Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för humaniora GIX 192Religion 41-60 C-uppsatsHT-2005
Handledare: Torsten LöfstedtExaminator: Lennart Johnsson
Så olika men ändå så lika
- En komparativ studie med fokus på det pedagogiska ledarskapet sett ur två skilda kulturperspektiv.
Emma Hjalmarsson & Maria Talevska
Abstract
Emma Hjalmarsson, teacher student
Maria Talevska, teacher student
Title: So different yet so alike – A comparative study focusing on the pedagogical leadership
in two different cultures.
Växjö University, Fall Semester 2005, Department of the Humanities
GIX 192, Degree project/Religious Studies in Secondary Education
This paper compares the pedagogical leadership in Thailand and Sweden. By performing
interviews, handing out questionnaires and observing class rooms we wanted to compare the
relationship between pupils and teachers from one school in Sweden and one school in
Thailand.
From the pupils we wanted information about their view on teachers; what characterizes the
best teacher, what the worst teacher is like and how they would like a teacher to be.
From the teachers on the other hand we wanted to know what kind of relationship they would
like to have with their pupils and how they work to accomplish that purpose. We also wanted
to find out if they put more emphasis on upbringing or knowledge and if there are any
religious influences in the education.
Finally, we also wanted to see if there was something from the pedagogical view in the Thai
school that we could use in education in Sweden.
Keywords
Pedagogical leadership, education in Thailand, education in Sweden, the influence of religion
InnehållsförteckningInledning………...............................................................................................................s. 21.1 Syfte och frågeställningar............................................................................................s. 21.2 Avgränsningar……………………………………………………………………….s. 31.3 Metod…………………………………………………………………………….......s. 31.3.1 Reliabilitet och validitet i kvantitativa studier…………………………………...s. 61.3.2 Reliabilitet och validitet i kvalitativa studier…………………………………….s. 71.4 Materialbeskrivning………………………………………………………………… s. 72. Bakgrund…………………………………………………………………………....s. 92.1 Utbildning i Thailand………………………………………………………………..s. 82.2 Utbildning i Sverige…………………………………………..…………………....s. 102.3 Sociala förhållanden i den thailändska skolan……………………………………....s.112.4 Sociala förhållanden i den svenska skolan…………………………………………s. 122.5 Slutsats……………………………………………………………………………...s. 123. Tidigare forskning om pedagogiskt ledarskap………………………………….s. 143.1 Slutsats………………….......................................................................................... s. 164. Resultat av intervjuer och enkäter...…………………………………………….s. 174.1 Den svenska skolans resultat av intervjuer…………………………………………s. 174.2 Den thailändska skolans resultat av intervjuer……………………………………..s. 194.3 Slutsats……………………………………………………………………………...s. 224.4 Den svenska skolans resultat av enkäterna…………………………………………s. 234.5 Den thailändska skolans resultat av enkäterna……………………………………..s. 244.6 Slutsats……………………………………………………………………………...s. 254.7 Pedagogiska metoder i det svenska klassrummet bedömt utifrån auskultation….....s. 264.8 Pedagogiska metoder i det thailändska klassrummet bedömt utifrån auskultation...s. 265. Analys……………………………………………………………….......................s. 275.1 Analys av intervjuer………………………………………………………………..s. 275.2 Analys av enkäter…………………………………………………………………..s. 306. Sammanfttning/Diskussion.......…………………………………………………..s. 32Käll- och litteraturförteckning……………………………………………………….s. 35Bilaga 1Bilaga 2Bilaga 3Bilaga 4
2
1. Inledning
Som blivande lärare anser vi att det är viktigt att ha en fördjupad kunskap gällande det
pedagogiska ledarskapet. Det vi främst kommer att studera under denna arbetsgång inom
pedagogiken är relationen lärare och elev, vilka förväntningar dessa båda parter har gentemot
varandra. Eftersom vårt huvudämne är religionsvetenskap känns det för oss relevant att ha
kunskap om andra kulturers syn på skola, lärande och pedagogiskt ledarskap och hur dessa
institutioner levandegör sin religion/livsåskådning. Vi har valt att inrikta oss på buddhismen
eftersom vi finner den religionen/livsåskådningen något svårtillgänglig och ser en möjlighet
till fördjupning och större förståelse. Vi vill på så vis få en djupare insikt i vad buddhismen
betyder för människorna i Thailand och likaså i Sverige gällande kristendomen. I Sverige har
vi idag styrdokument som tydligt pekar på hur viktigt det är att bevara kristendomens
värderingar i skolan. Vi har dock fått en uppfattning av att detta är bortglömt, eller rättare sagt
tvingats bort i vårt sekulariserade samhälle. För oss är den thailändska skolan fortfarande ett
mysterium när vi börjar skriva detta arbete och vår nyfikenhet att jämföra länderna har drivit
oss till att göra vår resa till Thailand för att få mer korrekt kunskap av deras skolsystem. Vi
vill även se om det finns aspekter i det buddhistiska pedagogiska ledarskapet som vi skulle
kunna ta med oss till våra klassrum när vi som framtida lärare skall undervisa våra elever.
1.1 Syfte och frågeställning
Vårt syfte med detta arbete är att göra en komparativ studie mellan en svensk ”kristen” skola
och en thailändsk ”buddhistisk” skola. Vi kommer att undersöka hur pass mycket skolorna i
respektive land tar vara på sina gamla religiösa traditioner och levandegör deras etiska värden
under skoltid, både i och utanför undervisningen. I undersökningarna kommer även att
försöka se ett mönster i önskade relationer mellan lärare och elever ur respektive perspektiv.
Vi vill även se om det finns aspekter i det buddistiska pedagogiska ledarskapet som vi skulle
kunna ta med oss till våra svenska klassrum när vi som framtida lärare skall undervisa våra
elever.
3
För att svara på huvudfrågan om skillnaderna i det pedagogiska ledarskapet i våra respektive
utvalda skolor ställer vi oss följande frågor:
Hur ser relationen lärare – elev ut i respektive skola?
- Hur ser eleverna på lärarrollen? Vad är en bra respektive dålig lärare och vilka
egenskaper har en önskvärd lärare?
- Vilken relation är önskvärd för lärarna att ha med sina elever och hur vill de
uppnå den önskade relationen?
- Vad fokuseras i utbildningen, uppfostran eller kunskapsförmedling?
Hur präglas utbildningen av religionen i den ”buddhistiska” skolan respektive
”kristna” skolan?
- Vad säger respektive skolas läroplan om religionens betydelse?
Vad kan vi ta med oss från den thailändska skolan ur pedagogisk synpunkt?
1.2 Avgränsning
För att begränsa vårt informationsflöde så har vi valt att göra vår undersökning på endast en
skola i Ratchaburiprovinsen i Thailand och en skola i Växjö kommun i Sverige. Eleverna på
dessa skolor är mellan 16 och 18 år gamla. Utifrån svaren drar vi sedan slutsatser om hur det
kan se ut i liknande skolor i dessa två kulturer. Då båda skolorna har läroplaner och andra
riktmedel som skall styra alla skolor i landet bör det vara möjligt att generalisera Vi är dock
medvetna om att vårt resultat inte är fullständigt representativt för länderna, vilket hade krävt
en större undersökning på flera skolor.
1.3 Metod
I vårt arbete i att samla information till vår komparativa studie kunde vi använda oss av olika
metoder för att vi skulle kunna besvara våra frågeställningar. Valet av metod berodde på
vilket sätt som bäst kunde besvara frågorna samt hur mycket tid vi hade på oss och vilka
medel vi hade till förfogande.
För att hinna samla ihop så många svar som möjligt från eleverna valde vi att använda oss av
en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Kvantitativ metod använder man sig
alltså av när det rör sig om siffror, när man ska ta reda på många personers åsikt om en sak.1
1 Trost, J., Enkätboken, 2001
4
Resultatet av denna undersökning kommer att bearbetas kvantitativt. Först i analysen kommer
den bearbetas kvalitativt då vi spekulerar över resultatet.
Innan vi genomförde enkätundersökningen för det resultat vi nått idag testade vi enkäten cirka
en halv vecka innan. Först testades den i en klass på skolan vi var på för enkätundersökning,
dock inte samma klass som användes i resultatet. Eftersom eleverna där hade svårt att förstå
enkäten gjorde vi om den enligt deras förslag för att sedan testa den på en annan skola. Vi
valde då en annan skola i Småland. Efter denna test gjorde vi ytterligare ändringar baserade
på elevernas rekommendationer. Vi delade sedan ut 117 enkäter i den svenska skolan och 133
i den thailändska till elever som var mellan 16 och 18 år under deras ordinarie lektionstid. Vi
lyckades inte få någon jämn fördelning av inlämnandet av enkäterna i de båda skolorna. Vi
försökte påverka hur många enkäter vi skulle få svar på genom att dela ut fler i thailändska
skolan då vi var rädda för samma missförstånd som vi råkat ut för i Sverige men inte kunna
förklara för eleverna på grund av deras bristfälliga engelska. Ändå fick vi in färre thailändska
svar än svenska. Vi kunde heller inte påverka hur många tjejer och killar vi skulle kunna dela
ut enkäter till då enkäter delades ut i klasser som leddes av lärare vi hade kontakt med på
skolorna. På grund av detta väljer vi att lägga ihop killarna och tjejernas svar och endast
redovisa dem separat om det är en extrem skillnad dem emellan. Vi vill även påpeka att
eleverna kan ha påverkats av varandras svar, trots tillsägelser om att inte samarbeta, eftersom
de var placerade nära varandra och det inte rådde fullständig tystnad.
För att underlätta för de thailändska eleverna valde vi även att översätta enkäten till
thailändska. För att kunna göra detta fick vi först översätta den till engelska och e-posta den
till en kontakt i Thailand som översatte och e-postade tillbaka den färdiga kopian till oss.
Eftersom vi inte heller visste vilka resurser vi hade tillgång till på skolorna så kopierade vi
upp alla papper redan i Sverige och var så förberedda som vi kunde innan vi åkte till
Thailand.
Lärarna valde vi istället att intervjua och därmed blev det en kvalitativ undersökning. Det som
är utmärkande för kvalitativa intervjuer är att enkla och raka frågor kan ge komplexa och
innehållsrika svar.2 Vi ville genom intervjuerna försöka förstå lärarnas sätt att resonera och
reagera samt särskilja och urskilja varierande handlingsmönster. Vi valde även att intervjua
2 Trost, J., Kvalitiativa intervjuer, 2005
5
lärarna enskilt istället för en gruppintervju. Detta för att vi inte ville att lärarna skall påverkas
av grupptrycket och därmed varandras svar. Både datainsamlingen och bearbetningen av
intervjuerna har utarbetats kvalitativt. Vi genomförde fyra intervjuer i den svenska skolan och
fyra intervjuer i den thailändska skolan. För att få en bredd i svaren valde vi att intervjua
lärare i spridda åldrar och med olika lång erfarenhet. Intervjuerna präglas av låg
standardisering. Detta innebär att våra uppsatta frågor följs av ledfrågor och längre
diskussioner. Intervjuerna är ändå högt strukturerade, det vill säga, de har samma upplägg.
Båda undersökningarna har gjorts på gymnasienivå i statliga skolor och genomfördes först i
Sverige och därefter i Thailand. De har skett under varje lärares tid som de har till förfogande
för lektionsplanering. Vi har suttit på olika ställen, både där vi varit ostörda men också där vi
blivit störda av kollegor och elever. Detta tror vi dock inte är något som påverkat våra
resultat. I Thailand var vi dessutom tvungna att ta hjälp av en kvinnlig lärare till två av våra
intervjuer för att få våra frågor och svar översatta. Vi tror dock inte att hon har påverkat de
andra lärarna i deras svar. I Sverige valde vi dessutom att spela in intervjuerna för att inte
missa något eftersom det gick för snabbt för att hinna anteckna.3 Detta behövdes dock inte i
Thailand då det engelska språket satt stopp för det normala flytet som annars finns i ett samtal
vilket gjorde att vi istället hann anteckna det väsentliga i svaren. Intervjuerna finns
tillgängliga i författarnas ägo, de thailändska nedtecknade och de svenska inspelade på
kassettband.
I vår redovisning av intervjuerna har vi valt att låta lärarna vara anonyma. Detta för att vi då
tror att lärarna vågar uttrycka sina exakta åsikter utan att sedan behöva stå till svars för dem.
Vad som är känsligt och privat varierar från person till person. På Vetenskapsrådets hemsida
kan vi läsa att konfidentialitetskravet innebär att deltagare i en studie inte skall kunnas
identifieras av utomstående. Kravet innebär även att obehöriga inte heller skall kunna få tag
på intervjuades personuppgifter.4
Observationer skedde i klassrummen under den tid som vi hade verksamhetsförlagd
utbildning på respektive skola. Detta var tre veckor på skolan i Växjö kommun och en vecka
på skolan Ratchaburiprovinsen men även tre dagar på andra skolor i Thailand eftersom vi
kände att det kunde vara bra då vi ville jämföra om vår skola kunde representera hela
Ratchaburiprovinsen. Under dessa observationer granskade vi lärarens ledarstil och samspelet
3 Trost, J., Kvalitiativa intervjuer, 20054 http://195.17.252.28/vrshop_pdf/etikreglerhs.pdf, 060111
6
med eleverna. Förutom de tidigare nämnda medlen har vi även använt oss av litteratur, vilket
gör detta, förutom en komparativ kvalitativ och kvantitativ studie, till en litteraturstudie.
Internet har också kommit till användning för att få en djupare kunskap om respektive
skolväsende men också för att förstå buddhismen bättre.
Vi är två som skriver detta arbete men det kan vara svårt att urskilja vem som har gjort vad då
vi genom hela arbetet har samarbetat och läst och kommit med kommentarer till varandras
texter under hela arbetsgången.
1.3.1 Reliabilitet och validitet i kvantitativa studier
När man ska värdera kvaliteten i information och värdera tolkningar och slutsatser av den
informationen används ofta begreppen reliabilitet och validitet. Enligt Helena Korp,
författaren till boken Kunskapsbedömning, så har dessa begrepp sitt ursprung i kvantitativ
forskning inom pedagogikämnet.
Tillförlitlighet är ett annat ord för reliabilitet och detta kan definieras som den utsträckning en
undersökning skulle ge samma resultat om den genomfördes av två olika personer, eller om
man intervjuade samma person en andra gång. Det är alltså viktigt att man skulle få samma
svar vid ett andra tillfälle eller om olika personer genomförde intervjun. Validitet å andra
sidan handlar om att mäta det man avser att mäta. Att veta vad man undersöker handlar då om
överensstämmelsen mellan vad vi säger att vi skall undersöka och vad vi faktiskt undersöker.5
I vårt arbete använde vi oss av kvantitativ metod för att få information från eleverna på
skolorna. För att vår undersökning skulle ha hög validitet, det vill säga mäta det vi avsåg att
mäta så valde vi att ha samma frågor i enkäten som de frågor vi hade i vår frågeställning
angående elevernas åsikter om lärare. När det gäller reliabilitet, är det troligt att eleverna
skulle ha samma svar om de fick göra om enkäten men det är inte lika lätt att svara på. Om det
hade fått längre tid att tänka kanske det skulle kommit på någon annan lärare än den de tänkte
på när de valde sina alternativ.
5 Korp, H., Kunskapsbedömning: hur, vad och varför, 2003
7
1.3.2 Reliabilitet och validitet i kvalitativa studier
Även till kvalitativa studier tillämpas begreppen reliabilitet och validitet, de har dock inte
samma innebörd som i kvantitativ forskning. Validitet i kvalitativ forskning gäller snarare
hela forskningsprocessen. Här är ambitionen att ”upptäcka företeelser, att tolka, och förstå
innebörden av livsvärlden, att beskriva uppfattningar eller en kultur.”6
När det gäller reliabilitet finns också här skillnader jämfört med de kvantitativa studierna då
det där är en nackdel att få olika svar vid olika undersökningstillfällen. Vid genomförandet av
kvalitativa studier är det det unika i situationen som man beaktar och då kan ett annat svar på
samma fråga vara viktigare än att samma svar alltid erhålls.7
I vår kvalitativa studie med lärarna anser vi att vi har hög validitet, vi har försökt beskriva den
kultur som lärarna lever i och sökt förstå deras värld. Vad gäller reliabiliteten så är det precis
som i kvantitativa studier svårt att avgöra om det skulle bli andra svar vid ett annat tillfälle,
det är situationen som avgör det.
1.4 Materialbeskrivning
Den mesta litteraturen vi har använt oss av är i form av metodböcker. Vi har även tagit hjälp
av speciella böcker för intervjuteknik och enkäter. Eftersom vi inte hade någon metodkurs
innan denna uppsats fann vi det viktigt att själva fördjupa oss i de olika teknikerna för att göra
ett så bra jobb som möjligt. De böckerna vi använt till intervjuer och enkäter är skrivna av Jan
Trost, Kvalitiativa intervjuer (2005) och Enkätboken (2001).
Metodböckerna vi bearbetade var Forskningsmetodikens grunder (2003) av Runa Patel och
Bo Davidson och Vetenskaplig metod (2003) av Rolf Ejvegård. Vi har dock inte penetrerat
dessa böcker på djupet, utan endast använt dem som riktlinjer. Vi valde att använda oss av
olika författare för att kunna jämföra informationen. För övrigt har vi inte behövt mycket
litteratur då arbetets grund består av intervjuer och enkäter.
Vid tre tillfällen använde vi oss av Internet. Vi är medvetna om att detta kan vara mindre
tillförlitligt och därför e-postade vi upphovskvinnan till källan Buddha Dhamma Sangha
6 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, 2003, s 103.
8
eftersom det var privatperson som skrivit den hemsidan.8 Vi gjorde detta för att försäkra oss
om att informationen där skulle kunna användas i ett akademiskt arbete. Hon svarade att
informationen var fullt tillförlitlig och att informationen alltid hölls uppdaterad.
Vi ville även få tag på en läroplan för den thailändska skolan men detta fick vi inte då de inte
är översatta till engelska. Vi har dock gått igenom det muntligt med lärarna och sedan under
våra auskultationer jämfört svaren med verkliga situationer. Svar och handling verkar stämma
överens och därför utgår vi från att lärarna följer läroplanen vilken främst går ut på att lära
eleverna att bli goda medborgare och medmänniskor.
Vad vi också gärna ville ha mer information om var de sociala förhållandena i den thailändska
skolan. För detta syfte besöktes universitetsbiblioteket men då det inte fanns litteratur på
engelska fick vi nöja oss med den informationen vi fick tag på i Sverige.
7 Patel, R. & Davidson, B., Forskningsmetodikens grunder, 20038 Kerstin Jönhagen, f.d. lärare som har hemsida om Theravadabuddhism.
9
2. Bakgrund
2.1 Utbildning i Thailand
Det finns tre huvudsakliga instanser som är ansvariga för den thailändska utbildningen. Dessa
har olika ansvarsområden. Den nationella utbildningsnämnden har hand om
utbildningspolicyn, planering och forskning på nationell nivå. Utbildningsdepartementet har i
sin tur ansvar för bestämmelser över elementär utbildning i nationen, vilket innebär allt från
förskolan upp till högre studier. Universitetsdepartementet i sin tur svarar för ledningen över
statliga universitet.9
Den första omfattande utbildningsplanen kom 1932 till Thailand. Denna plan uppmanade till
fyra års grundskola och åtta år av påbyggnadsundervisning. Därefter har skolsystemet ändrats
flera gånger men idag består utbildningen av fyra nivåer, vilka är; sex års obligatorisk
grundskola, tre år av lägre påbyggnadsutbildning, tre år av högre påbyggnadsutbildning samt
högskola/universitet. Skolan utvecklas dock ständigt på grund av att samhället i Thailand
håller på att ändras från ett jordbruksland till ett industrisamhälle. För att denna förändring
skall fortskrida på ett bra sätt måste skolan klara av samhällets växande krav på utbildning.10
Även lärarutbildningen har genomgått många förändringar sedan 1982 när den första
lärarutbildningen för grundskolelärare startade. På 1960-talet började kravet på fler lärare att
öka i Thailand. Detta medförde dock inte bättre utbildning i skolorna då det mest handlade om
kvantitet och inte kvalitet på lärarutbildningen. Idag har man däremot börjat förbättra
lärarutbildningen och man har börjat ha högre antagningskrav på de sökande.11
De som undervisar i Thailand är inte bara lärare som är utbildade på universitet och högskolor
utan detta yrke sträcker sig även till klosterlivet. I landets kloster är det buddhistmunkar som
sköter utbildningen och det finns för närvarande två buddhistuniversitet i Thailand.12
Även de fattiga och de handikappade blir omhändertagna i de thailändska skolorna. För att
barnen ska få en likvärdig utbildning har man startat speciella skolor med specialutvecklade
9
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/administrative.html, 05102010 http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/formal.html, 05102011
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/vocational.html, 05102012
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/higher, 051020
10
program för att barnen ska klara av skolan. Exempel på sådana skolor är de så kallade
hilltribeskolorna. Dessa skolor kan räknas mer som internatskola där eleverna bor.13
2.2 Utbildning i Sverige
Idag är skolans styrsystem sammansatt och utgörs av flera konkurrerande delsystem. I de
flesta sammanhang som till exempel i lärarutbildningen förenklar vi, lärare och studenter,
oftast den statliga styrningen genom att prata om regel- till målstyrning. Målstyrning är alltså
den styrning som den politiska nivån har över verksamheten. Regelstyrningen handlade om
hur man skulle göra medan målstyrningen istället handlar om att precisera målen. Medlen för
att nå målen lämnas därefter öppna för varje enskild kommun. Sverige har dock inte en helt
renodlad målstyrd skola, det finns fortfarande lagar och regler för hur verksamheten skall
bedrivas.14
De nationella styrdokument som skall styra verksamheten i skolan är skollagen tillsammans
med timplaner, läroplaner och kursplaner. Idén med den nya styrningen är att
detaljbestämmelser skall undvikas och att kommuner och skolors frihet skall vara så stor som
möjligt. Skollagen stiftas av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna om
utbildningen inom skolan. Programmål för varje nationellt program fastställs av regeringen,
det är även regeringen som fastställer läroplaner. Dessa skall tillsammans med skollagen styra
verksamheten och alla som arbetar på en skola är skyldiga att följa dem. Kursplaner
kompletterar sedan läroplaner och anger målen för varje enskilt ämne.15
Skolan har det dubbla budskapet att dels förmedla ämneskunskaper vilket i Sverige benämns
kunskapsuppdraget, dels fostra barn och ungdomar till självständiga samhällsmedborgare, det
så kallade demokratiuppdraget. Skolan skall förmedla de värden och normer som samhället
efterfrågar.16
13 http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/speical.html, 05102014 Alexandersson, M., Styrning på villovägar, 199915 http://www.skolverket.se/sb/d/155/a/220, 05102515 Fritzén, L., Utbildning och demokrati, 2003
11
2.3 Sociala förhållanden i den thailändska skolan
Livets mening kan, vare sig du är buddhist eller inte, vara att utveckla "de fyra sublima
egenskaperna".17 Dessa fyra egenskaper är enligt buddhisterna sublima för att de är det rätta
eller ideala sättet att bemöta sin medmänniska. De ger lösningen på alla situationer och är det
bästa medlet för att ta bort spänningar: 18
- Gränslös vänskaplig kärlek: en kraftfull destruktiv last hos människan är vrede (dosa). Den
friska kraft som besegrar denna onda kraft och renar människan är gränslös vänskaplig kärlek
(metta).
- Gränslös medkänsla: grymhet (himsa) är en annan orättfärdighet som ansvarar för många
fasor och illdåd i världen. Motgiftet är medlidande (karuna).
- Gränslös osjälvisk glädje: grymhet (himsa) är en annan orättfärdighet som ansvarar för
många fasor och illdåd i världen. Motgiftet är medlidande (karuna).
- Gränslös sinnesjämvikt: Det finns två andra vanliga krafter som rubbar människans mentala
jämvikt. De är sammankopplade med det som är behagligt och motvilja mot obehag. Dessa
två motsatta krafter kan upphöra genom att utveckla jämvikt (upekkha).
Dessa dygder ser till att lyfta människan och det gör henne gudomlig här i detta livet. De kan
omforma människan till en fulländad människa. Om alla oavsett religion, färg, nationalitet
eller kön försöker utveckla dem, kan jorden förvandlas till ett paradis där alla kan leva i frid
och harmoni som ideala medborgare i en enda värld.19
De ”fyra sublima egenskaperna” kallas vistelse (vihara) för att det blir sinnets ständiga
vistelseplats där vi känner oss ”som hemma”. Dessa skall vara varaktiga. Med andra ord, våra
sinnen skall bli helt fyllda av dessa fyra tillstånd. Vi skall vara medvetna om dem i alla våra
vanliga aktiviteter. Vare sig någon står, går eller ligger, utan lättja ska han vara starkt
medveten, det är gudomlig vistelse här.20
De jämnar ut sociala barriärer, utvecklar harmoniska samhällen, väcker slumrande storsinthet som varit glömd länge, återupplivar glädje och hopp som övergivits sedan långt tillbaka och verkar för mänskligt broder – och systerskap i stället för självupptagenhet.21
17 http://www.dhamma.se/buddha/126.htm, 05101518 http://www.dhamma.se/buddha/126.htm, 05101519 http://www.dhamma.se/buddha/126.htm, 05101520 http://www.dhamma.se/buddha/113.htm,05101521 http://www.dhamma.se/buddha/113.htm, 051015
12
Som buddhist skall man betrakta varje människa med medkänsla och allomfattande kärlek.
Anvisningar för hur vi ska bemöta varandra i vardagslivet ges i de "Fem levnadsreglerna": jag
tar avstånd från att döda, att ta det som inte givits mig, att missbruka sexualiteten, att ljuga, att
använda droger och alkohol.22
2.4 Sociala förhållanden i svenska skolan
I Sverige har relationerna mellan barn och vuxna förändrats vilket i sin tur har påverkat den
traditionella lärarrollen. I dagens skola har inte längre lärarna den självklara auktoriteten som
medföljer att vara vuxen och lärare utan de måste istället vinna den. Den förändrade
situationen innebär också att lärararbetet måste bedrivas på ett mer jämställt sätt vilket får
konsekvenser för lärarnas etiska hållning. Idag måste läraren försöka utveckla pedagogiken
tillsammans med eleverna i en alltmer kamratlig anda. Carlgren och Marton anser att skolan
idag präglas av mindre hierarkiska relationer och mer av produktion än reproduktion av
kunskap och också av mer personliga möten. När lärare, akademiker med flera idag pratar om
det traditionella klassrummet så syftar de på ett klassrum där skolarbetet organiseras med en
lärare som undervisar en klass med omväxlande helklassundervisning samt enskilt
bänkarbete, då läraren hjälper de elever som behöver hjälp. Typisk situation är att läraren
försöker få så många som möjligt att arbeta medan olika grupper i klassen försöker göra allt
för att slippa. Därför är det inte ovanligt i dagens skola att lärarkåren har utvecklat vissa
kollektiva kompetenser som till exempel ögon i nacken, förmågan att hålla aktivitetsflödet
högt och att syssla med flera saker samtidigt.23
2.5 Slutsats
I detta tidiga skede är det ännu svårt att kunna jämföra de sociala förhållandena mellan
thailändsk skola och svensk skola då vi inte riktigt fått fram jämförbar information från
litteratur. Vad vi hittills kan se är att de thailändska/buddhistiska ungdomarna har mycket som
de bör följa. Svenska ungdomar har givetvis också levnadsregler att följa men i dagens skola
kan vi se att många inte gör det då, som vi nämnt ovan, läraren måste ha ögon i nacken för att
eleverna inte skall missköta sig. Att visa respekt för de äldre, och då i detta fall läraren, är till
22 http://www.dhamma.se/buddha/140.htm#MÄNNISKOSYN, 05101623 Carlgren, I. & Marton, F., Lärare av imorgon, 2001
13
exempel en oskriven regel vi har i Sverige. Hur skolsituationen i Thailand verkligen ser ut är
något vi återkommer till i vår analys.
14
3. Tidigare forskning om pedagogiskt ledarskap
Arne Maltén, mångårig erfaren lärare, skolledare och universitetslektor skriver i sin bok Det
pedagogiska ledarskapet att det ges flera förklaringar till vad ledarskap kännetecknas av.
Maltén själv väljer att beskriva pedagogiskt ledarskap som följer:
Det pedagogiska ledarskapet innebär att sätta igång och vidmakthålla en kontinuerlig process, att vara katalysator för individers och gruppers utveckling, så att uppställda mål kan uppnås i ömsesidig samverkan.24
Maltén tar i sin bok upp andra forskare och ledare i sin bok för att göra jämförelser. En av
dem är konsulten och forskaren John Nicholls (1987) som hävdar att ledarskapets
kännetecknas av tre avsikter:
Ledarskapet bör koppla samman individen med:
1. arbetsuppgiften, så att individen utför sina uppgifter, ”gör rätt saker”.
2. organisationen, så att individen kan bli en väl fungerande del av organisationen, ”gör
rätt saker”.
3. omvärlden, så att individen får del av organisationens visioner och blir en entusiastisk
nyskapare.25
Nicholls menar att genom förverkligandet av de tre avsikterna kan läraren/ledaren lösa sin
pedagogiska uppgift att påverka individer i riktning mot de uppställda målen.26
Många av de ledare som Maltén nämner beskriver en god ledare som synonym till chef.
Gordon (1977) däremot beskriver en lärares ledarförmåga. Gordon menar att en god lärare
framförallt bör skapa ett gott förhållande mellan sig själv och sina elever. I skolan bör därför,
enligt Gordon, kommunikationsförmågan och relationen lärare och elev präglas av
fördomsfrihet, omsorg, oberoende, frihet och öppenhet. Han menar i princip att man måste
kunna ta emot andras känsloyttringar utan att värdera dem.27
Christer Stensmo, docent i pedagogik och legitimerad psykolog, menar på att hur en lärare
beter sig i klassrummet beror till stor del på dennes pedagogiska grundsyn, alltså lärarens
uppfattningar om eller syn på kunskap, etik, lärande, undervisning, elever och skolans
24 Maltén, A., Det pedagogiska ledarskapet, 2000, s. 3625 Se Maltén, A., Det pedagogiska ledarskapet, 2000, s. 926 Se Maltén, A., Det pedagogiska ledarskapet, 2000, s. 927 Se Maltén, A., Det pedagogiska ledarskapet, 2000, s. 57, 234
15
uppgifter i samhället. Dessa uppfattningar utgör lärarens praktiska yrkesteori och det är en
kombination av egna erfarenheter, kollegors erfarenheter och information av värde från
pedagogisk litteratur. Yrkesteorin kan baseras på reflektioner över följande områden:
kunskapssyn, etiksyn, människosyn, samhällssyn och syn på den pedagogiska situationen.28
Stensmo skriver också i sin bok att ledarskapet i klassrummet handlar om den
socialpedagogiska situationen i klassrummet. Exempel på socialpedagogiska situationer är
lärarens sociala relation till sina elever och elevernas relationer till varandra. Enligt Stensmo
bör en lärare ha tre typer av kompetenser: ämneskompetens, didaktisk kompetens och
ledarkometens.29
I Handbook of Research on Teaching (1986) skriver Walter Doyle att läraren har två
uppgifter, att vägleda lärande och att upprätthålla ordning. Den första handlar om
ämneskunskap och kunskap om den kognitiva läroprocessen, att upprätthålla ordningen
innefattar kunskap om klassrummets socialpsykologi, den sociala läroprocessen och
effekterna av olika ledarstilar.30
I ett nyare arbete om pedagogiskt ledarskap skriver Vernon och Louise Jones (1995) att det
negativa begreppet skoldisciplin har ersatts med det mer positiva begreppet pedagogiskt
ledarskap, eller som det heter på engelska, ”classroom management”. Enligt Vernon och
Lousie Jones har lärarens arbete två aspekter: Undervisning; presentation sekvensering och
lärande av ämnesstoff samt ledning, skötsel; arbetsformer och socialt beteende i
klassrummet.31
Relationen mellan lärare och elever är inget jämställt förhållande. Det är viktigt att läraren
inte utnyttjar sin maktposition på ett felaktigt och oetiskt sätt utan använder denna för att lyfta
eleverna istället.32
28 Stensmo, C., Ledarskap i klassrummet, 1997. Sidahänvisning kommer när biblioteket öppnar igen29 Ibid30 Se Ibid31 Se Ibid
32 Jenner, H., Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling 2004
16
Vidare måste elever respekteras som meningssökande människor, de måste respekteras som
sociala och kulturella individer. Deras livserfarenhet och mognadsnivå måste respekteras.
Dessutom måste man respektera att eleverna behöver utmaningar samt att de har rätt att vara
tysta.33
3.1 Slutsats
I detta avsnitt om tidigare forskning har vi kommit fram till att ledarskap är svårt att definiera.
Många författare har olika åsikter och gjort många olika undersökningar över hur en bra
ledare skall vara, vad deras jobb innefattar och vilka kompetenser de bör ha. I detta stycke har
vi gjort ett ytterst begränsat urplock som ger svar på just de frågorna. Det finns lika många
sätt att vara bra lärare på som det finns dåliga. I detta arbete får du som läsare hjälp att hitta de
bättre tillvägagångssätten till ett bra ledarskap. Detta kapitel var för oss en bra grund att stå på
innan vi påbörjade vår undersökning.
33 Almén, E., Furenhed, R., Hartman, S. G. & Skogar, B., Livstolkning och värdegrund: Att undervisa om religion, livsfrågor och etik 2002
17
4. Resultat av intervjuer och enkäter
I detta avsnitt kommer vi att redovisa resultaten av intervjuerna samt enkäterna. Intervjuerna
kommer att redovisas i den ordning de genomfördes, först de svenska lärarnas svar och sedan
de thailändska lärarnas svar. Vi använder oss av frågorna som överskrift inför varje frågas
resultat. Resultatet från enkätundersökningen väljer vi att redovisa en skola i taget. Vi vill
innan vi redovisar resultatet tydliggöra att vi inte delat ut lika många enkäter i de båda
skolorna och också att fördelningen mellan tjejer och killar inte är jämn då det är något vi inte
kunde styra över. På grund av detta väljer vi att lägga ihop killarna och tjejernas svar och
endast redovisa dem separat om det är en extrem skillnad dem emellan.
4.1 Den svenska skolans resultat av intervjuer
1. Varför ville du bli lärare?
Tre av de intervjuade lärarna nämnde sina föräldrar som en stor anledning till att de blev
lärare. En eller båda av deras föräldrar arbetade som lärare så det föll sig naturligt att välja det
spåret, trots att två av dem från början inte ville bli lärare av just samma anledning.
Den fjärde läraren som inte hade föräldrar med lärarbakgrund hade istället intresse för sitt
ämne som anledning till att han blev lärare. Det var det enda sättet för honom att jobba med
det han tyckte om.
Gemensamt för samtliga lärare är att de tycker om att stå centrum, de vill göra nytta/påverka
ungdomar genom att vara bra förebilder samt ett stort intresse för respektive ämne.
2. Betraktar du dig själv som kristen?
Även här är de svenska lärarna eniga. De är troende när de själva känner att de behöver vara
det. En av lärarna kallade det för ett egoistiskt förhållningssätt till kristendomen. De tar till
religionen i svåra situationer samt vid olika traditioner som jul, påsk, bröllop, dop och så
vidare.
En av lärarna menade dock på att hon har lite större kristet engagemang genom att bland
annat vara med i en kyrkokör. Hon trivs i kyrkans värld och menar att musiken och sången i
kyrkan är medryckande och att det är en bra miljö.
18
3. Upplever du någon konkret koppling till kristna värderingar i skolan. I svenska
läroplanen står det till exempel att undervisningen ska präglas av kristna värden.
- Om ja, vilken/vilka? Specificera!
- Försöker du levandegöra kristna värderingar? Hur?
På denna fråga fick vi spridda svar från lärarna. En av dem var insatt i om vad det står om
kristna värderingar i Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) men tycker inte att det
bara är kristna värderingar det handlar om. Mycket av etiken och moralen i kristendomen
finns även i andra religioner. Hon gav som exempel att ta hand om andra och behandla andra
som man själv vill bli behandlad (Gyllene regeln). Hon anser dessutom att det bör
omformuleras, tycker det är dumt att det står kristna värderingar i läroplanen.
En annan av lärarna visste inte ens att det stod så i läroplanen och tycker att det enda han
kunde se av kristendomen i skolan är skolavslutningarna i kyrkan, inget i undervisningen. Han
ser det mer som sunt förnuft att man inte beter sig hur som helst i eller utanför klassrummet.
Vi fick ungefär samma svar från en annan av lärarna. Även han ansåg att skolavslutningen är
det enda som har inslag av kristen tradition i skolan.
Den andra kvinnliga läraren var inne lite på samma spår som den första. Hon menade precis
som sina manliga kollegor att det inte fanns speciellt mycket kristet i skolan men det som
skilde henne åt var att hon ansåg det mer vara politiska värderingar som förmedlades ut till
eleverna. Hon gav som exempel den gyllene regeln som hon personligen idag tycker är mer
kopplat till politik än till religion.
Ingen av lärarna försöker levandegöra specifikt den kristna traditionen i skolan.
4. Vilken relation är önskvärd för er att ha med era elever och hur vill ni uppnå den
önskade relationen?
- Vad har du för pedagogisk metod i klassrummet?
Lärarna är överens i denna fråga. Det hela handlar om respekt, tillit, rättvisa, att lyssna, bli
lyssnad på, ja helt enkelt att hitta en gräns mellan lärare- och kompisrelation.
En av lärarna beskriver det som att utgå från sig själv, man kan inte vara någon annan, och
utifrån det bilda sig en lärarprofil. Han försöker behandla eleverna som han tycker att de ska
behandla andra människor, dessutom skall en lärare även intressera sina elever. En annan
19
lärare berättar att han var mer naiv i början men att han har växt in i rollen som lärare och
hittat en balans i sin pedagogik.
Det skall dock inte glömmas att det är läraren som är ledaren i klassrummet och att allt inte är
förhandlingsbart, säger en av lärarna.
5. Vad fokuserar du på i utbildningen, uppfostran eller kunskapsförmedling?
- Hur framkommer detta?
Samtliga av lärarna är överens om att kunskapsförmedlingen är viktig. En av lärarna säger att
han bara fokuserar på kunskapen, uppfostran är mer med mentorsklasserna men för övrigt är
det andra lärares ansvar, enligt honom. En annan lärare sa att han började mer som
uppfostrande men började under intervjun fundera på om han börjat släppa för mycket på det.
Han anser att en lärare skall förmedla kunskap men han tror även att föräldrar vill att det skall
fokuseras mer på uppfostran i skolan.
De två andra lärarna fokuserar på båda delarna. Den ena säger att det är många elever som
mår dåligt nu för tiden och då måste det komma först. Om en elev mår dåligt är det ingen idé
att försöka lära denne något. Den andra läraren startar varje lektion med samtal där eleverna
får tala ut om saker som de vill få sagt. Detta kan ta lite tid men hon anser att det är viktigt,
hon försöker även se alla eleverna under detta tillfälle så ingen känner sig bortglömd.
4.2 Den thailändska skolans resultat av intervjuer
1. Varför ville du bli lärare?
Två av lärarna ville inte bli lärare från början. De valde detta spåret för att få pengar. Precis
som många andra länder kämpar Thailand mot fattigdom. Har de inga jobb så har de heller
inte tillång till sjukvård eller annan social säkerhet. Därför svarade även en annan av lärarna
att hon ville bli lärare just för att komma undan fattigdomen. Genom att jobba som lärare
hjälper de inte bara sig själva utan hela sin familj, många liv hänger på deras arbete. Alla tre
tycker om sitt jobb nu och ångrar inte att de valde det spåret.
Den fjärde läraren å andra sidan valde läraryrket för att hon alltid trivts med skolan och sina
lärare.
20
2. Betraktar du dig själv som buddhist?
Samtliga lärare svarar ”ja” på denna fråga. De säger att alla thailändare är buddhister men det
finns olika grader av hur troende man är. Två lärare uttryckte sig så att man i Thailand anses
mindre troende buddhist om de inte går i tempel eller följer alla levnadsregler men de är ändå
buddhister. En av de två gick till exempel till kristna kyrkan som ung för att lära sig prata
engelska och har även studerat islam.
Den fjärde läraren utövar buddhismen genom att besöka tempel och meditera regelbundet.
Han har även meditation med eleverna innan lektionerna startar.
Samtliga fem lärare säger sig följa den buddhistiska traditionen.
3.Upplever du någon konkret koppling till buddhistiska värderingar i skolan?
- Om ja, vilken/vilka? Specificera!
- Försöker du levandegöra buddhistiska värderingar? Hur?
På skolan finns det lärare som är ansvariga för etik och moral. Två av de intervjuade lärarna
är medansvariga för detta och frivilligt anmälda. Här försöker man införliva buddhistiska
värderingar genom meditation och ge mat till munkarna varje vecka samt skolutflykter till
tempel på heliga dagar.
I klassrummet betonar två av lärarna att de lägger stor vikt på meditation samt generositet mot
sina medmänniskor. En annan av lärarna säger att hon inte lägger någon vikt alls vid att
införliva buddhistisk tradition i undervisningen. Den fjärde nämner saker som att eleverna
skall visa ärlighet mot sina klasskamrater, ge och ta, inte vara självisk och att hjälpa varandra
som viktiga delar av Buddhas lära och detta vill hon levandegöra i klassrummet, bland annat
genom grupparbeten då eleverna får lära sig de ovanstående egenskaperna.
4.Vilken relation är önskvärd för er att ha med era elever och hur vill ni uppnå den
önskade relationen?
- Vad har du för pedagogisk metod i klassrummet?
En av de intervjuade lärarna säger att hon vill ta hand om eleverna men inte för mycket, hon
vill bara handleda dem, inte göra jobbet åt dem. Dessutom vill hon vara en bra förebild. Som
pedagogisk metod kan sägas att hon använder Buddhas lära. (se kapitel 2.3)
21
En annan säger att hon vill vara flexibel när det gäller allt, vill inte vara för sträng men inte
för snäll. Under en lektion ska eleverna lära sig att lyssna, skriva, prata och läsa så därför är
det viktigt, enligt henne att använda sig av olika tekniker och pedagogiska metoder.
Den tredje läraren vill ha en bra relation med sina elever, hon vill komma dem nära. Denna
lärare tror på grupparbeten och integration.
Den fjärde läraren säger att han respekterar alla elevers idéer och gör han det så kommer
eleverna våga vända sig till honom. Han vill att de ska lita på honom. Han menar att alla är
lika, vi är alla människor. Denna lärare arbetar med olika ”case” som eleverna skall lösa. Han
låter dem fundera först och ge sin förklaring innan han talar.
5. Vad fokuserar du på i utbildningen, uppfostran eller kunskapsförmedling?
- Hur framkommer detta?
Samtliga lärare är överens om att den teoretiska kunskapen är en viktig del men de menar
också att kunskapen inte är värd något om de inte är bra människor. Därför fokuserar man
även på medmänsklighet, som till exempel att lära sig bli en bra medborgare, student,
dotter/son, syskon och så vidare.
En av lärarna menar att elever med kunskap om till exempel samhället, människor och natur
kan lära sig bli en bättre människor. Kunskapen påverkar elevers sätt att kunna handla
rationellt.
4.3 Slutsats
I intervjuerna med de thailändska lärarna har vi fått fram att de är mycket medvetna om hur en
bra buddhist/medmänniska skall vara/leva och detta tycker majoriteten av dem är viktigt att
förmedla till sina elever. I Sverige är lärarna också givetvis medvetna om hur en bra
medmänniska skall vara men i större utsträckning än i Thailand lägger många lärare på
gymnasial nivå detta åt sidan då det är mycket som skall läras ut och höga krav på eleverna.
I Sverige lär vi oss heller inte praktisera den kristna tron under våra religionslektioner medan
de i Thailand under religionslektionerna får lära sig hur de sitter, går, står, ligger och hälsar
22
som en god buddhist. I Thailand är religion detsamma som kultur, i Sverige reagerar man om
någon säger att de är troende.
4.4 Den svenska skolans resultat av enkäter
Antal utlämnade enkäter: 117
Antal fullständiga svar: 112
Killar: 86
Tjejer: 26
Bortfall på grund av bristfälliga svar: 5
1. Vilka kvaliteter har din bästa lärare? Placera ut 1, 2, 3 vid de alternativ som du
tycker stämmer in bäst på din åsikt, där 1 motsvarar den viktigaste kvaliteten och tre
den tredje viktigaste.
Flera av våra alternativ har här blivit ikryssade. Bland dem som fått flest svar, utan inbördes
ordning är att deras bästa lärare har varit det för att den har varit rättvis, motiverande, haft
teoretiska kunskaper, anpassningsförmåga och varit kamratlig. Den allra populäraste
kvaliteten var dock att läraren haft undervisningsförmåga. Detta alternativ har inte bara fått
flest svar utan även flest ettor. Hela 42 procent har svarat att detta är den goda egenskap som
de uppskattat mest hos deras bästa lärare. 67 procent har angett detta alternativ som ett av de
tre viktigaste. När det sedan kommer till den näst bästa och tredje bästa kvaliteten hos deras
bästa lärare så skiljer sig killarna och tjejernas svar åt. För 59 procent av killarna är den näst
bästa kvaliteten att läraren har varit glad/humoristisk, detta kommer först på tredje plats hos
tjejerna. Som tredje bästa svar har killarna uppskattat när en lärare har varit snäll/trevlig.
Detta är dock inga kvaliteter som tjejerna lägger större vikt vid utan de har mer tyckt om när
en lärare varit rättvis. 15 av 26 tjejer, alltså 58 procent har med detta som ett av sina
svarsalternativ och därmed blir det alternativet det näst viktigaste för tjejerna.
2. Vilka kvaliteter tycker du är viktigast hos en lärare? Placera ut 1, 2, 3 där 1
motsvarar den viktigaste kvaliteten och tre den tredje viktigaste.
På denna fråga var svaren ännu mer spridda. I princip alla positiva alternativ i enkäten har
blivit valda med en ganska jämn fördelning. Att ha undervisningsförmåga anses dock vara det
allra viktigaste även här. Alternativet har valts av 75 procent och har även fått flest ettor.
Därefter är glad/humoristisk återigen på andraplats för killarna och rättvis för tjejerna men på
23
denna fråga tycker även killarna att rättvis är viktigt då de valt det som fjärde viktigaste, tätt
följt av snäll/trevlig. Som tredje viktigaste separerar vi inte på killarna och tjejerna då vi inte
tycker tjejernas svar är tillräckligt många men tillsammans tycker de att teoretiska kunskaper
bör finnas hos en bra lärare. Utöver det vill många att läraren skall vara motiverande och ha
samarbetsförmåga. I killarnas resultat går det att utläsa, som inte tjejerna tycker är speciellt
viktigt, att de vill att en lärare skall vara snäll/trevlig och kamratlig.
3. Vilka kvaliteter har din sämsta lärare? Placera ut 1, 2, 3 där 1 motsvarar den sämsta
kvaliteten och 3 den tredje sämsta.
Här har vi fått lite mer samlade svar. Den absolut sämsta egenskapen som de flesta dåliga
lärare har haft är att de varit orättvisa. 60 procent har tagit med detta som svarsalternativ och
det har absolut fått flest ettor. I resten av svaren följs killarnas och tjejernas åsikter åt. Näst
sämsta kvaliteten har varit att de varit buttra/bittra och tätt därefter följer att de framförallt
varit oflexibla, oorganiserade och otåliga. Det enda som skiljer killarna och tjejerna åt är att
28 procent av killarna även tycker att vissa lärare varit för stränga medan inte någon tjej
tycker detta.
4.5 Den thailändska skolans resultat av enkäter
Antal utdelade enkäter: 133
Antal fullständiga svar: 96
Antal killar: 37
Antal Tjejer: 59
Bortfall på grund av bristfälliga svar: 37
1. Vilka kvaliteter har din bästa lärare? Placera ut 1, 2, 3 vid de alternativ som du
tycker stämmer in bäst på din åsikt, där 1 motsvarar den viktigaste kvaliteten och tre
den tredje viktigaste.
Även de thailändska svaren på denna fråga blev spridda men vi kan utläsa att deras bästa
lärare har utnämnts till det för att han/hon varit omhändertagande/omsorgsfull. Hela 72
procent har valt detta alternativ och det har även fått flest ettor då 51 procent av alla eleverna
valde detta alternativ som sitt förstaval. Som näst bästa kvalitet kommer glad/humoristisk. 65
procent valde detta som ett av sina alternativ och 25 procent valde det som den bästa kvalitet
favoritläraren haft. Även i det tredje alternativet är killarna och tjejerna fortfarande
24
samstämda i sitt val. Både undervisningsförmåga och snäll/trevlig anses vara en viktig
kvalitet. För tjejerna var det även ganska viktigt att läraren var bra på att samarbeta.
2. Vilka kvaliteter tycker du är viktigast hos en lärare? Placera ut 1, 2, 3 där 1
motsvarar den viktigaste kvaliteten och tre den tredje viktigaste.
På denna fråga blir det nästan omöjligt att utläsa något alls. Det enda som är helt klart är att
killarna och tjejerna har svarat ungefär lika och att den allra viktigaste kvaliteten som en
lärare skall ha är att vara omsorgsfull/omhändertagande. Sammanlagt har 45 procent valt detta
som ett av sina alternativ och 37 procent av alla eleverna valde detta alternativ som det allra
viktigaste. Vad som sedan följer därefter är otroligt svårt att räkna ut då kvaliteterna
undervisningsförmåga, glad/humoristisk, rättvis och samarbetsförmåga alla har blivit valda
som ett av alternativen av 27 procent av eleverna. Undervisningsförmåga och
glad/humoristisk har även fått 14 procent var av alla ettorna. Glad/humoristisk har dock sedan
fått fler tvåor och blir därmed det näst viktigaste kvaliteten. Killarna tycker även att
snäll/trevlig är en av de viktigaste kvaliteterna. Även i Thailand kan vi alltså se en tendens till
hur mycket viktigare killar tycker det är att läraren skall vara snäll/trevlig medan tjejerna inte
lägger någon vikt vid detta alls.
3. Vilka kvaliteter har din sämsta lärare? Placera ut 1, 2, 3 där 1 motsvarar den sämsta
kvaliteten och 3 den tredje sämsta.
Precis som i Sverige så har svaren på denna fråga blivit en aning mer enade än i de andra
frågorna. Den allra sämsta egenskapen bland lärare de träffat har varit att han/hon varit
butter/bitter. 64 procent har valt detta som en av de tre värsta kvaliteterna och 36 procent
säger även att det är den allra sämsta kvaliteten. Med 6 procent av svaren blir den näst värsta
kvaliteten sarkastiskt vilket skilde sig märkbart från Sverige där den inte alls låg i toppen.
Som tredje sämsta tycker eleverna att deras värsta lärare bland annat har varit för
disciplinerande. När det gäller den fjärde sämsta kvaliteten skiljer sig killarna och tjejerna sig
åt då killarna framförallt tycker att läraren varit oorganiserad medan tjejerna tycker att
stränghet har varit en sämre egenskap.
4.6 Slutsats
Sammanfattningsvis har vi i enkätstudien främst kommit fram till att i Sverige var det viktigt
att läraren hade en god undervisningsförmåga medan eleverna i Thailand tyckte att det allra
25
viktigaste var att läraren var omhändertagande/omsorgsfulla. I både Sverige och Thailand så
är den viktigaste kvaliteten hos en önskvärd lärare också den kvalitet som de flesta hittat hos
sin bästa lärare. När det gäller den tredje frågan om sämsta läraren så skiljer sig Sverige och
Thailand sig åt. Den sämsta läraren tyckte man i Thailand var den som varit för varit för
disciplinerande. I den svenska skolan tyckte eleverna istället att orättvisa lärare var det värsta.
4.7 Pedagogiska metoder i det svenska klassrummet bedömt utifrån
auskultation
För att ni skall ha något att jämföra kapitel 4.6 med rekommenderar vi er att gå tillbaka i
arbetet och läsa under rubrik ”Sociala förhållanden i den svenska skolan” sidan 11. Denna
beskrivning stämmer in bra på den svenska gymnasieskola som vi besökte.
4.8 Pedagogiska metoder i det thailändska klassrummet bedömt utifrån
auskultation
Det sociala samspelet i klassrummet är relativt avslappnat och elever och lärare behandlar
varandra med ömsesidig respekt. Givetvis finns det busfrön här precis som på alla ställen i
världen som ställer till det och gör det jobbigt för lärarna.
I Thailand använder de sig mer av den traditionella undervisningen som vi i Sverige skulle
kalla den; lärare försöker förmedla kunskap till samtliga elever i klassen. Detta fungerar dock
inte alltid, eftersom alla elever befinner sig på olika nivåer.
Tyvärr är det svårt för lärarna att förmedla den goda kunskap de vill få ut till eleverna då
förhållandena i skolan inte tillåter detta. Lärarna måste ständigt göra sig hörda över höga ljud.
Klassrummen har fönster utan glas och stora portar som inte stängs. Därför kan man höra
klasserna bredvid och mittemot vilket gör att lärarna pratar ännu högre och vissa har till och
med mikrofon vilket höjer volymen ytterligare. Utan dörrar störs lektionerna också av elever
som inte har lektioner. Barnen har heller inga läroböcker.
26
5. Analys
Syftet med detta arbete är att jämföra en svensk skola med en thailändsk för att se hur
pedagogiken skiljer sig åt och hur olika förväntningarna ser ut från både elever och lärare.
Resultatet har vi försökt få fram genom både intervjuer med lärare, enkäter med elever samt
auskultation på de båda skolorna.
5.1 Analys av intervjuer
Vi har kommit fram till att de svenska lärarnas åsikter inte skilde sig mycket från de
thailändska när det gäller vilken relation lärarna vill ha med sina elever. På den svenska
skolan nämnde de saker som att elever bör visa ömsesidig respekt, tillit, rättvisa, att lyssna, bli
lyssnad på, att hitta en gräns mellan lärare- och kompisrelation och att läraren är ledare i
klassrummet, allt är inte förhandlingsbart. De thailändska lärarna i sin tur vill vara bra
förebilder och bra handledare. De nämner även respekt, flexibilitet som viktiga aspekter i
lärandet och undervisningen.
Under vår vistelse på den thailändska skolan fick vi tid att observera samspelet och
relationerna mellan elever och lärare, likaså på den svenska skolan. Det som skilde skolorna
åt var den respekt som eleverna visade sina lärare i Thailand. När en elev går förbi en lärare
hukar de sig för att visa vördnad, lika så om en lärare sitter ner så får en elev inte vara högre
än läraren, då hukar de sig ännu mer när de går förbi. När en thailändsk elev tilltalar sin lärare
så är det titel och efternamn som gäller.
Vad vi däremot fann förvånade, utifrån våra egna fördomar som grund, vilka gick ut på att
thailändska skolan skulle vara mycket hårdare och striktare, var förhållandena i det
thailändska klassrummet. Vi skulle vilja påstå att det råder mer disciplin och respekt för
lärarna i många av de svenska klassrummen än i ett thailändskt klassrum där eleverna ofta var
okoncentrerade, sysslade med annat istället för att lyssna på läraren som var tvungen att höja
rösten för att höras genom elevernas prat samt fläktarna i taket, oljud utifrån och andra lärare i
klassrummen bredvid.
Trots detta tycker vi dock att intentionerna är detsamma hos de svenska och thailändska
lärarna, både utifrån deras svar på intervjuerna och utifrån våra observationer på respektive
27
skola. De vill bara sina elevers bästa och ofta är det brist på resurser som gör att de inte når
sitt önskade mål.
I frågan om uppfostran eller kunskap var prioriterat var de thailändska lärarna mer överens än
de svenska. Samtliga av de thailändska lärarna tyckte att kunskapen är en viktig del men de
menar också att kunskapen inte är värd något om eleverna inte utvecklas till bra människor.
Därför fokuserar man även på medmänsklighet. Detta kunde vi tydligt se när vi observerade
lektioner i kultur och religion. Detta är inte två separata lektioner utan de integreras, vilket är
ett bevis på hur religionen är en del av kulturen. Folket reflekterar inte över att buddhismen är
överallt i deras sätt att vara för det är en del av deras kultur. Religionen är alltså kulturen.
Under dessa lektioner får eleverna lära sig att sitta, stå och gå rätt. Det handlar om att andas
rätt, att tänka rätt och hela tiden vara medveten om sina handlingar. På så sätt får eleverna
både kunskap och uppfostran samtidigt i skolan.
I den svenska skolan ansåg två av lärarna att en lärare skall förmedla kunskap och de
reflekterar inte så mycket över uppfostran. De två andra lärarna fokuserar lite på båda delarna.
De tar sig tid till att lyssna på eleverna och vill att de ska må bra innan de försöker lära dem
något. Detta är dock inte uppfostran i samma mening som i den thailändska skolan. Vi såg
mer ren uppfostran i Thailand som gick ut på att lära sig bli en bra medborgare eller
familjemedlem. I svenska gymnasieskolan handlar uppfostran mer om att lyssna och förstå
sina elever för att nå bättre fokus på studierna. Sammanfattningsvis kan vi ändå säga att både
de svenska och thailändska lärarna helst vill förmedla kunskap men de anser att kunskapen är
inget värd om inte eleverna kan ta till sig det på rätt sätt genom att vara psykiskt och
emotionellt mogen för det.
I Thailand kunde vi som skrivits tidigare se tydliga bevis på att religionen/livsåskådningen är
en del av vardagen. De utgår från Buddhas lära i sin undervisning och det börjar redan hos de
unga och fortsätter tills eleverna slutar skolan. Eleverna skall lära sig bli bra medmänniskor i
alla situationer. Detta kan en utomstående tycka är helt naturligt och inte alls religiöst men
faktum är att det är en del av Buddhas lära och därför en del av religionen. Kulturen och
religionen är så pass sammanfogade att det inte går att skilja det ena från det andra.
I Sverige går det inte att se samma religiositet. På den svenska skolan vi besökte såg vi inga
spår av någon kristen tradition eller kultur. Med detta menar vi att skolan till exempel skulle
28
kunna göra vissa aktiviteter under högtidsdagar för att eleverna skall veta varför vi firar dem.
Många ungdomar och även vuxna idag vet inte ens varför vi firar påsk.
I intervjuerna med lärarna fick vi även reda på att de inte gör så mycket för att införliva
kristendomen och dess traditioner i undervisningen. Det enda de egentligen ansåg vara taget
från kristendomen var vissa inslag under skolavslutningarna i kyrkan. Dessa inslag
preciserades egentligen inte men vi kan tänka oss att det kan handla om en kort bibelläsning
eller sång från psalmboken.
Det intressanta i de svenska lärarnas svar var att en av lärarna såg Gyllene regeln (att
behandla andra som man själv vill bli behandlad) som en del av kristendomens lära och detta
försöker hon lära ut till sina elever. Detta gör hon dock inte av religiösa skäl utan tycker att
den regeln genomsyrar de flesta religioner. Hennes kollega däremot anser samma regel vara
mer politisk. Detta kanske beror på att de undervisar i två olika ämnen och att de påverkas av
sitt eget ämne men å andra sidan är det inte så stort avstånd mellan politik och religion i alla
lägen.
Slutsatsen blir att i den thailändska skolan är religionen en del av kulturen, eller tvärtom. I den
svenska skolan finns inga inte spår av kristendom i undervisningen, ingen medveten kristen
lära i alla fall, trots att det står i den svenska läroplanen:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lpf 94).
Mycket av det vi kan läsa i citatet ovan stämmer överens med vad de thailändska lärarna
nämnde och deras mål med att förmedla Buddhas lära i skolan. Det är, som en av de svenska
lärarna sa, inte bara kristendomen som besitter dessa egenskaper, det är mer universella
regler. Alla av de svenska lärarna visste dock inte att det stod något om kristendomen i
läroplanen, endast en av dem visade att hon säkert visste vad som stod om det.
Värt att poängteras kan också vara lärarnas syn på sin egen religiositet. Om de själva anser sig
vara religiösa så ser de kanske mer av religionen i utbildningen än om de inte skulle vara
29
troende. Samtliga av de thailändska lärarna svarade att de är buddhister och försöker leva efter
Buddhas lära, även om alla inte är lika aktiva tempelbesökare. De svenska lärarna hade en
mer egoistisk syn på sin tro, som en av lärarna kallade det. De tar hjälp av religionen när de
hamnar i svåra situationer eller vid olika kristna högtider när det är mer tradition nu för tiden
än ren religiositet.
5.2 Analys av enkäter
Till en början vill vi försöka reda ut varför det blev så mycket bortfall i vår undersökning och
framförallt i Thailand trots två väl genomförda tester innan i Sverige. I Sverige förklarade
lärarna det med att elever idag är otroligt dåliga på att läsa instruktioner. I svenska skolan gick
vi därför igenom enkäten muntligt med eleverna. Detta kunde vi dock inte göra i thailändska
skolan utan vi fick förklara för lärarna som i sin tur fick förklara för eleverna. Vi misstänker
att en av lärarna missuppfattat instruktionerna då de felbesvarade enkäterna oftast kom i
samlade klungor. Under vår vecka av auskultation i klassrummen i Thailand förstod vi även
snabbt att eleverna har mycket svårt att förstå både skriftliga och muntliga instruktioner vilket
antagligen påverkat vårt resultat.
Genom att analysera våra svar på fråga ett och två kan vi snabbt se att elevernas önskemål på
hur en bra lärare skall vara och vilka kvaliteter en lärare har haft för att bli den bästa läraren
varierar stort. Detta bevisar hur svårt det är, eller i princip hur omöjligt det är, att hitta en bra
lärarroll som skall passa alla elever och även läraren själv. Många lärare verkar dock ha
kunnat läsa av sina elever bra och gett dem det de vill ha, eftersom vi i resultatet kan se att i
både Sverige och Thailand så är viktigaste kvaliteten hos en önskvärd lärare också den
kvalitet som de flesta hittat hos sin bästa lärare. I Sverige var det främst viktigt att läraren
hade en god undervisningsförmåga, vilket enligt undersökning många lärare, nämligen 67
procent också verkade ha, medan eleverna i Thailand tyckte att det allra viktigaste var att
läraren var omhändertagande/omsorgsfulla, vilket många lärare också verkar vara och också
vill vara enligt intervjuerna. I Sverige följdes dessutom resultatet åt gällande även den näst
bästa kvaliteten. Killarna tyckte att det näst viktigaste på både fråga ett och två var
glad/humoristisk medan tjejerna angav ”rättvis”. Trots detta kan vi dock se att många inte
angett samma svar på fråga ett och två och därmed inte någonsin mött sin önskvärda lärare i
verkligen. Vi har inte några exakta uträknade siffror på detta men ca 30 procent av de svenska
ungdomarna och något högre procenthalt i Thailand har gett olika svar på fråga ett och två
30
Ur vår enkätundersökning kan vi även dra slutsatsen att eleverna på den thailändska skolan
pekar mer på hur viktigt det är att läraren är omsorgsfull, glad och snäll. Varför dessa svar tror
vi oss bero på att skolan går igenom vissa förändringar från att ha varit mycket mer strikt och
hård till att lärarna bland annat inte längre får aga barnen. Ur intervjuerna kan vi även göra
tolkningen att lärarna ofta satsar lika mycket på uppfostran och på att barnen skall må bra som
på undervisningen.
Vi kan även i både fråga ett och två i båda länderna (mest tydligt i Sverige) utläsa att killarna
är mer ute efter ett slags kamratförhållande med sin lärare medan tjejerna främst vill ha en
lärare som kan ge dem något kunskapsmässigt. Frågan som vi ställer oss då är om fler killar
än tjejer är missnöjda med sitt förhållande till lärarna då vår uppfattning efter att genom åren
på universitetet ha pratat med många lärare och det enda som de verkligen vill undvika är just
ett kompisförhållande. Kan detta även höra ihop med killarnas svar på fråga tre om sämsta
kvalitet då de nämner att lärare har varit för stränga? Har de då saknat denna kompisrelation
som inte tjejerna reflekterar över då tjejerna mer söker kunskap av läraren och då inte heller
tycker det känns lika jobbigt när en lärare är för sträng?
När det gäller den tredje frågan om sämsta läraren så skiljer sig Sverige och Thailand sig åt. I
Thailand tyckte eleverna bland annat att den värsta läraren varit för disciplinerande. Detta är
något som elever i Sverige nog knappast blivit utsatta för. Vi tror att i den thailändska skolan
lever detta kvar från två år tillbaka då det var tillåtet att aga barnen i skolan. I den svenska
skolan tyckte eleverna istället att orättvisa lärare var det värsta. Detta förvånar oss inte då
Sverige ändrat kursplanen till målstyrd istället för regelstyrd vilket gjort det förvirrande för
både lärare och elever och då främst gällande betygsättningen som lätt blivit orättvis när
lärarna själva tolkar vad som skall göras för att nå målen.
I båda länderna låg butter/bitter högt på listan. Dessa lärare kommer nog antagligen alltid
finnas vilket är beklagligt då vi tycker att läraryrket skall vara ett kall, att det känns som att
man utgör något bra, inte något som skall vara besvärligt. Det är ju även viktigt att lärandet är
lustbetonande och en butter/bitter kan ju lätt förstöra lusten att lära.
31
6. Sammanfattning/diskussion
I dagens skola är det inte lätt att vara lärare, oavsett var i världen du befinner dig. Kraven är i
princip omöjliga att uppfylla då det inte finns en direkt mall för hur du bör lära ut eller
behandla dina elever. I vår undersökning har vi fått det ännu mer bekräftat hur komplicerat ett
förhållande mellan lärare och elev kan bli då alla har olika åsikter om vad det innebär att vara
en bra lärare. Det enda vi lärare kan göra är att gå på ”magkänsla” och utveckla de goda
sidorna hos oss själva.
Vi har i detta arbete genom intervjuer och under auskultationer kommit fram till att lärarnas
önskade relation med eleverna inte skiljer sig så mycket åt, vilket vi hade förutfattade
meningar om innan vi satte igång med detta projekt. Intentionerna är desamma; de vill bara
sina elevers bästa, att de skall må bra, psykiskt, fysiskt och emotionellt och att de skall ha en
chans till att utvecklas som människor. I Sverige vill lärarna framförallt att man skall visa
varandra respekt, tillit, vara rättvis, att lyssna, bli lyssnad på och framförallt att hitta en gräns
mellan lärare- och kompisrelation. De thailändska lärarna ville framförallt vara bra förebilder
och handledare.
I frågan om uppfostran eller kunskap var prioriterat kan vi sammanfatta med att säga att både
de svenska och thailändska lärarna helst vill förmedla kunskap men kunskapen är inget värd
om inte eleverna kan ta till sig det på rätt sätt. De thailändska lärarna var dock mer överens i
denna fråga då de menar på att kunskap är ingenting värt om eleverna inte lärt sig att
utvecklas till goda medmänniskor. I den svenska skolan ansåg endast två av de fyra lärarna att
man borde fokusera på båda delarna. I Sverige handlar det mer om att lyssna och förstå sina
elever.
Något som däremot skilde sig markant mellan den thailändska skolan och den svenska skolan
var just integrationen av sitt eget lands religion i skolan. I vårt sekulariserade Sverige har vi
nog jobbat mer med att ta bort kristendomens traditioner i skolan medan de i Thailand jobbar
med att bevara religionen och kulturen som för dem är i princip samma sak. Tyvärr fick vi
inte tag på någon läroplan men alla lärare inriktade sig på att uppfostra eleverna till goda
samhällsmedborgare vilket för dem innebar att uppfostra dem till goda buddhister. I dagens
Sverige är inte en god samhällsmedborgare detsamma som en god kristen. Att uppfostra i
överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition, som vi enligt läroplanen
32
skall, är idag därför inte aktuellt. Istället hjälper vi eleverna att passa in i vårt samhälle på
bästa sätt, vilket kanske inte innebär att aldrig ljuga som i de Tio budorden, utan att en vit
lögn kan komma på sin plats vid vissa tillfällen.
Vi har genom en enkätundersökning kunnat utläsa de egenskaper som eleverna främst
uppskattar hos en lärare och dessa egenskaper är några vi kan ha i bakhuvudet under vår
undervisning. Men givetvis får vi inte låta eleverna styra oss helt. Många killar, som vi kan se
i resultatet, söker en relation som bygger på att läraren skall vara glad/humoristisk och
snäll/trevlig vilket enligt oss lätt kan leda till en kompisrelation vilket inte är att eftertrakta
enligt 9 av 10 av de lärare som vi haft som handledare genom våra år på universitetet. Detta
för att bilden då kan suddas ut mellan vuxen och ungdom men också för att det blir svårare att
vara objektiv i rättning med mera.
I både Sverige och i Thailand verkar det i alla fall som att många lärare har lyckats nå sina
elever och hittat en ”lagom nivå” då vi i resultatet kan utläsa att många elever har angivit
samma svar på fråga ett som i fråga två, vilket innebär att de faktiskt träffat en lärare med de
önskvärda kvaliteterna som den ultimata läraren skall ha. I Sverige var det främst viktigt att
läraren hade en god undervisningsförmåga vilket många lärare också verkade ha, medan
eleverna i Thailand tyckte att det allra viktigaste var att läraren var
omhändertagande/omsorgsfull, vilket många lärare också verkar vara och också vill vara
enligt intervjuerna. I Sverige följdes dessutom resultatet åt i fråga ett som i fråga två gällande
även den näst bästa kvaliteten. Killarna tyckte att det näst viktigaste på både fråga ett och två
var glad/humoristisk medan tjejerna angav rättvis.
Framförallt tyckte vi det var spännande att se hur kraven på en bra lärare faktiskt skiftade
mellan den svenska skolan och den thailändska. De thailändska eleverna har varit med om
mycket hårdare förhållanden i skolan än vad de svenska eleverna har vilket gör att vi också
kan förstå bättre varför de svarat som de har. 2003 var det i den thailändska skolan fortfarande
tillåtet att aga. När denna regel fortfarande fanns är det kanske inte så lustigt att många elever
tyckte att vissa lärare kunde vara för disciplinerade och att de istället eftertraktar lärare som är
omsorgsfulla, glada och snälla. Våra svenska ungdomar är inte lika drastiska i sina svar
gällande den sämsta läraren utan tycker istället att orättvisa lärare är det värsta de vet. I
dagens svenska skola handlar nog de flesta samtal elever emellan om hur orättvist allt är,
framförallt när vi når slutet av vårterminen och betygen skall sättas.
33
Den thailändska skolan ligger fortfarande långt efter gällande de pedagogiska metoderna och
även kunskapsmässigt. Relationen mellan lärare och elever i Thailand skilde sig inget
märkbart från relationen i den svenska skolan. Som vi nämnt innan är det en omöjlighet att
kunna förvalta kunskap om man inte mår bra för övrigt. Det som vi därför tycker att vi skall ta
med oss och lära av från Thailand är att ge eleverna mer tid, att prata med dem mer eller bara
låta dem få en lugn stund innan vi stressar igång lektionerna. Givetvis är denna tid inget som
vi får till förfogande av regeringen men vi får helt enkelt ta oss tid genom att hoppa över
några viktiga ord vid varje undervisningstillfälle. Att ibland avbryta i en lång lektion för lite
pausmassage är även ett sätt att låta alla elever få närhet under dagen vilket många elever
tyvärr saknar och inte ens klarar av att få.
I förhållanden människor emellan handlar det om att ge och ta. Alla kan inte gilla alla vilket
vi måste lära oss att leva med då vi alltid kommer att placeras in i ofrivilliga grupper både
under arbetstid och på fritid. Istället måste vi lära oss att handskas med situationen på bästa
sätt och förstå att alla måste ta sitt ansvar för att det skall fungera. I skolan är det inte bara
lärarens ansvar att relationen skall fungera med eleven utan även eleven har ett ansvar. Detta
måste vi lärare få eleverna att förstå då vi i skolan jobbar med socialisationsprocessen vilket
innebär att kunna forma våra elever till goda samhällsmedborgare.
34
Käll– och litteraturförteckning
Tryckta källor
Alexandersson, M. Styrning på villovägar Lund: Studentlitteratur, 1999
Almén, E., Furenhed, R., Hartman, S. G. & Skogar, B. Livstolkning och värdegrund: Att
undervisa om religion, livsfrågor och etik Linköping: Skapande vetande, 2002
Carlgren, I. & Marton, F. Lärare av imorgon Stockholm: Lärarförbundets förlag, 2001
Ejvegård, R. Vetenskaplig metod Lund: Studentlitteratur, 2003
Fritzén, L. Utbildning och demokrati Örebro: Trio Tryck AB, 2003
Jenner, H. Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling, 2004
Korp, H. Kunskapsbedömning: hur, vad och varför Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling, 2003
Maltén, A. Det pedagogiska ledarskapet Lund: Studentlitteratur, 2000
Patel, R.& Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder Lund: Studentlitteratur, 2003
Stensmo, C. Ledarskap i klassrummet Lund: Studentlitteratur1997
Trost, J. Kvalitiativa intervjuer Lund: Studentlitteratur, 2005
Trost, J. Enkätboken Lund: Studentlitteratur, 2001
Internetkällor
Education in Thailand: Thailand information: SunSITE Thailand:
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/administrative.html, 051020
35
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/formal.html, 051020
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/speical.html, 051020
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/vocational.html, 051020
http://sunsite.au.ac.th/thailand/education/edu_thai/higher, 051020
Buddha Dhamma Sangha:
http://www.dhamma.se/buddha/140.htm#MÄNNISKOSYN, 051016
http://www.dhamma.se/buddha/126.htm, 051015
http://www.dhamma.se/buddha/113.htm, 051015
Skolverket:
http://www.skolverket.se/sb/d/155/a/220, 051025
Vetenskapsrådet:
http://195.17.252.28/vrshop_pdf/etikreglerhs.pdf, 060111
Muntliga källor
Auskultation på en gymnasieskola i Växjö kommun: 2005-10-03 – 2005-10-21 och på en
skola i Ratchaburiprovinsen i Thailand: 2005-11-07 – 2005-11-11
Bilaga 1
Intervjufrågor på svenska
1. Varför ville du bli lärare?
2. Betraktar du dig själv som buddhist/kristen?
3. Upplever du någon konkret koppling till buddhistiska/kristna värderingar i skolan. (I
Sverige: läroplanen)
1. Om ja, vilken/vilka? Specificera!
2. Försöker du levandegöra buddhistiska/kristna värderingar? Hur?
4. Vilken relation är önskvärd för er att ha med era elever och hur vill ni uppnå den önskade
relationen?
- Vad har du för pedagogisk metod i klassrummet?
5. Vad fokuserar du på i utbildningen, uppfostran eller kunskapsförmedling?
- Hur framkommer detta?
Bilaga 2
Intervjufrågor på engelska
1. Why did you want to become a teacher?
2. Do you regard your self as a Buddhist?
3. Do you experience a direct connection to buddhist values in your school?
- If yes, what?
- Do you try to make it come to live when you teaching?
4. What kind of relationship would you like to have with you pupils and how do you work to
make it that way?
- What pedagogical methods do you use in the classroom?
5. What do you focus on in the education, upbringing or knowledge?
- How does it show?
Bilaga 3
Den svenska enkäten
Enkät
Kille ………. Tjej ………..
Fr. 1 Vilka kvaliteter har din bästa lärare? Placera ut 1, 2, 3 vid de alternativ som
du tycker stämmer in bäst på din åsikt, där 1 motsvarar den viktigaste kvaliteten
och tre den tredje viktigaste.
Fr. 2 Vilka kvaliteter tycker du är viktigast hos en lärare? Placera ut 1, 2, 3 där
1 motsvarar den viktigaste kvaliteten och tre den tredje viktigaste.
Fr. 3 Vilka kvaliteter har din sämsta lärare? Placera ut 1, 2, 3 där 1 motsvarar den
sämsta kvaliteten och 3 den tredje sämsta.
Läs noga igenom ALLA alternativen innan du börjar besvara frågorna
Min bästa Detta är viktigt Min sämsta lärare
Lärare är/kan/har hos en lärare är/har/kan
Fr.1 Fr.2 Fr.3
Omsorgsfull/Omhändertagande ……… ……… ………
Undervisningsförmåga ……… ……… ………
Glad/Humoristisk ……… ……… ………
Otålig ……… ………. ………
Anpassningsförmåga/Flexibel ……… ……… ………
Tålmodig ……… ……… ………
Rättvis ……… ……… ………
Motiverande ……… ……… ………
Teoretiska kunskaper ……… ……… ………
Oflexibel ……… ……… ………
Samarbetsförmåga ……… ……… ………
Butter/Bitter ……… ……… ………
Sarkastisk ……… ………. ………
Disciplinerande ……… ……… ………
Snäll/Trevlig ……… ……… ………
Principfast ……… ……… ………
Kamratlig ……... ……… ………
Informationsgivare ……… ……… ………
(ingen uppmuntran till diskussion)
Organiserad ……… ……… ………
Bestämd/Hålla ordning i klassen ……… ……… ………
Uppmuntra till diskussion ……… ……… ………
För disciplinerande ……… ……. …….
Orättvis ……… ……… ………
Oorganiserad ……… ……… ………
Sträng ……… ……… ………
Vi vill tacka för er medverkan och samtidigt betona att era svar kommer att vara anonyma. Därför
ber vi er svara så ärligt som möjligt då Din åsikt är av stor vikt för oss.
Med Vänlig Hälsning/
Emma och Maria
Bilaga 4
Den thailändska enkäten
แบบสอบถาม
เด็กชาย ………. เด็กหญิง ………..
คําถามที่ 1 คุณสมบัติใดที่ครูดีที่สุดของคุณมี? เติม 1, 2, 3 ตามตัวเลือกที่เหมาะสมที่สุดในความคิดเห็นของคุณ 1 คือ คุณสมบัติที่สําคัญที่สุด และ 3 คือ มีความสําคัญเปนลําดับสาม
คําถามที่ 2 คุณสมบัติใดที่คุณคิดวาสําคัญตอความเปนคร?ู เติม 1, 2, 3 โดยที ่1 คือคุณสมบัติที่สําคัญที่สุด และ 3 มีความสําคัญเปนลําดับสาม
คําถามที่ 3 คุณสมบัติใดที่ครูแยที่สุดของคุณม?ี เติม 1, 2, 3 โดยที ่1 คือ คุณสมบัติที่แยที่สุด และ 3 แยเปนลําดับสาม
อานตัวเลือกทั้งหมดกอนเริ่มตอบคําถาม!
ครูดีที่สุดของฉันเคยเปน / เคยมี
ครูดีควรเปน / ควรมี
ครูแยที่สุดของฉัน เคยเปน / เคยมี
คําถามที่ 1 คําถามที่ 2 คําถามที่ 3
มีความเอาใจใส ..................... ..................... .....................
มีทักษะการสอน ..................... ..................... .....................
มีความสุข / มีอารมณขัน ..................... ..................... .....................
ไมอดทน ..................... ..................... .....................
ปรับตัวได / ยืดหยุนได ..................... ..................... .....................
มีความอดทน ..................... ..................... .....................
ยุติธรรม ..................... ..................... .....................
มีแรงดลใจ / มีเปาหมาย ..................... ..................... .....................
มีความรูดานทฤษฎี ..................... ..................... .....................
ไมปรับตัว (ไมยืดหยุน) ..................... ..................... .....................
เต็มใจที่จะทํางานกับนักเรียน ..................... ..................... .....................
บึ้งตึง / อารมณบูดบึ้ง ..................... ..................... .....................
พูดจาเสียดสี / ประชดประชัน ..................... ..................... .....................
มีวินัย ..................... ..................... .....................
ออนโยน / ใจดี ..................... ..................... .....................
มีหลักการ ..................... ..................... .....................
เปนผูใหขอมูล(ไมสนับสนุนใหมีการโตแยง)
..................... ..................... .....................
มีระเบียบ ..................... ..................... .....................
สามารถรักษาความเปรระเบียบของชั้นเรียนได
..................... ..................... .....................
สนับสนุนใหมีการโตแยงหาเหตุผล
..................... ..................... .....................
มีวินัย / เจาระเบียบมากเกินไป ..................... ..................... .....................
ไมยุติธรรม ..................... ..................... .....................
ไมมีระเบียบ ..................... ..................... .....................
ไมราเริง / ไมสนุก ..................... ..................... .....................
เครงครัด ..................... ..................... .....................
เราขอขอบคุณในการรวมมือของคุณ และในเวลาเดียวกัน ขอเนนวาคําตอบของคุณจะไมระบุชื่อ ดังนั้นเราขอใหคุณตอบอยางสุจริตใจที่สุด เพราะคําตอบของคุณมีความสําคัญตอเราอยางยิ่ง
ดวยความปรารถนาดี
เอ็มมา และ มาเรีย
