Miljön i små tillverkningsföretag Slutrapport S 1 / 2001

ISSN 1403 - 865 X

Författare & projekthandläggare:

Görel Fredriksson, miljöhandläggare / företagssköterska Övriga medverkande:

Annika Gelin, informatör, har bidragit med företagsintervju

Carl-Göran Ohlson, överläkare, har bistått med statistiska synpunkter och projektuppläggning

Sten Bornberger - Dankvardt, arbetsmiljöingenjör och programkoordinator för programmet Hälsa och Utveckling i Småföretag

2

Innehåll

Sammanfattning 3

1 Inledning och bakgrund 4

2 Exempel på större miljöprojekt 7

3 Exempel på användbara modeller 8

4 Syftet med projektet "Miljön i små tillverkningsföretag" 11

5 Problemformulering i projektet 11

6 Sammanfattning av projektets resultat 12

7 Två företag som ligger "steget före" 21

8 Slutsatser och reflektioner

27

Referensförteckning 30

Bilaga (frågeformulär)

3

Sammanfattning Det regionala projektet "Miljön i små tillverkningsföretag" har ingått i programmet HÄLSA OCH UTVECKLING I SMÅFÖRETAG som har genomförts 1997 – 2001 genom ett samarbetsavtal mellan Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro och Arbetslivsinstitutet i Solna. Projektet syfte var att belysa det lilla företagets nuläge och framtida planer för kvalitetssäkring av produktion, arbetsmiljö och övrig miljö samt att finna enkla och praktiska modeller / metoder som företaget kan ha nytta av i processen mot ett ökat miljömedvetande och helhetstänkande. Projektet indelades i två faser och omfattade ett urval av 300 små tillverkningsföretag (150 företag i interventionsgrupp och två kontrollgrupper med 75 företag vardera) i olika branscher i Södermanlands, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. I projektets första fas 1997 – 1998 genomfördes enkätundersökning, intervju per telefon eller företagsbesök och introduktion av ett utvecklingsprogram som bestod av tips och information i frågor som berör arbetsmiljö, yttre miljö, organisation och kompetens. I projektets andra fas 1999 - 2000 fick de tidigare deltagande företagen i interventionsgruppen och den första kontrollgruppen en ny enkät med samma innehåll som i första fasen och den andra kontrollgruppen fick samma enkät för första gången. Svarsfrekvensen på enkäten var i första fasen i snitt 27% och i andra fasen i snitt 15-16%. I projektets andra fas tydde enkätsvaren hos de företag som deltagit i både den inledande och den uppföljande undersökningen att vissa förbättringar har skett när det gällde systematiskt miljö- och arbetsmiljöarbete. I första hand tog man fram rutiner för handlingsplan och policy samt genomförde tekniska åtgärder beträffande energi, avfallshantering, arbetsplatsutrustning etc. Även samverkan inom bransch / region förekom i högre grad. Tyvärr tydde svaren även på en viss försämring när det gällde samverkan i miljöfrågor, särskild resurs i företaget för miljö- och kvalitetsarbete samt miljöhänsyn i produkters utformning, arbetsmetodik mm. Även rutiner för arbetsplatsträffar, intern kompetensutveckling och övriga åtgärder på arbetsplatsen - särskilt ergonomiska - visade en nedåtgående tendens. Kan det vara så att man tycker att de åtgärder man har vidtagit är tillräckliga? Stannar man vid detta utan att arbeta med att nå ständiga förbättringar? Ett påbörjat miljö- och arbetsmiljöarbete stannar ju egentligen aldrig upp utan "ingår i ett kretslopp". Det är några frågor man kan ställa sig. De företag som avser "att ligga steget före" i både miljö- och arbetsmiljöarbetet har som strävan just att nå ständiga förbättringar. De har en utvecklad samverkan både internt och externt samt förmedlar gärna sina kunskaper till andra företag.

4

1 Inledning och bakgrund De viktigaste åtgärderna för att globalt få en bättre miljö är att minska energiförbrukningen, producera energi från förnyelsebara källor, minimera avfallet och planera transporter / kommunikationer så miljövänligt som möjligt. Det miljömedvetna företaget ser arbetsmiljö, övrig miljö, produktionsteknik och ekonomi i ett helhetsperspektiv. Att aktivt satsa på miljön stärker företagets strategiska position och ökar konkurrenskraften på marknaden. Miljöfrågor berör alla och väcker engagemang. Ett ökat miljömedvetande medför dessutom ökad efterfrågan på miljöanpassade varor och tjänster. Denna rapport redovisar i sammanfattning det regionala projektet "Miljön i små tillverkningsföretag" som genomförts i Södermanlands, Värmlands, Västmanlands och Örebro län i två faser: ��Den första fasen 1997 - 1998 bestod av kartläggning via enkät och intervju

samt introduktion av ett utvecklingsprogram med tips och information. (Resultatet av första fasen redovisas utförligare i delrapport S3 / 1998) 1

��Den andra fasen 1999 - 2000 innehöll en uppföljning och utvärdering. Vad har förändrats?

Rapporten beskriver även kortfattat innehållet i de vanligaste ledningssystemen, exempel på miljöprojekt och användbara modeller / metoder för miljöarbete (inkl. handböcker och andra "verktyg" som kan vara till nytta). I ett särskilt avsnitt berättar ett par företag som "ligger steget före" om sitt arbete med miljö- och arbetsmiljöfrågor samt vilka effekter det hittills har givit. 1.1 Programmet Hälsa och Utveckling i Småföretag Projektet "Miljön i små tillverkningsföretag" ingår i programmet HÄLSA OCH UTVECKLING I SMÅFÖRETAG som är ett samarbetsavtal mellan Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro och Arbetslivsinstitutet i Solna. Programmet startade sommaren 1997 och avslutas sommaren 2001. Programmets uppgift har varit att utveckla arbetsmiljöarbete, produktivitet, organisation och kompetens i små företag samt att finna modeller för hur företagen skall kunna uppnå en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. Den geografiska avgränsningen har omfattat Värmlands, Västmanlands, Södermanlands och Örebro län. Programmet har riktat sig mot primära målgrupper som är små företag med mindre än 50 anställda (s k mikroföretag med under 10 anställda, tillverkningsföretag, framtidsföretag inom t ex media och data, nystartade företag i olika branscher). Det har även riktat sig mot sekundära målgrupper 1 Delrapport "Miljön i små tillverkningsföretag" S 3 / 1998 av Görel Fredriksson et al, Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro

5

som företagshälsovård, regionala skyddsombud, näringslivsaktörer, branschorganisationer, myndigheter (t ex Arbetsmiljöinspektionen) och andra intressenter som kan medverka till god hälsa och utveckling i de små företagen. Med ledning av ordet ”användarnytta” har programmets inriktning varit att:

• utveckla modeller för kunskapsöverföring, informationsaktiviteter och utbildningsmaterial.

• utvärdera praktisk metodik för arbetsmiljö- och utvecklingsarbete (bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete) i småföretag.

• belysa kvinnornas situation i verkstadsindustrin.

• studera exempel på organisations- och kompetensutveckling i små tillverkningsföretag.

• belysa arbetsmiljöfrågornas betydelse i framtidsföretag och nystartade småföretag, hur dessa frågor prioriteras och vilken betydelse de har för företagens utveckling.

• studera arbetsförhållanden, kompetensutnyttjande och självständighet i den nya yrkesrollen som egenföretagare samt den sociala, ekonomiska och hälsomässiga situationen. Förväntat resultat av programmet är, att vi får friskare småföretag med god, utvecklande miljö och hög arbetstrivsel samt att de sekundära målgrupperna som nämnts ovan ger förbättrad service genom ökad förståelse för småföretagens totala situation. 1.2 Några begrepp och deras innebörd 2 Det finns ett flertal ledningssystem som används för ett strukturerat arbete med miljö, arbetsmiljö och kvalitet och som även kan vara grund för certifiering och / eller registrering:

• ISO 14000 - serien och / eller EMAS för miljöstyrning

• ISO 9001 : 2000 för kvalitetsutveckling ("nya" systemet för produktion etc)

• AFS 2001 : 1 Systematiserat arbetsmiljöarbete (f d Internkontroll) som är den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket och gäller från 1 juli 2001

• "Ansvar & Omsorg" är kemiindustrins internationella åtagande för ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö. Dessutom finns några branschanpassade system t ex inom grafiska branschen, textilbranschen, bilbranschen och system från bland andra Företagarnas Riksorganisation (FR 2000 - kvalitets- och miljöledning). Det finns även standardiserade ledningssystem för informationssäkerhet. 2 Delrapport "Miljön i små tillverkningsföretag" S 3 / 1998 av Görel Fredriksson et al, Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro

6

Miljöstyrning

ISO 14000 - seriens standarder är utformade för att tillgodose en rad intressenters miljökrav inom olika områden. Bland dessa områden återfinns miljörevision av miljöledningssystem, utvärdering av miljöprestanda, livscykelanalyser och miljömärkning. Miljöstyrning enligt t ex ISO 14 001 kan bedrivas systematiskt i en cirkel som kallas Miljöcirkeln, se avsnitt 3. EMAS betyder Eco Management and Audit Scheme och är EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision. Syftet med förordningen är att stimulera företagen att ständigt utveckla sitt miljöarbete och att hålla allmänheten informerad om verksamhetens miljöpåverkan. Många företag, som har som mål att uppnå en miljöcertifiering, arbetar enligt ISO 14000 och EMAS i ett samverkande system. I första hand är det de större företagen som använder denna modell. Till skillnad från ISO 14000 kräver EMAS offentlig miljöredovisning. Kvalitetsutveckling

ISO 9001 : 2000 är ett system för kvalitetsarbete ("gamla" ISO 9000 - seriens standarder är under omarbetning) i företagets verksamhet. De standarder som ingår är utformade för att tillgodose kundernas behov av kvalitet. Kvalitetsarbetet kan kortfattat innehålla följande:

• En kvalitetspolicy upprättas utifrån de kvalitetsmål som formulerats efter genomgång av olika rutiner i företagets verksamhet.

• Ett heltäckande kvalitetssystem dokumenteras och följs. Systemet kan anpassas efter verksamhetens olika nivåer.

• Utvärdering och kontinuerlig uppföljning av kvalitetsarbetet sker t ex genom interna kvalitetsrevisioner.

• Certifiering av kvalitetssystemet kan genomföras med hjälp av oberoende revisor (extern revision). Certifieringen bör inte vara slutmålet med kvalitetsarbetet utan systemet skall utvecklas hela tiden. Systematiserat arbetsmiljöarbete

Den nya föreskriften AFS 2001:1 (tidigare AFS 1996:6 Internkontroll) beskriver hur företagets verksamhet skall planeras med tanke på arbetsmiljön och att risker skall åtgärdas innan problem uppstår. Arbetsgivaren ansvarar för att man inte skadas eller far illa, psykiskt eller fysiskt, av sitt jobb. I föreskriften betonas vikten av att arbetsmiljöarbetet sker i samverkan mellan anställda och arbetsgivare och kan beskrivas som en handlingsplan vilken kan byggas upp i flera steg: 1. Kartläggning av verksamheten (s k arbetsmiljöutredning) 2. Formulering av arbetsmiljömål (t ex i en arbetsmiljöpolicy) 3. Åtgärder utifrån målformuleringen (bl a arbetsmiljöutbildning) 4. Uppföljning och utvärdering av resultat (arbetsmiljörevision eller liknande)

7

System för hälsa - miljö - säkerhet

Ansvar & Omsorg är ett åtagande som bygger på öppenhet och trovärdighet för att uppnå kontinuerliga förbättringar inom områdena hälsa, säkerhet och miljö. Programmet introducerades i Sverige 1991 och innehåller åtta grundelement som fastställs av ICCA (International Council of Chemical Associations). Genomförandet och det faktiska innehållet sker på nationell basis, vilket Kemikontoret svarar för i Sverige. Av Kemikontorets drygt 160 medlemsföretag medverkar drygt 130. 1999 skrevs ett samverkansavtal mellan Kemikontoret och Plast- och Kemibranscherna. Arbetet underlättas av praktiskt inriktade hjälpmedel och utbildningsmaterial. I en årlig lägesrapport sammanställs de svenska företagens arbete 3. 2 Exempel på större miljöprojekt 2.1 NUTEK - Miljöstyrning i småföretag 4 NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) har sedan mars 1996 drivit projektet "Miljöstyrning i småföretag" som är en rådgivningsverksamhet. Den består av telefonvägledning, informationsmaterial, seminarier och kartläggning av miljöledningsprojekt / nätverk. "Miljöstyrning i småföretag" har under åren 1996 - 1998 delfinansierat ett 50-tal regionala nätverksprojekt där totalt 500 företag introducerat miljöledningssystem. Syftet med verksamheten är:

• att öka det lilla företagets medvetenhet om miljöledning och hur detta kan bidra till en positiv och lönsam affärsutveckling

• att stödja det lilla företagets arbete med att införa ledningssystem (främst ISO 14001 och EMAS) genom att hitta alternativ som underlättar och minskar kostnaden för certifieringsförfarande

• att verka för ett förenklat regelverk bland annat genom att förmedla småföretagens synpunkter och ge förslag till förbättringsåtgärder till Miljödepartementet och Näringsdepartementet "Att ligga steget före"

Ett exempel är ett samarbetsprojekt med Högskolan i Kalmar 1996, då NUTEK medverkade i uppbyggandet av ett miljöstyrningssystem i fem mindre företag i Västervikstrakten. Erfarenheten visade att med vilja, engagemang och rätt hjälp är det fullt möjligt att på mindre än ett år bygga upp ett fungerande system. I skriften "Att ligga steget före" finns projektet beskrivet 5. 3 Kemikontorets hemsida: www.chemind.se 4 NUTEK:s hemsida: www.nutek.se 5 Att ligga steget före - praktiska erfarenheter från miljöstyrning i småföretag, NUTEK 1997

8

"Att ständigt bli bättre"

Ett annat exempel är EU-projektet Euromanagement Environment 1996 - 1997 där 32 svenska företag i olika branscher deltog. Projektet avsåg dels att testa och utvärdera en handledning i miljöarbete för mindre företag, dels att utvärdera hur EMAS (EU:s system) fungerar i små och medelstora företag. Positiva resultat var att samverkan mellan olika företag främjats, att det var fördelaktigt- framförallt för små företag - att jobba i nätverk och att handledningen kan medverka till att tydliggöra EMAS - förordningen bättre. Projektet finns beskrivet i skriften "Att ständigt bli bättre" 6. 2.2 IQM - projektet (arbetsmiljö, kvalitet och miljö) 7

Projektet har drivits i samverkan mellan Arbetsmiljöforum i Stockholm, LänsTeknikCentrum (LTC) i Jönköping och Skytteanska i Malå. Projektet är delvis finansierat av EU:s Småföretagsinitiativ, NUTEK och Länsstyrelsen. Företagen finansierade sin egen medverkan. Projektets syfte var ta fram modeller för hur mindre företag kan samordna ledningssystem för arbetsmiljö, kvalitet och miljö. Projektet indelades i tre faser: Informationsträffar, nulägesanalys, genomförandestöd, och avslutades 1999. Sammanlagt har cirka 600 företag nåtts i olika informationsaktiviteter. 70 företag har deltagit aktivt, varav ett antal företag har miljöcertifierats och fler står på tur. En snyggare arbetsmiljö också….

Enligt en utvärdering av IQM - projektet har företagen angett konkurrensfördelar och ökade kundkrav som främsta drivkraft till miljöledningsarbetet i företaget. De anställda har däremot genom sina fackliga representanter uttryckt sitt miljöengagemang som främsta motiv till engagemang i företagets miljöledningsarbete. Utvärderingen av projektet visade också att de anställda ansåg att arbetsmiljön och säkerheten på den egna arbetsplatsen ökat. Några av de anställda nämnde, att det kan ge ytterligare fördelar då antalet arbetsskador kan minskas tack vare miljöledningsarbete. Miljösamordnarna på företagen sade, att det blir attraktivare att visa runt företagsbesökare om de har en ren och fin miljö kring arbetsplatserna. Projektet finns redovisat i boken "Arbetsmiljö, miljö och kvalitet - Helhetssyn på verksamhetsutveckling i mindre företag" 8 6 Att ständigt bli bättre - 14 företag berättar om sitt miljöstyrningsarbete, ett EU - projekt, NUTEK 1998 7 LänsTeknikCentrums hemsida: www.ltc.se Arbetsmiljöforums hemsida: www.arbetsmiljoforum.com 8 "Arbetsmiljö, miljö och kvalitet - Helhetssyn på verksamhetsutveckling i mindre företag", Arbetsmiljöforum 2000

9

3 Exempel på användbara modeller 3.1 Miljöcirkeln - en enkel modell för att introducera

miljöarbetet 9 Vare sig man avser att genomföra ett miljöarbete som leder till certifiering enligt ISO 14000 och / eller registrering enligt EMAS eller inte så är Miljöcirkeln (se figur 1 på nästa sida) en enkel och användbar modell för såväl det stora som det lilla företaget. För varje varv i cirkeln höjs ribban vilket verifieras genom att mätbara mål sätts upp för en period i taget (ett varv i cirkeln) med syfte att nå ständiga förbättringar (bland annat att företagets miljöpåverkan minskas). Modellen är användbar även för det systematiska arbetsmiljöarbetet och för kvalitetsutveckling. Det lilla företaget har stor nytta av en modell som innehåller de nämnda systemen i ett enda "verktyg" för att arbetet inte skall bli för tidskrävande, kostsamt och krångligt.

9 "Miljöstyrning - den lönsam investering", NUTEK - Miljöstyrning i småföretag 1997 "Miljöförbättringsboken", Industrilitteratur Stockholm 1997

Hur går miljöarbetet? (MILJÖREVISION)

GENOMFÖRA HANDLINGSPLAN

Vem gör vad? (ORGANISATION)

Hur ska vi gå tillväga?(MILJÖPROGRAM)

Vad ska förbättras?(MILJÖMÅL) Hur ska vi förbättra oss?

(FÖRBÄTTRINGAR)

Hur ser vi på miljön? (MILJÖPOLICY)

Hur påverkar vi miljön?(MILJÖUTREDNING)

Extern rapportering (MILJÖREDOVISNING)

Figur 1. MILJÖCIRKELN

10

��Miljöutredningen utgör grunden för hela miljöarbetet och är en

nulägesanalys av hur företagets totala verksamhet, inklusive företagets produkter / tjänster, påverkar miljön

��Miljöpolicy är en skriftlig dokumentation där företaget skall klargöra sin inställning och sitt handlande i miljöfrågor. Man formulerar ett åtagande om ständiga förbättringar

��Miljömål beskriver vad företaget konkret skall uppnå under en viss tidsperiod

��Miljöprogram / handlingsplan innehåller planer för hur företaget skall gå tillväga för att uppfylla kraven i miljölagstiftningen och hur policy och mål skall uppnås. Vem som skall göra vad är en viktig del för programmets genomförande

��Miljörevision granskar och utvärderar resultatet av miljöarbetet. Den kan utföras dels som intern revision (av egen personal med specialkunskaper), dels som extern revision (av auktoriserad miljörevisor). Revisionen är även ett bra verktyg för att förbereda nästa handlingsplan

��Miljöredovisning är en extern rapport som beskriver företagets miljöpåverkan och vad man gör för att minska eller eliminera denna påverkan

��Certifiering av miljöarbetet kan vara till hjälp för att stärka konkurrenskraften

3.2 Ett antal handböcker och andra "verktyg" De senaste årens ökande intresse för ett aktivt miljöarbete har medfört att myndigheter (t ex NUTEK), forskningsinstitut och andra aktörer har tagit fram ett antal "verktyg" för att förenkla och förbättra arbetet med miljö- och arbetsmiljöfrågor. Några exempel beskrivs nedan (De är även med i den bifogade förteckningen över Informationsmaterial där adresser för info och beställning finns). • "Miljöledningspraktikan - handfast handledning för mindre företag som vill komma igång med ett strukturerat miljöarbete" från NUTEK - Miljöstyrning i småföretag 1998 och framåt. Finns i en basversion och flera branschversioner som uppdateras löpande. Praktikan är mycket lämpad för det lilla företaget och har en utformning med handbok och checklistor som kan leda till miljöcertifiering enligt ISO 14000 - serien om så önskas

• "Miljöanpassa kontoret!" från Naturskyddsföreningen, NUTEK och TCO i ny upplaga 1997. Det är den första egentliga handboken i systematiskt miljöarbete enligt samarbetsprojektet "Miljöanpassat kontor" som startade för några år sedan

11

• "Miljöförbättringsboken" från Industrilitteratur 1997 handlar om praktiskt miljöarbete i organisationer som saknar specialistkompetens inom miljö- och utredningsteknik

• "Snabbguiden till miljö- och kvalitetscertifikat" från IVF (Institutet för verkstadsteknisk forskning) 1999 ger en lättfattlig introduktion till införandet av integrerade ledningssystem för miljö och kvalitet

• "Miljötermometern" från Prevent (fd Arbetarskyddsnämnden) 1998 är ett enkelt hjälpmedel, främst avsedd för att kartlägga miljöbelastning i ett litet företag.

• "Industrins restprodukter" från Industrilitteratur 1997 ger råd vid planering och hantering av avfall och restprodukter

• "Arbetsmiljö, miljö och kvalitet - Helhetssyn på verksamhetsutveckling i mindre företag" från Arbetsmiljöforum 2000. Redovisar det s k IQM - projektet som genomfördes 1998 - 1999 i Jönköpings, Stockholms och Västerbottens län. Beskriver integrationen av ledningssystemen för miljö - kvalitet - arbetsmiljö.

• "SAMarbete i det lilla företaget" (SAM = Systematiskt ArbetsMiljöarbete) från Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro i uppgraderad version 2001. Metoden baseras på "hjälp till självhjälp" så att det lilla företaget på egen hand eller via t ex konsult enkelt och praktiskt kan genomföra förbättringar av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Materialet består av en pärm med checklistor, information om olika faktorer i arbetsmiljön, instruktioner mm, även i CD - format. Metoden passar även större företag och har fått en allt större efterfrågan.

Dessutom finns handböcker och läroböcker för bland annat högskolor / universitet som till exempel "Miljöledning - handbok och arbetsbok" från EMS AB och "Miljö i ett företagsperspektiv" från Arbetslivsinstitutet m fl. Den förstnämnda boken har NUTEK - Miljöstyrning i småföretag haft som grund för utformandet av "Miljöledningspraktikan". 4 Syftet med projektet "Miljön i små tillverknings- företag" Syftet med projektet "Miljön i små tillverkningsföretag" har varit att, ur ett företagsledarperspektiv, belysa de små tillverkande företagens nuläge och framtida planer för kvalitetssäkring av produktion, arbetsmiljö och övrig miljö. Dessutom att finna enkla och praktiska modeller / metoder ("verktyg") som företagen kan ha nytta av i processen mot ett ökat miljömedvetande och helhetstänkande. I samband med kartläggningen i första fasen introducerades ett utvecklingsprogram som bestod av tips och information i muntlig och skriftlig form om bland annat miljöledning, kvalitetsutveckling, systematiskt

12

arbetsmiljöarbete (f d internkontroll), riskanalys, kompetensutveckling. Programmet anpassades till varje företags behov och önskemål. Avsikten i projektets andra fas har varit att utvärdera mottagande, acceptans och effektivitet för att visa i vilken mån projektet medverkat till att företagen uppnått goda resultat och även vilken påverkan omvärldens miljöarbete kan haft för utvecklingen. 5 Problemformulering i projektet Projektet "Miljön i små tillverkningsföretag" har fokuserat på frågor om det lilla företagets sätt att arbeta med miljö- och arbetsmiljöfrågor.

Följande frågeställningar var aktuella i projektets första fas:

• Hur arbetar det lilla företaget för att utveckla sitt miljö- och kvalitetsarbete? • Vilka faktorer påverkar företagets miljöaktiviteter? • Finns det en helhetssyn mellan arbetsmiljö, övrig miljö, produktionsteknik och ekonomi? • I vilken omfattning använder sig företaget av tjänster från företagshälsovården? • Vilken typ av information har man behov av för att komma igång med eller utveckla miljöarbetet? I projektets andra fas belystes dessa frågeställningar genom att se vad som har förändrats hos de svarande företagen. Ett par s k goda exempel redovisas särskilt, d v s företag som "ligger steget före" och där helhetssynen betonas. tets resultat I delrapport S 3 / 1998 "Miljön i små tillverkningsföretag" 10 beskrivs den första fasen i projektet mer detaljerat. I den sammanfattande redovisning som följer görs vissa jämförelser mellan projektfas 1 och projektfas 2. Vad har förändrats hos de svarande företagen sedan förra undersökningen? För att göra redovisningen så överskådlig som möjligt har jag valt att följa fyra av frågorna i problemformuleringen (se avsnitt 5). Den tredje frågan, om s k helhetsperspektiv, framgår bland annat i beskrivningen av de två företag som "ligger steget före" (se avsnitt 8).

10 Delrapport "Miljön i små tillverkningsföretag" S 3 / 1998 av Görel Fredriksson et al, Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro

Inventering…

6 Sammanfattning av projektets resultat

13

6.1 Design och metod Projektets första fas hösten 1997 - våren 1998

Ett slumpmässigt urval av 300 små tillverkningsföretag med 1 - 49 anställda i ett tjugotal branscher i Värmlands, Västmanlands, Södermanlands och Örebro län togs 1997 fram med hjälp av SCB:s företagsregister. 75% var s k mikroföretag (under 10 anställda) och 25% övriga småföretag (se fördelning på storleksklasser i tabell 1 nästa sida). Företagen fördelades sedan, via en slumptalstabell, på en interventionsgrupp (150 företag) och två kontrollgrupper (vardera 75 företag). En av kontrollgrupperna medverkade enbart i projektets andra fas. Tabell 1. Storleksklassfördelning av det totala urvalet om 300 företag

STORLEKSKLASS (enligt SCB-kod)

ANTAL FÖRETAG % AV TOTALA URVALET

(300 företag) 01 1 - 4 anställda 157 52% 02 5 - 9 anställda 69 23% 03 10 - 19 anställda 39 13% 04 20 - 49 anställda 35 12%

Svarsfrekvensen 1997 - 1998 i den inledande enkätundersökningen (frågor om miljö- och arbetsmiljöarbete, samarbete med företagshälsovård) var 27% (61 företag av 224 i första urvalet). Hälften av de 61 svarande företagen - 41 i interventionsgruppen och 20 i kontrollgrupp 1 - var s k mikroföretag och hälften övriga småföretag (jämför med totalurvalet ovan). För interventionsgruppens 41 deltagande företag kompletterades enkätsvaren med intervjuer per telefon eller vid företagsbesök. I samband med dessa kontakter fick företagen även tips och information enligt utvecklingsprogrammet. Företagen efterfrågade i första hand material (broschyrer, litteraturtips) om energieffektiva tekniska lösningar, miljöledningssystem och specifika ämnesområden inom arbetsmiljön (buller, kemikaliehantering, kompetensutveckling etc). En enkel bortfallsstudie gjordes också 1997 – 1998 och visade att orsaker till att 163 företag (73%) inte svarade var tidsbrist, omstruktureringar, ingen nämnvärd tillverkande verksamhet, brist på intresse etc. Bortfallet var störst hos de minsta företagen med 1 - 4 anställda. Se vidare tabell 2 om angivna orsaker till att man avstår från deltagande. Av dem som inte svarat hade många lovat att svara på enkät men har sedan inte återkommit.

14

Tabell 2 Orsaker till bortfall 1997 – 1998 bland de 163 företagen (flera alternativ kan gälla) (Procent beräknad på antal företag i varje storleksklass)

Storleksklasskod (SCB) Kod 01 Kod 02 Kod 03 Kod 04 ANTAL ANSTÄLLDA 1 - 4 5 - 9 10 - 19 20 - 49 TOTALT ANTAL FÖRETAG 99 företag 37 företag 12 företag 15 företag 163 företag

Tidsbrist 16 16% 11 30% 5 42% 6 40% 38 23% Ingen tillverkning 19 19% 5 14% 1 7% 25 15% Strukturförändringar 8 8% 2 5% 1 8% 11 7% Övriga skäl 5 5% 1 8% 1 7% 7 5% Inget skäl angivet 3 3% 1 3% 2 17% 6 4% Ej intresse 2 5% 2 17% 2 13% 6 4% ”För många frågor” 2 2% 1 3% 1 8% 1 7% 5 3%

Har ej svarat 51 52% 17 46% 7 58% 7 47% 82 50%

Projektets andra fas hösten 1999 - våren 2000

Till 60 av 61 företag (ett var nedlagt) som medverkade i projektets första fas sändes ånyo under slutet av 1999 och början av 2000 det ovan beskrivna frågeformuläret (samma innehåll men i något ”uppsnyggad” version och med plats för egna kommentarer). 40 av dessa 60 företag ingick i interventionsgruppen och 20 företag i den första kontrollgruppen. Dessutom sändes samma formulär ut till de 76 företag som ingick i urvalet till den andra kontrollgruppen som inte medverkat i projektets första fas. Totalt skickades 136 frågeformulär ut. Inga kompletteringar via intervjuer eller på annat sätt har gjorts i denna andra fas. Svarsfrekvensen varierade mellan ca 12 - 23 % i de tre grupperna och var lägst i kontrollgrupp 2. Totalt 21 svarande på 136 enkätutskick - varav 12 företag som även deltog i första projektfasen och 9 företag i kontrollgrupp 2. Inga påminnelser per telefon eller brev har gjorts och heller ingen bortfallsstudie. 6.2 Hur arbetar det lilla företaget för att utveckla sitt miljö-

och kvalitetsarbete? Projektets första fas (enkätsvar och intervjuer)

Drygt hälften av de totalt 61 deltagande företagen 1997 - 1998 tog i ökande omfattning hänsyn till miljön vid val av teknik, arbetsmetodik och material i produktionsprocessen i samband med nyanskaffning eller förbättringar. Detsamma gällde vid investeringar i renovering och utbyggnad av lokaler och i energieffektivare teknik för t ex värme, ventilation och belysning.

15

Förbättring av rutiner för sortering / återvinning av avfall och reducering av utsläpp till luft eller vatten genomfördes eller planerades av mellan 50 - 80% av företagen. 14 av 61 företag (23%) genomförde eller planerade miljöcertifiering enligt ISO 14001 vari ingår utformning av miljöpolicy, miljöutbildning m fl åtgärder. De miljömedvetna företagen ser arbetsmiljö, övrig miljö och produktionsteknik ur ett helhetsperspektiv. Ett utvecklat miljöarbete medför som regel även en bättre och trivsammare arbetsmiljö. Kvalitetssäkring enligt ISO 9000-serien pågick eller skulle startas hos 35 företag (57%) och nästan tre fjärdedelar, 43 företag (71%), hade pågående eller planerad internkontroll av arbetsmiljön (numera, som sagt, systematiskt arbetsmiljöarbete). Ofta har kvalitetsarbetet inletts som en följd av eller i kombination med arbetsmiljöarbetet. Att ha en hög standard på arbetsutrustning, arbetsmetodik och arbetstrivsel är viktigt för småföretagen idag. Många är underleverantörer till större företag som ställer krav på bra miljö. Riskfaktorer i arbetsmiljön såsom till exempel högt buller, ohälsosam kemikaliehantering och obekväma arbetsställningar reduceras i möjligaste mån. Vad har förändrats? - Projektets andra fas (enkätsvar)

Avsikten med projektets andra fas 1999 - 2000 var, att utvärdera i vilken mån projektet, via informationsmaterial och tips om användbara "verktyg" (handböcker etc) i det s k utvecklingsprogrammet, medverkat till att företagen uppnått goda resultat. På grund av den låga svarsfrekvensen har det varit svårt att utvärdera enligt nämnda intention och det blir inte heller rättvisande. I stället kan man utläsa vissa förändringar av intresse hos de 12 företag som svarat båda gångerna. I viss mån kan man även jämföra med svaren från de 9 företagen i andra kontrollgruppen som enbart fått enkät i andra projektfasen. Se tabeller 3 och 4 - Vad har förändrats när det gäller genomförda / pågående åtgärder? Åtgärder för bättre miljö

En ökning av genomförda åtgärder för att utforma miljöpolicy, handlingsprogram med miljömål och miljöutbildning för anställda noterades. Samma ökning noterades även av arbete mot miljöcertifiering medan miljörevision, miljöredovisning och kvalitetscertifiering låg på i stort sett samma nivå som i första projektfasen. Samverkan med kommunen, branschen, NUTEK med flera i miljöfrågor hade minskat i ganska hög grad. Särskild resurs (miljöchef, kvalitetsansvarig etc) för att arbeta med förebyggande miljöinsatser i företagen förekom också i mindre omfattning.

16

Tabell 3 Vad har förändrats i miljöarbetet?

Projektfas 1

1997 -19 98

Projektfas 2

1999 - 2000

Projektfas 2

1999 - 2000

Genomförda / pågående åtgärder

Jämförelse mellan de företag som svarade i båda projektfaserna samt med kontrollgrupp 2

12 företag i Interventionsgrupp och Kontrollgrupp 1

Samma12 företag 9 företag i Kontrollgrupp 2

(På sammanlagda faktorer anges procent i medeltal)

Kvalitetscertifiering enligt ISO 9000 33% 33% 44%

Miljöcertifiering enligt ISO 14000 0% 17% 22%

Resurs i företaget (miljöchef, kvalitetschef etc) 42% 33% 67%

Miljöpolicy, handlingsplan med miljömål, miljöutbildning för anställda

22 % 39% 24%

Miljörevision, miljöredovisning (t ex i rapport) 17% 21% 12%

Samverkan med bransch, kommun med flera i miljöfrågor

54% 33% 37%

Energieffektiv teknik, avfallshantering, reducering av utsläpp, transportplanering

38% 50% 36%

Minska produkters miljöpåverkan, ta miljöhänsyn vid val av teknik och arbetsmetodik etc

21% 4% 31%

Enligt enkätsvaren hade företagen i interventionsgruppen och kontrollgrupp 1 förbättrat sina rutiner för energieffektivare teknik (t ex värme- och ventilationssystem, belysning), avfallshantering, reducering av utsläpp och transportplanering. Däremot hade genomförda eller pågående åtgärder minskat när det gällde att minimera produkters miljöpåverkan (miljömärkning etc) och att ta hänsyn till miljön vid val av teknik, arbetsmetodik och material. Åtgärder för bättre arbetsmiljö

Åtgärder för att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete (f d internkontroll) hade ökat markant sedan förra undersökningen (se tabell 4). Detsamma gällde arbetsmiljöutredningar / checklistor, handlingsplan med arbetsmiljömål och arbetsmiljöpolicy. Rutiner för utbildning för anställda i arbetsmiljöfrågor hade inte förändrats nämnvärt. Genomförda åtgärder för regelbundna arbetsplatsträffar med arbetsmiljöfrågor på schemat låg på samma nivå som förra undersökningen, men många som tidigare hade planerat åtgärder svarade nu att sådana inte var aktuella (minskat från 42% till 17%). En markant minskning även för arbetsmiljöfrågor som en aktiv del av den dagliga verksamheten. Intresset för att ha en särskild budget för arbetsmiljöinvesteringar hade inte heller ökat.

17

Tabell 4 Vad har förändrats i arbetsmiljöarbetet?

Projektfas 1

1997 -1998

Projektfas 2

1999 - 2000

Projektfas 2

1999 - 2000

Genomförda / pågående åtgärder

Jämförelse mellan de företag som svarade i båda projektfaserna samt med kontrollgrupp 2

12 företag i Interventionsgrupp och Kontrollgrupp 1

Samma12 företag 9 företag i Kontrollgrupp 2

(På sammanlagda faktorer anges procent i medeltal)

Systematiserat arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1(tidigare Internontroll AFS 1996:6)

50% 75% 33%

Arbetsmiljöutredningar / checklistor, handlingsplan med arbetsmiljömål, arbetsmiljöpolicy

42% 53% 21%

Utbildning av anställda i arbetsmiljöfrågor 17% 17% 12%

Regelbundna arbetsplatsträffar med arbetsmiljöfrågor ”på schemat”

33% 33% 27%

Arbetsmiljöfrågor del av daglig verksamhet 67% 42% 46%

Kompetensutveckling (intern / extern) 58% 25% 37%

Samverkan med region / bransch 33% 58% 32%

Bättre arbetsutrustning, inredning 28% 50% 50%

Bättre belysning, ventilation, kemikaliehantering, riskanalys, ergonomi, reducering av buller

49% 23% 60%

Riktlinjer för sjukfrånvarostatistik, rehabilitering 59% 55% 47%

Riktlinjer vid missbruksproblematik, mobbning 21% 21% 14%

Riktlinjer för hälsofrämjande (ex friskvård) 33% 33% 34%

Regelbundna kontakter med företagshälsovård 50% 58% 33%

Trots att ca 25% fler företag hade deltagit i Mål 4 - program för kompetensutveckling noterades i övrigt en kraftig nedgång av åtgärder för interna utbildningsinsatser (se tabellen). Samarbete med region / bransch (t ex i nätverk) förekom dock i högre grad. Åtgärder för att ta fram riktlinjer för frånvarostatistik, rehabilitering, vid mobbning och missbruksproblematik samt friskvård eller andra hälsofrämjande insatser var inte heller mer aktuellt än vid förra undersökningen. Förbättringar av arbetsplatsen (utrustning, inredning) hade ökat men däremot fanns en tendens till nedgång i åtgärder beträffande bullerreducering, belysning, ventilation, kemikaliehantering och ergonomi (kanske för att man ansåg att tidigare genomförda åtgärder var tillräckliga? - författarens anm). Svaren från de 9 företagen i kontrollgrupp 2 kan tyda på att dessa företag möjligen har kommit en bit på väg i delar av miljöarbetet men i mindre grad i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De använder sig i betydligt mindre omfattning av tjänster från företagshälsovården. 5 av de 9 företagen är i storleksklass mindre än 10 anställda. Kan det kanske ha betydelse?

18

6.3 Vilka faktorer påverkar företagets miljöaktiviteter? Projektets första fas (enkätsvar och intervjuer)

Småföretagen har i stor utsträckning större företag som kunder och dessa ställer idag i ökande omfattning krav på sina underleverantörer att ha ett dokumenterat miljöarbete av hög klass. Detta är en bidragande faktor till att företagen startat eller avser att starta sina miljöaktiviteter. Intresse för hälsofrågor, kunskaper om miljöåtgärder och miljölagar, naturintresse, krav från personal och från myndigheter är också starka faktorer. Att företagets och produktens image samt konkurrenskraft och försäljning påverkas i positiv riktning anser i genomsnitt 37 (61 %) av företagen. Kostnadsnivån påverkas i negativ riktning anser 26 (43%) medan ungefär hälften inte tycker att den påverkas alls. Lönsamheten i företaget påverkas inte heller i nämnvärd omfattning. Vad har förändrats? - Projektets andra fas (enkätsvar)

Enligt svaren från de 12 svarande företagen i interventions- resp. kontrollgrupp 1 och de 9 företagen i kontrollgrupp 2 hade påverkan från omgivningen (t ex geografiskt läge, natur) och krav från leverantörer något större betydelse. Däremot hade faktorer som kunskap om natur / miljö, kunskap om miljöåtgärder och om lagar / förordningar, krav från myndigheter och intresse för hälsofrågor minskat i betydelse jämfört med förra undersökningen. Företagets och produktens image, konkurrenskraft och försäljning påverkades i positiv riktning av företagets miljöaktiviteter i ännu högre grad idag. I något lägre grad gällde detta även kostnadsnivå, produktivitet och lönsamhet.

6.4 I vilken omfattning använder sig företaget av tjänster från företagshälsovården?

Projektets första och andra fas tillsammans - Vad har förändrats?

I undersökningen 1997 - 1998 hade totalt 24 företag av 61 (= 39%) i interventions- och kontrollgrupp 1 regelbundna kontakter med företagshälsovård (FHV) via avtal. I andra undersökningen 1999 - 2000 medverkade totalt 21 företag i interventionsgrupp samt kontrollgrupper 1 och 2 varav 10 hade FHV - avtal ( = 48%) vilket tyder på en viss ökning. För att få en översiktlig bild av hur läget har förändrats i andra undersökningen kan det vara intressant att:

1) Jämföra hur fördelningen av FHV - tjänster har förändrats hos det totala antalet medverkande företag i varje undersökning (tabell 6) och dessutom vilken betydelse företagets storleksklass har

19

2) Jämföra samma förändring hos de företag som svarat båda gångerna samt kontrollgrupp 2 som enbart deltagit i andra fasen (tabell 7)

Tabell 6 Fördelning av företagshälsovårdstjänster som företagen nyttjat

de senaste 3 åren (via avtal eller enbart köpt vissa tjänster)

Projektfas 1 1997 - 1998

Projektfas 2 1999 - 2000

Antal företag som nyttjat tjänster: 26 företag av 61 12 företag av 21 - varav storleksklass med 1-9 anställda 9 35% 2 17%

- varav storleksklass med 10-19 anställda 17 65% 10 83%(procent av antal företag som nyttjat tjänster)

Hälsoundersökningar 25 96% 12 100% Sjukvård / olycksfall 15 58% 8 67% Tekniska / ergonomiska utredningar 16 62% 5 42% Utbildningar i arbetsmiljö 11 42% 8 67% Friskvårdsfrågor 14 54% 5 42% Rehabiliteringsfrågor 13 50% 4 33% Organisations- och relationsfrågor 3 12% 3 25% Miljöfrågor (energieffektiv teknik etc) 7 27% 4 33% Som synes av både tabell 6 och tabell 7 så var efterfrågan störst på hälsoundersökningar. Därefter ville man ha hjälp med sjukvård, utbildningar i arbetsmiljö och organisationsfrågor. Varierande efterfrågan på hjälp med rehabiliteringsfrågor och miljöfrågor medan det fanns minskad efterfrågan på hjälp med friskvårdsfrågor och i mycket hög grad på tekniska utredningar.

Tabell 7. Jämförelse mellan 12 svarande företag i båda faserna och 9 företag i kontrollgrupp 2

Projektfas 1 1997 - 1998

Projektfas 2 1999 - 2000

Projektfas 2 1999 - 2000

12 företag i Interventionsgrupp och kontrollgrupp 1

Samma 12 företag i Interventionsgrupp och kontrollgrupp 1

9 företag i Kontrollgrupp 2

Antal företag som nyttjat tjänster: 6 företag av 12 8 företag av 12 4 företag av 9 - varav storleksklass med 1-9 anställda 2 33% 1 13% 1 25%

- varav storleksklass med 10-19 anställda 4 67% 7 87% 3 75% Hälsoundersökningar 6 100% 8 100% 4 100% Sjukvård/olycksfall 3 50% 5 63% 3 75% Tekniska/ergonomiska utredningar 6 100% 4 50% 1 25% Utbildningar i arbetsmiljö 4 67% 6 75% 2 50% Friskvårdsfrågor 5 83% 5 63% 0 0% Rehabiliteringsfrågor 2 33% 4 50% 0 0% Organisations- och relationsfrågor 1 17% 2 25% 1 25% Miljöfrågor (energieffektiv teknik etc) 2 33% 2 25% 2 50%

20

I kontrollgrupp 2 efterfrågades i nämnd ordning hälsoundersökningar, sjukvård, arbetsmiljöutbildningar och hjälp med miljöfrågor. Även här låg efterfrågan på tekniska utredningar på en mycket låg nivå. Företagets storleksklass hade en ganska stor betydelse både när det gällde avtal med FHV eller att köpa vissa tjänster. Av de minsta företagen, med under 10 anställda, hade endast ett fåtal haft kontakt med FHV och dessutom nyttjat endast en eller ett par av ovanstående tjänsteutbud (främst hälsoundersökningar). Företag med 10 eller fler anställda tenderade att använda en betydligt större del av utbudet och hade oftast regelbundna och täta kontakter med FHV. 6.5 Vilken typ av information har man behov av för att

komma igång med eller utveckla miljöarbetet? I projektets första fas…

…introducerades det s k utvecklingsprogrammet genom att till fråge-formuläret bifoga en faxblankett med olika ämnesområden inom miljö, arbetsmiljö och organisation för att få en överblick av behovet av informationsmaterial. 13 av 61 deltagande företag återsände blanketten. I samband med företagsbesök eller telefonintervju framkom i interventionsgruppen ytterligare önskemål om behovet av tips och information även när svarsblankett inte återsänts. Totalt fick 37 av interventionsgruppens 41 deltagande företag kostnadsfritt informations-material av olika slag. Kontrollgrupp 1 erbjöds inte aktivt informationsmaterial, men trots detta efterfrågades sådant av några av de 20 svarande företagen. Företagen efterfrågade i första hand material (broschyrer, litteraturtips) om energieffektiva tekniska lösningar, miljöledningssystem och specifika ämnesområden inom arbetsmiljön (buller, kemikaliehantering, kompetensutveckling etc). Informationsmaterialet beställdes från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), NUTEK - Miljöstyrning i småföretag, Energimyndigheten (fd NUTEK - Effektivare energianvändning), Svenskt Näringsliv (fd Svenska Arbetsgivareföreningen - SAF), Industrilitteratur, Prevent (fd Arbetarskyddsnämnden), Arbetsmiljöverket (fd Arbetarskyddsstyrelsen) m fl. Materialet var i möjligaste mån anpassat till det lilla företagets verksamhet. Tips på annan lämplig litteratur lämnades också till företagen så att de själva kunde kontakta respektive instans. (Se förteckning ”Informationsmaterial” som medföljer separat . Den är uppdaterad i juni 2001 på grund av namnbyten (se ovan) och att ny användbar litteratur kommit).

21

I projektets andra fas…

…planerades, som tidigare nämnts, en utvärdering av om utvecklingsprogrammet bidragit till företagens utveckling i miljö- och arbetsmiljöfrågor. Den låga svarsfrekvensen och i viss mån även projektets ursprungliga design, t ex med två kontrollgrupper, gör det svårare att få en rättvisande bild av denna effekt. Dessutom kräver både introduktion och genomförande av ett miljöarbete ofta längre tid, 1,5 - 3 år, om man inte har en användbar metod från början, vilket var fallet i detta projekt. En mängd material har för övrigt tagits fram de senaste 2 - 3 åren eftersom intresset för användbara ”verktyg” har ökat.

7 Två företag som ligger "steget före"

Det har i detta projekt varit särskilt intressant att notera, att de flesta företag som ”ligger steget före” oftast hade en strävan mot ständiga förbättringar och en mer utpräglad helhetssyn på sin verksamhet. De var också föregångare och goda exempel för andra företag både inom den egna branschen och andra branscher och - kanske inte minst viktigt - för samhället i stort. Flera av företagen hade också en mer eller mindre stark tillväxt som delvis kunde ha samband med den systematiska utvecklingen. I projektet har deltagit några företag som länge har arbetat systematiskt med frågor som rör miljö, hälsa och säkerhet. Vid intervju och företagsbesök har vi belyst hur just dessa företag upplevt förbättringsarbetet och vilka effekter man hittills kunnat utläsa. Två av dessa företag beskrivs i följande "berättelser". Uppgifterna grundar sig dels på intervjuer vid projektets start, dels vid senare kontakter. 7.1 Ett framstående företag i kemibranschen I Värmland finns en mindre kemiindustri, med ett 30-tal anställda, som är framgångsrik både ekonomiskt och miljömässigt. Där har man förstått att det lönar sig att aktivt och strukturerat jobba med kvalitet och miljö. Efter ett intensivt arbete ligger företaget steget före, men vill bli bättre. Företaget har "gått i arv" från far till son som övertog verksamheten för 10-15 år sedan. Sedan starten för mer än 50 år sedan har man tillverkat oljebaserade produkter för industriellt bruk. Under de senaste åren har globaliseringen förändrat verksamheten till att bli internationell och företaget tillhör idag de

Sikta mot mål…

22

världsledande inom sin bransch. De största kunderna finns i Asien, Nord - och Sydamerika. Den stora förändringen

I slutet på åttiotalet drogs företaget med 5-6 procent onödiga kostnader p g a bristande kvalitet i arbetet, vilket fick VD att analysera kvalitetsbegreppet. - När miljöledningssystemet ISO 14000 kom insåg jag också att industrin vi levererar till är moraliskt ansvarig för vår produktion, förklarar han. Insikten startade en process på företaget som ledde till att kvalitetsarbete enligt ISO 9001 inleddes 1994. 1997 var det dags för nästa steg: Miljöstyrning enligt ISO 14001. Samma år byggdes delar av fabriken om och anpassades till det moderna tänkandet. 1998 var det kontorslokalernas tur att fräschas upp. Bort med de trista, instängda femtiotalskontoren och in med öppnare landskap med plats för ljus och rymd. Kanske var det en absolut nödvändighet att öppna upp den fysiska planlösningen när det nya perspektivet slagit rot hos företagsledningen. - Utvecklingen har gått från en skum källarlokal till ett helt annat synsätt och en öppnare kommunikation, summerar företagets produktionschef. Innan detta hände var myndighet ett skällsord och man fick inte prata om miljön. Idag efter certifiering enligt ISO-systemen är arbetet med kvalitet och miljö ledstjärnor för verksamheten. Dessutom jobbar man också efter kemiindustrins program ”Ansvar & Omsorg” som rör säkerhet, hälsa och miljö. Steg mot en renare miljö

Företagets kvalitets- och miljöchef har successivt tagit över rodret i arbetet för ständiga förbättringar på området. En stor del av tiden går åt till klassificering och märkning av produkter. Eftersom man bedriver miljöpåverkande verksamhet lämnar man regelbundet miljörapporter till kommun och länsstyrelse Företagets lokaler värms upp av olja och el, och processerna i tillverkningen av olja. Man har fått ned oljeförbrukningen genom att endast använda en av två pannor till båda ändamålen. På sikt kan det kan bli aktuellt att ta tillvara spillvärme från reaktionerna vid processerna. Men ännu finns ingen metod för detta. Utsläpp till luft och vatten följer stränga villkor. Vad gäller avfall har företaget inga större mängder. Men det som finns sorteras i brännbart eller icke brännbart. Man källsorterar glas och återvinner kontorspapper. Ventilationen på företaget är på de flesta håll anpassad för att fungera optimalt. Belysningen är också anpassad för att spara energi och ge ett bra arbetsljus..

23

Systematiskt arbetsmiljöarbete (fd internkontroll) för trivselns skull

När lagen om internkontroll kom 1992 kollade produktionschefen upp vad personalen redan jobbade med och vad som krävde merarbete. Kompletteringen gick sedan smidigt. Några delar kom till senare under miljöledningssystemet. - Nu har vi alla bitar vi behöver i arbetsmiljöarbetet men vi har ännu inte samlat dem i en manual” säger han. Miljöchefen tillägger, att det snart blir aktuellt med en certifiering även för det systematiska arbetsmiljöarbetet och fortsätter: ”Vi skall först undersöka hur mycket jobb som krävs”. Ett särskilt råd finns för arbetet med säkerhet, hälsa och miljö. Rådet träffas varje månad för att diskutera aktuella spörsmål. Dessutom har företaget var fjärde månad avdelningsmöten där ”säkerhet, hälsa och miljö” är en fast punkt på agendan. Arbetsmiljöproblem som kommer upp tas upp som en avvikelse i rådet. Kompetens, kommunikation och variation ökar tryggheten

För att fastställa behovet av kompetensutveckling har de sex avdelningscheferna utvecklingssamtal med sin personal. - Man försöker se framåt, förutspå vad som ska hända, menar produktionschefen. Kommunikationen mellan personalen präglas av raka rör, tycker han. - Personalen är dagligen med och påverkar sitt arbete. Vi diskuterar mycket och löser saker på plats, för vi är ju inte större än så. Det blir korta beslutsvägar och snabba ryck på alla sätt, vilket i sig kan skapa problem. Variation i arbetet finns i överkant. 1991 fick personalen ta större ansvar för produktionen. Innan skötte de bara tillverkning och emballage. Nu har samma antal personer hand om hela kedjan – skriver fraktdokument, etiketterar och så vidare, vilket har ökat tryggheten i gruppen. Var och en står för en större kunskapsmängd än tidigare vilket gör det svårare att ersätta någon. Hälsan är under arbete

Tidspressen är ett gissel som hos många tillverkande småföretag Företaget har kundanpassad produktion och bara några kunder på kontrakt vilket medför ständig stress. Alla behövs på plats, speciellt människor i nyckelpositioner. Förr var det lugnare sommartid, men de senaste årens globalisering har jämnat ut produktionen. - Ibland kan det vara lugnare. Då försöker vi göra sånt vi inte hinner annars såsom underhåll och städning. Personalen jobbar bara dagtid och kan flexa, bara någon börjar kl. 07.00 och någon stannar kvar till kl.16.30. Det finns tid för planering, men det blir ofta tvära kast. Sjukfrånvaron har länge varit låg men de senaste årens långtidsfrånvaro har höjt siffran till 4-5 procent. Företaget arbetar med rehabilitering tillsammans

24

med företagshälsovården och försäkringskassan. Trots att företaget är en kemisk tillverkningsindustri har man inte drabbats av arbetsrelaterade skador i stor omfattning. Produktionschefen anser, att risken för skador i jobbet är liten. Droger har heller inte varit något problem. Med företagshälsovårdens hjälp har man skrivit ett program för hur man skall hantera en eventuell drogproblematik. Företagshälsovården – en värdefull resurs

Enligt miljöchefen arbetar man på företaget ”mer eller mindre” med hälsofrämjande bitar. Personalen har möjlighet att träna på företagshälsovårdens träningslokal, vilket de redan aktiva har tagit fasta på. Man får även genomgå hälsoundersökningar med regelbundna intervall, erbjuds läkarvård och assistans från en skyddsingenjör med bullermätningar och så vidare. Företaget har köpt föreläsningar bland annat på temat ”ryggskola” och ”hjärt- och lungräddning”. En enkätundersökning visade att stress är ett önskvärt ämne för ett föredrag. Till våren blir det aktuellt. - Personalen kan bli bättre på att ge och ta emot feedback så vi köpte in en föreläsning om det också. Samarbetet löper på utan kontaktperson eller kravspecifikation. Riktlinjer för det hälsofrämjande arbetet finns i arbetsmiljöpolicyn. Avdelningscheferna ansvarar för sin personal. I backspegeln - Hur har det varit att jobba med kvalité och miljö?

- Personalens upplevelse av arbetet har skiftat. Många tycker att det blir mycket pappersjobb. Det kostar tid, kraft och pengar, men de flesta tycker att det är värt det, tror både produktions- och miljöchefen. ”Det mest positiva är att vi har fått ordning på tillvaron och riktlinjer för hur vi ska göra för att hela tiden bli bättre. Det har också blivit lättare att få pengar till maskiner, material och personella resurser, vilket krävs. Kvalitets- och miljöarbetet underlättar även kontakterna med kunder, leverantörer och myndigheter” summerar de. De ekonomiska effekterna syns tydligast när det gäller kvalitetssystemet. Kostnaderna för bristande kvalité har minskat från cirka 2 miljoner till 100 000 - 200 000. Miljön är svårare att värdera, liksom arbetsmiljöarbetet. - Men här blir man inte sjukare med stigande ålder vilket är ovanligt”, säger produktionschefen eftertänksamt. Idag börjar framtiden

Det lilla kemiföretaget satsar friskt inför framtiden. Produktsortimentet skall förändras, och arbetet med detta är i full gång. Företaget har etablerat samarbete med utländska företag för att utveckla de nya produkterna, bland annat med ett engelskt och ett tyskt företag. Nya processer kräver andra körsätt – det skall gå fortare, det skall vara renare magnesium. ”Det är en ren experimentverkstad” tycker produktionschefen och tillägger att man samtidigt skall köra ordinarie produktion. Han tippar på personaltillväxt –

25

både på produktionssidan och marknadssidan. Det finns fortfarande marknad kvar att bearbeta. För kvalitets- och miljöarbetet finns klart uppsatta mål. VD har tagit ut riktningen för framtiden: ”Att arbeta med miljön ger en vinst som är svår att mäta. Det innebär trygghet för våra kunder och bättre kvalitet. Alla åtgärder vi gör får vi tillbaka. På lång sikt innebär det vinst för oss.” avslutar en övertygad VD.

7.2 En mekanisk tillverkningsindustri som alltid legat "steget före"

I Västmanland finns en mekanisk verkstadsindustri som bland annat tillverkar delar till bilindustrin och har flera storföretag som kunder. Företaget grundades 1982 och består idag av flera dotterbolag som nu ingår i en företagsgrupp. En stark tillväxt, genom företagsförvärv och andra faktorer, har medfört att det lilla företaget idag nästan har blivit stort - i alla fall medelstort - med mer än 200 anställda. Hjälper andra företag …

Ett av dotterbolagen är ett konsultföretag som sedan 1993 handleder och utbildar företag av olika storlek och i olika branscher i kvalitetssystem och miljöledning som integrerat system samt har ett ackrediterat mätlaboratorium. Idag ligger tyngdpunkten på företag med upp till 500 anställda och kunden måste ha vissa förutsättningar för att man ska åta sig uppdraget. Konsultföretaget har som filosofi att inte växa snabbare än att den höga kompetensnivån kan bibehållas. Kvalitets- och miljöarbete på hög nivå

Företaget miljöcertifierades enligt ISO 14001 hösten 1997 efter ett omfattande kvalitets- och miljöarbete som pågått i flera år. Kvalitetscertifiering ISO 9002 skedde första gången 1992. Utifrån de egna erfarenheterna hjälpte företaget andra att införa kvalitets- och miljöstyrning och bildade då nämnda konsultbolag. Man genomför även utbildningar på olika nivåer, bl a av internrevisorer. ”Det är av yttersta vikt att miljöarbetet har en praktisk anknytning och inte blir en ”data- eller pappersprodukt”, säger VD. Bakgrund till det högklassiga miljöarbetet är det egna miljöintresset och kunskaperna samt i viss mån krav från de stora företagen att underleverantörer bedriver kvalitativa miljöaktiviteter. Miljörapporter lämnas till kommunens miljökontor. Företaget har utsett miljöledare som samordnar och överblickar miljöarbetet och aktuella frågor diskuteras vid täta, regelbundna träffar.

26

Kemikalieanvändningen har reducerats efter översynen och miljövänligare alternativ av t ex kylvätskor används nu. Allt spillvatten samlas i tankar och tas omhand av särskild entreprenör. Oljor från metallspån renas och återanvänds varigenom man minskat oljeförbrukningen väsentligt. Allt övrigt avfall sorteras och s k elektronikskrot tar kommunen hand om. I belysningen har högfrekvensdriftdon installerats för att spara energi och ventilationssystemet har förnyats. Man har god kontroll av energiförbrukningen. För transporter anlitas speditörer som ASG och Bilspedition. Arbetsmiljö - ständiga förbättringar…

Omfattande renovering av hela fabriken har genomförts under 1997 med bl a nytt ställverk, ny belysning, nytt ventilationssystem. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (då hette det internkontroll) påbörjades redan för mer än 10 år sedan och integreras nu i det övriga miljöarbetet enligt ovan. Alla delar (policy, handlingsplan, utbildning etc) utom särskild budget för arbetsmiljöåtgärder ingår och följs upp på ett systematiserat sätt. Bearbetningen är till större delen datorstyrd och maskinerna har låg bullernivå. Kemikaliehanteringen är mer eller mindre sluten utom i vissa äldre maskiner som finns kvar. Viss arbetsrotation både inom och mellan de två mekaniska bolagen förekommer för att få mer omväxling i arbetet. Personalen trivs bra och har hög grad av inflytande. Företaget hade vid besöket 1997 motionshall med utrustning och personalen utnyttjade den när de ville. Frukost varje morgon bjöd man också på. En naprapat kom regelbundet och utförde massage för att lindra och förebygga belastningsbesvär. Det fanns även avtal med privat sjukgymnast. Sjukfrånvaro och personalomsättning var och är fortfarande mycket låg. Ett kvalitetsmål är att mäta närvarograden som skall ligga på 98%. Vid en kort runtvandring (vid företagsbesöket i december 1997) kan noteras att företaget verkligen ”lever som de lär”. Det är rent och fräscht överallt med tanke på verksamhetens art, god ordning och mycket väldisponerade utrymmen. Företagshälsovård

Företaget har vid behov köpt tjänster från företagshälsovård såsom tekniska mätningar och utbildningar. Hälsoundersökningar har personalen inte ansett sig vara i behov av. Ett avtal kan eventuellt bli aktuellt i framtiden.

27

Man följer upp och utvärderar kontinuerligt arbetet med att befrämja hälsa och miljö vid förbättrings- och ledningsmöten. Den psykiska och sociala delen av arbetsmiljön står i särskilt fokus minst en gång per år. Konsultföretagets anställda hämtar ofta influenser "ute på fältet" för att utveckla verksamheten optimalt.

En av de slutsatser som kunde dras både av den inledande kartläggningen 1997 - 1998 och den uppföljande enkätundersökningen 1999 - 2000 var, att ett uttalat intresse och medvetenhet avseende miljöfrågor fanns hos vissa företag, men att denna andel inte kunde skattas för samtliga tillverkningsföretag p g a det omfattande bortfallet. De ökande kraven i samhället att företagen skall ta sitt ansvar för att främja en god livsmiljö har medfört, att det behövs metodik i miljöarbetet för att det inte skall bli alltför svårt, kostsamt och tidskrävande. Det lilla företaget har behov av förenklade metoder i sin strävan att uppnå en arbetsmiljö av hög kvalitet och en produktionsprocess som medför minimal påverkan på miljön. En integrerad modell, med ledningssystem för miljö - arbetsmiljö - kvalitet i samverkan, är troligen den mest användbara för det lilla företaget för att spara tid och pengar. Modellen skall vara så praktiskt utformad, att den verkligen bidrar till förändringar i miljön och inte bara blir en modell ”på papperet” att visa upp för kunder och andra intressenter. De "verktyg" som har nämnts i denna rapport torde vara mycket användbara för det lilla företaget. De effekter man i företagen har upplevt av att satsa på kvalitetssäkring både i produktionen och i miljön är, att man har fått en betydligt bättre överblick av företagets olika delar och därmed har kunnat sätta in åtgärder på ett bättre sätt än tidigare. Företagets image och konkurrenskraft påverkades i positiv riktning. Dessutom lönade det sig på sikt genom att satsningen blev en bra investering i god miljö och god hälsa.

Det lönar sig… 8 Slutsatser och reflektioner

28

Vad tyder resultatet på och hur kan det tolkas?

I projektets andra fas tydde enkätsvaren hos de företag som deltagit i både den inledande och den uppföljande undersökningen att vissa förbättringar har skett när det gällde systematiskt miljö- och arbetsmiljöarbete. I första hand tog man fram rutiner för handlingsplan och policy samt genomförde tekniska åtgärder beträffande energi, avfallshantering, arbetsplatsutrustning etc. Även samverkan inom bransch / region och med företagshälsovård förekom i högre grad. Tyvärr tydde svaren även på en viss försämring när det gällde samverkan i miljöfrågor, särskild resurs i företaget för miljö- och kvalitetsarbete samt miljöhänsyn i produkters utformning, arbetsmetodik mm. Även rutiner för arbetsplatsträffar, intern kompetensutveckling och övriga åtgärder på arbetsplatsen - särskilt ergonomiska - visade en nedåtgående tendens. Det finns många frågor att fundera på utifrån resultatet:

�� Kan det vara så att man tycker att de åtgärder man har vidtagit är tillräckliga? �� Stannar man vid detta utan att arbeta med att nå ständiga förbättringar? Ett påbörjat miljö- och arbetsmiljöarbete stannar ju egentligen aldrig upp utan "ingår i ett kretslopp" (se Miljöcirkeln!) �� Är nämnda tendenser hos de deltagande företagen i projektet något som framträder även hos andra företag? Vad beror det på i så fall? �� Det finns i resultatet en viss motsättning mellan det ökade intresset för att bedriva ett systematiskt arbete med miljö, hälsa och säkerhet och ovan nämnda tendenser. Använder man t ex företagshälsovården eller någon annan miljö- / arbetsmiljökonsult för att genomföra det mesta av arbetet? �� Det kan eventuellt tyda på, att det blir ännu viktigare i framtiden att få fram enkla och praktiska metoder som naturligt kan ingå i det lilla företagets dagliga verksamhet! De företag som avser "att ligga steget före" i både miljö- och arbetsmiljöarbetet har som strävan just att nå ständiga förbättringar. De har en utvecklad samverkan både internt och externt samt förmedlar gärna sina kunskaper till andra företag. 8.1 Författarens egna reflektioner över projektet Ett miljöprojekt av det slag som jag nu har genomfört kräver att man från början planerar tillräckligt mycket tid för att man skall hinna göra projektet på det sätt som det är tänkt. Syftet med projektet bör också vara klart och tydligt från start. Det är också viktigt att projektets design passar de målgrupper som skall undersökas (om det t ex är av värde att jämföra med kontrollgrupper eller ej).

29

Genom att söka olika vägar, bland annat via dator, har jag lyckats få fram tips och information som kan vara till nytta för det lilla företaget och även andra som jobbar med miljö och arbetsmiljö i små företag. Under projekttiden har många andra aktörer arbetat med att ta fram bra "verktyg" och metoder som troligen kan bli mycket användbara i framtiden. Att arbeta med små företag är mycket stimulerande och lärorikt. De har så olika sätt att fungera, att man inte utan vidare kan säga att ”det här är typiskt småföretag”. Dessutom får man använda sin fantasi och inlevelseförmåga i mycket hög grad för att bygga en förtroendefull kontakt. Att ”komma med pekpinnar” till ett litet företag – det fungerar inte. Det är bättre att lyssna och lära och sedan noggrant analysera det man kommit fram till. Lite synpunkter på de metoder som använts i projektet:

Frågeformulär i denna typ av projekt fungerar bra om man kombinerar med intervju. Det räcker inte med enkätsvar för att ha ett bra underlag för att tolka resultatet utan man behöver mer övergripande sammanhang. Om man skall utvärdera ett utfall, t ex hur projektet bidragit till företagets utveckling, måste man komplettera med samtal. Telefonintervju kan vara ett fullt godbart instrument om man skall intervjua många företag eller om det är tidskrävande att göra besök p g a avståndet. Det gäller att ha ett strukturerat "frågebatteri" som sammanfattar de frågeområden som ingår i enkäten (som i så fall skickats ut i förväg och återsänts). Ofta behöver man boka en fast tid även för telefonintervjun. Företagsbesök är nog ändå överlägset för att uppnå optimalt resultat. Besöket förbereds med samma "frågebatteri" som vid telefonkontakt och enkäten har skickats ut och helst återsänts i förväg. Vid besöket har man ju möjlighet att träffa fler än VD / ägare och dessutom att få ett intryck av s k företagskultur och miljö. Om undersökningen omfattar en geografiskt utbredd region (som i detta projekt) tar det naturligtvis mycket tid och resorna kostar ju också. En studie av bortfall kan vara till fördel för att få belägg för varför företagen INTE deltager. Att avsätta extra tid för detta i projektet är viktigt. I detta projekt kontaktade jag de företag som ej svarat per telefon och / eller fax och i vissa fall brev. Tyvärr kan det ta tid i anspråk att överhuvudtaget nå en företagare, det är en känd erfarenhet!

30

Referensförteckning med hänvisning i rapporten

HANDBÖCKER

Miljöledningspraktikan - handfast handledning för mindre företag som vill komma igång med ett strukturerat miljöarbete, basversion och ett antal branschversioner, NUTEK - Miljöstyrning i småföretag, 1998 och framåt "Miljöförbättringsboken" av Ronny Erhardsson & Ulf Björnsjö. Industrilitteratur 1997. Handlar om praktiskt miljöarbete i organisationer som saknar specialistkompetens inom miljö- och utredningsteknik "Arbetsmiljö, miljö och kvalitet - Helhetssyn på verksamhetsutveckling i mindre företag" från Arbetsmiljöforum 2000. Redovisar det s k IQM - projektet som genomfördes 1998 - 1999 i Jönköpings, Stockholms och Västerbottens län. Beskriver integrationen av ledningssystemen för miljö - kvalitet - arbetsmiljö. BROSCHYRER

Att ligga steget före - praktiska erfarenheter från miljöstyrning i småföretag, NUTEK 1997 Att ständigt bli bättre - 14 företag berättar om sitt miljöstyrningsarbete, erfarenheter från ett EU - projekt, NUTEK 1998 Miljöstyrning - en lönsam investering, NUTEK "Miljöstyrning i småföretag" 1998 Miljöstyrning i småföretag, NUTEK "Miljöstyrning i småföretag" 1999 RAPPORTER

Delrapport "Miljön i små tillverkningsföretag" S 3 / 1998 av Görel Fredriksson et al, Småföretagsenheten vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro

31

INTERNET (HEMSIDOR ETC)

Kemikontorets hemsida: www.chemind.se NUTEK:s hemsida: www.nutek.se LänsTeknikCentrums hemsida: www.ltc.se Arbetsmiljöforums hemsida: www.arbetsmiljoforum.com Småföretagsenhetens hemsida: www.smaforetagsenheten.nu (Öriga handböcker och annan litteratur / information som kan vara till nytta i arbetet med miljö & arbetsmiljö finns i den bifogade och uppdaterade förteckningen över Informationsmaterial )