Årsredovisning - Luleå University of Technology/file/Arsredovisning-2011.pdf · kunskap av generisk karaktär, dels kunskap som externa intressenter kan tillämpa. Universitetet

2011Årsredovisning

2 LTU Årsredovisning 2011

ProduktionVerksamhetsstödetLuleå tekniska universitet

kontAktPErSon rESuLtAtrEdoViSninGMargareta Aidanpää, projektledare

kontAktPErSonfinAnSiELL rEdoViSninGAnette Löfstedt, ekonom

tExtbEArbEtninG Plan Sju kommunikation

ProduktionSSAMordninG,och GrAfiSk forMGiVninGfavör reklambyrå, Luleå

3LTU Årsredovisning 2011

Innehåll

Rektor har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5

Nyhetsåret 2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

det nyttiga universitetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

centrumbildningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Ltu som samarbetspartner . . . . . . . . . . . . . . . . .11

Vetenskaplig produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Samverkan inom regionen . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Årlig entreprenörsvecka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

regeringens strategiska forskningsområden . . . . . . .13

hållbar användning av mineralråvaror . . . . . . . . .13

bio4Energy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

StanduP for energy . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Starka forsknings- och innovationsområden vid Ltu 14

Attraktivt samhällsbyggande . . . . . . . . . . . . . . . .14

framtidens gruvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

förnybar energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Gränsöverskridande konst och teknik . . . . . . . . .16

hållbara transporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16

intelligenta industriella processer . . . . . . . . . . . . .17

Effektiv innovation och organisation . . . . . . . . . .17

Möjliggörande ikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17

Smarta maskiner och material . . . . . . . . . . . . . . .18

interna strategiska satsningar inom forskning . . . . . .19

innovationssystem vid Ltu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19

Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21

utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . .21

Sökande och registrerade på grundnivå och avancerad nivå, inkl rekrytering . . . . . . . . . . .22

Antal helårsstudenter och produktivitet på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . .24

Examen på grundnivå och avancerad nivå . . . . .26

utbildning på forskarnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

Antagna på forskarnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27

Produktivitet i utbildning på forskarnivå . . . . . . . .27

Examen i utbildning på forskarnivå . . . . . . . . . . .28

utbildning i samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28

regional och nationell samverkan . . . . . . . . . . . .28

internationell samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

industridoktorander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

regeringens uppdrag och särskilda åtaganden . . . . .30

decentraliserad utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

rymdvetenskap i kiruna . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

Lärarutbildning, inriktning minoritetsspråk . . . . . .31

Studieavgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32

dimensionering av lärarutbildningen . . . . . . . . . .33

Kvalitet i verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34

kvalitetsarbete vid Ltu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34

kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35

kvalitet i utbildning på forskarnivå . . . . . . . . . . . .36

kvalitet inom forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36

Samband mellan forskning och utbildning . . . . . .36

Studentstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36

Styrning och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37

hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37

Styrande värdegrunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38

universitetskultur Ltu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38

Jämställdhet inom utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39

Jämställdhet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39

Jämställdhet i utbildning på forskarnivå . . . . . . .40

Jämställdhet inom forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40

Studentinflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42

breddad rekrytering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42

Organisation och personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45

organisation i förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

befintlig personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

kompetensförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

internationell samverkan, personal . . . . . . . . . . . . . . .47

Sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

Ekonomisk utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51

Ekonomi i balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . .53

forskning oh utbildning på forskarnivå . . . . . . . .55

Väsentliga uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58

Finansiella dokument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59-71

Bilagor

1 Ltu:s styrmått och utmanande mål 2015 . . . . . . . .72

2 Verksamhetsresultat för utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73

3 Verksamhetsresultat för utbildning på forskarnivå . .76

4 Antal anställda samt antal årsarbetskrafter . . . . . . .77

5 Återrapporteringskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78

6 tabellindex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79


Här kan man lägga en ingresstext om 40-årsjubileet. Giamet lan henismo lesenibh

eros enisl utat, vel utatum doluptatem veriureet ullaoreet lore magnim volobor eetu-

erosto odolor at wismodo consecte deliquisl iure do etum dio odipit lutat landignit

velessi. Guer iriure min utat. Ut ipsum in veros nostin hendre mod tate facillan ulput

nos ad tisit ea feugait aciliquat velit iuscili quamconullum venim vullutet, consequam,

corpero diam volor si tat. Ut alit ut accum zzriure feum dipisi.


Under 2011 fyllde Luleå tekniska universitet 40 år. Det blev ett jubileumsår som karakteriserades av såväl trevliga fester och evenemang som av en fortsatt framgångsrik verksamhet inom såväl forskning som utbildning. Student-rekryteringen var fortsatt stark och antalet helårsstudenter ökade till den högsta nivån sedan 2005. Det ekonomiska resultatet var positivt, trots stora investeringar för fram-tiden.

Antalet nyregistrerade studenter låg på en fortsatt hög nivå. En marginell nedgång förklaras helt av bortfallet av tredjelandsstudenter betingat av införandet av terminsav-gifter. Positivt är det ökade intresset för våra civilingen-jörsutbildningar. Antalet nyregistrerade på civilingenjörs-utbildningarna var det högsta på tio år. Lite bekymmersamt är att de stora satsningar som vi gjort för att öka genom-strömningen ännu inte givit någon påtaglig effekt. Det samlade utfallet ser jag dock som mycket positivt. Tre år i rad av stark rekrytering gör att antalet helårsstudenter ökar stadigt. Utrymmet för fortsatt expansion börjar nu bli begränsat och troligen kommer vi redan under 2012 att nå upp till takbeloppet.

Ökningen 2010 för externfinansierad forskning höll i sig och vi låg även i år väl över vårt mål på 500 mnkr. Våra goda relationer och omfattande samarbete med näringsliv och offentlig sektor fortsätter att utvecklas i positiv rikt-ning. Under året förstärkte LKAB satsningen på Hjalmar Lundbohm Research Centre och breddade den samtidigt till att omfatta fler av universitetets forskningsområden. Mycket positivt och värdefullt för framtiden. Roligt att notera är också att de ansträngningar vi gjort för att öka antalet vetenskapliga publikationer i refereegranskade tid-skrifter har varit framgångsrika. Utfallet blev en ökning med nästan 40 procent jämfört med 2010. Till detta kom-mer en lika stor ökning av antalet konstnärliga produk-tioner.

Vi har blivit alltmer av ett forskningsuniversitet. Av om-sättningen på 1 452 mnkr utgjordes cirka 60 procent av forskning. Det ekonomiska resultatet 2011 var ett över-skott på 45 mnkr. På några år har vi nu byggt en sta-bil ekonomisk bas som ger oss goda möjligheter att satsa framåt.

Under 2011 genomfördes ett antal strategiska satsningar för att stärka universitetets verksamhet kvalitets- och konkurrensmässigt. Vi satsar för framtiden. Inom utbild-

ningsområdet har vi bland annat gjort insatser i de kurser som identifierats som flaskhalsar inom våra programut-bildningar. Inom forskning har vi t.ex. satsat stora resurser på kompetensuppbyggnad och rekrytering och dessutom avsatt medel för de infrastrukturinvesteringar som är så viktiga för ett universitet med en tillämpad profil. Vi har vidare gjort insatser för en starkare och tydligare roll i innovationssystemet. I detta sammanhang kan över- tagandet av Centek AB som helägt dotterbolag till LTU Holding AB nämnas.

Vid årsskiftet 2010/2011 genomfördes en omorganisa-tion som innebar att vi gick från 13 till 6 institutioner. Jag tycker att förändringen har fungerat väl. Under året ge-nomfördes en medarbetarenkät bland våra anställda. Re-sultatet var i huvudsak positivt och gav värdefull informa-tion om hur vi bör arbeta vidare för att göra universitetet till en ännu bättre arbetsplats.

Förändringarna av det svenska högskolesystemet som presenterades under 2011 förväntas få relativt små direkta effekter för LTU. Den kommande forsknings- och inno-vationspropositionen är dock av stor betydelse för fram-tiden. Förhoppningen är en profilering mot behovsmo-tiverad forskning och teknikutveckling tillsammans med forskningens avnämare. Utvärderingen av civilingenjörs-utbildningarna som kommer att genomföras under nästa år kommer också att vara otroligt viktig för universitetets framtid.

En förnyad vision och långsiktig strategi för universi-tetets utveckling fram till 2020 utarbetades under 2011. Strategin innebär bl.a. en fortsatt profilering av univer-sitetet och ett ännu starkare åtagande som bidragare till utvecklingen av ett hållbart och attraktivt samhälle. Under 2012 kommer ett stort antal åtgärder att genomföras för att stärka universitetet inför framtiden.

Jag ser fram emot ytterligare ett framgångsrikt och hän-delserikt år för LTU.

johan sterte

Rektor har ordet

Nyhetsåret 2011


Ännu ett positivt och händelserikt år för Luleå tekniska universitet, så kan man sammanfatta 2011. Fortsatt god rekrytering, stark forskning och yt-terligare förstärkning av ekonomin som ger möjlighet till strategiska framtids-satsningar. Därtill firades universitetets 40-årsjubileum med pompa och ståt. På universitetets webbplats presenterades stora och små nyheter som alla bidrog till det händelserika året. Nedan följer ett litet axplock:

LKAB satsar 50 miljoner extra på forskning - stadsomvandling av Kiruna och Malmberget i fokus (maj)

Ltu får ta emot 50 miljoner kronor av LkAb till forskning om bland annat stadsom-vandlingen av gruvorterna kiruna och Malmberget . Gruvbrytningen påverkar stora delar av boendemiljön i de två samhällena som delvis måste flyttas .

Ny teknik ska ge billigt biobränsle (mars)forskare vid Ltu har lyckats hitta ett kostnadsef-fektivt sätt att rena syntesgas från koldioxid med s k zeolitmembran . Genom membrantekniken kan priset på metanol sänkas och användas som for-donsbränsle .

Huggsexa om civilingenjörer från LTU (april)

det är en enormt stor efterfrågan på utbil-dade civilingenjörer från Väg- och Vatten på Ltu, både i Sverige och utomlands . redan fyra månader innan examen har många fått flera olika anbud från arbets-givare .

Grönt ljus för gymnasielärarutbildning (januari)

Ltu har fått examenstillstånd av högskoleverket för samt-

liga 11 ämnen på gymnasielärarutbildningen . högskole-

verket har även givit examenstillstånd till fem ämnen på

ämneslärarnivå, årskurs 7-9 .

Nytt forskningscenter för innovation invigt (januari)Ltu har fått ett nytt nationellt excellenscenter . centret går under namner ciir (centre for interorganisational innovation research) och ska bedriva forskning om entreprenöriella innovationssystem .

60 miljoner i strategisk satsning på LTU (januari)

Efter ännu ett år med positivt ekonomiskt resultat inleder Ltu under 2011 en strategisk framtidssatsning . ”hår-dare konkurrens om studenter och forskningsmedel i framtiden kräver strategiska beslut idag”, säger rektor Johan Sterte . nya utbildningar, innovation, bättre lärosalar och labb ingår i planerna .


Fordon och raketer i skarpa studentprojekt (december)

En miljöanpassad Auto rickshaw och en bränsleturbin till Ariane-raketer, det är två av studentprojekten som slutredovisades i årets SiriuS-kurs . det indiska företa-get tVS motors och Volvo Aero är två av de företag som studenterna samverkat med .

Nobelpristagaren Dan Shechtman på LTU (december)

i en fullsatt Aula Aurora berättar årets nobelpristagare i kemi om sin revolutionerande upptäckt, atomer i en kristall, ordnade helt emot naturlagarna . En upptäckt han inte ens trodde på själv

Framtidens maskiner reparerar sig själva (december)Svenska kullagerfabriken (Skf) etablerar ett univer-sity technology center vid Ltu . Vid centret ska nästa generation av lager- och maskinkomponenter utveck-las . Maskinerna ska bli självständigare och dyra drift-stopp förhindras .

Svenskt näringsliv: ”Premiera LTU”(november)

Svenskt näringsliv föreslår en ny forsknings-

premie som gynnar universitet som är särskilt

skickliga på att forskningsresultaten kommer till

användning . Ltu är ett av dessa .

LTU-forskning ska ge bättre trafiksäkerhet (oktober)

En ny teknik och metod för att klassificera och

beskriva olika vägförhållanden har utvecklats av

Ltu-forskare vid kompetenscentret cAStt . Med

hjälp av sensorer och olika klassificeringsmetoder

ska trafiksäkerheten höjas .

LTU ett av skälen till att Facebook valde Luleå (oktober)På torsdagen offentliggjorde facebook att de ska förlägga sitt första europeiska datacenter i Luleå . hög teknisk kompetens från Ltu, naturlig kyla samt driftsäkra elnät med ren energi till låga priser var de faktorer som avgjorde .

Tal och jättetårta invigde LTU 40 år (augusti)

Slagverk och trumpeter inledde höstens 40-årsfirande vid Ltu . Studenter, anställda och gäster lät

sig väl smaka av en jättetårta och lyssnade till tal presenterade från A-husets tak . invigningen var

upptakten till en rad aktiviteter som ska pågå under höstens firande .

LTU tangerar ”all time high” i rekrytering (maj)den positiva trenden för rekrytering av studenter fortsätter . inför höstterminen 2011 har 3 236 studenter sökt utbildningar vid Ltu i första hand, vilket är nästan 5 % fler än inför hösten 2010 . Antalet sökande till civilin-genjörsprgrammen har ökat med hela 14 % .



ForskningLTU blir alltmer ett forskningsuniversitet. Forskningen utgjorde långt mer än

hälften av omslutningen 2011. Andelen externt finansierad forskning är

fortsatt hög och kopplingen till näringslivet stark. Andelen näringslivs-

finansierad forskning är den högsta bland landets lärosäten. Under året

ökade antalet vetenskapliga produktioner kraftigt.

Luleå tekniska universitet har utvecklat ett framgångsrikt mångdisciplinärt samarbete inom forskningen. Forskning bedrivs alltmer i multinationella nätverk där avgörande framsteg sker på flera skilda håll i världen. Behovet av väl utvecklad specialistkompetens är lika viktig som samver-kan med forskare inom kompletterande discipliner. Här har Luleå tekniska universitet med sin huvudsakligen tekniskt tillämpade profil blivit en självskriven samver-kanspart. Inom flera områden har universitetets forskare världsledande kompetens vilket gör dem till högintres-santa på den internationella forskningsarenan. Fram-stående forskning inom konst, samhällsvetenskap och humaniora möjliggör ett tvärdisciplinärt förhållningssätt som stimulerar till nya lösningar och ny kunskap.


Det nyttiga universitetet Universitetets fokus på samverkan framgår av utbildnings- och forskningsstrategin för 2009-2012. Där fastslås att forskningen i huvudsak ska vara behovsmotiverad och bedri-vas i samarbete med externa intressenter. Tillsammans med samarbetsparterna ska univer-sitetet utveckla ny kunskap och bidra till lösningar på samhällsrelevanta problem.

Luleå tekniska universitet verkar både i den internationella vetenskapsgemenskapen och i nära samverkan med företag och organisationer internationellt, nationellt och i re-gionen. Forskningen vid LTU är i hög grad samhällsnyttig och tillämpad och har ofta sin upprinnelse i behov i industri och offentlig sektor. Resultaten från forskningen är dels ny kunskap av generisk karaktär, dels kunskap som externa intressenter kan tillämpa.

Universitetet har som mål att ha en hög andel externt finansierad forskning. Under 2011 uppgick de externa medlen till 498 mnkr, vilket motsvarar 61 procent av den totala forskningsfinansieringen. För att bibehålla den höga andelen medel krävs att universitetet fortsätter att utveckla forsknings- och innovationsmiljöer som framgångsrikt hävdar sig i konkurrensen och är attraktiva partners för industrin och det övriga samhället. LTU har lyckats mycket väl med att involvera industrin i den forskning som bedrivs och är det universitet i Sverige som har starkast koppling till näringslivet. Av den totala externa forskningsfinansieringen kommer 21 procent från näringslivet, en andel som är långt högre än hos andra lärosäten i landet.

centrumbildningarEtt utmärkt exempel på den väl utvecklade samverkan med det omgivande samhället är det tjugotalet centrumbildningar som finns vid universitetet. I dessa utvecklas kunskap tillsammans med företag, myndigheter och organisationer.

I Fastelaboratoriet sker tillämpad forskning för att stödja industrin gällande metoder och verktyg för att förbättra produktutvecklingens utförande. Eftersom forskningen är speciellt orienterad mot de tidiga faserna av utvecklingen, så fokuseras särskilt frågor om hur man bäst identifierar, kommunicerar, delar och tillgodogör kunskap om till exempel användarnas och kundernas behov och om processer kopplade till dessa.

Ett annat exempel bland centrumbildningarna är CiiR. Där studeras inte bara konkreta utmaningar i industrin utan även tillväxtens byggstenar och entreprenörskapets drivkraf-ter. Universitetet är där en aktiv part i diskussionerna inför en regional innovationsstra-tegi i Norrbotten.

n Tabell 01

Andel externfinansierad forskning, %

forskning

2009 2010 2011

57 62 61


Ltu som samarbetspartnerEtt av LTUs strategiska mål är att ytterligare förstärka LTU som samarbetspartner. Genom att engagera adjungerade professorer och gästprofessorer skapas kontaktytor som stärker samarbetet med näringsliv och offentlig sektor. En indikator på hur väl universitetet lyckas i denna strävan är det interna styrmåttet antal adjungerade professorer och gästprofessorer. I december fanns sammanlagt 60 st adjun-gerade professorer och gästprofessorer. Trenden är positiv

20

40

60

Adjungeradeprofessorer

Gäst-professorer

Totalt

2009

2010

2011

23 21

44

26 23

49

37

23

60

n Tabell 02

Adjungerade professorer och gästprofessorer

20

40

60

80

100

Ramprogram Strukturfonder Övriga EU-fonder

n Tabell 03

Pågående EU-projekt

2009 Totalt 121

2010 Totalt 126

2011 Totalt 144

5149

52 5461

79

16 16 13

forskning

Antal

och under 2011 ökade antalet med 11 personer, vilket är en betydande förändring jämfört med året innan. Största ökningen finns bland adjungerade professorer inom tek-niska vetenskapsområdet. Att ytterligare öka antalet adjun-gerade inom institutioner med verksamhet inom humanis-tiskt och samhällsvetenskapligt område är en stor utmaning då traditionen kring adjungering inte är densamma som inom det tekniska området. Även inom detta område har en marginell ökning skett av antalet gästprofessorer.

Under 2011 deltog LTU i 52 projekt inom EU:s ram-program. Av dessa tillhörde sex projekt det sjätte rampro-grammet som är under avslutning. EU-medlen till ram-programprojekt har ökat med 18 procent i förhållande till 2010 vilket kan förklaras av ökat deltagande i stora integre-rade projekt. Universitetet medverkade i 79 strukturfondsprojekt, 34 av dessa finansierades inom de olika Interreg-

programmen och fem inom Kolarctic-programmet. Ökningen av antalet EU-projekt som LTU deltar i be-ror främst på ökat antal samverkansprojekt inom det re-gionala strukturfondsprogrammet samt starten av det nya Kolarctic-programmet. EU-medlen till strukturfondsprojekt har minskat i förhållande till 2010 vilket var för-väntat eftersom många projekt avslutades under 2010.

Antal

För en heltäckande bild av universitetets externa finansiering av forskningen, se tabell 40


forskning

Vetenskaplig produktion Universitet arbetar målmedvetet för en ökad produktion av vetenskapliga artiklar och konstnärliga produktioner som bidrar till ökad synlighet i det internationella forsknings-samhället. På universitetsnivå har ledningen signalerat betydelsen genom att prioritera satsningar som stödjer utvecklingen inom publicering. Produktionen av artiklar och konstnärliga produktioner premieras genom en prestationsbaserad intern resursfördel-ningsmodell. Vid institutionerna fortgår arbetet med att stimulera till förändring av pu-bliceringstraditioner i riktning mot vetenskapliga artiklar som huvudsaklig publicerings-form. Detta arbete förstärks av att det i samband med rekrytering av nya doktorander, i allt högre utsträckning görs en planering av den kommande avhandlingen med fokus på vetenskapliga artiklar istället för monografier.

Förutom att stimulera produktionstakten månar universitetet om att kvalitetssäkra granskningsprocessen. Sedan 2007 administrerar LTU produktionen av vetenskapliga ar-tiklar och konstnärliga produktioner genom systemet PURE (PUblication & REsearch), vilket i hög grad förbättrat noggrannheten avseende inrapportering, validering och syn-liggörandet av den vetenskapliga produktionen.

De åtgärder som vidtagits vid LTU har gett önskat resultat. Den positiva trend avse-ende vetenskapliga artiklar som noterades under 2010, har fortsatt under 2011. Antalet artiklar har ökat med 42 procent under året, vilket innebär att produktionskostnaden per artikel minskat med 29 procent jämfört med tidigare år. Måttet är tämligen grovt och till viss del missvisande eftersom det kraftiga tillskottet av externa intäkter och kostnader inom forskning inte per automatik kan relateras till antalet publicerade artiklar.

Samverkan inom regionenTillsammans med IVA och LKAB planerar Luleå tekniska universitet att starta ett Veten-skapens hus i centrala Luleå som ska fungera som mötesplats för allmänhet och organi-sationer. Det är ett led i att öka kontaktytan med samhället och bredda spridningen av forskningsresultat, dels för att bidra till samhällsutveckling och tillväxt men också för att öka rekryteringen av studenter och därmed bidra till kompetensförsörjningen i regionen och landet.

LTU har gett Centek i uppdrag att driva projekt för att öka kontakten med mindre fö-retag i regionen. I projektet Företagsbron kan företagen få hjälp med att lösa tekniska frå-geställningar, få stöd i marknadsutveckling eller hjälp med produktutveckling. En mängd olika specialistkompetenser och samarbetsformer erbjuds som exempelvis studentprojekt, examensarbeten eller forskningsprojekt.

Inom hälsovetenskap bedrivs en forskarskola tillsammans med landstinget i Norrbot-ten. Forskarskolans huvudsakliga profilområden är e-hälsa samt folksjukdomar och hälso-främjande hälso- och sjukvård. Satsningen ger en unik möjlighet att utveckla samverkan och öka forskningskompetens inom verksamhets- och patientnära forskning. Forskar-skolan Lärande i praxis har bedrivits tillsammans med länets kommuner för att främja utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Årlig entreprenörsveckaVarje år arrangerar universitetet ”entreprenörsveckan”. Temat för 2011 års arrangemang var rymdturism med CiiR som arrangör tillsammans med Spaceport Sweden. Samarbe-tet arrangerades i ”live cases” där deltagarna bildade tankesmedjor. Idéer som skulpturala uttryck, smarta textilier, tidsresa från historisk samekultur till futuristisk rymdålder, simu-lerade rymdfärder och rymdpromenader diskuterades liksom frågan om hur rymdturism kan utvecklas. Förutom att inspirera till nya produkter och tjänster gav resultatet underlag för t ex universitetskurser, examensarbeten och nya forsknings- och utvecklingsprojekt.

n Tabell 04

Refereegranskade vetenskapliga publikationer

500

1 000

1 500

2 000

2009

2010

2011

Antal

350

405 57

6

1358

1 91

1

1 95

7

Kostnad perpublikation, tkr


forskning

Regeringens strategiska forskningsområdenI stark nationell konkurrens har Luleå tekniska universitet fått forskningsanslag från re-geringens satsning på strategiska forskningsområden. Universitetet medverkar i tre pro-gram och är koordinator för ett av dessa. Universitetets samlade anslag för programmen motsvarar 160 mnkr för åren 2010-2014. De forskningsinriktningar som regeringen prioriterat som strategiskt viktiga för Sveriges sammanfaller till väsentliga delar med två av universitetets egna prioriterade forsknings- och innovationsområden.

hållbar användning av mineralråvarorLuleå tekniska universitet står som koordinator för programmet som tilldelats 84 mnkr under fem år. LTU är det enda lärosäte som tilldelats medel inom området. Satsningen genomförs i samarbete med forskningsinstitutet Swerea Mefos. Aktiviteterna har sam-lats i ett internationellt kompetenscentrum, CAMM, (Centre of Advanced Mining and Metallurgy). Verksamheten i centret representerar hela processen, från prospektering till gruva, anriknings- och smältverk samt miljöforskning. CAMM har som ambition att med internationella experter utveckla samarbetet inom Europa och med gruvnationer som Australien, Sydafrika och Kanada med både in- och utresande forskarutbyte och gemensamma projekt.

Programmet är indelat i följande verksamhetsområden:n Djupa gruvor n Effektivare gruvdrift n Förbättrad anrikningsteknik n Miljösäkring av gruvhantering n Avfallsfri stålproduktion n Geometallurgi och 4D-teknik för karaktärisering av berggrund

Under året har LTU mottagit 13,7 mnkr för programmet CAMM. Anslaget ökar från och med 2012 till 21 mnkr årligen, till och med 2014. Av erhållna medel för 2011 har 1,4 mnkr utbetalats till Swerea MEFOS. Resterande anslag har upparbetats vid universitetet.

CAMM leds av en styrgrupp bestående av representanter från LTU, Swerea Mefos och gruvindustrin. På detta sätt implementeras gruvindustrins behov av forskning och utveckling inom programmet. CAMM utgör också en integrerad del av verksamheten inom universitetets starka forsknings och innovationsområde Framtidens gruvor, med finansiering från flera forskningsfinansiärer.

bio4EnergyMed ett helhetsperspektiv på långsiktigt hållbar utveckling samlar Luleå tekniska uni-versitet tillsammans med Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Innventia och ETC i Piteå energiforskningen inom bioenergiområdet. Bio4Energy är en tvärveten-skaplig plattform med framstående experter inom natur-, energi- och skogsbruksve-tenskap, kemi, fysik och nationalekonomi med målet att utveckla lösningar för hållbar produktion av förnyelsebara bränslen, kemikalier och material.

Regeringens satsning innebär närmare 73 mnkr till Luleå tekniska universitet, fördelat på fem år. Att anställa nyckelkompetens har varit en av de stora utmaningarna. Under 2011 har LTU anställt 15 personer, varav tio seniora forskare, fördelat på fem forskningsämnen vid två institutioner. Rekrytering har skett från bland annat Kina, Japan, Italien och Sverige. Under året har också ett antal nya processer och metoder utvecklats inom programmet. En av dessa har varit att utveckla en pilotanläggning för framställning av pyrolysolja, en bioolja från biomassa. I ett annat projekt används en ny metod för att karaktärisera snabba omvand-lingsförlopp hos bränslepartiklar under pyrolys och förgasning.

n Tabell 05

Strategiska forsknings-områden 2011, %

Ltu har fått 13,7 mnkr inom

strategiska forskningsområdet . hållbart nyttjande av naturresurser .

Forskningsinst. Swerea MEFOS 1,4 mnkr

Förbrukat 12,3 mnkr


StanduP for energySTandUP for Energy är ett samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet och utgör en nationell forskningsor-ganisation för storskalig och förnybar produktion av elek-tricitet. STandUP for energy tar ett mångdisciplinärt hel-hetsgrepp och förväntas ge nya, oväntade lösningar i frågan om energiproduktion.

Från LTU deltar främst forskare inom vattenkraft i frå-gor om förbättrad effektivitet, säkerhet och miljö. Spe-cifikt studeras hur vatten och rotor samverkar med ge-nerator, tekniska lösningar för förbättrad fiskvandring/faunapassage, vattensmorda lager samt samhällsaspekter på vattenkraft.

Starka forsknings- och innovations- områden vid LTU LTU har i arbetet med ny strategi föreslagit nio forsk-nings- och innovationsområden. Slutligt beslut fattas un-der 2012. De föreslagna områdena är: n Attraktivt samhällsbygganden Framtidens gruvorn Förnybar energin Gränsöverskridande konst och teknikn Hållbara transportern Intelligenta industriella processern Effektiv innovation och organisationn Möjliggörande IKTn Smarta maskiner och material

Nedan följer ett urval exempel på den forskning som på-gått under 2011:

Attraktivt samhällsbyggandeNya Giron, ett EU-finansierat forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande, med inriktning på samhälls-omvandlingen i Kiruna, har avslutats under året. I Nya Giron arbetade forskare tillsammans med kommun och invånare för att utveckla lösningar för bebyggelse och in-frastruktur som integrerar miljövänlig teknik med sociala processer. En konferens i Jukkasjärvi blev också start för ett nytt forskningsprojekt, ALICE, Attractive Live in Cold Climates, där forskningsrådet Formas finansierar 25 mnkr under fem år för fortsatt forskning om stadsomvandling-arna i Kiruna och Gällivare/Malmberget.

LWE, Lean Wood Engineering, är ett kompetenscenter inom industriellt träbyggande, trämanufaktur och interi-öra lösningar, finansierat av VINNOVA, deltagande före-tag och deltagande universitet. Luleå tekniska universitet är koordinator och övriga samarbetsparter är Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola samt företag inom bygg och trämanufaktur.

forskning

framtidens gruvorAmbitionen vid Luleå tekniska universitet är att hålla världsklass inom gruvrelaterad forskning och utbildning. Utvecklingen går stadigt framåt och LTU framstår allt mer som ett nav i det internationella forskningsnätverket.

LKAB är LTU:s största samarbetspartner inom gruv- och mineralområdet. Sammanlagt står LKAB för 200 mnkr i donationer och kontrakterad forskning vid LTU fram till 2014. Även Boliden är en viktig samarbetspart inom gruv- och metallurgiområdet.Smart Mine of the Future är ett projekt i vardande som har sin upprinnelse i det statliga gruvforskningsprogram-met som avslutas under 2012. Smart Mine of the Future tar sikte på gruvverksamhet om 30 år. Luleå tekniska universitet är aktivt i EU:s teknikplattform för gruvindustrin och har där möjlighet att tidigt spela in förslag till ramprogrammen. LTU är därigenom en viktig partner i sjunde ramprogramsprojekten ProMine och In-tellimine.Inom nationalekonomi har universitetet flera projekt till-sammans med gruvindustrin, främst LKAB. Bland annat studeras mineralmarknadens funktionssätt. Hur bestäms priset för mineraler på marknaden och vilken betydelse har olika prissättningsmodeller? I ett annat projekt har världsmarknaden för stål studerats. Vid en viss punkt i ett lands ekonomiska utveckling börjar efterfrågan på stål att plana ut och så småningom avta. När kan man förvänta sig att stålintensiteten når sin höjdpunkt i Kina och andra ut-vecklingsländer? Kunskapen blir underlag för 40-50-års-prognoser i gruv- och stålindustrin.

förnybar energiForskningen inom energiområdet vid Luleå tekniska uni-versitet bedrivs främst inom fyra områden; bioenergi/bioraffinaderiteknik, energieffektivisering i industri och samhälle, vattenkraft samt vindkraft.

Bioenergi/bioraffinaderiteknikområdet omfattar håll-bar produktion av värme, el och drivmedel samt förny-bara material och kemikalier. Inom energieffektivisering bedrivs forskning på såväl komponent- som systemnivå vid flera institutioner. Forskningen inom vattenkraft syf-tar till en säkrare och mer miljöanpassad vattenkraft med ökad produktion i samverkan med andra energislag. Inom vindkraft är forskningen inriktad på utformning av styr-medel och teknik för kostnadseffektiv etablering av vind-kraft i kallt klimat. Energiområdet vid LTU omfattar både tekniska och samhälleliga aspekter på energitillförsel och energianvändning.


forskning


forskning

Luleå tekniska universitet leder Svenskt Förgasningscen-trum (SFC). Fokus är forskning kring biomasseförgasning, en nyckelteknik för framställning av gröna drivmedel ur biomassa. I SFC samverkar flera akademiska aktörer med industrin och budgeten är 540 mnkr under tio år. Det nationella målet med forskningen vid SFC är att fasa ut de fossila bränslena och därmed minska klimatpåverkan ge-nom drastiskt sänkta utsläpp av koldioxid till atmosfären.

Inom nationalekonomi studeras hur politiska styrme-del inom miljö och energi, som miljöprövningar, påverkar basindustrin och då särskilt gruvföretagen. Även politiska styrmedel i relation till bioenergi och vindkraft studeras.

Gränsöverskridande konst och teknik Forskningsmiljön vid LTU är idealisk för samarbeten mellan exempelvis musik och teknik. Det unika kon-serthuset Studio Acusticum är resultatet av ett forskar-samarbete inom musik, ljudteknik, teknisk akustik och träteknik. Studio Acusticum fungerar både som konsert-hall och laboratorium för forskning i syfte att utveckla optimala ljudmiljöer för musik och scenkonst. Två större forskningsprojekt planeras, båda med utgångspunkt i dessa unika möjligheter.

Under rubriken ”Musikaliska rum” studeras relatio-nen mellan rumsakustik, gestaltning/framförande och musikupplevelse, både i live- och inspelningssituationer. Den inom vida ramar variabla akustiken i Studio Acusti-cum, möjliggör jämförande studier av musicerande i olika rumsakustik, där endast rumsakustiken förändras.

En innovativ orgel i stort format är under byggnad i Studio Acusticum. Instrumentet skapar nya förutsättningar för forskning och utveckling inom komposition och mu-sikalisk interpretation.

Andra exempel på teknikrelaterad konstnärlig forskning är projektet iOpera, där en internetbaserad operaform ut-vecklas, samt projekt där koreografi kombineras med ny informations- och kommunikationsteknik.

Inom ljudteknik bedrivs forskning om inspelning, bear-betning och reproduktion av ljud ur tekniskt och konst-närligt perspektiv – något som Luleå tekniska universitet är ensamma om i Sverige.

hållbara transporterCASTT är en samlad satsning för bilsystemteknik och testning vid Luleå tekniska universitet som stödjer vinter-testverksamheten i norra Sverige. I CASTT samverkar biltestindustrin med forskare och finansiärer i projekt, ut-bildningar, seminarier mm. Ett projektexempel är en ny teknik och metod för att klassificera och beskriva väg-förhållanden. Information från sensorer i vägen och olika klassificeringsmetoder kan t ex användas i fordon för att informera förare och fordonets olika system. Informatio-nen kan även användas för att identifiera vägsträckor i be-hov av halkbekämpning.

Järnvägstekniskt Centrum, JVTC, är ett kompetenscen-trum för utveckling av drift och underhåll inom järnvägs-sektorn. JVTC har under året fått finansieringsbeslut om totalt cirka 100 mnkr under fyra år. Järnvägsbranschen investerar i forskning bland annat om hur man genom optimerade och effektiva underhållsmetoder kan erbjuda säkra transporter samt bibehålla och utöka kapaciteten på järnvägen.

Förutsägelser och optimering av friktion och slitage är av stor vikt för utveckling av hållbara komponenter och system med bra miljöprestanda. Inom forskningspro-grammet ProAct samarbetar LTU med industrin för att utveckla tribologi för optimal energieffektivitet, ökad livs-längd och utveckling av tillförlitliga simuleringsmodeller. ProActs partners är Luleå tekniska universitet, Hägglunds Drives, Haldex Traction, Statoil Lubricants, Scania, GM Powertrain, SKF och Volvo CE.

Luleå tekniska universitet bjuder årligen in till svenska tribologidagarna och genomför arrangemanget på olika platser i landet i samarbete med industrin. 2011 hölls tri-bologidagarna på Vicura AB i Trollhättan. Temat var Auto-motive tribologi. Nationella och internationella experter från universitet och industri presenterade de senaste forsk-ningsresultaten.

Inom området rymd är forskningens fokus att få en bättre förståelse för atmosfären och klimatsystemet med


hjälp av satellitdata. Där bedrivs till exempel projektet Cloud Ice Climatology. Syftet är att minska den stora osä-kerheten i representationen av ismoln i klimatmodeller. Ett nytt forskningsområde är experimentell molnmikro-fysik där molnmätningar utförs med hjälp av ballonger från Esrange Space Center i Kiruna. Initialt fokuseras stu-dier av ispartiklars storlek, form och fördelning i moln. Experiment finansieras av svenska Rymdstyrelsen.

intelligenta industriella processerEISLAB vid Luleå tekniska universitet har en mycket stark internationell ställning inom området inbyggda in-ternetsystem. Den teknik som skapas har stor potential i tillämpningar inom process- och produktionsautomation, till exempel tekniklösningar som möjliggör optimering av energiförbrukning i processindustrin integrerat med ener-gisystemet i samhället.

EISLAB är ledande inom modellering och simulering av EMC-fenomen inom kraftelektronikområdet. Med stöd av grundläggande teknik och metodutveckling bidrar LTU till utveckling av kollaborativ automation. Genom att knyta ihop alla energisystem kan man synkronisera produktion och användning för att styra bränsleslag och strypa tillförsel till förmån för lagrad energi. EISLAB har varit central partner i de senaste årens två stora EU-pro-jekt inom området. EISLAB är också djupt involverade i

forskning

det europeiska forskningssamarbetet Artemis för att skapa en europeisk teknikplattform för stora automationssystem som integrerar produktion, energisystem och energian-vändning i samhället.

Vid LTU finns en av världens kraftfullaste moderna lasrar för djup och snabb svetsning. Med höghastighetskameror kan forskarna studera strömningar vid lasersvetsprocessen. Både experiment och beräkningar med egenutvecklade al-goritmer används för att bättre förstå dels processen och dels lastsituationer för att identifiera och kontrollera de kritiska kvalitetsparametrarna. Bättre diagnosmetoder, liksom ut-vecklad förståelse för industrins förutsättningar och villkor, underlättar industriell implementering av forskningsresultat.

En trend i svensk industri är att sälja funktioner istället för enbart hårdvara, och att ta betalt för funktionens till-gänglighet. Fastelaboratoriet är ett VINNOVA Excellence Center för innovationer rörande funktionella produkter med fokus på utvecklingsprocessen. Bland framgångarna hittills kan nämnas att Fastelaboratoriet har utvecklat ett ramverk för att simulera, och därmed förutsäga tillgäng-lighet av en funktion bestående av både hårdvara och till-hörande stödsystem. Forskarna har också tagit fram flera verktyg för att införa simuleringsdriven utveckling på fö-retag. Verksamheten har utvärderats under 2011 och fått fortsatt förtroende att driva centrumbildningen. Etapp tre planeras starta i januari 2012 och pågå till och med 2014.

Effektiv innovation och organisationDet nationella excellence centret CiiR, Centre for inter-organizational innovation research, har etablerats under året. CiiR utvecklar ny kunskap om utveckling av inno-vationssystem med ett särskilt fokus på icke storstadsom-råden och de möjligheter som IKT och digitala innova-tioner innebär. Kombinationen av innovationsutveckling inom vissa branscher och generell kunskapsutveckling om innovation är unik i landet.

Möjliggörande iktInom området informations- och kommunikationsteknik utvecklas framtidens generella IKT-lösningar för tillämpningsområden i samhället, som smarta städer, eHälsa, transportsystem, miljö och energi samt datalagring. Området inkluderar även teknikens påverkan på männi-skor, organisationer, och samhälle.

Under 2011 avslutades det treåriga projektet Kundfokus för ökad användning av offentliga e-tjänster. I projektet undersöktes medborgares behov, beteenden och attityder när det gäller kommunala e-tjänster.

I projektet Satin som koordineras av Centrum för Distansöverbryggande Teknik skapas en plattform som ska göra det möjligt för användare utan programmeringskun-skap att skapa egna appar. IKT har skapat en trend där kunder interagerar med företag genom att själva designa sina produkter, det kan vara t-shirts, bankkort, mobilskal


forskning

mm. Med Satin kan även IT-området utveckla interaktio-nen med användare som skapar appar av ”digitala bygg-klossar” som kombineras till olika tjänster.

Forskningen inom E-hälsa handlar t ex om att använda informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som verktyg för personer med hjärt-och kärlsjukdom och/el-ler diabetes för att kunna påverka sin hälsa och öka sitt välbefinnande eller att hjälpa tidigt dementa att orientera sig inom- och utomhus. Med hjälp av IKT ska även nya arbetssätt inom vården utvecklas som specialistkonsul-tation på distans, vårdplanering genom videokonferens, rehabilitering på distans eller informationsöverföring för hemtjänstpersonal som arbetar med rehabilitering av människor på äldreboenden. Forskningen bedrivs inom Centrum för Innovation och E-hälsa, EIC, som var ett av fyra projekt/verksamheter som under 2011 nominerades till SveaPriset som premierar förnyelse och förbättring av svensk vård och omsorg med hjälp av IT.

Smarta maskiner och materialSvenska kullagerfabriken (SKF) etablerar ett University Technology Center vid Luleå tekniska universitet. Det är det femte SKF University Technology Center i världen, en exklusiv grupp dit bland andra University of Cambridge hör. Forskningen handlar om avancerade koncept för till-ståndsövervakning och driftsäkerhet som bland annat ska leda till att lager och system går från att vara passiva till att bli aktiva och självständiga. En maskin ska kunna åtgärda sig själv under drift.

Centrum för högpresterande stål finns sedan länge vid LTU. Under 2011 har även ett centrum för kompositer bildats i samverkan mellan LTU och Swerea Sicomp. Både högpresterande stål och kompositer är viktiga i utveck-

lingen av lätta, starka konstruktioner till exempel för att minimera dödvikt och maximera last i fordon.

EU-projektet NanoSelect utvecklar nya biobaserade absorberande material som kan användas till vattenrening med fysisk filtrering. Projektet utvecklar membranbase-rade prototyper i samarbete med näringslivet med särskilt fokus på att undanröja giftiga kemikalier, tunga metall-joner, bekämpningsmedel, konstgödsel och annat från förorenat vatten.

Grafen är ett av de mest intressanta framtidsmateria-len. Nobelpristagarna i fysik 2010 kunde visa hur man framställer grafen. För att mäta materialets styrka krävs speciell kunskap och utrustning. Just detta finns hos en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet. Skillnader i resultat mellan forskare vid University of Cambridge och Columbia University förtydligas genom LTU-forskarnas tester.

I TräCentrum Norr samverkar svensk träindustri med LTU för nya, utvecklade produkter, system och tjänster som kan öka förädlingsvärdet och stärka konkurrenskraf-ten. Under 2011 invigdes nordens längsta träbro för gång- och cykeltrafik i Skellefteå. Luleå tekniska universitet har tillsammans med träbroexpertis, monterat mätutrustning vid tillverkning och vid montering så att kompletta data kan samlas in och analyseras. ”Smart Träbro i Smart Stad” kallas EU-projektet som ska ta fram data, modeller och verktyg för att mäta prestanda och kvalitet på en träkon-struktion.

I projektet Trälimning utan lim utvecklas metoder och teknik för att låta trämaterial limma sig själva genom att tillföra högt tryck och värme med hjälp av friktion i fo-gen. Målet är att göra trälimning utan lim mer fuktstabilt än i dag.


Interna strategiska satsningar inom forskningTillgång till kvalificerade forskare är en nyckelfaktor för att lyckas skapa starka forskningsmiljöer. Genom att ha en tydlig profil och hög kvalitet i det som universitetet satsar på uppfattas LTU som attraktivt både när det gäller rekry-tering av nyckelkompetens och i konkurrensen om finan-siella resurser. Profileringen har fortsatt inom områden där universitetet har förutsättningar att bygga starka miljöer. Synligheten genom att öka antalet publiceringar premie-rades genom särskild ersättning till institutionerna för ve-tenskapliga artiklar och konstnärlig produktion.

Ett uttalat mål är att öka deltagandet i EU:s ramprogram och specifikt öka antalet projekt där LTU agerar som koordinator. För att stärka möjligheterna till fler koordi-natorskap har LTU under 2011 fördelat totalt nära 2 mnkr i strategiska medel till de som söker projekt med koordi-natorskap inom EU:s ramprogram.

Starka forskningsmiljöer fortsätter att utvecklas genom ökad andel seniorforskning via inrättande av befattningar som forskarassistent. Forskningsämnena inom IKT fick extra resurser för att rekrytera nyckelpersoner. Stödet fort-sätter även 2012.

Åtgärder vidtogs under året för att ytterligare öka inter-nationaliseringen. Institutionerna avsatte stimulansbidrag till in- och utresande forskare för vistelser längre än sex må-nader. Satsningar har också gjorts för att öka antalet dokto-rander som tillbringar minst fyra månader utomlands.

Universitetet har under året avsatt 20 mnkr i strategiska medel till en Labfond där universitets forskare, i konkur-rens, kan söka medel för förnyelse av utrustning.

Innovationssystem vid LTULuleå tekniska universitet har en tydlig samverkansprofil och arbetar offensivt med nyttiggörande av forskningsre-sultat i näringsliv och offentlig verksamhet. Innovationer omfattar mycket mer än produkter som patenteras och blir nya företag. I universitetets centrumbildningar och andra former av samarbeten utvecklas tekniska lösningar, produkter, metoder och tjänster som är innovativa och bi-drar positivt till konkurrenskraft och kvalitet i befintliga företag.

forskning

Genom att bygga upp ett effektivt innovationssystem kan LTU uppmuntra och ta tillvara studenters och medar-betares innovationer med kommersiell potential. Innova-tionssystemets noder är ambassadörer på varje institution, rådgivare på Centek, riskkapital vid LTU Holding, inku-batormiljön Arctic Business Incubator i Luleå, med filialer i Piteå och Skellefteå. LTU:s system har stark koppling till regionens och landets innovationssystem.

Under 2011 har LTU Holding förvärvat Centek vars uppdrag också är att vara en regional huvudaktör för innovation och tillväxt, som bygger broar inom kunskaps-överföring och nytänkande.

Samarbete och gränsöverskridande projektgrupper är en kreativ och innovationsfrämjande arbetsmiljö som LTU har goda erfarenheter av. Redan i grundutbildningen finns stark näringslivsanknytning och inom forskningen länkar universitetet samman näringslivet med det nationella och internationella forskarsamhället i forskningsprogram och centrumbildningar på ett sätt som främjar innovation och förbättring/implementering av innovationer.

I forskningssamarbetet med LKAB har många viktiga innovationer skapats och implementerats genom åren i gruvdrift, anrikning och pelletering. I EIC, Centrum för Innovation och eHälsa, skapas innovativa produkter, tjäns-ter och processer inom områdena hälsovård och välbe-finnande, där informations- och kommunikationsteknik nyttjas för att ge människor bästa möjliga vård i hemmet eller varhelst de befinner sig.

För att förstärka effekten av vaccin har forskare inom biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Karolinska Institutet och Recopharma AB, utvecklat en strategi som går ut på att styra vaccinkompo-nenter till kritiska delar av immunförsvaret, så att kroppen svarar effektivare på ett vaccin. Forskarna har använt sig av en särskild typ av protein, tillverkad av jäst. Metoden är nu patenterad.

Sedan några år tillbaka utser LTU årligen en vinnare av priset Årets avknoppning. Årets vinnare var en grupp före detta LTU-studenter som utvecklat programmet Behavio-Sec, en biometrisk säkerhetsprogramvara som registrerar en användares beteende, bland annat tangentbordsrytm och mobila gester, och som blockerar användare som inte uppfyller ”normalbeteendet”.



Utbildning

Utbildning på grundnivå och avancerad nivåLuleå tekniska universitet bedriver utbildningar på grund-nivå och avancerad nivå inom teknik, ekonomi, samhälls-vetenskap, språk, humaniora, musik, media, teater och vård. Campus finns i Luleå, Skellefteå, Piteå och Kiruna.

Universitetets övergripande mål är att utveckla och be-driva attraktiva utbildningar med hög kvalitet. Aktiviteter och åtgärder som stödjer de strategiska målen återfinns i verksamhetsuppdragen till institutioner och enheter. För varje strategiskt mål finns styrmått framtagna med måltal som ska indikera hur väl målen uppfylls. För området ut-bildning på grundnivå och avancerad nivå finns måltal för rekrytering till program, andel kvarvarande studenter på utbildningar samt genomströmning på kurs.

År 2011 var ännu ett positivt år med fortsatt stark studentrekrytering. Antalet

helårsstudenter ökade till den högsta nivån på flera år. Intresset för teknik-

utbildningar ökade och antalet nyregistrerade civilingenjörsstudenter var

det högsta på tio år.

År 2011 var i likhet med de två senaste åren ett bra re-kryteringsår. Antalet nybörjare vid utbildningar på grund-nivå ökade medan de på avancerad nivå minskade kraftigt, i huvudsak beroende på färre studenter på masterutbild-ningar med internationell rekrytering i och med införan-det av studieavgifter. Totalt har 75 program startat. Trots den kraftiga minskningen inom avancerad nivå nådde universitetet nästan sitt mål 2 300 studenter, Utfallet blev 2 261 studenter.

Sex nya utbildningar startade under året, varav tre ingår i satsningen på nya högskoleingenjörsutbildningar vid cam-pus i Skellefteå. De nya lärarutbildningarna förskollärare, grundlärare och ämneslärare har haft första antagningen.


Sökande och registrerade på grundnivå och avancerad nivå, inkl rekryteringDen internationella och nationella konkurrensen om 19-åringar hårdnar. Den demo-grafiska kurvan visar att denna åldersgrupp har sin absoluta topp 2011, därefter sker en successiv minskning. Andelen 19-25 åringar fortsätter att öka ytterligare några år.

Studieavgifter infördes 1 juli 2011 för alla studenter utanför EU/EES. För univer-sitetets kurser och utbildningar med internationell rekrytering har det inneburit stora minskningar.

GrundnivåSökande till grundnivå ökade totalt med fem procent medan antalet förstahandssökande minskade marginellt i förhållande till 2010. Nära hälften av alla utbildningar hade fler nyregistrerade än föregående år. Särskilt framgångsrika var utbildningar inom det tek-niska området. Rekryteringen av studenter till lärarutbildningarna påverkades troligen negativt av sena beslut om examenstillstånd. Antalet registrerade studenter på grundnivå ökade med fyra procent jämfört med 2010. Särskilt teknikområdet ökade kraftigt, med 15 procent fler registrerade.

Utbildningarna som fått många förstahandssökande återfinns i alla utbildningsområden. Framför allt sjuksköterske- och förskollärarutbildningar har många förstahandssökande, men även tekniskt basår, civilingenjör öppen ingång, civilekonom- och fastighetsmäklar-utbildningen uppvisar höga siffror.

Förstahandssökande

Registrerade nybörjare

2009 2010 2011

* exklusive 375 ansökningar till skådespelarutbildning

** exklusive 374 ansökningar till skådespelarutbildning

n Tabell 07Förstahandssökande och registrerade nybörjare på grundnivå

n förstahandssökande

n registrerade nybörjare

Arenor2011

2010

2009

2011

2010

2009

2011

2010

2009

2011

2010

2009

2011

2010

2009

2011

2010

2009

2011

2010

2009

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Antal

Hälsovetenskap

Musik, media och teater

Samhällsvetenskap

Lärare

Högskoleingenjör

Civilingenjör

39

23

66

465

86

154

97

336

286

358

640

618

505

467**

573

367*

924

840

747

541

514

33

0

49

488

73

134

68

224

168

237

503

490

429

152

188

176

320

334

332

519

528

n Tabell 06

Förstahandssökande och registrerade nybörjare på grundnivå

utbildning

3 26

3 3 44

8

2 04

7

2 11

9

2 13

4

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3.500

4.000

3 41

4

Antal


Inom teknikområdet ökade antalet sökande totalt med elva procent. Antalet behöriga sökande till civilingenjörsutbildningarna ökade med elva procent att jämföras med åtta procent på nationell nivå. Utbildningarna inom arkitektur och rymdteknik har flest för-stahandssökande och en stark uppgång konstateras även för datateknik, hållbar utveckling och industriell ekonomi.

Försthandssökande till högskoleingenjörsutbildningar ökade med 80 procent. Ett av skälen är att ett antal nya utbildningar inom elkraft och energiteknik rekryterade fram-gångsrikt. Brandingenjörsutbildningen var fortsatt populär och även datornätverk rekry-terade framgångsrikt.

För utbildningarna inom det samhällsvetenskapliga området ökade det totala antalet sökande med 19 procent medan antalet förstahandssökande och registrerade minskade. Civilekonomutbildningen var fortsatt stark efterfrågad och fyllde väl sina platser.

Lärarutbildningen som har ny nationell examensstruktur har haft svårt att rekrytera. Grundskollärare åk 1-3 och 4-6 hade få sökande och få registrerade. Ämneslärare gym-nasiet har ett antal inriktningar men med få studenter. Förskollärarutbildningen är ett undantag med god rekrytering och väl fyllda utbildningsplatser.

Efterfrågan på fristående kurs fortsätter att öka. Mest efterfrågade är internetbaserade, tids- och ortsoberoende kurser samt riktade fortbildningskurser för yrkesverksamma inom data, lärande och vård. Fristående kurser som kreativt skrivande och etik lockar också många sökande.

Avancerad nivåInom det tekniska området erbjuds utbildningar på avancerad nivå med framför allt in-ternationell rekrytering. Införandet av studieavgifter medförde nära halvering av antalet förstahandssökande. Antalet registrerade minskade med 88 procent.

Utbildningarna inom samhällsvetenskap riktar sig både till nationella och internatio-nella sökande. Inom det samhällsvetenskapliga området minskade både antalet första-handssökande och registrerade med cirka 66 procent 2011.

Inom hälsovetenskap erbjuds sju utbildningar, alla med nationell rekrytering. Antalet sökande ökade kraftigt jämfört med 2010 liksom antalet förstahandssökande. Antalet re-gistrerade ökade dock marginellt. Utbildningarna genomförs som deltidsstudier. Arbets-givarnas policy för tjänstledighet för studier påverkar hur många som kan påbörja sin utbildning.

StudentrekryteringUniversitetsövergripande satsningar för att rekrytera studenter har gjorts under året. I handlingsplanen för 2011/12 är musik- civilingenjörs- och civilekonomutbildningar pri-oriterade och särskilda aktiviteter har genomförts för dessa. Studenter och personal har presenterat teknikutbildningar under en ”tekniktour” i Norrbotten och vid seminarier på utbildningsmässor runt om i landet. ”Skugga en student” är en satsning som synliggör enskilda studenter med bild och mejladress på universitetets webbplats.

Rekryteringsaktiviteter på universitetet har till exempel varit minikurs, VIP-besök och öppet hus. LTU har även varit utställare på 35 utbildningsmässor i landet. Utbildnings-katalogen har skickats till alla gymnasieelever i Sverige och nationell annonsering har genomförts. Masskommunikationen syftar till att ge alla ungdomar i hela Sverige, oavsett gymnasieprogram, information om högskoleutbildning.

Universitetet har också genomfört workshops och konferenser för vidareinformatörer. Utvärderingarna visar att aktiviteterna har ökat kännedomen om och intresset för studier vid LTU.

n Tabell 08

Förstahandssökande och registrerade nybörjare på

avancerad nivå

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3.500

4.000

Förstahandssökande

Registrerade nybörjare

2009

1 58

0

1 30

4

300

761

14220

5

2010 2011

utbildning

Antal


Antal helårsstudenter och produktivitet på grundnivå och avancerad nivå

Antal helårsstudenterÖkningen av antalet nybörjare de senaste tre åren har lett till ett successivt växande antal studenter. Totala antalet helårsstudenter 2011 var 7 452, inklusive platserna inom det särskilda åtagandet för decentraliserad utbildning. Det betyder att studentvolymen har återhämtat sig med när-mare 1 000 helårsstudenter efter svackan för fyra år sedan. Med årets studentvolym underskrids takbeloppet med 29 mnkr men med en fortsatt god rekrytering väntas univer-sitetet tangera takbeloppet under 2012 och därefter ligga över taket i några år.Årets ökning, 349 helårsstudenter, återfinns i huvudsak inom utbildningsområdena teknik, naturvetenskap, hu-maniora, juridik och samhällsvetenskap. En stor del av ökningen återfinns på fristående kurser. Färre studenter avräknas mot lärarutbildningarna. För de konstnärliga utbildningarna får ett begränsat antal studenter avräknas mot anslaget. Områdena design, musik och media överskrider antalet, medan områdena konst, teater och dans marginellt underskrider gränsen för anta-let studenter för vilka universitetet får ersättning.

Antal helårsprestationerTotala antalet helårsprestationer för 2011 har ökat med 225 jämfört med föregående år till 5 950. Ökningen är i stort sett proportionell med tillväxten av helårsstudenter och återfinns huvudsakligen inom samma utbildningsområden.

Kostnad per helårsstudent/helårsprestationKostnaden per helårsstudent respektive helårsprestation ökade jämfört med 2010 och är ett resultat av en påbörjad extra resursförstärkning av infrastruktur, kvalitet och pro-gramutbud inom utbildning. Kostnaden per helårsstudent ökade med nio procent jämfört med 2010. Kostnaden per helårsprestation ökade med tio procent jämfört med fö-regående år.

n Tabell 9 Totalt antal helårsstudenter

2009 2010 2011

hum, Sam, Jur 1 937 2 075 2 389nat, tekn 2 960 3 236 3 441Vård 721 700 668Medicin 192 187 190undervisning 363 352 252Övrigt 71 71 46design 33 49 39konst 14 14 14Musik 272 294 295teater 16 15 15Media 58 58 58dans 16 11 12idrott 40 41 33

Summa 6 693 7 103 7 452 -varav avräkning mot anslag 6 622 7 041 7 386 -varav Särskilt åtagande 71 62 66

Kostnad per helårsstudent (tkr) 76 75 82

n Tabell 10 Totalt antal helårsprestationer

2009 2010 2011

hum, Sam, Jur 1 563 1 606 1 806nat, tekn 2 270 2 478 2 630Vård 669 646 608Medicin 182 180 159undervisning 335 334 263Övrigt 65 76 45design 29 39 38konst 14 12 14Musik 238 249 285teater 16 15 12Media 45 49 46dans 22 6 10idrott 40 35 34

Summa 5 488 5 725 5 950 -varav avräkning mot anslag 5 430 5 666 5 894 -varav Särskilt åtagande 58 59 56

Kostnad per helårsprestation (tkr) 93 93 103

utbildning


n Tabell 12Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2009 2010 2011

GRUNdNiVåcivlingenjör* 206 234 218högskoleingenjör* 33 25 27Övrig teknisk utbildning 81 60 78Lärarutbildning* 205 191 229Samhällsvetenskapligt område 161 139 143hälsovetenskap 310 326 364Musik media och teater 63 67 67

AVANCERAd NiVåÖvrig teknisk utbildning 86 106 79Samhällsvetenskap och humaniora 137 114 91hälsovetenskap 106 66 96Musik media och teater 7 8 10

Totalt antal examina 1 395 1 336 1 402

Antal examina fördelade på utbildningsområden samt tre yrkesexamina*. Majoriteten avser examina enligt tidigare förordning. Magisterexamina är redovisade på avancerad nivå.

utbildning

ProduktivitetUniversitetets strategiska karta inkluderar övergripande mål och strategiska mått för verksamhetens olika delar. För produktivitet inom utbildning finns tre verksamhetsmått; andel kvarvarande studenter på utbildningar efter ett respektive två år samt genomström-ning på kurs. Aktiviteter och åtgärder som stödjer de strategiska målen finns i verksam-hetsuppdragen. I uppföljningar under året analyseras hur de strategiska målen utvecklas och uppnås.

Måttet kvarvarande studenter anger andelen studenter som finns kvar och studerar på den utbildning de först registrerades på. Från och med 2010 mäts utbildningar som omfattar minst 180 högskolepoäng. Resultatet för andel kvarvarande efter ett år har ökat i förhållande till föregående år. Universitetets mål 2015 är att 80 procent är kvar efter ett år. Majoriteten av universitetets utbildningar visar en positiv utveckling. Satsningarna för att påverka orsaker till avhopp, som motivation och delaktighet, ger resultat.

Andelen kvarvarande studenter efter två år minskade något 2011. Universitetets mål 2015 är att 75 procent av de som påbörjade utbildningen är kvar efter två år. En stor andel av utbildningarna visar en ökning. Flera satsningar görs, exempelvis för att tydlig-göra kopplingen till framtida yrke. Den positiva utvecklingen för studenter som antogs till utbildning 2010 förväntas öka andelen kvarvarande efter två år.

För måttet genomströmning på kurs, prestationsgrad, var resultatet något lägre än fö-regående år. Universitetets mål 2015 är 88 procent genomströmning. Måttet avser samt-liga kurser inom universitetet. Jämförelser mellan undervisningsformer visar att distans-utbildningar ofta har markant lägre genomströmning än campusförlagda utbildningar. Ökad andel fristående kurser och distansutbildning är främsta orsaken till den minskade genomströmningen. Av de fristående kurserna har majoriteten undervisningsform dis-tans med en genomströmning på ungefär 55 procent. Genomströmning för kurser inom program på campus var 87 procent.

Arbete för att öka genomströmningen pågår i form av utveckling av nya utbildnings-former och flexibel undervisning. Särskilda insatser görs för kurser och områden med förhållandevis låg genomströmning. Planerade och genomförda insatser har fokus på stu-denter och kurser inom programutbildningar.

n Tabell 11

Produktivitet

20

40

60

80

100

2009

2010

2011

Genom- strömning

82

60

81

73

59

80

75

59

71

Kvarvarande efter 1 år

Kvarvarande efter 2 år

procent


Examen på grundnivå och avancerad nivåAntalet examina har ökat på grundnivå och minskat på avancerad nivå under 2011. Satsningarna för att öka an-talet kvarvarande studenter på utbildningar och ökad ge-nomströmning på kurs väntas dock bidra till att antalet examina i förhållande till antagna studenter ökar. År 2011 var majoriteten av de utfärdade examina, drygt 60 procent, enligt ny förordning (Bologna). Andelen examina som ut-färdats på basis av fristående kurser ökar med knappt en procentenhet och utgör sex procent.

Antalet civilingenjörsexamina är färre än föregående år. Vid en jämförelse med antalet antagna studenter hösten 2006 och våren 2007, blir examenskvoten 59 procent vil-ket är tio procentenheter högre än föregående år.

Antalet högskoleingenjörsexamina ökar något. Satsning-en på ökat utbud av högskoleingenjörsutbildningar kom-mer på sikt att leda till fler högskoleingenjörsexamina.

Inom övrig teknisk utbildning har antalet examina ökat på grundnivå. Här återfinns brandingenjörsexamina, hög-skoleexamina samt teknologie kandidat. På avancerad nivå är det i huvudsak tekniska masterexamina som utfärdats.

Av utfärdade lärarexamina är 99 examina mot tidigare år, varav 24 mot förskola och förskoleklass. Av de utfärdade examina har 28 inriktning mot matematik eller naturve-tenskap vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Examina inom samhällsvetenskapliga området på grundnivå är i huvudsak kandidatexamina.

Examina på avancerad nivå är i huvudsak magisterexa-mina enligt tidigare förordning samt civilekonom.

Inom hälsovetenskapliga området är 204 examina på grundnivå yrkesexamen för sjukgymnastik, arbetsterapeut, sjuksköterska och röntgensjuksköterska. Sjuksköterske-examen utgör drygt hälften och har en examenskvot på 74 procent vilket är en sänkning med sex procentenheter från föregående år. Övriga examina är i huvudsak kandi-datexamen, med majoritet inom omvårdnad. På avancerad

utbildning

nivå utgör knappt hälften specialistsjuksköterskeexamina enligt ny förordning. Resterande är magisterexamina med majoritet inom omvårdnad. Antalet kandidat- och ma-gisterexamina har ökat kraftigt jämfört med föregående år eftersom fler studenter ansöker om generell examen i samband med yrkesexamen.

Inom området musik, media och teater är majoriteten kandidatexamina. Hälften av examina på avancerad nivå är enligt tidigare förordning och hälften är konstnärliga masterexamina.

Utbildning på forskarnivåVissa förändringar av forsknings- och forskarutbildnings-ämnena vid universitetet har gjorts under 2011. Tre nya ämnen inrättades. Omstrukturering och omprövning av andra ämnen genomfördes efter fakultetsnämndernas ut-värdering 2010 och inför kommande pensionsavgångar. Resultatet blev något färre forsknings- och forskarutbild-ningsämnen jämfört med föregående år, nya ämnesbe-skrivningar samt i vissa fall ny benämning.

Med forskningsämne avses forskarutbildningsämnen som institutionen tilldelas basanslag för och som har en professor anställd med uppdrag som ämnesföreträdare. Fastställd allmän studieplan är förutsättningen för att anta doktorander i forskarutbildningsämnet.

Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området inrättades det nya forsknings- och forskarutbildningsäm-net arbetsterapi. Informatik avvecklades som forsknings-ämne men kvarstår som forskarutbildningsämne.

Prospekteringsgeofysik och experimentell fysik inrätta-des som helt nya forsknings- och forskarutbildningsämnen inom det tekniska området. Industriell organisation slogs samman med entreprenörskap. Fyra tidigare ämnen slogs samman till två nya forsknings- och forskarutbildningsäm-nen, kommunikations- och beräkningssystem respektive distribuerade datorsystem.

Nio forskningsämnen inom det tekniska området och tre inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har omprövats och alla utom ett har fått ny ämnesbeskriv-ning inför rekrytering av professor med uppdrag som ämnesföreträdare.

Två forskarskolor, finansierade med strategiska medel, avslutades under 2011; lärande i praxis samt forskarskola för kvinnor. Den tredje, rymdteknik, är femårig och fort-sätter att drivas med strategiska medel till och med 2013. Doktorander vid universitetet deltar även i forskarskolor med annan finansiering, dels i hälsovetenskap i samverkan med Norrbottens läns landsting, dels i tribologi och ar-betsvetenskap i samverkan med andra lärosäten.

Universitetet har valt att inte redovisa kostnaden för ut-bildning på forskarnivå då beräkningen till stor del bygger på schablonbelopp. Att särskilja utbildning på forskarnivå från forskning i redovisningen är svårt, då en avsevärd del består i att delta i forskningsprojekt och aktivt forska.


Antagna på forskarnivåAntagningen av nya doktorander 2011 låg på samma nivå som föregående år men under det genomsnittliga antalet antagna de senaste fem åren. Antalet forskarutbildnings-ämnen som antog doktorander ökade något inom båda områdena jämfört med 2010. Hälften av ämnena inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området och 63 pro-cent inom det tekniska området antog doktorander.

Universitetet har sedan några år tillbaka valt att strate-giskt satsa på kompetensutveckling efter doktorsexamen istället för kompetensutveckling till forskarexamen vilket kan vara en av anledningarna till att antagning inte sker i den utsträckning som vore önskvärt.

Bland de nya doktoranderna var 83 procent antagna inom det tekniska området. Antalet antagna med målet doktorsexamen ökade inom det tekniska området medan det minskade inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Antagningen inom hum/sam ökade däremot nå-got till doktorsexamen senare del och till licentiatexamen. Förklaringen kan vara att möjligheten till finansiering är sämre inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga områ-det vilket påverkar antagning av nya doktorander till dok-torsexamina negativt.

Andelen kvinnor minskade bland de nyantagna med tio procentenheter. Antagningen av kvinnor med målet doktorsexamen minskade från 72 till 29 procent inom humanistisk-samhällsvetenskapligt område. Minskningen kan till stor del förklaras av att det traditionellt kvinno-dominerade ämnet omvårdnad inte antog några dokto-rander under året.

En femtedel av det totala antalet doktorander är antagna under 2011. Endast sex procent av universitetets 585 dok-torander är antagna till licentiatnivå.

Om universitetet även efter 2015 behåller verksamhets-

n Tabell 13 Doktorander

Totalt antal varav Totalt antal varav Totalt antal varav 2009 kvinnor 2010 kvinnor 2011 kvinnor

Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområdenyantagna 36 56 % 25 72% 17 35% - varav mot lic examen 8 50 % 0 3 33%Antagna till senare del 1 100 % 4 100% 5 80%totalt antal doktorander* 92 63 % 105 68% 101 64%

Tekniskt vetenskapsområde nyantagna 99 27 % 76 26% 86 27% - varav mot lic examen 7 43 % 3 100% 3 33% Antagna senare del 20 30 % 13 38% 8 38% totalt antal doktorander* 456 29 % 465 27% 482 27%

Totalt LTU nyantagna 135 35 % 101 38% 103 28% - varav mot lic examen 15 47 % 3 100% 6 33% Antagna senare del 21 33 % 17 53% 13 54% totalt antal doktorander* 548 35 % 570 35% 583 33%

*Avser antalet per 31 december.

utbildning

måttet antal avlagda doktorsexamina och måttnivån base-ras på 1,5 doktorsexamina per forskningsämne krävs ökad aktivitetsgrad och ökad antagning av doktorander med målet doktorsexamina.

Produktivitet i utbildning på forskarnivå Universitetet arbetar medvetet för att öka genomström-ningen med bibehållen och helst förbättrad kvalitet. In-stitutionerna stimuleras via den interna resursfördelnings-modellen att effektivisera studietiden. Bland annat utgår examensbonus, baserad på utbildningens längd fram till doktorsexamen.Nettostudietiden är ett mått där studietiden omräknas till heltid, där hänsyn tagits till aktivitetsgrad under året. Det är medelvärdet som redovisas och eventuellt byte av forskarutbildningsämne är beaktat. Studieuppehåll är ex-kluderat. Studietiden 2011 är jämfört med förra året nå-got kortare både vad gäller licentiat- och doktorsexamen. Kvinnor har kortare studietid än män för att nå licentiat- och doktorsexamen inom det tekniska området. Det om-vända gäller inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. För 2010 var förhållandena de motsatta. Effektiviteten mätt i andelen som avlägger en doktors-examen inom fem år var i jämförelse med föregående år oförändrat 55 procent. Andelen med en utbildningstid på sex år eller längre minskade. Det är inom det tekniska om-rådet som utbildningstider längre än sex år förekommer. 63 procent studerade på heltid, 80-100 procent aktivitets-grad, under 2011 vilket är något lägre andel än 2010. Det är fortfarande en femtedel av de aktiva som har en aktivi-tet under 40 procent. Den låga aktiviteten kan till viss del förklaras av att drygt en tredjedel har avlagt examen under året alternativt antagits under andra halvåret vilket bidrar till lägre genomsnittlig aktivitet.


Examen i utbildning på forskarnivå Ett av universitets strategiska mål är att de doktorer som utexamineras ska vara väl förbe-redda för olika karriärer och eftertraktade på den nationella och internationella arbets-marknaden. Måluppfyllelsen mäts bland annat via antalet doktorsexamina. Det långsiktiga målet är att nå 105 examina år 2015, vilket motsvarar i snitt 1,5 doktorsexamina per forskningsämne.

Antalet doktorsexamina har ökat jämfört med 2010. Årets resultat, 69 examina, mot-svarar det genomsnittliga antalet under de senaste fem åren. En betydande omfördelning beträffande kön har skett. Andelen kvinnor ökade med 38 procentenheter till 71 procent inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området och minskade med 14 procenten-heter till 24 procent inom det tekniska området.

Det finns potential att förkorta utbildningstiden fram till doktorsexamen, 45 procent hade en utbildningstid längre än fem år. En majoritet inom det tekniska området, 85 procent, och en mindre andel, 36 procent, inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området hade avlagt en licentiatexamen. Universitetets interna resursfördelning premie-rar licentiatexamen på väg mot doktorsexamen vilket kan förklara den höga andelen li-centiatexamina. Av de examinerade var 58 respektive 21 procent antagna till senare del av doktor. Den stora andelen med antagning senare del är en konsekvens av den omfattande antagningen till licentiatnivå under åren 2005-2006 då i genomsnitt 76 doktorander per år antogs med målet licentiatexamen.

Antalet licentiatexamina ökade från 50 till 66. Av dessa är 94 procent antagna till dok-torsnivå. Detta bidrar positivt till att nå målet 2015. Av de examinerade var 30 procent kvinnor. Inom området hum-sam var andelen kvinnor 50 procent av de examinerade och inom det tekniska området 29 procent.

Resultatet 2011 tyder på att målet 105 doktorsexamina inte kommer att nås. För att nå målet måste genomströmningen av doktorander förbättras och antagningen till senare del öka. Utvecklingsarbete bedrivs för att effektivisera utbildningsprocessen. Möjligen kan omorganisationen till färre institutioner bidra till större forskningsmiljöer som stimulerar till ökat kvalitetsarbete. Kraft måste läggas på att kartlägga vad som kan bidra till att ef-fektivisera studierna med bibehållen eller förbättrad kvalitet. Antagning till fler av univer-sitetets forskarutbildningsämnen bidrar till att öka antalet examinerade på längre sikt.

Utbildning i samverkan regional och nationell samverkanVid Luleå tekniska universitet är samverkan med det omgivande samhället integrerat i utbildningsverksamheten. Det regionala kompetensbehovet i både offentlig och privat sektor sammanlänkas vid LTU. Inom skolområdet bedrivs samarbete genom Regionalt utvecklingscentrum (RUC), en mötesplats för förskolan och skolan i Norrbotten och lä-rarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. RUC;s uppdrag är att bidra till långsiktig utveckling och förnyelse inom skolan och lärarutbildningen. Under året har RUC ansvarat för genomförandet av flertalet utbildningsinsatser inom ramen för de utbildningsreformer som genomförs inom grundskola och gymnasieskola, exempelvis Lärarlyftet I och II, Lärar-legitimationsarbetet, Förskolelyftet, Entreprenörskap i skolan för att bara nämna några.

LTU har en tradition av samverkan, innovation och entreprenörskap. Efter att under lång tid arbetat med entreprenöriellt lärande i projekten ”entreprenörskap i lärarutbild-ningen” och DARE, Development arena for research and entrepreneurship, har LTU byggt upp egen kompetens för att utbilda inom detta område. Inom ramen för dessa projekt har cirka 100 lärare vid LTU utbildats i entreprenöriellt förhållningssätt. Detta har sedan legat till grund för att LTU under 2011, på uppdrag av Skolverket, har genomfört ett flertal utbildningar i ”entreprenöriellt lärande” över hela Sverige, kurser som har till syfte att utveckla lärares kompetens att arbeta med entreprenörskap i skolan.

Vid campusorterna i Luleå och i Skellefteå har universitetet under året samarbetat med kommuner i norra Västerbotten, kommuner i Norrbotten och från de tre kommun-

1

2

3

4

5

Hum-sam vetenskapsområde

Tekniskt vetenskapsområde

2009

2,5

2,2 2,

5

1,7

2,4

2,3

2010 2011

1

2

3

4

5

2009

3,7

3,6

4,3

3,5

4,24,4

2010 2011

n Tabell 14

Nettostudietid för utbildning på forskarnivå

Licentiatexamen

utbildning

Doktorsexamen

År

År


förbunden i norra Sverige. Resultatet har blivit fördjupade kontakter med exempelvis Akademi Norr, en samverkan mellan tolv kommuner i fyra län, och en utbildning inom området geografiska informationssystem har startat. Planering pågår för att tillsammans med Akademi Norr starta decentraliserade utbildningar inom ekonomi och adminis-tration för personal inom de berörda kommunerna. Universitetet ser också sin roll i det livslånga lärandet och erbjuder kurser för fortbildning inte minst inom hälso- och sjukvård och lärande.

Norrsamverkan är ett samarbetsprojekt mellan Lapplands kommunalförbund, företa-gen i Malmfälten, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Under hösten startade en decentraliserad ekonomie kandidatutbildning med fyra studieorter i Malmfälten. Be-slut finns om start av fler utbildningar.

Teknologkåren har under året genomfört en arbetsmarknadsvecka, LARV. Mässan, som är en av de största i Norden, planeras och genomförs av ca 200 studenter.

Under hösten registrerades 25 studenter till den nystartade distansutbildningen hög-skoleingenjör elkraftteknik. Utbildningen är ett resultat av samarbete mellan Umeå uni-versitet, Mittuniversitetet, Svensk energi och Luleå tekniska universitet.

LTU deltar i branschrådet för kompetensförsörjning inom Luleå näringsliv AB och har under åren fördjupat samverkan inom utbildning med kommuner och kommunförbund i Norrbotten och i Region Västerbotten.

Det regionala utvecklingsprogrammet för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUP) är det övergripande strategidokumentet för Norrbottens hållbara tillväxt. Luleå tekniska universitet har under 2011 tagit en aktiv del i detta arbete tillsammans med represen-tanter för kommuner, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen, Sametinget samt myn-digheter och organisationer. Programmet fastställdes december 2011 av det Regionala partnerskapet Norrbotten

Studentprojekt i samarbete med företagDen starka kopplingen till näringsliv och samhälle märks också i utbildningarna. Många kurser drivs i projektform där studenter från olika program tillsammans utför uppdrag i samarbete med näringslivet. I årets Sirius-projekt har studenterna bland annat utvecklat ett nytt främre ramverk till hjullastare. Projektet har bedrivits i samarbete med Volvo Construction Equipment. I ett annat projekt i samarbete med Volvo Aero Corporation har studenterna utvecklat en komponent till nästa generations raketmotor. Ytterligare ett exempel är ett projekt där en grupp studenter utvecklat en miljövänlig lösning för en auto-rickshaw; en hybriddriven tuctuc. Projektet har bedrivits i samarbete med det indiska företaget TVS Motors.

Projektkurserna vid LTU ger studenterna möjlighet att arbeta självständigt, få omsätta teori i praktik och samtidigt bygga kontaktnät för framtiden.

LTU Karriär bedriver ett flertal samarbeten med näringslivet. Sommaren 2011 genom-fördes ett sommarjobbsprojekt i samarbete mellan LTU, Tieto och Luleå kommun där både studenter och gymnaiseelever arbetade med skarpa IT-uppdrag. Varje månad arrang-eras Mat & prat, där studenter och alumner bjuds på föreläsningar av forskare från LTU och representanter från näringslivet som tillämpar teknik utvecklad vid LTU. Ett annat exempel är ett mentorskapsprogram där alumner fungerar som mentorer åt studenter.

internationell samverkanEtt av universitetets mål för internationalisering är att öka antalet utresande studenter. För att inspirera fler till utlandsstudier har LTU under året ökat antalet partneruniversitet, och liksom tidigare år arrangerades en internationell mässa. Mer än 100 studenter besökte mässan ”studera utomlands”.

Antalet LTU-studenter som studerat utomlands under minst en termin har ökat kraf-tigt. Merparten föredrar ett engelskspråkigt land. Populärast är Singapore och USA. Sju studenter har via Erasmusprogrammet gjort praktik utomlands. Statistik saknas för kor-tare former av utlandsvistelser som projekt- och examensarbeten samt studieresor.

n Tabell 15

Examina i utbildning på forskarnivå

Tekniskt vetenskapsområde

20

40

60

80

57

Licentiat-examen

Doktors-examen

Humanistiskt- samhällsvetenskapligt

vetenskapsområde

46

62

54

42

55

20

40

60

80

Licentiat-examen

Doktors-examen

14

9

14

4 4 4

n 2009 n 2010 n 2011

utbildning

Antal

Antal


Antalet utbytesstudenter som påbörjade studier vid Luleå tekniska universitet under 2011 ökade jämfört med föregående år. Tendensen har varit stadigt uppåtgående under en lång period, vilket kan ses som ett tecken på att studiemiljö och utbildning vid LTU är konkurrenskraftig. Den största gruppen inkommande studenter kommer liksom tidi-gare år från Frankrike. Franska studenter lockas av det stora utbudet av kurser som ges på engelska och LTU har sedan lång tid ett väl uppbyggt studentutbyte med flera av landets lärosäten.

Studieavgifter infördes inför hösten 2011 och antalet internationella masterstudenter minskade dramatiskt. Utbudet av mastersprogram med internationell rekrytering mins-kade från nio till fem. Programmen är integrerade med civilingenjörsutbildningarnas två sista år och svenska civilingenjörsstudenter, utbytesstudenter och masterstudenter stude-rar tillsammans. Det har visat sig vara mycket positivt för integrationen och stimulerande för lärandemiljön.

Under 2011 har universitetet tagit emot åtta utländska studerande på forskarnivå som stannade minst en månad. Tio LTU-doktorander tillbringade minst en månad utomlands. Det är en minskning jämfört med tidigare år trots särskilt uppdrag till institutionerna att öka antalet utresande doktorander. Kortare utbyten är den vanligaste formen och omfattar fler doktorander. Särskilt utbytet mellan Luleå tekniska universitet och allians-universitetet Monash University i Australien är aktivt och involverar doktorander från flera institutioner.

Det internationella inslaget i universitetets utbildningar på forskarnivå är trots allt stort. Närmare 30 procent av universitetets studerande på forskarnivå har en tidigare examen från ett annat land än Sverige.

industridoktoranderDoktorander som helt finansieras via anställning utanför universitetet ökade något mel-lan 2009 och 2011.

109 doktorander, varav 27 procent kvinnor, var anställda av ett företag under 2011. Tre fjärdedelar var antagna inom det tekniska området varav drygt en femtedel var kvin-nor. Andelen kvinnor inom humanistisk-samhällsvetenskapliga området var högre, 38 procent.

35 doktorander, varav knappt hälften kvinnor, finansieras via annan anställning utanför universitetet. 69 procent var antagna inom tekniskt område. Inom denna finansierings-form återfinns doktorander anslutna till forskarskolor inom hälsovetenskap respektive lärande i praxis, som har landsting eller kommun som arbetsgivare. Inom det tekniska området återfinns doktorander som är anslutna till forskarskola rymdteknik och med anställning inom rymdforskningsinstitutet IRF.

Av de externfinansierade doktoranderna är 14 procent antagna till licentiatnivå, övriga till doktorsnivå.

Regeringens uppdrag och särskilda åtagandendecentraliserad utbildningUniversitet har ett särskilt åtagande att anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter.

Med decentraliserad utbildning avses hela utbildningar som är förlagda och genomförs vid annan ort än campusorter. Under året har sex programutbildningar pågått fördelade på totalt 10 programstarter under åren 2008-2011. Tvååriga utbildningarna Ädelstens-

n Tabell 16

Antal personer i internationellt utbyte 2009 2010 2011

utresande studenter 107 121 162inresande studenter 397 433 467 utresande doktorander 17 17 10inresande doktorander 11 19 8

n Tabell 17

Antal industridoktorander

utbildning

2009 2010 2011

133 136 141

n Tabell 18

Antal helårsstudenter i decentraliserad utbildning

2009 2010 2011

71 62 66


teknik, Träteknik och Gehörsbaserat musikskapande samt ekonomie kandidatutbildning med fyra olika studieorter, har startat hösten 2011.

För 2011 har decentraliserade programutbildningar med 66 helårsstudenter och 59 helårsprestationer genomförts. Den totala kostnaden för decentraliserad utbildning var 7 mnkr. Antalet programutbildningar förlagda utanför campusorterna har ökat.

Intresset för distansutbildningar fortsätter att öka kraftigt. Totalt har 1 884 helårsstudenter registrerats detta år. Det är en ökning med drygt 20 procent jämfört med 2010. Dis-tansutbildningarna inkluderar programutbildningar och fri-stående kurser som ges utan eller med ett fåtal obligatoriska sammankomster. Decentraliserade utbildningar ingår inte.

Under året har totalt 15 programutbildningar på distans startat utöver de utbildningar som klassats som decentrali-serade. En av utbildningarna ges helt på distans och de öv-riga nyttjar distansteknik i kombination med obligatoriska sammankomster. Utbildningarna är inom områdena vård, samhällsvetenskap, lärarutbildning och teknik.

Samordning av kompetens och resurser för studenter och lärare inom distansutbildningar sker genom Learning Resource Center. En strategisk satsning för nya utbild-ningsformer och flexibel undervisning pågår. Satsningen ska leda till ökat nyttjande och ökad kunskap i distans- och campusundervisning.

rymdvetenskap i kirunaUniversitetet har särskilt uppdrag att erbjuda utbildning i rymdvetenskap i Kiruna. Närheten till Institutet för rymd-fysik, EISCAT och SSC-ESRANGE är av stor betydelse för verksamheten. Två utbildningsprogram, del av civilin-genjörsutbildning i rymdteknik samt en masterutbildning i rymdvetenskap och rymdteknik (Erasmus Mundus Spa-ceMaster) bedrivs i Kiruna.

Antalet helårsstudenter för 2011 uppgick till 68 och an-talet helårsprestationer till 58. Totala kostnaden för verk-samheten var 7,5 mnkr.

Studenter i civilingenjörsutbildningen påbörjar studier-na i Luleå och flyttar inför termin sex till Kiruna för specia-

utbildning

lisering mot antingen rymdfarkoster och instrumentering eller rymdens och atmosfärens fysik. Masterutbildningen i rymdvetenskap och rymdteknik är gemensam med sju universitet i Frankrike, Finland, Tjeckien, Storbritannien, Tyskland, Japan och USA. Universitetet är koordinator för konsortiet sedan 2005. Studenterna läser första ter-minen vid universitetet i Würzburg i Tyskland och den andra terminen i Kiruna. Inför andra årets studier väljer studenterna bland åtta inriktningar där två inom rymd finns i Kiruna. Ytterligare fyra utbildningsomgångar är beviljade till Luleå tekniska universitet inom ramen för Erasmus Mundus.

Under året har en masterutbildning i rymdfarkost- design inrättats med planerad start hösten 2012. Hela masterutbildningen kommer att bedrivas i Kiruna.

Sedan 2006, när ämnesföreträdare i rymdteknik tillsat-tes, bedrivs även utbildning på forskarnivå med fokus på atmosfär- och klimatforskning. Forskargruppen omfattar, utöver ämnesföreträdaren, en docent, två forskarassisten-ter och fyra doktorander. Forskningen finansieras bland annat av ESA, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet.

Lärarutbildning, inriktning minoritetsspråkI samband med införandet av nya grundlärarexamina hösten 2011 försvann möjligheten till valfria studier i minoritetsspråk. Universitetet avstod från att ansöka om examensrätt för ämneslärare, inriktning mot grundskolan årskurser 7-9, inom minoritetsspråken. Kompetensför-stärkning har bedrivits under 2011 bland annat genom avhandling om lärande med samiskt perspektiv i mate-matikutbildning samt aktionsforskningsprojekt i samar-bete med sameskolor.

Minoritetsspråket finska erbjuds i form av en valfri specialisering för studenter antagna till lärarutbildningen till och med hösten 2010. Kursen erbjuds även som fri-stående kurs och kan sökas av yrkesverksamma lärare och andra språkintresserade. Antalet sökande hösten 2011 lig-ger på samma nivå som året innan. Kurserna i samiska och meänkieli har under ett antal år inte haft några sökande och erbjuds därför inte längre.

n Tabell 19

Lärarutbildning, inriktning minoritetsspråk

finska Meänkieli Samiska

2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011

Antal erbjudna platser 30 30 60 15 0 0 10 0 0Antal förstahandssökande 14 6 10 0 0 0 0 0 0Antal helårsstudenter 0,8 0,6 5,9 0 0 0 0 0 0Antal helårsprestationer 2,1 0,3 3,2 0 0 0 0 0 0


StudieavgifterSom ett resultat av att studieavgifter infördes hösten 2011 minskade antalet registrerade internationella masterstu-denter dramatiskt. Under året har 304 (391) internationella masterstudenter varit registrerade vid LTU. Merparten är tredjelandsstudenter. Effekten blir ännu större kommande år, när studenter som registrerats innan studieavgifter in-fördes fasas ut. Det betyder uteblivna intäkter vilket kan få som följd att kurser och masterprogram med internatio-nell rekrytering inte längre ges.

Även rekryteringen av doktorander kan påverkas efter-som en del av doktoranderna rekryteras från de engelsk-språkiga masterprogrammen.

Verksamhetsstödet har påverkats eftersom betydligt färre ansökningar inkommit vilket inneburit lägre arbets-belastning på antagningsenheten än tidigare år. Ekonomi-enheten däremot, som har hand om avgiftshanteringen, har haft högre arbetsbelastning med utskick av fakturor och påminnelser, för att sedan avföra dessa. Största arbetet med införandet av avgifter gjordes dock redan 2010.

Inför hösten antogs 51 avgiftsskyldiga studenter. Sex av dessa tilldelades stipendier från Internationella pro-gramkontorets stipendieprogram för särskilt kvalificerade tredjelandsstudenter. Fyra studenter som erhöll stipendier för att täcka studieavgifter accepterade erbjudandet och

påbörjade sina studier vid LTU. De två som avböjde hade fått erbjudande även från andra lärosäten. Kvarvarande stipendiemedel kommer att delas ut nästkommande läsår. Ingen av de övriga studenterna som antogs men inte er-höll stipendium, påbörjade studierna.

I april fattades ett regeringsbeslut som innebar att stu-dieavgiften ska sänkas på utbildningar inom Erasmus Mundus, om den överstiger stipendiebelopp som kan erhållas enligt programmets riktlinjer. Med anledning av detta sänktes avgifterna för de två Erasmus Mundus pro-gram som LTU ger. Eftersom studenterna som följer dessa program läser första terminen i Tyskland finns de inte med i statistiken över betalande tredjelandsstudenter för 2011.

Under året har dessutom 114 (141) tredjelandsstudenter inom utbytesavtal varit registrerade vid LTU. Merparten av dem kommer från partneruniversitet i USA, Singapore och Sydkorea. Inga anmärkningsvärda förändringar har skett inom utbytesverksamheten, antalet in- och utresande studenter inom bilaterala avtal utanför Europa brukar vara cirka 120 varje år i vardera riktningen.

Antalet Erasmusstudenter ökade däremot vilket innebär att totala antalet utländska studenter på campus är ungefär detsamma som tidigare år.

Samarbetet med Migrationsverket har fungerat bra.

utbildning


dimensionering av lärarutbildningenVid planering av utbud och dimensionering av de nya lärarutbildningarna har tidigare söktryck, Högskoleverkets planeringsunderlag samt universitetets kapacitet beaktats. För grundlärarutbildningen och ämneslärarutbildningen finns kapacitet och utrymme för fler nybörjare. Lärarut-bildning med inriktning teknik tillhör de prioriterade ut-bildningarna i universitetets rekrytering. Insatser görs för att stärka relationer med gymnasieskolor och grundskolor samt studievägledare och lärare för att påverka ungdomars framtida val av högskoleutbildning.

Dimensioneringsbeslutet för lärarutbildningarna var to-talt 240 studenter och resultatet för hösten 2011 blev drygt 170 nybörjare. Den låga rekryteringen till grundlärare och ämneslärare kan delvis förklaras med sent examenstillstånd och negativ medierapportering kring detta.

Förskollärarutbildningen som ges både som campus- och distansutbildning har högt söktryck sedan flera år. Ut-bildningen dimensionerades och registrerade 100 studen-ter hösten 2011. Det är något färre nybörjare än tidigare år och baseras på universitets kapacitet. Utbildningen på dis-tans antog inte alla sökande hösten 2011. Prognoser visar på ett fortsatt stort behov både regionalt och nationellt.

Söktrycket till grundlärarutbildningen, inriktningar mot förskoleklass, 1-3 och 4-6, har de senaste åren varit

utbildning

lågt. Prognoser visar att den regionala arbetsmarknaden har relativt litet behov av lärare i grundskolans tidigare år. Utifrån tidigare söktryck och prognos valde universitet att dimensionera grundlärarutbildningen till enbart en klass för respektive inriktning, hösten 2011. Trots detta är sök-trycket lägre än dimensioneringen.

Inom ämneslärarutbildningen har 22 ämneskombina-tioner erbjudits varav sex inkluderade teknik, matematik eller fysik. Lärare inom matematik, teknik och fysik är vik-tiga ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Universite-tet har genomfört strategiska satsningar för att säkerställa didaktisk miljö och kompetens inom teknik/naturveten-skaplig didaktik. Söktrycket till ämneslärarutbildningar är lägre än dimensionering och kapacitet.

Inför valet av inriktning och specialisering har de an-tagna fått information om vilka valmöjligheter LTU er-bjuder, de har erbjudits individuellt vägledningssamtal med studievägledare för diskussion utifrån intresse och anställningsbarhet. Studievägledare har även funnits till-gänglig för studenter med kortare frågor via mejl, telefon och besök.


Kvalitet i verksamheten

Kvalitetsarbete vid LTUHög kvalitet i verksamheten är en grundförutsättning för att attrahera studenter, medarbetare och finansiärer. Kva-litetsutveckling vid Luleå tekniska universitet bedrivs i befintlig organisation med stöd av en kvalitetsfunktion. Kvalitetsfunktionen ansvarar för övergripande kvalitets-arbete, främst inom utbildningen, och förvaltar universi-tetsgemensamma modeller för detta. Fakultetsnämndernas övergripande ansvar för kvalitet i forskning och utbildning liksom institutionernas ansvar, har tydliggjorts under året.

Modellen för ökad genomströmning ska säkerställa sys-tematiskt arbete med studentstöd. Under året har rutiner och ansvarsfördelning utvecklats för uppföljning och stöd, statistiska verktyg samt systematik för spridning av goda exempel.

Kursvärderingsmodellen har reviderats för att tydlig-göra ansvar och process samt för att införa publicering av kursvärderingsresultat. Ett nytt publiceringsverktyg har utvecklats och implementerats för detta.

Hög kvalitet i verksamheten är en

grundförutsättning för att attrahera

studenter, medarbetare och finan-

siärer. Aktiviteter för att säkra kvalitet

genomförs systematiskt i alla delar

av verksamheten. Som stöd för kvali-

tetsutvecklingen finns en kvalitets-

funktion inrättad.


kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Universitetet har två strategiska styrmått som indikerar hur studenterna upplever kvalitet i utbildning och studiemiljö. Mätningar görs årligen med webbaserade enkäter (Nöjd-StudentIndex, NSI) till studenter som tillbringar minst ett år på ett utbildningsprogram. Dessutom görs en utökad enkät vart tredje år.

Årets mini-NSI hade låg svarsfrekvens vilket kan bero på att den skickades ut under tentamensperioden. Det är viktigt att fortsätta förbättringsarbetet för att ytterligare höja den upplevda kvaliteten och förbättra den kreativa studiemiljön. Därför har samtliga resul-tatenheter vid universitetet i uppdrag att analysera och lämna förslag på åtgärder i verksam-hetsuppdraget baserat på resultatet av mätningarna. Flera förbättringsprojekt har slutförts 2009-2011 och effekterna förväntas slå igenom och synas i styrmåtten för 2012.

Kvalitetsarbete i utbildning på grundnivå och avancerad nivå har lett till tre fakul-tetsgemensamma förbättringsprojekt. Utbildningskoordinatorernas omvärldsanalys har varit viktiga inspel till arbetet med universitetets strategi LTU 2020. Tack vare projektet ”fusk och plagiat” kommer samtliga självständiga arbeten att plagiatkontrolleras och nya studenter får information om detta. Åtgärder för flexibelt lärande har resulterat i förbätt-ringsförslag och delar av förslagen är genomförda. En ny strategisk satsning på flexibel undervisning har startat och första fasen är genomförd.

Under 2011 tillämpades för första gången Högskoleverkets nya utvärderingssystem för utbildning. En intern process för förberedelse och genomförande av utvärderingar har utvecklats.

Svarsfrekvens

Hur nöjd är du med den kreativa studentmiljön

Hur nöjd är du med utbildning du hittills genomgått

* Förändringar i ingående variabler gör att värdet för 2009 inte är fullt jämförbart med senare år

n Tabell 20

Nöjd studentindex

20

40

60

80

100

2009

52

69*

41

73

39*

2010 2011

56

24

67

60procent


Under året utvärderades beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningar, vilket innefattar åtta huvudområden och totalt elva utbildningar vid Luleå tek-niska universitet. Utvärdering av vårdvetenskapliga och juridiska utbildningar genomfördes under hösten och omfattade sex utbildningar. Resultatet av utvärderingarna kommer under 2012. Högskoleverket har även utvärderat ett antal kurser som inte specifikt omfattas av kursford-ringar för någon examen. Vid LTU utvärderades kursen ”Livets mening” med hjälp av en förenklad självvärdering och godkändes av högskoleverkets bedömare.

kvalitet i utbildning på forskarnivåKvalitetsfrågor är fortsatt i fokus och nämndernas kvalitets-cykel inom utbildning på forskarnivå tillämpas. Den årliga uppföljningen visar att institutionerna prioriterar olika delar i utbildningsprocessen som stöd till enskilda doktorander. En institution har till exempel via sin egen doktorandbaro-meter 2011 identifierat tre förbättringsområden: individuell studieplan, ökat antal doktorandkurser samt förbättrad rela-tion mellan handledare och doktorand. Fakultetsnämnder-nas uppföljning av prefekternas delegerade beslutanderätt för antagning och tillsättning/byte av handledare tyder på att regler och riktlinjer tillämpas.

Universitetsstyrelsens beslut, med anledning av intern-revisionens granskning av utbildning på forskarnivå, med-förde att åtgärder påbörjades under slutet av 2011. Uni-versitetets interna regelverk för stipendier ska omprövas, användandet av den individuella studieplanen ska aktiveras och handledningen utvecklas.

Universitetets utbud av generella kurser på forskarnivå har följts upp inför kommande tvåårsperiod. Kurser inom vetenskapsteori, etik, forskningsmetodik, kommunikation samt ledarskap bedöms fortsatt bidra till att doktoranden når examensordningens mål.

kvalitet inom forskningUniversitetets strategiska mål för forskningen är att skapa starka och attraktiva forskningsmiljöer, att förstärka rollen som samverkanspartner samt att skapa och sprida forsk-ningsresultat. Enligt modellen för utvärdering av forskning har statistiskt underlag samlats in under 2011. Modellen består av totalt åtta indikatorer som exempelvis extern-finansieringsgrad, doktorsexamina, koppling till grund-utbildning, antalet publicerade vetenskapliga artiklar och konstnärligt utvecklingsarbete samt strategisk betydelse. Utvärderingen ligger till grund för eventuell korrigering av ämnesportföljen i enlighet med den långsiktiga forsk-ningsstrategin.

Under året har ansökan om metodutveckling av model-len beviljats. Metodutvecklingen syftar till att dels kvali-tetssäkra insamling och bearbetning av det statistiska un-derlaget, dels reducera den manuella bearbetning av data som sker idag.

kvalitet i samverkan

Samband mellan forskning och utbildningFör att säkerställa utbildningarnas vetenskapliga grund krävs en miljö med stark koppling till forskningen. Alla utbildningar ska ha tydlig forskningsanknytning och alla forskningsämnen ska bidra till hög kvalitet i utbildning-arna. Sambandet säkerställs genom att ämnesföreträdaren har det ämnesmässiga kvalitetsansvaret för kursinnehåll.

För att tydliggöra vikten av sambandet mellan forskning och utbildning finns en indikator som beskriver vilken be-tydelse ett forskningsämne har för utbildningarna. Det finns även kriterier för relevant forskningsöverbyggnad som ska uppfyllas när en ny utbildning startar.

StudentstödUnder 2011 har studentstödet utvecklats för ökad service, bland annat med ökad samverkan mellan serviceinriktade funktioner samt utveckling av systemstöden.

En kartläggning av processerna antagningsservice, väg-ledning, tentamen och säker service har genomförts för att tydliggöra ansvarsområden, skapa gemensamma riktlinjer och kvalitetssäkra ärendehantering. Det har bland annat resulterat i en nulägesbeskrivning och ett förbättringsför-slag för de gemensamma resurserna bibliotek, servicedesk och studenttorg. Processkartläggningen identifierade även behov av bättre systemstöd i form av uppföljningssystem/databas, ärendehanteringssystem och ny e-postlösning. Förstudier har genomförts och beslut har fattats kring vilka system som ökar servicen till studenterna.

Med utgångspunkt från modellen för ökad genom-strömning som utvecklats vid LTU har vägledningspro-cessen bland annat fokuserat på att visa vilket stöd som er-bjuds för att förebygga studieavbrott. Aktiviteter för ökad arbetslivsanknytning inom programmen har genomförts. Projektet kunskapsmentorer har startat, där äldre studenter hjälper nya studenter. I detta projekt är en student från Teknologkåren projektledare. Utöver detta har arbetet kring den gemensamma studiestarten gått framåt. Funk-tionerna inom verksamhetsstödet samarbetar med institu-tionerna och studentkårerna för att ge studenterna ett gott bemötande och bra start på sina studier. Ytterligare ett led i att öka genomströmningen är de så kallade ”ettnings-aktiviteterna” där aktiviteter under det första studieåret ska motivera studenterna att stanna kvar i utbildningen. Studentkårerna engagerar ca 200 studenter i arbetet med studiestarten för årskurs 1 och 2.

Under 2011 har två projekt genomförts med syfte att sä-kerställa att studenterna får ett gott bemötande, god service och kompetent personal oavsett institution eller campus. Universitetsbiblioteket/Learning Resource Center är en mötesplats för studenter. Lärandet står i fokus och här finns stöd och support i allt från informationssökning till teknik. Studenterna har tillgång till litteratur, teknisk ut-rustning och studieplatser. Språk och textverkstaden ger råd om muntliga och skriftliga presentationer. Studenter


med funktionsnedsättning kan också få extra stöd och dis-tansstudenter får artiklar och litteratur hemskickade.

Styrning och kontrollUniversitetet arbetar sedan några år enligt en styrmodell som utgår från balanserad styrning. Den interna processen för verksamhetsplanering har ytterligare utvecklats un-der 2010/2011 med integration av strategisk analys och riskvärdering. Inför nuvarande planeringsperiod 2011-2012 genomfördes riskanalyser tillsammans med rektors ledningsråd, fakultetsnämnder, prefekter och studenter. Riskerna värderades och prioriterades vilket ledde till att universitetet identifierade elva prioriterade risker inom tre områden; utbildning, forskning samt kultur och kompe-tensförsörjning. Strategiska åtgärder i form av resurser och uppdrag för att minimera riskerna har tilldelats fakultets-nämnder och resultatenheter.

Inför planeringsperioden 2011-2012 reviderades den strategiska kartan för att bli lättare att kommunicera. Un-der 2011 har de övergripande målen i strategin följts upp via tretton interna styrmått. Utfallet för dessa styrmått presenteras i årsredovisningen där de verksamhetsmässigt hör hemma, samt i bilaga 1. Långsiktiga mål har satts upp för 2015.

Ledningarna för de sex institutionerna och verksam-hetsstödet har arbetat med verksamhetsplanering och risk-värdering på liknande sätt som universitetsledningen.

Under året har en ny strategi, LTU 2020, utarbetats. Inför den kommande tvåårsplaneringen 2013-2014

kommer styrmodellen att anpassas till den nya strategin. En reviderad strategisk karta kommer att tas fram, risker för att vi inte kommer att nå de övergripande målen kom-mer att identifieras och värderas och styrmåtten kommer att ses över.

Arbetet med att införa processorienterad verksamhets-utveckling och arbetssätt fortskrider. Metoder och mal-lar för hur arbetet ska gå till har utvärderats och sjösatts. Ett femtontal processer är kartlagda och införs successivt. Processkartläggningarna innehåller både en nulägesbe-skrivning samt en beskrivning av en framtida önskvärd process. En riskanalys kopplat till den framtida önskvärda processen tas fram och åtgärder vidtas för att eliminera de identifierade riskerna. En övergripande processarkitektur för universitet har tagits fram och används i arbetet.

I samband med undertecknandet av årsredovisningen för 2011 bedömer universitetsstyrelsen den interna styr-ningen och kontrollen. Underlaget för bedömningen är

kvalitet i samverkan

den löpande redovisningen vid styrelsens sammanträden under året, dokumentation av riskanalyser och åtgärder, utförda kontroller samt rapporter från intern och extern revision. Uppföljning av riskanalyser och åtgärder avse-ende strategiska mål och verksamhetsmål sker med interna uppföljningar tre gånger per kalenderår och dokumenteras i uppföljningsrapporter och intern verksamhetsberättelse.

Under 2011 har utarbetandet av olika rutiner samt kon-troller och uppföljningar gjorts av det löpande arbetet som inte direkt kan kopplas mot mål och aktiviteter i styrmo-dellen. Arbetet med att utveckla metoder och modeller för ett mer systematiskt kontrollarbete kommer att fortsätta under 2012.

Hållbar utvecklingI vision, målbild och övergripande mål fokuseras univer-sitetets roll som medaktör i skapandet av det attraktiva hållbara samhället. Tillsammans med näringsliv och sam-hälle identifieras forskningsfrågor som bidrar till attrak-tiv, hållbar förnyelse. I utbildningarna vidtas åtgärder som långsiktigt kan påverka attityder till och kunskap om ett hållbart samhälle.

Ett vardagsarbete för hållbar utveckling vid LTU är käll-sorteringen som prioriteras högt. Kunskap och attityd hos personal och studenter är viktig för en lyckad material- återvinning, och källsortering ger både konkret nytta och attitydförändrande effekt. En plockanalys visade dock att nära hälften av kontorspapperskorgarnas innehåll var retur-papper. Cirka tio procent av innehållet var komposterbart material. Här finns förbättringsmöjligheter. Studenterna är involverade i arbetet och föreslår utrustningsförbätt-ringar. Flera experiment för att avveckla papperskorgarna har gjorts med blandat resultat. Antalet sorteringsmöbler i korridorerna har femfaldigats under året. Ett trivsamt in-rett sorteringsrum har tillkommit efter studentförslag och målet är en successiv förbättring av alla soprum.

Energiförbrukningen på Luleå och Kiruna campus följs i samarbete med Akademiska Hus. Utvecklingen har varit positiv med fyra procent reduktion av tillförd energi det senaste året.

En inventering av utrustning för joniserande strålning har genomförts.

Vid civilingenjörsprogrammen väg och vattenbyggnad samt arkitektur har en kurs genomförts där en simulerad utbyggnad av Wibergsgården, en gammal timrad byggnad med ett intilliggande lågenergihus, gett god träning i en-ergisparande åtgärder.


n Tabell 21

Könsfördelning bland registrerade studenter i termin 1

Universitetskultur LTUUniversitetets värdegrunder innebär att stötta varandra och se värdet i andras framgångar i och för det egna arbetet. Arbetsklimatet ska vara varmt och nyfikenhet och respekt för olika kompetenser och inriktningar ska vara en självklarhet. Universitetet eftersträvar och ska tillåta risktagande - atmosfären kännetecknas av tillit. Det ger möjlighet för medarbetare och studenter att själva påverka och ta ansvar för sin utveckling. Nyfikenhet, ledarskap och personligt ansvar är av stor betydelse.

Vid LTU finns studenter och forskare från hela världen vilket medför insyn i samt respekt och förståelse för andra kulturer. Universitetskulturen är tillåtande och olikhe-ter ska tillvaratas med övertygelsen om att mångfald ger arbetslust och konkurrenskraft. Universitetet har naturliga mötesplatser för såväl studenter som medarbetare vilket skapar närhet och öppenhet för god kommunikation och ömsesidig utveckling.

För att få en uppfattning om hur universitetets medarbetare och ledare upplever och lever upp till universitetets värdegrunder genomfördes en medarbetarenkät under hösten 2011. Ett antal frågor i enkäten har plockats ut för att visa ett värdegrundindex, VGI. Måttet för VGI indikerar om ledarskap och medarbetarskap understödjer universitetets värdegrund vad gäller respekt, tillit och ansvar, öppenhet samt samarbete. Vid enkätens genomförande valde 69 procent svaret nöjd eller mycket nöjd på de frågor som ingår i värdegrundsindex. Målet 2015 är satt till 80 procent och mätning kommer att göras vart annat år. Samtliga resultatenheter har i uppdrag att under 2012 ta fram handlingsplaner och åtgärder för att utveckla och ytterligare förbättra universitetskulturen.

Under 2010 och 2011 har cirka 330 medarbetare och chefer inom verksamhetsstödet utbildats till diplomerade värdar. Ett förhållningssätt för bättre värdskap ger mervärde för universitetets gäster och studenter. Värdskapet är en viktig del av det inre kulturarbetet.

Styrande värdegrunderLTUs värdegrunder bygger på respekt, tillit, öppenhet

och ansvar. Under året har en medarbetarenkät

genomförts för att mäta hur väl universitetet lever upp

till värderingarna.

20

40

60

80

100

2009 2010 2011

Grundnivå

2009 2010 2011

Avancerad nivå

Män

Kvinnor

62

38

66

34

37

63

52

48

49

51

51

49

procent


Jämställdhet inom utbildning

Jämställdhet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Jämställdhet i utbildningar på grundnivå och avancerad nivå utvecklas på flera sätt. Målsättningen är att studenter och presumtiva studenter ska möta både kvinnor och män i rekryteringssammanhang, marknadsföring och vid före-tagskvällar. I undervisningen finns kvinnliga och manliga lärare som ett resultat av satsning på jämställdhet i rekrytering av personal. I flera utbildningar ingår jämställdhets-aspekter som en naturlig del av ämnet och undervisningen.

De hälsovetenskapliga utbildningarna har tydligt fo-kus på män och kvinnor i vården och vårdandet, vilket avspeglas i kursinnehåll, kurslitteratur och undervisning.

n kvinnor n Män

n Tabell 22

Könsfördelning bland registrerade studenter i årskurs 1 på grundnivå

procent

100

80

60

40

20

0

Arenor civilingenjör högskoleingenjör Lärare Samhällsvetenskap Musik, media och teater

hälsovetenskap

7327

7436

8515

2575

4753

4753

2080

52 73 83 15 44 56 18

48 inge

n an

tagn

ing

2011

27 17 85 56 44 82

7327

8515

1981

4159

5050

1882

09 09 09 09 09 09 0910 10 10 10 10 10 1011 11 11 11 11 11 11

Inom lärarutbildningarna får studenterna teoretiska och praktiska verktyg för att arbeta med förändring och ut-veckling inom jämställdhet vilket även framgår i kurs- planer och studiehandledningar. Aktuella forskningsrön om flickor och pojkars utveckling för respektive ålders-spann ingår i lärarutbildningarna.

Inom tekniska utbildningar som traditionellt lockar flest manliga studenter tydliggörs helhetsbild och nytta för att öka intresset bland kvinnliga studenter. Föreläsning om mångfald och aktivt arbete för jämn könsfördelning i pro-jektarbeten är exempel på aktiviteter inom utbildningar.

Fördelningen mellan kvinnor och män som började programutbildningar 2011 är den samma som föregående år, 49 respektive 51 procent.


styrande värdegrunder

n Tabell 23

Könsfördelning blandnyantagna doktorander

n Kvinnor n Män

20

40

60

80

100

09 10 11 09 10 11

Humanistiskt- samhälls-

vetenskapligt område

Tekniskt vetenskaps-

område

För totala antalet studenter i programutbildningar är förhållandet mellan kvinnor och män 48 respektive 52 procent, vilket är detsamma som föregående år. Totalt för program-utbildningar och fristående kurser är fördelningen 53 procent kvinnor och 47 procent män, i princip samma förhållande som föregående år.

Ökningen av andelen män på grundnivå återfinns inom de samhällsvetenskapliga och konstnärliga utbildningarna. Civilekonom, sociologi och internationell ekonomi har fär-re kvinnor antagna än tidigare år, liksom de konstnärliga utbildningarna datorgrafik och musik. Totalt ökar andelen kvinnor inom de tekniska utbildningarna. Inom det hälsove-tenskapliga området ökar andelen män något på utbildningarna till hälsovägledare och sjuksköterska men minskar något på utbildningar till sjukgymnast, röntgensjuksköterska samt arbetsterapeut.

För nybörjare på avancerad nivå ökar andelen kvinnor kraftigt. Den stora förändringen beror på att antalet nybörjare inom tekniskt och samhällsvetenskapligt område som tidi-gare haft majoritet män minskar kraftigt.

Det hälsovetenskapliga området där majoriteten av nybörjarna är kvinnor ökar något.

Jämställdhet i utbildning på forskarnivåInom utbildning på forskarnivå varierar andelen kvinnor kraftigt. Inom det tekniska området varierar andelen mellan 16 och 42 procent. Vid institutionerna för System- och rymdteknik samt Teknikvetenskap och matematik är andelen kvinnor under 25 procent. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området varierar andelen kvinnor mellan 45 och 90 procent där Institutionen ekonomi, teknik och samhälle har 55 procent män inom utbildning på forskarnivå.

Institutionernas insatser för att öka jämställdhet inom utbildning på forskarnivå är av olika slag. I möjligaste mån väljs lärare och handledare från underrepresenterat kön. Insti-tutioner med utbildningsuppdrag för generell kurs på forskarnivå har ett uppdrag att in-tegrera genusperspektivet i kursinnehållet. Vid disputation ska prefekten föreslå personer av båda könen till betygsnämnden. Eventuella frånsteg ska motiveras. Projektet ”Gender and Equality development in the Faste Laboratory” ska bidra till att lärare och forskare agerar genusambassadörer vid institutionen och i de utbildningar som ges. Jämställdhet inom forskning Ett av Luleå tekniska universitets mål för jämställdhet är att fördelningen av kvinnor och män ska ligga i intervallet 40 – 60 procent på alla befattningar och på alla nivåer. Univer-sitetet har en bristande balans mellan andelen kvinnor och män, där kvinnor är underre-presenterade på ledande akademiska poster. Kvinnors karriärutveckling inom akademin främjas därför systematiskt.

Stöd till docent- och professorsmeritering ges sedan 2005. För perioden 2009-2011 har strategiska medel satsats för att öka andelen docenter av underrepresenterat kön och på sikt professorer. Inom 3-5 år förväntas en markant ökning av andelen kvinnor på akademiska poster och som ledare inom akademin då ytterligare strategiska satsningar kommer att göras för att öka andelen docenter av underrepresenterat kön liksom kom-petensutveckling av kvinnliga docenter till professorer.

Under året har 21 forskarassistenter/biträdande universitetslektorer rekryterats eller befordrats, varav åtta är kvinnor. Vid årsskiftet 2011 har universitetet 59 forskarassistenter/biträdande universitetslektorer, varav kvinnor utgör 29 procent.

Under året rekryterades och befordrades 27 universitetslektorer, varav 12 var kvinnor. Under året har 20 personer uppnått docentkompetens/blivit biträdande professor, varav 10 var kvinnor.

44

56

28

72

55

45

73

27

74

26

72

28

procent





n Tabell 24

Andel kvinnor i respektive personalkategori, %

Personalkategori 2009 2010 2011

Professor, tillsvidareanställd 16 14 16biträdande professor*/docent 50universitetslektor 36 39 39biträdande universitetslektor/forskarassistent 42 31 29universitetsadjunkt 52 53 60 *ny befattning fr o m 2011

I december 2011 hade universitetet 121 tillsvidare- anställda professorer, varav 16 procent kvinnor. Under året har universitetet rekryterat och befordrat 19 professorer, varav 32 procent kvinnor.

För att stimulera den långsiktiga chefs- och ledarförsörj-ningen och få fler kvinnor på ledande poster har univer-sitetet startat en fjärde omgång av ”Nyfiken på ledarskap och lär känna ditt universitet” för nydisputerade kvinnor. Det lokala IDAS-nätverket har under året genomfört ett antal aktiviteter som lunchträffar, föreläsningar och semi-narier.

StudentmedverkanStudentmedverkan är självklart vid Luleå tekniska universitet. Studenternas delaktighet berikar verk-samheten och gynnar utvecklingen. Studentrepre-sentanter finns med i samtliga beredande och beslu-tande grupper där frågor om utbildning och forskning behandlas. Förutom i fakultetsnämnder och universitets- styrelse finns studentrepresentation i rektors beslutsmöte, rektorsrådet, rektors chefsgrupp samt i institutionernas ledningsgrupper. Från hösten 2011 finns också student-representation i flertalet av ledningsgrupperna inom verk-samhetsstödet. Rektor och universitetsdirektör har också regelbundna möten med kårordförandena.

Under 2011 har ett omfattande arbete pågått med framtagande av vision, övergripande mål och strategier för universitetets fortsatta utveckling. Rektorsrådet har varit styrgrupp, där förutom rektor, prorektorer, dekaner, uni-versitetsdirektör och chef för utbildnings- och forsknings-enheten även kårordförandena ingår. Under processen har det genomförts tre lunch till lunchsammankomster där universitetsledning, fakultetsledning, institutionsledning samt representanter för studentkårerna deltagit

Studentrepresentanterna är också fullvärdiga medlem-mar i universitetets arbetsmiljökommitté.

Luleå studentkår och Teknologkåren har tagit initia-tiv till ett samarbete mellan universitetet, Luleå kommun och byggföretag i syfte att långsiktigt säkra tillgången på studentbostäder. Som ett resultat av detta invigdes 65 nya studentlägenheter i oktober. I december färdigställdes yt-

terligare 65 lägenheter. Beslut togs om etapp 2 med yt-terligare 130 bostäder. Därutöver har Luleå kommun gjort planändringar vilket möjliggör ytterligare bostadsproduk-tion i universitetets närhet.

Breddad rekryteringI handlingsplan för breddad rekrytering 2009/2012 har universitetet följande mål:n öka rekryteringen från icke traditionella målgrupper n verka för högre genomströmningn skapa jämnare könsfördelning och öka rekryteringen

från Norrbottens inlandskommunern öka kontakten med vidareinformatörer.

För att attrahera en bred målgrupp till studier och erbjuda målgruppen en bra studiemiljö gör universitetet riktade studentrekryteringsaktiviteter, utvecklar och anpassar stu-dieintroduktionen och erbjuder olika typer av studentstöd under studietiden.

Universitetet erbjuder presumtiva studenter att på olika sätt ta till sig information om utbildningarna och studie-miljön vid universitet. Alla aktiviteter finns presenterade på hemsidan, de är av olika karaktär och är flexibla i tid för att vara tillgängliga för alla.

I rekryteringsaktiviteter, på webben och i det tryckta materialet finns studenter av underrepresenterat kön och med olika etnisk bakgrund som ska verka som förebil-der och bidra till breddad rekrytering. Fortfarande finns många utbildningar med sned könsfördelning men vid ci-vilingenjörsutbildningarna ligger LTU något över riksge-nomsnittet. Enligt statistik från HSV för hösten 2010 var andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar 28,6 pro-cent, att jämföras med snittet bland landets lärosäten, 27,5 procent. Inom vårdutbildningarna ligger andelen män mellan 9 och 10 procent vid LTU vilket är strax under riksgenomsnittet. Dock är andelen män vid sjukgymnast-programmet enligt HSV högre vid LTU, 34,1 procent, än snittet 31,2 procent.

För att stimulera intresset för högskolestudier i Norr-botten arrangerades två Öppet hus-dagar under året; ”En


dag på LTU” med utbildningarna i fokus och ”Allmänhe-tens öppet hus” med forskning och allmänna aktiviteter i fokus. Dessutom har ett flertal studiebesök arrangerats för grupper med svag utbildningsbakgrund i syfte att stimu-lera och uppmuntra till studier.

Universitetet har anordnat fortbildning för länets lärare inom teknik och studievägledare har inbjudits till särskilda aktiviteter för att få ökad kunskap om universitetet och dess utbildningar. Med mer kunskap kan studievägledare och lärare ge mer elevstöd och bättre förbereda ungdomar med olika bakgrund inför högskolestudier.

Som stöd för breddad rekrytering av icke traditionella målgrupper erbjuder universitetet i samverkan med när-kommunerna högskolecollege. Detta är en flexibel ut-bildning som ger goda möjligheter för den enskilde att förbereda sig för högskolestudier. Universitetets strategiska satsningar bidrar till att skapa nya utbildningsformer och en flexibel undervisning vilket ska bidra till breddad re-krytering och högre genomströmning.

Till några av utbildningarna har universitetet nyttjat möjligheten till alternativt urval för att attrahera bredare målgrupper. Ett personligt brev eller arbets- eller färdig-hetsprov skapar en tidig kontakt mellan universitetet och den sökande och ger kännedom om utbildningen redan under antagningsprocessen.

Universitetet utvärderar den introduktion som genom-förs under veckorna kring studiestart i syfte att utveckla och anpassa aktiviteter för studenter med olika förkunska-per och bakgrund. Nyregistrerade studenter får återkom-mande information om hjälpinsatser och de regelverk som gäller under studietiden.




Organisationoch personal

En ny organisation trädde i kraft den 1 januari. Antalet institutioner

minskade från tretton till sex. Stora pensionsavgångar de närmaste

åren sätter fokus på kompetensförsörjningen. Förmågan att rekrytera

och behålla kompetens är en viktig framgångsfaktor för framtiden.


Organisation i förändringUniversitetsstyrelsen fastställde under 2010 en ny institu-tionsstruktur där antalet institutioner minskade från tret-ton till sex. Den nya organisationen, som trädde i kraft den 1 januari 2011, utgår från universitets strategi för attrakti-va, relevanta och profilerade utbildningar med hög kvalitet samt starka forskningsmiljöer och verksamhet i ekonomisk balans. Hösten 2010 rekryterades prefekter, administrativa chefer och huvudansvariga utbildningsledare. Under 2011 har arbetet präglats av att forma den inre organisationen, tydliggöra roller, anpassa lokaler mm.

Förutom ny institutionsindelning fastställde också uni-versitetsstyrelsen i december 2010 en ny övergripande organisationsstruktur med två fakultetsnämnder som stöd för rektor i styrprocessen för utbildning och forskning. Två anställningsnämnder inrättades som ska bereda an-ställningar av lärare. Såväl fakultetsnämnderna som anställ-ningsnämnderna arbetar på uppdrag av, och är förslags-ställare till, rektor. En ny arbets- och beslutsordning har utarbetats och beslutats av universitetsstyrelsen.

Universitetsledningen har träffat alla prefekter, dekaner och ordförande i studentkårerna vid tre tillfällen under 2011 för att i internatform diskutera strategiskt viktiga frågor för universitetet.

Befintlig personalI december 2011 var 1 570 personer anställda vid Luleå tekniska universitet och 883 av dessa var tillsvidarean-ställda. 1 020 återfinns inom kärnverksamheten och 550

n Tabell 25

Antal årsarbetskrafter

Lärare 2009 2010 2011

Professorer 99 103 110biträdande professor* 3universitetslektorer 169 188 196forskarassistenter 42 48 51universitetsadjunkter 150 136 126forskare 31 35 40Gästlärare 3 4 4

delsumma lärare 494 513 530 Anställda doktorander 244 275 279 Tekniskt/administrativ personal 449 462 473 Övrigt 1 1

Totalt LTU 1 188 1 252 1 282

* ny befattning from 2011

organisation och personal

inom stödbefattningarna. Antal årsarbetskrafter uppgår to-talt till 1 282 vilket är en ökning med 30 jämfört med fjolåret. Den största ökningen, 21 årsarbetskrafter, återfinns inom kärnverksamheten. Tillsvidareanställd personal har en medelålder på 51 år. Den kommande femårsperioden förväntas totalt cirka 160 personer att gå i pension, förut-satt att de avgår i pension vid 65 års ålder.

KompetensförsörjningUniversitetets framtid är beroende av förmågan att rekry-tera och behålla kompetens, framförallt till befattningar som lärare och forskare. Målet är att vara och bli omtalad som en attraktiv arbetsgivare. Universitetet har förstärkt kompetensen inom HR-området och ytterligare en pro-rektorsfunktion med fokus på kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsfrågor har tillsatts under året.

Universitets- och högskolesektorn står inför omfattande pensionsavgångar. Vid rekrytering av spetskompetens är konkurrensen hård och rekryteringsbasen är ofta inter-nationell. Det ställer krav på att kontinuerligt professiona-lisera rekryteringsprocessen. Fokus i årets utveckling har varit att förbättra stödet för rekryterande chefer genom att tydliggöra roller och ansvar, samla styr- och stöddokument och göra dem lättillgängliga. Det fortsatta förbättrings- arbetet kommer att fokusera på att utveckla mer moderna och proaktiva rekryteringsmetoder. Ett systemstöd för elektronisk hantering av rekryteringsärenden har införts som ett led i att optimera kvalitet, professionalisera kom-munikationen och effektivisera rekryteringsprocessen.


En lika stor utmaning som rekrytering är att behålla nyckelpersoner och personer med spetskompetens, att utveckla goda ledare och tydliggöra karriärvägar och utvecklings-möjligheter. Kompetensförsörjningsplaner ska finnas för åren 2010-2012 och under 2011 påbörjades ett förberedande arbete med revidering av kompetensförsörjningsplaner för kommande planeringsperiod, anpassade till ny organisationsstruktur.

Styrelsen beslutade om en ny anställningsordning från 1 januari 2011. Där tydliggörs en sammanhållen karriärväg med karriärsteg i syfte att attrahera yngre personer i början av sin akademiska karriär. Karriärbefattningar som biträdande universitetslektor och biträdande professor finns införda.

Under 2006 påbörjades en långsiktig strategisk satsning för att anställa forskarassisten-ter och biträdande universitetslektorer. Medel har årligen avsatts med målet att utveckla starka forskningsmiljöer, öka antalet docentkompetenta lärare och att skapa attraktiva karriärvägar för personer som nyligen har disputerat. 2011 var totalt 59 forskarassistenter och biträdande universitetslektorer anställda, att jämföra med 21 stycken 2006.

Ett gott ledarskap och medarbetarskap är av särskilt stor betydelse. Ett stort antal an-ställda, både lärare och administrativ personal, har under året deltagit i kompetensutveck-ling. Universitetet har också investerat i ledarutveckling, bland annat utbildning av nya chefer, ledare och ledningsgrupper i samband med övergång till ny organisationsstruktur. Ett antal utbildningsdagar i arbetsgivarfrågor har genomförts för prefekter och ställföre-trädande prefekter, administrativa chefer samt institutionernas ledningsgrupper. Rektor och prefekter har utvecklat sitt ledningsteam under ett par internattillfällen. En stor del av universitetets verksamhetsstöd har genomgått en värdskapsutbildning och nyanställda har fått en ny form av introduktionsutbildning.

Ett av universitetets mål för kompetensförsörjning är att öka andelen lärare med dok-torsexamen. Andelen lärare med doktorsexamen har ökat från 65 procent 2008 till 76 procent 2011 och trenden ser positiv ut. Dock finns skillnader mellan vetenskapsområ-dena. Universitetet har en stor utmaning i att öka andelen disputerade lärare inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området.

Att anställa adjungerade lärare är ett led i målsättningen om att öka samverkan med omgivande företag och organisationer. I december hade LTU sammanlagt 60 adjung-erade lärare. Det är en ökning med 21 personer jämfört med 2010 och en fördubbling av antalet jämfört med 2009. Att ytterligare öka antalet adjungerade lärare är en strategi för att stärka verksamhetsanknytningen och därmed öka kvalitén.

Internationell samverkan, personalLärare och forskare från Luleå tekniska universitet deltar i internationella samarbeten med universitet världen över. I vissa fall sker samarbetena inom program som finansieras av bland andra Sida, Svenska Institutet, STINT eller EU.

Under året har fem lärare forskat eller undervisat utomlands under minst en månad. Omvänt har 16 lärare/forskare tillbringat minst en månad vid LTU. Det är en kraftig minskning jämfört med tidigare år trots att institutionerna har avsatt särskilda stimulans-bidrag till in- och utresande forskare för vistelser längre än sex månader.

Kortare egeninitierade utbyten är den vanligaste formen och omfattar fler lärare och forskare. Särskilt aktivt är utbytet mellan universitetet och alliansuniversiteten, som invol-verar lärare från samtliga institutioner.

Lärare och forskare deltar i internationella konferenser för att redovisa sina forsk-ningsrön. Några av Luleå tekniska universitets professorer är också gästprofessorer vid utländska universitet.


n Tabell 26

Andel lärare med doktorsexamen, %

10

20

30

40

Professor

26

3

28

22

Universitets-lektor

11

37

5

18

n Tabell 27

Adjungerade lärare

2009

2010

2011

2009 2010 2011

71 72 76

Antal

Universitets-adjunkt




Under året har en anställd deltagit i administratörsutbyte inom programmet Livslångt lärande. Sju lärare har deltagit i utbyte inom samma program. Fyra lärare har varit på utbyte inom Linnaeus-Palme programmet. Regeringens mobilitetssatsning 2010-2011 har inte resulterat i någon ökning av utresande lärare trots att LTU tilldelades medel för cirka tio undervisningsuppdrag/år. Tänkbara orsaker kan vara bristande information, hög arbetsbelastning eller lågt intresse för utlandsvistelser.

n Tabell 28

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron anges i procent av möjlig arbetstid, enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar .

2011 –29 år 30–49 år 50 år– Alla anställda

kvinnor 1,34 2,5 4,02 3,01Män 0,89 0,82 1,61 1,10

Totalt 1,04 1,55 2,79 1,94


kvinnor 0,89 2,39 4,25 2,99Män 0,86 0,81 1,7 1,12

Totalt 0,87 1,49 2,94 1,94


kvinnor 1,11 3,19 4,75 3,71Män 0,33 1,54 1,96 1,50

Totalt 0,54 2,29 3,36 2,50

n Tabell 29

Långtidssjukfrånvaro Långtidsjukfrånvaron anges i procent av total sjukfrånvaro, enligt Ekonomistyrningsverkets anvisningar .


kvinnor 46 49 71 61Män 59 30 60 48

Totalt 53 43 69 57


kvinnor 0 53 65 58Män 55 35 59 50

Totalt 36 48 63 56


kvinnor 0 59 73 65Män 0 59 70 62

Totalt 0 59 72 64


SjukfrånvaroSjukfrånvaron under 2011 ligger fortsatt på samma låga nivå som föregående år. Inte heller andelen långtidssjuk-frånvaro har förändrats nämnvärt sedan 2010.

Tidig rehabilitering i samarbete med företagshälsovår-den tillsammans med förebyggande och hälsofrämjande insatser bidrar till en fortsatt låg sjukfrånvaro. Andelen medarbetare som nyttjar möjligheten till träning under ar-betstid fortsätter att öka. Medarbetarundersökningen som genomförts under hösten kommer att ge ytterligare väg-ledning för fortsatt arbete för ett arbetsklimat som bidrar till att förebygga ohälsa.



Ekonomiskutveckling

universitetet har nu flera år i rad varit framgångsrikt med ett ökat antal studenter och en hög nivå av

externa medel . Med ett resultat på 45 mnkr uppgår det egna kapitalet för verksamheten till 309 mnkr,

motsvarande 22 procent av kostnadsomslutningen . det ger universitetet möjlighet att investera inför

framtiden, bland annat för att stimulera investeringar i infrastruktur för forsknings- och studiemiljöer,

kompetensförsörjning och kvalitet i undervisning .


n Tabell 31

Resultaträkning 2011, tkr

2009 2010 2011 Förändr. % 2010-2011

VERKSAMHETENS iNTÄKTERAnslag 821 517 892 505 918 920 3Avgifter 139 680 141 954 142 280 0bidrag 329 259 390 776 381 932 -2räntor 2 899 2 816 8 725 210

Summa 1 293 355 1 428 051 1 451 857 2

VERKSAMHETENS KOSTNAdERPersonal 711 848 786 915 841 097 7Lokaler 163 980 164 967 167 139 1Övrig drift 300 010 331 931 364 465 10räntor 1 338 1 699 2 775 63Avskrivningar 28 544 30 702 31 065 1

Summa 1 205 720 1 316 214 1 406 541 7

Verksamhetsutfall 87 635 111 837 45 316

resultat från andelar i hel- och delägda företag 272 -36 -43

årets kapitalförändring 87 907 111 801 45 273

Ekonomi i balans Universitetet har nu tre år i rad varit framgångsrikt med ett ökat antal studenter och en hög nivå av externa medel. Totala intäkterna ökade med 24 mnkr till 1 452 mnkr och av omslutningen kommer mer än en tredjedel, 524 mnkr, från externa finansiärer. Kost-naderna blev 1 407 mnkr, vilken är en ökning med 90 mnkr. Den låga pris- och löne-uppräkningen på anslaget täcker inte kostnadsökningen för det gångna året. Skillnaden är 20 – 25 mnkr. Resterande kostnadsökning kan i huvudsak kopplas till resursförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Samma effekt men inte lika stor väntas 2012.

Med ett resultat på 45 mnkr uppgår det egna kapitalet för verksamheten till 309 mnkr, motsvarande 22 procent av kostnadsomslutningen. Målet för universitetet är att ha en finansiell styrka som motsvarar 15 procent i eget kapital eller minst 200 mnkr år 2015. Det egna kapitalet ger universitetet möjlighet att investera inför framtiden. Planerade och påbörjade satsningar kommer bland annat att användas för att stimulera investeringar i infrastruktur för både forsknings- och studiemiljöer. Kompetensförsörjning och kvalitet i undervisning för att öka genomströmningen är andra områden där satsningar görs. Under 2011 avsattes extra medel med 78 mnkr för detta, varav mer än hälften av dessa kommer att belasta 2012. Universitetets långsiktiga målsättning är en ekonomi i balans. Det egna kapitalet ska hålla en tillräckligt hög nivå för att kunna parera nedgångar i studentantal och extern finansiering.

Personalkostnadernas andel av kostnadsomslutningen utgör normala 60 procent och kostnadsökningen, 54 mnkr, hänförs till nyanställningar och löneökningar. Antalet års-arbetskrafter är 1 282, en ökning med 30 varav fyra doktorander, 16 lärare/forskare och 10 stödbefattningar. Prognosen pekar mot en nettoökning med cirka 20 årsarbetskrafter under 2012.

ekonomisk utveckling

n Tabell 30

Intäkter och kostnader 2011 (2010)

Lokaler 12 % (12 %)

Drift 28 % (28 %)

Personal 60 % (60 %)

Externa 37 % (38 %)

Anslag 63 % (62 %)

intäkter

kostnader


Lokalkostnaderna ökar med 2 mnkr sedan föregående år till 167 mnkr. Lokalkostna-dernas andel av kostnadsomslutningen minskar för tredje året i rad och uppgår till 12 %. Under 2007-2008 anpassades lokalerna till stagnationen i studentvolym. Den nu rådande expansionen och den genomförda omorganisationen medför lokalanpassningar och där-med ökade framtida lokalkostnader.

Driftkostnaderna inklusive avskrivningar utgör 28 procent av kostnadsomslutningen, vilket är samma andel som tidigare år. Kostnadsökningen för driften, 32 mnkr, återfinns i huvudsak som resurstillskott inom utbildning.

utbildning på grundnivå och avancerad nivåIntäktsomslutningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 625 mnkr. Ökningen på 16 mnkr svarar i stort sett mot ökningen av studentvolymen år 2011.

Den goda studenttillströmningen och tidigare års kraftiga besparingsåtgärder ledde till att utbildningen gav stora överskott 2009-2010 (61 respektive 78 mnkr). Efter starten av omfattande satsningar i infrastruktur, kvalitet och programutbud, blev resultatet för 2011 ett överskott med 10 mnkr. Med ett tillskott av resurser till utbildningen ökade kostna-derna för personal, lokaler och drift kraftigt med 84 mnkr.

För 2011 summeras antalet helårsstudenter till 7 452, vilket är något högre än senaste prognos. Takbeloppet för året är 602 mnkr och anslag som avräknas är 574 mnkr. Re-dovisningen visar att universitetet ytterligare ett år ligger under takbeloppet, för 2011 med 28 mnkr. Anslagssparandet ligger kvar på maximalt tillåtna belopp vid utgången av året, 60 mnkr. I takt med att fristående kurser på distans ökar har universitetet noterat en sjunkande genomströmning, från 82 procent 2009 till 80 procent 2011.

Med långa utbildningar och en rekryteringsvolym i samma omfattning som de senaste åren, 2 200 - 2 300 nybörjare, kommer universitetet att nå en produktion i nivå med takbeloppet från och med 2012. Långtidsprognosen visar också att anslagssparandet kan nyttjas successivt från 2013 och kommande år.

Externa medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat från 27 mnkr år 2009 till 20 mnkr under 2011. Externfinansieringen kommer främst från statliga myndigheter, svenska företag och svenska stiftelser.


n Tabell 34

Intäkter per verksamhetsgren

2011 (2010)

utbildning

Anslag 39 % (38 %)

Externa 61 % (62 %)

Anslag 95 % (95 %)

Externa 5 % (5 %)

forskning

n Tabell 32

Finansiell styrka

2009 2010 2011

Eget kapital, tkr 151 990 263 383 308 691Eget kapital, %* 13 20 22

* Andelen eget kapital i förhållande till kostnadsomslutningen .

n Tabell 33

Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhet för 2011, tkr

Grund- Uppdrags- Forskning/ Uppdrags- utbildning utbildning forskarutb forskning Totalt

intäkter 625 204 10 376 709 295 106 982 1 451 857kostnader 614 919 9 364 680 420 101 838 1 406 541

Verksamhetsutfall 10 285 1 012 28 875 5 144 45 316

resultat dotterföretag 0 0 -43 0 -43

Kapitalförändring 10 285 1 012 28 832 5 144 45 273


n Tabell 35

Resultaträkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tkr

2009 2010 2011

iNTÄKTERAnslag* 542 261 586 611 601 031

542 261 586 611 601 031

Avgifter 13 511 12 490 11 374bidrag 13 418 9 223 8 880finasiella intäkter 1 245 1 099 3 919

Summa intäkter 570 435 609 423 625 204

KOSTNAdER Personal 295 869 315 161 348 383Lokaler 84 481 88 438 96 468Övrigt 119 285 117 461 159 854finansiella kostnader 9 704 10 350 10 214

Summa kostnader 509 339 531 410 614 919

Verksamhetsutfall 61 096 78 013 10 285

TRANSFERERiNGAR Erhållna medel 50 983Lämnade bidrag -50 -983

Kapitalförändring 61 096 78 013 10 285

n Tabell 36

Ersättning för utbildning, tkr 2009 2010 2011

takbelopp enl regleringsbrev 582 408 602 153 601 875Ersättning 516 363 558 245 574 204Under tak1 66 045 43 908 27 671Över tak2

Under 2011 var omfattningen av anslagsmedel som använts för att samfinansiera bi-dragsfinansierad verksamhet inom utbildning 4 mnkr, vilket är 0,6 procent av den totala finansieringen. Anslagsmedel har använts för att samfinansiera bidragsfinansierade projekt inom utbildning till nära en tredjedel av den totala finansieringen.

2009 andel % 2010 andel % 2011 andel %

Anslagsmedel som efter beslut använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet 1 148 0,2 3 269 0,5 3 871 0,6



n Tabell 37

Resultaträkning för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivå, tkr

Uppdragsutbildning 2009 2010 2011

intäkter Anslag Avgifter 12 353 11 277 10 376bidrag finansiella intäkter 6 5

Summa intäkter 12 359 11 282 10 376

Personal 6 760 5 827 5 017Lokaler 1 400 627 498Övrigt 3 060 4 185 3 849finansiella kostnader 155 18

Summa kostnader 11 375 10 657 9 364

Kapitalförändring 984 625 1 012

Uppdragsverksamheten har minskat i omfattning sedan 2009 med 1 mnkr per år och är 10 mnkr år 2011. Minskningen kan också avläsas i att antalet helårsstudenter i poäng-givande uppdragsutbildningar har minskat från 124 till 92 under samma period.

forskning och utbildning på forskarnivåIntäktsomslutningen för forskning och utbildning på forskarnivå samt uppdragsverk-samhet uppgår till 816 mnkr; en ökning med 9 mnkr jämfört med föregående år. Forsk-ningen visar totalt sett ett positivt resultat med 34 mnkr, varav uppdragsforskningens del är 5 mnkr. Överskottet tyder på att beslutad och planerad ökning av resursinsatser har förskjutits i tiden, vilket medför stigande kostnader under kommande år.


n Tabell 38

Resultaträkning för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr

2009 2010 2011

iNTÄKTER Anslag* 279 256 305 894 317 889Avgifter 14 264 17 837 14 260bidrag 315 841 381 553 373 052finansiella intäkter 1 354 1 410 4 094

Summa intäkter 610 715 706 694 709 295

KOSTNAdER Personal 351 429 405 220 414 274Lokaler 63 131 67 474 65 394Övrig drift 154 292 180 219 177 379finansiella kostnader 17 521 21 710 23 373

Summa kostnader 586 374 674 623 680 420

Verksamhetsutfall 24 342 32 071 28 875 resultat från andelar i dotterbolag 272 -36 -43

TRANSFERERiNGAR Erhållna medel 28 255 32 001 32 339Lämnade bidrag -28 255 -32 001 -32 339


2009 andel % 2010 andel % 2011 andel %

Anslagsmedel som efter beslut använts för att 65 197 23,3 67 131 22 81 057 25,5samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet


n Tabell 39

Resultaträkning för uppdragsverksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå, tkr

2009 2010 2011

iNTÄKTER Avgifter 99 552 100 350 106 270finansiella intäkter 294 302 712

Summa intäkter 99 846 100 652 106 982

KOSTNAdER Personal 57 790 60 707 73 423Lokaler 14 968 8 428 4 779Övrigt 23 373 30 066 23 383finansiella kostnader 2 502 323 253

Summa kostnader 98 633 99 524 101 838


Externa intäkter till forskning har ökat kraftigt under några år för att 2011 vara i unge-fär samma omfattning som 2010. Intäkter från EU:s strukturfonder ligger på en fortsatt hög nivå; 88 mnkr 2011, att jämföras med 90 mnkr 2010. Strukturfonderna är en viktig intäktskälla och utgör tillsammans med offentlig finansiering kopplad till dessa projekt, en fjärdedel av forskningens totala externa medel. Innevarande programperiod löper dock ut 2013. Universitetets utmaning blir därför att finna nya intäktskällor kommande år.

Anslagsmedel har använts för samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå med totalt 81 mnkr, vilket motsvarar 25 procent av totalt erhållet anslag. Det innebär att anslagsmedel samfinansierar bidragsfinansierade projekt inom forskning till nära en femtedel av den totala finansieringen. Av bokförd samfinansiering återfinns hälften i EU-projekt, vilket är en konsekvens av att denna typ av projekt inte ger full kostnadstäckning.

Intäkter till uppdragsforskning uppgår till 106 mnkr; en ökning med 6 mnkr jämfört med föregående år. Av intäkterna kommer nära 80 procent från svenska företag.

Universitetet har en hög andel externfinansierad forskning i jämförelse med andra lärosäten. Andelen ligger på en fortsatt hög nivå även 2011, 61 procent mot 62 procent 2010.

Posten oförbrukade bidrag har en följsam utveckling med bidragsintäkter. Båda pos-terna har ökat kraftigt under senare år för att 2011 ligga på samma nivå som föregående år. Oförbrukade medel utgör 205 mnkr 2011 och av dem kommer en tredjedel vardera från forskningsråd, svenska stiftelser och övriga finansiärer. Upparbetade kostnader/ford-ringar ökar kraftigt (+36 mnkr) gentemot föregående år, och kan kopplas till EU:s struk-turfonder (en tredjedel av balansposten kommer från strukturfonderna), som utbetalas i efterskott.




n Tabell 40

Externa medel inom forskning och utbildning på forskarnivå per finansiär, tkr

26 3

78

12 4

9120 7

68

23 5

42

15 3

05

17 0

85

88 2

83102

302

65 5

51

92 7

75 102

215

54 3

48 62 0

54

65 2

69

90 7

08

83 1

93

27 2

46

75 0

67 83 5

77

22 5

18

26 0

13

88 3

50

88 0

70 98 0

37

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0forskningsråd Statliga

myndigheterkommuner/Landsting

Svenskaföretag

Svenska stiftelser

Eu strukturfonder

Eu ramprogram

utländska företag m .fl .

2009 Totalt 431 305 tkr

2010 Totalt 501 451 tkr

2011 Totalt 498 388 tkr


Väsentliga uppgifter 2011 2010 2009 2008 2007

UTBiLdNiNG OCH FORSKNiNG totalt antal helårsstudenter1 7 452 7 103 6 693 6 455 6 669kostnad per helårsstudent 82 75 76 84 87totalt antal helårsprestationer1 5 950 5 725 5 488 5 475 5 607kostnad per helårsprestation 103 93 93 99 104totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 1,7 0 0 0 0totalt antal nyantagna doktorander 103 101 135 116 93 –andel kvinnor 28 38 35 29 35 –andel män 72 62 65 71 65totalt antal doktorander med någon aktivitet 583 570 548 545 545 –andel kvinnor 33 35 34 35 39 –andel män 67 65 66 65 61totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb .) 279 275 244 223 253totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb .) 0 0 0 0 0Genomsnittlig studietid för licentiatexamen4 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4Genomsnittlig studietid för doktorsexamen4 4,1 4,2 4,3 4,5 4,2totalt antal doktorsexamina 69 51 68 79 77totalt antal licentiatexamina 66 50 61 56 72totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer5 576 405 350 373 406kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 1 358 1 911 1 957 1 646 1 538

PERSONALtotalt antal årsarbetskrafter 1 282 1 252 1 188 1 185 1 261Medelantal anställda 1 522 1 479 1 424 1 430 1 507totalt antal lärare (årsarb .)4 530 513 463 481 499 –andel kvinnor 35 35 36 36 35 –andel män 65 65 64 64 65Antal disputerade lärare (årsarb .) 404 377 313 296 284 –andel kvinnor 30 30 29 25 22 –andel män 70 70 71 75 78Antal professorer (årsarb .) 110 103 99 100 97 –andel kvinnor 15 15 15 13 11 –andel män 85 85 85 87 89

EKONOMiintäkter totalt (mnkr), varav 1 452 1 428 1 293 1 204 1 194utb . på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 636 621 583 556 562 – andel anslag (%) 95 95 93 93 91 – andel externa intäkter (%) 5 5 7 7 9forskning och utbildning på forskarnivå(mnkr) 816 807 710 648 632 –andel anslag (%) 39 38 39 43 41 –andel externa intäkter (%) 61 62 61 57 59kostnader totalt (mnkr) 1 406 1 316 1 205 1 167 1 218 –andel personal 60 60 59 60 60 –andel lokaler 12 12 14 14 14Lokalkostnader2 per kvm (kr) 1 309 1 317 1 356 1 311 1 303balansomslutning (mnkr) 797 714 588 463 389 – varav oförbrukade bidrag 205 201 178 131 103 – varav årets kapitalförändring 45 112 88 39 -24 – varav myndighetskapital 312 267 161 74 37

(inkl . årets kapitalförändring)3

1 Exkl . uppdragsutbildning och beställd utbildning .2 Enligt resultaträkningen .3 för stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat .4 uppgifter 2011 och 2010 ej jämförbara med tidigare år pga ändrat statistikunderlag .5 uppgifterna om refereegranskade vetenskapliga publikationer för 2010 och 2009 har justerats för att vara jämförbara med 2011 .


Resultaträkning, tkr Not 2011-01-01 2010-01-01

2011-12-31 2010-12-31

VERKSAMHETENS iNTÄKTER

intäkter av anslag 1 918 920 892 505

intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 142 280 141 954

intäkter av bidrag 3 381 932 390 776

finansiella intäkter 4 8 725 2 816

Summa 1 451 857 1 428 051

VERKSAMHETENS KOSTNAdER

kostnader för personal 5 -841 097 -786 915

kostnader för lokaler -167 139 -164 967

Övriga driftkostnader 6 -364 465 -331 931

finansiella kostnader 4 -2 775 -1 699

Avskrivningar och nedskrivningar 10, 11 -31 065 -30 702

Summa 1 406 542 1 316 214

Verksamhetsutfall 45 316 111 837

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 7 -43 -36

Transfereringar 8

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 4 170 4 275

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 26 633 24 347

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 2 519 3 429

Lämnade bidrag -33 322 -32 051

Saldo 0 0

årets kapitalförändring 9 45 273 111 801


Not 11-12-31 10-12-31

TiLLGåNGAR

immateriella anläggningstillgångar 10 6 040 6 740

balanserade utgifter för utveckling 5 422 5 565

rättigheter och andra immateriella

anläggningstillgångar 618 1 175

Materiella anläggningstillgångar 11 127 603 116 836

förbättringsutgifter på annans fastighet 622 1 059

Maskiner och inventarier 93 584 89 345

Pågående nyanläggningar 32 735 26 023

kulturtillgångar 662 409

Finansiella anläggningstillgångar 12 2 878 2 926

Andelar i hel- och delägda företag 2 878 2 926

Varulager mm 285 337

Varulager och förråd 285 337

Fordringar 62 596 66 396

kundfordringar 39 344 36 010

fordringar hos andra myndigheter 23 113 30 005

Örviga fordringar 139 381

Periodavgränsningsposter 13 215 555 169 955

förutbetalda kostnader 43 265 40 969

upplupna bidragsintäkter 155 673 120 461

Övriga upplupna intäkter 16 617 8 525

Avräkning med statsverket 14 -87 887 -102 149

Kassa och bank 15 470 127 452 770

behållning räntekonto i riksgäldskontoret 453 445 441 709

kassa postgiro och bank 16 682 11 061

Summa tillgångar 797 197 713 811

KAPiTAL OCH SKULdER

Myndighetskapital 16 312 127 266 859

Statskapital 3 330 3 370

donationskapital 106 106

balanserad kapitalförändring 263 418 151 582

kapitalförändring enligt resultaträkningen 45 273 111 801

Avsättningar 17 6 948 11 015

Avsättningar för pensioner och likn förpliktelser 3 686 11 015

Övriga avsättningar 3 262 0

Skulder mm 186 551 150 945

Lån i riksgäldskontoret 18 59 264 59 313

Skulder till andra myndigheter 19 29 939 25 675

Leverantörsskulder 64 899 40 984

Övriga skulder 20 32 449 24 973

Periodavgränsningsposter 21 291 571 284 992

upplupna kostnader 51 881 53 212

oförbrukade bidrag 204 950 200 572

Övriga förutbetalda intäkter 34 740 31 208

Summa kapital och skulder 797 197 713 811

Balansräkning, tkr


Anslagsredovisning, tkrREDOVISNING MOT ANSLAGAnslag Ing Årets Omdisp utnyttjad In- Totalt Utgifter Utg.överf överf tilldelning anslags- del medg dragning disp belopp belopp enligt belopp överskrid- belopp 2011-12-31 regl brev ande

2:19 Grundutbildning (ramanslag) 102 149 628 702 -41 934 688 917 601 031 87 886

2:19 ap . 1 takbelopp, ram 102 149 601 875 -41 934 662 090 574 204 87 886

2:19 ap . 2 utbildning i rymdvetenskap 6 635 6 635 6 635 0

förlagd till kiruna

2:19 ap . 3 decentraliserad utbildning 20 192 20 192 20 192 0

2:20 Forskning och forskarutbildning

(ramanslag) 322 059 322 059 322 059 0

2:20 ap . 4 basresurs, ram 322 059 322 059 322 059 0

Summa 102 149 950 761 -41 934 1 010 976 923 090 87 886

REdOViSNiNG MOT iNKOMSTTiTEL

Inkomsttitel ING SKULD UNDER ÅRET UTG SKULD

INKOMSTTITEL INBETALT INKOMSTTITEL

2394 01 Övriga inkomster 0 0 0

ViLLKOR TiLL ANSLAGSREdOViSNiNGEN

Anslag grundutbildning, ramanslagEnligt regeringsbeslut I:3 2011-11-17 ska universitet och högskolor som tilldelats anslagsbelopp som inte nyttjats och inte får överföras till följande budgetår utan regeringens godkännande återbetalas. Återbetalning har skett med 41 933 500 kr avseende 2010 samt ränta för den del av anslagssparandet som övestiger 10% av takbeloppet.

Anslag forskning/forskarutbildning, teknisk ramAv anslaget för forskning/forskarutbildning, teknisk ram har överförts till andra statliga myndigheter via transfereringar 2 800 000 kr som avser forskarskola rymd.

Anslaget för forskning/forskarutbildning, teknisk ram innehåller 13 700 000 kr som avser medel för strategiska forskningsområdet ”Hållbart nyttjande av naturresurser” varav 1 370 004 kr överförts till forskningsstiftelsen MEFOS. Beslut om fördelning till strategiska forskningsområden återfinns i budgetproposition 2010/11:1 utgiftsområde 16, tabell 9.2

Insatser i samband med avskaffandet av kårobligatoriet Enligt regeringsbeslut I:9, 2011-06-30 tilldelas Luleå tekniska universitet 711 000 kr för att stödja studentinflytande. Anslaget disponeras av kammarkollegiet och är utbetalt. Stipendier för studenter som avses i förordningen (2010:718) om stipendier för studieavgiftsskyldiga studenterEnligt regeringsbeslut 1:5, 2011-0-24 tilldelas Luleå tekniska universitet 368 tkr för andra halvåret 2011, för stipendier till studieavgiftsskyldiga studenter.Anslaget disponeras av internationella programkontoret och är utbetalt.


Tabell 2 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grund-utbildningsanslaget . utfall avseende perioden 2011-01-01 – 2011-12-31 A B C D E F HST HPR Utfall Takbelopp Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total enl RBUtb.omr. HST 1, HPR 1) (tkr) (tkr) ersättning C+D (tkr)

humaniora 584 407 12 616 7 724 20 340 teologi 0 0 Juridik 324 224 6 995 4 255 11 251 Samhällsvetenskap 1495 1186 32 316 22 495 54 811 naturvetenskap 666 531 33 057 22 228 55 285 teknik 2757 2074 136 880 86 842 223 722 farmaci 0 0 Vård 669 608 35 293 27 770 63 062 odontologi 0 0 Medicin 190 159 11 229 11 433 22 662 undervisning 252 262 8 676 10 638 19 314 Övrigt 46 45 1 824 1 448 3 272 design 20 20 2 814 1 714 4 528 konst 14 14 2 752 1 200 3 952 Musik 261 261 31 677 20 029 51 705 opera 0 0 teater 15 12 4 166 1 667 5 833 Media 50 46 14 271 10 424 24 694 dans 12 10 2 291 1 132 3 423 idrott 33 34 3 363 1 634 4 998

Summa 7 386 5 894 340 219 232 634 572 852 601 875

redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med tkr redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med -29 023 tkr

Kommentarer till tabellen 1 . Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övriga särskilda lärarutbildningar, speciallärare och projekt för invandrade akademiker .

Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden.

totalt antal utbildade helårsstudenter ________39___inom design . högst får _______20____avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet___teknik_____________ .

totalt antal utbildade helårsstudenter ______14_____inom konst . högst får ____14______avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom konst har avräknats mot utbildningsområdet___teknik_____________ .

totalt antal utbildade helårsstudenter __295_________inom musik . högst får __261_________avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet__Samhällsvetenskap______________ .

totalt antal utbildade helårsstudenter ___________inom opera . högst får ___________avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom opera har avräknats mot utbildningsområdet________________ .

totalt antal utbildade helårsstudenter _______15____inom teater . högst får ___16________avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom teater har avräknats mot utbildningsområdet___Samhällsvetenskap____________ .

totalt antal utbildade helårsstudenter _____58______inom media . högst får ___50________avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom media har avräknats mot utbildningsområdet___teknik_____________ .

totalt antal utbildade helårsstudenter _______12____inom dans . högst får _____15______avräknas inom det aktuella utbildningsområdet . Övriga helårsstudenter inom dans har avräknats mot utbildningsområdet___Samhällsvetenskap_____________ .

Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 1 intäkter för grundutbildning (tkr) År 2011

Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning

1 .a . under 2011 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2011 års takbelopp enligt tabell 2 572 8521 .b . Eventuella decemberprestationer från 2010 som ryms inom takbeloppet . 1 352

2 .a . Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller2 .b . eventuellt utnyttjande av tidigare överproduktion .

Summa 574 204

Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden 26 827

Summa intäkter för grundutbildning 601 031

Ersättning för helårsprestationer för december 2010 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet_____1 352_______tkr


Tabell 3 Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 601 875 + Ev . ingående anslagssparande (tkr) 60 215

Summa (A) 662 090 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hPr från december föregående budgetår 1 352 Årets utfall: ersättning för hSt+hPr (tkr) 572 852 + Ev . utnyttjande av tidigare överproduktion (tkr)

Summa (B) 1 . 574 204

Summa (A-B) 2 . 87 886

1. Total ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel (A).2. Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan.Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan. Tabell . Anslagssparande totalt utgående anslagssparande på anslaget för grund- 87 886 utbildning (A-b) - Ev . anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3 . 27 698

Summa 60 188 3. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. Tabell . Sparad överproduktion ingående värde av överproduktion (tkr) 4 . - Ev . utnyttjande av tidigare sparade hPr under 2011 (tkr) + Ev . sparade hPr under 2011 (tkr)

Summa 0 - Ev . belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2011 (tkr)

Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5 . 0 4. Värde av helårsstudenter och helårsprestationer över tillgängliga medel. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2011.5. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2011.


TilläggsupplysningarKOMMENTARER TiLL NOTER

belopp redovisas i tkr där ej annat anges .

REdOViSNiNGS- OCH VÄRdERiNGSPRiNCiPER Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen ( 2000:605 ) om årsredovisning och budgetunderlag, förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, studiedo-kumentationsförordningen samt tillkommande regeringsbeslut . Luleå tekniska universitets redovisning följer god redovisnings-sed såsom den kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd 6 § förordning ( 2000:606 ) om myndigheters bokföring .

Luleå tekniska universitet tillhör de myndigheter som är skyldig att följa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll . det innebär att universitetet med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3§ myndighetsförordningen (2007:515) . risk-analys är framtagen för att säkerställa att kraven fullgörs .

räkenskapsåret utgörs av kalenderår . brytdagen för periodens löpande bokföring var den 5 januari år 2012 .

UNdANTAG FRåN BESTÄMMELSER Anslag grundutbildning, ramanslag Enlig regeringsbeslut 1:3, 2011-11-17, bilaga 38 u2011/4933 medges universitet och högskolor undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16§§ anslagsförord-ningen (1996:1189) . Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i riksgälds-kontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i riksgäldskontoret . Enlig regeringsbeslut 1:3, 2011-11-17, bilaga 38 u2011/4933 medges universitet och högskolor undantag från 11§ anslags-förordningen (1996:1189) på så sätt att efter utgången av 2011 får lärosätet överföra såväl helårsprestationer samt outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande . Väsentliga uppgifter Enlig regeringsbeslut 1:3, 2011-11-17, bilaga 38 u2011/4933 med-ges universitet och högskolor undantag från bestämmelsen enligt 2 kap . 4§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och bud-getunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av västentliga uppgifter . universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt bilaga 39 och i samband med upprättan-det av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av låneram i riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut samt beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos riksgäldskontoret . Finansieringsanalys Enligt 2 kap . 4§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag begränsas kravet på att en årsredovisning ska innehålla en finansieringsanalys till myndigheter som under de två senaste räkenskapsåren har haft en balansomslutning och kostnader om minst en miljard kronor . Luleå tekniska universi-tet uppfyller inte båda kriterierna och upprättar därför inte någon finansieringsanalys .

VÄRdERiNGSPRiNCiPER imateriella anläggningstillgångar - utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myn-

dighetens verksamhet under kommande år aktiveras som immateriella anläggningstillgångar . detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent och licenser, programvaror,

modeller, prototyper och egenutvecklade it-system .- utgifter för forskning kostnadsförs . - immateriella anläggningstillgångar saknar fysisk substans, dvs de går inte att ta på men är en tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller innehav . - Anskaffningsvärdet ska överstiga 100 tkr och den ekonomiska

livslängden ska vara lägst tre år och högst fem år i normalfallet .

Materiella anläggningstillgångar tillgång med ett anskaffningsvärde på 20 000 kr och en ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som materiell anläggningstillgång . Anläggningstillgång redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan med beaktande av eventuellt upp-/nedskrivningsbehov Tillämpade avskrivningstider - Möbler och inredning: 10 år - datorer: Avskrivningstiden är individuellt bedömd vilket innebär

att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid . i de flesta fall innebär detta att persondatorer direktavskrivs .

- utrustning och övriga investeringar: Avskrivningstiden är in-dividuellt bedömd vilket innebär att den faktiska ekonomiska livslängden utgör avskrivningstid .

- förbättringsutgifter på annans fastighet: 6 år eller 10 år tillämpas . - kulturtillgångar: ingen avskrivning - from december 1998 tillämpas månadsavskrivningar på samt-

liga anläggningatillgångar . före maj 1998 tillämpades helårsavskrivningar och juni-november 1998 användes

halvårsavskrivningar .

Andelar i dotterföretag Andelar i dotterföretag har värderats till anskaffningsvärdet juste-rat med universitetets andel av företagets resultat efter förvärv .

Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt principen först in/först ut och verkliga värdet . Avdrag för bedömd faktisk inkurens har gjorts . Fordringar och skulder fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas bli inbetalda . i de fall faktura eller motsvarande handling inkommit efter fast-ställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet inte är känt vid brytdagen, redovisas beloppet som periodavgränsningspost . fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balans-dagens kurser . Periodavgränsningsposter Periodiseringar innebär att kostnader och intäkter hänförs till det år som dom avser . i allt väsentligt har periodiseringar skett för t e x leverantörsfakturor, semesterlöneskuld, avgifter samt intäk-ter som värderats utifrån nedlagda kostnader efter prövning av fordrans giltighet mot finansiär . beloppsgräns för periodiseringar uppgår till 20 000 kr . Fullkostnadsmodell universitetet tillämpar sedan 1999 lönebaserad fördelning av indirekta kostnader i projekt, dvs den modell som Sveriges uni-versitet och högskolor (Suhf) har rekommenderat lärosätena att använda . under 2011 har anpassning skett av modellen som därmed används i sin helhet .


n Not 1 intäkter av anslag*

2011 2010

Grundutbildning 601 031 586 611forskning och forskarutbildning 322 059 310 169Anslag från statsbudgeten för transferering (lämnade bidrag) -4 170 -4 275

Summa 918 920 892 505

* För specifikation av enskilda anslag, se anslagsredovisningen

n Not 2 intäkter av avgifter och andra ersättningar 2011 2010

Grundutbildning 11 374 12 490forskning och forskarutbildning 14 260 17 837uppdragsutbildning 10 376 11 277uppdragsforskning 106 270 100 350

Summa 142 280 141 954 intäkter av avgifter och andra ersättningar* 125 338 119 697intäkter från andra myndigheter 16 942 22 257

Summa 142 280 141 954

* Redovisning av icke statliga medel enligt Kapitalförsörjings- fördningen 6 kap, 1§ Avgifter enligt 4§ i avgiftsförordningen (1992:191) uppgår till 13 823 tkr (17 885 tkr 2010).

n Not 3 intäkter av bidrag

2011 2010

intäkter av bidrag 143 409 134 832bidrag från andra myndigheter 238 523 255 945

Summa 381 932 390 777

n Not 4 Finansiella intäkter och kostnader 2011 2010

ränteintäkter från riksgäldskontoret 7 738 2 062Övriga finansiella intäkter 987 754

Summa 8 725 2 816 räntekostnader lån hos riksgäldskontoret -1 042 -283Övriga finansiella kostnader -1 733 -1 416

Summa -2 775 -1 699

n Not 5 Kostnader för personal

2011 2010

Lönekostnader*) -553 750 -533 583Arbetsgivaravg, Pensionspremier o andraavg enl lag o avtal -256 549 -225 075Övriga personalkostnader ( t ex företagshälsovård, taktamenten, kurs- och konferensavgifter) -30 798 -28 257

Summa -841 097 -786 915 *) Lönekostnader avser s-koderna 4111-4119

För lönekostnaderna har antalet årsarbetare ökat med 30 och uppgår till 1 282 (1 252 år 2010),

Adjunkter har minskat med -10 inom grundutbildningen. Under året har antalet lektorer och forskarassistenter ökat med 11, professsorer med 7 samt doktorander med 4. Stödbefattningar har ökat med 10 och övriga kategorier med 8. Personalkostnader uppgår till 841 mnkr och det är en ökning med 54 mnkr jämfört med 2010.

Löneökningarna beräknas uppgå till 29 mnkr, nya befattningar 17 mnkr, pensionskostnader 4 mnkr samt förändring av semesterlöne-skuld 1 mnkr och övriga personalkostnader 3 mnkr.

Redovisning av sjukfrånvaro återfinns i personalavsnittet.

Noter resultaträkningn Not 6 övriga driftkostnader

2011 2010

korttidsinventarier och leasing -20 467 -11 307datorer och datatillbehör -39 506 -38 161Material -28 949 -32 795resor -51 633 -48 347konsulter -157 685 -135 266Övriga driftskostnader -66 225 -66 055

Summa -364 465 -331 931

Kostnadsökningen finns i huvudsak som resurstillskott inom utbild-ningen

n Not 7 Resultatandelar i hel- och delägda företag

2011 2010

holding Ab vid Luleå tekniska universitet -43 -36 För 2011 är resultatet -43 tkr från Holding AB vid Luleå tekniska universitet preliminärt.

För 2010 blev slutligt resultatet från Holding AB vid Luleå tekniska universitet -41 tkr

och preliminärt resultat 2010 var -36 tkr. Justering av resultatet är gjord med -5 tkr i statskapitalet.

Resultatandelar från dotterföretag redovisas på verksamhetsgrenenforskning/forskarutbildning i myndighetskapitalet.

n Not 8 Transfereringar

2011 2010

Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag 4 170 4 275bidrag från Verket för innovationssystem 6 333 5 313bidrag från forMAS 952 -1 175bidrag från tillväxtverket 13 887 12 687bidrag från Energimyndigheten 2 467 1 688bidrag från Vetenskapsrådet 558 549bidrag från andra universitet 1 011 2 769bidrag från statens kulturråd 700 52bidrag från Länsstyrelser 105 1 244internationella programkontoret 220 0Svenska företag 250 0diverse bidrag 2 669 3 604

Summa 33 322 31 006

Lämnade bidrag -33 322 -31 006

n Not 9 årets kapitalförändring

2011 2010

Verksamhetsutfall 45 316 111 837resultat från andelar i dotterföretag -43 -36

årets kapitalförändring 45 273 111 801 Av not 16 framgår hur kapitalförändringen fördelar sig på verksamhetsgrenar.


Avgiftsbelagd verksamhet, tkr

Över-/ Över-/ Över-/ Ack. Över-/Verksamhet underskott underskott Intäkter Kostnader underskott underskott t.o.m år 2009 år 2010 2011 2011 år 2011 utgående år 2011

Utbildning på grundnivå och avancerad nivåbeställd utbildning 2 546 0 0 0 0 2 546Yrkeshögskolan, kY m .m . 0 326 326 0 0uppdragsutbildning -353 625 10 050 9 038 1 012 1 284utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter -503 220 386 -166 -669Övrigt 0 0 0 0 0 0

Summering 2 193 122 10 596 9 750 846 3 161 Forskning eller utbildning på forskarnivå uppdragsforskning 1 344 1 128 106 270 101 838 4 432 6 904

Summering 1 344 1 128 106 270 101 838 4 432 6 904 Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller

högskoleprovet -368 -150 409 502 -93 -611upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare 0 -129 1 065 1 085 -20 -149upplåtande av bostadslägenhet - regeringsbeslut (u2010/4277/uh) Övrigt 0 0 10 117 10 117 0 0

Summering -368 -279 11 591 11 704 -113 -760 1) From 2011 ingår ej finansiella intäkter i avgiftstabellen (712 tkr). 2) Avgiftsintäkter enligt §4 uppgår till 13 823 tkr (17 885 tkr 2010). 3) I posten uppdragsforskning ingår intäkter och kostnader för tjänstexport med 2 200 tkr.


Noter balansräkningn Not 10 immateriella anläggningstillgångar

2011 2010

ing anskaffningsvärde 11 374 7 982Årets investering 1 404 3 392Årets utrangeringar/försäljning 0 0Ackumulerad avskrivning -4 634 -3 045Återförd avskrivning på sålt/utrangerat 0 0Årets avskrivning -2 104 -1 589

Restvärde 6 040 6 740

n Not 11 Materiella anläggningstillgångar

2011 2010

Förbättringsutgifter på annans fastighet ing anskaffningsvärde 25 774 25 774Årets investering 0 0Årets utrangeringar/försäljning 0 0Ackumulerad avskrivning -24 715 -24 239Återförd avskrivning på sålt/utrangerat 0 0Årets avskrivning -437 -476

Restvärde 622 1 059 Maskiner och inventarier ing anskaffningsvärde 410 973 402 242Årets investering 32 856 31 834Årets utrangeringar/försäljning -24 877 -23 103Ackumulerad avskrivning -321 628 -316 094Återförd avskrivning på sålt/utrangerat 24 784 21 805Årets avskrivning -28 524 -27 339

Restvärde 93 584 89 345

* Justering av saldot fg år med -1 298 tkr i utrangering och återförd avskrivning. Pågående nyanläggning ingående anskaffningsvärde 26 023 19 533Årets investering 6 712 6 490

Restvärde 32 735 26 023 Kulturtillgångar ingående anskaffningsvärde 409 409Årets investering 253 0

Restvärde 662 409

Summa 127 603 116 836 Från statens kulturråd har konst till ett bokfört värde på 259 tkr över-förts till Luleå tekniska universitet.

Universitetet äger sedan år 1994 Wibergsgården. Gården erhölls som gåva och används enligt villkoren i gåvobrevet för mindre konfe-rensverksamhet mm. Gården är ej upptagen som anläggningstillgång och motsvarande myndighetskapital.

n Not 12 Finansiella anläggningstillgångar

2011 2010

Holding AB vid Luleå tekniska universitet innehavets omfattning 100 % 100 %Anskaffningsvärde 4 000 4 000nominellt värde 1 000 st aktier á 100 kr Andelar i holding Ab 2 878 2 926

Summa 2 878 2 926

n Not 13 Periodavgränsningsposter

2011 2010

Förutbetalda kostnader förutbetalda hyreskostnader 37 870 38 651Övriga förutbetalda kostnader 5 395 2 318

Summa 43 265 40 969 Upplupna bidragsintäkter upplupna bidragsintäkter-inomstatliga 102 840 76 378upplupna bidragsintäkter-utomstatliga 52 811 44 083upplupna bidragsintäkter, anläggn - inomstatl 22 0

Summa 155 673 120 461 Upplupna bidragsintäkter per finansiär Vetenskapsrådet 104 10Vinnova 2 079 1 143Statens energimyndighet 402 2 439tillväxtverket 56 864 53 433Länsstyrelser 15 735 11 491Statliga myndigheter övr 14 229 3 900univ . och högskolor 12 552 3 960kommuner 9 635 3 104Landsting 819 400Svenska företag 9 682 7 966Övriga sv stiftelser 15 945 11 765kempestiftelsen 1 248 5 161SSf 345 1 785Eu ramprogram 4 405 2 410utländska företag, org 11 628 11 492

Summa 155 673 120 461 Posten avser fordringar för upparbetade kostnader i bidragsfinansie-rade projekt där medel utbetalas i efterhand. Ökningen av upplupna inomstatliga bidragsintäkter avser bland annat upparbetade kostna-der i strukturfondsprojekt. Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter-inomstatliga 481 613Övriga upplupna intäkter-utomstatliga 16 136 7 912

Summa 16 617 8 525

Totalt 215 555 169 955

n Not 14 Avräkning med statsverket

2011 2010

ingående balans, anslag i räntebärande flöde -102 149 -125 197Avräknat mot statsbudgeten: - anslag 923 090 896 780 - inkomsttitlar Avräknat mot statsverkets checkräkning: - anslagsmedel som tillförts räntekonto -950 761 -940 688 - återbetalning av anslagsmedel 41 933 66 956

Utgående balans avseende anslag i räntebärande flöde -87 887 -102 149

n Not 15 Kassa och bank

2011 2010

behållning räntekonto i rGk 453 445 441 709SEb valutakonto 16 666 11 059kontantkassa 16 2

Summa 470 127 452 770 beviljad räntekontokredit enligt regleringsbrev 91 000 91 193


n Not 16 Myndighetskapital

IB Disp.kapförändr Årets justering Årets kapital UB enl resräkn justering förändring Statskapital 3 370 -36 -5 3 330holdingbolaget1 2 961 -36 -5 2 921kulturtillgångar 409 409 donationskapital 106 106Öhrlings stipendier 106 106 Balanserad kapitalförändring 151 582 111 837 263 418Kapitalförändring enl resultaträkning 111 801 -111 801 45 273 45 273

Myndighetskapital 266 859 0 -5 45 273 312 127 Noter: 1) Resultat 2010 i dotterföretag uppgick till -41 tkr och preliminärt resultat var beräknat till -36 tkr. Justering är gjord med -5 tkr.

indelning av verksamheten Balanserad Direktbokförd Årets Summa kapitalförändring kapitalförändring kapitalförändring (A-C) (A) (B) © Utbildning på grundnivå och avancerad nivå utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 107 126 10 285 117 411uppdragsverksamhet 2 818 1 012 3 830 Summa 109 944 0 11 297 121 241

Forskning/konstnärligt utvecklingsarbete/ utbildning på forskarnivå utbildning på forskarnivå och forskning 154 443 -5 28 832 183 270uppdragsforskning 2 472 5 144 7 616Summa 156 915 -5 33 976 190 886

Totalt 266 859 -5 45 273 312 127

Kolumn B: Uppbokning i balansräkningen av slutligt resultat för Holding 2010 som uppgick till -5 tkr.


n Not 17 Avsättningar

2011 2010

ingående avsättningar 11 015 14 812 + årets pensionskostnad 5 026 1 340 - årets pensionsutbetalningar -12 355 -5 137utgående avsättningar 3 686 11 015Övriga avsättningar 3 262 0

Utgående saldo 6 948 11 015

Av avsättningar för pensionsförpliktelser utgör delpensioner 2 347 tkr och avser 18 personer. Årets pensionsförpliktelser för avtalspensioner utgör 205 tkr och avser 1 person Årets pensionsförpliktelser för särskild pensionsersättning utgör 1 135 tkr och avser 1 person. Övrig avsättning avser kompetensutvecklingsmedel och utgör 3 262 tkr.

n Not 18 Lån i Riksgäldskontoret

2011 2010

ingående balans 59 313 47 525Årets upptagna lån 20 218 30 839Årets/ackumulerad amortering -20 267 -19 051

Utgående saldo 59 264 59 313 beviljad låneram 72 000 65 000

n Not 19 Skulder till andra myndigheter

2011 2010

Arbetsgivaravgift 15 086 13 599Avtalsförsäkringspremie 30 36Skulder till andra myndigheter 8 176 6 806Mervärdesskatt 6 647 5 277Övriga skulder 0 -43

Summa 29 939 25 675

n Not 20 Övriga skulder

2011 2010

Avräkning Eu-medel 16 667 11 060Personalens skatter 15 267 13 402Övriga skulder 515 511

Summa 32 449 24 973

Avräkning EU-medel avser medel på valutakontot i koordinatorsprojekt.

n Not 21 Periodavgränsningsposter

2011 2010

upplupna kostnader upplupna semesterlöneskulder 37 079 36 355upplupna löneskulder 7 088 8 249Övriga upplupna kostnader 7 714 8 607

Summa 51 881 53 211 oförbrukade bidrag oförbrukade bidrag - inomstatliga 101 697 100 019oförbrukade bidrag - utomstatliga 63 515 55 891oförbrukade bidrag, anl bidrag/gåva - utomst 36 472 41 386oförbrukade bidrag, anl bidrag/gåva - inomst 3 266 3 276

Summa 204 950 200 572 Vetenskapsrådet 6 335 8 312Vinnova 40 697 46 568fas 1 666 538formas 17 363 15 406Statens energimyndighet 8 656 3 514tillväxtverket 7 278 3 758Länsstyrelser 3 354 3 803Statliga myndigheter övr 16 512 19 129univ . och högskolor 2 766 2 772kommuner 3 503 3 691Landsting 824 132Svenska företag 7 303 9 354Övriga sv stiftelser 18 724 13 491kempestiftelsen 35 913 43 455Wallenbergsstiftelsen 9 017 10 314riksb jub fond 149 0kk 22 22SSf 69 138Stint 1 298 619Eu ramprogram 3 329 2 269utländska företag, org 20 165 13 145Övriga privata 7 143

Summa 204 950 200 572 Övriga förutbetalda intäkter förutbetalda intäkter- inomstatliga 4 011 4 691förutbetalda intäkter- utomstatliga 30 729 26 517

Summa 34 740 31 208

SUMMA 291 571 284 991 Posten innehåller förskott från externa bidrags- och uppdragsgivare i nystartade och pågående forskningsprogram och större forsknings-projekt som ännu inte använts i verksamheten samt medel avsedda att täcka återstående avskrivningar till investeringar som beviljats bidrag.


Namn Period Ersättning, kr Andra uppdrag som styrelse- eller rådsledamot1)

christina ullenius 1101-1112 66 000 hasselbladsstiftelsenordförande kk-stiftelsen, ordförande

Per-Erik Lindvall 1101-1112 28 000 botnia Exploration AbVice ordförande kiruna Grus och Stenförädling Ab, ordförande norrskenet Ab, ordförande bergforsk

Johan Aaro 1107-1112 14 000Studentrepresentant

Lena Ahlström 1101-1112 46 664 Ledarstudion Ab Letslearnit Scandinavia Ab

therese Andersson 1101-1106 49 344Studentrepresentant

bengt-olof Elfström 1101-1112 28 000 Swerea SicoMP Ab

Elisabeth holmgren 1101-1109 0

Anita Johansson 1101-1112 28 000 Styrelsen i nyföretagarcentrum Sverige

richard Jolsterå 1101-1112 284 822 Studentrepresentant

Gunnar Liljedahl 1101-1112 28 000 Shb:s regionbank norra Sverige Ltu holding Ab fastighetsbolaget Lilium Ab family holding Ab AM family holding Ab no family holding AS no AM family holding AS

Staffan Lundström 1101-1112 833 190

Wilhelm rendahl 1107-1112 14 000Studentrepresentant

ulrika rova 1101-1112 613 770 Etanolpilot i Sverige Ab Working bugs Ab

Johan Sterte 1101-1112 1 407 495 Växjö Värnamo biomass Gasification centre Ab Luleå näringslivs Ab Luleå näringsliv holding Ab Swerea MEfoS Ab Ltu holding Ab

kjell Sundvall 1101-1112 28 000

Patrik Söderholm 1101-1112 822 849

nils Viklund 1101-1106 159 955Studentrepresentant

Inom universitetet finns inga ingångna avtal som gäller framtida utfall. 1) Enligt förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag ska uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag redovisas för samtliga ledamöter i universitetets styrelse under 2011.

NOT Uppgifter om universitetsstyrelsen 2011


Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Luleå 16 februari 2012

Johan AaroNy ledamot 2011-07-01

Lena Ahlström

Bengt-Olof Elfström

Anita Johansson

Richard Jolsterå

Christina UlleniusOrdförande

Gunnar Liljedahl

Per-Erik Lindvall

Staffan Lundström

Wilhelm RendahlNy ledamot 2011-07-01

Ulrika Rova

Johan Sterte

Kjell Sundvall

Patrik Söderholm


Bilaga 1LTU:s styrmått och utmanande mål 2015

I LTUs interna styrning används 13 strategiska styrmått som indikatorer för hur väl universitetet uppfyllt sin strategi. Nedan sammanställs styrmåtten med utfallet för 2011 vilket i relation till de långsiktigt utmanande målen för 2015 kan utgöra en grund för bedömning av universitetets utveckling. Målen för 2015 ska ses som riktningsmål och universitetets bedömning är att utfallen rör sig mot målen och i de flesta fall kommer de att uppnås 2015. För något enstaka mått är bedömningen att målet inte uppnås. I de fallen kommer universitetet att vidta kraftfulla åtgärder.

Måtten är indelade i områdena utbildning, forskning, kultur och kompetensförsörjning samt ekonomiska förutsätt-ningar.

Vid varje uppföljningstillfälle (april, september och december) anges om utfallet indikerar att universitetet utvecklas i riktning mot de långsiktiga målen och således realiserande av strategin.

utmanande Styrmått utfall 2011 mål 2015

UTBiLdNiNG

Antal doktorsexaminabeskrivning: antal avlagda doktorsexamina 69 st 105 st

Genomströmning på kurs för utbildning på grundnivå och avancerad nivåbeskrivning: Antal helårsprestationer/antal helårsstudenter 80 % 88 %

Antal registrerade nybörjare på program och arenorbeskrivning: Antal nyregistrerade studenter i årskurs 1 2 261 st 2 300 st

Kvarvarande studenter efter ett årbeskrivning: Andel kvarvarande studenter lp 1 eller lp 3 år 2 av de som skrevs in år 1 . 75 % 80 %

Kvarvarande studenter efter två årbeskrivning: Andel kvarvarande studenter lp 1 eller lp 3 år 3 av de som skrevs in år 1 . 59 % 75 %

Studenternas nöjdhet med utbildningens kvalitet beskrivning: resultatet hämtas ur studentenkäten 67 % 80 %

Studenternas nöjdhet med den kreativa studiemiljönbeskrivning: resultatet hämtas ur studentenkäten 60 % 80 %

FORSKNiNG

Antal artiklar i vetenskapliga tidskrifter och konstnärliga produktionerbeskrivning: Antal artiklar i vetenskapligt granskade internationella tidskrifter och publikationsserier som finns i de danska och norska auktoritetslistorna över godkända tidskrifter samt konstnärliga produktioner enl filosofiska fakultetsnämndens kriterier . 605 st 650 st

Antal adjungerade professorer och gästprofessorerbeskrivning: Sammanlagda antalet anställda med befattningen adjungerade professoreroch gästprofessorer 60 st 70 st

Andel extern forskningsfinansieringbeskrivning: Externa forskningsmedel + internt fördelade externa forskningsmedel/ totala forskningsintäkter 61 % 63 %

KULTUR OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNiNG

Värdegrundsindexbeskrivning: resultatet hämtas ur medarbetarenkäten 69 % 80 %

Andel lärare med doktorsexamenbeskrivning: Antal disputerade lärare/antal lärare 76 % 85 %

EKONOMiSKA FÖRUTSÄTTNiNGAR

Finansiell styrkabeskrivning: kapitalförändringen enligt resultaträkningen+ balanserad kapitalförändring/kostnadsomslutning 22 % 15 %


GRUNDNIVÅ ARENOR Program under utfasning 10 10% 90% 5,53 7,79 141% 7 0 0 0 0

Jordens resurser 10 69 0 47 62% 38% 38,65 34,22 89% 1 4 2 Media, musik och teknik 13 91 0 65 12% 88% 57,06 52,24 92% 4 1 4 Summa arenor 23 160 0 122 31% 69% 101,24 94,25 94% 12 1 8 2 0 TEKNIK Civilingenjör Program under utfasning 97 27% 73% 17,77 31,92 180% 40 1 0 1 0 Arkitektur 60 656 39 49% 51% 266 55% 45% 196,13 165,52 84% 19 1 Datateknik 28 243 38 0% 100% 68 4% 96% 85,23 59,44 70% 6 Hållbar energiteknik 35 262 27 37% 63% 94 30% 70% 71,05 53,99 76% Industriell ekonomi 39 485 68 37% 63% 421 29% 71% 269,43 226,18 84% 38 4 Industriell miljö- och processteknik 14 105 14 43% 57% 57 33% 67% 42,13 32,50 77% Internationell materialteknik (EEIGM) 17 87 12 50% 50% 60 35% 65% 33,92 33,58 99% 7 Maskinteknik 42 365 42 5% 95% 294 8% 92% 166,18 142,65 86% 39 Naturresursteknik 5 93 4 25% 75% 56 61% 39% 37,63 34,24 91% Rymdteknik 69 310 54 15% 85% 250 20% 80% 121,00 99,94 83% 12 2 1 1 Teknisk design 32 373 47 34% 66% 312 42% 58% 224,16 200,67 90% 27 1 1 Teknisk fysik och elektroteknik 19 172 23 9% 91% 98 14% 86% 77,72 53,63 69% Väg- och vattenbyggnad 42 392 46 15% 85% 353 22% 78% 207,30 187,00 90% 25 Öppen ingång antagna HT 72 518 95 38% 62% 196 30% 70% 87,96 54,11 62% Öppen ingång antagna VT 35 143 14 29% 71% se ovan Brandteknik, påbyggnad VT 5 19 5 60% 40% 6 50% 50% 3,93 2,48 63% Summa civilingenjör 514 4223 528 27% 73% 2628 29% 71% 1641,54 1377,85 84% 213 3 7 3 0 Högskoleingenjör Program under utfasning 3 33% 67% 0,25 0,00 0% 2 0 0 0 0 Bilsystemteknik # 11 67 6 0% 100% 45 4% 96% 19,93 19,70 99% 13 Datateknik (Luleå och Skellefteå) 10 122 7 0% 100% 63 5% 95% 26,20 17,03 65% 3 Datateknik/elektroteknik (ing on-line), Ske-å 16 67 23 17% 83% 31 23% 77% 3,38 1,70 50% Datorspelsutveckling, Ske-å 34 143 23 0% 100% 66 5% 95% 31,55 28,26 90% 5 Elkreftteknik 30 117 25 20% 80% 26 23% 77% 6,00 4,18 70% Energiteknik 14 105 16 19% 81% 16 19% 81% 6,90 3,09 45% Maskinteknik 15 124 13 8% 92% 14 7% 93% 5,33 3,22 60% Teknisk design 21 121 21 48% 52% 64 34% 66% 35,88 26,35 73% 1 Träteknik 3 20 0 Summa högskoleingenjör 154 886 134 17% 83% 328 15% 85% 135,42 103,53 77% 24 0 0 0 0

# inkluderar decentraliserade utbildningsplatser Förutbildning, basår Högskolecollege annan antagning 17 59% 41% 33 55% 45% 6,55 3,95 60% Tekniskt basår 121 478 94 34% 66% 175 31% 69% 76,90 54,44 71% Summa basår 121 478 111 38% 62% 208 35% 65% 83,45 58,39 70% 0 0 0 0 0

Övrig teknisk utbildning Program under utfasning 69 30% 70% 47,83 46,92 99% 0 1 6 0 0 Brandingenjör 83 434 33 39% 61% 135 36% 64% 107,62 100,08 93% 29 Bygg och anläggning VT 57 101 22 5% 95% 74 4% 96% 42,08 34,18 81% 6 Datateknik/elektroteknik 9 42 16 0% 100% 20 0% 100% 1,88 0,82 44% Datornätverk, kandidat Ske-å 49 127 40 8% 92% 81 4% 96% 46,23 32,53 70% 3 Naturresursteknik, kandidat # 2 13 0 20 60% 40% 16,70 15,44 92% 3 Samhällsbyggnad 48 98 28 39% 61% 92 46% 54% 52,73 50,55 96% 9 Träteknik # 16 40 9 44% 56% 25 28% 72% 13,35 9,44 71% 1 Ädelstensteknik # 21 70 18 67% 33% 44 75% 25% 23,38 19,98 85% 6 Summa övrig teknisk 285 925 166 27% 73% 560 30% 70% 351,80 309,94 89% 29 26 9 0 0

# inkluderar decentraliserade utbildningsplatser

Bilaga 2Verksamhetsresultat för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

NYBÖRJARE 2011 RESULTAT 2011 1:a tot andel andel tot andel andel antal antal genom- Yrkes- Generella examina sök sök reg kv män reg* kv män hst ** hpr ** strömning examen högskole kand mag mast


LÄRARE Program under utfasning 706 80% 20% 569,70 585,06 103% 223 0 0 0 0 Förskollärare 186 512 100 96% 4% 96 97% 3% 42,08 28,54 68% Grundlärare,förskoleklass grundskola 1-3 14 97 17 100% 0% 17 100% 0% 7,50 4,19 56% Grundlärare, grundskolans årskurs 4-6 13 70 12 75% 25% 12 75% 25% 4,80 2,63 55% Ämneslärare, gymnasieskolan 73 330 39 54% 46% 39 54% 46% 17,87 7,85 44% Summa lärare 286 1009 168 85% 15% 870 81% 19% 641,95 628,27 98% 223 0 0 0 0 SAMHÄLLSVETENSKAP Program under utfasning 141 59% 41% 36,51 57,35 158% 12 2 52 28 0

Civilekonom 117 1033 80 38% 62% 277 41% 59% 167,24 129,47 77% Ekonomie, kandidat HT # 69 684 59 61% 39% 192 55% 45% 87,63 57,89 66% Ekonomie, kandidat VT 24 203 21 48% 52% se ovan Fastighetsmäklare 117 1078 43 77% 23% 123 64% 36% 74,22 66,49 90% 16 Internationell ekonomi 18 199 29 45% 55% 103 57% 43% 73,00 53,00 73% Politik och samhällsutveckling, kandidat 15 102 18 28% 72% 48 52% 48% 26,20 16,17 62% Psykologi, kandidat 72 331 63 63% 37% 230 66% 34% 125,15 96,99 77% 3 12 Rättsvetenskap, kandidat HT 33 249 47 68% 32% 230 74% 26% 176,13 126,14 72% 12 Rättsvetenskap, kandidat VT 30 177 23 87% 13% se ovan Sociologi, kandidat 37 182 36 75% 25% 173 78% 22% 104,45 91,48 88% 5 Systemvetenskap, kandidat 54 185 58 31% 69% 149 28% 72% 79,14 51,88 66% 6 Upplevelseproduktion, kandidat 32 117 13 92% 8% 97 85% 15% 69,51 57,57 83% 8 Summa samhällsvetenskap 618 4540 490 56% 44% 1763 59% 41% 1019,18 804,43 79% 12 21 95 28 0

# inkluderar decentraliserade utbildningsplatser MUSIK, MEDIA och TEATER Program under utfasning 116 61% 39% 65,17 72,81 112% 6 8 17 3 0 Gehörsbaserat musikskapande - BoomTown # 89 130 17 24% 76% 17 24% 76% 7,65 6,80 89% Datorgrafik, kandidat Ske-å 48 86 22 18% 82% 22 18% 82% 9,70 0,00 0% Journalistik i nya medier 54 360 22 77% 23% 82 66% 34% 54,75 47,24 86% 11 Ljudteknik, kandidat 83 159 16 13% 87% 69 13% 87% 49,69 33,22 67% 3 Mediedesign,konstnärlig kandidat 28 94 17 88% 12% 17 88% 12% 7,65 4,25 56% Musik, konstnärlig kandidat 158 296 36 28% 72% 122 34% 66% 95,66 94,83 99% 5 Radioproduktion i nya medier 46 168 22 45% 55% 76 53% 47% 52,16 43,32 83% 1 2 Skådespelarutbildningen ingen antagning 16 50% 50% 14,97 12,05 80% Film- och TVscenografi/attributmakeri 32 98 16 81% 19% 16 81% 19% 7,20 4,00 56% 9 TV-produktion i nya medier 35 218 20 40% 60% 70 43% 57% 50,79 38,97 77% 1 Summa musik, media, teater 573 1609 188 44% 56% 623 47% 53% 415,39 357,49 87% 6 18 39 3 0

# inkluderar decentraliserade utbildningsplatser HÄLSOVETENSKAP Arbetsterapeut 80 391 54 89% 11% 149 91% 9% 89,10 79,70 89% 22 4 1 Hälsovägledning 66 247 36 81% 19% 98 87% 13% 52,94 48,31 91% 14 Röntgensjuksköterska VT 101 392 32 91% 9% 96 86% 14% 66,30 60,92 92% 6 3 Sjukgymnast HT 99 1074 37 65% 35% 253 64% 36% 202,33 192,60 95% 67 33 Sjukgymnast VT 78 661 33 70% 30% se ovan Sjuksköterska HT 179 726 73 78% 22% 494 88% 12% 346,60 322,35 93% 110 89 Sjuksköterska VT 237 729 69 93% 7% se ovan Summa hälsovetenskap 840 4220 334 82% 18% 1090 83% 17% 757,27 703,88 93% 205 14 129 1 0 AVANCERAD NIVÅ

HÄLSOVETENSKAP Hälsovetenskap, master 37 83 12 100% 0% 37 89% 11% 6,33 4,37 69% Specialistsjuksköterska med inr. operation ingen antagning Specialistsjuksköterska med inr. ambulanssjukvård 25 122 15 53% 47% 27 48% 52% 12,48 10,43 84% 10 8 Specialistsjuksköterska med inr. intensivvård 16 70 12 42% 58% 23 52% 48% 8,35 6,46 77% 5 5 Specialistsjuksköterska med inr. mot distriktsvård 43 105 23 91% 9% 44 95% 5% 20,68 17,87 86% 13 6 Specialistsjuksköterska med inr. mot vård av äldre 13 40 4 100% 0% 15 100% 0% 3,93 3,40 87% 9 8 Specialistsjuksköterska med inr. operationssjukv ingen antagning 2 100% 0% 0,00 0,50 3 3 Specialistsjuksköterska med inr. psykiatriskvård 22 51 11 91% 9% 11 91% 9% 2,38 1,00 42% Summa hälsovetenskap 156 471 77 78% 22% 159 80% 20% 54,15 44,03 82% 40 0 30 0 0



LÄRANDE Program under utfasning 11 73% 27% 1,25 3,60 289% 0 0 0 0 0 Utbildningsvetenskap, master 22 27 6 100% 0% 16 94% 6% 4,65 4,19 90% Summa avancerat lärande 22 27 6 100% 0% 27 85% 15% 5,90 7,79 133% 0 0 0 0 0 TEKNISKA MASTERS Program under utfasning 37 32% 68% 16,01 20,93 131% 0 0 0 1 23 Geovetenskap, malmgeo o miljögeokemi, master 38 78 6 50% 50% 20 30% 70% 10,00 7,79 78% 3Mobila system, master 17 74 0 25 4% 96% 24,80 18,80 76% Rymdvetenskap och rymdteknik, master 284 320 0 102 17% 83% 45,90 38,76 84% 31Träteknik, master 8 12 0 19 37% 63% 13,80 13,60 99% 5Väg- och vattenbyggnad, jord & bergbyggnad, master 41 102 3 33% 67% 39 10% 90% 38,38 30,58 80% 7Summa tekniska masters 388 586 9 44% 56% 242 20% 80% 147,19 129,33 88% 0 0 0 1 69 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA MASTERS Program under utfasning 1 100% 0% 0,00 0,00 0 0 0 0 1 0 Digitalt bevarande, master 7 27 0 13 38% 62% 10,25 6,82 67% Elektronisk handel, master 15 42 0 8 38% 62% 5,98 6,88 115% 3Informationssäkerhet, master 109 203 28 18% 82% 128 16% 84% 72,78 47,07 65% 8Internationell affärsverksamhet, master 6 17 4 25% 75% 7 29% 71% 4,93 3,38 69% Rättsvetenskap, magister miljörätt 5 16 1 100% 0% 7 71% 29% 3,28 3,59 109% Säkerhet, master 6 13 1 100% 0% 14 57% 43% 9,75 9,68 99% 2Utredning, magister 19 31 10 70% 30% 10 70% 30% 4,60 2,38 52% Summa samhällsvetenskapliga masters 167 349 44 34% 66% 188 27% 73% 111,57 79,80 72% 0 0 0 1 13 KONSTNÄRLIGA MASTERS Musikalisk gestaltning, konstnärlig master 28 29 6 67% 33% 34 50% 50% 20,82 15,13 73% 5Summa konstnärliga masters 28 29 6 67% 33% 34 50% 50% 20,82 15,13 73% 0 0 0 0 5

Summa grundnivå 3414 18050 2119 49% 51% 8192 48% 52% 5147,24 4438,03 87% 724 83 284 36 0

Summa avancerad nivå 761 1462 142 63% 37% 616 40% 60% 339,63 276,08 82% 40 0 30 2 87

Summa program och arenor 4175 19512 2261 49% 51% 8808 48% 52% 5486,87 4714,11 86% 764 83 317 39 87

Summa fristående kurs 8243 59% 41% 1965,62 1235,77 63% 14 4 37 29 5 Uppdragsutbildning Elektronisk handel Företagsekonomi, master 19Marknadsföring och e-handel 4 Industrial Management, MSc-program Teknologie magisterexamen i drift och underhåll Turism och management i besöksnäringen Summa uppdragsutbildning Totalt program och fristående kurs 17051 53% 47% 7452,49 5949,88 80% 778 87 354 72 111 * Ht 2007 bolognaanpassades utbildningar vid Luleå tekniska universitet. Summan innehåller hst och hpr för utbildningen före och efter bolognaanpassningen. Mer detaljerad bilaga på www.ltu.se/personalwebben.



Bilaga 3

Verksamhetsresultat för utbildning på forskarnivå

Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde Antal Enbart Antal Antal Antal Antal Antal forskningsämnen, forskar- nyantagna antagna Totalt antal anställda licentiat- doktors tillika forskarutbildnings- doktorander senare del doktorander doktorander* examen examenInstitution utbildningsämne ämne (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor)

Ekonomi, teknik och samhälle 5 2 10 (2) 3 (3) 38 (17) 12(5) 1 (1) 9 (5)hälsovetenskap 3 1 4 (3) 1 (1) 31 (28) 22(19) 1 (1) 4 (4)konst, kommuniaktion och lärande 7 2 2 (1) 1 (0) 31 (20) 15(10) 2 (0) 1 (1)System- och rymdteknik 1 0 1 (0) 4 (2) 2(0)

Totalt hum-sam vetenskapsområde 16 5 17 (6) 5 (4) 104 (67) 51(34) 4 (2) 14 (10)

Tekniskt vetenskapsområde Antal Enbart Antal Antal Antal Antal Antal forskningsämnen, forskar- nyantagna antagna Totalt antal anställda licentiat- doktors tillika forskarutbildnings- doktorander senare del doktorander doktorander* examen examenInstitution utbildningsämne ämne (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor) (kvinnor)

Ekonomi, teknik och samhälle 9 3 7 (4) 4 (2) 62 (26) 31(15) 6 (2) 5 (1)Samhällsbyggnad och naturresurser 19 4 38 (10) 3 (1) 206 (61) 103(38) 19 (9) 24 (7)System- och rymdteknik 8 0 10 (1) 1 (0) 58 (9) 40(3) 14 (2) 9 (1)teknikvetenskap och matematik 18 2 31 (8) 155 (33) 82(16) 23 (5) 17 (4)

Totalt tekniskt vetenskapsområde 54 9 86 (23) 8 (3) 481 (129) 256(72) 62 (18) 55 (13)

Totalt Luleå tekniska universitet 70 14 103 (29) 13 (7) 585 (196) 307(106) 66 (20) 69 (23) * Uppgifterna hämtade ur PA-systemet Primula, övriga uppgifter ur Ladok.

Totala antalet doktorander samt anställda doktorander avser 31/12 2011.


Bilaga 4

Antal anställda samt antal årsarbetskrafter Antal ÅrsarbetskrafterLärare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Professorer 23 158 181 16 94 110biträdande professor 9 8 17 1 2 3universitetslektorer 87 137 224 76 120 196biträdande universitetslektor/forskarassistenter 17 42 59 14 37 51universitetsadjunkter 103 70 173 66 60 126forskare* 11 32 43 11 29 40Gästlärare 9 7 16 2 2 4delsumma 259 454 713 186 344 530

Stödbefattningar

Administratörer 236 63 299 193 56 249bibliotek 30 4 34 26 5 31Servicepersonal 33 14 47 26 12 38tekniker, it 40 130 170 31 124 155delsumma 339 211 550 276 197 473 Anställda doktorander

hum-Sam vetenskapsområde 34 17 51 30 12 42tekniskt vetenskapsområde 72 184 256 65 172 237delsumma 106 201 307 95 184 279

Totalt universitetet 704 866 1570 557 725 1282

*I gruppen forskare ingår post doktor, forskare och gästforskare

Andel lärare** med doktorsexamen, %

Institution procent

EtS 83hLV 40kkL 48Sbn 95Srt 93tVM 96

Totalt LTU 76

** Befattningar som ingår i underlaget är adjunkt, forskarassistent, forskare, lektor, gästlärare och professor


Bilaga 5

Återrapporteringskrav i Årsredovisning 2011

återrapportering av högskolelagens övergripande mål för universitet och högskolors verksamhet

sidinternationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29-30,47Jämställdhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39-42breddad rekrytering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42-43Samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10-11,28-30,47Samband mellan forskning och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34-36Studenternas inflytande över utbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

återrapportering enligt regleringsbrev för 2011utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studieavgifter för tredjelandsstudenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 dimensionering av inriktningar och ämneskombinationer vid lärarutbildningen samt information och vägledning till studenterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Strategiska forskningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Specifika uppdrag för Luleå teknisk universitet decentraliserad utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 rymdvetenskap i kiruna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Lärarutbildning med inriktning mot minoritetsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

sidEkonomisk redovisning intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52-57redovisning av myndighetskapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68redovisning av avgiftsbelagd verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Anslagsbelastning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61, 62-63upplåtelse av hyreslägenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Strategiska forskningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Samfinansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54, 55

Förordning om årsredovisning och budgetunderlagkostnad per prestation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24, 24, 12- helårsstudent, helårsprestation, vetenskaplig publiceringkompetensförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46-47Sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Övriga prestationsmått; industridoktorander, adjungerade lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30, 47


01 Andel externfinansierad forskning, % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

02 Adjungerade professorer och gästprofessorer . . . . . . . . . . . . . .11

03 Antal pågående Eu-projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

04 refereegranskade vetenskapliga produktioner . . . . . . . . . . . . .12

05 Strategiska forskningsområden 2011, % . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

06 förstahandssökande och registrerade nybörjare på grundnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

07 förstahandssökande och registrerade nybörjare på grundnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

08 förstahandssökande och registrerade nybörjare på avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23

09 helårsstudenter, totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24

10 helårsprestationer, totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24

11 Produktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25

12 Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25

13 doktorander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27

14 nettostudietid för utbildning på forskarnivå . . . . . . . . . . . . . . . .28

15 Examina i utbildning på forskarnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

16 Antal personer i internationellt utbyte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

17 Antal industridoktorander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

18 Antal helårsstudenter i decentraliserad utbildning . . . . . . . . . . .30

19 Lärarutbildning, inriktning minoritetsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . .31

20 nöjd studentindex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35

21 könsfördelning bland registrerade studenter i termin 1 . . . . . . .38

Tabellindex

22 könsfördelning bland registrerade studenter i årskurs 1 på grundnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39

23 könsfördelning bland nyantagna doktorander . . . . . . . . . . . . . .40

24 Andel kvinnor i respektive personalkategori, % . . . . . . . . . . . . .42

25 Antal årsarbetskrafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46

26 Andel lärare med doktorsexamen, % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47

27 Adjungerade lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47

28 Sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

29 Långtidssjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49

30 intäkter och kostnader 2011 (2010) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

31 resultaträkning 2011, tkr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

32 finansiell styrka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53

33 intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per verksamhet för 2011, tkr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53

34 intäkter per verksamhetsgren 2011 (2010) . . . . . . . . . . . . . . . . .53

35 resultaträkning för utbildning på grundnivå och . . . . . . . . . . . . . avancerad nivå, tkr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54

36 Ersättning för utbildning, tkr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54

37 resultaträkning för uppdragsverksamhet på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55

38 resultaträkning för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55

39 resultaträkning för uppdragsverksamhet inom forskning och utbildning på forskarnivå, tkr . . . . . . . . . . . . . . . .56

40 Externa medel inom forskning och utbildning på forskarnivå per finansiär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57

Bilaga 6


Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleåtelefon 0920-49 10 00 .

www .ltu .se

Documents

Årsredovisning - Luleå University of Technology/file/Arsredovisning-2011.pdf · kunskap av generisk karaktär, dels kunskap som externa intressenter kan tillämpa. Universitetet