenssvårighetersesirelationtilldeomgivandesystemeleveningåri.
Påflexenhetenskapasennärarelationmellanlärareochelevsominnebärtrygghetochnärhetochsomsesavinformanternasomendirektpåverkanpåhurelevensvarapåundervisningen.Enbrarelationmellanlärareochelevminskarocksåelevernasproblembeteendesamtidigtsomdepresterarbättre(Brown&McIntosh,2012).Utöverengodrelationmedelevenbehöverpedagogernaävenhaettgottsamarbetemedföräldrarna,ef-tersomdetärföräldrarnasomkännersittbarnbästochsomharstorpåverkanpåbarnet.VilketkankopplastillManger,Lillejord,NordahlochHelland(2013,kap11)sommenarattomgivningochrelationerpåverkareleven,ochförattförståenelevbehövermanförstådenkontexteleveningåri.Informan-ternamenarattkommunenskapatenflexibelorganisation,därplatseninteärdetviktiga.Iställetärdetviktigaattelevernakännertillhörighetochärinkluderadepåskolan.EnflexenhetkankopplastilldetJordan(2008)kallarresursbas.Jordanbe-skriverresursbasensomenplatsdärelevernaharstödavper-sonalmedkompetensochsamtidigten"fristad"därdetfinnsmöjlighettillåterhämtning.
FramgångsfaktorerNedanföljerengenomgångavdeframgångsfaktorernasominformanternaframhåller.
SamsynDetkommunalaskolutvecklingsprojektetharletttillattpeda-gogernafåttfokuspåfunktionsnedsättningenochökatförstå-elsen,förhuransträngandedetkanvaraattgåiskolanförele-vermedAST.Attsamarbetasessomnödvändigtförattallkompetenskringelevernaskakommafram.Iarbetetmedatt
59
skapaensamsynharhandledningtillpedagogernavaritvärde-fullochmedvetenhetenomhurfunktionsnedsättningenpåver-karelevenhargjortattdeolikaprofessionernakanhamerkonstruktivasamtalkringelevenssvårighet.EftersomelevermedASTärolikafinnsdeteleversomklararsinskolgångutannågrastörreanpassningar,mendetfinnsävendeelevernasombehövermycketstödundersinskoldag,bådeunderlektioner-naochsocialt,menarinformanterna.
VikanföraenmeröppendiskussionnärdetkommerettbarnmedAST,omvilkenläraresomharmesterfarenhetochsomskullekunnabliklasslärareidenklassen.(R)
Tidigarekundemanmötaläraresomberättadeomele-versomsattochtittadeutgenomfönstretundergenom-gångar, vilket då tolkades somatt de här eleverna intevar särskilt intresserade av skolarbetet utan satt ochtänktepåannatochdrömdesigbort.(SL1)
Viskaparensamsynochmedvetandegörlärarnaomattelevernaintealltidförstårvadmanmenarnärmanbaraanvänderverbalttal.(SP1)
ÖkadförståelseförelevernaDenökadekunskapenspeglarsigtillbakapåelevernaiochmedattlärarnafåttenstörreförståelseförelevgruppeniklassrummet.Kunskapenharäveninneburitattlärarnakännersigtryggarenärdevetvadfunktionsnedsättningenhandlarom,vilketletttillattdeblivitbättrepåattanpassaochtänkaan-passningarellerkompensation.Deharblivitmerflexiblaisitttänk.
Jag tänker att det som förändrats nu sedan projektetdrogigång,ärattlärarnaredanfrånbörjantänkermedelevernajämförtmedinnanprojektet.(SL1)
60
DetärviktigtattvisomfåttendjupareutbildninginomASTfördetvidaretillvårakollegor.(SP1)
Jaguppleverattlärarnakännersigtryggareochvetmervaddethandlaromochdethärkanvigöranågotåtmendethärkanjagintegöranågotåtochdåfårjagkanskeaccepteradetså.(SP3)
Idagharlärarnaenheltannanförståelse,förattmångaelevermedASTintekantaögonkontaktellerattdeintekanseansik-tetsamtidigtsomdelyssnartillgenomgångarellerinstruktion-er.Kunskapenomhurmanmötereleveriaffektharocksåökatochlärarnakanlättarehanteradem.Frågorkringhurmankanstöttaelevernabådeinlärningsmässigtochsocialtharlyftsuppochdiskuteraspåettannatsättäntidigare.
Allaeleverhar rätt till envettig skolgångochdeandraelevernaocksånaturligtvisochdetärvivuxnasomharansvarförallaelever.(SL1)
Vi är ju till för elevens skull och vimåste försöka hittalösningarsåattdetfungerarföreleven.(SP1)
Varjeindividärjusinegenindivid,ochdetärvåruppgiftattförsökahittavägarförattelevernaskakunnakännasigtrygga.(L2)
Detärvår skyldighetattmötaallaeleverochundervis-ningen kan inte se identisk ut för alla, det har vi tagitfastapå.(R)
När vi höjer kunskapsnivån och vi ökar förståelsen förbarnmed autism eller ADHD eller språkstörning vilkenfunktionsnedsättning man än har, då tror jag också viökar möjligheterna för lärarna att undervisa och be-dömadehärbarnenpåetträttvistsätt.(SP2)
61
ÖkadnärvaroförelevernaDenstoraeffektenavflexenhetenärattelevernaorkararbetameriskolanochdeharmindreutbrott,deblirgladareochkanpåettstörresättvaramedochformasinskoldag.
Genomattarbetamedpedagogernagenomhandledning,samtal och uppföljning i flexenheten så har elevernaslussatstillbakainiklasserna.(SP2)
Elevernaharlättareattvaramediklassrummetnärdevet att trygghetspersonerna finnspå skolan.När elevenvetattmagisterPelle finns iklassrummetbredviddåärdetlugntattvaraidenegnaklassen.(SL3)
Baragenomattvetaattmöjlighetenattgåtillflexenhet-ennärman inte orkar längreminskar stressenhos ele-verna och leder till att de orkar längre i sin ordinarieklass.(L1)
Informantervittnaromdentrygghetsomflexenhetenger,harletttillatteleversomtidigareinteallskundevaraiklassrum-metnuklararavattvaramedpånågralektioner,baragenomattvetaattdetfinnsmöjlighetattgåifrånomdebehöver.Ettscenariosomflerainformanterlyfterär,attominteflexenhet-enfunnitshadeflereleverstannathemmaochblivitsåkalladehemmasittare.Detfinnsävenskolordäreleversomvarithemmasittarekommittillbakapågrundavattdetfinnsflexen-heter.Däremotfinnsdetfortfarandeeleversominteorkarmedskolanperiodvis,dådemårsämre.Dessaeleverfårdåanpas-sadstudiegångunderenkortareperiod,andraharanpassadstudiegångiformavtidsanpassningunderlängretidavsintidiskolan.Jämförelseviskanmansägaattnärvaronutifrånele-vensordinarieiskoltidkanuppfattassomhög,menutifråndenanpassadeskolgångenärdennormal.Informanteruttryckerattdetärbättreattelevengår80%avsinskoldagänattdeblir
62
hemmaochintekommeralls.Detfinnsfortfarandeeleversomharhemundervisningochnågrasomläserpådistans.
AnalysavframgångsfaktorerDebetydelsebärandefaktorersominformanternaframhållerärsamsyn,kunskapomfunktionsnedsättningenochflexenheten.Föratttolkadessafaktorerbehöverdesestillsammans.Iochmedattkommunensatsadepåkompetensutvecklingförallapedagogerhardetskapatsensamsynkringelevenssvårighet-er.Kompternsutvecklingenharocksåbidragittillattskolanochlärarnapåetttydligaresätttaransvarförattelevernautveck-lasbådesocialtochakademiskt.Närskolorarbetarmedattutvecklainkluderandelärmiljöerärflexibilitetencentralgrundsats.Flexibiliteteninnebäralltfrånattgöraanpassning-ariklassrummet,tillattfåmöjlighetattarbetaiochfåunder-visningimindregrupper(Humphrey&Symes,2011).Atter-bjudaenmöjlighetattgåifrånochdeltaifleraolikalärmiljöerharökatskolnärvaronförfleraeleverochävenfåtteleversomtidigareintevariskolan,tillbakatillskolan.Attelevernasnär-varoökatfårsessomettmåttpåattskolornablivitmertill-gängligaförelevgruppen.
Eneffektavflexenheternaärattnuundervisaselevernaoftastavlärareochspeciallärareochelevassistenternahjälpertillmedruntomkringsakerna.Denärettkomplementtilldenor-dinarieundervisningensomgörstorskillnadföreleverna.Flexenhetenharintebarainneburitenplatsattgåifråntill,utanharletttillfleraparallellprocesseravgodoföreleverna.Elevernaupplevssomtryggareiskolanochmårbättrevilketökatmotivationenförskolan.Enförutsättningförattskolansomorganisationskakunnauppfyllaöverordnadepolitiskaochpedagogiskamål,somanpassningavundervisningochinklu-deringkrävsattallalärarepåskolanvethurdeskaarbetamedattutvecklaundervisningenutifråndenenskildaelevensförut-
63
sättningar.Närenskolaarbetarförtillgänglighetbehöversko-lanutvecklahållbaraflexiblastrukturerochkommunikations-mönster(Mangeret.al,2013.kap.4).
UtmaningarDeutmaningarsomframkommerfråninformanternaärorga-nisatoriskasvårigheter,ekonomi,bristpåtidsamtLgr11.
OrganisatoriskasvårigheterTrotsenvälgenomtänktplanförhurdetskafungerapåflex-enheternaframkommerattdetiblandblirstörningariflexen-hetensorganisation.Attplaceraeleverpåflexenheteninnanutredningenärklarproblematiserasavflerainformanter.Delsförattpedagogernaintehinnergörabraplaneringarochan-passningartilleleverna.Delsförattdetbliroroligtfördeele-versomredanbefinnersigiflexenhetennärelevernaintehin-nerförberedaspåattdetskakommaennyelev.Tankenmedflexenhetenärinteattdenskafungerasomenakutlösning,utandetskafinnaslångsiktigtmedenindividuellplanförvarjeenskildelev.Närpedagogerpåskolanärsjukaanvändsiblandpersonalenpåflexenhetensomvikarie,vilketocksåärenfak-torsomstörgrundorganisationenmycket,eftersomelevgrup-penharsvårtförförändringar.
Närenkommungörenutbildningsinsatskommerallaenbitpåväg,detsvåraärsedanatthållafastviddetochdärharrekto-rernaenstorrollmenarflerainformanter.Atttänkanytttartidochmåstesessomenprocess.Allaärrörandeöverensomattprojektetgjortskillnadföreleverna,lärarnaochskolornasomhelhetochallaärintresseradeavhurdegårvidare.
64
EkonomiÖverlaganserinformanternaattdetfinnsförfåpedagogerutepåskolorna.Eninformantpåtalaratteleveriblandmåstekommatillflexenhetenochfåsittstöd,trotsattelevernaegent-ligenskulleklaraavattfåstödetinomklassensram.Somin-formantenuttryckerdet”mankanintevarapåtvåställensam-tidigt”.Attintegestödetiförstahandinomklassensramstri-dermotskollagensriktlinjerochkännsinterättförpedagoger-na,menpågrundavresursbristblirdetiblandså.Eftersomingaskolorfåttextraresurseriformavpengarharhelapro-jektettvingatsinrymmasinombefintligekonomi.Vilketletttillsvårigheterförvissaskolor.
Attskapaenflexibelorganisationutanattfåekonomisktstödfördet,harvarittufftförmångaskolor,mentyvärrärdetverklighetenattallaskolutvecklingmåsterymmasinom skolans budgetram för att den ska bli bestående.(PL3)
Skaenskolamedhögrekompetensvaraöppenatttaemotele-vermedsvårareautismproblematikkrävsresurser.Attintefåpengartilldetärtufft,medtankepåattdetärrelativtkostsamtomskolanbehöverökapersonaltäthet.Sådessaskolorkansägashablivitlämnadeisticketbådeekonomisktochlokal-mässigtmenareninformant.
DetlyftsocksåattprojektetvaritbramedtänkkringutbildningochatttreskolorskahaenspecialläraremedextrakunskapinomAST,menattintefåextrapengartilldettaharvaritsvårt.Närskolanförändrarsittarbeteisyfteattgörasmertillgängligtillkommerenextrakostnadmenarinformanterna.Samtidigtsomdeärmedvetnaomattallaskolorleverienslimmadskol-värld.
65
BristpåtidEnutmaningsomframkommerärbristpåtid.Allainformanteräröverensomattvidettförändringsarbeteärdetviktigtattrektornavsättertid.Tidtillsamtal,planering,uppföljning,tidtillträffarmedelevhälsaochsåvidare.Närinteplaneringsti-denärinlagdpåschemasåblirdetinteavmenarinformanter-naochmåstedärförschemaläggas.Detärviktigtatthelaskolanharettgemensamtförhållningssättochförattdettaskaskapaskrävsreflektionstid.
…sånunärvi tittarpåschematsåhar jagpåpekatdetutifråndetspecialpedagogiskaattnärviläggerschematsåbehövervitittapåtidförkommunikationinomresur-sen,mellanresursochklasslärare.(SP2)
Lgr11Lgr11framhållssomenutmaningförelevermedAST.DetframkommerattdetfinnseleversomharstorasvårighetermedattvisavaddekanienlighetmedkunskapskraveniLgr11.DetpåtalasattLpo-94varbetydligthumanareförelevermedautism,vilketförklarasmedattiLgr11finnsingetmellanläge.Inuvarandeläroplanställerläroplanenstorakravpåför-mågor.Eninformantmenarattelevernaärdesammaochattläroplanensförändringmedtydligarekravintegynnarelev-gruppen.Vidareframkommerenönskanfrånflerainformanteromattläroplanenskunskapskravmåsteluckrasupp.Demenarattmångaavelevernablirstoraförlorareunderresansgång.
AlltsåLgr11ärliksomganskasträngdärmanskaana-lyseradraslutsatserochalltsådetärilågaåldrarsenärdetnaturligtvisanpassattillåldern,menändåsåställerdet ju till det ibland och man får verkligen tänka tillkring de här eleverna hur de kan visa att de har vissaförmågor.(R)
66
Jagtänkerattdennyaläroplaneninteärsåanpassadförde här eleverna, det ärmycket på förmågor och det ärintealltid lätt fördehärbarnenatt visa sina förmågoroch det är inte alltid lätt att få till tillfällen där de harmöjlighetattvisasinaförmågor.(SP2)
Itaktmedattkravenökatframkommerattfleraelevermårdåligteftersomläroplanenskaparstressochoro.
Mendetframkommerocksåattdetfinnseleversomgenomattanvändaformativbedömningochanpassningaravundervis-ningenochundantagsbestämmelsenharmöjlighetattnåkun-skapskraven.Desvärrefinnsdetäveneleversomtrotsdessaåtgärderinteharnågonsomhelstmöjlighetattnåkunskaps-kravenochdetoroarinformanterna.
AnalysavutmaningarDenutmaningsomallainformanterlyfterärekonomin.UnderfleraårharskolorruntomiSverigedrabbatsavnedskärningarvilketnaturligtvisharpåverkatskolorna.Medmerresurserhadepersonaltäthetenkunnatvarahögreochspeciallärarnahaftlättareattgeelevernasittstödinneidetordinarieklass-rummetidenuträckningdevelat.ÄvenLgr11lyftssomenutmaningiarbetetmedelevgruppendåanalyseraochreflek-terakanvarasvårtförelevermedAST.Detärviktigtattlära-renverkligenfunderaröverhurelevernakanvisasinaför-mågor.Nilholm(2016)menarattdetärnödvändigtatthakun-skapomlagarochförordningarförattförståenelevssituation.Dettaeftersomenelevsomgåriskolanpåverkasbådeavut-bildningspolitiskaochlokalapolitiskabeslutgällandeskolan.IettcirkulärtsammanhangdäralladelarpåolikasätthörihoppåverkasallaandradelarisystemnivånavenläroplansomsessomganskasvårförelevermedAST.
67
TeoretisktolkningDeresultatsomframkommeristudienvisarattdetkrävsrelat-ionermellanalladelarnaisystemetförattdetskafungera(Öqvist,2008).Relationenmellandelarna,harstorpåverkanpåvarandraochnärendelisystemetförändraspåverkasävendeandradelarna(Ahlberg,2007).Isystemetärdetviktigtattalladelarnaharengemensambildavorganisationensmålochvärderingar(Öqvist,2014).Ikommunenärdennagemen-sammabildattallaeleverskamötasochutbildasikommunensskolor,detfinnsriktlinjerförattklaraavattmötadenvariationaveleversomfinns.Genomförändringsarbetetharmönstrenisystemetförändratsochpåsättocksåförutsättningarnaföreleverna.Detärviktigtattseeleveniettsammanhangförattkunnaurskiljahur/vilkafaktorersomupprätthållerochför-stärkervarandra.Detärförstnärdessaframstårtydligtsomdetfinnsenmöjlighetattkunnagöraförändringarisystemet,menarÖqvist(2014).Hanmenarvidareattdetäravstorviktattvaramedvetenomattenförändringidetövergripandesy-stemetalltidpåverkarrelationernalängrener.
Utifrånutbildning,handledningochkonsultationtillpedago-gerna,harsynenpåelevernaförändratsochiochmeddet,mönstrenisystemet(Öqvist,2008).Videnförändringmåstebådedeindividuellamönstrensomvarjeenskildindividharinomsigochdeorganisatoriskamönstrenlyftasuppochblisynligaföralla.Dettaeftersomdetäravstörstaviktattallaharengemensamvisionochserdetmeningsfullaiattutvecklas(Oljemark&Törnell,2014).Attförändraettsystemärenpro-cesssomtartid(Öqvist,2013).
Inomallasystemfinnsenhierarkiskuppbyggnad,vilkeninne-bärattdehögrenivåernaalltidäröverordnadedelägrenivå-erna(Öqvist,2008).Iskolanshierarkiskasystemtillskrivsstat-
68
ligabeslutochstyrdokument,överordnadedelägrenivåerna.Detärstyrdokumentenpåmakronivånsomliggertillgrundförhelaskolansomsystemochhuvudmannenochrektornharansvarförattsetillattdessaföljs.Skollagensessomryggradeniallareglersomstyrutbildningsområdet,därutövertillkom-merförordningar,föreskrifterochallmännaråd.Allabeslutsomtaspåmakronivåpåverkardeundrenivåerna.
Påexonivånärdethuvudmannensansvarattlevaupptillmak-ronivånslagar,förordningar,föreskrifterochallmännaråd.Detärhuvudmannensomansvararförattutbildningengenomförsienlighetmedbestämmelsernaochsomansvarförattdetfinnsförutsättningariallanivåerförattallaeleverutvecklassocialtochakademiskt.Förattkunnalevaupptilldettaharhuvud-mannensansvarattsetillattdetfinnstillräckligtmedresurserpåskolornaochattpedagogernageskompetensutveckling.GrundenidetstuderadeprojektetvarattgeallapedagogerenkompetenshöjandeutbildninginomAST.
Påmesonivån–skolansinreorganisationärdetrektornsomharansvaretförattorganiseraochsamordnaskolpersonalenskompetensersamtattfördelaresurserinomenhetenefterbar-nensochelevernasolikaförutsättningarochbehov.Rektornhardetytterstaansvaretförattpedagogernahardenkompe-tensdebehöverförattkunnamötaallaeleverprofessionellt.Istruktureniorganisationenärdetrektornsomsertillattdetfinnstidförsamplanering,reflektionochuppföljning.Rektornsansvarförsinskolasinreorganisationframkommeristudien,mendeyttreramarnaserolikautpådeolikaskolorna.Detfinnsskolordärrektorernavaritmycketengageradeochtill-mötesgåendeförattskapaenbraochtydligstruktur,medanandraintevaritlikaengagerade.Detärviktigtattrektorngerlärarentillräckligaförutsättningarförattkunnaanpassaundervisningenochgeelevernadetstöddebehöver.
69
Påmikronivåndärlärarenbefinnersigtillsammansmedele-ven,harrelationenmellandemstorbetydelseförelevensin-lärning.Engodrelationmedföräldrarnapåverkarocksåhureleventaremotundervisningen.Pedagogenharansvarförattanpassaundervisningensåattdenpassareleven.Istudienkanmanurskiljahurdengodarelationochtrygghetsomelevernafårpåflexenhetenpåverkarattelevenpåettpositivtsätt.Förattkunnagöraanpassningarkrävsattlärarenkanomsättalä-roplanenskunskapskrav(makronivå)tillenundervisningsomtarhänsyntillelevens(mikronivå).Häringårävengemenskapsomenviktigdelförinkludering.Pådennanivågrundasele-vensmöjlighettillgemenskapdelsistörredelsimindresam-manhang.Hurgemenskapenserutberorpåhurskolan(meso-nivån)samtlärarna(mikronivå)organiserarförelevensamtvilkensamsynskolanochlärarnaharpåeleven.
PedagogiskaimplikationerStudienssyftevarattundersökahurmanienkommungenomettkommunaltskolutvecklingsprojektförändratskolgångenförelevermedAST.Fokusistudienärdeförändringarsomgenomfördesochpåvilketsättdetharpåverkatelevgruppensskolgång.DärutöverharävenskolansframgångsfaktorerochutmaningariattutbildaochmötaeleverinomASTidentifie-rats.Idenstuderandekommunenharprojektledareochpro-jektpedagogerhaftdenövergripanderollenförskolornasut-veckling.
Deförändringarsomgenomfördesvarattskapaettövergri-pandesystemförattkunnamötaallaelever.Iförstahandmedanpassningarinneiklassrummet,omelevenvaribehövavmerstöderbjödssärskiltstödpåflexenhetenochitredjehandomelevenhadebehovsomintekundetillgodosesidenordinarieverksamhetenplaceradeseleveniensärskildundervisnings-
70
grupp.Grundpolicynidettavarattallaelevermårbraisam-handlandemedandraochattdeeleversominteklararstorasammanhangskafåtillgångtillsammanhangimindregrupp.Detbestämdesattallapedagogerskullefåenkompetensut-vecklinginomfunktionsnedsättningenAST.Utöverdetskulledetävenfinnastreskolor(enivarjestadsdel)medhögrekom-petensinomAST.PådessaskolorutbildadesEHTpedagogernaochendelavpedagogernaytterligare,detanställdesocksåenspecialläraresomstödtillpedagogerochelever.
Skolornaorganiserarelevernasskolgångutifrånpolicynattallaeleverskalyckasisinordinarieklass.Genomattbyggaingene-rellaanpassningarisystemetochanvändaindividuellaanpass-ningarförsökerskolanmötaelevernabådeakademisktochsocialt.Idefalldetintefungerarfinnstydligariktlinjerförhurentillgångtillflexenhetenellerdensärskildaundervisnings-gruppenskagåtill.Detärklasslärarensomharansvaretförelevenoavsettomelevenfårsinundervisningsiklassenellerpåflexenheten.Detsammagällereleverplaceradeidensär-skildaundervisningsgruppen,idefallenärdethemskolansomharansvaretförelevenochmåletärhelatidenattarbetetförattelevenskakommatillbakatillsinklass.
Deframgångsfaktorersominformanternalyfterärattutbild-ningentillpedagogernaökatsamsynenpåelevenochettmerrelationelltperspektivframträtt.9Genomutbildningenöppna-desnågotnyttupppedagogernablevmerförståendeförele-vensproblematik.Medhjälpavspeciallärarnaochspecialpe-dagogerochutifrånhandledninghållerskolornapåattutvecklalärmiljöernaiklassrummen.Förelevenharprojektetinneburitattskolanerbjuderenmerflexibelskolgång,vilketletttillattnärvaronförfleraeleverochförutsättningarnaförlärandet
9Iettrelationelltperspektivseselevenssvårighetirelationtillomgivandemiljö
71
ökat.Denförändradesynenpåelevernaochderasbehovharocksåbidragittillattskolornaidagarbetarförattförändramil-jönochundervisningenefterelevensbehovochförutsättning-ar.
Deutmaningarsomframkommerärtidochekonomi.Helapro-jektetgenomfördesutanextraresursertillskolornavilketharvarittufft.Vadgällertidframkommerattrektornharettstortansvarförattgetidsamtal,planering,handledningochkonsul-tation.Detframkommerocksåsomenutmaningnärpedago-gernapåflexenhetenanvändssomvikarie.UtöverdettasesLgr11somenutmaningförattskapaenlikvärdigutbildningföreleverna.
72
DiskussionIstudienframträderdenkomplexitetskolanharattförhållasigtillgenomsinadubblahuvudmän,statenochkommunen.Ge-nomsinhierakiskastyrningärdetstatensomupprättardestyrdokumentskolanharskyldighetattarbetaefter,häriblandattskolanskavaratillgängligförallasamtvilkakunskapskravelevernaskauppnå.Statenharinrättatenkontrollorganisation(Skolinspektionen),somhariuppdragattgranskasåattkom-munernaleverupptilldestatligabesluten.Däremotärdetintebeskrivitpåvilketsättkommunernaskalevaupptillstyrdo-kumenten,utanhärfinnsettfriutrymmeförkommunernaattsjälvabestämma.Enligtskollagenärdethuvudmannentill-sammansmedrektorernasomhardetytterstaansvaretföratteleverfårdenutbildningdeharrätttill.Utifråndettabordedetliggaiderasintresseattsetillattallapedagogerhardenkom-petenssomkrävsförattmötaallaeleverochskapaenmiljöiskolandärelevermedASTkanmötasochutvecklaskun-skapsmässigtochsocialt.Varförbeskrivningenavattinteallarektorerprioriteratprojektetvarförvånande.Dårektornsvis-ionäraledarskapochförhållningssättframhållssomytterstbetydelsefulltiettutvecklingsarbete(Higginsson&Chatfield,2012;Lynch&Irvine,2009).
Resultatetistudienvisarattkompetensutbildningtillpedago-gernavaritbetydelsefulltiarbetetmedattutvecklaentillgäng-ligochinkluderadeutbildningförelevermedAST.Genomut-bildningenharsamtalenomelevernasbehovändratkaraktärochbidragittillenstörresamsynmellanpedagogerna.Denharocksåpåverkatsynenpåskolansansvarförallaeleversrätttillutbildning.Iföreliggandestudielyftstydligamålsättningarochenklarstrukturiorganisationenframsombetydelsebärandebådevadgällerundervisningochmiljö.Skolornasgrundpolicyattallaeleverskaingåiettsammanhangmedandra,finner
73
stödiSkolverket(2013)somtryckerpåattenbraskolautgårfrånattallaeleverärolikaochbetraktarolikhetsomnågotpo-sitivochanpassarskolmiljönefterdet.
Attskolorskaarbetaförattallaeleverskakunnainkluderasidenordinarieklassenbordesessomengrundförallaskolor.Mentyvärrhardettakommittolkatsmedattsärskildaunder-visningsgrupperochresursskolorbörläggasnerochattallaeleverskaåtervändatillsinaordinarieklasser(Nilholm,2013).Problemetmeddennatolkningärattnärskolornalagtnergrupperna,haringetannattillförts.Iställetharelevernaförtsiniklassenmångagångermedliteelleringetstödalls,vilketfåttnegativakonsekvenserförmångaavdessaelever.Detärdärförviktigtatthuvudmänochskolorharenberedskapiar-betetmedattminskaellerhelttabortsärskildaundervisnings-grupper.Huvudmannensarbeteföreninkluderandeskolamåstehandlamindreomhuruvidadetskafinnassärskildaundervisningsgrupperellerinteochmeromattidentifieraochundanröjahinderförelevermedfunktionsnedsättning(Skol-verket,2016,s.106).IarbetetmedelevermedASTbehöverskolanhaenmerflexibelorganisationförattkunnasäkerställaallaeleversrätttillutbildning.Genomattbyggaingenerellaanpassningarisystemetochgöraindividuellaanpassningar,klararflereleveravattfåsinundervisningisinordinarieklass.
Närskolaninteklararavattmötaelevensbehovavstödochanpassningar,idensocialamiljönelleriinlärningsmiljönökarantaleteleversomstannarhemmafrånskolanvisarautismochAspergerförbundet(2016)undersökning.Näreleverstannarhemmaberövasderasrätttillutbildning,menocksårättenattfåtillgångtillettsammanhang.Engrundpolicyattallaeleverskaundervisasisinordinarieklassbörinteifrågasättas.Däre-motbehövervarjekommunhaentydligplanfördeeleversomavolikaskälinteklararavattvistasisinklassheladagarna.I
74
denstuderandekommunenharflexenheterochensärskildundervisningsgruppbildats.Detfinnsklararriktlinjerförnärenelevskafåtillgångtillflexenhetenellerdensärskildaunder-visningsgruppen.Måletäralltidattelevenskatillbakatillsinklassellerhemskola.Enligtskollagen(2010:800,kap.3,11§)kanskolananvändasärskildaundervisningsgrupperförelevermedstorabehov,mendetmåstevaraelevensbästasomavgörplaceringenochkrävanoggrannaavvägningar,menarJordan(2008).
VadgällerförutsättningförmåluppfyllelseärallainformanterrörandeöverensomattLgr11ärsvårförfleraelevermedAST.DemenarattdenalltigenomkommunikativaläroplanengörattmångaelevermedASTharsvårtattkommunicerasinkunskappåettsådantsättattdetgårattbedömaelevensförmåga.Hedevåg(www.ur.se,Hämtad12april,2015)påpekarjustdetattdegenerellaförmågorsomgårsomenrödtrådgenomhelaLgr11befinnersiginomdetområdedärelevermedASTharsinstörstasvårigheter.ÄrdetsåattelevermedASTharsämreförutsättningaränövrigaeleverattnåkunskapskraventrotsanpassningarochsärskiltstödbördetifrågasättas.DådetintefinnsnågrastudierkringvilkenpåverkansfaktorLgr11harpåelevernasförutsättningartillmåluppfyllelsefinnsutrymmeattproblematiseradet.Lgr11ärenkommunikativläroplan,vilketställertilldetfördennaelevgruppeftersomdeharsinnedsätt-ningijustdetkommunikativa.NuärförvissointeelevermedASTnågonhomogengruppsånaturligtvisskiljerdetsigmellanhurstorasvårighetervarjeenskildelevfårmedkunskapskra-ven.Läroplanenkräverattelevernaskavisaattdekananvändafaktakunskapengenomattanalyseraochreflektera.Attkunnaanalyseraställerstorakravpåmentaliseringsförmågan,detvillsägaattkunnaföreställasigdetmaninteser,ochvaramed-vetenomsittegetochandrastänkande.Atttänkaabstraktär
75
svårtförfleraavdessaelevereftersomdeoftastärkonkretatänkare.
Elevenskaocksåkunnaknytatidigarekunskaptillny,vilketställerstorakravpåattkunnasesammanhangochhursakerhörihop.Centralkoherenshandlaromhurmänniskorsorterarinformationfrånomvärlden.Enmänniskamedstarkcentralkoherensförsökersamlaihopinformationtillensammanhäng-ande(koherent)helhet.Medanenpersonmedensvagcentralkoherensanalyserarvarjedetaljförsigochmissarhelheten(Falkmer,2009).ElevermedASTharoftaensvagcentralkohe-rens.
Utifrånresonemangetomläroplanenmenarinformanternaattskolornagenomsinflexiblaorganisationochsinkompetenskommitenbitpåvägförattgeelevernadebästaförutsättning-arnaförattarbetamotkunskapskraven.Detframkommervi-dareattdetfinnselevermedASTsomlyckasnåkunskapskra-venmedhjälpavextraanpassningar,alternativabedömnings-sättochanvändningavundantagsbestämmelsen.Mendetfinnsocksåeleverdärpedagogernaintelyckasfådemattkommuni-cerasinkunskappåettsådantsättattdekanklararkunskaps-kraveniLgr11,vilketoroarinformanterna.
Studiensbegränsningar,svagheterAllainformanteristudienharettsärskiltintresseförelevgrup-penochenspeciellrolliprojektet,vilketkanpåverkaattresul-tatetsomframkommerärpositivt.Eftersomingaobservation-er,samtalmedklasslärare,vårdnadshavareellerelevergenom-förtsfårstudienenganskaensidigbild.Atturvaletavinfor-manterskeddegenomhjälpavandrakanocksåsessomensvaghet.Förattstärkastudienbordedenkompletteratsmedenkätertillklasslärare,ASTeleverochderasföräldrarförattge
76
ettmeratillförlitligtresultatomtillgänglighetenipraktikenharökatförelevgruppen.
Hurrelaterarresultatentillandrastudier?Studienrelaterartilldetskolutvecklingsprojektsomgenom-fördespåNyaZeeland2009(Higginson&Chatfield,2012).BakgrundentillprojektetvarattflerochflerbarninomASTinkluderadesigrundskolornaframgickattskolanbehövdemerkompetensomfunktionsnedsättningen.MåletmedprojektetvarattförbättralärarnaskunskapomASTförattbättrekunnamötaelevensbehoviklassrummetochpåsåsättminskabeho-vetavatthänvisaelevernatillspecialskolor.Resultatenvisarpåattlärarnasförmågaattmötaelevernasbehovökadeefterkompetensutvecklingen,menattsamarbetevarviktigtiarbetetochrektornsrollframkom.Studienfinnerävenstödi(Humph-rey&Symes,2012)idéeromflexibelorganisation,samthosJordan(2008)somsertillgångtillresursbasersomenviktigfaktor.Iresursbasenfårelevernastödavpersonalmedkompe-tensochen"fristad"därdeharmöjlighetattåterhämtasignärdetbehövs.
StudienrelateraräventillTetler(2015)sommenarattförattskapainkluderandeskolor,krävsettsystemisktsamordnatutvecklingsarbetepåfleranivåer–överlängretid.Vilketinne-bärattallaskolansaktörerägerengemensambild,delokalapolitikerna,förvaltningscheferochutvecklingsstrateger,sko-lanselevhälsoteam,skolledareochlärare,eleverochderasför-äldrar.Istudienframkommerattdetkrävsettgemensamtför-hållningssättpåolikanivåerförattlyckasmedskolutveckling.Förattlyckaskrävsävenenansvarigförutvecklingen.Nilholm,(2015)hävdarattfaktorersombidrartillattskapaeninklude-randeskolaär:attgelärarestöd,tidochutbildningvilketär
77
förvaltningschefenellerskolledarensrollattskapa,enligtför-fattaren.
FortsattforskningFortsattastudieromhurandrakommunerarbetarförenmertillgängligskolaförelevermedASTbörgenomföras,förattpåsåsättkunnaurskiljagenerellaframgångsfaktorersomkanappliceraspåfleraskolor.ÄvenstudieromLgr11iförhållandetillfunktionsnedsättningenskullevaraavvikt.HarLgr11nå-gonpåverkanpåattelevermedASTharlägremåluppfyllelseäneleverutanfunktionsnedsättningen?Dethadeocksåvaritintressantattföljauppdennuvarandestudienochkompletteradenmedenkäterochintervjuertillelever,föräldrarochklass-lärare.
AvslutandekommentarerUtifrånföreliggandestudiekanslutsatsendrasattkommunensskolutvecklingsprojektökatsamsynenpåelevenochettmerrelationelltperspektivframträtt.Denförändradesynenpåele-vernaochderasbehovharbidragittillattskolornaidagarbetarförattförändramiljönochundervisningenefterelevensbehovochförutsättningar.Skolanharskapatflexiblaorganisationersomutgårfrånattallaeleverärolika,medgrundpolicynattallaelevermårbraisamhandlandemedandraelever.Förattenskolutvecklingskablikommuntäckandebehöveralladelarisystemethagemensammamålochriktlinjer.Idenstuderandekommunenharprojektledareochprojektpedagogerhaftdenövergripandeplaneringenförskolornasutveckling.Genomengemensamkunskapsbashosallaikommunen,frånrektorertilllärareharprocessendrivitsframåtmotdetgemensammamå-let-entillgängligutbildningförelevermedAST.Studienavslu-tasmedettcitatfrånenavinformanterna:”Manmåstevågagöraannorlundaförattlyckas”.
78
79
ReferenserAhlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde iutveckling. Vetenskapsrådet (Red.)Reflektioner kring speci-alpedagogik. – sex professorer om forskningsområdet ochforskningsfronterna.Vetenskapsrådetsrapportserie5:2007.
Ainscow, M., Booth, T. & Dyson, A. (2006). Improving school,DevelopingInclusion.Routledge.TaylorandFrancisgroup.
Aldridge.F,Costley.D,Clark.T.,Keane.E.(2012).Studentswithautism in regular classes: a long-term follow-up study of aSatelliteclasstransitionmodel.InternationalJournalofInclu-siveEducation.16(10),pp.1001-1017.
Alexandersson, U. (2014). Stödjande strukturer - En fallstudieOmhurskolanmötereleverinomautism.Institutionenförpe-dagogikochspecialpedagogik.Göteborgsuniversitet.
Autism- ochAspergerförbundet (2016).Medlemsundersökningomskolgången.Rapport2016-03-17
Baron-Cohen,S.(2008).AutismandAspergerSyndrom.Oxford:OxfordUniversityPress.
Brown,J.&McIntosh,K.(2012).Training,Inclusion,andBehav-ior:EffectonStudentTeacherandStudentSEARelationshipsforStudentswithAutismSpectrumDisorders.ExceptionalityEducationInternational.22(2),pp.77–88.
Bronfenbrenner.U.(1979).Theecologyofhumandevelopment,experimentsbynatureanddesign.Harvard:HarvardUniversi-tyPress.
Constable, S., Grossi, B.,Moniz, A. & Ryan, L. (2013).MeetingtheCommonCore State Standards for studentwithAutism.TeachingExecptionalChildren.45(3).
Efstratopolou,M.A.(2014).WorkingwithChallengingChildren:FromTheory toPractice inPrimaryEducation.NovaSciencePublishers,Inc.
80
Falkmer. M. (2009). Inkluderande strategier för elever medAspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd igrundskolan.SkolanochAspergerssyndrom:Erfarenhetfrånskolpersonalochforskare.
Falkmer.M.(2013).FromEyetoUs:Prerequisitesforandlev-elsofparticipationinMainstreamschoolofpersonswithAu-tism Spectrum Conditions. ((Doctoral thesis, JonkopingSchoolofEducationandCommunication,DissertationNo.17.
Fleury.V.P,Thompsson. J.L,Wong.C (2015).LearningHowtoBeaStudent:AnOverviewofInstructionalPracticesTarget-ing SchoolReadiness Skills for Preschoolers With AutismSpectrumDisorder.BehaviourModification.39(1)pp.69-97.
Gardler, U. (2011). En skola för alla gäller det alla? Statligastyrdokumentsbetydelse i skolanverksamhet.LinnéaeusUni-versityDissertationsNr51.
Göransson,K.,Lindquist,G.,Klang,N.,Magnusson,G.&Nilholm,C.(2015).Speciellayrken?Specialpedagogersochspeciallära-resarbeteochutbildning:Enenkätstudie.Karlstad:Karlstadsuniversitet.Institutionenförpedagogiskastudier.
Göransson,K&Nilholm,C.(2013).Inkluderandeundervisning-vad kan man lära sig av forskningen. Specialpedagogiskaskolmyndigheten.
Hedevåg, K. (2015). De saknade eleverna.http://urskola.se/Produkter/188194-UR-Samtiden-Elevhalsa-De-saknade-eleverna.Hämtad
Higginson,R.&Chatfield,M.(2012).TogetherWeCanDoIt:AProfessional Development Project for Regular Teachers’ ofChildrenwithAutismSpectrumDisorder.Kairaranga,13(2),pp.29-40
Hjörne,E.Evaldsson,A-C.(2012).Attnormaliserademargina-liserade. Om motstånd och kategoriseringsarbete i special-pedagogiskpraktik iSverige.Utbildning&Demokrati.21(3),pp.512
81
Humphrey,N.&Symes,W.(2011).Schoolfactorsthatfacilitateorhindertheabilityofteachingassistantstoeffectivelysup-portpupilswithautismspectrumdisorders(ASDs)inmain-streamsecondaryschools.JournalofResearchinSpecialEdu-cationalNeeds.11(3)pp.153–161.
Jordan.R.(2008).Autisticspectrumdisorders:achallengeandamodel for inclusion in education.British journal of specialeducation35,(1).
Lakartidningen.se (2014-09).AutismspektrumsyndromersätterAspergerssyndromochautism.Bejerot,S.&Nordin,V.(2014,23, september). Hämtad 18 maj, 2016 frånhttp://www.lakartidningen.se
Lilley,Rozanna(2014)TradingPlaces:AutisminclusionDisor-derandschoolchange.InternationalJournalofInclusiveEdu-cation-19(4),pp.379-396
Lindsay,S.,Proulx,M.,Thomson,N.&Scott,H. (2013).Educa-tors’ChallengesofIncludingChildrenwithAutismSpectrumDisorder inMainstreamClassrooms. International journalofDisability,DevelopmentandEducation.Vol60.No4347362.
Linton,A-C.(2016).ToincludeornottoincludeTeachers’socialrepresentations of inclusion of students with Asperger syn-drome.LinkopingUniversity. Studies fromtheSwedish Insti-tuteforDisabilityResearchNo.75
Lynch,S.L.&Irvine,A.N.(2009).Inclusiveeducationandbestpracticeforchildrenwithautismspectrumdisorder:aninte-gratedapproach.InternationalJournalofInclusiveEducation,13(8),pp.845-859.
Manger,T.,Lillejord,S.,Nordahl,T.&Helland,T.(2013).Livetiskolen1.Vigmostad&BjörkeAS.Bergen
McCollow,M.,Davis,C.A.&Copland,M. (2013).CreatingSuc-cessforStudentswithAutismSpectrumDisordersandTheirTeachers. Journal of Cases in Educational Leadership 16(1)65–72.
82
Nilholm,C.(2015).Inkludering-Vadkanmanlärasigavforsk-ning?Forskningikorthetnr1,2015.
Nilholm. C. (2016). Teori i examensarbete- en vägledning förlärarstudenter.Studentlitteratur.Lund.
Nilsson, I. (2014).En inkluderande skola. Autismforum Stock-holmslänslandsting.
Oljemark,K.&Törnell,R.(2014).EnlärandeorganisationPer-spektivpåsystemiskochstyrkebaseradskolutveckling.Omlus-tenattlära.Vulkan.se.Alingsåskommun.
Persson,B.&Persson,E.(2012).Inkluderingochmåluppfyllelse:attnåframgångmedallaelever.Liber.Stockholm.
Reed,P.,Osborne,L.A.&Waddington,E.M.(2011).Acompara-tive study of the impact of mainstream and special schoolplacement on the behavior of childrenwithAutismSpectrumDisorders.DepartmentofPsychology,SwanseaUniversity.
Repstad. P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder Isamhällsvetenskap.Studentlitteratur.Lund.
Seach,D.(2010).ChildrenwithautismandAsperger´ssyndrome.SupportinginclusivePractice(2ndEdition).
Senge,P. (2012).Schools that learn. London:NicholasBrealeyPublishing.
Socialstyrelsen&Skolverket.(2016).Vägledningförelevhälsan.Stockholm:Skolverket
Skolinspektionen.(2012).Inteenligtmallen.Omskolsituationenför elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Kvali-tetsgranskningRapport2012:11
Skolverket.(2014).Stödinsatseriutbildningen–omledningochstimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm:Skolverket.
83
Skollag(2010:800).Svenskförfattningssamling2010:800.Skolverket(2009).SkolanochAspergerssyndrom,Erfarenheterfrån skolpersonal och forskare. Rapport: 334. Stockholm:Skolverket
Skolverket(2016).Tillgängligalärmiljöer.Stockholm:Skolver-ket.
Strand,A-S.(2013).SkolkurelevernasochskolansperspektivEnintervju- och dokumentstudie. (Doktorsavhandling, Högsko-laniJönköping,Hälsohögskolan).
Svanelid, G. (2011, 8 november). Lägg krutet på The Big 5.http://pedagogiskamagasinet.se/lagg-krutet-pa-the-big-5/.HämtatPedagogiskamagasinet.se
Svenska Unescorådet (2/2006). Salamancadeklarationen ochSalamanca+10.Hämtadfrånhttp://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Tetler,S.(2010).Etinkluderendeblikpålaereprocesseriklasse-rummet. Vetenskaplig artikelsamling om specialpedagogikfrån Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens förLikavärde2010.FoUnr1/2011.s.33-47
Tetler. S. (2015). Från idé till praxis Vägar till inkluderandelärmiljöer i tolv svenska kommuner. IFOS rapportserie2015:2.Stockholm.
Thomsson.H.(2010).Reflexivaintervjuer.Lund:Studentlittera-tur.
Thörnsén,M.(2010).Rektor,elevhälsanocheleverslärandeochutveckling.Stockholm:Skolverket.
Wibeck.V.(2010).Fokusgrupper.Lund:Studentlitteratur.
84
Witmer, S.E&Ferreri, S. J. (2014). Alignmentof Instruction,Expectations, and Accountability Testing for Students withAutismSpectrumDisorder.FocusonAutismandOtherDeve-lopmentalDisabilities.29(3)131–144.
Öqvist,O.(2008).Systemteoriipraktiken:konstenattlösapro-blemochnåresultat.Stockholm:Gothia.
Öqvist, O. (2013). Den seende läraren. Vänersborg: Didaktik-centrumAB.
Öqvist,O.(2014).Attseskogenochträden.Vänersborg:Didak-tikcentrumAB.
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Vad-ar-Aspergers-syndrom/Hämtad10mars,2017
85
BilagaI
Presentationinförintervjun
Hej!MittnamnärLiselottCarlssonochjagläsermasterutbild-ningiutbildningsvetenskappåKristianstadHögskola.Jagarbe-tarsomspeciallärare/specialpedagogpåen1-6skolaiBlek-ingelänochharunderfleraårstidkommitikontaktmedele-vermedASTbådegenomdirektundervisningavelevernasamtgenomhandledningtillklasslärareochelevassistenter.Ikon-taktenmedeleverochpersonalharjagblivitmedvetenomdesvårighetersomviutepåskolornaharförattordnaenbraskolgångfördennaelevgrupp.Bådeskolinspektionensom2012komutmedenskriftkringelevermedASTigrundskolanochAutismochAspergerförbundetsomundervåren,2013ge-nomfördeenundersökning(därföräldrarsvarade)visarpåsammasak.
Hösten2014påbörjadejagminmasterutbildningochharnukommitframtillminexamensuppgiftattskrivaenuppsats.Syftetmeduppsatsenärattbelysadeframgångsfaktorerochutmaningarskolanstårinförnärdeorganiserarskolgångenförelevermedautismochautismliknandetillstånd.Minövergri-pandefrågeställningärhurmanmålinriktatarbetarmedelev-gruppen.Förattfinnaintressenterattintervjuasöktejagpåfannjagertprojektsommycketintressant.
86
Jagsätterstortvärdepåattnitarertidattbliintervjuade.Minhandledarevilleattjagskulleintervjuaerenochen,mendåjagförstodattnigärnavillebliintervjuadetillsammansblirinter-vjutidenförmodligenlitelängreänberäknadintervjutidsomär1-1,5timmar.Förattunderlättabearbetningenavintervjusva-renvoredetönskvärtattjagtillåtsspelainerasvar.Närbear-betningenärklarkommererasvarattraderas.Intervjunkom-merattdelasinitvådelardelsbakgrundochuppläggavpro-jektetochdenandradelenpåorganisation,anpassningar,måluppfyllelse,framgångsfaktorer,svårigheterm.m.Nikom-merattfåtadelavfrågornaiförväg,jagsänderöverdemfre-dagenden11/3.Nikommerocksåattfåtillgångtillhurerasvarredovisatsochomintressefinnsävenuppsatsennärdenärklar.
Harninågrafrågorkontaktamiggärnapåminmail:XXXX
Minhandledareär:
DanielÖstlund
Universitetslektoripedagogikmedinriktningspecialpedagogik
HögskolanKristianstad
Tackförermedverkan!MvhLiselott
87
BilagaII
PresentationsbrevtillpedagogerinomgrundskolansomarbetarmedelevermedAST
Hej!MittnamnärLiselottCarlssonochjagläsermasteriut-bildningsvetenskappåKristianstadHögskola.Jagarbetarsomspeciallärare/specialpedagogpåen1-6skolaiXXXiXXXlänochharunderfleraårstidkommitikontaktmedelevermedASTbådegenomdirektundervisningavelevernasamtgenomhandledningtillklasslärareochelevassistenter.Ikontaktenmedeleverochpersonalharjagblivitmedvetenomdesvårig-hetersomviutepåskolornaharförattordnaenbraskolgångfördennaelevgruppochdäravmittintresseförelevgruppen.Hösten2014påbörjadejagminutbildningochharnukommitframtillminmasteruppsats.Syftetmeduppsatsenärattbelysadeframgångsfaktorerochutmaningarskolornastårinförnärdeorganiserarskolgångenförelevermedautismochautism-liknandetillstånd.Minövergripandefrågeställningärhurmanmålinriktatarbetarmedelevgruppen.
Närjaglästeomattertprojektförelevgruppenblevjagintres-seradochdenimarsvarjagochintervjuadeXXX,XXXochXXXsomingångpåminuppsats.Förattgåvidaremeduppsatsenskullejagnuviljakommaikontaktmedersomarbetardirektmedelevernaförattkommanärmareprojektetochfåettvi-dareperspektiv.Jagärväldigttacksamförattnitarertidochlåtermigintervjuaer.Intervjuernaärhalvstrukturerademed
88
öppnafrågorochkommerattfungeramersomettsamtalmedfylligasvar,eftersomjagärintresseradaveraberättelser.In-tervjunberäknastaca45mintill1hianspråkochförattun-derlättabearbetningenavintervjusvarenvoredetönskvärtattjagtillåtsspelainintervjun.Allasvarkommerattbehandlasanonymtochraderasefterbearbetningen.Nikommerattfåtillgångtilluppsatsennärdenärklarihöst.
Tackpåförhandförermedverkan!MvhLiselott
Harninågrafrågorkontaktamiggärnapåmail:XXXX
Minhandledareär:
DanielÖstlundUniversitetslektoripedagogikmedinriktningspecialpedagogik
89
BilagaIII
Intervjuguidetillprojektledareochprojektpedagoger
1. Vilkaärdelaktigaiprojektetochvadärderasolikaroller?
2. Beskrivbakgrundentillprojektet?
3. Hurärskolgångenorganiseradföreleverna?
Inkludering,särskildundervisningsgrupp,deltidsinkludering,enskildundervisningm.m
4. Vilkenutbildning/erfarenhet/handledninghar/fårdesomarbetarmedeleverna?Klasslärare,ämneslä-rare,assistentm.m
5.Vadpåverkarhurmanväljerattorganiseraskolgången?Ärdetskillnadmellanyngreochäldreelever.
6.Påvilketsättärarbetetmedelevernainriktatmotmåluppfyllelse?
Följerelevernadenordinarieläroplanen,medallaämnenellerfinnsdetutvaldaämnen?
7.Hursermåluppfyllelsenutföreleverna?
Harmåluppfyllelsenförändratssedanprojektetsbörjan?
90
Hurstorprocentavelevernakommerinpågymnasiet?
8.Vilkaanpassningarochstödinsatseranvändsiunder-visningen?
9.Harnisettnågonförändringavtrivselhoselevernasedanprojektetpåbörjades?
10.Hardelaktighetenochtrivselnökatförelevernase-danprojektetsbörjan?
11.Kanmansenågragenerellavinsterförelevernage-nomprojektet?
12.Hardetframkommitsvårigheterunderprojektetsgång?
13.Vadärdestörstavinsternamedprojektet?
14.Vilkareaktionerharnimöttfrånelever,föräldrar,lärareochrektorerunderprojektetsgång?
MvhLiselottCarlsson
91
BilagaIV
Intervjuguidetillspecialpedagoger,speciallärare,lärareochrektor
Bakgrundsfrågor
• Vilkenbefattninghardu?HurlängeharduarbetatmedelevermedAST
• Vilkenårskursarbetardumed
• Avvilkenanledningvaldeduattarbetamedjustdennaelevgrupp?
Organisation
• HurärskolgångenorganiseradförelevernamedASTpådennaskola?
• Vilkafaktorerutgårnifrånnärniskaorganiseraskol-gångenföreleverna?
Följdfråga:finnsdetfaktorersomnitarhänsyntillvidorganise-ringensomex.gruppstorlek,elevbehovm.m.
• Hurserpersonaltäthetenutkringeleverna(klasslärare,elevassistent,specialpedagog/lärare,m.m.?)
92
Läroplan
• Följerallaeleverdenordinarieläroplanen,medallaämnenellerfinnsdetutvaldaämnen?Påvilkagrunderbestämsförändringar
• Hursermåluppfyllelsenutföreraelever?
• Serninågonförändringsedannibörjademedprojektet?
• VadanserniomLgr11ochbetygskriteriernafördennaelevgrupp
• Kandubeskrivavadduanserhadeunderlättatmålupp-fyllelsenochlärandetfördinaelever?
• Använderniundantagsbestämmelsenvidbetygssätt-ning?följdfråga:ochisåfallpåvilketsätt?
Undervisning
• Hurplaneraselevensundervisningochmedvilka?
• Vilkaanpassningarochstödinsatseranvändernierav?(anpassningar,alternativaverktyg,entillen,litengrupp)
• Finnsdetenbalansmellanomvårdnadochkunskapsin-hämtningförelevgruppenanserdu?
Särskiltstöd
• Gessärskiltstödtilleleverna?Följdfråga:Ochisåfallivilkenomfattningochhur?
93
• Harelevernaåtgärdsprogram?genomförspedagogiskautredningarpåeleverna?
• Anserduattelevernafårdetstöddebehöveriskolan?Följdfråga:Omintehurskulleduviljahadet?
Trivselochtrygghet
• Beskrivdinupplevelse/bedömningavelevernastrivseliskolan?Hardenförändratssedanprojektetsbörjan?
• Vilkenuppfattningharduomelevernasnärvaroisko-lan?Följdfråga:Hardenförändratssedannibörjademedprojektet?
Övrigt
• Harorganiseringenavelevgruppenförändratsiochmedprojektet?
• Vilkaför-nackdelarserdumedertsättattorganiseraskolgångenförelevgruppen?
• Kanduurskiljanågraframgångsfaktorerpådinskolasomledertillhögremåluppfyllelse?
• Finnsdetfaktorermedprojektetsomkommitframpo-sitivaellernegativa?
• Finnsdetnågotmerduvilltillägga?
94
Iserien
SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad
harhittillsutgivits:
Redaktör:JerryRosenqvist
Christiansson-Banck,Ulla(2008).Behovetavkompetensut-vecklingisärskolan:Kartläggningavskolledaressyn-punkter.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr1.
Östlund,Daniel&Rosenqvist,Jerry(2008).”Detgårmedsmåsmåsteg,mantänkerintepådetförränmanbörjarprataomdet”–EnutvärderingavsärskolanochresursskolornaiLundskommun2006.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr2.
Palla,Linda(2009).Enförskolaföralla.Treartiklaromför-skolaoch(special)pedagogik.Specialpedagogiskarappor-terochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr3.
Rosenqvist,Jerry(Red.)(2009).Specialpedagogikimångfal-densSverige–delstudieII:Särskoleelevermedutländskbakgrundistorstäder.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr4.
Rosenqvist,Jerry(2010).Ombegreppetoligofreni:Benäm-ningenavutvecklingsstörninggenomtvåårhundraden.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr5.
95
Karlsudd,Peter(2011).Sorteringochdiskrimineringellerin-kludering.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr6.
Christiansson-Banck,Ulla(2011).”Härbehandlarviallaolika”.UtvärderingavSpecialutformatprogram,SM/IV,förele-vermedneuropsykiatriskafunktionshinderiHässle-holmskommun.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr7.
Persson,Ann-Elise(2012).Specialpedagogersuppfattningaromgodhandledning–Enfenomenografiskansats.Speci-alpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKris-tianstad,Nr8.
Rosenqvist,Jeremias(Jerry)Aulin(2014).Piratenochpedago-giken.OmFritiofNilssonPiratensomläromästareochhanssynpåskolansvärld–medsärskildfokuspåPerHåla.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögs-kolanKristianstad,Nr9.
96
Iserien
SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad
harhittillsutgivits:
Redaktör:DanielÖstlund
Persson,Ann-Elise(2015).Upplevelseravrädslorhosbarniåk3och6–rädslorseddaurbarnsperspektiv.Specialpeda-gogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr10.
PlantinEwe,Linda(2016).Lärandepådistans.Enundersök-ningomstudentersupplevelseavtillgängligtlärandeienkursyta.SpecialpedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr11.
Östlund,Daniel(Red.);Dehlin,Eva;Eliasson,Lena:Falk,Mar-cus;Gannby,Kristin;Josefsson,Josefine;Klefbeck,Ka-milla;Rodin,Susanne;Stoltz,Malin;Östlund,Malena(2017).Nioförsteläraresarbeteigrundsärskolaochgym-nasiesärskola–Resultatfrånenforskningscirkel.Special-pedagogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristi-anstad,Nr12.
Carlsson, Liselott (2018). På vägmot en tillgänglig utbildningför elever inom autismspektrumtillstånd - En kvalitativ in-tervjustudie utifrån några informanters beskrivning av ettkommunövergripande skolutvecklingsprojekt. Specialpeda-gogiskarapporterochnotiserfrånHögskolanKristianstad,Nr13.