Embed Size (px)
Citation preview
1
Strängbetong – smartare för miljön
2
3
Miljöarbetet på Strängbetong
Idag vet vi bättre. Debatten om klimatet och miljön har
varit het de senaste åren och många företag har försökt
minska sin påverkan på omgivningen.
Nu är det dags att lägga i en högre växel. I bygg
branschen måste vi hitta ett sätt där vi förbrukar mindre
av jordens resurser och sänker nivån på våra utsläpp
av koldioxid.
Förr levde vi människor i tron att naturen själv skulle återhämta sig från de skador som vi orsakade genom alla utsläpp. Jordens resurser utnyttjades utan att någon riktigt insåg vilka konsekvenser det skulle få.
Vi på Strängbetong drar vårt strå till stacken genom att
tänka energisnålt. Ända från själva produktions fasen
till när bostadshusen och fastigheterna tas i drift. Till
exempel har vi dragit ner på våra transporter, och med
betong som byggnadsmaterial kan vi minska de färdiga
byggnad ernas energikonsumtion med upp till 40%.
För att ständigt kunna jobba med miljön i fokus har vi
utarbetat en miljöpolicy.
Vår miljöpolicy. Vi…
… engagerar och vidareutbildar våra medarbetare
för att få ett meningsfullt och resultatbaserat
miljöarbete.
… sparar energi och råvaror i produktionsprocessen
för att minska utsläppen och minimera
miljöbelastning en på naturen.
… har en helhetssyn när vi planerar och utvecklar
produktionsprocessen. I den ingår återvinning,
återanvändning och återbruk samt slutlig depone
ring av material.
… förvissar oss om att våra leverantörers och under
entreprenörers miljösyn är förenlig med vår policy
och våra mål.
… redovisar öppet vårt miljöarbete.
… förbättrar kontinuerligt vårt sätt att arbeta med miljön.
… uppfyller alla krav i miljölagstiftningen.
4
En byggnad har ett långt liv
Endast 15% av den totala kostnaden för en byggnad är
relaterad till uppbyggnaden. Resterande 85% är drifts
kostnader under resten av husets livscykel, mestadels
för uppvärmning och nedkylning. Genom att bygga ett
gediget hus i betong förbättras dessa egenskaper vilket
får den totala kostnaden att bli lägre, och påverkan på
miljön att minska.
Flexibilitet
Betong gör det möjligt att bygga flexibla och anpass
nings bara hus. För att reducera framtida miljöpåverkan
ser vi redan under konstruktionen till att huset på ett
enkelt sätt ska kunna byggas om och byggas ut.
Återvinning
Vårt miljöarbete utvecklas ständigt. Ett av målen är att
våra fabriker i framtiden ska ha slutna produktions
system där allt avfallsmaterial kan återvinnas.
Det mesta som blir över vid betongtillverkning är åter
vinnings bart. Till exempel separerar vi cementslammet i
speciella sedimenteringscisterner. Delar av överskotts
vattnet samt sand och grus återförs till produktionen.
Resterna av hårdbetong krossas och delas upp i fina
och grova delar. Dessa har flera användningsområden,
bland annat som grundlager vid vägbyggen.
För att utvärdera den totala påverkan ett hus har på miljön gör vi en livscykel analys (LCA). Den gör att vi kan förutse byggnadens totala ekonomiska och miljö mässiga kostnad – från första byggdagen tills huset någon gång i framtiden är rivet och materialet fraktats bort.
5
Karbonatisering
En viktig miljöaspekt hos betong är dess förmåga att
binda koldioxid. När cementen en gång tillverkades
frigjordes koldioxid, och genom en process som heter
karbon atisering kommer betongelementet att suga åt
sig en del av koldioxiden under sin livstid. Om huset rivs
och betongen krossas påskyndas denna process.
50
40% av världens totala energiförbrukning
30% av råvarukonsumtionen
25% av skogsavverkningen
35% av världens CO2 utsläpp
Energi och CO2
Material
Konstruktionsfas
Fördelningen av energiförbrukning, CO2 utsläpp och materialförbrukning under de olika stadierna i en byggnads livscykel.
Användningsfas Rivningsfas
16% av färskvattenuttaget
40% av det fasta avfallet
40
%100
80
60
40
20
-20
-40
0
%
Byggnader är orsaken till... Energi- och materialförbrukning
Livscykeln för prefabricerade betongkonstruktioner
30
20
10
0
Byggarbetsplats
Byggnaden används
Råvaror
Produktion
Transport
Rivning/återvinning/återanvändning
50
40% av världens totala energiförbrukning
30% av råvarukonsumtionen
25% av skogsavverkningen
35% av världens CO2 utsläpp
Energi och CO2
Material
Konstruktionsfas
Fördelningen av energiförbrukning, CO2 utsläpp och materialförbrukning under de olika stadierna i en byggnads livscykel.
Användningsfas Rivningsfas
16% av färskvattenuttaget
40% av det fasta avfallet
40
%100
80
60
40
20
-20
-40
0
%
Byggnader är orsaken till... Energi- och materialförbrukning
Livscykeln för prefabricerade betongkonstruktioner
30
20
10
0
Byggarbetsplats
Byggnaden används
Råvaror
Produktion
Transport
Rivning/återvinning/återanvändning
Drift och underhåll85%
15%
Fördelningarna av de olika kostnaderna/miljöeffekterna som uppstår under en byggnads livslängd.
Produktion och resthantering
6
Betongens fördelar
Betong består enbart av råvaror som vi lånar av naturen:
cement, vatten, sten och sand. Tillsammans bildar
dessa ingredienser ett långlivat material som står emot
det mesta. Genom sin vikt och hållbarhet passar betong
lika bra för byggande av bostadshus som för hantering
av farliga material som jordbruksavfall, giftigt avfall eller
sprängämnen.
Täta hus
Ett tungt och tätt betonghus står emot väder och vind
under hela sitt liv. Inomhusmiljön blir inte heller dragig
eller fuktig. Och en tät byggnad släpper inte ut värmen
ur huset, vilket gör att kostnaderna för uppvärmning
minskar.
Brandsäkerhet
Betong ger också hög brandsäkerhet. En genom snittlig
byggnad kan stå emot en brand under 60 minuter.
Byggnader förstärkta med betong har ett brand
motstånd på hela 90 –120 minuter. Vår kunskap om
betongens brandegenskaper gör att vi kan räkna fram
en önskad, tidsbestämd, hållbarhet.
Hälsa
De flesta hus fungerar perfekt under torra förhållanden.
Men i vårt nordiska klimat är fukt och vind mer regel
än undantag, och fuktskador är därför vanliga. Ofta
uppstår mögel som en följd av detta och de boende
eller arbet ande i huset kan då drabbas av hälsoproblem.
Vanliga åkommor är irritation i öron, näsa eller hals, hud
irritationer och allergier.
Med prefabricerad betong där väggdelarna tillverkas
inne i klimatkontrollerade fabriker och sedan monteras
på byggplatsen – istället för att gjutas i formar på
plats – reduceras riskerna för fuktskador redan under
byggprocessen.
Även kvaliteten på luften påverkar vår hälsa. Och
kostnaden för att motverka dålig luft med energi
krävande fläktsystem är i samma storleksordning som
upp värmnings kostnaden. Betong, som består av
naturliga material, innebär också att risken för dålig
inomhus luft minskar.
En jämnare temperatur
Den tåliga och tunga betongen är ett bra bygg material
till energieffektiva hus. Tunga betongbyggnader
absorberar värme från människor, lampor och maskiner
under dagen. Under natten lämnar betongen ifrån sig
värmen igen och gör att inomhustemperaturen blir
jämnare dygnet runt. Detta medför att behovet av att
använda kyl system på dagen, och radiatorer på natten,
minskar. Och den totala energikostnaden minskar
med upp till 40%. Sammantaget ger detta ett billigare
boende och lägre investeringskostnader tack vare
enklare upp värmnings, ventilations och kylsystem.
Betong är ekonomiskt fördelaktigt, har väldigt lång livslängd och består bara av naturliga råvaror.
25 MPa1950
ÅrtalBetong allt starkareSamtidigt som dimensionerna på konstruktionerna minskat genom åren, har hållfastheten ökat.
Sten och sand 75%
Huvudsakliga råvaror i betong
Cement 17%
Vatten 8%
1970
1980
2000
50 MPa
80 MPa
120 MPa
7
Vår energieffektiva Bashall
Med en byggnad i betong undviker du höga upp
värmnings kostnader. Du får också en jämnare och
behag ligare inomhusmiljö på köpet. Jämför man vår
Bashall med en konventionell plåthall visar siffrorna att
Bashallen är det mest ekonomiska och minst energi
förbrukande alternativet.
Energibehovet för varje kvadratmeter golvyta ligger på
80 kWh per år för plåthallen. En Bashall kräver mindre än
hälften av detta vilket i slutändan gynnar miljön.
Den operativa temperaturen i en plåthall varierar 7°C
under ett dygn. I Bashallen är temperaturskillnaden
istället bara 3°C. En jämn temperaturnivå är viktig för
att människor som arbetar eller idrottar ska kunna
behålla sin koncentration och orka mer.
Ljudisolering
Buller är idag ett stort problem och kan leda till trött
het, irritation och huvudvärk. Nuvarande krav på ljud
isolering är höga och betong är känt för sina utmärkta
ljud dämpande egenskaper. De tjocka väggarna hjälper
till att motverka störande buller utifrån och lågfrekventa
ljud från trapphus och inom lokalerna.
Operativ temperatur °CTid
I jämförelse med lättare konstruktioner har betong en oöverträffad förmåga att absorbera värme under dagen.
Forskning visar att den ideala inomhustemperaturen är mellan 20–24°C. För varje grad över denna nivå minskar effektivitet och koncentration.
30 °C
25 °C
20 °C
15 °C
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24
Temperaturförlopp en varm sommardag
Betongkonstruktion
Lättbetongskonstruktion
Plåtkonstruktion
100
Produktivitet, %
90
80
70
60
50
40
20 23 27
Inomhusmiljö
En av de största vinsterna med en byggnad i betong
är att den ger en behaglig och trivsam miljö att bo eller
arbeta i. Alla vet vi att en jämn temperatur gör att både
vår förmåga och trivsel ökar. Det ger förutsättningar
för en behaglig miljö på arbetsplatsen och en tillfreds
ställande boendemiljö. De prefabricerade betong
elementen mini merar också riskerna för fuktskador och
sjukdomar relater ade till mögel.
8
Fördelar med prefabricering
Beståndsdelarna i ett hus har olika livslängd. Fasaden
på utsidan kräver oftast mer underhåll än den bärande
strukturen inuti. Därför tillverkar vi på Strängbetong
byggelement som är gjorda så att ett renoveringsarbete
blir så enkelt, och påverkar så få delar av byggnaden,
som möjligt.
Ett smartare byggande
Allt utom huvudstrukturen i ett hus ska vara utbytbart
eller förnybart under husets normala livslängd. Därför
är det viktigt att till exempel husets avloppsledningar
är placerade på ett sätt som underlättar för eventuella
ombyggnader.
Målet är att bara behöva göra mindre ingrepp i bygg
naden när nya behov och krav uppstår. Det är mindre
arbets och materialkrävande, och på så sätt gynnar det
både ekonomin och miljön. Ett smartare byggande, med
inbyggda förändringsmöjligheter, gör också att husen
inte behöver rivas i förtid. Med en flexibel konstruktion
kan de istället uppdateras och leva vidare.
Bostadshus ställer inte lika höga krav på flexibilitet som
till exempel idrottshallar, kontorsbyggnader eller hotell.
Gränserna för vad som går att göra sätts av den bärande
strukturen. Strängbetong har mycket lång erfaren het
av att konstruera prefabricerade byggelement som
möjlig gör bjälklag med långa spännvidder och en
öppen, flexibel planlösning. Dessa gör det enklare att
vid en ombyggnad förändra storleken på lägenheter
och rum, och placeringen av badrum och toaletter.
Även om dagens byggnader är designade för att hålla
länge så kan inte alla husets komponenter för väntas ha
samma livslängd. Elektriska installationer och mekaniska
lösningar har en kortare livslängd än den bärande struk
turen. Därför måste man redan på ritbordet tänka ut hur
dessa ska kunna underhållas på ett smart och effektivt
sätt. Det är självklart en ekonomisk fråga att ta hänsyn till
detta under ett tidigt skede. Men kostnaderna blir ändå
betydligt lägre jämfört med de som kan uppstå längre
fram ifall man bygger in sig i en mindre flexibel lösning.
Byggandet tar idag mer hänsyn till förändringar och kostnadseffektivitet. Redan på planeringsstadiet gör vi husen så flexibla som möjligt inför framtiden.
9
Tystare byggande
En av fördelarna med våra prefabricerade betong
element är att byggtiden förkortas.
På så sätt förkortas den tidsperiod då boende och
arbet ande i området utsätts för buller, damm och smuts
från byggplatsen. Även avfallet minskar. Eftersom vi inte
behöver frakta ut gjutformar minskar också antalet
transporter, buller och avgaser.
Produktionsteknik
Det finns många fördelar med att all vår produktion sker
i egna fabriksanläggningar istället för på byggplatsen.
Våra produktionssystem ger oss goda förutsättningar
att både minska resursåtgången och förbättra arbets
miljön. Varje del i processen kan bättre övervakas både
med avseende på ekonomin och på byggelementens
kvalitet.
Avfallet minskar avsevärt, och det som processen lämnar
ifrån sig kan vi enklare ta hand om och återvinna.
Fabrikerna gör det också möjligt för oss att kontrollera
utsläpp och ljudnivåer lättare än om vi skulle genomföra
gjutningarna på en byggplats.
Optimering av material
Vid prefabricering av betongelement i fabriker går det åt
mindre stål och betong än vid gjutning ute på en bygg
plats. Det ger förstås ekonomiska fördelar men kräver
dessutom färre transporter än om allt material och alla
komponenter som behövs för att gjuta skulle fraktas ut
till bygget.
Vi på Strängbetong strävar efter att minska åtgången
på råmaterial. Vi använder till exempel en ökad mängd
stenkross istället för naturgrus.
Uppförande
På en byggplats är det generellt stor risk för att
olyckor inträffar. Monteringen av våra stora och tunga
betong element utgör inget undantag. Därför tar vi på
Strängbetong säkerhetsfrågor på allra största allvar, så
att varken personalen på byggplatsen eller miljön ut
sätts för fara.
10
SandwichväggarEn tung betongkonstruktion är nyckeln till lägre energiförbrukning. Ett sandwichelement av betong ger ett tätt och välisolerat klimatskal som minimerar köldbryggor.
Lager på lager
Tekniken att prefabricera betongväggar som består
av flera lager är en del av vårt miljösmarta byggande.
Sandwichväggar är, precis som namnet antyder, upp
byggda av tre lager där två betongelement omsluter
isoleringen. Sandwichkonstruktionen gör husen tätare
och mer motståndskraftiga mot temperaturväxlingar. Ett
hus isolerat med denna metod håller också en jämnare
inomhustemperatur och släpper inte ut husets dyrbara
värme. På så sätt hjälper väggarna till att hålla energi
kostnaderna nere.
Hållbara ytterväggar i betong
En yttervägg av betong är mycket tåligare än andra
material, exempelvis trä. Då betongen är gjord av natur liga
material som cement, sand, sten och vatten står den emot
vind och väta bra. Betongytterväggar risk erar heller inte
att mögla eller släppa igenom vatten. De pre fabricerade
väggelementen kan gjutas komplett med ytskikt, i
t ex tegel eller slipad betong.
11
Enklare lösning
Eftersom TermoDeck använder själva betongbjälklagen
och dess hålkanaler för temperaturreglering minskar
beho vet av radiatorer och kylmaskiner. På så sätt fås
energ isnålare klimatsystem som är enklare att både
installera och underhålla.
TermoDeck
Anpassad temperatur
Att utnyttja så kallad termisk tröghet är ingen nyhet.
Det gjorde redan våra förfäder genom att flytta in i
grottor vars väggar behöll en del av sommarvärmen,
och värmen från eldstaden, så att de slapp frysa när
utomhus temperaturen sjönk. På samma sätt gav grottan
svalka under varma dagar. TermoDeck ut nyttjar den
termiska trögheten i betong på ett liknande sätt, dels
genom att tillvarata överskottsvärme från människor,
maskiner och belysning i lokalerna, och dels genom
att leda in och vent ilera ut luft genom kanaler i betong
elementen. Strategiskt placerade värmeväxlare ser till
att ingen energi går till spillo. TermoDeck är en miljö smart
lösning som till skillnad från traditionella fläktsystem
ger oss ett behagligare inomhusklimat på ett dragfritt
och ljudlöst sätt.
Med TermoDeck utnyttjar vi betongens förmåga att lagra värme och kyla för att plana ut temperatursvängningar och skapa ett behagligt och energisnålt inomhusklimat.
Gärdesskolan i Gislaved
Gärdesskolan är en gymnasieskola i Gislaved som
ventileras och värms med klimatsystemet TermoDeck.
Byggår: 1993, tillbyggnad 2006.
Beställare: Gislaveds kommun.
Arkitektkontor: White Arkitekter.
Bruksarea: 18 400 kvadratmeter.
Total energianvändning: 115 kWh/m2 och år (2007)
för uppvärmning, varmvatten, ventilation, driftel och
verksamhetsel.
Resultat: Överlag är anställda och elever på skolan
väldigt nöjda, inte minst med det goda inomhusklimatet.
Enligt JanÅke Hultqvist, ansvarig för VVS och energi
frågor i Gislaveds kommun, och Våge Johanson, drifts
ansvarig på Gärdesskolan, fungerar lokalerna bra både
sommar och vinter och energiåtgången är låg.
12
Att minimera köldbryggor
Balkonger
Sättet att fästa balkongen i byggnaden påverkar bygg
nadens ekologiska egenskaper genom att infäst
ningens förmåga att leda värme och kyla inverkar på
energi åtgången. Den konventionella lösningen är att
spänna in balkongplattan i bjälklaget vilket skapar en
energi slukande köldbrygga. Vi låter istället sandwich
elementets yttre skiva utgöra upplag för balkong plattan,
vars yttre kant bärs av pelare eller rostfria snedstag.
Detta ger mini mala köldbryggor.
En stor energitjuv i byggnader är köldbryggor som bildas då byggnadens olika beståndsdelar fogas samman. Genom att istället bygga klimatskalet med täta, välisolerade, prefabricerade betongelement kan man minimera dessa.
Fönster
För att snabbt få huset tätt bör fönstermonteringen
göras så tidigt som möjligt. Det kan antingen ske i
någon av våra fabriker, eller direkt i anslutning till stom
monteringen. Infästningen sker genom att skruva fast
fönstren till elementen via lokalt ingjutna plåtar, och
reducerar därför köldbryggor även här.
Pelare: 0 kWh
Stag: 75 000 kWh
Inspänd: 1 200 000 kWh
Energi/miljöbelastning av olika balkongupphängningar under en byggnads livslängd
Förutsättningar: 50 lägenheter, 3 m balkonglängd utefter fasad. Energiförlusten är beräknad av Professor Gudni Jóhannesson, KTH.
13
Råvaror
Betong är ett rent naturmaterial som består av cement,
sten, vatten och sand och går därför att återanvända
till 100%.
I regel består betongblandningen av 75% ballast, dvs
sand och grus. Resterande 25% är cement och vatten.
Betongen i sig är inte miljöskadlig, men framställ
andet av cement ger upphov till koldioxidutsläpp. Idag
står cement industrin för cirka 3% av Sveriges totala
koldioxid utsläpp. Koldioxiden kommer dels från för
bränning och dels från den kemiska omvandlingen av
kalksten till cementklinker.
Fördelen med gjuten betong är att den över tiden tar
tillbaka en del av den koldioxid som avgått under upp
hettningen av kalkstenen – en reversibel process.
Cirka 3% av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från cement industrin. Koldioxiden kommer dels från förbränning och dels från den kemiska om vandlingen av kalksten till cementklinker.
Processen fortgår under hela byggnadens livslängd och
accelererar när den sedan rivs och betong elementen
krossas ner till grus och sten. Den mängd som tas upp
ur atmosfären motsvarar cirka hälften av den kol dioxid
som avgavs då kalksten omvandlades till cementklinker
vid den ursprungliga cementtillverkningen.
Cement både tillverkas och används över hela världen.
De genomsnittliga utsläppen av koldioxid per ton pro
d ucerad cement uppskattas till 720–800 kg.
Vi arbetar på att ytterligare reducera både energi och
processrelaterade utsläpp. Vi ser också stor potential i
att öka användningen av tillsatsmaterial som flygaska
och slagg.
14
Vi försöker hela tiden göra transporterna av vår prefab
ricerade betong så smidiga som möjligt. Till exempel
fraktar vi ofta stora betongelement nattetid för att
minska störningar i trafiken. För att transporterna ska
bli färre använder vi också fordon som kan lasta extra
långa element. På våra fabriker har vi effektiva logistik
lösningar som gör att vi snabbt och enkelt får fram de
element som ska fraktas iväg.
TransporterKlassificeringssystemet QIII
Strängbetong följer ett klassificeringssystem, QIII, för
tung trafik som utarbetats av Naturskyddsföreningen,
LO och NTF. I systemet samlar man poäng efter ett
program som är uppdelat i de tre områdena arbetsmiljö,
yttre miljö och trafiksäkerhet. Dessa regler styr sedan
våra avtal med alla våra transportleverantörer. För detta
initiativ har Strängbetong uppnått högsta betyg i QIII.
15
Strängbetongs miljöarbete
På 1960talet var elen mycket billig jämfört med idag.
De allra flesta företag förbrukade el utan att tänka på
kons ekvenserna. Dessutom kördes avfall och sopor
osorterat till tippen och förändrade topografin genom
att resultera i stora sopberg.
Redan på 1970talet kom de första förändringarna i och
med att miljörörelsen blev mer tongivande. En väckar
klocka var det ökande antalet miljökatastrofer som
framför allt skedde utomlands. Under de följande åren
genomfördes olika miljöfrämjande åtgärder av företag
och industrier. Och i och med att miljölagstiftningens
miljöbalk trädde i kraft 1999 började Strängbetong
och många andra företag se över sitt miljöarbete från
grunden.
Vi arbetade då fram en miljöhandbok till alla våra fabriker
som idag arbetar kontinuerligt med uppsatta miljömål
och uppföljning av dessa. Samtidigt strävar vi efter att
ständigt göra nya framsteg, och hitta nya förbättrings
områden, så att vi hela tiden kan bli mer miljövänliga och
mer effektiva.
Under åren har många förbättringar skett. Mängden
cement till varje kubikmeter betong har till exempel
minskat avsevärt utan att kvaliteten på betongen för
sämrats – snarare tvärtom. Idag låter vi inte heller lampor
lysa överallt, dygnet runt. Vi har dörrar som stängs
automat iskt i våra fabriker för att behålla den överskotts
värme som den egna produktionen ger. Vi söker med
andra ord hela tiden stora och små för bättringar som
kan minska energiåtgången och påverkan på vår miljö.
Vi arbetar till exempel på att reducera betongspillet
ytter ligare. Idag ligger siffran på 7% men vårt mål är
att komma ned till 4%. En mer kalkylerad och precis
produktion är troligtvis nyckeln till att nå den siffran.
Betongindustrin står idag för 3% av Sveriges totala
koldioxid utsläpp, en siffra som Strängbetong vill hjälpa
till att minska. Det kan till exempel ske genom att
minska cementåtgången. Att istället blanda i kalkstens
filler i betong blandningen är ett alternativ. Och i Europa
används idag slaggcement. Det är dock viktigt att
sam tidigt behålla samma höga krav på hållfasthet och
kvalitet , eftersom cementen är bindemedlet i betongen.
Strängbetong har inte bara sett över cement åtgången
och energiförbrukningen, vi har även sett över våra trans
porter. Idag är vi medlemmar i QIII, ett klassificerings
system för tung trafik där vi arbetar med arbetsmiljö, yttre
miljö och trafiksäkerhet. Alla QIIIs förare ska genom gå
en körutbildning med fokus på trafiksäkerhet, men som
också behandlar körteknikens påverkan på miljön.
Strängbetongs miljöarbete har förändrats mycket över de senaste decennierna. Idag tar Strängbetong ett stort ansvar för miljön och för en bättre framtid inom betongbranschen.
16
Frågor och svar om miljö och betongVad är en livscykelanalys (LCA)?
Det är en sammanställning och utvärdering av inflöden
och utflöden från ett produktsystem under hela dess
långa livscykel.
Hur påverkar betong klimatet?
Betong i sig påverkar inte miljön. Men när cementen
en gång producerades frigjordes koldioxid – i genom
snitt 0,84 ton per ton cement. Genom karbonatisering
kommer betongen att suga åt sig en del koldioxid under
sin livstid. Om huset rivs och betongen krossas utökas
upptaget.
Hur kan utsläppen av koldioxid minskas ytterligare?
Genom ständigt förbättrad förbränningsteknik samt
inblandning av tillsatsmaterial som till exempel slagg
och kalkstensfiller.
Hur påverkas vårt boende av valet av byggmaterial?
Ett tungt byggmaterial spar energi, ger god ljudisolering,
är brandsäkert och ger en god inomhusmiljö.
Varför har betongbyggnader låg energiförbrukning?
Tunga betongbyggnader absorberar värmen som
kommer från människor, belysning och maskiner under
dagen. Nattetid ger betongen ifrån sig den ackumu
lerade värmen igen.
Varifrån kommer koldioxidutsläppen vid produktion av betong?
De 3 viktigaste källorna är produktionen av energi till
ugnsdrift och drift av anläggningen i övrigt (ca 10%),
termisk energi till förbränningen (ca 40%) och kalcine
ringen, dvs omvandlingen av kalksten till cementråvara
(ca 50%).
Hur ser koldioxidbelastningen ut för betong jämfört med trä?
Den är ungefär likvärdig om man ser på hela bygg
nadens livscykel. Betongens miljöbelastning är större
under produktions fasen, men en byggnad i betong har
generellt mycket lägre energiförbrukning och kräver
mindre underhåll än byggnader av trä.
Vad gör industrin för att minska koldioxidutsläppen?
Framför allt genom att använda alternativa bränslen
till produktionen, och ta tillvara överskottsvärme från
cement ugnarna till fjärrvärme och elenergi.
Är det sant att det släpps ut nästan 1 ton CO2 för varje ton cement som produceras?
Ja och nej!
• Fram till 90talets början var detta värde riktigt,
som ett generellt nyckeltal för cementproduktionen
i världen.
• Beräkningar för 2002 visar på ett genomsnittsvärde
för hela världen på ca 0,84 ton CO2 per ton cement.
Dessa värden varierar mellan 0,7 till 1 ton. (Detta utan
hänsyn tagen till absorptionen genom karbonatisering.)
17
• I sin miljöredovisning från 2005 redovisar Cementa
värden på 0,72 ton CO2 per ton svenskproducerad
cement.
Vad i cementproduktionen är det som orsakar CO2utsläppen?
De 3 viktigaste utsläppskällorna är:
• Produktionen av energi till ugnsdrift och drift av
anläggningen i övrigt.
Globalt anser man att detta utgör ca 10%. I Sverige
är denna del mycket mindre, eftersom vi använder
renare elenergi.
• Termisk energi till förbränningen utgör globalt 40%.
Genom att fossila bränslen ersätts med alternativa
bränslen så är detta värde lägre i Sverige.
• Kalcineringen, den delprocess i tillverkningen av
cement då den malda kalkstenen värms upp i
cementugnen, varvid koldioxiden som finns naturligt
bunden i kalkstenen avgår. Omvandlingen av kalk
sten till cement råvara, utgör globalt omkring 50%
av utsläppen.
18
A COMPANY OF
Consolis är Europas ledande tillverkare av prefabricerade betongelement med omfattande lösningar för bygg- och anläggningsprojekt. Med så mycket som 100 års erfarenhet erbjuder företagen inom Consolis ett brett spektrum av produkter och tjänster, inklusive projektdesign och implementering. Consolis har ca 130 produktionsanläggningar i 20 länder, från Skandinavien till Nordafrika och från Västeuropa till Baltikum och Ryssland. Koncernen har över 9 000 anställda och omsätter ca 13 miljarder kronor. Consolis är angelägna om att ta sitt miljöansvar och lägger därmed särskilt fokus på effektivisering av produktionsprocesser och produkter med lång livslängd.
Produktion: Grand Reklambyrå www.grand.se. Tryck: Alloffset. Upplaga 2, Juli 2010.
Tryckt på papper med minsta möjliga miljöpåverkan.
STOCKHOLM (Huvudkontor)
Ljusslingan 4, 120 31 Stockholm
Box 92145, 120 08 Stockholm
Tel 08-615 82 00
Fax 08-615 82 60
GÖTEBORG
Ålegårdsgatan 5
431 50 Mölndal
Tel 0340-66 62 00
Fax 031-27 07 20
HERRLJUNGA
Vretavägen
Box 202, 524 23 Herrljunga
Tel 0513-176 00
Fax 0513-176 01
HUDIKSVALL
Gia 11
824 92 Hudiksvall
Tel 0650-54 73 30
Fax 0650-54 73 31
KUNGSÖR
Kungsgatan 2
Box 500, 736 25 Kungsör
Tel 0227-421 00
Fax 0227-421 01
MALMÖ
Derbyvägen 6C
212 35 Malmö
Tel 040-49 63 95
Fax 040-49 77 52
VEDDIGE
Järlöv
Box 137, 432 66 Veddige
Tel 0340-66 62 00
Fax 0340-66 62 01
ÖREBRO
Berglundavägen 6
702 36 Örebro
Tel 019-21 75 00
Fax 019-21 75 75
ÖRNSKÖLDSVIK
Nygatan 8
891 33 Örnsköldsvik
Tel 0660-29 59 50
Fax 0660-29 59 51
19
20
• Vi engagerar och vidareutbildar våra medarbetare för att få ett meningsfullt och resultatbaserat miljöarbete.
• Vi sparar energi och råvaror i produktionsprocessen för att minska utsläppen och minimera miljöbelastningen på naturen.
• Vi har en helhetssyn när vi planerar och utvecklar produktionsprocessen. I den ingår återvinning, återanvändning och återbruk samt slutlig deponering av material.
• Vi förvissar oss om att våra leverantörers och underentreprenörers miljösyn är förenlig med vår policy och våra mål.
• Vi redovisar öppet vårt miljöarbete.
• Vi förbättrar kontinuerligt vårt sätt att arbeta med miljön.
• Vi uppfyller alla krav i miljölagstiftningen.
Strängbetongs miljöpolicy
Strängbetong är Sveriges ledande företag inom prefabricerade system. Genom att tillverka färdiga element i fabrik och sedan montera ihop dessa på plats ger Strängbetong kunderna bättre totalekonomi, större trygghet, ökad miljöhänsyn och utrymme för arkitektonisk kvalitet. Företaget har cirka 1000 anställda, verksamhet på 13 platser i landet och en omsättning
på ca 2,5 miljarder kronor. Strängbetong ingår i den internationella koncernen Consolis.
