SP Processum 2014

SP Processum 2014Med sikte på marknaden

2 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

VEM KUNDE FÖR ett år sedan tro att en av våra större projektsatsningar, Single Cell Protein för fiskfoder, skulle bli det första svenska forskningsprojekt överhuvudtaget att få pris i EARTO Awards 2014? Eller uttryckt på annat sätt, erövra silvermedaljen i forskningsinstitutens EM i innovationsarbete. Det är bara en av många orsaker som fick mig att sätta rubriken ”Ett fantastiskt år, vi bygger för fler!”. För det gör vi! I den här verksamhetsberättelsen presenterar vi projekt och händelser som tillsammans gjorde 2014 till ett spännande år för vårt bioraffinaderikluster och för SP Processum.

EN AV VÅRA LEDSTJÄRNOR under de senaste åren är vikten av att lyckade projekt måste tänka kommersialisering, eftersom det är då som vår verksamhet gör verklig skillnad i arbetet att fler produkter ska baseras på förnybara råvaror eller skogsindustriella restströmmar. Därför känns det bra att vi under 2014 tagit betydelsefulla steg mot kommersialisering av projektresultat och att vi etablerat ett samarbete med inkubatorerna Åkroken Science Park och Uminova.

FJOLÅRET VAR VÅRT första hela år som dotterbolag i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och det gläder mig att se hur vårt samarbete med andra dotterbolag och enheter inom gruppen ökar. Genom ett utökat samarbete får vi tillgång till kompetens och utrustning på andra håll inom koncernen, samtidigt som vi själva bidrar och deltar i flera projekt. Det är ett samarbete som är till stor nytta för våra medlemsföretag och intressenter inom akademi och samhälle, inte minst genom ett ökat inflöde av idéer till nya utvecklings och forskningsprojekt.

FRÅN STARTEN 2003, när tanken var att Processum skulle vara en teknikpark för Örnsköldsvik med omnejd, har vi gått till att vara ett bioraffinaderikluster med samarbeten över bransch och nationsgränser. Det syns också i några av de projekt som beskrivs i denna årsberättelse. Vi jobbar idag med många olika partners i Europa och i Brasilien. Under året har både Bioraffinaderi MittSkandinavien och Skogskemi gått i mål och i båda fallen siktar vi på en spännande fortsättning.

Vi är sedan 2008 värd för VINNOVAs tillväxtinitiativ Framtidens Bioraffinaderi och under året gjordes den andra internationella utvärderingen av en internationell expertgrupp. Resultatet av utvärderingen blev positivt även denna gång och vi ser fram emot de två avslutande åren och de resultat som olika projekt inom initiativet kommer att resultera i.

Vi har lagt ett fantastiskt 2014 till handlingarna och har gått in i 2015 med full fart. Jag önskar er en trevlig och intressant läsning om bioraffinaderiprojekt och om verksamheten i vårt kluster.

Clas EngströmVD, SP Processum

LE

DA

RE Ett fantastiskt år,

vi bygger för fler!

Foto: Håkan Nordström

3Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM

M ark us N orström

A n dreas Johansson

Samarbetet har tagit form

SP Processum har tagit plats i SP-koncernen. Ett drygt år har gått av samarbetet och flera konkreta effekter har ut-kristalliserat sig. Fördelar som gynnat såväl SP Processum och medlemsföretagen som SP-koncernen.

i krokar an och förstärker varandra på ett väldigt bra sätt tycker jag, säger Andreas Johansson, styrelseordförande i SP Processum och enhetschef för Energi teknik inom

SP. Vi har bland annat flera EUprojekt där båda är involverade och många gemensamma aktiviteter kopplade till Biorefinery Demo Plant, det som tidigare hette Etanolpiloten.

I maj 2013 förvärvade SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 60 procent av Processum Biorefinery Initiative AB från medlemsföretagen och samtidigt byttes namnet till SP Processum. I och med förvärvet fick SP en närvaro och en plattform liksom tillgång till SP Processums spetskompetens när det gäller bioraffinaderi och direktkontakt med medlems företagen.

– Örnsköldsvik är en viktig industri stad, framför allt med massa och pappersperspektiv, säger Markus Norström som är affärsområdeschef Energi. Vi hade ingen bas där innan så det kändes väldigt naturligt och som ett positivt sätt att komma in. På det viset fick vi hela paketet med industrikontakter, lokal närvaro och kompetens.

Syftet för SP Processum är att ytterligare stärka organisationens roll som regionalt, nationellt och internationellt ledande centrum för bioekonomi och bioraffinaderiutveckling. Samarbetet öppnar möjligheter för ännu bättre och mer kompletta jobb åt medlemmarna. Tillgången till institutets 1 400 forskare och experter inom en rad olika branscher vid sidan av bioekonomi

och bioraffinaderi, liksom ett globalt nätverk, breddar utvecklingsmöjligheterna.

Dessutom kan samarbetet fungera som en smidig väg för medlemsföretagen in i SPkoncernen. Om något av medlemsföretagen är intresserade av att göra ett projekt som inte har med SP Processums verksamhet att göra kan de gå direkt till SP. Det blir en närmare kontakt och institutnärvaro på ett sätt som de inte haft förut.

– Jag hoppas att samarbetet fortsätter lika bra som det har gjort hittills, säger Markus Norström. Vi har redan massor av konkreta och bra exempel på när det blir synergieffekter inom koncernen tack vare SP Processum. Både för deras kunskaper och förmåga men också på grund av deras positiva attityd.

De är inte blyga utan kliver fram och tar för sig i olika sammanhang inom koncernen vilket jag tror är en förutsättning med tanke på att den är ganska stor och kan ibland vara svår navigerad. Man behöver vara lite framåt. Ett exempel när de tagit för sig bra är AERTOsprojektet. Där har de börjat

samarbeta med sju andra institut i Europa och därmed kommit in lite i Europas

finrum när det gäller bioekonomifrågor. Det kan säkert utvecklas även åt andra håll.

V

Jag hoppas att samarbetet fortsätter lika bra som det

har gjort hittills.


RE:Source – samlar kunskapDET BEHÖVS EN NATIONELL kraftsamling för att mini-mera och använda avfall på ett mer effektivt sätt. Ett stort samarbetsprojekt mellan SP:s grupp Resurser ur avfall och SP Processum, tillsammans med många andra centrala aktörer, påbörjades därför under 2014.

– Kunskapen om vilken kompetens, utrustning och nätverk som finns inom SP Processum är en välkommen fördel med att organisationen nu är en del av koncer-nen, säger Evalena Blomqvist, gruppchef för Resurser ur avfall. RE:Source är ett strategiskt samarbete där vi har nytta av SP Processums kompetenser och där deras nära samarbete med sina medlemsföretag är en viktig till-gång. De är väldigt resultat- och lösningsinriktade på SP Processum, lätta att samarbeta med och det blir enklare organisatoriskt nu när även de tillhör SP-koncernen.

Ett 80-tal organisationer från näringsliv, samhälle och forskning är del i RE:Source. Visionen är att göra

Användbar kemi som mål

PPD är ett ungt forskningsinstitut. Det grundades för två år sedan, och började med skogsprojekt för omkring ett år sedan. SPPD har därför samarbetat med Processum

även innan det blev SP Processum och en del av SPsfären. – Vi inom SPPD är väldigt duktiga på att göra kemi och

kemisk process och SP Processum är jätteduktiga på att hantera skogsråvara och göra om det till användbara kemiska intermediat. Vi kan ta de kemiska intermediaten och föra dem vidare till användbara kemikalier som kan vara värdefulla för industrin.

SP Process Development (SPPD) är ett nationellt forskningsinstitut som fokuserar på kemisk, biokemisk och farmaceutisk processutveckling. Tillsammans med SP Processum kan SPPD om-vandla skogsråvara till användbara kemikalier.

Sverige världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall till år 2030. För att uppfylla denna vision har un-derlag till ett strategiskt innovationsprogram tagits fram av ledande experter, industrier och samhälls aktörer som är verksamma inom området. RE:Source har passerat den första granskningen hos de offentliga finansiärerna och förhoppningen är att få positiv respons även vid nästa steg så att programmet kan börja etableras i maj 2015.

RE:Source är det första stora samarbetet mellan Resurser ur avfall och SP Processum. Men Evalena Blom-qvist ser fler möjligheter till samarbeten i framtiden.

– Det finns mycket kompetens och utrustning inom SP Processum som är en stor tillgång. Biorefinery Demo Plant är till exempel en spännande resurs. Jag hoppas vi kommer att hitta bredare användning av den i framtiden, att vi exempelvis kan titta på biologiska reaktioner på ett annat sätt.

S

Då får vi en väldigt bra kedja, vi kompletterar varandra väldigt, väldigt bra. Det säger Magnus Larsson, VD på SPPD.

Magnus lyfter ett par projekt som konkretiserar det goda samarbetet. Det ena är ett VINNOVAprojekt som heter ”Furu till Furan” där olika delar av SP har gått in, bland annat SP Processum och SPPD. SP Processum omvandlade ved och annan cellulosaråvara till olika typer av sockerintermediärer. SPPD har sedan tagit sockerintermediärerna vidare till kemikalier.

Ett annat projekt ligger också i startgroparna. Det handlar om att ta vedråvara och omvandla det till ett slags sockerintermediär som sedan blir till ett bränsle.

– Vi skulle aldrig kunna koka sönder veden, och jag tror att SP Processum skulle ha svårt att ta det hela vägen ut till de kemikalier och bränslen som vi kan göra. Men när vi arbetar tillsammans knyter vi ihop hela kedjan från träd till användbar kemikalie.

Foto: SPPD


En länk mellan teori och empiriSYSTEMANALYS ÄR ETT hett område inom nationell och internationell forskning då samhällets, tekni-kens och miljöns utmaningar blir allt mer komplexa. SP-koncernen är en av de större svenska forsknings- och utvecklingsaktörerna inom området och tack vare samarbetet med SP Processum får de närmare kon-takt med bioekonomins och bioraffinaderins empiri.

– Vi får tillgång till bättre data och kan därmed göra bättre projekt tack vare nätverket som SP Proces-sum bidrar med, berättar Johanna Mossberg, system-analytiker på SP. Vi är relativt teori- och metodfoku-serade och väldigt generalistiskt kunniga kring olika typer av systemanalysmetoder där livscykelanalys är en. Men även innovationssystemanalys och tjänste-innovation är metoder inom systemanalys området som vi behärskar väldigt bra. För oss är det en jätte-tydlig styrka att få tillgång till den industriella ”verk-

ligheten” på ett bra sätt genom hela miljön där uppe i Örnsköldsvik som SP Processum har väldigt nära till.

Dagens och framtidens tekniker, produkter och system utvärderas med systemanalytiska metoder, modeller och scenarier ur miljö- och kostnadsper-spektiv. SP Systemanalys har ett 40-tal personer som jobbar med systemanalys på olika sätt. SP Processum och dess medlemsföretag får nu en närmare väg till denna kompetens. Samtidigt som SP Systemanalys, genom SP Processums systemanalytiker Jonas Joelsson, hittat en länk till relevant empiri.

– Det är en stor fördel att ha Jonas som länk. Han talar vårt språk men har samtidigt tillgång till ett stort och viktigt nätverk. Det finns redan många bra initiativ där vi samarbetar, men det finns också väl-digt stor potential att göra mycket spännande med tiden, avslutar Johanna Mossberg.

Nod för utveckling av bioraffinaderi

ilotanläggningen i Örnsköldsvik invigdes 2004 som en nationell anläggning för utveckling av etanol från skogsråvara och annan lignocellulosa. Sedan dess har processer

för etanol utvecklats i anläggningen med gott resultat, med stöd från bland annat Energimyndigheten, VINNOVA och EU.

Utvecklingen av cellulosabaserad etanol har gått vidare till demonstration i kommersiell skala. Därför finns nu ett utrymme att använda anläggningen i Örnsköldsvik för andra ändamål i form av gröna kemikalier, drivmedel och material framställda med andra bioraffinaderiprocesser.

– Vi har ett mycket gott samarbete mellan Biorefinery Demo Plant och SP Processums verksamhet i pilot och labskala, säger Sune Wännström, seniorforskare vid SP Energiteknik. Det har länge funnits en nära koppling mellan demoverksamheten och SP Processum i och med att vi jobbar med samma processer och råvaror. Effektiv processutveckling kräver ett ständigt samspel mellan arbete i liten och stor skala. Det är en stor fördel att ha dessa resurser samlade på ett ställe. Tillsammans har vi ett mycket starkt SPerbjudande till våra kunder.

Omstruktureringen av verksamheten innebär att SP tar ett övergripande ansvar för försäljning och kontakter med kunder medan ägande av anläggningen kvarstår i nuvarande form.Verksamheten vid demoanläggningen i Örnsköldsvik, vilken i huvudsak nyttjats för utveckling av cellulosabaserad etanol, utvidgas till att omfatta ett brett spektrum av produkter baserade på kombinationer av kemiska processer och industriell bioteknik. Det handlar om att nyttja bioråvaran för nya innovationer, exempelvis olika gröna kemikalier, material, biodrivmedel och bioenergi.

Biorefinery Demo Plant i Örnsköldsvik skapar möjlighet att utveckla och verifiera processer för gröna kemikalier, drivmedel och material. Som en del i SP-koncernens långsiktiga satsning inom bioekonomi driver SP Energiteknik sedan 2013 verksam-heten vid demoanläggningen i nära samarbete med SP Processum.

P

Foto: Jonas Forsberg


GRÖNLUTSLAM som tätskikt för gruvavfall

Plast tillverkas idag till största delen av fossila råvaror. Det innebär en belastning på miljön. Ett branschöverskridande samarbetsprojekt, där SP Processum är huvudfinansiär, vill på sikt ändra på det genom att istället producera plast från skogsråvara. Hela värdekedjan, från skogs-industri till livsmedelsföretag, deltar i projektet Närodlad plast.

dag finns det bara en stor tillverkare i hela världen som producerar grön polyeten, som tillverkas av sockerrör, detta trots att biobaserade produkter är en het fråga internationellt och inte

minst inom EU. – Kommissionen talar ofta om bioekonomi för att återindu

strialisera Europa, skapa arbetstillfällen och minska växthusgaser, säger Ylwa Alwarsdotter, senior vice president market development på SEKAB. Den europeiska industrin baseras idag huvudsakligen på importerad olja och gas. När länder med stora sådana fyndigheter bygger nedströms kemiproduktion kan Europa inte längre konkurrera. I Sverige har vi en stor potential i skogen som råvara. Tillväxten är betydligt högre än uttaget. Under långt mera än 100 år har vi utvecklat logistik och kunnande. De delar av

trädet som inte används till sågade produkter och papper kan användas för kemiproduktion och ändå räcker skogen för energiproduktion. Sverige har fabriker som kan kompletteras med ett steg där cellulosa omvandlas till socker och etanol. Konsumenter efterfrågar 100 procent biobaserade produkter och helst förpackningar som baseras på skog. Nytt är att inom Kravmärkningen ska förpackningarna vara biobaserade och kunna återvinnas. Inom projektet finns ett behov av uppemot en miljon ton polyeten. Varför gör vi inte detta av skog redan?

– Den största råvaran kemiindustrin använder är eten, den har tidigare bland annat producerats från skogsbaserad etanol här i Domsjö. Eten kopplas ihop till långa kedjor och blir polyeten. Fördelen med polyeten är att den är återvinningsbar. När vi på SEKAB insåg att lågt resursutnyttjande och återvinningsbarhet är huvudkrav för bioplaster förstod vi att det här är perfekt. Vi gör etanol till eten och sen polyeten, efter det återvinning femsex gånger.

VÄRDE FÖR HELA VÄRDEKEDJAN

Sommaren 2014 tog SEKAB initiativ till projektet Närodlad plast. Närodlad plast är ett branschöverskridande samarbetsprojekt, bestående av nordiska företag, som innefattar hela tillverkningskedjan, från skog till färdig produkt. Projektet finansieras av SP Processum och de deltagande företagen, däribland Sveaskog,

I

Närodlad plast – en framtidsprodukt

Foto: Christian Maurice


Grönlutslam är en biprodukt från massabrukens kemikalieåtervinningsprocess. Tidigare har det räknats som avfall men har visat sig ha mycket potential, bland annat som tätskikt. Just nu pågår ett projekt för att utvärdera grönlutslammets möjligheter som täckningsmaterial för gruvavfall.

Närodlad plast – en framtidsprodukt

rojektet leds av SP Processum i samarbete med Boliden, RagnSells, MTC, SCA Obbola, Domsjö Fabriker, LTU, Ecoloop och Ramböll och genomförs i två steg. I ett

första steg har en täckning gjorts av en provyta utanför Boden som ska simulera en gruvavfallsdeponi i liten skala.

Under 2015 demonstreras metoden i full skala i en av Bolidens nedlagda gruvor, Näsliden.

– Våra krav på efterbehandlingar är att de i princip ska hålla till nästa istid, säger Magnus Filipsson, miljösamordnare Gruvor/Miljö hos Boliden Mineral AB. I princip är det så. Visst, det finns andra alternativa material men fördelen med grönlutslam är att det är ett ganska levande material. Det spricker inte lika lätt, speciellt om du blandar i det i morän. Man får absolut inte ha ett tätskikt som spricker. Blandningen är mjuk och påminner lite om moränen. Den kan reparera sig själv, vilket är en fördel. Vårt krav är att det här inte får misslyckas. Det måste bli bra.

FRÅN BIPRODUKT TILL INTRESSANT PRODUKT

Massabruken har sedan tidigare sett grönlutslammets potential som tätskikt och använt det i sina egna deponier.

– Vi använder grönlutslam som tätskikt för att förhindra att nederbörd som snö och regn ska laka ut det som finns i deponin. Och det fungerar bra, säger Nils Gilenstam, miljö och processingenjör på SCA Obbola som också deltar i projektet. När vår egen deponi är avslutad behöver vi hitta annan användning

P av slammet. Att nu gruvindustrin visat intresse verkar väldigt lovande. Här har vi en bra applikation som är till stor nytta för gruvindustrin. Samtidigt som vi långsiktigt får avsättning för en restprodukt hos oss. Det är slutmålet.

Grönlutslam går inte att använda som den är utan måste blandas med morän. Morän finns ofta att hämta i närheten av gruvdeponierna och det fungerar bra ihop med grönlutslammet. Slammet fyller ut håligheterna i moränen. De mindre försöken har visat att blandningarna av grönlutslam och morän klarar kraven på genomsläpplighet. En av utmaningarna är att hitta rätt blandning, en blandning som uppfyller de hårda krav som ställs och att det blandas exakt rätt. Det faktum att det krävs låg inblandning av grönlutslam i moränen för att ge ett stabilt material innebär goda ekonomiska förutsättningar för att använda metoden i framtiden.

FULL SKALA 2015

Det första området som ska täckas i full skala är cirka 5,5 hektar stort. Det betyder att det inte finns utrymme för misslyckande.

– Det är detaljfrågorna kring blandning av morän och grönlutslam som måste genomföras och optimeras på ett kontrollerat och hanterbart sätt i fält, säger Magnus Filipsson. Det går inte att styra vädret men vi hoppas att det kommer lagom mycket nederbörd för att allt ska gå så bra som möjligt. Men det är en bra grupp vi jobbar med så det kommer säkert att gå bra.

Södra, SEKAB, Borealis, Trioplast, Tetrapak, ICA, Polarbröd och Norgesgruppen. Carina Lööf är Sourcing Director på Trioplast.

– Vi tror att biopolyeten är en framtidsprodukt. Den är intressant, inte bara för oss, utan för Sverige, och Norden. Det är viktigt att vi säkrar arbetstillfällen och att vi har ett hållbart koncept. Vi tror också att kraven inom EU kommer att höjas på sikt när det gäller minskad användning av fossila produkter. Vi tror att biopolyeten är svaret på de kommande EUkraven. Trioplast tillverkar förpackningar och hygienfilmer framställda av polyeten, vid användning av biobaserad råvara uppnås samma tekniska egenskaper på slutprodukten och den blir miljömässigt mer hållbar.

Projektdeltagarna träffas regelbundet för att diskutera hur produktion av biobaserad plast ska bli verklighet i Sverige. Tekniken finns men ingen anläggning för att producera den volym som krävs.

– För projektet är det själva investeringen av etanolanläggningen som är det mest kritiska, berättar Carina Lööf. Det är stora investeringar som behöver göras och där behöver vi hjälp.

Ändrade tullregler inom EU och en vilja från politiskt håll är två faktorer som också är nödvändiga för att ro projektet i hamn.

Arbetet i projektgruppen startade sommaren 2014 och den första analysen kommer att vara klar under våren 2015. Då bestäms också hur projektgruppen ska gå vidare.


SKOGSKEMI

Syftet med projektet Skogskemi var att hitta gemensamma plattformar för nya hållbara produkter. Representanter från skogs- och kemiindustrin har under några år träffats regel-bundet och resultatet är över förväntan. Flera nya projekt är i startgroparna efter att projektets steg två har avslutats.

ara det faktum att vi har fått igång samarbetet gör att det här projektet har varit oerhört viktigt kanske till och med viktigare

än om något av de här spåren blir en anläggning, säger Lena Heuts, projektledare för Skogskemi. Vi har skapat helt nya nätverk som gett en väldigt positiv eftersmak.

ENGAGERAT DELTAGANDE

Projektet kom till på initiativ av SP Processum och har ett stort finansiellt stöd av VINNOVA. Totalt ingår 19 parter från skogs och kemiindustrin i projektet tillsammans med representanter från akademin i form av Bio4Energy, Chalmers och SP.

Steg ett i projektet handlade om att lära känna varandras verksamheter och hitta möjliga råvaruströmmar att arbeta med.

– Man kan tycka att kemi är viktiga delar i processerna inom både skogs och kemiindustrin. Men det är så mycket saker som är olika, både svårigheter och möjligheter, säger Lena Heuts. Vissa av kemiföretagen har hundratals produkter för olika användingsområden och olika kundsegment. De har därmed en helt annan situation på marknadssidan jämfört med skogsindustriföretag där man traditionellt har färre produkter. I den branschen är istället logistik en utmaning. Skogssidan är oerhört duktiga på att hantera stora virkesflöden och logi stiken kring det. Logistiken på kemisidan är däremot ofta enklare genom att produkterna går att pumpa i rör eller fylla på en tankbil. Så att lära sig om varandra och förstå vad man har för utmaningar och möjligheter var otroligt givande.

HITTA SPÅR ATT FÖLJA

Tre kemikaliespår utkristalliserade sig så småningom och blev fokus i steg två. Metanol, butanol och olefiner samt två plattformar; förgasning och sockerplattform valdes ut för att utvärderas vidare.

Under steg två studerades bland annat processlayout, logistikfrågor, affärsmodeller med mera för de tre spåren. Syftet var att undersöka om något av spåren, eller alla tre, är värda att gå vidare med eller borde läggas ner. När steg två avslutades stod det klart att projektgruppen hittat utvecklingsmöjligheter för alla tre spår.

– Egentligen finns det fortsättning på alla tre, säger David Blomberg Saitton från SP Processum som också är projektledare för gruppen som arbetar med metanolspåret. Vi är inte riktigt där ännu men jobbar på fortsättning på alla. Närodlad plast har kommit igång och det skulle man kunna se som en följd av olefinspåret, även om det tillkommit nya

B

– ett projekt med synergieffekter


parter i det projektet. Ansökan som gäller metanol är inskickad med inte godkänd ännu. Och när det gäller butanol har vi skickat in en föransökan där vi hoppas på positivt svar så att vi får skriva en ansökan.

GÅR SKILDA VÄGAR TILLSAMMANS

Under 2014 avslutades och avrapporterades Skogskemiprojektets andra fas. Förutom att arbetet fortsätter med de tre huvudspåren i projektet anser David Blomberg Saitton att en stor fördel är att skogs och kemiindustrierna närmat sig varandra.

– Diskussionerna inom projektet har varit på riktigt, det har genomgående varit ett stort allvar och en positiv anda. Jag tror projektet har bidragit markant till att öka interaktionsytan mellan skogs och kemiindustrin i Sverige. Det har funnits ett

genuint intresse från alla parter; att vi vill ha det här, att vi skulle vilja köpa det här och använda det i våra processer. Det har gjort att det varit ett engagerande projekt att vara med i.

Även Lena Heuts är positiv till vad Skogskemiprojektet inneburit för sam verkan mellan skogs och kemisidan.

– Projektet har tagit bort lite av de gamla ordningar som har varit, fördomar eller tankar som bara legat där. Nu är vi inne i en positiv spiral och de deltagande företagen ser möjligheter i samarbetet. De tre kemikaliespåren kommer att leva vidare på olika sätt, kanske i andra och mindre konstellationer och förmodligen mer riktat mot att få en produkt på marknaden. Alla är inriktade på att hitta värde genom hela kedjan.

fakta deltagande parterAGA

AkzoNobel

Bio4Energy

Borealis

Chalmers

Domsjö Fabriker

Holmen

Ineos

MoRe Research

Perstorp

SCA

SEKAB

SP Processum

Sveaskog

Umeå universitet

Projektet är

finansierat

av VINNOVA.

– ett projekt med synergieffekter

Jag tror projektet har bidragit markant till att öka interaktionsytan mellan

skogs- och kemiindustrin i Sverige.


TRAINEEPROGRAMMET – en utmaning värd priset

För andra gången är SP Processum en del av ett trai-neeprogram där flera företag sam-arbetar för att ta emot nyutexa-minerade civilin-genjörsstudenter. Denna gång är det Åkroken Science Park som står som arbetsgivare.

yra företag i två städer tar emot fyra nyexaminerade civilingenjörer som valts ut till traineer i programmet, Eurocon i Örnsköldsvik,

SCA och AkzoNobel i Sundsvall och Metsä Board i Husum. Eurocon var med första gången och har valt att delta även denna gång. Christer Svanholm på Eurocon berättar varför.

– Förra traineeprogrammet blev väldigt lyckat för oss. Två av traineerna stannade och en anställdes av ett företag som vi varit med och startat, PulpEye. Som arbetsgivare är traineeprogrammet ett lysande alternativ då du har möjlighet att testa potentiella medarbetare till en låg kostnad. Du binder dig inte till någonting så det är ett jättebra sätt att se vad de går för. Det finns inget dyrare än att felanställa.

PARAR IHOP ARBETSGIVARE OCH ANSTÄLLDA

Traineerna får under 18 månader prova på att arbeta vid de fyra medverkande företagen. Maria Karlström som läst till civilingenjör i energiteknik vid Umeå universitet är en av traineerna som avslutar sitt program i mars 2015.

– Det är fyra högst potentiella arbetsgivare som är involverade i Åkrokens traineeprogram. Det var det som lockade mig, berättar hon. Programmet ger mig en möjlighet att lära känna flera företag och visa upp mig och bygga nätverk. Programmet har

F också haft en uttalad profil mot personlig utveckling med löpande utbildning genom programmet som jag har uppskattat mycket.

Vid det första traineeprogrammet var SP Processum navet i det unika samarbetet. Då var det fem företag i Örnsköldsvik som deltog. Denna gång är det fyra företag i två städer som är med. Det är både en styrka och samtidigt en stor utmaning enligt Maria Karlström.

– Det blir väldigt intensivt under korta intervaller. Det är otroligt lärorikt och samtidigt kan det vara påfrestande. Det krävs att du laddar om inför varje ny period. Det är som att börja ett nytt jobb om och om igen. Du ska ha samma energi vid varje nystart, leverera lika bra på varje företag. Det är upp till mig att ta varje tillfälle att visa vad jag kan. Upplägget ger mig som trainee en unik möjlighet att samla på mig massor av erfarenhet och lärdomar på kort tid. Att det dessutom är fyra olika företag som deltar i programmet ger en otrolig bredd.

EN CHANS ATT TESTA VARANDRA

Under programmet arbetar traineerna en period vid varje företag. Företagen bestämmer själva vilka uppdrag de ger ingenjörerna. Det medför en insats i form av tid och pengar ifrån företagens sida. Men också ett risktagande från traineernas sida.

Traineerna som började det nya programmet: Samer Nameer, Tomas Gardfors, Maria Karlström och Ami Karlsson.


– Traineeprogrammet är en utmaning både för oss företag och för traineerna, säger Christer Svanholm. För oss gäller det att presentera intressanta uppdrag för traineerna att sätta tänderna i när de kommer. De är hungriga och vill visa vad de kan. Då duger det inte att de får sitta och läsa rapport i några veckor. På det viset har vi haft tur och kunnat erbjuda dem roliga och utmanande uppdrag när de kommit till oss. Det har lönat sig. Men egentligen är det traineerna som tar största risken, fortsätter han. De offrar ju perioden på 18 månader med en relativt dålig lön. Samtidigt ser de en möjlighet att prova på lite olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. Det är inte alltid man vet exakt vad man vill göra när man slutar utbildningen, så det är en stor fördel.

Under sin traineeperiod hos Eurocon utförde Maria Karlström ett uppdrag hos företagets dotterbolag Eurocon MOPSsys. När programmet tar slut börjar hon sin anställning där.

– För mig har programmet varit väldigt bra. Man utvecklas som person och lär sig otroligt mycket på kort tid. Det gäller bara att hänga med. Du får möjlighet att träffa många intressanta människor och utveckla ett stort nätverk som är svårt att bygga lika fort på något annat sätt. Jag rekommenderar verkligen andra att ta samma chans om de får möjlighet till det.

EN PLATS VÄRD ATT STUDERA

SPETSAR TILL KOMPETENSEN

VARJE ÅR TAR SP PROCESSUM emot ett antal studiebesök. Före tag och organisationer från hela världen visar intresse för klustrets arbete. Under 2014 besökte bland andra Professor Katsuhiko Takata från Akita Preferctural University SP Processum för att få veta hur den integrerade verksamheten med bio raffinaderi och kraftvärmeverk fungerar.

I Japan har intresset för alternativa energikällor ökat kraf-tigt sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima och man har därför börjat bygga några kraftvärmeverk, vilket ger en konkurrens med skogs industrin om råvaran.

Vid besöket informerades om SP Processum och klustersam-arbetet inom Framtidens Bioraffinaderi, liksom verksamheten inom Domsjöområdet med bioraffinaderi och produktion av gröna kemikalier och energi. Dessutom visades SP:s Biorefinery Demo Plant som professor Takata fann mycket intressant.

Ett 30-tal studenter och deras lärare från Luleå tekniska universitet hör också till de som besökt SP Processum och klust-rets medlemsföretag. Studenterna startade sin processingenjörs-utbildning under hösten. Utbildningen har två spår, ett inom gruvindustrin och det andra inom bioraffinaderi. Det här besöket ger en bra inblick om vad utbildningen leder till.

UNDER 2014 ANSTÄLLDES tre nya medarbetare vid SP Processum. Det stämmer väl överens med organisationens målsättning att växa med runt tio procent per år.

– Vi har tidigare haft en väldig bredd bland våra forskare, berättar Magnus Hallberg som är forskningschef och sedan en tid tillbaka har personalansvar för SP Processums FoU-ingenjörer. Det gångna året anställde vi två stycken biotekniker och en organisk kemist för att vi vill satsa mer på våra spetsområden som är just organisk kemi och bioteknik. Vi är en relativt liten arbetsgrupp vilket betyder att de kommer att jobba i flera av våra pågående och kommande projekt.

En av de nya medarbetarna, Emma Johansson, var tidigare doktorand hos SP Processum och disputerade under 2014 inom bioteknik. Lisandro Bernardo anställdes som FoU-ingenjör inom bioteknik för sin kompetens inom genteknik och molekylär biologi, vilket är ett viktigt komplement till ett redan starkt bio-teknik-team. Och Tomas Gustafsson anställdes för att bygga ut kompetensen inom organisk kemi. Han har mångårig erfarenhet av forskning inom organisk kemi från universitet, läkemedelsin-dustri och forskningsinstitut. Som en av landets främsta flödes-kemister bidrar Tomas med en spetskompetens som är unik och öppnar upp nya möjligheter i verksamheten. SP Processum har idag sjutton anställda, varav tio jobbar med forskning och utveckling.

– Att ha bred teknisk kompetens och kunna arbeta med alla typer av frågeställningar kring bioraffinaderi är och förblir SP Processums främsta styrka, säger Magnus Hallberg. För att kunna ta större forskningsutförarroller i internationella projekt och för att bli attraktiva för våra kunder inom uppdragsforskning har vi dock under 2014 satsat på att även etablera två tekniska styrkeområden, dessa är bioteknik och organisk kemi. Vår bio-teknikgrupp består idag av fyra disputerade forskare och vår organkemigrupp av två, snart tre forskare.

Ambitionen är en till två nyanställningar per år. Förra året blev det tre och den första för 2015 är redan rekryterad.

Man utvecklas som person och lär sig otro-

ligt mycket på kort tid. Det gäller bara att hänga med.


SINGLE CELL

TILL FLER FISKAR

Europeiskt innovationspristill SP Processum

Det råder underskott på protein i Europa, protein som bland annat används till djurfoder. Underskottet måste täckas med alternativa proteinkällor som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara och inte konkurrerar med matproduktion. Projektet Greenfeed belönades under 2014 för sitt arbete med att ta fram ett lovande alternativ för fiskfoder.

SP Processum vann 2014 EARTO Innovation Prize för protein till fisk foder. Det är första gången ett svenskt forsknings- och innovations-projekt får priset. Det är en mycket prestigefylld utmärkelse som öppnar dörrar och genererar mycket uppmärksamhet som kommer att gynna oss i framtiden.

ramtidens Bioraffinaderi startade 2011 ett EUprojekt (Microfeed) kring produktion av Single Cell Protein (SCP) från skogsindu striella

sidoströmmar. Idén var att ta fram ett protein som kan fungera som ersättningsprodukt till fiskmjöl. Konventionellt fiskmjöl är den dominerande protein källan i fiskfoder, men dess produktion utgör ett miljöhot då stora mängder fisk tas upp ur haven och mals ner.

BÄTTRE ÄN ANDRA PROTEIN

Försök har tidigare gjorts där fiskproteinerna ersatts med exempelvis sojaprotein, med blandade resultat. Fördelen med SCP är att proteinet kommer från mikroorga nismer. De står genetiskt sett djur och människor närmare än vad växter, som till exempel soja, gör. De har också en mycket kort generationstid och fördubblingstid. Ett par kilo mikroorganismer kan växa till en vikt av flera ton på ett dygn.

Inom ramen för SP Processums projekt Greenfeed testades Single Cell proteinet vid en fiskodling på Island. Det isländska forskningsföretaget Matís var med som en part. Matís forskar kring matproduktion. Deras syfte är att öka värdet av matproduktionen samtidigt som säkerhet och kvalitet behålls. Ragnar Jóhannsson är forskningsledare för Matís.

– Vi har, tillsammans med SP Processum, gjort tester på en fisksort som heter Tilapia. Vi tittar på tillväxt, dödlighet och allmäntillståndet på fiskarna. De ska helt enkelt må bra av det. Utifrån testerna som vi har gjort ser det nya proteinet ut att fungera lika bra, om inte till och med bättre, än andra protein.

NYA FÖRSÖK PÅ GÅNG

Försöken inom projektet Microfeed avslutades för ett och ett halvt år sedan. Produktionen hade då skalats upp från runt 50 liter till uppemot 10 000

F

Vi tittar på tillväxt, dödlighet och allmän-tillståndet på fiskarna.

PROTEIN

Maria Khorsand, Björn Alriksson, Clas Engström och EU-kommissionär Joaquín Almunia vid prisceremonin i Bryssel.


VID EN PRISCEREMONI i Bryssel den 15 oktober mottog re-presentanter för SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och SP Processum EARTO:s andrapris för projektet Greenfeed. Prisutdelare var EU-kommissionären och vice ordförande i EU-kommissionen, Joaquín Almunia. Projektets syfte är att producera protein ur en skogsindustriella procesströmmar för användning i fiskfoder.

Björn Alriksson från SP Processum tog emot priset. Han har tillsammans med Andreas Hörnberg arbetat med att utveckla det alternativa proteinet.

– Det var roligt att vi fick utmärkelsen. Det är ett sätt att stärka SP Processums roll inom SP-koncernen. Det är helt enkelt bra reklam.

EARTO är ett europeiskt innovationsnätverk med syfte att sätta forskningsinstituten i Europa på kartan. 350 euro-peiska forskningsinstitut är medlemmar i organisationen. Det betyder att EARTO representerar 150 000 anställda som tillsammans omsätter 23 miljarder Euro per år. Syftet med

EARTO Innovation Prize är att lyfta projekt inom institut-sektorn och framför allt de forskare som kan addera värde till samhälle och näringsliv. Samtliga institut får varje år möjlighet att nominera forskningsprojekt till utmärkelsen.

– Det råder hård konkurrens för att få utmärkelsen, säger Maria Khorsand, ordförande i EARTO och VD för SP-koncernen. Nu har vi visat att vi på SP är oerhört duk-tiga när det gäller forskningsprojekt, framför allt projekt där forskningen kommer till nytta. Det är första året som SP Processum är med i SP-familjen och dessutom första året jag är ordförande i EARTO. Jag är stolt över att ha SP Processum i SP-familjen och den kompetens som de bidrar med. Jag är också stolt över hur väl vi har kunnat integre-ra verksamheten inom SP-koncernen för att skapa samar-bete mellan olika delar av koncernen och se möjligheter på vidareutveckling och addera värde till våra kunder. Priset är ett bevis på detta.

liter i Biorefinery Demo Plant (BDP) och prote inet hade med framgång testats vid en fiskodling.

Syftet med det nya projektet, ProffAqua, är att finjustera tekniken och förbereda för ytterligare en uppskalning av produktionen. Under detta projekt kommer även lax och röding att få prova fiskfoder som gjorts av restströmmar från skogsindustrin.

– Vi har nu provat olika ”recept” på proteinet och tycker att vi har hittat en blandning som är värd att gå vidare med. Europa måste verkligen jobba för att bli självförsörjande på protein, säger Ragnar Jóhannsson. En stor del av det protein som idag används som djurfoder importeras. Det här är ett lovande alternativ till det. Vi kommer att göra fler tester och nya kostnadsanalyser på produkten. Som jag ser det har Sverige potential att kunna försörja sig helt på fisk som matas med foder från skogen avslutar han med en glimt i ögat och samtidigt ett stort mått av allvar.

Vi har nu provat olika ”recept” på proteinet och tycker att vi

har hittat en blandning som är värd att gå vidare med.


INNOVA har varit med och finansierat Framtidens Bioraffinaderi sedan 2008. Syftet med Vinn

växtprogrammen är att skapa regional tillväxt genom att utveckla internationellt konkurrenskraftig forskning. Som en del i utvecklingen av programmen, och organisationerna i dem, utvärderas de var tredje år. Då undersöks bland annat kvaliteten på forskning och strategier för att lyfta innovationer kommersiellt, organisation och planer för organisationens fortlevnad efter att Vinnväxtprogrammet tagit slut.

Jack Saddler, professor och före detta dekan för Faculty of forestry vid University of British Columbia i Vancouver, Kanada, var en av dem som besökte Örnsköldsvik i maj. Han har 25 års erfarenhet av bioraffinaderi och var även med vid förra utvärderingen. Han var mycket nöjd med det han såg även denna gång.

– Sammanfattningsvis fick organisationen mycket beröm för sin samlade expertis. Vanligtvis hittar man den här kompetensen i närheten av någon större stad som exempelvis London. Det andra som imponerade var balansen mellan

grundläggande forskning och tillämpad forskning. Det finns andra grupper, i USA till exempel som har mycket mer resurser. Och andra områden som Japan där de ägnar sig mycket åt grundläggande forskning. Jag tror det är därför vi rankade organisationen så högt, de har hittat en bra balans. Ytterligare en positiv aspekt är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle. Det gör dem väldigt unika.

SAMVERKAN IMPONERAR

Utvärderingen baseras på information som presenteras av Framtidens Bioraffinaderi i den treårsuppföljning som gjorts. Det tillsammans med intervjuer och en analyserande workshop och sammanfattning av programmet ligger till grund för utvärderingen.

Det är framför allt två kriterier som utvärderingsgruppen tittat närmare på. Dels har de undersökt om Framtidens Bioraffinaderi har individerna, expertisen, utrustningen och den tekniska inriktning som behövs för att klara arbetet. Dels utvärderades Framtidens Bioraffinaderis förmåga att tillämpa Trippel helixfilosofin genom att aktivt involvera industri, aka

demi och samhälle för att uppnå maximal synergi effekt. Och just Trippel helix är något som Jack Saddler återkommer till flera gånger under intervjun, bland annat när han jämför den första och andra utvär deringen.

– SP Processum har verkligen lyckats fokusera sin verksamhet sedan sist. Det är enkelt att starta upp projekt men svårare att avsluta dem. Det är väldigt imponerande hur de har hittat fokusom råden med starka fördelar. En annan sak är hur de har lyckats behålla sin kompetens. I vanliga fall brukar individer som är framgångsrika tendera att gå vidare till större och bättre uppdrag. Men det här klustret har lyckats behålla sin expertis. Dessutom har man lyckats med samverkan inom klustret. Även om Trippel helixidén fanns med när vi var här första gången så är det tydligt denna gång att det faktiskt fungerar i verkligheten.

En utmaning Framtidens Bioraffinaderi får med sig från denna utvärdering är att bli bättre på att lyfta fram det unika med Framtidens Bioraffinaderi och allt bra som görs under dess paraply.

V

Vart tredje år utvärderas VINNOVAs Vinnväxt-program. I maj var det dags för den andra utvärderingen av Framtidens Bioraffinaderi. Det var en nöjd utvärderings-grupp som lämnade Örnsköldsvik efter det två dagar långa besöket.

SAMVERKANimponerar på utvärderingsgrupp

Clas Engström, SP Processum, längst till vänster och Marit Werner, VINNOVA, fjärde från vänster tillsammans med den internationella utvärderingsgruppen Markku Karlsson, Lisa De Propris, Jack Saddler och Vesa Harmaakorpi.


SUNLIBB/CEPROBIO

Ett projekt inom EUs 7:e ramprogram (FP7). Syftet är att dela

kunskap inom försockring och fermentering av bioråvaror.

NANOSELECT

Ett projekt inom EUs 7:e ramprogram (FP7) med syfte att

utveckla filter för vattenrening tillverkade av nanocellulosa.

WOBAMA

Ett projekt för att ta fram ett antal högvärdiga produkter,

såväl material som biodrivmedel från skogsråvara.

POLYNOLPROJEKTET

Ett samarbetsprojekt där syftet är att integrera massatill

verkning och tillverkning av etanol på samma plats.

MICROFEED

Tillsammans med aktörer på Island har fiskfoder gjort på

skogsindustriella restströmmar testats på tilapiafiskar.

FOREST REFINE

Ett svenskfinskt samarbete med syfte att möjliggöra en

effektiv råvaruför sörjning till bioraffinaderier.

BIORAFFINADERI MITT-SKANDINAVIEN

Ett svensknorskt samarbete med utvecklingsprojekt inom

bioraffinaderiområdet.

GRÖNLUTSLAM SOM TÄTSKIKT

Möjligheterna att använda grönlutslam som tätskikt över

gruvavfall undersöks.

SKOGSKEMI

Projekt med svensk kemi och skogs industri samt akademi

med syfte att utveckla bioråvara till kemiindustrin.

FURU2FURAN OCH OPTIFURAN

Framställning av furanderivat från vedråvara.

DET FINNS INGA GRÄNSER NÄR DET GÄLLER SAMVERKANUNDER 2014 DELTOG SP Processum i ett flertal nationella och internationella bioraffinaderiprojekt. Olika kompetens och kunnande från industri, samhälle och akademi kombineras över läns och landsgränser. Verksamheten idag med kombinationen att vara regionalt förankrad längs norrlandskusten och vara en del i en nationell koncern ger ännu fler möjligheter att hålla en omvärldsbevakning och attrahera fler projekt. Utöver det sker samverkansprojekt med partners i hela landet och i Norden. Flera projekt sträcker sig även ut i Europa och till Brasilien. Sammanlagt tolv olika länder är inblandade i projekt där även SP Processum deltar. På kartan nedan visas ett urval av dessa projekt.

SP Processum har gjort en resa från den lokala teknikparken till att vara ett institut och ett viktigt internationellt nav med unik kompetens.


ETT URVAL

PROJEKT I KORTHET

FÖRPACKNINGSPAPPER HAR höga styrkekrav och därför tillverkas de av kemiska massor. Mekaniska massor har mycket högre vedutbyte och skulle med ny tillverkningsteknik och ytbehandling med biobaserade polymerer kunna bli en råvara även för papper med höga styrkekrav och tillverkas i pappersmaskiner som idag producerar tryckpapper.

Projektet syftar därför till att vidga användningen av högutbytesmassor till ett nytt produktområde; starka papper. Om det lyckas kan kostnaderna för tillverkning av sådana produkter sänkas väsentligt och leda till kommersiella framgångar. Målet är att i pilotskala på MoRe Research experimentpappersmaskin testa den av Fibre Science and Communication Network (FSCN) och Stora Enso gemensamt utvecklade tekniken för att tillverka starka pappersprodukter från ytmodifierade högutbytesmassor.

Starka papper från ytmodifierade högutbytesfibrer

PROJEKTET SKA UTREDA förutsättningarna för att installera och använda en ny typ av flishugg, en så kallad trumhugg, för studier i pilot och demonstrationsskala av flis för såväl massatillverkning som inom bioraffi naderiområdet.

Traditionell flisning har utvecklats för att klara kraven från olika kemiska och mekaniska framställningsmetoder för massa. Det är fortfarande viktigt men i takt med att vedråvara också går in i bioraffinaderier krävs ny flisningsteknologi. Helt andra krav ställs då på flisens dimensioner för att underlätta förbehandling och efterföljande enzymatiska processteg för produktion av bioraffinaderiprodukter via en sockerplattform. Målen för doktorand arbetet är att utveckla forskningen om fliskvalitetens betydelse för både traditionell massaframställning och för bioraffinaderiprocesser.

FLISHUGGNING I PILOTSKALA

INTRESSET FÖR PRODUKTION av alger ökar kraftigt runt om i världen. Algproduktion baserad på skogsindustriella avloppsströmmar kräver mer forskning och i projektet kommer biomassa av alger av hög kvalitet att produceras.

I studien kommer möjligheterna att kombinera behandling av avloppsvatten och restströmmar från skogsindustrin med produktion av intressanta produkter som biomassa till foder och lipider för biodiesel att utforskas. Studien omfattar också en utvärdering av vilka djur som passar att utfodras med algbaserat foder. Ett annat mål är att, med hjälp av SP Processums pilotpark, utvärdera den bästa metoden för att effektivt kunna skörda alger.

Algproduktion baserad på industriella restströmmar


DET ÖVERGRIPANDE MÅLET för det föreslagna projektet är att öka kunskapen om hur en befintlig kraftvärmestruktur kan utnyttjas för att skapa ökade värden av de materialströmmar som finns, eller på ett naturligt sätt skulle kunna finnas, i skogsindustri eller fjärrvärmeindustri. Projektet ska utreda vilka positiva synergier som kan fås genom samlokalisering av kraftvärmeproduktion och förgasningsbaserad tillverkning av drivmedel i liten skala. I projektet deltar flera energi och skogsföretag och fokus ligger på koncept för att producera biodrivmedel med väsentligt lägre investeringskostnader än i tidigare studier.

INOM GARVNINGSINDUSTRIN används idag mestadels krombaserade garvningsmedel. Rester av dessa återfinns såväl i lädret som i avloppsvattnet. Vegetabiliska garvningsmedel saknar dessa nackdelar men någon svensk produktion finns inte idag. Det långsiktiga målet är därför att utveckla ett inhemskt vegetabiliskt, kostnadseffektivt och miljövänligt garvningsmedel som kan produceras i industriskala. En lämplig råvara för ett inhemskt garvningsmedel är gran och tallbark.

ETT URVAL

PROJEKT I KORTHET

CELLULOSA OCH HEMICELLULOSA är kända råvaror för att producera hydroxymetylfurfural (HMF) genom dehydrering av fruktos under olika förhållanden. HMF är labil och bryts ner relativt fort. Därför kan klorometylfurfural (CMF) syntetiseras direkt in situ för extraktion till en organisk fas. CMF kan användas analogt med HMF och är ett lämpligt utgångsmaterial vid tillverkning av plast, drivmedel och finkemikalier.

Projektet syftade till att föreslå en storskalig process för produktion av CMF från cellulosa och pappersmassa och gjordes i samarbete med SP Process Development, Domsjö Fabriker och Holmen. Projektet blev lyckat med höga isolerade utbyten av CMF och förbättrade reaktionsbetingelser.

PRODUKTION AV CMF FRÅN CELLULOSA

Småskalig förgasningsbaserad drivmedelstillverkning

Naturligt och miljövänligt garvmedel

METOD FÖR ATT BESTÄMMA TORREFIERAD BIOMASSAS FÖRMÅGA ATT TA UPP FUKTI PROJEKTET STUDERADES mekanismerna kring torkning, uppfuktning och fuktmotstånd för torrefierad träråvara. Dels har mätmetoder för att bestämma torknings och fuktupptagningskarakteristiken utvecklats och dels har studier gjorts för hur olika typer av behandling kan påverka fuktupptagningsförmågan hos torrefierade material. Projektet har lett till intressanta resultat som kommer att presenteras i en vetenskaplig publikation. Kunska perna från projektet kommer även att implementeras i BioEndevs, Umeå Energis och SCAs industriella demonstrationsanläggning för torrefiering i Holmsund.


NYA PILOTEN – en viktig pusselbitDet är redan hårt tryck på den nya förbehand-lingsreaktorn som togs i drift i slutet av 2014. Den nya reaktorn kompletterar den befintliga pilotparken och gör den ännu mera effektiv.

ed förbehandlingsreaktorn sönderdelas lignocellulosa som ett första steg i en processkedja. För SP Processums samarbetspartners innebär tillgången till denna pilot

ytterligare en möjlighet att hitta nya processer och produkter. En rad olika material består av lignocellulosa, det kan vara

till exempel ved, energigräs eller lämplig restström från ett bruk. För att kunna använda de komponenter som finns i lignocellulosa måste man bryta ner det på olika sätt, öppna upp strukturen för att komma åt molekylerna i materialet. Förbehandlingsreaktorn är första steget i den processen.

– Förbehandlingsreaktorn är av största vikt, berättar Emma Johansson, FoUingenjör på SP Processum. Tack vare den kan vi utföra första steget i processen med att bryta ned lignocellulosa.

NÄRHETEN VIKTIG

Förbehandlingsreaktorn som finns i MoRes pilotkokeri har byggts tillsammans med Eurocon, Koordinat, Rejlers, SP Processum, SEKAB och MoRe med finansiering från Kempestiftelserna, Umeå universitet, SEKAB, Domsjö, SP Processum, VINNOVA och MoRe. Det finns varianter på förbehandlingsreaktorer på andra platser

i Sverige, men det är viktigt att den ligger nära den övriga pilotparken. Möjligheten att bryta upp fiberstrukturen på det här sättet har inte funnits tidigare inom ramen för SP Processum, och inte i den här skalan.

– Vi ser otroligt stort behov av just den här storleken av förbehandlingsreaktor, berättar Emma Johansson. Den utgör ett bra komplement till Biorefinary Demo Plant, som redan finns i vårt kluster. Den är även storleksanpassad till vår övriga pilotutrustning för att underlätta efterföljande behandling av den slurry som erhålls. Dessutom är det viktigt att kunna förbehandla råvaran så nära efterföljande processteg som möjligt, för att säkerställa att den nedbrutna råvaran ej kontaminerats eller på annat vis förstörts. Men också för att veta hur betingelserna har varit under det här processteget.

HÖG EFTERFRÅGAN

Det märks att det finns ett uppdämt behov av funktionen som förbehandlingsreaktorn fyller, ofta i kombination med den övriga pilotparken. Första körningen gjordes i oktober 2014. Hittills har bland annat granflis, majsblast och energigräs passerat igenom reaktorn. Och många projekt, från stora EUprojekt till mindre FoUprojekt, väntar på att få använda den nya piloten.

– Jag ser förbehandlingsreaktorn som en viktig pusselbit för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet ytterligare, säger Emma Johansson. Framför allt innebär den att vi kan använda den pilotpark vi har på ett ännu mer effektivt sätt.

M

fakta pilotenPILOTEN BESTÅR AV en förbehandlingsreaktor och ett expansionskärl. Reaktorn har en volym på cirka 40 liter och är konstruerad

för att tåla tryck på över 30 bar och en temperatur på 230 oC. Reaktorns värme system är baserat på ånga, både direktånga och

indirekt av själva reaktorn då den är dubbelmantlad. Reaktorn är byggd för att tåla både sura och basiska betingelser. Piloten styrs

av ett modernt styrsystem, DeltaV.

Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 19

En film säger så mycketEn viktig del i SP Processums verksamhet är att ge en inblick i vad som går att göra av skog som råvara och inspirera till nya innovativa projekt. Det är främsta orsaken till att SP Processum producerat fem filmer som på ett lättillgängligt sätt beskriver utvecklingsprojekt och spetsforskning inom bioraffinaderiområdet.

illsammans med Världsklass 2015, Örnsköldsviks kommun, lanse-rade SP Processum under 2014

fem filmer som handlar om projekt inom klustersamarbetet Framtidens Bioraffinaderi. Linnea Manzanares från J Forsberg Produktion var projekt-ledare för film produktionen.

– Uppdraget var att göra filmer för att nå en bred målgrupp, nästan vem som helst ska kunna se filmerna och förstå vad det handlar om. Eftersom det är väldigt komplex forskning som ska beskrivas har det varit en stor utmaning att på litet utrymme förklara projekten så att alla förstår. Vi har därför lagt ner mycket tid på manuset till filmerna.

SKOGSRÅVARANS MÖJLIGHETER

Filmerna handlar om grönt kol, träd som blir tråd, stallströ av fiberrester, snabb-are jäsningsprocess och fiskfoder från restströmmar. De fem projekten beskrivs och det övergripande syftet är att visa vilka enorma möjligheter som finns att göra olika produkter från en råvara vi har väldigt nära, det vill säga skog.

Responsen har varit god. Mikael Hed-lund är chefredaktör för Nordisk Pappers-tidning. Han valde att publicera ett par av filmerna på företagets hemsida.

T

fakta filmernaGRÖNT KOL: Med torrefierings-

metoden kan grönt kol

framställas ur trädrester.

FRÅD TRÄD TILL TRÅD: Viskostråd

kan framställas med hjälp av

SP Processums spinnpilot.

SKOG BLIR MAT: Ur skogsindu-

striella restströmmar kan protein

produceras som sedan används i

fiskfoder.

INDUSTRI PLUS GRÖN FORSKNING:

I ett doktorandarbete har en

metod tagits fram för effektiv

omvandling av vedråvara och

jordbruksrester till flytande

biobränslen.

STALLSTRÖ: Från fiberavfall kan

stallströ framställas och ersätta

kutterspån.

– Just nu är samhällets förvänt ningar på att skogen och skogsindustrin ska vara en del av lösningen på miljö-problematiken stora. Skogsråvaran kan ersätta en hel del av det som idag tillverkas av fossil råvara och samtidigt absorbera koldioxid under hela sin livscykel. Filmerna från SP Processum om vad som går att göra av den skogli-ga biomassan ligger därför rätt i tiden. Den film från SP Processum som vi har synlig på vår hemsida idag är den om från skog till mat, som vill visa att vi måste hushålla med de resurser vi äter och om möjligt hitta andra sätt att närproducera och odla mat, även fisk och skaldjur. Filmerna är utmärkta att komplettera den skrivna texten med. De gav flera hundra besökare samma dag som de lagts ut på sidan och ger hemsidan och tidningen ett stort mer-värde. Vi försöker i mån av resurser att göra egna nyhetsfilmer med enkla medel, men dessa redigerade filmer är ett nödvändigt komplement. Jag har också använt filmerna i föredrag jag hållit för att visa på skogens möjlig-heter. De har sammanfattningsvis en stor attraktionskraft. Film är definitivt något som kommit för att stanna även i traditionell skrivande journalistik.

Filmerna kan ses och laddas hem via denna länk: http://vimeo.com/spprocess-um/videos, eller ses på youtube.com.


INKUBATORER I

UNIKT SAMARBETE

Två världar möts, den akademiska och entre-prenörernas. Det gemensamma målet är att hållbara, energisparande, smarta innovationer ska få en chans att göra samhällsnytta, att skapa produkter som är attraktiva på marknaden.

assor av spännande forskning och många intressanta innovationer är resultatet av de projekt som genomförts under SP Processums paraply. Tyvärr har många av dem

inte nått ut på marknaden då det saknats kunskap och drivkrafter för att lyfta dem från en bra idé till kommersiellt värde.

SP Processum har därför inlett ett nära samarbete med Åkroken Business Incubator och Uminova Innovation för att ändra på det. Tanken är att de ska hjälpa till att hitta guldkornen bland alla projekt och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet.

CHRISTIAN SÖDERBERG, ÅKROKEN BUSINESS INCUBATOR

– Det finns en massa bra forskningsprojekt här. De flesta går vidare för medlemsnytta i medlemsföretagen. Där bidrar vi med att redan från start ha en kommersiell utgångspunkt, då kan man se fler vägar. Sedan handlar det också om de idéer som är goda, men som just nu inte tas till vara av medlemsföretagen. Där har vi och många andra organisationer en möjlighet att bidra till att de faktiskt börjar göra nytta, kanske hos andra företag eller för samhället i stort. Jag är här för att se till att idéerna kommer så långt de kan, vilket självklart är jätteroligt. Vi är delaktiga i en utvecklingsprocess där vi ser saker som om tio, femton, tjugo år kommer att göra stora förändringar för samhället och för företagen.

KJELL ÖBERG, UMINOVA INNOVATION

– För Uminova Innovation är kopplingen enkel eftersom ett av uppdragen är att hjälpa forskare och forskningen att kommersialisera sig på olika sätt. Vi har startat branschsatsningen Cleaner Growth för att utveckla cleantech sektorn i Västerbotten och Örnsköldsvik där bland annat SP Processum är en part. SP Processum är spännande eftersom det finns forsknings och utvecklingsmiljöer med industrin tätt kopplade till sig. Det är otroligt värdefullt. Att dra nytta av Uminova Innovations erfarenheter och metodik kring kommersialisering samt utveckla nya former anpassade för SP Processum genom Cleaner Growth och samarbetet med Åkroken Business Incubator är värdefullt för att ge skjuts till tidiga företag.

M

ATT ARBETA FÖR ett hållbarare sam-hälle genom innovationer på området bio raffinaderi handlar inte bara om att hitta nya lösningar. Det handlar också om att kommersialisera lyckade projekt till att bli efterfrågade produkter.

MÅNGA AV PROJEKTEN inom SP Processum initieras och drivs i samarbete med medlemsföretagen. I de fallen kommer många av innovationerna till praktisk användning hos de deltagande företagen. Andra idéer riskerar dock att stanna vid att ha varit en god idé, utan att användas i praktiken och kräver därför stöd för att kommersialiseras.

SP PROCESSUM ARBETAR för att bidra till kommersiell efterfrågan av intressanta produkter och processer och under 2014 har det arbetet fokuserats ytterligare. SP Processum är en kreativ testplats och det är till exempel viktigt att tanken på målgrupp kommer in tidigt i projekten. Tanken är att väcka frågan om kommer-sialisering tidigare i projekten och att öka medvetenheten om hur och varför det är viktigt att tänka i kommersiella banor. Av det skälet har ett unikt samarbete mellan SP Processum och inkubatorföretagen Åkroken Business Incubator och Uminova Innovation etablerats.

HITTA ENTREPRENÖRER OCH TÄNKA KUNDER


Kommersialisering kopplat till forskningsprojekt är unikt för klustret runt SP Processum. Ofta är liknande tillväxtinitiativ eller kluster lokaliserade vid ett universitetscampus, inte mitt i ett industriområde.

Åkroken Business Incubators nära samarbete med SP Processum startade för två och ett halvt år sedan. Knutpunkter har dock funnits längre än så. Åkroken Science Park och Åkroken Business Incubators inriktning mot bioprodukter och skogen som resurs har varit en kontaktyta mot SP Processum sedan länge.

Även med Uminova har det funnits en naturlig koppling eftersom Umeå universitet varit närvarande i forskningsprojekt på området sedan starten. Nu konkretiseras samarbetet mellan de tre parterna. Båda inkubatorerna har idag större tillgänglighet till projekten och är en viktig faktor i värderandet av projektförslag. De blir dessutom inbjudna när avslutade projekt utvärderas, för att med egna ögon och erfarenheter värdera dem, vilket är ett viktigt verktyg för att nå den tillväxt som eftersträvas. Dessutom etablerar sig Åkroken Business Incubator i Örnsköldsvik genom att anställa tre personer.

CHRISTIAN SÖDERBERG

– Jag tror att närheten, att vara på plats här ger insikt i projekten. Normalt möts vi av en fantastisk idé och någon som vill göra någonting med den. De här idéerna kommer inte att komma till oss om inte vi är här. Här finns en otrolig idébank. Men att ta det vidare till ett färdigt företag, är inte alltid så enkelt. Det krävs ganska mycket entreprenörskap och kapital. Där tror jag vi behöver hjälpas åt på alla plan

för att hitta de som gör resan. Vårt jobb är någonstans att inspirera till resan och bidra till den men vi kan inte göra den åt dem.

KJELL ÖBERG

– Jag tror att mycket kommer att handla om att hitta en process eller en metod att lyfta projekten och minska risken genom verifiering och validering som kan ge förutsättningar att stärka teamet med en eldsjäl som kan driva kommersialiseringen framåt. Det finns mycket som bara ligger, och mycket tror jag är ganska tekniskt verifierat och klart. Jag tror och anar att det finns en guldgruva att arbeta med om man hittar former för det. Samarbetet mellan Uminova Innovation och Åkroken Business Incubator ger potentiella affärsprojekt ännu bättre förutsättningar att komma framåt i kommersialiseringen genom bland annat större kontaktyta och stärkta nätverk för affärsprojektens utveckling.

fakta åkroken business incubatorÅKROKEN BUSINESS INCUBATOR arbetar för att

stötta entreprenörer på vägen från innovativ idé till

kommersiell succé. De erbjuder kreativa kontorsmiljöer

och en effektiv process för utveckling av människor,

affärer och nya tillväxt företag. De tillför kompetens i

företagens olika utvecklingsfaser och ser arbetet med

individerna bakom idén som lika avgörande och viktigt

som affärsidén i sig.

fakta uminova innovationUMINOVA INNOVATION utmanar entreprenörer och innovatörer

att testa och utveckla sina affärsidéer och bygga upp växande

företag. Tillväxt är målet, och för att växa behövs mod,

uthållighet och vilja. Därför vänder de sig till framåtsträvande

människor från akademi och näringsliv och satsar på personer

och affärsidéer som de tror kan gå långt. Jämfört med andra

inkubatorer följer de med entreprenörerna och affärsidéerna

längre, något som de tror ger en säkrare tillväxt.

Det finns en massa bra forsknings-projekt här. De flesta går vidare för medlemsnytta i medlems-företagen.

Kjell Öberg, Uminova Innovation och Christian Söderberg på Åkroken Business Incubator.


öretaget startade i Örnsköldsvik 2002. Tillsammans med SP Processum, ProcessIT, Eurocon och MoRe Research utvecklades den första analysatorn PulpEye. Det är en

massa analysator som mäter egenskaper på massan i processen för jämnare kvalitet och för att minska energiförbrukningen. PulpEye är grunden till företagets övriga produkter. Några år senare utvecklades flismätaren ScanChip. Den mäter flis dimensioner och har utvecklats i Örnsköldsvik tillsammans med Mitt universitetet.

– För att kunna ta sig fram så här måste man hela tiden utveckla nya saker, säger Öjvind Sundvall, VD på PulpEye. Vi jobbar i nätverk med industri, akademi och institut och har det som en stor forskningsbas kan man säga. Vi är ett väldigt litet företag med bara några få personer, vilket gör oss snabbfotade och vi kan snabbt ändra önskemålen utifrån vad kunden vill. Enkelhet är viktigt för oss. SP Processum, till exempel, är förstående och väldigt lätta att kommunicera med. De har satsat pengar i några av våra projekt, och även om det inte är mycket pengar i sammanhanget, har det fått väldigt stor utväxling. Det är fantastiskt kul.

FRÅN ÖRNSKÖLDSVIK TILL HELA VÄRLDEN

Idag säljs PulpEyes produkter över hela världen och de har kontor i Örnsköldsvik, Sundsvall, Västerås, Ottawa och Vancouver. Dessutom samarbetar de med bland annat Elof Hansson som säljer deras produkter. Utifrån PulpEye och ScanChip har det fötts en rad nya produkter. Bland annat DotEye som är en modul i PulpEye som mäter prickar i massa. Där har SP Processum varit med och utvecklat produkten tillsammans med PulpEye, ProcessIT

och Etech. Den senaste produkten, en prickmätare för pulverströmmar baserat på DotEye, har utvecklats tillsammans med SP Processum och AkzoNobel.

– Det är det här vi vill göra – mäta i processer för att få en jämnare produkt och minska produktionskostnaderna, berättar Öjvind Sundvall. Vi har fått jättestort förtroende i Sverige inom pappers och massaindustrin och har nästan 80 procent av marknaden. Men nu finns det ju prickar i annat också och då kom frågan om vi inte kan mäta prickar i torrt pulver, som AkzoNobel håller på med. Vi har då utgått från den befintliga tekniken och skapat en ny produkt. Vi startade för ungefär ett år sedan som ett samarbetsprojekt, men AkzoNobel tycker tekniken är så bra att de redan har köpt loss mätaren och installerat den. Nu får de mätvärden väldigt frekvent och kan snabbt se när det börjar bli prickar eller föroreningar i pulvret.

NÄTVERK ÄR NYCKELN

Öjvind lyfter flera gånger samarbete som en avgörande faktor för företagets framgång.

– Vi jobbar i ett väldigt bra nätverk där SP Processum är ett fantastiskt kitt. Vi kan plocka ihop intressenter från näringslivet när vi har något nytt på gång. Många industrier vill jobba så här, att man redan i början av ett utvecklingsprojekt arbetar med mottagaren. Det blir tydligt vad kunden vill ha. Jag vet inte hur många produkter, sju, åtta stycken vi har kunnat växla ut från våra första produkter till någonting kul som man kan använda. Det finns liksom inga gränser, det är bara att gasa på.

PulpEye är ett innovativt mätteknikföretag som jobbar inom onlineapplikationer och service för pappers- och massaindustri. Deras produkter säljs i hela världen. Bakom framgången finns en öppenhet och nyfikenhet för utveckling av produkter både inom det egna företaget och inom det rika nätverk som skapats genom åren.

F

MED ÖGA för nya möjligheter

Stefan Wikman från AkzoNobel.


ioEndev har under flera år utvecklat, sökt och fått patent på tekniken som genom värmebe

handling förädlar biomassa. 2012 flyttades och utökades kapaciteten av den första pilotanläggningen från Röbäcksdalen till Umeå Energis lokaler vid Norrlands universitetssjukhus. SP Processum var då med och finansierade en torrefieringstrumma till den nya anläggningen.

– SP Processum spelade väldigt stor roll initialt, berättar Ingemar Olofsson, utvecklingsingenjör och delägare i BioEndev. När man skapar en sådan här anläggning är det väldigt intensivt i början. Vi fick snabbt mycket hjälp av SP Processum att komma igång, jag har svårt att tro att vi skulle ha kommit fram så fort utan dem. Det är ovärderligt. Utan pilotanläggningen hade det inte blivit något.

BÄTTRE PÅ ALLA SÄTT

Torrefiering innebär att flis, bark samt gallrings och röjningsrester värms upp till mellan 290 och 340 grader i syrefri miljö. Det ger materialet nya egenskaper, såsom högre energivärde, mer hydrofobt, mer lättmalt, samt mer homogent. Dessutom förekommer det ingen biologiskt nedbrytande aktivitet och materialet blir betydligt torrare (total fukthalt 25 procent). Efter

BioEndev satsar genom att bygga en demonstrationsanläggning för torrefiering i Holmsund. Det är ett viktigt steg för att skapa fullskaliga kommersiella processer. Torrefiering ger möjlighet att förädla skogsråvara och restströmmar från industriella processer till gröna produkter som svart pellets.

B kompaktering har också materialet högre energidensitet vilket minskar logistikkostnaden. Fuktiga, färska, blöta eller torra råvaror kan vidareförädlas till att ersätta vanlig pellets eller bli helt nya gröna produkter.

– Huvudmålet med vår svarta pellets är pulvereldning, att mala ner det till fint pulver. Det lämpar sig även bra att elda som det är i pelletskaminer eftersom pelletsen brinner ut betydligt bättre och har högre energidensitet. Har man till exempel problem med sitt lagerutrymme för pellets, har man i princip 40 procent mer energi i sitt lager om man använder svart pellets eftersom den har högre energidensitet. Men det är ändå inte där man får ta del av alla fördelarna. När det blir ett pulver nyttjar man verkligen fördelarna, säger Ingemar Olofsson. Vi ser att vår svarta pellets är bättre än vit pellets på alla sätt, egentligen.

INTRESSANT MATERIAL FÖR MÅNGA

Den nya demonstrationsanläggningen skalar upp produktionen av svart pellets tio till femton gånger jämfört med pilotanläggning nummer två. Företaget räknar med att tillverka omkring två ton i timmen när produktionen kommit igång. Enligt Ingemar Olofsson ska demonstrationsanläggningens tork och pelletering tas i drift i marsapril 2015.

Torrefieringen tar lite längre tid, men beräknas vara klar till sommaren.

Utvecklingen av torrefiering är intressant för flera av SP Processums medlemsföretag eftersom det är ett sätt att förädla skogsråvaror och restströmmar från industriella processer till gröna produkter. Intresset från potentiella köpare är också stort.

– I Sverige finns flera specialområden där vår svarta pellets skulle komma till sin rätt, säger Ingemar Olofsson, exempelvis för att elda och bränna inom kemi, stål, cementindustri och för asfaltsproduktion. Vi får väldigt många förfrågningar och funderar därför på att utnyttja piloten under driftsättningen eftersom inte torrefieringen är helt färdig. De flesta vill testa materialet innan de skriver avtal så vi försöker möta denna efterfrågan. Jag tror personligen inte att brist på efterfrågan kommer att vara ett problem, det handlar mer om vad köparna är beredda att betala för det mervärde det innebär med svart pellets jämfört med konventionell pellets.

Tekniken för torrefiering

SKALAS UPP

Ingemar Olofsson och Martin Norwaeger.

Kempestiftelserna

Finansiärer

-medlemsföretagen

SP Processum ABBox 70, 891 22 ÖrnsköldsvikTel: 010516 67 [email protected], www.processum.se

Ingår i SP-koncernen

intr

esse

ra.s

e

Documents

SP Processum 2014