Den moderna IndustristadenStatistik och fakta

Sandviken 2014

En sammanställning från Näringslivskontoret

Näringslivsutveckling genom återindustrialiseringInnovation och förnyelse är viktiga beståndsdelar för ekonomisk utveckling. Med innovationer avses förändring och utveckling i vid bemärkelse. Det kan gälla såväl utbu-det av varor och tjänster, metoder för produktion, leve-rans, marknadsföring och distribution som nya former för ledning, organisation och kompetensutveckling. Här är t.ex. Sandvik Coromant med ca 2 500 nya produktlanse-ringar per år och den materialforskning som sker i Sand-viken lysande exempel. Fakta som vi måste använda i det utåtriktade arbetet för att positionera och skapa intresse för vår stad så att fler människor flyttar hit.

För att skapa innovationsklimat krävs entreprenörer och nätverk. Människors förmåga till samspel är viktigt för att idéer ska kunna utvecklas i samverkan mellan upphovs-män, entreprenörer, företag och kunder. Att vi är bäst på UF-företag och att vi har Sandbacka Science Park är vik-tiga förutsättningar. Tänk att få göra en vetenskapsfestival som visar upp allt som finns och vad som är på gång!

Stadskärnan är stadens ansikte utåt och därmed en avgörande del i stadens varumärke. Den är så viktig att den kan ses som nyckeln till framgång för all tillväxt. En levande stadskärna har förmågan att locka människor till att besöka staden, bosätta sig där, flytta sin verksamhet dit och investera i dess framtid. Attraktiva städer fungerar som noder för nya idéer, ny kunskap, kunskapsspridning och innovationsskapande. Människors välbefinnande och en hållbar samhällsutveckling uppkommer i miljöer med stor mångfald där aktörer kan samverka och agera som komplement till varandra.

För att lyckas som nation, region eller ort behöver vi ska-pa så mycket kraft som möjligt genom egen produktion (utbildning) och goda rekryteringsmöjligheter. I många avseenden är våra utmaningar desamma som för företag, med den avgörande skillnaden att ett företag kan lokalise-ra sig där resurserna finns. En region och stad måste dra resurserna till sig.

Idag vurmar många för tjänstesektorn på industrins be-kostnad. Att industrin är enda vägen framåt må vara nå-got av en retorisk överdrift, men för med sig en viktig in-sikt: vi bör göra oss av med förenklade föreställningar om att tjänster är bra och modernt medan industri är dåligt och gammaldags. Gränsen mellan industri och tjänster är idag väldigt flytande, till stor del på grund av industrins ökade specialisering som gör många företagstjänster till indirekta komponenter i industriprocesser. Man skulle rent av kunna hävda att utan industrin inget kunskaps-samhälle, då dessa lever i symbios. Uttryckt på det sättet låter det som en återindustrialisering är önskvärd.

Generationsväxlingen kommer att ställa högre krav på bättre matchning av utbud och efterfrågan på kompetens, samt öka konkurrensen om väsentliga delar av arbets-kraften. En arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens är en av regionens allra största utmaningar. Det ställer krav på nya lösningar för en ny tid. Den nu så starka inflyttningen av utrikes födda till kommunen kan komma att ge en rad positiva fördelar för näringslivets behov av internationell kompetens och språkkunnande.

En annan stark faktor till ekonomisk tillväxt är region-förstoringen. Inte i första hand som en organisatorisk fråga, utan om ett utvidgat upptagnings- och avsätt-ningsområde. En större region kräver bland annat fler miljöanpassade transporter för såväl människor som varor. Transportinfrastrukturen, bostadsbeståndet och utbildningssystemets kapacitet behöver utvecklas i takt med befolkningsökningen såväl i Sandviken som i andra kommuner och regioner med befolkningstillväxt.

Utbyggnad av infrastruktur och regionens roll som logis-tiknav har stor betydelse för att stärka konkurrenskraften och öppna för nya etableringar även i Sandviken. Utma-ningarna är många men möjligheterna är desto fler. Nu börjar arbetet med att förändra vår stad och centrum till nåt livgivande och lustfyllt, en plats som man bara måste besöka igen och igen.

I Sandviken gör vi varandra bättre!

Vi på Näringslivskontoret Eva Hofstrand

Lennart Söderberg Michael Norell

Elisabeth Hansson (Kenneth Nyberg, saknas på bilden)

Denna futuristiska vision av samhälle och näringsliv i en symbios som andas hållbarhet i sin ursprungliga betydelse, hållbart samhälle, hållbart näringsliv och hållbar miljö, är skapad av David Palmberg som ett examensarbete från Chalmers. En fantastisk bild av Sandviken som den moder-na industristaden.

Den moderna industristaden

Den moderna Industristaden

För att göra anspråk på att vara en modern industris-tad måste alla sträva mot samma mål, ett hållbart samhälle. Ett samhälle som tar tillvara på miljön, människorna som nyttjar den och som tillsammans med näringslivet skapar en hållbar ekonomi. I Sand-viken skapar vi arenor som inbjuder till delaktighet, arenor för kultur, friluftsliv och idrott, till möten mel-lan kulturer från hela världen men också arenor där innovation och utveckling kan skapas genom samver-kan mellan samhälle, näringsliv, och akademi.

Sandbacka Science Park

En modern teknikpark med sikte mot framtiden, där finns innovativa och kreativa miljöer som möjliggör att innovativa och engagerade företag kan möta forskning och högskolor. Haas Technology Center invigdes i slutet av året vilket sätter YH-utbildningen i absolut framkant bland Sveriges YH-ut-bildningar.

Från bruksort till en modernIndustristadFöretaget SandvikSandvik grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson som först i världen lyckades använda Bessemermetoden vid stålframställning i industriell skala. Verksamheten inriktades tidigt på hög kvalitet och vidareförädling, sats-ning på FoU, nära kontakt med kunderna samt export. En strategi som varit densamma genom åren.

Idag är Sandvik en högteknologisk och global industri-koncern med mer än 47 000 anställda med ett starkt fokus att förbättra kunders produktivitet, lönsamhet och säkerhet. Industriområdet är Sveriges näst största efter Volvos fabriksområde i Göteborg.

Sandvik är världsledande inom alla sina affärsområden. Deras produkter finns över hela världen och spelar en avgörande roll för de företag som använder dem, för de som konsumerar den värdeförädlade slutpro-duketen eller tjänsten. De innovativa tekniska lösningarna hjälper till att skapa en hållbar miljö.

Staden SandvikenFörst kom Bruket sedan staden, naturligtvis har Sandviks resa från en liten stålproducent till ett innovativt verk-stadsföretag påverkat utvecklingen av staden. Jernverket formade Sandviken, de byggde bostäder, skolor och sjuk-stugor. De gamla brukskåkarna som en gång var kärnan av staden är till stor del borta. En liten del är rustade och bevarade, de övriga ersatta av moderna bostäder ritade av den världskända arkitekten Ralph Erskin.

Till Sandviken vallfärdar arkitektstudenter från hela värl-den för att vallas omkring på ”Nya Bruket” som är skapat av Erskin, på så sätt fungerar Sandviken som en interna-tionell kunskapsspridare.

CentrumÄven stadens centrum har utvecklats tillsammans med bruket och är idag ett mo-dernt centrum. Trots ibland svåra tider och 2000-talets stålbad har flera av butikerna överlevt. De äldsta butikerna i centrum grundades redan vid sekelskiftet 1800/1900 talet och är fortfarande lön-samma.

Sandviken är en mångkultu-rell stad där ca 12% av kom-munens invånare är av annan nationalitet. Sandviken har idag över 50 nationaliteter representerade på gatorna i centrum. Dessa nya invånare bidrar till utvecklingen av Sandviken till mötesplats för kulturkrockar och kreativi-tet, till den moderna industristaden.

Sandviken ett centrumi utveckling

Stadskärnans utvecklingUnder 2014 har ett arbete startat som innebär att förnya de centrala delarna av stadskärnan och nå visionen om ”den aktiva staden”. Invånarna bjöds in för att tycka till om sin stad och över 1600 idéer lämnades in.

Detta stadsutvecklingsprojekt skall förbättra de kommer-siella förutsättningarna i stadskärnan och utveckla en levande och attraktiv mötesplats för Sandvikens invånare och besökare. Projektet har ett brett perspektiv och om-fattar bl.a. butiksutbud och innehåll, den fysiska utform-ningen av stadsrummet, service samt kommunikation och varumärkesbyggande. Arbetet sker i nära samarbete med fastighetsägare, lokalhyresgäster, Företagaarna och andra intresseorganisationer. Att utarbeta och implemen-tera en långsiktigt hållbar modell för samverkan mellan handlare, fastighetsägare och kommunen finns också på agendan.

En av trenderna inom handeln handlar om stadsdelscen-trumens revansch, man går mot mindre lokalcentrum med hög tillgänglighet och ett brett utbud av vardagska-raktär. Man vill handla på hemmaplan och spendera min-dre tid på att transportera sig. Närodlat och närproduce-rat ligger i tiden och man vill gynna det lokala affärslivet, vilket också skapar arbetstillfällen, särskilt för ungdomar.

Utvecklingen av utbudet i stadskärnan handlar inte bara om fler butiker utan också om att skapa fler anledningar överhuvudtaget att ta sig till centrum. Det innebär att för-utom fler butiker, caféer och restauranger så behövs det även fler bostäder, fler hotellrum, mer kultur och nöjen, mer service och andra tjänster. För att få en mysigare och mer attraktiv mötesplats mitt i stan krävs också rekrea-tionsytor i form av utrymmen för spontanlek, vila och återhämtning, platser att stämma träff på, servicefacilite-ter (toaletter, familjerum, laddställe för mobiltelefon etc), konst, grönska och vatten. Skydd för regn och vind är också viktiga faktorer för trivseln och möjligheten att vis-tas längre i stadskärnan. Det handlar om att skapa ett Bu-siness Improvement District där privata aktörer sträcker

sig utanför sin egen fastighet och bidrar till finansiering-en av upprustningen av ett gemensamt område såsom exempelvis trottoarer, ett torg, en park eller en lekplats för att man ser att det i förlängningen ökar värdet på den egna fastigheten.

Sandviken satsar de kommande åren hårt för att skapa en attraktiv stadskärna och få en möjlighet att kämpa om titeln ”Årets Stadskärna”.

The Church är nästa stora satning på att få centrum le-vande. Den fd Baptistkyrkan, invigd 1905, omvandlas till restaurang och uteservering. En ovanlig restaurang enligt samma koncept som the Church i Dublin, Irland. Ett samarbete mellan kommunen och en lokal entreprenör.

Det finns många idéer och tankar om centrums utveckling. Nedan en idéskiss.

Detta händer i Sandviken

Händer i Sandviken Sandviken är en liten kommun men det händer mycket här. Tack vare eldsjälar som arrangerar jazzfestivaler, kammar-musikfestivaler, rockarrangemang och Göranson Arena har flera världsartister gjort sitt enda framträdande i Sverige eller Europa just här. Sveriges artistelit framträder på arenan varje år, det är välbesökta evenemang med besökare från hela Sverige. I Sandviken spelas sedan ett par år World Cup i Bandy och en av Sveriges största inomhusturnering för fotboll, här bor Sveriges bästa bandylag som spelar i Sveriges finaste innomhusarena.

Flera stora satsningar har gjorts i Sandviken de senaste åren

• Sandvik investerar 1 miljard/år i Sandviken• Sandvik inviger Coromant Center i Sandvi-

ken, ett innovativt center för forskning och utveckling

• Sandbacka Teknik Park utvecklas till en full-värdig Science Park

• Stålindustrins forskarskola installerar sig på Sandbacka Science Park

• Utbyggnad av handelsområdet Mosaiken• Riksväg 80 blir Europaväg 16 (E16) • Om- och tillbyggnad av infart Sandviken• Göransson Arena • Kulturcentrum invigs• FöretagarForum• IT-Forum• Branäs investerar i Kungsbergets alpina skid-

anläggning/skidort (målet är 2500 bäddar)• YH- och vuxen utbildningen går med i nät-

verket Htech utbildnings Center, och ingår i ett globalt nätverk tillsammans med MIT, Camebridge, Oxford och Harward university.

• Landsbygdsriksdagen 2014• Beslut om elektrifierad testväg för transporter

från Gävle Hamn via Sandviken till Hofors längs E16.

Göransson Arena

• SAIK Bandy• World Cup Bandy• Rally SM• Göransson Cup (fler än 200 lag)• Isracing• Eurovision Song Contest 2010• 50 Cent, 2011• Scorpions, 2012• Ms. Lauryn Hill, 2014• Landsbygdsriksdagen 2014• Bryan Adams, 2015• Euro Floorball Tour (2015)

Festivaler• Bangen Jazz & Blues festival• Kammarmusikfestivalen• Kulturnatta• Musik i Bruksmiljö• Kungen• Drömfabriken

Fritid i Sandviken

Storsjön En av Sandvikarnas mest omtyckta fritidsaktivitet är att vara på Storsjön. Vid Storsjön kan den som vill bada, segla, åka vattenskidor eller bara koppla av. Storsjön har ett av Sveriges bästa fiskevatten för gös och trollingbåtarna trängs

på sjön. Storsjön har många små öar där fritidsboen-det har varit ett självklart alternativ sedan början av 1900-talet. Idag har många fritidsboenden gjorts om till permanentboenden. Vid Storsjön finns ett segel-sällskap och en vattenskidklubb som fostrat många åkare och vindsurfare i den svenska eliten. Vid Stor-sjöns strand ett par mil söder om Sandviken i Årsunda finns en vacker camping och en flera km lång fin sand-strand. Campingen har festligheter och after beach under sommarkvällarna och brukar vara ett välbesökt arrangemang. Vid Storsjön finns ytterligare några fina bad inom kommungränsen.

Storsjön har en högklassig is då vädret tillåter och när det är möjligt finns en skridskobana att nyttja för de som känner för långfärds-skridsko eller varför inte lite segeljakt.

Högbo Bruk En pärla bland våra fritidsområden är Högbo Bruk. Här kan du vandra i skogen, bada i sjön, motionera i miltals av banad och obanad terräng, eller cykla i mil av moutain-bike anpassade leder. I Högbo Bruk finns dessutom en ypperlig 27 håls golfanläggning , restauranger och caféer inramade i en härlig gammal bruksmiljö. I sjösystemet runt Högbo Bruk finns även kanotleder som tar dig flera mil bort.

Vintertid kan du åka skidor i elljusspåren eller om snön finns i spårade leder i den vackra naturen. Högbo Bruk är officiell Vasaloppspartner och rankas till de absolut bästa anläggningarna i Sverige för längdskidåkning. I Hög-bo Bruk finns Sveriges enda konstfrusna skidspår som utnyttjas flitigt, inte bara av Sandviksborna utan också av Vasaloppsåkare från andra delar av Sverige.

Kungsberget I Kungsberget kan man sommartid vandra i orörd gammal skog och mark, har du tur stöter du på nåt av våra stor rovdjur. Gävleborgs län är ett av Sveriges rovdjurstätaste län. Vintertid är Kungsberget landets förnämsta ski-dort nedanför fjällanläggningarna, Sälen, Åre m.fl. Kungsberget har 18 nedfarter och tio liftar, här har landslagsåkaren Sara Hector fostrats till en åkare i världsklass. Kungsberget har också en toppanlägg-ning för brädåkare.

Sandviken, en mötesplats för forskning, utveckling och innovativa idéerDet forskningsintensiva SandvikenSandviken är en av de mest forskningstäta kommunerna i landet, i Sandviken bor och verkar ca 700 forskare, på Sandvik, högskolan i Gävle och ytterligare ett antal företag runt om i Sandviken. Forskning pågår inom ett flertal om-råden med fokus på materialteknik, försörjningskedjor, IT, renhållning, miljöteknik, ny energi, Clean production och en massa annat. Till antal patent räknat är Sandviken landets mest inn-ovativa kommun och regionen en av landets mest innovativa regi-oner. En viktig mötesplats för dessa innovativa kreatörer och företag är Sandbacka Science Park.

Sandbacka Science ParkSandbacka Park Utveckling arbetar för att skapa olika koncept och nätverk för att stödja företag i Sandbacka Park och dess närhet. Några av de koncept som arbetats fram är bl.a. forskning och utveckling, inkubatorsstöd och affärsutveckling. På Sandbacka Sience Park finns 48 företag, ca 900 medarbetare samt ett 50-tal studerande på högskole- och eftergymnasial nivå.

Stålindustrins ForskarskolaStålindustrins forskarskola etablerade sig under året i Sandbacka Science Park, där en handfull doktorander har sin arbetsplats. Deras forskningsområden riktar sig mot industrin och framförallt Stålindustrin i Bergslagen med Sandvik som främsta bidragare.

Teknikparksmiljön är ett nära samarbete mellan högsko-lor och industri där forskning är en viktig beståndsdel till innovation och ökad kompetens. Den forskning som idag finns inom Sandbacka Science Park är fokuserad till mate-rialforskning, logistik och försörjningskedjor. Forskning-en bedrivs i samarbete med Stålindustrin i Bergslagen, Triple Steelix, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle (CLIP).

Sandbacka Creative OfficeHär finns en kreativ och tillgänglig miljö som stimulerar till innovativt arbetsätt och utvecklingsprocesser.Här kan entreprenörer och aktörer kraftsamla för att ta tillvara initiativ, arbetssätt och kompetenser för att utveckla regionens näringsliv och kompetensbehov. Det görs genom att stimulera ”Kreativa krockar”,

FindITFindIT är en kraftfull satsning på att vidareutveckla ett kompetenscenter inom industriell IT på Sandbacka Park i Sandviken. Med basen i Gävleborg och Dalarna har FindIT som mål att stärka konkurrenskraften hos regio-nens små och medelstora företag samt att stödja fram-växten av nya företag, produkter och metoder genom att utveckla ett kluster av världsklass inom industriell IT. Ett viktigt initiativ av FindIT är IT-Forum, ett mötes forum som samlar ca 150 deltagare varje år.

Htech utbildnings CenterSom den fjärde utbildningsanordnaren i Sverige och en av 80 i världen, ingår Sandvikens Yrkeshögskola i en exklusiv skara tillsammans med Harvard, Oxford, Cambridge och MIT. Här ges studenterna möjlighet att utbilda sig på toppmodern utrustning och få rätt kom-petens för framtidens industrijobb.

Innovativa samarbetenEtt antal initiativ har tagits mellan Sandvikens kommun och Företagarna i Sandviken för att un-derlätta för företagen i Sandviken. Ett par exempel är de nätbaserade tjänsterna för direktupphandling och lokaluthyrning (www.sandviken.se).

FöretagarforumFöretagarforum är en viktig mötesplats för den regi-onala industrin där den kan möta andra företag och visa upp den mångfald och innovationshöjd industrin representerar. Det ger industrin en möjlighet att öka sin attraktionskraft och säkerställa framtida kompetensför-sörjning. Företagarforum är en industrimässa med 200 utställare och ca 15 000 besökare, mässan återkommer vart annat år.

Sandviken, en del i stålindustrins Silicon Walley (Bergslagen)

BergslagenSandviken tillhör Bergslagen, en region som är känd för gruv- och stålindustri. Bergslagens stålindustri omfattar främst Dalarna, Västmanland och Gästrikland. En region som är bas för svensk Stålindustri och ett av Sveriges största industrikluster. Här finns flera stora industrier som tillsammans omsätter ca 200 miljarder och sysselsätter ca 75 000 personer globalt och ca 12 000 personer i regionen. Stålindustrin i regionen har ca 700 underleverantörer som verkar i Bergslagen och som tack vare stålindustrins behov kan utvecklas och ges möjligheter att växa på en marknad utanför regionen. En viktig del i regionens och Sandvikens utveckling är Triple Steelix, Stålindustrins och underleverantörernas regionala nätverk.

Triple SteelixTriple Steelix är en regional utvecklingssatsning som ska göra den redan framgångsrika stålindustrin i Bergslagen ännu starkare genom en effektiv samverkan mellan nä-ringsliv, samhälle och forskning i regionen. Triple Steelix omfattar fjorton kommuner i tre län: Dalarna, Västman-land och Gävleborg. Region Dalarna och Region Gävle-borg samt länsstyrelserna och högskolorna är engagerade. Huvudansvaret för Triple Steelix ligger hos Jernkontoret, stålföretagens branschorganisation. Den strategiska idén för Triple Steelix är att som aktiv plattform (samordnare/möjliggörare) skapa en dynamisk och innovativ arena där aktörerna aktivt och gemensamt lär av varandras erfarenheter, utbyter kunskap, genererar nya affärer och går samman för att utveckla nya produk-ter, tjänster eller företag. Den samlade kunskapen inom företagen, tillsammans med regionala resurser inom forskning och offentlig sektor, ger stor potential att förädla och stärka området genom utveckling och förnyelse av arbetssätt till ett effektivt innovationssystem.

I Sandviken/Gävle regionen är det drygt ett 50-tal aktiva medlemmar i Triple Steelix som levererar material, pro-dukter och tjänster till stålindustrin i Bergslagen.

Bergslagens Stålindustri

• bildades på 1800-talet• omsätter ca 200 miljarder Kr• sysselsätter ca 75 000 globalt• sysselsätter ca 12 000 regionalt• försörjer ca 700 leverantörer• är världsledande inom respektive

affärsområde

Stockholm

Radie 2 timmar

Sandviken/Gävleregionen,en del av Stockholm/Mälardalen

Sandviken/Gävleregionen innefattar Gästrikland, Hälsingland men sträcker sig även till Uppsala, Stockholm, Mälar-dalen, Bergslagen och Östra Dalarna.

3,2miljoner

innvånarePå en radie av 2 timmar når du 1/3 av Sveriges befolkning och lite drygt 1/3 av alla Sveriges företag.

400 000företag

Högskolan i Gävle har 15 000 studenter ett 50-tal utbild-ningsprogram samt två forskningscenter inom logistik & produktion (CLIP) och belastningsskador (CBF).Den utökade regionens högskolor och universitet omfat-tar även KTH, Karolinska, Stockholms Universitet, Öre-bro Universitet, Uppsala Universitet, Högskolan i Dalar-na och Mälardalens Högskola med ca 60 000 studenter.

Sandviken/Gävleregionen växerI och med E4:s utbyggnad och nya E16 har möjligheterna att nå Stockholm och Arlanda förbättrats avsevärt. Det har ökat regionens attraktionskraft och andelen besökare från Stockholm/Mälardalen har kraftigt ökat de senaste åren, mycket tack vare satsningen på att transformera Kungsbergets daganläggning till en skidort. Även Gävle hamns stora kapacitetsökning påverkar regionen posi-tivt och skapar nya möjligheter för regionens företag att utvecklas och växa på nya marknader.

Sandviken/Gävleregionen 2025Regionen har utvecklats tilll en tillväxtintensiv region tack vare den innovativa och forskningsintensiva industrin. Gävle hamn är en av landets mest betydelsefulla hamnar, regionen ett viktigt logistiknav och horisontell transport-korridor. Tack vare det har regionens företag en försörj-ningskedja av världsklass, tillsammans med fiberutbygg-naden gör det regionen till en mycket attraktiv region för etableringar.

Sandviken har utvecklats till en modern destination/skidort. I Sandviken (Kungsberget) har regionen landets förnämnsta vinterort utanför högfjällsanläggningarna och Högbo är en given plats för friluftsliv, upplevelser , motion och idrott. Högbo Bruk är ”den” arenan för cykel i terrängen både för elit och motionärer.

Sandviken/Gävle regionen Regionen är Ostkustens mest expansiva och innovativa region. Sandviken/Gävle är med den nya E4:an bara 1,5 timmar från Arlanda flygplats och 2 timmar bort från Stockholm och Mälardalen. Man tar sig enkelt till Stock-holm och Arlanda flygplats utan ett enda stopp på vägen.

Sandviken/Gävleregionen har god infrastruktur

Till Arlanda International Airport tar man sig med buss/tåg eller bil, resan tar lite drygt 1,5 timme.

Hamnen trafikeras av de 21 största rederierna i Världen. Container-terminalen har en årskapacitet på 200 000 TEU och tar emot Atlant-gående fartyg.

E16 är landest enda större ho-rizontala transportkorridår och utgör det Mellansvenska Logistik-navet som förbinder Gävle hamn med Oslo Hamn.

Närhet till Gävle hamn och ett välutvecklat väg- och järnvägsnät möjliggör för enkel transport av både människor och gods inom Sverige, Scandinavien och Europa.

Godstransporter når hela Sverige på 8 timmar och större delen av Europa på 24 timmar.

MellanSveriges Logistiknav är ett initiativ till regionalt kunskaps- och marknadsföringsnätverk, som tagits av Mellansvenska Handel-skammaren. De lyfter samver-kan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor - samverkan mellan regioner och kompetenser för att skapa ett inovativt regionalt logistiknav.

Gävle 15 MINArlanda 1 H 45 MINStockholm 2 H 5 MINÖrebro 2 H 15 MINGöteborg 5 H 23 MINMalmö 7 H 15 MINKöpenhamn 7 TIM 53 MINHamburg ca 14 TIM

Hamnen är Ostkustens största Containerhamn och finns endast 30 minuter bort.

Sandviken (Storviks station) har ett strategiskt unikt geografiskt läge ur ett logistikperspektiv då det dels är en nod i det transeuropeiska transportnätverket TEN-T och alla tåg till och från Norrland passerar Storviks station, förutom en min-dre del gods som via Stockholm/Gävle ansluter till transportkorri-doren.

Åldersprofil

36 000

36 200

36 400

36 600

36 800

37 000

37 200

37 400

37 600

37 800

38 000

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Sandviken i siffror Demografi och sysselsättningDemografi Sandviken är en mellanstor svensk kommun med nästan 38 000 innvånare och erbjuder som sådan en varierad geografi och möjligheter, med såväl stadsmiljö som lands-bygd. Vidare finns de flesta branscher och näringsgrenar, liksom yrken på olika nivåer och av olika slag, represen-terade inom näringsgeografin i kommunen. Närheten till Stockholmsregionen, som är landets ledande tillväxtre-gion, innebär en stark potential för Sandviken inom en rad utvecklingsområden. Sandviken har under ett antal år upplevt en positiv befolkningsutveckling, vilket i tillväxt-sammanhang är en av de viktigaste långsiktiga faktorerna för utvecklingen av befintliga och nya marknader.

Befolkningsutveckling 2003-2014

41,5

42

42,5

43

43,5

44

44,5

45

45,5

2003 2005 2007 2009 2011 2013

Landsbyggd

Tätort

Genomsnittsålder

Sandvikens befolkning blir sakta äldre men det är främst befolkningen på landsbygden som blir äldre, en trend vi i Sandviken inte är ensamma om.

I Sandviken var den sysselsatta dagbefolkningen 17 218, år 2013. Sysselsättningen har minskat med 297 personer sedan 2011.

Antal dagsysselssatta

10000

11000

12000

13000

14000

15000

16000

17000

18000

19000

2006 2008 2010 2012

Sandviken i siffror Arbetsställen och löner

ArbetsställenSandvikens kommun domineras precis som övriga kommuner av mikroföretag, 0-9 anställda. Enligt SCB består näringslivet av 97 % mikroföretag. I Sandviken är den siffran inte riktigt lika hög utan stannar på 84%. Det är endast ett fåtal företag och kommunen som har flera arbetsställen. Skolor, Stadshuset och Sandbacka Science Park är exempel på kommunala arbetsställen.

Övergripande antalsuppgifter (2014-12-23)Antal Beskrivning

3587 arbetsställen15687 anställda

876 arbetsgivare3460 verksamma företag

Antal arbetsställen per ägarkontroll13 statliga

114 Kommunalt ägda4 Landstingsägda

3132 Privatägda svenska (ej inom koncern)279 Privatägda svenska (inom koncern)

45 Utlandsägda

Arbetsställena domineras av de små, hela 92% av alla arbetsställen har färre än 9 anställda. Endast en handfull företag med anknytning till Sandviken exkl. Sandvik och kommunen har fler än 100 anställda.

DaglönesummanDaglönesumman är ett mått på löneutveckling och köp-kraft hos dagbefolkningen i kommunen. Sandviken har fortsatt mycket hög daglön i förhållande till sin storlek och den genomsnittliga årsinkomsten (daglönesumman utslagen på antal sysselsatta) är högre än i Gävle, Uppsala och Örebro. Skillnaden mellan daglön och nattlön är stor (ca 600 miljoner kr), en köpkraft som är viktigt att den i görligaste mån stannar kvar i kommunen för att stimulera den lokala handeln.

År 2012 uppgick daglönesumman per sysselsatt till ca 306 000 kronor i riket. Den är avsevärt högre i storstads-regionerna jämfört med övriga regioner. I Sandviken var motsvarande daglönesumma ca 326 000 kronor. Lägre än i Stockholm men på samma nivå som Göteborg. 2013 tappade Sandviken något mot Stockholm och Göteborg men ligger ändå på en hög nivå, (källa: Arena för tillväxt, 2014).

Lönesumma efter arbetsställe och kommun dagbefolkning 2013.

Kommun Årsinkomst (2013)

Daglönesumma (miljoner kr)

Stockholm 394926 245820,8

Göteborg 344505 108827,1Sandviken 327727 5713,6Borlänge 319124 8510,4Uppsala 317346 30631,2Sundsvall 313109 15488,9Gävle 309242 14023,8Örebro 301787 21561,8Falun 294880 8132,5Hofors 285697 1192,5Ockelbo 238374 521,8

Daglönesumman har vuxit med 10,5% mellan åren 2010-2013.

AB30%

HB6%EF

56%

övriga8%

39%

40%

9%2%4% 6%

Diagramrubrik

<1000 1000-9999 10 000-49 999

50 000-99 999 100 000-999 999 >1 000 000

Sandviken i siffror FöretagsstrukturOmsättningLite drygt hälften av alla företag omsätter mindre än 1 miljon kr och hela 84% av företagen omsätter mindre än 10 miljoner kr. Endast 9% av företagen omsätter mer än 50 miljoner och endast 4% över 100 miljoner.

I tabellen nedan ingår koncernbolag som ex. Sandvik, Apoteket och Coor. Av bolagen som omsätter över 100 miljoner kr finns endast ett par företag med sitt ursprung i Sandviken förutom Sandvik.

Antal företag (AB) efter omsättning 2014 (kkr)<1000 1000 -

999910 000 - 49 999

50 000 - 99 999

100 000 - 999 999

>1000 000

349 353 78 21 39 48

BolagsformerDen vanligaste bolagsformen är Enskild firma som står för 56% av alla företag. efter den ökning av Aktiebolag som kunde ses efter den regeländring som skedde för ett par år sedan genom de förenklade reglerna för Aktiebo-lag, har AB minskat något under 2013-2014.

Företagen i Sandviken omsätter nästan 10 miljarder varav basindustrin står för ca 40%, handeln för 20%, besöksnä-ringen för 9% och övriga tillsammans för 31%. Rörelsein-täkterna har förutom 2013 haft en stark positiv utveckling och ökat med 31,7% under perioden 2009-2013. Antalet anställda har under samma period ökat med 26,5% .

Rörelseintäkter (resultat före avskrivningar) och anställda, ej offentlig verksamhet och Sandvik (kkr)

2009 2010 2011 2012 2013rörelseintäkter 7 399 168 8 683 842 9 111 559 9 759 531 9 742 523förändring (%) - 17,4 4,9 7,1 -0,1antal anställda 3529 3689 3940 4279 4463förändring (%) - 4,5 6,8 8,6 4,3

Utöver Sandvik är det ytterligare ett företag som har en rörelseintäkt över 1,5 miljard kronor, Midroc Electro AB.

-71%

-66%

-57%

-55%

-53%

-53%

-48%

-42%

-24%

-4%

-43%

-80% -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0%

Luleå

Hällefors

Degerfors

Tierp

Hagfors

Borlänge

Hofors

Avesta

Oxelösund

Sandviken

Totalt

Sandviken i siffror Industristaden

StålindustrinStålindustrin utgör tillsammans med skogs-, gruv- och kemiindustrin svensk basindustri som ända fram till idag spelat stor roll för svensk ekonomi. Enligt en artikel i Dagens Samhälle (nr 13 2014) har basindustrin tappat nästan 400 000 jobb sedan mitten av 1990-talet från 900 000 till 540 000 i slutet av 2013, det motsvarar nästan 13% av antalet syssel-satta i Sverige. Stålindustrin krisar och har bara på första decenniet av 2000-talet haft ett par stålbad, landets tio största stålkommuner har förlorat 43% av sina industrijobb mellan 1985-2012.

Sandviken en vinnareVid en jämförelse mellan de största stålkommunernas utveckling ser vi dock mycket tydligt att det utkristal-liserar sig en vinnare. Sandviken har endast förlorat 4% av industrijobben under samma period och det arbetar idag lika många på Sandvik som un-der 1970-talet, samtidigt som andra industrier halverat sin arbetsstyrka. Det tyder på att Sandviken har en god förmåga att kompetensförsörja industrin samtidigt som industrin visar upp en enastående förmåga att anpassa sin organisation och sina produkter till en ”ny” global och konkurrensutsatt marknad. Utveck-lingen inom industrin går mot en automation som tyvärr också innebär färre anställda. Framtidens industri är innovativ och forskningsintensiv och krä-ver hög kompetens inom teknikutveckling och materialteknik. Sandviken ligger i framkant inom dessa områden, vilket borgar för en fortsatt positiv utveckling.

Industrins investeringarNorrland är den del av Sverige där industrin investerar mest. Norrbotten investerar 10 ggr mer per invånare än Stockholms län, Gävleborg 3-4 ggr mer. Att industrin investerar visar på en framtidstro, Sandvik har de senaste åren investerat ca 1 miljard kronor om året i Sandviken vilket är ca en tredjedel av industrins investeringar i Gäv-leborgs län 2012. Som jämförelse investerade industrin i Malmö ca en halv miljard kronor under 2012.

De fem investeringstätaste regionerna 2012region Miljoner

kronorkronor per innvånare

Norrbotten 8 027 32 290Stockholm 7 060 3 347Västra Götaland 6 651 4 169Skåne 4 216 3 351Gävleborg 3 302 11 947

Foto: Sandvik

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

totalt industrin

övriga

totalt

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

6000000

7000000

8000000

9000000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

totalt industri

övrigt

totalt

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

6000000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

totalt industrin

övrigt

totalt

Sandviken i siffror IndustristadenEnligt SCBs rapport Företagens ekonomi 2010 hämtade sig industriföretagen under 2010 efter den finanskris som präglat landet. Återhämtningen i nettoomsättningen var 10% under 2010. Våra industriföretag (exklusivt Sandvik) hade inte lika stark utveckling, de stannade på hälften ca 5%. Utvecklingen åren mellan 2010-2012 var inte lika goda, våra tillverkande företag tappade 4,6% av sin försäljning och byggföretagen hela 60%. Den siffran är dock missvisande då Midroc flyttade sätet från Sandviken under den tiden, efter flytten är inte Midrocs siffror med i statistiken. Under 2013 planade kurvan ut och året slutade med en nedgång på 0,9 % (Siffrorna är exkl. Sandvik och Midroc).

Omsättningsutvecklingen 2007-2013 (kkr)

Förädlingsvärdet har haft ungefär samma utveckling och låg vid slutet av 2013 för sindustrin på ca 1,2 miljarder kr och ca 2,6 miljarder för övriga näringar. Det totala kom-munala förädlingsvärdet (förutom Sandvik och Midroc) var 2013 ca 3,8 miljarder.

Förädlingsvärdets utveckling 2007-2013 (kkr)

Antalet anställda inom industrin hade en kraftig ökning 2008-2009 men har sedan sakta minskat. Den drastiska minskningen 2011-2012 beror på Midrocs flytt av sätet till Stockholm. Industrin och övriga näringar har haft ungefär samma utveckling och under 2013 ökade antalet anställda totalt med 3 % (exkl. Sandvik och Midroc). Indu-strin och övriga näringar sysselsätter ungefär lika många av de anställda.

Antalet anställda industri/övrgia 2007-2013

Sandviken i siffror Handelsstaden

Handelns utvecklingHandeln i Sandviken har en relativt bra utveckling sett mot regionen och riket i genomsnitt. Trots det så sjunker handelsindex vilket visar att Sandvikens invånare i allt större utsträckning lämnar kommunen för sina inköp. Sällanköpsindex har sjunkit från 57, år 2009 till 53 vid utgången 2013. Det visar att ca hälften av kommunens innvånare handlar sina sällanköpsvaror utanför kommun-gränsen eller via näthandeln. Index utveckling visar att det finns rum för minst en till stor kedja för dagligvaror och att behovet av etableringar inom sällanköpshandeln är stort.

Försäljningsindex utveckling 2009-2013.2009 2010 2011 2012 2013

dagligvaru 98 96 96 96 95sällanköp 57 52 53 52 53totalt 78 74 75 74 75

Handelns tillväxt i Sandviken har i förhållande till övri-ga landet varit densamma, en tillväxtökning på 1-2% de senaste åren.

Handelns omsättningstillväxt (%)2010 2011 2012 2014

Sandviken -3 2 1 2Gävleborg 2 -1 0 0Sverige 3 1 2 2

Detaljhandeln i Sandviken omsätter ungefär 1,8 miljarder kronor per år. Av de tio lönsammaste företagen i Sandvi-ken, baserat på rörelseintäkterna finns två ICA handlare med. ICA Maxi på en 5:e plats och ICA Market på en 9:e plats. Ser man till antalet anställda är ICA MAxi på 4:e plats. Handeln betyder således mycket för en hållbar tillväxt i Sandviken.

Omsättningsutveckling inkl moms (MKr)2010 2011 2012 2013

dagligvaru 1086 1099 1126 1136sällanköp 570 586 569 586detaljhandel (tot) 1656 1685 1695 1722

Antal anställda inom handeln har varit relativt konstant mellan åren 2010-2013.

Antal anställda inom handeln2010 2011 2012 2013

dagligvaru 301 320 326 329sällanköp 308 286 277 285detaljhandel (tot) 609 606 603 614

Lövbacken

Sandviken i siffror EtableringsstadenEtablerbar markSandviken har eableringsfärdig mark för exploatering. De största områdena är Tuna och Lövbacken. På Lövbacken-finns i dag ett tio-tal mindre verkstadsindustrier etablera-de. TunaHär finns 600.000 kvm detaljplanelagd mark. Området är strategiskt beläget vid E16. Infrastruktur på plats. Inga ytterligare investeringar för infrastruktur är nödvändiga. Området är planerat för datacenter, industri, logistiklös-ningar och handel. Området är inte belagt med restriktio-ner för byggbar mark förutom att högsta höjd för byggna-der är 27 meter. Nedan följer lite fakta om Tuna.

Förutsättnignar• 100 000 kvm byggbar mark inom 14 dagar• Bygglov inom 10 veckor• Planlagd och klar inom 6 månader

Fiber• Redundant fiber inom 20 meter från området som

ansluter från tre olika håll

Kraftförsörjning• Området matas med 35MW/130kV. 80MW finns

tillgängligt inom 24 månader och 100 MW inom 48 månader

• Tillgång till grön el

Vatten och avlopp• Tillgängligt på området

Tuna Avfart Tuna vid E16 är planerad att påbörjas under 2017. Efter färdigställandet har området Tuna i princip direktaccess till och från E16.

DataCenter och serverhallarSverige har ett relativt kallt och för datacenter lämpligt klimat, medeltemperaturen i Sandviken ligger mellan -10 grader till + 24 grader. Ett viktigt skäl till att t.ex. Face-book satsat på serverhallar i Sverige är möjligheten till grön el och att hallarna kan utrustas med ett kylsystem som innebär att de kan använda frikyla under vinterhal-våret.

LövbackenPå Lövbackens industriområde finns verkstads-industrier. Här finns byggbara tomter i anslut-ning till E16.

Sandviken i siffror Etableringsstaden

Industri 4.0 Vi står inför ett nytt industriparadigm, industri 4.0. Den första industriella revolutionen var den mekaniska väv-stolen 1784, den andra revolutionen var massproduktio-nen som faktiskt startades i ett slakteri i Cincinatti 1870. Tredje industriella revolutionen var när industrin började använda elektronik och informationsteknologi (IT) på 1970-talet. Utvecklingen har medfört ett paradigmskif-te eller industri-revolu-tion vart 100:e år, men den snabba utveck-lingen inom framfö-rallt IT har nu halverat den livscykeln och vi står nu inför nästa industriella revolution. Industri 4.0 utnyttjar cyber-tek-nologi och molntjänster för att optimera produktion av varor och tjänster. Vi använder allt mer lagringsutrymme för vår informa-tion och datafiler, (Big Data). Behovet av serverkapacitet blir allt större och med det även efterfrågan på lämli-ga geografiska områden för att förvara dessa känsliga servarar. Om vi idag pratar om gigabyte och terrabyte så pratar vi i morgon om zettabyte och yottabyte. Sverige är konkurrenskraftigt mot resten av världen just på grund av vårt klimat och Sandviken har en del intresseförfråg-ningar från internationella företag som vill följa företaget Facebook och etablera sig i Sverige.

Från begynnelsen av datalagring och fram till 2003 skapades 5 exabytes (miljarder gigabyte) av data. År 2011 skapades samma mängd lagringsutrymme var annan dag och 2013 var tionde minut. enhet storlek binär storlekkilobyte (Kb) 103 210

megabyte (Mb) 106 220

gigabyte (Gb) 109 230

terabyte 1012 240

petabyte 1015 250

exabyte 1018 260

zettabyte 1021 270

yottabyte 1024 280

Vindkraft Gävleborgs län är Sveriges gynnsammaste län vad gäller vindförhållanden för vindkraft. Det har gjort att vind-kraftbolagen etablerar sig här och Sandviken är inget undantag. I Jädraaås finns Norra Europas största vind-kraftspark med en kapacitet på 500 GWh, vilket motsva-rar behovet för 114 000 hushåll.

Vestas är ett globalt ener-giföretag som specialiserat sig på vind-kraft. Vestas har etablerat ett servicekontor för sina vindkraftverk i Järbo, varifrån de sköter underhållet på de vindkraftverk som idag finns på plats i Sandvikens kommun med omnejd. Logistik Sandviken har ett gynnsamt logistiskt läge med framförallt Storviks station, där i princip de flesta tåg som ska norrut passerar ca 200 st. per dag. Storvik hade ett tag Europas längsta perrong. Tuna med sitt läge i anslut-ning till E16 är också ett utmärkt alternativ för distribu-tionscentraler och lagerhållning.

Bildkälla IBM

Bildkälla IBM

Sandviken i siffror Besöks- och TuristnäringenGästnätterHär redovisas antalet gästnätter i relation mellan svenska och utländska gäster och fördelning på nationalitet.

Svenska gäster står för 92% av gästnätterna och resten av världen för resterande 8%. De nordiska länderna står för en ökning medans Storbritannien, Frankrike och Neder-länderna visar en minskning. De utländska gästnätterna har ökat med 360 st. eller 4,2%.

Sandviken har haft en gynnsam utveckling av besöks- och turistnäringen. Antalet gästnätter ökade med 9,6% under 2013, samtidigt var ökningen 2% i Gävleborgs län.

Gästnätter per nationalitet (ej Sverige)Danmark Norge Finland Island Tyskland

386 621 894 4 1645Storbritannien Nederländerna Frankrike Övr. Europa Övr. Världen

769 288 484 1539 2378

Gästnätter beläggningsgrad (%)Sandviken Gävleborg

vinter 38 39sommar 39 41helår 40 40förändring -1 -1

TuristkronanTuristkronan illustrerar hur stor andel av den totala tu-ristiska omsättningen som sker inom respektive bransch i Sandvikens kommun.

Turistiska nyckeltal 2013 förändring (%)

Förädlingsvärde (Mkr)

227 -0,4

Omsättning inkl.moms (Mkr)

787 +22,2

Antal sysselsatta(årsverken)

588 -0,2

Turismens andel av BRP (%)

1,9 +0,2

Antal gästnätter 115762 +9,6

Sandviken i siffror Destinationsutveckling

Kungsberget, från skidanläggning till skidortKungsberget växer, har idag 18 nedfarter, 10 liftar och en fallhöjd på 200 meter och satsar på ännu fler boenden med bästa läge, ski-in/ski-out. Till säsongsstart kommer det att finnas ytterligare 28 lägenheter för gäster som vill bo på skidavstånd från backarna. Det innebär att Kungsberget i vinter kommer att ha över 1000 bäddar i modernt rustade boenden, ski-in/ski-out. Tillsammans med Branäs, och senaste tillskottet Vallåsen vid Hallandsåsen, tillhör Kungsber-get Sveriges största privatägda koncern inom skidindustrin. Rätt erfarenhet, branschkunskap, personal och ekonomiska förutsättningar, borgar för att Kungsberget kommer bli en succé. Tack vare det geografiska läge och välutvecklade snö-system har Kungsberget en skidsäsong från december ända till påsk. Med ett rikt utbud av bad, naturupplevelser och golf i närområdet, är Kungsberget dessutom en attraktiv boendedestination året om och en viktig del i diversifieringen av Sandvikens näringsliv. Trenden i riket är att det går mot fler och kortare vistelser där avståndet har en betydande roll, vilket stärker Kungsbergets konkurrensförmåga gentemot fjällanläggningarna i Sälen och Åre m.fl.

Högbo Bruk, destination upplevelseHögbo Bruk besöks årligen av 500 000 gäster, alltifrån konferensdeltagare till aktiva livsnjutare. Högbo Bruk finns i en historisk miljö och har anor från en tidig järn-framställning sedan mitten av 1600-talet. Ett arv som vi arbetar hårt med att utveckla till ett modernt och levande bruk fullt av aktiviteter för alla åldrar, friluftsliv, motion, golf, cykel, skidåkning, djur, hantverk och fina gamla herrgårdar i en historisk bruksmiljö.

I Högbo Bruk finns hantverkare, konst-närer och en mängd närproducerade pro-dukter, allt från mat till parfymer och tvålar. 2005 bildades Björk & Berries och

erbjuder idag flera doftserier med inslag av den svenska naturen. Björk & Berries samarbetar med en av världens främsta parfymörer, Pierre Wulff (Pierre Robert) sedan länge bosatt i New York.

På bilden syns en parfymorgel som används vid framtagning-en av nya dofter och som kan beskådas på Högbo Bruk.

I Högbo finns ett hotell, ett vandrarhem, tre restauranger och ett café. Bruket har en äventyrsservice med möjlighe-ter till övernattning i stugor och tältkåtor. På en ö i sjön Öjaren finns en vildmarkscamp med 40 sovplatser. På Bruket finns en smed, Sme-Johan, som förutom sitt hant-verk även driver en butik och kurser i smedjan. Här finns också ett unikt Keramikgalleri samt Högbo Bruks gårds-butik. Gårdsbutiken säljer härodlade grönsaker, dagsfärskt bröd, egenproducerad färskost och chark-varor, förädlade på bruket.

Högbo Brukshotell Hotellet är den största aktören på bruket, ett konferense- och relax-hotell med 109 fullt utrustade rum, 12 konferensrum för 230 gäster. Hotellet är berömt för sin prisbelönta restaurang, en stjärna i Whi-te Guide. Hotellet har sedan länge ett intimt samarbete med Vasaloppet, där Högbo utsetts till officiell tränings-anläggning. För att möta det stora cykelintresset ute i landet har Högbo valt att anställa världsmästaren i MTB, Magnus Palmberg från Sandviken för att uveckla Högbo MTB Arena som blir klar våren 2015. Under cykelsäsong-en kommer 20 banor att finnas tillgängliga.

Sandviken i siffror EntreprenörsstadenEntreprenörskap Sandviken försöker att stötta entreprenörskap i alla dess former. Det gör vi genom samarbete med Företagarna i Sandviken, Swedbank och UF Gävleborg. Nyföretagande Nyföretagandet i Sandviken ligger på en för riket sett rela-tivt låg nivå, (186 nya företag 2014), men ändå stabil över tiden med små förändringar mellan åren. Det positiva är att andelen som startar eget och har anställning, i många fall en akademisk utbildning, de senaste åren ökat rejält. Vi försöker att underlätta för ungt företagande genom rådgivning i samarbete med övriga kommuner i Gäst-rikland, ett samarbete som vi även fortsättningsvis måste utveckla för att vara i framkant. Creative Office med sina möjligheter för nystartade företag att hyra en skrivplats samtidigt som de får del av Sandbacka Science Parks ser-

vice och företagsstöd är ett innovativt exempel. Vi arbetar ständigt med att hitta strukturer som stöder avknoppning av innovationer och affärsidéer från näringslivet. Konkurser Sandviken har låg konkursandel, något lägre än regionen och landet i stort om vi ser på antalet konkurser i förhål-lande till registrerade företag. Andelen konkurser i förhållande till antalet regist-rerade företag 2014 (%)

antal företag antal konkurser andel i %

Sandviken 2893 17 0,59Gävleborg 27175 170 0,63Sverige 1078782 6563 0,61

Näringslivskontoret finansierade 2014 fyra UF elevers- och två elevers deltagande på Emax 2015. Emax är ett nationellt evenemang för några Sveriges främsta unga entreprenörer, ledare, innovatörer och företagare. Under Emax uppmärksammas ungdomar för sina kunskaper och idéer. Deltagarna ges ett unikt tillfälle att lära sig mer om bland annat entreprenör-skap, gruppdynamik och ledarskap. Evenemangets platser fylls av några av de främsta ungdomarna i lan-det och de handplockas för att representera sin region under veckan. Många av dem driver redan egna företag och vissa har till och med egna patenterade lösningar trots sin unga ålder.

Ung Företagsamhet (UF) Regionen är bäst i Sverige på ung företagsamhet på gym-nasieskolan (UF) och Sandviken är i topp bland landets kommuner (57% av en årskull 2014). Sandvi-ken var först med en egen tävling och har ett unikt koncept vad gäller den tävlingen. Vi vet att andelen som startar eget företag är mycket högre (23 %) bland UF elever mot (5 %) bland gymnasieelever i allmänhet. Det är viktigt att fortsätta denna satsning som vi gör i samarbete med Företagarna i Sandviken och Swedbank. Framför allt är andelen UF-företagare bland yrkeselever lågt, där har vi en utmaning i att vända den trenden. Det är viktigt att yrkeseleverna i högre grad får chansen att välja UF då det är i första hand de eleverna som väljer att starta eget företag. I Sandviken får barn och ungdomar tidigt lära sig att vara entreprenöriella, så de själva kan lösa problem i vardagen och välja vilken väg de ska ta sig fram på. Den entrepre-nöriella träningen löper som en röd tråd genom grund-och gymnasieskola.

Sandviken i siffror Den Kulturella och Kreativa Staden

Den kulturella staden Det kulturella arvet är identifierad som roten till alla konstformer och själen till kulturella och kreativa näring-ar. Oavsett hur vi väljer att definiera och klassificera de kulturella och kreativa näringarna (KKN) så är alla över-ens om att KKN är navet i vad som i ett vidare perspektiv kan benämnas som den kreativa ekonomin. Termen ”den kreativa ekonomin (the creative economy)” dök första gången upp 2001 i John Howkins bok om relationen mel-lan kreativitet och ekonomi (The Creative Economy). Sandviken har ett kulturellt utbud som är osedvanligt rikt för en kommun av Sandvikens storlek. Kulturen i Sand-viken är dessutom både bred och av hög kvalitet. Musik- och teaterutbud av hög klass med både lokala, nationella och internationella gäster på våra scener. 20 minuter bort kompletteras utbudet av konserthuset och Folkteatern i Gävle. Sandviken och Gävle är förutom Stockholm de enda som kan erbjuda sportenusiasterna allsvensk fotboll (GIF) SHL hockey (Brynäs) och allsvensk Bandy (SAIK). KulturcentrumSandvikens kommun satsade ca 60 miljoner kronor på att rusta upp och skapa ett ett kulturcentrum där barn och vuxna i alla åldrar kan samsas om utbildning, upplevel-

ser och fortbildning. Kulturcentrums verksamhet bygger på idén om ett levande kulturhus för alla som vill upp-leva och skapa kultur. Här ska också finnas plats för att upptäcka, lära sig nya saker och för att umgås en stund. En viktig del i Kulturcentrum är Folkbiblioteket som bidrar till kulturcentrum genom att skapa möjligheter för fortbildning. ”Sandvikens bibliotek är ett öppet och nyfiket bibliotek som vågar prova sig fram inom många olika områden. Biblio-teket tar en viktig plats i sam-hället och samarbetar med flera olika aktörer på ett nytänkande och inspirerande sätt. Genom generösa öppettider året runt och en aktiv närvaro på sociala medier blir biblioteket alltid tillgängligt. Som huvudbiblio-tek samarbetar man även med sina biblioteksfilialer på ett positivt och genomtänkt vis. Biblioteket är väl förankrat i den lokala kulturpolitik som präglas av att endast det bästa är gott nog åt Sandvikens innevånare. Detta är något som biblioteket på ett utmärkt sätt manifesterar.” Det var motiveringen till priset som årets bibliotek 2010. finns i alla samhällen och kulturer. Den andra är starkare i industriella samhällen som värderar vetenskap och tek-nisk innovation högt. I ett bredare perspektiv ligger det i tolkningen av kreativitet även Richard Florida´s beskriv-ning av den snabbt växande ”Creative Class ” i samhället,

en samling av professionel-la, individer som arbetar inom vetenskap och olika konstformer vars närvaro genererar ekonomisk, so-cial och kulturell dynamik, speciellt i städerna, t.ex. sk. ”digitala nomader”.

Kreativ tillväxt Sandviken och Gävle är tillsammans en kreativ metropol som hävdar sig mycket bra gentemot

andra kreativa regioner inte bara i Sverige utan även om vi jämför oss med internationella mått. Målsättningen är att stärka Sandvikens och regionens attraktionskraft för dessa kreativa människor som är en nödvändighet för att Sandviken och regionen skall ha en möjlighet att konkur-rera på dagens globla marknadsplats av varor och tjänster.

Den kreativa staden Termen den kreativa staden beskriver ett stadskomplex där kulturella aktiviteter av varierande sort är en integre-rande och nödvändig komponent i stadens ekonomi och sociala funktion. Kreativa städer verkar vara uppbyggda på en stark social och kultu-rell infrastruktur och har en relativt hög koncentration av anställda inom kreativa näringar. Det gör att de är attraktiva för investeringar tack vare sina väletablerade kulturella faciliteter. Städer som gör stora investeringar för framtiden inom den hög-teknologiska sektorn men inte samtidigt erbjuder en bred mix av kulturell upp-levelse kommer att hamna efter på lång sikt. Att vara en kreativ stad blir antagligen en allt viktigare konkurrensfaktor i framtiden, vi ser redan hur flödet vänt. Människorna flyttar inte längre till arbete-na utan arbetena flyttar till människorna. Enligt Howkins finns det två typer av kreativitet, den kreativitet som relaterar sig till individens personliga möjligheter och den sorts kreativitet som genererar i produkter. Den första sorten är en universell egenskap hos människan och

Sandviken i siffror Landsbygden

Vi som gjort detRapporten har tagits fram för att ge alla intressenter av Sandvikens näringsliv statistik och fakta, företag i Sandvi-ken, företag som planerar att flytta hit, andra aktörer samt alla som vill följa Sandvikens utveckling mot en modern Industristad. Den finns som en pdf på http://sandviken.se/naringslivarbete/

All statistik, fakta och information har tagits fram av Nä-ringslivskontoret i Sandviken, i samverkan med Tekniska kontoret, Informationskontoret, Bygg & miljökontoret och Integrationsenheten.

Ansvarig utgivare: Michael Norell, NäringslivschefLayout och kreativt arbete: Lennart SöderbergFakta och innehåll: Michael Norell, Elisabeth Hansson, Eva Hofstrand, Kenneth Nyberg och Lennart Söderberg

Besöksadress: Odengatan 34Postadress: Odengatan 34, 811 80 SandvikenWebbsida: www.sandviken.se

Källor• Statistiska centralbyrån (SCB)• Upplysningscentralen (UC)• Handelns utvecklingsinstitut (HUI)• Högskolan i Gävle• Triple Steelix • Sandvik (årsredovisning 2013)• Ovako (årsredovisning 2013)• Outokumpu (årsredovisning 2013)• SSAB, Borlänge (årsredovisning 2013)• Gävle Conteinerhamn• Arise Windpower• MellanSveriges Logistiknav• Kungsberget• Regionfakta, Gävleborgs län• Dagens Samhälle, nr 13 (2014)• Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) • Malmöläget 2013• Sandvikens kommun (webbportal)• IBM DIEvent 2014-11-04• Hawkins, J (2001), The Creative Economy• Florida, R (2002), The Rise of the Creative Class

År 2014 har kanske främst kännetecknats av att Hela Sverige ska leva genomförde sin 13:e Landsbygdsriksdag i Gävleborgs län och med fysisk placering på Göransson Arena, Sandviken. Landsbygdsriks-dagen är en konferens som samlar allt från landsbygdsutvecklare och civil-samhällets aktörer till politiker, myn-digheter och forskare. Totalt samlade Landsbygdsriksdagen cirka 900 deltagare från Sverige och Europa. Alla deltagare med ett gemensamt intresse - landsbygden och dess utveckling. Landsbygdsriksdagen gav många tillfällen till nätverkande och utveckling ge-nom diskussioner, seminarier och arbete i ”framtidsverk-städer”.

Landsbygdsriksdagen har gett ett ökat intresse för lands-bygdsfrågor i Sandviken, bland annat genom det stora förarbetet under i princip ett år. Ett stort antal deltagare/volontärer (26 av 143 var från Sandvikens kommun), samt goda exempel på landsbygds-utveckling (4 av 36 var från Sandvikens kommun). Som förste Landsbygdsriksdag genomfördes ett parti-ledarsamtal med fem partiledare som deltog, samt att (kanske Sveriges största) grupparbete genomfördes med cirka 700 deltagare. Landsbygdsriksdagen i Gävleborg och Sandviken blev en succé. Mycket beröm har getts

för programmet, maten, kulturinslagen, ungdomarnas deltagande, volontärernas engagemang mm. Sandvikens kommun lämnade stöd till genomförandet genom att

avsätta arbetstid för landsbygdsutvecklaren, ställa vaktmästeritjänster mm till förfogande, samt läm-nade ekonomiskt stöd till en av middagarna.

Programperioden för EU:s landsbygdsprogram Leader (2007-2013) gick mot sitt avslut. Sandvikens kommun har tagit ett aktivt deltagande i detta. Under perioden har kommunen deltagit med cirka 1,2 miljoner kronor totalt. Detta har genererat beslut till projekt inom kommunen motsvarande cirka 3,3 miljoner kronor, samt investeringar i ideell tid med ett värde motsvarande cirka 1 miljon kronor. Dessutom har kommunen deltagit i ett betydande antal kommunövergripande projekt som givit bra resultat för kommunen. Sandvikens kommun har även aktivt deltagit i förarbetet för nästa programperiod, 2014-2020 (Lokalt Ledd Utveckling, LLU).

Arbetet med hur kommunen kan forma sitt framtida arbete med landsbygdsfrågor har påbörjats. Detsamma gäller även framtagande av förslag gällande försörjnings-plan av livsmedel och drivmedel, hemsändning av matva-ror och Servicepunkter. Vilketär viktigt då en tredjedel av kommunens innvånare bor utanför centralorten.