Självskattad aktivitetsbalans och

arbetsrelaterad stresshos universitetslärare

Eliasson, Karolin

Sörensen, Lena

Arbetsterapi, kandidat

2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelning för hälsa och rehabilitering

Arbetsterapiprogrammet, 180 hp

Självskattad aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress

hos universitetslärare

Self-perceived occupational balance and work-related stress

among university lectures

Eliasson, Karolin och Sörensen, Lena

Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp

Vårterminen 2018

Handledare: Maria Larsson Lund

Eliasson, K., & Sörensen, L.

Självskattad aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress hos universitetslärare.

Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för

Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2018.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva skattad förekomst av arbetsrelaterad stress och

aktivitetsbalans hos universitetslärare. Metod: Uppsatsen hade en kvantitativ ansats och

baserades på insamlat datamaterial från en enkätundersökning med självskattningsinstrumenten

Work Stress Questionnaire (WSQ) och Occupational Balance Questionnaire (OBQ).

Undersökningsgruppen var ett totalurval av all undervisande personal vid en institution på ett

universitet i Sverige och totalt svarade 41 universitetslärare. Data analyserades explorativt och

presenterades med deskriptiv statistik. Resultat: Deltagarna i studien skattade generellt en låg

förekomst av arbetsrelaterad stress (utifrån WSQ) samt låg grad av aktivitetsbalans (utifrån

OBQ). Vidare visade resultaten, gällande relation mellan arbetsrelaterad stress och

aktivitetsbalans, att deltagare som skattat låg grad av aktivitetsbalans även skattat högre

förekomst av arbetsrelaterad stress. Slutsats: Studien visade att deltagare som skattat en lägre

aktivitetsbalans även skattat högre arbetsrelaterad stress inom kategorierna Konflikt mellan

arbete och fritid, Upplevd stress pga. otydlig organisation och konflikter samt Upplevd stress

pga. höga egna krav och engagemang vilket eventuellt indikerar att det kan finnas ett samband

mellan låg aktivitetsbalans och hög arbetsrelaterad stress.

Nyckelord: occupational therapy, work-related stress, occupational balance, university lectures

Eliasson, K., & Sörensen, L.

Självskattad aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress hos universitetslärare.

Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för

Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2018.

ABSTRACT

Aim: The aim of this study was to describe self-perceived incidence of work-related stress and

occupational balance among university lectures. Method: The essay had a quantitative

approach and was based on data collected from a survey of the Work Stress Questionnaire

(WSQ) and Occupational Balance Questionnaire (OBQ) self-assessment tools. The study group

was a total selection of all teaching staff at an institution at a university in Sweden and 41

lectures responded. The data was explored exploratively and presented with descriptive

statistics. Results: The participants in the study generally estimated a low incidence of work-

related stress (based on WSQ) and low occupational balance (based on OBQ). Furthermore, the

results, current relationship between work-related stress and occupational balance showed that

participants who estimated a low level of occupational balance also estimated higher incidence

of work-related stress. Conclusion: The study showed that participants who estimated a lower

occupational balance also estimated higher work-related stress in the categories of Conflict

between work and leisure, Experienced stress due to unclear organization and conflicts and

Experienced stress due to high self-esteem and commitment which may indicate that there may

be a correlation between low occupational balance and high work-related stress.

Keywords: occupational therapy, work-related stress, occupational balance, university lectures

Innehållsförteckning

INLEDNING ............................................................................................................................................... 1

BAKGRUND .............................................................................................................................................. 1

Arbete och fritid ................................................................................................................................ 1

Upplevelse av stress ........................................................................................................................... 2

Universitetslärares arbetssituation .................................................................................................. 3

Arbetsrelaterad stress ....................................................................................................................... 4

Aktivitetsmönster .............................................................................................................................. 4

Aktivitetsbalans ................................................................................................................................. 5

Relationen mellan aktivitetsbalans och hälsa ................................................................................. 5

Hälsofrämjande arbetsterapi ........................................................................................................... 6

Problemformulering .......................................................................................................................... 7

Syfte .................................................................................................................................................... 7

METOD .................................................................................................................................................... 8

Urval och design ................................................................................................................................ 8

Datainsamling .................................................................................................................................... 8

WSQ -mätning av arbetsrelaterad stress ........................................................................................ 8

OBQ - mätning av aktivitetsbalans ................................................................................................ 9

Procedur ........................................................................................................................................... 10

Dataanalys ........................................................................................................................................ 10

Forskningsetiska aspekter .............................................................................................................. 12

RESULTAT............................................................................................................................................... 12

Skattad förekomst av arbetsrelaterad stress ................................................................................ 13

Skattad aktivitetsbalans .................................................................................................................. 15

Relation mellan aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress ....................................................... 16

DISKUSSION ........................................................................................................................................... 16

Resultatdiskussion ........................................................................................................................... 16

Skattad förekomst av arbetsrelaterad stress ................................................................................ 18

Skattad aktivitetsbalans ................................................................................................................ 19

Metoddiskussion .............................................................................................................................. 20

SLUTSATS ............................................................................................................................................... 21

REFERENSLISTA ...................................................................................................................................... 23

1

INLEDNING

Arbetsrelaterad stress definieras som obalans mellan arbetskrav och kontroll (Karasek &

Theorell, 1990) och blir allt mer förekommande på grund av ökade psykiska arbetskrav

(Erlandsson & Persson, 2014; Holmgren et al., 2016; Persson, 2017; Sveriges akademikers

centralorganisation [SACO], 2017). Sedan 2014 är hälften av alla påbörjade sjukfall kopplad

till psykisk ohälsa och reaktion på svår stress (Försäkringskassan, 2016). Akademikers

sjukfrånvaro kopplat till stressrelaterad ohälsa har den procentuellt största ökningen sedan

2009, i jämförelse med andra utbildningsgrupper. Kvinnliga akademiker står för närmare 70%

av ökningen (SACO, 2017). En litteraturstudie som undersökt akademikers tillfredsställelse

med sitt arbete inom undervisning och forskning, i 34 olika länder, visar att stressnivån ökar

gällande organisatoriska- och sociala arbetsmiljöförhållande (Persson, 2017). Enligt Persson

finns inga relevanta forskningsartiklar i Sverige, gällande stress i arbetet för akademiker,

därmed ingår inte Sverige i rankningen i studien. Arbetsrelaterad stress kan leda till att

aktiviteter utanför arbetet väljs bort vilket ger en lägre upplevelse av aktivitetsbalans

(Erlandsson & Persson, 2014). Detta indikerar betydelsen av att beakta stress i arbetet i relation

till övriga aktiviteter i dagliga livet, för att förebygga risk för ohälsa. Författarna finner därav

det intressant att undersöka självskattad förekomst av arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans

hos universitetslärare i Sverige.

BAKGRUND

Arbete och fritid

Arbete har en central roll i västerländska kulturer där lönearbete är normen (Eklund et al., 2017;

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd [FORTE], 2015; Tamm, 2012). Förutom att

bidra till försörjning kan arbete även ha andra positiva dimensioner såsom sociala roller, social

status och identitet (Eklund et al., 2017; Erlandsson & Persson, 2014; FORTE, 2015; Taylor &

Kielhofner, 2017). Olika roller i vårt beteendemönster speglar identitet och emellanåt

överlappar dessa varandra (Taylor & Kielhofner, 2017), såsom exempelvis förälder och

yrkesarbetare. Arbete ska även kombineras med exempelvis familj och fritid vilket gör

vardagen komplex då egna sysslor ska koordineras med arbetstider samt familjemedlemmars

behov och tidsplaner (Erlandsson & Persson, 2014). En komplex vardag med flera olika

aktiviteter och höga arbetskrav kan bidra till obalans mellan aktiviteter och leda till stress

2

(Eklund & Erlandsson, 2014). Därav är ett balanserat mönster av aktiviteter, som inkluderar

såväl arbete som andra aktiviteter, viktigt för upplevelse av hälsa (Erlandsson & Persson, 2014).

Upplevelse av stress

Upplevelse av stress uppstår när krav på arbetet eller livet i helhet är större än den individuella

förmågan att hantera situationen (Angelöw, 2005; Tamm, 2012). Stress kan upplevas positivt

eller negativt, såsom utmanande eller hotfull, då upplevelsen är individuell. Oftast är positiv

stress kopplad till meningsfulla aktiviteter, lustbetonad känsla, medan negativ stress kan

innebära oro för olika situationer i vardagen. Positiv stress kan vändas till negativ om

återhämtning uteblir (Angelöw, 2005). Brist på återhämtning och för mycket krav innebär stor

risk för överbelastning (Erlandsson & Persson, 2014). Stressreaktioner, stressorer, kan uppstå

både från inre samt yttre påverkan. Inre stressorer kan bestå av oro inför situationer eller när

egna önskemål och krav inte överensstämmer. Exempel på yttre stressorer är låg egenkontroll,

avsaknad av socialt stöd samt under- eller överbelastning (Angelöw, 2005).

Stora samhällsförändringar med besparingskrav och ständiga omorganisationer (Angelöw,

2006; Krauklis & Schenström, 2003) samt otydlig arbetsorganisation och konflikter på

arbetsplatsen kan bidra till stress hos anställda (Angelöw, 2005; Holmgren et al., 2013). Dessa

yttre stressorer kan ge känsla av låg egenkontroll samt avsaknad av att kunna kontrollera och

påverka situationer (Angelöw, 2005). Andra yttre stressorer är modern digital teknik där samma

kommunikationskanaler används både privat och på arbete vilket leder till att arbete i större

omfattning kan ske i hemmiljö (Arbetsmiljöverket [AMV], 2015, 2018). Detta gör att gräns

mellan arbetstid och fritid flyter ihop (AMV, 2015, 2018; Krauklis & Schenström, 2003) och

fler får svårigheter med återhämtning då tankarna fokuseras på arbete. Utmaningen blir därav,

vid ett flexibelt och gränslöst arbete, att individuellt ta ansvar för balans mellan arbete och fritid

(AMV, 2015, 2018).

Digital teknik, såsom datorer, disk- och tvättmaskin, har möjliggjort att vi kan starta upp flera

aktiviteter samtidigt. Parallella aktiviteter blir allt vanligare inte bara på arbete utan även inom

familjeliv och socialt liv (Erlandsson & Persson, 2014) och framförallt yrkesverksamma

kvinnor har många parallella aktiviteter som anses bidra till stressrelaterad ohälsa (Erlandsson

et al., 2010; Erlandsson & Eklund, 2003; Erlandsson & Persson, 2014). Att ha barn kan leda till

högre frekvens av avbrutna aktiviteter, vilket i sig kan påverka hälsan negativt (Erlandsson et

3

al., 2010). Barn kan även bidra till att höja livsglädjen (Erlandsson & Eklund, 2003), då goda

relationer med sina närmaste bidrar till livstillfredsställelse medan brist på socialt stöd kan vara

en stressfaktor (Wagman et al., 2012). Socialt stöd fungerar som en buffert mot stress och

individer som upplever att de har ett fungerande socialt stöd utvecklar färre stressymptom än

andra (AMV, 2015, 2018).

Inre stressorer (Angelöw, 2015) såsom höga krav på sig själv, stort engagemang, svårigheter

med gränssättning och svårigheter att släppa tankarna från arbetet på fritiden är bidragande

orsaker till upplevelse av arbetsrelaterad stress (Holmgren, Fjällström-Lundgren & Hensing,

2011). Krav och förpliktelser har betydelse för hur tid och energi spenderas mellan olika

aktiviteter. Höga krav på arbetet kan göra att anställda tenderar att arbeta för att uppnå andras

krav istället för egna värderingar och behov. Att alltid vara effektiv för att uppskattas av andra

gör att den egna personliga utvecklingen och intressen prioriteras bort, vilket kan leda till

obalans mellan aktivitetsengagemang och personliga resurser (Håkansson, Dahlin-Ivanoff &

Sonn, 2006).

Universitetslärares arbetssituation

En tidigare litteraturstudie (Persson, 2017) visar att universitetslärare ofta har stort engagemang

i sitt arbete dock upplever hälften arbetsrelaterad stress på grund av höga krav och otillräcklig

arbetsmiljö. Den mest stressade gruppen av alla akademiker i aktuell studie var forskare inom

hälsovetenskap. Universitetslärare har numera ökat antal stressorer då deras ursprungliga

uppgifter, att undervisa och hålla sig uppdaterade inom sitt ämne, har utökats (Gundhäll Wood,

2014). Numera ingår även forskning och samverkan med samhälle, samtidigt som stöd från

administrativ personal minskat (Gundhäll Wood, 2014; Slišković & Seršić, 2011). Ökad

användning av digital teknik i arbetet kan bidra till ökad arbetstakt och informationsmängd där

datorn har blivit mer användbar i pedagogiskt arbete. Utbildning kan i större utsträckning ske

på distans, vilket bidrar till ökat behov av kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterad med

den teknik som krävs i arbetet (AMV, 2015, 2018). Universitetslärare uppger att arbetsrelaterad

stress har negativ påverkan på deras professionella arbete och personliga välbefinnande

(Slišković & Seršić, 2011). Kvinnliga universitetslärare rapporterar arbetsrelaterad stress i

högre grad än manliga (Phillips, Sen & McNamee, 2007; Slišković & Seršić, 2011). En ledning

med brist på förståelse för hur forskning och undervisning fungerar orsakar stress. Detta utifrån

krav på publiceringar och satsningar på framstående positioner (Persson, 2017; Slišković &

4

Seršić, 2011). Heltidsarbetande universitetslärare arbetar i genomsnitt 44 timmar per vecka,

flest timmar uppger professorerna på drygt 50 timmar (Universitetskanslersämbetet, 2014).

Långa arbetsdagar kan utgöra en riskfaktor till psykosocial ohälsa och stressrelaterade

sjukdomar (Angelöw, 2006; Erlandsson & Persson, 2014).

Arbetsrelaterad stress

Utvecklande av ohälsa på grund av arbetsrelaterad stress beror generellt på flera faktorer

(Holmgren et al., 2016; Holmgren, Dahlin-Ivanoff, Björkelund & Hensing, 2009; Holmgren,

Fjällström-Lundgren & Hensing, 2011, 2013; Holmgren, Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009).

Inflytande över arbetet, otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang

samt konflikt mellan arbete och fritid beskrivs som viktiga områden att ta hänsyn till för att

identifiera arbetsrelaterad stress (Holmgren, Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009) då

arbetsrelaterade- och personliga faktorer beskrivs som oskiljaktiga från varandra (Holmgren &

Dahlin Ivanoff, 2004). En kvalitativ studie visade att en kombination av otydlig organisation

och ledarskap, ökad arbetsbelastning, lågt inflytande och olösta konflikter tillsammans med

personlighetsfaktorer som att, ställa höga krav på sig själv, inte kunna sätta gränser och ta stort

ansvar för arbetet ledde till total utmattning hos kvinnor med långtidssjukskrivning som följd

(Holmgren & Dahlin Ivanoff, 2004). En kvantitativ studie visade även att dålig

arbetsorganisation och dåligt arbetsklimat i kombination med faktorer som är kopplade till ett

högt arbetsengagemang ledde till att anställda arbetade över sin kapacitet vilket fyrdubblade

risken för sjukfrånvaro (Holmgren et al., 2013).

Arbetsrelaterad stress kan leda till minskad variation av aktiviteter i privatlivet (Clouston,

2014), då roliga och meningsfulla aktiviteter ofta väljs bort för att nödvändiga aktiviteter ska

kunna utföras (Erlandsson & Persson, 2014). Framförallt i västerländsk kultur finns ett högt

tryck på att lönearbete ska prioriteras framför andra aktiviteter (Clouston, 2014; Erlandsson &

Persson, 2014). Denna obalans mellan aktiviteter leder i sin tur till minskad möjlighet till

aktivitetsengagemang som främjar självförverkligande och välbefinnande (Clouston, 2014;

Håkansson Dahlin-Ivanoff & Sonn, 2006).

Aktivitetsmönster

Inom arbetsterapi beskrivs aktivitet som ett komplext samspel mellan människa, aktivitet och

miljö. Aktiviteter kan utföras självständigt eller tillsammans med andra och till aktivitet kopplas

5

intressen, värderingar och uppfattning om egen förmåga. Aktiviteter vi utför, både på arbete

och utanför arbetstid, formas till mönster och vanor (Taylor & Kielhofner, 2017). I

arbetsterapeutisk teori beskrivs ofta aktivitetsmönster som mönster av människors aktiviteter i

förhållande till tid och rum (Eklund et al., 2017; Taylor & Kielhofner, 2017). Aktivitetsmönster

omfattar en preciserad tid, exempelvis en dag ett dygn eller en vecka (Erlandsson & Eklund,

2001). Tid delas även in i mikro-, meso- och makroperspektiv (Erlandsson & Persson, 2014).

Makroperspektivet består av vårt aktivitetsmönster, hela repertoaren av aktiviteter som vi

individuellt utför, vilka kan variera genom livet. Mesoperspektivet beskriver däremot en sektion

av makroperspektivet, såsom förvärvsarbete, medan microperspektivet förtydligar en uppgift i

minsta detalj. Aktivitetsmönster ger därmed en objektiv bild då det även kan observeras av

andra. De mönster som bildas när människor spenderar tid på en mängd olika aktiviteter

resulterar i balans eller obalans mellan aktiviteter. Balans mellan aktiviteter innefattar ett

personligt tillfredsställande mönster av dagliga aktiviteter och är således en subjektiv

upplevelse (Eklund et al., 2017).

Aktivitetsbalans

Aktivitetsbalans är ett centralt begrepp och en viktig grundtanke inom arbetsterapi. Redan tidigt

inom arbetsterapi talade läkaren Adolf Meyer om vikten av balans mellan aktiviteter i fyra

kategorier: arbete, lek, vila och sömn. Kategoriernas förhållande till varandra angavs inte men

alla ansågs som nödvändiga (Jonsson, Håkansson & Wagman, 2012). Numer beskrivs

aktivitetsbalans som ett komplext begrepp då det utgår från klientens subjektiva upplevelse av

variation, värden och mängd av aktiviteter i förhållande till tidsanvändning (Eklund et al., 2017;

Erlandsson och Persson, 2014; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Det går därför inte

att fastslå vad som generellt är rätt mängd och variation av aktiviteter. Aktivitetsbalans bör

därför ses som ett medel för välbefinnande och inte som ett mål i sig självt (Jonsson et al.,

2012). Balans mellan olika aktiviteter såsom arbete, hem, familj och fritid samt tillräckligt med

tid för obligatoriska och frivilliga aktiviteter bidrar till hälsa (Eklund et al., 2017; Erlandsson &

Persson, 2014; Wagman et al., 2012).

Relationen mellan aktivitetsbalans och hälsa

Relationen mellan aktivitetsbalans och hälsa har studerats inom flera olika grupper som

exempelvis kvinnor som återhämtar sig från stressrelaterade besvär (Håkansson Dahlin-Ivanoff

& Sonn, 2006), anställda män och kvinnor i Sverige utan nylig långtidssjukskrivning (Wagman

6

et al., 2011), vuxna män och kvinnor i Sverige (Wagman & Håkansson, 2014a) samt bland

grupper med liknande hälsotillstånd som exempelvis personer med reumatoid artrit (Forhan &

Backman, 2010) och personer med schizofreni (Bejerholm, 2010). Tillsammans stödjer dessa

studier att aktivitetsbalans är en prediktor för god subjektiv hälsa. Dock finns skillnader mellan

hur män och kvinnor upplever aktivitetsbalans i förhållande till hälsa. Tidigare studie

(Håkansson & Ahlborg, 2010) visade att yrkesarbetande män upplevde lönearbetet som

viktigast för god hälsa medan för yrkesarbetande kvinnor var det viktigt att deras resurser räckte

till både lönearbete, fritidsaktiviteter och familjeaktiviteter samt att de aktiviteter de engagerade

sig i var meningsfulla. Samband mellan hemmavarande barn och lägre balans mellan dagliga

aktiviteter har även påvisats i tidigare studier (Matuska, Bass & Schmitt, 2013; Wagman &

Håkansson, 2014a).

Hälsofrämjande arbetsterapi

Hälsofrämjande arbetsterapi handlar om att hjälpa klienter att själva ta kontroll över och

förbättra sin hälsa och välbefinnande genom vardagliga aktiviteter (Wilcock, 2002) och därmed

förebygga att ohälsa uppstår. Genom arbetsterapeutisk kartläggning och bedömning av

aktivitetsutförande kan klientens resurser och hinder identifieras (Fisher, 2009). Att tydliggöra

klientens aktiviteter, roller, vanor och värderingar kan hjälpa klienten att identifiera

aktivitetsrelaterade stressorer och störningsmoment samt samband mellan dessa och klientens

symtom. Denna medvetenhet är starkt motiverande och ett första steg i en förändringsprocess

(Taylor & Kielhofner, 2017). Genom att medverka till att klienter blir medvetna om sin

aktivitetsbalans och sitt aktivitetsmönster kan arbetsterapeuter stödja klienter att utveckla

strategier som främjar hälsa samt förhindra stress och sjukskrivning, genom att individuellt

kombinera ett aktivitetsmönster med meningsfulla aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014;

Håkansson et al., 2009). Arbetsterapeutiska interventioner, gällande stressrelaterad ohälsa,

avser att hjälpa klienten att skapa tillfredsställande balans mellan olika aktiviteter samt balans

mellan aktivitet och vila (Erlandsson, 2013). För att uppnå och bibehålla aktivitetsbalans krävs

balans mellan aktiviteter som är kravfyllda och självvalda (Erlandsson & Persson, 2014;

Håkansson Dahlin-Ivanoff & Sonn, 2006). Därav är meningsfulla och rekreativa aktiviteter

nödvändiga för återhämtning, för att kunna klara vardagens stress (Angelöw, 2006; Erlandsson

& Persson, 2014). Att kunna hämta kraft i vardagliga aktiviteter bidrar till förbättrad ork och

mående trots en stressig och komplex vardag (Erlandsson & Persson, 2014). Insatser för att nå

aktivitetsbalans kan förebygga psykisk ohälsa och sjukskrivning (Erlandsson & Persson, 2014).

7

Problemformulering

Vid litteraturgenomgång kunde författarna inte finna några studier som beaktade relation

mellan aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress hos universitetslärare som grupp. Författarna

anser dock att universitetslärare är en grupp som bör uppmärksammas. Eftersom indikationer

finns att stressnivån hos akademiker inom undervisning och forskning ökar (Persson, 2017).

Universitetslärare är även en grupp där gränslöst arbete är vanligt förekommande, på grund av

ökad digitalisering. Detta gör det angeläget att studera relation mellan aktivitetsbalans och

stress i arbetet, då ökad digitalisering kan påverka komplexa aktivitetsmönster att bli än mer

komplexa (Nygård & Rosenberg, 2016). Tidigare studie påvisar att personer med

stressrelaterade sjukdomar ofta upplever obalans mellan aktiviteter (Ekstedt & Fagerberg,

2005) dock är relationen mellan aktivitetsbalans och upplevd stress ett relativt outforskat

område då tidigare studier huvudsakligen visat på samband mellan upplevelse av

aktivitetsbalans och god subjektiv hälsa (Håkansson & Ahlborg, 2017a, 2017b). Dessa

indikationer gör att arbetsrelaterad stress bör ses i ett bredare perspektiv, då ett balanserat

mönster av aktiviteter, som inkluderar såväl arbete som andra aktiviteter, är viktigt för

upplevelse av hälsa (Erlandsson & Persson, 2014).

Både arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans bör beaktas för att kunna arbeta hälsopromotivt,

då stressrelaterade besvär ofta beror på en kombination av olika faktorer. Ökad kunskap om

arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans hos universitetslärare kan vara användbart inom

hälsopromotivt arbete, för att fastställa behov av förebyggande åtgärder som minskar risk för

ohälsa och sjukfrånvaro. Kunskapen kan även vara användbar vid interventioner tillsammans

med personer som upplever lägre aktivitetsbalans på grund av arbetsrelaterad stress.

Syfte Studiens syfte var att beskriva självskattad förekomst av arbetsrelaterad stress och grad av

aktivitetsbalans hos universitetslärare.

Tre frågeställningar formulerades:

• Hur skattas förekomst av arbetsrelaterad stress hos universitetslärare utifrån

kategorierna Inflytande över arbetet, Otydlig organisation och konflikter, Höga egna

krav och engagemang samt Konflikt mellan arbete och fritid.

• Hur skattar universitetslärare sin aktivitetsbalans?

8

• Hur ser relation ut mellan aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress hos

universitetslärare?

METOD

Urval och design

Aktuell population för studien var anställda lärare på universitet i Sverige.

Undersökningsgruppen valdes ut genom ett totalurval av all undervisande och forskande

personal vid en institution vid ett universitet i Sverige. Kvantitativ ansats (Olsson & Sörensen,

2011) valdes för studien, utifrån att författarna ville beskriva en större grupp av

universitetslärare och deras självskattade arbetsrelaterade stress samt grad av aktivitetsbalans.

Insamling av data skedde strukturerat och objektivt genom en webbaserad enkät med frågor

från standardiserade instrument, vilka beskrivs nedan.

Datainsamling

En webbaserad enkät konstruerades i Google formulär. Första sidan bestod av bakgrundsfrågor

utifrån variablerna: kön, ålder, boendeförhållanden, hemmavarande barn, sjukskrivning,

pendlingsavstånd samt veckoarbetstid för att beskriva deltagarna. Resterande av enkäten bestod

av frågorna från självskattningsinstrumenten Work Stress Questionnaire (WSQ) (Holmgren,

Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009) och Occupational Balance Questionnaire (OBQ) (Wagman

& Håkansson, 2014b), vilka författarna erhållit tillstånd att använda i studien. Vid utformning

av webbenkäten kunde författarna välja vilka frågor som skulle vara obligatoriska att svara på.

Samtliga bakgrundsfrågor och frågorna från OBQ gjordes obligatoriska för att enkäten skulle

kunna lämnas in. I WSQ fanns 14 följdfrågor, vilka inte alltid skulle besvaras, dessa gjordes

därav inte obligatoriska. Sammanlagt antal frågor i enkäten var 53 inklusive följdfrågor.

WSQ -mätning av arbetsrelaterad stress

För att mäta arbetsrelaterad stress användes i studien självskattningsinstrumentet WSQ.

Instrumentet är utvecklat från tidigare forskning utifrån vilka olika faktorer som utgör risk för

sjukskrivning, med syfte att identifiera klienter som riskerar långtidssjukskrivning. Tidigare

utförda tester med instrumentet har visat på tillfredsställande reliabilitet och god validitet

(Holmgren, Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009).

9

WSQ består av 21 frågor grupperade i fyra kategorier: Inflytande över arbetet, Otydlig

organisation och konflikter, Höga egna krav och engagemang samt Konflikt mellan arbete och

fritid (Holmgren, Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009). Två av dessa kategorier, Otydlig

organisation och konflikter och Höga egna krav och engagemang, består av vardera 7 frågor,

samtliga frågor har följdfrågan “Upplever du det som stressande?”. Följdfrågan bedöms ihop

med föregående fråga och de som inte svarat på följdfrågan får siffran 1, enligt manualen

(Holmgren, Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009). Följdfrågan, utifrån upplevd stress, besvaras på

en fyrgradig ordinalskala, från 1 till 4; “Inte stressande”, “Mindre stressade”, “Stressade” och

“Mycket stressande”. Därefter bildas följande två svarskategorier: Upplevd stress pga. otydlig

organisation och konflikter och Upplevd stress pga. höga egna krav och engagemang.

Kategorin Inflytande över arbetet består av fyra frågor och kategorin Konflikt mellan arbete

och fritid har 3 frågor. Samtliga frågor besvaras på en fyrgradig ordinalskala från 1 till 4; “ja,

alltid”, “ja, ganska ofta”, “nej, sällan” och “nej, aldrig”. För att sammanställa den generella

upplevelsen av stress beräknas medianen för varje deltagares svar på frågorna under de fyra

enskilda kategorierna, från 1 till 4 poäng. Därefter beräknas medianen för varje kategori, från

1 till 4 poäng. Hög gradering indikerar hög upplevelse av stress inom de olika kategorierna.

OBQ - mätning av aktivitetsbalans

För att mäta aktivitetsbalans användes i studien självskattningsinstrumentet OBQ, som är under

utveckling (Wagman & Håkansson, 2014b). Instrumentet bygger på tidigare forskning om

uppfattning av balans hos kvinnor som återhämtar sig från stressrelaterade besvär (Håkansson,

Dahlin-Ivanoff & Sonn 2006) samt arbetande män och kvinnor utan nylig långtidssjukskrivning

(Wagman et al., 2011). Instrumentet bygger även på tidigare forskning om vad som anses vara

viktigt för livsbalans (Wagman et al., 2012) samt en begreppsanalys om aktivitetsbalans

(Wagman, Håkansson, & Björklund, 2012). Tidigare tester utförda med OBQ visar att

instrumentet har tillräcklig reliabilitet men att ytterligare studier behövs för att undersöka

instrumentets konstruktionsvaliditet (Wagman & Håkansson, 2014b).

Författarna har utgått från senaste versionen av OBQ med 11 frågor gällande aktivitetsbalans

som erhållits från instrumentutvecklarna, tidigare version hade 13 frågor (Wagman &

Håkansson, 2014b). Samtliga frågor besvaras på en fyrgradig ordinalskala från 0 till 3;

“instämmer inte alls”, “instämmer delvis”, “instämmer mycket”, “instämmer helt” utifrån det

alternativ som överensstämmer bäst med deltagarens aktuella situation. Hög skattning indikerar

10

hög självupplevd aktivitetsbalans. Analys kan utföras på enskild fråga samt som summerad

totalpoäng, från 0 till 33 (Wagman & Håkansson, 2014b).

Procedur

Författarna kontaktade en prefekt och tillfrågade denne om tillåtelse att genomföra studie.

Information gällande studien skickades via mail (Bilaga 1). Efter godkännande skickades mail

till undersökningspersonerna, innehållande informationsbrev och länk till enkäten, där

deltagarna direkt kunde svara i funktionen Google formulär. Enkäterna besvarades anonymt

och skickades automatiskt tillbaka till författarna. Mailet skickades till 84 anställda

universitetslärare, 69 kvinnor och 15 män. Två påminnelser skickades under den

treveckorsperiod som enkäten gick att besvara. Totalt svarade 41 personer på enkäten, 34

kvinnor och 7 män. Studiens externa bortfall var 43 enkäter vilket motsvarar 51% (se Figur 2).

Figur 2. Flödesschema över universitetslärare som kontaktades

Dataanalys

All insamlade data från enkätsvaren exporterades till Excel där data kodades om till siffror och

sammanställdes utifrån instruktioner för OBQ samt manual för WSQ. Omkodning gjordes för

att kunna presentera hur deltagarna skattat arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans samt

undersöka relation mellan arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans. Det interna bortfallet var

lågt då endast en person missade att svara på WSQ´s följdfråga: “Är du inblandad i någon eller

några konflikter på din arbetsplats? Om ja, upplever du det stressande?” (Gradering 1 - 4).

Medelvärdet för övriga deltagares svar på denna frågan var 3, författarna valde därav att fylla i

detta värde. För att tydliggöra hur deltagarna skattade arbetsrelaterad stress utifrån WSQ valde

11

författarna att frångå manualen vid presentation av absolut och relativ frekvens. Detta genom

att inte sammanslå “delvis” och “nej” samt “ibland” och “ja” enligt manualen utan istället

redovisa alternativen separat. Författarna valde också att presentera låg- och hög belastning där

svarsalternativ sammanslogs (se Figur 1).

Figur 1. Dikotomiseringsprocess av svarsalternativ

Vid presentation av absolut och relativ frekvens utifrån OBQ valde författarna även att

presentera låg- och hög aktivitetsbalans där svarsalternativ sammanslogs. Sammanslagning

utfördes genom att sammanslå “Instämmer inte alls” och “instämmer delvis” som låg balans

samt “instämmer mycket” och “instämmer helt” som hög balans. Data bearbetades explorativt

genom att korsa olika frågor för att eventuellt kunna identifiera potentiella samband. Författarna

ville undersöka relation mellan aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress. Utifrån tidigare

studie (Borgh, Eek, Wagman, & Håkansson, 2017) valde författarna att dela in deltagarna i två

grupper med låg- respektive hög aktivitetsbalans. Låg aktivitetsbalans inkluderade median och

poäng under (≤11 poäng) medan hög aktivitetsbalans inkluderade poäng över medianen (>11

poäng). Detta resultat jämfördes med medianen från WSQ´s fyra kategorier för att undersöka

eventuella samband.

12

Forskningsetiska aspekter

Informationsbrev gällande studiens bakgrund, syfte och förväntad nytta skickades inledningsvis

ut till prefekt för godkännande av studie. Efter godkännande utsågs kontaktperson på

institutionen som utförde vidarebefordring av mail samt två påminnelser till

undersökningspersonerna. Mailet innehöll samma information som prefekt fått. Utifrån

informationskrav, samtyckeskrav och konfidentialitetskrav (Vetenskapsrådet, 2002) innehöll

brevet information om att deltagande var frivilligt, att deltagarna kunde avbryta när de ville och

att all data skulle behandlas konfidentiellt. Anonymitet utlovades till respondenterna, då

inkommande enkätsvar inte gick att utläsa vem som medverkat. Information gavs också om att

variablerna kön, ålder, yrke samt aktivitetsbalans skulle ingå i en valideringsstudie av

instrumentet OBQ som instrumentutvecklarna genomför. Genom att svara på enkäten

godkändes samtycke att medverka i aktuell studie samt ovan nämnda valideringsstudie. Endast

författarna samt handledare hade fullständig tillgång till insamlade data. Deltagarna fick även

information om att examensarbetet skulle publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida

samt på Göteborgs universitet Sahlgrenska akademins hemsida under 2018.

Både konfidentialitetskrav, informationskrav och samtyckeskrav ingår i individskyddskrav.

Individskyddskrav och forskningskrav vägs mot varandra. Detta för att säkerställa att ny

insamlad kunskap ska överväga eventuella negativa individuella konsekvenser

(Vetenskapsrådet, 2002). Den risk som finns med studien är att deltagare kan varsebli att de

besväras av arbetsrelaterad stress och/eller inte har balans i aktiviteter i dagligt liv. Insikten kan

dock leda till övervägande om förändringar i vardagen. Nyttan med studien är att ökad kunskap

erhålls om relation mellan universitetslärares arbetsrelaterade stress och aktivitetsbalans, vilket

kan användas för att förbättra preventivt hälsoarbete. Utifrån godhetsprincipen kan ny kunskap

förbättra prevention (Olsson & Sörensen, 2011) och därmed anser författarna att nyttan av

denna studie överväger riskerna.

RESULTAT

Den slutgiltiga gruppen kom att bestå av 41 universitetslärare. Majoriteten av deltagarna var

kvinnor, sammanboende och hade hemmavarande barn. Veckoarbetstiden låg mellan 40–49

timmar för majoriteten, med ett åldersspann på 41 - 60 år (se Tabell 1). Endast en deltagare var

delvis sjukskriven.

13

Tabell 1. Sociodemografisk data av undersökningsgruppen, n=41.

Skattad förekomst av arbetsrelaterad stress

Resultaten visade att deltagarna generellt skattat en låg förekomst av arbetsrelaterade stress

utifrån WSQ´s samtliga fyra kategorier (se Tabell 2).

Tabell 2. Sammanställning av samtliga kategorier utifrån WSQ, n=41.

Gällande kategorin Inflytande över arbetet skattade majoriteten låg belastning på samtliga

frågor. Utifrån kategorin Konflikt mellan arbete och fritid skattade majoriteten låg belastning

på frågorna “svårt att hinna umgås med närmaste” och “svårt att hinna umgås med vänner”.

Majoriteten skattade däremot hög belastning gällande frågan “svårt att hinna med

fritidsintressen”. Gällande kategorin Otydlig organisation och konflikter skattade majoriteten

låg belastning på frågorna “tydliga arbetsuppgifter” och “tydligt ledarskap”. På resterande

frågor skattade majoriteten en hög belastning. Utifrån kategorin Höga egna krav och

engagemang skattade majoriteten en hög belastning på samtliga frågor (se Tabell 3).

14

Tabell 3. Sammanställning av WSQ, n=41.

1Indelning av låg- respektive hög belastning. Gråmarkerad bakgrund förtydligar författarnas indelning av hög

belastning. 2Frågorna har endast svarsalternativ ja eller nej. 3Antal (%) baseras på dem som uppgav att det förekom konflikt på arbetet

Gällande Upplevelse av stress pga. otydlig organisation och konflikter skattade majoriteten av

deltagarna aspekterna “ökad arbetsbelastning”, “otydliga arbetsuppgifter”, “otydligt

ledarskap” samt “själv inblandad i konflikter” som mest stressande/ hög belastning. Utifrån

Upplevelse av stress pga. höga egna krav och engagemang skattade majoriteten av deltagarna

aspekterna “höga egna krav”, “engagerad i arbetet” samt “tänker på arbetet efter

arbetsdagen” som mest stressande/ hög belastning (se Tabell 4).

15

Tabell 4. Sammanställning av följdfrågorna i WSQ gällande upplevelse av stress.

Svaren är beräknade utifrån antalet deltagare som svarat på följdfrågorna. 1Indelning av låg- respektive hög belastning. Gråmarkerad bakgrund förtydligar författarnas indelning av hög

belastning.

Skattad aktivitetsbalans

Resultaten visade att deltagarna generellt skattat en låg grad av aktivitetsbalans, utifrån

sammanställning av OBQ (se Tabell 5). De frågor där deltagarna skattat lägst aktivitetsbalans

var: “vanlig vecka - lagom mycket att göra”, “nöjd med tid på aktiviteter i vardagen” och “nöjd

med antal aktiviteter per vecka” (se tabell 6). Gruppens summerade totalpoäng gällande

aktivitetsbalans var 508 poäng (0 - 1 353).

Tabell 5. Sammanställning av OBQ, n=41.

Tabell 6. Sammanställning av OBQ´s samtliga frågor, n=41.

1Indelning av låg- respektive hög aktivitetsbalans. Gråmarkerad bakgrund förtydligar författarnas indelning av

hög belastning.

16

Relation mellan aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress

De deltagare som skattat låg aktivitetsbalans, 11 poäng och lägre, hade även skattat högre

belastning inom områdena Konflikt mellan arbete och fritid, Upplevd stress pga. otydlig

organisation och konflikter samt Upplevd stress pga. höga egna krav och engagemang både i

förhållande till deltagare med hög aktivitetsbalans och till gruppen som helhet (se Tabell 7).

Tabell 7. Sammanställning av relation mellan arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans,

n=41.

1Indelning av låg- respektive hög aktivitetsbalans

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att beskriva självskattad förekomst av arbetsrelaterad stress och

grad av aktivitetsbalans hos universitetslärare samt att undersöka relation mellan arbetsrelaterad

stress och aktivitetsbalans. Resultaten indikerar att det kan finnas samband mellan låg

aktivitetsbalans och hög arbetsrelaterad stress då de deltagare som skattat låg grad av

aktivitetsbalans även skattat högre förekomst av arbetsrelaterad stress. Det är därmed av vikt

att båda aspekterna beaktas i framtida forskning, då stressrelaterade besvär ofta beror på en

kombination av olika faktorer. Studiens resultat stärker även tidigare arbetsterapeutiska

implikationer om att insatser för att medvetandegöra och nå aktivitetsbalans kan förebygga

psykisk ohälsa och sjukskrivning.

Resultaten utifrån WSQ´s fyra kategorier visade att deltagarna generellt skattat låg förekomst

av arbetsrelaterad stress. I kategorin Upplevd stress pga. otydlig organisation och konflikter var

medianen 1 poäng och skattades därmed som “inte stressande” av gruppen som helhet. I övriga

kategorier var medianen 2 poäng och skattades därmed som “mindre stressande”. Majoriteten

skattade även låg grad av aktivitetsbalans, utifrån OBQ´s samtliga frågor, medianen var 11

poäng (0–33). Författarna anser att deltagarnas låga skattning av aktivitetsbalans eventuellt kan

17

ha påverkats av att majoriteten av deltagarna arbetade mer än heltid, 40–49 timmar. Vilket kan

försvåra att hinna med familj och fritid, då egna sysslor ska koordineras med

familjemedlemmars behov och tidsplaner och kan därmed bidra till aktivitetsobalans (Eklund

& Erlandsson, 2014; Erlandsson & Persson, 2014). Enligt Håkansson och Ahlborg (2017b) kan

obalans mellan aktiviteter i dagligt liv vara en riskfaktor för stress och stressrelaterade

sjukdomar, även långa arbetsdagar kan utgöra en riskfaktor till psykosocial ohälsa och

stressrelaterade sjukdomar (Angelöw, 2006; Erlandsson & Persson, 2014). Författarna anser

även att deltagarnas låga aktivitetsbalans kan ha påverkats av ökad digitalisering då gränsen

mellan arbete och fritid flyter ihop. Detta då digitaliseringen möjliggjort att arbete kan ske i

hemmiljö vilket kan bidra till svårigheter med återhämtning (AMV, 2015, 2018), som är

nödvändigt för att klara vardagens stress (Angelöw, 2006; Erlandsson & Persson, 2014).

Trots låg aktivitetsbalans och många arbetstimmar per vecka (40–49 timmar) hade deltagarna i

denna studie skattat låg förekomst av arbetsrelaterad stress. Författarna anser att höga egna krav

och engagemang både på arbetet och i övrigt i längden eventuellt kan resultera i överbelastning

och leda till stressrelaterad ohälsa, vilket tidigare studie visar (Håkansson, Dahlin-Ivanoff &

Sonn, 2006). Deltagarna i studien insåg, först efter insjuknande av stressrelaterad ohälsa, att de

hade obalans i vardagen. Innan insjuknande hade deltagarna fokuserat på att vara självständiga,

effektiva och kompetenta samt att stötta och hjälpa andra, både på arbete och i privatlivet. Vilket

gjorde att de arbetade över sin egen kapacitet och försummade egna behov (Håkansson, Dahlin-

Ivanoff & Sonn, 2006).

Gällande relation mellan arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans skattade deltagare med låg

grad av aktivitetsbalans, 11 poäng och lägre, även högre förekomst av arbetsrelaterad stress

inom områdena Konflikt mellan arbete och fritid, Upplevd stress pga. otydlig organisation och

konflikter samt Upplevd stress pga. höga egna krav och engagemang både i förhållande till

deltagare med hög aktivitetsbalans och till gruppen som helhet. Detta överensstämmer med

tidigare kunskap, om att arbetsrelaterad stress kan påverka vardagliga aktiviteter negativt

(Argentzell & Leufstadius, 2010). Vardagliga aktiviteter som är återhämtande väljs bort för att

nödvändiga aktiviteter ska kunna utföras (Erlandsson & Persson, 2014), vilket resulterar i en

minskad variation av aktiviteter (Clouston, 2014). Medan ett balanserat mönster av aktiviteter

anses bidra till upplevelse av hälsa (Erlandsson & Persson, 2014).

18

Skattad förekomst av arbetsrelaterad stress

Studiens resultat visade att deltagarna, utifrån Inflytande över arbetet, generellt upplevde

inflytande, då majoriteten av deltagarna skattade låg belastning på samtliga frågor: “hinner

utföra sina arbetsuppgifter “(83%), “har möjlighet att påverka beslut” (63%), “möjlighet att

bestämma arbetstakt” (66%) samt att “chefen tar hänsyn till åsikter” (83%). Delaktighet och

inflytande på arbetsplatsen möjliggör att anställda känner kontroll och meningsfullhet på arbetet

(Angelöw, 2002, 2006; Erlandsson, Eklund & Persson, 2011).

Utifrån Konflikt mellan arbete och fritid visade resultatet hög belastning gällande svårigheter

att “hinna med fritidsaktiviteter” (56%) medan “hinna umgås med närmaste” (69%) och “hinna

umgås med vänner” (51%) skattades som låg belastning. Författarna anser att svårigheter med

att hinna med fritidsaktiviteter kan vara ett tecken på arbetsrelaterad stress då deltagarnas

variation av aktiviteter har minskat. Vilket enligt Cloustons studie (2014) är vanligt

förekommande vid arbetsrelaterad stress.

Resultatet, utifrån Otydlig organisation och konflikter, visade låg belastning gällande “tydliga

arbetsuppgifter” (80%) och “tydligt ledarskap” (61%). Däremot skattade deltagarna hög

belastning utifrån “ökad arbetsbelastning” (80%) och “otydliga verksamhetsmål” (55%).

Resultatet visade även hög belastning gällande “förekomst av konflikter på arbetet” (78%).

Utifrån de deltagare som angav att konflikter förekom skattade majoriteten även hög belastning

gällande att de “själva var inblandade i konflikter” (63%) medan låg belastning skattades

utifrån att “chef löst konflikter” (69%). Resultaten utifrån de som svarat på följdfrågorna

gällande Upplevd stress på grund av otydlig organisation och konflikter skattade lika andel hög

(50%) respektive låg (50%) belastning gällande “otydliga verksamhetsmål”. Hög belastning

skattades utifrån “ökad arbetsbelastning” (67%) “otydliga arbetsuppgifter” (63%) “otydligt

ledarskap” (63) och “själv inblandad i konflikter” (65%). Medan låg belastning skattades

utifrån “förekomst av konflikter på arbetet” (53%) och att “chef delvis eller ej löst konflikter”

(55%). Konflikter på arbetsplatsen kan bidra till stress hos anställda (Angelöw, 2005; Holmgren

et al., 2013) och utifrån studieresultatet angav 78% hög belastning gällande “förekomst av

konflikter på arbetet” och av de som svarat på förekomst upplevde 65% sin egen “inblandning

i konflikter” som stressande. Olösta konflikter kan bidra till ökad arbetsrelaterad stress och på

sikt även sjukskrivning (Holmgren et al., 2013; Holmgren & Dahlin Ivanoff, 2004).

19

Studiens resultat, utifrån Höga egna krav och engagemang, visade att deltagarna hade höga

egna krav och stort engagemang i sitt arbete då majoriteten skattat hög belastning på samtliga

frågor: “egna höga krav” (95%), “ofta engagerad” (100%), “tänker på arbetet efter

arbetsdagen” (100%), “svårt att säga nej” (93%), “tar mer ansvar” (73%), “arbetar mer än

ordinarie tid” (93%), “sömnsvårigheter” (61%). Resultaten utifrån de som svarat på

följdfrågorna gällande Upplevd stress på grund av höga egna krav och engagemang skattade

lika andel hög- (50%) respektive låg- (50%) belastning att de “tar mycket ansvar” samt

“arbetar mer än ordinarie tid”. Hög belastning skattades utifrån “svårigheter att säga nej”

(71%) och “sömnsvårigheter” (60%). Gällande “engagemang i arbetet” (80%), “höga krav på

sig själv” (69%) och “tänker på arbetet efter arbetsdagens slut” (66%) skattades dessa som låg

belastning.

Tidigare litteraturstudie visade att universitetslärare har stort engagemang i sitt arbete (Persson,

2017), vilket överensstämmer med denna studie där samtliga deltagare skattade att de ofta blir

“engagerade i sitt arbete”. Likaså hade majoriteten “höga egna krav”. Deltagarna upplevde

dock inte dessa aspekter som stressande då majoriteten skattat låg belastning på bägge frågor.

Tidigare studie påvisar däremot att höga egna krav och engagemang kan vara bidragande

faktorer till upplevelse av arbetsrelaterad stress (Holmgren, Fjällström-Lundgren & Hensing,

2011). Samtliga deltagare uppgav att de “tänker på arbetet efter arbetsdagens slut” däremot

upplevdes det som låg belastning av 66%. En möjlighet kan vara att de anställda inte tänker på

att de arbetar när de exempelvis läser igenom mail och svarar på dessa hemifrån. Ingen av

instrumenten som användes i denna studie mätte dock användning av digital teknik och dess

eventuella påverkan. Det skulle därav vara intressant att undersöka denna parameter, i

eventuella framtida likartade studier.

Skattad aktivitetsbalans

Majoriteten skattade låg aktivitetsbalans på samtliga påståenden, resultatet visar dock inte om

deltagarna tycker att de är över- eller underbelastade utan enbart hur nöjda de är med sin

situation. Författarna anser dock att deltagarna troligast är överbelastade. Detta utifrån att

majoriteten (90%) arbetade heltid eller mer samt att 81% angav “ökad arbetsbelastning”

(WSQ).

Frågorna som majoriteten skattade lägst balans var: “vanlig vecka - lagom mycket att göra”

(78%), “nöjd med tid på aktiviteter i vardagen” (78%) samt “nöjd med antal aktiviteter per

20

vecka” (76%). Utifrån mönster av aktiviteter i vardagen och den tid som spenderas på

respektive aktivitet (Eklund et al., 2017; Taylor & Kielhofner, 2017) resulterar detta i balans

eller obalans mellan aktiviteter men hur balansen upplevs är subjektivt (Eklund et al.,

2017). Utifrån resultaten av denna studie gällande aktivitetsbalans var deltagarna inte nöjda,

vilket i längden kan leda till upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar (Håkansson &

Ahlborg, 2017a; 2017b)

Metoddiskussion

För att svara mot studiens syfte och dess frågeställningar användes en kvantitativ ansats som

metod. Författarna ansåg denna metod som relevant eftersom studiens syfte var att beskriva

självskattad förekomst av arbetsrelaterad stress och grad av aktivitetsbalans hos

universitetslärare. Utifrån den totala populationen universitetslärare (Statistiska centralbyrån

[SCB], 2018) var författarnas ambition att uppnå jämnare könsfördelning men sådant samarbete

kunde inte etableras. Totalurvalet var dock representativt utifrån specifik institution. Samtidigt

var det externa bortfallet stort då drygt hälften av universitetslärarna inte svarade på enkäten.

Enligt Olsson och Sörensen (2011) väljer vissa personer att inte delta i studier och är generellt

negativa till att svara på enkäter i allmänhet, vilket kan innebära att de också är negativa i sina

svar. Då dessa personer uteblir kan resultatet därmed bli snedvridet. En möjlig orsak kan vara

att de som valt att inte svara har en stor arbetsbelastning. Därmed kan resultat utebli som

eventuellt skulle påvisat större arbetsrelaterad stress och obalans mellan aktiviteter. En låg

svarsfrekvens kan således påverka tillförlitligheten och generaliserbarheten av uppsatsen.

Däremot var det interna bortfallet i studien lågt, då de besvarade enkäterna hade en hög

svarsfrekvens, vilket indikerar att studiens resultat är relativt tillförlitliga. Detta kan bero på att

enkäten var internetbaserad och att många frågor i enkäten gjordes obligatoriska att svara på.

Utifrån WSQ manualen som beskriver att vissa svarsalternativ skall sammanslås ansåg

författarna av denna studie att sammanslagning kan ge missvisande resultat. Exempelvis utifrån

att de 32 som svarat på att det “förekommer konflikter på arbetet” uppgav 31% att “chef löst

konflikter” och 69% “att chef ej gjort något för att lösa konflikter” enligt manualen. Då svaren

“delvis” och “nej” sammanslås kan det ge en missvisande bild eftersom endast två svarat “nej”

(6%) och 20 “delvis” (63%). Gällande frågan om deltagarna “tänker på arbetet efter

arbetsdagen” svarade samtliga “ja”, enligt manualen. Däremot svarade 11 deltagare att dom

tänker på arbetet “ibland” vilket kan ge en missvisande bild, om de inkluderas med dem som

21

svarat “ja”. Därav valde författarna att presentera resultaten genom att inte slå ihop

svarsalternativen “delvis” och “nej” samt “ibland” och “ja” för att tydliggöra vad deltagarna

skattat.

Instrumenten WSQ och OBQ användes vid datainsamling. Fördelar med att använda befintliga

instrument är att nya frågor inte behöver konstrueras och är därmed tidseffektivt men

framförallt att de har högre reliabilitet och validitet jämfört med egenkonstruerade frågor.

Instrumentet OBQ har en hög reliabilitet (Wagman & Håkansson, 2014b) och WSQ har både

hög validitet och reliabilitet (Holmgren, Hensing & Dahlin-Ivanoff, 2009). Författarna

upplevde dock svårigheter med att påvisa relation mellan de bägge instrumenten. Instrumenten

har olika beräknings- och poängsystem och WSQ har dessutom följdfrågor, som inte alltid skall

besvaras, vilket försvårar att kunna se eventuella samband mellan olika frågor. Denna studie

utgick endast från ett universitet vilket även kan ha påverkat resultatet främst inom frågor

gällande organisation. Antalet deltagare var få och fler kvinnor än män medverkade, författarna

valde därav att se till universitetslärare som grupp och ej undersöka eventuella skillnader mellan

kvinnor och män. Data bearbetades explorativt i Excel, för att undvika snedvridna resultat,

eftersom denna studie inte hade något slumpmässigt urval. Beräkningar av statistiska

signifikanser bygger på slumpmässigt urval med tillräckligt stor mängd data (Ejlertsson, 2012;

Olsson & Sörensen 2011). Att använda median som brytpunkt för hög- respektive låg

aktivitetsbalans kan medföra risk att deltagare som skattat låg aktivitetsbalans istället indelas

som hög (Borgh, Eek, Wagman & Håkansson, 2017). Detta kan resultera i över- alternativt

underskattning av sambandet mellan aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress och bör därav

beaktas.

SLUTSATS

Studiens resultat visade att deltagare som skattat en lägre aktivitetsbalans även skattat högre

arbetsrelaterad stress inom kategorierna Konflikt mellan arbete och fritid, Upplevd stress pga.

otydlig organisation och konflikter samt Upplevd stress pga. höga egna krav och engagemang

vilket eventuellt indikerar att det kan finnas ett samband mellan låg aktivitetsbalans och hög

arbetsrelaterad stress. Detta är dock endast ett deskriptivt mönster som ej går att generalisera

på populationen i allmänhet men som eventuellt kan fungera som utgångspunkt för framtida

studier. Ytterligare studier, utförda i större skala med slumpmässigt urval och representativ

fördelning mellan könen, kan klarlägga om sambanden är statistiskt säkerställda. Ökad

22

förståelse för hur aktiviteter, både på arbetet samt på fritiden, påverkar universitetslärares

aktivitetsbalans kan användas vid preventivt och promotivt hälsoarbete. Detta för att undvika

obalans mellan aktiviteter och överbelastning som kan resultera i stressrelaterad ohälsa och

sjukskrivning.

23

REFERENSLISTA

Angelöw, B. (2006). Arbetsglädje: att skapa större arbetslust. Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, B. (2005). Träna mentalt och förbättra ditt liv: handbok i mental träning och

stresshantering. (3., [uppdaterade och kompletterade] utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Arbetsmiljöverket. (2015). Digital arbetsmiljö (Rapport 2015:17). Stockholm: Elanders

Sverige AB. Hämtad 20180124 från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/digital_arbetsmiljo-rap-2015-

17.pdf

Arbetsmiljöverket. (2018). Gränslöst arbete En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i

anknytning till ett gränslöst arbetsliv (Rapport 2018:1). Stockholm: Danagård Litho. Hämtad

20180516 från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete-

en-forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost-

arbetsliv_rap2018_1.pdf

Argentzell, E., & Leufstadius, C. (2010). Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. I

M. Eklund., B. Gunnarsson., & C. Leufstadius (Red.), Aktivitet & relation: mål och medel

inom psykosocial rehabilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bejerholm U. (2010). Occupational balance in people with schizophrenia.

Occupational Therapy in Mental Health, 26(1) 1–17. doi:10.1080/01642120802642197

Borgh, M., Eek, F., Wagman, P., & Håkansson, C. (2017). Organisational factors and

occupational balance in working parents in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health

46(3), 409-416. doi:10.1177/1403494817713650

Clouston, T. (2014). Whose Occupational Balance is it Anyway? The Challenge of Neoliberal

Capitalism and Work–Life Imbalance. The British Journal of Occupational Therapy, 77(10),

507-515. doi:10.4276/030802214X14122630932430

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2., moderniserade och utök. uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Eklund, M., & Erlandsson, L.-K. (2014). Women's perceptions of everyday occupations:

outcomes of the Redesigning Daily Occupations (ReDO) programme. Scandinavian Journal

Of Occupational Therapy, 21(5), 359-367. doi:10.3109/11038128.2014.922611

Eklund, M., Orban, K., Argentzell, E., Bejerholm, U., Tjörnstrand, C., Erlandsson, L.-K., &

Håkansson, C. (2017). The linkage between patterns of daily occupations and occupational

balance: Applications within occupational science and occupational therapy practice.

Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 24(1), 41-56.

doi:10.1080/11038128.2016.1224271

Ekstedt, M., & Fagerberg, I. (2005). Lived experiences of the time preceding burnout. Journal

of Advanced Nursing Volume, 49(1), 59-67. doi:10.1111/j.1365-2648.2004.03264.x

24

Erlandsson, L.-K. (2013). The Redesigning Daily Occupations (ReDO)-

Program: Supporting Women With Stress-Related Disorders to Return to Work—Knowledge

Base, Structure, and Content. Occupational Therapy in Mental Health, 29(1), 85-101.

doi:10.1080/0164212X.2013.761451

Erlandsson, L.-K., Björkelund, C., Lissner, L., & Håkansson, C. (2010). Women's perceived

frequency of disturbing interruptions and its relationship to self-rated health and satisfaction

with life as a whole. Stress & Health: Journal Of The International Society For The

Investigation Of Stress, 26(3), 225-232. doi:10.1002/smi.1287

Erlandsson, L.-K., & Eklund, M. (2001). Describing patterns of daily occupations – A

methodological study comparing data from four different methods. Scandinavian Journal of

Occupational Therapy, 8(1), 31-39. doi:10.1080/110381201300078483

Erlandsson, L.-K., & Eklund, M. (2003). The relationships of hassles and uplifts to experience

of health in working women. (2003). Women Health, (4), 19. doi:10.1300/J013v38n04_02

Erlandsson, L.-K., Eklund, M. & Persson, D. (2011). Occupational value and relationships to

meaning and health: Elaborations of the ValMO-model. Scandinavian Journal Of

Occupational Therapy, 18(1), 72-80. doi:10.3109/11038121003671619

Erlandsson, L.-K., & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad

arbetsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model: a model for planning

and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort

Collins, Colorado: Three Star Press.

Forhan, M., & Backman, C. (2010). Exploring occupational balance in

adults with rheumatoid arthritis. Occupational Therapy Journal of Research, 30(3), 133–141.

doi:10.3928/15394492-20090625-01

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. (2015). Psykisk ohälsa, arbetsliv och

sjukfrånvaro. En kunskapsöversikt. Hämtat 171207 från

https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv.pdf

Försäkringskassan. (2016). Sjukfrånvarons utveckling 2016. Socialförsäkringsrapport 2016:7.

Hämtad 171207 från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-5c47-

4b8a-b47b-64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES

Gundhäll Wood, A. (2014). Stressen har blivit vårt största problem. Hämtad 171207 från

https://universitetslararen.se/2004/12/13/stressen-har-blivit-vart-storsta-

problem/?hilite=%22stress%22

Holmgren K., & Dahlin Ivanoff S. (2004) Women on sickness absence--views of possibilities

and obstacles for returning to work. A focus group study. Disability and Rehabilitation, 26(4),

213-222. doi:10.1080/09638280310001644898

Holmgren, K., Dahlin-Ivanoff, S., Björkelund, C., & Hensing, G. (2009). The prevalence of

work-related stress, and its association with self-perceived health and sick-leave, in a

25

population of employed Swedish women. BMC Public Health, 9(73). doi:10.1186/1471-2458-

9-73

Holmgren, K., Fjällström-Lundgren, M., & Hensing, G. (2011). Arbetsrelaterad stress hos

yrkesverksamma kvinnor som söker till primärvården för muskuloskeletala eller psykiska

besvär. Socialmedicinsk tidskrift 88(5). Hämtad 171207 från

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/774/649

Holmgren, K., Fjällström-Lundgren, M., & Hensing, G. (2013) Early identification of work-

related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental

disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting. Disability and

Rehabilitation, 35(5), 418-426. doi:10.3109/09638288.2012.695854

Holmgren, K., Hensing, G., & Dahlin-Ivanoff, S. (2009). Development of a questionnaire

assessing work-related stress in women-identifying individuals who risk being put on sick

leave. Disability and Rehabilitation 31(4), 284-292. doi:10.1080/09638280801931287

Holmgren, K., Sandheimer, C., Mårdby, A.-C., Larsson, M., Bultmann, U., Hange, D., &

Hensing, G. (2016). Early identification in primary health care of people at risk for sick leave

due to work-related stress – study protocol of a randomized controlled trial (RCT). BMC

Public Health, 25;16(1), 1193. doi:10.1186/s12889-016-3852-9

Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2010). Perceptions of employment, domestic work, and

leisure as predictors of health among women and men. Journal of Occupational

Science,17(3):150-157. doi:10.1080/14427591.2010.9686689

Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2017a). Occupational imbalance and the role of perceived

stress in predicting stress-related disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,

1-10. doi:10.1080/11038128.2017.1298666

Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2017b). Occupations, perceived stress, and stress-related

disorders among women and men in the public sector in Sweden. Scandinavian Journal of

Occupational Therapy, 24(1), 10-17. doi:10.3109/11038128.2016.1170196

Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday

life. Journal of Occupational Science, 13(1), 74-82. doi:10.1080/14427591.2006.9686572

Håkansson, C., Lissner, L., Björkelund, C., & Sonn, U. (2009). Engagement in patterns of

daily occupations and perceived health among women of working age. Scandinavian Journal

Of Occupational Therapy, 16(2), 110-117. doi:10.1080/11038120802572494

Jonsson, H., Håkansson, C., & Wagman, P. (2012). Aktivitetsbalans - ett centralt begrepp

inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Arbetsterapeuten, (6), 1. Hämtad 171205 från

https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-

praxis/2012/TA-62012/

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity and the

Reconstruction of Working Life. New York: BasicBooks.

26

Krauklis, M., & Schenström, O. (2003). Utbrändhet - den nya folksjukdomen: orsaker,

förebyggande åtgärder, behandling. (3., rev. uppl.) Johanneshov: Larson.

Matuska, K, Bass J., & Schmitt, J. (2013). Life balance and perceived stress: predictors and

demographic profile. Occupational Therapy Journal of Research, 33(3), 146–158.

doi:10.3928/15394492-20130614-03

Nygård, L., & Rosenberg, L. (2016). How attention to everyday technology could contribute

to modern occupational therapy: A focus group study. British Journal Of Occupational

Therapy, 79(8), 467-474. doi:10.1177/0308022615613354

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Persson, R. S. (2017). Distress or satisfaction? : Talent management in higher education

worldwide. Ulm: The International Centre for Innovation in Education (ICIE). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36666

Phillips, S., Sen, D., & McNamee, R. (2007). Prevalence and causes of self-reported work-

related stress in head teachers. Occupational Medicine, 57(5), 367.

doi:10.1093/occmed/kqm055

Slišković, A., & Seršić, D. (2011). Work Stress Among University Teachers: Gender and

Position Differences. Archives of Industrial Hygiene and Toxicology:

The Journal of Institute for Medical Research and Occupational Health, 62(4), 299-307.

doi:10.2478/10004-1254-62-2011-2135

Statistiska centralbyrån. (2018). Undervisande och forskande personal fördelade efter

universitet/högskola, forskningsämnesområde, forskningsämnesgrupp, kön och

anställningskategori 2017. Antal [excel-fil]. Hämtad 180507 från Statisitska centralbyrån

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-

forskning/hogskolevasende/personal-vid-universitet-och-hogskolor/

Sveriges akademikers centralorganisation. (2017). Psykisk ohälsa bland akademiker Svår att

bota men lättare att förhindra. Stockholm: SACO. Hämtad 171207 från

https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2017-psykisk-ohalsa-bland-

akademiker.pdf

Taylor, R.R., & Kielhofner, G. (red.) (2017). Kielhofner's model of human occupation: theory

and application. (Fifth edition.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Universitetskanslersämbetet. (2014). Publikationer och beslut - Hur använder lärare,

forskare och doktorander sin arbetstid? Hämtad 171207 från

http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e49c4/1487841862210/Arbetstid-

effektivitetsanalys-2014-1.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. [Broschyr] Hämtad från:

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

27

Wagman, P., Björklund, A., Håkansson, C., Jacobsson, C., & Falkmer, T. (2011). Perceptions

of life balance among a working population in Sweden. Qualitative Health Research, 21(3),

410-418. doi:10.1177/1049732310379240

Wagman, P., & Håkansson, C. (2014a). Exploring occupational balance in adults in Sweden.

Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 21(6), 415-420.

doi:10.3109/11038128.2014.934917

Wagman, P., & Håkansson, C. (2014b). Introducing the Occupational Balance Questionnaire

(OBQ). Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 21(3), 227-231.

doi:10.3109/11038128.2014.900571

Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in

occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian journal of Occupational Therapy,

19(4), 322-327. doi:10.3109/11038128.2011.596219

Wagman, P., Håkansson, C., Jacobsson, C., Falkmer, T., & Björklund, A. (2012). What is

considered important for life balance? Similarities and differences among some working

adults. Scandinavian journal of Occupational Therapy, 19(4), 377–84.

doi:10.3109/11038128.2011.645552

Wilcock, A. (2002). Reflections on doing, being and becoming*. Australian Occupational

Therapy Journal, 46(1), 1-11. doi:10.1046/j.1440-1630.1999.00174.x.

Bilaga 1

Välkommen att delta i vår webbaserade enkätstudie som undersöker relation mellan

arbetsrelaterad stress och aktivitetsbalans hos universitetslärare

Arbetsrelaterad stress blir allt mer förekommande på grund av ökade psykiska krav vilket kan utgöra

en hälsorisk. Personer upplever stress då krav i arbete eller med livet som helhet, dvs andra aktiviteter

i dagligt liv, är större än hanteringsförmågan. I samband med stress väljs ofta roliga och meningsfulla

aktiviteter bort för att nödvändiga aktiviteter ska kunna utföras vilket kan leda till aktivitetsobalans.

Akademikers sjukfrånvaro, kopplat till stressrelaterad ohälsa, har den procentuellt största ökningen

sedan 2009, i jämförelse med andra utbildningsgrupper. Förekomsten av arbetsrelaterad stress är

välkänt men studier saknas av, om och hur balans i aktiviteter i dagligt liv är påverkade för

universitetslärare. Det saknas även studier gällande relationen mellan aktivitetsbalans och

arbetsrelaterad stress hos universitetslärare.

Vi vänder oss därför med en förfrågan till dig, som anställd universitetslärare, om att delta i en studie

som genomförs inom ramen för ett examensarbete. Deltagandet i studien är helt frivilligt.

Webbenkäten, som är utformad i Google Forms, består av 39 frågor med fyrvalsalternativ och tar ca

5 - 10 min att genomföra. Enkäten består av bakgrundsfrågor samt frågor från

självskattningsinstrumenten Work Stress Questionnaire (arbetsrelaterad stress) och Occupational

Balance Questionnaire (Aktivitetsbalans). Du som deltagare är anonym då inkommande enkätsvar inte

går att spåra. I det färdiga examensarbetet kommer inte universitetet nämnas. Examensarbetet kommer

att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida (http://epubl.ltu.se) samt på Göteborgs

universitet Sahlgrenska akademins hemsida (www.epso.gu.se/tidas) under 2018. De frågor som

besvaras om kön, ålder, yrke och aktivitetsbalans kommer även att ingå i en valideringsstudie av

instrumentet Occupational Balance Questionnaire. Denna valideringsstudie har erhållit samtycket från

Regionala etiknämnden i Lund etiska kommitté dnr 2017/570.

Genom att du deltar i denna studie kan det eventuellt bli tydligare för dig om du besväras av

arbetsrelaterad stress och om du har balans i aktiviteter i dagligt liv. Denna insikt kan dock leda till

övervägande om förändringar i vardagen. Nyttan med denna studie är att kunskap om arbetsrelaterad

stress och aktivitetsbalans kan bidra till förebyggande preventivt hälsoarbete.

Genom att svara på denna enkät intygar du härmed ditt frivilliga deltagande i denna studie:

“Självskattad aktivitetsbalans och arbetsrelaterad stress hos universitetslärare” samt i ovan nämnda

valideringsstudie. Deltagande kan avbrytas innan enkätsvar lämnats in. Inskickat svar går ej spåra,

därav kan det inte återkallas.

Vid eventuella funderingar angående studien kontakta:

Karolin Eliasson Lena Sörensen Maria Larsson-Lund

Arbetsterapeutstudent Arbetsterapeutstudent Professor/ Forskare/ Leg. arbetsterapeut

karels-4@student.ltu.se lensre-4@student.ltu.se Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet