Årsredovisning2009 · Nya mötesplatseR Ett hållbart samhällsbyggande kräver samarbete med intressenter och utveckling av nya dialogformer. Bover-ket utökar och fördjupar därför

Årsredovisning2 0 0 9

T i T e l : Årsredovisning 2009

U T g i v a r e : Boverket februari 2010

U p p l a g a : 1

a n T a l e x : 200 ex

T r y c k : Boverket internt

g r a f i s k f o r m : Infab AB

T r y c k : ISBN 978-91-86342-85-2

p D f : ISBN 978-91-86342-86-9

D i a r i e n U m m e r : 4704-452/2010

o m s l a g s f o T o : Lars Forsstedt

f o T o : Thomas Adolfsén, Eddie Andersson, Kenneth Bengtsson,

Per Eriksson, Fancy, Linda Gavin, Ellinor Hall, Madeleine Hjortsberg,

Image Source, Joakim Johansson, Leif Johansson, Johnér Bildbyrå,

Søren Larsen, Susanne Lindholm, Britt-Louise Morell, Werner

Nystrand, Jeppe Wikström, White Arkitekter

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona

T e l e f o n : 0455-35 30 50

f a x : 0455-819 27

e - p o s T : [email protected]

W e b b p l a T s : www.boverket.se

Årsredovisningen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se

Årsredovisningen kan på begäran beställas i alternativt format som

Daisy, inläst på kassett m.m.

© Boverket 2010

Gd har ordet .............................................................................................2

Vision, verksamhetsidé och värdegrund .................................................4

Året som gått ...........................................................................................6

ResultatredovisningIntroduktion och läsanvisning ................................................................13

1. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ..................................15

2. Byggande och förvaltning ..................................................................27

3. Boendefrågor ....................................................................................35

4. Statliga stöd och bidrag .....................................................................39

5. Myndighetsövergripande ..................................................................61

RegeringsuppdragAvslutade och pågående enligt 2009 års regleringsbrev .......................85

Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev ..................................................88

Under året tillkommande uppdrag med redovisning under 2009 ..........89

Finansiell redovisningResultaträkning .....................................................................................91

Balansräkning ........................................................................................92

Anslagsredovisning ...............................................................................93

Tilläggsupplysningar och noter ..............................................................96

Väsentliga uppgifter ............................................................................102

BilagorBilaga 1. Utgivna publikationer 2009 ...................................................104

Bilaga 2. Besvarade remisser .............................................................106

Bilaga 3. Boverkets medverkan i EU-grupper,

nordiska grupper och övriga internationella grupper ........................... 110

samhället är vi och våra

mötesplatser. boverkets

arbete handlar om att

skapa och upprätthålla

en god livsmiljö –

förutsättningen för goda

möten mellan människor.

Innehåll

B o V E R k E T S Å R S R E d o V I S n I n G 2 0 0 92

Gd har ordet

En myndighet i förändring

Ett omfattande utvecklingsarbete inleddes vid Boverket

2008. Arbetet bedrivs inom ramen för verksamhetspla-

neringen och mot bakgrund av den statliga utredning

som presenterades i maj 2009.

Utvecklingsarbetet sker i dialog, där alla medarbetare

bereds tillfälle att delta aktivt. Under hösten har grup-

per av frivilliga diskuterat strategier för styrning, priori-

tering och kompetensförsörjning. En obligatorisk för-

valtningsutbildning har genomförts för samtliga

medarbetare.

Myndigheten ska bedriva en medborgarorienterad

och användartillvänd verksamhet. Därför utvecklar

Boverket strategier för bland annat e-förvaltning, upp-

sikt med tillsynsansvar och kvalitetssäkring. Vidare

kommer en ny struktur, som bygger på ett process-

orienterat arbetssätt, att införas under 2010.

Nya mötesplatseR

Ett hållbart samhällsbyggande kräver samarbete med

intressenter och utveckling av nya dialogformer. Bover-

ket utökar och fördjupar därför samverkan med exem-

pelvis byggbranschen. De välbesökta rådslagen om

byggregler och boendeplanering är viktiga både för att

öka förståelsen för myndighetens uppdrag och för dia-

logen kring arbetet.

Seminarier om enkelt avhjälpta hinder har under året

pågått runt om i landet, riktade till ägare av lokaler och

allmänna platser. Boverkets föreskrifter är en grund för

arbetet och regeringens mål är ett samhälle med bättre

tillgänglighet år 2010 för medborgare med funktions -

hinder.

Ett tillgängligt samhälle var även tema för seminarie-

serien Alla har rätt att känna sig trygga, som Boverket

och länsstyrelserna arrangerade våren 2009. Inom den-

na satsning har myndigheten fördelat medel till kom-

muner och andra aktörer för att integrera ett jämställd-

hetsperspektiv i den fysiska planeringen.

ökad medBoRgaRseRvice

Utvecklingsarbetet handlar också om befintliga infor-

mationskanaler. I april presenterade Boverket en för-

nyad webbplats med fler tjänster och förbättrat gräns-

G d h A R o R d E T

B o V E R k E T S Å R S R E d o V I S n I n G 2 0 0 9 3

snitt. I samarbete med Konsumentverket lanserades

webbportalen omboende.se, med information och ett

användarforum om allt som rör boende.

Radonguiden är en annan av Boverkets webbaserade

tjänster. Via webbsidan kan besökaren göra bidragsan-

sökan direkt eller ladda ner blanketter. Myndigheten

har även startat pbldirekt.se, en webbplats som stöd för

tillämpning av plan- och bygglagen. Tjänsten är en del

i en stor kompetenssatsning som Boverket driver till-

sammans med länsstyrelserna. Under året har aktivi-

teter behandlat hur nationella mål och strategier ska

föras vidare till länsstyrelser och kommuner.

god miljö och hållBaR stadsutveckliNg

Till Boverkets större arbeten som slutfördes under 2009

hör rapporten Så mår våra hus. Ett stort antal besikt-

ningar och enkäter har genomförts i landet, gällande

bland annat energianvändning, inomhusmiljö och hur

de boende upplever sin hälsa.

Även internationellt bedriver Boverket ett kontinuer-

ligt samarbete och kunskapsutbyte, framför allt inom

EU. Under det svenska ordförandeskapet har myndig-

heten bistått regeringen med expertstöd och medverkat

vid högnivåkonferensen i Stockholm om hållbar

stadsutveckling.

För att summera 2009 kan konstateras att måluppfyl-

lelsen har varit god och ekonomiska ramar har hållits.

Resultat av förändringsarbetet har börjat synas i form

av ökad effektivitet, leveranssäkerhet och förbättrad

dialog. Det är ett intensivt och stimulerande arbete un-

der året som skapat dessa konturer av en förnyad myn-

dighet, en bild som kommer att konkretiseras ytterli-

gare under 2010.

Janna Valik

generaldirektör

G d h A R o R d E T


V I S I o n , V E R k S A M h E T S I d é o c h V ä R d E G R U n d

Vision, verksamhetsidé och värdegrund

Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Så lyder

Boverkets nya vision, som beslutades i april 2009. För att

nå visionen måste Boverket utgå från en gemensam

värde grund och visa respekt och öppenhet i det dagliga

arbetet. Det handlar om engagemang i vad som händer

i omvärlden, men också om kommunikationen på den

egna arbetsplatsen. För att visionen ska bli verklighet

behövs också en grundläggande övertygelse om att för-

ändring är möjlig. Eftersom samhället förändras,

måste Boverket ständigt arbeta med att utveckla sina

arbetssätt.

I Boverkets verksamhetsidé ligger att leda utveckling-

en med kunskap. Att verka för hållbarhet innebär ett

brett arbete med människors livsvillkor, nationellt och

internationellt. Allt arbete ska ske ur ett medborgar-

perspektiv.

och som arbetar:

vision

Myndighet för samhällsbyggande

i världsklass.

En myndighet som har:

• auktoritet i kärnverksamheten

• ett proaktivt förhållningssätt

• medborgarorienterat

• rättssäkert

• effektivt

• användartillvänt.


V I S I o n , V E R k S A M h E T S I d é o c h V ä R d E G R U n d

• Vi leder med kunskap.

• Vi samverkar nationellt och

internationellt.

• Vi arbetar för en hållbar livsstil.

värdegrund

Boverkets verksamhetsidé och värdegrund är hjälpmedel i arbetet med

att nå visionen.

verksamhetsidé

• Vi är kompetenta, steget

före och för dialog.

• Vi visar respekt, öppenhet

och engagemang.


Å R E T S o M G Å T T

å R e t s o m g åt t

2009 var ett händelserikt år. Ett utvecklingsarbete har

bedrivits inom ramen för verksamhetsplaneringen

och integrerats med det löpande arbetet. I maj

presenterade regeringens utredare sitt betänkande

Myndighet för hållbart samhällsbyggande

– en granskning av Boverket, som utgör underlag för

regeringens fördjupade prövning av myndigheten.

Förändringsarbetet vid Boverket har ett värdefullt stöd

i den analys och de förslag som ges i utredningen.

Boverkets arbete spänner över ett brett fält och syftet

är att bidra till en god livsmiljö för alla medborgare.

Bland annat betyder detta att våra bostäder och

arbetsplatser ska planeras och byggas så att de är

säkra och energieffektiva och att miljön runt omkring

är sund och människovänlig. Medborgarperspektiv,

miljöperspektiv och hållbar stadsutveckling är tre

centrala teman som kan belysas med exempel från

Boverkets arbete under det gångna året och som

också kommer att vara vägledande i det fortsatta

utvecklingsarbetet.

MedborgarperspektivetBoverkets arbete har stor betydelse för medborgarnas

vardagsliv, både direkt och indirekt. För att myndig-

hetens åtgärder och krav ska upplevas som relevanta

och legitima krävs ett tydligt medborgar- och

brukar perspektiv.

om BoeNde

I början av år 2009 lanserades webbplatsen omboende.se,

som är ett samarbete mellan Boverket och Konsument-

verket. Den riktar sig till ”alla som bor” och ger lättill-

gänglig information som är fri från kommersiella intres-

sen. På webbplatsen finns neutral information inom

huvudämnena leta, hyra, köpa, bygga, äga, sälja och

flytta. Det finns dessutom ett användarforum på webb-

sidan där besökare kan diskutera med varandra.

eNkelt avhjälpta hiNdeR

Publika lokaler och allmänna platser ska enligt plan-

och bygglagstiftningen och Boverkets föreskrifter, göras

mer tillgängliga och användbara för personer med ned-

satt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det gäller till ex-

empel butiker, restauranger, teatrar, parker och lekplat-

ser. Regeringen har satt som ett mål att åtgärderna ska

vara genomförda senast vid utgången av 2010.

Under 2009 och 2010 anordnar myndigheten sexton

seminarier med cirka tusen deltagare runt om i landet.

Målgrupp är de som har skyldigheten att avhjälpa hin-

dren direkt, det vill säga de som äger publika lokaler el-

ler allmänna platser.



studeNteRNas BoeNde

Student söker bostad är en av de rapporter Boverket läm-

nade till regeringen under året. Flera av de stora lärosä-

tena är belägna i storstadsområden och tillväxtregioner

som har haft brist på bostäder under större delen av

2000-talet. Den ökade tillströmningen av studenter till

dessa orter innebär att bristen på bostäder ökar. Samti-

digt har byggandet av studentbostäder sjunkit till en

mycket låg nivå.

putsade eNstegstätade tRäRegelväggaR

I maj tog Boverket ställning mot konstruktionen med

putsade enstegstätade träregelväggar. Väggkonstruktio-

nen är felaktig och uppfyller inte de krav som samhället

ställer på byggnaders fuktsäkerhet. Därför uppmanar

Boverket fastighetsägare att låta undersöka hus med

denna typ av väggkonstruktion. Flera skadefall visar att

det är svårt att hindra regnvatten att tränga in i väggen

och att det räcker med mycket små hål och glipor för att

det ska ske. Bostäder med putsade enstegstätade regel-

väggar produceras i viss omfattning fortfarande. Det är

byggherren som har ansvaret om en felaktig konstruk-

tion används.

Ett sätt att verifiera en byggnadsdels fuktsäkerhet en-

ligt funktionskraven i Boverkets byggregler är att an-

vända beprövade lösningar. Den putsade enstegstätade

regelväggen är ingen beprövad lösning, enligt Boverkets

uppfattning.

maRkNadskoNtRoll av ByggpRodukteR

Boverket är ansvarig myndighet för marknadskontroll

av byggprodukter. Myndighetens främsta uppgift inom

området är att stödja den inre marknaden för byggpro-

dukter inom EU, enligt Byggproduktdirektivet, så att fri

konkurrens upprätthålls och att byggprodukterna upp-

fyller de egenskaper som finns deklarerade för dem.

Arbetet omfattar dels en proaktiv, förebyggande, mark-

nadskontroll, där planerade projekt genomförs inom

olika produktområden, dels en reaktiv marknadskon-

troll, baserad på anmälningar och tips.

I större projekt kartläggs produktområdet vad gäller

aktörer och produkter. Baserat på detta urval köps det

in ett representativt urval av produkter som granskas

och provas mot deklarerade egenskaper i CE-märkning

och eventuella andra kriterier. Boverket har under år

2009 arbetat med 27 marknadskontrollärenden och ett

flertal nya stora projekt har inletts inom bland annat

produktområdena taktäckningsmaterial, ved- och pel-

letskaminer, plastmaterial (plaströr) i kontakt med

dricksvatten samt konstruktionsbultar.

Vidare ingår det i Boverkets uppgifter att delta i sam-

arbete på EU-, nationell och nordisk nivå samt att infor-

mera och hålla kontakt med bransch och marknad.

19 maRs

Årets första byggprognos släpps

2 apRil

ny webbplats

9 septemBeR

Så mår våra hus lämnas till regeringen

1 oktoBeR

vägledning om strandskydd

4 NovemBeR

rådslag med byggbranschen

15 decemBeR

energideklarationer – en första utvärdering



BoveRkets weBBplats utvecklas

I början av april kunde Boverket erbjuda en ny webbplats

med enklare navigering, fler tjänster och bättre sökfunk-

tioner. Den största förändringen är att www.boverket.se

nu har en startsida med fokus på nyheter och tjänster.

I dag har webbplatsen cirka 75 000 besök i månaden.

Att utveckla webbplatsen är ett viktigt steg i Boverkets

strategi för att öka antalet besökare och utveckla myn-

dighetens e-förvaltning.

I april övergick Boverket till att sprida information

från webbplatsen via så kallade RSS-flöden. Med hjälp

av dessa kan man enkelt och snabbt bevaka nyheter,

pressmeddelanden och annan information från Bover-

kets webbplats.

iNFoRmatioN om RadoN

Under 2009 har informationskampanjen om radon fort-

satt i samarbete med länsstyrelser och kommuner.

Målet är att öka kunskapen om radonets hälsofarlighet

och informera om det stöd som finns för att genomföra

radonsanering. Husägare kan också på Boverkets

www.radonguiden.se få information, förslag till åt-

gärder, ladda ner broschyrer och ansöka elektroniskt

om radonbidrag.

eN tRygg och jämställd miljö

Ett exempel på hur medborgarperspektivet och hållbar

stadsutveckling hör samman är det projekt som pågått

under hela 2009 där Boverket lett, samordnat och i sam-

verkan med länsstyrelserna stöttat ett konkret utveck-

lingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tät-

ortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv.

I samverkan med länsstyrelserna utvecklar myndig-

heten praktiska metoder baserade på erfarenheter från

kommuner och projekt. Under året har ett stort antal

regionala seminarier genomförts i syfte att sprida

kunskap och nå kommuner, förvaltare och andra

nyckelaktörer.

Boverket har också fördelat och betalat ut medel för

att länsstyrelserna ska kunna ge stöd till kommunala

insatser och andra projekt för att integrera ett jäm-

ställdhetsperspektiv i det operativa arbetet.

MiljöperspektivetBoverket arbetar från detaljnivå, från exempelvis kon-

troll av byggmaterial, till internationella planeringsfrå-

gor som omfattar geografiskt stora områden. Miljöper-

spektivet måste beaktas hela vägen för att arbetet ska

leda till ett hållbart samhälle.

eNeRgideklaRatioNeRNa

– så FuNgeRaR systemet

Boverket fick ett särskilt regeringsuppdrag att göra en

uppföljning av energideklarationer, främst sett ur ett

fastighetsägarperspektiv. Rapporten överlämnades den

15 december. Då det ännu är för tidigt att bedöma syste-

mets effekter har denna utvärdering inriktats på syste-

met och på de aktörer som styrmedlet förväntas påver-

ka, så som ägare och brukare av byggnader. I rapporten

lämnas förslag till vidare analyser och konsekvensut-

redningar samt förslag till mindre ändringar.

Betsi – så måR våRa hus

År 2006 avsatte regeringen 50 miljoner kr för att ge svar

på frågor om byggnaders energianvändning, tekniska

status och inomhusmiljö och om förändringar sedan

tidigare studier. Syftet med utredningen var att ge un-



derlag för att uppdatera befintliga delmål för energian-

vändning, radon och funktionskontroll av ventilation

samt att föreslå nya mål för fukt, mögel och buller. Dess-

utom skulle en inventering av taksäkerheten göras. Be-

siktningar och mätningar utfördes i cirka 1 800 byggna-

der i 30 kommuner under 2007–2008.

En enkät om bostadsmiljöns utformning besvarades

för nära 6 000 bostäder. Drygt 9 500 vuxna besvarade en

enkät om hälsobesvär och upplevelse av bostadsmiljön.

Barn och ungdomar fick förenklade enkäter.

Buller i flerbostadshus är den miljöstörning som be-

rör flest människor inomhus. Fukt- och mögelskador är

vanligt i småhus, särskilt i krypgrunder och på vindar.

Undersökningen har gett ett unikt faktaunderlag som

kan läggas till grund för underhåll och förbättringar av

byggnadsbeståndet.

vägledNiNg FöR stRaNdskydd

Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans tagit

fram boken Strandskydd – en vägledning för planering

och prövning. Det är ett vägledningsmaterial för läns-

styrelsernas och kommunernas hantering av den nya

strandskyddslagstiftningen som kom den 1 juli 2009.

FlygBulleR och BostädeR

Boverket har tagit fram ett underlag för vägledning för

hur buller från flygtrafik ska behandlas vid planlägg-

ning av bostäder invid flygplatser. I materialet behand-

las hur hänsyn till bullret ska tas utifrån de riktvärden

som riksdagen behandlat. Boverkets allmänna råd

beslutades i december 2009.

FRämjaNde av viNdkRaFt

Boverket har genomfört flera aktiviteter för att förmedla

kunskaper om vindkraft, bland annat om lagändringar

och vägledning vid planering. För att stödja främst den

kommunala planeringen har regeringen avsatt 30 miljo-

ner kr under 2009 till planeringsinsatser för vindkraft.

Boverket ansvarar för att hantera stödet och ge vägled-

ning till kommunerna. Spridning av information om

stödet har gjorts kontinuerligt och i dag arbetar över 190

kommuner, länsstyrelser och kommunala och regionala

självstyrelseorgan med planeringsinsatser för utbyggd

vindkraft.

klimataNpassNiNg av plaNeRiNg och ByggaNde

I maj kom rapporten Bygg för morgondagens klimat. An-

passning av planering och byggande, som Boverket fram-

ställt på uppdrag av regeringen. Rapporten visar plan-

och bygglagstiftningens möjligheter och begränsningar

för att minimera negativa effekter av klimatförändring-

ar som till exempel översvämningar, ras, skred och

erosion. Alla skeden i planprocessen och byggprocessen

– från översiktplan till förvaltningsskede – måste sam-

verka för att minska negativa effekter av klimatföränd-

ringar. Boverket betonar att regelverket om byggande

och planering successivt måste uppdateras så att klima-

taspekter finns med i alla de delar av plan- och bygglag-

stiftningen där det är relevant. En effektiv beslutsprocess

behöver skapas där ansvars- och finansieringsfrågor

kan avgöras med hänsyn till både exploaterings- och

bevarandebehov.



hållbar stadsutveckling

Hållbar stadsutveckling kräver att beslut tas utifrån en

helhetssyn med en bra tvärsektoriell samordning och

ett aktivt deltagande av många olika grupper i samhäl-

let. Boverket stöder öppna beslutsprocesser som enga-

gerar medborgarna.

pBl-kompeteNs

Den omfattande kompetenssatsningen i samverkan med

länsstyrelserna för bättre PBL-tillämpning inom staten

har fortsatt under år 2009. Seminarier, workshops och en

webbplats är ingredienser som ingår i det recept som

Boverket i samverkan med länsstyrelserna använder för

att höja kompetensen angående plan- och bygglagen, PBL.

Under 2009 har aktiviteterna inriktats på sambanden

mellan den nationella nivån och länsstyrelserna.

Sveriges Kommuner och Landsting är en viktig sam-

arbetspartner vid genomförandet.

En webbplats, www.pbldirekt.se, har startats för alla

som ingår i kompetensutvecklingen. Den innehåller

utbildningsmaterial och information och ska bidra till

erfarenhetsutbytet mellan deltagarna i satsningen.

Webbplatsen är i drift under hela treårsperioden som

projektet pågår.

eu-samaRBetet

I EU-samarbetet har Boverket deltagit i kommittéer och

expertgrupper inom bland annat byggfrågor, bostads-

frågor, hållbar stadsutveckling och europeisk regional

utveckling.

Under det svenska ordförandeskapet har Boverket

haft i uppdrag att bistå regeringen i frågor inom myn-

dighetens ansvarsområde. Expertstöd angående en ny

byggproduktförordning har lämnats till Miljödeparte-

mentet. Boverket har också lämnat informationsmate-

rial till ministermöten och medverkat vid högnivåkon-

ferensen i Stockholm om hållbar stadsutveckling.

delegatioNeN FöR hållBaRa städeR

Boverket är representerat i Delegationen för hållbara

städer, där arkitekter, planerare, teknikkonsulter,

exportfrämjare med flera samlas. Under år 2009 har

begreppet hållbar stadsutveckling tagit konkret form

genom Delegationens arbete, där bland annat exempel

på hållbarhetstänkande stimuleras.

Stöd har beviljats för 14 projekt till en summa av

132,5 miljoner kr.

omvaNdliNg i malmFälteN

I Malmfälten har gruvdriften lett till behov av en om-

fattande samhällsomvandling. I december redovisade

Boverket uppdraget att följa och stödja utvecklingen

avseende fysisk planering och byggande i området.

Uppdraget har utförts i samråd med Länsstyrelsen

i Norrbottens län och Riksantikvarieämbetet. Under

arbetet har kontakt tagits med de berörda kommuner-

na, LKAB samt ett flertal olika myndigheter.

Enligt Boverket måste den självklara utgångspunkten

vara att åstadkomma långsiktigt attraktiva samhällen.

För detta fordras ändamålsenliga strukturer, kvalitet

i det som byggs och en fungerande arbetsmarknad, men

även ett tillvarataget kulturarv. En hållbar planering

krävs för att nå ett gott slutresultat.

För att i ett tidigt skede kunna klarlägga de långsiktiga

konsekvenserna av ett exploateringsföretag kan det fin-

nas behov av att se över minerallagen. Åtgärder behöver

vidtas för att få en bättre regelefterlevnad när det gäller

hanteringen av kulturmiljövärdena.

En förutsättning för att på ett välordnat sätt genom-

föra den pågående samhällsomvandlingen är att kom-

munerna har tillgång till den kompetens som behövs.



pRogNos FöR BostadsByggaNdet

I oktober presenterade Boverket sin nya byggprognos.

I denna beräknas bland annat hur många hyresrätter,

bostadsrätter respektive småhus som kommer att byggas

under kommande år och förändringar mot tidigare år.

Det analyseras också hur olika faktorer såsom kostnader

och efterfrågan kan komma att påverka byggandet.

Antalet påbörjade bostäder under 2009 var det lägsta

på tio år, men efterfrågan på nya småhus och bostads-

rätter har ökat kraftigt och bostadsbyggandet förväntas

öka med 25 procent under 2010. Boverket bedömer att

byggandet av hyresrätter kan ha svårare att lyfta om

inte kostnaderna sänks betydligt. 2009 påbörjades cirka

16 500 bostäder. Den ökade efterfrågan på bostäder får

genomslag i byggandet 2010, då 20 500 bostäder beräk-

nas påbörjas.

Rådslag om BoveRkets Råd om äNdRiNg av

ByggNad (BäR)

I november anordnade Boverket en sammankomst an-

gående föreskrifter vid ändring av byggnad. Drygt 100

deltagare tog chansen att diskutera och dela med sig av

sina förslag och synpunkter. Syftet med detta nya ar-

betssätt är att ta fram regler som är enkla, tydliga och

användarvänliga. Bland deltagarna fanns representan-

ter från byggföretag, branschorganisationer, kommu-

ner, länsstyrelser, fastighetsbolag, med flera.

Rådslag om kommuNeRNas BoeNdeplaNeRiNg

I december arrangerade Boverket ett rådslag för myn-

digheter, intresseorganisationer, kommuner och bygg-

bransch. Vid sammankomsten diskuterades kommu-

nernas boendeplanering och hur denna kan stödjas.

Bygga-Bo-dialogeN

Den 30 november lämnades den sista årsrapporten för

Bygga-bo-dialogen till regeringen. Sammanlagt har

43 företag och kommuner samt regeringen varit aktörer.

I årets redovisning finns en presentation av det arbete

som bedrivits i dialogen, med fokus på Det goda sam-

talet, goda exempel, miljöklassningssystem och kompe-

tensutvecklingsprogram. Årsrapporten innehåller även

det slutliga utlåtandet från den oberoende utvärderare

som följt dialogen under tre år.

I den samlade slutbedömningen konstateras att

”Bygga-bo-dialogen framstår som ett klart lönsamt

samhällsekonomiskt projekt. Dialogen bedöms också

ha bidragit till en hållbar utveckling”. Delar av det ar-

bete som bedrivits lever vidare genom bland annat

Boverket och Delegationen för hållbara städer. Det un-

dersöks också hur de aktörer som vill fortsätta verksam-

heten kan göra det efter 2009.

Nya BRaNdRegleR

Många vittnar om att brandskyddet är dåligt på flera

håll i landet. Flera dödsolyckor skulle kunna förhindras

med hjälp av sprinklers och i Boverkets nya regler blir

sprinklers ett krav i nybyggda sjukhus, äldreboenden

och andra typer av vårdboenden. Ett annat krav blir

brandvarnare kopplade till elnätet i nya byggnader.

Boverket arbetar intensivt med en revidering av

brandskyddsreglerna. I synnerhet är kvalitetssäkrings-

arbetet omfattande. De nya brandskyddsreglerna ska

också harmoniseras med vad som sker i EU på området.

Förslaget till förändrade brandskyddsregler förväntas

gå ut på remiss sommaren 2010 och tidigast hösten 2011

beräknas reglerna kunna träda i kraft.



R E S U lT A T R E d o V I S n I n G — I n T R o d U k T I o n o c h l ä S A n V I S n I n G

Introduktion och läsanvisning

Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör

grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Den är också

en utgångspunkt för bedömning och formulering av framtida strategiska frågor.

Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för återrapportering till vår

uppdragsgivare.

Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska

myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande

till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad reger-

ingen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut.

I Boverkets regleringsbrev för 2009 finns ett antal återrapporteringskrav

beträffande effekter på samhällsnivå som ska eller kan redovisas utanför års-

redovisningen vid angivna tidpunkter. Dessa återrapporteringskrav redovisas

i särskilda rapporter. Det innebär att prestationer och prestationsnära effekter

– sådana effekter som kan antas uppstå som en direkt följd av Boverkets presta-

tion – huvudsakligen redovisas i årsredovisningen, medan effekter på samhälls-

nivå huvudsakligen redovisas i dessa rapporter.

Fem omRådeN BeskRiveR veRksamheteN

Från och med 2009 ska resultatredovisningen lämnas enligt en indelning som

myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Boverket har

valt följande indelning för sin resultatredovisning 2009:

• Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

• Byggande och förvaltning

• Boendefrågor

• Statliga stöd och bidrag

• Myndighetsövergripande.

Indelningen ansluter nära till den indelning av Boverkets huvudsakliga verksamhet

i fyra områden som Utredningen om Boverket använde i sitt betänkande. Arbetet

med vissa frågor bedrivs övergripande inom alla dessa områden, och återrapporte-

ringen av detta arbete samlas under rubriken Myndighetsövergripande i resultat-

redovisningen. Det gäller bl.a. frågor om miljö, tillgänglighet och energi samt

Boverkets arbete inom EU och internationellt.

Resultatredovisning


Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Inom

myndighetens ansvarsområde ligger också fysisk planering,

byggnader och hushållning med mark och vatten inom samtliga

miljökvalitetsmål. den fysiska samhällsplaneringen styrs av plan- och

bygglagen och miljöbalken. I planeringsprocessen ska olika

samhällsintressen vägas mot varandra och mot enskilda intressen i en

öppen och demokratisk process. Boverket bevakar bland annat hur

lagstiftningen för planering och byggande tillämpas och styr vid behov

även tillämpningen med föreskrifter och allmänna råd.

S A M h ä l l S p l A n E R I n G o c h B E B y G G E l S E U T V E c k l I n G

Samhällsplanering och bebyggelseutveckling1



1.1 InledningBoverket har arbetat med vägledningar och olika former

av råd och stöd för planering och plangenomförande.

De olika regeringsuppdragen breddar kontakterna med

bland andra Naturvårdsverket, Arkitekturmuseet,

Formas och Riksantikvarieämbetet. Boverket har också

deltagit i olika aktiviteter inom den statliga sfären och

branschrelaterade grupper, exempelvis Lantmäteriets

mark- och fastighetsråd, SGU:s råd för fysisk planering,

Vadstena Forums styrelse, Föreningen Svenska stads-

kärnor och White arkitekters ”Think Tank”.

Boverket har deltagit i Miljöprocessutredningen och

fortsatt den samordnade kompetensutvecklingsinsat-

sen för en bättre tillämpning med länsstyrelserna och

andra statliga myndigheter.

Boverket har spritt erfarenheterna genom sin webb-

plats, handböcker och småskrifter. Boverket har med-

verkat i seminarier och workshops. Översiktsplanfrågor,

landskapsanalys och vindkraft har varit viktiga områ-

den under året. Uppdragen spänner från Trygghet och

jämställdhetsfrågor, över transporter till att knyta sam-

man miljö- och kulturpolitik för en hållbar

stadsutveckling.

Boverket har också arbetat med planeringsverktyg för

kommunerna där bl.a. defacto-standarden PilotGIS,

Planeringsportalen, Vindtjänsten och stöd för översikt-

lig kommunal och regional planering ingår.

Kraven på Boverkets medverkan för ett långsiktigt

hållbart transportsystem ökar och myndigheten har

under året samverkat i ett antal grupper och besvarat

remisser inom området. Vid konferensen Transport-

forum 2009 genomförde Boverket seminariet Spelpla-

nen för planeringen. Inom området transportsystem har

Boverket redovisat en rapport inom regeringsuppdraget

Cykelparkering i fysisk planering vid kollektivtrafiknoder.

Samarbetsuppdrag för miljö- och kulturpolitik för en

hållbar utveckling

I september fick Boverket tillsammans med Arkitek-

turmuseet, Formas och Riksantikvarieämbetet ett sam-

arbetsuppdrag om hållbar stadsutveckling. Syftet är

bl.a. att främja sektorsöverskridande arbete och att kny-

ta samman miljö- och kulturpolitik. Två möten har hål-

lits. En gemensam projektplan beräknas vara färdig i

början av 2010.

plaNeRiNgsveRktyg

Boverket har huvudansvaret för förvaltningen av Pilot-

GIS, en standard för leverans och utbyte av digital pla-

neringsinformation. Boverket har fortsatt förvalta, ut-

veckla och ajourhålla PilotGIS-standarden i samverkan

med representanter för kommuner, länsstyrelser, cen-

trala verk m.fl. aktörer i den gemensamma förvaltnings-

gruppen. Arbetet bedrivs enligt uppgjord förvaltnings-

plan. PilotGIS kommer att utvecklas och samordnas

med standard för översiktsplanering som tas fram inom

standardiseringsarbetet – Fysisk planering. Under året

har olika informationsinsatser genomförts i syfte att

stärka kunskapen om och användningen av PilotGIS.

Projektet Planeringsportalen har syftat till att skapa

en e-tjänst till stöd för samhällsplanering och samhälls-

byggande för att förenkla åtkomsten till digital plane-

ringsinformation. Diskussioner pågår om den framtida

förvaltningsorganisationen. Projektet slutredovisades

till VINNOVA 18 maj 2009, Slutrapport för projektet

Planeringsportalen, dnr 2339-4305/2005.

Då levererades:

• Version 1.0 av portalen, bestående av två delar:

webbsidor på planerings portalen.se och en sök-

och visningstjänst, där användaren bl.a. kan söka

efter geografisk information. Version 1.0 av Plane-

ringsportalen är inriktad på översiktlig planering.

Avsikten är att successivt vidareutveckla portalen

så att den kan användas för detaljplanering, lokali-

seringsutredningar, m.m.

• Vindtjänsten, en e-tjänst för planering, lokalisering

och tillstånds prövning av vindkraftverk. Ansvaret

för vindtjänsten tas över av Energimyndigheten.

• En prototyp för en applikation för översiktlig kom-

munal och regional planering. Syftet är att skapa

en e-tjänst för översiktlig planering, som kan fung-

era som ett ”digitalt skiss papper”, dialogverktyg

och vägledning genom planerings processen.



Projektet har också innehållit forskning och metoder för

användar medverkan. För att undersöka möjligheterna

att vidareutveckla portalen också för detaljplanering

och stadsbyggande genomfördes en studie av det web-

baserade system som utvecklats i Stockholms stad. Vi-

dare har projektet aktivt bidragit i arbetet med standar-

disering av planeringsinformation, vilket bedrivits

inom SIS/Stanli, (Swedish Standards Institute).

Resultatet och genomförandet beskrivs närmare i pro-

jektets slutrapport. Förutom slutrapporten har följande

rapporter, dnr 2339-4305/2005, upprättats:

• Forskningen i projektet Planeringsportalen

• Förvaltningsorganisation för Planeringsportalen

• Affärsmodell för Planeringsportalen

• Portaler och webbapplikationer för stadsbyggande

– exempel från Stockholms stad.

”Den fysiska samhällsplaneringen ska användas som ett verktyg för att stödja hållbar

utveckling på lokal och regional nivå. planläggningen och plangenomförandet ska

präglas av effektivitet och rättsäkerhet. samspelet mellan olika planeringsformer och

mellan den kommunala planeringen och det regionala utvecklingsarbetet ska stärkas.”

m Å l e n l i g T r e g l e r i n g s b r e v

ojämN kuNskap om RiksiNtResseN

Boverket har fortsatt att följa tillämpningen av riksin-

tressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket har

deltagit i möten och samråd i samband med att sektors-

verk pekat ut nya områden. Vägledande diskussioner

med länsstyrelser har förts rörande tillämpningen. Det

årliga mötet med centrala verk med ansvar för riks-

intressen har hållits i Karlskrona. I Miljöprocessutred-

ningen har två representanter för Boverket deltagit som

experter.

Boverket kan åter konstatera att tillämpningen av

riksintressena inte utförs konsekvent och att kunskapen

om hur de ska tillämpas är ojämn. Sedan Boverket pu-

blicerade sin rapport 2005 har dock medvetenheten

ökat bland framför allt sektorsverken. Kunskapen i

kommunerna är dock fortfarande begränsad.

plaN- och BygglageN (pBl) och

miljöBalkeN (mB)

Boverket har under året följt frågan om PBL:s samord-

ning med MB. I flera sammanhang har det påtalats till

Boverket att lagarna fungerar dåligt tillsammans och

att en samordning är viktig.

Boverket har under året följt införandet av miljökvali-

tetsnormer men inte tagit fram några vidare analyser.

Vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar har Boverket

varit representerat i Miljöprocessutredningen och där

fört fram synpunkter, bl.a. har Boverket betonat vikten

av att tydliggöra förutsättningarna för plan-MKB.

öveRsiktsplaNeRiNg i ett RegioNalt peRspektiv

Arbetet med att löpande följa översiktsplaneringen och

utarbeta rutiner för uppföljning tillsammans med läns-

styrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting har

under året fördjupats. Boverket har genom möten och

seminarier kunnat bidra till kunskapsutveckling och

erfarenhetsöverföring mellan berörda aktörer.

I sin uppsikt över plan- och byggväsendet konstaterar

Boverket att det regionala perspektivet fortfarande är

relativt outvecklat i många översiktsplaner. Flera kom-

muner har dock insett vikten av att se kommunens pla-

nering i ett regionalt perspektiv och utveckla samverkan

med grannkommunerna för att kunna hantera viktiga

strategiska planeringsfrågor på ett långsiktigt hållbart

sätt.

1.2 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2009

1.2.1 Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling



Mellankommunalt samarbete sker inom en mängd oli-

ka planeringsfrågor, vindkraftplanering och infrastruk-

tur är vanligast. Andra kommuner samverkar om

gemensamma planeringsunderlag, gemensamma över-

siktsplaner och strandskydd. I Stockholm samverkar

man genom att ta fram en ny regionplan enligt plan-

och bygglagen, som också är en regional utvecklings-

plan. I Örebro har man genomfört en gemensam

förvaltningsorganisation för fyra kommuner och inlett

arbetet med att ta fram en gemensam översiktsplan.

kustzoNsplaNeRiNg i NoRRa BohusläN

Boverket deltar i referensgruppen i ett regionalt samar-

bete kring fysisk planering och lokal utveckling av kust-

området i norra Bohuslän tillsammans med fem kom-

muner, länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra

Götalandsregionen, Tillväxtverket och Naturvårdsver-

ket. Boverket har deltagit i seminarier och dialogmöten.

Syftet med projektet är att stärka regionala strukturer

och kvaliteter genom att skapa en samsyn mellan olika

aktörer hur kustkommunerna kan utvecklas på ett lång-

siktigt hållbart sätt.

En gemensam strukturbild har tagits fram. De delta-

gande kommunerna har i kommunfullmäktige beslutat

om överenskommelser kring delstrukturer för:

• Öppet hav

• Skärgård

• Kustnära områden

• Inland

• Infrastruktur

• Närcentra/regioncentra.

Överenskommelserna kommer att utgöra ett gemen-

samt underlag för kommunernas fysiska planering. Öv-

riga resultat av projektet är faktarapporter, seminarier,

riktlinjer/planeringsunderlag och gemensamma

planeringsverktyg.

Rumslig utveckliNg NatioNellt och RegioNalt

Boverkets arbete med ett territoriellt inriktat analysun-

derlag har sammanfallit med det analysarbete som be-

drivs under Näringsdepartementets regi för uppföljning

av En nationell strategi för regional konkurrenskraft, en-

treprenörskap och sysselsättning 2007–2013. Under året

har arbetsgruppen utarbetat ett fördjupat underlag från

en tematisk utgångspunkt. Delar av underlaget har pre-

senterats för Nationellt forum för regional konkurrens-

kraft, entreprenörskap och sysselsättning.

hållBaRt tRaNspoRtsystem

Boverket följer arbetet och deltar i nätverk kring den

långsiktiga infrastrukturplaneringen och hur denna

kan integreras och samordnas i regionala och lokala

strukturer. Ärendetillströmningen på området är hög.

Boverket är en efterfrågad samverkanspartner i projekt

rörande infrastrukturområdet.

Vid konferensen Transportforum 2009 genomförde

Boverket seminariet Spelplanen för planeringen. Under

året har också ett flertal remisser om transportinfra-

strukturen besvarats av Boverket.

Arbetet med regeringsuppdraget Cykelparkering

i fysisk planering vid kollektivtrafiknoder, dnr 20132-

2390/2009, slutredovisades 31 december 2009.

tRaNspoRtsNål plaNeRiNg FöR god livsmiljö

En exempelsamling om samordnandet av kommunal

planering med utbyggnad av vägar och järnvägar har

utarbetats Att samordna kommunal planering med ut-

byggnad av vägar och järnvägar – exempel och reflektio-

ner, dnr 2321-3692/2008.

havsplaNeRiNg

Inom området havsplanering har Boverket varit involve-

rat i ett antal aktiviteter. Boverket har medverkat vid

HELCOM:s (Helsingforskommissionen) workshop om

maritim fysisk planering för Östersjön, Naturvårdsver-

kets projekt ”Samverkansplaner för skyddsvärda kuster

och hav”, Östersjöplaneringsprojektet ”BaltSeaPlan”

som drivs av Tyskland och en internationell policywork-



shop om havsbaserad vindkraft i Stockholm, som bl.a.

resulterat i Stockholmsdeklarationen om vindkraft. Bo-

verket har också under året medverkat i informations-

och beslutsforumet SAMHAV, regeringens samord-

ningsgrupp av myndighetschefer för havsmiljöfrågor.

samveRkaN kRiNg eNeRgi och miljö

Boverket har samarbetat med Energimyndigheten om

hur erfarenheterna av de regionala klimat- och energi-

strategierna ska kunna tillvaratas utifrån de strategier

som länsstyrelserna har utarbetat.

Vidare har Boverket stått värd för ett möte om elkraft-

ledningar och boende (elektromagnetiska fält) med ex-

terna deltagare från bl.a. Svenska kraftnät, Energimark-

nadsinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och

Socialstyrelsen.

Avfallshanteringsfrågor har diskuterats med bransch-

företrädare (Stena Metall).

Under året har Boverket också medverkat i arbets-

gruppen för genomförandet av konferensen för hållbar

utveckling, ENVISIONS 2010.

NatioNella stRategiNs myNdighetssamveRkaN

Boverkets arbete med den nationella strategins riktlin-

jer har framför allt inriktats på att sprida erfarenheter

från de transnationella programmen, Interreg. Erfaren-

heterna av detta har avrapporterats till regeringen, Lä-

gesrapport rörande resultatuppföljning och spridning av

det svenska deltagandet i samtliga program för territori-

ellt samarbete, ett samarbete mellan Tillväxtverket,

Sida, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting,

dnr 2351-2467/2009.

eRFaReNheteR FRåN iNteRRegpRojekt

Boverkets insatser för spridandet av Interreg-erfarenhe-

ter har skett i samverkan med Tillväxtverket, Sida och

Sveriges Kommuner och Landsting och redovisats i lä-

gesrapporten Lärande inom territoriellt samarbete, dnr

2351-2467/2009 (avrapportering gjord av Tillväxtverket).

Boverket har också utarbetat en rapport om planerings-

metoder och planeringsunderlag Samarbete över na-

tionsgränserna berikar planeringen, dnr 2349-2579/2007,

som information och vägledning med syfte att stärka

det svenska deltagandet i Interreg.

lokal och RegioNal utveckliNg i FjälleN

Boverket har utarbetat en promemoria som tillsänts

Tillväxtverket, Fjällanpassad hållbar lokal och regional

utveckling – fysisk planering 2009, dnr 2329-2876/2008.

En viktig fråga som belyses i projektet är kopplingen

mellan kommunal översiktsplanering/regional utveck-

lingsplanering och lokal utvecklingsplanering/lands-

bygdsutveckling. Goda exempel kring metodutveckling

hämtas bl.a. från arbetet med fördjupningar av

översiktsplaner.

övRig RappoRteRiNg

Boverkets återrapporteringskrav ”Fysisk samhällspla-

nering och bebyggelseutveckling” och länsstyrelsernas

återrapporteringskrav ”Hållbar samhällsplanering och

boende ” har i huvudsak samma lydelse. Länsstyrel-

serna skulle enligt sitt regleringsbrev lämna sin redovis-

ning till Boverkets senast 30 november 2009, vilket de

också gjort. Boverket ska därefter lämna en samlad re-

dovisning och bedömning till Miljödepartementet, med

kopia till Finansdepartementet, senast 28 februari 2010.

Denna samlade redovisning kommer i huvudsak att

bygga på underlag från länsstyrelserna.

Motsvarande rapportering för 2008 redovisades till

regeringen 24 februari 2009, dnr 209-1196/2008.



Hela Boken om detaljplan och områdesbestämmelser är

ett allmänt råd utgivet av Boverket och senast reviderat

2002. De bestämmelser som anges i en detaljplan är nu

föremål för förslag till standardisering. Innan alla stan-

dardiseringsfrågor är utredda bör inte de allmänna rå-

den ändras.

Inom arbetet med PBLdirekt har det även tagits fram

ett utkast till sammanfattning av hela plan- och

bygglovs processen, som grund till en kunskapsbank

som alla publikationer och rapporter kan knyta an till.

Ämnesområdet sträcker sig över kommunernas ansvar

för bygglov, kontroll, tillsyn, detaljplanering, områdes-

bestämmelser och översiktsplanering. En samman-

hållen process fordrar en sammanhållen kunskapsbas,

där information kan hämtas via ämnesord vid varje

specifikt behov.

Analysen av texterna i de tre utvalda produktionerna,

metoden att kvalitetssäkra löpande arbete i grupp och

att kalla in expertis för vidareutveckling av specifika

frågeställningar har skapat en stabil grund även inför

en ”ny PBL”, dvs. ändrad lagstiftning. Boverket har för-

berett sig på uppgiften att presentera ny lagstiftning och

vägledning till länsstyrelser och kommuner under 2010.

Arbetsmetoden i sig har använts som verksamhetsex-

empel på Boverkets fyra interna strategiseminarier un-

der hösten.

Det behövs även en vägledning vid övergånngen från

detaljplan till plangenomförande. Boverket anser att

den kan ses som en del i samma kunskapsbas. Då ett

genomförande förutsätter samverkan mellan plan- och

bygglagen, fastighetsbildningslagen och anläggningsla-

gen har samarbetet mellan Boverket och Lantmäteriet

intensifierats och formaliserats i ett styrdokument. Ar-

bete med en gemensam produktion om plangenomför-

ande kan påbörjas under 2010.

sammaNhålleN plaNeRiNg och

FastighetsBildNiNg

Boverket och Lantmäteriet har tillsammans med före-

trädare för Sveriges Kommuner och Landsting samt

länsstyrelserna identifierat ett behov av en mer struktu-

rerad metod för att arbeta med samordning av proces-

serna för fysisk planering och fastighetsbildning. Dessa

parter förordar ett flerårigt program, som utifrån ett

framtidsperspektiv beskriver samordningen mellan in-

blandade parter, verksamhetens bedrivande, utbyte av

geografisk information, användning av tekniken och

kompetensbehoven inom området.

Den långsiktiga målbilden är att Sverige år 2020 till-

lämpar ett regelverk för fysisk planering och fastighets-

bildning som av medborgare och sakägare upplevs som

en sammanhållen process. Sammantaget handlar det

om att utveckla förutsättningarna för en effektiv plane-

rings- och plangenomförandeprocess.

hästhållNiNgeN i plaNeRiNgeN

Boverket har fortsatt arbetet med hur hästhållning ska

tas hänsyn till i planläggningen. I fokus har satts en dia-

log utifrån de överklagade detaljplaner som kommit in,

dels med berörda sektorsverk, framför allt Socialstyrel-

sen, dels med kommuner och forskarsamhället. Arbetet

med en vägledningsbroschyr fortgår och den beräknas

publiceras i början av 2010.

statlig samveRkaN om NatuRolyckoR

Boverket deltar i en statlig samverkan om naturolyckor.

Planering av klimatkonsekvensåtgärder är en viktig del.

Det övergripande syftet med arbetet inom den natio-

nella plattformen är att förebygga och mildra effekterna

av naturolyckor genom förbättrad samordning på lokal,

regional och nationell nivå.

”goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten ska

finnas på såväl central, regional som lokal nivå. effektiva planeringsmetoder ska finnas

tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att

kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå.”


1.2.2 Råd och stöd gällande planering och plangenomförande



För att uppnå detta genomförs arbete inom myndig-

hetssamverkan, data- och kunskapsförsörjning.

FlygBulleR – allmäNNa Råd

Boverket har tagit fram ett underlag för vägledning hur

buller från flygtrafik ska behandlas vid planläggning av

bostäder invid flygplatser. I materialet behandlas hur

hänsyn till bullret ska tas utifrån de riktvärden som

riksdagen behandlat.

Arbetet avrapporterades 12 december 2009 och all-

männa råd beslutades i december. Boverket kommer

även under 2010 att följa utvecklingen inom området.

tRaFikBulleR – allmäNNa Råd

I linje med tidigare regeringsuppdrag tog Boverket fram

allmänna råd för trafikbuller i planeringen. Dialoger

med kommuner och sektorsverk har fortsatt för att spri-

da och följa upp denna vägledning. Råden har varit ett

viktigt instrument för att lösa tidigare års problem med

planläggning av bostäder i trafikutsatta lägen.

plaNstaNdaRd FöR tRygg stadsmiljö

Boverket har under ett antal år deltagit och följt arbetet

inom SIS med att ta fram en standard för en trygg stads-

miljö. På grund av ett minskat intresse bland deltagarna

i kommittén, har arbetet lagts ner.

pRovpRojekt i stadsFöRtätNiNg

Som en fortsättning på Boverkets tidigare arbete inom

Bygga-bo-dialogen om Det goda samtalet, har arbetet

fortsatt med en utökad grupp kommuner, där de tre

storstadskommunerna har initierat en serie workshops

med konkreta stadsförtätningsprojekt. Boverket har

deltagit i detta arbete tillsammans med Vägverket och

Banverket.

exteRN samveRkaN och kompeteNsutveckliNg

Som en viktig del i Boverkets arbete med råd och stöd

för planering och plangenomförande har myndigheten

deltagit i ett antal regelbundna aktiviteter inom både

den statliga sfären och i branschrelaterade grupper. Bo-

verket har varit representerat i Lantmäteriets mark- och

fastighetsråd, SGU:s råd för fysisk planering, Vadstena

Forums styrelse, Föreningen Svenska stadskärnor och

White arkitekters ”Think Tank”.

Myndigheten har också deltagit med två experter i

Miljöprocessutredningen.

Boverket har även ett fortlöpande samarbete med

universitetsvärlden genom stödjandet av en adjungerad

professor vid Blekinge Tekniska Högskola och även ge-

nom ovan nämnda deltagande i Vadstena Forum inom

Linköpings universitet. Myndigheten har även varit re-

presenterad i utvärderingen av Sveriges lantbruksuni-

versitet under 2009.

kompeteNssatsNiNg FöR BättRe

pBl-tillämpNiNg

Regeringen har i regleringsbrevet för 2008 gett Boverket

i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genom-

föra en samordnad kompetensutvecklingsinsats för en

bättre tillämpning av PBL, dnr 239-499/2008. Insatserna

riktar sig främst till länsstyrelserna men även andra

statliga myndigheter kan beröras.

Projektet inleddes under 2008 med organisation och

planering av arbetet. Lärarlag formerades med repre-

sentanter från Boverket, länsstyrelserna, kommuner

och konsulter. Seminarier och workshops genomfördes

i hela landet. Efter denna förberedelse och uppstart har

arbetet med full kraft gått vidare under 2009. En strate-

gisk analys har tagits fram för de vidare insatserna

i projektet.

Under våren anordnades seminarier om nationella

intressen för en hållbar utveckling. Ett utbildningskom-

pendium togs fram.

Under hösten 2009 har 27 dialogseminarier genom-

förts på länsstyrelserna enligt följande:

1. PBL – Nationella värden och strategier, del 2, 9

seminarier

Dialogseminarium för centrala verk och länsstyrelser

angående förhållningssätt, ansvar och roller rörande

nationella mål och strategier samt statliga intressen så-

som riksintressen m.m.

2. Dialogen stat – kommun, 9 seminarier

Dialogseminarium om hur statens budskap förs vidare

till kommunerna.

3. Arbetssätt och metoder, 9 seminarier

Dialogseminarium angående till bl.a. rådgivning,

uppföljning, uppsikt och tillsyn. Uppföljning av semi-

narierna som genomfördes under våren 2009.



4. Satsning på unga handläggare

Ett särskilt PBL-seminarium för unga handläggare ge-

nomfördes 7–8 september 2009. Syftet var att höja och

bredda kompetensen hos unga handläggare på

länsstyrelserna.

5. Kommunseminarium

Som en förberedelse till seminarieserien om dialogen

stat – kommun hölls ett seminarium 24 september

i samarrangemang med Sveriges Kommuner och

Landsting. Tematiska pilotprojekt har organiserats och

startats upp. Genomförande av sådana utvecklings-

projekt vid länsstyrelserna i samverkan med kommuner

bedöms ge stora effekter på kompetensutvecklingen,

och blir ett värdefullt komplement till övriga insatser.

Utvecklingsprojekten har fokus på nyckelfrågor i nya

PBL och kommer således att ge erfarenheter till intro-

duktionen av den nya lagen.

deN goda stadeN

Boverket samverkar med Vägverket, Banverket, Sveriges

Kommuner och Landsting samt Jönköpings, Norrkö-

pings och Uppsala kommuner i projektet Den goda sta-

den. Syftet med projektet är att gemensamt utveckla

kunskap om integrerad planering av bebyggelse och

transportsystem samt att utveckla processer och lös-

ningar där olika intressen, krav och behov hanteras

samordnat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar

utveckling. Arbetet har bedrivits genom ett antal pågå-

ende stadsutvecklingsprojekt.

En viktig erfarenhet som kommit fram är att strate-

giskt planeringsarbete kräver gemensamma målbilder

hos de olika aktörerna. För att åstadkomma detta bör

det egentliga planeringsarbetet föregås av ett gemen-

samt visionsskapande arbete. Detta underlättar hel-

hetssynen på arbetet och på vad som ska åstadkommas,

trots olika perspektiv och intressen hos de olika aktö-

rerna. Förankring, lyhördhet för olika perspektiv, legiti-

mitetsskapande och engagemang har lyfts fram som

centrala komponenter i en samlad strategi för

stadsutveckling.

Stabila planeringsförutsättningar är ytterligare en

viktig faktor i stadsutvecklingsprojekt. Detta kan dock

vara svårt att åstadkomma vid skiftande majoriteter och

förändringar i den kommunala organisationen och

bemanningen. En ökad samordning mellan den kom-

munala och fysiska planeringen och den statliga

infrastrukturplaneringen har också betydelse för plane-

ringsprocessens längd och effektivitet.

Boverket har arbetat genom kunskapsutbyte och erfa-

renhetsförmedling tillsammans med berörda centrala

verk och utvalda kommuner. Syftet har varit att främja

en högre kvalitet i stadsbyggandet genom ett bättre

samspel mellan statlig och kommunal planering och

investeringar.

vägledNiNg FöR öveRsiktsplaNeRiNg

Boverket har under året arbetat med att stärka erfaren-

hetsutbytet och metodutvecklingsarbetet kring den

översiktliga fysiska planeringen. Arbetet har koncentre-

rats på att ta fram nya vägledningar inom plan- och

bygglagen samt att utveckla dialogen med berörda ak-

törer och målgrupper. Särskilda insatser har gjorts för

att utveckla informations- och exempelspridningen på

Boverkets webbplats.

Ett arbete har påbörjats för att uppdatera befintliga

handböcker för översiktsplan, detaljplan och lov. En för-

sta skrift Framgångsfaktorer för översiktsplanering har

färdigställts. Målgruppen är i första hand kommunala

politiker. Boverket har lyft fram sju faktorer som är vik-

tiga för att nå en framgångsrik översiktsplanering. Syftet

är att lyfta fram och visa på planeringens möjligheter och

översiktsplaneringen som ett redskap för en hållbar ut-

veckling. Skriften ersätter Boken om översiktsplan, del 1.

vägledNiNg FöR stRaNdskydd

Boverket har i samverkan med Naturvårdsverket tagit

fram en ny vägledning kring strandskydd i rapporten

Strandskydd – en vägledning för planering och prövning.

En kortskrift och en webbhandbok, som ska komplet-

tera vägledningen, är under arbete. Boverkets uppgift är

i första hand att vägleda kommunerna och länsstyrel-

serna i deras arbete i sådana plansammanhang där

strandskyddet på olika sätt kommer att beröras.

Som ett led i arbetet och förankringen av den nya väg-

ledningen, har Boverket genomfört ett flertal dialoger

med målgrupperna länsstyrelser och kommuner samt

även anordnat utbildningar i samverkan med Sveriges

Kommuner och Landsting och Naturvårdsverket.

expaNsioN av viNdkRaFt

Boverket har genom seminarier och andra informa-

tionsinsatser aktivt förmedlat kunskaper i syfte att stär-

ka expan sionen av vindkraft. För att ge stöd till fysiska



planerare och tillståndsgivande myndigheter gav

Boverket tillsammans med flera myndigheter i januari

2009 ut Vindkraftshand boken – Planering och prövning

av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.

Myndigheten har också senare redogjort för ändrade

regler för prövning av vindkraftverk som trädde i kraft

1 augusti 2009.

En vägledningsskrift i landskapsanalys har utarbetats

i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Naturvårds-

verket och Energimyndigheten, Vindkraften och land-

skapet – att analysera förutsättningar och utforma an-

läggningar, dnr 2323-3518/2007. Arbetet med Vindlov

fortsätter och har inriktats mot översiktplaneringens

roll och behovet av regionala planeringsunderlag.

Boverket har även medverkat i en internationell policy-

workshop om offshore vindkraft.

Spridning av information om stödet har gjorts

kontinu erligt under hela stödperioden med extra insat-

ser under hösten 2008 och våren 2009. Boverket har un-

der denna period deltagit i de s.k. Vindkraftdialogerna,

där det har funnits möjlighet att sprida information om

planering för vindkraft. Vidare har artiklar i Boverkets

tidning Planera Bygga Bo och kontinuerlig uppdatering

av informationen om vindkraft producerats.

Under vårens ”energiting” som arrangerades av Ener-

gimyndigheten hade Boverket en egen session där bl. a.

planeringens möjligheter för att främja en god vind-

kraftsutbyggnad i Sverige togs upp. Likaså behandlades

frågan i en separat session på den årligt återkommande

nationella vindkraftskonferensen i Kalmar som arrang-

eras av Regionförbundet i Kalmar och Nätverket för

vindbruk. Seminariet vänder sig i första hand till bran-

schen men länsstyrelser och kommuner finns också

med som deltagare.

Seminarieserien Vindkraftsdialogen fortsatte under

hösten 2009 med tematiska seminarier. Vindkrafts-

dialogen arrangeras av fyra centrala verk i samverkan

(Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och

Energimyndigheten). De seminarier som har genomförts

under 2009 är bl.a. information om regeländringar

gällande prövning av vindkraft samt vindkraften och

landskapet. I samband med de regeländringarna

gällande prövning av vindkraft som skedde i augusti

2009 tog Boverket fram ett nyhetsbrev till mål grupperna.

digital plaNeRiNgsiNFoRmatioN

Boverket har följt utvecklingen inom området genom

remissarbete och medverkan i seminarier. Boverket del-

tar även i det av Lantmäteriet sammanhållna arbetet

om en nationell geodatastrategi och genomförandet av

Inspire-direktivet (EG-direktiv).

Boverket har följt standardiseringsarbetet inom SIS

rörande information som ingår i detaljplan respektive

översiktsplan.

Boverket har arrangerat Planeringskonferensen

Arbeta smart i samverkan med Sveriges Kommuner och

Landsting samt Utvecklingsrådet för landskaps-

information, ULI. Seminariet vände sig till praktiskt

verksamma handläggare och chefer i kommuner, läns-

styrelser och företag. En kavalkad visades av nya arbets-

sätt som prövats eller gamla metoder som effektiviserats

med stöd av nya media och verktyg. 110 personer deltog

i det mycket uppskattade seminariet. Genom att det

återkommer årligen har det här skapats en värdefull

arena för erfarenhetsutbyte.

tRygghet i stads- och tätoRtsmiljöeR uR ett

jämställdhetspeRspektiv

Under 2009 har Boverkets tidning Planera Bygga Bo

innehållit temanummer med fokusering på jämställd-

het/trygghet i den fysiska planeringen. Även övriga

nummer under året har presenterat artiklar kring jäm-

ställdhet i den fysiska planeringen.

Utöver detta har Boverket också vid tre tillfällen före-

läst om genus/jämställdhet i den fysiska planeringen.

Detta har skett vid Nordiskt Bostadsmöte, Hyresgästför-

eningens seminarium samt vid Motala Forum 2009.

Boverket ingår också i JÄMI:s uppdragsnätverk. Syftet

med nätverket är att myndigheter med liknande upp-

drag ska kunna samverka med varandra vid behov. Nät-

verket har genomfört två möten under 2009.



säRskilt RegeRiNgsuppdRag

Regeringen gav i beslut M2008/3813/H, 16 oktober 2008,

Boverket i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna

och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret

utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och

tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Reger-

ingen har under 2008 och 2009 tillfört 10 respektive

15 miljoner kr till uppdraget. Regeringens avsikt är att

under 2010 tillskjuta ytterligare 20 miljoner kr under

förutsättning att riksdagen anvisar medel för ända-

målet. Regeringsuppdraget, dnr 20130-4171/2008, är

indelat i fyra delar:

inventering och sammanställning av befintlig kunskap

Boverket har genom Nordregionen inlett en internatio-

nell studie om hur man i andra länder arbetar med

tryggheten i stadsmiljön utifrån ett jämställdhets-

perspektiv.

Vid årsskiftet 2008/2009 genomförde länsstyrelserna

en skanning efter aktuella projekt och arbeten med att

stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett

jämställdhetsperspektiv.

utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från

kommuner och projekt

Arbetet med metodutvecklingen kommer till stor del att

utgå från de projekt som beviljats stöd. Metodutveck-

lingen är indelad i fyra delar: planeringsmetoder,

fysiska åtgärder, trygghetsvandringar och organisato-

riska metoder.

Regionala seminarier i syfte att sprida kunskap och nå

nyckelaktörer

Boverket har genomfört tre kunskapsseminarier för

personal inom länsstyrelserna som medverkar i upp-

draget. I dessa seminarier var kunskapen om genus/

jämställdhet en av huvudpunkterna i programmet.

Vidare har Boverket och länsstyrelserna gemensamt

under våren genomfört tio regionala seminarier. Mål-

grupper för dessa seminarier var kommuner, förvaltare

och andra nyckelaktörer. En obligatorisk del i program-

men var de jämställdhetspolitiska målen, men också

hur man på olika sätt kan integrera ett jämställdhets-

perspektiv i den fysiska planeringen.

stöd till kommunala insatser och andra projekt

Stödet är uppdelat i två omgångar, en för 2008 och 2009

och en för 2010. Samtliga ansökningar lämnas till res-

pektive länsstyrelse. I båda ansökningsomgångarna

fördelar länsstyrelserna 80 procent av medlen och

Boverket 20 procent. Under den första ansökningsom-

gången har totalt 16,47 miljoner kr fördelats till sam-

manlagt 70 projekt.



Boverket ska lämna en samlad tillsyns- och uppsikts-

rapport med redovisning och bedömning för plan- och

byggväsendet till Regeringskansliet, Miljödepartemen-

tet med kopia till Finansdepartementet, senast 31 mars

2010. Motsvarande rapportering redovisades till reger-

ingen 7 april 2009, dnr 229-4383/2008.

”boverkets uppsikt över planväsendet enligt plan- och bygglagen ska bidra till en effektiv,

ändamålsenlig och enhetlig tillämpning av lagen i syfte att medverka till en god kvalitet i

planeringsprocessen och planläggningen.”


1.2.3 Uppsikt över planväsendet


Boverket bygger upp och sprider kunskap om byggsektorns

utveckling och miljöpåverkan. här ingår bland annat att

verka för energihushållning och ekologiskt uthålliga

energisystem. Byggandet styrs av plan- och bygglagen och

byggnadsverkslagen. lagarna reglerar bygglov,

bygganmälan och samhällets minimikrav på det som byggs.

där framgår också vilka möjligheter Boverket har att skriva

föreskrifter. Till myndighetens fortgående uppdrag hör att

utveckla bygg- och konstruktionsreglerna, ge råd och stöd

och att ha uppsikt över byggnadsväsendet.

B y G G A n d E o c h F ö R V A lT n I n G

2 Byggande och förvaltning



2.1 InledningUnder året har antalet inkomna ärenden om byggande

ökat markant. Trycket när det gäller telefonfrågor om

byggande är fortsatt stort. Vanliga är exempelvis frågor

om bygglov, friggebodar, kvalitetsansvariga, tillgänglig-

het, säkerhetsfrågor om pooler och räcken, fukt, brand

och energi.

Inom området Byggande och förvaltning bedrivs ett

omfattande arbete med regelskrivning. Under året har

ett antal föreskrifter ändrats.

En ny plan- och bygglag, PBL, kommer troligen att

träda i kraft 2011. Boverket har under året lämnat syn-

punkter på förslag till ny PBL vilket har krävt mycket

resurser. Genomförandet av en ny PBL, kommer att krä-

va omfattande insatser från Boverkets sida. Det gäller

t.ex. både informationssatsningar och regelskrivning,

exempelvis inom personcertifieringsområdet där Bo-

verkets föreskrifter kommer att behöva ändras och nya

föreskrifter behöver ges ut. Arbetet med att revidera

Boken om lov, tillsyn och kontroll, som både innehåller

allmänna råd och handbokstext, har påbörjats.

Boverket har rapporterat ett treårigt regeringsuppdrag

att beskriva byggnadsbeståndets tekniska status, inne-

miljö och energianvändning, Så mår våra hus – Redo-

visning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders

tekniska utformning m.m., även kallad BETSI. Boverket

konstaterar bl.a. att en stor andel hus är fuktskadade,

ljudmiljön är störande i många flerbostadshus och att

radonsituationen håller på att förbättras, Så mår våra

hus, dnr 10124-5246/2006. Ytterligare två fördjupnings-

rapporter från projektet publicerades i slutet av året.

utveckliNg av veRiFieRBaRa FuNktioNskRav

En omfattande revidering av Boverkets byggregler (BBR)

avsnitt 5 Brandskydd pågår. Brandavsnittet är sist ut i en

större översyn av alla avsnitt i BBR. Arbetet bedrivs i

nära samarbete med olika aktörer inom byggområdet.

Förslag till ändrade regler med konsekvensutredning

beräknas kunna remitteras under 2010 och träda i kraft

2011.

Ändrade konstruktionsregler (BKR) har tagits fram

och väntas träda i kraft i början av 2010. BKR ska inom

kort ersättas av det europeiska systemet med eurokoder.

Delar av BKR kommer preliminärt att införlivas i Bover-

kets byggregler.

supplement till Regelsamling för byggande, BBR, 2008

Boverket har ändrat föreskrifterna med anledning av

ändring i 10 § byggnadsverksförordningen i syfte att

begränsa användningen av el för uppvärmningsända-

mål och effektdrivande lösningar i nya bostäder och

lokaler. Supplementet innehåller de ändrade reglerna

”insatser vid byggande och förvaltning ska inriktas på att ta fram, utveckla, sprida och

höja kunskapen om verifierbara funktionskrav. Åtgärder inriktade på förvaltningsskedet

ska utvecklas. insatserna ska särskilt inriktas på effektiv energianvändning, god

inomhusmiljö och tillgänglighet.”



2 2.1 Hållbart byggande och förvaltning



i avsnitt 9 Energihushållning (BFS 2008:20) som trädde

i kraft 1 februari 2009, dnr 1271-1939/2008. Supplemen-

tet innehåller också uppdaterade läsanvisningar till av-

snitt 9. De nya energireglerna ställer strängare krav på

energihushållning för nya byggnader som använder el

för uppvärmning eller komfortkyla.

Föreskrifter och allmänna råd om stöd för investeringar

i solvärme

Boverket har beslutat om nya föreskrifter med stöd av

13 § förordning (2008:1247) om stöd för investeringar i

solvärme. De nya föreskrifterna, BFS 2009:2, HEL 1,

innebär ett generellt stöd till den som gör investeringar i

solvärme. Reglerna medför att stöd lämnas till flera sol-

värmeapplikationer än tidigare. De tekniska kraven

som ställs för att en solvärmeanläggning ska vara stöd-

berättigad har harmoniserats och baseras på europeisk

standard.

Föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av

ventilationssystem

Boverkets har ändrat föreskrifter och allmänna råd om

funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) genom

BFS 2009:5, ÖVR 85, och medföljande ny utgåva av regel-

samling för OVK. Ändringarna gäller bl.a. kompetens-

krav på funktionskontrollanten, behörighetsklasser och

intervaller för återkommande besiktningar. Syftet med

ändringarna har varit att förenkla reglerna utifrån

Boverkets uppsikt av hur detta regelverk tillämpas och

de behov som har framförts av regelanvändare och till-

synsmyndigheter. Boverket har genomfört särskilda

informationsinsatser till berörda certifieringsorgan i

samråd med Swedac för korrekt tillämpning av de nya

föreskrifterna.

kuNskapsspRidNiNg om äNdRade och Nya

ByggRegleR

Informationskampanjen om de ändrade reglerna om

säkerhet, tillgänglighet, bostadsutformning och energi

i BBR slutfördes med tre seminarier under början av året

som rönte stor uppskattning bland deltagarna. Semina-

rierna hölls i samverkan med länsstyrelserna och rik-

tade sig till kommuner, länsstyrelser samt till bygg- och

fastighetsbranschen. Frågor med svar om Boverkets

byggregler på webbplatsen har kompletterats under

året.

Under hösten hölls ett rådslag om Boverkets regler om

ändring, med hänvisning till den pågående revidering-

en av reglerna. Detta nya sätt att föra dialog uppskatta-

des av deltagarna, såväl privata som offentliga aktörer

inom byggområdet.

handbok om energihushållning

Boverket ger i handboksform svar och kommentarer

på frågor om de nya reglerna för energihushållning,

Energihushållning enligt Boverkets byggregler,

dnr 1271-3616/2009. Handboken riktar sig främst till

kommuner, byggherrar och projektörer. Boken är

avsedd att underlätta förståelsen av Boverkets bygg-

regler och det nya sättet att reglera kraven med specifik

energianvändning. Den redogör också för hur bygg-

reglerna förhåller sig till lagar och förordningar.

ovk och RadoNmätNiNgaR i

eNeRgideklaRatioNsRegistRet

Ungefär 210 000 energideklarationer hade registrerats

vid årsskiftet, omfattande cirka 230 000 byggnader.

25 procent av deklarationerna anger att radonmätning

genomförts. Alla byggnader som energideklarerats om-

fattas inte av kraven på återkommande ventilationskon-

troll. Av de 128 000 energideklarerade byggnader som

omfattas av kraven anges 75 procent vara godkända och

övriga endast delvis eller icke godkända.

utveckliNg av åtgäRdeR FöR

FöRvaltNiNgsskedet

Boverket arbetar med att skriva föreskrifter om ändring

av byggnad. Föreskriftsförslaget med konsekvensutred-

ning beräknas kunna remitterats under 2010 och träda

i kraft 2011.

övRiga iNsatseR FöR hållBaRt ByggaNde och

FöRvaltNiNg

Boverkets konstruktionsregler, BKR, kommer 2011 att

ersättas av s.k. eurokoder. Föreskriftsserien Europeiska

konstruktionsstandarder, EKS, anger eurokodernas

nationella anpassningar, exempelvis svenskt klimat

och byggnadstradition. 53 av totalt 59 eurokoder har

bedömts vara relevanta för Sverige. Av dessa 53 euro-

koder återstår att utarbeta föreskrifter för 6 stycken.

Boverkets nya föreskrifter om certifiering av fristå-

ende sakkunniga kontrollanter inom tillgänglighet

trädde i kraft 1 augusti 2009. Detta är ett led i arbetet



med att sprida och höja kunskapen om krav på

tillgänglighet.

Under året ska det s.k. tjänstedirektivet ha införlivats

i svensk rätt. Därför ändrades Boverkets föreskrifter om

certifiering av riksbehöriga kvalitetsansvariga respek-

tive certifiering av fristående sakkunniga kontrollanter

inom brand. I reglerna infördes s.k. ömsesidighetsklau-

suler. Det innebär att för sökanden som önskar bli certi-

fierade godtas även utbildningar från annat EES-land

eller Schweiz.

Boverket har under 2009 i nära samarbete med kans-

liet för Hållbara städer utvecklat ett datoriserat hand-

läggarstöd för hantering av det ekonomiska stöd som

Delegationen för Hållbara städer förfogar över. I sam-

band med detta infördes möjligheten att göra e-ansök-

ningar med e-legitimation.

Eftersom det vid tillfället för införandet av stödet endast

fanns möjlighet för fysiska personer att använda e-legi-

timation, har Boverket medverkat till att påskynda ut-

vecklingen, så att även juridiska personer ska kunna

söka på detta sätt. Denna funktion togs i bruk i maj

2009. En ansökningsomgång har nu avverkats och 78

ansökningar har bearbetats i systemet. Tre beslut om

investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt har bevil-

jats stöd till en summa av 132,5 miljoner kr, övriga an-

sökningar har avslagits.

En arbetsgrupp bestående av representanter för Bo-

verket har gjort analyser och bedömningar av ansök-

ningarna och lämnat yttrande till delegationen inför

både beslut om fördjupad prövning och inför beslut om

beviljandet av bidrag. Detta arbete har skett i samarbete

med ett antal berörda myndigheter.

”boverkets uppsikt över byggnadsväsendet ska medverka till en effektiv, ändamålsenlig

och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen, lagen (1994:847) om tekniska

egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och boverkets föreskrifter i syfte att uppnå en

god kvalitet i byggande och förvaltning.”

Boverket har utvecklat ett mer samlat och strukturerat

sätt att arbeta med uppsikten av regelverket kring pla-

nering, byggande och förvaltning. En första samlad till-

syns- och uppsiktsrapport med redovisning och be-

dömning för plan- och byggnadsväsendet lämnades till

Miljödepartementet 7 april 2009, Uppsikt enligt plan-

och bygglagen – Utvecklingen i landet inom plan- och

byggnadsväsendet år 2008, dnr 229-4383/2008.

I rapporten angavs bl.a. att rutiner och arbetsmetoder

för länsstyrelsernas tillsyn behöver utvecklas för att

möjliggöra bättre kontroll och insamling av fakta. Bo-

verket redovisade också att fler än 100 kommuner har

kommunomfattande översiktsplaner som är 15 år gam-

la. Kommunerna uppfyller inte lagens krav på aktuali-

tetsprövning av översiktsplaner. Det regionala perspek-

tivet är fortfarande outvecklat i många fall. Boverket

konstaterar att många kommuner samarbetar med an-

dra kommuner kring ett antal planeringsfrågor. Både

länsstyrelser och kommuner står inför en tydlig genera-

tionsväxling vilket kommer att medföra en kunskaps-

brist under en övergångsperiod vad avser

planeringsfrågorna.


2.2.2 Uppsikt över byggnadsväsendet



Boverket bedriver marknadskontroll inom byggprodukt-

området samt för hissar, värmepannor, rulltrappor och

linbaneanläggningar. Arbetet omfattar dels en proaktiv

marknadskontroll (förebyggande), där planerade pro-

jekt genomförs inom olika produktområden, dels en

reaktiv marknadskontroll (baserad på anmälningar och

tips).

pRocessBeskRivNiNg av maRkNadskoNtRoll

proaktiv marknadskontroll – planerad fältverksamhet

Boverket har avtal med flera externa resurser (fältkon-

sulter och provningsinstitut) som deltar i arbetet med

att utföra fält- och provningsarbetet och bistår även

i arbetet med kartläggningen av marknaden.

1. Berörda produktområden tas

initialt ut efter en prioriteringslista

och marknaden kartläggs närma-

re. Hänsyn tas till bl.a. produkters

konsekvenser för liv och hälsa samt energiförbrukning

och miljöpåverkan. Produktområden med CE-märk-

ning prioriteras i första hand.

2. Varje produktkategori bryts ner i

en mer detaljerad planering med

separat budget. Övergripande pla-

nering, styrning av fältarbetet och allt myndighetsutö-

vande utförs av Boverkets tjänstemän.

3. Fältkonsulterna köper för Bover-

kets räkning in de produkter som är

utvalda och de transporteras sedan

till aktuellt provningsinstitut.

4. Boverket har ramavtal med ett

flertal ackrediterade provningsin-

stitut där produkternas egenska-

per provas.

5. Efter genomförd provning in-

kommer resultat från provnings-

institutet samt slutrapport över

projektet från fältkonsulten.

Formella eller tekniska avvikelser

som uppdagas, följs sedan upp och beslut om åtgärder

handläggs samt dokumenteras av Boverkets tjänstemän.

2.2.3 Marknadskontroll av byggprodukter

”en effektiv marknadskontroll som säkerställer att byggprodukter, enligt lagen om

tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och enligt produktsäkerhetslagen

(2004:451) avseende boverkets ansvarsområde, som gjorts tillgängliga på marknaden,

uppfyller gällande krav.”


kartläggning av marknaden

inköp av produkter

rapportering, beslut och

dokumentation

projektplanering

provning



Reaktiv marknadskontroll – enskilda

marknadskontrollärenden

Den reaktiva marknadskontrollen följer stegen enligt

nedan:

1. Ärendet initieras efter informa-

tion från allmänhet, konkurrenter,

andra myndigheter eller Boverket

självt. Det kan gälla produkter

som inte anses ”säkra” för konsument eller inte uppfyl-

ler deklarerade egenskaper som anges för produkten

ifråga.

2. Boverket genomför en under-

sökning och bedömning beroende

på hur ärendet ser ut. Om produk-

ten blir föremål för en större kon-

troll med provning, tar ärendet samma väg som i den

proaktiva delen från punkt 2 och framåt.

3. För produkter som inte genom-

går en mer ingående provnings-

process blir handläggningstiden

normalt kortare, ett beslut fattas

och dokumenteras.

Boverket har under 2009 arbetat med 27 marknadskon-

trollärenden. Fem av dessa handlade om hissar och mo-

tordrivna portar, vilka är bestyrkta mot andra direktiv

än byggproduktdirektivet. Vid felaktigheter har Bover-

ket kontaktat ansvariga marknadsaktörer varefter felen

korrigerats utan vidare åtgärder från Boverket.

Ett ärende gällde spånskivor från en stor aktör på mark-

naden, där skivorna inte uppfyllde kraven för CE-märk-

ningen. Boverket begärde rättelse från tillverkaren som

vidtog åtgärder. En ny provning visade därefter att ski-

vorna nu har godkända resultat.

Boverket har startat ett flertal nya huvudprojekt där

deklarerade egenskaper kontrolleras. Projekten för året

ligger inom följande produktområden:

• Taktäckningsmaterial

• Ved- och pelletskaminer

• Plastmaterial (plaströr) i kontakt med dricksvatten

• Konstruktionsbultar.

Flera produktgrupper som är stora på marknaden har

provats inom områdena brand, hygien och miljö. Resul-

tat från tidigare års projekt, träbaserade skivor, blan-

dare, rörkopplingar samt sandwichelement, har inkom-

mit. Uppföljning av dessa resultat pågår.

Årets projekt löper fortfarande med omfattande labo-

ratorieundersökningar som ska redovisas i början på

2010. Arbetet med att ta fram dokument över arbetssätt

och rutiner har också fortsatt. Personalresurserna har

förstärkts med ytterligare en heltidstjänst.

Ärendet inkommer/inleds

Undersökning, bedömning

beslut och dokumentation



samaRBete med aNdRa myNdigheteR och

aktöReR

Boverket har haft erfarenhetsutbyte med andra mark-

nadskontrollerande myndigheter och då främst Konsu-

mentverket (nationell nivå). Andra exempel är möten i

Marknadskontrollrådet (nationell nivå), möten i AdCo-

CPD (EU-nivå) och AdCo inom hiss- och linbaneanlägg-

ningsområdet (EU-nivå). AdCo-CPD är en europeisk

samarbetsgrupp för marknadskontroll av byggproduk-

ter. Motsvarande finns också för andra områden, exem-

pelvis hiss- och linbaneanläggningar.

I år har även möten hållits med motsvarande myndig-

heter i Danmark och Finland (nordisk nivå). Samarbete

med GNB, Group of Notified Bodies, (EU-nivå) samt

med dess svenska spegelgrupp och kontakter med

branschföreträdare har också förekommit.

Group of notified bodies, GNB, är en europeisk sam-

manslutning av anmälda organ, dvs. certifierade för ett

visst område. GNB ligger under EU-kommissionens DG

Industri.

kostnader för marknadskontroll

Provningskostnader redovisas inte separat. Kostnader

för fältorganisationen uppkommer när produkter ska

kartläggas, granskas, köpas in och slutligen provas samt

rapporteras.

Myndighetsutövning, anslag 2009 17 000 000

Myndighetsutövning, anslagssparande 2008 36 223

Fältorganisation 14 008 000

Boverkets myndighetsutövning 3 000 000

Totala kostnader 17 008 000

tabell 1. kostnadsfördelning för Boverkets marknadskontroll, kr.


Bostadsmarknaden och villkoren för boende ändras kontinuerligt

och Boverket har i uppdrag att följa och analysera utvecklingen.

Boverket ansvarar för analyser av bostadsmarknaden genom en

årlig enkät och genom att ta fram indikatorer för utvecklingen på

marknaden och inom byggsektorn. Myndigheten genomför även

analyser av boendevillkoren för speciella grupper inom

befolkningen. Exempelvis undersöks hushållsekonomi,

konkurrensfrågor, allmännyttans villkor och hur fastighetsägare

fördelar lediga bostäder.

B o E n d E F R Å G o R

Boendefrågor3



3.1 InledningUnder 2009 har Boverkets arbete med att ta fram kun-

skapsunderlag både breddats och fördjupats. Arbetet

gentemot länsstyrelser och kommuner har utvecklats,

det internationella arbetet har breddats. Boverkets stöd

till länsstyrelserna i deras arbete med regionala analyser

har lett till en högre kvalitet i dessa, t.ex. genom att sam-

bandet mellan länsstyrelsernas integrationsuppdrag

och bostadsmarknadsfrågorna upp märksammats. Bo-

verket höll i december 2009 ett rådslag med myndighe-

ter, SABO, byggbranschen, länsstyrelserna och Sveriges

Kommuner och Landsting om vikten av ett fördjupat

samarbete kring bostadsförsörjningsfrågorna. En analys

av konkurrenssituation på hyresbostadsmarknaden i ett

antal svenska kommuner slutfördes under våren.

Boverket har i samarbete med länsstyrel serna skrivit en

rapport om kommunernas arbete med miljömålen, uti-

från den årliga miljömålsenkäten.

Det internationella arbetet har under året utvecklats,

bl.a. genom att Boverket har kommunicerat resultaten

från rapporten om EU och bostadspolitiken, med ett

nordiskt semina rium kring statsstödsfrågorna samt

med ett nordiskt möte kring EU och finans krisen som

resulterat i en rapport som också användes som under-

lag för ett möte på samma tema på Island i november

2009. Boverket har också tagit fram en rapport om jäm-

förande statistik kring nordisk bostadsmarknad, liksom

kring regionala skillnader i Sverige.

En förstudie om EU och miljömålen har påbörjats un-

der hösten.

”boverkets ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd

för regeringen, dess myndigheter och aktörerna inom området bostadsmarknad.”

hushålleNs BoeNdeekoNomi

I enlighet med regleringsbrevet presenterade Boverket

under året rapporten Boendekostnader och boendeutgif-

ter – Sverige och Europa, dnr 212-4678/2009. I denna rap-

port, vars inriktning bestämts i dialog med Regerings-

kansliet, diskuteras begreppen boendekostnader och

boendeut gifter. Dessutom presenteras aktuella data an-

gående hushållens boende ekonomi i Sverige samt en

jämförande studie med övriga Europa.

Boverket har under året bedrivit utvecklingsarbete för

att med hjälp av Statistiska centralbyråns mikrosimule-

ringsmodell FASIT (Fördel nings Analytiskt Statistiksys-

tem för Inkomster och Transfereringar) kunna göra

egna simuleringar vad gäller exempelvis hushållens

boende utgifter. Detta arbete har pågått kontinuerligt

under året och kommer att fortsätta under 2010. En rap-

port kommer att presenteras med prognoser över hus-

hållens ekonomi.

utRedNiNgeN om allmäNNyttaNs villkoR

Boverket har under året lämnat rapporten Utredningen

om allmännyttans villkor – konsekvenser för hushåll bo-

ende i attraktiva områden, dnr 212-2007/2009. Rappor-

ten innehåller en översiktlig konsekvensutredning om

hushåll som bor i attraktiva bostadsområ den. Detta

med utgångspunkt i förslagen om ett nytt hyressätt-

ningssystem i den offentliga utredningen EU, allmän-

nyttan och hyrorna (SOU 2008:38).

koNkuRReNs på BostadsmaRkNadeRNa

I rapporten Konkurrens på bostadsmarknaderna – ett

nedslag i 14 kommuner, dnr 212-4938/2008, redovisas

hur fördelningen av bostadsbeståndet mellan ägande-

rätt, bostadsrätt och hyresrätt har utvecklats i dessa ut-

valda kommuner samt i riket i stort mellan 1990 och

2007. Vidare visar den hur ägarstrukturen på hyres-

marknaden ser ut i nio kommuner i landet.



3.2.1 Bostadsmarknad



Syftet med rapporten är främst att ge departement och

regering ett kunskapsunderlag till stöd för att uppnå de

bostadspolitiska målen.

BostadsmaRkNadseNkäteN – FöljeR utveck-

liNgeN på BostadsmaRkNadeN

I rapporten Bostadsmarknaden 2009–2010 –

med slut satser av Bostads marknadsenkäten 2009,

dnr 212-4772/2008, följer och analyserar Boverket ut-

vecklingen på bostadsmarknaden. Rapporten bygger

bl.a. på bostadsmarknadsenkäten som besvarats av

samtliga kommuner. Den innehåller kommunernas

bedömningar av det aktuella bostadsmark nadsläget i

kommunen samt omfattning och inriktning på

bostadsbyggan det under de kommande åren. Kommu-

nernas arbete med boendeplanering och de verktyg som

de förfogar över redovisas också. Även olika gruppers

situation på bostadsmarknaden belyses. Nytt för i år är

att rapporten är mer koncentrerad än tidigare år och att

ytterligare informa tion ligger på Boverkets webbplats.

BoveRkets iNdikatoReR

Under året har tre nummer av skriften Boverkets

indikatorer publicerats enligt plan, dnr 212-866/2009.

I varje nummer finns beskrivningar och analyser över

utvecklingen på bostadsmarknaderna och bostadsbyg-

gandet i riket och regionalt, prognoser över bostadsbyg-

gandet samt redovisning av ett antal indikatorer.

FoRtsatt aRBete med de RegioNala aNalyseRNa

Alla länsstyrelser har gjort en regional analys som base-

ras på den modell som Boverket tog fram 2007 i samar-

bete med länsstyrelserna. De regionala analyserna är en

viktig del i det underlag som länsstyrelserna lämnar till

kommunerna för att stödja deras boendeplanering.

Boverket har under året fortsatt att stödja länsstyrel-

serna i deras arbete med att ta fram regionala analyser

av bostadsmarknaden. I mars ordnades två seminarier.

Ett hade temat scenarioanalys och syftade till att för-

bättra årets analys. Det andra seminariet handlade om

flyktingars boendesitua tion och syftade dels till ökad

kunskap om denna grupps boende, dels till ökat samar-

bete internt inom länsstyrelserna. Under hösten har en

samordningsgrupp föreslagit teman till 2010 års analys.

Boverket har gjort en sammanställning av innehållet

av länets regionala analyser.

dialog geNom NätveRk

Ett led i att få kommunerna att jobba mer aktivt med

boendeplanering och att stödja länsstyrelserna, var det

rådslag, Boendefrågorna i fokus, med inbjudna myndig-

heter, intresseorganisationer, kommuner och byggbran-

schen som Boverket arrangerade i december. Syftet med

rådslaget var att lyssna på idéer och förslag från dem

som arbetar med boendefrågor och visa på vikten av att

deltagarna hjälps åt och att hitta nya samverkansformer

mellan myndigheterna. Detta första rådslag är en del i

ett nätverksarbete som Boverket tänker arbeta vidare

med.


S T A T l I G A S T ö d o c h B I d R A G

Boverket hanterar löpande ett stort antal stöd och bidrag.

I vissa fall sker både handläggning och utbetalning via

Boverket, som till exempel stödet till allmänna samlingslokaler,

icke-statliga kulturlokaler och planeringsstödet till vindkraft.

Andra stöd hanteras i samarbete med länsstyrelserna där

länsstyrelserna fattar beslut och Boverket har ansvar för

bidragssystem, utbetalningar, tillsyn och överklagnings-

ärenden. det handlar till exempel om stödet till radonsanering,

stödet för investering i solvärme och investeringsstödet till

äldre- och trygghetsbostäder.

Statliga stöd och bidrag4



Boverket meddelar eller reviderar föreskrifter när så

krävs av lag och förordning eller annat som ger upphov

till ändringar. Under 2009 har en ny föreskrift tagits

fram, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS

2009:2 ) om stöd för investeringar i solvärme, BFS 2009:2

HEL 1. En föreskrift har ändrats, Boverkets föreskrifter

om ändring i föreskrifterna (BFS 2007:8 ) om investerings-

stöd till äldrebostäder, BFS 2009:22 ÄBO 2.

Ett stort antal överklagandeärenden har beslutats un-

der 2009, framför allt gäller det ärenden inom området

energistöd. Även tillsynsärenden och remisser har

handlagts enligt nedanstående sammanställning.

Uppföljning och utvärdering har gjorts under året för

stöd för energieffektiva fönster eller biobränsleanord-

ningar samt stöd för energieffektivisering av offentliga

lokaler.

En stor utbildningsinsats om kommunernas hante-

ring av bostadsanpassningsbidrag har påbörjats under

hösten och slutförs under våren 2010. Detta är också ett

led i det tillsynsarbete som Boverket har över kommu-

nernas handläggning av dessa ärenden.

Boverket har under våren 2009 granskat länsstyrelser-

nas bostadsfunktioner i Jönköpings, Blekinge och

Kalmar län.

Vid besöken granskades handläggningen av stöd och

bidrag inom bostads- och energi området. Besöken av-

slutades med en genomgång av vad som framkommit

under granskningen och en kort redovisning av förvalt-

ningsrättsliga frågor och om Boverkets vägledande

praxisbeslut. Resultatet av granskningarna har redo-

visats till Boverkets generaldirektör, länsstyrelsernas

ledning samt för kännedom till Finansdepartementet,

Miljödepartementet och Riksrevisionen.

ärendeslag Ingående balans Inkommande Expedierade Utgående balans

handläggning av förvaltningsärenden 519 404 676 247

Bostadsanpassningsremisser inkommande under 2009 1 2 3 0

Tillsyn bostadsanpassningsbidrag 9 11 12 8

Regeringsremisser 0 2 2 0

Tillsyn intygsgivare 6 9 0 15

tabell 2. ärendebalans 2009 för stöd m.m.

”boverket ska tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd

för regeringen, dess myndigheter och aktörerna inom området bostadsmarknad.”



4.1.1 Bostadsmarknad



Nyckeltal för utbetalning av räntebidrag m.m.

Av tabell 3 nedan framgår de huvudsakliga kvantite-

terna och beloppen när det gäller bidragssystemet.

Nya versioner av systemet har produktionssatts, den

främsta förändringen är produktionssättningen 2008

av e-handläggningsfunktionen. Produktionssättning

görs för en stödtyp i taget.

Svanen tjänstgör som statistiksystem till både

bidrags systemet och energideklarationssystemet.

Datasystemen har varit stabila under 2009.

Förekomst och orsak till felaktigheter vid avisering av

utbetalningar

Inga felaktiga utbetalningar har kunnat konstateras.

Hela utbetalningskörningen i vecka 39 ställdes dock in

på grund av att en förväntad utökad anslagskredit för

räntebidragsanslaget ännu inte beslutats av regeringen.

2009 2008 2007

Total kostnad, mnkr1 8,9 8,7 9,5

Antal utbetalningar, tusen 76 84 95

kostnad per avisering, kr 117 104 74

Bofinc

Utbet. belopp, mdkr 2,785 2,682 3,254

Antal försenade utbetalningstillfällen 13 0 2

Stabilitet i utbetalning (procent) 98 100 96

nya rutiner, antal 1 3 33

Versionsförändringar, antal 62 2 63

Antal beslutade ärenden, tusen 17,8 26,2 35,3

Antal ärenden, periodiska bidrag, tusen 14,5 14,9 15,3

tabell 3. nyckeltal för systemen för administration av stöd.

tabell 4. Utbetalade stöd – beslut av Boverket.

4.1.2 Totalt utbetalade och krediterade stöd per år 2007–2009

Tabell 5 avser både bostads- och energirelaterade stöd.

Under 2009 har mer stöd utbetalats än under 2008. Den-

na ökning beror bl.a. på stora ingående åtaganden i det

s.k. offrot-stödet som betalats ut under 2009. Vidare har

utbetalningarna av räntebidrag varit oväntat stora på

grund av att nya ärenden tillkommit som varit färdig-

ställda sedan länge och därför genererat stora belopp.

tabell 5. Utbetalade och krediterade bidrag och stöd per år, beslut av länsstyrelserna, 2007–2009.

Utbetalade stöd, kr

2009 2008 2007

Totalt 61 032 551 71 277 759 26 810 812

Utbetalade stöd, kr

2009 2008 2007

Blekinge län 16 241 514 29 619 392 36 529 916

dalarnas län 52 981 330 49 418 721 77 790 231

Gotlands län 7 743 869 11 892 334 17 187 945

Gävleborgs län 37 137 673 43 323 953 54 905 763

hallands län 104 546 117 83 217 637 157 049 956

Jämtlands län 26 596 709 22 447 019 24 227 944

Jönköpings län 95 316 921 62 487 142 120 276 952

kalmar län 50 453 428 55 268 224 71 840 480

kronobergs län 62 753 064 52 594 950 88 244 229

norrbottens län 49 726 770 61 374 345 91 665 675

Skåne län 468 493 883 348 050 125 556 280 965

Stockholms län 647 592 942 799 670 877 756 548 881

Södermanlands län 74 887 879 81 257 736 74 240 106

Uppsala län 148 195 297 147 948 154 112 405 889

Värmlands län 71 326 906 47 977 094 98 116 651

Västerbottens län 102 633 513 117 625 433 107 563 992

Västernorrlands län 31 169 997 44 861 566 63 886 964

Västmanlands län 36 924 181 45 290 149 66 096 816

Västra Götalands län 423 475 308 302 339 424 493 156 722

örebro län 82 831 105 102 953 441 60 566 364

östergötlands län 132 810 482 100 698 768 98 121 081

Total (län) 2 723 838 888 2 610 316 484 3 226 703 522

1. Totalkostnaden för bidrags- och statistiksystemen; drifts-, förvalt-nings- och utvecklingskostnader samt kostnader för äldre avställda bidragssystem. För senare år ingår även kostnader för utveckling och förbättring av e-tjänster. kostnaden för 2009 uppgår till 3,8 miljoner kr.2. Under 2009 har två nya stöd, ”hållbara städer” samt ”Solceller”, produktionsatts. det senare är gjort för Energimyndighetens räkning. därutöver har utbyggnaden av e-handläggning fortsatt.3. Förseningen berodde inte på ett systemfel utan på ett stopp på grund av att en utökad anslagskredit för räntebidragsanslaget ännu inte beslu-tats av regeringen.



nytillkomna räntebidrag4

(ombyggnad och nybyggnad)Energirelaterade

stöd/bidrag5 övriga bidrag och stöd6 Summa bidrag och stöd

länAntal

ärendenUtbetalt

belopp, krAntal

ärendenUtbetalt

belopp, krAntal

ärendenUtbetalt belopp el krediterat stöd, kr

Antal ärenden

Utbetalt belopp el krediterat stöd, kr

Blekinge län 5 571 164 250 5 505 622 37 4 341 945 292 10 418 731

dalarnas län 2 375 527 545 37 374 155 153 9 068 906 700 46 818 588

Gotlands län 1 221 549 98 4 343 916 0 0 99 4 565 465

Gävleborgs län 4 512 900 385 16 912 835 68 12 379 988 457 29 805 723

hallands län 16 5 198 136 450 16 336 585 53 63 871 843 519 85 406 564

Jämtlands län 2 295 000 489 18 875 121 27 5 142 736 518 24 312 857

Jönköpings län 17 2 676 525 760 61 638 261 117 12 126 011 894 76 440 797

kalmar län 5 377 783 527 25 213 082 70 14 803 241 602 40 394 106

kronobergs län 8 1 087 877 400 23 371 782 58 22 536 146 466 46 995 805

norrbottens län 5 931 589 843 16 775 987 19 22 531 650 867 40 239 226

Skåne län 67 12 417 633 1 529 144 506 496 104 228 693 917 1 700 385 618 046

Stockholms län 101 25 494 136 1 018 106 107 743 936 320 137 734 2 055 451 739 613

Södermanlands län 10 753 454 375 46 049 981 104 15 429 653 489 62 233 088

Uppsala län 12 2 167 814 238 6 393 690 121 110 180 781 371 118 742 285

Värmlands län 3 222 380 529 38 516 383 39 17 368 394 571 56 107 157

Västerbottens län 8 1 959 095 722 25 856 304 42 57 187 354 772 85 002 753

Västernorrlands län 6 505 733 485 17 483 531 52 6 317 057 543 24 306 321

Västmanlands län 7 482 716 246 15 677 733 188 3 954 337 441 20 114 786

Västra Götalands län 110 16 997 185 2 387 116 645 660 334 200 858 190 2 831 334 501 035

örebro län 9 1 540 079 731 48 614 624 109 16 495 221 849 66 649 924

östergötlands län 13 1 812 844 696 69 172 357 241 37 505 695 950 108 490 896

hela riket 411 76 601 119 13 703 861 371 848 2 872 1 180 930 799 16 986 2 118 903 766

tabell 6. Utbetalning och kreditering av nya ärenden under perioden 1 januari – 31 december 2009.

4. Förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention.5. Förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme, Förordning (2008:1247) om stöd för investeringar i solvärme, Förordning (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet,Förordning (2005:1256) om stöd för konvertering från oljeuppvärm ningssystem i bostadshus, Förordning (2005:1255) om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus.Förordning (2006:1028) om stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler, Förordning (2006:1587) om stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar i småhus.6. Förordningen (2001:531) om statligt investeringsbidrag för byggande av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist, Förordningen (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder, Förordning (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem, Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m.



4.1.3 Investeringsstöd för äldrebostäder m.m.

Investeringsstödet till äldrebostäder infördes 1 juni

2007 och kan lämnas för ombyggnation eller nybyggna-

tion av äldrebostäder som påbörjades efter den 1 janua-

ri 2007. Bidraget kan beviljas med ett belopp på 2 600 kr

(nybyggnad) respektive 2 200 kr (ombyggnad) per kva-

dratmeter bruksarea ovan mark för bostäder. Stödet kan

högst lämnas för 35 kvadratmeter per bostadslägenhet

och 15 kvadratmeter per bostadslägenhet för tillhöran-

de gemensamhetsutrymmen. När bostaden ska använ-

das av två personer är gränserna i stället 50 respektive

20 kvadratmeter.

Den ekonomiska ramen för 2009 var 700 miljoner kr,

varav 4,9 miljoner kr får användas för planering, admi-

nistration, uppföljning m.m. Samtidigt uppgick ingå-

ende åtaganden till 261 miljoner kr, vilket i realiteten

innebar att det endast fanns 434 miljoner kr att tillgå

för nya ansökningar. Anslaget fördelas per länsstyrelse

i förhållande till antal invånare per län som är 80 år eller

äldre. Det finns även en möjlighet för Boverket att om-

fördela medel om något län har större efterfrågan vilket

Boverket även gjort.

länAntal inkomna

ansökningarBeviljat antal ansökningar

Beviljat antal lgh, nybyggnad

Beviljat antal lgh, ombyggnad Beviljat belopp, kr Utbetalt belopp, kr

Blekinge län 4 3 62 12 9 360 500 9 360 500

dalarnas län 5 4 49 9 6 598 820 4 123 600

Gotlands län 4 2 80 0 8 489 000 0

Gävleborgs län 8 7 147 29 20 875 540 20 127 540

hallands län 7 6 246 20 31 451 320 31 451 320

Jämtlands län 4 2 27 10 4 103 000 4 103 000

Jönköpings län 10 8 119 53 20 581 180 5 178 480

kalmar län 12 11 107 64 19 293 500 11 232 240

kronobergs län 4 3 98 8 12 272 520 6 144 060

norrbottens län 5 2 16 54 7 774 400 7 774 400

Skåne län 36 24 612 170 85 008 160 21 075 760

Stockholms län 50 35 1122 286 153 091 820 40 943 240

Södermanlands län 6 5 184 89 26 823 980 5 162 080

Uppsala län 14 10 608 0 72 869 680 11 446 500

Värmlands län 11 11 187 50 28 655 400 8 646 600

Västerbottens län 10 8 231 6 26 149 360 15 684 880

Västernorrlands län 5 3 18 67 8 199 220 5 875 800

Västmanlands län 6 5 24 73 10 416 480 6 718 580

Västra Götalands län 36 18 180 166 37 168 320 18 968 620

örebro län 7 4 106 43 16 195 840 9 248 640

östergötlands län 27 13 233 36 30 918 440 18 346 660

Totalt 271 184 4 456 1 245 636 296 480 261 612 500

tabell 7. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalt belopp, investeringsstöd till äldrebostäder sedan stödets början t.o.m. 2009.



Under 2009 har 84 ansökningar inkommit som motsva-

rar ett sökt belopp om totalt 285 miljoner kr. Under året

utbetalades 52 ärenden omfattande 153 miljoner kr och

1 341 lägenheter. Ersättning för administrativa kost-

nader på totalt 0,499 miljoner kr har utbetalats. Totalt

har 5 701 lägenheter beviljats stöd sedan 1 juni 2007.

De beviljade ännu inte utbetalade bidragens inteck-

nade b elopp, uppgick 31 december 2009 till cirka

375 miljoner kr.

Den genomsnittliga storleken på de nybyggda lägen-

heterna är 33,1 kvadratmeter medan den beviljade are-

an per ombyggd bostadslägenhet i genomsnitt är 32,2

kvadratmeter per lägenhet. Endast ett fåtal av lägenhe-

terna som hittills är beviljade stöd är avsedda för två

personer. Hittills har endast 84 sådana lägenheter

beviljats stöd.

De medel som tilldelats stödet har inte efterfrågats till

fullo under vare sig 2007, 2008 eller 2009. Investerings-

stödet utökades genom ett förslag i hösttilläggsbudget

för 2009 prop. 2009/10:2, till att även avse trygghetsbo-

städer. Detta träder i kraft 1 januari 2010 med retroakti-

vitet avseende projekt som påbörjats från 1 oktober

2009 (SFS 2009:1250). Det stora intresse som visats indi-

kerar att volymerna kommer att öka.

4.1.4 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Boverket har att fördela ett årligt anslag om 32,8 miljo-

ner kr mellan länen. Anslaget ska även täcka kostnader

för informationsinsatser om högst 1,5 miljoner kr per år.

Efterfrågan på medel var större än tillgången, precis

som under 2008. Omfördelningar av relativt små belopp

har dock gjorts för att möjliggöra ett fortsatt beviljande

av ansökningar och samtidigt undvika utbetalningar

utöver tillgängliga medel och överskridande av

bemyndiganderam.

länAntal inkomna

ansökningarBeviljat antal ansökningar Beviljat belopp, kr Utbetalt belopp, kr

Blekinge län 53 46 613 500 432 015

dalarnas län 166 163 1 832 630 1 615 856

Gotlands län 0 0 0 0

Gävleborgs län 78 65 701 452 650 848

hallands län 38 28 393 622 406 449

Jämtlands län 33 27 285 800 228 836

Jönköpings län 122 140 1 816 040 1 367 531

kalmar län 94 78 1 052 046 795 251

kronobergs län 45 47 549 523 503 350

norrbottens län 40 30 404 774 133 800

Skåne län 99 77 942 273 425 059

Stockholms län 1 141 927 12 498 075 11 715 826

Södermanlands län 163 112 1 487 970 1 126 533

Uppsala län 131 122 1 416 883 1 166 881

Värmlands län 29 26 355 927 366 423

Västerbottens län 18 18 215 775 342 135

Västernorrlands län 59 50 621 953 620 407

Västmanlands län 221 195 2 357 375 2 220 957

Västra Götalands län 414 293 4 029 398 3 840 276

örebro län 125 112 1 429 999 1 296 121

östergötlands län 358 308 4 311 325 3 035 895

Totalt 3 427 2864 37 316 340 32 290 449

tabell 8. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalda belopp till åtgärder mot radon i bostäder under 2009.



länAntal

ärendenAntal

lägenheterBeviljat

belopp, krUtbetalt

belopp, krMedelhyra per

m2 och årBidrag per

lägenhet,krprod.kost

per m2 lgh area, kr7

Blekinge län 20 357 13 354 695 13 354 695 898 37 408 11 874

dalarnas län 14 189 11 509 920 11 509 920 960 60 899 16 389

Gotlands län 7 171 6 804 300 6 804 300 1 061 39 791 15 786

Gävleborgs län 2 90 3 626 000 3 626 000 1 043 40 289

hallands län 86 1 833 98 341 760 97 713 320 1 035 53 542 14 954

Jämtlands län 10 131 6 945 780 6 945 780 1 051 53 021 15 463

Jönköpings län 49 1 124 63 861 763 63 861 763 1 015 56 817 13 534

kalmar län 37 548 24 667 500 24 667 500 1 035 45 014 14 289

kronobergs län 59 1 114 55 706 567 54 626 567 1 004 49 570 14 532

norrbottens län 20 561 23 833 108 23 833 108 1 011 42 483 14 521

Skåne län 239 7 060 464 203 629 441 814 201 1 070 65 030 16 801

Stockholms län 204 9 379 828 232 126 686 592 115 1 209 86 987 20 283

Södermanlands län 36 747 50 217 320 50 217 320 1 065 67 225 15 368

Uppsala län 45 1 598 145 987 285 145 987 285 1 202 91 356 16 536

Värmlands län 33 828 50 358 949 48 774 949 983 62 213 14 757

Västerbottens län 58 1 814 77 744 648 77 744 648 1 107 42 858 12 263

Västernorrlands län 12 133 6 171 673 6 171 673 961 46 404 12 030

Västmanlands län 28 688 46 020 228 46 020 228 951 66 890 12 510

Västra Götalands län 206 4 769 363 793 558 363 793 510 1 092 76 283 16 289

örebro län 37 893 61 377 271 61 377 271 1 017 68 732 13 502

östergötlands län 49 1 265 77 714 560 77 714 560 1 065 61 434 15 044

hela riket 1 251 35 292 2 480 472 640 2 313 150 713 1 081 69 099 16 096

Utbetalningsår 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt

Belopp 43 702 000 215 732 800 289 564 919 371 036 122 345 494 065 404 785 310 378 654 581 264 180 916 2 313 150 713

4.1.5 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder

Sista dag för ansökan om investeringsbidraget för an-

ordnande av hyresbostäder var 30 juni 2007. Bidraget

övertecknades redan 2006, när det gäller riket utanför

Stockholm. Vid årsskiftet 2009/10 fanns cirka 5,8 miljo-

ner kr kvar av ramen som kan beviljas ansökningar men

till vilka medlen tidigare inte räckt till. Detta beror på

att ärenden återkallats eller helt enkelt blivit lägre be-

räknade i utbetalningsbeslutet. Det återstod vid årsskif-

tet 2009/10 sammanlagt 149 miljoner kr att utbetala,

varav 123 miljoner kr avser Stockholms län. Anslaget

förväntas bli avslutat under 2010.

Nedanstående tabell visar antalet ärenden, medel-

hyra och produktionskostnad. Den ger även en bild av

hur många ärenden och lägenheter som får investe-

ringsstimulans för hyresbostäder eftersom de i allra

flesta fall är en delmängd av antalet lägenheter inom

investeringsbidraget. Studentbostäder redovisas

separat.

tabell 10. Visar utbetalningar per år för investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder, kr.

tabell 9. Investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder; nybyggnad och ombyggnad. Från den 1 juli 2001 till 31 december 2009.

7. Gäller endast nybyggnad samt endast för ärenden som fått beslut enligt reglerna som har gällt fr.o.m. 2003-08-15. observera att statistiken avseende medelhyra och produktionskostnader bygger på utbetalade ärenden och är i viss mån föråldrad (inflyttningshyran kan ha höjts vid efterföljande gängse hyresförhandlingar). dessutom ingår ombyggnadernas hyror; dessa drar ner riksgenomsnittet med 77 kr.



4.1.6 Investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäderRegeringen införde investeringsstimulansen för byg-

gande av mindre hyresrätter och studentbostäder8 och

uttalade att riktvärdena för hyran borde ligga på 1 100 kr

per kvadratmeter och år i Stockholmsregionen. Mot-

svarande riktvärden var 1 000 kr för Göteborgs- och

Malmöregionen och 900 kr för övriga landet. Dessa rikt-

värden har inte uppnåtts fullt ut i alla delar av landet,

men de avviker inte heller på ett iögonfallande sätt.

iNvesteRiNgsstimulaNs FöR ByggaNde av miNdRe

hyResBostädeR

Stödet har kunnat fortsätta beviljas för ansökningar in-

komna t.o.m. 30 juni 2007. Detta redovisas därför sepa-

rat. Det bör dock noteras att de flesta lägenheterna

8 prop. 2002/03:98 Åtgärder för att främja byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder.

även ingår i redovisningen av investeringsbidraget för

byggande av hyresbostäder, som redovisats i tabell 9.

Några rambegränsningar för stödet finns inte, så länge

projekten uppfyller kraven kan stöd ges. Beräkningar så

här långt visar att 32 187 lägenheter har beviljats investe-

ringsstimulans. Samtidigt har investeringsbidraget, till

den del detta varit kombinerbart, beviljats 29 361 lägen-

heter. Skillnaden, 2 826 lägenheter, kan därför antas ut-

göra det antal lägenheter som olika byggherrar bedömt

kunna byggas med bara investeringsstimulans. Detta

kan betyda att cirka 2 000 av de lägenheter som på grund

av medelsbrist inte kunnat prövas för investeringsbidra-

get, inte har påbörjats alternativt byggts helt utan annat

stöd än räntebidrag. Utfallet blir klart först när ärendena

är färdigställda och en ansökan om kreditering kommer

in, i de flesta fall under inledningen av 2010.

länAntal

ärendenAntal

lägenheterBeviljat

belopp, krUtbetalt

belopp, krMedelhyra, kr per m2 och år

Beviljat bidrag, kr per lägenhet

prod.kost per m2 lgh area

Blekinge län 22 321 22 605 234 18 836 634 913 70 421 12 381

dalarnas län 19 262 17 912 000 13 211 750 1 036 68 366 13 622

Gotlands län 6 166 13 695 450 13 695 450 1 089 82 503 16 426

Gävleborgs län 1 54 1 800 000 1 800 000 1 050 33 333 18 548

hallands län 70 1 725 115 990 156 115 729 866 1 056 67 241 15 216

Jämtlands län 9 164 11 231 100 11 231 100 1 111 68 482 17 287

Jönköpings län 38 834 66 832 277 66 832 277 1 057 80 135 14 664

kalmar län 37 692 38 136 571 37 596 751 1 075 55 111 15 722

kronobergs län 57 954 68 985 613 68 358 913 1 024 72 312 14 740

norrbottens län 36 1 016 66 027 027 64 857 027 1 069 64 987 15 975

Skåne län 207 6 781 571 308 557 556 339 152 1 118 84 251 17 594

Stockholms län 172 8 007 850 752 540 722 145 917 1 207 106 251 20 218

Södermanlands län 28 515 38 102 286 37 643 1 109 73 985 15 736

Uppsala län 35 1 311 134 030 194 131 798 194 1 126 102 235 16 772

Värmlands län 24 735 45 923 149 41 153 149 1 072 62 480 14 237

Västerbottens län 52 1 612 121 872 100 121 872 100 1 166 75 603 12 803

Västernorrlands län 14 180 11 535 437 11 535 437 1 029 64 086 12 590

Västmanlands län 10 127 5 944 105 5 944 105 923 46 804 11 154


örebro län 31 941 43 210 287 41 689 587 1 079 45 920 13 769

östergötlands län 35 1 120 68 913 502 68 913 502 1 116 61 530 15 683

hela riket 1 095 32 187 2 670 518 942 2 499 836 969 1 112 82 969 16 490

tabell 11. Investeringstimulans anordnande av mindre hyresbostäder; nybyggnad och ombyggnad. Från den 1 januari 2003 till den 31 december 2009, exklusive studentbostäder.



iNvesteRiNgsstimulaNs FöR ByggaNde av

studeNtBostädeR

Investeringsstimulansen, som omfattar byggande av

studentbostäder, kan inte kombineras med investe-

ringsbidrag. Sammanställningen visar att hyresnivån

och kostnaderna är högre för dessa lägenheter jämfört

med de ovan redovisade lägenheterna. Bidragande or-

saker är att lägenheterna är små och att den totala sub-

ventionen är lägre eftersom investeringsbidrag inte

lämnas.

länAntal

ärendenAntal

lägenheterBeviljat belopp

Utbetalt belopp

Medelhyra per m2 och år

Beviljat bidrag per lägenhet

prod.kost per m2 lgh area

dalarnas län 2 134 9 012 600 9 012 600 1 116 67 258 18 186

Gotlands län 1 40 1 596 000 1 596 000 1 684 39 900 20 670

hallands län 2 34 1 969 200 1 969 200 1 223 57 918 15 949

Jönköpings län 9 327 14 742 799 14 742 799 1 195 45 085 15 329

kalmar län 4 53 986 136 986 136 1 065 18 606 9 290

kronobergs län 7 320 16 239 560 16 239 560 1 210 50 749 16 120

norrbottens län 6 313 16 659 411 16 659 411 977 53 225 13 532

Skåne län 16 1 457 92 456 873 77 387 874 1 242 63 457 17 770

Stockholms län 16 2 310 167 247 673 147 342 923 1 594 72 402 23 401

Södermanlands län 3 75 4 992 945 4 992 945 1 053 66 573 15 890

Uppsala län 6 934 95 646 321 82 402 321 1 261 102 405 19 786

Värmlands län 5 354 17 657 850 17 657 850 1 212 49 881 15 123

Västerbottens län 1 9 742 456 742 456 900 82 495 14 842

Västmanlands län 4 192 9 666 020 9 666 020 1 139 50 344 11 726


örebro län 4 297 17 619 643 17 619 643 1 281 59 325 21 051

östergötlands län 1 57 2 979 000 2 979 000 1 378 52 263 25 764

Totalt 105 9 304 652 088 612 603 150 193 1 294 70 087 18 112

tabell 12. Investeringsstimulans för ny- och ombyggnad av student-bostäder. Från den 1 januari 2003 till den 31 december 2009.



4.1.7 Stöd för energiinvesteringar (inklusive solceller) i offentliga lokalerSista dag för ansökan om stöd enligt förordningen

(2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivise-

ring och konvertering till förnyelsebara energikällor

i lokaler som används för offentlig verksamhet, var

30 september 2008 och den sista dagen för ansökan

om utbetalning 31 december 2008.

Under 2009 har de återstående ärendena i allt väsent-

ligt betalats ut. Länsstyrelserna har prioriterat hand-

läggningen av detta och andra stöd vars anslags-

sparande inte varit garanterat. Det återstår dock något

enstaka belopp att betala ut samt några återkallelser av

utbetalt stöd. Några tiotal miljoner kr kommer dock att

förbli outnyttjade trots att summan av ansökningarna

var högre än tillgängliga medel. Detta på grund av att

återkallelser under 2009 inte har kunnat omfördelas till

ärenden som saknat möjlighet att ansöka om utbetal-

ning före 31 december 2008.

länAntal inkomna

ansökningarBeviljat antal ansökningar Beviljat belopp, kr Utbetalt belopp, kr

Varav utbetalt solceller, kr

Blekinge län 161 94 30 278 221 30 264 712 22 413 196

dalarnas län 384 315 88 905 272 88 905 272 1 419 444

Gotlands län 81 54 9 098 761 9 098 761

Gävleborgs län 440 226 55 802 170 55 802 170 7 272 083

hallands län 304 227 50 732 762 50 732 762 6 186 578

Jämtlands län 168 106 20 368 718 20 368 718 7 450 440

Jönköpings län 537 378 98 519 390 98 540 755 5 570 890

kalmar län 388 307 69 987 592 69 837 361

kronobergs län 289 235 46 558 951 46 558 948 3 023 539

norrbottens län 223 132 21 599 400 21 599 400 51 305 842

Skåne län 1 543 967 301 211 630 301 278 049 5 266 652

Stockholms län 745 505 225 148 524 222 400 524 15 125 519

Södermanlands län 448 315 105 376 813 105 376 813 5 191 989

Uppsala län 201 107 44 951 082 44 951 082 5 924 193

Värmlands län 478 335 74 850 859 74 765 899 5 791 028

Västerbottens län 464 351 59 805 326 59 805 326 5 018 925

Västernorrlands län 336 219 63 663 511 63 663 511 3 575 334


Västra Götalands län 1 832 1 182 222 439 236 222 439 236

örebro län 862 730 97 899 206 97 899 206


Totalt 10 575 7 257 1 817 310 667 1 814 401 749 150 956 449

tabell 13. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalt belopp, stöd för energiinvesteringar (inkl. solceller) i offentliga lokaler t.o.m. 2009. de be-lopp som krediterats skattekonto under 2005 och 2006 ingår i tabellen.



4.1.8 Stöd för konvertering från direkt verkande elvärmeStödet är pågående i den meningen att det både går att

ansöka och påbörja åtgärder även under 2010. Utveck-

lingen av antalet inkomna ärenden är vikande, se tabel-

len nedan.

Genom bl.a. telefonkontakter med allmänheten har

framkommit att rotavdraget ses som ett alternativ i vis-

sa fall. Det är nämligen möjligt att kombinera stödet för

konvertering med avseende på materialkostnader, och

med rotavdraget beträffande arbetskostnaden. Det kan

också vara så att man avstår från bidraget men använ-

der sig av rotavdraget, då detta får tillämpas vid instal-

lation av en s.k. luftvattenvärmepump.

En förklaring kan också vara att åtgärden framstått

som alltför omfattande, ekonomiskt såväl som faktiskt.

Det låga elpriserna under hösten 2008 fram till senhösten

2009 kan också ha minskat benägenheten att söka stödet.

länAntal inkomna


Beviljat antal lägenheter Beviljat belopp, kr Utbetalt belopp, kr

Blekinge län 112 72 116 2 658 722 2 280 551

dalarnas län 641 512 1 665 38 757 061 11 440 627

Gotlands län 47 31 38 987 683 935 529

Gävleborgs län 703 592 929 20 529 293 16 252 423

hallands län 242 179 839 18 909 488 10 332 949

Jämtlands län 1 395 1 317 1 520 38 534 358 27 460 788

Jönköpings län 629 527 4 869 132 832 986 12 009 743

kalmar län 382 322 567 13 582 915 7 207 557

kronobergs län 917 844 989 25 519 503 20 742 694

norrbottens län 3 947 3 384 3 850 88 647 438 64 300 263

Skåne län 656 485 798 17 851 773 15 414 080

Stockholms län 611 468 1 060 25 341 777 10 692 828

Södermanlands län 372 279 630 14 143 106 11 333 598

Uppsala län 213 160 193 4 548 972 3 874 236

Värmlands län 494 421 557 12 659 604 8 804 490

Västerbottens län 2 405 2 259 4 187 97 566 726 60 355 493


Västmanlands län 234 171 176 4 231 755 3 891 380

Västra Götalands län 1 491 1 110 1 797 35 087 640 29 186 290

örebro län 203 171 252 5 213 397 4 833 297

östergötlands län 839 699 898 18 477 726 16 237 759

Totalt 17 385 14 731 27 336 645 796 898 361 858 985

År 2006 2007 2008 2009 Totalt

ärenden 7 013 4 241 3 366 2 764 17 384

Belopp, kr 313 746 024 159 336 667 100 158 924 120 326 590 693 568 205

tabell 14. Utveckling av antalet inkomna ärenden.

tabell 15. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalt belopp, stöd för konvertering från direktverkande elvärme t.o.m. 2009. de belopp som krediterats skattekonto under 2005 och 2006 ingår i tabellen.



4.1.9 Stöd för installation av solvärme

Solvärmestöd har funnits sedan år 2000. I och med ut-

vidgningen av stödet under 2009 har intresset ökat.

Genom förordningen (2008:1247) togs begränsningar

avseende sökanden bort och det maximala stödbelop-

pet höjdes till 3 miljoner kr. Beviljat belopp under 2009

inom ramen för det nya regelverket uppgår till en fjärde-

del av vad som totalt beviljats under samtliga tio år. Det-

ta beror på att ett antal stora projekt beviljats stöd.

länAntal inkomna


Beviljat belopp, kr

Varav beviljat belopp nytt stöd 2009, kr

Utbetalt belopp, kr

Blekinge län 299 263 2 500 264 844 841 2 114 385

dalarnas län 913 814 6 764 981 1 340 094 5 925 711

Gotlands län 441 377 3 571 108 625 035 3 089 147

Gävleborgs län 808 639 5 014 420 646 943 4 888 690

hallands län 866 749 6 483 146 1 217 588 6 034 699

Jämtlands län 350 310 2 297 560 319 941 2 227 223

Jönköpings län 500 433 13 606 713 10 469 667 3 685 391

kalmar län 834 718 5 898 103 1 422 678 5 413 025

kronobergs län 212 190 2 075 909 1 020 989 1 292 402

norrbottens län 369 271 1 902 801 134 442 1 710 705

Skåne län 990 864 7 928 547 2 030 220 6 354 830

Stockholms län 934 729 6 529 935 809 365 5 932 875


Uppsala län 540 428 3 436 462 686 414 3 032 468

Värmlands län 1 104 741 5 930 641 685 630 5 622 809


Västernorrlands län 622 522 4 464 501 1 146 014 3 633 292


Västra Götalands län 3 528 3 000 24 976 688 4 028 987 22 815 510

örebro län 567 511 4 312 409 684 534 3 917 649


Totalt 15 780 13 204 120 499 076 30 357 083 99 253 008

tabell 16. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalt belopp, stöd för installation av solvärme t.o.m. 2009 enligt förordningen (2008:1247) om stöd för investeringar i solvärme, enligt förordningen (2006:1028) om stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler samt enligt förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme.



4.1.10 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhusSista dag för ansökan om stöd enligt förordning

(2006:1587) om stöd för installation av energieffektiva

fönster eller biobränsleanordningar i småhus, var

31 december 2008. Ansökan om utbetalning kan kom-

ma in till länsstyrelsen inom sex månader från det att

installationsarbetena slutfördes eller inom tre månader

från länsstyrelsens preliminära beslut om stöd. Det är

värt att notera att stöd till biobränsleanläggningar en-

dast lämnats vid nyproduktion av småhus medan föns-

terstödet riktat sig mot befintlig småhusbebyggelse.

Under 2009 har de återstående ärendena i allt väsent-

ligt betalats ut. Eftersom det var oklart om något an-

slagssparande skulle finnas tillgängligt under 2010, har

länsstyrelserna fått prioritera handläggningen av detta

stöd och stödet för energiinvesteringar i offentliga loka-

ler vars anslagssparande inte heller varit garanterat.

Det återstår dock något enstaka belopp att betala ut och

några återkallelser av utbetalt stöd. Stödet har omfattat

180 miljoner kr varav 100 miljoner kr för åren 2007 och

2008. De ytterligare 80 miljoner kr som presenterades i

höstbudgeten 2008 var inte tillgängliga förrän 2009.

Cirka 20 miljoner kr ser dock ut att bli över av de totalt

anslagna medlen. Detta på grund av avslagna ansök-

ningar och att det länge var ovisst om nya medel skulle

anslås, vilket sannolikt reducerade efterfrågan på stö-

det under våren och sommaren 2008.

länAntal inkomna


Beviljat belopp, kr

Utbetalt belopp, kr

Varav biobränsle, kr

Blekinge län 602 463 3 973 637 3 973 637 15 000

dalarnas län 818 730 6 911 199 6 894 089 177 809

Gotlands län 80 62 585 875 585 875 85 725

Gävleborgs län 596 522 5 168 849 5 168 849 75 000

hallands län 789 650 5 845 921 5 845 921 223 686

Jämtlands län 367 309 2 874 930 2 874 930 75 000

Jönköpings län 946 846 7 726 509 7 726 509 210 000

kalmar län 718 625 5 822 456 5 822 456 90 000

kronobergs län 493 391 3 549 937 3 549 937 45 000

norrbottens län 1 019 874 7 936 790 7 804 863 40 800

Skåne län 2 469 1 927 18 562 652 18 446 679 180 000

Stockholms län 2 079 1 681 15 213 607 15 158 607 255 000


Uppsala län 526 427 3 929 734 3 914 734 60 000

Värmlands län 802 707 6 126 865 5 920 006 87 132




Västra Götalands län 3 548 2 905 26 015 495 25 813 987 730 277

örebro län 642 524 4 760 376 4 760 376 41 325


Totalt 20 261 16 870 155 935 539 155 134 041 2 916 238

tabell 17. Totalt inkomna och beviljade ärenden samt utbetalt belopp, stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar i småhus. t.o.m. 2009.



4.1.11 Stöd till planeringsinsatser för vindkraftKommuner, länsstyrelser samt regionala självstyrelse-

organ och kommunala samverkansorgan har sedan

2007 haft möjlighet att söka stöd till planeringsinsatser

för vindkraft. Syftet är att tillföra resurser till den fy-

siska planeringen så att förutsättningar skapas för en

ökad utbyggnad av vindkraft. I första hand har det

handlat om att skapa beredskap för utbyggnad av vind-

kraften i de kommunala översiktsplanerna.

Det är övervägande kommuner som söker bidrag,

både för enskild planering och i samarbetsprojekt med

grannkommuner och länsstyrelser. Exempel på plane-

ringsinsatser kan vara tematiskt tillägg till översikts-

planen, fördjupning av översiktsplanen och planerings-

underlag.

Även kostnader vid framtagande av ny översiktsplan

är stödberättigade. Stöd går då till den del av arbetet

som föranleds av planering för vindkraft. Tretton av

landets länsstyrelser har sökt stöd, främst för att ta fram

planeringsunderlag, till exempel landskapsanalyser och

fördjupad vindkartering. Den geografiska spridningen

är god vilket framgår av kartan. Resultaten kommer

löpande att rapporteras till Boverket.

Utbetalat beloppBeviljat belopp

Belopp (kr)

35 000 000

40 000 000

30 000 000

25 000 000

20 000 000

15 000 000

10 000 000

5 000 000

0

2007

2008

2009

Figur 1. Stöd till planeringsinsatser för vindkraft. Figuren visar på beviljat och utbetalt belopp per år från bidragets start t.o.m. 2009-12-31.



C M Y K

Figur 2. Stöd till planeringsinsatser för vindkraft samtliga ansökningar, kommuner 2007–2009. de färgade fälten på kartan visar vilka kommuner som har sökt stöd till planeringsinsatser för vindkraft t.o.m. 2009-12-31.

Färgförklaring till kartan kommuner, ansökt, inte handlagt

kommuner, beviljade ansökningar

kommuner som inte ansökt om bidrag.



iNFoRmatioNsiNsatseR avseeNde eNeRgistöd

Informationsinsatser har inte gjorts för de energistöd

som avvecklats under 2009. Det gäller främst stödet

enligt förordningen (2006:1587) om stöd för installation

av energieffektiva fönster eller biobränsleanordningar

i småhus, eftersom sista dag för ansökan var

31 december 2008.

Vidare har det inte gjorts några informationskampan-

jer för de äldre solvärmestöden, dvs. stöden enligt för-

ordningen (2000:287) om statligt bidrag till investering-

ar i solvärme respektive förordningen (2006:1028) om

stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler.

Projekt fr.o.m. den 1 januari 2009 ska istället hanteras

enligt förordningen (2008:1247) om stöd för investering-

ar i solvärme.

En gemensam workshop har hållits under året där

Boverket, länsstyrelserna, Energimyndigheten samt

Svenska solenergiföreningen lagt grunden för ett infor-

mationsmaterial som färdigställts under slutet av 2009

och som kommer att distribueras under februari månad

2010.

Vad gäller stödet enligt förordningen (2005:1255) om

stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bo-

stadshus har inga särskilda informationsinsatser

vidtagits.

utväRdeRiNg av stöd

Utvärderingen av offrot-stödet9 består av en huvud-

rapport Utformningen reducerade effekterna – Boverkets

utvärdering av OFFrotstödet, dnr 1399-1210/2009, som i

sin tur bygger på fem delrapporter. Offrot var ett omfat-

tande stöd och många olika typer av åtgärder var stöd-

9 Stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

berättigade. Boverkets utvärdering visar att de investe-

ringar som genomförts med hjälp av stödet nästan

uteslutande har följt regelverket. Trots det har effekten

av stödet inte blivit den önskade, främst beroende på

brister i stödets utformning. Hälften av åtgärderna som

genomfördes med hjälp av stödet skulle ha genomförts

även utan stöd.

Handläggningen har fungerat smidigt trots komplexi-

teten i stödformen.

En utvärdering av stödet för installation av energief-

fektiva fönster i småhus eller biobränsleanordningar

i nybyggda småhus, gjordes under hösten 2009. Utvär-

dering av stödet för installation av energieffektiva fönster

eller biobränsleanordningar, dnr 1399-4665/2009. Totalt

anslogs 180 miljoner kr för åren 2007 och 2008. Utvärde-

ringen visar att stödet följt sitt syfte i den meningen att

fler har installerat energieffektiva fönster eller biobräns-

leanordningar än annars skulle ha varit fallet. Effekten,

dvs. den energibesparing respektive konvertering som

kan sägas bero på stödet, är liten. Det beror på att större

delen av de småhusägare som bytte till energieffekti-

vare fönster eller valde biobränsle som uppvärmning i

sina nybyggda småhus, hade gjort samma val även utan

stöd.

”en god hushållning med energi i bebyggelsen och särskilt minskad användning av el och

olja för uppvärmning av bostäder och lokaler ska främjas. Även användningen av solvärme-

teknik för uppvärmning av bostäder och lokaler samt utvecklingen av mer kostnadseffektiv

solvärme teknik ska främjas. vidare ska insatser för att uppnå planeringsmålet för vindkraft

om en årlig produktionskapacitet på 10TWh till 2015 främjas.”


4.2 Energipolitiska åtgärder på kort sikt

Typ av solceller Antal anläggningar procent

Enkristallint kisel 31 27,68%

Flerkristallint kisel 62 55,36%

Amorft kisel 1 0,89%

Uppgift saknas 18 16,07%

Totalt 112 100,00%

tabell 18. nedanstående tabell redovisar installerade solceller.



”Tillgången till ändamålsenliga icke-statligt ägda och förvaltade kulturlokaler ska främjas.”


4.3 Icke-statliga kulturlokaler

Beviljat belopp Ansökt belopp

Miljoner kronor

Beslutsår

0

20

40

60

80

100

120

140

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Figur 3. Bidrag till icke-statliga kulturlokaler. Ansökt respektive beviljat bidragsbelopp.

Inkomna ansökningar Bevilj. ansökningar

Antal

Beslutsår

0

10

20

30

40

50

60

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Figur 4. Bidrag till icke-statliga kulturlokaler. Inkomna respektive bevil-jade ansökningar.

Samtliga ansökningar om stöd för installationer av

solceller som gjorts inom ramen för offrot-stödet är

utbetalda. Totalt har 112 anläggningar installerats.

Den totala installerade effekten är 2 947 kW. Den

totala beräknade årliga elproduktionen beräknas

till 2 293 763 kWh.

iNsatseR FöR att uppNå plaNeRiNgsmålet FöR

viNdkRaFt

Med planeringsstödet för vindkraft skapas planmässig

beredskap för en omfattande utbyggnad av vindkraft på

en översiktlig nivå. I samband med ansökan om den

slutliga utbetalningen av planeringsstödet är kommu-

nerna skyldiga att redovisa en bedömning av plane-

ringsinsatsens effekt, främst vindkraftens utbyggnad,

samt en bedömning av hur stor potential som ryms

inom de områden som kommunen pekat ut som lämp-

liga för vindkraft. Under hösten 2009 har det kommit in

ett tjugotal slutredovisningar.

En sammanställning av de nu inkomna planernas

redogörelse för den potentiella energin visar att det re-

dan nu skapats planmässiga förutsättningar att uppnå

planeringsmålet för vindkraft om en årlig produktions-

kapacitet om 10 TWh till 2015.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelade den

19 februari årets tillgängliga anslag till vissa icke-statli-

ga kulturlokaler. Under 2009 fanns ett tillgängligt be-

slutsutrymme på cirka 9,9 miljoner kr för nya beslut.

Bidragsmedlen fördelades till fyra länsmuseer, två öv-

riga museer, två teaterlokaler, en konsertlokal och tre

övriga kulturlokaler. Totalt kom det in ansökningar från

26 projekt, med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp

på drygt 31 miljoner kr. Det innebär att över hälften av

ansökningarna avslogs, se figur 3 och 4.



”De allmänna samlingslokalerna ska kunna tillgodose föreningslivets behov av lokaler

för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De ska

också till godose kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för

skapande aktiviteter. vidare ska de tillgodose spontana behov av lokaler för debatt och

fritidssysselsättningar utanför det organiserade föreningslivet.”


4.4 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Inkomna ansökningar Bevilj. ansökningar

Antal

Beslutsår

0

50

100

150

200

250

300

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Ansökt belopp Beviljat belopp

Miljoner kronor

Beslutsår

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Figur 5. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Inkomna respek-tive beviljade ansökningar.

Figur 6. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Ansökt respek-tive beviljat bidragsbelopp.

samliNgslokaldelegatioNeN

Boverkets samlingslokaldelegation har under 2009 be-

stått av nio ledamöter som sammanträtt vid sex tillfäl-

len. Vid tre av dessa har beslut fattats om fördelning

av de fyra olika anslag som delegationen avgör. Den

19 februari fördelades anslaget till samlingslokalhål-

lande föreningars riksorganisationer och stödet till vis-

sa icke-statliga kulturlokaler. Den 26 maj beslutades om

årets investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler

och 3 december togs beslut om utvecklingsbidrag till

ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler.

iNvesteRiNgsBidRaget till allmäNNa

samliNgslokaleR

Till 2009 års beslut kom det in ansökningar från totalt

250 projekt, med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp

på drygt 89 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget på cir-

ka 28,9 miljoner kr fördelades till totalt 92 av projekten,

vilket innebar att cirka 37 procent av antalet ansökning-

ar beviljades, se figur 5 och 6. Alla län fick bidrag till

minst ett projekt vardera. Flest projekt, tio stycken,

fanns inom Värmlands län. Därefter kom Skåne, Västra

Götaland, Dalarna och Västerbotten med mellan sju

och nio projekt vardera.



köp1%

nybyggnad2%

om- och tillbyggnad16%

standardhöjande reparation

23%

tillgänglighets-åtgärd58%

Antal beviljade projekt

Figur 7. Investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler. Antal beviljade bidrag, åtgärdstyp (procent).

Av de projekt som under året beviljats investeringsbi-

drag handlar det i två fall om nybyggnad av en allmän

samlingslokal till ett bidragsbelopp om cirka 0,9 miljo-

ner kr. Köp av samlingslokal ingår i ett av de projekt som

fått bidrag, med cirka 0,2 miljoner kr. Om- och tillbygg-

nadsprojekten uppgår till 15 beviljade projekt eller cirka

15 miljoner kr. Olika former av standardhöjande repara-

tioner (21) och tillgänglighetsskapande åtgärder för

personer med funktionsnedsättning (53) är de vanli-

gaste åtgärdstyperna. Om man ser till beviljat belopp

för dessa bägge kategorier har det beviljats cirka

6 miljoner kr för standardhöjande reparationer respek-

tive cirka 7 miljoner kr för tillgänglighetsskapande

åtgärder för personer med funktionsnedsättning.

Flest antal bidrag till landsbygden

Vid årets bidragsfördelning har cirka 3,3 miljoner kr el-

ler 11 procent fördelats till projekt inom storstadsområ-

den, cirka 13,2 miljoner kr eller 46 procent till större tät-

orter och cirka 12,4 miljoner kr eller 43 procent till

landsbygden. Ser man till antalet beviljade bidrag har 2

lämnats inom storstadsområden, 38 inom större tätor-

ter och 52 till lokaler på landsbygden.

verksamhetsutvecklingsbidraget fortsatt populärt

Totalt kom det in ansökningar från 49 projekt med ett

sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 15 miljo-

ner kr. Det tillgängliga anslaget på 4,963 miljoner kr

fördelades till totalt 28 projekt vilket innebar att cirka

57 procent av antalet ansökningar beviljades.

En ansökan från vardera av de tre riksorganisatio-

nerna, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, Byg-

degårdarnas riksförbund och Våra Gårdar, beviljades

bidrag. Totalt beviljat bidragsbelopp till riksorganisatio-

nerna uppgick till 1,56 miljoner kr. De övriga 25 projek-

ten från enskilda föreningar som beviljades bidrag på

sammanlagt 3,40 miljoner kr, fördelade sig från Gälli-

vare i norr till Sölvesborg i söder.



ungdomars tillgång till lokaler stärks

Utvecklingsbidragen som lämnades till de 25 förening-

arna beviljades för mindre ombyggnadsåtgärder i syfte

att göra lokalerna bättre anpassade för ungdomsverk-

samhet. I flertalet fall handlade det om att modernisera

den tekniska utrustningen eller komplettera med nya

inventarier.

De övriga tre bidragen som beviljades till riksorgani-

sationerna syftar till att man från centralt håll ges ökade

möjligheter att på olika sätt arbeta med ungdoms-

utvecklingsfrågor gentemot sina totalt cirka 2 700

anslutna föreningar.

stödet bidrar till ökat samarbete och att nya

ungdomsgrupper nås

Under 2009 har åtta slutredovisningar, varav tre stycken

från riksorganisationerna, för de projekt som beviljats

utvecklingsbidrag, kommit in till Boverket. I något fall

där bidrag lämnats har man redan efter en kort tid kun-

nat konstatera att flera nya barngrupper har tillkommit,

som bedriver t.ex. dans och teater.

Upprustningen innebär att verksamheten totalt ökar

men också breddas för nya former av aktiviteter. Nya

ungdomsgrupper har skapats som får ta egenansvar och

som i sin tur hjälper nya grupper att följa efter.

De tre riksorganisationerna har genomfört satsningar

med olika inriktning. En nationell konferens har ge-

nomförts i syfte att lyfta fram goda exempel på ungas

mötesplatser i städernas miljonprogramsområden. På

utvalda projektorter eller inom särskilt utvalt distrikt

har man arbetat med att på plats starta upp eller ut-

veckla ungdomsverksamhet i samlingslokalerna.

Bidrag till samlingslokalhållande föreningars

riksorganisationer

Anslaget för 2009 på 4,0 miljoner kr fördelades med

1,8 miljoner kr till Riksorganisationen Folkets Hus och

Parker, 1,4 miljoner kr till Bygdegårdarnas riksförbund

och 0,8 miljoner kr till Våra Gårdar. Med bidragets

hjälp har de tre riksorganisationerna bl.a. möjlighet

att ha bygghandläggare. Dessa kan bistå med hjälp vid

bidrags ansökningar till Boverket och även rådgöra i

frågor som t.ex. gäller energi, ekonomi och enklare

reparationer.

Bidraget kan underlätta kommunikationen mellan

organisationerna och deras medlemmar, genom infor-

mationsträffar och utbildning på nationell såväl som på

regional och kommunal nivå. Samverkan mellan orga-

nisationerna och andra aktörer i samhället kan också

underlättas.

duBBla aNsökNiNgaR

Under året har det inte i något fall förekommit att sö-

kande för ett och samma projekt ansökt om både inves-

teringsbidrag till allmänna samlingslokaler och stöd till

icke-statliga kulturlokaler, förordningen (1990:573).




det övergripande målet för ett hållbart samhällsbyggande är att

alla människor nu och i framtiden ska tillförsäkras en god miljö

och goda sociala levnadsvillkor. Boverkets arbete bidrar till att

städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgör en god och

hälsosam livsmiljö samt till ekonomisk tillväxt och utveckling.

detta innefattar internationellt samarbete, framför allt inom EU,

där Boverket följer och bidrar till utvecklingen samt tillför

Sveriges synpunkter. det gäller till exempel rättsutveckling,

standardiseringsarbete och medverkan i expertgrupper.

M y n d I G h E T S ö V E R G R I p A n d E

Myndighetsövergripande5



eNeRgideklaRatioNeR

Boverket har tagit emot och registrerat cirka 211 000 en-

ergideklarationer fram till 31 december 2009, motsva-

rande 230 000 byggnader. Av dessa är cirka 65 000 egna-

hem, dvs. småhus som bebos av ägaren. Resterande

165 000 byggnader finns i de kategorier som skulle ha

varit energideklarerade till 31 december 2008. Registre-

ringen har varit relativt jämn under året med en liten

nedgång under semesterperioden i juli–augusti. Det

kan också noteras en svag tendens till avmattning un-

der hösten, se figur nedan.

Fördelning mellan olika byggnadskategorier visas

nedan.

Villaägarnas Riksförbunds prognos för antal villaöver-

låtelser under 2009 stämmer väl överens med antalet

gjorda energideklarationer. Det kan därmed konstateras

att de flesta egnahemsägare har låtit utföra energidekla-

rationen i samband med fastighetens försäljning, trots

att det inte finns någon myndighetskontroll eller sank-

tionsmöjligheter. Fortfarande är det en relativt stor an-

del fastighetsägare av hyreshus, bostadsrätter och lokal-

byggnader som inte har energideklarerat trots att de

skulle ha gjort det redan för ett år sedan. Boverket upp-

skattar att ungefär hälften av den totala volymen på cir-

ka 330 000 byggnader har energideklarerats. Under hös-

ten 2009 har det inte längre varit någon brist på

energiexperter. Tre tänkbara förklaringar till uteblivna

5.1.1 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2009

”en god hushållning med energi i bebyggelsen och särskilt minskad användning av el

och olja för uppvärmning av bostäder och lokaler ska främjas. Även användningen av

solvärmeteknik för uppvärmning av bostäder och lokaler samt utvecklingen av mer

kostnadseffektiv solvärmeteknik ska främjas.”


5.1 Energi

Ackumulerat

Månad

2007-10

2007-12

2008-02

2008-04

2008-06

2008-08

2008-10

2008-12

2009-02

2009-04

2009-06

2009-08

2009-10

2009-12 0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

Småhus, e

gna hem

Småhus, u

thyrd

a

Flerbosta

dshus

Lokalbyggnader

Specialbyggnader

Figur 8. Antal registrerade energideklarationer fram till den 31 december 2009.

Figur 9.



deklarationer är att deklarationen kan vara beställd men

ännu inte utförd, att fastighetsägare fortfarande inte

känner till lagen eller att fastighetsägare inte agerar för-

rän de blivit övertygade om fördelen med energideklara-

tionen eller då de får en påtryckning från myndigheter.

Det är viktigt att kommunerna bedriver en aktiv tillsyn.

RegistRet utvecklas

Energideklarationsregistret har under året utvecklats

för att kunna ta emot allt större volymer. 372 kontrollor-

gan med 1 644 energiexperter har fått behörighet. Nya

funktioner har tillkommit utifrån kommuners önske-

mål, så att de kan använda registret för en effektiv till-

syn. 274 av 290 kommuner har anmält ansvariga perso-

ner som getts behörighet till registret.

Samarbetet med Energimyndigheten angående

e-nyckel, en databas för energistatistik, har lett till att

en exportfunktion av uppgifter från energideklarations-

registret har kommit till stånd. Boverket har också sam-

rått med Energimyndigheten angående regeringsupp-

draget om uppföljning av energideklarationssystemet,

och samarbetat med Det energismarta huset där

Boverket deltagit på åtta mässor runt om i landet.

Den fortsatta myndighetssamverkan med Lantmäte-

riverket har resulterat i att Boverket snabbare kan göra

kontroller på de energideklarerade byggnadernas iden-

titet. Lantmäteriverket får också uppgifter från energi-

deklarationsregistret om brister i byggnadsregistret

som då kan rättas upp. Boverket använder klimatdata

framtagna av SMHI så att omräkning till normalår kan

göras i energideklarationen. Boverket har i samarbete

med SWEDAC utrett hur besiktningsfrågan kan bli tyd-

ligare i vår lagstiftning och. resultat väntas under 2010.

Boverket förser också SWEDAC med uppgifter ur energi-

deklarationsregistret inför deras årliga revisioner av de

ackrediterade kontrollorganen.

iNFoRmatioN på BRed FRoNt

Boverket har haft ett aktivt informationsutbyte med

branschens olika intressenter, bl.a. i form av deltagande

i SWEDAC:s tekniska kommitté, där också SWETIC (de

ackrediterade kontrollorganens branschorgan), Villaä-

garnas Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Sveriges

Kommuner och Landsting och Riksbyggen är represen-

terade. Boverket har också ett kontinuerligt informa-

tionsutbyte med kommunernas kontaktpersoner i en-

ergideklarationsfrågor. Informationsinsatserna har

utförts enligt den kommunikationsplan som tidigare

tagits fram. Under 2009 har informationsinsatserna va-

rit mer specifika direkt mot målgrupperna men inga

bredare annonskampanjer har genomförts. Nytt infor-

mationsmaterial på engelska har tagits fram. Befintligt

och nytt informationsmaterial finns för kommunerna

att använda i samband med tillsynsarbetet.

En mätning genomfördes bland byggnadsägare 2006

för att få svar på om hur väl de kände till den nya lagen

samt när de enligt lag skulle ha genomfört en energide-

klaration. Andra frågor i undersökningen var fördelar

eller nackdelar med deklarationssystemet samt varifrån

man som ägare inhämtade information. 2007 följde en

ny mätning med likvärdiga frågor och i oktober 2009

genomfördes en tredje och sista uppföljning.

Efter tre år finns större kunskap om både lagens inne-

håll och vad som förväntas av ägare som gjort energide-

klarationen. Många byggnadsägare har hämtat infor-

mation från media. Andra källor var Boverkets konfe-

renser men även information via Boverkets webbplats.

På frågan om byggnadsägaren ser några fördelar med

att genomföra en energideklaration har svaren ändrats

något under åren, från att se det som ett sätt att främja

effektiv energianvändning till ett sätt att få en enkel ge-

nomgång av fastighetens energistatus.

För småhusägare har lagen gällt sedan 1 januari 2009

och här visar undersökningen att det fortfarande finns

behov av information om lagen, att ge svar på nyttan

med energideklarationen samt att Boverket är huvudak-

tör i frågan.

I EU-arbetet har Boverket bistått regeringen under

hösten, då Sverige har varit ordförandeland, för att nå

en överenskommelse om revidering av Direktivet om

byggnaders energiprestanda, EPBD, vilket också lycka-

des. Boverket följer också hur direktivet tillämpas i an-

dra länder och informerar hur vi gör i Sverige.

seRvice FöR medBoRgaRe

En stor del av Boverkets dagliga verksamhet när det gäl-

ler energideklarationer består i att ge allmänheten en

fullgod service. Under våren installerades en ny telefon-

funktion som innebär att personer som ringer in till Bo-

verket genom knappval kan nå personal som direkt kan

svara på energideklarationsfrågor. Boverket har också

arbetat med att kontinuerligt utveckla och uppdatera

Boverkets webbplats i syfte att effektivt sprida informa-

tion om energideklaration.



samoRdNiNg FöR eN eNhetlig Bild

Ett omfattande arbete som Boverket bedrivit under 2009

är framtagandet av en regelsamling om energideklara-

tion för byggnader. I den samlas Boverkets erfarenheter

från diskussioner med olika aktörer och förtydliganden

görs av de delar av regelverket som upplevts som otyd-

liga eller svåra att tillämpa. Den är inte en handbok i hur

man upprättar energideklarationer utan ett verktyg som

ska underlätta förståelsen för hur reglerna fungerar.

Regelsamlingen vänder sig till energiexperter, bygg-

nadsägare, kommunala tjänstemän och andra berörda.

Den ger svar på de vanligaste frågorna om energidekla-

rationen och syftar också till att skapa en enhetlig bild

av hur arbetet med energideklarationer ska gå till. Re-

gelsamlingen publiceras i början av 2010.

RegeRiNgsuppdRag BetRäFFaNde eNeRgikRav

i Nya ByggNadeR

Boverket redovisar i rapporten Uppföljning av nya bygg-

naders specifika energianvändning, dnr 1271-2498/2009,

i vilken utsträckning nya byggnader uppfyller Boverkets

föreskrifter när det gäller byggnaders specifika energi-

användning. Vidare redovisas förutsättningarna för ar-

betet med att se över gällande energikrav för nya bygg-

nader i Boverkets föreskrifter och senast 2011 skärpa

energikraven med utgångspunkt i de krav som ställs i

EG-direktivet om byggnaders energiprestanda.

RegeRiNgsuppdRag om uppFöljNiNg av

eNeRgideklaRatioNeR

Boverket fick ett särskilt regeringsuppdrag att göra en

uppföljning av energideklarationer, främst sett ur ett

fastighetsägarperspektiv. Utvärdering av systemet med

energideklarationer, dnr 1271-2003/2009. Rapporten

överlämnades 15 december. Då det ännu är för tidigt att

utvärdera systemets effekter har denna utvärdering in-

riktats på systemet och på de aktörer som styrmedlet

förväntas påverka, så som ägare och brukare av byggna-

der. I rapporten lämnas en rad förslag till mindre änd-

ringar och justeringar som Boverket anser nödvändiga.

Rapporten innehåller också förslag till vidare utred-

ningar på områden där det krävs djupare analyser och

noggranna konsekvensutredningar före eventuella

ändringar.

”boverket ska ha ett system för samordning och uppföljning av sitt miljömålsarbete som

involverar berörda myndigheter och andra aktörer. inom ramen för sitt miljömålsansvar

ska boverket utveckla kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljömålen.”

RedovisNiNg av geNomFöRda iNsatseR

Under år 2009 har Boverket dels genomfört specifikt

miljömålsarbete, dels andra uppgifter och uppdrag som

gynnar miljömålen. Ett exempel på det senare är ett re-

geringsuppdrag där bland annat nya och reviderade för-

slag till lydelse i delmål 7 om inomhusmiljö i God be-

byggd miljö har tagits fram. Ett annat exempel på arbete

som gynnar miljömålen är det regeringsuppdrag om

klimatanpassning som redovisades i maj 2009 i rappor-

ten Bygg för mor gondagens klimat, dnr 1299-3364/2008,

samt i en kortversion av rapporten Bygg klimatsä kert.

Planeringsstödet för vindkraft, där kommunerna kan

söka bidrag till planeringsunderlag för vindkraft, be-

döms få stor effekt även på delmål 1 om planeringsun-

derlag i God bebyggd miljö. Stödet främjar program och

strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras

för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska

tas till vara och hur utbygg nad av produktionsanlägg-

ningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vind-

kraft ska främjas.


5.2 Miljö

5.2.1 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2009



Under året har Boverket samarbetat med andra myn-

digheter i olika projekt och verksamheter.

Boverket har

• tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Soci-

alstyrelsen drivit det gemensamma projektet att ta

fram ett program för miljödata för byggd miljö.

• Deltagit i arbetet med Riksantikvarieämbetets rap-

port Indikator program – förslag. Hållbart brukande

av kust- och skär gårdslandskapet. Övriga deltagan-

de myndigheter är Fiskeriverket, Glesbygdsverket,

Naturvårdsverket, Jordbruksverket och RUS (regio-

nalt uppföljningssystem).

• Deltagit i Riksantikvarieämbetets miljömålspro-

jekt Test av etable rade miljövärderingsmetoder och

deras användbarhet för en ekonomisk värdering av

kulturmiljön.

• Medverkat i arbetet med strategin för giftfria

och resurssnåla kretslopp. Arbetet samordnas

av Naturvårdsverket. Andra myndig heter som

deltar är Kemikalieinspektionen och

Strålskyddsmyndig heten.

• Deltagit aktivt i Miljömålsrådet och dess båda

berednings grupper.

• Medverkat i Socialstyrelsens samverkansgrupp för

hälsofrågor i miljömålsarbetet.

• Deltagit i myndigheternas samverkansgrupp för

radonfrågor.

Behov av iNFoRmatioNsiNsatseR

Inom sektorsansvaret har Boverket genomfört en miljö-

utredning för bygg- och fastighetssektorn, Bygg- och

fastighetssek torns miljöpåverkan, dnr 1299-2146/2009.

I studien har en metod för att beskriva miljöpåverkan

från bygg- och fastighetssektorn tagits fram. Metoden

presenterades på ett externt seminarium 30 september.

Studien har inneburit ökad kunskap om bygg- och

fastighetssektorns miljöpåverkan och informations-

spridning om miljökvalitetsmålen. Boverket har också

påbörjat verk samhet om boendets miljöpåverkan.

övRigt miljömålsaRBete

I arbetet med miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

har Boverket i februari levererat text om God bebyggd

miljö till Miljömålsrådets upp följningsrapport de Facto

2009. I december har Boverket också remitterat förslag

till text för de Facto 2010.

Miljömålsenkäten är en årlig enkät till kommunerna

och görs i samarbete mellan Boverket och RUS (Regio-

nalt uppföljningssystem för nationella miljömål). För

första gången sedan Miljömålsenkäten infördes redovi-

sas resultaten i en sammanfattande rapport, God be-

byggd miljö – resultat från miljömålsenkäten 2006–2009,

dnr 214-1579/2009.

Under året har Boverket uppdaterat indikatorer som

används för uppfölj ningen av God bebyggd miljö på

Miljömålsportalen.

Boverket är projektägare i Miljömålsprojektet Mång-

funktionella ytor – en klimatanpassning av befintlig miljö

i stad och tätort. I arbetsgruppen ingår länsstyrelsen i

Skåne län, Sveriges Kommuner och Landsting, Movium

(centrum för stadens utemiljö) och MSB (Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap). Ett antal workshops

och arbetsmöten har genomförts under året. Projektti-

den sträcker sig fram till mars 2010 då en rapport ska

färdigställas.

5.3 handikappfrågor5.3.1 InledningBoverket har i snart nio år arbetat som särskild sektors-

myndighet för funktionshinderfrågor. Den innevarande

nationella handlingsplanen för handikappolitiken hål-

ler på att avslutas och ska följas upp och utvärderas. Re-

geringen har därför i år bl.a. begärt att samtliga sektors-

myndigheter ska redovisa de insatser som genomförts

unders hela sektorsperioden, beskriva utvecklingen

inom sektorsansvaret samt att göra en bedömning av

fortsatta behov och prioriteringar inom respektive sek-

tor, dnr 10136-4259/2008. Boverket har dessutom genom

intervju lämnat en redogörelse för sektorsansvaret till

Statskontoret som en del i deras uppdrag att följa upp

det samlade arbetet med den nationella

handlingsplanen.


Det permanenta samråd som byggts upp med handi-

kapprörelsen har träffats vid tre tillfällen under året.

Enligt handikapprörelsen bärs funktionshinderper-

spektivet och tillgänglighetsfrågorna fortfarande av

alltför få personer inom myndigheten. För att bättre in-

tegrera tillgänglighetsfrågorna och funktionshinder-

perspektivet i sakfrågorna/verksamhetsområdena har

placeringen av ansvaret för det särskilda sektorsansva-



ret förändrats. Från och med 1 januari 2009 har det

flyttats från generaldirektören till chefen för

samhälls byggnadsdivisionen.

Fortfarande är undanröjandet av enkelt avhjälpta

hinder för att förbättra tillgängligheten till byggnader

och allmänna platser den mest centrala frågan för Bo-

verket när det gäller de handikappolitiska målen. Bety-

dande insatser och resurser har prioriterats för breda

informationsinsatser under året, enligt ett särskilt upp-

drag, dnr 1122-307/2009.

sektoRsiNsatseR FöR tillgäNglighet

Boverket har flera gånger påtalat att det är svårt att skil-

ja ut vad som är särskilda sektorsinsatser från det ordi-

narie arbetet med tillgänglighet och användbarhet. Att

medvetandegöra och beakta tillgänglighetsfrågor och

funktionshinderperspektiv ingår i många av Boverkets

insatser. De arbetssätt som framför allt används, såväl

i de särskilda sektorsinsatserna som i övrig verksamhet,

är externa informationsinsatser liksom samarbete med

andra sektorsmyndigheter, andra centrala myndighe-

ter, bransch och intresseorganisationer.

Exempel på sektorsinsatser;

• Boverket har deltagit i Handisams uppdrag att ut-

veckla metoder för öppna jämförelser av tillgäng-

lighetsarbetet mellan de statliga myndigheterna.

• Samarbetat med Handisam och Sveriges kommu-

ner och landsting i uppdrag att utveckla metoder

för öppna jämförelser av tillgänglighetsarbetet i

kommunerna.

• Medverkat i Handisams uppdrag att kartlägga hur

kommunerna och landstingen arbetar med till-

gänglighetsdatabaser och att bedöma möjligheten

att göra en harmonisering av de olika databaserna.

• Deltagit i Handisams referensgrupp med upp-

draget att utveckla en modell som stöd för statliga

myndigheter med många lokaler i deras uppfölj-

ning av tillgängligheten.

• Lämnat yttrande över FN:s konvention om rättig-

heter för personer med funktionsnedsättning avse-

ende val av huvudansvarig för genomförande och

övervakning av konventionen.

• Medverkat vid seminariet Tillgänglighet för alla om

tillgänglighet och standardisering, arrangerat av

SSR Konsumentråd i samarbete med Handisam,

Handikappförbunden, Hjälpmedelsinstitutet, Kon-

sumentverket, Sveriges Konsumenter och SIS.

• Deltagit i det nordiska Sektorsnätverket för bygg-

nads- och planeringsfrågor. En rapport, Staden för

alla, håller på att sammanställas.

• Deltagit i en nybildad samordningsgrupp på SIS för

tillgänglighetsfrågor.

• Genomfört tre av sex informationsdagar om bostads-

anpassningsbidraget för att säkerställa en enhetlig

och korrekt hantering av bidraget i kommunerna.

• Informerat om sektorsansvaret och enkelt avhjälp-

ta hinder på Boverkets årliga möte med länsöver-

direktörer, länsråd länsarkitekter samt

länsbostadsdirektörer.

5.4 Internationellt

5.4.1 Inledning

BoveRkets iNteRNatioNella samaRBete ökaR

Klimatförändringen och globaliseringen medför att

många utmaningar är gemensamma och kräver samar-

bete över nationsgränserna för att lösas. Den tilltagande

urbaniseringen över hela världen behöver vägledas så

att städerna utvecklas på ett sätt som är långsiktigt håll-

bart. Användningen av naturresurser och energi, den

sociala sammanhållningen i våra samhällen, värnandet

och utvecklandet av våra kulturarv och arbetet med en

kvalitativ ekonomisk utveckling för fortsatt välfärd är

alla områden där kunskap och erfarenheter behöver

utbytas internationellt. Arbetet för att främja en hållbar

urban utveckling, inklusive regeringens satsningar på

miljöteknik och innovationer i en grön ekonomi, omfat-

tar samtliga Boverkets områden – boendefrågor, byg-

gande och förvaltning samt fysisk samhällsplanering

och hushållning med mark och vatten. Inom samtliga

dessa områden utvecklar vi vårt samarbete inom EU,

inom Norden och internationellt.

FöRNyat Fokus på samaRBete iNom NoRdeN

Inom boendefrågorna har det nordiska myndighets-

samarbetet utvecklats under 2009 med gemensamt bo-

stadsmöte i Karlskrona. Den nordiska samverkan är

värdefull både för jämförelse av utvecklingen på bo-

stadsmarknaderna och för att analysera vilken inverkan

EU har på bostadspolitikens område. Också inom byg-

gande och förvaltning märks ett ökat fokus på nordiskt

samarbete. Frågan har väckts om möjligheten att har-

monisera byggreglerna i de nordiska länderna och Bo-



verket har engagerats i en nordisk arbetsgrupp för bygg-

regler. Ett annat exempel på ökat nordiskt samarbete

inom byggområdet är ett aktivt byggnätverk under det

nordiska handikappolitiska rådet. Också inom området

fysisk planering och hushållning med mark och vatten

pågår nu ett förnyat nordiskt myndighetssamarbete

med utveckling av förslag till ett nytt gemensamt hand-

lingsprogram. De nordiska plan-, bygg- och bostads-

myndigheterna träffas årligen var för sig. Vid årets mö-

ten har Boverket föreslagit att ett gemensamt nordiskt

samhällsbyggnadsmöte hålls i Sverige 2012.

eu-samaRBetet spRids till FleR omRådeN

EU-samarbetets direkta och indirekta påverkan på Bo-

verkets verksamhetsområden påkallar successivt allt

större resurser. Inom byggande och förvaltning innebär

exempelvis övergången till eurokoder 2011, det nya för-

dragets inverkan på de ständiga kommittéerna och den

förväntade övergången till en byggproduktförordning

förändringsarbete också för Boverkets verksamhet. Be-

gränsade insatser behövs också för att utveckla medver-

kan inom TAIEX (Technical Assistance and Information

Exchange) och myndighets-twinning, som innebär att

en myndighet i ett medlemsland stödjer en systermyn-

dighet i ett kandidatland.

Inom den fysiska samhällsplaneringen, som inte är

någon formell EU-kompetens, utvecklar Boverket sin

kunskap om den indirekta påverkan från olika miljödi-

rektiv m.m. samt deltar på Miljödepartementets upp-

drag i det pågående medlemsstatssamarbetet inom

hållbar stadsutveckling, Leipzig Charter Reference

Framework. Det nya fördragets skrivning om territoriell

sammanhållning och utvecklingen av makroregionala

strategier ger tillsammans med direktiv och politik

inom havs-, kustzons- och vattenfrågor, urbansamar-

bete och landsbygdspolitik en ”EU-inramning” av med-

lemsstaternas kompetens inom fysisk planering.

övRigt iNteRNatioNellt samaRBete

Boverket arbetar med att stegvis utveckla sitt interna-

tionella informationsnätverk. Det gäller såväl allmänna

frågor, t.ex. det regelförenklingsarbete som pågår i ett

stort antal länder, som byggande och förvaltning med

funktionsbaserade byggregler, energisparande och mil-

jövänligt byggande, samt hållbar stads utveckling och

miljöteknik, bl.a. stöd för SymbioCity. Inom det interna-

tionella utvecklingssamarbetet har Boverket sedan någ-

ra år även inlett samverkan med Sida, men det arbetet

har av resursskäl ännu inte fått tillräckligt utrymme i

den samlade verksamheten. Nuvarande samverkansav-

tal löpte ut 31 december 2009. För närvarande följer Bo-

verket arbetet i Sida-finansierade projekt på Balkan.



NätveRk FöR FoRskNiNg

Boverket har deltagit vid möten och seminarier inom

det europeiska forskningsnätverket (ESPON) där nya

forskningsresultat redovisades. Myndigheten har också

deltagit i fyra kommittémöten inom undergruppen för

Regionfondskommittén (TCUM).

Boverkets insatser för att sprida kunskap om ESPON

har framför allt skett genom det svenska nätverket för

ESPON. En hemsida har också startats under året. Syftet

är att informera bredare om ESPON:s aktiviteter och ta

tillvara svenska intressen. Det nya ESPON-programmet

är i högre grad inriktat mot regionala och nationella ak-

törer genom möjligheterna till stöd för regionala analy-

ser. Hittills har dock ingen svensk region anmält något

intresse. Sammantaget kan det konstateras att ESPON

har lycktas väl i sin målsättning att stärka kunskapsba-

sen om europeiska territoriella frågor, men att det fort-

farande finns behov av att tolka, anpassa och förmedla

underlaget till olika användargrupper.

koNkuRReNskRaFt och östeRsjösamaRBete

Boverket är representerat i övervakningskommittéerna

för tre programområden inom Mål 2 Regional konkur-

renskraft och sysselsättning: (1) Norra och Mellersta

Norrland, (2) Norra Mellansverige, Östra Mellansverige

och Stockholm samt (3) Småland med öarna.

Under året har fyra kommittémöten hållits inom res-

pektive programområde.

Boverket medverkar också i kommittéarbetet för de

transnationella programmen för Östersjön respektive

Nordsjön inom ramen för Mål 3.

Inom ramen för det mellanstatliga samarbetet i Öst-

ersjöregionen om fysiska och territoriella utvecklings-

frågor – VASAB – genomfördes det sjunde ministermötet

i raden, under oktober månad i Vilnius, Litauen. I fokus

för mötet var den långsiktiga strategi för utvecklingen

av Östersjöregionen – VASAB Long Term Perspective for

the Territorial Development of the Baltic Sea Region –

som utarbetats av medlemsländerna. Strategin belyser

territoriella trender och utmaningar och redovisar en

långsiktig utveckling för regionen utifrån fokus på ur-

bant nätverkande, tillgänglighet och planering av

havsområden.

VASAB-samarbetet kommer fortsättningsvis att inrik-

tas på att genomföra strategin i samarbete med rele-

vanta institutioner med särskild inriktning på frågor

om havsplanering och uppföljning av den territoriella

utvecklingen inom regionen (Europeiska

kommissionen).

VASAB har även under året sammanställt ett kom-

pendium om maritima planeringssystem i Östersjön,

Compendium on Maritime Spatial Planning Systems in

the Baltic Sea Region Countries. Boverket har haft ansvar

för den svenska redovisningen.

NoRdiskt samaRBete

De nordiska planmyndigheterna hade sitt årliga möte

19–22 augusti. Danmark var värd och mötet hölls på

Bornholm. Förutom redovisningar från varje land för-

des diskussioner av ett nytt gemensamt handlingspro-

gram utifrån följande teman: hållbar stadsutveckling

(klimat, transport och huvudstadsplanläggning), sam-

arbetsformer (tvärkommunal planläggning, samspel

mellan stat och kommun) samt havsplanering.

Kommunala plannätverksmötet hölls 8–9 juni 2009 i

Reykjavik och samlade 23 deltagare. Temat för årets

möte var nya tendenser i kommunplanläggningen och

hur man hanterar landskapsfrågor i planläggningen.

”samarbete inom eU och internationellt ska ge ett ökat genomslag för svenska

ståndpunkter och ett ökat utbyte av erfarenheter om planeringsmetoder för en hållbar

utveckling av städer, tätorter och landsbygd. arbetet för en utveckling av det regionala

perspektivet ska också stödjas.”


5.4.2 Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling och samarbete med EU och internationellt



eu, miljö och Fysisk plaNeRiNg

Under året har Boverket diskuterat metod- och avgräns-

ningsfrågor. Kontakter har tagits med bl.a. Naturvårds-

verket, Sveriges Kommuner och Landsting, Miljö-

departementet, Energimyndigheten och Malmö stad.

Nyckelpersoner har identifierats och några har intervju-

ats. Information om miljöinitiativ med koppling till fy-

sisk planering har samlats in från EU-organens olika

webbplatser och sammanställts i ett utkast till rapport

med arbetsnamnet EU, miljö och fysisk planering. Arbe-

tet med rapporten kommer att fortsätta under 2010.

sveRiges ståNdpuNkt i eu-aRBetet

Boverket arbetar aktivt, främst på Europanivå med ge-

mensamma ramar inom byggområdet. Det handlar om

att tillföra Sveriges synpunkter vid framtagande av

kommissionsbeslut, gemensamma vägledningar, stan-

dardiseringsmandat och standarder. Syftet är att full-

borda den gemensamma marknaden samt att samar-

beta med andra medlemsstater för att på bästa sätt

kunna utföra marknadskontroll och nationellt genom-

förande av direktiv. 2009 har Boverket lagt förhållande-

vis stora resurser på att vara Miljödepartementet be-

hjälplig i det europeiska arbetet med att ta fram en ny

byggproduktförordning som kan ersätta det nuvarande

byggproduktdirektivet.

Boverket har under året bistått Näringsdepartementet

under arbetet med förändringen av Energiprestandadi-

rektivet, dels på plats i Bryssel och dels som stand-by på

hemmaplan under och mellan mötesdagarna med

Rådet.

medveRkaN i expeRtgRuppeR

Sedan flera år deltar Boverket i flera expertgrupper

inom kommissionen. Expertgruppen för material i kon-

takt med vatten har 2009 fortsatt att fokusera på att jäm-

föra godkännandesystem inom EU. Det finns ingen tid-

punkt när ett gemensamt system kan tas i drift.

Expertgruppen för farliga ämnen i byggprodukter har be-

rett ändringar i produktmandat samt arbetat fram en

hanterbar databas för redovisning av nationell lagstift-

ning inom området. Databasen publicerades i slutet av

året efter ett flerårigt utvecklingsarbete.

Boverket är nationell kontakt i Concerted Action II.

Alla som är beroende av direktivet om byggnaders ener-

giprestanda, EPBD, är med i arbetet: medlemsländerna,

Kroatien och Norge, med England som subcontractor.

Arbetet handlar mycket om erfarenhetsåterföring mel-

lan länderna, och Boverket deltar i flera grupper.

FRämja sveRiges ståNdpuNkteR

iNteRNatioNellt

Boverket är medlem i Inter-Jurisdictional Regulatory

Collaboration Committee, IRCC, som är ett samarbets-

forum för utbyte av erfarenheter mellan 13 länder som

kommit långt med funktionsregler i byggbestämmelser.

Sverige har varit ett föregångsland i dessa samman-

hang. Boverket deltog vid en konferens som arrangera-

des i Calgary, Kanada.

Boverket ingår i styrelsen för International Council

for Research and Innovation in Building and Construc-

tion, CIB. CIB står bakom den stora internationella kon-

”Ökat samarbete för att främja sveriges ståndpunkt i eU-arbetet, europaharmonisering-

en och det internationella arbetet.”


5.4.3 Hållbart byggande och förvaltning och internationellt arbete och Europaharmonisering



ferensen Sustainable Building som nästa gång arrang-

eras i Helsingfors 2011. Myndigheten har under 2009

tillsammans med Formas förberett att samordna ett

svenskt deltagande. Syftet är att Sverige ska bli mer syn-

ligt, att tydligt visa upp goda exempel inom området

hållbart byggande.

Boverket var ledare för den svenska delegationen vid

den årliga internationella skidliftskonferensen 14–17

september. Vid konferensen samverkar myndigheter

och besiktningsorgan kring säkerhet med skidliftar och

andra linbaneanläggningar. En viktig punkt på mötet är

att sprida kunskap kring inträffade olyckor, för att und-

vika att en likartad olycka inträffar i ett annat land.

Arrangör för konferensen var Polen och totalt deltog

18 länder varav fem utomeuropeiska.

NoRdiskt samaRBete

Det nordiska samarbetet har ökat och samtliga nordiska

länder har idag ett intresse av att upprätthålla goda kon-

takter inom byggområdet. Boverket deltar som repre-

sentant i en nordisk grupp som bildades 2009. Denna

ska verka för att minska gränshinder inom byggområdet

mellan de nordiska länderna genom att där det är möj-

ligt harmonisera byggreglerna.

Boverket deltar i en nordisk grupp (internordisk stan-

dardisering, INSTA-Maskin) mellan myndigheter, be-

siktningsorgan, tillverkare och hisskonsulter. Gruppen

möts tre gånger per år och man diskuterar olika säker-

hetsfrågor kring hissar och rulltrappor samt utbyter er-

farenheter kring det pågående europeiska standardise-

ringsarbetet. Just nu arbetar gruppen även med att ta

fram ett gemensamt system för registrering av olyckor

som inträffar i Norden.

euRopahaRmoNiseRiNg och staNdaRdiseRiNg

Standardiseringsarbetet innebär framtagande av ge-

mensamma provningsmetoder och produktbeskriv-

ningar, främst på europeisk nivå. De flesta har initierats

genom EG-direktiv, för Boverkets del främst Byggpro-

duktdirektivet. Myndigheten deltar i svenska samord-

ningskommittéer hos SIS för att framhålla svenska för-

hållanden och synpunkter. Boverket hänvisar till

standarder i allmänna råd till sina föreskrifter, som ex-

empel på hur föreskrifter kan uppfyllas.

standardiseringsgrupper på europanivå

Boverket medverkar i ett antal tekniska kommittéer

inom CEN. Det gäller farliga ämnen i byggprodukter,

utförande av stålkonstruktioner, luftbehandlingsteknik

och bostadsventilation, samt säkerhetskrav på rullram-

per. Den tekniska kommittén för funk tions kontroll av

ventilation respektive luft konditionering med anled-

ning av energi direktivet, där Boverket medverkat i flera

år har under 2009 fått nytt uppdrag. Denna kommitté

arbetar nu också med Ekodesigndirektivet som ställer

energieffektivitetskrav på produkter.

standardiseringsgrupper på nationell nivå

Deltagandet i nationella spegelgrupper inom SIS är om-

fattande. Det finns många kommittéer som är relevanta

för Boverkets verksamhetsområde, men det finns inte

resurser att delta överallt. Arbetet är ofta direkt kopplat

till det internationella arbetet, och alltjämt ses ett mas-

sivt flöde av dokument som ofta ska besvaras inom kort

tid. I princip hanteras alla dokument via e-post.

På övergripande nationell nivå är Boverket med i en

nybildad samordningsgrupp för standardisering inom

tillgänglighetsområdet.



142 EcISS/Tc 10, EcISS/Tc 11 Allmänna konstruktionsstål

145 EcISS/Tc 19, ISo/Tc 17/Sc 16 Armering

170 cEn/Tc195, cEn/Tc156/WG 3, 4, 5, ISo/Tc 117 luftbehandlingsteknik

180 cEn/Tc250/Sc6 Murverk och puts

181 cEn/Tc127, ISo/Tc92/TG1 Brandsäkerhet

182 cEn/Tc124, cEn/Tc175, cEn/Tc112, cEn/Tc038, cEn/Tc250/Sc5, ISo/Tc165, ISco/Tc218, ISo/Tc089

Trä

183 cEn/Tc288, ISo/Tc182 cEn/Tc250/Sc7 Geoteknik och geokonstruktioner

188 cEn/Tc250/Sc 3, 4 Stål- och samverkanskonstruktioner (och aluminium)

189 cEn/Tc88, cEn/Tc89, ISo/Tc163, cEn/Tc228, cEn/Tc247, ISo/Tc205

Innemiljö och energianvändning i byggnader

190 cEn/Tc104, cEn/Tc104/AG4 Betong resp. betongutförande

190 cEn/Tc104/AG4 Betong och betongutförande

191 cEn/Tc229 Förtillverkade betongprodukter

197 cEn/Tc126 Byggakustik

198 cEn/Tc163, cEn/Tc164, cEn/Tc165, ISo/Tc 224 Vatten- och avloppssystem

203 cEn/Tc250/Sc1, 8, SG6 Eurokoder (allmänt, träkonstruktioner resp. helpdesk)

203/AG2 cEn/Tc250/S2 Betongkonstruktioner

208 cEn/Tc235 Brottsförebyggande åtgärder genom stadsplanering och byggnadsutformning

209 cEn/Tc 350/Sc14, 17 hållbarhet hos byggnadsverk

211 cEn/Tc 10, IXo/Tc 178 hissar och rulltrappor – säkerhet

263 cEn/Tc 242 linbanor – säkerhet

360 cEn/Tc 70, cEn/Tc 72, cEn/Tc191, cEn/Tc192, ISo/Tc 21

Brand- och räddningstjänst, branddetekterings- och brandlarmsystem, fasta släcksystem, brandventilation, inomhusbrandposter

406 Solvärmeteknik

453 ISo/Tc 59/Sc 16 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö

489 Metadata för geografisk information

497 cEn/Tc 351 Reglerade ämnen för bygg- och anläggningsprodukter

500 cEn/Tc339 halksäkerhet

501 Fysisk planering

508 cEn/Tc178, cEn/Tc246 natursten

519 Energimärkning av tappvattenarmatur

STAnlI Standardisering inom GIS

SEk Tk 61 cEnElEc Tc 61 Säkerhet hos elektriska hushållsapparater

tabell 19. Sammanställning över Boverkets deltagande i standardise-ringsarbetet 2009. de flesta cEn-kommittéers uppdrag utgår via mandat från EG-direktiv, särskilt inom byggområdet.

Nedan ges en sammanställning av alla tekniska kom-

mittéer som bevakas av Boverket.



Boverket fortsätter att bevaka utvecklingen inom EU-

samarbetet när det gäller rättsutveckling och annat som

kan vara av betydelse för utform ningen av den natio-

nella bostadspolitiken. Ambitionen är att försöka fånga

upp och belysa ställningstaganden och uttalanden samt

tendenser som kan påverka förutsättningarna för

svensk bostadspolitik.

Under året har det mer grundläggande material som

togs fram 2008 publicerats i rapporten EU och bostads-

politiken. Rättsutveckling och samarbete inom EU av be-

tydelse för svensk bostadspolitik, dnr 217-2642/2008 har

presenterats och disku terats externt i ett flertal sam-

manhang. Bl.a. har detta skett inom ramen för det

Nordiska utbytet kring bostadsfrågor samt för

länsstyrelserna.

Boverket har under året också deltagit i internatio-

nella konferenser som anordnats av ENHR (European

Network on Housing Research) och FEANTSA (paraply-

organisation för organisationer som arbetar mot hem-

löshet i Europa) samt i EUKN:s (European Urban Know-

ledge Network) nationella nätverkskonferens i

Halmstad.

NoRdiskt utByte

Boverket medverkar i ett kontinuerligt nordiskt utbyte

kring bostadspoli tiska frågor. Syftet är att dra nytta av

att de nordiska länderna har många gemensamma drag,

inte minst när det gäller övergripande mål och bostads-

sociala ambitioner, samtidigt som det finns olika tradi-

tioner och intressanta skillnader när det gäller vilka bo-

stadspolitiska styrmedel man väljer att använda.

Ämnen som behandlas är t.ex. utvecklingen på bo-

stadsmarknaden och bostadspolitiska styrmedel, med

kopplingar till bland annat stadsutveckling, tillgänglig-

hetsfrågor och energifrågor. En angelägen fråga är också

vilken betydelse EU-samarbetet har för bostads-

politiken i de nordiska länderna.

Utbytet omfattar bl.a. ett årligt Nordiskt Bostads-

möte, som 2009 arrangerades av Boverket och hölls i

Karlskrona. Resultaten av konferensens huvudteman

har sammanställts i rapporten Finanskrisen och

bostads marknaden i Norden, dokumentation från Nord-

iskt bostadsmöte 2009, dnr 4704-709/2008. Därutöver

behandlades bl.a. trygghet, jämställdhet och tillgäng-

lighet i boendet, stöd till svaga grupper på bostadmark-

naden samt energieffektivisering i bostads sektorn.

”boverket ska:

– aktivt delta i eU och internationellt samarbete avseende utvecklingen på

bostadsmarknaden samt

– tillhandahålla ett kvalificerat kunskapsunderlag som fungerar som stöd för regeringen

och dess myndigheter inom området samarbete inom eU och internationellt.”


5.4.4 Bostadsmarknad och samarbete med EU och internationellt



5.5 organisation

GeneraldirektörStab

Internrevision Chefsjurist

Feb 2010

Insynsråd

EkonomienhetenInformationsenhetenInternationella sekretariatetIT-enhetenPersonalenheten

Rättssekretariatet

Servicecenter

Divisionen för verksamhetsstödDivisionsledning

BidragsenhetenBygg- och förvaltningsenhetenByggregelenheten

DivisionsledningHusbyggnadsdivisionen

AnalysenhetenPlanenhetenStads- och regionenheten

DivisionsledningSamhällsbyggnadsdivisionen



Feb 2010

Insynsråd


Rättssekretariatet

Servicecenter








Feb 2010

Insynsråd


Rättssekretariatet

Servicecenter






5.6 organisationsstyrning

utveckliNgsaRBete iNom RameN FöR

veRksamhetsplaNeRiNgeN

Boverket är inne i en utvecklingsfas. Regeringen genom-

för på grundval av betänkandet från Utredningen om

Boverket (SOU 2009:57) en fördjupad prövning av Bo-

verket, bl.a. med inriktning på att säkra ett effektivt an-

vändande av tilldelade resurser samt ett förtydligande

av myndighetens uppdrag.

I avvaktan på resultatet av denna prövning, bedrivs

Boverkets utvecklingsarbete inom ramen för verksam-

hetsplaneringen och mot bakgrund av utredningens

förslag. Inriktningen för arbetet är att skärskåda Bover-

kets verksamhet beträffande såväl mål och inriktning

som relevans, att utveckla arbetsmetoder och arbetssätt

för att åstadkomma en mer effektiv resursanvändning

samt en medborgarorienterad och användartillvänd

verksamhet.

Arbetet med verksamhetsplaneringen bedrivs i öppen

dialog där samtliga medarbetare bereds tillfälle att del-

ta. Inom ramen för verksamhetsplaneringen har arbets-

metoder och arbetssätt behandlats och fyra strategise-

minarier om verksamhetsstyrning har hållits. Vidare

har en planeringsdag hållits för hela Boverket med hu-

vudtemat: Hur ska vi arbeta tillsammans för att uppnå

bästa möjliga resultat?.

Enligt Strategi- och verksamhetsplan 2010–2012 är ett

förväntat resultat av det fortsatta utvecklingsarbetet att

en ny struktur för Boverkets verksamhet ska införas un-

der 2010. Planen anger som utgångspunkter bl.a. att Bo-

verket ska arbeta processorienterat och att mätbara mål

formuleras för olika verksamheter och på olika nivåer.

Figur 10. organisationsschema.



pågåeNde och geNomFöRda stöRRe

utveckliNgsaRBeteN

Förstudie om miljö- och kvalitetsledningssystem

En intern arbetsgrupp har under hösten startat en för-

studie för att kartlägga olika typer av miljö- och kvali-

tetsledningssystem samt föreslå ett system som skulle

passa myndigheten. I uppdraget har ingått att:

• kartlägga vilka processer som behöver kvalitets-

säkras – vilka behov finns i verksamheten?

• kartlägga alternativa system

• analysera och föreslå vilket miljö- och kvalitetsled-

ningssystem som skulle passa Boverket.

Förstudien slutförs i början av år 2010.

översyn av projektmodell och projektriktlinjer

För närvarande används Pejl som projektmodell på Bo-

verket. Det finns också projektriktlinjer som styr pro-

jektverksamheten. En arbetsgrupp har under hösten

sett över projektriktlinjer och lämnat förslag till juste-

ringar. Projektmodellen kommer att uppgraderas i sam-

band med att ett nytt intranät lanseras under våren. To-

talt har en personmånad lagts ner på arbetet.

e-förvaltning

Boverket ansvarar för den centrala administrationen av

olika statliga stöd inom sitt verksamhetsområde. Till

stöd för detta arbete har Boverket utvecklat och tillhan-

dahållit datoriserade bidragssystem, handläggnings-

och utbetalningssystemet Bofinc. Systemet används

både av Boverket och av länsstyrelserna.

Medborgare och företag använder i allt högre grad

Internet för att göra affärer, för att utföra personliga

ärenden eller för att sköta sina kontakter med myndig-

heter. Boverket och länsstyrelserna har därför i samar-

bete utvecklat kompletterande e-tjänster till det bi-

dragsadministrativa systemet Bofinc. Detta för att ska-

pa förenklingar för bidragssökanden och effektivare

handläggning samt för att dra nytta av ny teknik för att

uppnå högre kvalitet och tillgänglighet.

När e-tjänsten och e-handläggningen togs i bruk i

början av december månad 2008 omfattade det ansö-

kan om radonbidrag. Det innebär att medborgaren

elektroniskt med hjälp av e-legitimation kan ansöka,

kommunicera och få beslut om stödet via Internet. Det

finns en samlad kontaktyta på webben, Mina Engage-

mang, där medborgaren kan uträtta sina ärenden om

statliga stöd. Mina Engagemang kan visa, skapa och

hantera signaler till och från användare. Dessa signaler

kan skickas ut i olika kanaler som exempelvis e-post el-

ler sms, utifrån de val användaren själv gjort. Inga käns-

liga uppgifter skickas ut i signalen, utan enbart en upp-

maning om att medborgaren ska logga in med sin

e-legitimation och kontrollera sitt ärende.

möjligt att använda e-tjänstelegitimation

Under år 2009 har e-tjänsten förfinats och utökats med

ytterligare tre stöd; statligt stöd för investeringar i sol-

värme, statligt stöd till solceller och statligt stöd till ut-

veckling av hållbara städer. E-tjänstelegitimation har

även införts, vilket gör det möjligt för en juridisk person

att använda sig av e-tjänsten. En e-tjänstelegitimation

är en elektronisk identitetshandling som identifierar en

fysisk person och som samtidigt visar vilken organisa-

tion som personen företräder. Under år 2010 kommer

e-tjänsten att utökas med kvarvarande statliga stöd

inom Boverkets verksamhetsområde samt anpassas för

andra former av statliga stöd.

Under 2009 har länsstyrelserna och Boverket sam-

manlagt lagt ner cirka 15 personmånaders arbete med

utvecklingen av e-tjänsten och köpt konsulttjänster för

cirka 3,3 miljoner kr.

en ny version av Boverkets webbplats

Boverkets nya webbplats är ett svar på besökarnas öns-

kemål att det ska bli lättare att hitta information på

webbplatsen. Den är också ett svar på ledningens öns-

kemål att Boverkets webbplats ska lägga tyngdpunkten

på information och nyheter och fortsätta att utveckla

e-tjänster. Den nya webbplatsen, som lanserades

2 april, har ett medborgarperspektiv med möjligheter

att kommentera alla webbsidor och olika kontaktformu-

lär. Det finns också möjlighet att digitalt ansöka om

bidrag. Besökarna kan även prenumerera på RSS-flöden

för att vara informerade om olika nyheter på webb-

platsen. Synpunkterna från besökarna har varit

positiva och webbplatsen har fått högt betyg i olika

til lgäng lighetstester.

Efter lanseringen har utvecklingsarbetet med webb-

platsen fortsatt och under hösten publicerades ett

digitalt nyhetsbrev samt lättlästa sidor.

Sedan 2 april 2009 har webbplatsen haft 611 497 besö-

kare som totalt har besökt 3 284 974 webbsidor. Besö-

karna har sammanlagt laddat ner 366 167 filer, t.ex. pu-



blikationer, ansökningsblanketter och broschyrer. För

första kvartalet tillkommer 290 000 besökare. Totalt har

www.boverket.se haft 901 000 besökare under 2009.

Kostnader för konsulttjänster uppgick till 1,7 miljo-

ner kr jämfört med budgeterat 2,2 miljoner kr.

utveckling av nytt intranät

Boverkets intranät Bolinken har sedan starten 2001 haft

samma utseende och struktur med smärre förändring-

ar. Ett projekt startade i juni 2009 och har som mål att

publicera ett nytt intranät i februari 2010. Det nya in-

tranätet ska användas som ett verktyg för att leda verk-

samheten och effektivisera vardagen för medarbetarna.

Projektet tar fram en ny intranätplattform, nytt kvali-

tetssäkrat innehåll i form av handbokstexter och därtill

kopplade tjänster. Totalkostnad för det nya intranätet är

budgeterat till 1,850 miljoner kr under tiden juni 2009

till maj 2010 då projektet avslutas. Under året har Bover-

kets personal lagt ner cirka 16,5 personmånader i proje-

ket, konsultkostnaderna uppgick till 0,95 miljoner kr.

planeringsportalen – förvaltning

Under året har Boverket avslutat utvecklingsprojektet

Planeringsportalen. Diskussioner pågår om den fram-

tida förvaltningsorganisationen. Projektet avrapporte-

rades till Vinnova genom Slutrapport för projektet

Planeringsportalen, dnr 2339-4305/2009.

Ny teknik för moderna möten

Under 2009 har en kartläggning gjorts av myndighetens

externa möten och resor samt vilka behov som finns av

tekniskt stöd. Målet är att genom modern teknik möjlig-

göra effektiva videomöten och på det sättet minska res-

kostnader, friställa produktiv tid samt minska miljöbe-

lastningen. Arbetet med resfria möten påbörjades våren

2009 och innan jul gjordes en beställning av utrustning.

Leverans och installation av infrastruktur beräknas till

januari 2010. Därefter kommer testning och utbildning

att genomföras och utrustningen bör sedan kunna an-

vändas från februari. En äldre videokonferensutrust-

ning finns på Boverket men den nya modernare utrust-

ningen är mer användarvänlig och av högre kvalitet,

vilket bör leda till en högre användning. Kontinuerlig

uppföljning kommer att göras efter införandet.

Den totala kostnaden för utrustningen blir cirka

0,9 miljoner kr och ska finansieras genom minskat

resande.

it-strategi

Under 2009 har Boverket påbörjat arbetet med att skapa

en ny it-strategi. Syftet med it-strategin är att på ett stra-

tegiskt plan ge inriktning och vägledning i Boverkets ar-

bete med att skapa en it-verksamhet som på ett effektivt

sätt både stödjer och utmanar Boverkets ambitioner att

bli en myndighet för samhällsbyggande i världsklass.

It-strategin är framåtblickande och beskriver mål-

bilden för Boverkets it-verksamhet några år framåt

i tiden. Den beskriver hur Boverket vill att it-verksam-

heten ska fungera som en naturlig och integrerad del i

verksamheten och som en aktiv aktör i verksamhets -

utvecklingsarbetet.

Boverket har i detta arbete stöd av konsulter som un-

der 2009 kostat 0,5 miljoner kr, vilket, efter avdrag för

resekostnader, motsvarar en arbetsinsats på 2,2 person-

månader. Boverkets egen arbetsinsats beräknas till

1,2 personmånader.

ledningssystem för informationssäkerhet

Under 2009 har Boverket utarbetat ett nytt ledningssys-

tem för informationssäkerhet (LIS) med utgångspunkt

i relevanta lagar, förordningar och gällande myndig-

hetsföreskrifter från Verva/MSB.

Med informationssäkerhet menas säkerhet i fråga om

skydd av informationstillgångar med syfte att upprätt-

hålla nödvändig riktighet, tillgänglighet, sekretess och

spårbarhet. Boverkets ledningssystem för informations-

säkerhet består av en policy med tillhörande riktlinjer

samt rutiner och aktiviteter som krävs för att myndig-

heten systematiskt ska kunna styra informations-

säkerheten.

Under arbetets gång har även tekniska tester och åt-

gärder vidtagits mot Boverkets it-plattform som förbätt-

rat säkerheten kontinuerligt.

Konsultkostnaderna uppgick till 0,4 miljoner kr,

vilket efter avdrag för resekostnader motsvarar en

arbets insats på 2,1 personmånader. Boverkets egen

arbetsinsats beräknas till 1,5 personmånader.



5.8 kompetensförsörjning

BoveRkets aRBete med kompeteNsFöRsöRjNiNg

Boverkets har på flera sätt arbetat för att säkerställa att

kompetens finns för att fullgöra de arbetsuppgifter som

framgår av instruktion, regleringsbrev, särskilda upp-

drag samt generella krav i lagstiftningen. Boverket har

valt att lämna redovisningen utifrån nio väsentliga om-

råden i arbetet med långsiktig och strategisk kompe-

tensförsörjning (Källa: Verva, numera KRUS).

kompetensanalyser och kompetensplanering

Boverket identifierar sitt kompetensbehov för komman-

de verksamhetsår i samband med verksamhetsplane-

ringen. Boverket har under 2009 inte bedrivit något ar-

bete med strategiska kompetensanalyser och planer.

attraktiva anställnings- och arbetsvillkor

Boverket bedömer att myndigheten överlag har goda

möjligheter att attrahera och rekrytera kompetent per-

sonal till lediga tjänster. Det finns ändå vissa områden

med höga krav på särskilda specialister där det är svårt

att rekrytera tillräckligt kvalificerade personer. Plane-

rare är exempel på en sådan kategori. Boverket har i

några fall använt sig av tillfälliga anställningar och kon-

sulter när det varit svårt att hitta rätt kompetens.

systematiskt arbetsmiljöarbete

Boverket har tidigare genomfört arbetsmiljöenkäter un-

gefär vartannat år. Under 2009 har en ny metod för att

följa upp arbetsmiljöarbetet tagits i bruk. Metoden går

ut på att Boverkets enheter genomför utvecklingssamtal

i grupp kring frågor om hur arbetsmiljön upplevs och

hur den kan utvecklas. Arbetet fortsätter år 2010.

Försörjning av kärn- och stödkompetens

Boverket använder sig i huvudsak av tillsvidareanställ-

ningar när det gäller försörjningen av kärn- och stöd-

kompetens. Användningen av tillfälliga anställningar

och konsulter sker under begränsade perioder, företrä-

desvis vid större uppdrag och projekt eller i samband

med hög arbetsbelastning.

chefsförsörjning

Under 2009 har enhetschefernas roll att hantera och ba-

lansera olika förväntningar och krav uppmärksammats.

Samtliga enhetschefer har intervjuats. Arbetet med det

fortsatta utvecklingsarbetet leds av divisionscheferna.

På sikt kommer det bland annat att innebära att enhets-

chefernas profil tydliggörs, vilket även underlättar den

framtida chefsförsörjningen.

Boverkets ledningsgrupp består i huvudsak av nya

chefer, till följd av ny organisation kring generaldirektö-

ren i kombination med naturliga avgångar.

Boverkets chefer har deltagit i en orientering kring

den statliga arbetsgivarpolitiken och arbetsgivarrollen.

jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald

Boverket hade 195 anställda varav antalet kvinnor var

104 och män 91. Dessa motsvarade 188 årsarbetskrafter.

Av Boverkets 16 chefer är 10 kvinnor och 6 män.

Arbetet med att ta fram en plan för jämställda och

lika villkor i arbetslivet påbörjades under året och kom-

mer att färdigställas under 2010.

åldersbalans

Medelåldern för Boverkets personal år 2009 var 49 år

jämfört med 46 år i staten som helhet. En åldersförskjut-

ning uppåt har skett när det gäller Boverkets kärnkom-

petens de senaste fem åren. Den största åldersgruppen i

denna kategori är anställda i åldern 55–65 år. Andelen

stödkompetens i åldern 55–65 år har också ökat. Bover-

ket har en lägre andel av sin personal som är under 35 år

jämfört med staten som helhet, medan andelen anställ-

da i åldersintervallerna över 45 år är högre i Boverket

jämfört med staten (Källa: utredningen om Boverket).

kunskapshantering

Boverket planerar att kartlägga befintlig kompetens, hur

kompetensen behöver fördjupas och utvecklas samt hur

det framtida behovet ser ut.

kompetensutvecklingsinsatser

En utbildning kallad Den gode statstjänstemannen har

genomförts under 2009. Utbildningen har varit obliga-

torisk för samtliga medarbetare. Generaldirektör, chefs-

jurist, en enhetschef och huvudskyddsombudet har va-

rit utbildningsansvariga. Utbildningen har omfattat en

heldag och vid varje tillfälle har 10–12 medarbetare del-

tagit. Under perioden maj–november genomfördes 18

utbildningstillfällen. Utbildningen har haft en fast ram,

men med ett flexibelt program utifrån deltagarnas egna

frågor och kommentarer. Inför samtalsdagen har med-

arbetarna gått igenom introduktionsavsnitten samt



gjort övningar i den webbaserade kursen i Förvaltnings-

kunskap som tillhandahålls av Kompetensrådet för ut-

veckling i staten, KRUS.

Moment som har ingått i utbildningen är följande:

• Den gode statstjänstemannens utgångspunkter

– Regeringsformen ”All offentlig makt i Sverige

utgår från folket”

– Offentlighetsprincipen

– Regeringens årsbok

– Boverkets vision, värdegrund och

verksamhetsidé

• Lag och etik

– Förvaltningsrätt

– Gåvor, mutor och jäv

– Intern kommunikation

– Massmedia och andra som följer vårt arbete och

vad vi gör

• Chefs- och medarbetarrollen

– Vad kännetecknar en god chef?

– Vad kännetecknar en god medarbetare?

Utbildningen har bedrivits helt med egen personal.

Fyra strategiseminarier har genomförts under året

med rubrikerna En sammanhållen styrning från upp-

drag till resultat, Ekonomistyrningen till en integrerad del

av verksamhetsstyrningen, Strategier för prioritering och

styrning av verksamheten samt En samlad och strategisk

styrning av kompetensförsörjningen.

Därutöver har traditionella kurser erbjudits inom om-

råden som it, information och kommunikation, språk

och projektledarutbildning.

FöRslag FRåN utRedNiNgeN om BoveRket

Utredningen om Boverket (SOU 2009:57) pekar på en

rad förbättringsområden när det gäller Boverkets arbete

med kompetensförsörjning. Under senhösten 2009 på-

började Boverket ett omfattande arbete inom området.

Arbetet beräknas pågå hela 2010 och tar sin utgångs-

punkt i utredningens förslag, att Boverket:

• utvecklar en samlad och strategisk styrning av

kompetensförsörjningen som en del i

verksamhetsutvecklingen

• genomför en kompetensanalys av nuvarande kom-

petens och framtida kompetensbehov

• utvecklar en strategi för den långsiktiga

kompetensförsörjningen

• utvecklar en strategi för konsultanvändningen som

en del i myndighetens strategiska

kompetensförsörjning

• utvecklar rollen och förmågan som beställare och

upphandlare av konsulttjänster

• utvecklar generalist- och projektledarkompetens

för styrning och uppföljning av konsultinsatser

samt

• utvecklar en strategi för sin konsultanvändning.

BoveRkets BedömNiNg

Sammantaget gör Boverket bedömningen att vi i dags-

läget har den kompetens som behövs för att fullgöra de

arbetsuppgifter som framgår enligt instruktion, regle-

ringsbrev, särskilda uppdrag samt generella krav i lag-

stiftningen. Det är angeläget för Boverket att fullfölja

det arbete med kompetensförsörjning som påbörjats

2009 och som fortsätter 2010. Det kommer att medföra

att Boverket får en dokumenterad strategi för

kompetens försörjningen och en mera långsiktig

kompetensplanering.



5.9 Resursanvändning

åak2009

mnkr2009

åak2008

mnkr2008

åak2007

mnkr2007

samhällsplanering och bebyggelseutveckling

intäkter av anslag –50,2 –29,4 –31,7

övriga intäkter –6,6 –18,0 –16,1

kostnader 48,6 56,8 45,5 47,4 46,1 47,8

– varav Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling 10,4 17,310 11,5 11,7 17,8 17,8

– varav Råd och stöd gällande planering och plangenomförande 29,8 31,6 24,5 27,1 18,1 20,6

– varav Uppsikt över planväsendet 8,4 7,9 9,5 8,7 10,2 9,3

Byggande och förvaltning



kostnader 60,3 85,1 61,3 104,6 58,0 77,6

– varav hållbart byggande och förvaltning 48,4 61,211 52,0 87,2 48,2 66,4

– varav Uppsikt över byggnadesväsendet 6,9 6,8 6,2 6,1 7,3 7,1

– varav Marknadskontroll av byggprodukter 5,0 17,212 3,0 11,2 2,5 4,0

Boendefrågor



kostnader 25,0 24,3 24,0 23,3 22,5 21,1

– varav Bostadsmarknad 25,0 24,3 24,0 23,3 22,5 21,1

statliga stöd och bidrag



kostnader 36,2 42,6 37,1 44,0 39,5 50,8

– varav Bostadsmarknad 6,2 10,4 8,1 11,6 11,9 20,4

– varav hållbart byggande och förvaltning 0,7 5,6 1,1 1,5 0,9 1,0

– varav Energipolitiska åtgärder på kort sikt 26,9 24,1 25,3 28,3 22,9 25,5

– varav Icke-statliga kulturlokaler 0,4 0,3 0,3 0,3 0,6 0,5

– varav Bidrag till allmänna samlingslokaler 2,2 2,3 2,4 2,2 3,2 3,4

myndighetsövergripande



kostnader 18,1 20,0 20,2 22,4 25,1 25,0

– varav Energipolitiska åtgärder på kort sikt 0,3 0,3 2,4 3,4

– varav Miljömålsarbete 6,1 6,3 4,0 4,3 10,6 9,3

– varav Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling och samarbete med EU och internationellt 3,6 4,1 7,3 8,9 4,1 4,3

– varav hållbart byggande och förvaltning och internationellt arbete och Europaharmonisering 7,5 8,6 6,9 7,2 7,5 7,5

– varav Bostadsmarknad och samarbete med EU och internationellt 0,9 1,1 1,7 1,8 0,5 0,6

188,1 228,8 188,2 241,8 191,3 222,3

tabell 20. Redovisning av totala kostnader och totala antalet årsarbetskrafter för varje delområde (tidigare verksamhetsgren).

10. den stora ökningen jämfört med 2008 kommer sig av Boverket stora satsning på pBl-kompetensutveckling.11. Minskningen jämfört med 2008 ligger i regeringsuppdraget byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö - BETSI, där merparten av kostnaderna, i huvudsak konsultkostnader, låg 2008.12. Marknadskontrollverksamheten har successivt utökats under den gångna treårs perioden.

kommentar till tabellen. kostnader för personal har fördelats på respektive delområde utifrån arbetade timmar. Myndighetens system för tidredovisning är grund för denna fördelning. Verksgemensamma kostnader, s.k. overhead-kostnader, har fördelats på delområdena i proportion till delområdets andel av direkt arbetade timmar. Av totala kostna-der uppgår overheadkostnaderna till 43 procent 2009, 41 procent 2008 och 47 procent 2007.



5.10 Redovisning av utförda

prestationer

Nedan följer en redovisning av Boverket största presta-

tioner under 2009.

5.10.1 Regler, förvaltningsbeslut och ekono-miskt stöd

FöReskRiFteR och allmäNNa Råd

Prestationen Föreskrifter och allmänna råd omfattar

utgivning av regler och ligger i huvudsak inom området

Byggande och förvaltning. Under 2008 gjordes en om-

fattande revidering av Boverkets byggregler, vilket följ-

des av en större informationsinsats för att sprida kun-

skap om de nya reglerna. Ur nedanstående tabell kan

man utläsa detta i form av en högre andel nedlagd tid

och kostnader jämfört med både 2009 och 2007. Arbetet

med konstruktionsreglerna och avsnitt 5 i byggreglerna

om brand har fortsatt under 2009.

äReNdeN

Prestationsområdet Ärenden omfattar de överklag-

ningsärenden som Boverket hanterar inom de olika

statliga stöd och bidrag som handläggs av länsstyrel-

serna och där ärendena kan överklagas till Boverket.

Under året har arbetet intensifierats med avseende på

stöd som är under avveckling såsom energieffektivise-

ring i offentliga lokaler, konvertering från oljeuppvärm-

ningssystem samt energieffektiva fönster m.m. i små-

hus. Den genomsnittliga handläggningstiden har ökat

under 2009, främst på grund av den stora mängden av

ärenden under 2008 och 2009. Stöd som befinner sig i ett

utfasningskede måste prioriteras framför andra ären-

den som då får en längre handläggningstid.

Under året har ärendebalansen kraftigt minskat.

utBetalNiNg av BidRag

Boverket betalade ut 2 785 miljoner kr i olika stödformer

under 2009.

Nedanstående stöd hanteras av Boverket

• Bidrag till allmänna samlingslokaler

• Stöd till icke-statliga kulturlokaler

• Allmänna samlingslokaler – bidrag för

verksamhetsutveckling

• Stöd till hållbara städer

• Stöd till planeringsinsatser för vindkraft.

Medan dessa stöd hanteras av länsstyrelserna

• Räntebidrag

• Investeringsstöd – särskilt boende för äldre

• Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

• Investeringsbidrag för anordnande av hyres-

bostäder – under utfasning

• Investeringsstimulans (krediteringsstöd,

krediteras hos Skatteverket)

• Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler

– under utfasning, återstår utbetalningar

• Stöd för konvertering från direktverkande elvärme,

inkl. kvarvarande oljeärenden

• Stöd för installation av solvärme

• Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m

i småhus – under utfasning

• Stöd till åtgärder för att stärka tryggheten i stads/

tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv.

2009 2008 2007

Årsarbetskrafter 13,1 19,0 13,7

kostnader i mnkr 14,9 22,2 16,6

2009 2008 2007



Antal avslutade ärenden 676 665 911

Genomsnittlig handläggningstid i mån. 10,7 6,7 4,2

ärendeslagIngående

balans Inkommande ExpedieradeUtgående

balans

handläggning av förvaltningsärenden 519 404 676 247

tabell 21. Verksamhetens kostnader och resursåtgång för prestationen Föreskrifter och allmänna råd.

tabell 22. Verksamhetens kostnader och resursåtgång för prestationen ärenden.

tabell 23. ärendebalans 2009 avseende förvaltningsärenden.



På grund av att beslutstidpunkterna är fastlagda när det

gäller bidrag till allmänna samlingslokaler, stöd till

icke-statliga kulturlokaler samt allmänna samlingslo-

kaler, kan Boverket inte påverka tiden mellan ansökan

om stöd och beviljande av stöd. Handläggningstiden

avseende stöd till planeringsinsatser för vindkraft har

däremot minskat under 2009.

Antalet inkomna ärenden har minskat hos länsstyrel-

serna, vilket bl.a. beror på att stödet till energiinveste-

ringar i offentliga lokaler samt stöd för installation av

energieffektiva fönster m.m i småhus hade sista ansök-

ningsdag 31 december 2008.

5.10.2 Tillsyn och uppsikt (regering och riksdag)

RemissvaR

Prestationen omfattar besvarande av inkommande re-

misser av olika slag.

Under 2009 har antalet remisser som inte besvarats i tid

minskat jämfört med föregående år. Under året har en

ökad fokusering kring kvalitetsförbättringar i remissar-

betet lett till att fler remisser lämnas i tid.

uppFöljNiNg och utväRdeRiNg

Prestationen omfattar bl.a. den löpande uppsikten över

plan- och byggnadsväsendet, och innehåller bl.a. bo-

stadsmarknadsenkäten, hushållens boendeekonomi,

hemlöshetsstrategin, miljömålsarbete samt uppfölj-

ningen av God Bebyggd Miljö.

RegeRiNgsuppdRag

Året har inneburit en fortsättning på de regeringsupp-

drag som startade 2008; kompetenssatsning för bättre

PBL-tillämpning, flygbulleruppdraget, klimatanpass-

ning, trygghet i stadsmiljöer ur ett jämställdhetsper-

spektiv, informationsportal om boende, byggande m.m.

2009 2008 2007



stöd hanterade av Boverket

Antal inkomna ärenden 499 364 466

Antal beviljade ärenden 217 189 169

Antal utbetalade ärenden 206 246 107

Genomsnittlig handläggningstid** 132 147 148

stöd hanterade av länsstyrelserna

Antal inkomna ärenden 9 452 21 036 32 189

Antal beviljade ärenden 14 979 15 903 34 549

Antal utbetalade ärenden 31 626 31 666 53 307

2009 2008 2007



Summa inkomna remisser 561 535 525

– varav remisser överklagade beslut 24 13 11

– varav departementsremisser 75 89 74

Summa besvarade remisser 533 605 507

– varav remisser överklagade beslut 20 14 12

– varav departementsremisser 90 86 67

– varav Ad Acta 124 231 116

Summa remisser ej besvarade i tid 162 249 166

2009 2008 2007



** Antal dagar till första beslut

tabell 24. Verksamhetens kostnader, resursåtgång, antal ärenden samt genomsnittlig handläggningstid för prestationen Bidrag.

tabell 25. Verksamhetens kostnader, resursåtgång samt antal inkomna och besvarade remisser inom prestationen Remissvar.

tabell 26. Verksamhetens kostnader och resursåtgång för prestatio-nen Uppföljning och utvärdering.



samt inte minst Boverkets utredning om byggnaders

energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö

– BETSI. Här ligger även större delen av arbetet med

marknadskontrollen, vilket från och med 2010 kommer

att redovisas inom prestationen uppsikt. Marknadskon-

trollens andel av prestation avspeglar sig i de ökade

kostnaderna 2008 och 2009 för såväl årsarbetskrafter

och nedlagda kostnader. Arbetet med marknadskontroll

startade under 2007 och har successivt utvecklats till

den omfattning som är i dag.

Uppdrag som startats under 2009 är bl.a. informa-

tionsinsatser om enkelt avhjälpta hinder.

5.10.3 Tillsyn och uppsikt (regioner, kommuner och enskilda)

kuNskapsuppByggNad, metodutveckliNg

Inom prestationen ligger system- och verksamhetsut-

veckling GIS, Planeringsportalen samt byggnaders en-

ergiprestanda där dess uppbyggnadsfas stod för den

påtagliga ökningen under 2008.

kuNskapsFöRmedliNg och vägledNiNg

Under året har störst fokus legat på PBL samordning,

kunskapsförmedling bygg samt insatser för att främja

expansion av vindbruk.

5.10.4 Extern samverkan och internationellt arbete

eu-samaRBete/NoRdiskt samaRBete/övRigt

iNteRNatioNellt samaRBete

Prestationerna omfattar konferenser, möten och semi-

narier som bedrivs med ett nordiskt, övrigt internatio-

nellt eller EU-perspektiv. Den innefattar även insatser

för europaharmonisering och standardisering samt EU-

information på byggområdet. Årsarbetskrafts och kost-

nadsmässigt förhåller det sig jämt över åren.

2009 2008 2007



2009 2008 2007



2009 2008 2007



2009 2008 2007



tabell 27. Verksamhetens kostnader och resursåtgång för prestationen Regeringsuppdrag.

tabell 28. Verksamhetens kostnader och resursåtgång för prestatio-nen kunskapsuppbyggnad, metodutveckling.

tabell 29. Verksamhetens kostnader och resursåtgång för prestatio-nen kunskapsförmedling och vägledning.

tabell 30. Verksamhetens kostnader och resursåtgång sammantaget för prestationerna EU-samarbete/nordiskt samarbete/övrigt internatio-nellt arbete.



samhällsplanering och bebyggelseutveckling;

eu: ESpon, TcUM, Mål 2 ök n ö Mellansverige o Sthlm, Mål 2 ök ö M norrland, Interreg4b BSRp, BaltSeaplan, Interreg4b nSRp, MS/I leipzig charter, TWG5/lUp, VASAB,

(Europeiskt standardiseringsarbete 489, 501, STAnlI ej medräknade)

Nordiskt: planmyndighetsmötet, nätverk för kommunal pla-nering, Juristmötet, nordvind

övr internationellt: ök projekt Montenegro, ök projekt kosovo

Byggande och förvaltning;

eu Regelharmonisering: Scc, pG, EGF, EGcpdW, EGdS, Enc, WG cpR, Sc-hiss, Sc-linbanor, Sc-EpBd

eu standardisering: SIS/Tk nummer; 142, 145, 170, 180, 181, 182, 183, 188, 189, 190, 191, 197, 198, 203, 203 AG/2, 208, 209, 211, 263, 360, 406, 453, 497, 500, 508, 519, SEk Tk 61 *räknat på deltagande i samtliga grupper

övrigt eu-arbete: Acco-cpd, Ecn, Adco-lifts, Adco-ca-bleways, EpBd concerted Action II, Europeiskt samarbetspro-jekt om inomhusmiljö hälsa och byggmaterial, cEBc

Nordiskt: handikappolitiska rådets sektorsnätverk, Byggmyn-dighetsmötet, InSTA-M, InSTA-sprinkler, nordisk arbets-grupp för byggregler, nordisk vattengrupp

övr internationellt: cIB, IRcc, ITTAB

Boendefrågor;

eu: European network on housing Research

Nordiskt: Bostadsmöte

Gruppernas syfte och sammansättning framgår av bilaga 3, Boverkets medverkan i EU-grupper, nordiska grupper och övriga internationella grupper.

Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Byggande och förvaltning Boendefrågor

2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007

Arbete inom EU* 10 7 9 19 19 1 1 1

Varav;

– Regelharmonisering 10 7 8

– Standardisering 27** 6 6

– övrigt EU-arbete 7 6 5

nordiskt arbete 4 4 4 6 3 5 1 1 1

övrigt internationellt arbete 2 3 2 3 3 1

Totalt 16 14 15 53 25 25 2 2 2

tabell 31. Boverkets internationella arbete. Antal kommittéer/grupper.

*Inkl VASAB-samarbetet.** Viss uppföljning av EU-arbete i svenska regler redovisas som svenskt föreskriftsarbete. Resurserna för dessa insatser ingår inte i tabellen.





R E G E R I n G S U p p d R A G

Regeringsuppdrag

RegeringsuppdragAvslutade och pågående enligt 2009

års regleringsbrev

1. iNFoRmatioNspoRtaleN om BoeNde, ByggaN-

de och iNomhusmiljö

Rapport Lägesbeskrivning för webbplatsen OmBoende

rapporterades 16 december 2009, dnr 10839-1053/2008.

2. öveRsyN öveR studeNteRNas

BostadssituatioN

Rapport Student söker bostad nu!, dnr 212-716/2009.

Boverket har haft en referensgrupp knuten till upp-

draget bestående av nio intresseorganisationer och två

myndigheter. I mitten av oktober anordnades en konfe-

rens om bostadssituationen för studenter med en delta-

gare från vardera studentkår, kommun, lärosäte och

studentbostadsföretag på åtta utvalda högskoleorter.

3. uppdateRiNg av de RegioNala och NoRdiska

RappoRteRNa i BostadsFiNaNsieRiNg

Uppdraget har redovisats till Regeringskansliet 30 no-

vember 2009, dnr 212-4462/2009.

4. RegelFöReNkliNg

Konsekvensutredningar är till stöd i arbetet med regel-

förenklingar. En ny intern handbok för konsekvensut-

redning har tagits fram. Boverket arbetar kontinuerligt

med att förbättra föreskrifter och allmänna råd i syfte

att bland annat underlätta tolkningar för aktörerna. Vi-

dare har utvecklingsarbetet av systemet med elektro-

niska tjänster fortsatt. Ett antal bidrag och stöd är aktu-

ella för sådan handläggning. Boverket har även testat ett

digitalt system för upphandling. Handböcker och regel-

samlingar, för att göra det lättare att tillämpa aktuella

regler, har tagits fram. Webbtjänster som Planerings-

portalen respektive www.omboende.se har utvecklats i

samarbete med andra statliga verk i syfte att öka till-

gängligheten till informationen för medborgare och fö-

retag om samhällsbyggnads- och tillståndsprocesser

respektive boende, byggande och inomhusmiljö. Bover-

ket har även arbetat med utbildningsinsatser i sekreta-

riatet Bygga-bo-dialogen och i kompetensutvecklings-

projektet om bygglagstiftningen i syfte att bland annat

uppdrag enligt regleringsbrev

”Boverket ska göra en översyn över studenternas bo-stadssituation. översynen ska utifrån ett antal orter med olika bostadsmarknadssituation för studenterna bedöma hur Studiesociala kommitténs (U 2007:13) förslag kan påverka studenternas boendesituation.”


”Boverket ska se till att de regelverk och rutiner som myn-digheten disponerar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.

Inom sitt ansvarsområde ska myndigheten bistå Reger-ingskansliet (Miljödepartementet) i arbetet med att ta fram underlag till regeringens handlingsplan om regelför-enkling för företagen. I arbetet ingår bland annat också en redovisning av det förenklingsarbete som bedrivs.

Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska Boverket bistå Verket för näringslivsutveck-ling, nutek (från den 1 april 2009 Tillväxtverket), i arbetet med att mäta förändringarna av Boverkets föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.”



undvika byggfel och att förbättra regeltillämpningen

genom kompetensutveckling.

Boverket lämnade underlag till regeringens hand-

lingsplan för regelförenkling 16 december 2009, dnr

5012-2944/2009. Företagens kostnader delas i underla-

get in i kostnader för att uppfylla informationskrav res-

pektive kostnader för att uppfylla innehållskrav. Enligt

Boverket efterfrågar företagen regelförenklingar främst

avseende innehållskrav. Under hösten hölls olika möten

och rådslag med syfte att inhämta synpunkter från

SABO, Fastighetsägarna, Riksbyggen, Villaägarna,

SWETIC, byggföretag, byggmaterialindustrin, entrepre-

nörer, handelsföretag, fastighetsbolag, fastighetsägare,

certifieringsorgan, branschorganisationer, departe-

ment, berörda centrala verk, länsstyrelser, Sveriges

Kommuner och Landsting och kommuner.

Boverket har varit delaktigt vid utarbetande av Till-

växtverkets rapport för 2008 om administrativa kostna-

der för bygg- och fastighetsområdet. Under senare delen

av 2009 har Boverket varit delaktigt i utarbetande av

Tillväxtverkets rapport och bistått verket i arbetet med

att mäta förändringar av Boverkets föreskrifter och all-

männa råd som påverkar företagens administrativa

kostnader.

5. kompeteNssatsNiNg FöR BättRe

pBl-tillämpNiNg

Boverket har i samverkan med länsstyrelserna lämnat

en redovisning till Regeringskansliet samt en slutredo-

visning. En total utvärdering av hela satsningen ska re-

dovisas senast 28 februari 2011, dnr 239-499/2008.

6. sammaNställNiNg av vissa uppgiFteR Rö-

RaNde plaN- och ByggNadsväseNdet

Sammanställningen är inlämnad till Regeringskansliet

(Miljödepartementet), dnr 209-967/2009.

7. stäRka tRyggheteN i stads- och tätoRts-

miljöeR uR ett jämställdhetspeRspektiv

Uppdraget har delredovisats till Regeringskansliet.

Slutredovisning av uppdraget sker i enlighet med

ursprungsuppdraget senast 31 december 2010,

dnr: 20130-4171/2008.

8. plaNeR som styRmedel FöR att miNska sam-

hällets klimatpåveRkaN

En rapport Planer som styrmedel för att minska samhäl-

lets klimatpåverkan togs fram och skickades in till Mil-

jödepartementet 2 december 2009. Rapporten innehål-

ler exempel på och vägledning i hur man kan använda

översiktsplaner och detaljplaner för att minska utsläp-

pen av växthusgaser. Samråd har skett med statliga

myndigheter, kommuner och organisationer. Ett sam-

rådsseminarium ägde rum 4 november med ett tjugotal

medverkande från olika samrådspartners och aktörer

inom ämnesområdet, dnr 2243-3110/2009.

9. vägledNiNg FöR kommuNeRNas och läNs-

styRelseRNas aRBete i plaNsammaNhaNg

med stRaNdskyddet

Avrapporterat till regeringen (Naturvårdsverkets an-

svar) och redovisat på Boverkets webbplats 1 oktober

2009. Se Naturvårdsverkets handbok 2009:4 Strand-

skydd – en vägledning för planering och prövning. Utbild-

ningsinsatser har genomförts för länsstyrelser vid två

tillfällen och i samarbete med Sveriges kommuner och

landsting vid fyra tillfällen för kommuner,

dnr 2329-1644/2009.

10. uppsökaNde iNFoRmatioNsveRksamhet om


En delredovisning har lämnats till regeringen den

31 december 2009, dnr 1122-307/2009. Slutredovisning-

en med en utvärdering av åtgärderna ska redovisas till

Regeringskansliet senast 31 december 2010.

11. eNeRgikRav i Nya ByggNadeR

Boverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet 15

december i rapporten Uppföljning av nya byggnaders

specifika energianvändning – Uppdrag nr 11 Energikrav


”Boverket och naturvårdsverket ska i samverkan senast den 1 oktober 2009 tillhandahålla vägledningsmaterial för länsstyrelsers och kommuners hantering av de nya be-stämmelserna om strandskydd inom respektive myndig-hets ansvarsområde.”



i nya byggnader enligt regleringsbrev för budgetåret 2009

avseende Boverket. M2008/4791/A, dnr 1271-2498/2009.

12. uppFöljNiNg av eNeRgideklaRatioNeR

Boverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet

15 december 2009 i rapporten Utvärdering av systemet

med energideklarationer – Uppdrag nr 12 Uppföljning

av energideklarationer enligt regleringsbrev för budget-

året 2009 avseende Boverket. M2008/4791/A,

dnr 1271-2003/2009.

13. spRida eRFaReNheteR om iNteRReg

(uppFöljNiNg av läRaNdeuppdRaget)

Lägesrapport lämnades till Regeringskansliet 30 juni

2009, dnr 2351-2467/2009.

14. stRategiN FöR RegioNal koNkuRReNskRaFt,

eNtRepReNöRskap och sysselsättNiNg

Boverket har under 2009 medverkat i Näringsdeparte-

mentets analysgrupp för att systematiskt följa den ter-

ritoriella utvecklingen i landet utifrån ett antal tema-

tiska områden.

15. det sveNska oRdFöRaNdeskapet i eu:s Råd,

aNdRa halvåRet 2009

Boverket har lämnat expertstöd till Miljödepartementet

som lett förhandlingarna om en ny byggproduktförord-

ning. Boverket har även lämnat skriftligt informations-

material till de informella energi- och miljöministermö-

tena i Åre 23–25 juli samt högnivåkonferensen om

hållbar stadsutveckling i Stockholm 14–15 september,

där Boverket medverkade i workshopen Realising the

Potential of Deprived Housing Estates.uppdrag enligt regleringsbrev

”Boverket ska tillsammans med nutek och Sida, öster-sjöenheten, förbättra uppföljningen samt spridningen av det svenska deltagandet i EU-programmen för territoriellt samarbete. Samverkan ska ske med Sveriges kommuner och landsting och en lägesrapport ska lämnas till Reger-ingskansliet (näringsdepartementet med kopia till Miljö-departementet) senast 30 juni 2009.”


”Boverket ska medverka till genomförandet av den natio-nella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenör-skap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioritering-ar. Boverket ska med strategin som grund även genomföra gemensamma insatser med andra myndighe-ter samt vid anmodan bistå Regeringskansliet (näringsde-partementet) i dess arbete med analysunderlag.”


”Boverket ska prioritera att fortlöpande bistå regeringen i förberedelserna och genomförandet av det svenska ord-förandeskapet i EU:s råd andra halvåret 2009 både när det gäller sakfrågor och praktiska frågor inom verkets ansvarsområde.”



Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev

uppdrag till Boverket beträffande byggnaders tekniska ut-

formning, m.m.

Uppdraget, med arbetsnamn BETSI, rapporterades till

Miljödepartementet 1 september 2009 i rapporten

Så mår våra hus – Redovisning av regeringsuppdrag

beträffande byggnaders tekniska utformning m.m.

Redovisningen, dnr 10124-5246/2006, har under hösten

kompletterats med ytterligare två rapporter, Enkät -

undersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och

hälsa – resultat från projektet BETSI och Statistiska meto-

der och urval i Boverkets projekt BETSI.

uppdrag till Boverket att följa och stödja utvecklingen av-

seende fysisk planering och byggande i malmfälten

Uppdraget har redovisats till Miljödepartementet, dnr

20134-1345/2008.

återanvändning av installationer finansierade med

bostadsanpassningsbidrag

Återanvändning av hissar och större installationer fi-

nansierade med bostadsanpassningsbidrag, dnr

1369-1666/2008.

uppdrag inom det särskilda ansvaret som sektorsmyndig-

het inom handikappolitiken

Redovisning av Boverket som sektorsmyndighet inom

handikappolitiken, dnr 10136-4259/2008.

klimatanpassning

Boverket fick i regleringsbrev för 2008 ett uppdrag om

klimatanpassning i planering och byggande. Uppdraget

bestod av två delar med varsitt återrapporteringskrav.

Del 1 av uppdraget bestod av att i samverkan med läns-

styrelserna ta fram vägledning och stöd för ett tydligare

och stärkt hänsynstagande till risken för olyckor, över-

svämningar och erosion. Denna del avrapporterades 31

december 2008.

Del 2 av uppdraget handlade om att utveckla metoder

och redovisa exempel på planering och byggande kan

anpassas för att förebygga, undvika och minimera ne-

gativa effekter av klimatförändringarna. Särskild tyngd

skulle läggas vid hur instrumenten i plan- och bygglag-

stiftningen kan användas i detta arbete, bland annat

beträffande mellankommunal och regional samverkan,

översiktsplanering och detaljplaneläggning. Fokus för

arbetet skulle ligga på risken för översvämning, ras,

skred och erosion.

Efter dialog med departementet ändrades del två av

uppdraget då ”utveckla metoder” omformulerades till

”redovisning av metoder”. Departementet bekräftade

också att båda delarna av uppdraget skulle ingå i slutre-

dovisningen av uppdraget. Avrapportering skedde i juni

2009. Rapporten Bygg för morgondagens klimat publice-

rades under sommaren och Boverket har under hösten

2009 medverkat vid flera olika seminarier där slutsat-

serna i rapporten har redovisats. Målgruppen för dessa

seminarier har varit länsstyrelser och kommuner. Bo-

verket har också sammanfattat de viktigaste slutsat-

uppdrag enligt regeringsbeslut

uppdrag enligt regeringsbeslut

uppdrag enligt tidigare regleringsbrev

Redovisades 1 mars 2009. Uppdrag 3 enligt reglerings-brev 2008, dnr 4702-33/2008, om återanvändning av his-sar och större installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag.

uppdrag enligt tidigare regeringsbeslut

delredovisas 31 mars 2009 – inom det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappolitiken.

uppdrag enligt regeringsbeslut 2008

klimatanpassning i planering och byggande.



serna från huvudrapporten i skriften Bygg klimatsäkert.

Denna skrift är även översatt till engelska. Den engelska

versionen har distribuerats vid olika möten under Sveri-

ges EU-ordförandeskap.

Uppdraget delredovisades till Miljödepartementet i

skrivelse 18 december 2008, dnr 2243-2520/2008, och

slutredovisades i rapporten Bygg för morgondagens kli-

mat 1 juni 2009, dnr 1299-3364/2008.

Under året tillkommande uppdrag

med redovisning under 2009

Fördjupat underlag för tillämpningen av riktvärden för bul-

ler från flygtrafik vid planläggning för och byggande av

bostäder

Uppdraget har redovisats, dnr 20124-3631/2008.

uppdrag att utarbeta vägledning för hur frågan om cykel-

parkering ska beaktas i den fysiska planeringen

Uppdraget har redovisats, dnr 20132-2390/2009.

uppdrag att följa ungdomars levnadsvillkor

Ungdomars boende, en lägesrapport 2009,

dnr 212-3037/2009.

uppdrag till Boverket angående Bygga-bo-dialogens

kompetensutvecklingsprogram för hållbart byggande

och förvaltande

Delredovisat till Miljödepartementet, dnr

109-5229/2009.

uppdrag enligt regeringsbeslut redovisas 30 september 2009

uppdrag enligt regeringsbeslut redovisas 31 december 2009

uppdrag enligt regeringsbeslut delredovisas 31 december 2009



F I n A n S I E l l R E d o V I S n I n G

Finansiell redovisning

Resultaträkning

Resultaträkning (tkr)

not 2009 2008

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 211 610 221 755

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 5 623 8 265

Intäkter av bidrag 3 11 295 8 248

Finansiella intäkter 4 296 2 024

Summa Verksamhetens intäkter 228 825 240 292

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 5 -129 613 -130 156

Kostnader för lokaler -11 025 -10 655

Övriga driftskostnader 6 -83 346 -96 501

Finansiella kostnader 7 -202 -411

Avskrivningar -4 638 -4 076

Summa Verksamhetens kostnader -228 825 -241 799

Summa Verksamhetsutfall 0 -1 507

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 8 280 5 053

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -280 -5 053

Saldo Uppbördsverksamhet 0 0

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 2 099 713 2 025 156

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 270 103

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 195 597

Finansiella intäkter 9 0 121

Finansiella kostnader 10 -14 0

Lämnade bidrag 11 -2 100 165 -2 025 977

Saldo Transfereringar 0 0

Årets kapitalförändring 0 -1 507



Balansräkning

Balansräkning (tkr)

not 2009-12-31 2008-12-31

TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar 12

Balanserade utgifter för utveckling 6 020 5 184Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2 431 2 513

Summa Immateriella anläggningstillgångar 8 451 7 697

Materiella anläggningstillgångar 13Förbättringsutgifter på annans fastighet 795 1 419Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3 868 2 689

Summa Materiella anläggningstillgångar 4 662 4 108

Varulager m.m.Varulager och förråd 1 407 1 590

Summa Varulager m.m. 1 407 1 590

FordringarKundfordringar 491 652Fordringar hos andra myndigheter 14 5 414 6 061Övriga fordringar 1 41

Summa Fordringar 5 906 6 754

PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 15 813 3 459Upplupna bidragsintäkter 0 236Övriga upplupna intäkter 378 246

Summa Periodavgränsningsposter 1 191 3 941

Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 16 46 692 -9 881

Summa Avräkning med statsverket 46 692 -9 881

Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgälden 17 35 408 51 527

Summa Kassa och bank 35 408 51 527

SUMMA TILLGÅNGAR 103 717 65 736

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 18 0 -12 453

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 -1 507

Summa Myndighetskapital 0 -13 961

Avsättningar 19

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 0 12

Övriga avsättningar 916 916

Summa Avsättningar 916 928

Skulder m.m.

Lån i Riksgälden 20 11 285 10 472

Skulder till andra myndigheter 21 6 033 6 516

Leverantörsskulder 13 250 26 120

Övriga skulder 22 3 092 3 428

Summa Skulder m.m. 33 660 46 535

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 23 12 673 13 254

Oförbrukade bidrag 24 56 467 18 980

Summa Periodavgränsningsposter 69 141 32 234

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 103 717 65 736

Ansvarsförbindelser inga inga



Anslagsredovisning

Anslagsredovisning (tkr)

Redovisning mot anslag (se not 25)

Anslag (ramanslag)Ingående

överförings-belopp

Årets tilldelning

enl. regl.brev

Utnyttjad del av medgivet

över-skridande

IndragningTotalt

disponibelt belopp

Utgifter1/1 - 31/12

2009

Utgående överförings-

belopp

Utgiftsområde 9Hälsovård, sjukvård och social omsorg

09 05:01 ap 10 Invest.stöd, äldrepolitiken 738 970 500 000 -538 970 700 000 -153 592 546 408

Utgiftsområde 13Integration och jämställdhet

13 03:01 ap 22 Särsk. jämställdhetsåtgärder 599 15 000 15 599 -15 336 263

Utgiftsområde 17Kultur, medier, trossamfund och fritid

17 01:06 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler 14 589 9 898 24 487 -9 690 14 797

17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag 43 876 23 500 67 376 -25 826 41 550

17 13:02 ap 5 Bidrag till verksamhetsutveckling 4 826 4 826 -4 826

17 13:02 ap 6 Bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer 4 000 4 000 -4 000

Summa utgiftsområde 17 58 465 42 224 100 689 -44 342 56 347

Utgiftsområde 18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

18 01:04 ap 1 Räntebidrag m.m. -64 955 705 521 640 566 -697 405 -56 839

18 02:01 ap 01 Boverket, förvaltningskostnader 4 493 174 627 -2 178 176 942 -174 004 2 937

18 02:01 ap 05 Kompetens-utvecklingsprogram för bygg- & fastighetssektorn 4 000 4 000 -4 000

18 02:01 ap 06 Samverkan inom Bygga-bo-dialogen 6 306 9 500 -1 306 14 500 -7 078 7 422

18 02:01 ap 09 Rådet för hållbar utveckling 2 253 -2 253

18 02:01 ap 10 Underlag om byggnaders tekniska status 218 218 -218

18 02:02 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 1 628 32 802 -644 33 786 -33 318 468

18 31:10 (2007) ap 3 Genomförande av pilotprojekt 5 641 -5 641

18 31:11 (2006) ap 1 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder 443 847 443 847 -264 181 179 666

Summa utgiftsområde 18 399 430 926 450 -12 022 1 313 858 -1 180 203 133 655



Anslagsredovisning (forts.)

Anslag (ramanslag)Ingående

överförings-belopp

Årets tilldelning

enl. regl.brev

Utnyttjad del av medgivet

över-skridande

IndragningTotalt

disponibelt belopp

Utgifter1/1 - 31/12

2009

Utgående överförings-

belopp

Utgiftsområde 20Allmän miljö- och naturvård

20 01:15 ap 1 Hållbara städer 133 000 133 000 -499 132 501

Utgiftsområde 21Energi

21 01:02 ap 6 Adm.kostn. avseende invest.stöd för energieff. i offentliga lokaler 7 672 7 672 -2 074 5 598

21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda 4 798 9 000 13 798 -13 785 13

21 01:07 ap 2 Planeringsstöd för vindkraft 24 391 30 000 54 391 -20 273 34 118

21 01:08 ap 1 Stöd till energi-investeringar i offentliga lokaler 442 832 300 000 742 832 -699 354 43 478

21 01:09 ap 1 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme 411 735 280 500 692 235 -88 153 604 081

21 01:10 ap 1 Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler 28 287 24 000 52 287 -17 026 35 261

21 01:11 ap 1 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. I småhus 5 093 80 000 85 093 -63 722 21 371

Summa utgiftsområde 21 924 808 723 500 1 648 308 -904 387 743 922

Utgiftsområde 26Statsskuldräntor m.m.

26 01:04 ap 87 Boverket 2 199 2 199 -2 199

Summa Anslag 2 122 272 2 340 174 2 199 -550 992 3 913 653 -2 300 558 1 613 095

Redovisning mot inkomsttitlar (se not 8)

Inkomsttitel Benämning Inkomster

2811 113 Övriga inkomster 280

Summa inkomsttitlar 280

Redovisning mot bemyndiganden (se not 26)

AnslagTilldelade bemyndig-

anden

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden

2010 2011 2012

450 000 216 000 374 684 299 684 75 000

16 000 14 127 16 044 16 044

22 000 5 503 21 354 11 354 10 000

Totalt 488 000 235 630 412 082 327 082 85 000

09 05:01 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken

18 02:02 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

21 01:10 ap 1 Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler

Utestående åtagandensfördelning per år



Anslagsredovisning (forts.)

Finansiella villkorAnslag Villkor Utfall

500 499

4 400

9 000 12 769

17 01:06 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler 297

70 550 56 839

6 147

6 000

15 000 11 285

250 250

2 000 1 830

10 000 10 000

6 000 5 837

3 500 3 026

2 000

3 000 1 463

1 500 1 043

984

500 499

900 895

12 863 215

1 137 1 137

5 840 2 291

1 160 1 160

637 632

173 173

975 973

525 525

09 05:01 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken

13 03:01 ap 22 Särsk. jämställdhetsåtgärder Minst 9 000 tkr ska fördelas och betalas ut till länsstyrelserna

Disponibel anslagskredit



Högst 4 400 tkr får användas för länsstyrelsernas kostnader

Finansiella villkor

Högst 500 tkr får användas för Boverkets kostnader

Enkelt avhjälpta hinder

Högst 3 500 tkr för stöd till projektresultat m.m.

Medel motsvarande högst en procent av beslutade stöd får användas för länsstyrelsernas adm.kostnader


18 01:04 ap 1 Räntebidrag m.m.

18 02:01 ap 01 Boverket, förvaltningskostnader

Disponibel räntekontokredit

Disponibel låneram

Deltagande i standardiseringsarbete

Informationsportalen

Kompetenssatsning för bättre PBL-tillämpning


21 01:08 ap 1 Stöd till energiinvesteringar i offentliga lokaler

Högst 14 000 tkr får användas för att täcka programanknutna kostnader

Högst 2 000 tkr för finansiering av Bygga-bo-dialogens miljöklassningsprojekt

18 02:01 ap 07 Marknadskontroll

18 02:01 ap 06 Samverkan inom Bygga-bo-dialogen

Informationsinsatser om radon i egna hem




21 01:09 ap 1 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme


21 01:11 ap 1 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. I småhus

Högst 810 tkr får användas för att täcka programanknutna kostnader



20 01:15 ap 1 Hållbara städer

21 01:07 ap 2 Planeringsstöd för vindkraft

Högst 3 000 tkr får användas för Boverkets kostnader

Högst 500 tkr får användas i Boverket för administration och eget arbete

Boverket får använda högst 900 tkr för att täcka programanknytna kostnader



Tilläggsupplysningar och noter

Allmänt

Avgiftsintäkter

Likvida medel/betalningar

Värdering av fordringar och skulder

Periodavgränsningsposter

Värdering av lager

nedskrivning

0 %

50 %

75 %

100 %

Boverket har två betalningsflöden. Anslagsposterna inom anslaget 18 2:1 Boverket är räntebärande medan övriga är icke räntebärande.

Värdering av fordringar och skulder görs till bokfört belopp. Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Som periodavgränsningspost bokförs belopp på minst 50 tkr.

Boverkets lager värderas till försäljningspris med följande nedskrivning:

Publikationer utgivna

Under det budgetår bokslutet avser

Budgetåret före bokslutet

Två budgetår före bokslutet

Tilläggsupplysningar och noter (tkr)

Upplysningar för jämförelseändamål

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Enligt regeringsbeslut N95/2193 den 30 november 1995 bemyndigar regeringen Boverket att ta ut avgifter för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket avgiftsförordningan utan hinder av andra stycket samma paragraf.

Från och med den 1 januari 2009 avräknas anslagen kostnadsmässigt i stället för som tidigare utgiftsmässigt. Jämförelsetalen för 2008 har inte justerats med anledning av denna förändring.

Tre budgetår före bokslutet och tidigare

Boverkets lager av publikationer hos Svensk Byggtjänst värderas efter samma principer.

Värdering av anläggningstillgångar

5 år

5 år

3 år

5 år

3 år

5 år

5 år

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro (%) 2009 2008

Totalt 3,9 3,9

- 29 år 1,2 0,7

30 - 49 år 4,5 5,6

50 år - 3,7 2,6

Kvinnor 3,9 4,4

Män 3,9 3,3

Andel långtidssjukskrivna av totalt sjukskrivna(60 dagar eller mer)

50,9 58,6

Egenutvecklade programvaror (IT-system)

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.

Objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 10 tkr klassificeras även de som en anläggningstillgång.

Egenutvecklade IT-system bokförs som immateriella anläggningstillgångar om anskaffningsvärdet uppgår till minst 500 tkr.

Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften uppgår till minst 50 tkr.

Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Programvara GIS (enl. EU:s avskrivningsregler)

Följande avskrivningstider tillämpas:

Datorer

Maskiner och Bilar

Övriga programvaror

Förbättringsutgifter annans fastighet

Möbler



Tilläggsupplysningar och noter (forts.)

(tkr)

Janna Valik, GD 1 090

Bo Antoni 4

Barbro Engman 0

Claes Jägevall 1

3

1

Johan Löfstrand 4

Lennart Sjögren 4

Laila Strunke 4

Eva Thalén Finné 4

Carina Zetterström 1

Reinhold Lennebo (2009-07-02 --)-Styrelseledamot i Fjärrvärmenämnden

-Vice styrelseordförande i Mjärdevi Science Park AB

-Vice styrelseordförande i Samhällsgemenskaps AB

-Styrelseledamot i Sveriges Arkitekters ArkitektService AB-Styrelseledamot i Arkitekt Laila Strunke AB

-Styrelseledamot i Riksrevisionen

-Ledamot i Strukturfondspartnerskapet för Mellersta Norrland

Utbetald ersättning till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag.

-Rådsledamot i Miljömålsrådet

-Ledamot i Partsrådet (Arbetsförmedlingens insynsråd) -Styrelseordförande i Sabazius Invest AB-Styrelseledamot i Grävbolaget i Stockholm AB-Styrelseledamot i AB Bostadsgaranti samt i Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti-Styrelseledamot i överstyrelsen för Alecta AB-Styrelseledamot/ordförande i ett antal dotterbolag till Sveriges Byggindustrier-Styrelseledamot i Centralgalaxen Bygg AB-Styrelseledamot i Stiftelsen för Byggstålskvalitet

Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kapitlet 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag

-Styrelseordförande i AB Hem & Hyra-Styrelseordförande i AB Hotell Galaxen i Borlänge

-Styrelseordförande i Tibro Energi AB-Styrelseordförande i Tibro Energi Försäljning AB-Styrelseledamot i Bredband Östra Skaraborg AB-Styrelseledamot i HjoTIBorg Energi AB

Per-Åke Eriksson ( -- 2009-07-01)

Anslag 2009 2008

09 05:01 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken 499 320

13 03:01 ap 22 Särskilda jämställdhetsåtgärder

2 600 501


162 014 150 848

18 02:01 ap 05 Kompetens-utvecklingsprogram för bygg- & fastighetssektorn

4 000 2 124


3 401 4 580

18 02:01 ap 07 Marknadskontroll 17 008 10 264

18 02:01 ap 09 Rådet för hållbar utveckling

1 927

18 02:01 ap 10 Underlag om byggnaders tekniska status

218 28 392


506 371

20 01:15 ap 1 Hållbara städer 499

21 01:02 ap 6 Adm.kostn avseende inv.stöd för energieff. i offentliga lokaler

2 074 1 428

21 35:03 ap 3 Solvärme 479

21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda

13 785 16 581


895 689

21 01:08 ap 1 Stöd till energi-investeringar i offentliga lokaler

215 798


2 291 1 391


633 113


973 947

Summa anslag 211 610 221 755

2009 2008

Enligt 4 § avgiftsförordningen

Kommissionsersättning 1 037 2 015

Försäljning av publikationer 2 025 3 675

Kurs- och konferensavgifter 756 867

Prenumerations- och annonsintäkter (Planera Bygga Bo)

445 755

Konsultuppdrag 197 272

4 460 7 584

Övriga intäkter

Övrigt 1 164 681

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar

5 623 8 265

Not 1 Intäkter av anslag

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Ökningen av övriga intäkter avser ersättning från Statens energimyndighet för anpassning av bidragssystemet Bofinc så att det kan hantera deras stöd till solcellsinstallationer.




2009 2008

Regeringskansliet 7 404 2 175

Övriga statliga myndigheter 3 696 6 008

Övriga 195 65

11 295 8 248

2009 2008

Ränta, räntekonto hos Riksgälden 279 2 007

Övriga finansiella intäkter 17 16

296 2 024

2009 2008

Boverkets lönekostnader -83 061 -80 425

Övriga personalkostnader samt avgifter enligt lag och avtal

-46 552 -49 731

-129 613 -130 156

2009 2008

Konferenskostnader -5 047 -2 519

Datakonsulttjänster -15 155 -11 777

Övriga konsulttjänster -39 702 -55 987

Övrigt övriga driftskostnader -23 442 -26 217

-83 346 -96 501

2009 2008

Ränta, lån hos Riksgälden -73 -361

Övriga räntekostnader -15 -10

Övriga finansiella kostnader -115 -40

-202 -411

2009 2008

Återkrav av bidrag där anslaget är avslutat

274 3 990

Återkrav av bidrag som krediterats bidragsmottagarens skattekonto

6 1 063

280 5 053

Not 8 Uppbördsverksamhet

Not 7 Finansiella kostnader

Not 3 Intäkter av bidrag

Not 4 Finansiella intäkter

Not 5 Personalkostnader

Not 6 Övriga driftskostnader

Ökningen av konferenskostnader beror i huvudsak på kompetenssatsningenför bättre PBL-tillämpning samt kompetensutvecklingsprogrammet för bygg-och fastighetssektorn.Ökningen av datakonsulttjänster beror i huvudsak på ökade förvaltningskostnader för e-tjänster avseende bidragssystemet Bofinc.Minskningen av övriga konsulttjänster beror i huvudsak på minskad verksamhet för uppdraget Underlag om byggnaders tekniska status.

Ökningen av övriga finansiella kostnader beror i huvudsak på ökade valutakursförluster.

2009 2008

Rämteintäkter på återbetalade räntebidrag

121

2009 2008

Valutakursförluster i transfereringsverksamhet

-14

2009 2008

Finansierade av anslag

09 05:01 ap 10 Invstöd. äldrepolitiken -153 093 -110 710

13 03:01 ap 22 Särsk. jämställdhetsåtgärder

-12 736 -8 900

17 01:06 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler -9 690 -9 691

17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag

-25 826 -18 547

17 13:02 ap 5 Bidrag till verksamhetsutveckling

-4 826 -9 652

17 13:02 ap 6 Bidrag till samlingslokalhållande föreningars riksorganisationer

-4 000 -4 000

18 01:04 ap 1 Räntebidrag m.m. -697 405 -818 762


-7 947 -1 364

18 02:01 ap 05 Kompetens-utvecklingsprogram för bygg- & fastighetssektorn

60


-3 677 -734


-32 812 -39 317

18 31:11 (2006) ap 1 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder

-264 181 -377 293

21 35:03 ap 3 Solvärme -6 062

21 01:03 ap 4 Byggnaders energiprestanda

-530


-19 378 -33 388

21 01:08 ap 1 Stöd till energi-investeringar i offentliga lokaler

-699 139 -394 083


-85 862 -129 674


-16 394 -8 125


-62 749 -54 505

Finansierade av bidrag från Regeringskansliet

Finansierade av bidrag från övriga statliga myndigheter

Finansierade av bidrag från övriga -451 -700

Summa -2 100 165 -2 025 977

Not 9 Finansiella intäkter

Not 10 Finansiella kostnader

Not 11 Lämnade bidrag




2009 2008

Balanserade utgifter för utveckling

Ingående anskaffningsvärde 8 019 5 877

Tillkommande tillgångar 2 052 2 142

Ackumulerat anskaffningsvärde 10 071 8 019

Ingående avskrivningar -2 835 -2 069

Årets avskrivningar -1 216 -766

Ackumulerade avskrivningar -4 051 -2 835

Bokfört värde 6 020 5 184

Rättigheter och andra immateriellla tillgångar





Årets avskrivningar -1 372 -1 240



2009 2008

Föbättringsutgifter på annans fastighet


Tillkommande tillgångar 75 186



Årets avskrivningar -699 -697


Bokfört värde 795 1 419

Maskiner, inventarier, installationer m.m.Ingående anskaffningsvärde 14 143 13 520


Utrangering och försäljning -139 -1 141



Årets avskrivningar -1 212 -321



Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

2009 2008

Momsfordran 4 497 4 902

Övriga fordringar 917 1 159

5 414 6 061

2009 2008

Förutbetalda hyror 773 2 737

Förutbetalda leasingavgifter 40 121

Övriga förutbetalda kostnader 600

813 3 459

Fordran för förutbetalda hyror per den 31/12 2008 avser tre fakturor, där fakturorna avseende februari och mars 2009 är inklusive moms.

Not 14 Fordringar hos andra myndigheter

Not 15 Förutbetalda kostnader




2009 2008

Beviljad kreditram räntekonto 6 000 6 000

2009 2008

Periodiseringar 0 -12 453

2009 2008

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserIngående pensionsavsättning 12 152

Årets pensionskostnad -7 -44

Årets pensionsutbetalning -5 -96

Utgående pensionsavsättning 12

Övriga avsättningar

Ingående avsättning till pensionsersättning på grund av omställning

916

Årets avsättning till pensionsersättning på grund av omställning

916

Utgående avsättning till pensionsersättning på grund av omställning

916 916

2009 2008

Beviljad låneram 15 000 15 000

Ingående balans 10 472 9 666

Årets nya lån 5 393 4 882

Årets amorteringar -4 580 -4 076

11 285 10 472

Avser lån för finansiering av anläggningstillgångar

2009 2008

Leverantörsskulder 2 917 3 042

Arbetsgivaravgifter 2 792 2 997

Ålderspensionsavgift 6 15

Särskild löneskatt på pensionskostnader

170 172

Mervärdeskatteskuld 148 291

6 033 6 516

Not 19 Avsättningar

Not 20 Lån i Riksgälden

Not 21 Skulder till andra myndigheter

Not 17 Behållning räntekonto i Riksgälden

Not 18 Balanserad kapitalförändring

2009 2008

Uppbörd

Redovisat mot inkomsttitel -280 -5 053

Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde

280 5 053

Fordringar avseende uppbörd

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 3 060 739

Redovisat mot anslag 2 113 059 2 046 738

Transfereringar m.m. som betalats i icke räntebärande flöde

-2 068 292 -2 044 417

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

47 827 3 060

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -13 306 -18 900

Redovisat mot anslag 204 507 200 174

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -207 326 -200 500

Återbetalning av anslagsmedel 3 484 5 920

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

-12 641 -13 306

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

Ingående balans 9 547

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln

-1 829

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

7 718

Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans 365 2 184

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 73 739 19 518

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -2 138 327 -2 060 700

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

2 068 012 2 039 363

Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken

3 788 365

Summa Avräkning med statsverket 46 692 -9 881

Not 16 Avräkning med statsverket




Övertrasseringen med 44 tkr för anslaget, 18 02:02 ap 1 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, beror på att ett antal ärenden betalades ut i början på 2010 i stället för i december 2009.

I stort sett alla anslag och anslagsposter har fått ändrade beteckningar 2009 jämfört med 2008.

17 01:06 ap 1 Icke-statliga kulturlokaler

17 13:02 ap 4 Allmänna samlingslokaler, invest.bidrag

18 31:11 (2006) ap 1 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder


18 01:04 ap 1 Räntebidrag m.m.

Not 25 Redovisning mot anslag

Not 26 Redovisning mot bemyndiganden

Beloppet 41 344 tkr är intecknat av åtagande med stöd av anslagstilldelning.

Belopp som minskar tillgängliga medel redovisas med negativt tecken, vilket överensstämmer med anslagsredovisningen i statsredovisningssystemet Hermes.

Beloppet 19 754 tkr är intecknat av åtagande med stöd av anslagssparande.






Anslagskrediten har utnyttjats med 56 839 tkr.

Beloppet 2 839 tkr är intecknat av åtagande med stöd av anslagssparande.Med undantag av 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får Boverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under budgetåret 2010 motsvarande högst 4 000 tkr av tilldelat anslag.



Beloppet 287 095 tkr är intecknat av åtagande med stöd av anslagssparande.Med undantag av 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får Boverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under budgetåret 2010 motsvarande högst 300 000 tkr av tilldelat anslag.

21 01:08 ap 1 Stöd till energiinvesteringar i offentliga lokaler

20 01:15 ap 1 Hållbara städer


2009 2008

Personalens källskatt 3 085 3 413

Övriga skulder 7 15

3 092 3 428

2009 2008

Upplupna löner och semesterlöneskuld samt avgifter enligt lag och avtal

11 623 11 651

Avsatta medel ur Trygghetsstiftelsen till kompetensutveckling

494 243

Upplupna revisionskostnader 400 150

Övriga upplupna kostnader 157 1 209

12 673 13 254

2009 2008

Bidrag från andra myndigheter 56 405 18 678

Bidrag från icke statliga organisationer 62 302

56 467 18 980

Not 22 Övriga skulder

Not 23 Upplupna kostnader

Not 24 Oförbrukade bidrag

Bidrag från Statens Energimyndighet för utbetalning av solcellsstöd uppgår till 47 446 tkr.



Väsentliga uppgifter

2009 2008 2007 2006 2005

Låneram i Riksgälden

Beviljad 15 000 15 000 15 000 12 000 12 000

Utnyttjad 11 285 10 472 9 666 8 551 8 386

Räntekontokredit i Riksgälden

Beviljad 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Räntekontot

Ränteintäkter 279 2 024 1 722 494 298

Räntekostnader 0 0 0 0 0

Avgiftsintäkter

Enligt regleringsbrev - - - - 6 000

Faktiskt utfall 4 460 7 584 9 041 8 265 6 787

Anslagskredit

Beviljad 77 978 72 425 35 849 5 141 53 580

Utnyttjad 56 839 64 955 0 0 0

Anslagssparande 1)

Sakanslag 1 602 736 2 109 002 1 831 173 1 564 276 1 414 170

- varav intecknade belopp 667 867 495 420 993 061 953 063 754 228

Förvaltningsanslag 10 360 13 306 23 899 5 443 4 908

- varav intecknade belopp 2) 2 839 1 648 1 703 197 1 249

Beställningsbemyndigande

Totalt gjorda åtaganden 3) 412 082 1 265 272 1 047 481 9 044 69 166

Bemyndiganderam 488 000 1 274 000 1 520 000 23 000 646 000

Personal

Antalet årsarbetskrafter 4) 188 188 191 177 170

Medelantalet anställda 5) 195 206 208 184 175

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 191 1 261 1 139 1 075 1 061

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring 0 -1 507 -4 973 2 371 1 094

Balanserad kapitalförändring 0 -12 453 -7 481 -9 852 -10 946

5) För åren 2005 och 2006 avser uppgiften antalet fast anställda vid årets utgång. Medelantalet tillfälligt anställda har varit 20 under 2006 och 20 under 2005.

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

1) Intecknade belopp innefattar för åren 2007 till 2009 samtliga åtaganden som medför utgifter under följande budgetår på anslag som inte har ett särskilt bemyndigande enligt 20 § anslagsförordningen.

3) Totalt gjorda åtaganden innefattar för åren 2007 till 2009 samtliga åtaganden som medför utgifter under följande budgetår.

2) Består av projektmedel (Bygga-bo-dialogen) för 2009 och avsatta medel för avtalspensioner och avsatta medel ur Trygghetsstiftelsen till kompetensutveckling för åren 2005 till 2008.

4) För åren 2007 till 2009 har uppgiften tagits ur vårt lönessystem. För åren 2005 och 2006 beräknades uppgiften efter redovisad tid i Boverkets tidredovisningssystem.


Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Karlskrona 2010-02-18

Janna Valik generaldirektör


B I l A G A 1

Bilaga 1

utgivNa puBlikatioNeR 2009

idéskrifter, handböcker och rapporter

• Att samordna kommunal planering med utbygg-

nad av vägar och järnvägar, ISBN-nummer:

978-91-86342-38-8

• Bostadsanpassningsbidragen 2009, ISBN-nummer:

978-91-86342-30-2

• Bostadsmarknaden 2009-2010, ISBN-nummer:

978-91-86342-12-8

• Bostadsprojekt i Årsta, arkitekten som byggherre,

ISBN-nummer: 978-91-86045-86-9

• Boverkets årsredovisning 2008, ISBN-nummer:

978-91-86045-71-5

• Bygg för morgondagens klimat, ISBN-nummer:

978-91-86342-06-7

• Bygg klimatsäkert, ISBN-nummer:

978-91-86342-17-3

• Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan, ISBN-

nummer: 978-91-86342-08-1

• Byggherrefunktion som förändringsagent, ISBN-

nummer: 978-91-86045-81-4

• Effektiv logistik i innerstadsprojekt, ISBN-num-

mer: 978-91-86045-54-8

• Energieffektivisering av industriellt nyproducerade

flerbostadshus, ISBN-nummer: 978-91-86045-91-3

• Energihushållning enligt Boverkets byggregler, IS-

BN-nummer: 978-91-86342-50-0

• Enkätundersökning om boendes upplevda inom-

husmiljö och ohälsa, ISBN-nummer:

978-91-86342-44-9

• EU och bostadspolitiken, ISBN-nummer:

978-91-86045-64-7

• Framgångsfaktorer för översiktsplanering, ISBN-

nummer: 978-91-86045-73-9

• Fritt fram att sälja allmännyttan, ISBN-nummer:

978-91-86045-69-2

• Förbättrad statlig överblick över tillämpningen av

PBL, ISBN-nummer: 978-91-86045-61-6

• God bebyggd miljö i kommunerna, ISBN-nummer:

978978-83-6342-61-6

• Hur fördelar fastighetsägare lägenheter?, ISBN-

nummer: 978-91-86045-63-0

• Husets plats i planeringen, ISBN-nummer:

978-91-86045-67-8

• Konkurrens på bostadsmarknaderna, ISBN-num-

mer: 978-91-86342-14-2

• Mellan uppehållstillstånd och bostad, ISBN-num-

mer: 978-91-86045-76-0

• Planeringsportalen, ISBN-nummer:

978-91-86342-62-3

• Produktionskostnader för nyproduktion av flerbo-

stadshus, ISBN-nummer: 978-91-86045-55-5

• Professionell renovering i SABO-företag, ISBN-

nummer: 978-91-86045-77-7

• Regelsamling för funktionskontroll av ventilations-

system, OVK, ISBN-nummer: 978-91-85751-78-5

• Regionala analyser av bostadsmarknaden, ISBN-

nummer: 978-91-86045-68-5

• Samarbete över nationsgränserna berikar plane-

ringen, ISBN-nummer: 978-91-86342-36-4

• Seglet, ett energisnålt höghus, ISBN-nummer:

978-91-86045-87-6

• Skärpning på gång i byggsektorn!, ISBN-nummer:

978-91-86045-84-5

• Social och ekologisk upprustning, ISBN-nummer:

978-91-86045-44-9

• Strandskydd – en vägledning för planering och

prövning, ISBN-nummer: 978-91-86342-46-3

• Så mår våra hus, ISBN-nummer: 978-91-86342-28-9

• Ungdomars boende – Lägesrapport 2009, ISBN-

nummer: 978-91-86342-21-0

• Uppsikt enligt plan- och bygglagen, ISBN-nummer:

978-91-86045-93-7

• Vindkraften och landskapet, ISBN-nummer:

978-91-86342-01-2

• Vindkraftshandboken, ISBN-nummer:

978-91-86045-27-2

• Återanvändning av hissar och större installationer

finansierade med bostadsanpassningsbidrag, IS-

BN-nummer: 978-91-86045-74-6

Broschyrer

• Boverket

• Energideklaration - en investering du hämtar hem!

• Krav på funktionskontroll av ventilationssystem

• Magnetfält och hälsorisker

• omBoende.se


B I l A G A 1

informationsmaterial på engelska

• 4 World Urban Forum

• Boverket The Swedish Board of Housing, Building

and Planning

• Building for a Changing Climate

• Energy Performance Certification – it’s time

Boverket informerar 2009

1. 2009:8 - om flytt av hissar med mera

2. 2009:7 - om ändrade regler för prövning av vindkraft

3. 2009:6 - om klimatanpassning

4. 2009:5 - om nya regler om certifiering av fristående

sakkunniga kontrollanter av tillgänglighet

5. 2009:4 - om ändrade regler för strandskydd

6. 2009:3 - om problem med putsade enstegstätande

träregelväggar

7. 2009:2 - om vår nya webbplats

8. 2009:1 - om åtgärder för trygghet i städer och tätorter

ur ett jämställdhetsperspektiv


B I l A G A 2

Bilaga 2

BesvaRade RemisseR

Remisser som besvarats har varit av olika karaktär och

omfattning. Nedan följer en tabell som visar fördelning-

en av remisser på olika typer.

Här listas också de SOU- och övriga departementsre-

misser som Boverket besvarat under året med diarie-

nummer och beslutsdatum.

Typ av remiss Andel i procent

Standardiseringsremisser 52

överklagande av detaljplan 3

Andra överklagade beslut (t.ex. bygglov eller bostadsanpassningsbidrag) 3

länsstyrelseremisser 5

SoU-remisser 6

övriga departementsremiser 9

övriga remisser 23

Summa 100


B I l A G A 2

dnr ärendemening Avs/Mott Beslutsdat

10111-3590/2009 Remiss; Inremarknadsutredningens betänkande EU, Sverige och den inre marknaden – En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet,SoU 2009:71

Utrikesdepartementet 2009-12-15

10112-2968/2009 Remiss; Främja, Skydda, övervaka - Fn:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, SoU 2009:36

Socialdepartementet 2009-11-03

10112-776/2009 Remiss; Betänkande, Grundanalys, Förnyelseprogram och kulturpoliti-kens arkitektur av kulturutredningen SoU 2009:16

kulturdepartementet 2009-05-12

10125-1135/2009 Remiss; Skatt i retur SoU 2009:12, betänkande av ASkA-utredningen Finansdepartementet 2009-05-26

10127-4782/2008 Remiss; Ett energieffektivare Sverige, SoU 2008:25, Vägen till ett energieffektivare Sverige, SoU 2008:110

näringsdepartementet 2009-01-27

10131-1942/2009 Remiss; betänkandet Moderna hyreslagar SoU 2009:35 Justitiedepartementet 2009-10-12

2010-2151/2009 Remiss; Gränsskogsutredningen, Skog utan gräns? SoU 2009:30 Jordbruksdepartementet 2009-06-03

2011-1485/2009 Remiss; de statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden SoU 2009:24


2011-272/2009 Remiss; Bo bra hela livet SoU 2008:113, betänkande av utredningen äldreboendedelegationen, S2006:03

Socialdepartementet 2009-04-16

2011-3860/2009 Remiss; Betänkande av Utredningen om miljömålssystemet Miljömå-len i nya perspektiv SoU 2009:83 samt bilagan till betänkandet

Miljödepartementet 2009-11-24

2011-4446/2008 Remiss; betänkandet Tillval i hyresrätt, SoU 2008:94 Justitiedepartementet 2009-01-21

2011-885/2009 Remiss; Betänkandet Aktiv väntan - asylsökande i Sverige SoU 2009:19

Justitiedepartementet 2009-05-19

20120-929/2009 Remiss; delbetänkandet Miljöprocessen SoU 2009:10 Miljödepartementet 2009-05-19

20124-2481/2009 Remiss; Ett effektivare smittskydd, SoU 2009:55 Socialdepartementet 2009-09-15

20124-406/2009 Remiss; Energinätsutredningens delbetänkande SoU 2009:2, nya nät för förnybar el


20129-1496/2009 Remiss; Effektiva transporter och samhällsbyggande - En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg SoU 2009:31


20129-4521/2008 Remiss; nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. SoU 2008:99, slutbetänkande av utredningen om expropriationsersättning


20132-1943/2009 Remiss; En ny kollektivtrafiklag SoU 2009:39 näringsdepartementet 2009-09-15

20132-2089/2009 Remiss; Betänkande av vattenbruksutredningen - det växande vatten-brukslandet SoU 2009:26

Jordbruksdepartementet 2009-09-08

20132-2370/2009 Remiss; Energinätutredningens slutbetänkande SoU 2009:48 konces-sioner för el- och gasnät


20132-3602/2009 Remiss; Betänkandet höghastighetsbanor - ett hållbart samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft, SoU 2009:74


20132-454/2009 Remiss; Tydligare uppdrag - istället för sektoransvar SoU 2008:128 näringsdepartementet 2009-04-21

20132-5073/2008 Remiss; hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland? SoU 2008:103


20132-772/2009 Remiss; Trygg med vad du äter - nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion SoU 2009:8


20134-4887/2008 Remiss; delbetänkande av Utveckling av lokal service i samverkan: Styr samverkan - för bättre service för medborgarna, SoU 2008:97

Finansdepartementet 2009-03-17

4012-1819/2009 Remiss; Förvaltningskommitténs slutbetänkande Styra och ställa - för-slag till en effektivare statsförvaltning SoU 2008:118


4012-4890/2008 Remiss; Elektroniskt kungörande av författningar, SoU 2008:88) Justitiedepartementet 2009-03-25

sou-remisser


B I l A G A 2

övRiga depaRtemeNtsRemisseR

dnr ärendemening Avs/Mott Besl.dat

10111-2639/2009 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttighe-ter, för synpunkter


10123-3831/2009 Remiss; Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling ds 2009:47

Försvarsdepartementet 2009-11-18

10125-2809/2009 Remiss av förslag om nya avfallsregler Miljödepartementet 2009-10-13

10125-5072/2008 Remiss; kommissionens grönbok om biologiskt avfall Miljödepartementet 2009-02-06

10127-3934/2009 Remiss; rapport om Ursprungsgarantier för förnybar energi, förslag på författningsändringar för implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ER 2009:28


10127-3989/2009 Remiss; Energimarknadsinspektionens rapport Förnybara energikällor - Åtkomst till och drift av näten, en analys av svensk lagstiftning i förhål-lande till Förnyelsebarhetsdirektivets artikel 16, med förslag till författningsändringar


10127-4780/2008 Remiss; Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om märk-ning och standardiserad produktinformation om energianvändning och andra resurser hos energirelaterade produkter (koM /2008/ 778 slut-lig/2), respektive Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning av däck avseende bränsleeffektivitet och andra viktiga para-metrar (koM /2008/ 779 slutlig)


10127-4781/2008 Remiss; Energimyndighetens rapport offentlig upphandling av energi-relaterad utrustning


10127-4998/2008 Remiss; Förslag till reviderat direktiv för byggnaders energiprestanda näringsdepartementet 2009-03-04

10129-4239/2009 Remiss; ändring i lagen (2008:112) om ekodesign näringsdepartementet 2009-12-01

10129-5071/2008 Remiss; Förslag till rådets direktiv om skyldighet för medlemstater att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter


10131-3988/2009 Remiss; promemoria jämte bilagor angående ändringar i bl.a. aktiebo-lagsförordningen 2005:559 med anledning av tjänstedirektivet


10139-1893/2009 Remiss; förslag till förordning om stöd till åtgärder för att främja en ef-fektiv användning av förnybara gaser


10139-190/2009 Remiss; promemorian skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder


2010-2131/2009 Remiss; Förslag till ny plan- och bygglag samt förslag till ändring i an-läggningslagen (1973:1149)


2011-1361/2009 Remiss; Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter ge-nom vissa slag av delning


2011-1403/2009 Remiss; Statskontorets rapport 2009:3 - Miljöekonomiskt arbete vid konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och naturvårdsverket


2011-2480/2009 Remiss; promemorian Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor Finansdepartementet 2009-07-03

2011-453/2009 Remiss; inbjudan till remissmöte angående kreditgarantier under byggtiden


2011-4854/2008 Remiss; ScB Statistiska centralbyråns rapport av uppdrag att utreda vissa frågor rörande lägenhetsregistret


2011-777/2009 Remiss; Bostadsföretag på orter med vikande befolkningsunderlag Finansdepartementet 2009-05-26

2011-887/2009 Remiss; Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus - Statlig medverkan i finansieringen


20120-3850/2009 Remiss; promemoria med förslag till ändring i miljöbalkens regler om strandskydd och landsbygdsutveckling - Ångermanälvens mynningsverk


20124-2711/2009 Remiss; redovisning av regeringsuppdrag från naturvårdsverket om förslag till genomförande av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitets-normer inom vattenpolitikens område



B I l A G A 2

dnr ärendemening Avs/Mott Besl.dat

20124-775/2009 Remiss; Genomförandet av översvämningsdirektivet Försvarsdepartementet 2009-04-28

20129-374/2009 Remiss; lantmäteriets rapport lagfartskapningar - förekomst och åtgärder


20129-774/2009 Remiss; Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad läges-rapport om vinterdäck


20129-931/2009 Remiss; naturvårdsverkets förslag till ny förordning om miljökvalitets-normer för utomhusluft - Genomförande av direktiv 2008/50/EG samt MIkSA-förslaget


20132-108/2009 Remiss; nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper samt EU-kommissionens meddelande koM (2008) 789 om en EU-strategi för invasiva arter


20132-3309/2009 Remiss; EU-kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att garantera en trygg gasförsörjning och om upphävande av direktivet 2004/67/EG, koM (2009) 363 slutlig


20132-3777/2009 Remiss; Energimyndighetens rapport Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifkatsystemet m.m.


20132-4211/2009 Remiss; Affärsverket svenska kraftnäts ansökan om förlängd nätkon-cession för linje för att använda en 220 kV luftledning från hällsjö till Vaple, Sundsvalls kommun


20132-4234/2009 Remiss; Transportstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet


20132-4306/2009 Remiss; pionjärbanor för spårbilar, analys av aktuella förutsättningar ds 2009:48


20132-4318/2009 Remiss; Affärsverket svenska kraftnäts rapporter Tröskeleffekter och förnybar energi


20132-5070/2008 Remiss; EG-kommissionens Grönbok - Mot ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät


20132-562/2009 Remiss; Ansökan om tillstånd enligt 15 a § lagen (1966:314) om kontin-tentalsockeln för utläggande av rörledningssystem på kontinentalsock-eln utanför territorialgränsen inom svensk ekonomisk zon, sökande nord Stream AG


20132-886/2009 Remiss; Förslag till nationellt genomförande av den europeiska landskapskonventionen

kulturdepartementet 2009-05-26

20132-992/2009 Remiss; Ansökan om tillstånd enligt 15 a § lagen (1966:314) om konti-nentalsockeln att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mel-lan Ryssland och Tyskland på kontinentalsockeln inom svensk ekono-misk zon i östersjön


20139-5059/2008 Remiss; Genomförande av Inspire-direktivet i svensk lagstiftning, för-slag till ny miljöinformation och förordning m.m.


4012-1770/2009 Remiss; departementspromemoria produktsäkerhet vid offentliga tjänster ds 2009:16

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

2009-08-25

40170-2110/2009 Remiss; Förslag till omarbetning av direktivet om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner


40171-2642/2009 Remiss; Statskontorets rapport En effektivare statlig inköpssamord-ning - analys och förslag (2009:12)


5012-3694/2009 Remiss; Vidareutnyttjande av handlingar - genomförande av pSI-direk-tivet (ds 2009:44)



B I l A G A 3

Bilaga 3

BoveRkets medveRkaN i eu-gRuppeR, NoRdiska

gRuppeR och övRiga iNteRNatioNella gRuppeR

A. Boverket har som myndighet tilldelats uppdrag som

innebär delegation att företräda Sverige internatio-

nellt. Boverket har genom uppdraget tilldelats eget

mandat att bereda och fatta beslut om ståndpunkt

samt utse delegat för fullgörande av uppdrag.

B. Boverket har som myndighet tilldelats uppdrag som

innebär delegation att företräda Sverige internatio-

nellt. Boverket får inför möte instruktion från RK

eller annan instans.

C. Anställd vid Boverket har direkt pekats ut av reger-

ingen att företräda Sverige med mandat att bereda

och fatta beslut om ståndpunkt.

D. Anställd vid Boverket har direkt pekats ut av reger-

ingskansliet att företräda Sverige men får instruk-

tion alt. underlag från beredningsgrupp inom RK

eller annat forum alternativt biträder departe-

mentspersonal vid internationella möten.

E. Boverket deltar på eget initiativ i internationellt

samarbetsforum inom ramen för myndighetens in-

struktion eller regleringsbrev.

namn på grupp

Mandat (gruppens administrativa tillhörighet och var mandatet regle-ras t.ex. i lag eller förordning)

Gruppens status(samråd – beslut)

Gruppens sakarbetsfält

Gruppmedlemfrån Boverket

Ev. kontakt-person inom Rk

samhällsplanering och bebyggelseutveckling – eu

d ESpon 2013, European Spatial planning observation network

näringsdepartementet Styrgrupp övervakning av program

kajetonas ceginskas

Sverker lindblad, närings-departementet

E TcUM-kommittén, Territorial cohesion and Urban Matters

näringsdepartementet Arbetsgrupp Territoriella utvecklings-frågor och stadsutveckling

kajetonas ceginskas

Sverker lindblad, närings-departementet

d övervakningskommittén för strukturfonds - program men norra- och östra Mellan sverige och Stockholm


kajetonas ceginskas

Anna karlsson, närings-departementet

d övervakningskommittén för övre och Mellersta norrland


kajetonas ceginskas

Jeanette, närings-departementet

d Baltic Sea Region programme

näringsdepartementet EG för-ordning 1080/2006. operational program-me for the Batic Sea Region programme 2007-2013

övervaknings-kommitté (inkl styr- och besluts-kommitté)

projektstöd till transnationella och inter-regionala samverkans-projekt inom Regionalfonden

Järda Blix Ulf Savbäck, närings-departementet

E BaltSeaplan Interreg-projekt inom Baltic Sea Region programme 2007-2013

Associated partner, informations-inhämtning

projektet avser att utveckla och främja Maritime Spatial planning i östersjön

Bengt larsén –

d Interreg IV B north Sea Region programme

näringsdepartementetEG förordning 1080/2006operational programme

Beslutsgrupp;Styrkommitté och övervaknings-kommitté

projektstöd till transnationella och inter-regionala samverkans-projekt inom Regionalfonden

olov Schultz, (ers. ylva Rönning)

Maud Schön,närings-departementet

Gruppkate

gori

13. Sammanställningen är gjord på uppgifter från den 21 december 2009.


B I l A G A 3

namn på grupp






d MS/I leipzig charter Miljödepartementet, beslut av Rk, beslut om samverkan vid informellt ministermöte i Marseille 2008

Arbetsgrupp, samråd

hållbar stadsutveckling

olov Schultz ola Göransson,Miljö-departementet

– TWG5/lUp, Technical Work Group 5/land Use planning (Sevesodirektivet II)

Räddningsverket Boverket biträ-der Räddnings-verket, som har huvudansvaret för implemente-ringen av direkti-vet i den svenska lagstiftningen.

Utarbeta rikt-linjer, för tillämp-ning i den fysiska planeringen av artikel 12 i Seveso-direktivet.

Stellan Svedström

-

samhällsplanering och bebyggelseutveckling – nordiskt

E nordiska planmyndighets - mötet

Generaldirektör och planminister Samråd hushållning med mark och vatten, fysisk planering

Beslutas årligen Ivar Frostenson, Miljö-departementet

nätverk kommunal planering

E nordiska juristmötet bygg- och plan

Boverket Samråd Juridiska frågor catarina olsson -

E nordvind nordiska Ministerrådet Samråd Främja vind-kraftens utveck-ling i norden

Bengt larsén -

samhällsplanering och bebyggelseutveckling – övrigt internationellt

VASAB kajetonas ceginskas

Byggande och förvaltning - eu

dRharm

Scc, Ständiga byggkommittén

Art 19 o 20 Byggproduktdirektivet 89/106/EEG

Beslut o samråd Genomförande och praktisk tillämpning av direktivet

AnnMargret kindlund, Annika Wessel, Anders Sjelvgren

kerstin Wennerstrand Miljö-departementet instrux

dRharm

pG, förberedande grupp till Scc

89/106/EEGScc bestämmer själv arbetsordning

Samråd Genomförande och praktisk tillämpning av direktivet

AnnMargret kindlund, Anders Sjelvgren

kerstin WennerstrandMiljö-departementet

cRharm

EGF, Brandexpertgruppen Byggproduktiv-direktivet, 89/106/EEG

Samråd Förberedande grupp till Ständiga bygg-kommittén samt expertgrupp åt EU-kommissio-nen

Michael Strömgren, Boverket

cRharm

EG-cpdW, Vattenexpertgruppen

Byggproduktiv-direktivet, 89/106/EEG

Samråd Förberedande grupp till Ständiga bygg-kommittén samt expertgrupp åt EU-kommissio-nen

Bertil Jönsson kerstin Wennerstrand Miljö-departementet

Gruppkate

gori


B I l A G A 3

namn på grupp






cRharm

EGdS, Expertgruppen farliga ämnen

Byggproduktivdirektivet, 89/106/EEG

Samråd Förberedande grupp till Ständiga bygg-kommittén samt expertgrupp åt EU-kommisio-nen

Sara Giselsson Anna Sander Miljö-departementet

d/E ?Rharm

Enc, Eurokodgruppen Initierad av koM (dG EnTER/conSTR)

Samråd och förvaltning

Beräknings- och verifierings-standarder för konstruktionoch branddi-mensionering av byggnadsverk. diskussioner om utveckling till övriga väsentliga egenskaper.

Anders Sjelvgren

kerstin WennerstrandMiljö-departementet

WG Epd, Arbetsgruppen för harmonisering av livscykelanalyser

Vilande

Eövr EU

Adco cpd administrativ samarbetsgruppen medlemsstater

MedlemsstatsinitieradkoM stödjer – snart krav enl. (EG) nr 765/2008, mm

MS-samarbete och erfarenhets-utbyte

Marknads-kontroll av byggprodukter

Tor Bakke, Annika Wessel, per Johannson

kerstin WennerstrandMiljödeparte-mentet

övr EU Ecn, European construc-tion network

Ev. initiativ av ordf. landet i EU MS och koM-samarbete och erfarenhets-utbyte

Byggområdet allmänt

AnnMargret kindlund, Anders Sjelvgren

kerstin Wennerstrand Miljödeparte-mentet

? Stry-kes ev.

GnB, Gruppen för anmälda organ under cpd, Svensk spegelgrupp

Byggproduktdirektivet 89/106/EEG, cpd

Samarbete och erfarenhets-utbyte

Tillämpningen av direktivet

Anders Sjelvgren

kerstin Wennerstrand

ERharm

WG cpR, Rådsarbetsgrupp koM (2008) 311 slutlig Förhandlingar Behandling av kommissionens för-slag till ny byggprodukt-förordning

AnnMargret kindlund

Anna Sander (ordf. h 2009),Anna-karin Stoltz-EhnMiljödeparte-mentet

dRharm

Sc-hiss Ständiga hisskommittén

hissdirektivet 95/16/EG Samråd och beslut


Jaan karsna olle oskarsson

Eövr EU

Marknadskontrollgruppen Adco-lifts

hissdirektivet 95/16/EGEU-förordn. 765/2008

Samråd Marknads-kontrollfrågor


dRharm

Sc-linbanor Ständiga kommittén för linbaneanläggningar

direktivet för linbaneanlägägningar 2000/9/EG

Samråd och beslut



Eövr EU

Marknadskontroll-gruppen Adco-cableways

direktivet för linbaneanläggningar 2000/9/EG EU-förordn. 765/2008

Samråd Marknadskon-trollfrågor


dRharm

Sc-EpBd Energiprestandadirek tivet för byggnader 2002/91/EG

Samråd och beslut

Tillämpning av direktivet

Energimyndig-heten är huvud-ansvarig. hans-olof karlsson hjort biträder

per högström näringsdeparte-mentet

Gruppkate

gori


B I l A G A 3

namn på grupp






Aövr EU

EpBd concerted Action Energiprestandadirektivet för byggnader 2002/91/EG

Samråd Tillämpningen av direktivet

kontrakt: hans-olof karlsson hjort, Thomas Johansson, nikolaj Tolstoy

per högströmnäringsdeparte-mentet

oblig. enl svensk förf.

Marknadskontrollrådet 4 § SFS 2005:893SWEdAc:s Gd ordf

Samordnings-organ inom SE

Marknads-kontroll av varor

led. Annika Wessel suppl per Johansson

(kerstin Wennerstrand)

c Europeiskt samarbets-projekt om inomhusmiljö, hälsa och byggmaterial

Byggproduktivdirektivet, 89/106/EEG

Samråd Tillämpningen av direktivet

Sara Giselsson

EStand

cEn/Tc 156/WG2luftbehandlingsteknik och bostadsventilation

cEn Europeiska standardiserings organisationen.(Eco-designdirektivet, EpBd m fl)

Samråd och beslut om standarder

Ta fram europe-iska system-standarder för luftbehandling och bostadsventilation

Wanda Rydholm

JRc, Joint Research center

Standardiseringsgrupper enligt särskild tabell i årsredovisningen

Byggande och förvaltning – nordiskt

A Sektorsnätverket för bygg- och samhällsplane rings-frågor vid nordiska handikappolitiska Rådet

nordiska Ministerrådet Sektorsnätverk med tjänstemän från de nordiska ländernas ministerier

Initiativ till erfa-renhetsutbyten mellan de nord-iska länderna och bidra med kompetens till nordiska hani-kappolitiska Rådets verksamhet

Ingrid hernsell Malena Swansson Miljödeparte-mentet

E nordiska byggmyndighetsmötet

Boverket Samråd Byggfrågor Beslutas årligen kerstin WennerstrandMiljödeparte-mentet

E nordiska hissgruppen InSTA-M, internordisk standard

nordiska rådetInternordisk standardiseringsgrupp

Samråd diskuterar säker hetsfrågor och för slag till En-stan dar der om hissar och rulltrappor

Jaan karsna

E InSTA-sprinkler nordisk brandgrupp

Internordisk standardiseringsgrupp

Samråd och beslut om standarder

Tar fram nord-iska standarder

Mikael Strömgren

nordisk arbetsgrupp för byggregler

nordiska rådet Samråd Tillnärmande av byggregler

Anders Sjelvgren

–

E nRFSG nordic Residential Fire Sprinkler Guideline

– Samråd Ta fram nordiska verifierings- och beräknings-vägledningar för sprinklersystem

Mikael Strömgren

nordisk vattengrupp

Gruppkate

gori


B I l A G A 3

namn på grupp






Byggande och förvaltning – övrigt internationellt

E cIB, International council for Research and Innovation in Building and construction.

– Samråd Globalt nätverk med över 5 000 experter från ungefär 500 medlems-organisationer.

nikolaj Tolstoy sitter i styrelsen

–

E IRcc, the Inter-Jurisdictio-nal Regulatory collabora-tion committee

– Samråd kunskapsutbyte om funktions-baserade bygg- och konstruktions-regler

nikolaj Tolstoy –

E cEBc, consortium of European Building control

Främja bygg-kontrollverk-samhet och lagstiftning. Utbyta och publi cera infor-mation. Sam-arbeta med EU:s medlemsstater, statliga, yrkes- och privata institutioner www.cebc.eu

Stig Åkerman/Maria petersson

E ITTAB, Internationale Tech-nische Tagung für AufsichtsBehörde

– Samråd Säkerhetsfrågor kring linbande-an läggningar. Erfarenhetsut-byte kring inträf-fade olyckor

Jaan karsna

Boendefrågor – eu

E EnhR, European network on housing Research

charter for European network on housing Research

Ett fristående forskarnätverk med ca 1 000 medlemmar i Europa och övriga världen. Boverket är medlemsorgani-sation i EnhR

Ett fristående forskarnätverk inom områdena ”housing and urban issues”.

Martin hedenmo

–

Boendefrågor – nordiskt

E nordiska bostadsmötet Boverket Samråd Bostadsfrågor Beslutas årligen Sophie Ahlstrand, Finans-departementet

Gruppkate

gori


B I l A G A 3

Box 534, 371 23 karlskronaTel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00www.boverket.se

Documents

Årsredovisning2009 · Nya mötesplatseR Ett hållbart samhällsbyggande kräver samarbete med intressenter och utveckling av nya dialogformer. Bover-ket utökar och fördjupar därför