S-omeprazol - DiVA portal330613/FULLTEXT04.pdf · 2010. 8. 16. · S-omeprazol S-omeprazol Erika Billinger, Kajsa Ekvall, Emma Andersson, Sara Rydergren, Fosia Jama, Annelie Hansson,

TVE 10 014 Juli

Examensarbete 15 hpJuli 2010

S-omeprazolS-omeprazol

Erika BillingerKajsa Ekvall, Emma AnderssonSara Rydergren, Fosia JamaAnnelie Hansson, Petur JonssonJonas Lönnbark, Mathias Andersson

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

S-omeprazol

S-omeprazol

Erika Billinger, Kajsa Ekvall, Emma Andersson, Sara Rydergren, Fosia Jama,Annelie Hansson, Jonas Lönnbark, Mathias Andersson, Petur Jonsson

Our project is meant to produce a generic medicine for stomach ulcers and heartburns. As Astra Zeneca's patent on Nexium expires in the United states in 2012, our clients wants to take advantage of the market and with using the same active substance as Nexium contains we want to produce a new generic drug, that we named Bluezec.

ISSN: 1650-8297, TVE 10 014 JuliExaminator: Torgny FornstedtÄmnesgranskare: Torgny FornstedtHandledare: Torgny Fornstedt

1

PD 4 – Slutrapport

PROJEKT S-omeprazol

Datum 100528, reviderad 100603

Uppdragsgivare Torgny Fornstedt, GenericStar AB

Projektledare Erika Billinger

Projektgrupp Petur Jonsson (ekonomiansvarig), Kajsa Ekvall (marknadsansvarig), Mathias Andersson (produktutvecklare), Jonas Lönnbark (riskanalytiker), Fosia Jama (inköpsansvarig), Annelie Hansson (registreringsansvarig), Emma Andersson (produktionsansvarig), Sara Rydergren (kvalitetssäkrare)

Kontaktinformation Läkemedelsgatan 1, 753 34 Uppsala

018-111 111 11 (tel.nr)

018-222 222 22 (faxnr)

[email protected]

www.genericstar.se

Executive summary (E.B) Projektgruppen för GenericStar AB har tillsammans tagit fram en projektplan för att tillverka ett

generiskt läkemedel mot magsår. Då AstraZenecas patent för Nexium® går ut, till en början i USA

2014, planerar GenericStar AB att ta en del av denna marknad genom att tillverka ett generiskt

läkemedel med esomeprazol som aktiv substans. Från 2015 kommer patenten att gå ut i Europa och

vid senare tid även Japan. Planen är då att även röra sig in mot de marknaderna.

Vi i projektgruppen har tagit fram en projektplan för att tillverka Bluezec®. Vi anser att detta projekt

kommer att lyfta GenericStar AB som generiskt företag både i trovärdighet och framgångsrikt

företag. GenericStar AB har med detta projekt en möjlighet att utveckla sig själva och öka sin

omsättning med stor marginal. Genom att man successivt ökar produktionen kan vi sänka priset på

vår produkt eller behålla ursprungspriset och välja att ta ut en större vinst.

Som sagt, vi i projektgruppen ser stor potential att satsa på ett projekt som detta.

mailto:[email protected]://www.genericstar.se/

2

Innehållsförteckning PROJEKT ....................................................................................................................................... 1

Uppdragsgivare ............................................................................................................................ 1

Projektledare ............................................................................................................................... 1

Projektgrupp ................................................................................................................................ 1

Kontaktinformation ...................................................................................................................... 1

Executive summary (E.B) .............................................................................................................. 1

1 Inledning (E.B) ........................................................................................................................... 5

2.0 Marknadsaspekter (K.E) .......................................................................................................... 6

2.1.1 Underlag för produktförbättring ............................................................................................ 6

2.1.2 Undersökning i marknadsföringssyfte .................................................................................... 6

2.1.3 Resultat av marknadsundersökning ....................................................................................... 6

2.1.4 Tolkning av resultat ................................................................................................................ 6

2.2 Förslag på produktförbättring ....................................................................................................... 7

2.2.1 Kombinationspreparat ........................................................................................................... 7

2.3.1 Andra generikaföretag. .......................................................................................................... 8

2.3.2 Redan lanserade generika ...................................................................................................... 8

2.3.3 Orginalprodukten ................................................................................................................... 9

2.4 Tabell över beredningsformer ....................................................................................................... 9

2.5 Potentiella marknader i USA ......................................................................................................... 9

2.5.1 Marknadsandelar ................................................................................................................. 10

2.6 Försäkringsbolagen i USA ............................................................................................................ 11

2.7 Marknadsföringsvägar ................................................................................................................. 11

2.7.1 Patienter ............................................................................................................................... 12

2.7.2 Läkare ................................................................................................................................... 12

2.7.3 Försäkringsbolag och statliga myndigheter.......................................................................... 12

2.7.4 Kostnader ............................................................................................................................. 13

3.0 Syntes av esomeprazol (M.A.) ............................................................................................... 13

3.1 Syntessteg 1 ................................................................................................................................. 13

3.2 Syntessteg 2 ................................................................................................................................. 14

3.3 Syntessteg 3 ................................................................................................................................. 15

3.4 Syntessteg 4 ................................................................................................................................. 15

4.1 Varför kapslar? ............................................................................................................................ 16

4.3 Processen..................................................................................................................................... 17

3

4.3.1 Processteg ............................................................................................................................ 17

4.4 Produktionslinje........................................................................................................................... 19

4.5 Besparingar under processen ...................................................................................................... 19

4.6 Produktens innehållsförteckning (M.A.) ..................................................................................... 19

4.6.1 Granulatkorn ........................................................................................................................ 21

4.6.2 Kapselhöljet .............................................................................................................................. 21

4.7 Förpackning och dosering av kapslar .......................................................................................... 21

4.7.1 Esomeprazol 20 mg .............................................................................................................. 22

4.7.2 Esomeprazol 40 mg .............................................................................................................. 22

5.0 Inköp (F.J.) ............................................................................................................................ 22

5.1 Bakgrundsanalys .......................................................................................................................... 22

5.1.1 Hjälpämnen .......................................................................................................................... 22

5.1.2 Kapslar .................................................................................................................................. 23

5.2 Samtliga inköp ...................................................................................................................... 24

5.2.1 Inköp av API. ......................................................................................................................... 24

5.2.2 Inköp av hjälpämnen ............................................................................................................ 24

5.2.3 Inköp av kapslar .................................................................................................................... 24

5.2.4 Inköp av maskiner ................................................................................................................ 25

5.2.5 Inköp av kapslar med C-vitamin ........................................................................................... 25

5.3 Sammanställning över egen tillverkning av API .......................................................................... 25

6.0 Ekonomi (P.J.) ....................................................................................................................... 26

6.1 Självkostnadskalkyl ...................................................................................................................... 26

6.1.1 Självkostnadskalkyl utan C-vitamin. ..................................................................................... 27

6.1.2 Självkostnadskalkyl med C-vitamin ...................................................................................... 27

6.2 Direkta kostnader ........................................................................................................................ 27

6.2.2 Produktionskostnader 20 mg (dM) ...................................................................................... 28

6.2.3 Förpackningar (dM) .............................................................................................................. 28

6.3 Indirekta kostnader ..................................................................................................................... 29

6.4 Övriga kostnader under år 1........................................................................................................ 30

6.5 Pålägg. ......................................................................................................................................... 30

6.6 Lön och ytterligare arbetsgivaravgifter ....................................................................................... 31

6.7 Anställda ...................................................................................................................................... 32

6.7.1 Socialavgifter ........................................................................................................................ 32

6.7.2 Total kostnad för anställda ................................................................................................... 32

4

6.7 Vinst ............................................................................................................................................. 32

6.8 Nollomsättning ............................................................................................................................ 33

6.9 “Worst case scenario” ................................................................................................................. 33

7.0 Kvalitetssäkring (S.R.) ........................................................................................................... 34

7.1 Personal och hygien .................................................................................................................... 34

7.2 Lokaler ......................................................................................................................................... 34

7.3 Utrustning .................................................................................................................................... 34

7.4 Dokumentation............................................................................................................................ 34

7.5 Egeninspektion och tester ........................................................................................................... 34

7.6 Kvalitetstester.............................................................................................................................. 35

7.6.1 Kvalitetstester på hjälpämnen samt inköpt API ................................................................... 35

7.7 Stabilitetstester ........................................................................................................................... 36

7.7.1 Stresstester ........................................................................................................................... 36

7.8 Kvalitetstester på produkten ....................................................................................................... 37

7.8.1 Beskrivning ........................................................................................................................... 37

7.8.2 Identifiering .......................................................................................................................... 37

7.8.3 Uniformity of content .......................................................................................................... 37

7.8.4 Föroreningar ......................................................................................................................... 38

7.8.5 Syraresistens och upplösningstid ......................................................................................... 38

7.9 Reklamationer och indragningar ................................................................................................. 38

7.10 Internationella standarder ........................................................................................................ 38

8.0 Ansökan om registrering av läkemedel i USA (A.H.) ............................................................... 38

8.1 Bioekvivalensstudie ..................................................................................................................... 38

8.1.1 Klinisk studie ......................................................................................................................... 39

8.1.2 Insamling och analys av data ................................................................................................ 40

8.2 Hållbarhetstester ......................................................................................................................... 41

8.3 Övriga dokument ......................................................................................................................... 42

9.0 Riskhantering (J.L.) ................................................................................................................ 42

9.1 Miniriskanalys .............................................................................................................................. 42

9.1.1 Intern riskanalys ................................................................................................................... 43

9.2 Åtgärdsplan ................................................................................................................................. 44

9.2.1 Resurser ................................................................................................................................ 44

9.2.2 Kvalitet (egen tillverkning) ................................................................................................... 44

9.3 Produktionsstopp ........................................................................................................................ 45

5

9.4 Konkurrens .................................................................................................................................. 45

9.5 Leverantörer ................................................................................................................................ 45

9.6 Valutarisk ..................................................................................................................................... 46

Bilagor

- Bilaga 1 – Produktion med C-vitamin (E.A.)

- Bilaga 2 – Behandling (M.A.)

- Bilaga 3 – Självkostnadskalkyl utan C-vitamin (P.J.)

- Bilaga 4 – Självkostnadskalkyl med C-vitamin (P.J.)

- Bilaga 5 – Allmänna inköpsbestämmelser (F.J.)

- Bilaga 6 – Tidsplan (E.B)

Inledning (E.B) Vi i projektgruppen fick tidigare i våras ett uppdrag att ta fram en projektplan för att

tillverka ett generiskt läkemedel mot magsår och halsbränna. Vi tog oss an projektet med

stor entusiasm då vi direkt såg att det var en intressant utmaning samt ett projekt som

kändes genomförbart.

Nexium® är ett läkemedel mot magsår som AstraZeneca distribuerar och är efterträdaren till Losec®.

År 2014 kommer Nexiums patent att gå ut i USA och därefter kommer även Europas samt Japans

patent gå ut runt 2015.

Vårt uppdrag blev alltså att ta fram en projektplan till att ta fram ett generiskt läkemedel till Nexium®

där vi anser att det kan bli ett lyckat projekt. Vi har tagit fram en projektplan där vi själva anser att vi

har täckt in alla viktiga områden.

Vi i projektgruppen har även undersökt möjligheterna att ta produkten ett steg längre. Vårt förslag är

att man tillsätter C-vitamin till produkten vilket gör att samtidigt som patienten tar sin

magsårsmedicin kommer patienten att täcka in sitt dagliga rekommenderade intag av C-vitamin. Vi

har även ett förslag till att smaksätta kapseln med en lätt blåbärsmak för att förhoppningsvis locka en

större del av marknaden. Enligt en marknadsundersökning som vi genomförde visade det sig att en

stor del av den amerikanska marknaden föredrog blåbär som bär och vid extra tillsatser stod C-

vitamin högt i kurs. Baserat på den undersökningen utvecklade vi produkten som beskrivs ovan i

texten.

Vi har döpt vår förhoppningsvis framtida produkt av GenericStar AB till Bluezec®. Vi känner att

namnet associerar till färgen blå som vår kapsel kommer att anta och Sverige som land.

Ur ekonomisk synvinkel kan vi se att ett projekt som detta är ekonomiskt gynnbart för företaget. Vi

kommer att öka omsättningen för GenericStar AB och utveckla företaget till det större. Vi känner

också att ett generiskt läkemedel som Bluezec® kommer att höja GenericStar AB på den generiska

läkemedelsmarknaden och ett projekt som detta kommer leda till att förtroendet hos kunder ökar,

vilket i sin tur leder till ett växande företag.

Vi i projektgruppen är mycket nöjda med vårt resultat som kan ses nedan i rapporten och hoppas att

vi i framtiden hittar Bluezec® i hyllan på apoteket.

1

6

2.0 Marknadsaspekter (K.E) Nedan följer analys av marknaden för undersökning av hur ett nytt generiskt läkemedel skulle tas

emot.

2.1 Marknadsundersökningar

Vi har gjort två marknadsundersökningar, en som utgör underlag för produktförbättring och en i

marknadsföringssyfte. De båda sammanfattas här kort med viktiga aspekter som vi ska ta hänsyn till.

2.1.1 Underlag för produktförbättring

Vi utför en studie för att undersöka i vilken mån amerikaner är villiga att ta kombinationspreparat.

Intresset för vitaminer, mineraler och omega 3 undersöks i samma enkät. Detta blir underlag till

förbättringen av vår produkt. Om intresse finns från ledningen kan även åsikter om färg och smak

läggas till. Undersökning skickas till slumpvalda individer i alla delstater, antalet justeras så att vi får

ett statistiskt säkert resultat.

2.1.2 Undersökning i marknadsföringssyfte

För att kunna konkurrera med alla övriga generika och originalprodukter utför vi en studie.

Försökspersonerna får välja mellan vår produkt och en utvald grupp övriga generika. Förhoppningsvis

blir resultatet att försökspersonerna oftast väljer vår produkt och vi kan då dra slutsatsen att de

flesta patienterna även kommer göra det. Denna studie skickar vi tillsammans med

bioekvivalensstudierna till försäkringsbolag och statliga myndigheter. Även denna studie ska vara

statistisk säkerställd och antalet försökspersoner behöver justeras efter detta.

2.1.3 Resultat av marknadsundersökning

I marknadsundersökningen som vi skickade ut till ett antal individer i alla delstater i USA, fick vi

följande resultat. Resultatet kan anses statistiskt säkerställt då antalet svarande justerats för detta

ändamål.

På frågan vilken beredningsform man helst föredrar blev resultatet att 73 % av försökspersonerna

föredrar kapslar. Alternativen som gavs var tablett, infusionslösning, oral suspension och kapsel.

På frågan vilken tillsats man helst skulle se i en magsårstablett blev resultatet att 61 % av de

tillfrågade helst såg vitaminer som tillsats. Alternativen som gavs var vitaminer, vitaminer och

mineraler, antioxidanter samt omega 3.

På frågan vilken frukt eller vilket bär försökspersonerna mest förknippar med Sverige blev resultatet

blåbär. De tillfrågade fick på frågan själva fylla i svaret.

2.1.4 Tolkning av resultat

Baserat på framkommen information ur marknadsundersökningen väljer vi att producera en blå

kapsel med antingen ingen tillsats eller en med tillsatta vitaminer. Vi föreslår vitaminer i form av

vitamin C då detta vitamin även klassas som antioxidant. På kapseln trycks en kod med en gul färg

för att ge associationer till Sverige samt information om det är 20 mg eller 40 mg API i kapseln.

Produkten kommer att marknadsföras som ett svenskt preparat där man kan välja att få tillsatser i

form av vitaminer från blåbär eller en helt vanlig kapsel. Alternativt om styrelsen väljer att inte

7

tillsätta vitaminer besprutar vi kapseln med blåbärssmak. Då kan kunden välja antingen vanlig kapsel

utan smak eller kapsel med blåbärssmak.

2.2 Förslag på produktförbättring För att förnya och märka ut vårt generika bland övriga generiska produkter föreslår vi en förbättring

av befintlig produkt. Tanken är att tillsätta vanliga vitaminer som är kända för sina hälsoförbättrande

egenskaper. För de sjukdomsindikationer som den generiska produkten riktar sig mot ges ofta råd

om förbättrade livsvanor, exempelvis genom att undvika kaffe, alkohol, rökning och genom daglig

motion. Att då tillsätta vitaminer till vår befintliga produkt kan vi marknadsföra oss som effektiv

lindring mot matspjälkningssjukdomar och en förbättrad vardagshälsa.

Om vi ska tillsätta vitaminer till vår produkt bör vi ta hänsyn till rekommenderat dagligt intag (RDI). Vi

föreslår en tillsättning av vitamin C som är klassad som vitamin och antioxidant. Produkten kan då

marknadsföras som en allmän vitaminbomb men ändå effektiv mot matspjälkningssjukdomen. Det

rekommenderade dagliga intaget för vitamin C är cirka 75 mg för en vuxen1. Värdet är anpassat för

både kvinnor och män. Däremot inte för gravida och ammande kvinnor, men då är de

rekommenderade intaget generellt något högre. Vitaminerna vill vi placera i en kapsel bredvid vårt

generika och detta görs för att hållbarheten inte ska riskeras. Vi undviker på så sätt oönskade

reaktioner genom att hålla granulatkorn och vitaminer åtskilda.

En viktig aspekt är att slutprodukten inte får bli för stor med de tillsatta vitaminerna. Vi kan behöva

justera mängden för att se till att kapseln fortfarande är sväljvänlig. Alternativ finns att låta göra två

kapslar, som skall sväljas var och en för sig, men detta vill vi helst undvika. Om vi inte kommer kunna

tillsätta det hela rekommenderade dagliga intaget kan vi fortfarande marknadsföra produkten som

vitaminberikad.

2.2.1 Kombinationspreparat

Om ledningen tycker att en vitaminberikad produkt låter intressant kommer vi behöva förbereda en

något större klinisk studie. Dessutom genomför vi en kemisk och farmaceutisk dokumentation där

vitaminerna betraktas som aktiva beståndsdelar. Vi är medvetna om att studierna medför en större

kostnad. Vi tror däremot att vår produkt med dessa förbättringar skulle stå sig bättre på marknaden.

Kostnaden för studierna uppskattar vi till ca 50 miljoner, pengar som vi snabbt kan få igen genom att

vi parallellt producerar vanliga generiska kapslar utan tillsatser. För mer detaljer se

självkostnadskalkylen. Se avsnitt 8.1.3 Studie för kombinationspreparat.

2.3 Konkurrensläget Konkurrensläget för produktion och försäljning av generiskt läkemedel till Nexium® är uppdelad i tre

olika områden: andra generikaföretag, redan lanserade generika och orginalprodukten. De tre

områdena utvärderas nedan. AstraZeneca förkortas AZ i fortsättningen.

8

2.3.1 Andra generikaföretag

Många företag har redan i dagsläget försökt att tillverka och sälja esomeprazolgenerika. Nexium® är

däremot fortfarande så pass skyddat av patent att AZ avvägt hoten genom att antingen stämma eller

alliera sig. De företag som AZ hittills har allierat sig med utgör ett visst hot då patenten går ut.

Teva Pharmaceutical Industries är ett av dessa företag och deras licens med AZ ger tillstånd att börja

försäljning av esomeprazolgenerika maj 2014 i USA1. Teva är i dagsläget världens största tillverkare

av generika och riktar sin marknadsföring mot apotekskedjor, varuhus, distributörer, statliga byråer

och hälsovården i stort2.

Ranbaxy är ett annat företag som även ingått licensavtal med AZ och de har även ”first-to-file” status

i USA enligt Hatch-Waxman Act. Detta innebär att de har laglig rätt till 180 dagar exklusiv

marknadsföring då AZ’s patentet faller. Då patentet faller påbörjas licensierad tillverkning av

generika åt AZ.

Dr Reddy´s har ännu inte ingått i något licensavtal med AZ. Vi kan anta att företaget däremot

kommer ge sig in på marknaden, troligtvis innan patentet gått ut. Antingen kommer AZ stämma eller

alliera.

Andra företag som troligtvis kommer utgöra konkurrenter är Lupin och Sandoz. Inget finns däremot

dokumenterat.

2.3.2 Redan lanserade generika

Ett annat område som utgör konkurrens är omeprazolgenerika och annan generika med liknande

indikationer. Dessa har redan nått ut till marknaden och har igenkänning av läkare, försäkringsbolag

och patienter. Det vi kan tillföra med esomeprazolgenerika är ett mer effektivt läkemedel men

annars ett ekvivalent alternativ.

Prilosec OTC® är ett av de storsäljande omeprazolgenerika som finns på marknaden. De spelar på att

läkare rekommenderar Prilosec OTC som bästa syrahämmaren3. Prilosec är receptfritt.

Zegerid® och Zegerid OTC® är två andra ekvivalenta generika till omeprazol. Båda är, precis som

Prilosec OTC®, receptfria. Marknadsföringen av de tre nämnda läkemedlen riktas alltså främst direkt

mot patienterna.

Läkemedel som inte har omeprazol som aktiv substans men som ändå har åtskilliga marknadsandelar

tolkas även de som konkurrenter. Dels finns läkemedel med cimetidin som aktiv substans, en H2-

receptor antagonist med liknande indikationer som Nexium®. Maalox® och Pepcid® är två andra

exempel på läkemedel med liknande indikationer men andra aktiva substanser. De är alla receptfria.

Det finns även tre alternativ till protonpumpshämmare som är receptbelagda, dessa är Protonix®,

Prevacid® och AcipHex®. Alla med olika aktiv substans.

1 http://www.astrazeneca.com/media/latest-press-releases/AZ-teva-agreement?itemId=8017085 2010-05-04

2 Tevapharm.com 2010-05-04

3 http://www.prilosecotc.com/en_US/consumer/prilosec-otc/ 2010-05-04

http://www.astrazeneca.com/media/latest-press-releases/AZ-teva-agreement?itemId=8017085http://www.prilosecotc.com/en_US/consumer/prilosec-otc/

9

2.3.3 Orginalprodukten

Givetvis kommer Nexium® finnas kvar på marknaden efter utgånget patent. Genom att alliera sig

med de största konkurrerande generiska företagen kommer Nexium® troligtvis behålla en relativt

stark plats på marknaden. Priserna kommer oundvikligen att falla men AZ kan räkna med fortsatt

försäljning på grund av deras tidigare dominerande position på marknaden.

2.4 Tabell över beredningsformer

Läkemedel Beredningsform

Prilosec OTC® Tablett

Zegerid® Kapsel, Pulver till oral suspension

Maalox® Oral suspension

Pepcid® Tablett, Tuggtablett

Protonix® Tablett

Prevacid® Tablett, Kapsel

AcipHex® Tablett

Nexium®

Tablett, Kapsel, Pulver till infusionsvätska, Pulver till oral

suspension Tabell 1. Tabell över beredningsformer.

2.5 Potentiella marknader i USA Indikationerna för Nexium® är gastroesofageal refluxsjukdom, Helicobacter pylori, magsår, Zollinger-

Ellisons syndrom samt förebyggning av blödning från sår efter behandling med intravenöst

läkemedel.4 Marknaden i USA för ovanstående indikationer delas upp i tre stora huvudgrupper.

De patienter som lider av magsår uppgår i dagsläget till 25 miljoner. Många av dessa är drabbade av

Helicobacter pylori, men inte alla. Dessutom uppdagas nästan 500,000 nya fall varje år.5 Med tanke

på den livsstilsutveckling som sker i västvärlden och framför allt i USA lär denna siffra troligen öka.

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är nästa stora grupp av patienter. De som är drabbade av

halsbränna har troligtvis GERD. Grovt räknat är 7 % av den amerikanska befolkningen drabbad6, vilket

är ca 21 miljoner människor.

Den största gruppen patienter är de som drabbats av Helicobacter pylori. Man beräknar att 20 % av

befolkningen är under 40 år och 50 % av befolkningen är över 60 år som är drabbade3. Med

utgångspunkt från populationspyramiden i figur 1, är gruppen människor under 40 år, ca 165

miljoner, där 20 % av dessa utgör 33 miljoner drabbade. Befolkningsmängden över 60 år är ca 56

4 www.fass.se 2010-03-25

5 http://www.emedicinehealth.com/peptic_ulcers/article_em.htm 2010-05-05

6 National Digestive Disease Clearinghouse 2010-05-05

http://www.fass.se/http://www.emedicinehealth.com/peptic_ulcers/article_em.htm

10

miljoner, 50 % av dessa är alltså ca 28 miljoner. Dessutom tillkommer gruppen mellan 40 till 60 år.

Sammantaget ligger siffran lågt taget på 65 miljoner drabbade.

Utan tvekan är magspjälkningssjukdomar en stor marknad i USA. Genom att plocka vissa procent av

denna marknad kan tillverkning av en generisk produkt bli lönsam.

De tre nämnda huvudgrupperna innefattar inte två av de först nämnda indikationerna. På grund av

den lilla procenten som dessa indikationer utgör läggs inte fokus på dessa patientgrupper.

2.5.1 Marknadsandelar

För att få en tillräckligt hög ”return on investment” kommer vi behöva ta ca 4 % av den amerikanska

matspjälkningsmarknaden. I denna beräkning har Nexiums marknadsandelar analyserats. Även siffror

från Losecs försäljning har analyserats för att kunna ge en så tydlig bild som möjligt. Losec ansågs ha

55 % av refluxmarknaden, 25 % av dyspepsi och 20 % av magsårsmarknaden. Alla procent med

avseende på världsmarknaden7.

Konkurrensläget är en viktig parameter i beräkningarna och vi räknar med att andra generikaföretag

kommer lansera nya produkter som kommer påverka vår försäljning. Vi kommer hålla god uppsikt

under uppstarten samt använda oss utav en riktad marknadsföring för att motverka att vi tappar

marknad. Även generika till föregångaren Losec® och originalprodukten anses som konkurrenter.

Mer detaljer kring detta finns att se i avsnittet om konkurrensläget samt under externa risker (se

avsnitt 9.0).

En annan viktig aspekt är vår egen kapacitet, alltså hur många batcher vi kommer kunna producera.

Med 22 batcher per år förväntar vi oss kunna ta 4 % av marknaden. Detta kräver även att vi säljer allt

vi tillverkar.

För närmare analys av försäljning med mera hänvisar vi till självkostnadskalkylen.

7 Affärsvärlden 2010-03-23

Figur 1. Befolkningspyramid över USA’s befolkningsmängd år 2010

11

2.6 Försäkringsbolagen i USA

I första hand kommer marknadsföringen av vårt generiska preparat att riktas mot de amerikanska

försäkringsbolagen. Anledning är att de drabbade patienterna troligtvis kommer att få läkemedlet

betalt genom försäkringar. Om vi kan övertyga försäkringsbolagen om att vi är den billigaste och

bästa produkten på marknaden kan vi vinna många fördelar. Därför följer nedan en kort

sammanställning över hur försäkringsbolagens verksamhet i USA ser ut i dagsläget.

Det finns ett 40-tal stora privata försäkringsbolag som erbjuder sjukvårdsförsäkringar. Det finns

dessutom ett antal statligt upprättade program där människor som inte har råd också ska kunna få

en sjukvårdsförsäkring. De två stora programmen är Medicaid och Medicare.

Madicaid8 är till för låginkomsttagare och hanteras av Center for Medicare and Medicaid Services

(CMS) som är en instans inom amerikanska staten. Medicare9 är till för människor över 65 år eller

med speciella kriterier. I detta program kan man även välja till försäkring som täcker kostnader för

utskrivna läkemedel. Detta program hanteras också av CMS.

De nya reglerna för försäkringsbolagen som president Barak Obama nyligen fick igenom innefattar

bland annat att försäkringsbolagen måste använda en viss del av premierna till sjukvård för deras

drabbade klienter. De kommer alltså behöva redovisa mer av deras inkomster och hur mycket som

läggs på sjukvård. Detta gynnar oss eftersom patienter inte kan nekas behandling. Däremot kommer

direktannonsering av läkemedel i tv bli hårdare reglerat. Tanken är att flytta makten från

försäkringsbolag och läkemedelsbolag till läkare och patienter. Detta är för oss en nackdel då vi

troligen kommer försöka marknadsföra vår produkt direkt mot försäkringsbolag.

Vår plan för att få försäkringsbolagen att välja vår produkt framför de andra redovisas som de

produktförslag som kan ses under ”2.2 Förslag på produktförbättring”. Vi har gjort en

marknadsundersökning som visar att patienterna hellre väljer vår produkt framför de andra. Vi

utformar även produkten efter hur marknaden helst föredrar att ett läkemedel ska se ut. Denna

information får vi fram genom att genomföra en marknadsundersökning hos patienterna. Genom att

lämna in dessa kompletterande data med vår bioekvivalensstudie till försäkringsbolag och stat bör vi

kunna få ett kraftigare genomslag än våra konkurrenter.

Marknadsföringsplanen för ovanstående finns att se under marknadsföringsvägar.

2.7 Marknadsföringsvägar För att nå ut till patienter, läkare, försäkringsbolag och statliga instanser, genomför vi en stor

marknadsföringskampanj. Den kommer se olika ut beroende på vilken målgrupp vi riktar respektive

aktivitet. Men det genomgående budskapet ska i alla delar vara trovärdighet och förbättrad effekt.

8 Cms.gov

9 Msc.gov

12

2.7.1 Patienter

Vi fokuserar på de stora patientgrupperna magsår och halsbränna för att få störst genomslag. Vi

använder benämningarna magsår och halsbränna även om indikationerna Helicobacter pylori och

gastroesofageal refluxsjukdom egentligen avses. Detta kommer troligtvis ge bättre genomslag då fler

människor kan räkna in sig i dessa patientgrupper.

Marknadsföringen kommer ske huvudsakligen genom media, så som annonser och reklam i tv. Valet

av tv-kanal där reklamen sänds baseras på var vi troligtvis hittar vår målgrupp. Detsamma gäller

annonsering, tidningar och övrig annonsering utvärderas med betoning på var våra patientgrupper

finns.

Patienterna ska även erbjudas hjälp och rådgivning via en hemsida som vi upprättar vid lansering.

Detta ökar vår trovärdighet och ger budskap om att vi bryr oss. Förslagsvis innehåller sidan kostråd

för olika sjukdomstillstånd, direktkontakt med läkare och vårt säkerhetstänkande. Hemsidan ska få

patienten att känna sig trygg med vår produkt och veta vart man vänder sig om komplikationer

uppstår.

2.7.2 Läkare

Läkarna är en viktig målgrupp eftersom de styr över utskrivning av recept. Budskapet vi vill nå ut med

till denna grupp är att vår produkt är effektiv och säker. Vi gör detta genom att publicera

bioekvivalensstudien i interna tidsskrifter. Även annan annonsering med fokus på säkerhet och vårt

ansvar övervägs.

Att ta in konsulter som vi låter jobba mot sjukvården i hela USA är ett till alternativ som troligtvis

skulle ge stort genomslag i läkarkåren. Genom att låta tre till fem konsulter jobba inom varje delstat

skulle vår produkt få ett ansikte på ett annat sätt än genom annonser. Detta är däremot en stor

kostnad, priset och tiden som vi skulle behöva lägga ner vägs mot ökad utskrivning av vår produkt.

För att fånga nyutexaminerad läkare producerar vi giveaways i form av vår produktförpackning med

kort information om produkten plus annan användbar pryl. Dessa delas ut under mässor och vid

allmän kontakt med läkarstudenter.

2.7.3 Försäkringsbolag och statliga myndigheter

Eftersom de flesta amerikaner står under någon slags sjukförsäkring blir försäkringsbolag och

Centrum för Medicare och Medicaid viktiga målgrupper. I denna marknadsföring fokuserar vi på

förbättrad effekt och vad patienterna föredrar.

Vi skickar ut bioekvivalensstudien tillsammans med en patientundersökning som vi genomför innan

lansering. Patientundersökningen syftar till att visa att patienterna föredrar vår produkt framför

andra generika och originalprodukten. Ett förslag om produktförbättring som innefattar att vi

tillsätter vitaminer/mineraler eller omega 3 är baserat på att patienten skall få ett mervärde av vår

produkt och därför hellre välja vårt läkemedel. Genom att även ha ett konkurrenskraftigt pris hoppas

vi på att det blir svårmotiverat att inte välja vår produkt.

Hemsidan som vi lanserar visar även att vi tar ansvar för våra patienter. Genom att samarbeta med

försäkringsbolagen kan vi ha information på hemsidan som patienterna annars får via

13

försäkringsbolagen. Trycket på försäkringsbolagens kundtjänst skulle på så sätt kunna minska. Vi ser

däremot över verksamheten då skadeståndssökning mot försäkringsbolagen inte ska gå genom oss.

2.7.4 Kostnader

Kostnaderna för ovanstående marknadsföringskampanj har setts över och finns att se i

självkostnadskalkylen.

3.0 Syntes av esomeprazol (M.A.) Syntesen av esomeprazol kan ses nedan i fyra olika syntessteg, där varje syntessteg beskrivs

noggrant. Det rationella namnet på esomeprazol är (S)-5-metoxi-2-[(4-metoxi-3,5-dimetylpyridin-2-

yl)metylsulfinyl]-1H-benzimidazol, dock kommer vi i fortsättningen att benämna den aktiva

substansen antingen med API eller med det generiska namnen esomeprazol. Vi i projektgruppen har

valt att köpa in API på grund av att våra utgifter på så sätt kan minskas. Vi vill dock redovisa syntesen

som våra underleverantörer använder sig av.

3.1 Syntessteg 1 Preparation av (II)- 4-nitro-3,5-dimetyl-2-klorometyl-pyridin (X = Cl)

Till ett reaktionskärl tillsätts ättiksyraanhydrid (1092 g; 10.7 mol) som värms till 60°C. Till

reaktionskärlet tillsätts, under omrörning, (I) 4-Nitro-2,3,5-trimetyl-pyridin-N-oxid (500 g; 2,74 mol) i

ättikssyra (650 ml). Värmen ökas till 110°C och hålls vid denna temperatur i 30 minuter. Ett överskott

av ättikssyraanhydrid och ättikssyra (750 ml) destilleras av under reducerat tryck. Till den svala

lösningen tillsätts en 30 % natriumhydroxidlösning för att neutralisera kvarvarande syra. Detta

extraheras med diklormetan (2 × 1,2 l). En 30 % natriumhydroxidlösning (1,20 l) tillsätts till det

organiska extraktet. Lösningen värms till 45°C och hålls vid denna temperatur i fyra timmar.

Den organiska fasen separeras från lösningen och torkas med vattenfritt natriumsulfat. Det torkade

organiska koncentratet tillsätts till ett reaktionskärl. Till reaktionskärlet tillsätts sakta tionylklorid (580

g; 2,9 mol) vid 10-15°C för att sedan sättas under omrörning i två timmar. Blandningen quenchas i

isvatten, neutraliseras med en 30 % natriumhydroxidlösning och extraheras till sist med diklormetan

(1,5 l). Extraktet torkas sedan med natriumsulfat. Till diklormetanextraktet tillsätts 20 % saltsyra i

isopropanol (350 ml) för att kristalliera (II) 4-nitro-3,5-dimetyl-2-klorometyl-pyridin (X = Cl) som

sedan filtreras och torkas.

14

Figur 2: Syntessteg 1

(I) 4-nitro-2,3,5-trimetyl-pyridin acetyleras till (Ia) 4-nitro-2,5-dimetyl-2-acetoximetyl-pyridin, som efter hydrolys till (Ib) 4-nitro-2,5-dimetyl-2-hydroximetyl-pyridin, halogeneras till (II) 4-nitro-3,5-dimetyl-2-klorometyl-pyridin (X = Cl)

3.2 Syntessteg 2 Preparation av (IV) 5-metoxi-2-[((4-nitro-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H-bensimidazol

Till en lösning med produkten (II) i syntessteg 1 (236 g; 1 mol) i vatten (750 ml) och diklormetan (500

ml) tillsätts (III) 5-metoxi-2-merkapto-bensimidazol (180g; 1 mol) och tetrabutylammoniumbromid (5

g). Till blandningen tillsätts en 30 % natriumhydroxidlösning (550 ml) och omrörs sedan i fyra timmar

vid 25-30°C. Blandningen späds sedan ut med vatten (1 liter) och produkten (IV) 5-metoxi-2-[((4-

nitro-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H- filtreras och torkas.

Figur 3: Syntessteg 2

15

(IV) 5-metoxi-2-[((4-nitro-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H-bensimidazol bildas då (II) 4-nitro-3,5-dimetyl-2-klorometyl-pyridin (X = Cl) får reagera med (III) 5-metoxi-2-merkapto-bensimidazol

3.3 Syntessteg 3 Preparation av (V) 5-metoxi-2-[((4-metoxi-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H-bensimidazol

Till en lösning med produkten (IV) i syntessteg 2 (100 g; 0,29 mol) i metanol (500 ml) tillsätts

kaliumkarbonat (138 g; 1,0 mol) följt av en 30 % natriummetoxidlösning (330 ml; 2,0 mol) och

vattenfri magnesiumklorid (20 g). Innehållet återloppkokas under två timmar för att sedan kylas ned

till rumstemperatur, där det filteras för att få bort oorganiska ämnen samt koncentreras under

reducerat tryck. Till det kvarvarande tillsätts vatten (500 ml) och etylacetat (200 ml). Den organiska

fasen separeras, torkas och kyls till 0°C.

Figur 4: Syntessteg 3 Nitrogruppen i (IV) 5-metoxi-2-[((4-nitro-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H-bensimidazol byts ut till en metylgrupp och

bildar (V) 5-metoxi-2-[((4-metoxi-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H-bensimidazol

3.4 Syntessteg 4 Preparation av (VI) (S)-5-metoxi-2-[(4-metoxi-3,5-dimetylpyridin-2-yl)metylsulfinyl]-1H-benzimidazol

En suspension med produkten (V) från syntessteg 3 (0,545 g; 1,66 mmol) i toluen (2,5 ml) värms till

55°C. Vatten (9 μl; 0,50 mmol), dietyl-D-tartrate (0,240 g; 1,16 mmol) och titanium(IV)isopropoxid

(0,220 g; 0,77 mmol) tillsätts sedan och värms i en timme vid 55°C. Lösningen kyls sedan till 30°C och

(S)-N,N-dimetyl-1-fenyletanamin (0,120 g; 0,81 mmol) tillsätts till lösningen under omrörning i 15

minuter. En tillsats av 86,5 % lösning av 1-metyl-1-fenyletyl-hydroperoxid (0,270 μl; 1,58 mmol) i

isopropylbensen adderas till lösningen som omrörs i 4,5 timmar vid 30°C och extraheras med 12,5 %

ammoniak (3 × 3 ml).

För att neutralisera lösningen adderas först en tillsatts av metylenklorid och därefter ättikssyra. Den

organiska fasen separeras från lösningen och vattenfasen extraheras med metylenklorid (2 × 5 ml).

Extrakten läggs samman och lösningen får avdunsta. Den avdunstade produkten (VI) löses upp i

acetonitril (4 ml) därefter adderas en lösning med natriumhydroxid (0,070 g) i vatten (0,075 ml).

Lösningen placeras under omrörning i en timme vid rumstemperatur för att sedan filtreras, tvättas

med aceton och slutligen torkas på ett filtrerpapper.

16

Figur 5: Syntessteg 4 (V) 5-metoxi-2-[((4-metoxi-2,5-dimetyl-2-pyridinyl)metyl)-tio]-1H-bensimidazol oxideras till (VI) (S)-5-metoxi-2-[(4-metoxi-

3,5-dimetylpyridin-2-yl)metylsulfinyl]-1H-benzimidazol

4.0 Produktionen (E.A.) Vi tillverkar endast kapslar, vilket medför att vi kan välja att tillsätta vitamin C för att kunna locka en

större marknad.

4.1 Varför kapslar? AstraZeneca tillverkar Nexium® i form av kapslar och tabletter. Därför har vi kollat upp fördelar och

nackdelar med kapslar respektive tabletter.

Kapslar är billigare att tillverka eftersom det krävs färre steg i produktionen som medför att det tar

mindre tid att tillverka samt att det krävs mindre utrustning. De steg som vi inte kommer behöva

genomföra är tablettslagning, vilket kräver en mycket komplicerad teknik. Vi har även haft ett möte

med Anders Karlsson som jobbar för AstraZeneca som intygar att det krävs färre steg för

kapseltillverkning. Det är mycket svårt att undvika att granulatkornen inte sönderdelas då den

genomgår slagtekniken eftersom granulatkornen måste ha en fuktighet under 2 %. Genom att vi inte

tillverkar tabletter undviker vi denna svåra teknik.

Om man ser till marknaden, USA, så visar det sig att de väljer kapseln för tabletten. För att göra vår

produkt lite speciell har vi valt att använda en blåbärsblå kapsel som representerar Sverige lite extra.

Kapselhöljet består av HPMC (Hypromellose) i stället för gelatin, vilket breddar marknaden eftersom

exempelvis musliner inte äter gelatin. Vi har även utvecklat en produktion så att vi har möjligheten att

tillsätta vitamin C utan att behöva göra fas III-studie, detta kan göra att marknaden väljer just vår

produkt. Det kommer dock behövas göra klinisk dokumentation och en kemisk och farmaceutisk

dokumentation, men detta är inte lika omfattande som en fas III-studie. I den metoden använder vi

oss av ”två kapslar i en kapsel”-tekniken. Vi försöker att undvika att behöva göra en fas III-studie i och

med att det kräver mycket mer arbete. För mer information om marknadsundersökningarna se

avsnitt ”2.1 - Marknadsundersökningar”.

Så resultatet är att vi valt att göra kapslar på grund av att det innebär en mindre produktion, minskat

arbete, en större marknad samt ingen fas III-studie om vi väljer att tillsätta vitamin C.

4.2 Inköp till processen Av alla inköp av råvaror och maskiner som processen kräver kommer produktutvecklaren att ha

ansvar för specien för råvaror, produktionsansvarig kommer att ansvara för inköp av

produktutvecklarens spec och se efter vilken volym av råvaror som krävs den kommande månaden.

17

Inköpsansvarig lägger i sin tur de olika inköpen och ser till att man får ett överenskomligt pris. Var god

se avsnitt 5.0 – Inköp. Anledningen till att vi köper in alla ämnen är för att vi inte ska behöva ha en

syntesavdelning, vilket kommer resultera i att vi spar tid, arbetskraft och minskar utgifterna.

4.3 Processen Vi har en produktionsavdelning som går från API till leverans. Vid produktionssteget innan

förpackningen kan vi tillsätta en kapsel innehållande vitamin C. Nedan kan ses redovisning av alla

analyssteg samt alla processteg som sker under produktionens gång. För att se hur produktionen med

vitamin C sker, var god se bilaga 1.

4.3.1 Processteg

Här är alla processtegen och analyssteg uppräknade efter varandra i ordning efter hur de kommer i

produktionen.

1. Kvalitetstester av de råvaror som köpts in.

2. Blandning av sukros och majsstärkelse, där de blandas torrt till små korn. Detta är uppbyggnaden av granulatkornen. Sukros fungerar som fyllnadsmedel och majsstärkelsen fungerar som bindemedel för att sammanfoga sukrosmolekylerna.

3. Sprayning av API på kornen (esomeprazol i form av esomeprazolmagnesiumtrihydrat) i vätskeform så att de lätt kan appliceras.

4. Torkning med svävtork 1. Detta steg är det mest tidskrävande i processen.

5. Subcoating: En beläggning av HPMC (Hypromellose) på kärnan görs för att skydda den mot syra och därmed mot sönderfall av den aktiva substansen. Beläggningen sker i en termisk

tryckreaktor som är utrustad med en omrörare. När reaktorn är fylld med all lösning så

blandas det samtidigt som temperaturen och trycket ökas gradvis. Detta gör man för att

bibehålla en lösning. När temperaturen av lösningen är runt 75 ± 5 °C är den redo för

subcoating. Sockerkärnan blir överdragen med hjälp av en aeromatic airsuspension

filmcoater, där varje beläggningsparti består av 300 g kärnor och detta sker i 10 minuter. Det

pneumatiska spruttrycket är 1,4 bar och luftflödet är 100 m3/h. En lackeringslösning pumpas

på med 2,0 g/min tills en teoretisk ökning på 2 % skiktvikt erhålls. Då man uppnått en 4 %

teoretisk viktökning av beläggningsvikten av sockerkärnan använder man 0,1 % magnesium

salt (Ph Eur - Pharmacopoeia Calibration Standards). Detta tillsätter man på grund av att förhindra klibbning av sockerkärnan under beläggningsprocessen. Tilluftstemperaturen

justeras till 78 ± 2 °C och 60 ± 2 °C, och utloppet av lufttemperaturen till 50 ± 2 °C och 42 ± 2

°C för sockerkärnan respektive HPMC-subcoating.

6. Torkning med svävtork 2.

18

7. Enteric coating: En beläggning på kärnan som består av en skyddande polymer, metakrylarsyracopolymer typ C. Det pneumatiska spruttrycket är 1,4 bar och luftflödet är

100 m3/h. Sedan pumpar man på lackeringslösningen 3,2 g/min tills en ökning på 2 % av

beläggningen vikt erhölls. Då ökar man pumphastigheten till 6,4 g/min för att slutföra

beläggningsskiktet. Efter detta justeras tilluftstemperaturen till 40 ± 2 °C och utloppet av

lufttemperaturen till 30 ± 2 °C för aquateric filmdragering. Efter sprutning så ställer man in

insugningsluftens temperatur till 68 °C och utloppslufttemperatur till 56 °C. Detta bibehålles

under ytterligare 2 timmar för torkningsfasen och det sker i svävtork 2. Därefter lägger man

paletterna i en ugn vid 60 °C i 2 timmar. Då är den teoretiska mängden av beläggningen 30 %

och 35 % (w/w) av den totala vikten av palletten.

8. Torkning med svävtork (2). Subcoating och enteric coating sker i samma utrusning och med samma svävtork, detta för att bibehålla dessa steg för sig.

9. Kvalitets- och stabilitetstester av de intermediat som tillverkats hittills utförs.

10. Besprutning av partiklarna med hydroxipropylcellulosa, Glycerylmonostearat 40-55 och polysorbat 80. De två sistnämnda tillsätts för att öka lösligheten och som emulsionsmedel för

att binda samman två ämnen som annars inte binder till exempel olja och vatten.

11. Torkning med svävtork 3.

12. Tillsättning av magnesiumstearat och talk som smörjmedel och flytförbättrare, det minskar adhesionen mellan kornen så att de lätt kan fördelas i kapslarna. Trietylglycerat tillsätts även

i detta steg på grund av att de fungerar som mjukgörare och gör det yttersta lagret mjukare.

13. Torkning med svävtork 3. Steg 10 och 12 sker i samma svävtork för att hålla dessa steg gemensamt.

14. Kapselfyllning av kärnorna i en kapsel.

15. Kvalitets- och stabilitetstester av den färdiga produkten utförs.

16. Förpackning: Blister - Uppräkning

- Lockning

- Etikettering

- Emballering

19

4.4 Produktionslinje Detta är en övergriplig bild över produktionslinjen som visar de generella steg som finns i processen.

Figur 6 - Produktionslinje

4.5 Besparingar under processen Eftersom vi väljer att endast göra kapslar så behöver vi inte ha någon utrustning för tablettslagning

eller utrustning som behövs vid beläggning av tabletterna så att de inte löses upp eller fastnar i

munhålan eller svaljet.

Vi jämför vår produktion med AstraZenecas tillverkning av Nexium®. Deras tillverkning sker i en

svävtork som man successivt sprutar i all suspension i omgångar. Detta medför att det tar lång tid

innan produkten är färdig. Vid eventuellt produktionsstopp så stannar deras produktion helt.

Vi har optimerat vår produktion genom att använda oss av tre stycken svävtorkar under

produktionens gång. Då kan processen lättare gå kontinuerligt och därmed produceras vår produkt

kontinuerligt. Vid ett eventuellt produktionsstopp vid en svävtork stoppar alltså det inte upp hela

produktionen.

Anledningen till att vi använder samma svävtork efter steg 5, 7, 10 och 12 är för att hålla de stegen

gemensamt och för att de stegen liknar varandra. Då kan personalen koncentrera sig mer på annat i

produktionen. Vi använder oss av endast svävtorkare eftersom de är mer effektiva än till exempel

torkskåp. Med dessa metoder kommer vi kunna effektivisera vårt arbete och få en kontinuerlig

produktion vilket medför att den ekonomiska förlusten vid produktionsstopp minimeras.

4.6 Produktens innehållsförteckning (M.A.) Granulatkornen har en kärna bestående av sukros som fyllnadsmedel och majsstärkelse som

bindemedel. Utanpå sockerkärnan sitter det ett lager med den aktiva substansen, esomeprazol, i

form av esomeprazolmagnesiumtrihydrat. Därefter kommer ett skyddande lager med hypromellos

(HPMC) för att hindra sönderfall av den aktiva substansen. Ett lager med metakrylatsyra copolymer

20

typ C kommer sedan som enteriskt skydd och ett ytterligare lager för att minska aggregationen

mellan granulatkornen.

Det yttre lagret är uppbyggt av hydroxipropylcellulosa. Glycerylmonostearat 40-55 och polysorbat 80

tillsätts till lagret för att öka lösligheten genom att verka som surfaktant och emulsionsmedel.

Magnesiumstearat och talk tillsätts som smörjmedel och flytförbättrare för att minska adhesionen

mellan granulatkornen när de ska tillföras till kapslarna. Trietylcitrat är en mjukgörare som tillsätts till

det yttre skalet för att göra det mjukare och på så sätt mindre bräckligt.

Figur 7 – Detaljerad bild över granulatkornens uppbyggnad.

De färdiga granulatkornen doseras, 20 mg eller 40 mg esomeprazol, till kapslar av HPMC för vidare

paketering i blister och därefter förpackningar. Kapslarna är blå med gul text och kommer att märkas

med E 20 respektive E 40.

Figur 8 – Detaljerad bild på kapslar med 20 mg respektive 40 mg esomprazol.

21

4.6.1 Granulatkorn

De uppspaltade ämnen nedan är de ämnen som används vid tillverkning av granualtkorn.

- Esomeprazol (i form av esomeprazolmagnesiumtrihydrat) - Sukros - Majsstärkelse - Glycerylmonostearat 40-55 - Hydroxipropylcellulosa - Hypromellos (HPMC) - Magnesiumstearat - Metakrylatsyra copolymer typ C - Polysorbat 80 - Talk - Trietylcitrat

4.6.2 Kapselhöljet

Vid tillverkning av kapselhöljet använder vi oss av följande ämnen:

- Hypromellos (HPMC) - Indigokarmin (E132) – Blå färg - Kinolingult (E104) – Gul färg

4.7 Förpackning och dosering av kapslar Vi har valt att paketera kapslarna i aluminium/aluminium-blister. Vi väljer aluminium på båda sidor

för att få en skyddande miljö för den känsliga produkten. Detta ger ett bättre skydd jämfört med

plast/aluminium-blister som ger ett sämre skydd av den förvarade produkten. Genom att använda

oss av aluminium på båda sidor av blistret kan vi även garantera produktens hållbarhetstid.

Vi har valt att paketera dessa med 7 kapslar per blister för att underlätta de för de olika

förpackningsstorlekarna. Det betyder att förpackningarna kommer att innehålla 1/2/4/8/16 blister

med 7/14/28/56/112 kapslar. Dessa förpackningsstorlekar har valts utifrån de behov som finns vid de

olika sjukdomsfallen som nämns under behandling. Vi har valt blister eftersom det ger en bra

skyddande miljö för kapslarna fram till dess att de ska intas. Det blir också lättare att frakta dessa för

patienterna då de kan välja att ha med sig ett blister istället för en stor och besvärlig burk.

22

4.7.1 Esomeprazol 20 mg

Storlek Förpackningstyp Övrig

information

7 kapslar Blister 14 kapslar Blister

28 kapslar Blister

56 kapslar Blister

112 kapslar Blister Försäljning till sjukhus

4.7.2 Esomeprazol 40 mg

Storlek Förpackningstyp Övrig

information

7 kapslar Blister 14 kapslar Blister

28 kapslar Blister

56 kapslar Blister

112 kapslar Blister Försäljning till sjukhus

5.0 Inköp (F.J.) Under den här rubriken har vi listat det materiella som behövs vid produktion av det generiska

läkemedlet och vad som kommer att behöva köpas in.

5.1 Bakgrundsanalys Olika företag används vid beställning av olika ämnen. Nedan har vi listat olika företag där

bakgrundsanalyser har gjorts. Dessa företag kommer att användas för inköp av hjälpämnen, kapslar

och maskiner som behövs vid produktion av esomeprazol.

5.1.1 Hjälpämnen

Shenmei Pharmaceutical Technology Co, Ltd – Kina

Shanghai Shenmei Pharmaceutical Technology Co, Ltd är ett företag specialiserat på tillverkning och

marknadsföring av farmaceutiska hjälpämnen, livsmedelstillsatser och andra beståndsdelar. Främsta

marknaderna är Sydamerika, Amerika, Europa, Asien.

Gatefossé - Frankrike

Gatefossé Frankrike skapades 1993 och har sedan början varit en råvara distributör. Under ledning av

Thierry Magnet arbetar 20 personer med olika bakgrunder i takt med utvecklingsprojekt från alla

23

franska kosmetika- och läkemedelsvarumärken. Främsta marknaderna är Nordamerika, Sydamerika,

Amerika, Europa, Asien.

SPI Pharma – Japan

SPI Pharma är en ledande leverantör till den farmaceutiska marknaden världen över. De gör

hjälpämnen, actives antacida, adjuvans, vaccin och in vitro förpackningar av utvalda

läkemedelformuleringar.

SPI Pharma betjänar sina kunder globalt. Deras medarbetare finns inom tillverkning, forskning och

kommersiella marknader i USA, Frankrike, Indien och Australien. Deras kunskap omfattar fast

dosformuleringar (tuggtabletter, snabbt upplösningsbara tabletter och mjuka kapslar), torrt pulver

trögflytande suspensioner och anpassade granulations.

5.1.2 Kapslar

Capsugel

Capsugel har blivit en global ledare för att skapa innovativa doseringsformer för läkemedels- och

kosttillskottindustrin. Företaget formulerar nya produkter, förbättrar befintliga produktlinjer, får ut

nya produkter på marknaden snabbare och ser till att kliniska prövningar utförs. Capsugel har brett

utbud av produkter och tjänster, där de bland annat tillverkar gelatinkapslar men även kapslar

innehållande HPMC.

Zhejiang Linfeng Capsules Co. Ltd.

Linfeng Capsule ligger i Xinchang, i Zhejiangprovinsen i sydöstra Kina. Företaget byggdes upp från

början helt i enlighet med GMP-standard och har bekräftad ISO certifikat. Nu har företaget varit

ledande inom kapseltillverkare med en årlig kapacitet på mer än 3 miljarder kapslar.

Under de senaste åren har de fokuserat på forskning och utveckling genom att rekrytera och förnya

teknologin. Främsta marknaderna är Storbritannien, Irland och Korea.

Yibao Technology Development Co. Ltd.

Företaget startades 2002 och specialiserar sig på att tillverka HPMC-kaplsar. Med hjälp av nytt

material och utrustning med innovativa anläggningar så producerar detta företag högkvalitativa

produkter för kunder över hela världen. Deras produkter exporteras främst till den amerikanska och

europeiska marknaden.

5.1.3 Process

VTT Automation - Espoo, Finland

VTT har stor erfarenhet av projekt som exempelvis uppdragsforskning och kan hantera komplexa

FoU-uppgifter effektivt. De har många experter och deras konfidentialitet är av största vikt i deras

kontraktforskning. VTT har intelligenta produkter och system, dataöverföringsteknik för framtiden

och säkerhet och tillförlitlighet. VTT automation säljer kvalitativa termiska tryckreaktorer med

omrörare och de har bra rykte inom maskinutrustning.

24

Aeromatic AG - Muttenz, Schewiez

Detta företag har varit igång sedan 1968 med producering av produktionsblandare och granulatorer.

Areomatic AG är ett företag som har många kunder runt om i världen. En av de maskiner som de

säljer är aeromatic airsuspension filmcoater och svävtorkare som behövs för processen av

läkemedelstillverkning.

Buck systems Ltd, Birmingham, Storbritannien

Buck Systems grundades 1991 i Birmingham, England, för att leverera högkvalitativa

materialhanteringssystem till läkemedels- och sjukvårdsmarknader. De är stora inom

materialhantering och tillverkar svävtorkare.

5.2 Samtliga inköp

5.2.1 Inköp av API

Efter noggranna undersökningar och bakgrundsanalyser har vi valt att köpa in API från följande tre

företag.

- Dr. Reddy Laboratories Ltd - Indien - Everest Organics Ltd – Indien - Smilax Laboratories Ltd – Indien

Pris: kostnaden är cirka 25 000 SEK/kg

5.2.2 Inköp av hjälpämnen

Efter noggranna undersökningar och bakgrundsanalyser har vi valt att köpa in hjälpämnen från

följande tre företag.

- Shenmei Pharmaceutical Technology Co, Ltd - Kina - Gattefossé - Frankrike - Spipharma - Japan

Pris: kostnaden är cirka 20 000 SEK/kg, utslaget på alla ingående hjälpämnen.

5.2.3 Inköp av kapslar

Efter noggranna undersökningar och bakgrundsanalyser har vi valt att köpa in kapslar från följande

tre företag.

Capsugel – USA Zhejiang Linfeng Capsules Co., Ltd. – Kina Yibao Technology Development Co., Ltd. - Kina

Vi i projektgruppen har valt att kapslarna ska ha färgen blå. Efter kontakt med företag har vi kommit

överrens om att kapslarna färgas blå på plats hos de leverantörer vi valt att köpa in från. Kapslarna

http://www.aliexpress.com/store/500833http://yb-package.en.alibaba.com/

25

skeppas sedan över som blå kapslar. Vi har dessutom diskuterat om att vi vill ha märkta kapslar, med

gult tryck. För att patienter och andra kunder som tar detta preparat ska få en så bra smakeffekt som

möjligt så vill vi lägga till en blåbärssmak till kapslarna. Efter närmare diskussion med företagen så

har vi kommit fram att det är möjligt att de även kan tillsätta smak. Det blir mer kostnadseffektivt om

vi bara beställer det i blått och i smak direkt.

Priser:

- Kapsel: 0,08 kr/kapsel, vilket ger 1 miljon kapslar för 80 000 kr. - Färgning och tryck: 0,5 kr/kg - Smakämne: 0,1kr/kg

5.2.4 Inköp av maskiner

Nedan följer en lista på maskiner som snabbt kan köpas in ifall något skulle inträffa.

- Termisk tryckreaktor som är utrustad med en omrörare, 2st. (VTT Automation, Espoo, Finland)

Pris: 2 500 000 kr/maskin dvs. 5 000 000 kr för 2 maskiner.

- Aeromatic air-suspension film coater, 2st. (Aeromatic AG Muttenz, Switzerland) Pris: 2 500 000 kr/maskin dvs. 5 000 000 kr för 2 maskiner.

- Svävtorkare, 2st. (Buck systems Ltd, Birmingham, Storbritannien) Pris: 2 500 000 kr/maskin dvs. 5 000 000 kr för 2 maskiner.

5.2.5 Inköp av kapslar med C-vitamin

Vi i projektgruppen har valt att beställa färdiga vitaminer. Vi outsourcar beställningen till företaget

Zhejiang Chemicals i Kina. Denna outsourcing innebär att vi kan fokusera på vår verksamhet och

produktion. Kostnaden kommer ligga på 0,12 kr/kapsel.

5.3 Sammanställning över egen tillverkning av API Eftersom vi i projektgruppen inte har någon tillgång till en syntesavdelning under projektets gång så

blir det nödvändigt att köpa in all utrustning som krävs för att göra API. Detta innebär att vi måste

köpa in alla maskiner och nödvändiga kemikalier, vilket kan uppgå till enorma kostnader, dessutom

så måste personal anställas för att kunna genomföra arbetet. Detta skulle innebära dyra

personalkostnader.

Vi har därför kommit fram till beslutet att det är lättare och långsiktigt bättre att köpa in API istället

för att tillverka det inom företaget.

Det finns många stora läkemedelsföretag som minskar sina kostnader då det är dyrt att syntetisera

och lönerna är dyra. Idag är det många utav dessa som lägger ner syntesavdelningar för att spara på

personalkostnader. Däremot kan man köpa in hjälpämnen från råvarutillverkare. Dessa företag är för

det mesta ett rent kemiska företag utan produktion av läkemedel.

26

6.0 Ekonomi (P.J.) I följande delar redovisas projektets kostnader, hur kalkylen utformats samt beräknats och vilka

vinster som kommer inkomma för företaget.

6.1 Självkostnadskalkyl Anledningen till att projektgruppen valt att använda självkostnadskalkyl är att den ger en fullständig

kostnadsfördelning för produkten. Det är viktigt att ha väl definierade kostnadsdelar för att bygga

upp följande kalkyl. Man tar inte endast hänsyn till produktens kostnader utan även företagets

omkostnader vilket ger en långsiktig lönsamhetsbedömning. Utifrån de väl definierade kostnadsdelar

och med hänsyn till företagets omkostnader kan man beräkna ett rimligt pris på produkten.

Självkostnadskalkyl är en kalkyl som används för att lägga sina kostnader på en kostnadsbärare, i vårt

fall esomeprazolkapslarna. I självkostnadskalkylen delar man upp kostnaderna i direkta kostnader

och indirekta kostnader.

Direkta kostnader gäller de kostnader som är direkt anknutna till framtagandet av produkten. Det är

då kostnader på material som behövs för att producera produkten, vilket betecknas dM.

Lönekostnader som behövts för att ta fram produkten, betecknas dL.

Indirekta kostnader är de kostnader som behövs före och runt framtagandet av produkten. Mer

generellt kan man säga företagets omkostnader. Man brukar då tala om följande kostnader:

Materialomkostnader(MO) - kostnader på material före produktion vilket kan till exempel vara lagerkostnader med mera.

Tillverkningsomkostnader(TO) - kostnader kring produktion av produkten till exempel driftskostnader i form av el och avskrivning av maskiner.

Försäljningsomkostnader(FO) - löner till konsulter och marknadsförare även kostnader som annonser, resekostnader och tv-reklam.

Administrationsomkostnader(AO) - rent av alla kostnader som anknyts till det administrativa till exempel hemsida, dokumentation med mera.

Affärsomkostnader(AFFO) - ofta svårt att skilja på FO och AO så att man slår ihop dessa.

När vi har definierat de kostnader som går till produkten och de inom företaget går vi vidare för att ta

fram det pris vi kan sätta på esomeprazol. Först behöver vi veta vad en enhet av esomeprazol

kommer kosta för oss att producera. Till det priset behöver vi lägga till vissa påläggskostnader, där

påläggskostnader är ett sätt att fördela företagets indirekta kostnader på produkten. Man talar då

om påläggskostnader för materialkostnader, tillverkningskostnader och affärskostnader.

(6.1.1.1)

(6.1.1.2)

(6.1.1.3)

(6.1.1.4)

27

För att beräkna självkostnaden på produkten utför man följande beräkning där man utgår ifrån

materialkostnader för en enhet av esomeprazol samt lönen för att göra en enhet esomeprazol:

(6.1.1.5)

(6.1.1.6)

6.1.1 Självkostnadskalkyl utan C-vitamin

Se bilaga 3 – Självkostnadskalkyl utan C-vitamin.

6.1.2 Självkostnadskalkyl med C-vitamin

Se bilaga 4 – Självkostnadskalkyl med C-vitamin.

6.2 Direkta kostnader

Produktionskostnaderna innefattar råvarukostnaderna för esomeprazol vilket är 25 000kr/kg,

hjälpämnen 20 000kr/kg och kapsel 160,6 kr/kg. Vi kommer att ha en produktionslinje om 11 batcher

för esomeprazol 20 mg och en produktionslinje om 11 batcher för esomeprazol 40 mg .

Hjälpämnenas kilopris är ett medelvärde av alla ingående ämnens kilopris vilket kan leda till fel vid

beräkning av kostnad av framställning för en tablett. Det som utgör en stor del utav

esomeprazolgranulatet är sockerkärna och majsstärkelse, två substanser som inte kostar lika mycket

per kg som de andra substanserna. Övriga substanser används i mindre kvantiteter och har en högre

kostnad per kilo. Utifrån det har vi i projektgruppen beslutat att använda en justeringssiffra för att

kunna ta fram en rimlig kostnad för produktion av en s-esomeprazolkapsel.

Följande tabeller nedan illustrerar både kvantiteter och kostnader för år, batch och kapsel.

Tabellerna baseras på att vi producerar 11 batcher 20 mg esomeprazol och 11 batcher 40 mg s-

esomeprazol. Varje batch motsvarar 5 000 000 kapslar. Kostnaden per kapsel har beräknats genom

att ta reda på vad 1 mg kostar och den kostnaden multiplicerad med mängden mg av ämne som ingår

i en kapsel. En kapsel väger 500 mg och hjälpämnena väger 1210 mg. Som tidigare nämnt justeras

hjälpämnenas kostnad per kapsel med genom att dividera med en lämplig siffra.

28

6.2.1 Produktionskostnader 40 mg (dM)

Råvaror Kr/kg Kr/Kapsel Kr/Batch Kg/Batch Kg/År Kr/År

Esomeprazol 25 000 1,0000 5 000 000 200 2 200 55 000 000

Hjälpämnen 20 000 0,9680 4 840 000 242 2 662 53 240 000

Kapslar 160,50 0,0803 401 250 2 500 27 500 4 416 500

Totalt 45 160,50 2,05 10 241 250 2 942 32 362 112 656 500

6.2.2 Produktionskostnader 20 mg (dM)

Råvaror Kr/kg Kr/Kapsel Kr/Batch Kg/Batch Kg/År Kr/År

Esomeprazol 25 000 0,5000 2 500 000 100 1 100 27 500 000

Hjälpämnen 20 000 0,9680 4 840 000 242 2 662 53 240 000

Kapslar 160,50 0,0803 401 250 2 500 27 500 4 413 750

Totalt 45 160,50 1,55 7 741 250 2 842 31 262 85 153 750

Förpackningarna är en massproducerad vara och har inte en så stor kostnad. I tabellen nedan

illustreras priser på varje förpackning.

6.2.3 Förpackningar (dM)

Förpackningsstorlek Kr/St Antal/År Kr/År

7-pack 0,50 506 913 253 456

14-pack 0,75 506 913 380 184

28-pack 1,00 506 913 506 913

56-pack 1,50 506 913 760 369

112-pack 2,50 506 913 1 267 281

Totalt - 1 520 738 1 647 466

Slutligen lägg kostnaderna ihop för direkta materialkostnaderna.

Direkta lönekostnader klargörs under del 6.2.

29

Övriga direkta kostnader är för registrering av esomeprazolgenerika hos FDA:

6.3 Indirekta kostnader

Lagerlokalskostnader är kostnader för lagerlokal placerad i USA med två anställda. Kostnader

redovisas i nedanstående tabell:

Kostnad för maskiner illustreras i tabellen nedan:

Maskiner (MO) Kr Avskrivning per år i 5 år

Termisk- och tryckreaktor som är utrustad med en omrörare x 2 5 000 000 1 000 000

Aeromatic air-suspension film coater x 2 5 000 000 1 000 000

Generator 10 000 000 2 000 000

Svävtorkare x 2 5 000 000 1 000 000

Totalt 25 000 000 5 000 000

Tabell 7 – Maskiner (MO)

Driftskostnader är kostnader för underhåll av produktionen. Vår driftskostnad är elförbrukningen

under ett år som maskiner och annat drar under ett år. Kostnaderna redovisas i tabellen nedan:

Driftkostnader (TO) Kr/kWh kWh/år Kr/år

El 1,20 840 000 1 008 000

Totalt - 1 008 000

Tabell 8 – Driftkostnader

Marknadsföringen redovisas i tabellen nedan:

Marknadsföring (FO) Kr/år

Annonser (tidningar) 7 000 000

Annonser (övrigt) 4 000 000

TV-reklam 15 000 000

Hemsida 3 000 000

Konsulter 20 000 000

Publicering i interna tidsskrifter 4 000 000

Giveaways 500 000

Patientundersökning 2 000 000

Totalt 55 500 000

30

Tabell 9 - Marknadsföring

Vi kommer att anställa konsulter i USA varav två i varje delstat vilket innebär 104 anställda.

6.4 Övriga kostnader under år 1 Under första året tillkommer kostnader för både registreringen utav läkemedlet i USA hos FDA och

kostnader för kliniska studier. Kliniska studier kommer att avskrivas över 5 år och efter det räknas

inte dessa kostnader med . I tabellerna nedanför redovisas kostnaderna:

Reg. kostnad Kr

Registrering FDA (USA) 50 000

Totalt 50 000

Tabell 10 – Registrering (direkt)

Klinisk studie (övrigt) Kr Avskrivning 5 år

Klinisk studie 50 000 000 10 000 000

Totalt 50 000 000 10 000 000 Tabell 11 – Klinisk studie

6.5 Pålägg Som definierats under del 6.1 använder vi oss utav påläggsformlerna för att fördela våra kostnader

på kostnadsbäraren. I beräkningarna visar vi hur vi räknar ut för esomeprazol 40 mg och esomeprazol

20 mg beräknas på samma sätt.

(6.1.1.1)

(6.1.1.2)

(6.1.1.3)

(6.1.1.4)

Dessa pålägg läggs sedan på kostnadsbäraren för att ta fram självkostnaden genom följande formel

där ingående dM och dL är kostnaden för att göra en enhet. För att få fram dM för en enhet lägger

man ihop kostnaden förpackning med antalet kapslar multiplicerat med deras produktionspris. För dL

tar man de löner och socialavgifter dividerat med antal paket man producerar under året. Följande

exempel demonstrerar för självkostnad av esomeprazol 40 mg för 112 pack.

(6.1.1.5)

31

(6.1.1.6)

För att vi ska kunna gå med vinst lägger vi till en viss procent som ren vinst, vilket vi valt att lägga till 1

%. Med åren ökas produktionen viket leder till att kostnaderna per enhet minskar, varav man kan

välja att öka procenten för ren vinst.

Övriga säljpriser redovisas i tabellen nedan:

Kapslar 40 mg 20 mg

7-pack 23,11 18,23

14-pack 45,88 36,12

28-pack 91,06 71,54

56-pack 181,42 142,39

112-pack 362,13 284,09

6.6 Lön och ytterligare arbetsgivaravgifter En viss del av budgeten kommer att gå till löner där de delas upp i:

- Bruttolön - Arbetsgivaravgift - Avtalspension - Semesterersättning

För att ta reda på följande vill vi ställa upp en formel:

(6.2.1)

(6.2.2)

Nu har vi en formel för att ta reda på bruttolönen, alltså den lön en anställd får ut innan skatt. Nu kan

vi gå vidare för att ta reda på arbetsgivaravgiften. Arbetsgivaravgiften är beroende på när man är

född. För en person över 26 år är arbetsgivaravgiften 31,42 % utav bruttolönen. Om personen är

under 26 år är arbetsgivaravgiften 15,46 %. Slutligen betalas detta in till skatteverket.

(6.2.3)

Förutom arbetsgivaravgift behöver arbetsgivaren betala ut semesterersättning och avtalspension

enligt kollektivavtal. I vårt förslag från projektgruppen har vi satt semesterersättningen till 12 % och

avtalspension till 12 % av bruttolönen. Dessa pengar betalas till den anställde.

Totalt kommer en anställd att kosta GenericStar AB förutom bruttolönen 55,42 % för en anställd över

26 år och 39,46 % för en anställd under 26 år av varderas bruttolöner.

32

6.7 Anställda För att påbörja projektet kommer vi att behöva anställa totalt 11 stycken arbetande. Av dessa 11 är

tre synteskemister, fem processtekniker och tre labbassistenter. Lönerna visas i tabellen nedan som

även då visar totala kostnaderna för de 11 anställda under året.

Löner (dL) Kr/h Arb.h/dag Antal

arbetande Antal

arbetsdagar/år Månadslön Kr/år

Bruttolön Synteskemist

210 8 3 220 30 800 1 108 800

Bruttolön Processtekniker

270 8 5 220 39 600 2 376 000

Bruttolön Tekniker

190 8 3 220 27 867 1 003 000

Bruttolön Labassistent

150 8 3 220 22 000 792 000

Total

120 267 5 280 000

Tabell 13 - Löner

6.7.1 Socialavgifter

GenericStar AB kommer behöva betala ytterligare socialavgifter för sina anställda vilket innefattar

arbetsgivaravgift, avtalspension och semesterersättning. I tabellen nedan förtydligas ytterligare

kostnader för de 11 anställda.

Socialavgifter (dL) Antal

arbetande Kr/år

Arbetsgivaravgift, anställd under 26 år 15,49 % 3 122 681

Arbetsgivaravgift, anställd över 26 år 31,42 % 11 1 094 924

Att betala till skatteverket 1 217 605

Avtalspension 12 % 633 600

Semestertillägg 12 % 633 600

Total 2 484 805 Tabell 14 – Sociala avgifter

6.7.2 Total kostnad för anställda

För att sammanställa kostnaden för anställda lägger vi ihop löner och socialavgifter:

6.7 Vinst För att se totala kostnader och intäkter använder vi oss utav bidragskalkyl. Särkostnader kommer att

stå för alla dem kostnader som gått till projektet. Särintäkter är alla intäkter vi gör på sålda enheter

per år.

Första året kommer vi att producera totalt 2 534 563 packningar varav jämn fördelning av varje

mängd per paket produceras. Detta motsvarar det antal förpackningar plus ett överskott vi vill

33

producera för att inta de procentuella marknadsandelar vi ska inta.

Verksamhet år 1 Antal

drabbade i världen (M)

Marknadsdel I världen

Motsvarande (M)

Magsår 25 1,0 % 0,25

GERD 21 1,0 % 0,21

H.Pylori 65 3,0 % 1,95

Antal paket (M) 2,41

Följande tabell visar vinster och förluster, samt täckningsbidrag vilket motsvarar den summa vi tjänar

tillbaka:

Bidragskalkyl 1 år Kr/år

Särkostnader 318 333 642

Särintäkter 279 554 461

Täckningsbidrag 38 779 182 Tabell 16 – Bidragskalkyl 1 år

Vinster för år 5 och 10 förväntas följande vinster och omsättning utifrån att man varje år ökar

produktionen med 1 batch av 40 mg och 1 batch av 20 mg. Genom att vi ökar produktionen kan vi

sänka kostnaderna på vår produkt. Vi kan då välja att stå på ett lågt konkurrenskraftigt pris eller öka

det procentuella vinsttillägget för att öka våra inkomster.


Särkostnad 413 656 092


Täckningsbidrag 53 799 736 Tabell 17 – Bidragskalkyl 5 år


Särkostnad 507 719 509


Täckningsbidrag 57 201 805

6.8 Nollomsättning Utifrån den kalkyl som gjorts beräknas nollomsättningen vara i slutet av år 1.

6.9 “Worst case scenario” Värsta möjliga scenariot skulle enligt prognoserna vara om endast en tiondel av andelen producerade

enheter under första året. Detta skulle innebära att vi under första året går back med 247 721 097 kr.

Intäkterna skulle bli 31 833 364 kr vilket motsvarar att vi säljer 253 456 enheter utav Bluzec®.

34

7.0 Kvalitetssäkring (S.R.) För att möta de höga kraven på säkerhet och kvalitet inom läkemedelsbranschen arbetar GenericStar

AB med Good Practice-riktlinjer. Kvalitetskontroller sker på alla nivåer i tillverkningskedjan i enlighet

med GMP (Good Manufacturing Practice). Från bedömning av kompositionens sammansättning,

kontroll av råvaror och förpackningsmaterial, lokaler, utrustning, tillverkningsmetod, dokumentation,

märkning, förvaring, fram till utlämning av det färdiga läkemedlet.

7.1 Personal och hygien På GenericStar AB lägger vi stor vikt vid att personalen, inklusive städpersonalen, är välutbildade i

GMP-riktlinjer och hygien för att minska risken för kontamination av produkterna vid tillverkning.

Regelbundna kontroller görs för att garantera att hygieninstruktioner följs och ger resultat.

7.2 Lokaler GenericStar AB’s lokaler är utformade specifikt för tillverkningen av läkemedel och inredda på ett

sådant vis att städning underlättas och kontaminationsriskerna minimeras. Lokalerna försörjs med

filtrerad luft och ett övertryck råder i tillverkningslokalerna för att minimera risken att oren luft sugs

in. Underhåll, i form av temperatur-, ventilation-, hygien- och luftmiljökontroller, sker löpande och

ansvarig personal för dokumentation.

7.3 Utrustning Utrustningen som används i GenericStar AB’s anläggningar är, precis som lokalerna, specifikt

utformad för läkemedelstillverkning. Mätutrustning (vågar, mät- och fyllningsutrustning,

termometrar, med mera) kvalificeras före användning samt efter reparationer. Utrustningen

kalibreras och kontrolleras regelbundet och dokumentation förs i särskilda loggböcker.

Tillverkningsapparaturen och utensilierna som används rengörs enligt skriftliga instruktioner efter

varje användning. I alla kyl-, sval- och frysanläggningar avläses och dokumenteras temperaturen

dagligen. GenericStar AB’s vattenanläggningar är tillverkade och underhållna på ett sådant sätt att

vattenresurserna är av erforderlig kvalitet. Även vårt WFI, Water for Injection, tillverkas och

distribueras på ett sätt som minimerar risken för mikrobiologisk kontamination.

Sammanfattningsvis sker all hantering av material och produkter såsom mottagning, förvaring,

provtagning, lagring, märkning, uppvägning, behandling, packning och distribution enligt skriftliga

rutiner och instruktioner.

7.4 Dokumentation Dokumentationen som förs på GenericStar AB består dels av styrande dokument såsom instruktioner

och metodbeskrivningar så kallade standard operation procedures, dels av redovisande dokument

såsom tillverkningsdokumentation i form av satsprotokoll och loggböcker. Dokumentationen

omfattar även att varje batch förses med ett batchnummer samt ett lottnummer för identifieringens

skull. Regler finns angående vilka som får göra ändringar i dokumentationen och alla eventuella

ändringar som utförs är spårbara. De instruktioner som finns säkerställer att arbetet utförs på ett

standardiserat sätt.

7.5 Egeninspektion och tester GenericStar AB har ett program för egeninspektion med särskilt utbildade individer som övervakar

tillämpning och överensstämmelse med gällande riktlinjer för GMP.

35

7.6 Kvalitetstester För att garantera kvaliteten på den färdiga produkten utför GenericStar AB en serie kvalitetstester på

allt startmaterial, det vill säga på hjälpämnen samt på

Documents

S-omeprazol - DiVA portal330613/FULLTEXT04.pdf · 2010. 8. 16. · S-omeprazol S-omeprazol Erika Billinger, Kajsa Ekvall, Emma Andersson, Sara Rydergren, Fosia Jama, Annelie Hansson,