© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

SÅ MYCKET BÄTTRE

En resumé av seminarium 120308

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

2

HUR ÄR DET?

Trafikens betydelse för att nå miljömålen. Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

3

KOLDIOXIDUTSLÄPPEN FRÅN TRANSPORTER MINSKAR INTE SOM DE BORDE

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

4

HUR ÄR DET?

Personbilar står för den största andelen utsläpp, tunga fordon står för ökningen sedan 1990 (i miljoner ton).

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

5

TRANSPORTSEKTORN PÅVERKAR BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN…

2030 en fordonsflotta oberoende av fossil energi

Nytt etappmål 2012: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

43%

18%

18%

7%

5%

4% 4%

Fördelning av växthusgasutsläpp i VG län 2010 i den icke handlande sektorn

Vägtrafik

Jordbruk (exkl ar-betsmaskiner)

Energiförsörjning och industriproc

Arbetsmaskiner

Egen uppvärmning i småhus & panncentraler

Avfall och avlopp mm*

Inrikes sjöfart, flyg mm

Vägtrafikens utsläpp står för 3,1 miljoner ton av den icke handlande sektorns utsläpp. För att nå klimatmålet om 25 % lägre utsläpp 2020 jämfört med 1990, behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 105 000 ton per år.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

7

…OCH ALLA ÖVRIGA MILJÖMÅL

Ca 5000 förtida dödsfall i Sverige, 900 i Västra Götaland per år pga luftföroreningar från trafiken.

”Transportsystemets relativa påverkan på biologisk mångfald tilltar stadigt, om än i små steg, …genom mängden små steg över lång tid blir den i regionalt och nationellt perspektiv mycket stor”. …

”Det är fortfarande mycket vanligare att alternativ som påtagligt skadar kulturmiljövärdena väljs vid nyinvesteringar framför alternativ som sparar eller vidareutvecklar kulturmiljöns värden”

”De kumulativa effekterna av planen blir på landskapsnivå betydande i form av fragmentering”.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

MKB:ER OCH MILJÖMÅLEN

Miljömålen och påverkan beskrivs men…‒ analys saknas ofta ‒ påverkan underskattas vanligtvis.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

HUR MÅLUPPFYLLELSEN OFTA PRESENTERAS I PLANER

Visar inte om utsläppen minskar till 2020 jmf med idag!

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

10

HUR VAR DET?

Miljömålen i de senaste infrastrukturplanerna – hur har de beaktats? Joanna Dickinson, transportanalytiker från Trivector Traffic.

Miljöbedömningar av planer och program – beslutsstöd eller alibi? Mikael Johannesson, FD (riskhantering) och expert på miljöbedömningar Naturvårdsverket.

Minus en promille. De senaste infrastrukturplanerna – bidrar de till minskad klimatpåverkan? Jonas Åkerman, KTH, forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.

”Icke prissatta”, men av värde. Natur- och kulturlandskap, strykpojken i infrastrukturplaneringen? Kristina L Nilsson, professor i arkitektur vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Luleå tekniska universitet,

Ger nya vägar ett effektivare transportsystem?Forskning bekräftar att nya vägar genererar ökad trafik - så kallad inducerad trafik. Tekn. Dr Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på Trivector Traffic AB

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

URVALSKRITERIER?Investeringsobjekt Bedömd transportpolitisk

måluppfyllelse för miljöSamhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl Bedöms bidra till ”långsiktigt

hållbar transportförsörjning”

VVA_001 E6 Rabbalshede-Värmlandsbro

Negativ Nej Ja

VVA_009A E6.20 Hisingsleden södra med Halvorslänk

Negativ Ja Osäker

VVA_010A E6.20 Söder Västerleden, Etapp 1 (Åbromotet-Vädermotet)

Osäker Ja Ja

VVA_011 E6.21 Marieholmstunneln

Negativ Ja Osäker

E6.2 Göteborgs hamn/Lundbyleden

VVA_012 E6.21 Lundbyleden (Eriksbergsmotet-Ringömotet

Positiv Ja Ja

VVA_003 E20 Genom Alingsås Positiv Ja Ja

VVA_105 E20 Tollered-Alingsås

Osäker Nej Ja

VVA_013 E20 Alingsås-Vårgårda

Osäker Nej Nej

VVA_023 E20 Förbi Hova Positiv Ja Ja

VVA_024 E20 Trafikplats Jung Negativ Nej Ja

VVA_004 E45 Älvängen-Trollhättan (utpekad i regeringens närtidssatsning)

Osäker Nej Oklar

VVA_005 E45 Agnesberg-Älvängen

Negativ Nej Ja

VVA_088 E45 Falutorget-Marieholm

Negativ Ja Ja

Rv 40 Rångedala-Hester: VVA_006 40 Dållebo-Hester

Negativ Nej Ja

VVA_026 40 Slambymotet Negativ Ja Ja

VVA_007 K2020 Osäker Ja Ja

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

URVALSKRITERIER?

Investeringsobjekt Bedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö

Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl

Bedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning”

VMN_090 56 Stingtorpet-Tärnsjö Positiv Ja Nej

VMN_091 55-56 Förbifart Katrineholm

Oklart Nej Ja

VMN_092 E18 Västerås-Sagån Osäker Ja Nej

VMN_095 E18 Karlskoga-Lekhyttan

Osäker Ja Nej

VMN_096 50 Medevi-Brattebo Backe

Osäker Ja Nej

VMN_097 50 Askersund-Åsbro Negativ Ja Nej

VMN_101 53 Kvicksund-Västjädra

Negativ Ja Ja

VMN_105 56 Västerås-Sala Negativ Ja Ja

VMN_111 70 Simtuna-Kumla Osäker Ja Nej

VMN_114 70 Broddbo-Brovallen Negativ Ja Ja

VMN_142 56 Bie-Stora Sundby Underlag saknas Ja Nej

VMN_147 E18 Sagån-Enköping ? Ja Nej

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

PRISSATTA EFFEKTER

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

MILJÖBEDÖMNINGEN SKA:

Påverka planens utformning och innehåll Möjliggöra strategiska val

-> Integrerad plan- och miljöbedömningsprocess

-> Inte en bedömning i efterhand !

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

NATURVÅRDSVERKET OM MILJÖBEDÖMNINGEN I GÅNGNA ÅTGÄRDSPLANERINGEN

Alternativ ska finnas men saknas Saknas alternativ plan som är optimal ur klimatsynpunkt Nollalternativet = EET men det är inget riktigt nollalternativ Planen bidrar till ökat persontransportarbete jämfört med

nollalternativet Klimatutsläppen kraftigt underskattade av flera skäl:

- inducerad trafik på längre sikt- optimistiskt antagande angående antalet elbilar- koldioxidutsläpp från ökad/minskad elanvändning

Redovisning av varför man valt det alternativ man val saknas Bristande redovisning av osäkerheter, antaganden, val etc. Målkonflikter mellan planeringsdirektiven och transportpolitiska

målen

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

= den trafik som nygenereras av vägkapacitet.

Dvs trafik utöver omfördelad trafik.

Inducerad trafik inkluderar inte heller ökad trafik på grund av att befolkning eller ekonomiskt utrymme ökar.

INDUCERAD TRAFIK

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

Externa factorer (t ex ekonomisk och befolkningstillväxt)

40%

Bevarad kapacitet20%

Inducerad efterfrågan (markanvändning)

9%

Inducerad efterfrågan (beteendeförändring)

31%

Källa: Cervero 2003

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

HELHETSPERSPEKTIV I PLANERINGEN

Åtgärder bör betraktas på systemnivå Delarna påverkar helheten

Aktivitetsmönster

Trafiksystem

Tillgänglighet

Markanvändning

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

PROBLEM MED NATIONELLA INFRASTRUKTURPLANEN

Planen uppges minska utsläppen med en promille, MEN Utsläpp för bygge av infrastrukturen är inte medräknade. Långsiktiga strukturerande effekter av ny infrastruktur är bara

delvis medräknade. Mycket optimistiska antaganden om elbilar och förnybara

drivmedel:

‒ 45% andel av nybilsförsäljningen antas vara laddhybrider 2020, med nollutsläpp vid eldrift (som det förefaller)

‒ 20% biodrivmedel antas 2020.

‒ Biodrivmedel antas ha nollutsläpp Dessa antaganden gör att det kan se ut som om utsläppen

minskar tillräckligt utan hjälp av medvetna infrastrukturinvesteringar.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

PROGNOSER FÖR ANDEL LADDHYBRIDER OCH BATTERIELBILAR I NYBILSFÖRSÄLJNINGEN 2020

6%

20%16%

7%10%

5%3%

45%

0%5%

10%15%20%25%30%35%40%45%50%

(Andel elbilar i nybilsförs. 2020)

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

SVENSKARS RESANDE I 5 SCENARIER FÖR 2050, SOM ALLA NÅR -85% VÄXTHUSGASER

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 0002

00

5

Tre

nd

20

50

1. M

ate

rie

ll /B

io-

låg

2. M

ate

rie

ll/B

io-

hö

g

3. T

jän

ste

r/B

io-

låg

4. T

jän

ste

r/B

io-

hö

g

5. F

ritid

/Bio

-lå

g

(km per person och år)

Cykel

Kollektivt

Flyg

Personbil

Källa: Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

Det icke prissatta - men av värde

exemplet VINKLAVägar i natur- o kulturlandskap

HuvudarbetsgruppDr. Hans Antonson VTIDocent Lennart Folkeson VTIDr. Anders Larsson SLUProf. Kristina L Nilsson LTU proj.ledare

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

PROFESSIONER O SÄRINTRESSEN

Expertmakt – Special-kompetens skymmer generalisternas helhetssyn

Aktörens bakgrund o erfarenhet styr arbetet

Checklistor och erfarenhetsåterföring för att minska person-beroendet

Bredd på kompetens behövs inom projekt-grupper

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

HJÄLPMEDEL OCH VERKTYG

Handböcker används för lite

Lite användning av checklistor

Miljökonsekvensbe-skrivningarna fungerar inte som avsett

Utveckla de nya MKB-handböckerna till mer attraktiva och användar-vänliga

Utveckla checklistor för att säkerställa att alla vä- sentliga aspekter i trafikprojekten gås igenom och hanteras

Utveckla upphandlingen av MKB till ett effektivt styrinstrument för bättre behandling av landskaps, natur- och kulturfrågor

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

25

HUR BLIR DET?

Ny transportplaneringsprocess rullar ut från perrongen. Per Lindroth, projektledare på Trafikverket om åtgärdsvalsstudier och deras möjligheter bidra till ökad miljömåluppfyllelse.

Nytt planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan. Presentation av Trafikverkets nya ”Planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan”. Håkan Johansson, klimatexpert på Trafikverket.

Medfinansiering av transportinfrastruktur – vad betyder de nya riktlinjerna för miljömålen? Mikael Johannesson, Naturvårdsverket, om den nya planeringsprocessen i ett miljöperspektiv.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

METODIKEN

Initiera Förstå situationen

Pröva tänkbara lösningar

Forma inriktning och

rekommendera åtgärder

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

OCH VAD GER DET?

Bättre fungerande transportsystem, multimodalt, intermodalt

Större bidrag till de transportpolitiska målen – i kombination med regionala och lokala mål!

Mer samhällsekonomiskt effektiva lösningar på problem Ökad användning av steg 1 – 3 i fyrstegsprincipen, även i

kombination med steg 4-åtgärder Bättre resursanvändning En totalt sett effektivare planeringsprocess, enklare,

tydligare, mer transparent process Bredare ansvarstagande

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

29

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

PLANERAR VI FÖR FEL SAMHÄLLE OCH TRANSPORTSYSTEM?

0

20

40

60

80

100

120

140

2000 2010 2020 2030 2040 2050

Beslutade åtgärder

Klimatmål SE

Klimatmål EU

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

” Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och

infrastruktur.”

Energi-effektivitet

Förnybar energi

Samhälls-planering

och överflyttning

Alla delar behövs

Källa: Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

• Täta, gröna och funktionsblandade städer

• Förändrat resande‒ Minskad biltrafik (- 20 procent jämfört med 2008)‒ Fördubblat resande med gång, cykel‒ Fördubblat resande i kollektivtrafik‒ Resfria alternativ‒ Minskad tillväxt flyg

• Förändrade transporter av gods‒ Oförändrat trafikarbete för lastbil (jämfört med 2008)‒ Överflyttning av godstransporter på väg till sjöfart och

järnväg‒ Förbättrad logistik‒ Förändrade konsumtions- och produktionsmönster

TRANSPORTSNÅLT SAMHÄLLE2030 JÄMFÖRT MED 20 ÅR TIDIGARE

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

MEDFINANSIERING AV TRANSPORTINFRASTRUKTUR – VAD BETYDER DE NYA RIKTLINJERNA FÖR MILJÖMÅLEN?

Trängselskatter som styrmedel - ej finansieringskälla

Medfinansiering kan påverka prioriteringsordningen

Kommuner och regioner med god ekonomi kan gynnas

Svårare att ompröva beslut pga ingångna avtal

Avgiftsfinansiering av broar och tunnlar två nackdelar: dyrare, kan styra fel

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

34

FÖRDJUPNING I SESSIONER

Infrastruktur som ger förutsättningar – nytt planeringsunderlag. Hur Trafikverkets nya ”Planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan” kan användas så att klimatmålen kan integreras i infrastrukturplaneringen och bidra till minskad klimatpåverkan. Håkan Johansson, klimatexpert på Trafikverket och Anders Roth, Trafikkontoret Göteborg Stad.

Miljöbedömningar av planer och program i den nya planprocessen. Mikael Johannesson, Naturvårdsverket & Michel Gabrielsson, Trafikverket

Inducerad trafik och dess betydelse för uppfyllelse av miljömålen. Hur kan sekundära effekter av åtgärder i transportsystemet bättre beaktas i planeringen? Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector Traffic AB.

Ny planeringsprocess – lyft för miljömålen? Joanna Dickinson, Trivector Traffic om utmaningarna för miljömålen i den nya planeringsprocessen för transportsystemet.

De icke prissatta miljöeffekterna. Vad man behöver tänka på för att icke prissatta miljöeffekter inte ska glömmas bort i transportplaneringsprocessen. Kristina L Nilsson, Luleå tekniska universitet.

Trafikindikatorer och att beräkna måluppfyllelse för vägtrafikens utsläpp. Vad finns och vad behövs för att följa upp länstransportplanerna? Fredrik Holm, RUS / Länsstyrelsen i Värmland.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

35

SAMHÄLLSEKONOMI VS DE ANDRA TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN

Långsiktigt hållbar transportförsörjning – vad menas? Den andra halvan av det övergripande transportpolitiska målet jämte ”samhällsekonomiskt effektivt”. Gunnar Eriksson, avdelningschef på Trafikanalys, om definitionerna och hur Trafikanalys arbetar för att stödja ökad måluppfyllelse när det gäller långsiktig hållbarhet.

Den samhällsekonomiska analysen - tillräcklig för att beskriva transportsektorns måluppfyllelse? Fil. Dr Karin Thoresson, VTI/ Linköpings Universitet vars doktorsavhandling belyser den samhällsekonomiska analysens roll i transportpolitik och infrastrukturplanering.

Frågestund och panelsamtal - möjligheter och fallgropar för miljömålen i kommande planering av transportsystemet.Panelen: Karin Thoresson, Håkan Johansson, Lena Smidfelt Rosqvist, Mikael Johannesson, Kristina L Nilsson, Gunnar Eriksson.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

36

SAMHÄLLSEKONOMI VS LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET

Det finns saker vi inte ”kan räkna hem” men dessa kan vara viktiga ändå…!

Vad som är ”långsiktigt ekonomiskt hållbart” inte detsamma som samhällsekonomisk effektivitet. ‒ Bl.a. saknas intergenerationell rättvisa i de samhällsekonomiska

analyser som används i transportpolitiska sammanhang. Samhällsekonomisk effektivitet inte synonymt med det

”goda samhället” - även om det ofta framstår så i den politiska diskussionen om infrastrukturens värde.

Även om alla frågor kring metoden löses, så kan denna värderingsmetod inte bli heltäckande eftersom människor i grunden är komplexa och därmed värderar saker på olika sätt.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

37

PANELEN

”Man behöver inte se det som en konflikt – vi kan ju både nå klimatmålen och transportmålen.”

”Lönsamheten i kalkylerna bygger på trafiktillväxt - färre projekt blir lönsamma om man räknar med minskad trafik. Den bakomliggande prognosen för trafik är avgörande för utfallet av kalkylen.”

”En fara är att man fortsätter att bara se till varje projekt för sig och inte ser helheten. Då vet vi inte vart vi är på väg, det kan vara på rätt väg eller fel väg – hittills verkar det gå i dålig riktning. ”

”Vi behöver ha en tydlig målbild, inte bara för planering av transportsystemet utan för planering av samhället i stort.”

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

38

VAD VAR VIKTIGT ATT TA MED SIG?

Miljömålen beaktas inte åtgärdsplaneringen. Transportsystemet utvecklas i fel riktning. Vi behöver en målstyrd planering.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

39

VAD KAN MAN GÖRA?

Kräva delaktighet – från start i diskussioner om åtgärder i transportsystemet.

Ju tidigare i en planeringsdiskussion desto bättre. Efterfråga tydlig problembeskrivning – för att undvika tidiga

låsningar till vissa åtgärder. Kräva inkluderande av miljömål i problembeskrivning. Kräva flera utredda alternativ – för att undvika tidiga låsningar till

vissa åtgärder. Efterfråga underlag – om utredda alternativ, deras effekter och

potential för miljömåluppfyllelse. Efterfråga underlag inte minst om uppfyllelse av övriga mål. Leder

det verkligen till måluppfyllelse att försöka lösa trängselproblem i trafiksystemet genom utbyggd vägkapacitet?

Visa att lösningar som främjar miljömålen oftast också medför måluppfyllelse för tillgänglighet och trafiksäkerhet m.fl. mål.

Efterfråga uppföljningar och utvärderingar – av redan genomförda åtgärder.

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

40

DOKUMENTATION

© T

rivec

tor

© T

rivec

tor

41

PRESENTATIONERNA FRÅN SÅ MYCKET BÄTTRE

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/seminarier--konferenser/ovriga/sa-mycket-battre/Pages/default.aspx