Silf Supply Chain Outlook nr 2 2016

NR 2 2016 • 95 KROutlookSUPPLY SILF

CHAIN

TEMA • OFFENTLIG UPPHANDLING • Offentlig upphandlings dilemma • Kan man säkra framtida offentliga affärer? • TRENDER • Processtyrning för inköp/upphandling i kommuner • NYHETER • Innovation handlar om framtiden • OUTLOOK • Pristagare från ELA Award • LAGRUMMET / DEN OFFENTLIGA AFFÄREN • Spärr för vinster i välfärden • Anbudsutvärdering • Offentliga affärer i praktisk tillämpning • KOMPETENS & NÄTVERK • Inköpsmognad

OFFENTLIG UPPHANDLARE

Docent i upphandlingsrättStockholms universitet

- ett framtidsyrke som kan stärka Sveriges konkurrenskraft

ANDREA SUNDSTRAND

• Skandinaviens befolkningsmässiga mittpunkt

• Tillväxtzonen mellan Göteborg och Oslo

• Storstadsnärhet utan storstädernas priser och köer

• Goda logistiklägen med mycket bra transportlösningar

• Tillgång till rätt kompetens.

Vårt uppdrag är att ge effektiv och hög service som under-lättar för företag att hitta den bästa etableringslösningen. Vi berättar gärna mera!

5 goda skäl att etablera i Position Väst

mycket

I Position Väst ingår: Bengtsfors • Dals-Ed • Essunga • Färgelanda • Grästorp • Lysekil • Mellerud • Munkedal

Orust • Sotenäs • Strömstad • Tanum • Trollhättan • Uddevalla • Vara • Vänersborg • Åmål

www.positionvast.se

Oslo

Göteborg

Stockholm

Silf Supply Chain Outlook 2 2016 3

TEMA: Offentlig upphandling

Nummer 2 2016

INNEHÅLL /

6Andrea Sundstrand, docent i upphandlingsrätt på Stockholms universitet

– Personligen har jag även startat en ideell forsk-ningstidskrift som heter ”Upphandlingsrättslig Tid-skrift”, förkortas UrT (urt.cc). Inom ramen för UrT:s verksamhet arrangerar vi i år en upphandlingskonfe-rens där också Silf är en av talarna och där Silfs med-lemmar även erbjuds medlemsrabatt, säger Andrea.

– Till upphandlingskonferensen har vi samlat över 60 av Sveriges främsta experter på offentlig upphand-ling och sätter nu ihop föreläsare och moderatorer för att få en så allsidig belysning som möjligt av varje ämne, avslutar Andrea.

Mer om Andrea Sundstrands aktuella forskning på sidan 6.

6 Offentlig upphandlare – ett framtidsyrke som kan stärka Sveriges konkurrenskraft Senaste inom forskningsområdet för offentlig upphandling med docent Andrea Sundstrand8 Kan man säkra framtida offentliga affärer? Advokat Christoffer Stavenow 10 Framförhållning som standard Advokat Henrik Nilsson, Gärde Wesslau advokatbyrå12 ELA Award Pristagare från European Logistics Association16 Innovation handlar om framtiden Studie från PriceWaterhouseCoopers (PWC) och Deutsche Post DHL18 Inköpsstrategier och inköpsstyrning i offentliga decentraliserade organisationer Gästkrönika med David Braic, Upphandlingschef, Växjö kommun & lärare på Silf 21 Särtryck om Inköpsmognad Presentation av utveckling av inköpsmognad – ett vinnande koncept29 Kompetens & Nätverk Presentation av Inköpsmognad och innovation i offentlig sektor. Intresseanmälan till PLP – ”Procurement Leadership Program” 2017. Medlemsaktiviteter efter sommaren på IKEA, Volvo och Landvetter. Silfs utbildningskalender hösten 2016. Samt en ny kompetenskrönika om inköpsmognad och höstens Silf-jubileum av Carina Dahllöf, VD Silf Gruppen AB.34 LagRummet •Anbudsutvärdering •Spridningavriskerivälfärden38 Den offentliga affären Upphandlingsdirektör Johan Almesjö om den offentliga affären i den praktiska tillämpningen44 Executive Summaries from the World Press News and insights from CIPS & Supply Chain Management

4 Silf Supply Chain Outlook 2 2016

LEDARE /SILF SUPPLY CHAIN Outlookges ut av Silf Competence ABChefredaktör & Ansvarig utgivareAnders Lindholm [email protected] BoardMats Abrahamsson Professor i logistik, Linköpings Universitet,Olle Carls Varuförsörjningsdirektör, Apoteket AB, Carina H Dahllöf VD Silf Competence, Anna Dubois Professor i inköp, Chalmers Tekniska Högskola,Petter Järte VD Interwell AB, Katharina Matsson Kategoriansvarig Inköp, Praktikertjänst AB, Lars Silver Professor i logistik, Umeå Universitet, Jens Sundin Chef koncerninköp, ICA Sverige AB, Erik Wetter Assistant Professor i för-handling, Handelshögskolan i SthlmGrafisk form & layoutKerstin Nolin, [email protected] Gillemo, [email protected] 08-505 738 17AnnonsmaterialSkickas till: [email protected] 6 nummer helår: 680 kr + 6% moms inkl. digital version. Endast som digital tidning med 6 nummer helår: 300 kr + 6% momsSkribenter i detta nrJohan Almesjö, David Braic, Carina Dahllöf, ELA, Jan-Erik Falk, Anders Lindholm, Henrik Nilsson, Christoffer StavenowOmslagAndrea Sundstrand, docent i upphandlingsrätt, se sid.6. Foto: Kerstin NolinTryckWikströms Tryckeri AB, UppsalaISSN 2001-614X

TS-registreradSilf Supply Chain Outlook är TS-registrerad med en TS-upplaga, 6 100 exemplar.Distribution/MålgrupperTotalupplaga6500ex,varav3 000ex till prenumeranter och Silfs med-lemmar i föreningen Silf, Sveriges Inköps- och logistikförbund. Till utbildningsbolaget Silf Competence kundföretag och partners går 3 500 ex till beslutsfattare inom privat näringsliv och offentlig förvaltning. Förutom den tryckta versionen når tidningen totalt 20 000 beslutsfattare inom hela supply chain.

Anders LindholmChefredaktör &

Ansvarig utgivare

E ftersom LOU är en väldigt liten del av inköpsprocessen får ofta den lagen ändå väldigt

stort utrymme av upphandlare. Man kan tycka att fokus istället borde ligga på just upphandlings- och inköpsprocessen som helhet.

Privat och offentlig upphandling närmar sig varandra allt mer och mer, där privat upphandling tar efter offentlig vad gäller struktur, tydligare utvärderingsmodeller, tidsfrister och liknande vilket man kan anse är väldigt bra.

Offentlig upphandling å sin sida borde satsa mer på att närma sig den privata vad gäller själva affärsmässigheten och att göra en bra affär – inte framförallt en bra upphandling. Och självklart måste man som kund göra rätt rent lagmässigt, men samtidigt får fokus inte ligga på lagen utan på affären som lagen faktiskt tillämpas på.

Var finns då utmaningarna inom offentlig upphandling framöver? För många offentliga upphandlare är säkert en av de största utmaningarna att lyckas utforma leverantörs- och utvärderingskrav som resulterar i ett bra avtal till nytta för verksamheten.

För att göra bra upphandlingar förutsätts att du bland annat kan

LOU, men också att du är en bra projektledare.

En viktig förutsättning är även att projektgruppen bemannas med rätt kompetenser.

Det är inte oviktigt att även kunna förena en gedigen inköps- och upphandlingskompetens med logistik, gärna med ett hållbarhetsperspektiv.

Miljöhänsyn och CSR ligger också nära till hands att koppla ihop med de snart sju olika lagar att hålla reda på förutom LOU. De är i sin helhet LOU, LUF, LUFS, LUK och tre LOV-lagar.

I detta sommarnummer får vi ta del av flera praktiska tillämpningar av lagarna från både advokater, jurister och praktiska utövare. Både från akademin, byråer och kommuner.

I en utblick över världen får vi också reda på vilka pristagare som korades i den senaste utmärkelsen ELA Awards 2016, från European Logistics Association.

Under rubriken Executive Summaries avslöjar vi bl.a. “The seven global procurement fraud challenges” från CIPS och “The six worries keeping supply chain leaders awake at night” från Supply Chain Management/2016. Och som vanligt, mycket mer inom supply chain management.

Offentlig Upphandling

I nästa nummer, som kommer i oktober, får vi läsa ett nytt resereportage från den historiska invigningen av den utbyggda Panamakanalen, som sker nu den 26 juni. Vi har rapporterat om kanalutbyggnaden i ett tidigare resereportage här i Supply Chain Outlook och vad de nya Panamax-gränserna innebär för en utbyggd effektivisering av globala transportkedjor. Så i höst får vi en direktrapportering från invigningen av vår utsände reporter i Panama.

Höstens nummer av tidningen innehåller även ett jubileumsma-gasin med det bästa av åren som gått, profilerna som hjälpt Silf på vägen och gett avtryck. Samt inte minst framåtfrågor och trender för kommande år.

Trevlig läsning!


STOCKHOLM

Upplev framtidens lösningar på:

STOCKHOLMS ENDA HELTÄCKANDE MÄSSA FÖR TRANSPORT, LOGISTIK OCH DISTRIBUTION

Utställarna visar:• Affärssystem• Supply Chain Management• Tredje- och fjärdepartslogistik• Transport- & logistiktjänster• Säkerhet och övervakning• Materialhantering & Truckar

Mässans entré och alla seminarierna på mässans scener är helt kostnadsfria! Skriv ut ditt entrékort redan nu på www.easyfairs.com/logistics Använd kod: 1111

KISTAMÄSSAN

21 & 22 . 09 . 2016

Konferenser som arrangeras parallellt med mässan. För anmälanbesök respektive hemsida: 21 september, Stora lagerdagen. För mer information besök: ttf-logistik.se. 22 september, IoT Logistics Stockholm. För mer information besök: iotlogistics.se

Crister Fritzson, VD, SJ

Utställare | Nyheter | Seminarier | Innovation | Branschfest

Boka in den 21–22 september i din

kalender redan nu

Inledningstalare

– ett framtidsyrke som kan stärka Sveriges

konkurrenskraftAnders Lindholm

Offentlig upphandlare

Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet

TEMA /



TEMA /

O rsakerna till att det är så stora kunskapsskillnader anser hon främst beror på hur verksamhetsledningar har

prioriterat hur viktigt det är att behärska regelverket kring hur skattepengarna används, i kombination med ett bra affärsmannaskap.

Det finns snart hela sju olika lagar att hålla reda på. Det är LOU, LUF, LUFS, LUK och tre LOV-lagar.

– Att förstå detta regelverk kan enklast jämföras med att lära sig cykla, säger Andrea Sundstrand.

– Och det är många som till och med inte ens har kommit upp på cykeln, säger hon, än mindre att behärska konsten att cykla säkert.

En verksamhetsledning måste prioritera att upphandlingsansvariga kan regelverket och klara av att samarbeta med andra specialister inom inköps- och upphandlingsprocessen.

Detta i kombination med kunskaper inom bl.a. ekonomi, förhandling och hur logistiken kan organiseras plus att känna till den forskning som finns inom upphandlingsrätten.

Vi vet t.ex. att en majoritet av Sveriges kommuner inte har egna anställda jurister eller andra upphandlingsspecialister med juridisk expertis som kan sköta upphandlingsprocessen på ett tillräckligt affärsmässigt och effektivt sätt.

Det råder också stor osäkerhet inom många andra verksamheter om offentlig upphandling ska gälla och vilka tröskelvärden som kan användas i de upphandlingarna. Det kan röra sig om hur ideella organisationer kan delta i offentliga upphandlingar, t.ex. Röda Korsets ambulanstjänst, sjukhustjänster som kan vara stiftelseägda, flygbevakningstjänster, sjö- och flygräddning och vilket regelverk som styr lottakårens militära transporttjänster och många, många fler.

De nya uppdateringarna av regelverken som redan nu är försenade kan innebära en ännu större osäkerhet om vad som gäller i Sverige framöver på dessa områden.

Det gäller t.ex. genomförandet av upphandlingsdirektivet i svensk lagstiftning som riskerar att bli försenat även efter den 1/1 2017 p.g.a. regeringens krav på kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling.

– Om riksdagen säger nej till den framlagda propositionen i höst, blir det ytterligare förseningar och ännu större osäkerhet inom

Lagen om offentlig upphandling (LOU) infördes i Sverige för 22 år sedan, 1994.

– Kunskaperna inom LOU på grundnivå är på förvånande många upphandlande myndigheter i

Sverige fortfarande dåliga, även om det inom vissa myndigheter finns en mycket hög kompetens inom

området, säger Andrea Sundstrand.

svensk offentlig upphandling, vilket skulle vara oerhört olyckligt för många instanser och för hushållningen av skattefinanserna, säger Andrea Sundstrand.

– Vad vi från forskningens område vill bidra med för att underlätta den praktiska tillämpningen av offentlig upphandling i stort är rätt många åtgärder, förklarar Andrea.

– Vi har t.ex. sedan 2007 arrangerat ett nätverk bestående av fler än 300 jurister, där omkring 100 av oss träffas 2 ggr per år och deltar i föreläsningar och diskussioner varje gång. Det har blivit ett etablerat nätverk där en mix av advokater och jurister från domstolar, myndigheter och privata företag kan träffas och mingla för att kunna hålla sig regelbundet uppdaterade.

– Vi arrangerar också en forskningskonferens med enbart forskare inom offentlig upphand-ling med målet att höja kunskapen om of-fentlig upphandling. Detta sker vartannat år och samlar c:a 20-25 forskare från olika länder varje gång, säger Andrea.

– Personligen har jag även startat en ideell forskningstidskrift som heter ”Upphandlings-rättslig Tidskrift”, förkortas UrT (www.urt.cc).

Inom ramen för UrT:s verksamhet arrangerar vi i år en upphandlingskonferens där också Silf är en av talarna och där Silfs medlemmar även erbjuds medlemsrabatt.

Konferensen anordnas under två dagar i december 2016 och inleds med både internationellt välkända och nya keynote speakers. Därefter följer 15 seminarier där de mest intressanta nyheterna i de nya upphandlingslagarna behandlas.

– Till upphandlingskonferensen har vi samlat över 60 av Sveriges främsta experter på offentlig upphandling och sätter nu ihop föreläsare och moderatorer för att få en så allsidig belysning som möjligt av varje ämne. På varje seminarium kommer tre föreläsare från olika delar av samhället att ge sin syn

på de nya reglerna och det finns gott om tid både för debatt och för frågor från publiken efter anförandena. Det beräknade överskottet från konferensen går till att säkerställa UrT:s verksamhet, som arrangör av denna framöver årliga konferens, beskriver Andrea.

Ett ytterligare nätverk på frammarsch är initiativet till en kostnadsfri alumnilunch på Stockholms universitet i oktober 2016.

Alumninätverket vänder sig till c:a 250 jurister och advokater inom upphandlingsområdet inom ramen för STIPP, Stockholm Institute for Public Procurement.

Vän av ordning undrar nu vilken framtid upphandlingsyrket kommer att få och om det kan attrahera morgondagens upphandlare.

På det svarar Andrea att offentlig upphandlare är ett framtidsyrke med eftertraktade områden att behärska regelverket kring. Dessutom är det mycket roligt att arbeta inom dessa områden som kan bidra till att utveckla landets konkurrensförmåga inom hela EU-området, avslutar Andrea Sundstrand.


Kan man säkra

framtida offentliga

affärer?

D et är enkelt att säga att man bör bli expert inom upphandlingsstra-tegi och se till att ha den interna organisationen redo för att lämna

anbud, men kanske inte lika enkelt att säga hur man gör detta i praktiken. Enligt min uppfatt-ning är det strategiska arbetet beroende av två saker:

Dels bör den som vill expandera inom offentlig sektor idag ha en väl utarbetad strategi för att arbeta med ”försäljning” till offentlig sektor.

Dels bör företaget organisera sig för att kunna skanna av den offentliga marknaden och i god tid planera vilka upphandlingar man bör delta i under året.

Strategi – ett strukturerat och proaktivt anbudsarbeteDet finns upphandlingar inom lika många om-råden som det finns köpbehov hos upphand-lande myndigheter. Det finns enklare områden och mer komplexa fackområden inom vilka upphandling sker, allt från stapelvaror till kom-plexa tjänsteupphandlingar.

Men inom både enkla och komplexa områ-den, kan det finnas enkla såväl som komplexa och omfattande upphandlingar som kräver

mycket av anbudsgivaren för att anbudet ska ha en chans i den slutliga utvärderingen.

Strukturera arbetet – Gräv där ni står innan ni går vidareBevaka systematiskt era kontrakt. Ha kontroll på när de förlängs och hur länge de gäller. Be-fintlig leverantör har oftast fördelar gentemot nya leverantörer i en offentlig upphandling eftersom man i högre utsträckning har vet-skap om myndighetens behov under tidigare avtalsperiod och hur dessa behov avspeglas i förfrågningsunderlaget. Därför är dessa upp-handlingar extra värdefulla när man strukture-rar och prioriterar.

Till skillnad från helt nya upphandlingar, kan ni som befintlig leverantör redan under avtalstiden, sannolikt till viss del påverka hur en ny upphandling kommer att gestalta sig.

Visa under avtalet vad som är realistiskt att kräva i en upphandling och vilka faktorer som är viktiga för bra leveranser.

Ett sådant arbete kan komma att löna sig nästa gång en upphandling annonseras. Återi-gen är det den upphandlande myndighetens roll att se till att själva upphandlingen följer regelverket, men ni vet vilka krav som passar ert erbjudande.

Proaktivitet hos leverantörer kan leda till bättre upphandlingar och ökad försäljning till offentlig sektorDet dyker ständigt upp nya upphandlingar – i en del fall upptäcker anbudsgivare att förfråg-ningsunderlaget är skrivet för att passa en viss anbudsgivares lösning bättre än andras, utan att för den sakens skull strida mot upphand-lingsreglerna. Hur tacklas detta problem?

Svaret är att det är svårt i efterhand och det kan konstateras att det är en vanlig orsak till överprövning av offentliga upphandlingar att den upphandlande myndigheten ställer krav som inte alla anbudsgivare kan möta även om konkurrenskraftiga produkter finns att erbjuda. Vad beror detta på?

Sannolikt har för få potentiella leverantörer fått komma med synpunkter på upphandlingen ifråga. Ett proaktivt förarbete kan därför dels kratta manegen för att nya upphandlingar genomförs på ett bra sätt, dels kan det öka ert företags chanser att vinna en framtida upphandling.

Ett bra förarbete och försäljning till offentlig sektor ska självklart inte leda till upphandlingar som är diskriminerande eller

Christoffer Stavenow

Advokat Stavenow & Partners Advokatbyrå

Att vinna offentliga affärer är en komplex men ständigt aktuell strategisk fråga för företag som har en del av sin omsättning i offentliga kontrakt eller för företag som vill expandera inom

offentlig sektor.

TEMA /


TEMA /strider mot upphandlingsreglerna. Därför är försäljning till offentlig sektor komplicerad.

Upphandlingar är underkastade ett kompli-cerat juridiskt ramverk, en så kallad procedur-lagstiftning som dikterar hur upphandlingen ska gå till. Denna del är upphandlande myn-digheten bra på.

Däremot säger inte upphandlingsreglerna något om vad som ska upphandlas, annat än att kraven inte får strida mot reglerna.

I sak är i regel inte upphandlaren expert på det som ska upphandlas men en kunnig upphandlare tar ofta hjälp av experter inom sin egen organisation för kravställningen.

I många fall är den upphandlande myndighe-ten också intresserad av att genomföra mark-nadsundersökningar och att ta reda på vad marknaden kan erbjuda.

I det här läget bör en proaktiv anbudsgivare vara med för att kunna påverka kravställning-arna och se till att krav som utesluter ert erbju-dande i onödan ställs.

Men i många fall genomförs inte mark-nadsundersökningar innan upphandlingar annonseras. Då kan det vara intressant att informera den upphandlande myndigheten om ert erbjudande.

Det finns i regel inga hinder mot att kontakta en upphandlande myndighet innan en upphandling annonserats och informera om ert erbjudande och rimliga krav. Den upphandlande myndigheten kan sedan se till att konkurrensen inte begränsas i onödan.

Målet med kontakten med myndigheten bör därför vara att se till att upphandlingen blir rättvis och inte utesluter er som anbudsgivare.

Christoffer Stavenow

• Kontrolleraomnikanvinnaupphandlingen

• Varuteigodtid,gärnaenmånadiförväg

• SkapaBid-team

• Fördelamedlemmarnasrollerianbudsprocessen

• Upprättatids-ochåtgärdsplanföranbudet

• Begärbevisochreferenserigodtid

• Haanbudsutkastklarttvåveckorinnaninlämning

• Slipapåerbjudandet–göranbudetattraktivt

• Kvalitetssäkraminsttvågånger

• Bevakafrågorochsvar

• Lämnainanbudetigodtidsammadagsomtidengårut

Några praktiska tips inför nästa upphandlingI lite större upphandlingar är det idag snarare regel än undantag att en stor arbetsinsats krävs av anbudsgivaren för att kunna lämna ett potentiellt vinnande anbud.

För att skapa vinnande anbud bör det alltid skapas ett Bid-team som speglar den kompetens som krävs. I många fall krävs det flera inblandade i affären. Allt från jurister till tekniskt kunniga och prissättningsspecialister.

Tillsätt en Bid-manager med makt som vet vad som får erbjudas och som har direkt kontakt med företagets ledning för att få snabba svar vid frågor om anbudet.

Några stalltips inför nästa anbudsprocess:


D et enda i tillvaron som inte förändrar sig är att tillvarons förhållanden ständigt förändras.

Ändrade förhållanden, eller ett ändrat sätt att se på förhållandet, medför ofta behov av att ändra i ett avtal mellan en upp-handlande myndighet/enhet och en leverantör. Ändringsbehovet kan uppstå hos leverantören lika väl som hos myndigheten.

Ändringsbehov har normalt fullt legitima skäl. Inte desto mindre innehåller de upphand-lingslagar som nu är i kraft i Sverige inga be-stämmelser om vilka ändringar som är tillåtna för en myndighet att göra i ett upphandlat av-tal. Tvärtom är – lite tillspetsat - huvudregeln att en ändring i kontraktet utgör en otillåten direktupphandling som kan föremål för en talan om ogiltighet och i vissa situationer leda till en stämning på upphandlingsskadeavgift eller skadestånd.

Anledningen till denna stelbenthet är för-stås upphandlingsregelverkets strävan att an-nons och förfrågningsunderlag ska ge en kor-rekt bild av vad affären avser. Det drar resurser att ta fram ett anbud. Potentiella leverantörer behöver ha möjlighet att bedöma om de ska ta investeringen att vara med och konkurrera.

EU-domstolen om ändringar av väsentlig betydelseDetta sagt så har verkligheten framtvingat klargöranden genom rättspraxis om att mindre ändringar i avtal är tillåtna. I ett avgörande från EU-domstolen (EU-domstolens dom i mål C-454/06 den 19 juni 2008, pressetext Nachrichtenagentur GmbH, p 35-37) som blivit vägledande angavs exempel på ändringar av väsentlig betydelse som inte är tillåtna:

• villkorsändring som, om det förekommit i det ursprungliga upphandlingsförfarandet, skulle ha gjort det möjligt att godkänna an-dra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att anta ett annat anbud än det som ursprungligen antogs;

• ändring som medför att kontraktets tillämpningsområde i väsentlig utsträckning utsträcks så att det även omfattar tjänster som inte först avsågs;

• ändring som medför att kontraktets eko-nomiska jämvikt ändras till förmån för den anbudsgivare som tilldelats kontraktet på ett sätt som inte föreskrevs i det ursprungliga kontraktet.

Nya regelverket2014 års upphandlingsdirektiv har sökt att bättre definiera när ändringar kan ske. Un-derhandsbeskedet från regeringskansliet är att proposition om införandet av de nya upphand-lingslagarna ska läggas före sommaruppehållet, och lagarna börjar gälla från 1 januari 2017.

Under mellanperioden från det att direktiven skulle ha varit införde den 18 april 2016 fram till dess de väl träder i kraft ska de i vissa fall redan tillämpas (s.k. direkt effekt). Det är ofta inte självklart när tillämpning ska ske. Upphandlingsmyndigheten har i sin vägledning om hantering av mellantiden valt att inte ta fram några rekommendationer om ändring av avtal. (Upphandlingsmyndighetens skrift ”Nyheterna i den kommande lagstiftningen – och hur hanterar vi mellantiden?”, s 62 ff www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/ny-lagstiftning/)

Mot bakgrund av uttalandena i direktivens

inledningstexter (som återspeglas i den svenska lagrådsremissen om nya upphandlingslagar) att regleringen om ändring av avtal inför i lag vad EU-domstolen redan bestämt, så finns goda grunder att utgå från att myndigheterna kan börja använda denna redan nu.

Ändringar som inte är av väsentlig betydelse i EU-domstolens mening är även fortsättningsvis tillåtna.

Ändringar av mindre värdeEn ändring av ett kontrakt eller ett ramavtal är tillåten, om värdet av ändringen är lägre än tillämpliga tröskelvärden och inte överstiger 10 procent av det ursprungliga värdet (vid byggentreprenad får värdet öka upp till 15 pro-cent). Ändringen får inte medföra att kontrak-tets eller ramavtalets ”övergripande karaktär” ändras. Lagrådsremissen anger att domstolarna får med tiden klarlägga vad som innebär att den övergripande karaktären ändras. Lagrådet antar för sin del att det är ändringar av väsent-lig betydelse i EU-domstolens mening, som ändrar den övergripande karaktären.

Kompletterande beställningarReglerna om kompletterande beställningar av av varor, tjänster och byggentreprenader ström-linjeformas något i förhållande till vad som nu gäller om möjligheten att använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Det är ett uttryckligt krav att att kompletteringen blivit nödvändig att göra. Ett byte av leverantör ska vara ogörligt av ekonomiska eller tekniska skäl, och ska medföra betydande olägenheter eller betydligt större omkostnader för den upp-handlande enheten för att kompletteringen ska vara tillåten. Utformningen av bestämmelsen om kompletterande beställningar kan komma

Framförhållning som standard

Ett avtal som ingåtts efter ett offentligt upphandlingsförfarande får bara i begränsad utsträckning

ändras under avtalstiden. Utrymmet för tillåtna ändringar blir något större när de nya upphandlingsreglerna träder i kraft. Inköpare i offentlig sektor bör ta tillvara den handlingsfrihet

som ändringsklausuler möjliggör.

Henrik Nilsson

Advokat och delägare Gärde Wesslau advokatbyrå i Stockholm

Henrik Nilsson

TEMA /


TEMA /

031 – 26 86 20 | [email protected] | WWW.PROMOSOFT.NU

Tjäna miljoner med rätt lagerstyrning!Paketerad kunskap och lösningar för Lagerstyrning och WMS optimerar kapitalbindning, servicegrad och processer för lager och inköp.

System och kompetens som säkerställer rätt vara till rätt kund i rätt tid.

BESÖK OSS PÅ

Logistik & Affärssystem, Värnamo 13 april

e-commerce Kistamässan, 11-12 maj 2016, monter H:06

Biljetter finns på vår hemsida

Ökad försäljning2 %

Reducerat lager30 %

Reducerade inköpskostnader

50 %

Return of investment3 MÅN

att förändras efter lagrådets kritik mot det ur-sprungliga förslaget.

Ändringen får inte innebära att priset ökar med mer än 50 procent av värdet på det ursprungliga kontraktet. Bestämmelsen omfattar inte ändringar av ramavtal.

Ändringar till följd av oförutsebara omständigheterNuvarande bestämmelse om förhandlat förfa-rande utan föregående annonsering vid kom-pletterande beställning av byggentreprenader eller tjänster på grund av oförutsedda om-ständigheter kommer att omfatta även varor. Behovet av ändringen måste ha uppstått till följd av omständigheter som en omdömesgill upphandlande myndigheten inte har kunnat förutse. I rättspraxis har kraven på myndighe-tens förmåga att förutse framtiden ställts rela-tivt högt. Kontraktets eller ramavtalets över-gripande karaktär får inte ändras, och priset får inte öka med mer än 50 procent av värdet på det ursprungliga kontraktet eller ramavtalet.

Byte av leverantörFörutsättningarna för leverantörsbyte kommer nu att uttryckligen framgå av regelverket. Byte av leverantör i ett kontrakt är tillåtet, där den nye leverantören inte ska uteslutas till följd av lagbrott eller annan brist, och även uppfyller kvalificeringskraven för den aktuella upphand-lingen. Bytet ska föranledes av en företagsom-strukturering. Omstruktureringen får inte medföra andra väsentliga ändringar av kon-traktet. Parterna får även överenskomma om att en underleverantör inträder i leverantörens ställe. Bestämmelsen omfattar inte ramavtal. Byte av leverantör kan därutöver ske i enlighet med vad om angivits i en ändringsklausul – mer om ändringsklausuler nedan.

FRAMFÖRHÅLLNING GENOM ÄNDRINGSKLAUSULKlausuler om ändringar i avtal som ingåtts ef-

ter ett förfarande enligt upphandlingsreglerna är vanliga redan idag trots uttryckligt stöd i lag. Ändringsklausuler om prisförändringar, byte av leverantör och option om förlängning av avtal är exempel på sådana.

De nya upphandlingslagarna reglerar änd-ringsklausuler explicit. Det framgår av dessa att en ändringsklausul ska anges i något av upphandlingsdokumenten i den ursprungliga upphandlingen. Klausulen ska klart, exakt och entydigt beskriva under vilka förutsättningar den kan tillämpas. Den ska också ange om-fattningen och arten av ändringarna som kan komma att göras. Kontraktets eller ramavtalets övergripande karaktär får inte ändras.

Enligt min erfarenhet finns det ofta utrym-me för upphandlande myndigheter att lägga ned ett större jobb på att tänka till vad gäller ändringsklausuler än vad som nu görs.

Avtal bör innehålla ändringsklausuler som tar höjd för att varor och tjänster som levereras under avtalstiden kan behöva ändras till följd av förändringar av tekniska krav. Omvärlden kan nödvändiggöra anpassning till ny teknik, och tekniska svårigheter kan framkomma vid användning och underhåll. Vid sidan av att t.ex. reglera ordinarie underhåll kan ändrings-klausuler föreskriva extraordinära underhållsåt-gärder som kan visa sig nödvändiga för at säkra ett fortsatt tillhandahållande av en offentlig tjänst.

Det finns vidare fördelar av transparens-hänsyn med att låta ändringsklausulerna ge uttryck för lagreglerna om tillåtna ändringar av mindre värde. Här ska man beakta möjligheten att föreskriva att ändringar i avtalet även kan leda till att nettovärdesminskning för leveran-tören. Den potentiellt avskräckande effekten av en sådan klausul bör lämpligen balanseras av att öppna för möjligheten av en nettovärdeök-ning av upp till 10 procent.

Förekommande prisändringsklausuler är oftast knutna till olika index, och innehåller ib-

land ventiler för kortsiktiga större svängningar i priser på insatsvaror, valutaförändringar eller världsmarknadspriser allmänt.

Myndigheten bör överväga möjligheten att den under avtalstiden vill kunna göra änd-ringar i modellen för hur leverantörens ersätt-ning beräknas. Särskilt där sådana ändringar kan väntas bli kostnadsneutralt i ett helhets-perspektiv, eller endast föranleda oväsentlig ändring av avtalets ekonomisk jämvikt, bör öppning för ändring av ersättningsmodellen kunna accepteras av marknaden och även upp-handlingsrättsligt.

Det ska framhållas att möjligheten till ändring till nackdel för motparten utan att det grundar rätt till ersättning är en sådan ändring som ska införas i upphandlingsföreskrifterna eftersom detta påverkar s.k. fasta bestämmelser i flertalet standardavtal, t.ex. AMA AF Kon-sult 10.

En ändringsklausul bör göra klart att till-lämpningen av den inte innebär en avbeställ-ning eller ett avgående arbete med innebörd att ändringen i sig grundar rätt till ersättning för leverantören.

Klausulen bör vara tydlig med när Beställa-ren ensidigt kan besluta att det föreligger om-ständigheter som kan föranleda tillämpning av ändringsbestämmelsen, och formerna för när och hur ett sådant beslut ska kommuniceras med leverantören.

StandardklausulSammanfattningsvis är det praktiskt för myn-digheten att söka sammanställa en standard-klausul om de slags ändringar som beskrivs ovan, jämte förstås sådana andra tillåtna änd-ringar den särskilda myndigheten kan förutse.

Se där därefter till att standardklausulen om ändringar eller en variant därav faktiskt också införs i alla myndighetens upphandlingar.


D etta lagerlogistikprojekt är en mycket intressant och innovativ lösning och ett spännande exempel på hur man med hjälp av teknik

och intelligens kan få personal att arbeta på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt.

Vid implementeringen av en ny verksamhet i den befintliga lagerverksamheten stod BLG Handelslogistik inför problemet att byggnaden var K-märkt där utrymmet, pelarna och höjden inte fick ändras. Företagets partner, som de tillhandahåller logistiktjänster till, hade dock

höga förväntningar både på tidsplanering och kvalitet, både i bas- och det nya affärssegmen-tet. De var tvungna att kombinera manuell sortering, märkning, plockning, kontroll och fakturering med automatiska och välorganise-rade interna transporter som skulle ge snabb och felfri sammankoppling av två av byggna-dens våningar och mellan platserna och plock-stationerna (stargates).

Det valda och implementerade systemet (i kombination med befintligt WMS) med hjälp av mobila robotar som bär ställningar

ELA-priset för årets projekt 2016 går till:

BLG och Engelbert Strauss ”Stargate Junction - logistik i gränssnittet mellan människor och robotar”

Implementering av en mobil, skalbar och effektiv lagrings- och orderplockningslösning i en kulturmärkt byggnad på kort tid.

BLG Handelslogistik GmbH & Co. KG, Tyskland

Engelbert Strauss GmbH & Co. KG, Tyskland

som ska fyllas i retur- eller plockområdet. Den stora fördelen med systemet är att det är skalbart och går snabbt att bygga ut. Det ger logistikleverantörer hög flexibilitet att hjälpa kunder i en föränderlig omvärld. Förvaltningen av robotparken via robotarnas WLAN möjliggör energieffektiv planering och optimering av rutter. För att lagerplatser eller plockstationer (stargates) lätt ska kunna separeras fysiskt ger den automatiska lösningen möjlighet att sköta godshanteringen utan personal (inget behov av belysning eller uppvärmning av avskilda områden).

Fr. v.: Frank Geerkens, Port of Antwerp, Thomas Krüger, BLG Logistik, Vanessa Claessens, BLG Logistik, Matthias Fischer, engelbert strauss, Martin Christopher, Cranfield University, Jos Marinus, European Logistics Association and Manfred Türks, AT Kearney

OUTLOOK /


OUTLOOK /

P ubliken belönade Agfa Graphics för deras klara och tydliga presentation.

Projektet är ett mycket bra exempel på leveranskedjesamarbete

inom den nätverksanslutna organisationen. Med projektet presenterade Agfa Graphics,

samt ett antal partners i leveranskedjan för tryckplåtar, en hållbar sluten-krets-lösning för sina högvolymskunder där högvärdigt aluminium kan återanvändas utan värdeförlust.

En utvärdering av koldioxidutsläppen för tryckplåtar gav ett första bevis på att utsläppen främst påverkades av produktionen av själva aluminiumet.

Studien visade dock att dagens återvin-ningsmetoder gör det möjligt att använda återvunna tryckplåtar i produktionsprocessen för plåtarna. Detta minskar det totala koldi-oxidavtrycket med 70 %, under förutsättning att man ser till att skickas tillbaka plåtarna

ELA-priset för bästa presentation för år 2016 går till:

Agfa Graphics

med projektet ”Hållbarhet genom återvinning via den samverkande leveranskedjan”

till aluminiumtillverkaren efter användning i tryckpressarna.

Agfa Graphics utvecklade och genomförde en ny cirkulär leveranskedja för tryckplåtar för att skapa en process som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbar för alla inblandade parter.

Jos Marinus med vinnarna från Agfa Graphics; Erlend Geens, John Newland, Geert Lammens, Marc Verhaegen, Ingrid Van Sande, Peter Verschave and Eddy Pellegroms


OUTLOOK /

E fter att ha vunnit det tyska priset för leveranskedjehantering 2015 för pro-jektet ”Stargate junction - logistik i gränssnittet mellan människor och ro-

botar”, har BLG LOGISTIGS och dess kund Engelbert Strauss nu även fått ett europeiskt erkännande. Thomas Krüger, VD för BLG Handelslogistik, och Matthias Fischer, chef för operativa projekt på Engelbert Strauss, presen-terade detta logistikkoncept i Bryssel som en av sex finalister till det europeiska logistikpriset från European Logistics Association (ELA).

Grundtesen i detta koncept, som har varit i daglig drift i BLGs logistikcenter i Frankfurt sedan oktober 2014, är att kunderna inte längre behöver gå till hyllorna för att få varorna, utan hyllorna istället kommer med varorna till kunderna. Detta är möjligt genom ett tekniskt system som har utvecklats av Grenzebach.

”G-Com” är baserad på idén om ett mobilt lager för orderplockning: hyllorna tas till en multifunktionell, flexibel och ergonomiskt utformad plockstation (”Stargate”) - helt au-tomatiskt. De låga robusta intelligenta trans-portfordonen som används för detta ändamål

(”Carrys”) glider in under de mobila ställning-arna, lyfter upp dem och transporterar dem längs en fördefinierad väg till plockstationerna.

Denna mycket dynamiska och flexibla lösning med dess ”varor till kunderna”-princip har revolutionerat hela den interna logistiken för BLGs logistikcenter i Frankfurt.

Det avgörande kriteriet för installation av G-Com är samtidigt dess största fördel: syste-mets skalbarhet eller expansionsförmåga. G-Com kan dynamiskt anpassas till förändrade marknadsförhållanden och kundbehov. Om till exempel ordervolymen växer kan ytterligare transportenheter användas för att öka prestan-dan eller så kan ytterligare ställningar instal-leras för att öka kapaciteten.

Jämfört med konventionell ”kunder till varor”-hantering är G-Com även betydligt ef-fektivare. Dessutom skapar systemet stationära, ergonomiskt utformade arbetsplatser som hjäl-per och minskar belastningen för operatörerna och minimerar improduktiva aktiviteter såsom att leta efter varor eller gå långa sträckor. Det kopplar ihop den automatiserade pallagringen och den automatiska förpackningslagringen i

Om det ELA-prisbelönta projektet – Stargate junction

form av en automatiserad reservdelsförvaring (G-Com).

Vid presentationen av priset beskrev Thomas Krüger hur han ser på de framtida utmaning-arna inom logistik: ”Vi tror att plocka-och-lagra-systemet vi skapat tillsammans med Engelbert Strauss är ett viktigt praktiskt test inför många av framtidens utmaningar – sär-skilt de nya kraven i samband med Industri 4.0 och Logistik 4.0. Förutom system som ”kunder till varorna” och ”varorna till kunderna”, kom-mer ”robot till varorna till kunderna”-system snart att bli vardagsmat.”

Thomas Krüger tillade: ”Som logistikleve-rantör kan vi ofta bara vara så innovativa som våra kunder låter oss vara. Därför är vi särskilt tacksamma för att Engelbert Strauss hade mo-det och visionen att förverkliga detta projekt med oss.”

Matthias Fischer noterade: ”Med vårt logistiksystem i Frankfurt har vi inte bara kommit fram till en flexibel och ekonomisk lösning för de utmaningar vi står inför utan också en lösning som är banbrytande och har stor framtidspotential.”

• Om BLG LOGISTICSBLG LOGISTICS Group har sin kärn-kompetens inom bil-, kontrakts- och containerlogistik. Vi erbjuder omfattande logistiksystemtjänster inom dessa tre om-råden. Bland våra kunder finns ledande tyska biltillverkare samt starka varumärken inom detaljhandeln. BLG är ett växande företag som har utvecklats till en global lo-gistikspecialist med stark lokal förankring. Idag erbjuder vi cirka 16 000 jobb på över 100 platser i Europa, Nord- och Sydame-rika, Afrika och Asien, mer än hälften av dem är i Bremen och Bremerhaven.

• Om Engelbert StraussSom marknadsledare inom industrin för arbetskläder förändrar vi utseendet på hela sektorer. Under flera år har vi nu utnyttjat vår mångåriga erfarenhet och närhet till marknaden för att utvidga våra egna kol-lektioner. Samtidigt fortsätter vi att vara i nära kontakt med våra kunder inom handel, industri och tjänstesektorn och anpassar ständigt vårt produktsortiment till de förändrande kraven på marknaden. Vårt sortiment omfattar arbetskläder och accessoarer, skor samt arbetarskyddsutrust-ning. På grund av sin unika, sportiga och dynamiska design är Engelbert Strauss produkter även populära utanför arbetslivet tack vare klädernas mångsidiga användning som genuina livsstilsprodukter. De finns inte bara i våra workwearstores® utan kan även köpas via katalog och webbutik. Vi är ett ägarlett familjeföretag med hu-vudkontor i Biebergemünd / Frankfurt a. M. med cirka 1100 anställda. Vi har åtta dotterbolag som representerar företaget i Europa och betjänar dessutom ett stort antal internationella industrikunder från huvudkontoret i Rhen-Main.

• Om Agfa GraphicsAgfa Graphics erbjuder integrerade prepresslösningar till den kommersiella tryckindustrin, tidningstryckningsindu-strin och förlagsindustrin samt industrin för skyltar och displayer, dekoration och industriella bläckstråleskrivare. Dessa lösningar innefattar förbrukningsmate-rial, hårdvara, mjukvara och tjänster för produktionsarbetsflöde, projektledning och processtyrning, molnprogramvara och bildbehandling.

Agfa Graphics är världsledande med sina dator-till-film, dator-till-plåt, digitala provtryck och säkerhetslösningar för kommersiella och förpackningstryckerier.

För tidningsmarknaderna är Agfa Graphics en ledande leverantör av automation för tryckta och mobila publiceringsarbetsflöden.

Agfa Graphics har även utvecklat en framträdande position i de nya segmenten inom industriella bläckstråleskrivare. Den erbjuder ett brett utbud av bläckstråleskri-varpressar och ett komplett sortiment av högkvalitativt bläck.


Ziglis har lett den kontinuerliga utvecklingen av logistiken i sitt företag till att skapa en organisation som förser marknaden med pion-järtjänster. Det har gjort leveranskedjan till en

ELA-priset för bästa yrkesperson år 2016 går till:Michalis Ziglis, Grekland

ELA är en sammanslutning av fler än 30 nationella logistikföreningar som täcker större delen av Väst- och Centraleuropa med mera.

Medlemmarna i dessa nationella logistikföreningar är yrkesverksamma inom en logistikfunktion, framför allt inom industrin men också inom olika tjänstesektorer.

Inom hela detta nätverk når ELA 55 000 yrkesverksamma inom logistik. Eftersom vi främjar ett yrke och inte en sektor så är vi ett neutralt organ.

intäktskälla i företaget och har blivit ett viktigt försäljningsargument för att kunden ska välja hans företag framför konkurrenterna. Hans fö-retags initiativ inom sektorn för företagsansvar,

med återvinning, energisparande initiativ och tjänster för föräldrakontroll, är unika på den grekiska marknaden och har fått flera lokala utnämningar.

Syftet med European Logistics Associa-tion är att tillhandahålla en nätverksplatt-form för logistikpersonal och främja logis-tik- och leveranskedjeyrken. De viktigaste kontaktpunkterna för att uppnå detta är:• ELA AwardsBland finalisterna för nationellt prisbelönta projekten delar European Logistics As-sociation ut pris för årets bästa logistik-projekt samt årets bästa yrkesperson inom logistik. • ELA-certifieringELA erbjuder ett certifieringsprogram ba-

serat på ELAQF-kvalificeringsstandarder som syftar till att harmonisera kvalifika-tionsnivån inom logistik. • Den europeiska leveranskedjedagenLogistik- och leveranskedjeyrken mark-nadsförs globalt till allmänheten på en och samma dag.• Samband med EUInteraktion med Europaparlamentet och olika generaldirektorat inom Europeiska kommissionen.

www.elalog.org

• Om European Logistics Association

Fr. v.: Frank Geerkens, Ioanna Theodorou, Spyros Olympios, Michalis Ziglis, Jos Marinus, Martin Christopher, Anestis Partalidis and Manfred Türks

OUTLOOK /


B ägge har lanserat sin tolkning av framtidens logistik. PWC tar ett relativt nära avstamp när de framför allt granskar frågor som utvecklingen

av traditionell logistik, transportsäkerhet och ökade krav på miljömedvetenhet i sin studie ”Transportation & Logistics 2030”. Även om utblicken i de fem band som har producerats är relativt försiktig finns ändock en hel del intressanta utblickar. Bland annat konstateras att en av de stora utmaningarna på kort tid är att mycket av det som exporteras från de fram-växande ekonomierna i Sydostasien, men även ifrån andra länder, som Brasilien och Indien, kommer att ha en mycket högre förädlingsgrad i framtiden.

Detta minskar i viss mån transportvolymen, men ökar värdet betydligt. Infrastrukturen i snabbväxande ekonomier kommer att förbätt-ras i hög takt vilket kommer att öka leverans-säkerheten. Naturligtvis kommer också en större del av världsmarknaden att finnas i dessa länder. Samtidigt fortsätter fokuseringen på de större städerna vilket medför utmaningar för infrastrukturen utanför dessa städer. Samtidigt

ökar sannolikheten för att de största logistik-centra når ett tak för sin verksamhet, vilket kommer att öka möjligheten för mindre orter att öka sin handel.

Deutsche Post DHL tar ett betydligt mer ra-dikalt grepp när de diskuterar framtiden och målar ut fem scenarion för den studie de kall-lar för ”Logistics 2050”. Här diskuteras snarare vilket samhälle och vilken ekonomi som kom-mer att råda om 37 år för att därefter diskutera inverkan på logistik.

De fem scenarion som finns är två scena-rion som utgår ifrån ekonomi direkt, ett som tar avstamp i geografi och två som har yttre faktorer som väsentliga.

De två ekonomiska scenarion som disku-teras är dels ett frihandelsscenario där den traditionella strukturen finns kvar, men där konsumtionen och handeln har ökat väsent-ligt. Denna ekonomi ger stora möjligheter till traditionell logistik, men skapar omfattande miljöproblem.

Det andra ekonomiska scenariot utgår ifrån att konsumenterna blir alltmer förfinade och förväntar sig specialanpassade lösningar. Här

finns ett stort utrymme för innovation då i princip hela det logistiska systemet övergår från produktionsstyrning till efterfrågestyrning, men då på det individuella planet.

Det geografiska scenariot tar upp det som även togs upp av PWC, nämligen att storstä-derna växer och landsbygden utarmas. Här möts en förfinad storstadslogistik med en när-mast barskrapad bild av en logistisk bakgård ut i landet. Därefter tas dels ett scenario upp där protektionismen och handelshindren tilltar och skapar en logistisk mardröm av tariffer och pappersarbete. Slutligen bifogas en rent grön version där logistiken helt enkelt tvingas börja om från början utifrån de möjligheter naturen tillåter.

Vare sig PWC eller Deutsche Post DHL be-möter egentligen frågan om innovation. Istället diskuterar de frågor utifrån stora system. Det är kanske inte så konstigt då bägge agerar i en värld av stora företag.

Forskning om innovativa processer visar dock att mycket av den innovation som före-kommer beror på förändrade konsumentbete-

Innovation handlar om framtiden

Detta har såväl PriceWaterhouseCoopers (PWC) som Deutsche Post DHL upptäckt.

Solcellsdriven tuk-tuk

Självkörande buss provkörs i Kista

NYHETER /

NYHETER /

Vi står inför stora utmaningar när vi lämnar Inre hamnen i Norrköping och istället växer ännu mer i Pampushamnen. Med den pågående satsningen möter vi framtidens krav på ökade godsvolymer, effektiv logistik och större fartyg. Med en expansiv hamn har Norrköping och den kringliggande regionen ett gott stöd för en stark framtida utveckling.

Läs mer om utvecklingen på norrkopingshamn.se

En hamn som växer är en hamn som skapar tillväxt

enden. Det kan vara krav på miljöaspekter eller anpassning till individens behov.

Ofta utmanar dessa förändrade konsu-mentbeteenden rådande strukturer, men stora kostnader som följd. Inte oväntat är det betydligt lättare för mindre och nystartade organisationer att vara innovativa. Små företag står för mycket av nytänkandet. Däremot är det ofta så att de stora företagen tar till sig de små företagens idéer och gör till sina. Det är som sagt inte särskilt förvånande att Deutsche Post DHL inte tar upp möjligheten till små företags innovativitet inom logistik, det skulle nog gå emot den egna affärsverksamheten. Det kan dock vara intressant att fundera på i vilken verklighet som små och innovativa företag har chansen.

Innovation i traditionella logistikkedjor utgår ifrån att logistiken baseras på en omfattande världshandel där produktion till stora delar sker i låglöneländer. Här handlar innovation om nya möjligheter att effektivisera skalförde-lar, vilket också innebär att de stora aktörerna har störst möjligheter. Detta innebär också att logistik till stora delar koncentreras till gi-gantiska centralcentra runt om i världen. Den teknologiska utvecklingen blir i detta scenario

inte särskilt omfattande då utvecklingen inom traditionella transportnäringar sker förhållan-devis långsamt. Dessutom prioriteras kvantitet framför kvalitet. För en positiv miljöutveckling krävs med största sannolikhet intervention från statsmakterna för att genomdriva förändringar. För Sverige är det här inte nödvändigtvis en positiv utveckling då vi vare sig har skalförde-larna eller nära tillgång till de stora handelsle-derna.

I en konsumentdriven innovationsprocess kommer framför allt konsumenter i storstäder att ställa större krav på alltmer anpassade pro-dukter. Genom att konsumenter i allt högre grad kan beställa själva, ibland direkt från producenter, ställs större krav på flexibilitet i produktion. För de större aktörerna ställs allt högre krav på fokuserad tillverkning och syn-kroniserade leverantörskedjor. För de mindre aktörerna uppkommer möjligheter i de fall där de kan utnyttja det faktum att de stora aktö-rerna inte förmår att agera snabbt på ändrade marknadsförväntningar eller där de stora aktö-rerna inte är intresserade av små, specialiserade transporter eller mindre tätbefolkade regioner.

I en konsumentdriven logistik är det också rimligt att anta att miljövänliga lösningar blir

allt viktigare, detta innebär också utrymme för en tillväxt av mindre och specialiserade aktörer. Dessa miljövänliga lösningar innefattar allti-från krav på ursprungsproduktion till trans-porter i närområdet. I vissa branscher kommer kartan att ritas om vad gäller vilka aktörer som blir väsentliga. Här finns naturligtvis utrymme för svensk logistik, särskilt om det visar sig att Sverige ligger i framkant på miljövänliga transporter.

De mindre företag som växer fram som ut-manare i logistik har ett fåtal framgångsvägar. De kan antingen hitta en nisch som de stora aktörerna inte är intresserade av, exempelvis där skalfördelarna är små, eller en nisch som de stora aktörerna inte klarar av, specialtranspor-ter. Alternativt kan mindre företag ta sig in ge-nom att utmana de stora systemen. Exempelvis genom att vända upp och ned på logistikked-jan från utbudsstyrd logistik till efterfrågestyrd logistik än mer radikalt än som redan sker. Eller genom att bättre än de stora giganterna arbeta med miljö eller kundanpassad tillverk-ning. Fönstret till innovation finns i den mån logistikkedjor är under förändring, men i grun-den är i princip all innovation beroende av att kunderna vill ha mer än vad de får idag.


TRENDER /

Om styrande ledningsfunktioner inom tjänstemannaorganisationen och den politiska ledningen ser inköp/upphandling som en viktig

del för att uppnå övergripande mål i en kom-munkoncern och ger inköps-/upphandlings-chefen tydliga mandat, så är inköpsenheten förmodligen en viktig strategisk funktion oav-sett organisatorisk position.

Det kan vara värt att stanna upp och fundera kring verksamhetsrelaterade frågor såsom; • Vad är syftet med vårt arbete?

• Vilka är våra intressenter?

• Vad är det för egna respektive koncernövergripande mål vi ska uppnå?

• Hur ska vi uppnå dessa mål?

• Hur ser ansvarsfördelningen ut i de olika processstegen?

Upphandlingsenheten i Växjö kommun har sedan 2009 ständigt jobbat med strategiskt utvecklingsarbete. Införandet av inköpssystem och e-handel har lett till inköpsstyrning och positiva fördelar:• e-handel är ett obligatoriskt system och

beslut är antaget av kommunfullmäktige.

• Politiskt beslut avseende Kartläggning av inköpsmönster i verksamheter via input från upphandlingschef

• Certifiering av till dags dato 900 inköpare – i samband med kartläggning utpekas vilka

som ska ha rätt att utföra köp via inköps-system.

• Ett ”skyltfönster” för avtal och inköp - Gemensamma rutiner för samtliga beställare.

• Koll på alla kommunens leveransadresser. (GLN koder)

• Enklare för medarbetarna att köpa från rätt leverantör och från rätt sortiment = avtalstrohet per automatik. Detta minskar riskerna för otillåtna direktupphandlingar och skadeståndsanspråk mot kommunen.

• Bättre statistikunderlag i kommande upp-handlingar = tydligare behovsbeskrivning och bättre priser och villkor!

• Möjlighet att öka andel köp av miljömärkta, närproducerade och etiskt märkta och avtalade produkter => Enklare att uppnå politiskt uppsatta miljömål.

• Mindre risk för taktiska anbud (av FFU framgår nu VAD som är behovet)

• Central kontroll vid prisavvikelser => automatisk uppföljning

• Processbesparingar för hela kommunkon-cernen tack vare minskad administration främst kring att elektronisk order matchas mot e-faktura.

Införande av externt upphandlad samlast-ningscentral har bl.a lett till:

• Leveransmottagningstillfällena har minskat drastiskt!

• Antalet leveransmottagningar genom samlastning av flera varugrupper inom kommunen har reducerats från 1900 till 350 per vecka vilket i sin tur leder till miljöbesparingar och tidsbesparingar vid godsmottagning.

• Större möjligheter att dela upp upphand-lingar vilket lett till ökad möjlighet för mindre företag att deltaga i offentliga upp-handlingar.

Att styra inköp och leda genom andra kan säkert uppnås på olika sätt. En metod är att kartlägga inköpsprocesser, vilket i sig är ett omfattande arbete, och med det har man gjort åtminstone halva resan, utmaningen ligger sedan i att implementera inköpsprocesserna vidare i organisationen.

Förankring och övergripande successiv rapportering i ledningen kring inköpsprocesser har pågått sedan oktober 2015. Därefter har separata träffar med förvaltningschefer, förvaltningsekonomer, utvecklingsansvariga samt VD:ar genomförts.

Dessutom så kommer ett nytt kommun-koncernövergripande forum (inköpsråd, inköpsnätverk) där strategiska och operativa inköpsrelaterade frågor löpande kan diskuteras formeras under hösten 2016.

Vad är det då som kommer att skilja på ar-

David Braic, upphandlingschef i Växjö kommun, har sedan hösten 2015 arbetat med kartläggning av övergripande inköpsprocesser, delprocesser samt

underliggande aktiviteter med ansvarsfördelning.

David Braic

Upphandlingschef Växjö kommun

Inköpsstrategier och inköpstyrning i offentliga

decentraliserade organisationer


TRENDER /

betssättet, ur upphandlarens perspektiv, nu jämfört med tidigare?

Det är ju alltid ett verksamhetsbehov som ligger till grund för anskaffning av vara, tjänst eller entreprenad. Det framgår nu ett tydligare ansvarskrav där verksamheterna ska analysera ett behov och säkerställa att behovet föreligger. Det ska ske en formell anmälan till upphandlingsenheten och därefter ligger det ett stort ansvar på verksamheten att ta fram en behovsbeskrivning, funktionella och icke funktionella krav i samråd med berörda expertgrupper inom organisationen i enlighet med framtagna delprocesser och ansvarsfördelning.

Upphandlingsenhetens roll och ansvar tydliggörs genom att beskriva varför, vad och målet med inköpsprocessen.

Tydlig exponering av en rullande upphandlingsplan som visar pågående och planerade upphandlingar för minst 4 år framåt i tiden samt tydlig exponering av samtliga avtal via kommunkoncernens gemensamma inköpssystem.

Vidare så pågår arbete med att ta fram en uppförandekod/code of conduct för leverantörer med syftet att främja en hållbar global utveckling genom den offentliga upphandlingen.


Foto

graf

Em

elie

Mitr

oulis

Hel

ldén

David Braic


Kompetens & Nätverk från Silf

Carina Hjelm Dahllöf Vd [email protected]

Nya krav kräver Inköpsmognad!

Grundutbildning inköp - Inköpslicensen

Ledarskap, kommunikation och förändring

Valfri kurs*

Buying Business Services Framgångsrik affärsförhandling

Kommersiell avtalsrätt och Internationell handelsrätt Valfri kurs*

Supplier Relationship Management

Projektarbete

Strategisk inköps- och logistikledning

Silfs Inköpsslicens

Rätt vid köp

Valfri kurs*

* Rekommenderade valfria kurser: Category Management, Ekonomisk leverantörsbedömning, Pris- och kostnadsanalys - PPCA, Framgångsrik projektledning, Negotiating From a Weak Position

Certifierad Inköpare Silf, CISilf®Vägen till att bli internationellt

certifierad inköpare, startar med

Grundutbildning Inköp

Om du känner igen dig i att du arbetar i en miljö där priset styr resultatet av dina upp-handlingar och inköp så är det hög tid att ställa om och lyfta blicken. Jag vill inte påstå att priset på något sätt är underordnat, men funktion, kvalitet och nya möjliga lösningar kan både totalkostnads-mässigt vara bättre och inte minst hållbarare över tid.

Vi står inför en digitalisering i samhället som kräver nya lösningar och innovationer för att vi skall vara både konkurrenskraftiga och relevanta i tiden.

För att två parter skall klara av att mötas i nyskapande innovationer så krävs det kompe-tens och mognad för att driva framgångsrika innovationssamarbeten och partnerskap. Med detta som utgångsläge så har Silf till-sammans med Upphandlingsmyndigheten och Svenskt Näringsliv tagit fram ett verktyg och en metod för att mäta just inköpsmognad. Verktyget är digitalt och du gör en skatt-ningen av den egna organisationens inköps-

kompetens för att få kunskap om vad som be-höver stärkas upp internt för att nå framgång. På följande sidor i tidningen kan du läsa mer om inköpsmognad och hämta länken till mätningen. Lycka till!

Silf fyller 60 år i år, det firar vi med pompa och ståt den 8 november på årets mötesplats Supply Chain Outlook i Vinterträdgården på Grand Hôtel i Stockholm. Du kan redan nu boka dig på [email protected].

Nästa nummer av tidningen innehåller även ett jubileumsmagasin med det bästa av årens som gått, profilerna som hjälpt Silf på vägen och gett avtryck. Samt inte minst framåtfrå-gor och trender för kommande år.

Väl mött i vimlet, en kurs på Silf, ett seminarium eller bara sådär. Vi finns där du behöver oss!

Mätning av inköpsmognad som verktyg för framgång

i offentlig sektor

keno

Maskinskriven text

keno

Maskinskriven text

Särtryck av Silfs broschyr om Inköpsmognad

Att mäta inköpsmognad är ett sätt att uppmärksamma inköpsarbetets kritiskaprocesser. I mätningen görs en genomlysning och kartläggning av hela inköps-funktionen. Med denna som utgångspunkt blir det tydligt vilka steg som börtas för att bli ännu bättre på inköp och upphandling. Genom att arbeta medInköpsmognad för Inköpsexcellens kan myndigheter förbättra sina inköps- ochupphandlingsfunktioner.

Den offentliga marknaden omsätter drygt 800-1 000 miljarder årligen enligt olika rapporter och den inre effektiviteten är viktig utifrån ett samhälls-nyttoperspektiv. Upphandlingsutredningar visar på besparingspotential påminst 5 % vid ökad inre effektivisering.

För att veta vart du ska gå,behöver du kunskap om

var du befinner dig

"Att mäta och följa upp inköpsverksamheten och dess mognadsgrad anser jag är en framgångsfaktor för att säkerställa ständig utveckling samt att kunna jämföra och lära av andra. Som inköpschef måste jag genom analyser veta vilka strategiska områden jag skall prioritera för att lyckas med utvecklingen av kommunens affärer och säkerställa att vi får maximalt värde för skattepengarna."

Sebastian Nordgren, inköpschef Nacka kommun

Känner du igen din inköps- och upphandlingsorganisation?

Engagemang från högsta ledningen Organisationens behov är i fokusFormaliserade beslutsprocesser och rutiner på platsTvärfunktionellt samarbete, både internt och externtDokumentation sprids och förstås av berörda parter i organisationenFrekvent och interaktiv kommunikationProaktivitet i alla delar Initiativ och samarbeten mellan köpare och leverantörLägsta gemensamma kompetens finns inom inköp och flöden i hela organisationenUppföljning och rätt nyckeltal finns för mätning och uppfattas av alla i organisationen Ständig förbättring av processer, leverantörsrelationer, kategorier, strategier etc

Grattis! Du och din organisation är inköpsmogen och på väg mot Inköpsexcellens.Då kan du bidra till de goda exempel som behövs inom inköp för den offentliga sektorn.

Om du inte känner igen dig i allt, läs vidare – det finns lösningar!

Metoden att mäta mognadsgrad har sedan länge använts för offentlig sektor i Nederländerna, Skottland, Norge och nu sen en tid i Sverige.

Inköpsmognad kan beskrivas som: Mått på hur verksamheten mår ur ett inköpsperspektiv Från att vara operativ och reaktiv till att vara strategisk och proaktivFrån inköp som stödfunktion till att bidra till organisationens framgång på marknaden

MSU, den akademiska modellen för mätning av inköpsmognad, utvecklades av en forskarstab vid MichiganState University i USA, som jämförde kvalitativa processkunskaper inom inköp internationellt. Utifrån demest lyckade resultaten utarbetades en modell över hur företag och organisationer når Inköpsexcellens.

MSU+ är en anpassning till offentlig sektor och har tillämpats i bl a Nederländerna de senaste 10 åren.Verktyget har anpassats till svenska förhållanden i samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och Silf.

Så mäts inköpsmognad

Definieramognadsgrad(MSU+)

Identifieraförbättrings-potential

Förbättrainköpsprocesser

Professionaliserainköpsfunktionen

Utbyte av“best practice”

Realiserakostnads-besparingar

Benchmarkingmed ‘de bästa’ (dvs. Inköpsexcellens)

g

!! ##KK33$$;; ##44,, 7799-- ++,, $$II ....$$--99,, ))33%%**,, 7799-- ++,, $$

BörlägeBörläge

!! ##KK33$$--99,, ))33%%**,, 7799-- ++,, $$II ....$$'' ??##**(( 7799-- ++,, $$

geBörlägegeBörlägeBörlägeBörlägerBörläger

Nuläge

Börläge

Transaktionellorientering

Kommersiellorientering

Koordinerings-orienterad

Internintegrering

Externintegrering

Integrering ivärdekedjan

Nuläge

Från prisfokus till kostnadsfokus Från kostnadsfokus till värdefokus

Börläge

En framgångsrik inköpsorganisation är stabilt uppbyggd från grunden

Från reaktivt nuläge till proaktivt börläge för en myndighet

Process för att nå Inköpsexcellens

Inköpsmognad Inköpsexcellens

För att veta vart du ska gå, behöver du kunskap om var du befinner dig

Mätningen av inköpsmognadsgraden ska först och främst ses som ett avstamp på resan mot att nå Inköpsexcellens. Mätningen ger en bild över nuläge, börläge och vägen dit – anpassat efter denegna organisationens behov och ambitioner.

Resultatet ger incitament till innovation och nytänkande då det, som vi alla vet, krävs för parterna en lägsta gemensam kompetensnivå för att finna nya effektiva och funktionsdugliga lösningar med värdeskapande i fokus.

Inköpsmätningen består av åtta strategiska processer (SP) och sex möjliggörande processer(MP). Mycket förenklat kan modellens nivåindelning beskrivas som att ju högre grad av samarbeteoch interaktion, både internt och med leverantörer, desto högre inköpsmognad har organisationen.

”Inköpsexcellens”

SP 3Optimering av

leverantörsportfölj

SP7Leverantörsprestation

SP4Leverantörsrelation SP5

Innovations- ochutvecklingsprocess

SP 2Kategoristyrning

SP6Integrering av leverantörer

i ordergenomförande

SP8

Stra

tegis

k kos

tnad

shan

terin

g

SP 1Köpa in eller utföra i egen regi

Stra

tegis

ka p

roce

sser

MP

1In

köps

polic

y och

inkö

pspl

aner

MP

2In

köps

orga

nisa

tione

nsst

rukt

ur oc

h sa

mm

ansä

ttnin

g

MP

3In

köps

rutin

er

MP

4N

ycke

ltal f

ör in

köp

MP

5IT

för i

nköp

MP

6H

R-st

öd fö

r ink

öp

Möjl

iggör

ande

pro

cess

er

Inköpsexcellenshuset är en illustration över alla ingående delar där de möjliggörande processerna utgör grunden till de strategiska processerna. På detta sätt blir det tydligt hur olika delar samverkar och tillsammans bidrar till Inköpsexcellens.

Verktyg för mätning

Kontakta oss för att komma igång Vi har verktyget. Ring för information eller fyll i din intresseanmälan på

www.silf.se/inkopsmognad för direkt tillgång till mognadsmätningen.

Är du redo för en mognadsmätning?

Vi investerar i din framtid

Silf är en branschorganisation och Sveriges ledande utbildningsaktör inom inköp, logistik, upphandling, affärsförhandling och juridik. Till skillnad från andra utbildnings- och kompetensföretag har vi inga aktieägare och kan därför finansiera professurer och forskningsprojekt samt initiera och bidra till samarbeten som detta

för inköpsmognad. Allt i ambitionen att öka kompetensen inom inköp, logistik och offentlig upphandling.

Silf CompetenceKistagången 2, 164 40 Kista Telefon:08-752 16 [email protected] www.silf.se

Silf – Omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Region Syd planerar ett företagsbesök på IKEA Museum för våra medlemmar i Silf .

Vi kommer att få en egen guidning genom det nyöppnade museet. Besöket kommer också innehålla en presentation om IKEAs verksam-het globalt samt i navet Älmhult.

Besök på IKEA Museum den 20 septemberAllt började 1943 med visionen:

Att skapa en bättre vardag för de många människorna. I sommar öppnar IKEA Museum i Älmhult. En utställning med berättelsen om IKEA och våra hem på ett nytt sätt. Följ med på en resa från våra rötter i det småländska

vardagslivet och in i det framtida hemmet.

Region Väst och Östs medlemmar kommer också att få inbjudan att deltaga till detta tillfälle.

Boka gärna in detta datum i din kalender redan nu! Mer information kommer på www.silf.se och även en speciell inbjudan till medlemmarna kommer att skickas.

Efter sommaren inbjuder föreningen till ett besök på Landvetter där vi kommer att få en rundvandring samt föreläsningar om framtidens Landvetter.

Miljöarbete och miljötillstånd har stor inverkan på inköp och logis-tik och är temat för dagen på flygplatsen.

Ett besök på Volvos museum kommer också att göras under novem-ber månad i Silfs regi.

Mer information kommer på www.silf.se och även speciella inbjud-ningar till medlemmarna kommer att skickas.

Medlemsaktiviteter Region Väst – Landvetter och Volvo

Procurement Leadership Programme – 2017

Anmäl ditt intresse redan nu till Andreas Takacs [email protected].

Läs mer: www.silf.se/procurement-leadership-programme---plp/

7-10 March 2017 Module I Leadership

19-21 April 2017 Module II Strategy

17-19 May 2017 Module III Organization

13-16 June 2017 Module IV Finance & Control

13-15 September 2017 Module V Innovation & Services

11-13 October 2017 Module VI Managing Change

9-10 November 2017 Business Projects

8 December 2017 Graduation


Procurement Leadership Programme – PLP är programmet för dig som vill utvecklas i din roll som inköpschef eller för

dig som är på väg att bli inköpschef.


KOntAKtA OSS på 08-752 16 80

Silfs utbildningSkalenderMAJ 23-26 maj Malmö Grundutbildning inköp

23-24 maj Malmö Köpkortet – Inköp och försörjning

30-31 maj Stockholm Distribution & Outsourcing

30 maj-2 juni Stockholm Grundutbildning inköp

30 maj-1 juni Stockholm LUF Grund och Fördjupning

JUnI 7-9 juni Stockholm Rätt vid köp

13-15 juni Stockholm Ledarskap, kommunikation och förändring – Steg 2

13-14 juni Stockholm Lean Supply Chain

13-15 juni Göteborg Strategisk inköps- och logistikledning

15-16 juni Malmö Förhandlingsteknik

AUGUStI 29 augusti-1 september Stockholm Grundutbildning inköp

SEptEMBER 1 september Stockholm nya nSAB

5-7 september Stockholm Framgångsrik affärsförhandling

5-6 september Stockholm Lean Supply Chain

12-14 september Stockholm Grundutbildning logistik & Supply Chain

12-13 september Stockholm Logistikkortet – Lönsam logistik

12-15 september Stockholm Ledarskap, kommunikation och förändring

19-22 september Göteborg Grundutbildning inköp

19-21 september Stockholm Grundutbildning offentlig upphandling

19-20 september Göteborg Köpkortet – Inköp och försörjning

19-21 september Stockholm LOU Grund och fördjupning

19-21 september Göteborg SRM – Supplier Relationship Management

26-27 september Stockholm Buying Business Services

26-27 september Stockholm Sustainable Value Chain

28-29 september Stockholm Förhandlingsteknik

OKtOBER 3-4 oktober Stockholm Hållbara upphandlingar – Miljö & Sociala krav

3-6 oktober Stockholm Grundutbildning inköp

10-12 oktober Stockholm Rätt vid köp

10-11 oktober Stockholm Category Management

10-12 oktober Stockholm Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt

11-12 oktober Stockholm Logistikflöden och lager

17-18 oktober Stockholm Affärsmannaskap i offentlig upphandling

17-19 oktober Stockholm Ledarskap, kommunikation och förändring – Steg 2

17-18 oktober Göteborg Inköpsekonomi

19-20 oktober Göteborg Förhandlingsteknik

19 oktober Stockholm Offentlig förhandlingsteknik

19-21 oktober Stockholm Ekonomisk leverantörsbedömning


Utbildningar inom inköp,

offentlig upphandling,

logistik, förhandling och juridik

LäS MER OM VåRA KURSER www.silf.se30 Silf Supply Chain Outlook 2 2016


Sommar / HÖSt 2016

KOntAKtA OSS på 08-752 16 80

24-27 oktober Stockholm Grundutbildning inköp

24-25 oktober Skellefteå pris- och kostnadsanalys – ppCA

24-25 oktober Stockholm Köpkortet – Inköp och försörjning

24-26 oktober Stockholm Strategisk inköps- och logistikledning

27-28 oktober Stockholm Affärssimulering offentlig upphandling

31 oktober-1 november Stockholm Övertyga och påverka

nOVEMBER 8 november Stockholm Seminarium: Supply Chain Outlook 2016

14-17 november Malmö Grundutbildning inköp

14-15 november Malmö Köpkortet – Inköp och försörjning

14-16 november Stockholm Grundutbildning offentlig upphandling

14-16 november Stockholm LOU Grund och fördjupning

14-16 november Stockholm SRM – Supplier Relationship Management

15-16 november Stockholm Framgångsrik projektledning

16-17 november Stockholm transportlogistik

21-22 november Malmö Category Management

21-23 november Stockholm Entreprenadjuridik

21-24 november Stockholm Grundutbildning inköp

21-22 november Stockholm Inköpsekonomi

21-23 november Stockholm Logistikrätt och Incoterms

21-23 november Stockholm negotiating From a Weak position

23-24 november Stockholm Förhandlingsteknik

28-29 november Stockholm International negotiation

28-29 november Göteborg Lean Supply Chain

28-30 november Göteborg LUF Grund och Fördjupning

28-29 november Stockholm pris- och kostnadsanalys – ppCA

28-30 november Göteborg Rätt vid köp

DECEMBER 5-6 december Stockholm Buying Business Services

5-7 december Malmö Framgångsrik affärsförhandling

5-7 december Stockholm Grundutbildning logistik & Supply Chain

5-6 december Stockholm Logistikkortet – Lönsam logistik

5-6 december Stockholm Offentlig entreprenadupphandling

6-7 december Stockholm Supply Chain Logistics

12-13 december Stockholm Affärsmannaskap i offentlig upphandling

12-14 december Stockholm Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt

14-15 december Malmö Förhandlingsteknik

14 december Stockholm Offentlig förhandlingsteknik


Boka din kurs

redan nu!

[email protected]



LAGRUMMET /

Jan-Erik Falk

Jurist i EU-rätt

Jan-Erik Falk

F ör upphandlaren gäller att utvärdera lämnade anbud och kontrollera att de är giltiga och inte heller kammats av en anbudsgivare som inte är kvalifi-

cerad för uppdraget och att anbudsgivarna har lämnat korrekta anbud.

Två viktiga förutsättningar för att anbuds-utvärderingen ska bidra till att ge Beställaren det åsyftade resultatet dvs. mest valuta för pengarna är att de olika anbudsgivarna lämar anbud på samma sak och att de är tillräckligt många för att en effektiv konkurrens ska kunna upprätthållas.

Det förra fallet förutsätter att specifikationen av föremålet för upphandlingen är klart och tydligt formulerad i handling-arna och då framför allt i FFU, så att anbudsgivarna lämnar anbud på samma sak och under samma förutsättningar. Att så sker är en förutsättning för att konkurrensen ska kunna tillvaratas.

Bestämmelserna om hur upphandlande myndigheter ska formulera de tekniska kraven i sina anbudsin-fordringar är intagna i 6 kap. LOU. De uni-onsrättsliga principerna i 4:1 ska iakttas under hela upphandlingsprocessen och de gäller som överordnade principer för all upphandling och under hela anskaffningsprocessen.

När det gäller anbudsutvärderingen tänker vi framför allt på principerna om transparens och likabehandling och proportionalitet.

I det andra fallet gäller det antalet anbudsgi-vare som ska bjudas in att lämna anbud. Det innebär inte att det i själva verket måste vara ett så stort antal anbudsgivare som möjligt. Det kan exempelvis räcka med att den eller de anbudsgivare som lämnar anbud inte vet hur många anbudsgivare som i själva verket deltar

i anbudsgivningen. Ibland är det dessutom omöjligt att bjuda in fler än en anbudsgivare, p.g.a. att den upphandlande myndigheten till-lämpar en undantagsregel som förutsätter att endast den ursprungliga leverantören bjuds in till anbudsgivningen.

Det vanligaste är trots allt att anbudsgi-varna vet om att de är den enda anbudsgivaren. Därför är det lämpligt att redan från början göra klart för anbudsgivarna att det finns gränser för att utnyttja en sådan möjlighet. Exempelvis att prisnivåerna måste vara mark-nadsmässiga för att det ska vara realistiskt att tillämpa undantagsregeln.

UtvärderingsgrundernaDe nya bestämmelserna i direktiv 2014 för an-

budsgivning skiljer sig från dem som gällde i direktiv 2014/18/EU.

Tidigare gick det att välja mellan två utvärderingsgrun-der: dvs. lägsta pris och det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Enligt de kommande regel-verket är begreppet Det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet en rubrik som ligger ovanför och omfattar utvärderingsgrun-derna;1. Bästa förhållandet mellan pris och kvalitet2. Kostnad, eller 3. Pris.

Enligt förarbetena motsvarar utvärderings-grunden Bästa förhållandet mellan pris och kva-litet den utvärderingsgrund som idag motsva-rar begreppet Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Utvärderingsgrunden Pris motsvarar

AnbudsutvärderingDen fas i upphandlingsprocessen som ställer

de högsta kraven på upphandlaren och anbudslämnaren är anbudsutvärderingen.


LAGRUMMET /det vi kallar Lägsta Pris i den nuvarande lagen. Endast utvärderingsgrunden Kostnad, som är ny, behöver en förklaring.

Tanken med Kostnad som utvärderingsgrund är väl att de upphandlande myndigheterna ska kunna jämföra de olika anbudens kostnader. Idén är god men det är ju möjligt redan idag och då är ju tanken i så fall förfelad.

Att införa en ny grund som tar hänsyn till kostnaderna är helt onödig om inte tanken är att av pedagogiska skäl uppmärksamma upphandlarna, om att en bra sak är att jämföra anbuden ur kostnadssynpunkt. Men även detta är ju möjligt redan med det regelverk som redan gäller. Kanske borde sådana synpunkter tillgodoses på upphandlarnivå istället för i lag-stiftningsarbetet.

Vissa nyheter finns dock i de nya upphand-lingsdirektiven, som medtagits för att regelsys-temet ska klargöras. De nya reglerna har påver-kats av EU-domstolens rättspraxis och gäller redan med det regelsystem vi tillämpar i dag.

Det händer med jämna mellanrum att Upp-handlande myndigheter inte gör åtskillnad mellan kriterier för anbudsutvärdering och kriterier för kvalificering.

I direktivet har man intagit som exempel på olika kriterier, som både går att tillämpa vid anbudsutvärderingen och vid kvalificeringen tagit in bl.a. kriterier såsom ”organisation av samt kvalif ikationer och erfarenheter hos den personal som utses för att verkställa kontraktet”.

Även handelsprocessen anges som exempel i direktivet. Sådana kriterier kan tjäna både vid anbudsutvärderingen och kvalificeringen. Ett bättre sätt hade i stället varit att i lagen också ange funktionen av de kriterier som ska gälla vid de respektive faserna i upphandlingspro-cessen.

Funktionen hos kvalificeringskraven är att de upphandlande myndigheterna ska kunna välja mellan olika anbudsgivare, som enligt kraven är de lämpligaste leverantörerna att genomföra kontraktet, dvs. att välja ut de lämpligaste leverantörerna med hänsyn till ekonomisk och teknisk status.

Funktionen hos anbudsutvärderingskriterierna är kort och gott att ge möjligheter för de upp-handlande myndigheterna att välja det bästa anbudet till skillnad från kvalificeringskrite-rierna som gäller att välja tillräckligt lämpliga anbudsgivare.

Redaktionen önskar alla läsare en skön sommar!

fastpartner.se | [email protected] | 08-402 34 60

FastPartner arbetar långsiktigt med att äga och förvalta kommersiella fastigheter i Stockholm, Gävle, Mälardalen, Norrköping, Malmö och Göteborg. Vi förvaltar våra fastigheter med egen personal. Vår ambition är att vara en smidig och effektiv partner för företag som vill utveckla sin verksam-het. Besök oss på www.fastpartner.se

Skebo 2 – Behöver ni en suverän produktionslokal eller ett riktigt rymligt lager? Just nu kan vi erbjuda en ledig lokal på Fagerstagatan 21, Spånga i Lunda företagsområde, bara 25 minuter från City. Ytan består av 10 700 m2 lager med 9-14 meter i takhöjd, och till det kommer generösa kontorsytor på 400-3 000 m2.

Kontakta FastPartner – en engagerad fastighetsägare.Mer än en hektar produktions- och lageryta!

Ring08-402 34 60för visning!


LAGRUMMET /

T rots avgränsningen är dock välfärds-tjänster nog så svåra att tillhanda-hålla och borde av den anledningen innebära att kraven ställs högre än

vad som nu görs på välfärdsleverantörerna. Det ställs exempelvis inte relevanta krav på den ekonomiska styrkan hos de företag som upphandlas, för att genomföra upphandlingskontrakten. I de krav som ställs borde ingå att de anlitade företagen måste kunna ha en så stor ekonomisk styrka för att de ska kunna betala de kostnader som samhället får stå för i händelse av leverantörens konkurs.

Varför gå till jobbetPå ett seminarium för c:a 20 år sedan höll en professor ett anförande i ett ämne som handlade om framgångsfak-torer i våra samhälleliga verksamheter. Han talade om våra kommuner, lands-ting, sjukhus m.fl. institutioner. Ämnet var abstrakt och högintressant för de invigda. Ofta använde talaren en del svårbegripliga ord för den som inte var invigd i ämnesområdet.

Jag bestämde mig för att närmare ta del av talarens budskap, så jag bjöd honom till en liten kaffeservering inom konferensområdet vilket han tackade ja till. När jag hade förklarat att jag inte fattat budskapet i hans framförande bad jag professorn att med ett par enkla me-ningar ge mig en sammanfattning.

Jag bad honom att helt enkelt förklara varför arbetet inom myndigheter företag eller vilken institution som helst går fel?

Efter en liten stunds betänketid kom svaret:

Jo, det beror framför allt på att människorna som arbetar inom institutionen inte vet varför de går till jobbet.

Om man nu ställer samma fråga till två olika vårdinrättningar kan svaren bli olika beroende på om inrättningarna drivs i privat

regi respektive samhällsägd. Det behöver dock inte vara så, men det finns kanske större sannolikhet för att vinstintresset kan överväga hos den privata verksamheten.

Saken borde i alla fall undersökas, men vi ser få undersökningar på detta område, trots avsevärda privatiseringar. Det enda som tycks vara helt klart är att samhällsägda vårdinrätt-ningar är personaltätare än de privata.

En inte oväsentlig faktor för hög kvalitet i exempelvis äldrevården. Det finns få un-

dersökningar som visar att de privat drivna inrättningarna är billigare eller ens bättre än de samhällsägda.

Syftet med att gå till jobbetVi kanske vågar utgå från att ägarna till den privata kliniken går till jobbet för att tjäna

pengar i större utsträckning än den landstingsanställda personalen. Sedan bör vi kanske fråga oss om den saken har betydelse för personalen.

Det är också intressant att veta om skattebetalarnas vilja att betala skatt är högre för andra verksamheter än sådana som skatterna är avsedda för. Om skatten avser vård men betalas till vinstutdelning, kommer kanske en sådan ordning att erodera betalnings-viljan hos skattebetalarna? För den konspiratoriskt lagda kanske i själva verket privatiseringarna är medvetna inte för att tillhandahålla nödvändiga tjänster utan för att ta bort dem från skattefinansieringen.

Exempelvis förbjöd Margret That-cher att skattefinansierad utbildning lades ut på entreprenad. Privatskolor

fick finnas men de måste då betalas privat via skolavgifter. Utbildningen på de samhällsägda skolorna var naturligtvis skattefinansierade om än underfinansierade.

Kommissionens försökFör att på något sätt få ordning på problemen försöker EU-kommissionen att tillåta med-lemsstaterna att i sin egen lagstiftning rätta till problemen. Detta har tidigare varit svårt. Italien är särskilt plågat av den dåliga förvalt-ningen av skattemedel.

Spridning av vinster i välfärden

Jan-Erik Falk

Jurist i EU-rätt

Ett hett debattämne i dagens Sverige är uppmärksamheten kring upphandling av välfärdstjänster och vinstuttag från företag som utför

välfärdstjänsterna. Problematiken i samband med privatisering är en annan sak och behandlas inte här. Avgränsningen som görs, beror på att det inte finns samma behov att behandla upphandling av t.ex. byggentreprenader

eller upphandling av varor och andra tjänster. Välfärdsföretagens antal ökar och det tycks också vara vanligt att de är registrerade i skatteparadis.


LAGRUMMET /I Neapeltrakten har i princip, enligt Tomas

Lappalainen, Camorran monopol på sop-hämtningen och på Sicilien är byggsektorn i händerna på Cosa Nostra och i Kalabrien har ’Ndrangetan stort inflytande på vilka vårdbolag som anlitas.

De tre olika organisationerna arbetar, en-ligt Tomas Lappalainen olika, men de har det gemensamt att de dras till skattemedel. Dessa delar de med många legitima privata företag i olika EU-länder länder utan maffiaproblema-tiken.

Det är fråga om ett attraktivt byte, eftersom pengarna i princip är avidentifierade, dvs. det finns ingen urskiljbar ägare till dem. Om det som har upphandlats på något sätt är felaktigt eller på något annat sätt underhaltigt, är det lättare för leverantören att komma undan, eftersom ägandet är utspritt på en större och opersonlig krets dvs. skattebetalarna.

Allt för sällan sägs avtal upp. Det är därför det är möjligt att betala för leverantörernas vinstuttag utan att skattebetalarna bryr sig. De tvingas helt enkelt att tolerera att dåliga leve-rantörer fortsätter sin verksamhet.

Ett närliggande exempel är den svenska skolan som tillåts fortsätta sin vandring mot botten utan att vi överhuvudtaget gör någon-ting åt friskolesystemet. Vi vet att friskolorna inte tillkommit som ett pedagogiskt experi-ment utan helt enkelt av ekonomiska skäl. Vi betalar skatt till riskkapitalbolag och andra entreprenörer för att tillhandahålla oss under-visning.

Emellertid upphandlas inte friskolorna och omfattas således inte av de nuvarande upphandlingsreglerna eller de nya regler som intagits i det direktiv som ligger till grund för den kommande LOU.

I de nya reglerna finns det en spärregel för att de upphandlande myndigheterna ska kunna sanera bland de möjliga leverantörerna.

Spärregeln innebär i korthet att vissa tjäns-ter kan reserveras till företag med syfte att till-handahålla hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster etc…a) Organisationens (leverantörens) syfte ska alltså vara att fullgöra sådana uppdrag, och dess vinster ska återinvesteras för detta syfte, ochb) vinsterna som görs av leverantören ska återinvesteras i verksamheten, ochc) ledningen eller ägarna (hos leverantören) ska ha koppling till personalen eller deltagarna, samtd) leverantören ska inte kunna tilldelas kontrakt avseende samma tjänst inom tre år av samma upphandlande myndighet.

Reglerna gör att det exempelvis blir omöjligt för ett vinstdrivande förtag att erhålla ett kon-

trakt, vilket får bort riskkapitalbolag och andra vinstsökande företag från marknaden, vilket också de andra villkoren bidrar till.

Att löptiden på ett kontrakt inte får över-skrida tre år är dock inte bra men det hindar t.ex. inte personalkooperativ att tillhandhålla sina tjänster hos andra upphandlande myndig-heter. Samma spärrkan införas oavsett om LOU ska vara tillämplig eller ej i en upphand-ling.

Den normala inköpsprocessenI en normal inköpsprocess skulle det inte behövas några regler för att spärra ut olämp-liga företag från deltagande i anbudsgivning, eftersom vi redan nu har möjlighet att avskära oseriösa företag från deltagagande.

Vi har ju både diskvalificeringsregler och kvalificeringsregler som borde kunna fungera som ett filter som sållar bort företag som tillhandahåller nyttigheter av fel skäl. Men det anser tydligen inte EU:s institutioner.

Italien har försökt att freda sig från maffiaorganisationerna utan framgång. EU-domstolen underkände att Italien endast skulle tillämpa lägsta pris som utvärderingsgrund, för att försvåra fusk i offentlig upphandling.

I jakten efter skattemedel tycks kreativite-ten vara våra nuvarande upphandlingsdirektiv övermäktig.

Det är inget problem med privata alternativ för att tillhandahålla vårdtjänster eller ut-bildningstjänster. Exempelvis har man i USA helt privata universitet. Ett av världens bästa skolor, dvs. Harvard, är privat men tillämpar aldrig vinstutdelning till sina ägare. Syftet med bildandet av Harvard var att bilda en bra skola, Detta syftet har bibehållits. Problemet uppstår i stället när vi väljer dyrare privata alternativ som dessutom tillhandahåller sämre tjänster, vilket inte blir fallet om syftet med att tillhan-dahålla de tjänster vi behandlar här.

Strategisk inköpare till SwedaviaLäs mer om tjänsten och skicka in ansökan via swedavia.se/jobb.

Välkommen med din ansökan senast 12 juni 2016.

Swedavia äger, driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige. Vi är ca 2 500 medarbetare som arbetar tillsammans för att skapa den tillgänglighet som behövs för att underlätta resande, affärer och möten. Vi är världsledande på utveckling av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan.

Tillsammans för vi världen närmare.


Den offentliga affären

Johan Almesjö

Förbundsdirektör Inköp Gävleborg Ordförande medlemsföreningen Silf

Johan Almesjö

V art är den offentliga affären på väg och vad vill den folkvalda ägaren med sin köpkraft?

Ny lagstiftning för att bedriva upphandling behandlas nu av departement efter en nyligen presenterad lagrådsremiss som var minst sagt kritiskt till framlagt förslag. Inte heller alla remissinstanser sågs jubla över för-slaget vilket mer ligger i sakens natur.

Men processen är igång och om allt följer plan har vi per den 1 januari 2017 en ny lag och två renoverade lagar i den offentliga affä-ren att förhålla oss till.

Men jag tänkte starta i det existentiella i mina funderingar, tankar och reflektioner …

Var är vi på väg med den offentliga affären?• Är det förenklingar i tillämpningen som

kommer att uppnås?

• Är det ett mer EU-harmoniserat regelverk vi ser möta dagens ljus?

• Är det tydlighet som ska beskrivas eller är det frihet att i en komplex värld kunna på bästa sätt tillämpa ett regelverk vars syfte är att skydda medborgarnas intresse av god ekonomisk hushållning?

• Är det en utveckling som syftar till att bättre ta tillvara innovationskraften som finns i interaktionen mellan köpare och säljare?

• Är det andra mål och ambitioner som det offentliga köpet förväntas åstadkomma? Inte bara direkta effekter kopplat till köpobjektet, varan eller tjänsten utan även en god bit utanför densamma. Mål som ibland beskrivs som hållbarhetsmål med olika riktning.

Hållbara offentliga affärerLåt oss uppehålla oss en kort stund vid håll-barhet i offentliga affärer. Detta är i grund en tredelad struktur som bygger på Gro Harlem Brundtlands arbete i Brundtlandkommissio-nen och beskriver hållbarhet ur tre perspektiv.

Dessa kan översättas till i den offentliga affären det sociala, det miljömässiga och det ekonomiska perspektivet. Tre perspektiv som på olika sätt samverkar för att ska uthållig hållbarhet. Dessa perspektiv börjar i allt högre grad nyanseras i affärer och sker ibland nyanserat men även ibland onyanserat.

Jag är inte orolig för det onyanserade förutsatt att det finns en hållbar bakgrund och en kompetens som gradvis blir klokare, mer medveten och där kunskap och färdigheter förvärvas, omsätts och ständigt utvecklas i sin tillämpning. När det sker kommer skeenden idag att alltid överträffas av dem imorgon och det är bra.

Så hållbarhet har sin givna plats i den of-fentliga affären som ett sätt att göra bra. Bra ska då sägas tolkas med köparens ögon vilket inte är överensstämmande med säljaren men det ingår i konstruktionen köp och sälj.

Offentliga affärer – frågan om att göra bra eller rätt...

Eller ”vad är det du vill att jag ska göra …?”


DEN OFFENTLIGA AFFÄREN /

Produkterna är utvecklade och

tillverkade i Sverige

”Tydlig märkning spar tid och pengar”

etiketthållare • verktygsdekaler • etiketter med tryckgolvmärkning • placeringsdekaler • skyltar

Tfn: 0613-404 00 • Fax: 0613-404 88 E-post: [email protected] • www.scim.se

MålkonflikterMitt andra stopp gör jag vid det tudelade syfte som den offentliga affären har att förhålla sig till. Det ena är att göra bra, bra för medbor-garnas pengar och det andra att göra rätt. Rätt utifrån risker som uppstår kring ekonomiska transaktioner, risker som korruption och makt-missbruk. Denna tudelning är inte alls unik för den offentliga affären men den bygger ändå på ett regelverk som är lagstadgat och som kräver viss process och procedur för att kunna säkras. Det som också tillkommer är det jag först nämner, respekten för att vi i den offentliga affären handskar offentliga medel.

Sammanfattningsvis gör dessa två ibland motsatser i den offentliga affären att målkonflikter kan uppstå vilket den i den offentliga affären verksamme alltid måste förhålla sig till.

Så det finns alltså en inbyggd konflikt då det inte bara är affärsnytta som ska uppnås utan även andra värden då köp görs för allas våra medel.

Lag och rättVad önskar då våra folkvalda med sina bere-dande forum och remissinstanser göra? Jo, de försöker med rimlig riskexponering förbättra och förenkla det utrymme som ges i den of-fentliga affären. 2014 resulterade det i tre EU-direktiv som tillsammans omfattar nära 1,500 sidor obegriplig text. Det är inte bara jag som ickejurist som uttalar detta utan även väl me-riterade och initierade jurister som säger detta.

Utifrån detta skrivs ett utredningsförslag som är lika ambitiöst som svensk förvaltning tradi-tionellt alltid är och som sedan av ett expertfo-rum, lagrådet, sågas nära nog med fotknölarna.

Är detta travesti eller är det bara tragedi? Nej, det är ambitioner och vilja att åstadkom-ma såväl förbättring som förenkling men med tillräcklig höjd av säkerhet.

Jag väljer att sälla mig till den skara som ut-trycker att det är för omfattande regelverk, för komplicerat och inte tillräckligt möjliggörande för att vi tjänare i den offentliga affären ska kunna utföra den optimalt utifrån bra och rätt. Men likväl kommer jag att förhålla mig till den förvissad om att det som i grunden avgör om det blir det önskade framförallt sitter i för-mågan att tillämpa såväl process som procedur.

Den ägare och köpare jag möter är en person/funktion som är i allt högre grad mer mogen. För mig betyder mognad att hon/han vill styra sitt köp mot såväl direkta som indirekta syften. Hon/han vill nå vinst och värde inte bara di-rekt utan även på sikt och kanske i andra rela-terade områden som står inför utmaningar. Det är den mognaden jag måste kunna möte och det gör jag med såväl kompetens hos enskilda medarbetare som kompetens i en process där

roller – ansvar, processer och system stödjer det goda ge-nomförandet.

Fixar vi det här?Min fundering är då om detta är en möjlig ekvation att lösa som upphandlare i vardagen?

Mitt svar är ja!

Jag säger det med säkerhet och eftertryck.

Jag säger det baserat på insik-ten om att det är förmågan att möta förväntningar och uti-från klok tillämpning av lagar, regler, processer och relationer som avgör vår framgång.

Jag säger det för att jag ser det och det som sker runt mig hela tiden.

Men har vi nått fram, är vi klara, är vi till-räckligt kompetenta för att kunna säkra detta idag, imorgon och därefter?

Lika säker som jag är i att vi klarar ekva-tionen är jag säker på att vi aldrig får sluta utvecklas i den värld som inköpare, logistiker och andra funktioner i kedjan för effektiv an-skaffning befinner sig i. Kravet på kompetens är avgörande för vår framgång!


16-17 NOV 2016www.logistik.to


Den digitala utvecklingen och en allt hårdare konkurrens från nätet tvingar handelsföretagen att utmana sina affärs-modeller. En framgångsfaktor för de som lyckas är flexibla affärssystem.

I ett digitalt samhälle, där alla värl-dens varor och tjänster finns till-gängliga genom ett knapptryck, upplever många handelsföretag att deras gamla affärsmodeller inte läng-re fungerar. Många ser att deras plats i värdekedjan börjat suddas ut.

– Den klassiska partihandeln, där man köper från många tillverkare och säljer till många detaljister, har fått konkurrens från alternativa lösningar i form av e-handel. Vi ser att det är två världar som krockar. Där man tidigare haft ett kund/leverantörs-förhållande blir man helt plötsligt konkurrenter, berättar Daniel Vesterberg, affärsom-rådeschef på Orango.

Svår omställningFör små och medelstora företag blir omställningen som krävs för att möta de nya utmaningarna ofta svår att genomföra. Ett stort hinder är att de digitala affärsmodellerna kräver nya eller uppgraderade affärssystem för att kunna hänga med i utvecklingen.

Microsoft Dynamics NAVPå Orango har vi över tjugo års erfa-renhet av att hjälpa handelsföretag med verksamhetsutveckling. Den erfarenheten, tillsammans med en förståelse för hur företagens förut-sättningar förändras, är grunden till vår lösning NAV Easy Star.

Lösningen bygger på Microsoft Dy-namics NAV, ett kraftfullt affärssystem som stödjer i stort sett alla processer som ett medelstort bolag har. Dess-utom är systemet sömlöst integrerat med Office 365 som de flesta företag redan använder. Baserat på det har vi på Orango skapat NAV Easy Star som gör det enkelt att utforma systemet efter handelsföretagens unika behov.

– Historiskt sett har man alltid gått in och gjort kundunika anpassningar i Dynamics NAV för just de processer som varje kund har. Det är de an-passningarna som oftast gör uppgra-deringarna både komplicerade och dyra, säger Daniel Vesterberg.

NAV Easy Star låter dig därför skräd-darsy ditt affärssystem, med Orangos tekniska komponenter, utan att göra anpassningar i koden för Dynamics NAV. Tjänsten är en prenumeration vilket gör att du hela tiden har den senaste versionen av affärssystemet och enkelt kan lägga till ny funktio-nalitet, i takt med att din verksamhet förändras.

Orango – affärssystem med kärlek – [email protected] – www.orango.se

Så kan handelsföretagöverleva den digitala

konkurrensenDaniel Vesterberg, affärsområdeschef på Orango

NAV Easy Star erbjuder:

> Specialutvecklade funktioner för dig inom handel

> Ett standardiserat projektförfarande med erfarna konsulter

> En förutsägbar fast månadsavgift där support är inkluderat

> En molntjänst med problemfri IT

> Uppgradering ingår. Alltid senaste versionen av Dynamics NAV

”Flexibilitet är extremt viktigt.Man måste ha ett affärssystem

som följer med oavsett hur verksamheten förändras. Det är nyckeln om du vill hänga med i framtida utveckling”

AnnOnS


annons

Coor Service Management är en av Nordens ledande facility management-leverantörer. Coor erbjuder alla de tjänster som krävs för att ett företag eller offentlig verksamhet ska fungera bra och effektivt.

Inom Coor finns specialistkom-petens inom arbetsplatsservice, fastighetsservice och strategisk rådgivning. Bland Coors kunder

finns såväl större som mindre bolag i både privat och offentlig sektor. Coor tar ett stort ansvar för sitt agerande i förhål-lande till kunder, medarbetare, leveran-törer, miljön och samhället i stort.

– En stark trend som vi ser just nu är att införa aktivitetsbaserade arbetsplat-ser. Fördelarna med aktivitetsbaserat är framför allt att vi får ett bättre stöd för vårt arbetssätt och våra arbetsuppgifter, samt ett bättre utbyte och samarbete

mellan personer och enheter. På det här sättet kan vi få en både attraktivare och produktivare arbetsplats, och stu-dier visar t.ex. just på att en attraktiv arbetsplats ökar sannolikheten vid val av arbetsgivare med 50%, säger Kati Barklund, Innovationsansvarig för Ar-betsplatsområdet i Coor-koncernen.

– Sedan är det förstås inte säkert att man har ett aktivitetsbaserat arbetssätt, bara för att man har gjort om själva arbetsplatsen till aktivitetsbaserat. Enligt vår erfarenhet tar det ofta över 1 år att förändra arbetssättet vid t.ex. övergång-en till aktivitetsbaserat, förklarar Kati.

– Den framtida arbetsplatsen är en plattform för den organisatoriska kulturen, varumärkesbyggandet och innovationsarbetet. Arbetsplatsen blir en mötesplats för inte bara den egna orga-nisationen, utan också för de utanför vår organisation som vi samarbetar med. Idag behöver vi helt enkelt jobba mer öppet och gränslöst, och också få alla att vilja komma till arbetsplatsen för att samverka, säger Kati.

– Vi hjälper våra kunder med skapan-det av dessa attraktivare och produkti-vare arbetsplatser och kan se till att de fortsätter att vara attraktiva och produk-

tiva över hela livscykeln. Vi lever förstås själva som vi lär och kan också inspirera våra kunder med vår egen förändrings-resa, säger Kati.

Coors serviceutbud erbjuds beroende på kundernas behov som enstaka tjäns-ter, kombinerade tjänster eller integrera-de tjänster (IFM). Coor har marknadens bredaste erbjudande, och kan leverera allt från lösningar inom administration, logistik, drift av personalmatsalar, kaffe, konferenslösningar och lokalvård till fastighetsdrift, tekniska säkerhetslös-ningar, energioptimering och lokalopti-mering.

Totalt handlar det om ett hundratal tjänster.

– Vår främsta styrka ligger dock i att anpassa, utveckla och leda service-funktioner på nya och effektivare sätt. Genom att kombinera olika tjänster från alla eller några av dessa serviceområden erbjuds unika, effektiva och flexibla lösningar som skapar affärsfördelar för våra kunder. Vi kallar det intelligent ser-vice – SERVICE med IQ, avslutar Kati Barklund.

Intelligent service – SERVICE med IQ

Kati Barklund, Innovations-ansvarig för

Arbetsplatsområdet i Coor-koncernen

COOR

”Den framtida arbetsplatsen

är en plattform för den

organisatoriska kulturen,

varumärkes-byggandet och

innovations-arbetet”


annons

LäS MEr:

www.coor.se

FAKTA:

Coor bedriver verksamhet främst i Sverige, Norge, Danmark och Finland, men har också verksamhet i Belgien, Estland, Polen och Ungern. Vår största marknad är Sverige och bolagets svenska verksamhet (inklusive Belgien, Polen och Ungern) svarade för 53 % av den totala nettoomsättningen under räkenskapsåret 2015. Verksamheten i Norge svarade för 28 % av nettoomsättningen för räkenskapsåret 2015 medan Danmark och Finland (inklusive Estland) svarade för 12 % respektive 7 % av nettoomsättningen. Coor omsätter cirka 7 500 MSEK (rullande 12-månaders omsättning) och har cirka 6 400 medarbetare.

COOR


annons

Vi har de mesta produkterna i vårt 30.000 kvm stora lager och kan direkt leverera 80 % av sortimentet dagen efter att

beställning lagts, säger Peter Jonson, VD på Cowab.

”Superföretag 2015”– Under flera år har vi fokuserat på att skapa marknadens bredaste och djupaste sortiment inom Verkstad, Lager, Lyft, Transport och Materialhantering, förklarar Peter.

– Ett handplockat sortiment med de optimalt bästa produkterna inom varje segment. Det har resulterat i, att vi nu är både stolta och glada åt, att vi tillhör en ”Exklusiv skara på 496 företag i Sverige”, som har blivit utnämnda som Superföretag 2015 av Veckans Affärer i samarbete med Bisnode.

ISo-Certifiering-Kvalitet och miljöCowab är certifierade för kvalitetsled-ningssystem ISO 9001:2015 samt miljö-ledningssystemet ISO 14001:2015.

– För oss på Cowab är social och ekonomisk utveckling samt miljö viktiga punkter på vår dagordning. Vi jobbar därför kontinuerligt med att ständigt ta största möjliga hänsyn till miljön.

– Vårt miljöarbete drivs som en integrerad del av vår verksamhet. Det betyder att du som kund är garanterad att vi som leverantör alltid arbetar struk-turerat, har regelbundna utvärderingar, samt jobbar med ständiga förbättringar, gällande allt från produkter till miljöpå-verkan, förklarar Peter.

Miljö- och kvalitetspolicy– Vi strävar även efter att förebygga

förorening, minska resursförbrukningen och öka både återanvändningen och återvinningen, enligt Peter.

– Vi ställer också krav på att samar-beta med leverantörer som överensstäm-mer med vår policy. Det innebär att vi driver utvecklingen av en miljövänligare katalogproduktion och distribution, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt förenligt med företagets åtaganden, avslutar Peter Jonson.

Cowab är känt för att erbjuda marknaden ett brett sortiment av produkter och inredningar för verkstad, lager, lyft, transport och materialhantering.

”Vi är stolta över att ha blivit utnämnda som Superföretag

2015 av Veckans Affärer och Bisnode”

Industriföretaget som stärker kvalitén med miljöfokusering och hållbarhet

Peter Jonson, Vd Cowab

COWAB

LäS MEr:

www.cowab.se

FAKTA:

CowAB verkar som ett post-orderföretag sedan 1976, med Sverige och Norge som arbets-områden, med huvudinriktning på industrikunder. omsättning 2015 c:a 45 milj. kr


HISSAUTOMATERSpara golvyta - lagra på höjden

Anderstorpsvägen 24, 332 36 Gislaved, Telefon 0371-52 30 40 , www.welandlagersystem.se

SVEN

SKTILLVERKADE

KVALITETSPROD

UKTE

R

I Gislaved har vi allt under ett tak:• Konstruktion• Tillverkning• Försäljning• Utbildning • Service och underhåll

Hissautomater ger dig följande fördelar:• Ökad plockhastighet• Förbättrad ergonomi• Förenklad inventering • Skyddad godsmiljö • Ordning och reda


EXECUTIVE SUMMARIESheadlines from the world press

Resource availability, talent shortages, supply chain complexity, risk, compliance and cost are the main issues which keep procurement professionals awake at night a study by APICS and Michigan State University (MSU) has found.For the report, supply chain executives at 50 companies were asked to assess both new opportunities they are evaluating and the challenges that keep them “awake at night”.

The study found that six main worries predominated:

• Capacity and resource availabilityThis included replacing old equipment with state-of-the-art machinery and avoiding outsourcing where possible. One firm experiencing strong growth talked about a plan to do “selective outsourcing” on a temporary basis until new equipment became operational. A company offering innovative products with skyrocketing sales worried its current infrastructure and staff could not continue to support all of the firm’s needs.

• TalentMany companies were concerned about hiring for supply chain jobs in the face of intense competition. Retention was a concern because of “millennials’ job-hopping habits”. One respondent lamented that he couldn’t find an industrial engineer “worth his salt” who could think strategically.

• ComplexityMany firms’ products are becoming more complex and the amount of stock keeping units (SKUs) is exploding. With new products, firms often do not have experience with suppliers or the benefit of that leverage that growth in existing products presents. Another participant expressed that complexity drives “a ton of costs” and hitting product cost targets was becoming more difficult as a result.

• Threats and challengesThese included supply chain risks ranging from natural disasters to troubled suppliers and continuity planning. Respondents worried about how to decide when to invest in resilience, and one respondent referred to new markets as “the ever-evolving challenge” with respect to scalability. Reputational damage caused by supply chain risk was also a significant worry.

• ComplianceThese issues included product regulation, trade controls, and continually changing regulations as well as constant new regulation related to trade compliance, anti-dumping, and customs, which “is adding vast complexity to the supply chain”.

• Cost and purchasing issuesWhile price pressures could affect any type of industry, healthcare and pharmaceutical firms were noted as the top industries impacted.

Source: Supply Chain Management/2016

The six worries keeping supply chain leaders awake at night


EXECUTIVE SUMMARIESheadlines from the world press

Procurement fraud is without a doubt getting more visibility on the international stage but there is still so much to be done.So what are the ‘global themes’ of procurement fraud?

1. No clear definition of procurementThe reason a central definition is so important is because it identifies the different areas of the procurement cycle that may be exposed to the risk of collusion or manipulation. The first stage is ‘identification of needs’, for example is there a requirement for this product or service in the first place?

2. Lack of board importanceProcurement fraud is not on the boardroom agenda and there is often no anti-fraud strategy in procurement initiated across the organisation. A successful anti-fraud strategy would consist of the identification of risk, prevention, detection and investigation. Many organisations now have some form of anti-bribery and corruption strategy and guidance, but no anti-fraud strategy for procurement and supply management. This is potentially a high-risk area as many organisations carry out hundreds if not thousands of procurement transactions per year.

3. Lack of training for staff in procurement fraud awarenessMany organisations still do not have procurement fraud training programmes for their staff. This is an important opportunity missed, as often the intelligence and resources to identify procurement fraud already exist within the organisation. Training should be rolled out to procurement, audit, risk, finance, projects and compliance staff (as a minimum) to ensure a consistent approach.

4. Lack of procurement fraud risk mitigationThe lack of risk identification occurs in virtually all areas we have encountered globally. Many organisations do not have procurement fraud formally recorded on the risk register with a designated risk owner. Additionally, procurement fraud is not considered a threat within projects themselves.

5. No central point of procurement fraud intelligenceFraudsters will often move undetected within organisations – especially large ones – if no one oversees the risk of fraudulent activity. Intelligence gathered is often not shared internally, reducing the opportunity for detection.

6. No clear definition of procurement fraudAt present, there is few legal definition of procurement fraud globally.

Often there is an overlap between procurement fraud, bribery and corruption. On many occasions, when it is reported bribery and

corruption have taken place, so has procurement fraud.

7. No clear guidance on procurement fraud mitigationThere is often no formal guidance within organisations in how to mitigate and reduce the risk of procurement fraud. This is linked to the lack of strategy.

It is impossible to say whether procurement fraud can be eliminated completely, but focusing on reducing the opportunities for fraud to happen in the first place and increasing the likelihood of the fraudsters being caught, will without doubt have an impact.

The question is, can your organisation afford to write off any losses during these difficult economic times as the result of fraudulent activity?

CIPS

The seven global procurement fraud challenges

www.fr2000.se

Var i hela världenhittar jag rätt leverantör?Anlita ett FR2000-certifierat företag så är du i trygga händer. De har

järnkoll på alla processer i hela verksamheten – med kunden i fokus!

Nummer 3/4 kommer i

oktober

nÄSTA nUMMER /

nÄSTA nUMMER BLIR ETTJUBILEUMSNUMMERDESSUTOM MEDFÖLJERTRENDRAPPORTEN 2017

OutlookFRÅN INKÖP+LOGISTIK I 50 ÅR TILL SAMVERKAN I NYA SUPPLY CHAINS

SUPPLY SILF

CHAIN

Vi har specialisten.Med mer än 10 års erfarenhet av rekrytering inom inköp, logistik och supply chain, är videt personliga rekryteringsföretaget som hittar den rätta chefen och specialisten åt dig.Läs mer på www.applyrekrytering.se eller slå oss en signal på 08-586 107 60. Välkommen!

Apply Rekrytering, Strandvägen 7A, 114 56 Stockholm. 08-586 107 60

Hultafors Group AB består av varumär-kena Dunderdon Workwear, Hultafors, Snickers Workwear, Solid Gear skor, Toe Guard och Wibe Ladders. – Professionella hantverkare ska kunna lita på sin utrustning. Därför är det gemensamma målet för våra varu-märken att erbjuda lösningar som ger bästa möjliga funktion, säkerhet, skydd och produktivitet, säger Mårten Larsson, it-chef i Hultafors Group AB. Hultafors, företaget som har gett koncernen dess namn, startade 1883. Några år tidigare hade Sverige infört metersystemet. – Efter en övergångsperiod på tio år blev det olagligt att använda svenska inches i handel och kommers.

Funktion och precision Men hur skulle vanligt folk kunna an-vända sig av nymodiga metrar och cen-timetrar när man sedan barnsben hade lärt sig att mäta i tum? Den småländske ingenjören Karl-Hilmer Johansson Kollén fann lösningen: en mätstock som visade både inches och centimetrar. – Men linjalen visade sig vara besvär-lig att hantera i ett enda långt stycke. Då kom Karl-Hilmer med nästa inno-vation: den hopfällbara måttstocken. Succén var ett faktum. Sedan dess är Hultafors tumstock originalet när det gäller att mäta exakt på ett smidigt sätt.

– Meterstocken tillverkas fortfarande i Hultafors, med en unik och världsle-dande teknik. Utöver måttstockar utveck-lar och säljer Hultafors bland annat hammare, knivar, spett och bräckjärn. Kunder-na, hantverkare runt om i Europa, är delaktiga i utvecklingsarbetet – från skiss till färdig produkt. – Resultatet är verktyg med funktion och precision som känns i handen.

smidigt med inbyggt tA-systemHultafors Group har centrallager i Hulta-fors, Nässjö och i Polen. I samband med att det sistnämnda slog upp portarna gjordes en förändring när det gäller system för transportadmi-nistration (TA). – Vi byggde in LogTrade 2.0 i lager-styrningssystemet Bitlog WMS. TA-systemet fungerar utmärkt och gör sitt jobb i det tysta. Omkring 70 personer på lagret i Polen använder LogTrade 2.0. – Det är ett enkelt och smidigt system att arbeta med, säger Mårten Larsson. HultaforsGroupanlitarfleratrans-portörer. En av dessa är Dachser – ett familjeägt företag som omsätter 5,3 miljarder Euro, har 25 000 anställda runt om i Europa och fokuserar på Intelligent Logistics.

– Vi har lång erfarenhet av, och goda kunskaper om, hur smarta it-lösningar kan vässa transporter och logistik, säger Niels Staer på Dachser. Han arbetar som Manager Sales European Logistics Sweden. Under2015hadeDachserflerän10000 sändningar av styckegods på upp-drag av Hultafors Group. – Det rör sig dels om transporter till gör-det-själv-varuhus i Danmark, såsom XL Byg samt Stark, dels till andra de-taljister i Danmark och Tyskland, säger Niels Staer.

hultAFors group

PåLITLIG utrustningsom tål TUffA TAGVarför heter det tumstock trots att metersystemet gäller sedan länge? Svaret är nära förknippat med en handlingskraftig ingenjör – och en av många uppfinningar som satte Sverige på den industriella världskartan.

hultAFors på Femton sekunderHultafors Group AB är moderbolag för Hultafors, Wibe Ladders och Snickers Workwear. Koncernen är verksam på alla stora europeiska marknader och har säljorganisationer på de allra viktigaste. De största volymerna står de nordiska marknaderna för. Hultafors Group har 620 anställda och omsätter 135 miljoner Euro. Produkterna är tillgängliga på 11 000 försäljnings-ställen i 37 länder. LogTrade 2.0 är inbyggt i koncernens lagerstyrningssystem, Bitlog WMS. för mer information besök gärna hultaforsgroup.se.

Posttidning BAvs.Silf Competence ABBox 1278164 29 KISTA

Avancerade men lättanvända upphandlingsfunktioner. Dina medarbetare i organisationen kan upphandla själva via ett enkelt användargränssnitt.

08- 612 34 53 [email protected] www.primona.se

Boka en visning redan dag!

Upphandling

Bra affärer behöver

Beställning Avtalshantering

Administrera avtalen och pub-licera till organisationer, roller eller personer så att ditt avtal visas för rätt person och att beställningar sker som avtalat.

Organisationens egen order-portal där alla själva kan skapa beställningar utan behov av utbildning. Förkontering och attest direkt på inköpsordern.

Läs om alla Kommers moduler på www.primona.se

Documents

Silf Supply Chain Outlook nr 2 2016