SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

2

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

© UDDEHOLMS ABIngen del av denna publikation får reproduceras eller överföras i kommersiellt syfte utan

tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.

Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avseddaatt ge allmän information om våra produkter och deras användningsområden.De får således inte anses utgöra någon garanti för att de beskrivna produkternahar vissa egenskaper eller är lämpliga för speciella ändamål.

Klassificerat enligt EU-direktiv 1999/45/EC.För ytterligare information se våra ”Materialsäkerhetsdatablad”.

Utgåva 4, 05.2013Senast uppdaterade utgåva av denna broschyr är den engelska versionsom alltid finns publicerad på vår webbplats, www.uddeholm.com

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

3

INNEHÅLL

Inledning 4

Slipskivans sammansättning 4

Slipskivans arbetssätt 6

Slipmaskinen 9

Skärvätskan 9

Verktygsstålet 10

Rekommendationer för slipning avUddeholms verktygsstål 13

Skärhastighet och matning 14

Slipskivans skärpning 15

Slipskiverekommendationer 15–17

4

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

VÄRME-HÅRDHET BESTÄNDIG-KNOOP HET I LUFT

SLIPMEDEL kp/mm2 °C

Aluminium-oxid 2100 2000

Kiselkarbid 2500 1200

Bornitrid 4700 1400

Diamant 7000 650

SLIPMEDEL

Det är viktigt att slipmedlen uppfyllerkraven på:• hårdhet• skärpa• värmebeständighet• kemisk stabilitet

Idag förekommer följande fyrahuvudgrupper av slipmedel, samtligasyntetiska, vilka mer eller mindreuppfyller ovanstående krav.

1. Aluminiumoxid beteckning A (SG)

2.Kiselkarbid beteckning C

3. Bornitrid beteckning B

4.Diamant beteckning SD

Slipmedlen har olika användningsom-råden beroende på deras olikaegenskaper vilket delvis förklaras inedanstående tabell.

InledningBeroende på verktygsstålens högalegeringsinnehåll så är dessa oftastmera svårslipade än konventionellakonstruktionsstål.

För att erhålla ett bra slipresultatvid slipning av ett verktygsstål krävsatt slipskivevalet sker med omsorg.För att kunna välja rätt slipskiva ochslipdata fordras förståelse för enslipskivas arbetssätt.

I denna broschyr ska vi ganskaingående behandla en slipskivasuppbyggnad, dess funktion vidslipningen samt de parametrar somstyr det färdiga slipresultatet. Bro-schyren omfattar även slipskive-rekommendationer för Uddeholmsverktygsstål.

SlipskivanssammansättningEn slipskiva är i princip sammansattav följande komponenter:

• slipmedel

• bindemedel

• luftporer

Fig. 1. Fördelningen mellan andel slipmedel,luftporer och bindemedel bestämmerslipskivans egenskaper.

Vissa speciella slipskivor, exempelvismetalliskt bundna diamantskivor,innehåller inga luftporer.

Sammansättningen och variationenav ovanstående komponenterbestämmer slipskivans egenskaper.

Luft-porer

Slipmedel

Bindemedel

Ett märkningssystem, som numera ärantaget som internationell standardav ISO, visar slipskivans sammansätt-ning. Beteckningen består av siffroroch bokstäver i en bestämd följdavseende slipmedel, kornstorlek, gradoch bindemedel.

Nedanstående tabell visar hur mangenom att legera aluminiumoxidenkan ge den olika egenskaper.

Tyvärr kan man inte alltid på slip-skivans färg bedöma vilken typ avslipmedel det är i skivan, beroende påatt vissa slipskivetillverkare färgarslip- och bindemedlet.

På senare tid har en ny typ avaluminiumoxid utvecklats som ärfinkristallin. Detta innebär att kornenhåller skärpan bättre. Slipmedletkräver dock ett ökat sliptryck. Etttypiskt användningsområde är slipningav verktygsstål i stabila slipmaskiner.Exempel på detta slipmedel ärNorton SG (Seeded gel) och Cubi-tron från 3M.

2. Kiselkarbid är ett slipmedel somfrämst används vid slipning av gjutjärnoch austenitiska rostfria stål, men kanäven användas för härdade verktygs-stål. Kiselkarbiden finns i två huvud-varianter, den svarta kiselkarbidensamt en något hårdare, grön variant,vilken är sprödare än den svartakiselkarbiden.

3. Bornitrid framställs på ungefärsamma sätt som syntetisk diamantoch är ett slipmedel som användsframförallt vid slipning av härdadekarbidrika verktygsstål och snabbstål.En nackdel med bornitrid är desshöga pris. Jämfört med syntetisk dia-mant är priset nästan det dubbla.

4. Diamant används, trots sin högahårdhet, sällan för slipning av järn ochstållegeringar beroende på dess lågavärmebeständighet. Diamant användsfrämst vid slipning av hårdmetall ochkeramiska material.

SLIPMEDEL FÄRG EGENSKAPER

Normalkorund Brun, grå

Halvädelkorund Gulbrun

Ädelkorund röd Röd

Ädelkorund vit Vit

Exmpel:

A 46 H V

Slipmedel

Kornstorlek

Grad

Bindemedel

Hår

dare

Sega

re

1. Aluminiumoxid är det vanligasteslipmedlet för slipning av järn och ståloch finns i flera varianter. Man kanlegera den med andra oxider (van-ligast titanoxid).

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

5

Bild 1. Skillnaden i utförande mellan en bornitridskiva och en konventionell slipskiva.På grund av bornitridens höga pris görs ”slitbanan” som ett tunt skikt på ett nav, vanligtvisav aluminium.

SLIPMEDLETS KORNSTORLEK

Slipmedlets kornstorlek är en viktigfaktor vid val av slipskiva. Kornstor-leken klassificeras enligt en inter-nationell siktskala i maskor per tumoch sträcker sig från 8 (grov) till 1200(superfin).

Vid slipning av verktygsstål användsi huvudsak slipmedel i kornstorlekarfrån 24 till 100 maskor per tum.Grova kornstorlekar väljs vid grov-avverkning, vid slipning av storaarbetsstycken, slipning av mjuka mate-rial eller då slipskivans kontaktyta ärstor. Fin kornstorlek väljs för atterhålla hög ytfinhet, vid slipning avhårda material, eller då slipskivanskontaktyta är liten.

Ytjämnheten på den slipade detal-jen bestäms inte enbart av slipskivanskornstorlek. Skivans skärpning, bind-ningen av kornen och skivans hårdhethar också stort inflytande på den ytasom erhålles efter slipningen.

För diamant- och bornitridskivoranger europeiska slipskivetillverkarekornstorleken som slipkornets dia-meter i mikrometer, medan ameri-kanska och japanska tillverkare angerden i maskor per tum.

SLIPSKIVANS BINDEMEDEL

För att binda kornen i en slipskivaanvänds följande bindemedel.

• Keramiska: beteckning V

• Fenoplast: ” B

• Gummi: ” R

• Metall: ” M

SLIPSKIVANS GRAD

Med slipskivans grad menas slipskiv-ans hårdhet, d v s hur hårt slipkornenfasthålles av bindemedlet. Slipskivanshårdhet beror alltså inte på det iskivan ingående slipmedlets hårdhet.

Slipskivans grad styrs främst avmängden bindemedel som blandas iskivan. Högre andel bindemedel germindre luftporer och därmed enhårdare skiva. Slipskivans grad beteck-nas med en bokstav, som i alfabetiskordning visar slipskivans hårdhet:

E = mycket lös sammansättning Z = mycket hård sammansättning.

De vanligast förekommandesammansättningarna, för verktygsstål,ligger inom hårdhetsområdet G–K.Gradbeteckningen åtföljs ibland av ensiffra vilken är beteckningen för korn-spridningen i skivan.

Keramiskt bundna slipskivor är de mestvanliga vid slipning av verktygsstål.

Fenoplast används som bindemedel islipskivor avsedda för hög periferi-hastighet, exempelvis vissa bornitrid-skivor.

Gummibundna skivor används vidhöga specifika sliptryck, exempelvisreglerskivor vid centerless-slipning.

Metallbindemedel används fördiamant- och vissa bornitridskivor.Dessa skivor tål en mycket högperiferihastighet.

6

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

Fin yta

Figur 3. Vid grov spåntjocklek blir ytan på den slipade detaljen grövre.

Grov yta

Liten spånarea Stor spånarea

Stora krafterpå slipkornet

Små krafterpå slipkornet

SlipskivansarbetssättSlipning är en skärande bearbetningdär de skärande eggarna utgörs avslipkornen. Samma principer som förandra spånskärande metoder gälleräven för slipning, men vissa omstän-digheter gör att man måste behandlaslipningens teori på ett något annor-lunda sätt.

Förhållanden som är speciella förslipning är:

• Slipverktyget har en oregelbundenskärgeometri. Slipkornen liggeroregelbundet placerade, se figur 2.

• Skärgeometrin är föränderlig.I slipverktygets arbetssätt ingår enviss grad av ”självskärpning”, vilketinnebär att förbrukade skäreggarsplittras eller byts ut.

• Negativa skärvinklar, slipkornensoregelbundna och ”trubbiga” form,gör att både spånvinklar och släpp-ningsvinklar ofta är negativa.

• Mycket stort antal skäreggar.

SLIPSKIVANS FÖRSLITNING

Slipkornen är från början skarpa, mensom alla skäreggar nöts de efter handoch blir trubbiga. Vid en viss tidpunkthar slipkornen blivit så trubbiga att dehar svårt att tränga ner i materialet.De slutar att avverka och alstrarenbart värme, slipskivan ”bränner”,och kan då orsaka slipsprickor imaterialet.

För en korrekt arbetande slipskivaskall emellertid påkänningarna ochbindemedelsbryggornas hållfasthetvara så avvägda att slipkornet, när detblivit så trubbigt som man kan tillåta,bryts loss ur sin infästning och nyaskarpa korn kan ta vid. Slipskivansjälvskärper sig. Självskärpning skeräven genom att slipkorn splittras ochnya eggar på så vis bildas.

Graden av självskärpning, d v s omslipskivan verkar hård eller lös,påverkas av slipskivans sammansätt-ning (konstruktionshårdhet) samt deförhållanden under vilka skivanarbetar.

MEDELSPÅNTJOCKLEK

Slipspånen är små och oregelbundna.Medelvärdet av de bortslipadespånens tjocklek är dock relativtkonstant i varje ögonblick. Dettavärde är olika för olika slipopera-tioner och varierar vid ändringar avslipdata.

I de fall där slipskivan skär grövrespån innebär detta två saker.

1.1.1.1.1. Belastningen på varje skäregg,d v s de specifika krafterna, blirstörre. Detta ökar slipskivanssjälvskärpning och får den attverka lösare.

2.2.2.2.2. Ytan på den slipade detaljen blirgrövre. Se figur 3.

SLIPKRAFTER

De slipkrafter som verkar på varjeenskilt slipkorn kallas för specif ikakrafter. Ett medelvärde av de specifikakrafterna får man genom att divideratotalkraften med antalet skärandekorn. Detta antal beror på kontakt-ytans storlek och slipbanans egg-täthet. De specifika krafterna avgörbl a graden av självskärpning hosslipskivan, d v s dess ”arbetshårdhet”.Totalkraften är den totala kraft somuppkommer mellan slipskiva ocharbetsstycke.

Slipkorn

Slip-riktning

Slipkorn

Slipkorn

Slip-riktning

Arbetsstycke

Slip-

riktning

Arbetsstycke

Spån

Arbetsstycke

Skärande

Plöjande

Glidande

Figur 2. Olika tillstånd vid slipning (mycketschematiskt). Skärvinklarna är oftast nega-tiva.

• Mycket hög skärhastighet.Den vanligaste hastigheten vidprecisionsslipning, (35 m/s =2100 m/min.), ligger högt över vadsom är normalt vid annan skä-rande bearbetning.

• Mycket små spån, d v s mycket småskärdjup per egg.

Friktionsvärme

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

7

Innerslipning

Segmentplanslipning

Periferiplanslipning

Rundslipning

Figur 4. Skillnaden i kontaktlängd vid olikaslipningsoperationer.

AVVERKNINGSHASTIGHET

Spånavverkningen per tidsenhet kanvid slipning enklast uttryckas ienheten mm3/s. Den benämns oftaavverkningshastighet och beror påmatningarna i slipmaskinen, slip-skivans sammansättning, slipskivansskärhastighet (periferihastighet) och ivissa fall på arbetsstyckets dimensio-ner.

Det är ofta mer givande att tala omavverkningshastigheten än om bord-hastighet, inmatning etc., och den ärganska lätt att beräkna. Av ekono-miska skäl är man oftast intresseradav att ha så hög avverkningshastighetsom möjligt. Om avverkningshastig-heten höjs med ett oförändrat antalslipkorn, som delar på arbetet exem-pelvis genom en ökad inmatning, ökargivetvis spåntjockleken.

SKÄRHASTIGHET

Slipskivans periferihastighet inverkardirekt på hur många skäreggar somutför avverkningsarbetet. Om mant ex dubblar skärhastigheten, såhinner dubbelt så många slipkornarbeta per tidsenhet. Om man inteökar matningshastigheten så minskarmedelspåntjockleken och därmedskärkrafterna per korn. Skivan själv-skärpes inte så lätt, d v s skivanverkar hårdare och man erhåller enfinare yta men risken att bränna denslipade ytan ökar.

Omvänt kan man öka spåntjock-leken, och få en slipskiva att verkalösare, genom att sänka dess hastig-het.

Oftast vill man både öka perferi-hastigheten och matningshastighetenför att öka den totala avverknings-hastigheten.

SLIPSKIVANS KONTAKTYTA

Det är i kontaktytan mellan slipskivanoch arbetsstycket som avverknings-arbetet utförs. En stor kontaktyta göratt fler skäreggar deltar i processenoch ger därigenom en mindre spån-tjocklek och lägre specifika krafter. Enminskad kontaktyta ger enligt sammaresonemang en större spåntjocklekoch därmed större specifika krafter.

Kontaktytan har i princip formen aven rektangel. Man brukar kalla ytansutsträckning i skärriktningen förkontaktlängd eller kontaktbågen medanutsträckningen vinkelrätt mot skär-riktningen kallas kontaktbredd.

Kontaktlängden beror främst på typenav slipoperation. Därutöver inverkarslipskivans diameter, skärdjupen och isamtliga fall, utom vid periferiplan-slipning, arbetsstyckets dimensioner.Olikheterna i kontaktlängd är denfrämsta orsaken till att man måstevälja skilda skivsammansättningar förolika slipoperationer.

Om man vid innerslipning av endetalj använder en slipskiva varsdiameter är något mindre än detslipade hålet, så får man en mycketstor kontaktlängd. Skärkraften perkorn blir då liten.

För att slipskivan skall självskärpasig måste den ha en lösare samman-sättning än en slipskiva avsedd förutvändig rundslipning av motsvarandedetalj. Här har man en mindrekontaktlängd och därmed störreskärkraft per korn.

Kontaktbredden kan utgöras avslipbanans bredd, men vid t ex plan-slipning med bordrörelse arbetarbara en viss, föränderlig del av skiv-bredden. Det är ibland möjligt attminska kontaktbredden, om man såönskar, genom en avskärpning avslipskivan. Därmed minskar kontakt-ytan och man får enligt ovanståenderesonemang en större spåntjocklek,större belastning på slipkornen ochen slipskiva som verkar lösare.

SLIPSKIVANS G-TAL

Med en slipskivas G-tal, avses för-hållandet bortslipad materialvolym/förbrukad slipskiva. G-talet är ettmått på hur effektivt en slipskivafungerar i det aktuella arbets-materialet.

En minskning av medelspåntjocklekenhar motsatt verkan. Det är alltsåviktigt att göra klart för sig hurförändringar i slipdata och andra för-hållanden påverkar medelspåntjock-leken.

8

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

SLIPSKIVANS EGGTÄTHET

Eggtätheten är en faktor som i höggrad påverkar spåntjockleken ochdärigenom slipförloppet. Ett stortantal skärande eggar per ytenhet göratt avverkningsarbetet delas upp påfler slipkorn och ger därmed enmindre spåntjocklek och lägre speci-fika krafter.

Slipmedlets kornstorlek påverkarockså eggtätheten, vilken är orsakentill den vanliga iakttagelsen att fin-korniga slipskivor verkar hårdare.

SLIPSKIVANS SKÄRPNING

Det finns två anledningar till att manskärper slipskivor. Dels vill man geslipskivan den önskade formen, delsvill man ge den vissa slipegenskaper.

Vid skärpningen frilägger man vassaskäreggar i slipskivan. Man kan få heltskilda slipegenskaper med en ochsamma slipskiva genom att användaolika skärpverktyg eller olika skärp-data. Därför är skärpningen enmycket viktig parameter för atterhålla ett bra slipresultat.

En fin skärpning gör att det blir tättmellan de slipande kornspetsarna,medan en grövre skärpning gerslipskivan en öppnare struktur. Medskärpningen har man alltså en möjlig-het att få en och samma slipskiva attge helt skilda slipresultat.

Graden av självskärpning påverkarslipbanans struktur, d v s hur mångaeggar som arbetar per ytenhet. Enslipskiva som arbetar med hög gradav självskärpning får en annan öpp-nare struktur än en slipskiva som harmindre självskärpning.

Det finns en mängd olika verktygför skärpning t ex peristat, krossrullaroch diamantverktyg. Bornitridskivorskärpes lämpligast med roterandediamantskärpskiva.

Vissa slipskivor t ex fenoplast-bundna bornitridskivor måste ”öpp-nas” efter skärpningen. Vid öppningenfrilägges slipkornet och ett spånut-rymme skapas. Detta kan utförasmed ett mjukt fruktigt aluminium-oxid-bryne som pressas mot slip-skivan några sekunder.

Bild 2. Slipning av ett verktygsstål.

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

9

SlipmaskinenTypen av slipoperation och tillgängligslipmaskin har stor inverkan på valetav lämplig slipskivesammansättning.

Man bör eftersträva att välja en såstabil slipmaskin som möjligt för attkunna arbeta med höga sliptryck.Slipmaskinens stabilitet och arbets-styckets inspänning är nämligen av-görande för sliptrycket och begränsardärmed valmöjligheterna. I de fall manhar instabila förhållanden bör manvälja en lösare slipskivesammansätt-ning eller en mindre kontaktytamellan slipskiva och arbetsstycke föratt få önskad självskärpning avslipskivan.

Slipmaskinens varvtal styr ocksåvalet av slipskiva. Moderna bornitrid-skivor kräver periferihastigheter på45 m/s för att kunna arbeta med godavverkningsförmåga.

Bild 3. Finslipning av detalj ihärdat Uddeholm Mirrax ESR.

SkärvätskanVid slipning, som vid all skärandebearbetning, används skärvätskanframförallt för att:

• kyla skärstället

• ha en smörjande effekt och minskafriktionen mellan spånorna, arbets-stycket och slipskivan

• svara för spåntransport bort frånskärstället

Det finns i huvudsak tre typer avskärvätskor som kan användas vidslipning:

• Vattenlösningar, syntetiska vätskorsom består av vatten med synte-tiska tillsatser för att öka vät-förmåga och förhindra korrosion.Dessa innehåller ingen olja och gerbra kylverkan men sämre smörj-verkan.

• Emulsioner, som består av vattenmed en inblandning av 2–5% olja,vilken är mycket finfördelad. Äventillsatser av svavel eller klorföre-ningar kan förekomma, (EP-till-satser).

• Skäroljor, som vanligtvis har mineral-olja som bas och med tillsatser avEP-typ. Skäroljor ger mycket brasmörjverkan men sämre kylverkan.

Vattenlösningar ger bäst livslängd vidslipning med diamantskivor.

Emulsioner ger bra slipresultat vidde flesta slipoperationer.

Vid profilslipning och djupslipningmed finkorniga slipskivor, exempelvisgängslipning, är skärolja lämplig.Skärolja ger även den bästa livsläng-den för fenoplastbundna bornitrid-skivor, men av miljöskäl väljs ofta fetaemulsioner.

10

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

Ferr

it

Aus

teni

t

Mar

tens

it

Cem

enti

t

Mo

lybd

enka

rbid

Kro

mka

rbid

Nio

bkar

bid

Wo

lfram

karb

id

Van

adin

karb

id

Tit

anka

rbid

Alu

min

iuno

xid

Kis

elka

rbid

Bo

rnit

rid

Dia

man

t

Hårdhet kp/mm2

7500

7000

6500

6000

5500

5000

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

Figur 5. Slipmedletshårdhet jämförd medmatrix- och karbid-hårdheten i ett stål.

VerktygsståletVerktygsstålets legeringsinnehåll harstor inverkan på materialets slipbar-het.

Uddeholms program för verktygs-stål sträcker sig från låglegerade stål,typ Uddeholm UHB 11 till höglege-rade stål, typ Uddeholm Vanadis 10.

Det är sällan problem med slipningav låglegerade verktygsstål. De hög-legerade karbidrika stålen däremotkan vålla problem vid slipningen.Dessa kräver ett noggrant val avslipparametrar. Ju högre nötnings-beständighet ett stål har destosvårare är det att slipa. Det sombestämmer materialets nötnings-beständighet, och därmed slipbar-heten, är dess grundhårdhet samt deingående karbidernas storlek, hårdhetoch mängd.

För att göra ett verktygsstål nöt-ningsbeständigt legerar man ståletmed karbidbildande legeringselementav vilka de viktigaste är krom ochvanadin. För att karbider ska kunnabildas krävs också en hög kolhalt imaterialet.

I figur 5 visas hårdheten på ett stålsgrundmassa, hårdheten på de vanli-gast förekommande karbiderna i ettverktygsstål samt hårdheten på deslipmedel som idag finns tillgängliga.Som framgår av diagrammet är detbara diamant och bornitrid som ärhårdare än alla de karbider som kanförekomma i ett stål. Men somtidigare nämnts är diamant olämpligtför slipning av stål.

Mängden karbider och storleken påkarbiderna i ett stål har en mycketstor inverkan på materialets slipbar-het. Ju fler och större karbider destosämre slipbarhet. Detta är förkla-ringen till att ett pulvermetallurgisktframställt verktygsstål, vars karbiderär mindre, har bättre slipbarhetjämfört med ett konventionellt fram-ställt stål förutsatt att legeringshaltenär lika i materialen.

I praktiken tar man pulvermetallur-gin till hjälp för att höja karbid-

mängden i ett verktygsstål, d v s dessaär mera höglegerade än konven-tionella stål, vilket oftast ger en sämreslipbarhet.

Materialhårdhetens inverkan påslipbarheten är även den beroende avmängden karbidbildande legerings-ämnen i stålet. Som framgår av figur 6har hårdheten en större inverkan påslipbarheten hos de högkarbidhaltigastålen.

Figur 6. Hårdhetens inverkan påslipbarheten för:A – ett ”låglegerat” verktygsstål av ARNE-typB – ett material av SVERKER-typC – ett material typ VANADIS 10.

AB

C

Slipbarhetsindex100

10

1

0,1

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

11

Figur 7. Hårdhetsfördelningen i ytskiktet påett felaktigt slipat verktyg.

Hårdhet, HRC

64

60

56

52

480,10 0,20 0,30 0,40 0,50

Djup under slipad yta i mm

Hårdhetsprofilen i ytan på ett verk-tygsstål, vilket slipats så att omhärd-ning skett, framgår av nedanståendefigur.

SLIPSPRICKOR OCHSLIPSPÄNNINGAR

Vid felaktiga val av slipskivor ochslipparametrar föreligger stor risk förslipsprickor i den slipade detaljen.

Oftast är slipsprickorna inte likalätta att upptäcka som de i bild 4.Detaljen måste i regel studeras underförstoring eller magnafluxbehandlasför att de ska framträda.

Slipsprickorna uppträder oftastvinkelrätt mot slipriktningen och fåroftast till följd att den slipade detaljenmåste kasseras. Härdade stål är mera

Bild 4. Slipsprickor.

För att erhålla ett bra slipresultat i dehöglegerade karbidhaltiga verktygs-stålen är det viktigt att välja rätt slip-skiva.

Om man studerar ett Vanadis-material så innehåller detta en stormängd vanadinkarbider. För att kunnaskära igenom en vanadinkarbid krävsett hårdare slipmedel än aluminium-oxid eller kiselkarbid. Därför rekom-menderas i första hand bornitrid-skivor för slipning av detta material.Att man trots allt får en avverkningvid slipning med aluminiumoxid- ellerkiselkarbidskivor, i Vanadis-material,beror på att materialet som liggerrunt karbiderna slipas bort så att kar-biderna lossnar ur grundmassan.Detta sker dock till priset av storslipskiveförbrukning och risk för ettdåligt slipresultat.

känsliga för slipsprickor än ohärdade.Man ska aldrig slipa ett material somendast härdats. Ett härdat materialbör alltid anlöpas innan slipningen.

Uppkomsten av slipsprickor kanförklaras enligt följande:

Vid slipningen omvandlas nästan allförbrukad energi till värme, somalstras dels på grund av ren friktionoch dels på grund av materialetsdeformation. Vid val av rätt slipskivagår större delen av värmen bort tillspånorna och en mindre del går in iarbetsstycket. Det är uppvärmningenav arbetsstycket som kan förorsakaslipsprickor, hårda och mjuka fläckar,eller ett helt mjukt ytskikt en s ksliphud.

Vid felaktig slipning i ett härdatverktygsstål kan man få så högtemperatur i den slipade ytan att

Bild 5. Omhärdat skickt i ettfelaktigt slipat verktyg.

materialets anlöpningstemperaturöverskrids. Resultatet blir en hård-hetssänkning i ytan och en sliphuduppstår. Tillåter man temperaturenatt stiga ytterligare kan materialetshärdtemperatur uppnås med enomhärdning som följd. I ytskiktet fårman en blandning av oanlöpt ochanlöpt martensit samt restaustenitenligt bild 5. Mycket kraftiga spän-ningar uppstår i materialet, vilket oftaleder till slipsprickor.

12

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

Figur 9. Tre typexempel på spännings-fördelningen i en slipad yta.

Figur 8. Felaktig slipning ger ofta upphovtill slipsprickor.

b

b

b

a

a

A

C

Bäst

Bättre

a

B

Ytan har en hög hårdhet beroende påden oanlöpta martensiten. En bitunder ytan uppstår en anlöpt zon därhårdheten är lägre än det slipadematerialets grundhårdhet.

En felaktigt utförd slipning, som gettett ytpåverkat skikt, ger sig oftatillkänna genom ”bränningsmärken”.Man får en missfärgning av denslipade ytan. För att undvika brän-ningar och slipsprickor gäller det atthålla nere temperaturen på denslipade detaljen, t ex genom god kyl-ning, och att välja välskärpta slipskivorsom skär med vassa skäreggar imaterialet i stället för att genereravärme genom nötning.

Ett enkelt principexempel på huren felaktig slipning kan orsaka slip-sprickor visas i figur 8.

En härdad stans med ansats skarundslipas och i samma operation skaansatsen b planslipas. För slipopera-tionen används, i första fallet A, enslipskiva som är skärpt 90°. Slipskivan,vars sammansättning är anpassad förrundslipning, ger ett bra slipresultatpå yta a, här har vi en liten kontaktytaoch god självskärpning. Ansatsen somska planslipas har en betydligt störrekontaktyta med slipskivan, vilket ledertill små specifika krafter på slip-kornen. Skivan självskärpes inte, manfår enbart en nötning på yta b, ochdetta genererar värme som kan ledatill slipsprickor.

Ett bättre sätt visas i fall B. Här harslipskivan skärpts ur så att kontakt-ytan vid b blivit mindre. Detta ger enbättre självskärpning och en ”kallare”slipning.

Fall C visar hur man på bästa sättslipar detaljen. Här har slipskivansnedställts så att de båda kontakt-ytorna är ungefär lika stora.

Ett härdat materials restaustenithaltkan också ha en inverkan på slip-resultatet. Höga restaustenithalterökar risken för sprickbildning vidslipningen.

Vid de flesta slipoperationer erhålleskvarstående restspänningar i denslipade ytan. Spänningarna har vanligt-vis ett maximum nära ytan, och dekan vid slipning av tunna detaljerorsaka en kvarstående deformation iden slipade detaljen.

Av de tre exemplen, i figur 9, ärEx. 1 det mest riskfyllda avseendesprickbildning. Man har här dragspän-ningar i ytan vilka kan, om de uppgårtill materialets brottgräns, leda till attmaterialet spricker.

Ex. 2 och 3 är inte lika riskfyllda.Här har man tryckspänningar i ytan,vilket leder till en bättre utmattnings-hållfasthet på den slipade detaljen.

Det är tyvärr mycket svårt att iproduktionen enkelt kontrolleravilken typ av spänningsbild som harbildats i den slipade detaljen, såvidadet ej har resulterat i sprickor.

Slipspänningar kan reducerasgenom en ”avspänningsanlöpning”efter slipningen. Man bör välja entemperatur som ligger ~15°C undertidigare anlöpningstemperatur för attinte riskera en hårdhetssänkning imaterialet. Ett annat sätt att redu-cera slipspänningar är att trumlaalternativt blästra den slipade detal-jen.

Exempel 3

Exempel 2

Exempel 1

Djup under ytan

Djup under ytan

Djup under ytan

+

–

+

–

+

–

Tryck

Drag

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

13

Rekommendationerför slipning avUddeholms verk-tygsstålSLIPNING AV HÖGKARBID-HALTIGA VERKTYGSSTÅL

Högkarbidhaltiga verktygsstål hargenom sitt höga karbidinnehåll enutomordentlig slitstyrka, och kräverspeciella rekommendationer beträf-fande slipoperation och val av slip-skiva. I de flesta slipoperationer ärbornitridskivor det bästa slipskive-valet för dessa stål.

Det finns två typer av karbidrikaverktygsstål de konventionellt tillver-kade stålen och pulverstålen. Denhuvudsakliga skillnaden dem emellansom påverkar slipbarheten är hård-heten, karbidstorleken och mängdenkarbider, se figur 10 nedan.

• Pulverstål, som Uddeholm Elmax,Uddeholms Vanadis-stål ochUddeholm Vancron 40, har trotsden höga legeringsnivån, relativtgoda slipegenskaper tack vare småkarbidstorlekar. De små karbidernaär bra för slipskivans självskärpning.

Figur 11. Planslipning avUddeholm Vanadis 10 med olikaslipskivor. (Slipskivebredd: Al2O3 40 mm, CBN 20 mm.)

Figur 10. Karbidstorlek och mängdenkarabider i högkarbidhaltiga stål (mycketschematiskt).

• Konventionellt tillverkade stål, somUddeholm Rigor, Uddeholm Sleip-ner och Uddeholm Sverker, ger inteslipskivan lika god självskärpningp g a de större karbidstorlekarna.Slipegenskaperna kompenserasdock av den lägre karbidhårdhetenoch färre antal karbider.

Figur 11 visar resultat efter planslip-ningstest av Uddeholm Vanadis 10med aluminiumoxid, finkristallin alu-miniumoxid och bornitridskivor. Somframgår av diagrammet får man ensnabbare slipning och ett bättre G-talmed bornitridskivor. Vid användningav bornitrid får man en ”kallare”slipning och risken att ”bränna” ytanminskar.

Om en profilslipning ska utförasbör man tänka på att en stor mängdvärme genereras. Undersökningar har

Konventionellthögkarbidhaltigt stål

Pulverstål

Karbider

Karbider

Arbetsstycke

Arbetsstycke

visat att här är keramiskt bundnabornitridskivor att föredra. Dessaskivor fungerar bra även i övrigaslipoperationer under förutsättningatt man kan hålla hög periferihastig-het på slipskivan.

I de fall man inte kan använda sig avbornitridskivor måste slipskivevaletske med omsorg. Vita aluminiumoxid-skivor eller gröna kiselkarbidskivorrekommenderas. Finkristallinaaluminiumoxidskivor, typ Norton SG,ger bra resultat i de fall man harstabila slipförhållanden.

Vid slipning av karbidrika stål börman alltid välja en något lösare gradpå slipskivan för att få god självskärp-ning.

Vidare bör man beakta följande.• Slipmaskinen måste vara vibra-

tionsfri, stadig och i god kondition.

• Arbetsstycket måste vara ordent -ligt fastspänt. Använd stöddockorvid slipning av långa slanka arbets-stycken.

• Vid skärpning av Al2O3- och SiC-skivor måste man använda skarpakoniska diamanter. Skärpningen skavara grov.

• Håll hög periferihastighet påslipskivan.

• Rikligt med kylvätska skall tillförasslipzonen.

• Om slipningen trots allt måsteutföras utan kylvätska, välj då enslipskiva som är en enhet lösare änom motsvarande slipning skulle hautförts med kylning.

• Slipa aldrig ett härdat arbetsstyckeföre anlöpningen.

Avverkning mm3/sek

11,811

13,3

14

12

10

8

6

4

2

270

240

210

180

150

120

90

60

30

Al2O3 Al2O3-SG CBN

G-värde

0,68 2,4

253

Al2O3 Al2O3-SG CBN

14

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

MATNINGSHASTIGHET

Slipskivans matningshastighet, d v ssidorörelse, är högre vid grovslipningän vid finslipning.

Vid rundslipning väljs matningen till1/3–1/2 av slipskivans bredd perrotationsvarv på arbetsstycket. Förfinbearbetning sänks matningen till1/6–1/3 av slipskivebredden per varv.

Om mycket höga krav på ytjämnhetföreligger kan matningen sänkas till1/8–1/10 av slipskivebredden.

Vid planslipning med rak skiva väljsen sidomatning av 1/6–1/3 gångerslipskivebredden per arbetsslag. Ävenhär sänks sidomatningen vid högaytjämnhetskrav.

Observera att då sidomatningenökas, blir den verksamma kontaktytanmellan slipskiva och arbetsstyckestörre, vilket medför att man får enslipskiva som verkar hårdare.

SLIPNING AV KONVENTIONELLAVERKTYGSSTÅLTill denna grupp räknas övriga verk-tygsstål. Det är sällan problem medslipning av konventionella verktygsstålförutsatt att allmänna sliprekommen-dationer följs. I dessa stål fungerarvanliga aluminiumoxidskivor bra. Ävenhär kan man med fördel användabornitridskivor då stålen ska slipas ihärdat och anlöpt tillstånd.

SLIPNING AVUTSKILJNINGSHÄRDBARA STÅL

Utskiljningshärdbara stål, som t exUddeholm Corrax, uppför sig liteannorlunda än andra verktygsstål vidslipning. Materialet tenderar att läggaigen slipskivan, i synnerhet om slip-skivan är hård och har en tät struktur.Igensättning av slipskivan kan orsakalägre avverkningsförmåga och sämreytfinhet. För att motverka att slip-skivan sätts igen bör följande beaktas:• slipskivan bör ha en öppen och

porös struktur• använd en något lösare slipskiva än

för andra verktygsstål• skivskärpningen bör göras ofta och

grovt• skärvätskekoncentrationen bör

vara hög (≥5%) för att säkerställagod smörjning

Konventionella Al2O3-skivor rekom-menderas men SiC-skivor kan varaett bättre alternativ vid liten arbets-mån och höga ytkrav. Skillnaden i slip-barhet är marginell mellan upplös-ningsbehandlat och åldrat material.

I tabellen med rekommenderadeslipskivor är de flesta slipskivor avstandardtyp. Om slipning förekommerregelbundet av den här typen avmaterial rekommenderas att välja enslipskiva med en öppnare struktur änför en standardskiva.

ARBETSSTYCKETS HASTIGHET

Arbetsstyckets hastighet bör vidplanslipning vara 10–20 m/min. Vidkonventionell rundslipning börhastigheten vara 15–20 m/min. Förmindre arbetsstycken väljs en lägrehastighet 5–10 m/min.

Även genom att variera arbets-styckets hastighet kan man få andraslipegenskaper på slipskivan. En ökadhastighet på arbetsstycket får skivanatt verka lösare, en minskad hastighetger en hårdare skiva.

Skärhastighet ochmatningSLIPSKIVANS PERIFERIHASTIGHET(SKÄRHASTIGHET)

Vid slipning i små slipmaskinerbegränsar ofta slipspindelns varvtalskärhastighetsvalet.

En vanlig säkerhetsgräns för kera-miskt bundna slipskivor är 35 m/sek.Det finns dock skivor som är god-kända för periferihastigheter på125 m/sek.

En vanlig skärhastighet vid plan-och rundslipning är 20–35 m/sek.Genom att variera slipskivans peri-ferihastighet kan man ändra skivansslipegenskaper. En ökad periferihastig-het på slipskivan med bibehållenhastighet på arbetsstycket gör attslipskivan verkar hårdare. En sänktperiferihastighet gör att skivan verkarlösare.

För fenoplastbundna bornitrid-skivor är en lämplig periferihasighet30–40 m/sek. För keramiskt bundnabornitridskivor bör skärhastighetenväljas >45 m/sek.

Vid slipning av karbidrika verktygs-stål bör slipskivans periferihastighetvara hög. Försök har visat att vidrundslipning av Uddeholm Elmaxsjönk slipskivans G-tal från 127 till28 då periferihastigheten sänktes från60 m/sek till 30 m/sek. Således harskärhastigheten en stor inverkan påslipekonomin.

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

15

Slipskivans skärpningVid skärpning bildas en skruvlinjepå slipskivans periferi. Den stigningmed vilken skärpverktyget mataspåverkar slipskivans struktur. Stig-ningen bestäms av slipskivans varvtaloch skärpverktygets hastighet.

Följande tumregel gäller vid skärp-ning av en rak skivprofil med enstens-diamant och liknande verktyg.

Grov Fin-skärpning skärpning

Diamantenstillsättnng(mm) 0,02–0,04 0,01–0,02

Diamantenssidomatning(mm/varv slipskiva) 0,15–0,30 0,05–0,10

Diamant är känsligt för höga tem-peraturer. Använd därför rikligt medkylvätska vid skärpningen och tillsättkylningen innan diamanten går iingrepp. En enstensdiamant börroteras emellanåt för att bibehålla sinskärpa.

SLIPSKIVANS TILLSÄTTNING

Slipskivans inmatning är beroende påslipskivetyp och slipmaskinens alter-nativt uppspänningens stabilitet.

Riktvärde vid rundslipning medkonventionella slipskivor är för:

Grovbearbetning~0,05 mm/passering.Finbearbetning~0,005–0,010 mm/passering.

Vid rundslipning med bornitridskivorfår man halvera ovanstående mat-ningsvärden.

Vid planslipning med rak slipskiva ärtillsättningsvärdet för konventionellaslipskivor för:

Grovbearbetning~0,025–0,075 mm/passering.Finbearbetning~0,005–0,010 mm/passering.

Vid planslipning med bornitridskivorär tillsättningsvärdet för:Grovbearbetning~0,010–0,040 mm/passering.Finbearbetning~0,005–0,010 mm/passering.

Vid slipning med slipskivor av fin-kristallin aluminiumoxid, typ NortonSG, bör tillsättningen ökas någotjämfört med ovanstående värden föratt få ett högre sliptryck och godsjälvskärpning.

Slipskive-rekommendationerRekommendationerna i tabellerna,sid 16–17,har gjorts i samråd medslipskivetillverkare och baserar sig påvåra egna och andras erfarenheter.Det skall dock poängteras att slip-skivevalet är starkt avhängig slip-maskintyp, uppspänningens stabilitetoch arbetsstyckets storlek, varförrekommendationerna får ses somstartrekommendationer, varifrån mansjälv får optimera sin process.

SLIPPROBLEM — ÅTGÄRDER

Tabellen visar de viktigaste åtgärdernavid olika slipproblem.

PROBLEM ÅTGÄRDER

Vibrationsmärken Kontrollera slipskivans balansering.Kontrollera att diamanten är skarp.Kontrollera att diamanten är stadigt monterad.

Grov yta Skärp med mindre sidomatning.Minska arbetsstyckets hastighet.Välj en mindre kornstorlek i slipskivan.Välj en hårdare skivsammansättning.

Bränningar, Kontrollera att diamanten är skarp.slipsprickor Skärp med större sidomatning.

Kontrollera att skärvätskan når skärzonen.Välj en lösare skivsammansättning.

Dålig skivlivslängd Kontrollera att skärhastigheten är tillräcklig.Minska skärdjup och övriga matningar.Välj en hårdare skivsammansättning.

Slipstänk Kontrollera skärvätskans rening.Spola ren skyddshuven.

16

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

UDDEHOLMS STÅLSORT TILLSTÅND CENTERLESS PLANSLIPNING RAK SKIVA PLANSLIPNING SEGMENT

Konventionella stål:ALVAR Mjuk- 1)33A 60 LVM 1)43A 46 HVZ 1)43A 24 FVZALVAR 14 glödgat 2)89A 60 2 K5A V217 2)91A 46 I8A V217 2)88A 36 H8A V2ARNE 3)SGB 60 MVX 3)3SG 46 G10 VXPM 3)86A 30 G12 VXPMCALDIE 4)51A 601 L5V MRAA 4)WA 46 HV 4)WA 24 GVCALMAXDIEVARFORMAXHOTVAR Härdat 1)62A 60 LVZ 1)48A 46 HVZ 1)48A 46 FVZPMIRRAX ESR 2)89A 60 2 K5A V217 2)97A 46 2 H8A V217 2)97A 46 1 H10A V2ORVAR SUPREME 3)SGB 60 MVX 3)SGB 46 G10 VXPM 3)86A 36 F12 VXPCORVAR 2 MICRODIZED 4)48A 601 L8V LNAA 4)WA 46 GV 4)WA 36 GVPOLMAXQRO 90 SUPREMEREGIN 3STAVAX ESRTHG 2000UHB 11UNIMAXORVAR SUPERIORVIDAR SUPERIORVIDAR 1 VIDAR 1 ESR

HOLDAX Seghärdat 1)33A 60 LVM 1)43A 46 HVZ 1)43A 24 FVZIMPAX SUPREME 2)97A 60 1 K5A V217 2)89A46 2 I7A V217 2)88A 36 H8A V2MIRRAX 40 3)SGB 60 MVX 3)SGB 46 G10 VXPM 3)86A 36 F12 VXPCNIMAX 4)51A 601 L5V MRAA 4)WA 46 HV 4)WA 24 GVRAMAX HH ROYALLOY

Utskiljnings-härdbara stål: Upplösnings- 1)33A 60 KVM 1)43A 46 GVZ 1)43A 36 FVZ

behandlat 2)97A 60 2 K5A V227 1)15C 46 HVD 1)15C 36 GVDCORRAX Åldrat 3)SGB 60 KVX 2)89A 46 1 H8A V217 2)89A 362 I 10A V237 P20

4)48A 601 J8V LNAA 3)3SG 46 G10 VXPM 3)1TGP 36 F12 VXPC4)WA 46 GV 4)WA 24 GV

Karbidrika stål:

ELMAX Mjukglödgat 1)33A 60 LVM 1)43A 46 HVZ 1)43A 36 FVZRIGOR 2)97A 60 2 J5A V227 2)455A 36 2 K15 V3 P22 2)454A 46 K13 V3SLEIPNER 3)SGB 60 LVX 3)3SG 46 G10 VXPM 3)53A 30 F12 VBEPSVERKER 3 4)51A 601 L5V MRAA 4)WA 46 HV 4)WA 24 GVSVERKER 21VANADIS 4 EXTRAVANADIS 6VANADIS 10VANADIS 23VANADIS 30VANADIS 60VANCRON 40

RIGOR Härdat 1)48A 60 LVZ 1)B151 R50 B3 1)420A 46 FVQPSLEIPNER 1)820A 60 LVQ 1)420A 46 G12VQP 2)89A 362 I8A V2SVERKER 21 2)97A 60 1 K5A V227 2)51B126 C50B Vib-Star 3)3SG 36 HVXVANADIS 23 3)SGB 60 LVX 2)455A 36 2 K15 V3 P22 4)WA 36 HVVANADIS 30 4)48A 601 L8V LNAA 3)SGB 46 HVXVANCRON 40 4)43A 601 L8V LNAA 3)3SG 46G10 VXPM

4)B126 V18 KR2374)27A 46 HV

ELMAX Härdat 1)48A 60 LVZ 1)B151 R50 B3 1)420A 46 FVQPSVERKER 3 1)820A 60 LVQ 1)420A 46 G12VQP 2)454A 46 K13 V3VANADIS 4 EXTRA 2)97A 60 K5A V217 2)51B126 C50B Vib-Star 3)3SG 46 FVSPFVANADIS 6 3)SGB 60 LVX 2)455A 36 2 K15 V3 P22 4)WA 46 FVVANADIS 10 4)48A 601 L8V LNAA 3)C150 QBAVANADIS 60 4)43A 601 L8V LNAA 3)SGB 46 HVX

4)B126 V18 KR2374)27A 46 HV

Exampel på lämpliga slipskivorDe i tabellen angivna slipskivorna är av fabrikat SlipNaxos1), Tyrolit2), Norton3) och Unicorn4).Beteckningarna följer dock i stort sett internationell standard.

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

17

UDDEHOLMS STÅLSORT TILLSTÅND RUNDSLIPNING INNERSLIPNING PROFILSLIPNING

Konventionella stål:ALVAR Mjuk- 1)33A 46 KVM 1)77A 60 K9VZ 1)42A 100 IVZALVAR 14 glödgat 2)89A 60 2 K 5A V217 2)89A 60 2 K6 V112 2)89A 801 G11A V237 P25ARNE 3)19A 60 KVS 3)32A 46 L5 VBE 3)32A 100 KVSCALDIE 4)48A 46 LV 4)WA 46 JV 4)WA 100 LVCALMAXDIEVARFORMAXHOTVAR Härdat 1)48A 60 KVZ 1)77A 80 K9VZ 1)42A 1003 HVZMIRRAX ESR 2)92A 60 2 I6 V111 2)AH 120 K6 VCOL 2)89A 100 2 H11A V2ORVAR SUPREME 3)SGB 60 KVX 3)32A 60K5 VBE 3)32A 100 KVSORVAR 2 MICRODIZED 4)WA 60 JV 4)WA 60 IV 4)WA 120 JVPOLMAXQRO 90 SUPREMEREGIN 3STAVAX ESRTHG 2000UHB 11UNIMAXORVAR SUPERIORVIDAR SUPERIORVIDAR 1VIDAR 1 ESR

HOLDAX Seghärdat 1)33A 46 KVM 1)77A 60 K9VZ 1)42A 100 IVZIMPAX SUPREME 2)89A 60 2 K 5A V217 2)97A 60 2 K6 V112 2)89A 80 1G11A V237 P25MIRRAX 40 3)19A 60 KVS 3)32A 46 L5 VBE 3)32A 100 KVSNIMAX 4)48A 46 LV 4)WA 46 JV 4)WA 100 LVRAMAX HH ROYALLOY

Utskiljnings-härdbara stål: Upplösnings- 1)42A 60 JVZ 1)42A 60 J9 VZ 1)42A 100 HVZ

behandlat 1)15C 60 IVD 1)15C 60 IVD 2)89A 80 1G11A V237 P25

CORRAX Åldrat 2)89A 60 2 J5A V217 2)64B91 K11 V333 VV 3)32A 100 JVS3)SGB 60 JVX 3)32A 46 K5 VBE 4)77A 100 J8V LNAA

4)77A 461 K7V LNAA 4)25A 601 J85VP MCNN

Karbidrika stål:

ELMAX Mjukglödgat 1)62A 60 KVZ 1)77A 60 K9 VZ 1)42A 100 IVZRIGOR 2)454A 80 J11 V3 2)AH 120 K6 VCOL 2)F13A 54 FF22V StratoSLEIPNER 3)SGB 60 KVX 3)32A 46 L5 VBE 3)32A 100 KVSSVERKER 3 4)48A 46 LV 4)WA 46 JV 4)WA 100 LVSVERKER 21VANADIS 4 EXTRAVANADIS 6VANADIS 10VANADIS 23VANADIS 30VANADIS 60VANCRON 40

RIGOR Härdat 1)B151 R50 B3 1)B151 R75 B3 1)B126 R100 B6SLEIPNER 1)48A 60 KVZ 1)430A 80 J VQA 1)820A 1003 GVQSVERKER 21 2)51B126 C50B Vib-Star 2)51B126 C100 B54 2)B126 C75 B53VANADIS 23 2)454A 80 J11 V3 2)C202 H5A V18 2)89A 80 1 G11A V237 P25VANADIS 30 3)SGB 60 KVX 3)CB150 TBA 3)CB150 TBEVANCRON 40 3)3SGP 70 JVX 3)3SG 60 JVX 3)5SG 80 KVX

4)B126 V18 KR191 4)B126 V24 KR237 4)B126K V24 KR2374)27A 60 JV 4)27A 60 HV 4)27A 100 JV

ELMAX Härdat 1)B151 R50 B3 1)B151 R75 B3 1)B126 R100 B6SVERKER 3 1)420A 54 JVQ 1)430A 80 J VQA 1)820A 1003 GVQVANADIS 4 Extra 2)51B126 C50B Vib-Star 2)51B126 C100 B54 2)B126 C75 B53VANADIS 6 2)454A 80 J11 V3 2)C202 H54 V18 2)F13A 54 FF22V Strato VANADIS 10 3)CB150 QBA 3)CB150 TBA 3)CB150 TBEVANADIS 60 3)SGB 60 KVX 3)3SG 60 JVX 3)5SG 80 JVX

3)3SGP 70 JVX 4)B126 V24 KR237 4)B126K V24 KR2374)B126 V18 KR191 4)27A 60 HV 4)27A 100 IV

4)27A 60 IV

18

SLIPNING AV VERKTYGSSTÅL

www.assab.com www.uddeholm.com

Network of excellenceUDDEHOLMs globala närvaro innebär att du alltid kan

vara säker på att få samma höga kvalitet var du än

befinner dig. Inom Pacificområdet i Asien representeras

vi av ASSAB som är vår exklusiva säljkanal. Tillsammans

befäster vi ställningen som världsledande leverantör av

verktygsstål.

UD

DEH

OLM

130504.300 / STROKRIK KN

APPEN

UDDEHOLM är världsledande leverantör och tillverkare av verktygsstål.

Det är en position vi har nått genom att ständigt bidra till bättre affärer för

våra kunder. Genom lång erfarenhet, grundlig forskning och kontinuerlig

utveckling av nya produkter är vi väl rustade att lösa alla de problem som

kan uppstå. Det är en tuff utmaning, men målsättningen är lika tydlig som

alltid – att vara bästa affärspartner och förstahandsleverantör.

Vi finns över hela världen. Det innebär att du alltid kan vara säker på att få

samma höga kvalitet var du än befinner dig. Inom Pacificområdet i Asien

representeras vi av ASSAB, som är vår exklusiva säljkanal. Tillsammans

befäster vi ställningen som världsledande leverantör av verktygsstål. Vår

globala närvaro gör det enkelt att vara kund hos oss, och det finns alltid en

Uddeholm- eller ASSAB-representant nära till hands för rådgivning och

support. Det handlar om förtroende, såväl i långvariga samarbeten som vid

utveckling av nya produkter. För oss är förtroende något man lever upp till

– varje dag.

Mer information finner du på www.uddeholm.com, www.assab.com eller

Uddeholms lokala hemsida.