SAMVERKAN MOT PATRIARKALT VÅLD MELLAN KVINNOORGANISATIONER OCH MYNDIGHETER

Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter med stöd av

Kulturförvaltningen i Stockholms stad Regeringens Delegation för fördelning av statsbidrag för kvinnors

organisering och jämställdhetsprojekt Länsstyrelsen i Stockholms län

- 2 -

Om Irakiska kommittén för kvinnors rättigheter

Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR) bildades 1994 i Sverige, och är aktiv i frågor om jämställdhet samt kvinnors och mänskliga rättigheter i allmänhet men arbetar med en speciell fokus på hedersrelaterat våld. Med stöd av Länsstyrelsen i Stockholms län har organisationen bildat en Expertgrupp som fungerar som länk mellan familjerna och myndigheterna (socialtjänst, polis, skolan mm) för att kunna hjälpa kvinnor och flickor individuellt och effektivt. IKKR driver även kvinnojouren NINA i Stockholm, med stöd av Länsstyrelsen och andra myndigheter som stödjer arbetet mot våldet av kvinnor, för att kunna bidra med den direkta och akuta hjälpen till dem som är i behov av det. Föreningen samarbetar med Palme Center i projektet Jämställdhets forum för våldförebyggande arbete och problemlösning från 2006 i Irakiska Kurdistan i staden Kirkuk. För det arbetet åker medlemmar till Irak regelbundet, och har därför kontakt med fler organisationer, aktivister och kvinnor därborta. Därför är IKKRs kunskap om hur situationen är för kvinnorna i dagsläget i Irak mycket god. Ett annat projekt som organisationen driver är Integrations projekt i samarbete med Irakiska Flykting Rådet för att ge stöd och hjälp till Irakiska flyktingar i Sverige. Föreningen har en öppen och trevlig mottagningslokal i Jakobsberg och har byggt upp nära kontakt med Järfälla kommun och med Länsstyrelsen i Stockholm kring hedersrelaterade frågor och stöd till våldsutsatta för att kunna samarbeta bättre och vara effektivare i arbetet.

Textbearbetning: Kimia Ebrat Projektledare: Halala Rafi Utgivningsår: 2008

- 3 -

Förord

Kvinnors rättigheter är universella, men vi har fortfarande inte nått målet med att globalisera de mänskliga rättigheterna, trots det hårda arbetet från människorättsaktivisterna, ideella organisationer och kvinnoorganisationer. Därför tog vi på IKKR initiativet till att samla många olika krafter och parter som är aktiva inom arbetet för kvinnors och mänskliga rättigheter till konferens i Stockholm vid två olika tillfällen (2005 och 2007) för att diskutera allt omkring våldet mot kvinnor, med fokus på hedersrelaterat våld. Vi koncentrerade oss på att finna åtgärder och arbetsmetoder som skulle kunna leda till en förbättring i situationen. Alla kvinnor i ett land har som medborgare och människa, samma rättigheter oavsett deras etniska, religiösa, kulturella eller socioekonomiska bakgrund. Hur skall man ta ställning till kvinnornas rättigheter när den lokala traditionen och kulturella sfären hänvisar till något medan den universella världen pekar på något helt annat? Ska vi i vårt arbete för mänskliga rättigheter ta särskild hänsyn till kulturella, religiösa och etniska seder och traditioner eller, ska vi rätta oss i första hand efter grundprinciperna för jämställdhet och mänskliga rättigheter och den lagstiftning som grundar sig i det? Under förberedelsen inför konferensen fick vi från olika håll frågan; vad är syftet med att samla ihop personer och organisationer med olika ideologiska bakgrund? Svaret är, att alla vi som medverkade i konferensen och har i många år kämpat för kvinnors rättigheter har en gemensam tråd som vi följer och kämpar för som är; människornas välbefinnande. Vi ville därför genom dialog hitta och jobba på dessa gemensamma trådar som till slut tros kunna leda till större och starkare samarbete på olika sätt som vi tror gynnar alla oss i den här kampen mot mäns våld mot kvinnor. Vad gör vi i Sverige? Flera kvinnoorganisationer och aktivister berättar om deras erfarenheter och arbetssätt om utsatta flickors problematik, och lägger fram förslag och alternativ för att i samarbete och överenskommelse med myndigheterna och regeringen kunna förbättra det framtida arbetet gällande frågan. Till sist kommer vi till; hur ska kvinnoorganisationer och aktivister i olika delar av världen kunna knyta ihop sitt arbete och sina ansträngningar och samarbeta för att skapa en bättre värld för kvinnor och flickor? Jag tackar alla som har stöttat oss både ekonomiskt och praktiskt. Halala Rafi Ordförande i Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter

- 4 -

Innehållsförteckning Om Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter Innehållsförteckning…………………………………………………………4

Sammanfattning………………………………………………………………5 Projektbeskrivning 2005…………………………………………………....7 Kvinna; mellan den universella och lokala världen……………………….....7 Bakgrund………………………………………………………………………………………7

Syfte…………………………………………………………………………………………….7

Metod och genomförande…………………………………………………………………..8

Om de medverkande…………………………………………………………………………9

Resultat……………………………………………………………………………………….13

Projektbeskrivning 2007.......................................................................14 Utveckling av ett internationellt nätverk………………………………….......14 Arbetskonferens om metoder för arbete mot hedersrelaterad våld……....14 Bakgrund…………………………………………………………………………...........14

Syfte………………………………………………………………………………............14

Metod och genomförande…………………………………………………….............15

Resultat………………………………………………………………………………......16

Att hjälpa kvinnor över gränsen………………………………………………....16

Slutsats…………………………………………………………………….....18

Bilagor………………………………………………………………………...19 Bilaga 1: Inbjudan till internationell konferens 2005.............................19 Bilaga 2: Lista över de medverkande......................................................20 Bilaga 3: Program......................................................................................21 Bilaga 4: Resolution skriven i samarbete med konferenserna.............23 Bilaga 5: Inbjudan till internationell konferens 2007.............................24 Bilaga 6: Program......................................................................................25 Bilaga 7: Lista över de medverkande......................................................26 Bilaga 8: Frågor för grupparbete.............................................................29 Bilaga 9: Resolution skriven....................................................................30 Bilaga 10: Förslag till nätverk..................................................................31 Bilaga 11: Beslut tagna för nätverk.........................................................32 Bilaga 12: Plattform för ett nätverk..........................................................33

- 5 -

Sammanfattning Sedan ett antal år tillbaka har frivilliga kvinnoorganisationer arbetat, inte bara i Sverige, utan hela Norden och övriga Europa med att försöka förebygga hedersrelaterat våld (HRV) och erbjuda effektiv skydd och hjälp till de kvinnor eller flickor som blivit utsatta. Erfarenheterna hittills tyder på att de olika aktörerna måste stödja varandra och samverka utifrån sina respektive kompetenser och fält för att kunna bistå med hjälp som bäst. Samarbetet behöver ske på lokal nivå, men även samarbete på nationell och internationell nivå är väsentligt. Samverkan gäller inte bara emellan de olika organisationerna utan hjälp från myndigheter som är involverade i liknande frågor är också avgörande Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR) har arbetat i många år med kvinno- och HRV frågor. Systematiskt har ett samarbete och kontaktnät med de lokala myndigheterna och andra organisationer byggts upp för effektivare resultat. Med ökad erfarenhet har även relationerna med andra föreningar gradvis växt och spridit sig utanför Sveriges gränser. Samarbete sker nu även med aktiva grupper inte bara i Norden utan i hela Europa och Mellanöstern. För att kunna bygga på och stärka samarbetet mellan olika aktivister, i hopp om att en dag bilda ett nätverk, men även för att kunna sprida mer kunskap om våld i hedersrelaterade samanhang har IKKR engagerat sig i två stora projekt. Medverkande från myndigheter så som polis, skolor, jurister och socialtjänsten såväl som andra aktiva kvinnoorganisationer var avgörande i båda projekten för att länka samman föreningarna med diverse myndigheter och ge dem chansen att börja samtala men även att kunna föra diskussionen vidare senare. De som deltog i projekten fick också chansen att dela med sig av sina erfarenheter och dela med sig av hur de själva arbetar för att på så sätt kunna utbyta metoder med varandra. Syftet med projekten var att inspirera människor att agera genom att sprida mer vetskap om kvinno- och hedersrelaterade våld situationer och ge ut mer kunskap om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det första projektet med namnet Kvinna; mellan den universella och lokala världen bestod av en konferens som genomfördes på två dagar under 2005, den 18 och 19 mars. Konferensens huvudspråk den ena dagen var svenska/engelska och under andra dagen arabiska/persiska/kurdiska. På så sätt ville vi även nå ut till kvinnor från Mellanöstern vars modersmål inte var svenska, för att kunna informera dem och få även dem att bli involverade. Konferensen blev mycket framgångsrik och lade grunden för ett potentiellt nätverk. Det andra projektet hette Utveckling av ett internationellt nätverk och bestod av tre delar. Första delen var en ny konferens under namnet Arbetskonferens om metoder för arbete mot hedersrelaterat våld, som genomfördes den 11 maj 2007 . Denna konferens var till för att fortsätta det lyckade arbetet som grundlagts med den förra konferensen, fast nu med mer fokus på att diskutera arbetsmetoder och bilda själva nätverket. Ett nätverk skapades som var planerat då en plattform lades och en samordningsgrupp kunde väljas.

- 6 -

Den andra delen var att försöka hjälpa kvinnor utanför Sveriges gränser. Även detta mål uppnåddes. Kvinnoorganisationer från Europa och Norden som deltog i konferensen samarbetar nu för att hjälpa och skicka skyddsbehövande kvinnor mellan dessa länder, men även för att få kvinnor från Sverige att åka utomlands om nödvändigt. Det tredje målet var att dokumentera dessa två stora projekt. Resultatet av dokumentationen blev detta arbete.

- 7 -

Projektbeskrivning 2005 Kvinna; mellan den universella och lokala världen Bakgrund Mänskliga rättigheter och demokrati i den europeiska världen för kvinnor och män ett steg närmare ökad jämställdhet. Detta kan även leda till ökad jämställdhet mellan invandrarkvinnor och män; ju mer dessa demokratiska handlingar och åtgärder praktiseras i varje land, desto mer ökar integrationsprocessen av invandrare in i samhället. Utövande av demokrati i det ekonomiska, politiska, och sociala livet mellan olika folkgrupper i ett mångfaldssamhälle leder dessutom till bättre förhållanden mellan dessa, samt till mindre rasistiska attityder emot varandra. Kvinnor och ungdomar med invandrarbakgrund, som kanske saknade grundläggande mänskliga rättigheter i sina hemländer, kan nu påverkas positivt av demokratin. Med den kunskapen kan de då använda sina rättigheter, vilket leder till mer frihet och oberoende. Människor som kommer från olika länder har olika attityder och värderingar när det gäller synen på kvinnors och mänskliga rättigheter. Dessa olika synpunkter beror på vilka politiska och sociala system de influerats av ursprungligen. Idén är att med demokratiska och mänskliga handlingar bekämpa hederstänkande och patriarkala värderingar som vissa folkgrupper håller fast vid även efter att de flyttat till ett land vars regler och lagar angående rättigheter och jämställdhet är mer gällande och annorlunda än deras egna. Lagar och regler, som de grundläggande mänskliga rättigheterna, ska vara självklara och gälla alla oavsett en persons etniska, kulturella och religiösa ursprung.

Syfte Målgruppen för denna konferens var att nå ut till den arabiska, kurdiska och persiska befolkningen i Stockholm, speciellt kvinnorna, samt även diverse myndigheter och den svenska allmänheten. Genom att diskutera vad som leder till odemokratiska, ojämställda attityder och hederstänkande, till exempel vilka regler, lagar och system som gäller i mellanöstern, speciellt i arabvälden, kan man därmed förklara hur det har format invandrargruppernas nuvarande synpunkter på kvinnor för att sedan kunna komma fram till en bra metod som gör att vi närmar oss mer jämställdhet, mer frihet för kvinnorna och integration av invandrargrupper in i samhället. Olika organisationer fick även chansen att dela med sig av sina erfarenheter, förmedla vad de gör och på vilket sätt de arbetar med att lösa problematiken. De fick sedan gemensamt ge förslag och alternativa idéer på hur man på ett rimligare sätt

- 8 -

skulle kunna finna en lösning för att få både myndigheter och ideella organisationer att samarbeta och fortare kunna stödja kvinnor i behov av hjälp. Ett annat mål med konferensen är att samla aktivister och kvinnoorganisationer, speciellt invandrarorganisationer, i en konferens, oavsett deras varierande ideologier, för att föra en dialog och tillsammans kunna komma på ett alternativt program för kvinnoproblematik. Genom att starta en gemensam aktivitet med andra kvinnoorganisationer, det vill säga ett nätverk, skulle vi kunna samarbeta bättre, bli starkare och föra dessa frågor vidare mer effektivare. Detta är ett stort steg och kommer förhoppningsvis att bli grunden till ett utvecklat samarbete i framtiden. Genom att ha en konferens vill vi ge möjligheten att diskutera dessa ämnen och göra dem mer tillägliga för alla. På så sätt hoppas vi kunna komma fram till en metod på hur sådana orättvisor kan bekämpas. Vi vill få fram hur de allmänna mänskliga rättigheterna spelar en stor roll i jämställdhet och kvinnors rättigheter och framför allt att de är universella och gäller alla.

Metoder och genomförande Konferensen genomfördes med projektstöd från Kulturförvaltningen i Stockholm Stad. Kända författare, forskare och kvinnoaktivister bjöds in till att delta i konferensen varav vissa har spelat en stor roll i den mänskliga och kvinnorättrörelsen i mellanöstern. Deras verk har översatts till många olika språk i välden. De fann denna konferens givande och tackade därmed ja till inbjudandet. Även myndigheter i Sverige erbjöds att delta. (för lista över de deltagande, se bilaga 2) Konferensen genomfördes i Stockholm den 18 och 19 Mars 2005. Under första dagen var huvudspråken av svenska och under andra dagen var samtalen och diskussionerna på arabiska, kurdiska och även persiska. Det var en viktig och speciell punkt för denna konferens eftersom en stor del av målgruppen var den arabiska och kurdiska invandrarbefolkningen. Dessutom hade det noterats att det inte funnits tillräckligt med arrangemang och aktiviteter angående den radikala kvinnorörelsen riktat mot den arabiska målgruppen på det egna språket.

- 9 -

Aktiviteterna skedde i många olika delar. Schemat under dagen innefattade olika sessioner med pauser emellan som bestod av varierande kulturprogram, diskussioner och workshops. (för program, se bilaga 3) Från en kulturaspekt fanns det en fotoutställning om kvinnor i Irak, en filmvisning om kvinnosituationen i Afghanistan och ett program med arabisk och kurdisk diktläsning, en solidaritetskväll med kvinnor i Irak efter konferensen och även en dansuppvisning om våld mot kvinnor. Syftet med workshopen var att de diverse inbjudna talarna skulle kunna förmedla om sina aktiviteter genom att dela ut material, berätta om hur de hantera kvinnofrågor och samarbetar med andra organisationer och myndigheter. Därefter kunde de utbyta erfarenheter och föra en diskussion om problemet. Själva sessionerna bestod av paneldebatter från alla de flera Svenska och utländska medverkanden som inbjudits att delta i mässan. Konferensen avslutades med att en resolution antogs om hur man ska kunna hjälpa kvinnor med invandrarbakgrund på ett effektivare sätt.

Om de medverkande Halala Rafi - Projetledare

Halala har varit aktiv i kvinnofrågor sedan 1980 i Irak. 1993 var hon en av de aktivister som bildade Oberoende Kvinnoorganisationen och en kvinnojour i Irakiska Kurdistan. Under 1994 bildades Irakiska Kommitté för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I Sverige har hon jobbat ideellt med utsatta flickor och kvinnor av utländsk ursprung och hon har funkat som en som kontaktperson mellan familjer och myndigheter. Halala är färdigutbildad matematiker från Irak sedan 1997 och hon läst även klart lärarutbildning i Sverige 2001 inom matte och NO.

Maria-Pilar Reyes

Maria-Pilar arbetar på Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnare för regeringsuppdraget ”Stödinsatser för ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld". Hon har också ett mångårigt nationellt och internationellt ideellt engagemang - först i Latinamerika och sedan i Sverige – i arbetet för kvinnors hälsa och mänskliga rättigheter samt fred- och

- 10 -

konfliktlösning utifrån ett feministiskt perspektiv. Hon sitter i Womens International League for Peace and Freedoms internationella styrelse med ett särskilt uppdrag att leda arbetet i Kommittén för kvinnors ledarskapsutveckling. Hon har publicerat debattartiklar i svensk press och publicerat en egen diktsamling på spanska. Nawal El Saadawi

Nawal är en författare och psykiatriker berömd både nationellt och internationellt. Hennes böcker har blivit översatta till mer än 30 språk. Hon tar för det mesta upp frågor som gäller kvinnors situation i Egypten och länder i mellanöstern. På grund av detta satt hon i fängelse och fick utstå mycket. På grund av hennes kamp för frihet och demokrati lades hennes namn på mordlistan av fundamentalistiska terrorister. Sherif Hetata

Sherif är en författare och läkare från Egypten. Han är gift med Nawal El Saadawi. Han har kämpat i för mänskliga rättigheter i olika tjänster sedan han1946 blev klar med läkarprogrammet. Han har arbetat bl.a. med olika internationella organisationer inom medicin och mänskliga rättigheter. Dessutom har han deltagit i en mängd konferenser i olika delar av världen. Sedan 1968 har han ägnat sig åt att skriva böcker. Ulla Hoffman

Ulla blev medlem i vänsterpartiet 1991. Hon var partistyrelseledamot och 1994-2006 var hon riksdagsledamot. 1993-2001 var hon även ordförande i partiets kvinnopolitiska utskott och 2003-2004 tillförordnad partiordförande. Hon har 110 högskolepoäng i politisk teori, pedagogik och psykologi. Ulla har många erfarenheter som bl.a. informationssekreterare för kvinnoforskningen vid Arbetslivscentrum. Helene Molande

Helene är en svensk jurist utbildad vid juridiska fakulteten i Lund i Sverige samt Utrecht, Nederländerna. Hon har även studerat språk och internationella relationer. Helene arbetar för nuvarande på svenska sektionen av Amnesty International, främst med att informera om mänskliga rättigheterna men även med företagsansvarsfrågor. Helene har tidigare arbetat bland annat på Linklaters advokatbyrå samt EU kommissionen. Nadia Mahmood

Nadia är företrädare för Kvinnors Frihetsorganisation i Irak och utomlands. Hon är redaktör i organisationens tidningar som publiceras i Bagdad. Hon är också ordförande för kvinnors rättigheter i centrala mellanöstern och för magasinen Alnissaa som publiceras både på båda engelska och arabiska. Dessutom koordinerar hon för nuvarande en kampanj mot den islamiska politiskens roll i Irak under namnet Koordinationen mot Afganisering av Irak.

- 11 -

Azam Kamguian

Azam är författare och aktivist inom försvaret av kvinnors rättigheter. Azam föddes 1958 i Iran. Hon har varit politiskt aktiv sedan 1975. Hon har suttit i fängelse och utstått tortyr under båda de Shahenshahiska regimen och den nuvarande Islamiska regimen i Iran. 1983 frigavs hon från fängelset och begav sig till de fria orterna av Kurdistan i Iran. Där fortsatte hon med sina politiska aktiviteter tills hon 1990 lämnade Kurdistan och åkte till USA. Azam har sedan 1979 skrivit böcker som för det mesta handlat om olika kvinnosituationer och religion men också om feminism och socialism. För nuvarande hon är huvudredaktör i tidsskriften Bekhudayan som betyder Ateisterna. Leila Qaraee

Leila är politiskt aktiv inom olika områden och inom den ideella organisationen Kvinnors Nätverk från Iran som startades för ca 10 år sedan. De erbjuder praktiskt stöd till kvinnor utsatta för våld och arbetar för kvinnors rättigheter. Med utgångspunkten från diskussionen om solidaritet med kvinnor i andra länder genomförde Leila Qaraee och Hanna Larsson vintern 2004 en resa till Afghanistan. Mariam Afrasiabpour

Mariam är född 1953 och är från Iran. Hon började sin politiska bana redan vid 20 års ålder. I Sverige 1996 bildade hon Iranska Kvinnors Kamp för Frihet och har därmed varit aktiv när gäller kvinnofrågor, speciellt invandrarkvinnors och ungdomars situation i Sverige. År 2003 bildade hon den Internationella Kampen för Kvinnors Rättigheter. Idag jobbar hon som projektledare på en resurscenter för kvinnor. År 2004 bildade hon med 55 andra politiskt aktiva män och kvinnor från Iran Rahai Zan (kampen för kvinnors frigörelse), en organisation som är aktiv i Europa, USA och Iran, och som kämpar för kvinnors rättigheter i Iran. Bayan Nasih

Bayan är uppvuxen i Kerkuk men har nu bott i Sverige i nio år. Hon läste ekonomi och statistik i Bagdad och har varit med i Oberoende Kvinnoorganisationen i Kurdistan när det startades April 1993. Hon har skrivit och översatt om kvinnosituationer i Europa till kurdisk press. Bayan är engagerad i problematiken för kvinnor och flickor med en annan bakgrund i Sverige. Just nu läser hon sista terminen på social högskolan vid Stockholms universitet. Sawsan Salim

Sawsan är från Kurdistan i Irak men bor just nu i London, Storbritannien. Hon är aktiv inom olika kvinnofrågor. Under många år var hon företrädare för Oberoende Kvinnoorganisationen i Kurdistan, som funnits mellan 1993 – 2001. Hon bildade invandrarkvinnoorganisationen KRWO i England. För nuvarande är hon koordinatör för KRWO. Hon är också en av de aktivister som koordinerat Irakiska kampanjen för kvinnors rättigheter i Kurdistan. Sedan 2002 har hon också koordinerat hon en internationell kampanj i England mot hedersmord inom familjer med ursprung från mellanöstern.

- 12 -

Bahar Munthir

Bahar är född 1972 i Sulaymania i Irak. Hon började sina politiska aktiviteter inom försvaret av kvinnors rättigheter i 1990. Hon var en av dem som 1993 bildade Oberoende Kvinnoorganisationen i Kurdistan. Bahar bor från 1997 i Norge, där hon är företrädare för Kvinnors Frihetsorganisation i Irak. Rega Rauf

Rega är en journalist och författare. Hon föddes 1968 i Sulaimaniya i norra Irak. Hon började vara politiskt aktiv redan vid 17 års ålder. 1993 bildade hon tillsammans med andra aktivister den Oberoende Kvinnoorganisationen. Hon har bekämpat hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor i Irakiska Kurdistan och har publicerat boken Hjälp som är en dokumentation om hedersmord. Hon har även arbetat som redaktör på tidningen Jämlikhet och drivit en kvinnojour i Kurdistan samt bidragit till att skydda utsatta och hotade kvinnor. Idag är hon aktiv inom Organisationen för Kvinnofrihet i Irak. Ala Faraj

Ala är född 1963 i Sulaimaniya i Irak. 1986 avslutade hon en vetenskaplig linje inom fysik på Musel universitetet i Irak. Hon är en av de kvinnor som bildade Oberoende Kvinnoorganisationen i Kurdistan 1993. För nuvarande är hon aktivt inom Kvinnors Frihetsorganisation i Irak där hon är företrädare för organisationen utomlands. Dessutom är hon ordförande för tidningen Equality som just nu publiceras i det kurdiska språk. Sara Mohammad

Sara är född i Irakiska Kurdistan och började sina aktiviteter inom kvinnors rättigheter redan vid 17 års ålder. Hon är ordförande för Riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime och debattör. Hon föreläser om flickors i utsatta situationer och om hedersmord. Hon är styrelseledamot för IF (Integrationsforum) & ENAR (European Network Against Racism).

- 13 -

Resultat Den slutliga resolutionen tog upp punkter som diskuterades och ansågs vara kritiska. Enligt deltagarna består fortfarande förnedringen och diskrimineringen av kvinnor ute i världen, även i de länder som anses vara de moderna och mer avancerade angående kvinnofrågor. (för resolution, se bilaga 4) Kampen fortsätter därför för att få bort dessa orättvisor och ojämlikheter eftersom inför lagen bör alla vara lika och de mänskliga rättigheterna gäller kvinna som man, oberoende på vart man kommer ifrån. Det är ganska tydligt att det är de politiska enheterna som står bakom misslyckandet och de som till slut lider utav detta är kvinnorna. Dessa katastrofala situationer som kvinnorna måste genomleva borde inte ignoreras eller tystas ut, de är repressiva och respektlösa. Deltagarna i konferensen understryker att kvinnors rättigheter är universella och att det inte finns några undantag. De liberala kvinnorörelserna som existerar i de mer utvecklade länderna bör kunna samarbeta och stödja varandra i kampen för att förbättra situationen för kvinnorna i dessa länder och sedan även göra det universellt genom att arbeta internationellt med att bekämpa de patriarkala krafter som arbetar bakåt istället för att sträva framåt för förändring. Även statliga och offentliga institutioner bör bistå med metoder och alternativa idéer för att kunna lösa juridiska, kulturella och sociala problem. Kampen för frigörelse och stabilisering av situationen i den universella världen kommer inte i komma från någon religion eller ett militärt ingripande från västvärlden eller USA, utan från att kämpa tillsammans med de onöjda folkmassorna. De medverkande i konferensen var starkt fördömande mot terrorism och USA:s ockupation av Irak som bara banar väg för terrorismen och förtrycket av kvinnor. Ett stort antal kvinnoorganisationer från både Sverige och utlandet samt myndigheter och parlamentariska representanter samlades framgångsrikt till mötet. Därmed kunde vi informera om den bestående situationen och föra diskussioner om allmän och hedersrelaterad våld mot kvinnor och tvångsäktenskap i olika länder. Även samarbete mellan de olika organisationerna diskuterades, genom att försöka bilda ett nätverk där man kunde stödja och hjälpa varandra. Ett annat beslut var att ha en konferens varje år och andra föreningar från de övriga nordiska länderna skulle då i tur och ordning ta ansvaret för en konferens härefter. Samtidigt har vi pratat om att fortsätta att ha nätverksmässa i Stockholm varje år för att kunna behålla kontakten med varandra genom att bygga vidare på bekantskapen och bli starkare.

- 14 -

Projektbeskrivning 2007 Utveckling av ett internationellt nätverk Arbetskonferens om metoder för arbete mot hedersrelaterad våld

Bakgrund IKKR tog under 2005 initiativet till att samla diverse myndigheter i Sverige samt kvinnor med invandrarbakgrund som är jämställdhets- och människorättsaktivister både från Norden och de övriga Europeiska länderna tillsammans med kvinnoaktivister från mellanöstern, till ett internationellt seminarium för att förmedla erfarenheter, idéer, metoder och för att kunna stödja varandra. Gemensamt för de medverkande var att de alla engagerar sig i samhället och de frågor som berör kvinnors rättigheter i de länder de nu lever genom att försöka integrera de erfarenheter och kunskaper de har från sina ursprungsländer med de nya lärdomarna de får i de nuvarande länderna. Resultatet av den konferensen blev att de olika representanterna började stötta varandra och därmed lades grunden för ett organisationsnätverk. Många olika organisationer medverkade genom att presentera sitt arbete och deltog i olika panelsamtal. Ett bra samarbete kunde därmed startas upp även om de medverkande var mycket olika och jobbade på varierande sätt. Seminarierna blev högt uppskattade och, var enligt deltagarna, givande och väl genomförda. Begäran skickades in om en forstsättning till det som påbörjats; en ny konferens fast denna gång med fokus på arbetsmetoder och strategier som kan användas och som fungerar bäst i detta arbetsområde. Det var mycket viktigt att invandrarkvinnor integreras in i samhället och arbetar tillsammans med svenska kvinnoorganisationer för att stärka kvinnors solidaritet. Det gäller även över nationsgränserna. Därför var deltagandet av svenska kvinnor en viktig målsättning inför konferensen till skillnad från förra konferensen vars fokus var på invandrarkvinnor.

Syfte Syftet var att föra en dialog, dela med sig av arbetsmetoder och erfarenheter i arbetet mot våld mot kvinnor och även att försöka formulera konkreta förslag till hur frivilliga organisationer, NGOs och myndigheter, så som socialtjänst, skola, ungdomsmottagning och polis, kan samarbeta för att minska gapet mellan sig för att på ett effektivare sätt kunna hjälpa kvinnor och tjejer som utsatts för våld lokalt, regionalt men även till viss mån internationellt.

- 15 -

Ytterligare ett syfte var att förverkliga bildandet av ett nätverk av kvinnoorganisationer som arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterad våld. Grunden hade redan lagts i den tidigare konferensen. Nu gällde det att få klarhet i vilka organisationer som ville vara med och sedan komma överens om hur arbetet skulle organiseras och drivas vidare framöver.

Metod och genomförande IKKR ansökte och beviljades projektbidrag från Regeringens Delegation för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Konferensen utfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm. IKKR hade innan genomfört ett antal projekt berörande kvinnofrågor med stöd från Länsstyrelsen. Eftersom denna konferens passade in på de områdena även dem ansåg var aktuella och behövdes utforskas mer tackade Länsstyrelsen ja till inbjudan om att samverka. En arbetsgrupp bildades bestående av representanter från IKKR och Länsstyrelsen, som tillsammans utformade konferensens program och inbjudan samt ansvarade för konferensens ledning och genomförande. Konferensen ägde rum på Länsstyrelsens lokaler centralt i Stockholm. Konferensen genomfördes den 11 maj 2007 på svenska och engelska. Varje inbjuden organisation fick kort presentera sig och sitt arbete och därefter svara på frågor. (för program, se bilaga 6) De deltagande var olika myndigheter, så som polis, skola, psykiatri och primärvård, och kvinnoorganisationer från Sverige men även från Palestina, Jordanien, Irak, Norge, Danmark och Storbritannien. (för lista över de deltagande, se bilaga 7) Ett grupparbete genomfördes sedan mellan de närvarande myndigheterna och de frivilliga organisationerna. (för frågor till grupparbetet, se bilaga 8) Därpå redovisades resultatet så att en sammanfattning kunde göras och en diskussion påbörjades om vad som borde göras härnäst och vilka organisationer som kunde bistå med vad.

- 16 -

Som ett avslut bads de frivilliga kvinnoorganisationerna att stanna kvar efter evenemanget för att diskutera och konkretisera bildandet av ett nätverk.

Resultat IKKR lyckades via konferensen samla alla de deltagare som man först och främst hade i åtanken och ville ha närvarande. Många fler organisationer, myndigheter och aktivister än förväntat anmälde sig och ville delta. Tillsammans med de andra organisationerna lyckades föreningen hitta en ny arbetsmetod till att samarbeta kring projektet och utan konkurrens lades grunden till ett blivande nätverk där en samordningsgrupp valdes och en gemensam plattform bildades. (för resolution, se bilaga 9) Möjligheter skapades så att organisationerna tillsammans med myndigheterna kunde utbyta erfarenheter och därmed kunna fortsätta samarbeta även efter konferensen. Kontakter etablerades också mellan organisationer från olika länder och den kontakten har fortsatt även till idag. Att samla så många kvinnoorganisationer, som annars kan hamna i konkurrens eller i konflikter med varandra eftersom varje organisation hanterar diverse frågor från olika perspektiv, ledde istället till ett lyckat samtal och en gemensam diskussion. Organisationerna kom väl överens och kunde stärka samarbetet via bildandet av ett nätverk. (för frågor angående nätverket, se bilaga 10) (för beslut tagna om nätverket, se bilaga 11) Planen är att fortsätta den verksamheten genom att vidareutveckla nätverksarbetet mot kvinnovåld och hedersrelaterad våld. (för plattformen för nätverket, se bilaga 12) Det är avgörande att behålla kontakten med de olika organisationerna. Genom att delta i varandras verksamheter och aktiviteter kan viktiga erfarenheter och material utbytas. Detta har redan påbörjats för IKKRs med kvinnoorganisationer i Norge, Danmark, Finland, England samt Irak genom projekt som Olof Palme Centre, UNIFEM och Rädda Barnen.

Att hjälpa kvinnor över gränsen Projektet Utveckling av ett internationellt nätverk bestod i själva verket av tre delar, varav två var mer betydelsefulla. Först och främst gällde det att följa upp det man startat med konferensen som ägde rum 2005. Resultatet blev en ny konferens i maj 2007. Den andra stora delen bestod av att kunna ge stöd till utsatta tjejer och kvinnor över nationsgränserna. Den sista delen var att dokumentera de erfarenheter och den kunskapen man fått i följd med dessa två stora händelser genom att göra en dokumentation. Från en början, då IKKR startades i Sverige, arbetade kommittén med att bistå utsatta flickor och kvinnor i hela landet men att jobba utöver Sveriges gränser var inte planerat. Via bekanta och andra kontakter organisationen hade ute i Europa och Irak kom det in information om en hel del kvinnor som var i ett annorlunda behov av akut

- 17 -

hjälp. Vissa kvinnor hade blivit tillbakaskickade till Irak och behövde komma därifrån, en del behövde fly ifrån Sverige för en längre tid och andra befann sig i andra europeiska länder där de var hotade till livet och var i behov av att komma långt bort från hotet. IKKRs mål blev därefter även att kunna stödja de kvinnor som var tvungna att fly från ett land till ett annat. Samarbete med kvinnoorganisationer och kvinnorörelser i andra länder där kvinnorna anländer till eller lämnar blev därmed kritiskt. Även andra organisationer i Europa som bekämpar kvinnoförtryck har haft varierande seminarier och konferenser där IKKR erbjudits att medverka och i samma syfte har också IKKR arrangerat olika evenemang. Relationer byggdes upp och efter konferensen, som anordnades av IKKR i 2005, bildades nätverket officiellt. Under de senaste åren har föreningen därmed kunnat arbeta med att stärka det nätverk som finns med de kontakter vi har etablerat från utlandet. Det har gjort det möjligt att hjälpa flickor som blivit hotade och utsatta för våld utanför nationens gränser. I samarbete med våra kontakter har vi kunnat bistå flickor och kvinnor i Sverige genom att låta dem få möjligheten att åka till ett annat land och vi har själva tagit emot tjejer från andra länder, som t.ex. från Danmark, Norge, Holland och England (i genomsnitt 3-13 byten/år). När det gäller de utsatta kvinnorna över gränsen kom de från: 1. Norge; 4 kvinnor, i samarbete med Röda Korset i Norge och organisationen för kvinnofrihet i Norge. En del hade problem och flyttade hit, en del skickades tillbaka till Irak från Norge. Vi samarbetade med Röda Korset i Norge och Sverige för att hjälp dem med papper för att skicka tillbaka kvinnorna till Norge. En av kvinnorna hade haft sex och förlorat oskulden så vi hjälpte henne härifrån att sy ihop mödomshinnan. 2. England, 2 kvinnor, varv den ena hade skickats tillbaka till Irak och den andra hade flyttat till Sverige och fått familjeproblem. 3. Holland, 2 kvinnor, varav en var homosexuellt från Irak och hade stora problem både socialt och med migrationsverket i Holland. Vi hjälpte henne med hennes ärenden med familjen i Irak samt migrationsverket. Den andra kvinnan hade blivit bortgift och skickats från Irak till Holland. Hon fick problem med sin man och flyttade först in på en kvinnojour i Holland, och sedan till Sverige där hon fick hjälp av oss. 4. Irak, 3 kvinnor, som skickades tillbaka till Irak av sina män eller anhöriga utan sin egen vilja. En av dem lyckades vi hämta tillbaka. Den andra var omyndig och migrationsverket kunde inte hämta henne tillbaka utan pappans vilja. Den tredje hade redan förlorat sitt uppehållstillstånd.

- 18 -

Slutsats Syftet med de två projekten var att sprida kännedom om det pågående förtrycket emot kvinnor som finns i hela världen, även de länder som anses vara mest avancerade. Vi vill kunna bekämpa förtryck och våld mot kvinnor vart som helst i världen och det kräver en mer universell syn på kvinnors rättigheter. Rättigheterna gäller alla och är oberoende av deras ursprung. Frivilliga organisationer som kämpar emot förnedring av kvinnor och för kvinnors frihet arbetar med dessa frågor överallt. Utsattheten bekämpas i hela Norden, Europa och även mellanöstern inte bara Sverige. Därför behöver vi bygga upp en struktur för ömsesidigt stöd och utbyte av erfarenheter och fortsätta att organisera ett internationellt nätverk som grundlagts. Detta är till för att utbyte av kunskaper och metoder ska ske mellan de olika organisationerna. Det är viktigt att stärka kvinnors solidaritet över nationernas gränser och på så sätt kunna möjliggöra och till en viss mån också underlätta arbetet för aktivisterna och organisationerna som jobbar med kvinnor och ungdomar som blivit hotade och utsatta för våld. Båda de internationella konferenserna blev eftertraktade. Genom att ha medverkanden från Europa, Norden och mellanöstern samt myndigheter kunde diskussioner och samtal påbörjas. Alla de olika deltagarna delade med sig av det dem tyckte var viktigt och hur de arbetar. Olika metoder utvecklades för att på ett bättre sätt kunna lösa problematiska situationer och nya kontakter etablerades medan gamla kontakter stärktes. En samordningsgrupp skapades för att bilda och stärka nätverkssamarbetet och en plattform lades. Planeringen att stödja även kvinnor utanför gränserna förverkligades och båda projekten ansågs i helhet vara lyckade.

- 19 -

Bilagor

BILAGA 1

Irakiska Kommitten för försvar av kvinnors rättigheter

I.K.F.K.R.

Stockholm 2005-02-28

Internationell konferens

(Kvinna; mellan den universella och lokala värden) Bekämpa ojämställdhet och hederskultur med mänskliga rättigheter

Inbjudande till medverkande

För att diskutera de universella och de lokala värderingar tillsammans.

För att gemensamt kunna diskutera hederskultur och patriarkala värderingar och dess

bakgrund.

För att kunna lyfta upp utsatta flickors problematik tillsammans och kunna gå vidare med ett

bra åtgärdsmetod.

Med detta brev Bjuder vi dig att medverka i våran panel debatt.

Vi har konferensen i 18,19 Mars, första dagen på svenska och engelska i

(ABF huset i Svea vägen 41).

Andra dagen på arabiska och kurdiska i (Husby Träff) i Husby.

Med vänliga hälsningar

Halala Rafi

Ord. Irakiska kommittén för Kvinnors Rättigheter

0739084190

halala_rafii@yahoo.com

- 20 -

BILAGA 2

Lista över dem som medverkade i arbetskonferenserna 18 och 19 Mars 2005

Från utlandet Egypten:NAWAL AL- SADAWI/ Den kända feministiska författarinnan som nu är kandidat för president valet i Egypten. Egypten:SHARIF AL-HATATA/ Författare och specialist inom mänskliga rättigheter. Irak:YANAR MOHAMMED/ Den främsta radikala och kända aktivisten efter ändringarna i Irak, ordförande för Organisationen för Kvinnors Frihet i Irak, ansvarig för kvinnojour i Bagdad. Afghanistan:Laila Langari/ Kvinnoaktivist. Tunisien:Raja Ben-Salama/ Känd författare i Arabvärlden och även över hela värden. London: NADIA MAHMOOD/ Ordförande för Organisationen för Kvinnostudie och Forskning i Mellanöstern. Tyskland :NASEK AHMED/ Känd kvinnoaktivist från Irakiska Kurdistan. Irakiska Kurdistan:Sawsan Salim/ Expert i ämnet våld mot kvinnor. Norge :BAHAR MONZER/ Kvinnoaktivist och journalist. London:Hozan Mahmood/ Irakisk debattör angående kvinnoämnen på BBC, ANN och andra kanaler som sänds över hela världen. London :Azam Kamgoyan/ Författare som skriver om lagar och religion. Danmark:Bayan Saleh/ Författare och kvinnoaktivist i Danmark. Från Sverige: (Halala Rafi): Ord. Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter, och debattör. (Ulla Huffman): Riksdags ledamot (VP). (Maria Pilar Reyes): Representant från Länsstyrelse angående utsatta flickor: (Helena Molande): Amnesty international (Rega Rauf): Kvinnoförfattare som har skrivit boken Hjälp om hedersmord. (Maryam Afrasiabpor): Ansvarig för projektet Artros Döttrar i Västerås. (Sara Mohammed): Glöm aldrig Pela och Fadime före. (Leyla Qaraee och Anna) Kvinnors Nätverk.

- 21 -

BILAGA 3

Conference program on 18th and 19th March 05

18

th March 2005

10.00 Welcome speech: Frishta

Poem : Bayan Naseh

Opening the conference- Halala Rafi

First session of the conference 10.20 - 11.45. In Swedish and English.

(Women from ME speaking about their struggle and challenges on the issue of Women’s

Rights)

Nadia Mahmood: Representative of the organisation of Women’s Freedom in Iraq.

Laila Langari: activists of women’s movement in Afghanistan.

Nawal El- Sadawi:. Women’s Righter from Egypt.

Azam Kamguain:Iran. Women’s Rights activist – Iran

Helena Molander: Amnesty International.

Sharif Hatata: Writer from Egypt.

11.45- 12.00 Tea Break.

12.00- 13.00 discussion.

13.00- 14.00 Launch

14.00- 14. 07 Dance performance ( Violence against women).

14.10- 15.40 second session

Presentation by the Integration office representative.

Ulla Hoffman: Parliamentary representative of the Swedish left party.

Maria – Pilar Reyes: Representative of the Administrative board of the Stockholm county

Maryam Afrasiabpor: Campaign for women’s rights in Iran.

Halala Rafi: Iraqi committee of defence women’s Rights.

Tea Break 15.40- 15.50

15.50- 17.20 the third session

Leyla Qaraee& Hanna Andersson (film Show – Tills we are liberated): Womens Network.

Sarah Mohamad: Do not Forget Pella and Fadima.

Rega Raoof: Women’s Rights writer from Kurdistan Iraq.

Bahar Monther: Refugee Women’s Rights activist in Norway.

Representative: Kurdiska Frigörelse kvinnoorganisation.

Discussion – 45 min.

18.30

Halala Rafi: Reading a resolution to be voted on.

Closing the first day.

- 22 -

19th

March 2005 The second day of the conference.

10.00 Opening the second day of the conference

10.10 First session of the conference in Arabic

Nadia Mahmood- Representative of OWFI.

11.30- 11.45 Tea Break.

11.45- 13.00 the second session in Kurdish:

Sawsan Salim: Coordinator of Kurdistan Refugee Women’s organisation- UK

Ala Faraj: Women’s Rights activist in Finland.

Halala Rafi: Iraqi Committee to defence women’s Rights in Iraq.

13.00-14.00 Lunch time

14.00- 15.30

Bahar Monther: : Refugee Women’s Rights activist in Norway.

Mahnoosh Mosawi: Chairperson of the Organisation of Emancipation of Women in Iran.

Discussion 1 hour

15.30- 15.45 Break

Poem in Kurdish

Resolutions & Closing the conference.

- 23 -

BILAGA 4

Resolution skriven och beslut tagna under arbetskonferenserna den 18 och 19 Mars 2005

Ojämlikhet och diskriminering av kvinnor är en av de smärtsammaste delarna i våran värld idag. En kamp har inletts för att få bort dessa orättvisor som existerat i århundraden. Det finns en stor klyfta av ojämställdhet som skiljer kvinnorna från deras rätt till ett verkligt liv, även i de länder som anses vara avancerade inom området för kvinnors rättigheter och frihet. Därför fortsätter kampen för kvinnorna av liberala och humanitära rörelser som har visat framsteg till förmån för kvinnorna. Likhet och respekt inför lagen för individens frihet och rättighet skulle ta bort en del av det sociala och kulturella hinder för att effektivare öka deltagandet av kvinnorna i olika områden av livet och de sociala verksamheterna. En stor del av kvinnorna lider fortfarande av den äldre uppbyggda traditionen och kulturen som släpar århundraden efter. Det råder ingen tvekan om att de politiska enheterna står bakom detta misslyckande. De katastrofala situationerna för kvinnor i de strikt muslimska länderna bör inte tystas ner och den repressiva kvinnorollen, speciellt inom den politiska islam, får inte ignoreras. Vi, de deltagande in konferensen, understryker i samarbete och partnerskap att:

1. Kvinnors rättigheter är universella och det finns inget undantag för anpassning av kultur och lokal tradition utan i själva verket bör auktoritära institutioner i de mer utvecklade länderna bekämpa de lagar och fientliga inställningar som bakåtkulturer har om kvinnor. Kvinnorörelserna i de moderna länderna bör få stöd och solidaritet för att bekämpa förnedring av kvinnor och försöka sprida dessa universella värden.

2. Statliga och offentliga institutioner bör finna metoder och alternativa idéer för att kunna lösa juridiska, kulturella och sociala problem inom detta område. Att respektera de negativa traditioner och kulturer som för en bakåt i arbetet istället för att leda framåt är att stödja förnedring av kvinnor och är föremål för kritik och fördömande.

3. Kampen om frigörelse och stabilisering av världen och de universella värdena kommer inte i form av en moské eller annan religion eller militär angripande från USA eller väst världen, utan från att fortsätta kämpa och använda de onöjda massorna för att motivera aggression och förändring.

4. Denna konferens är starkt fördömande av terrorism, extrem islamistisk politik samt USA:s ockupation av Irak, som banade väg för mer terrorism och förtryck av kvinnor.

Deltagare i Kvinna; mellan den universella och lokala världen, Stockholm 18-19 mars 2005

- 24 -

BILAGA 5

Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter

Inbjudan

Internationell arbetskonferens om samverkan mot hedersrelaterat våld/mäns våld mot kvinnor

Er organisation har blivit särskilt utvald att medverka med en deltagare i en arbetskonferens

mot hedersrelaterat våld som anordnas av föreningen Irakiska Kommittén för Kvinnors

Rättigheter (IKKR) i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län och med stöd av

Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt.

Konferensen samlar ett 50 tal personer, representanter för frivilligorganisationer i Sverige,

Norden, delvis övriga Europa och Mellanöstern vilka arbetar med aktiva och konkreta insatser

mot hedersrelaterat våld samt representanter för socialtjänst, skola, polis, psykiatri och

primärvård i Stockholm.

Konferensen ger Dig en unik möjlighet ta del av olika metoder i arbetet mot hedersrelaterat

våld i Sverige och andra länder. Du får möjlighet att samtala med andra konferensdeltagare

kring hur dessa skulle kunna omsättas i praktiskt och resultatinriktat arbete. Syftet är att

inspirera Dig i Ditt arbete på hemmaplan och ingå i en konkret samverkan med andra

myndigheter och ett internationellt nätverk av frivilligorganisationer som har i ett flertal år

arbetat med dessa frågor.

Tid: 11 maj 2007 – kl.9.00– 18.00

Plats: Länsstyrelsen i Stockholms län, Hantverkargatan 29, Lokal: Murgrönan.

Språk: svenska/engelska

Konferensen är avgiftsfri, men anmälan är bindande. Lunch ingår. Resor och logi ingår inte.

Vänligen fyll i bifogad bekräftelse senast den 25 april.

Välkommen!

Halala Rafi, tel: 073-908 41 90, Naheda Mustafa, tel: 073-5593784

IKKR: 08-42 03 14 11 E-post: ikkr_kvinnor@yahoo.com

Maria Pilar Reyes, Länsstyrelsen , tel: 0738-07 43 02

- 25 -

BILAGA 6

Konferensens huvudfrågor

1) Hur kan vi konkret samverka i Sverige mellan frivillig org och myndigheter?

2) Vad kan vi ta till oss från våra gästers erfarenheter och integrera här för att bli

mer effektiva?

3) Formaliserande av ett europeiskt nätverk av frivilligorganisationer

Program 9.00 Välkomst ord om stödet till denna konferens

Om konf. bakgrund, syfte och arbetssätt

Länsstyrelsen

Fonden för stöd till

Kvinnors organisering

IKKR

9.30 Hur jobbar vi?

Gäster från Kvinnojourer i

Palestinien, Jordanien och

Irak presenterar sitt arbete

10.30

Kaffe och ostmacka

11.00 Hur jobbar vi?

Gäster från Kv org från

Norge, Danmark , U.K

presenterar sitt arbete

11.45 Hur jobbar vi? Organisationer i Sverige

presenterar sitt arbete

(uppdelning i 8 parallella

grupper i olika rum)

12.45 Lunch

13.45 Grupparbete socialtjänst, polis, psykiatri,

primärvård, skola och 3 frivilligorg i varje

grupp

8 grupper à 8 pers var = 64

pers

15.15 Redovisning av grupparbetet. alla

15.30 Kaffe

16.00 Sammanfattning gruppernas arbete

(plenarium)+ vad gör vi näst och vem gör

vad?

alla

16.45 Bensträckare/avslutning

OBS!

Kl . 17.00- 18.00

Frivilligorganisationerna stannar kvar för att lägga grunden för bildandet av ett europeiskt nätverk.

- 26 -

BILAGA 7

Deltagare i arbetskonferens om samverkan mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld, 11 maj 2007

OBS! Frivilligorganisationer i kursiv

Regeringskansliet

1. Håkansson, Ingela, kanslichef, Delegationen för fördelning av statsbidrag för

kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt

2. Österberg, Linda, departementssekreterare, Integrations- och

jämställdhetsdepartementet

3. Tair Ismail Palmecentret

Botkyrka kommun

1. Violet Dahlgren, Kvinnojouren i Botkyrka

2. Christina, Martinsson, kurator, Botkyrka vuxenutbildning,

Slagsta

3. Gunnel, van der Put, Kvinnostödjare, Kvinnorådgivningen

4. Mait Johansson, Socialjouren Södertörn

Haninge kommun

1. Afsaneh Oskueiszadeh, Haninge kvinnojour

2. Anneli Almgren, Haninge Kvinnojour

3. Ricardo Molina, , Socialsekreterare, Flyktingenheten,

4. Inga-Lill, Ragnar Socialförvaltning

5. Annie Moll Röda Korset

Huddinge kommun

1. Helene Andersson, Skolsköterska, Annestadskolan,

2. Marianne Andersson, Familjerättssekreterare Familjerättsenheten IFO och

Sara-teamet,

3. Cherie Asaph, Introduktionsassistent, Introduktionsenheten Arbete

och försörjning samt Sara-teamet,

4. Nafi Cilgin, nätverksledare, Barnsektionen IFO och Sara-teamet,

5. Maria Nienmi-Börner, Socialsekreterare, Ungdomssektionen och Sara-

teamet,

6. Maj, Törnlind, Introduktionssekreterare, introduktionsenheten

Arbete och försörjning samt Sara-teamet

7. Zerrin Sarioglu, Huddinge Kvinnojour

8. Bente, Carlsson, Huddinge kvinnojour

- 27 -

Järfälla kommun

1. Alexandra, Appelgren, Kvinnojouren Stina

2. Ina, Sarin, Tjejjouren Järfälla

3. Carina, Eriksson, Utredare, socialsekreterare,

4. Kirsi Sedell-Masters, Projektledare Kvinnofrid

5. Sara Sjödin, utredare, Socialsekreterare

6. Elisabeth Stålhane, Chef socialförvaltningen

Uppsala kommun

1. Sureya Calli, Resursteamet Famnen, Uppsala kommun

2. Talin Ghadimi, projektledare för projektet Donja, TRIS

3. Marie Glaas, Uppsala Kvinnojour

4. Lina Gidlund, Diskrimineringsbyrå, Uppsala

Stockholms stad: Kista, Rinkeby, Tensta

1. Karin Antonsson, , Polis/familjesamordnare, Västerortspolisen, Stlm.

2. Frida Ekberger, , Gymnasielärare Tensta gymnasium, Spånga

3. Maj-Britt Franzén, , Kurator, Kista ungdomsmottagning

4. Åsa Frostfeldt, , Projektledare, Relationsvåldscentrum, Stockholm

5. Susanne Namaani, Systerjouren Somaya

6. Sahra Bargadle, Tenta Kvinnojour

7. Kristin Krabbe, Socialsekreterare, projektledare, Spånga-Tensta

8. Söderberg, Pernilla, Socialsekr., projektledare, Spånga-Tensta

9. Eriksson Marie, Tensta Vårdcentral

10. Jessica Boden, Västerorts polisen ( fr kl.11)

11. Mari Sjöberg, Kvinnofridsgruppen Spånga Tensta,

12. Ovidia Pino, Socialsekreterare Rinkeby-Kista,

13. Saara Lehikoinen, Socialtjänst, Spånga Tensta sdf

Övergripande frivilligorganisationer

1. Seyran Duran, Kurdistans kvinnoförbund

2. Amineh Kakabaveh, Varken Hora eller kuvad

3. Maria Rashidi, Shahin Pooya Kvinnors rätt

4. Misha,Papy Bayonge, SOSVEKO

5. Mariam Afrasiabpour, Int kommittén för kvinnors rättigheter

Arosdottranas tjej- och kvinnobeskydd

6. Mehret Dawit Eritreanska kvinnors organisation

7. Mahin Alihpour Kommittén för Iranska Kv rättigheter

8. Nalci Fehime Beth Nahrin Kvinnoförening 9. Ronak Shvani Stöd kommitten för kurdiska kvinnor

10. Sedika Mohammadi Iranska kvinnors kamp för frihet

11. Sawsan Hejrat Iranska Kvinnors frigörelse

12. Salam Salman Irakiska kvinnoföreningen

13. Azam Qarai Kvinnors nätverk 14. Bernardita Nuñez Terrafem 15. Amie Faal Afrikanska systers förening 16. Tara Kadir Center för försvar av barnens rättigeter

- 28 -

Utländska kvinnoorganisationer

1. Wahida Hamed Haidar, Jordanien, Jordaniens kvinnor Riksförbundet ,

2. Raneen Khazen Palestina, Kvinnor mot våld,

3. Ala Ali Irak (film)

4. Nadia Mahmod UK, Center för forskning i kv-frågor i Mellanöstern

5. Bayan Saleh Danmark, Progressive Centre for Women Equalization Studies

and Research,

6. Bahar Monzer Norg, Stödkampanj för Kvinnors Rättigheter i Irak,

Konferensens arbetsgrupp

Irakiska Kommittén för Kv Rättigheter

1. Halala Rafi

2. Rega Svensson,

3. Naheda Mostafa

4. Nazaneen Habeeb

5. Sozana Amin

6. Sirwan Palani ( Tolk)

Länsstyrelsen i Stockholm

1. Maria-Pilar Reyes

2. Anneli Hollo

Övriga gäster

1. Rezgar Akrawi Medern diskussions hemsida

2. Aso Goran Irakiska flykting rådet

- 29 -

BILAGA 8

Grupparbetet kl. 13.45 – 15.30 Kl.13.45 Samtal med varandra om frågorna. Ge utrymme till olika synpunkter och erfarenheter.

OBS! Ni behöver inte komma överens om gemensamma svar på frågorna.

Kl 15.15 Slut på diskussionen. Sitt kvar i rummet och var och en fyller i den här lilla enkäten.

Kl.15.30 Lämna in ditt svar i lådan. Tack! Då blir det kaffe.

Frågorna

1.– Samarbetar ni i din verksamhet, med andra verksamheter och frivilligorganisationer aktiva i din

kommun/stadsdel? Om JA, ge exempel.

2. Om JA, fungerar det bra? Kan det förbättras? Hur? Ge gärna konkreta förslag och hör med de andra

i gruppen om de kan tänka sig att vara med på det.

3. Om nej, varför inte? Kan du ta initiativ till det? Vad behöver du/din verksamhet för att få samarbetet

att fungera? Vad skulle behöva bli bättre?

4. Samarbetar ni/din verksamhet med andra organisationer aktiva i arbetet mot hedersrelaterat

våld/mäns våld mot kvinnor, från en annan kommun, annan stad eller annat land? Ge exempel

5. Idag har du hört flera organisationer presentera sitt arbete. Har det väckt några nya tankar,

kunskaper, insikter hos dig som du kan använda i ditt arbete? Om JA, ge gärna exempel.

6. Om du tillhör en frivillig organisation, är du intresserad att ingå i ett internationellt nätverk av org

som arbetar aktivt med stöd till flickor och kvinnor utsatta för våld i nära relationer?

Vilken verksamhet representerar du här?

I vilket land arbetar du med dessa frågor?

I vilken/vilka kommun/er stadsdel/stadsdelar?

- 30 -

BILAGA 9

Den slutliga resolutionen skriven under arbetskonferensen 11 Maj 2007 som resultat av utfört grupparbete

Kvinnofrågor är globala, de existerar inte bara i vissa länder

Alla, oavsett etnisk bakgrund, har samma rättigheter

Hedersrelaterat våld (HRV) existerar tyvärr och borde inte överses

Kvinnoproblematiken måste tas på ytterst allvar

Att samarbete är viktigt för alla de involverade parter

Genom samarbete kan vi nå ut till varandra och andra

Diverse organisationer måste sluta konkurrera mot varandra, utan istället hjälpa varandra

Det är brist på tillräckligt med information om hedersrelaterat våld

Kvinnor från utlandet har förväntningar att vi organisationer ska vara deras ambassadörer och därmed länken till samhället

Olika folkgrupper bör inte diskrimineras p.g.a. att HRV existerar

Samarbete mellan frivilliga organisationer och myndigheter skapar förtroende och utökar möjligheter att hjälpa kvinnorna

Nätverk; genom att samarbeta med andra europeiska organisationer och därmed kunna arbeta internationellt

Kontakt saknas med politiker eftersom det är de som bestämmer

Vi vill kunna agera innan något hemskt händer

- 31 -

BILAGA 10

Tankar för att arbeta fram en plattform för nätverket

1. Runt vilken fråga eller vilket arbete samlas vi i det här nätverket? Arbete mot mäns våld mot kvinnor? I så fall gäller bara de org. som jobbar med direkt stöd till våldsutsatta flickor, kvinnor eller också de som arbetar förebyggande? Och om det också gäller de som arbetar med förebyggande, vad ingår exakt och konkret i förebyggandet och vad vi skall inte räkna in i det?

2. Varför bildar vi nätverket? Vad skall det vara bra för? Vad vill vi få utav det?

Konkret lista.

3. Hur skall nätverket organiseras? En samordningsgrupp? Hur väljes den i så fall och vad skall den göra?

4. Hur skall de olika medlemmarna kontakta varandra? Hur skall information

spridas inom nätverket? Är det okej att vem som helst tar ett initiativ inom nätverket och sätter igång något? Hur skall det förankras hos de andra?

5. Var skall all information om nätverket samlas? Typ adresser,

medlemsförteckning, dokumentation av aktiviteter, kopia på gemensamma dokument, minnesanteckningar etc.? Hur skyddas den informationen så den inte hamnar i orätta händer eller förstörs?

6. Hur skall gemensamma beslut tas inom nätverket?

7. Hur ofta skall hela nätverket samlas och för att göra vad? Hur skall dessa

träffar finansieras?

8. Vad får medlemmarna i nätverket inte göra? (ex gå ut med ett uttalande i hela nätverkets namn utan att var och en får bekräftelse på att de vill stå bakom uttalandet). Några säkerhetsaspekter som vi måste tänka på?

9. Hur ofta skall nätverket ”utvärderas” och eventuella ändringar i nätverkets

plattform och arbetssätt beslutas?

- 32 -

BILAGA 11

Gemensamma beslut tagna angående ett eventuellt nätverk

1. Vill vi bilda ett internationellt nätverk? - Ja 2. Hur vill vi ha nätverket? - Vi kan vara en europeisk kvinnojour - Samarbete finns mellan organisationer i Sverige och med olika organisationer

i Europa - Även internationellt samarbete finns med någon grupp i mellanöstern 3. Vill vi ha en arbetsgrupp? - Bilda en arbetsgrupp nu 4. Vilka frågor är viktiga? - Påverka lagstiftningen - Väcka en opinion - Samarbeta med varandra - Kommunikation - Synliggöra kvinnoorganisationer - Praktiskt kunna hjälpa att lösa problemen 5. Skicka in förslaget

- 33 -

BILAGA 12

Förslag till plattform för

Nätverk av frivilliga kvinnoorganisationer som arbetar främst

med stöd till våldsutsatta kvinnor och flickor i Stockholms län

Bakgrund

Den 11 maj 2007 samlades representanter för ett 30-tal kvinnoorganisationer och lika många

företrädare för socialtjänst, skola, polis och ungdomsverksamheter, m.m. i Sthlm:s län till en

arbetskonferens på Länsstyrelsen i Stockholm kring erfarenhetsutbyte och metoder för stöd

och skydd till våldsutsatta kvinnor och flickor

Konferensen var också ett första steg i bildandet av ett nätverk av kvinnoorganisationer som

arbetar mot mäns våld mot kvinnor, och särskilt mot hedersrelaterat våld i länet.

Konferensen arrangerades av organisationen Irakisk Kommitté för Kvinnors Rättigheter

(IKKR) i samverkan med Länsstyrelsen och finansiering från regeringens Delegation för stöd

till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt.

Sista punkten i konferensens program (som skickades ut i förväg, tillsammans med inbjudan,

till över 50 kvinnoorganisationer verksamma i länet och angränsande län) var att diskutera

bildandet av ett nätverk för kvinnoorganisationer som arbetar huvudsakligen med denna fråga.

Nätverket Direkt efter konferensen stannade de flesta representanter för kvinnoorganisationerna till ett

eget möte för att diskutera bildande av ett nätverk mot våld mot kvinnor och hedersrelaterad

våld.

Alla närvarande bekräftade ett stort behov av ett nätverket för att stärka varandra i arbete mot

olika former av våld mot kvinnor och flickor

a. Våld från närstående

b. Hedersrelaterat våld

c. Våldtäkter

d. Könsstympning

e. Trafficking (människohandel för sexuella ändamål)

Under det mötet beslutades av en arbetsgrupp (Halala Rafi, Mahin Alihpour och Meheret

Dawit), med stöd av Länsstyrelsens socialavdelning (Maria-Pilar Reyes ) skulle arbeta fram

ett förslag till plattform för nätverket.

Mötet kom också överens om att först skulle det bildas ett nätverk inom Sthlm och

angränsande län. Därefter skulle byggas upp fungerande kontakter med de

kvinnoorganisationer och nätverk från övriga län, övriga Europa och andra kontinenter.

- 34 -

Arbetsgruppen träffades ett antal gånger under hösten 2007 och utformade följande förslag till

plattform för nätverket.

Plattform

Vilka bildar nätverket Alla organisationer från 1) Sthlm:s län och 2) andra län som:

tackade ja till inbjudan och deltog i konferensen den 11.e maj och

stannade till mötet som hölls direkt efter konferensen och

sade ja till att vara med i nätverket

Alla organisationer som är överens med plattformen är sedan välkomna att vara med i

nätverket

Nätverkets syfte:

Att stärka organisationernas position i Samhället

Utbyta erfarenheter kring det konkreta arbetet

Synliggöra och dokumentera organisationernas insatser

Utveckla ett bra samarbete med myndigheter

Stärka samarbete med etablerade kvinnojourer och kvinnoorganisationer

Bygga upp kontakter för att bidra med sin erfarenhet och kunskap till policymakers

och beslutsfattare på olika nivåer och vara med där besluten förbereds

Ge varandra stöd

Stärka organisationer av invandrade kvinnor som jobbar med denna fråga

Utbyta information och erfarenheter med liknande organisationer i utlandet

Metod

Opinionsbildning, och gemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte och samverkan genom:

Gemensamma möten

Nationella och internationella konferenser

Kontakt med politiker och beslutsfattare

Seminarier, konferenser, hemsida, tv-program

Organisation och arbetsfördelning Varje år väljes

en samordningsgrupp för ett år, och

en medlemsorganisation som ansvarar för att:

1. leda arbetet under året,

2. vara sammankallande för samordningsgruppen

3. söka bidrag för nätverkets aktiviteter under året.

Nätverket samlas 2 gånger per år till medlemsmöte. Vid första mötet utses

samordnings grupp, väljes den org. som skall leda arbetet och beslutas om aktivitets

plan. Vid andra mötet följs upp nätverkets genomförande av de planerade aktiviteterna

Alla medlemsorganisationer ger förslag till aktiviteter

Samordnings grupps uppgift är att:

Samla och sammanställa förslag från medlemsorganisationer

Träffas 1 gång i månaden.

Hålla kontakter och träffar för nätverket och sammankalla till nätverksmöte

Driva och samordna arbetet under ett år

- 35 -

Skriva årsberättelse

Sprida information om nätverket till myndigheter, andra org. och möjliga

samarbetsparter

Hålla ett uppdaterat medlemsregister, och en uppdaterat mejlingslista

Samarbete med myndigheter

a. Kvinnofridsgruppen, socialavdelningen, Länsstyrelsens i Stockholms län

arrangera utbildning för nätverket

arrangera informationsmöten för nätverket

kvinnofridsgruppen bjuder in nätverket till samråd 2 gånger per år.

b. Kommuner.

Nätverket kan bjuda in en eller flera kommuner att samarbeta kring konkreta

frågor som har bestämdes att nätverket skulle jobba med under året.

Kommuner kan bjuda in nätverket till konkret samarbete kring vissa frågor

Vad ska vi göra inom de kommande tre månaderna:

Anta en gemensam plattform

Utse en samordnings grupp

Sätta upp en aktivitets kalendarium för 12 månader, enligt aktuella behov

Upprätta mejlings lista och utse en administratör

Upprätta ett uppdaterat medlemsregister med kontakt uppgifter

På börja en hemsidan

Övrigt

Utöver de gemensamma aktiviteterna inom nätverket är varje medlemsorganisation fri

att ha egna aktiviteter och projekt. Det är bra att varje medlemsorganisation kollar så

att det man gör inte krokar med något som en annan organisation inom nätverket gör.

Ingen organisation som är med i nätverket kan uttala sig i hela nätverkets namn om

inte alla andra organisationer som ingår i nätverket är överens med uttalandet.

Bara den organisation som nätverket har valt för att leda nätverkets arbete under det

året kan ansöka om pengar i nätverkets namn

-------------------------------------

På nätverkets uppdrag

Arbetsgruppen:

Halala Rafi, Mahin Alihpour, Meheret Dawit, Hayat Jajo

med stöd av Maria-Pilar Reyes, Länsstyrelsens Kvinnofridsgrupp