Embed Size (px)
Citation preview
Gatubelysning slutrapport
Samverkan för energieffektivare gatubelysning
Ett delprojekt i Länsstyrelsens projekt ”Ett ljusare och energieffektivare Örebro län”,
finansierat av Energimyndigheten. Energimyndighetens Dnr: 2012-003370, projektnummer
36291-1.
Päivi Lehtikangas
Energikontoret Regionförbundet Örebro
141130
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ……………………………………………………………………………………………………………….3
Syfte ………………………………….…………………………………………………………………………………………..4
Verksamhetsmål ………………..…………………………………………………………………………………………..4
Översiktlig beskrivning av arbetet ……….………………………………………………………………………….4
Uppföljning av projekt- och effektmålen …………………………………………………………………………5
Projektmål 1. Nätverksmöten ………………………..……………………………………………5 Projektmål 2. Individuella konsultuppdrag ..…..…………………………………………………….…10
Projektmål 3. Varje deltagande kommun omarbetar/utarbetar långsiktiga program/
beslutsunderlag för investering i kommunala gatubelysningsanlägg .………………………13
Projektmål 4. Tillgängliga investeringsmedel under projektperioden används
så effektivt som möjligt ..………………..………………………….……………………………………………13
Erfarenhetsutbyte …………………………………………………………….…………………………………………17
Utvärdering ……………………………………………………………………….……………………………………………18
Avvikelser ………………………………………………………………………….……………………………………………19
Bilagor
Bilaga 1. Funktions-, standard- och åtgärdsbeskrivning.
Bilaga 2. Beslutsunderlag till Hallsbergs och Kumla kommun.
Bilaga 3. Belysningsstrategi. Bergslagens kommunalteknik.
Bilaga 4. Slutrapport i projektet Effektivare gatubelysning, Bergslagens kommunalteknik
Bilaga 5. Förslag till busscentralen i Karlskoga.
Bilaga 6. Belysningsstrategi för gatu- och vägbelysning, Kumla kommun
Bilaga 7. Projektutvärdering.
3
Sammanfattning
Samverkan för energieffektivare gatubelysning, ett delprojekt i Länsstyrelsens projekt ”Ett
ljusare och energieffektivare Örebro län”, finansierat av Energimyndigheten.
Energimyndighetens Dnr: 2012-003370, projektnummer 36291-1, leddes av energikontoret
Regionförbundet Örebro.
Projektets syfte var att öka kompetensen hos kommuners gatubelysningsansvariga om ljus,
ljuskällor, styr- och reglerteknik, upphandling samt möjliga finansieringslösningar. Arbetet
gjordes med hjälp av ett nätverk med tanke att gemensamma mål bidrar till ökade kontakter
mellan kommunerna och effektivare arbete med belysningsanläggningar.
Alla kommuner var positiva och tio av länets tolv kommuner har deltagit aktivt nätverket. De
personer som har ansvaret för gatubelysning har också ofta ansvar för mycket olika områden i
sina kommuner och frågan är ibland svår att prioritera. Detta har inneburit att aktivitetsgraden
av de medverkande har varit varierande.
Projektledarens mål var att skapa aktiviteterna så att så många gatubelysningsansvariga som
möjligt skulle få en maximal nytta av deltagandet av nätverket både vad gäller programmet
för möten, föreläsningar och studiebesök samt expertval.
Nätverket träffades sex gånger under perioden mars 2013 och juni 2014. Vid varje träff hade
experter inom olika områden bjudits in och nätverket har fått fortbildning inom områden
ljusets betydelse, ljusplanering, upphandlingsfrågor, LCC, styrning, reglering och
övervakning av gatubelysning, ljusplanering, belysningsstrategi, stadsvandring med olika
belysningslösningar med mera.
Alla länets kommuner har gjort förbättrande åtgärder på sin gatubelysning under perioden
2008-2014. Kvicksilverarmaturerna har bytts ut till miljövänligare och energieffektivare
metallhalogen, LED eller högtrycksnatrium. Energiförbrukningen har minskat med cirka 2,84
GWh i länets kommuner under perioden från 2009 och 2013. Projektets effektmål var att
kommunerna sparar minst 3 GWh el gatubelysningen till 2014 i förhållande till 2009 års nivå.
Framför allt i de växande kommunerna har antalet ljuspunkter ökat under tiden som gör att
projekts måluppföljning med total besparing av el kan bli något missvisande.
Energianvändningen per ljuspunkt har minskat mellan 6 och 57 procent. Variationen är
beroende på i vilken omfattning armaturbyte har gjorts men även vilken teknik har valts.
Investeringar som har gjorts 2009 har inte haft samma energieffektivitet som de som har
gjorts under 2014.
Erfarenhetsutbyte var av stor vikt för många kommuner, speciellt för dem som var i läge att
göra större investeringar. Enligt deltagarnas utvärdering hade kunskaperna ökat hos många
med hjälp av projektets insatser.
4
SYFTE
Projektets syfte är att öka kompetensen hos kommuners gatubelysningsansvariga om ljus,
ljuskällor, styr- och reglerteknik, upphandling samt möjliga finansieringslösningar. Ett
nätverk med gemensamma mål bidrar till ökade kontakter mellan kommunerna och
effektivare arbete med belysningsanläggningar.
VERKSAMHETSMÅL Projektmål
1. att fem-sex träffar anordnas av energikontoret till gatubelysningsnätverket.
2. att energikontoret bidrar till att kommunerna kan utnyttja sina projektrelaterade
individuella konsulttimmar.
3. att varje deltagande kommun omarbetar/utarbetar långsiktiga
program/beslutsunderlag för investering i kommunala gatubelysningsanläggningar.
4. att tillgängliga investeringsmedel under projektperioden används så effektivt som
möjligt.
Effektmål
1. att kommunerna sparar minst 3 GWh el gatubelysningen till 2014 i förhållande till
2009 års nivå.
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ARBETET
Alla gatubelysningsansvariga i Örebro län fick förfrågan av att delta nätverket med syfte att
öka kompete
nsen om ljus, ljuskällor, styr- och reglerteknik, upphandling med mera enligt kommuners egna
behov, samt att samverka i nätverk som bidrar till erfarenhetsutbyte, ökade kontakter mellan
kommunerna och effektivare arbete med belysningsanläggningar. Alla kommuner var positiva
och tio av länets kommuner har deltagit nätverket.
De personer som har ansvaret för gatubelysning har också ofta ansvar för mycket olika
områden i sina kommuner och frågan är ibland svår att prioritera. Detta har inneburit att
aktivitetsgraden av de medverkande har varit varierande.
Projektledarens mål var att skapa aktiviteterna så att så många gatubelysningsansvariga som
möjligt skulle få en maximal nytta av deltagandet av nätverket både vad gäller programmet
för möten, föreläsningar och studiebesök samt expertval.
5
UPPFÖLJNING AV PROJEKT- OCH EFFEKTMÅLEN Projektmål 1. Nätverksmöten
Projektmålet var att energikontoret anordnar fem till sex träffar till gatubelysningsnätverket.
Sex träffas anordnades enligt följande.
Träff 1. Den första träffen anordnades 130322, en halv dag. Projektledaren gick igenom
projektupplägget. Gatubelysningsexpert Johan Röklander medverkade med en föreläsning om
ljus, ljusets betydelse, ljusplanering. Johan har bakgrund som belysningsansvarig i
Jönköpings kommun och numera på WSP Ljusdesign. Kommunrepresentanterna fick en enkät
att svara på angående deras önskemål om innehållet till de gemensamma träffarna samt för
användning av budgeten för de individuella kommuntimmarna. Det fortsatta
nätverksprogrammet lades upp enligt kommunernas önskemål.
Träff 2. Den andra träffen anordnades 130426 (en heldag) i samverkan med delprojektet 2
(projektledare Ylva Gjetrang, LST). Förmiddagsprogrammet var gemensamt för båda
nätverken med upphandlingsfrågor med experter från Örebro kommun och
miljöstyrningsrådet i programmet. På eftermiddagen diskuterade gatubelysningsgruppen
specifikt LCC-frågor med ledning av Johan Röklander.
Träff 3. Denna heldagsträff 130529 hade styrning och reglering som specialtema.
Trafikverkets Joakim Frank som leder projektet Nytt ljus föreläste. På förmiddagen hade vi
dessutom en presentation av företaget TelliQ och på eftermiddagen av företaget
Industriarmatur. Båda företag arbetar med intelligent styrning och övervakning av
gatubelysning.
Träff 4. 130930 kl. 10-15. Tema: Ljusplanering, belysningsstrategi.
Föreläsaren var gatubelysningsexperten Katarina Hennig från WSP, Malmö.
Kursdeltagarna gick igenom strategins upplägg och innehåll, hur man ska tänka när man
planerar gatubelysning. Deltagarna hade med sig eget material som de fick arbeta med under
dagen med syfte att få hjälp och idéer med genomförandet av strategin av föreläsaren och
varandra.
6
Träff 5. Studiebesök till Askersund. Nätverksmöte och presentation av Vattenfalls projekt
Green Street Light. 131122.
På förmiddagen hade vi en avstämning hur långt vi har kommit och vad har vi kvar inom
projektet. Erfarenhetsbyte rörde sig om t.ex. möjligheten att styra gatubelysningen via fiber,
hur parterna gör vid felanmälningarna, vad det optimala ronderingsschemat är, märkning av
stolparna, trygghetsvandringar med olika föreningar och mycket annat. På eftermiddagen
presenterade Vattenfall sitt projekt Green Street Light. Visning av Vattenfalls anläggning med
laddstationer, solceller mm.
7
Laddstation 1 med multipla funktioner men även en lyktstolpe.
8
Laddstation 2 för laddning av bilbatterier även en del av gatubelysningssystemet.
Träff 6. Stadsvandring, främst LED-belysning runt Rättscentrum/Resecentrum. Nätverksmöte och
avslutning. 140612.
Vi gjorde en liten stadsvandring med ledning av Örebro kommuns belysningsansvarige Jonas Hoff,
tittade på LED-belysningen runt Rättscentrum/Resecentrum samt armaturval m.m. i området runt
Järntorget. Vi såg både bra och mindre bra belysningslösningar. På mötet gick vi igenom kommuners
egna planer och verksamheter kring gatubelysning och diskussionerna kring hur projektet har bidragit
till utvecklingen.
9
Nätverksmedlemmar i diskussion under en lyktstolpe med LED-armatur.
10
Projektmål 2. Individuella konsultuppdrag
Allmänt om konsultens arbete
Varje deltagande kommun fick genom projektet att utnyttja fyra individuella konsulttimmar för
utveckling av sitt eget kommunala arbete med gatubelysning. Detta svarade mot projektmålet:
”Energikontoret bidrar till att kommunerna kan utnyttja sina projektrelaterade individuella
konsulttimmar”. Parterna fick anmäla sitt intresse för extra hjälp och projektledaren bistod med hjälp
av kontakterna. Parterna hade givetvis möjlighet att anlita sina ”egna” kontakter om de så ville. Åtta
kommuner av de tio som var aktivt med i projektet utnyttjade denna möjlighet. Alla deltagare fick
starkt förtroende för den konsulten (Johan Röklander, WSP) som anlitades i det inledande skedet av
projektet och utnyttjade hans tjänster även gällande det individuella stödet. De individuella mötena
med kommunerna var konstruerade utifrån att kommunen själva satte agendan efter sina behov.
Kommunerna gjorde en beställning hos konsulten som fick förbereda sig inför mötet.
Sammanfattning av konsultens arbete i kommunerna
Örebro
Bakgrund
Kommunen har beslutat att upphandla ny drift och planering. Arbetet har startat med att ta fram
underlag för upphandling parallellt med att kommunen har påbörjat en process för att ta fram ett
belysningsprogram. Genom projektet har Örebro fått ett tydligt avstamp i sitt fortsatta arbete och har
valt att själva arbeta vidare med frågorna utifrån projektets initiala riktlinjer.
Enskilt konsultstöd
Johan Röklander från WSP gjorde ett besök i Örebro kommun den 6 februari och träffade Jonas Hoff
och Lena Karlström. Genomgång av upphandlingsunderlag inkl. sparpotential för energi, drift och
upphandling för belysning och underhåll av belysningsanläggning och framtagande av förslag till
upphandlingsförfarande. Genomgång av en struktur för ett belysningsprogram och olika arbetssätt för
att ta fram ett sådant. Örebro har valt att arbeta vidare med WSP i frågan om upphandling och utöka
underlaget. I bilaga 1 presenteras en mall för en funktions-, standard- och åtgärdsbeskrivning som
upphandlingsunderlag.
Karlskoga
Bakgrund
Karlskoga Elnät AB hade önskemål att få analyser på två olika projekt, dels infarterna till staden med
markeringar av stråk och identitet, dels busstationen och området kring den. Inspiration till arbetet fick
kommunen delvis genom nätverkets föreläsning och studiedag med Katarina Hennig från WSP.
11
Enskilt konsultstöd
Johan Röklander på WSP gjorde ett platsbesök i Karlskoga den 6 februari och träffade Pär
Nilsson, elnätschef på Karlskoga Elnät AB. Genomgång av Karlskogas genomfartsleder och
”portaler” till staden gjordes. Diskussioner på plats om hur och vad man kan göra för att höja
statusen på strategiskt viktiga platser och stråk.
Genomgång på plats av bussterminal och trafikmiljö runt terminalen. Med denna bakgrund
gjorde konsulten ett diskussionsunderlag och presenterade övergripande gestaltningsidéer
kring hur man kan jobba vidare med dessa områden och tog fram ett skissförslag till fortsatt
arbete. Parametrar som beaktades speciellt var tillgänglighet, trygghet, rörelsemönster,
trafiksäkerhet och energieffektivitet. Karlskoga har fått ett underlag för fortsatt samtal och
eventuell planering och arbetar vidare själva utifrån de råd och diskussioner som fördes på
plats samt med det skissförslag som lämnats.
Området kring busstationen i Karlskoga som konsulten har hjälpt till med att förbättra
belysningsmässigt.
12
Kumla och Hallsberg
Bakgrund
Både Kumla och Hallsberg är i ungefär samma situation och behövde stöd i upphandling för belysning
och underhåll av belysningsanläggning främst genom framtagandet av förslag till framtida
upphandlingsunderlag. Kommunerna har inte ordentliga belysningsprogram och behöver även stöd för
att ta fram ett sådant.
Enskilt konsultstöd
Johan Röklander från WSP gjorde ett besök i Hallsberg kommun den 7 februari och träffade Per
Runfeldt pch Philip Salama Kabunga från Hallsberg samt Bertil Ringquist från Kumla kommun.
I programmet var genomgång av hur man gör en upphandling för belysning och underhåll av
belysningsanläggning och framtagande av förslag till framtida upphandlingsunderlag. Dessutom
diskuterades olika arbetssätt för att ta fram ett belysningsprogram för kommunerna. Det konstaterades
att det finns en stor potential att påverka driftsekonomiska och energimässiga val. Genom att förhöja
kraven på den kommande driftsentreprenören och sätta ramverk som ger rätt incitament kommer
energianvändningen i anläggningen kunna effektiviseras. Dessutom kan driftstider, underhållsaspekter
ytterligare bidra, inte bara till bättre ekonomi utan även minskad energianvändning. Underlaget som
levererats av konsulten ligger som grund för framtida fortsatt arbete med kommuners
belysningsanläggningar, se bilaga 2.
Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora (BKT)
Bakgrund
Kommunerna valde att utnyttja den individuella konsulttid till en skräddarsydd utbildning till flera
personer inom förvaltningen som har en beröringspunkt till gatubelysning.
Enskilt konsultstöd
Johan Röklander från WSP anordnade en utbildning på Bergslagen Kommunalteknik (BKT) i Nora
den 16 april. Totalt sju personer utbildades för Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Noras
kommuner, samtliga tillhörande Bergslagens kommunalteknik. Följande personer deltog:
Mats Ivarsson, belysningsansvarig,
Jan-Erik Andersson, arbetsledare (Gata/Park Nora och Gata Hällefors),
Eva Jonsson, förbundschef,
Erik Nilsson, broansvarig/Gatutekniker/Försäkringshandläggare Gata/Park/Idrott,
Per Björkengren, anläggningsansvarig Gata/Park/Idrott,
Annika Larsson, projektör/Projektering Gata/VA och
Arne Tschentscher, stadsträdgårdsmästare.
13
Ämnen som berördes var ljustekniska begrepp, LCC och ekonomi, upphandling, design och
designverktyg, armaturer, LED, teknik och styrning. Ämnena avhandlades utifrån de specifika
platserna som de olika kommunerna är. Diskussion och genomgång av faktiska projekt togs upp och
tittades på specifikt. Sådana områden var t.ex. Noras nya busstation, Lindesbergs brygga med lusthus,
promenadstråk längs vatten och exempel på kyrkogårdar var något av det som diskuterades kring.
Projektmål 3. Varje deltagande kommun omarbetar/utarbetar långsiktiga
program/beslutsunderlag för investering i kommunala
gatubelysningsanläggningar.
Projektmål 4. Tillgängliga investeringsmedel under projektperioden används
så effektivt som möjligt.
Alla deltagande kommuner har planer att göra åtgärder med kommuners gatubelysningar, även de två
kommuner (Askersund och Degerfors) som inte var aktiva i projektet. I nedanstående tabell redovisas
vad kommunerna har genomfört eller planerat att genomföra med påverkan av projektet, helt eller
delvis. Besluten om att investera har i de flesta fallen tagits redan innan projektets start men projektet
har delvis kunnat påverka val av utrustning.
Kommun Planerat eller
befintligt
belysningsprogram
för något område
Upphandlings-
underlag
Investeringar Åtgärder, genomförda och
planerade
Askersund Byte av 1440
kvicksilverarmaturer till
metallhalogen sedan 2010.
Ytterligare 400 Hg-armaturer till
metallhalogen efter semestrarna.
Degerfors Byte av samtliga
kvicksilverarmaturer på 125 W
till högtrycksnatrium 50W.
Hallsberg Ett nytt villaområde med ca 15
LED-armaturer. Bytt ut ca 1000
Hg-armaturer på 70 W till 50 W
högtrycksnatrium 2009. Idag
skulle man investerat i ett annat
alternativ.
Hällefors Se bilaga 3 och 4. 5-6 milj. kr/år
för
kommunerna
tillsammans.
2014
5 milj.kr.
1050st kvicksilverarmaturer
utbytta till NaH 50W vilket är en
ljuskälla med lång livslängd.
1000st NaH ljuskällor med
normal livslängd utbytta till NaH-
ljuskällor med lång livslängd.
Säkrat ner.
Inventering pågår.
14
Ljusnarsberg Se bilaga 3 och 4. 1250st kvicksilverarmaturer
utbytta till NaH50W ljuskälla
med lång livslängd.
500st NaH-ljuskällor med normal
livslängd utbytta till NaH-
ljuskällor med lång livslängd.
Säkrat ner.
Inventering pågår.
Lindesberg Se bilaga 3 och 4. 100st kvicksilverarmaturer utbytta
till NaH 50W ljuskälla med lång
livslängd.
1000st NaH-ljuskällor med
normal livslängd utbytta till NaH-
ljuskällor med lång livslängd.
Säkrat ner.
Inventering pågår.
Nora Se bilaga 3 och 4. 810st kvicksilverarmaturer utbytta
till NaH50W ljuskälla med lång
livslängd.
1000st NaH-ljuskällor med
normal livslängd utbytta till NaH-
ljuskällor med lång livslängd.
Säkrat ner.
Inventering pågår.
Karlskoga Se bilaga 5. Byte av styrsystem Ny skylift.
Upprättande av egen
belysningsavdelning
Dokumentation av all belysning,
placering, typ felanmälan etc.
Översyn av icke nödvändig
belysning samt nedplockning av
dessa.
Byte från kvicksilver till
metallhalogen.
Test och utvärdering av olika
LED-armaturer. Uppsättning av
nya LED-armaturer i några
utvalda områden.
Ljusbegrepps- och
ljusdesignprojekt.
Planerade
Fortsätta utbytet av
kvicksilverarmaturer
Ljusdesigna parker och viktiga
stråk i centrum.
15
Öka andelen LED-armaturer.
Testa nedsläckning/styrning vissa
tider på dygnet.
Kumla Se bilaga 6. 800 st 125 W Hg-armaturer bytts
ut till högtrycksnatrium 50 W
eller 70 W i villaområden.
140 st gamla
kvicksilverlysrörsarmaturer har
bytts ut mot 70 W
högtrycksnatrium,
genomfartsgator.
83 st metallhalogen runt torget
med effekt på 2x50W, tidigare
125W kvicksilver.
Planerade
Byta ut 300 Hg-armaturer under
2014.
Ett modernt tänd- och
släcksystem 2015-2017.
Laxå 2014 har 1000
kvicksilverarmaturer bytts ut till
metallhalogen. Arbetet löper tills
allting är utbytt.
Lekeberg Bytt ut 1050 st
kvicksilverarmaturer till 1025 st
keramisk metallhalogen 35 W och
25 st LED-armaturer på 35 W.
Örebro Pågår. Ny
upphandling
med nytt
underlag på
gång
Har bytt armaturer till
metallhalogen vid cykelvägar och
till högtrycksnatrium vid bilvägar.
Nytt styrsystem från Abelko.
Nattsänkning av vissa stråk, t.ex.
lekplatser mm. Utbyte av
kvicksilverarmaturer till LED.
Planerade och pågående
All ny exploatering sker med
LED.
Uppdatera säkerheten vid
korsningar.
Städa bort ljusföroreningar.
Förbättring av ljus i tunnlar och
utanför, trygghet i samarbete med
BRÅ.
Uppmärkning av stolpar pågår.
Armaturer etc.
16
Effektmål
Tabellen nedan visar statistiken över kommuners energianvändning för gatubelysning och antalet
ljuspunkter. Vissa kommuner har haft svårt att få fram de exakta statistikuppgifterna t.ex. på grund av
att inventeringarna av ljuspunkterna inte är färdigställda.
Kommun 2008
2009,
MWh/å
r
2013,
MWh
Bespari
ng,
MWh/år
Ljuspun
kter
2008/
2009
Ljuspunk
ter 2013
Energian
vändning
per
ljuspunkt
2009,
kWh
Energianvä
ndning per
ljuspunkt
2013, kWh
Minskning
per
ljuspunkt, %
Askersund 1300 750 550 2800 2800 464 267 42
Degerfors 1400 700 700 3000 3020 450 232 48
Hallsberg 1200 1150 50 5000 5100 240 225 6
Hällefors 1200 750 450 1800 * 2600 667 288 57
Ljusnarsber
g
1100 740 360 1700 * 2300 647 321 50
Lindesberg 1900 1800 100 4000 6600 475 272 43
Nora 840 710 50 2000 3236 420 219 48
Karlskoga 4900 4500 400 9000 9000 544 500 8
Kumla 1997 2100 - 103 5300 5500 570 382 33
Laxå 1000 961 39 2500 2500 400 384 16
Lekeberg 525 274 251 1082 1050 485 261 46
Örebro 9019 9025 - 6 22500 27100 391 333 15
Totalt 26 381 23 460 2 841 60 682 70 806 5 753 3 684 36
*Totalt 3500 ljuspunkter i Hällefors och Ljusnarsberg. Fördelningen är uppskattad.
Statistiken visar att energiförbrukning har minskat med 2,84 GWh i länets kommuner under perioden
2009 och 2013. Projektets effektmål var att kommunerna sparar minst 3 GWh el gatubelysningen till
2014 i förhållande till 2009 års nivå. Framför allt i de växande kommunerna har antalet ljuspunkter
ökat under tiden som gör att projekts måluppföljning med total besparing av el kan bli något
missvisande. Energianvändningen per ljuspunkt har dock minskat mellan 6 och 57 procent.
Investeringen i kommunen med den lägsta besparingen gjordes redan 2009 och då valdes
högtrycksnatrium som alternativ till kvicksilver. Idag skulle valet vara annorlunda på grund av den
snabba teknikutvecklingen och i och med skulle energibesparingen blivit större. Statistiken är för en
viss del uppskattad av kommunerna eftersom exakta värden inte har varit tillgängliga.
17
Ljuskvaliten och personsäkerheten har förbättrats i kommunerna med flera ljuspunkter på strategiska
platser som vid övergångsställen som i sin tur har också lett till ökad energiförbrukningen. Alla länets
kommuner har gjort förbättrande åtgärder på sin gatubelysning under perioden 2008-2014.
Kvicksilverarmaturerna har bytts ut till miljövänligare och energieffektivare metallhalogen, LED eller
högtrycksnatrium.
ERFARENHETSUTBYTE
Generella idéer och tankar om förbättring av gatu-, cykelvägs- och gångvägsbelysningen
Skyltbelysning lyser upp hela affärsgatan, annan belysning kan vara onödig. Avtal med butiksägaren
om att ha på den, eventuellt med ekonomisk ersättning.
Garantiavtal ang. byte av trasiga lampor som har lovats lång livslängd.
Stolpar på fastighetsägarens tomt: bättre snöröjningsutrymme och minskade snöröjningsskador på
stolparna.
Man kan minska antalet ljuspunkter framför allt när ny belysning installeras. Man kan minska
effekterna och till och med släcka helt. Viktigt med en bra dialog med brukarna. Oftast finns det
förståelse för åtgärderna.
Andra lösningar, insyn, skuggor, träd, ljusare omgivning etc. Viktigt att se till exempelvis att träden
inte har vuxit över armaturerna, lampor i oröjda träd gör ingen nytta.
Släck- och tändtider, behovsstyrd belysning.
Tekniska utryck, nyckeltal, t.ex. lm/w, % ljus/effekt som lämnar armaturen och når avsedd yta m.m.
Närvarostyrningen på cykelvägar måste reagera tillräckligt snabbt med tanke på snabba cyklister.
Bra med ett enkelt system för brukarna att göra en felanmälan. Kommunen/driftansvariga åker och
kontrollerar belysningen efter att ha fått denna.
På kulturmärkta områden kan vara svårt med LED eftersom den ofta ha för vitt ljus. Lågenergilampor
är fortfarande ett alternativ i dessa områden.
Enskilda kommentarer från kommunerna
Kumla. LED framöver. Ångrar högtrycksnatrium i villaområdet. Omätt ljus, har inte riktigt koll.
Kommunen har blivit en bättre beställare, som har lett till att entreprenören har blivit bättre leverantör.
Karlskoga satsar speciellt på kvaliten på ljuset som innebär att man tänker på färgtemperaturen (K)
och ljusflödet (lumen) som kvalitetsparametrar.
När är det lämpligt att börja investera i LED? En snabb teknikutveckling väcker mycket frågor kring
detta. Hur förändras ljuskvalitén, hur länge håller drivdonen?
18
Pär Nilsson från Karlskoga Energi och miljö förklarar en installation till de andra i nätverket.
UTVÄRDERING
När projektaktiviteterna var genomförda fick gatubelysningsansvariga svara på en enkät som studerade
vilken nytta de hade fått av insatsen, både vad gäller nätverket, fortbildning och de individuella
konsulttimmarna som erbjöds, se bilaga 7.
Några allmänna kommentarer var att det var bra och nyttigt att tillsammans i länet skapa kontakter och
erfarenhetsutbyte. Kunskaperna har ökat hos många med hjälp av föreläsningarna och man vet till
exempel bättre nu hur man kan ställa krav på entreprenörerna.
19
AVVIKELSER
Projektet genomfördes enligt planen utan några större avvikelser eller förändringar i projektplan.
Projektet kunde startas lite senare än vad det var planerat från början men detta påverkade inte
genomförandet.
Askersunds kommun hade planerat att vara med i projektet från början men kunde inte detta p.g.a.
en föräldraledighet och tvingande prioriteringar till annat. Degerfors kommun har inte varit aktiv i
nätverket eftersom de sköter gatubelysningsfrågorna på konsultbasis. De andra kommunerna som
hade avsikt att vara med från början har deltagit, dessutom har några kommuner anslutit efteråt.
Totalt sett var tio av länets tolv kommuner med i nätverket.
De flesta träffarna hade planerats från början som 3-4 timmars träffar, genomförandet blev dock
för det mesta som 5-6 timmars aktiviteter.
Tidsåtgången har varit mer omfattande vad det var planerat från början. Denna tidsökning kan ses
dock som extra resurs för kommunerna i deras arbete.
Örebro 2014-11-30
för Energikontoret Regionförbundet Örebro
Päivi Lehtikangas
projektledare
20
Bilaga 1
Funktions-, standard- och åtgärdsbeskrivning Ett förslag till Örebro kommun för upphandling av driften av gatubelysning
0 Allmänt
Omfattning
Entreprenaden avser arbete med och ansvaret för drift och underhåll av gatubelysning på allmän
mark som gator, vägar, GC-vägar, parker, torg, gång- och cykeltunnlar, parker, broar och
busshållplatser inom Örebro kommun. Entreprenaden omfattar xxxx ljuspunkter i Örebro
kommun.
Entreprenören skall utföra de åtgärder som krävs för att upprätthålla föreskriven funktion och
standard för gatubelysningen.
I entreprenaden skall kontinuerlig tillsyn ske med sådan omfattning och prioritering att fel och
brister som innebär el- och trafiksäkerhetsrisker samt förlorad trygghetsupplevelse snarast
upptäcks och åtgärdas.
Entreprenörens ansvar börjar efter inkommande servisledning i belysningscentralen och gäller
därefter belysningsanläggningens alla delar. Örebros kommun äger belysningscentraler som
finns inne i nätägarens nätstationer.
Tänd- och släckfunktioner erhålls av nätägaren, varför entreprenören är skyldig att teckna avtal
med denne angående tillträda till belysningscentral och tändning av belysning dagtid samt drift
och felavhjälpning av densamma.
Ersättning
För entreprenaden utgår dels en fast ersättning per år för drift och skötsel av
gatubelysningsanläggningarna, dels utgår ersättning enligt gällande à-prislista.
Kompetens
Entreprenören samt av entreprenören anlitad personal skall ha sådan kunskap och sådan
kännedom om förekommande arbeten att entreprenören kan från elsäkerhetssynpunkt
betryggande sätt kan utföra sina åtaganden.
Entreprenören skall inneha allmän behörighet enligt starkströmsförordningen.
Entreprenörens montörer skall ha genomgått och inneha erforderliga kunskaper om gällande
elsäkerhetsanvisningar.
21
Entreprenören ska ha sådan kunskap att de kan projektera belysning enligt VGU och andra
gällande standarder och rekommendationer för utomhusbelysning.
Definitioner
Med uttrycket ”upptäckt eller anmälan” avses egen upptäckt eller anmälan från beställare,
allmänhet, räddningstjänst eller annan part.
Ansvar
Det är driftentreprenörens ansvar att se till att gällande regler, lagar och förordningar följs.
Uttjänt material skall lämnas för återvinning eller destruktion enligt gällande miljöföreskrifter.
Dokumentation på detta skall kunna uppvisas.
Anläggningsansvar gällande elsäkerhet ligger på entreprenören.
Bilagor
Bilaga 1. Entreprenadsområdets avgränsning framgår av bifogad översiktskarta.
Bilaga 2. À-prislista
Bilaga 3. …..
22
1 Gatubelysning
Gatubelysningsanläggningen skall skötas på sådant sätt att avsedd funktion och elsäkerhet alltid
upprätthålls.
Örebros kommun äger gatubelysningsnätet inom entreprenadområdet. Vid andra
entreprenader/arbeten är det endast driftentreprenören som får göra in- och urkopplingar i
anläggningen.
1.1 Löpande underhåll
Det löpande underhållet skall utföras till en nivå att släckningsgraden uppgår till högst 5%
beräknat som medelvärde på samtliga i entreprenadens ingående lampor.
Tillsyn utförs 1 gång per år och skall utföras under följande period: augusti-oktober.
På sista arbetsdagen under periodens sista månad skall tillsynen vara klar.
Åtgärder vid tillsyn
Byte av samtliga släckta lampor.
Byte av defekta armaturer, glas, kupor eller del.
Omklamring av lyktledningar och bärlinor.
Fastsättning av servis- och tillsatslådor som har lossnat på grund av andra orsaker än
åverkan eller trafikskada.
Rengöring av glas, kupor och armaturer i samband med lampbyten.
Riktning av stolpar som kan utgöra trafikfara.
För att upprätta anläggningens kvalitet måste materialinköp ske i samråd med beställaren.
Belysningsprinciper framgår av Örebro kommuns belysningsprogram som tillhandahålls av
beställare. Val av armaturer ska ske i samråd med beställaren.
Produkter ersätts enligt á-prislista.
Iakttagelser om anläggningens status skall rapporteras till beställaren i de fall som
anläggningens funktion eller säkerhet som kan komma att påverkas.
1.2 Felavhjälpning och fellokalisering
Felavhjälpning sker normalt under vardagar mellan kl. 07.00-16.00. Inställelsetid för åtgärd med
krav på omedelbar åtgärdande skall vara högst en timma.
Entreprenörens jourverksamhet skall vara så organiserad att information om den stationära
belysningens status kan mottas hela dygnet samt att vissa fel kan avhjälpas på icke ordinär
arbetstid.
Felavhjälpning mellan tillsynstillfällena prioriteras enligt följande:
Om flera krav gäller skall det strängaste kravet gälla.
Åtgärd inom 24h:
Fel som utgör fara för trafiksäkerheten eller elektriska personsäkerheten.
Elsäkring ska ske inom 60 minuter.
Omfattande lampbortfall. (t.ex. gruppfel eller funktionsoduglig belysningscentral.)
Bortforsling av trafikskadade anläggningsdelar.
23
Släckt lampa vid övergångsställe, busshållplats eller trappa.
Åtgärd inom 5 arbetsdagar:
Utbyte av trafikskadad anläggningsdel.
Släckt lampa i tunnel.
Prioriterat GC-vägnät, cykelstråk enligt cykelkartan, 5 dagar. (karta bifogas )
Prioriterat vägnät (karta bifogas )
Åtgärd inom 10 arbetsdagar:
Släckt lampa inom centralorten (karta bifogas )
Åtgärd inom 20 arbetsdagar:
Släckt lampa och övriga fel.
1.3 Seriebyte av ljuskällor
Genomförande av seriebyte av ljuskällor ingår i entreprenaden. Seriebyte innebär att samtliga
ljuskällor byts inom ett område efter visst antal brinntimmar och skall utföras under tiden maj-
september angivet år. Lampbyten sker enligt karta för respektive område.
I samband med seriebyte skall även kontroll av armatur samt rengöring av kupa/glas utföras.
Vid byte av ljuskälla i linhängd armatur ska både armaturens upphängning och linans
fastsättning kontrolleras.
Högtrycksnatriumlampor bytes vart 4e år (20000h).
Metallhalogenlampor bytes vart tredje år(12000h).
Lysrör bytes vart tredje år (12000h).
LED bytes när ljusnedgången är 30%
Kontroll av under dagen ersatta ljuskällor skall ske före arbetsdagens slut. Vid seriebyte skall
enbart ljuskällor av hög kvalitet användas. Ljuskällorna väljs i samråd med beställaren.
Funktion på seriebytt ljuskälla ska kontrolleras av entreprenören efter ca 200 brinntimmar.
Felaktiga ljuskällor ska då bytas (s.k. garantibesiktning).
Beställaren tillhandahåller till antagen entreprenör underlag för vilka lampor som årligen skall
bytas. I seriebyten ingår material såsom ljuskällor och eventuellt trasiga linser, glas eller kupor.
1.4 Märkning
Nya armaturer skall märkas med standardiserad etikett avseende ljuskälla. Etiketten placeras väl
synlig från marken i färdriktningen.
1.5 Trafikskador
Det åligger entreprenören att administrera trafikskador enligt beställarens anvisningar.
Entreprenören skall efter upptäckt eller anmälan åtgärda samtliga skador, förorsakade av känt
fordon, på de anläggningar och anordningar som entreprenaden omfattar.
Skada skall efter anmälan omgående märkas ut.
Om skadevållaren är okänd skall polisanmälan göras av entreprenören.
24
Skada
Skada ska, av entreprenören, utan dröjsmål dokumenteras med fotografier och beskrivande text.
Handläggning av skadan sker med hjälp av trafikskadeförsäkringsföreningens blankett.
Ifylld blankett med fakturakopia innehållandes materialspecifikation med á pris samt foto
skickas till beställaren. Entreprenören åtgärdar skadan och fakturerar beställaren. Entreprenören
skall föra ett register över uppkomna skada där typ av skada, plats och tidpunkt för åtgärd
framgår. Redovisas för beställare.
Skada förorsakad av känd vållare
Handläggs på samma sätt som skada förorsakad av okänt fordon men kostnader debiteras
fordonsägare och försäkringsbolag.
1.6 Felanmälan och klagomål etc.
Entreprenören skall under ordinarie arbetstid (telefontid 8-17) finnas tillgänglig per telefon för
mottagande av felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som rör gatubelysningen inom
entreprenadområdet.
Felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som riktas till entreprenören och som är direkt
kopplade till verksamhet som omfattas av entreprenaden handläggs direkt av entreprenören.
Felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som riktas till entreprenören, men åligger annan
ansvarig, hänvisas eller vidarebefordras utan dröjsmål av entreprenören till denne för
handläggning.
Felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som riktas till beställaren, men som åligger
entreprenören, hänvisar eller vidarebefordrar beställaren utan dröjsmål till entreprenören för
handläggning.
Entreprenören skall föra ett register över inkomna felanmälningar, klagomål och förfrågningar
där typ av ärende, tidpunkt, plats och anmälare framgår.
25
1.7 Jour och beredskap
Entreprenören skall alltid kunna sköta akut underhåll enligt följande:
Kunna motta felanmälningar etc. Rutiner, se punkt 1.6.
Bedöma om felet är av sådan art att felavhjälpning erfordras omedelbart eller kan
avhjälpas under ordinarie arbetstid.
Byte av säkring i utgående grupper i belysningscentral.
Undanröjning av påkörda stolpar, nedfallna eller skadade bärlinesystem.
Isolering och vid behov provisorisk skarvning av skadade kablar och ledningar.
Följa polisens direktiv.
Inställelse senast inom 60 minuter.
Elsäkring inom 20 minuter
Instruktion beredskap
Allmänt
Fel som utgör direkt fara för trafiksäkerheten eller elektriska personsäkerheten åtgärdas
omedelbart.
Enklare fel åtgärdas.
Lampbortfall
Lampbortfall fler än två lampor i rad, gruppfel eller fel på belysningscentral åtgärdas
omedelbart.
Centralt styrsystem
Vid fel skall anmälan omedelbart ske till driftcentralen, nätägaren.
Bärlinor
Bärlinor som har rasat eller skadats åtgärdas omedelbart.
Stolpar
Skadade stolpar där fara för trafikanter eller elfara föreligger åtgärdas omedelbart.
Lucka
När lucka är lös, saknas eller att ledningar hänger utanför lucköppning sker åtgärd omedelbart.
Övriga fel
Fel som ej kan härledas till ovanstående typer åtgärdas efter samråd med beställare.
1.8 Anläggning under mark
Entreprenören utför arbete med schaktskador eller annan typ av skador på
belysningsanläggningen samt handlägger rutiner kring krav på ersättning från den som vållat
skadan. Grävansökan med mera skall ske enligt inom kommunens gängse regler.
Kabelfelsmätning, kabelfelsreparationer inkl. schakt, (friläggning, reparation, återställande av
mark till ursprungligt skick) utförs inom 10 arbetsdagar. Skador förorsakade av motordrivet
fordon åtgärdas enligt avsnitt 1.5.
Kan funktion uppnås behöver ej åtgärd utföras under period med tjälad mark.
Vid kabelfel på grund av dålig kabel utförs åtgärd efter samråd med beställaren.
26
Utbyte av stolpfundament sker efter separat beställning utöver fundament enligt 1.5
Trafikskador. Produkter ersätts enligt á prislista.
Återställning av hårdgjord yta sker med av kommunen anlitad entreprenör.
I entreprenadens fasta årliga kostnad skall det ingå 50 st kabelfel/kontraktsår. Antalet justeras
efter verkligt antal (plus eller minus) kabelfel efter varje kontraktsår enligt à-prislistans pris för
kabelfel.
1.9 Anläggning ovan mark
Vid fel på friledning elsäkras anläggningen, temporär omkoppling får ske, efter lagning skall
omkoppling återställas.
Utbyte av stolpar sker efter separat beställning utöver stolpar enligt 1.5 Trafikskador.
Stolpar skall motsvara den demonterade stolpen avseende klassning, material, form, färg och
ROT-skydd.
Stolpriktning sker under seriebyte. Redovisas även på á-prislista.
Stolpar med LED-armatur riktas i enlighet med seriebyte för högtrycksnatrium.
1.10 Vandalisering- och stormskador m.m
Entreprenör utför reparation av belysningsanläggning som har vandaliserats eller på annat sätt
satts ur funktion. Arbetet beställs enligt särskild à-prislista.
Vandalisering hanteras lika 1.5 Trafikskador.
1.11 Julbelysning
Vad ska ingå här? Uppsättning, nedtagning, underhåll, nyinköp, projektering?
1.12 Trafikljus
Vad ska ingå här? Underhållet innefattar trafiksignaler.
1.13 Projektering
Projekteringsunderlag ska vid beställning kunna tillhandahållas av entreprenören.
1.14 Övriga åtgärder
Utsättning av befintliga kablar utföres av driftentreprenör på beställares anmodan.
Entreprenören skall informera beställaren i förekommande fall vid förändringsarbeten på
anläggningen som kan påverka kartverken.
Att kontinuerligt till beställaren lämna förslag på åtgärder, vilka inte omfattas av entreprenaden
men som syftar till att förbättra eller vidmakthålla anläggningarnas funktion och kondition.
27
Dessa skall utgöra underlag för beställarens totala objektplanering och redovisas på byggmöten
(fem stycken per år).
Underlag för relationsritningar och dokumentation av nyanläggningar och förbättringsarbeten
utförs av entreprenören och redovisas för beställaren.
Röjning av vegetation, som stör arbete och ljusverkan, utförs av kommunens egen organisation.
Upptäckta fel och brister anmäls till beställare.
FÖRTECKNING ÖVER ORTER MED GATUBELYSNING
ARMATURFÖRTECKNING
ÖVRIGT
28
Bilaga 2.
Beslutsunderlag till Hallsbergs och Kumla kommun/Johan Röklander, WSP
Olika ljuskällor
Typ av ljuskälla Ca pris kr/st
(revidera)
Livslängd, tim Lm/W Timmar
10% bortfall
Timmar
20% ljusnedgång
Kvicksilver 60
Högtrycksnatrium 150 16000-200002 80-140 18000-24000 20000
Metallhallogen 250 12000-160001 85-114 8000-12000 5000-15000
White son 450 150001 37-50 12000 15000
Kompaktlysrör 100 8000-200002 50-90 8000-14000 12000-20000
LED 2000 och uppåt 25000-500001 50-100
1 = Medellivslängd
2 = Service life
Armatur
Antalet armaturtyper bör hållas nere samtidigt som en användning av nya armaturer måste vara möjlig
då det inom branschen sker en stor teknikutveckling. Även optik och gestaltningsteorier förnyas. Det
kommer nyare forskning om trygghet och försköning av stadsmiljö. Detta bidrar till att det måste
finnas utrymme för provanläggningar och utvecklingsområden som går utanför ramarna i programmet.
Dessa ska dock starkt motiveras och noggrant utvärderas.
För att undvika ljusföroreningar, bländning och optimera var ljuset används rekommenderas att man
ofta använder sig av planglasarmaturer. Planglas innebär att armaturen är helt avbländad för att
undvika oönskad ljusspridning. Detta är något som ska eftersträvas då armaturer planeras för
stadsmiljö. Ingen armatur som används på väg, gc stråk eller gata ska ha mer max fem procent av
totala ljusflödet över 90° (över horisontalplan). I parker, och speciella områden kan större
spridningsvinklar få förekomma. Nedan ett exempel på en lathunds utformning för val av olika
ljuskällor i olika gatumiljöer.
29
I vissa fall kan det vara motiverat att ta fram speciella gestaltningsprogram för större, väl definierade
områden. Där kan de armaturval som anges ovan frångås om speciella skäl anges och motiveras.
I varje projektering av belysning ska möjligheten till styrning av ljuset utredas och värderas. Då en
belysningsanläggnings största kostnad i längden blir driften är det av högsta prioritet att om möjligt
sänka denna kostnad. Det kan röra sig om enkla system som nattsänkning inom ett område till
komplexa system med närvarokännare och olika dämpningsteg. I allra möjligaste mån ska s.k.
varannan-stolpe-släckning undvikas. Redovisning i projekten ska visa om det är ekonomiskt lönsamt
med styrsystem. Man ska även ta hänsyn till trygghetsaspekten och säkerhet i utvärderingen.
Ljuspunktshöjd
För att skapa en hierarkisk ordning av stadens ljus är ljuspunktshöjden, d.v.s. den höjd på vilken
armaturen är placerad, viktig. En lägre satt ljuspunkt skapar en mer intim känsla och de högt sittande
armaturerna sprider ljuset över ett större område.
De lågt sittande ljusarmaturerna ska användas i de mer privata områdena som entrégator och
villagator. Det handlar om armaturer som sitter på låga gatubelysningsstolpar på lokalgator och som
har en höjd på ca 4,5-6 meter. Man ska eftersträva att stolpar inte blir högre än den omkringliggande
bebyggelsen. De lågt sittande ljuspunkterna kan också användas på torg och gågator för att skapa
atmosfär och identitet åt en plats och för att öka trivseln för de som flanerar och vistas i staden på
kvällar och nätter. Dessutom kan det kompletteras med pollare, markinfällda armaturer m.m. för att
bidra till rumsutformningen och skapa trygghet och försköning av staden.
Områden med mer trafik och högre genomströmning ska belysas från en högre punkt, där ljuset sprids
över ett större område. Detta inte minst för att öka säkerheten i trafiken. Den högt placerade
belysningen måste vara väl avskärmad för att inte sprida ljuset för mycket vid sidan om det som är
tänkt ska belysas. Stolphöjder på vägar är mellan 8 och 12 meter. Synkronisera stolphöjden om möjligt
vid den omkringliggande bebyggelsen.
30
Färgtemperatur(ljusfärg)
En viktig aspekt i belysningen är ljuskällans förmåga att återge färger och då använts ofta Ra-värde
som referens. Dagsljus har ett Ra-värde på 100, vilket innebär att ljuset återger alla färger optimalt.
Detsamma brukar anges för den numera utfasade glödlampan.
På de flesta ställen i kommunen exempelvis på vägar, vissa gator och en del mindre prioriterade
område räcker ett krav på Ra65. För vissa områden ska färgåtergivningsgraden vara högre, upp mot ca
Ra 80. Sådana områden är bland annat stadens torg och de mest frekventa affärsstråken, vissa
prioriterade parker, viktiga gång- och cykelvägar och viktiga centrala gator.
Färgat ljus
All ljusdesign ska göras med hänsyn till att platsens naturliga färger lyfts fram i så stor utsträckning
det är möjligt och endast i undantagsfall ska vi använda färgat ljus. Man ska alltid vara försiktigt med
för snabba färgväxlingar och alltid undvika blinkande ljus. En alltför stor färgvariation tenderar att ge
ett intryck av nöjesfält och kan ge en orolig ljusmiljö för trafikanter.
Energieffektivitet
31
I en gammal belysningsanläggning utgörs den årliga kostnaden i huvudsak av el- och
underhållskostnader. Med en ny anläggning kan man sänka elkostnaden drastiskt, dessutom kan
vinster vad gäller underhåll också bidra till bättre ekonomi. Motsvarande belopp kan användas för att
betala ränta och amortering på investeringen och när anläggningen är avskriven sjunker den totala
årliga kostnaden.
Underhåll - tillsyn
Alla belysningsanläggningar kräver ett regelbundet underhåll för att de ska fungera på ett
tillfredsställande sätt. Det bästa sättet att försäkra sig om ett bra underhåll är att upprätta en
underhållsplan för de olika typer av belysningsanläggningar som man har.
Ljuset i en belysningsanläggning förändras successivt och det tar lång tid innan ögat märket det.
Försämringen av belysningen beror framförallt på att armaturer, ljuskällor med mera blir smutsiga
men även ljusnedgång i ljuskällan över tid. Därför bör kontroll av den totala belysningsfunktionen
ingå som ett regelbundet moment i underhållsplanen.
Man kan byta lampor på två sätt, antingen som ett styckbyte eller gruppbyte. Utan en genomtänkt och
väl fungerande underhållsplan kan alltså en god ljusmiljö snabbt bli dålig. Det kan i sin tur inverka
negativt på till exempel trivsel, säkerhet och ljusets funktion som i förlängningen även ökar andra
kostnader än lampkostnaden. Överlag bör gruppbyten vara den rådande underhållsplanen i kommunen
p.g.a. en bättre ekonomi.
På alla orter finns det oftast platser som kräver en ökad tillsyn och det räcker inte med allmänhetens
vakande öga. Med tanke på sådana platser ska det i driftsentreprenaden läggas in en ökad tillsyn t.ex.
enligt följande: tillsyn sker 1 gång/varannan vecka där de fel som upptäcks ska vara åtgärdade inom
högst 3 arbetsdagar. En karta över sådana områden bifogas i belysningsstrategin.
Checklista
Checklistan är en avstämning inför projektering av ny belysning för att skapa en tydligare målbild för
den aktuella belysningsåtgärden. Genom att ställa frågorna i checklistan och diskutera dem inom
kommunen och med externa konsulter, kan ett resultat som uppfyller önskemålen för den specifika
platsen lättare uppnås samtidigt som helheten blir mer sammansatt och krockarna mot omgivning
förhoppningsvis minskar.
Platsen
Vad är det för plats, vad har den för funktion och karaktär?
Hur används den och av vilka?
Är det en plats som ska särskilja sig från staden i övrigt eller ska den smälta in?
Hur fungerar platsen idag, vilka kvaliteter och brister finns?
Vilken belysning finns runt omkring?
Hur förändrar sig platsen och hur förändrar sig omgivningen?
32
Ljussättningens syfte
Varför ska det ljussättas?
Vad vill man uppnå?
Vem är belysningen till för? Gångare, trafikanter m.m.
När ska det lysa, när ska det vara släkt?
Vilka risker finns? T.ex. bländning, förstörd utsikt, störande ljus in i byggnader genom fönster,
risk för skadegörelse, risk för vilseledande ljus och så vidare.
Speciella hänsyn
Finns speciella hänsyn? Som t.ex. att miljön är kulturhistoriskt känslig, bärverk på plats kan störa
verksamhet eller att platsen har stora krav på ett säkert funktionsljus?
Anpassning till omgivningen
Hur kommer den nya ljussättningen att fungera med omgivningens befintliga belysning?
Är belysningsnivån, riktningar och det fokus den belysta platsen får rimlig i förhållande till
omgivningens ljusnivåer?
Hur förhåller sig ljusfärger till närliggande områden?
Kan man förbättra eller anpassa befintlig belysning samtidigt? Kanske samordna den nya
ljussättningen med armaturbyte på platser runt omkring om det ändå ska göras förr eller senare?
Teknik
Ska belysningen vara omärkbar eller ska det synas att den finns?
Kommer armaturerna att vara framträdande i dagsljus?
Vilka krav på ljusfärg och färgåtergivning finns?
Bärverkets utformning samt färg på bärverk och armatur?
Styrning, ska det finnas speciell styrning och hur ska den fungera?
Ekonomi
Hur ofta och länge kommer belysningen att vara tänd?
Vilka krav på installationskostnader respektive driftsekonomi finns?
Vilket serviceintervall är rimligt?
Vid projektering ska alla belysningsanläggningar redovisas med sin totala energiåtgång, en LCC ska
upprättas för redovisning av kostnader för energi, drift och underhåll. Vid belysningsprojektering ska
även den verkliga energianvändningen redovisas och inte enbart den installerade. Det är först när
anläggningen använt, när den påverkas av styrsystem och utnyttjandetid när man vet den verkliga
energiåtgången över tid.
33
TEKNISKA SPECIFIKATIONER OCH KRAV
För upphandling av gatuarmaturer och ljuskällor
Allmänt
Stolparmatur för gatubelysning i staden:
Armaturen ska vara en väl utvecklad och utformad produkt både tekniskt och estetiskt. Den
ska inte vara av typen s.k. ”koffertarmatur”. Då armaturen ska sitta i miljöer från skilda
tidsepoker och på olika typer av stolpar (olika höjder, med och utan armar) är det viktigt att
den har ett formspråk som passar in i flertalet miljöer. Armaturen och dess elektriska
komponenter ska vara CE-märkta
Armaturen ska uppfylla kraven enligt SS-EN-60598-2-3
Förkopplingsdon för Högtrycksnatrium och Metallhalogen ska uppfylla kraven enligt SS-EN
60922 och SS-EN 60923
Önskvärt är att armaturen finns med flera olika ljusspridningar och effekter för att kunna
använda samma armatur på flera platser och för flera ändamål.
Stolparmatur för vägar utanför stadsmiljö:
Armaturen ska vara en välutvecklad och utformad produkt tekniskt och ska kunna underhållas
utan verktyg.
Hålla hög prestanda visuellt, bidra till trafiksäkerheten och får absolut inte blända.
Armaturen och dess elektriska komponenter ska vara CE-märkta
Armaturen ska uppfylla kraven enligt SS-EN-60598-2-3
Förkopplingsdon för Högtrycksnatrium och Metallhalogen ska uppfylla kraven enligt SS-EN
60922 och SS-EN 60923
Lämpligt är att armatur är satt i produktion under de senaste fem åren
Minst 10 års garanti på armaturhus är ett krav för väg- och gatuarmaturer
Material armaturhus:
Armaturhus ska vara utfört i gjuten aluminium
Alla metalldetaljer ska vara syrafasta
Detaljer utomhus ska vara utförda i korrosionsskyddat material
Packningar ska vara åldersbeständiga och får inte missfärga
Färgen ska anpassas till ortens eventuella färgprofil.
Fästanordning:
Flexibel fästanordning för rak stolpe och stolpe med arm i olika lutning
Inom stadskärnan ska linspänn undvikas i möjligaste mån
För armatur i staden är lämpligt att det finns varianter för väggfäste av samma typ av armatur
Kupa:
Stolparmaturer eller på linspänn, inom staden ska ha härdat glas.
34
För stolpar utanför stadsmiljö tillåts även ha kupa av UV-stabiliserad polykarbonat
Optik:
Om reflektor finns ska den vara hel reflektor i aluminium
Möjlighet att justera reflektor alt. lamphållare för optimerande av ljusfördelning
Linser skall vara i UV och IR skyddat material
Lamphållare:
Lamphållare ska vara i keramiskt material (gäller ej LED)
Förkopplingsdon / drivdon:
Donen ska vara av kända fabrikat, fabrikat ska anges
Brumljud från driftdon får inte uppfattas en meter från donet
Faskompensering får ej understiga cos fi=0,9
Tänddon:
Tändning av urladdningslampor ska ha brytfunktion
Kapslingsklass:
IP 66 på lamphus och minst IP 54 på övriga delar.
Tillverkaren ska kunna uppvisa testcertifikat på att armaturen genomgått provning hos en
ackrediterad provningsanstalt
Underhåll:
Underhåll ska enkelt kunna utföras utan att verktyg krävs.
Driftdon ska enkelt kunna bytas ut
Ljuskällan ska enkelt kunna bytas ut
Reservdelar:
Reservdelar ska tillhandahållas av fabrikanten 20 år från och med leveransdag
Övrigt:
Vid inköp ska produktblad för armaturen bifogas. Följande ska framgå:
Armaturens namn/typ
E-nummer
Olackerad/lackerad enligt RAL
Polärdiagram över ljusfördelningen
IP-klass
35
Skyddsklass
Beräkning på belysningsstyrka. 30 meter mellan stolparna (ange ljuspunktshöjd,
verkningsgrad, ljusflöde, beräkningsrastrets mått)
Mått och vikt
Material i armaturen
Driftdons egenskaper samt förväntad livslängd samt bortfall på förkopplingsdon / drivdon
Fäste
Hur underhåll sker
Reflektor / linser, och om samt hur man kan reglerar ljusbilden
Möjlighet till lutning
Möjlighet till styrning av ljusflöde
Angivande av referensanläggning och kontaktperson
Återvinning av armatur
För LED gäller även redovisning av följande uppgifter:
Fabrikat på LED-modulen, ska vara spårbara tillbaka till tillverkaren
Effekt (W)
Total effektivitet angett i lm/W för driftvarm armatur
Avsedd omgivningstemperatur ta
Kan drivdon bytas vid bortfall
Kan LED-modul eller enskilda LED bytas vid bortfall
Högsta resp. lägsta armaturspänning (V)
Bortfall i % vid vägbelysningsdrift efter 8000, 15000 resp. 30000 timmar
Service life, redovisat L70 X timmar
Ra-index eller CRI
Färgtemperatur (K)
Toleransen (bin-tal) max och min +-
Ljusflöde efter 100 timmar, 15000 timmar och 30000 timmar (lm)
Garanti på dioderna minst 20000 timmar eller 5 år.
Leverantören skall garantera att man kan få samma ljusfärg och samma ljusmässiga prestanda
på dioderna vid framtida inköp.
För metallhalogen eller högtrycksnatrium gäller även redovisning av följande uppgifter:
Ljuskällorna ska vara märkta för spårbarhet tillbaka till tillverkaren.
Vid inköp, ljuskällorna får vara högst ett år gamla enligt fabrikantmärkning
Vid eventuell beställning ska kodnyckel bifogas
Fabrikat
E-nummer
Effekt (W) och total effektivitet drivdon + lampa angett i lm/W
Högsta resp. lägsta armaturspänning (V)
Ljusflöde (lm)
Bortfall i % vid vägbelysningsdrift efter 8000, 12000 resp. 16000 timmar
Förväntad livslängd (timmar)
Ra-index eller CRI
Färgtemperatur (K)
Ljusflöde efter 100 timmar, 12000 timmar och 16000 timmar (lm)
36
Belysningsplaneringens mål:
Belysningsplaneringens mål Hur?
Skapa närhet och identitet i
stadsrummet
Tydliggör rummens funktion, material samt färger
Identitetsskapande belysning
Öka orienterbarheten och
överskådligheten
Belysa fonder, landmärken och använd vertikala ytor.
Kontinuerliga ljuspunkter som anger riktningar.
Undvik solitärer, enstaka punkter mitt i mörkret.
Tydliggör ansvarsförhållanden,
privat och offentligt rum
Använd armaturer som i formspråk skiljer på privat och
offentligt.
Betona gränser mellan de olika rummen
Minska risken för skadegörelse Välj vandalsäkra armaturer.
Se över placeringar som kan inbjuda till vandalism.
Ha regelbundet underhåll och reparation.
37
Bilaga 3
2014-03-26
Bergslagens kommunalteknik
Innehar driftansvar på kommunala gatubelysningsanläggningar inom Hällefors
kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun.•
Nulägesanalys • Mål • Åtgärder • Uppföljning
• Nulägesanalys • Mål • Åtgärder • Uppföljning
• Nulägesanalys • Mål • Åtgärder • Uppföljning
Belysningsstrategi - Gatu- och vägbelysning
Belysningsstrategins innehåll, motiv och fokus kan övergripande innefattas med tre begrepp:
belysningens syfte, hållbarhet och ekonomi. Strategin delas upp i fyra delar: nulägesanalys,
målbeskrivning, åtgärdsplan och uppföljning som i sin tur berör de övergripande begreppen.
A. Belysningens syfte - Trygghet - Säkerhet - Orienterbarhet; stråk, knutpunkter, barriärer, landmärken m.m. - Platsens identitet/framhäva arkitektur - Hälsa/välmående - Atmosfär och trivsel
B. Hållbarhet - Energiförbrukning - ”Städa” ljus, undvikande av ljusföroreningar - Driftskede har störst påverkan
C. Ekonomi - Ljuskällor - Armaturval - Verkningsgrad - Styrning - LCC
38
Nulägesanalys
Inventering (totalt, per område)
1. Okulär besiktning. Motsvarar belysningen sitt syfte? Utförs i samband med inventeringar, underhållsbesiktningar och utförande för digitalisering.
2. Trygghetsanalys. (Ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning, reflexer) Trygghetsvandringar utförs av brukare på en del orter i kommunerna, synpunkter från dessa gås
igenom och ingår i framtida projekteringar.
Säkra skolvägar, tema, arbetsform i kommunerna.
3. Ljusföroreningar/var behöver man ”städa” ljus? Bedöms i nuläget ha låg prioritering vad gäller de befintliga belysningsanläggningarna. Brukares
synpunkter kan föranleda åtgärder.
4. Ljuskällor. Färgtemperaturer. Stolpval. Armaturval. Standardprodukter tas fram i samverkan med vår ramavtalsleverantör.
5. Energiförbrukning. Ingår som parameter i den kortsiktiga och långsiktiga planeringen för förebyggande underhåll
och reinvestering samt i anläggningar som nyproduceras.
6. Styrsystem. Centralsystem som gatubelysningsstyrning för alla ingående kommuner, samkörning med VA
avdelningens fjärrsystem (GPRS). Utredning pågår.
Mål
A. Aktivitetsmål (Vad som ska genomföras?) Inom ramen för drift, underhåll och investering tillse att kommunala belysningsanläggningar
med driftansvar Bergslagens kommunalteknik är säkra och innehar en hög tillgänglighet.
39
B. Effektmål (Vad som ska uppnås?) Energieffektivisering har alltid stor påverkan vid våra projekteringar, parameter utifrån pågående produktutveckling i branschen. Genom väl planerade reinvesteringsplaner. Kortsiktig underhållsplanering för att i framtiden medge ett bättre förebyggande underhåll, ljuskällor med lång livslängd installeras i befintliga armaturer där det medges.
I. Åtgärdsplan Förebyggande underhåll.
II. Uppföljning Fortlöpande.
40
Bilaga 4
Slutrapport från Bergslagens kommunalteknik (BKT)
i projektet om effektivare gatubelysning
41
42
Bilaga 5.
Förslag till Busscentralen i Karlskoga
Beställare: Pär Nilsson/Karlskoga Energi och Miljö Konsult: Johan Röklander, WSP
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
Bilaga 6.
2014-07-09
Belysningsstrategi, gatu- och vägbelysning, Kumla kommun
Blandning av armaturer
Nuläge
Beskrivning
Kommunen har totalt ca 5500 ljuspunkter.
Kumla kommun har inom ramen för KLIMP-projektet under 2008- 2012 bytt ut 500 st gamla 125 W
Hg-armaturer mot 50 W eller 70 W högtrycksnatrium. Utbytet har skett i villaområden.
54
På genomfartsgator har 140 st gamla lysrörsarmaturer bytts mot högtrycksnatrium, 70 W.
I centrum, runt torget, har gamla armaturer ersatts av 83 st metallhalogen-ljuskällor som ger en
mycket bättre färgåtergivning än högtrycksnatrium.
125 W har ersatts av 2 x 50 W.
Efter att KLIMP-projektet avslutats har ytterligare 300 st Hg-armaturer bytts mot högtrycksnatrium.
Kommunen har kvar ca 300 Hg-armaturer som ska bytas ut. Energimässigt är högtrycksnatrium bra,
men det gula ljuset i bostadsområden är inte det bästa.
Kumla kommun håller på att bygga ett resecentrum och ny armatur kommer/har sättas upp.
Utbyggnaden sker i etapper. Armaturerna vi valt kan fås med LED-ljuskällor, men vi har valt
metallhalogen för att leverantören flaggar för att LEDen fortsätter utvecklas och kommer inte att ge
”samma” ljus som nu (färg). Då projektet har en kontinuitet vill vi ha samma ljusbild.
Kumla kommuns resecentrum, bussterminalen
Kommunens driftentreprenör är One-Nordic.
Energiförbrukning.
Stor del av gatuljuset är inte mätt utan debiteras enligt shablonmätning.
Total debiterad förbrukning för gatuljus är 2100 Mwh/år.
55
Styrsystem
Kommunen har inget enhetligt styrsystem utan har fler olika system. Några är gamla och är svåra att
få fram reservdelar till.
Mål
Aktivitetsmål
Under 2014 ska resterande ca 300 st Hg-armaturer vara utbytta till högtrycksnatrium-armaturer. Dessa belysningspunkter finns utspridda i befintligt nät som redan är traditionellt högtrycksnatrium-bestyckat.
Nya exploateringsområden ska förses med led-armaturer.
Kvarteret Skäran
De gamla styrsystemen ska bytas ut mot ett modernt och enhetligt system.
56
Effektmål
Kommun ska minska sin energianvändning per belysningsarmatur år 2015 med 5 procent jämfört med 2008.
Åtgärdsplan
Nya exploateringsområden byggs ut med led-armaturer.
Medel är äskade för att byta ut styrsystem under 2015.
Planerade åtgärder
Åtgärd 1. Byte av armaturer
Plats: Kumla, utspritt
Åtgärd: Kvicksilver byts mot högtrycksnatrium.
Tidplan Under 2014
Ekonomi ca 300 000 kr
Upphandling Inom befintligt avtal
Åtgärd 2. Ett modernt tänd- och släcksystem
Plats Kumla
Åtgärd Utbyte
Tidplan 2015 - 2017
Ekonomi 450 000 kr
Upphandling Kommer att upphandlas
TEKNISKA KONTORET
Bertil Ringqvist
planeringsingenjör
57
Utvärdering av gatubelysningsprojektet Bilaga 7.
Utvärdera på en skala från 1 till 6, där 1= ingen nytta och 6= mycket stor nytta
1. Projektupplägget med expertföreläsningar och samtal _Medelvärde: 4,5__
Synpunkter: Johan Röklanders föreläsning var väldigt bra.
2. Studiebesök generellt __ Medelvärde: 4,0__
Synpunkter: Inga
3. Individuella konsulttimmar ___Medelvärde: 5,0
Synpunkter: Inga
4. Erfarenhetsutbyte mellan kollegorna __ Medelvärde: 4,8__
Synpunkter: Inga
5. Nytta av projektet med tanke på utveckling av gatubelysningen i min kommun. __ Medelvärde: 4,3__
Synpunkter: Inga. Se synpunkterna under fråga 6.
6. Övriga hälsningar
Synpunkter:
Bra att tillsammans i länet skapa kontakter och erfarenhetsutbyte, samt att man ser samma saker/har samma
tankar.
Har i projektet tyvärr missat en stor del av möten och expertföreläsningar.
Nyttigt att samlas och byta erfarenheter. Dock för lite gemensamt läge för att k unna dra nytta av varandra.
Min att kunskap om gatubelysning och styrsystem har varit liten. Den har blivit mycket bättre och vi vet mer
om vad och hur vi ska fråga och ställa krav på vår entreprenör.
Vi hade precis bytt armaturer vad gäller gatubelysning, intressant när det gäller belysning till g/c-vägar.
