FristadenBakom portarna i Helsingfors judiska församling verkar en levande kultur. Sid 6–7

A K T U A L I T E T S M A G A S I N E T

0415

2

TEXT: OTTO EKMAN

Det är meningen att regeringen ska spara 260 miljoner euro genom att skära i andra stadiets utbildning. I klarspråk betyder det färre kurser och krympande resurser för Finlands gymnasister och yrkesskole lever, men i gengäld utlovas vi de gamla vanliga modeorden effektivitet och kanske, om vi är riktigt snälla, en liten gnutta av den mytiska ekonomiska tillväxten. Beslutet rimmar med åtstramningsideologin som för till fället här­skar i EU. Tanken är att ekonomiska problem och ostadig tillväxt endast kan fixas om staten använder mindre pengar.

Ett hypotetiskt exempel: En fabriks­arbetare bor så långt från fabriken att hen behöver en bil för att ta sig till jobbet. Om bilen går sönder står arbetaren inför ett val. Antingen kan hen ta ett lån för att reparera bilen och fortsätta åka till jobbet varje dag, eller så kan hen göra det ”ekonomiskt vettiga” valet att skrota bilen och säga upp sig från sitt arbete för att i det korta loppet spara på de slantar hen har kvar. Bilskrotens ägare som ser chansen att tjäna sig en hacka

argum enterar för det senare alternativet. På samma sätt argumenterar Finlands ekonomiska elit för åtstramningspolitik i förhoppning om att minskade offentliga utgifter kommer att leda till saftiga skattesänkningar för hög­inkomsttagare och företag.

På grund av ungdomens låga val deltagande är skolan och andra frågor som rör unga ett tacksamt mål för sparivern. De tre stora partiernas väljare är oftast i den åldern att det kan bli farligt för politiker att tala för mycket om till exempel pensionsreform. Dock bör vi hålla i åtanke att det finska skol­systemet förutom att vara en världsberömd national klenod också är den institution som ska ge dagens unga förutsättningar att bli morgondagens skattebetalare.

I stället för att köpa billiga moralistiska argument om det ansvarsfulla i att spara pengar som andra borde använda, borde den finske väljaren inför valet 2015 fundera på om hen hör till samhällets metaforis ka fabriksarbetare eller bilskrotsägare.

Flera miljoner fel

Nedskärningarna innebär att till och med var tredje skola kan bli tvung-en att stänga. Till exempel i vår regi-

on skulle det inne bära att många små gymnasier skulle tvingas slå igen och att utbildningen skulle koncentre-ras till de större städerna. Vi skulle alltså ge våra ungdomar en tåg- eller bussbiljett och önska dem lycka till.

TUOMO PUUMALA, ÖSTERBOTTENS TIDNING 22.11.2014

Specialgymnasierna drabbas enligt de nuvarande planerna dubbelt. Till exempel i idrotts gymnasierna går det ofta åt fyra år – men dess-utom halveras statsstödet till gymnasier med särskilda uppgifter.SUSANNA GINMAN, HBL, 28.1.2015

Nedskärningarna drabbar alla men de är inte beroende av finansieringslagen eller upprätthållningslagen. Det är utmanande att man med mindre peng-ar borde prestera bättre kvalitet.MARCUS RANTALA, STATSSEKRETERARE, SVENSKA YLE 2.12.2014

SLAGKRAFTIGT SAGT

DATUM: 13 februari 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Lars Lundsten CHEFREDAKTÖR: Edit Lindblad PRODUCENT: Malin Öhman REPORTRAR: Anna Björkqvist, Emil Ehnström, Jonas Forsbacka, Otto Ekman

PÄRMBILD: Sofia Ek LAYOUT: Linnea de la Chapelle, Hedda Halinen, Saga Mannila UTGIVARE: Svenska social­ och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

3

De rikas dans?De gamlas dans är en kär sedvänja i Finland som ger gymnasister en chans att klä upp sig och fira tillsammans, men utgifterna som evenemanget innebär för unga och deras föräldrar blir allt större.

TEXT: OTTO EKMAN ILLUSTRATION: LILIAN TIKKANEN

Peik von Essen och Nea Halkamaa deltar i Tölö specialiserings ­ gymnasiums gammeldans tillsammans med sina klasskamrater. De håller med om att gammeldansen blir ett dyrt projekt men

har delade åsikter om det existerar ett grupptryck att satsa. – Tölö har ju rykte om sig att vara lite mer avslappnat, en så kallad ”hippieskola” och det stämmer så till vida att arrangemangen är lite mer avslappnade här, jämfört med till exempel Lärkan där dom brukar satsa jättehårt, säger Halkamaa.

Av elevernas samtal framgår att förväntningarna på flickor fort­farande tycks vara strängare än på pojkar. Det ska fixas smink, frisyr, smycken och sista minutens justeringar i klänningsfållen. För killarna är det fortfarande ett accepterat alternativ att dansa i farfars avlagda frack eller till och med konfirmationskavajen. Eleverna är dock tveksamma om vad det beror på.

– En kulturgrej. Så har det väl alltid varit, säger von Essen.

De gamlas dans började som ett slags maskeradbal där skolelever visade upp ålderdomliga danser i tidsenliga kläder, men feno menet har under årens lopp gått igenom en betydlig förändring, delvis pådriven av de unga själva.Gymnastiklärare Nina Väyrynen minns när hon själv dansade gammeldans.

– Jag var klädd i en 1800­talsbalklänning med halsknäppning som kom från Svenska Teaterns lager, säger hon.

– Mycket har nog förändrats sen dess. Jag har jobbat på hög­stadier de senaste åren så jag minns inte säkert, men nog tycker jag det var annorlunda senast jag drog en gammel danskurs.

Eleverna tog vad dom hittade hemma. Det här att köpa en jättedyr klänning enkom för kvällen och sitta i timtal hos frisören känns nytt.

Klädpriserna är ett medeltal av de billigaste alternativen i tio affärer i huvudstadsregionen.

Efterfestpriset (middag och efterfest) är ett medeltal av priserna i sex svensk­språkiga gymnasier i huvudstadsregionen.

Köpt frack: 448 € Köpt klänning: 329 € Hyrd frack: 146 € Hyrd klänning: 182 €

Efterfest: 54 €

4

260 000 000Rektorn för Kyrkslätts gymnasium, Maria Ekman­Ekebom, är inte orolig för gymnasiets framtid men hon förstår att mindre gymnasier är dyrare än stora. Hon har inte ännu märkt av några förändringar orsakade av strukturreformen i skolan.

– Jag tycker inte om att det tas bort från den utbildning som redan är billig, säger Ekman­Ekebom och påpekar att gymnasieutbildningen inte är den dyraste utbildningen i landet.

Kyrkslätt kommun är den som ordnar utbildningen och Ekman­Ekebom säger att de på skolan är nyfikna på vad kommunen tänkt sig att ska hända i framtiden. Kyrkslätts gymnasium är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Kyrkslätt och det har ungefär 220 studerande.

– Med reformen vill man upprätthålla ser­vice på båda språken, säger Ekman­Ekebom.

I Kyrkslätt har det finskspråkiga gymnasiet Masalan lukio blivit en enhet inom gymnasiet Porkkalan lukio. Masalan lukio har redan tömts och de studerande går nu i Porkkalan lukios utrymmen. Kyrkslätt har nu bara två gymnasier, men Ekman­Ekebom ser positivt på framtiden.

– Med en förändring kommer all­tid någonting nytt, och förändringar är spännande och jag ser det som ett äventyr, säger Ekman­Ekebom.

Organiseringen av andra stadiets utbild­ning kommer att ses över av undervisnings­ och kulturministeriet. Ansökningarna till ministeriet ska lämnas in av kommunerna i oktober. Det nya anordningsnätverket kom­mer att träda i kraft den första januari 2017.

– Kommunen måste visa staten att den är kostnadseffektiv och klarar av att ordna utbildning i enlighet med de nya enhets­priserna för studerande, säger Helena Emaus, bildningschef vid Vörå kommun.

I Vörå finns ett av de två svenskspråkiga specialiseringsgymnasierna i Finland. Vörå samgymnasium har en idrottslinje som samlar svenskspråkiga från hela landet.

Emaus säger att man måste ordna färre kurser för att göra utbildningen mer kostnadseffektiv. Genom samarbete med andra skolor kan man få ner kostnaderna. Ett alternativ för Vörå kan vara att ordna fler kurser på distans.

Alex Vaahtoranta går på första årskursen i Kyrkslätts gymnasium.

– Fast skolan är liten så har den mycket möjligheter, säger Vaahtoranta.

Han trivs i Kyrkslätts gymnasium och säger att alla känner alla. Vaahtoranta säger att han som andra val skulle ha sökt till ett gymnasium i Grankulla eller Esbo men att han redan nu har en lång skolväg på sjutton kilometer. Ifall han skulle ha åkt längre bort så skulle hans skolväg bli ungefär trettio kilometer.

– Det skulle bli mycket längre dagar, säger Vaahtoranta, som är nöjd med utbildningen och inte skulle vilja byta skola.

Jag tycker inte om att det tas bort från den utbildning som redan är billig.MARIA EKMAN­EKEBOM

Strukturreformen inom andra stadiets utbildning är i full gång. 260 miljoner euro ska bort men ännu vet man inte exakt hur reformen kommer att påverka utbildningen.

TEXT: EMIL EHNSTRÖM · BILD: SOFIA EK

SPARÅTGÄRDERNA

● Regeringen skär ner på an dra stadiets utbildning med totalt 260 miljoner euro.● Orsaken till reformen är att utbildningen ska fung era med färre resurser.● 191 miljoner euro ska sparas ge nom finansieringsreformer.● 69 miljoner euro ska sparas genom att man effektiverar anordnarnätverket.

5

6

F E A T U R E

Före jag träffar sexton åriga Nelah Stiller i den judiska sam­skolan i Helsingfors måste jag först gå genom husets säkerhets­kontroll. En vakt möter mig utan­för en betongbunker vid grinden. Han är trevlig men bestämd. Min ryggväska, kamerautrustning och mitt identifikationsbevis granskas ordentligt innan jag släpps in genom portarna till skolgården. I Nelah Stillers skol byggnad finns alla års kurser från förskolan till nian. Förutom skolan finns den judiska församlingen och synagogan i samma hus. I korridorerna hörs ljudet av psalmsång och lekande barn. Stiller går in genom skyddsportarna här varje dag.

– Portarna finns för att den judiska församlingen är hotad. Efter attack­erna i Paris till exempel så var polisen utanför skolan och patrullerade. Det kändes tryggt. Det är bra att det satsas på tryggheten, säger Stiller.

Utanför skolan och församlingen

Hotade men levandeHelsingfors judiska församling skyddas av två skyddsportar. Stockholms församling av fyra. I Tyskland beskyddas en del synagogor dygnet runt av polis. Den judiska församlingen i Helsingfors är livskraftig men i behov av skydd. TEXT: JONAS FORSBACKA · BILD: SOFIA EK & JONAS FORSBACKA

7

F E A T U R E

umgås Stiller med icke­judiska vänner. Ibland har hon fått utstå glåpord och trakasserier.

– Min tränare drog naziskämt för mig en gång. Det var otäckt. Man stöter nog ibland på antisemitism.

I församlingens synagoga träffar jag Ariel Nadbornik, program­ och penningansvarig vid judiska församlingen i Helsingfors. Han berättar engagerat om synagogans historia och om den judiska församlingen. Han visar var Torah­ skåpet finns och sin kippa som han bär på huvudet.

– Vi är en ortodox församling men moderna i till exempel det att kvinnorna och männen kan gå i syna­gogan samtidigt. Kvinnorna sitter uppe på en läktare och männen nere på golvet. Vår församling är också väldigt aktiv.

Många ställer upp i försam­lingsvalet och det ordnas ofta guds­tjänster och andra kulturevenemang

i församlingen. På söndagarna är salen fullsatt.

Det sekulariserade samhället gör att religiösa traditioner för svagas. Det här påverkar också den judiska befolkningen som beroende på hur man räknar är omkring 1500 personer i Finland.

Pekka Lindqvist som är teolo­gie doktor, universitetslärare vid Åbo Akademi och föreståndare på Institu tum Judaicum, det judaistiska institutet vid Teologiska Fakulteten poängterar att det judiska samfundet i Finland är livskraftigt.

– Helt klart finns det hotbilder, både fysiska och mer abstrakta men samtidigt tillåts fortsättningsvis de judar som finns i Finland att vara livs­kraftiga och aktiva.

Judiska församlingar finns i både Åbo och Helsingfors. I Helsingfors församling finns judisk eftis­ och fritidsverksamhet, egen gravplats och åldringshem.

I år har det beslutats om att den

judiska församlingen i Helsingfors beviljas 100 000 euro ur stats budgeten för att stöda tryggheten inom för­samlingen. Pengar som församlingen tidigare behövt.

– Vi har själva satsat myck­et pengar på säkerheten och det här är första gången som vi får stöd. Nu har man insett att det finns hot och därför får vi stöd. Det är vi oerhört tack samma för, säger Nadbornik.

Varken undervisnings­ och kultur ­ministeriet eller inrikesministe­riet har velat kommentera varför stödet ges nu och varför det inte gjorts tidigare.

– Hoten mot oss på församlingen har förändrats. Det är inte så att någon ringer hit och säger att de attackerar om en vecka. Det som kan hända kan plötsligt hända, säger Nadbornik.

När jag lämnar synagogan hörs psalmsången i korridoren igen. Jag går ut genom portarna.

Nelah Stiller har gått i skola och synagoga i samma hus sedan för­skolan. Nu är hon förväntansfull över att börja i gymnasiet nästa år. ”Det blir bra med omväxling”. Foto: Jonas Forsbacka

Den judiska församlingen i Helsingfors är liten men stark. Högtider och traditioner viktiga och glöms lätt bort i det sekulariserade samhället, säger Ariel Nadbornik. Foto: Sofia Ek

Den judiska församlingen och skolan delar samma byggnad. Alla känner alla. Foto: Jonas Forsbacka

Det är inte så att någon ringer hit och säger att de attackerar om en vecka. Det som kan hända kan plötsligt hända.ARIEL NADBORNIK

8

F E A T U R E

Viviann Seege tycker att bastu yoga är ett exempel på yogans kommersialisering.

9

Doften av te sprider sig i vardags­ rummet hemma hos yogaterapeuten Viviann Seege. En färgsprakande matta breder ut sig i vardagsrum­met. Med en mugg i var hand slår sig den leende yoga terapeuten ned på en av de genomskinliga stolarna vid träbordet.

Seege har hållit på med yoga under flera års tid och kommer snart ut med en bok om yoga skriven i sagoform. Yogan har på de senaste tiden blivit väldigt trendigt och det finns få som inte hört om fenomenet.

– Det är som när någon köpte den första mobiltelefonen. Snabbt skaffade alla andra en mobiltelefon, säger Seege och tar en klunk te ur sin mönstrade kopp.

Det är typiskt finländskt bete ende att när något nytt når någon följer de andra snabbt efter, yogan är inget undantag. I dag finns yoga att tillgå nästan överallt, det finns specifika yogabutiker, i reklamen syns yogan men också på nätet. Seege säger att det är bra att yogan finns att tillgå på nätet men att det också för med sig nackdelar.

– Det är ofta väldigt viga lärare som syns på nätet, där de utan problem gör komplicerade rörelser. Om då människor som tittar på videorna tror att de också måste klara av rörelserna kan det bli fel, säger Seege.

Även på sociala medier har yogatrenden fått fäste. Svenska Rachel ”Yogagirl” Brathen har på Instagram över en miljon följare. Där visar hon i färgglada yogakläder upp övningar på stränder i Aruba. Yogan har med åren blivit mer fokuserad på utseende och träning.

Yogi shop i Kronohagen säljer yoga­produkter och superfoods. Reeta Korhonen säger att trots att inte yoga handlar om de materiella sakerna är det ändå motiverat att det finns yoga­butiker.

– Håller man på med yoga har alltid nytta av bekväma kläder och yoga mattor för fäste, vilket vi kan erbjuda, säger Reeta Korhonen.

Seege ser inte yogans förändring som något direkt problem.

– Yoga är väldigt brett. En del väljer att hålla på med yoga bara för träningens skull, säger hon.

Däremot faller inte all träning under definitionen yoga.

– Jag skulle kalla det yoga när personen fokuserar på andningen och är närvarande. Yoga är inte när du ligger pustande och funderar över vad du ska handla, säger Seege.

Traditionellt handlar yoga om att ta hand om sig själv. I många fall är det en livsstil.

– Men människor har svårt att förstå att man kan gå i klackskor fastän man lever enligt yogan, säger hon.

Enligt Seege används yoga i reklam utan förståelse för innebörden.

– Det är någon som ”ummar”, men någon riktig koppling finns inte.

Gabriella Czeiner på meditations­centret timanttipolku­buddhalaisuus i Kronohagen är av samma åsikt.

Enligt henne handlar budd hismen om att finna lycka inom sig själv, vilket inte kan uppnås genom att köpa fina produkter.

– Så länge det gynnar individen är all meditation bra, men det blir fel när det används för att få människor att köpa mer.

Yoga

F E A T U R E

Det är som när någon köpte den första mobil-telefonen. Snabbt skaffade alla andra en mobil telefon.

VIVIANN SEEGE

Yogaprodukter fyller hyllorna. Nya yogastudior ploppar upp som svampar ur marken. Sociala medier svämmar över av viga yoga-tjejer som på stränder visar upp svåra övningar. Vad hände med den ”riktiga” yogan? TEXT & BILD: ANNA BJÖRKQVIST

– meditation eller färgglada tights?

10

Roza MononenVECKANS KRONOHAGARE

Språkfrågor i Finland är ofta en het potatis. Roza Mononen skriver just nu sin doktorsavhandling i finsk­ ugriska språk och har alltid sett språk som e n stor rikedom.

– Jag är ingen politiker, men ju fler språk man kan desto bättre, säger Mononen, som själv talar mariska, ryska, finska, engelska och tyska.

Hon jobbar i köket på Uni café Soc & Kom i Kronohagen. Fritiden går mest åt till att skriva på doktors avhandlingen. Hon kom till Finland år 2001 på utbyte för att forska och lära sig det finska språket. Sedan fortsatte hon som forskarstuderande.

– Om jag inte kan ett språk så vill jag lära mig det.

Mononen är från Ryssland och studerade där ryska språket och rysk litteratur. I Finland har hon lärt ut mariska och ryska främst åt forskare och finska åt utlänningar.

Hon påpekar att man måste vara öppen och våga använda språk.

– Använd inte engelskan om du inte måste, använd i stället andra språk.

Hon är intresserad av olika kulturer och säger att man får en helt annan insikt i kulturer om man kan språket.

– När du ser många kulturer och olika slags människor, så börjar du se individen bakom kulturen. Emil Ehnström

11

Are Finns cold as ice?This is exactly what I thought before I first got to Helsinki. My expectations of a never­ending winter and people in fur winter jackets were way too high. Some­how I thought it could be similar to Riga. I was born in Latvia, in that little country with a population of two million, which has its naturally beautiful territory where people do not act collectively but more as individuals, like the Finns.

What I’ve learned so far during my time in Finland is that Finns can melt the ice. I know that you probably may think that it’s going to be another typical Erasmus student claiming that I am in love with Finland, I am having so much fun. Parties are the best, etc. Wrong. I just want to reveal one of my learning lessons.

A week ago after a party I was so exhausted that I felt like going home to finally relax. Everything was fine until I found myself on a public bus to a com­pletely opposite direction to where I live. A guy was sitting next to me. Looked like a Finn. Light hair, blue eyes, winter coat. Yes, that was him.

Surprisingly, the Finn started the conversation. He looked worried. It was almost five in the morning, but he still was very polite and helped me find my way back home. It took more than an hour. In the end, one sentence stayed in my mind. “You are my guest, I cannot leave you here”.

The lesson I learned is not to think that Finns are cold. Winters may be tough, but Finns do survive, just like I have survived my first month in Finland.

Sindija Bokāne Utbytesstudent från Lettland

TEXT & BILD: OTTO EKMAN

Nuförtiden kan man låna sällskaps-spel och instrument på biblioteket. Men visste du om att du också kan låna, eller i alla fall hyra, konst?

– Vi är först och främst ett ymnighets­horn av finsk nutidskonst, säger Eeva Muona huvudansvarig för Helsingfors konstnärs gilles artotek.

Verksamheten upprätthålls som ett s amarbete mellan Helsingfors stad och konst­närsgillet. Syftet är att vem som helst ska kun­na njuta av högkvalitativ konst hemma.

Artoteket bjuder på konstverk av kända och etablerade finska konstnärer. Allt från skulpturer till bildkonst och fotografi kan hy­ras för en månadsavgift på 20–250 euro. Mu­ona berättar att ungefär nittio procent av alla som hyr ett verk till slut också köper verket.

– Att marknadsföra och sälja sin konst är ofta väldigt svårt också för kända konstnärer i Finland, förklarar Muona. Genom vår verksamhet kommer nya människor i kontakt med deras konst.

Förutom en provision som hjälper till att upprätthålla verksamheten går pengarna

som kunden betalar i hyra också rakt till konstnären. Muona uppskattar att artoteket hyr ut runt tusen tavlor per år.

I söndags fyllde Helsingfors artotek tjugo år och firade med fest i Richardsgatans biblioteks lokaler. Firandet fortsätter också under hela jubileumsåret genom diverse evenemang, bland annat kommer arto tekets utsända att åka runt på andra bibliotek i huvudstadsregionen med en portfölj med tavlor för att sprida information och locka nya kunder till artoteket.

Enligt Muona är artotekets kunder en blandad skara. Eftersom artoteket delar utrymme med Richardsgatans bibliotek är besökarna lika varierande som bibliotekets.

– Hit kommer också många konst experter och andra branschmänniskor men många kunder är sådana som bara tappar bort sig hit utan att alls ha vetat om vår verksamhet från förut.

För den som själv känner sig sugen på att tappa bort sig i konstens värld ligger Helsingfors Artotek vid Richardsgatan 3, en trappa ner från bibliotekets huvudingång.

Hyr nutidskonst i Helsingfors

12

Restaurangdag!Trött på söndagsbrunch? Vill du ha en kulinarisk upplevelse? Har du en brinnande iver för att visa dina matlagningstalanger? I så fall måste du uppleva det här.

På söndag är det igen dags för den internationella restaurangdagen som har ordnats fyra gånger per år sedan 2011. Hittills har över 16 000 pop­up restauranger grundats för en dag i 68 länder runtom världen. Med 1,8 miljoner kunder kan man säga att restaurangdagen har blivit en riktig matkarneval.

Om du själv vill starta en restaurang måste du bara registrera den på restaurangdagens webbsida. Det är dessutom helt gratis.

Vill du smaka på andra mat entusiasters skapelser finns det en karta på webbsidan där du kan hitta restauranger och dessutom få information om dem.

Bland annat serverar The Aussie Corner hamburgare, smörgåsar och vegetariska god­bitar på Mariegatan i Kronohagen.

www.restaurantday.org

Surfhår på burkDen här tiden på året är det många som längtar efter sommarvärme, solkysst hy och rufsigt surfhår. För oss som gör det finns det två alternativ. Antingen kan vi boka en resa till ett fjärran land eller köpa sommaren på burk.

Om du är trött på tråkigt vinterhår kan du köpa en flaska saltspray. Den ger håret volym och doftar himmelskt, men framför allt ger det dig den där slarviga surfar looken.

Du kan spraya saltet i vått hår om du vill ha mer volym eller i torrt om du bara vill ha lite vågigt hår. Men akta dig för att spraya för mycket i vått hår, för då kan sprayet bli till ett vitt pulver som påminner om mjäll när håret torkar. Spruta inte heller lösningen i hår­bottnen eftersom håret då kan se flottigt ut.

Saltsprayen blir din för mellan 10 och 30 euro beroende på flaskans storlek, märke och kvalitet.

Skanner överalltAtt hålla reda på alla våra papper är inte alltid så lätt. Skattekort, kvitton eller kontoutdrag kan vara bra att spara, men att skanna får ofta många att se rött. ”Hur fungerar den här skannern?” är något man hör alltför ofta.

Men nu har räddningen kommit. I stället för att spara allt i pappersform kan du skanna pappren och spara dem digitalt.

Applikationen CamScanner är behändig då du inte har en egen skanner hemma. Den är kompatibel med Android, iOS och Windows Phone och den är helt gratis.

Öppna applikationen och ta en bild av pappret du vill skanna. CamScanner beskär bilden. Sedan fixar den kontrasten så att dokumentet ser bra ut. Efter det kan du skicka i väg ditt dokument till din e­post eller spara den på din telefon.

Nu kan du behändigt sortera alla dina kvitton och viktiga papper i digital form i stället. Ett tips är att lägga upp alla dokument i ett virtuellt moln. På så sätt sparar du minne på telefonen.

Och det bästa med appen? Inga sladdar. Bråken med skannern är förbi.

Emil EhnströmTidningsreporter

Jonna HaikonenRadioreporter

Henri MitikkaVideoreporter